1. No category

EXAMENSARBETE
Personers upplevelser av att ha drabbats
av en brännskada
En litteraturstudie
Stina Mathiasson
Lillemor Johansson Larsson
2015
Sjuksköterskeexamen
Sjuksköterska
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Personers upplevelser av att ha drabbats av en
brännskada – en litteraturstudie
People's experiences of having suffered a burn injury - a
literature study
Lillemor Johansson Larsson
Stina Mathiasson
Kurs: Examensarbete 15 hp
Höstterminen 2015
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Handledare: Linda Sandström
1 Personers upplevelse av att ha drabbats av en brännskada
– en litteraturstudie
Lillemor Johansson Larsson
Stina Mathiasson
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Abstrakt
Trauma förknippas med fruktansvärda händelser som inträffar i en människas
liv som lämnar psykologiska sår. Syftet med denna litteraturstudie var att
beskriva personers upplevelse av att ha drabbats av en brännskada.
Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar som
analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats.
Analysen resulterade i fem kategorier; Att det förändrade utseendet påverkar
vardagen, Känslor av otrygghet, Att stödet från andra var betydelsefullt för
tillfrisknandet, Att ha behov att prata med andra om olyckan, Att få en ny syn
på livet och sig själv. I resultatet framkom att kroppen inte orkade på samma
sätt som tidigare och det var psykiskt påfrestande på grund av blickarna från
andra. Att personerna kom till insikt med sig själva och att de blev mer
ödmjuka och att de klarar av mer än de tror. De kunde känna otrygghet inför
det okända. De kände ett behov av att prata om olyckan med någon. Anhöriga
var ett stort stöd och hjälp både i vardagen och i rehabiliteringen. Kunskap
inom detta område är viktigt för att öka förståelsen hos sjuksköterskor om
personer med brännskada och deras upplevelser för att öka deras möjligheter
att hjälpa personerna utifrån deras individuella behov.
Nyckelord: kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie, sjukvårdskrävande
brännskador, upplevelser.
2 Trauma brukar i allmänhet förknippas med fruktansvärda händelser som inträffar i en
människas liv och som lämnar psykologiska sår hos den drabbade personen och
dennes närstående. Ett trauma kan hända vem som helst i samhället och när som helst
i livet (Thompson & Walsh, 2010). I Sverige bränn- och skållskadas 5700 personer
varje år så allvarligt att en akutmottagning måste uppsökas (Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap [MSB], 2015).
Huden är kroppens största organ som uppfyller ett antal viktiga uppgifter såsom att
den fungerar som en skyddande mekanisk barriär, reglerar kroppstemperaturen, är ett
känselorgan som gör det möjligt att uppfatta miljö och beröring. Utöver dessa
funktioner är det trots sin elasticitet och motståndsförmåga ett organ som lätt kan
skadas (Titscher et al., 2010).
Brännskada på hud bedöms utifrån fem faktorer: storlek, hur djup skadan sitter, ålder,
medicinsk bakgrund och vilken del av kroppen som är skadad. Första gradens
brännskada drabbar det yttersta hudlagret, epidermis, vilket brukar läka spontant inom
två veckor och skapar vanligtvis ingen kosmetisk ärrbildning eller
funktionsnedsättning. Vid andra gradens brännskada skadas läderhuden, dermis.
Dessa sår läker utan större svårigheter, dock tar det längre tid och skapar ärrbildning.
Tredje gradens brännskada skadar alla hudens lager och ibland även muskulatur,
senor och ledkapslar som befinner sig under huden (Osborn, 2003).
Behandling av en brännskada utgörs av tre stadier. Det första stadiet är i det akuta
skedet som sker de första två till tre dagarna efter skadan. Då prioriteras säkra
luftvägar, behandling av skador och stabilisering av vätskebalansen, avlägsnande av
död vävnad, förebygga förlust av kroppsvärme, smärtlindring samt säkerställa god
nutrition. Det andra stadiet sker när personen är cirkulatoriskt stabil. Behandlingens
mål är då att förebygga infektioner men även behålla fokuset på adekvat nutrition,
vätskebalans och smärtlindring. I det sista stadiet sker rehabiliteringen när personen
har mindre än 20 procent oläkt vävnad. I detta stadie påbörjas de långsiktiga målen
mot återställning såsom funktionella och kosmetiska återuppbyggnader och
psykologiskt stöd samt att yrkesmässigt kunna återgå till samhället för att tillslut
inrikta sig på fysisk aktivitet (Osborn, 2003). Kronisk smärta anses som ett stort
3 problem vid en brännskada som kan bestå flera år efter olyckan (Juozapaviciene,
Rimdlka & Karbonskiene, 2012).
Eftersom brännskador upplevs som traumatiskt är kunskap om effekterna efter en
traumatisk händelse viktig både för sjuksköterskor och de drabbade personerna. För
sjuksköterskor som arbetar med personer som brännskadats är det viktigt att förstå
stressreaktioner som exempelvis autonom hyperupphetsning och påträngande minnen
för att de ska kunna hjälpa dem att använda sig av copingstrategier som kan öka deras
möjlighet att ha kontroll över dessa reaktioner. Då oförutsägbarhet och
okontrollerbarhet är aspekter som utgör stress kan förmågan av att förstå och påverka
sina svar till patienten minska de negativa effekterna av den stressade situationen hos
patienten. Förståelse om orsakerna till stressreaktionerna hos de brännskadade kan
bidra till att minimera självkritik och skador på självkänslan. För personer som
upplever ihållande symtom efter trauma kan de genom utbildning om fysiologiska och
psykologiska fenomen som humörinstablitet, tillbakablickar, minnen och depression
få möjlighet att se det som symtom och inte som personliga misslyckanden (Phoenix,
2007).
Enligt Wikehult, Hedlund, Marsenic, Nyman och Willebrand (2008) är vården av en
brännskadad patient en stor utmaning för sjuksköterskan. Stora krav ställs på
sjuksköterskans kompetens när det gäller tekniska färdigheter och empati. Patienter
med svåra brännskador är ofta mycket beroende av omvårdnadsåtgärder av olika slag.
Även om brännskadan är begränsad kan dess placering, såsom om händer är
drabbade, utgöra ett stort hinder vid aktiviteter i det dagliga livet. Dessa
omständigheter kan framkalla en känsla av maktlöshet som vårdpersonalen bör vara
uppmärksam på. Ett allmänt mål för sjuksköterskor är att bedöma patientens psykiska
och fysiska behov, därför bör sjuksköterskor ägna extra uppmärksamhet på verbala
och icke-verbala signaler hos brännskadade patienter.
I omvårdnaden av den brännskadade kan patientens familjemedlemmar ses som en
kompetens eftersom de kan bidra med ett bra stöd för patienten. Det är av stort värde
att även hjälpa anhöriga att anpassa sig till den nya situationen då ett socialt stöd är en
viktig faktor i återhämtningsprocessen för den brännskadade (Bäckström, Ekselius,
Gerdin & Willebrand, 2013).
4 Vid en brännskada påverkas personen både fysiskt och psykiskt vilket innebär stora
påfrestningar för personen själv och dennes familj. En ökad kunskap och förståelse
för behov hos den drabbade och dennes familj är därför viktigt för att hälso- och
sjukvårdspersonal ska kunna hjälpa personen med brännskada att hantera situationen.
Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att ha drabbats
av en brännskada.
Metod
För att kunna besvara syftet med denna studie valde författarna att göra en kvalitativ
litteraturstudie med inifrånperspektiv. Kvalitativ forskning är lämpligt när man
studerar till exempel olika upplevda fenomen (Polit & Beck, 2012, s.94-96).
Litteratursökning
En första sökning gjordes, vilket Willman, Stoltz och Bahtsevani, (2011, s. 61-62)
beskriver som en så kallad pilotsökning, för att se om det fanns vetenskaplig litteratur
inom området och om studien skulle vara genomförbar. De databaser som användes
till den systematiska litteratursökningen var PubMed och CINAHL. Dessa databaser
innehåller referenser inom ämnet omvårdnad (Willman et al.,2011, s.80-81) och fanns
även tillgängliga via Luleå tekniska universitets bibliotek. Sökorden som användes
var burn injury, burn patients, experience, psychosocial och quality of life.
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle beskriva sjukvårdskrävande
brännskador, vara skrivna på engelska, vetenskapligt granskade, att de skulle finnas
tillgängliga i fulltext, vara kvalitativa och publicerade mellan år 2005-2015 (jfr. Polit
& Beck, 2012, s. 274). Sökorden kombinerades med de Booleska sökoperatorerna OR
och AND, som tillsammans med inklusionskriterierna verkade för att avgränsa
sökningen (jfr. Polit & Beck, 2012, s. 99; Willman et al., 2011, s.72,78).
Artiklar med relevanta titlar valdes ut och därefter lästes abstrakten igenom och de
som var relevanta lästes igenom i sin helhet. De som svarade mot studiens syfte
valdes ut till kvalitetsgranskning. En komplettering med manuell sökning gjordes
genom att referenser i funna artiklar och referenslistor i läroböcker gicks igenom (jfr.
Willman et al., 2011, s.88-89). Totalt valdes 8 artiklar ut till kvalitetsgranskning
(Tabell 1).
5 Tabell 1. Översikt av litteratursökning
Syfte med sökningen: personers upplevelse av att drabbats av en brännskada
Söknr
*
Söktermer
Antal träffar
Antal valda artiklar
CINAHL 2015-09-14
1
FT
Burn injury
70
1
2
FT
Burn patients
93
3
FT
Experience
16,350
4
FT
Psychosocial
9,623
5
FT
Quality of life
9,623
6
1 OR 2 AND 3
6
2
7
1 OR 2 AND 4
7
8
1 OR 2 AND 5
2
1
PubMed 2015-09-14
9
FT
Burn injury
7785
10
FT
Burn patients
3148
11
FT
Experience
64579
12
FT
Psychosocial
12279
13
FT
Quality of life
49403
14
9 OR 10 AND 11
336
3
15
9 OR 10 AND 12
47
1
16
9 OR 10 AND 13
191
2
Manuell sökning 2015-09-14: 1
Manuell sökning 2015-09-17: 1
Antal valda artiklar: 10 st
Antal artiklar efter kvalitetsgranskning: 8 st
Totalt valda artiklar: 8 st
FT-­‐ fritext sökning Kvalitetsgranskning
Tio artiklar kvalitetsgranskades med ett protokoll för kvalitetsbedömning av studier
med kvalitativ metod, bilaga H i Willman et al. (2011, s. 175-176). Kvalitén för en
artikel bedöms hur kontext, frågeställning, urval, datainsamling, analysmetod och
resultatet är beskrivet (Willman et al., 2011 s. 109). Baserat på detta sorterades
studierna i hög, medel- och låg kvalitet. För att klassificera studierna delade
författarna ut ett poäng för varje ja-svar och noll poäng för de svar som är negativa
eller inadekvata. Denna poängsumma räknades sedan om i procent vilket ger en bild
av den totala möjliga summan av poäng där hög kvalitet räknas mellan 80-100%,
medelkvalitet är mellan 70-79% och låg kvalitet mellan 60-69% (Willman 2006, s.
95-96). Poängsystem används för att det pekar ut kvalitetsbrister medan nackdelen är
att en falsk föreställning om exaktheten i själva kvalitetsbedömningen kan ges
(Willman et al. 2011 s. 108). Åtta artiklar höll hög samt medel kvalitet och dessa
valdes ut till analys. De artiklar som exkluderades på grund av låg kvalité var sådana
där exempelvis urval, datainsamling och resultat saknades eller var otydligt beskrivet.
Författarna gjorde var sin kvalitetsbedömning sedan jämfördes resultaten. Vid olika
6 värderingar diskuterades detta mellan författarna för att enas om ett resultat. Översikt
av artiklarna presenteras i tabell 2.
Tabell 2. Översikt av artiklar som ingår i analysen (n=8) Författare/År Deltagare Metod Huvudfynd /Land Datainsamling/ analys Christiaens et al. 40 Djupgående Brännskadade patienter skulle behöva (2015) Belgien intervjuer / en mer integrerad eftervårds process. Induktiv Patienter rapporterade fel i vården: innehållsanalys sjuksköterskor som arbetar på allmänna vårdavdelningar eller rehabiliteringscenter inte var utbildade för brännskador vilket kunde leda till misstag. Jones et al. 10 Semistrukturerade De brännskadade står inför många (2015) intervjuer / olika utmaningar; acceptera förändrat Storbritannien Fenomenologisk utseende, leva med synliga ärr, bli analys bedömd av andra. McLean et al. 6 Semistrukturerade De brännskadade upplevde problem (2015) intervjuer / med förhållandet till sin kropp samt Australien Induktiv andra innehållsanalys människor. Initialt var den sociala anpassningen en utmaning. Moi & Gjengedal. 14 Öppna De brännskadade kände att det var (2008) Norge ostrukturerade viktigt att återfå sin frihet, att få ett intervjuer / meningsfullt liv. Att acceptera det som Fenomenologisk inte går att ändra och ändra det som analys går. Moi & Gjengedal. 14 Intervjuer / De brännskadade upplevde att familj, (2014) Norge Fenomenologisk vänner och relationer med analys sjukvårdspersonal var viktiga för att kunna tillfriskna, känna hopp och självförtroende. Moi et al. (2008) 14 Djupgående En ny och krävande Norge intervjuer / kroppsmedvetenhet ger både Fenomenologisk begränsningar och möjligheter. analys Närstående som funnits som stöd har fungerat som en förlängning av skadade organ, minskat hinder och osäkerhet i alla aspekter av livet. Philips et al. 50 Intervjuer / För de brännskadade är det viktigt att (2007) Innehållsanalys familjen får vara med som stöd och Storbritannien hjälp och att familjen får adekvat information om hur de brännskadade reagerar och upplever sin situation. Zamanzadeh et 17 Ostrukturerade Det är viktigt för de brännskadade att al. (2015) Iran intervjuer / behålla sin självuppfattning i de olika Kvalitativ övergångar som de går igenom innehållsanalys exempelvis utskrivning från sjukhus eller att komma ut i samhället Kvalitet Hög Medel Hög Hög Hög Hög Medel Hög 7 Analys
Författarna har genomfört en litteraturstudie med ett inifrånperspektiv, med fokus på
människors upplevelser varför data har analyserats med kvalitativ manifest
innehållsanalys med induktiv ansats. Manifest innehållsanalys innebär att man anger
vad som står i texten utan att författarna har gjort egna tolkningar (Graneheim &
Lundman, 2004). Induktiv innebär att man utgår från innehållet i texten (Danielsson,
2012, s.335). Analysprocessen fortsatte med att textenheter extraherades. Dessa
bestod av ord, meningar och fraser som relaterade till syftet genom innehåll och
kontext (jfr. Graneheim & Lundman, 2004). Textenheterna markerades med siffror
för att författarna skulle kunna hitta igen dem, exempelvis 1:1, där första siffran
betyder artikel ett och den andra siffran betyder textenhet ett och så vidare.
Textenheterna översattes till svenska för att sedan kondenseras. Kondensering innebär
att texten förkortas medan kärnan i texten bevaras (Graneheim & Lundman, 2004).
Därefter kategoriserades de kondenserande textenheterna, vilket innebar att
textenheter med gemensamt innehåll samlades i en grupp. För att ingen data relaterad
till syftet skulle gå förlorad gjordes kategoriseringen i fyra steg och resulterade
slutligen i fem kategorier (Tabell 3).
Resultat
Analysen resulterade i fem kategorier som presenteras i tabell 3. Resultaten
presenteras med brödtext och citat ur artiklarna. Tabell 3. Översikt av kategorier. (n=5)
Kategorier
Att det förändrade utseendet påverkar vardagen
Känslor av otrygghet
Att stödet från andra var betydelsefullt för tillfrisknandet
Att ha behov att prata med andra om olyckan
Att få en ny syn på livet och sig själv
8 Att det förändrade utseendet påverkar vardagen
I studier (McLean et al., 2015; Moi et al., 2008; Phillips et al, 2007; Zamanzadeh et
al., 2015) beskriver personer som drabbats av en brännskada att de inte kände sig
normala efter olyckan och att många kunde stirra och peka ut dem på grund av ärren.
När andra stirrade blev känslan av att vara udda ännu mer påtaglig och även deras
vänner beskrevs kunna skämmas när de blev utpekade. Enligt Jones et al. (2015) och
Zamanzadeh et al. (2015) studier försökte personen dölja sina händer med handskar,
ansiktet med smink eller få en solbränna för att ärren inte skulle synas, allt detta för
att slippa blickarna. I Jones et al. (2015) studie beskrev personer att de kunde
behandlas på ett annat sätt, som om de skulle ha en lägre intelligens på grund av
brännskadan eller att de blev helt ignorerade. I studier (McLean et al., 2015; Moi &
Gjengedal, 2014) beskriver personer att de kunde utesluta aktiviteter för att slippa visa
upp sin brännskadade kropp och de oroade sig även för hur deras barn skulle hantera
att se sin förälder vanställd. Personerna beskrev att de kände sig stigmatiserade och
dömda för att de inte var “normala”, de kunde exempelvis undvika sociala
interaktioner för att slippa främlingar som stirrade på ärren (Jones et al., 2015).
Månader efter olyckan kunde de fortfarande bli överraskade när de såg sig själv i
spegeln (McLean et al., 2015; Moi et al., 2008).
It made me sad when I saw people looking at me strangely in the street. I
underwent a number of surgeries but my hands were not still in good shape
and I had a burn scar on my face. Because of that, I always had gloves and
tried to blur the burn site by wearing make-up. (Zamanzadeh et al., 2015,
s.185)
Oh I know people are going to do the look at me funny thing (...) (because of
my facial burn) I don´t like the look of myself in the mirror at the moment.
(McLean et al., 2015, s.5)
I was not very pretty before (the accident), but I was a normal person and
suddenly you see a person in the mirror, without hair and with an ugly face,
and you think, `That´s not me!` Even though I knew it was me I saw in the
mirror, I refused to admit it was me. It was painful, indescribable. Me, like
that. (Moi et al., 2008, s.281)
I flera studier (McLean et al., 2015; Moi & Gjengedal, 2008; Moi et al., 2008)
beskriver personer med brännskada att det är vanligt att de ofta tänkte på olyckan. De
beskrev sig uppleva en förlust på så sätt att de kunde känna sig deprimerade,
utmattade, tålde ingenting längre och känslan av att vara demoraliserad. Kroppen
9 orkade inte på samma sätt som tidigare och i samband med det kunde de inte göra det
som de gjort tidigare gjort såsom till exempel att gå ut och dansa, då allt upplevdes
som en ansträngning. Allt detta som påverkats kunde göra att dem inte kunde se något
ljus i tunneln. Brännskadan förändrade även kroppen på så sätt att känseln blev
nedsatt på de drabbade områdena vilket gjorde att dem inte kände om den gick in i
något, skadade sig eller ett sår uppstod på den redan försvagade kroppsdelen. De
beskrev sig kunna bli begränsad på grund av ärren som inte tålde den starka solen och
blev lätt bränd vilket kunde göra att de fick hålla sig inomhus istället (Christiaens et
al.,2015; Moi & Gjengedal, 2008; Moi et al., 2008).
You can knock into something without even knowing that you did it. I have
actually experienced bumping into a box with my transplanted knee - I noticed
that I touched something, but I felt nothing, and I made a hole in the skin (Moi
et al., 2008, s.281-282).
I ett flertal studier (Christiaens et al., 2015; Jones et al., 2015; McLean et al., 2015;
Moi et al., 2008; Phillips et al., 2007) beskrev personerna att de påverkades starkt av
ärren som upplevdes som väldigt grova, hårda och smärtsamma och som gav en
obehagskänsla. Med tiden blev ärren även slappare, tydligare, dystrare och mer
känsliga. Ärren upplevdes störa dem på grund av utseendet då de var knöliga, ojämna
och svullna. De tvingades att inse att kroppen aldrig mer skulle bli densamma som de
i början trodde och hoppades på att det skulle kunna bli. Förlust av vävnad och
amputationer gjorde detta oåterkalleliga faktum ännu tydligare.
Still I don´t feel that much strong like I did before; Obviously the scars are
very bad (...) (they are) very dark. (McLean et al., 2015, s.5)
I feel that they [the scars] will pull me even more downwards. Yes, the strings
go all the way down, and on this side they are very thick and tight (Moi et al.,
2008, s.282).
It it perhaps a silly detail, but at the start it is very difficult to estimate. You
get a certificate for a three to six months leave and you think. Ì will have a
hard time during six months, but then it will be all over`. Over… now I know
that with burn injuries it will never be over (Christiaens et al., 2015, s.8).
Känslor av otrygghet
I studier (Moi & Gjengedal, 2008; 2014) beskrev personer som drabbats av en
brännskada att de efter olyckan kunde uppleva förvirring och rädsla inför att hamna
på en ny avdelning på sjukhuset, som inte var bekant för dem. Enligt Jones et al.
10 (2015) och Moi och Gjengedal (2014) studier beskrev personerna att de kände sig
otrygga inför det okända och att de bara kunde känna sig trygg tillsammans med det
som är bekant som att vara hemma eller på arbetet. Att gå ut bland främlingar kunde
göra dem osäkra. Förändringen efter olyckan var ständigt pågående och att det fanns
fortfarande saker i livet som de inte var helt nöjda med (Jones et al., 2015). Enligt
Moi och Gjengedal (2008) studie var det svårt för personerna att se framåt i tiden
eftersom det kändes så osäkert.
There is a part of me that hasn´t quite made the hurdle to 100% adjustment.
I´m comfortable at home and work, and among my circle of friends. Going out
among strangers bring good and bad days. (Jones et al., 2015, s.5)
I studier (Jones et al., 2015; Zamanzadeh et al., 2015) beskrev personer med
brännskada att det var svårt för dem att acceptera situationen vilket kunde medföra att
de drack alkohol för att blockera känslorna av verkligheten. Andra sätt att skingra
tankarna var att se på foton från tiden innan olyckan. De ville inte inse att livet har
förändrats. Enligt McLean et al. (2015) och Moi och Gjengedal (2008) studier
beskrev personerna att de tänkte tillbaka på olyckan, hur den hände och rädslan för att
dö. Olyckan kunde återupplevas genom att exempelvis se flammande lågor. De kunde
drömma om det förflutna och hur det var innan olyckan (Moi et al., 2008).
I experienced an episode this summer when I lit a gas-grill. Suddenly the
flames blazed up, and I must admit I jumped backwards two meters. Actually,
I saw the whole scene again [the accident scene]. (Moi et al., 2008, s.282).
When I look at my pictures, I don´t want to see that my condition has changed,
my story has been completely altered. Sometimes I crack up. Now, I am
obsessive, depressed, I cannot stand anything, I am so exhausted.
(Zamanzadeh et al., 2015, s.187)
Att stödet från andra var betydelsefullt för tillfrisknandet
I en studie (Christiaens et al, 2015) beskriver personerna som drabbats av en
brännskada att de hade svårt att klara sig hemma under sin permission. Några beskrev
att de inte kunde städa efter sig och laga mat var nästan omöjligt då de hade svårt att
använda sina händer. I studier (Christiaens et al, 2015; Moi & Gjengedal 2014; Moi et
al, 2008; Zamanzadeh et al, 2015) beskrev personer att anhöriga, vänner och
släktingar, fick ett stort ansvar efter olyckan då de var tvungen att hjälpa till mer då
dem inte längre kunde ta hand om sig själv. Det kunde vara allt från att bara behöva
11 stöd vid olika moment till att deras anhöriga fick hjälpa till med alla moment eftersom
de inte kunde göra någonting själv. De anhöriga var i vissa fall tvungna att vara
hemma från jobbet eller arbeta deltid för att kunna vara ett stöd för personerna med
brännskada. I studien av Moi och Gjengedal (2014) beskriver personer att det var av
stor vikt att ha någon från familjen som hjälpte dem för att de skulle ha möjlighet att
vårdas hemma.
But then my sister started to do the changing of dressings. She had access to
dressings, so she came every day when I was home, twice a day (...). So I was
actually better off at home. (Moi & Gjengedal, 2014, s.2326)
My wife received a medical certificate. She went to the GP and he gave her a
certificate. She told her employer: `It is to help my husband` because I could
not cut my meat, I could not do anything, even washing myself was painful. My
wife helped me during one month… (Christiaens et al, 2015, s.11)
Enligt Zamanzadeh et al. (2015) studie upplevde personerna att familjen kunde
påverkas ekonomiskt då de i vissa fall inte kunde arbeta och var tvungen att betala för
kostnader som vården krävde. I studien av Moi och Gjengedal (2014) beskriver de att
flexibla alternativ från arbetsgivare var till stort hjälp och mycket uppskattat, men att
processen för att erhålla försäkringspengar var mycket byråkratisk och krävande. Brist
på information och stöd i denna fas kändes ansträngande, och när anhöriga hjälpte till
ledde det till känslor av djup tacksamhet.
Since I was burnt, my sister devoted her life to look after me. She even didn´t
go to work for three months. My father is retired. I know how much he suffers
from the heavy burden of all these costs and agonies. (Zamanzadeh et al,
2015, s.186)
My wife, she is sitting and filling in papers, taking phone calls and doing a lot
of work for every little thing I am going to do. (Moi & Gjengedal, 2014,
s.2327)
I studier (Moi & Gjengedal, 2008, 2014) beskrev personer med brännskada vikten av
att ha familjemedlemmar som finns där för dem. Detta beskrevs ge dem ork att
fortsätta leva. Enligt Moi et al. (2008) studie hade ärren från olyckan inte någon effekt
på relationen. Partnern beskrevs dock ha en stor roll i att hjälpa dem att leva med sitt
nya utseende. Att bli accepterad av sin familj och nära vänner var viktigare än vad
okända människor tyckte. I McLean et al. (2015) studie beskriver personerna att
12 olyckan gjorde att de kom närmare sin familj och påminnelsen om barn och barnbarn
hjälpte dem att orka fortsätta med rehabiliteringen (Moi & Gjengedal, 2014).
It has been absolutely amazing. I used to always think to myself if I dies I
wondered if many people would come to my funeral. I´ll never think that
again; Um, it´s bought me a lot closer to my immediate family. (McLean et al,
2015, s.5)
Att ha behov att prata med andra om olyckan
I studier (Jones et al, 2015; Moi & Gjengedal, 2014) beskriver personer som drabbats
av en brännskada att det var viktigt att få prata med någon om olyckan för att kunna
dela sina innersta känslor. Några behövde få bearbeta processen med en psykolog
tidigt i rehabiliteringen, direkt efter att de återfått medvetandet medan andra beskrev
sig behöva tid att bearbeta det som hänt och sedan vilja prata när dem insåg att
skadorna skulle bli permanenta. Vissa av dem ville ha någon som har varit med om
samma sak som verkligen skulle förstå och som de skulle kunna empatisera med. I
studier (Christiaens et al., 2015; Phillips et al., 2007) beskrevs vikten av att få rätt
information om brännskadan för att kunna få stöttning i rehabiliteringen.
Konsultationen kunde upplevas som väldigt hektisk varför de hellre hade velat sitta
ner vid ett bord i lugn och ro för att få svar på sina frågor och funderingar. Enligt
Christiaens et al. (2015) behövdes professionell hjälp av en psykolog för att inte
separera i det förhållandet man befann sig i.
At the start I did not really need it (psychological support). It came
afterwards. Once I knew the consequences of the accident. (Christiaens et al.,
2015, s.7)
It would have been great to meet someone like myself, with burns, who could
empathise with my fears and concerns. (Jones et al, 2012, s.6)
Att få en ny syn på livet och sig själv
I ett flertal studier (Jones et al., 2015; McLean et al., 2015; Moi, & Gjengedal, 2008;
2014; Moi et al., 2008; Phillips et al., 2007; Zamanzadeh et al., 2015) beskrev
personer med brännskada att de fick ett nytt tankesätt om sig själv vilket innebar en
större förståelse, kännedom och kunskap om sig själv. I en studie av Moi och
Gjengedal (2008) beskrev personer med brännskada att det var av stor vikt att göra
något meningsfullt för att klara sig igenom rehabiliteringen, för att inte tycka synd om
13 sig själv och för att inte försämras. Detta beskrevs vara ett annat sätt att acceptera
situationen och att ta en dag i taget (McLean et al., 2015; Moi & Gjengedal, 2008).
After the burn accident, my attitudes towards plenty of things changed, I grew
up, now I know what to do when someone get sick. how a burn patient suffers,
how to behave toward him/her. (Zamanzadeh et.al., 2015, s.187).
If it had been impossible for me to go for a stroll, I think I would have been
deteriorated fast… and to work with the flowers is very important for me… It
stops me from just sitting there and feeling sorry for myself. (Moi &
Gjengedal, 2008, s. 1626)
I studier (McLean et al., 2015; Moi & Gjengedal, 2008; Moi et al., 2008) beskriver
personerna att de hade fått lära sig att göra saker på nya sätt och att utmana sig själv.
Samtidigt hade de insett att de ändå kunde göra mycket och med lite hjälp kunde de
göra sina egna val och beslut och på så sätt fungera i vardagen. Med lite envishet
beskrev de sig kunna klara av mycket mer än de tidigare trodde.
The first time I was back on the sea was in May. Me and my father pulled in
some fishing net. It was like, “Yes!” The way I felt. “Hoho!” I had never
thought I´d do that this year (Moi et.al., 2008, s.283).
I studier (Jones et al.,2015; Moi & Gjengedal, 2008) beskrev personer med
brännskada att olyckan hade gjort att de kände sig mentalt starkare och kunde inse
sina egna styrkor genom att se att andra klarade av brännskadan och tänkte `kan han,
kan jag`. De uppskattade att göra saker som de tidigare inte hade gjort. En person
kände att livet hade blivit rikare efter olyckan. I studier (Jones et al., 2015; Moi &
Gjengedal, 2008; Zamanzadeh et al., 2015) beskrev de att den nya kunskapen hade
förändrat dem så att fokus låg på dem själv och deras egna mål och prioriteringar.
Utseendet var inte längre lika viktigt. Personerna beskrev att de kunde lära sig att
känna självsäkerhet även fast de såg annorlunda ut.
But life is changed. Although there are many things that I cannot do anymore,
I can do plenty. I even cleaned windows yesterday, and it was fun! (smiles) I
have never liked windows cleaning, never… but yesterday I did, and I felt very
happy (Moi & Gjengedal, 2008, s.1626).
Something always comes out of the worst episode you learn more about
yourself and your abilities to cope (Jones et.al., 2015, s.5).
14 I studier (McLean et al., 2015; Moi & Gjengedal, 2008; Zamanzadeh et al., 2015)
beskrev personerna att olyckan inte var något som de kunde bestämma över, utan det
var deras öde att leva vidare då de inte omkom i olyckan. Detta fick dem att acceptera
situationen vilket gav dem ett nytt tankesätt att det är viktigt att göra det bästa av varje
dag.
I´m taking advantage of the situation to say right, reset button; A major event
like this can be a trigger, an opportunity to do something, take a positive step;
I guess it reminds you of your own mortality ah (...) we are not all here
forever, make the most of every day. (McLean et al., 2015, s.382)
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse efter
brännskada. Den kvalitativa analysen resulterade i 5 kategorier: Att det förändrade
utseendet påverkar vardagen, Känslor av otrygghet, Att stödet från andra var
betydelsefullt för tillfrisknandet, Att ha behov att prata med andra om olyckan, Att få
en ny syn på livet och sig själv.
I resultatet framkom att personer som drabbats av en brännskada upplevde att de blev
behandlade på annat sätt på grund av ärren. Enligt Magin, Adams, Heading, Pond och
Smith (2008) har personer som drabbats av olika hudsjukdomar som haft till följd att
de fått ett förändrat utseende, särskilt i ansiktet, erfarenheter av att bli hånade och
utpekade. Detta kunde i sin tur leda till stigmatisering av dem. Bonanno och Esmaeli
(2012) visade på liknande fynd då de beskriver att cancerpatienter med förändringar i
ansiktet upplever att främlingar och bekanta blir nyfikna. Den icke önskvärda
uppmärksamheten från främlingar och bekanta kunde upplevas som oförskämt och
hänsynslöst. Frågor, stirrande och iakttagande gör att det blir ett stigma att leva med
förändringar i ansiktet. I denna studies resultat framkom att personer med brännskada
upplevde att deras ärr efter brännskadan gjorde att kroppen aldrig skulle kunna bli
densamma. Brännskadan kunde vara så omfattande att det medförde en förlust av
vävnad och amputationer som personen upplevde som en stark motgång. Liu,
Williams, Liu och Chein (2010) menar att när amputation är enda sättet att rädda en
persons liv kan det krossa dennes hopp och leda till olika känslomässiga reaktioner
som ilska, ångest, depression, rädsla och sorg.
15 I denna studies resultat framkom att ärren kunde påverka känsligheten i huden såsom
att de när de gick in i något inte kunde känna det eller att de blev väldigt känslig för
solljuset och tvingades hålla sig inomhus. Detta gjorde att dem blev begränsade i sin
vardag. Enligt Wiebelhaus & Hansen (1999) är nytransplanterad hud väldigt tunn, det
kan jämföras med en bebishud, vilket betyder att den är väldigt känslig. I och med
detta ska vårdpersonalen ge information om den nya huden om hur känslig den är mot
kyla, solljus och stötar som kan skada den nya huden. Dessa enkla åtgärder skulle
kunna underlätta för personerna då de är mer förberedda för förändringen och kunna
göra de mer lätthanterliga och inte bli så begränsade då de vet hur huden ska hanteras.
I kategorin Känslor av otrygghet framkom det att det är vanligt att personerna tänkte
tillbaka på olyckan och att ärren påminde dem även om det. Personerna kunde
uppleva att det var svårt att acceptera situationen de hamnat i. I en studie (Bosmans,
Hofland, De Jong, & Van Loey, 2015) beskrivs att det är en stor påfrestning att vara
med om en olycka där det är hotfullt och kaotiskt på plats och där personen drabbas
av brännskada. Det är också en psykisk påfrestning att bli påmind om olyckan efter att
den hänt, som personerna beskrev att de drömde ofta om olyckan och blev påmind om
rädslan de hade att dö. I denna studies resultat framkom att personer med brännskada
kunde återuppleva olyckan och känna rädsla. Enligt Bradford (2002) ) kan stressen
som upplevs under olyckan påverka personen lång tid efter. Känslor av osäkerhet,
ilska, depression och skuld är vanligt förekommande. I denna studie framkom att
personerna upplevde förlust av den kropp de föddes med, förlust av framtidsdrömmar,
och förlust av det de kunnat göra tidigare men inte längre kan. I en äldre studie
(Wiebelhaus & Hansen, 1999) framkom att nästan hälften av alla äldre barn och även
vuxna som lider av allvarliga brännskador utvecklar posttraumatisk stress disorder
(PTSD). Som sjuksköterska ska man vara uppmärksam på om personen uppvisar
symtom på PTSD. Det kan vara flashbacks av händelsen, mardrömmar eller
känslomässig avtrubbning. Det finns olika behandlingar för PTSD exempelvis
kognitiv beteende terapi och ögonrörelse terapi (Eye Movement Desensitization and
Reprocessing EMDR9 (Mabey & Servellen, 2014). Enligt Warlan och Howland
(2015) kan sjuksköterskor effektivt hjälpa patienterna med att bearbeta sina känslor
under tiden de är på sjukhuset genom att informera både patienten och deras familjer
om risken att utveckla PTSD.
16 I kategorin Att stödet från andra var betydelsefullt för tillfrisknandet framkom att
personerna med brännskada upplevde att det var svårt att ta hand om sig själv efter
olyckan vilket gjorde att de blev beroende av andra. Enligt Hautosalo, Rantanen och
Astedt-Kurki (2013) påverkas familjens hälsa av biologiska, psykologiska,
socioekonomiska och kulturella faktorer. Familjens välbefinnande kan påverkas av en
persons hälsa och funktion, varför en familjemedlems sjukdom kan förändra hela
vardagen för hela familjen. I resultatet i denna studie framkom vikten av att ha
familjen som stöd för att orka genom rehabiliteringen. Vissa kunde beskriva att
olyckan gjorde att de kom närmare sin familj. Enligt Mattila, Kaunonen, Aalto och
Astedt-Kurki (2014) kan sjukdomar skapa spänningar i familjen som driver
familjemedlemmarna längre ifrån varandra men de kan även föra dem närmare
varandra. Familjen är ett stort stöd för personen vid sjukdom och har en betydande
effekt hur personen klarar livsstilsförändringen som sjukdomen medför.
I resultatet i denna studie framkom det att uppgifter som att laga mat kunde nästan
vara omöjligt då det var svårt att använda händerna vilket utgjorde ett stort hinder.
Enligt Cederlund, Thorén-Jönsson och Dahlin (2010) kan konsekvenserna av en
allvarlig handskada leda till nedsatt fysisk och psykisk funktion och sociala problem.
Handskada kan kräva avsevärda förändringar i en aktivitet eller uppgift. Genom att
använda ett holistiskt synsätt för att behandla skadan och lära sig om personens egna
erfarenheter kan personen klara sig i det vardagliga livet. Sådan kunskap kan minska
onödig stress, ökar patientens självständighet och dennes förutsättningar till en
meningsfull sysselsättning.
I resultatet i denna studie framkom det att det för personerna med brännskador var
viktigt att få prata med någon om sina känslor, för att kunna bearbeta det som hänt.
Samtalsparten kunde vara någon som varit med om samma sak eller en psykolog. De
betonade även vikten av att få rätt information om situationen och tid att få ställa
frågor. Enligt Mattila, Kaunonen, Aalto och Astedt-Kurki (2014) inkluderar
känslomässigt stöd att visa omsorg och empati, att lyssna, visa respekt och värdighet.
Informativt stöd innefattar information, rådgivning och vägledning, vilket ska baseras
på personens individuella behov och ges både muntligt och skriftligt. Personer som
får uttrycka sina behov kände att de fick ett känslomässigt stöd. Stödet bidrog också
till att involvera individen i vårdprocessen, att öka färdigheter inom egenvård och
17 främja erfarenheter av framgångsrikt samarbete bland de inblandade i vårdprocessen.
I en studie (Kvåle & Bondevik, 2008) beskrevs att vikten av att få information är
väldigt stort. Informationen måste vara individuellt anpassad och främja patientens
möjligheter till delaktighet och dennes inflytande över sin vård och behandling.
Sjuksköterskor behöver ha förståelse för personers individuella behov för att kunna ge
rätt information till personen. I denna studies resultat framkom att personers behov
skiljde sig åt och att vissa ville snarast efter olyckan få information och samtalsstöd
medan andra ville vänta.
Under kategorin Att få en ny syn på livet och sig själv beskrevs att personerna fick ett
nytt tankesätt som innebar förståelse, kännedom och kunskap och att olyckan hade
tillfört dem något mer i deras liv. En förståelse för hur de själva reagerar och upplever
livet. Enligt Kneck, Klang och Fagerberg, (2011) gör lärandet och kunskapen om den
förändrade kroppen att patienternas förmåga att överleva och utvecklas blir bättre. I
denna studies resultat framkom att personerna som drabbats av en brännskada ansåg
att envishet var en bra egenskap, det gav ett uttryck för att kunna utföra saker som de
ville men egentligen var för svag för. I en studie (Kulla, Sarvimäki & Fagerström,
2006) beskrivs envishet som en hälsoresurs. De envisa klarar sitt dagliga liv och trivs
med det fast de egentligen behöver hjälp. Blir envisheten överskuggande kan den
istället bli negativ på så sätt att personen vägrar ta emot hjälp eller tycker att de ska ha
ont om de har det och härda ut det som gör ont. Att göra det bästa av varje dag och av
livet i övrigt vilket tyder dock på en positiv livssyn. Liknande fynd framkom även i
denna studies resultat där personer med brännskada beskrev att olyckan inte var något
det kunde göra något åt och att det var viktigt att göra det bästa av dagen.
Sammanfattningsvis kan resultatet kopplas till teorin om känsla av sammanhang
(KASAM) som indelas i tre olika begrepp: begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet. Antonovsky (2005, s.16-17) beskriver ett salutogent synsätt vilket
innebär att om människan ställs inför stressorer som leder till ett spänningstillstånd
måste detta hanteras. I denna studies resultat framkommer det tydligt att de
förändringar som brännskadan lett till för personerna utgör en stress och hinder i deras
vardag. För att få kraft till detta har de hjälp av olika sociala stöd, jagstyrka eller
kunskap (jfr. Antonvsky, 2005). Begreppet hanterbarhet innebär enligt Antonovsky
(2005, s. 45) upplevelsen av att man har resurser till förfogande såsom till exempel
18 personer man litar på och kan räkna med. I litteraturstudiens resultat framkom att
make/maka eller en läkare som personerna med brännskada hade förtroende för gav
styrka och kraft, vilket innebär att dessa kan utgöra resurser för personerna och leda
till hög hanterbarhet, lättare att hantera situationen i stort och också eventuellt en hög
KASAM. Även dem som accepterat situationen, kan enligt Antonovsky (2005) anses
ha en hög hanterbarhet. Meningsfullhet kan personer med brännskada utifrån denna
studies resultat känna genom att de blivit motiverade att göra saker de inte gjort
tidigare och att de ser andra brännskadade klara av olika saker. Enligt Antonovsky
(2005) bör en person känna en hög känsla av meningsfullhet för att kunna förstå eller
hantera situationen denne befinner sig i. Antonovsky (2005) menar att de personer
som upplever ett sammanhang i tillvaron och ser sina handlingar som meningsfyllda
är de som har hälsa. I denna litteraturstudies resultat framkom det att om personerna
kommit till insikt så har de fått kunskap om det som hänt vilket ger en bättre
förståelse. Även en förståelse om vad som är viktigt i livet, det som är intressant och
meningsfullt. Allt detta kan utifrån Antonovskys teori förstås som att personerna har
hög KASAM (jfr Antonovsky 2005, s .45-46). Begriplighet menar Antonovsky
(2005, s.44) innebär i vilken utsträckning personen hanterar yttre- och inre stimuli. I
denna litteraturstudie levde personerna med en osäkerhet om framtiden som till
exempel hur de skulle klara sig i det vardagliga livet. Detta kan enligt Antonovsky
(2005) ses som att personerna med brännskada hade låg känsla av begriplighet och
därmed låg KASAM, eftersom att det inte gick att förutsäga vad personerna kommer
att möta i framtiden.
Metoddiskussion
Begreppen pålitlighet, tillförlitlighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet används för
att bedöma en studies trovärdighet. Trovärdighet i kvalitativ forskning innebär att
metoden är hållbar och ändamålsenlig (Holloway & Wheeler, 2013, s.302). Genom
hela processen med litteraturstudien har författarna haft kontakt och diskussion med
handledaren för att få råd om hur arbetet kunde förbättras och nå ett resultat med hög
trovärdighet. Även de olika seminarierna har varit till hjälp då arbetet har granskats
och diskuterats av de andra studenterna och handledarna.
I denna litteraturstudie stärks pålitligheten genom att tillvägagångssättet för
litteratursökningen är tydligt beskrivet. Författarna beskriver fenomen på ett
19 systematiskt och objektivt sätt genom att på ett ordnat och sakligt sätt gå igenom
texten och följa stegen som Graneheim och Lundman (2004) beskriver. Läsarna kan
på ett tydligt sätt följa hur författarna har gått tillväga för att komma fram till
resultatet. Tillförlitlighet innebär att deltagarna ska känna igen sig i resultatet och är
det viktigaste begreppet för en studies trovärdighet. Forskarens resultat och
tillvägagångssättet ska vara beskrivet i detalj (Holloway & Wheeler, 2013, s.303).
Trovärdigheten i denna litteraturstudie stärks genom att de textenheter som
extraherades från artiklarna svarade mot syftet med studien och att författarna varit
objektiva, inte gjort egna tolkningar och följt vald metod för analys (jfr.Graneheim &
Lundman (2004). Slutligen redovisas fem kategorier med brödtext och ordagranna
citat vilket minskar risken för feltolkningar som ökar tillförlitligheten i resultatet
enligt Graneheim och Lundman (2004). Något som kan ses som en svaghet är att
artiklarna som valdes ut var skrivna på engelska och då engelska inte är författarnas
modersmål kan det finnas en risk för feltolkningar. En annan svaghet är att bara två
databaser användes vid sökning av litteratur och om fler använts hade kanske fler
artiklar hittats. Författarna har använt tre artiklar med delvis samma författare (Moi &
Gjengedal, 2008; Moi & Gjengedal, 2014; Moi, Vindenes & Gjengedal, 2008). Två
av artiklarna var gjorda samma år, 2008, med en till författare, Vindenes. Syfte och
resultat var dock helt olika i alla tre studierna varför författarna till denna
litteraturstudie ansåg att dessa studier gick att använda eftersom de svarade mot syftet
och höll hög kvalitet.
Bekräftelsebarhet innebär att studiens resultat inte är ett resultat av forskarnas egna
slutsatser eller förutfattade meningar (Holloway & Wheeler, 2013, s.303). Författarna
har illustrerat kategorierna med citat och refererat så att den som läser litteraturstudien
själv kan se och bekräfta det författarna har summerat är korrekt. Bekräftelsebarheten
är stärkt genom att författarna har redovisat artiklarna i en tabell som gör det enkelt
för läsaren att hitta tillbaka till originalkällorna ifall man vill jämföra
originalartiklarna med studiens resultat. Referenser finns tydligt angivet i löpande text
och i referenslistan. Överförbarhet innebär att den kunskap som framkommit kan
överföras till liknande sammanhang och deltagare (Holloway & Wheeler, 2013,
s.303). Trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet styrker överförbarheten.
Studierna som ingår i analysen har gjorts i fem olika länder; Storbritannien, Norge,
Belgien, Australien och Iran varför författarna bedömer att resultatet kan vara
20 överförbart till liknande situationer och sammanhang. De olika länderna har
likvärdiga förutsättningar vid vård och omvårdnad av brännskadade varför författarna
anser att överförbarhet finns.
Slutsats
Utifrån resultatet i denna litteraturstudie kan slutsatsen dras att personerna som
drabbats av en brännskada påverkas både psykiskt och fysiskt och att det var viktigt
att få prata med någon för att bearbeta olyckan. Dessa aspekter är något som
sjuksköterskor har stor nytta av att ha kunskap om vid vård och omvårdnad av
personer med brännskada för att kunna hjälpa på bästa sätt. Det kan vara av vikt att ge
tid till personen när man ska ge information så de får ställa sina frågor så personen
inte behöver lämna rummet med ovisshet. I denna studies resultat framkom att
personer med brännskada ville ha någon att prata med såsom till exempel andra som
drabbats av brännskada. Utifrån detta är det viktigt att sjuksköterskor kan föreslå en
samtalsgrupp för att minska risken för känslan av isolering hos personer med
brännskada. Eftersom anhöriga ses som resurser för personerna med brännskada är
det viktigt att de också får grundlig information för att kunna vara involverade. Något
som förvånade oss i denna litteraturstudie var personernas upplevelse av att andra
behandlade dem som om de skulle ha lägre intelligens eller blev ignorerade. För att
kunna finnas som stöd för personer med brännskador men också andra som drabbats
av sjukdomar eller olyckor som har gett ett annorlunda utseende eller begränsningar i
vardagen för att kroppen inte orkar eller kan, är det viktigt att sjuksköterskor och
annan vårdpersonal har kunskap om detta. Ytterligare forskning behövs för att få ett
bredare perspektiv på de brännskadades upplevelser eftersom i denna litteratursökning
användes bara åtta artiklar där studier gjorts med drygt 150 deltagare.
21 Referenser
*) = de artiklar som ingår i analysen
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Bonanno, A., & Esmaeli, B. (2012). Cancer and Facial Disfigurement: Reducing
Survivors' Stigma in Social Interaction. Clinical Journal of Oncology Nursing, 16(2),
153-159.
Bosmans, M. W., Hofland, H. W., De Jong, A. E., & Van Loey, N. E. (2015). Coping
with burns: the role of coping self-efficacy in the recovery from traumatic stress
following burn injuries. Journal of Behavioral Medicine, 38(4),642-651. doi:
10.1007/s10865-015-9638-1
Bradford, A. (2002). Life in recovery: rebuilding from trauma. International Journal
of Trauma Nursing, 8(3), 70-75.
Bäckström, J., Ekselius, L., Gerdin, B., & Willebrand, M. (2013). Prediction of
psychological symptoms in family members of patients with burns 1 year after injury.
Journal of Advanced Nursing, 69(2), 384-393. doi:10.1111/j.1365-2648.2012.06017.x
Cederlund, R., Thorén‐Jönsson, A. L., & Dahlin, L. B. (2010). Coping strategies in
daily occupations 3 months after a severe or major hand injury. Occupational Therapy
International, 17(1), 1-9.
*) Christiaens, W., Van de Walle, E., Devresse, S., Van Halewryck, D., Benahmed,
N., Paulus, D., & Van den Heede, K. (2015). The view of severely burned patients
and healthcare professionals on the blind spots in the aftercare process: a qualitative
study. BioMed Central Health Services Research, 15(302). doi:10.1186/s12913-0150973-2
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricsson, (Red.),
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.329-343)
(1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
22 Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105- 112.
Hautsalo, K., Rantanen, A., & Astedt-Kurki, P. (2013). Family functioning, health
and social support assessed by aged home care clients and their family members.
Journal of Clinical Nursing, 22(19/20), 2953-2963 11p. doi:10.1111/j.13652702.2012.04335.x
Holloway, I., & Wheeler, S. (2013). Qualitative research in nursing and Healthcare.
Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell. Från:
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=http://www.dawsonera.com/depp/reader/protected/ext
ernal/AbstractView/S9781444315363
*) Jones, B. A., Buchanan, H., & Harcourt, D. (2015). The experiences of older adults
living with an appearance altering burn injury: An exploratory qualitative study.
Journal of Health Psychology, 1-11. doi:10.1177/1359105315603473
Juozapaviciene, L., Rimdlka, R., & Karbonskiene, A. (2012). Problem with the post
burn wound pain: Chronic profiles. European Wound Management Association
Journal, 12(1), 33-38.
Kneck, Å., Klang, B., & Fagerberg, I. (2011). Learning to live with illness:
experiences of persons with recent diagnoses of diabetes mellitus. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 25(3), 558-566 9p. doi:10.1111/j.14716712.2010.00864.x
Kulla, G., Sarvimäki, A., & Fagerström, L. (2006). Health resources and health
strategies among older Swedish-speaking Finns -a hermeneutic study. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 20(1), 51-57.
23 Kvåle, K., & Bondevik, M. (2008). What is important for patient centred care? A
qualitative study about the perceptions if patients with cancer. Scandinavian Journal
of Caring Sciences, 22(4), 582-589.
Liu, F., Williams, R., Liu, H., & Chien, N. (2010). The lived experience of persons
with lower extremity amputation. Journal of Clinical Nursing, 19(15/16), 2152-2161.
doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03256.x
Mabey, L., & Servellen, G. (2014). Treatment of post-traumatic stress disorder in
patients with severe mental illness: A review. International Journal of Mental Health
Nursing, 23(1), 42-50 9p. doi:10.1111/inm.12007
Magin, P., Adams, J., Heading, G., Pond, D., & Smith, W. (2008). Experiences of
appearance-related teasing and bullying in skin diseases and their psychological
sequelae: results of a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
22(3), 430-436.
Mattila, E., Kaunonen, M., Aalto, P., & Åstedt-Kurki, P. (2014). The method of
nursing support in hospital and patients' and family members' experiences of the
effectiveness of the support. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 305314. doi:10.1111/scs.12060
*)McLean, L. M., Rogers, V., Kornhaber, R., Proctor, M.-T., Kwiet, J., Streimer, J.,
& Vandervord, J. (2015). The patient–body relationship and the “lived experience” of
a facial burn injury: a phenomenological inquiry of early psychosocial adjustment.
Journal of Multidisciplinary Healthcare, 8, 377–387.
http://doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.2147/JMDH.S89375
*) Moi, A. L., & Gjengedal, E. (2008). Life after burn injury: striving for regained
freedom. Qualitative Health Research, 18(12), 1621-1630.
doi:10.1177/1049732308326652
24 *) Moi, A. L., & Gjengedal, E. (2014). The lived experience of relationships after
major burn injury. Journal of Clinical Nursing, 23(15/16), 2323-2331.
doi:10.1111/jocn.12514
*) Moi, A.L., Vindenes, H., & Gjengedal, E. (2008). The experience of life after burn
injury: a new bodily awareness. Journal of Advanced Nursing, 64(3), 278-286.
doi:10.1111/j.1365-2648.2008.04807.x
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2015). Bränn- och skållningsskador.
Hämtad 5 september, 2015 från Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap, http://ida.msb.se/dokument/infoblad/BrannSkallning.pdf
Osborn, K. (2003). Critical care. Nursing burn injuries. Nursing Management, 34(5),
49.
*) Phillips, C., Fussell, A., & Rumsey, N. (2007). Considerations for psychosocial
support following burn injury—A family perspective. Burns, 33(8), 986-994.
doi:10.1016/j.burns.2007.01.010
Phoenix, B. (2007). Psychoeducation for survivors of trauma. Perspectives In
Psychiatric Care, 43(3), 123-131.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing
evidence for nursing practice. (9 ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Lippincott
th
Williams & Wilkins.
Thompson, N., & Walsh, M. (2010). The existential basis of trauma. Journal of Social
Work Practice, 24(4), 377-389 13p. doi:10.1080/02650531003638163
Titscher, A., Lumenta, D., Kamolz, L., Mittlboeck, M., & Frey, M. (2010). Emotional
associations with skin: Differences between burned and non-burned individuals.
Burns, 36(6), 759-763. doi:10.1016/j.burns.2010.05.020
25 *)Zamanzadeh, V., Valizadeh, L., Lotfi, M., & Salehi, F. (2015). Preserving SelfConcept in the Burn Survivors: A qualitative study. Indian Journal of Palliative Care,
21(2), 182-191. doi:10.4103/0973-1075.156492
Warlan, H., & Howland, L. (2015). Posttraumatic Stress Syndrome Associated With
Stays in the Intensive Care Unit: Importance of Nurses' Involvement. Critical Care
Nurse, 35(3), 44-54. doi:10.4037/ccn2015758
Wiebelhaus, P., & Hansen, S. (1999). Burns: handle with care. Registered Nurse.
62(11), 52-58.
Wikehult, B., Hedlund, M., Marsenic, M., Nyman, S. & Willebrand, M. (2008).
Evaluation of negative emotional care experiences in burn care. Journal of Clinical
Nursing, 17(14): 1923-1929. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02302.x
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtesevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – en
bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.