1. No category

Omhändertagande av barn
med brännskada
Berörda enheter
Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus.
På de svenska sjukhusen vårdas ungefär 400 barn/år på grund av brännskada.
Skållningsskador är mer vanligt hos barn < 3 år medan flambrännskador är
mer vanligt hos äldre barn.
Syfte
Att känna till skillnaden mellan barn och vuxen med avseende på kroppsyta/kroppsvikt, hudens tjocklek och tempreglering samt att känna till principerna för handläggning av barn med brännskada.
Patofysiologi
Barn och ungdomar har relativt sett större hudyta/kg kroppsvikt än vuxna
och behöver större mängder vätska intravenöst och har normalt större vätskeförluster via huden. Skillnaderna utjämnas vid ca: 15 års ålder.
Barn < 2 år har relativt sett tunnare hud vilket ger anatomiskt djupare brännskador än vad som skulle vara normalt hos en vuxen.
Temperaturregleringen påverkas av den relativt sett större kroppsytan. Barn
blir alltid snabbare nedkylda än vuxna, därför viktigt att hålla en varmare
omgivningstemperatur än för vuxna.
Handläggning
Luftvägen
På grund av den normalt trängre luftvägen, kan utvecklingen av luftvägsobstruktion ske mycket snabbt. Intubation bör ske om barnet är andningspåverkat eller om luftvägen hotas av tilltagande ödem.
Barn blir mycket snabbt uttröttade i andningsmuskulaturen om de har minskad bröstväggseftergivlighet på grund av cirkumferentiella brännskador.
Symtomdebuten vid alla typer av inhalationsbrännskador är svårförutsägbar,
alla med misstänkt inhalationsskada ska ha syrgas via mask med reservoar.
Cirkulation
När luftvägen är säkrad ska fri venväg etableras och vätskebehandling påbörjas, i den akuta fasen är intraosseös infart ett bra alternativ om det är svårigheter med perifer infart. Infusion Ringer-Acetat kan påbörjas hos alla patienter oavsett ålder. KAD bör sättas så snart det är möjligt för att kunna monitorera vätskebehandlingen.
Hypoglykemi uppstår lätt, framför allt hos små barn, därför bör b-glukos
följas regelbundet. Hypoglykemi korrigeras med 5 % -procentig glukos med
elektrolyter.
Urinproduktionen avspeglar njurgenomblödningen på ett tillförlitligt sätt.
Hos barn <30 kg bör adekvat vätskebehandling ge diures på 1 ml/kg/tim, hos
Huvudprocess
Barn på IVA
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
1 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-1183
2015-11-17
Sida
2.0
barn >30 kg bör vätskebehandlingen ge diures på 0.5-1 ml/kg/h eller 30-50
ml/tim.
Sårvård
Avbryt vävnadsskadeprocessen och ta av kläder för att kunna bestämma
skadans utbredning. Täck sedan sårområdena med rena lakan. Viktigt att
eftersträva att barnet inte sjunker i kroppstemperatur.
Riktlinjer för vätskebehandling
Målet med vätskebehandlingen är adekvat intravaskulär fyllnad och cirkulatorisk stabilitet som avspeglas i en jämn urinproduktion. Vätskeformler ger endast en initial vägledning och tillståndet måste utvärderas kontinuerligt. Urinproduktionen är bästa måttet på adekvat resuscitering. Barn
med brännskada < 10% behöver sällan parenteral vätskeersättning för brännskadan. Barn måste få basalvätskebehovet som 5% Glukos Buffrad.
Barn med kroppsvikt mindre än 30 kg
I det akuta skedet kan Parklandformeln användas även till barn och timdiuresmålet är 1 ml/kg/tim.
1. Räkna fram basalt vätskebehov och ge detta som Glukos 50 mg/ml Buffrad.
2. Använd Parklandformeln och räkna ut det brännskaderelaterade behovet
och om det överskrider basalbehovet ges mellanskillnaden som Ringeracetat. ½ volymen på 8 tim och ½ volymen på 16 tim.
3. Övergå så snart som möjligt till att styra resusciteringen utifrån timdiures
och cirkulation. KAD krav. Ge inte diuretika då detta stör monitoreringen.
Enkel basalvätsketabell för barn:
kg:
3
4
5
6
7
ml/h: 12 16 20 24 28
8
32
10
40
12
44
15
50
20
60
25 30
65 70
För mer specifik vätskebehandling hänvisas till Akademiska sjukhusets
”Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient” och deras Brännskadekompendium eller direkt kontakt med brännskadeenhet. Länk finns på
IVA Sunderbys hemsida.
I IVA Sunderbyns rutinsamling finns även ”Brännskada vätskemall” .
Vätskemallen för barn baseras på American Burn Association rekomendationer men kan i det akuta skedet upplevas som komplicerad. Ger dock vägledning för dygn två.
Exempel: längd 100cm, vikt 15 kg, bränd yta 0,3 (30%) med ABA formel
Dygn 1: totala vätskebehovet blir 2592 ml/24 tim, ge inf. buffrad Glukos
50mg/ml som basal vätska och Ringer-Acetat som ersättningsvätska.
Huvudprocess
Barn på IVA
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
2 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-1183
2015-11-17
Sida
2.0
Dygn 2: blir vätskebehovet 1944 ml/24 tim, ge inf. buffrad Glukos 50mg/ml
eller inf. Rehydrex 25mg/ml.
OBS! att basalbehovet och ersättningsvätska ges samtidigt, minst två infarter
behövs, och att vätskan ges under två olika tidsintervaller (timme 0-8 &
timme 9-24).
Dygn 2 räknas ut i samma vätskemall.
Barn med kroppsvikt > 30 kg räknas som vuxna:
Vätskeersättning enligt Parkland som inkluderar basalvätskebehov
Timdiuresmål 0,5 ml/kg och inom intervallet 30-50 ml/tim.
Basalvätskebehovet behöver initialt ej ges som glukoslösning utan enbart
Ringer-acetat räcker.
Bedömning av bränskadad yta.
·
·
·
·
·
Huvudet 18 %
Bröstkorg och bål 18 %
Ryggen 18 %
Armarna 9 % vardera
Benen 14 % vardera
Rutinen upprättad av Anna-Karin Näslund
Huvudprocess
Barn på IVA
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
3 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-1183
2015-11-17
Sida
2.0