Årsredovisning 2014 - Rättsmedicinalverket
Box 206, 101 24 Stockholm Vasagatan 52, 3 tr Telefon växel 08-441 76 00 Fax: 08-24 05 30 E-post: [email protected] www.rmv.se ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Årsredovisning 2014 1 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 2 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Innehållsförteckning Generaldirektören har ordet .........................................5 Resultatredovisning ........................................................6 Rättspsykiatri ........................................................................... 6 Rättsmedicin........................................................................... 29 Rättskemi ............................................................................... 42 Rättsgenetik ............................................................................ 52 Övrig återrapportering och redovisning ................................. 59 Kostnader och intäkter redovisat på verksamhetsområden ... 73 Finansiell redovisning...................................................78 Sammanställning över väsentliga uppgifter........................... 78 Resultaträkningar ................................................................... 79 Balansräkning......................................................................... 81 Anslagsredovisning ................................................................ 82 Tilläggsupplysningar.............................................................. 83 Noter....................................................................................... 85 Årsredovisningen följer kraven i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt strukturen i det regleringsbrev som gällt för Rättsmedicinalverket (RMV) år 2014. RMV:s verksamhet återfinns bland statsutgifterna inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet (UO 4) och indelas i verksamhetsområdena Rättspsykiatri Rättsmedicin Rättskemi Rättsgenetik 3 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 4 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Generaldirektören har ordet Rättsmedicinalverket (RMV) bedriver verksamhet inom fyra verksamhetsområden – rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och är beroende av specialistkunskaper och i övrigt kunniga och engagerade medarbetare samt modern och avancerad medicinteknisk utrustning. RMV:s lokaler är speciellt utformade för att passa verksamheten och uppfylla de särskilda krav som gäller i fråga om arbetsmiljö och säkerhet. Verksamheten är geografiskt spridd över landet, vilket ställer stora krav på samordning när det gäller bl.a. kompetensförsörjning, utvecklingsinsatser och kvalitetsarbete liksom planering, uppföljning och rutiner. Verksamhetsåret 2014 präglades av att det utvecklingsarbete som avstannade pga. bristande resurser under 2013 nu i viss mån kunnat återupptas, vilket är utomordentligt viktigt för att myndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag på bästa möjliga sätt. Vidare har det under året skett ett antal nyrekryteringar till nyckelfunktioner inom myndigheten. Jag kan konstatera att RMV lever upp till regeringens krav och att myndigheten kan skriva att måluppfyllelsen är god eller mycket god. 5 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Resultatredovisning Rättspsykiatri Mål för verksamhetsområdet Rättspsykiatri Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande myndigheterna. Återrapportering Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik). Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättspsykiatri Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för rättspsykiatriska undersökningar i brottmål och läkarintyg som avses i 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m., utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid, information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda, internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde, utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag om verksamheten i övrigt medger det. 6 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Redovisning och analys av resultatet Allmänt Den rättspsykiatriska utredningsverksamheten bedrivs vid tre olika undersökningsenheter. Två enheter ingår i RMV:s organisation – de rättspsykiatriska avdelningarna i Stockholm respektive i Göteborg – och en enhet utgörs av den rättspsykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå som bedriver rättspsykiatrisk utredningsverksamhet åt RMV enligt ett avtal mellan Västerbottens läns landsting och staten genom RMV. Undersökningsenheternas upptagningsområden framgår av RMV:s föreskrifter (SOSFS 1999:19) om fördelning på undersökningsenheter av läkarundersökningar vid särskild personutredning i brottmål och av rättspsykiatriska undersökningar. Efter en överenskommelse som trädde i kraft den 1 juli 2013 genomför den rättspsykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus inte längre rättspsykiatriska undersökningar av häktade personer utan endast av personer som är på fri fot. Kliniken utför också s.k. § 7-intyg1 avseende personer som är häktade eller befinner sig på fri fot. De sammanlagda personalresurserna för den rättspsykiatriska utredningsverksamheten inom RMV består av cirka 145 tillsvidareanställda årsarbetskrafter samt motsvarande cirka 40 timanställda årsarbetskrafter. Personalgruppen utgörs av läkare med specialistkompetens i rättspsykiatri (rättspsykiatriker), läkare (i huvudsak psykiatriker) som genomför sin specialiseringsutbildning i rättspsykiatri (ST-läkare), psykologer, forensiska socialutredare, administrativ personal, personal som ansvarar för enheternas gemensamma säkerhet samt personal vid vistelseavdelningarna. Det är den enda verksamheten inom RMV som bedrivs dygnet runt. Häktade undersökningsfall vistas i verkets lokaler under i genomsnitt tre veckor. Nattetid och helger finns alltid läkare i beredskap förutom personal i aktiv tjänst vid vistelseavdelningarna. Kapaciteten för den rättspsykiatriska utredningsverksamheten är, förutom platstillgången vid undersökningsavdelningarna, beroende av tillgänglig utredningspersonal. Det är framför allt inom kategorin rättspsykiatriker som brist förelegat i relation till ärendebelastningen. Ett systematiskt och långsiktigt arbete har gjorts inom ramen för den tioåriga bemanningsplanen RMV 2018 för läkare inom RMV för att lösa denna resursbrist (se vidare avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). RMV har sedan länge haft kontrakterade läkare för att utfärda läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. (s.k. § 7läkare och § 7-intyg). Successivt har andelen intyg som utfärdats av kontrakterade läkare minskat genom att intygen till en ökande andel genomförs 1 Jfr 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. 7 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 av RMV:s anställda läkare. En ökad läkarbemanning har möjliggjort detta. Sedan den 1 januari 2014 har en förändrad uppdragsform tillämpats för de tidigare kontrakterade § 7-läkarna. Ett 35-tal läkare har sedan dess ingått tidsbegränsade anställningsavtal med timersättning. Ett 25-tal läkare har varit aktiva enligt den nya uppdragsformen under 2014. Genom förändringen har en mer flexibel och administrativt mer lätthanterlig lösning skapats. Utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid genomförs uteslutande av RMV:s egna medarbetare. Dessa utredningar sker vid undersökningsenheterna och/eller vid den kriminalvårdsanstalt där den som ska undersökas är intagen. Ny lagstiftning i verksamheten Den 2 oktober 2014 trädde en ändring av lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning (LRU) i kraft som kommit att innebära viktiga förändringar i regleringen av betingelserna för de intagnas vistelse vid RMV:s rättspsykiatriska undersökningsenheter. Den nya lagstiftningen innebär ett tydliggörande och en komplettering av reglerna för tvångsmedelsanvändningen vid enheterna. I och med ikraftträdandet inträdde också en tydlig reglering av intagnas rättigheter - inte minst genom införandet av en ny ordning för deras möjligheter att överklaga vissa beslut. Införandet av den nya lagstiftningen har inneburit ett relativt omfattande förberedelsearbete, som bestått av utformningen av administrativt stöd och interna rutiner (föreskrifter) för tillämpningen av lagstiftningen inom RMV samt utbildningsinsatser för personal inom verksamheten. Den förändrade lagstiftningen har inte endast inneburit förändringar för beslutsfattare utan också för merparten av den personal som har direkt klientkontakt vid undersökningsenheterna. Rutiner för verksamheten har utformats inom följande områden2: • • • • • • • • 2 Transport av intagen Besök och tillstånd att telefonera samt samtycke till kontakt Kontroll av lokaler, ytterområden och fordon Intagens personliga tillhörigheter under vistelse på och vid avtransport från en undersökningsenhet Sysselsättning och ersättning, förströelse, utbud av massmedier samt religionsutövning Hantering av försändelser till och från intagna vid RMV:s rättspsykiatriska undersökningsenheter Provtagning avseende drogkontroll Visitation av person och omhändertagande av otillåtna föremål Exakt dokumentnamn framgår av bilageförteckning i ”Ordning och redasammanställningen” 8 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 • • dnr X15-90031 Vistelse i gemensamhet, avskiljande, vistelse utomhus och användande av fängsel Beredskapstjänstgöring för RMV:s rättspsykiatriska undersökningsenheter En särskild beslutsordning för området har fastställts och utgör en bilaga till RMV:s arbetsordning. Erfarenheterna, hittills, av införandet av den nya lagstiftningen är positiva både ur ett personalperspektiv och ur de intagnas perspektiv. Under perioden har totalt cirka 200 ärenden3 hanterats vid undersökningsenheterna utifrån den nya lagstiftningens olika delområden. Lagstiftningens möjligheter till ett omprövnings- och överklagandeförfarande hanteras genom att omprövning av beslut sker vid RMV:s ledningskansli. I ett fall har omprövning av ett fattat beslut begärts under 2014. En viktig och fortsatt verksamhet innebär uppföljning och kvalitetssäkring av implementeringen av den nya lagstiftningen. Lokalfrågor Under 2014 har den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten i Stockholm bedrivits i de under 2013 färdigställda lokalerna på sjukhusområdet för Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Lokalerna fyller mycket väl de säkerhetsmässiga krav som kan ställas för en klassificering enligt klass 1 enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:9) om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning. Vid undersökningsenheten i Göteborg pågår alltjämt ett förberedelsearbete för att i samråd med fastighetsägaren Specialfastigheter AB modifiera lokalerna säkerhetsmässigt. Någon definitiv överenskommelse beträffande den framtida lokalförsörjningen vid Göteborgsenheten har inte ingåtts. 3 Källa: Psykbase 9 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Ärendeutvecklingen Allmänt Av 1 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning framgår att i brottmål får rätten besluta om rättspsykiatrisk undersökning (RPU) i syfte att kunna bedöma om det finns medicinska förutsättningar att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 §4 brottsbalken, eller om den misstänkte har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning och i så fall tillståndets betydelse för frågan om valet av påföljd enligt 30 kap. 6 § brottsbalken. Under budgetåret har antalet expedierade utlåtanden efter RPU minskat i förhållande till 2013 med cirka 9 procent. De fluktuationer som förekommer mellan olika år under en 10-årsperiod kan bedömas vara av mer slumpmässig natur utifrån att andelen domstolsärenden som inbegriper en rättspsykiatrisk prövning/problematik är förhållandevis liten. Generellt kan man konstatera att antalet domar till rättspsykiatrisk vård minskat under de senaste 10 åren. En motsvarande ärendeminskning har därvid också kunnat noteras i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Andelen brottmål där rättspsykiatriska överväganden görs är mycket liten i relation till det totala antalet anmälda/lagförda brott. Det innebär att volymförändringar om 10-20 procent i utredningsverksamheten som i sig kan te sig tämligen marginella i ett totalt perspektiv ändå är betydande för RMV:s verksamhet och resursåtgången i den. Förväntad ärendeutveckling i ett 3-årsperspektiv De faktorer som främst inverkar på ärendemängden inom den utredande rättspsykiatrin utgörs i första hand av Brottsutvecklingen i stort, Andelen lagförda brott av det totala antalet anmälda brott, Domstolarnas val av påföljd. 3 § Lider den som har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall äga rum vid vården, om det till följd av den psykiska störningen finns risk för att han återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag. Om det med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller av andra särskilda skäl är påkallat, får rätten i samband med överlämnande till rättspsykiatrisk vård döma till annan påföljd, dock inte fängelse eller överlämnande till annan särskild vård. 4 10 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Kriminalvården, Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande Rådet har på uppdrag av regeringen tagit fram en gemensam prognosrapport för hela rättskedjans ärendeutveckling5. Den sammantagna bild som rapporten presenterar av den sannolika ärendeutvecklingen i rättskedjan ger stöd för bedömningen att en svagt minskande ärendeutveckling kan förväntas för den utredande rättpsykiatrins del den närmaste treårsperioden. Inte minst är den uppenbara ökningen som skett av antalet icke frihetsberövande påföljder ett viktigt bidrag till en minskning av behovet av rättspsykiatriska undersökningar. Av 7 § lagen om särskild personutredning i brottmål, m.m. framgår att om rätten särskilt anger det i förordnandet, ska intyget omfatta de medicinska förutsättningarna för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. § 7-intygen fyller i övrigt och företrädesvis funktionen av screeningundersökning inför ett ställningstagande om en rättspsykiatrisk undersökning ska genomföras eller inte. Variationerna i antalet § 7-undersökningar över tid sammanfaller i stort med dem för rättspsykiatriska undersökningar och ärendemängden är betingade av samma faktorer. Antalet expedierade § 7-intyg minskade med 17 ärenden under 2014 jämfört med 2013 (jfr tabell 1). Lagen om omvandling av fängelse på livstid reglerar hanteringen av ärenden där livstidsdömda hos rätten (Örebro tingsrätt) ansöker om att få sitt livstidsstraff omvandlat till ett tidsbestämt straff. Av 10 § lagen om omvandling av fängelse på livstid och 3 § förordningen (2006:1119) om omvandling av fängelse på livstid framgår att rätten hos RMV får inhämta en utredning med utlåtande om risken för att den dömde återfaller i brottslighet (s.k. riskbedömning). Antalet expedierade utlåtanden efter utredning i ärenden enligt nämnda lag och förordning ökade under 2014 jämfört med 2013 (se tabell 1). Ärendenivån ett visst år är dels beroende på antalet avkunnade livstidsdomar i skedet 10 år tidigare, dels av hur många sökande som tidigare fått avslag om omvandling och som därefter ansökt på nytt. När det gäller ärenden om omvandling av livstidsstraff till tidsbestämt straff så initieras dessa vanligtvis av de livstidsdömda6 själva. Prövning kan ske första gången efter det att 10 år av livstidsstraffet har verkställts. Ökningen av ärendemängden kan förutses bestå de närmaste 2-3 åren som en konsekvens av en ökning av antalet livstidsdomar som skedde fr.o.m. 2005 och några år därefter. 5 6 ”Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan. Centrala prognoser för perioden 2014 — 2017”, (februari 2014) Antalet livstidsdömda var 147 den 1 oktober 2013, se www.kriminalvarden.se/statistik. 11 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Tabell 1. Antal expedierade utlåtanden efter RPU, § 7-undersökningar och riskbedömningar Typ av undersökning RPU - varav häktade - varav på fri fot § 7-undersökning Riskbedömning 2012 2013 2014 412 298 114 489 365 124 443 320 123 1 249 1 321 1304 33 19 33 Källa: PsykBase Ärendefördelningen mellan undersökningsenheterna, anställda läkare inom RMV, av RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman Cirka 97 procent av de rättspsykiatriska undersökningarna genomfördes under 2014 vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Resterande undersökningar genomfördes vid undersökningsenheten i Umeå (jfr tabell 2), vars andel minskat beroende på att den enheten inte genomför RPU avseende häktade personer enligt den reviderade överenskommelsen med Västerbottens läns landsting fr.o.m. den 1 juli 2013. 12 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Tabell 2. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden efter RPU per undersökningsenhet 2012 Undersökningsenhet Antal Andel 2013 Antal (procent) 2014 Andel Antal (procent) Andel (procent) Totalt antal RPU av häktad 298 100 365 100 320 100 - varav Stockholm 140 47 200 55 171 53 - varav Göteborg 129 43 152 42 149 47 - varav Umeå (annan huvudman) 29 10 13 4 - - Totalt antal RPU på fri fot 114 100 124 100 123 100 - varav Stockholm 59 52 65 52 62 50 - varav Göteborg 42 37 49 40 48 39 - varav Umeå (annan huvudman) 13 11 10 8 13 11 Källa: PsykBase Anm: Tabellen innehåller avrundade värden som kan påverka summeringen. Genom ett aktivt rekryterings- och utbildningsarbete av rättspsykiatriker har andelen RPU som genomförts av RMV-anställda läkare successivt kunnat ökas. 96 procent av de RPU:er som genomförts vid RMV:s undersökningsenheter tillhör den kategorin, vilket måste bedömas som mycket tillfredsställande (jfr tabell 3). 13 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Tabell 3. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden från Stockholm och Göteborg efter RPU - fördelade på anställda läkare inom RMV och av RMV kontrakterade läkare Huvudman RMV Totalt Stockholm 2012 2013 Göteborg 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 Läkare - varav RMV-anställda läkare - varav kontrakterade läkare Totalt 162 250 222 164 192 190 326 442 412 37 15 11 7 9 7 44 24 18 199 Andel anställda (procent) 81 265 94 233 95 171 96 201 96 197 96 370 88 466 95 430 96 Källa: PsykBase Av tabell 4 framgår att andelen expedierade § 7-intyg som utförts av RMVanställda läkare har minskat, totalt sett under 2014. Minskningen har skett vid Stockholmsenheten, medan en viss ökning kan noteras för Göteborgsenheten. § 7-undersökningarnas karaktär av screeningundersökning för ställningstagande om RPU ska föreslås genomförd eller ej, ställer höga krav på kompetens och erfarenhet beträffande de läkare som genomför dem. Detta för att undvika att en integritetskänslig och kostsam undersökning kommer att genomföras på felaktig grund eller omvänt att ärenden som nödvändigtvis kräver en mer ingående undersökning – inte minst ur en rättspsykiatrisk aspekt – förbises för fortsatt utredning. 14 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Tabell 4. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden efter § 7undersökning fördelade på undersökningsenhet, anställda läkare inom RMV, av RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman Huvudman RMV Stockholm Antal avgivna § 7-intyg Annan huvudman Umeå Göteborg Totalt 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 578 614 579 569 615 626 102 92 99 1 249 1 321 1 304 - varav RMV-anställda läkare 332 448 378 251 262 289 - varav kontrakterade läkare Andel §7-intyg av det totala antalet avgivna §7-intyg (procent) Andel § 7-intyg avgivna av RMV-anställda läkare (procent) 246 166 201 318 353 337 46 46 57 44 73 46 65 47 44 46 43 102 8 46 92 7 99 8 583 710 667 666 611 637 - - - 47 54 51 Källa: Psykbase Domstolarnas frågeställningar angående förmågan att inse gärningens innebörd m.m. och självförvållat rus Genom de ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2008 i brottsbalken och i lagen om rättspsykiatrisk undersökning, kan en domstol begära att en rättspsykiatrisk utredning ska ge domstolen underlag för bedömning av frågan om den tilltalade till följd av sin allvarliga psykiska störning (APS) har saknat förmågan att inse gärningens innebörd, eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt, eller om den allvarliga psykiska störningen är självförvållad genom rus eller på något annat liknande sätt. När det gäller domstolarnas benägenhet att begära underlag för bedömning av den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd har andelen legat på en högre nivå under 2013 och 2014 jämfört med tidigare (jfr tabell 5). 15 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Tabell 5. Antal och andel (procent) förfrågningar från domstolarna om den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt Antal förfrågningar under perioden Andel av alla avgivna utlåtanden under perioden (procent) 2012 264 2013 362 2014 315 64 74 71 Källa: PsykBase. Antal fall och andelen av det totala antalet undersökningsfall i vilka domstolarna begärt belysning av eventuell förekomst av självförvållat rus vid förmodad APS framgår av tabell 6. Tabell 6. Antal och andel (procent) förfrågningar från domstolarna om den tilltalades eventuella självförvållade rus vid förmodad APS 2012 2013 2014 Antal förfrågningar 117 133 120 Andel av alla avgivna utlåtanden (procent) 28 27 27 Källa: PsykBase. I tabell 7 redovisas en sammanställning över andelen bedömda fall av APS som RMV lämnat i expedierade utlåtanden. Under 2014 har andelen bedömda APS legat på samma nivå som under 2013. Förändringen ligger storleksmässigt inom normalvariationen under de senaste 10 åren7. Tabell 7. Antal och andel (procent) bedömningar av APS i expedierade utlåtanden 2012 2013 2014 Antal APS vid gärningen 187 251 227 Andel APS av alla avgivna RPU (procent) 45 51 51 Källa: PsykBase. 7 Under de senaste 10 åren har andelen fluktuerat mellan 45 och 51 procent (Källa: PsykBase). 16 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Väntetider, anstånd och utredningstider avseende RPU Inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten är handläggningstiderna i avgörande delar lagreglerade. En RPU ska utföras med största möjliga skyndsamhet8. Den ska anpassas efter domstolens syfte med undersökningen och övriga omständigheter i det enskilda fallet. Ett utlåtande beträffande undersökning ska utan dröjsmål ges in till rätten sedan undersökningsarbetet har avslutats. Den som är häktad och ska genomgå en RPU ska utan dröjsmål och senast inom sju dagar9 från det att rättens beslut om undersökning kom in till undersökningsenheten föras över till denna. Under 2014 överskreds den föreskrivna tidsfristen endast i ett fall (se tabell 8). Skälen för tidsutdräkten i dessa fall är vanligtvis administrativa och vanligtvis inte betingade av platseller kapacitetsbrist i undersökningsverksamheten. Andelen undersökningar av häktade som överskridit den föreskrivna undersökningstiden10 om fyra veckor (28 dagar) ligger på samma nivå som närmast föregående verksamhetsår (se tabell 8). Rätten får medge RMV anstånd med att avge utlåtande om det finns synnerliga skäl. Anståndsbegäran är i de flesta fall betingad av förhållanden som rör ärendets komplexitet, i några fall svårigheter att nå personer som befunnit sig på fri fot eller av - i enstaka fall - administrativa skäl som t.ex. att åtal inte väckts i ett ärende. Andelen expedierade utlåtanden efter undersökningar av personer som befunnit sig på fri fot och som inte expedierats inom den föreskrivna tidsfristen11 om sex veckor (42 dagar) minskade andelsmässigt under 2014 i jämförelse med 2013. Anledningen i allmänhet till att utredningstiden i dessa ärenden överskrids i relativt hög grad är de betydande svårigheter att nå den tilltalade då det i stor utsträckning rört sig om personer med missbruksproblem, psykiska problem och med oordnade bostadsförhållanden (se tabell 8). I 29 fall har utredningstiden överskridits avseende häktade personer mot att det redovisas endast 28 begärda anstånd. Anledningen till detta utgörs av att i enstaka fall väljer domstolen att endast meddela muntligt besked i anståndsfrågan då skälen varit av administrativ natur och anståndstiden inskränkt sig till någon eller några dagar och endast rört frågan om expedieringstidpunkt av det egentliga utlåtandet eller att dröjsmål kan ha uppstått på grund av logistiska orsaker när den intagne ska lämna undersökningsenheten. Jfr 6 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning. Jfr 8 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning. 10 Jfr 6 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning 11 Jfr 6 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning. 8 9 17 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Tabell 8. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden - väntetider, utredningstid och anstånd avseende andelen av totala antalet expedierade RPU 2012 Antal Väntetid - för häktade personer överstiger sju dagar Utredningstid - för häktade personer överstiger 28 dagar - för personer på fri fot överstiger 42 dagar Totalt antal överskridanden av utredningstider Anstånd - för häktade personer - för personer på fri fot Totalt antal anstånd 2013 2014 Andel Antal Andel (procent) (procent) Antal Andel (procent) 2 1 7 2 1 0 29 10 36 10 29 9 17 15 27 22 19 15 46 11 63 13 48 11 19 15 34 6 13 8 30 24 54 8 19 11 28 19 47 9 15 11 Källa: PsykBase. Effektivitet och kvalitet Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och en god kvalitet i verksamheten Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar Allmänt Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom de rättspsykiatriska undersökningsenheterna och respektive verksamhetschef är ytterst ansvarig för detta. Generaldirektören och ansvariga chefer träffas fyra gånger per år för Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras kvalitetsfrågor och för närvarande inte minst det kvalitetsarbete, det s.k. RPUprojektet, som nu bedrivs inom det rättspsykiatriska området. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av RMV:s verksledningsgrupp. Ärenden som avgjorts av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet), redovisas 18 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 och kommenteras fortlöpande vid verksamhetsområdesmötena. Inom ramen för VO-mötena har under 2014 särskilt frågor beträffande rutiner och principställningstaganden i anslutning till de förändrade reglerna i LRU diskuterats och beslutats. IT-stöd Ett viktigt inslag i verksamheten och stödet för arbetsprocesserna utgörs av utvecklingen av IT-stöd. Under 2014 har utvecklingen av IT-stödet för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten främst varit betingat av de behov som ändringen i LRU medfört beträffande regleringen av intagnas vistelse på undersökningsenheterna. Lagändringarna har medfört ett utvecklingsbehov av ett IT-stöd för exempelvis ärende- och beslutshantering enligt vissa av häkteslagens bestämmelser samt möjligheter till uppföljning av tvångsmedelsanvändningen i verksamheten. Kvalitetsstyrande dokument Under 2014 har arbetet med att öka enhetligheten i ärendehanteringen mellan undersökningsenheterna främst kommit till uttryck inom ramen för översynen av föreskrifter för RPU-verksamheten inom ramen för det s.k. RPU-projektet. Översynen betingas bl.a. av ett behov att modernisera nuvarande föreskrifter. Under slutet av 2014 har de planerade föreskrifterna för verksamheten varit föremål för samråd med Socialstyrelsen inför ett slutligt fastställande av dem under 2015. De planerade föreskrifterna har en ambition att vara ett instrument för att ytterligare likforma den rättspsykiatriska undersökningsprocessen mellan undersökningsenheterna samt för att tydliggöra och i viss mån förändra rollerna och funktionen för de olika aktörerna i undersökningsprocessen. Föreskrifterna har alltjämt den s.k. teamarbetsmodellen som utgångspunkt. Ett ytterligare och mycket viktigt skäl för att revidera de nu gällande föreskrifterna för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten rör tillkomsten av förändringen av LRU som ger utgångspunkt för att i en väsentligt högre omfattning tillämpa bestämmelserna i häkteslagen beträffande personer som vistas på RMV:s undersökningsenheter. I de kommande föreskrifterna som reglerar den rättspsykiatriska undersökningsprocessen kommer ingen reglering att göras av detta område, utan detta sker genom särskilda dokument med fastställda rutiner för ett flertal olika delområden med stöd i LRU/häkteslagens bestämmelser (jfr avsnittet Ny lagstiftning ovan). Beslutet om att införa förändringar av 5 § LRU med ikraftträdande den 2 oktober 2014 har fått till följd att arbetet med utveckling av nya föreskrifter för den rättspsykiatriska undersökningsprocessen fått avvakta under en period av 2014. 19 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet12) Rättsliga rådet avger utlåtande på begäran av en domstol eller myndighet gällande främst allmänmedicinska och rättsmedicinska samt rättspsykiatriska och psykiatriska frågor. Under 2014 har 19 rättspsykiatriska ärenden13 prövats av Rättsliga rådet. Det är således få ärenden inom det rättspsykiatriska området som lämnats till Rättsliga rådet för utlåtande (cirka fyra procent). I sex fall av de ärenden som rådet prövat under 2014 gjorde rådet en annan bedömning av APS än vad RMV gjorde vid den rättspsykiatriska undersökningen. Det motsvarar 1,4 procent av RMV:s samtliga rättspsykiatriska ärenden (se tabell 9). Tabell 9. Rättsliga rådets yttranden över expedierade ärenden Yttranden 2012 2013 2014 Antal yttranden över RPU Andel yttranden över RPU (procent) 21 5 15 3 19 4 - varav antal annan bedömning av APS - varav andel annan bedömning av APS (procent) 5 1,2 1 0,2 6 1,4 Källa: Kopior av akter från Rättsliga rådet som inkommit till RCA. Riskhantering - metodutveckling RMV:s nuvarande uppdrag med bäring på riskbedömning och riskhantering när det gäller återfall i brott rör dels frågeställningen om särskild utskrivningsprövning inom ramen för rättspsykiatrisk undersökning, dels riskutlåtande i anslutning till lagen om omvandling av fängelse på livstid. Under 2014 har RMV fortsatt ett utvecklingsarbete beträffande metodik för riskskattning och riskhantering. En grundläggande utgångspunkt för detta arbete har varit att lägga stor vikt vid begreppet riskhantering och inte endast utgå från riskbedömning i en strikt prognostisk mening. Olika metoder och instrument som finns utvecklade för riskbedömning visar genomgående en likartad prognostisk kraft som inte ligger på en markant hög nivå, men bidrar till bedömningar som överträffar slumpen. Det prognostiska värdet för bedömning av risk kompliceras ytterligare av att det vanligen är frågan om att göra en bedömning i ett enskilt fall, vilket skiljer sig från att göra bedömningar på 12 13 Se www.socialstyrelsen.se/Rättsliga rådet. Källa: Kopior av akter från Rättsliga rådet. 20 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 gruppnivå. En riskbedömning i ett enskilt fall kan således inte till sin helhet bygga på skattningsdata på gruppnivå för att bedöma risk för återfall i allvarlig brottslighet i det aktuella enskilda fallet. Specifika omständigheter i det enskilda fallet påverkar utfallet av en riskbedömning. Mot den bakgrunden kan en utveckling skönjas vid utvecklingen av instrument för riskbedömning och riskhantering att en ökad vikt läggs vid just riskhanteringsaspekter i de nyutvecklade instrument som lanseras. Det innebär att behovskartläggning av den enskilde individen ingår som ett centralt moment, för att därigenom skapa en utvecklings- och riskprofil. Synsättet bidrar dels till en nyansering och precisering av risknivån i det enskilda fallet och dels till att ge individen (klienten) ett underlag för personlig utveckling och vidta egna åtgärder för att med eller utan stöd minska påverkbara riskfaktorers inverkan på risken för återfall i brott. Under 2014 har utvecklingsarbetet fortsatts genom det avtal som RMV ingick 2013 med Multi Health Systems i Kanada om rätten att översätta, distribuera användarmanualer och bedriva utbildning för två riskhanteringsinstrument, LSIR14 och LS/CMI15. Genom detta avtal kan RMV tillhandahålla certifierad utbildning och svenska översättningar av manualer till självkostnadspris för användare inom olika sektorer. RMV har fortsatt samarbete med Statens institutionsstyrelse inom detta område. Förutom en utveckling av datainsamlingen för användningen av de båda instrumenten kan användningen av dem kvalitetssäkras på ett bättre sätt genom en IT-stödd version. Kriminalvården har fortsatt att använda LSI-R vid Riksmottagning i Kumla. Ett fortsatt intresse har visats för användarutbildning beträffande LSI-R och LS/CMI även bland vårdgivare inom den vårdande rättspsykiatrin. Kapaciteten och effektiviteten i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten Det är huvudsakligen fyra parametrar som inverkar på kapaciteten och effektiviteten i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. 14 15 Antalet tillgängliga utredningsplatser vid undersökningsenheterna Tillgängliga personalresurser Flexibilitet och säkerhet i resursanvändningen Genomförandet och organiseringen av undersökningarna Level of Service Inventory, MHS Canada. Level of Service, Case Management Inventory, HMS Canada. 21 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Antalet utredningsplatser Vid undersökningsenheten i Stockholm har antalet utredningsplatser i och med flytten till nya lokaler i december 2012 ökat från sjutton till tjugo. Vid enheten i Göteborg finns möjligheten att på sikt och efter vissa investeringar i de befintliga lokalerna öka antalet platser från dagens tolv. Under 2014 har tillgången på antalet utredningsplatser för häktade undersökningsfall varit tillräcklig. Den genomsnittliga beläggningen av RMV:s tillgängliga undersökningsplatser vid undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg har på årsbasis under 2014 uppgått till 53 procent, vilket är en minskning med 2 procentenheter i jämförelse med föregående år och har inte nått sådana nivåer vid enskilda tillfällen under året som medfört att utredningsarbetet fördröjts på grund av platsbrist. RMV kommer att framgent noggrant följa upp verksamhetens platsutnyttjande och beläggningsnivåer i befintliga lokaler. Lokalkostnaderna är jämte personalkostnader de största kostnaderna i verksamheten. Personalresurser Som sagts inledningsvis så bedrivs den rättspsykiatriska utredningsverksamheten dygnet runt. Den är därigenom personalkrävande inte minst när det gäller vistelseavdelningen där de personer som ska undersökas befinner sig. Förläggningen av arbetstiden för personalen som är verksam vid vistelseavdelningarna är ett viktigt instrument för att forma en väl fungerande verksamhet som tillgodoser kraven på effektivt resursutnyttjande, kontinuitet i verksamheten och arbetsmiljömässiga krav. Sedan december 2012 har arbetstidsförläggningen för vistelseavdelningens personal vid undersökningsenheten i Stockholm skett enligt principerna för periodplanerad arbetstid. Detta innebär att verksamhetskraven numera i högre grad styr personalbemanningen i varje givet läge samt att personalen ges möjlighet att påverka sin arbetstidsförläggning för en viss tidsperiod inom ramen för de angivna bemanningskraven. Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009, för att förbättra läkarbemanningen, har under 2014 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV 2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). Arbetet kan anses ha burit frukt genom att en ökande andel av den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten genomförs av RMV-anställd personal. Inför framtiden är det dock mycket väsentligt att RMV inte bara kan anställa personal utan också behålla den genom att kunna erbjuda goda anställnings- och lönevillkor i kombination med goda möjligheter till t.ex. forsknings- och utvecklingsarbete. 22 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Flexibilitet i resursanvändningen Kapacitetsbehoven i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten fluktuerar över tid och att exakt förutse och planera resursanvändningen vid givna tillfällen är inte möjligt. RMV ser det därför som angeläget att skapa och förstärka en flexibilitet i utredningsverksamheten som medger att förändringar i ärendeflödet kan hanteras på ett effektivt sätt utan att kvalitetskraven sänks. Ett led i en sådan strävan har varit att bygga upp en bas av externa utredare inom de utredarkategorier som finns inom RMV och som tillfälligtvis kan genomföra enstaka utredningar vid situationer med högt ärendeinflöde. Genom den nybyggnation av undersökningsenheten i Stockholm som nu är i bruk är vistelseavdelningens utformning där sådan att under perioder av lägre beläggning så kan lokalerna utnyttjas med en något lägre personalbemanning, vilket är en viktig faktor för att upprätthålla ett effektivt utnyttjande av resurserna i en förhållandevis personalintensiv verksamhet. Säkerhetsarbete Ur kvalitetssynpunkt är det viktigt att säkerhetsfrågorna hålls levande i verksamheten. Ett mer långsiktigt arbete fullföljs för att generellt vidmakthålla säkerhetsnivån vid RMV:s undersökningsenheter genom ett översynsarbete och utveckling av erfarenhetsutbyte inom RMV, men även gentemot näraliggande verksamheter. Hot och våld I tabellerna 10 och 11 redovisas hot- och våldsincidenter under verksamhetsåret vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Under 2014 har frekvensen av hot och våld i stort sett varit på samma nivå som under 2013. Merparten av hot- och våldshändelserna riktades mot personal (40 fall) och merparten har varit av verbal karaktär. Risken för hot- och våldsincidenter finns alltid närvarande i en verksamhet av denna karaktär. Intagna kan agera verbalt eller fysiskt utifrån den situation de befinner sig i och dessutom lider de inte sällan av psykiatriska problem i viss grad. Det är därför väsentligt att så långt det går förebygga risken för allvarliga skador vid eller allvarlig utveckling i en uppkommen situation. Särskilt viktigt är utformningen av rutiner av olika slag för detta. De lokalmässiga förutsättningarna för att förebygga sådana händelser har förbättrats markant i och med överflyttningen av verksamheten till nya lokaler för undersökningsenheten i Stockholm. Vid Göteborgsenheten har ett arbete påbörjats för att anpassa lokalerna i detta avseende genom uppdatering av vissa säkerhetssystem. 23 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Tabell 10. Hot- och våldsincidenter på undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg Hot och våld mot personal Stockholm Göteborg Totalt Hot och våld mellan medintagna Stockholm Göteborg Totalt Hot och våld totalt Stockholm Göteborg Totalt 2012 2013 2014 15 21 36 28* 5 33 30 10 40 5 3 8 3 7 10 3 4 7 20 24 44 31 12 43 33 14 47 * 5 händelser avser samma person Källa: Avdelningarnas incidentrapporter. Tabell 11. Hot- och våldsincidenter vid undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg (antal per 1000 vistelsedygn16) Hot och våld totalt Stockholm Göteborg Totalt - genomsnitt för båda avd 2012 5,4 8,4 6,8 2013 8,5 4,2 6,6 2014 8,8 2,9 6,2 Källa: Avdelningarnas incidentrapporter. 16 3 354 vistelsedygn vid Stockholmsenheten, 2 857 vistelsedygn vid Göteborgsenheten budgetåret 2014 24 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Viss tvångsmedelsanvändning Fr. o. m. den 2 oktober 2014 har reglerna för användning av tvångsmedel vid de rättspsykiatriska undersökningsenheterna förändrats genom ett tillägg i 5 § LRU (5a § LRU). Häkteslagen har därmed blivit tillämplig beträffande samtliga intagna som vistas på RMV:s rättspsykiatriska undersökningsenheter. Tidigare regler - före den 2 oktober 2014 - beträffande tvångsmedelsanvändning reglerades huvudsakligen i LPT (18-24 §§) och var tillämpliga beträffande samtliga intagna, oavsett om dessa vårdades enligt 5 § LRV eller ej. Vid RMV:s undersökningsenheter finns numera fyra grunder för att hålla en intagen avskild från andra intagna, nämligen avskiljande av säkerhetsskäl (2 kap. 5 § punkten 2 HL), om det är nödvändigt för att genomföra en kroppsbesiktning (2 kap. 5 § punkten 3 HL), på grund av beslutade s. k. åklagarrestriktioner enligt 6 kap. HL samt, beträffande intagna som ges vård enligt LRV, av medicinska (psykiatriska) skäl (8 § LRV/20 § LPT), Redovisningen av avskiljningar i tabell 12 för 2014 följer principen att den alltjämt görs utifrån två kategorier intagna: De som vårdas respektive inte vårdas enligt LRV under vistelsen. I och med att 5 a § LRU trädde i kraft förändrades redovisningsförutsättningarna i viss mån under löpande verksamhetsår. Grundprincipen är alltjämt densamma, men i och med den nya lagstiftningens ikraftträdande och tillämpningen av den, ändrades lagrummet för avskiljningsbesluten genom att vårdade intagna avskiljs enligt LRVs bestämmelser och icke vårdade uteslutande enligt häkteslagens bestämmelser. Rekvisiten för avskiljning för icke vårdade skiljer sig, som en konsekvens av det, något i redovisningen beroende på om avskiljningen skett före eller efter den 2 oktober. Enligt RMV:s interna föreskrifter för tillämpningen av häkteslagens bestämmelser fattas avskiljningsbeslut beträffande intagna som inte vårdas enligt LRV av verksamhetschef eller ställföreträdande verksamhetschef. Föreskrifterna anger dock att läkare ska undersöka en sådan intagen med avseende på psykiskt tillstånd i nära anslutning till att beslutet fattas/verkställs. Omfattningen av avskiljningsbeslut beträffande intagna framgår av tabell 12 och 13. 25 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Det kan noteras att det vid undersökningsenheten i Stockholm vistades 36 intagna under verksamhetsåret som vårdades enligt LRV. Motsvarande siffra för undersökningsenheten i Göteborg uppgick till 17 intagna. Incidensen av avskiljningar under 2014 ligger på samma nivå - totalt sett - i jämförelse med föregående verksamhetsår vad beträffar intagna som vårdades enligt LRV. Antalet intagna som inte vårdades enligt LRV har avskiljts i en ökande utsträckning under 2014 i jämförelse med 2013 (jfr tabell 13). Tabell 12. Antal beslut om avskiljning vid undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg. Intagna som vårdades enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård 1-2 3-4 5-6 7-8 >8 Incidens/1000 vistelsedygn Stockholm 2012 2013 2014 2 5 5 0 2 3 1 6 3 0 2 2 2 6 2 2,0 5,7 2,7 Göteborg 2012 2013 2014 2 0 2 0 1 1 1 1 1 0 1 0 2 0 2 2,0 1,1 6,3 Totalt antal 2012 2013 2014 6 5 7 0 3 4 2 7 4 0 3 2 4 6 4 4,2 3,7 4,3 Varaktighet (dygn) 26 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Tabell 13. Antal beslut om avskiljning vid undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg. Intagna som inte vårdades enligt lagen (1991:1129) om rättpsykiatrisk vård Varaktighet (dygn) 1-2 3-4 5-6 7-8 >8 Incidens/1000 vistelsedygn Stockholm 2012 2013 2014 0 61 4 0 0 2 1 01 1 0 0 0 0 0 2 0,4 1,6 4,5 Göteborg 2012 2013 2014 5 5 12 0 1 3 0 1 1 0 0 0 1 0 2 2,4 2,5 2,1 Totalt antal 2012 2013 2014 5 111 16 0 1 5 1 11 2 0 0 0 1 0 4 1,3 2,0 3,4 Källa: Undersökningsenheternas ärendesammanställning. Not 1: För Stockholm har på år 2013 antalet 1-2 dygn respektive 5-6 dygn korrigerats jfrt med föregående års ÅR2013, motsvarande korrigering har även gjorts för Totalt antal. 27 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna Tabell 14. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor) Prestationstyp 2012 2013 2014 RPU – häktad 427 700 391 100 1) 464 800 2) RPU – fri fot 74 300 72 200 71 700 § 7-intyg 6 600 7 100 7 600 Källa: PsykBase samt Agresso. 1) De totala kostnaderna för RPU-häktad ökade med cirka 10 procent under 2013 men samtidigt ökade antalet ärenden med 22 procent varför kostnaden per ärende minskade jämfört med året innan. 2) De totala kostnaderna ökade med cirka 5 procent under 2014 samtidigt som antalet ärenden minskade med 12 procent varför kostnaden per ärende ökade jämfört med året innan. Resultatet för hela verksamhetsområdet rättspsykiatri Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. 28 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Rättsmedicin Mål för verksamhetsområdet Rättsmedicin Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande myndigheterna. Återrapportering Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik). Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsmedicin Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska undersökningar, verksamhet med utfärdande av sådana intyg som avses i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott, rättsmedicinsk medverkan i övrigt på begäran av domstol, länsstyrelse, allmän åklagare eller polismyndighet, information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda, internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde, utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag om verksamheten i övrigt medger det. RMV bedriver, i anslutning till den rättsmedicinska verksamheten, också rättsodontologisk verksamhet, i första hand i form av identifiering av döda personer genom analys av tänder. Rättsodontologen utför även registreringar och sökningar i det register som verket för över försvunna personer i landet. Vidare åldersbedömer rättsodontologen personer på uppdrag av Polisen och 29 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 under 2014 även tillfälligt åt Migrationsverket samt skriver rättsintyg när det gäller odontologiska traumafall. I rutinarbetet ingår också hjälp åt Interpol med identifiering av okända avlidna utomlands samt saknade utlänningar i Sverige. Redovisning och analys av resultatet Allmänt Den rättsmedicinska verksamheten bedrivs vid de rättsmedicinska avdelningarna i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Där arbetar ett hundratal fast anställda som läkare med specialistkompetens i rättsmedicin (rättsläkare), läkare som genomför sin specialiseringsutbildning i rättsmedicin (ST-läkare), rättsmedicinska assistenter, rättsmedicinska utredare, biomedicinska analytiker och administratörer. Nattetid och helger finns alltid en läkare i beredskap på varje avdelning. Avdelningarnas upptagningsområden bygger på länsindelningen. RMV har sedan länge haft kontrakterade läkare för att skriva läkarintyg enligt lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott (rättsintyg). En ökad läkarbemanning har möjliggjort att en allt större andel av intygen kan utfärdas av inom RMV anställda läkare. Inför 2014 kontrakterade RMV arton externa läkare på lika många platser i landet. Under 2013 var ett fyrtiotal läkare kontrakterade på ett tjugofemtal platser i landet. Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009 för att förbättra läkarbemanningen, har under 2014 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV 2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). RMV:s rättsodontologiska verksamhet består av en heltidsanställd rättsodontolog med placering på den rättsmedicinska avdelningen i Stockholm. Vidare finns det inom RMV två rättsläkare som tillika är utbildade tandläkare och som utför de rättsodontologiska identifieringarna vid avdelningarna i Linköping och Lund. Två kontrakterade tandläkare (identifieringskunniga tandläkare) utför identifieringar vid avdelningarna i Göteborg och Umeå. Ärendeutvecklingen Allmänt Det totala antalet expedierade utlåtanden efter rättsmedicinska undersökningar (obduktioner och likbesiktningar) i landet har under många år varit strax över 5 000 per år (se tabell 15). Jämfört med 2013 är det totala antalet expedierade 30 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 sådana ärenden 2014 ungefär detsamma. Med rättsmedicinsk undersökning avses enligt 12 § lagen (1995:832) om obduktion m.m. (obduktionslagen) rättsmedicinsk obduktion eller rättsmedicinsk likbesiktning. Med obduktion avses enligt 4 § obduktionslagen att kroppen efter en avliden öppnas och undersöks invändigt. En rättsmedicinsk obduktion ska också innefatta en yttre undersökning av kroppen. Med rättsmedicinsk likbesiktning avses enligt 4 § obduktionslagen en yttre undersökning av kroppen efter en avliden. Undersökningen kan innefatta blodprovstagning och andra mindre ingrepp. Inom ramen för en rättsmedicinsk undersökning tas också blod eller andra kroppsvätskor till vara för analys och för dessa analyser vänder sig rättsläkarna till RMV:s avdelning för rättsgenetik och rättskemi i Linköping (se vidare avsnitten om Rättskemi och Rättsgenetik). Vidare kan röntgenundersökning eller neuropatologisk undersökning användas inom ramen för den rättsmedicinska undersökningen. En rättsmedicinsk undersökning av en avliden får enligt 13 – 15 §§ obduktionslagen göras om undersökningen kan antas vara av betydelse för utredningen av ett dödsfall som inträffat under sådana omständigheter att det inte skäligen kan bortses från möjligheten att dödsfallet har samband med ett brott, eller det kan misstänkas ha förekommit fel eller försummelse inom hälsooch sjukvården. En rättsmedicinsk undersökning får också göras om ett dödsfall kan antas ha orsakats av yttre påverkan och undersökningen behövs för att fastställa dödsorsaken, eller vinna upplysningar av särskild vikt för miljöskydd, arbetarskydd, trafiksäkerhet eller annat liknande intresse. En rättsmedicinsk undersökning får också göras om det behövs för att fastställa en avlidens identitet. Antalet identifieringsundersökningar genom rättsodontologisk såväl som DNAundersökning har under 2014 varit ungefär i paritet med 2013 års nivå. Ökningen under 2012 hade sin orsak i ett ökat antal ärenden med anledning av flygolyckan vid Kebnekaise i maj 2012 efter vilken RMV fick Polisens uppdrag att genomföra identifieringar av kvarlevorna efter en flygplansbesättning (se tabell 15). Rättsläkare utfärdar också s.k. rättsintyg enligt lagen om rättsintyg i anledning av brott och dessa är baserade på antingen kroppsundersökningar som RMV:s anställda läkare gör av personer som överlevt allvarliga vålds- eller sexualbrott eller personer som är misstänkta gärningsmän eller på journalanteckningar från läkarundersökningar som andra än av RMV anställda läkare gjort. Samtliga skador dokumenteras och bedöms. Som framgår av tabell 16, har antalet expedierade rättsintyg totalt sett minskat med cirka fem procent från 2013 och med cirka sexton procent sedan 2012. 31 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Minskningen är störst när det gäller rättsintyg utfärdade av kontrakterade läkare eftersom verket kraftigt minskat antalet kontrakterade och därmed ”hämtat hem” dessa rättsintyg till rättsläkarna. Dessförinnan skrevs drygt hälften av rättsintygen av kontrakterade läkare medan det under 2014 endast var cirka en tredjedel. Orsaken till den generella nedgången av utfärdade rättsintyg över åren är oklar och kommer att bli föremål för vidare analys under 2015. Dock kan konstateras att trots att de olika rättsmedicinska avdelningarna har ungefär lika stort befolkningsunderlag i sina respektive regioner skiljer sig antalet utfärdade rättsintyg till viss del åt mellan regionerna. Dialog kommer också att föras om rättsintygen med företrädare för Polisen och Åklagarmyndigheten inom ramen för den fortsatta samverkan mellan myndigheterna som initierades under 2013. Se nedan under avsnittet Rättsintyg. Tabell 15. Expedierade och avslutade ärenden Ärendetyp 2012 1) Rättsmedicinsk obduktion Rättsmedicinsk likbesiktning Klinisk obduktion Domstolsförhandling Platsundersökning Rekonstruktion Identifiering 2013 5 231 4 12 181 36 1 518 2014 5 129 10 9 223 42 8 341 5 055 5 14 202 33 3 354 Källa: RättsBase 1) Rättsmedicinsk obduktion och utvidgad rättsmedicinsk obduktion sammanlagt Tabell 16. Expedierade rättsintyg Ärendetyp Rättsläkare anställda inom RMV - varav rättsmedicinsk kroppsundersökning - varav yttrande 2012 2 717 1 738 979 2013 2 697 1 641 1 056 2014 4 016 1 753 2 263 Kontrakterade läkare - varav rättsmedicinsk kroppsundersökning - varav yttrande 3 785 975 2 810 3 019 791 2 228 1 427 735 692 Totalt 6 502 5 716 5 433 Källa: RättsBase. 32 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Trenden med allt kortare handläggningstider för obduktionsärendena har tyvärr brutits Regeringen har i budgetpropositionen för 201317 åter pekat på det angelägna i att handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den rättsmedicinska verksamheten är handläggningstiderna varken lag- eller avtalsreglerade. Handläggningstiderna har historiskt sett inte legat på en tillfredsställande nivå. De senaste årens (sedan 2009) nyrekryteringar av läkare för specialiseringsutbildning i rättsmedicin (ST) har tillfört verksamheten viktiga nya läkarresurser. Dessa rekryteringar ställer dock stora krav på handledning under utbildningen vilket till en början påverkade genomströmningstiderna i förlängande riktning. Under 2011-2013 förkortades handläggningstiderna successivt men trenden bröts under 2014 och handläggningstiderna har istället ökat markant. Detta bedöms avspegla framförallt den ökade arbetsbördan som det innebar att rättsläkarna under 2014 utfärdade cirka 50 procent fler rättsintyg jämfört med 2013. Jämfört med 2013 har handläggningstiderna förlängts med drygt sjutton procent från 63 till 74 dagar (se tabell 17). Inom ramen för det fortsatta kvalitetsarbetet inom rättsmedicinen (se nedan under rubriken Kvalitetssäkring) analyseras också metoder och processer bl.a. i syfte att se på möjligheterna att vidareutveckla och effektivisera dessa och att därigenom korta handläggningstiderna. Läget har som sagts tidigare förbättrats när det gäller läkarbemanningen. Rekryteringen av nya läkare har kunnat ske i enlighet med tioårsplanen RMV 2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). Dessvärre har verket under 2014 även helt eller delvis förlorat några färdiga specialistläkare inom rättsmedicin. Detta har sannolikt ävenledes påverkat handläggningstiderna negativt. 17 Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31. 33 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Tabell 17. Expedierade utlåtanden efter obduktion – handläggningstid i genomsnitt och i median fördelat på avdelning (kalenderdagar) Genomsnitt - dagar Avdelning Stockholm Uppsala Linköping Lund Göteborg Umeå Totalt 2012 71 38 70 68 81 66 68 2013 64 39 61 70 80 52 63 2014 95 41 67 84 61 82 74 Förändring procent 2014 jmft 2013 48 5 10 20 -24 58 17 Median - dagar 2012 66 35 63 58 63 58 56 2013 62 35 51 64 62 51 53 2014 90 35 60 77 47 80 65 Källa: Rättsbase Kommentar: När det gäller handläggningstiderna för rättsintyg kan konstateras att dessa i genomsnitt ligger på ungefär samma nivå som 2013 (se tabell 18) vilket visar att en övervägande del av verkets egna rättsläkare trots den 50-procentiga ökningen av antalet expedierade rättsintyg har prioriterat dessa men på bekostnad av handläggningstiderna för obduktioner. Tabell 18. Expedierade rättsintyg – handläggningstid i genomsnitt fördelat på anställda inom RMV och kontrakterade läkare (kalenderdagar) Ärendetyp 2012 2013 2014 Kroppsundersökning av levande 11 12 13 - rättsläkare anställda inom RMV 10 11 12 - kontrakterade läkare 14 13 16 Yttranden 11 11 12 - rättsläkare anställda inom RMV 13 12 12 - kontrakterade läkare 11 10 14 Källa: Rättsbase 34 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Vävnadsdonationer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och RMV genomförde under perioden september 2009 – oktober 2010 tillsammans ett pilotprojekt (DORIS) med syftet att finna former för samverkan mellan vården och RMV för att hantera regelverkets krav på vävnadshantering och krav på provtagning för smitta inom 24 timmar och samtidigt bibehålla/öka antalet tillvaratagna vävnader. Pilotprojektet var lyckat och antalet vävnader som tillvaratogs på RMV ökade jämfört med tiden före försöket. För att fortsatt främja donation av vävnader inom RMV ingick SKL och RMV ett avtal under perioden den 1 juli 2011 – 31 december 2013 genom vilket SKL ekonomiskt ersatte RMV för kostnaderna för det donationsfrämjande arbetet med totalt sex miljoner kronor under perioden. Avtalet förlängdes under 2013 till att omfatta perioden 2014 – 2015 och ytterligare fyra miljoner kronor. Avtalet kan förlängas ytterligare. En donationssamordnare och en biträdande donationssamordnare är utsedda inom verket med uppgift att leda vävnadsdonationsverksamheten och på varje rättsmedicinsk avdelning finns en donationsansvarig läkare samt en donationsansvarig rättsmedicinsk assistent vilka ansvarar för den lokala dagliga donationsverksamheten. Tillvaratagande av vävnader har under 2014 skett på samtliga rättsmedicinska avdelningar (jfr Diagram 1). Avdelningarna har ingått avtal med lokal vävnadsinrättning med preciserad ersättning per levererad vävnad. Det långsiktiga målet är att göra donationsverksamheten till en integrerad del av de rättsmedicinska avdelningarnas rutinverksamhet utan att för den skull äventyra den rättsmedicinska undersökningen, eller medföra några merkostnader för RMV. Cirka 20 procent av alla donerade vävnader i Sverige kommer i dag från RMV och under åren 2011-2013 har fler än 500 patienter transplanterats med en vävnad tillvaratagen inom RMV. 35 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Diagram 1. Genomförda donationer (donatorer och tillvaratagna vävnader) 140 123 120 111 109 2012 2013 100 64 61 54 60 2014 78 74 80 55 40 45 44 40 50 50 40 29 25 30 20 3 0 Donatorer Hjärtk. Hornh. Hörselb. Hud Temporalb. Forskning Källa: RättsBase Kommentar: Staplarna redovisar antalet uttag. Ex - ett uttag av hornhinnor ger två stycken hornhinnor. Hörselben tillvaratas enbart i Lund vid efterfrågan. Effektivitet och kvalitet Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och en god kvalitet i verksamheten Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar Allmänt Varje avdelning leds av en verksamhetschef som är ytterst ansvarig för verksamheten samt en ytterst ansvarig medicinsk chef i de fall verksamhetschefen själv inte är specialist i rättsmedicin. De arbeten som pågår inom den rättsmedicinska verksamheten i syfte att utvärdera, följa och utveckla metoder och arbetssätt, och som beskrivs nedan, har alla som utgångspunkt att en ökad enhetlighet ska uppnås i ärendehanteringen mellan de sex rättsmedicinska avdelningarna i verket. 36 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Arbetet med ständiga förbättringar för att säkra och öka kvaliteten samt att arbeta effektivt och att effektivisera resursutnyttjandet är ständigt pågående och är en naturlig del i den dagliga verksamheten. Arbetet med att få ner handläggningstiderna pågår kontinuerligt. Under 2014 har kvalitetsarbetet utvecklats ytterligare och befäst sina former för samordning, samarbete och roller mellan medarbetare, biträdande kvalitetsledare på avdelningarna, yrkesarbetsgrupper, koordinator och kvalitetsledare. Därtill har under 2014 ett samarbete mellan kvalitetsorganisationen inom RM och kvalitetsorganisationen inom RG/RK genomfört gemensam utbildningsaktivitet samt att representant från RG/RK har deltagit som observatör vid internrevision. Den långsiktiga planen för en utökad bemanning av läkare inom rättspsykiatri och rättsmedicin RMV 2018 som beslöts under 2009 har legat till grund för rekryteringar under 2014 och kommer att så göra även framöver (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). Rättsintyg Det skrivs fortfarande fler yttranden som baseras på sjukvårdsjournaler än rättsintyg som baseras på kroppsundersökningar av levande vilket RMV ser som en brist sett ur kvalitets- och rättssäkerhetssynpunkt (jfr tabell 16). Vidare kan konstateras att antalet expedierade rättsintyg gått ner i antal de senaste åren och det har också diskuterats i den ovan nämnda samrådsgruppen mellan RMV, Polisen och Åklagarmyndigheten. En ökad läkarbemanning har som nämns inledningsvis möjliggjort att en större del av rättsintygen kan utfärdas av inom RMV anställda rättsläkare. Under 2014 har RMV därför haft betydligt färre kontrakterade externa läkare men behöver inför 2015 på grund av den ökade arbetsbelastningen och att handläggningstiderna ökade kontraktera något fler. Rättsläkarna kommer även fortsättningsvis att med de kontrakterade läkarna ha en löpande kontakt för återkoppling och kvalitetssäkring av intygen. Under 2014 har ett internt kvalitetsarbete fortsatt när det gäller rättsintygen. Generaldirektören och ansvariga chefer träffas fyra gånger per år för Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras kvalitetsfrågor och för närvarande inte minst det kvalitetsarbete som nu bedrivs inom det rättsmedicinska området. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av verksledningsgruppen. Sedan år 2010 anordnas de årliga18 rättsmedicinska utbildningsdagarna för all personal inom rättsmedicin (RM-dagarna). Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet att samlat diskutera och skapa en samsyn i 18 Under 2013 anordnades inga utbildningsdagar pga. det ansträngda ekonomiska läget inom RMV detta år. 37 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 bl.a. kvalitetsarbetet. Vidare har rättsläkarna under 2014 haft en utbildningsdag där olika experter inom området skakvåld mot barn gav sina skiftande bedömningar avseende det aktuella kunskapsläget inom området. I budgetpropositionen för 201319 pekade regeringen åter på vikten av att rättsväsendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya förutsättningar. Mot bakgrund av de besparingskrav som RMV ställdes inför under 2013 uppkom en diskussion om den rättsmedicinska beredskapen utifrån frågorna om den rättsmedicinska kompetensen används av samhället på rätt sätt samt om RMV:s beredskapsorganisation är rätt dimensionerad i förhållande till efterfrågan. För att komma vidare med denna fråga tog RMV:s generaldirektör under våren 2013 initiativ till en översyn av hur och när RMV:s kompetens inom det rättsmedicinska området efterfrågas av verkets uppdragsgivare (polis, åklagare och i vissa fall domstol). Översynen avslutades år 2014 och resulterade i dels att RMV beslutade om att rådande beredskap med en rättsläkare per region ska kvarstå oförändrat, dels i att beredskapsarbetets form och innehåll ytterligare harmoniserades mellan de olika rättsmedicinska regionerna. För att hämta in uppdragsgivarnas perspektiv på och erfarenheter av RMV:s verksamhet och kompetens togs under år 2013 kontakter med företrädare för Rikspolisstyrelsen (RPS), Rikskriminalpolisen (RKP) och Åklagarmyndigheten. Detta resulterade i att generaldirektören, efter samråd med rikspolischefen, rikskriminalpolischefen och riksåklagaren, beslöt tillsätta en myndighetsgemensam samrådsgrupp. Syftet med gruppen var dels att utbyta erfarenheter och kunskaper, dels att utifrån detta försöka hitta förslag som kan göra respektive myndighets arbete effektivare så att myndigheterna ska kunna genomföra det gemensamma samhällsuppdraget angående brottsbekämpning på ett så effektivt sätt som möjligt. Samrådsgruppen avslutade sitt arbete i slutet av 2013. Ett resultat av samrådsgruppens arbete var att de myndigheter som deltagit beslutade att inrätta en permanent samrådsgrupp med företrädare för polis- och åklagarmyndigheterna samt RMV. Vid behov kan även företrädare för andra myndigheter och organisationer, t.ex. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, bjudas in. Samrådsgruppen ska träffas regelbundet och diskutera frågor med anknytning till RMV:s rättsmedicinska, rättskemiska och rättsgenetiska verksamhet. RMV ska vara värd och sammankallande för gruppen och denna ska bl.a. följa konsekvenserna av omorganisationerna inom åklagaroch polismyndigheterna samt om/hur detta kan antas påverka RMV:s rättsmedicinska regionindelning. 19 Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 13. 38 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Utöver inrättandet av en permanent samrådsgrupp bildades under 2014 även en arbetsgrupp som bl.a. arbetar med att ta fram ett styrdokument för begäran av rättsintyg och användningen av rättsläkare under beredskapstid som kan användas i polis- och åklagarmyndigheternas interna handböcker m.m. Arbetsgruppen ska även följa frågan om farhågorna om bristande utredning vid vissa onaturliga dödsfall och bevaka så att denna fråga ges tillräcklig uppmärksamhet. Översyn av de histopatologiska laboratorierna I slutet av 2013 fick en extern utredare av generaldirektören i uppdrag20 att genomföra en översyn av de histopatologiska laboratorierna. En central fråga är hur laboratorieverksamheten ska vara organiserad och utformad i framtiden sett till bl.a. antalet laboratorier för att säkra en effektiv och kompetent verksamhet som kan möta de utvecklingsbehov som kommer i framtiden. Översynen avslutades 2014 och kommer att ligga till grund för strategiska ställningstaganden. Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet21) Rättsliga rådet avger utlåtande på begäran av en domstol eller myndighet. Det gäller främst allmänmedicinska och rättsmedicinska samt rättpsykiatriska och psykiatriska frågor. Under 2014 har fyra rättsmedicinska ärenden prövats av Rättsliga rådet; ett obduktionsärende och tre ärenden avseende rättsintyg. Det är således få ärenden inom det rättsmedicinska området som lämnas till Rättsliga rådet för avgörande. I flera av fallen har Rättsliga rådet yttrat sig angående de rättsmedicinska slutsatser som har redovisats, men även angående nytillkomna uppgifter samt nytillkomna frågeställningar. Sammantaget ansluter sig Rättsliga rådet till de bedömningar som har gjorts i obduktionsärendet och i två av rättsintygsärendena. I ett av rättsintygsärendena anser dock Rättsliga rådet att det inte i praktiken är uteslutet att skadorna har uppkommit på annat sätt än som har redovisats i den initiala rättsmedicinska bedömningen. Barnahus, projektet Karin Övrigt kvalitetsarbete som RMV deltar i inom den rättsmedicinska verksamheten är t.ex. arbete inom de s.k. barnahusen där syftet är att öka kvaliteten i de ärenden där barn är inblandade. Verksamhet med barnahus, där respektive rättsmedicinsk avdelning är engagerad, finns nu på flera håll inom respektive avdelnings upptagningsområden. Rättsläkare deltar i samråd, utför ett 20 Se Dnr X13-90123. 21 Se www.socialstyrelsen.se/Rättsliga rådet. 39 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 flertal läkarundersökningar av barn, utfärdar rättsintyg och har en viktig roll vid bedömningarna såsom experter på skadedokumentation och skadors uppkomstsätt. Att rättsläkaren inte har en behandlarroll i förhållande till barnen underlättar betydligt för denne att vara objektiv i sin bedömning. RMV har också deltagit i det nationella projektet ”Karin”22 som är resultatet av ett regeringsuppdrag inom ramen för handlingsplanen för bekämpandet av mäns våld mot kvinnor, s.k. hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. Läkare vid den rättsmedicinska avdelningen i Lund deltar regelbundet i projektet Karins operativa verksamhet. Den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala har ett fortlöpande arbete med Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) i Uppsala där avdelningen på konsultbasis bl.a. undersöker offer som inte gjort polisanmälan. Kvalitetssäkring Det kvalitetsarbete som pågår inom den rättsmedicinska verksamheten har till syfte att uppnå ökad samsyn och att införa ett gemensamt kvalitetsledningssystem enligt ISO/IEC 17020 och ISO/IEC 17025. Målet är ackreditering under år 2015. Under 2014 har två internrevisioner genomförts, dels en revision av framtagen dokumentation och huruvida den uppfyller verksamhetens behov, dels en revision av implementeringen av gemensamma arbetssätt. Resultatet av revisionerna har redovisats vid två tillfällen. Resultatet visar att de gemensamt framtagna arbetssätten är väl implementerade i verksamheten. En gemensam genomgång av vad som hänt under året inom kvalitetsledningssystemet för rättsmedicin har genomförts. Avdelningarna har under året även deltagit i en extern jämförelse samt i en intern jämförelse för att utvärdera överensstämmelsen avseende färgningsmetoder mellan avdelningarna. Vidare har en intern jämförelse av både obduktionsrapporter och rättsintyg genomförts och resultatet har utvärderats och gemensamma åtgärder tagits fram. 22 www.projektkarin.se. 40 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna Tabell 19. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor) Prestationstyp 2012 2013 2014 Rättsmedicinsk obduktion 22 300 22 200 26 900 1) Rättsintyg - Kroppsundersökning av levande 4 300 4 300 4 800 3 100 3 100 3 500 - Yttrande Källa: RättsBase samt Agresso. Kommentar: 1) Fr.o.m. årsredovisningen för 2014 har i kostnaden även medtagits den kostnad för utredningar som rättsmedicin beställer från den rättskemiska verksamheten vilket i huvudsak förklarar kostnadsökningen för ett enskilt obduktionsärende . Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättsmedicin Måluppfyllelsen bedöms som god. 41 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Rättskemi Mål för verksamhetsområdet Rättskemi Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande myndigheterna. Återrapportering Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik). Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättskemi Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för rättskemiska undersökningar, information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda, internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde, utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag om verksamheten i övrigt medger det. 42 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Redovisning och analys av resultatet Allmänt Verksamhetsområdet rättskemi ingår i Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi som ingår i RMV:s enhet i Linköping. Den rättskemiska verksamheten är den enda i sitt slag i Sverige och är ackrediterad av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) sedan 199623. I verksamheten arbetar totalt cirka 90 personer, främst biomedicinska analytiker, kemister och biologer. Avdelningen har hela landet som upptagningsområde. Uppdraget är att göra analyser i biologiskt material från människa som blod, urin och vävnader för att påvisa eventuell förekomst av alkohol, narkotika, läkemedel och gifter samt att tolka analysresultaten. Ärendeutvecklingen Allmänt Under de senaste åren fram till 2011 har verksamheten expanderat till följd av ökad efterfrågan av dess tjänster. Under 2012 sågs en viss minskning av ärendeinflödet, vilket fortsatte under 2013, men under 2014 ses åter en ökning av antalet ärenden. Det totala antalet expedierade ärenden ligger nu på 95 038 jämfört med 91 565 för år 2013 (jfr tabell 20). Anledningen är huvudsakligen en ökning av antalet ärenden från polisen och av antalet vårdärenden samt narkotika. Antalet expedierade ärenden avseende ringa narkotikabrott, eget bruk ligger på oförändrad nivå men däremot ses en ökning när det gäller trafikärenden. Antalet ärenden från RMV:s rättsmedicinska avdelningar har ökat något 2014 jämfört med 2013. Antalet expedierade ärenden från sjukvård, behandlingshem m.fl. (s.k. vårdärenden) har ökat med 22 procent jämfört med 2013. Denna ökning kan delvis förklaras med att uppdragsgivarna i ökad utsträckning efterfrågat analyser av s.k. internetdroger och syntetiska cannabinoider samt analyser av amfetamin i terapeutisk användning. Avdelningen har noterat att polisens, åklagarnas och domstolarnas efterfrågan på yttranden har fortsatt att öka jämfört med tidigare år. Förutom en ökad Ackrediteringens omfattning se www.swedac.se Vilka är ackrediterade/Företagsnamn/ackreditering/Rättsmedicinalverket 23 43 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 efterfrågan har frågeställningarna också blivit mer komplexa och resurskrävande, framför allt i trafik- och våldsbrottsärenden. Frågor som rör s.k. eftersupning24, är sedan flera år tillbaka vanligast och genererar nästan hälften av totala antalet yttranden. Totalt uppgick antalet expedierade yttranden till 653 under 2014 jämfört med 684 under 2013. Antalet inkomna begäran om yttrande uppgick under 2014 till 673 jämfört med 652 under 2013 och 623 stycken under 2012. Tabell 20. Expedierade ärenden 2013 och 2014, för 2012 inkomna ärenden Ärendekategori - Rättsmedicinska ärenden - Trafikärenden, alkohol och/eller droger - Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk - Polisärenden, våldsbrott - Kriminalvårdsärenden - Vård, narkotika - Vård, övrig utredning Totalt 2012 2013 2014 5 051 14 867 38 119 1 531 29 105 6 487 613 95 773 5 084 14 769 37 860 1 377 24 819 6 617 1 039 91 565 5 310 16 037 37 426 1 565 25 709 8 133 858 95 038 Källa: ToxBase och LabMaster. De genomsnittliga handläggningstiderna Regeringen pekade i budgetpropositionen för 201325 på det angelägna i att handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den rättskemiska verksamheten är handläggningstiderna inte lagreglerade, men väl i flera fall reglerade i avtal med olika uppdragsgivare. Avdelningen har speciellt utsedda personer som ansvarar för olika kundkontakter som ett led i att effektivisera och kvalitetssäkra analyser och handläggning. Aktiviteter som har skett under året är bl.a. återkommande möten med kund via telefon eller fysiska möten, föreläsningar inom olika områden, kemironder, studiebesök, deltagande vid mässor och olika seminarier. Under 2014 har också vissa svarsrapporter och remisser samt hemsidan setts över för att tydliggöra information om provtagning och svarsutlåtande. I början av 2015 kommer en film om 24 25 Ärenden där den misstänkte hävdat att alkoholintag skett först efter färden Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31. 44 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 provtagning att finnas på hemsidan för att undvika fel i hanteringen och göra handläggningen så effektiv som möjlig. Analyslistan, en förteckning över laboratoriets olika analyser tillgänglig via hemsidan, har också utvecklats till att bli sökbar vilket underlättar för kund vid beställning av analyser. Handläggningstiderna är för de rättsmedicinska ärendena något längre än under 2013 (se tabell 21). Detta kan förklaras av en alltmer ökad komplexitet, som beror framför allt på att ytterligare substanser upptäcks i RMV:s nya och utvidgade screening, vilket i sin tur kräver att verifikationsmetoder utvecklas för dessa nya droger och läkemedel. Tolkning av resultaten av dessa analyser kräver också litteraturstudier och kontakter med andra nationella och internationella myndigheter och laboratorier. Medelhandläggningstiden räknat på trafikärenden totalt har minskat och ligger nu på 13 dagar jämfört med 15 dagar för 2013. När det gäller ringa narkotikabrott, eget bruk är handläggningstiderna också kortare, 11 dagar mot 13 dagar 2013. För de s.k. ungdomsärendena26 från polisen har rättskemi uppnått en medelhandläggningstid på åtta kalenderdagar och medianhandläggningstiden ligger på sju kalenderdagar. Detta är oförändrat jämfört med 2013. Handläggningstiderna för Polisens ärenden har blivit bättre trots stora problem med den elektronisk överföring av både beställningar från och svar till Polisen. Detta på grund av Rikspolisstyrelsens (RPS) plattformsbyte i Polisens utredningsstöd (Pust) 2013. Vid årets slut 2013 och i början av 2014 hanterades cirka 50 procent av polisärendena elektroniskt. I mitten av mars tog RPS ett beslut att lägga ner Pust och det stängdes 3 juni. Detta innebar att antalet elektroniska ärenden sjönk redan i mars fram till juni då det helt upphörde. Konsekvenserna för oss har varit stora. Merarbete i alla steg i processen från manuell registrering till den slutliga svarsrapporteringen med kuvertering av brevsvar. Dessutom flera extra kontrollsteg för att kvalitetssäkra det manuella arbetet. Detta har resulterat i ökad anställning av vikarier för att klara av situationen. Polisen beslutade efter påtryckning från bl.a. RMV att någon form av elektroniskt samarbete är nödvändigt. RPS tog snabbt ett beslut att utveckla deras ”gamla” ärendehanteringssystem DurTvå för elektroniskt samarbete med bl.a. RMV. RMV har tillsammans med RPS arbetat i projektform med målet att driftsätta ett elektroniskt utbyte igen den 14 okt 2014. Projektet blev väldigt lyckat och vi kunde efter anpassningar även i vårt system driftsätta enligt plan. Detta innebär 26 Med ungdomsärenden avses ärenden där personerna är upp till och med 18 år. 45 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 att vi kan arbeta mer rationellt och åter arbeta med ytterliggare effektivisering och på sikt korta handläggningstiderna ytterliggare. Handläggningstiderna för kriminalvårdsärenden och för vårdärenden där frågeställningen är förekomst av narkotika har i särklass de kortaste handläggningstiderna. Till exempel besvaras cirka 45 procent av kriminalvårdsärendena samma dag, resterande ärenden har en genomsnittlig handläggningstid på 8 dagar (se tabell 21). Tabell 21. Expedierade ärenden – handläggningstid i genomsnitt (kalenderdagar) Ärendekategori - Rättsmedicinska ärenden - Trafikärenden, alkohol och/eller droger - Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk - Polisärenden, våldsbrott - Kriminalvårdsärenden * - Vård, narkotika ** - Vård, övrig utredning 2012 2013 2014 15 15,9 18 13 13 12 7 8 16 15 13 12 7,2 7,6 12,6 13 11 12 8 6 16,6 Källa: ToxBase och LabMaster. * Kriminalvårdsärenden som besvaras ut samma dag är undantagna (utgör cirka 53 procent av alla ärenden). ** Vårdärenden som besvaras ut samma dag är undantagna. Effektivitet och kvalitet Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och en god kvalitet i verksamheten Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar Den rättskemiska verksamheten bedrivs vid en enda avdelning inom RMV och det innebär att frågan om behovet av samordning med annan avdelning inte är aktuell på samma sätt som för den rättspsykiatriska eller den rättsmedicinska verksamheten. Likväl finns ett behov av att tillse att den ärendehantering som görs vid avdelningen genomförs på ett likartat sätt oberoende av vem som är uppdragsgivare. 46 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Generaldirektören och ansvariga chefer träffas tre gånger per år för Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras olika frågor som kvalitets-, kompetens- , forsknings- och utvecklingsfrågor. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av verksledningsgruppen. Kvalitet Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom den rättskemiska verksamheten och verksamhetschefen är ytterst ansvarig för detta. Rättskemiska avdelningen är sedan 1996 ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC genom regelbundna besök, f.n. var sextonde månad, vilket genomfördes senast i september 2014. Avdelningen försvarade sin status som ackrediterat laboratorium vid tillsynen. Beslut finns daterat 150209. Verksamheten deltar i 22 st olika externa kontrollprogram vilka genomgående har visat mycket goda resultat. Regeringens ambition är att rättsväsendet i Sverige ska effektiviseras och att dess arbete ska vara kunskapsbaserat. En kritisk faktor för att åstadkomma detta är ett korrekt utformat forsknings- och utvecklingsarbete. För att planera och synliggöra det långsiktiga forsknings- och utvecklingsarbetet och öka förutsättningarna för att integrera resultat i verksamheten har en FoUstrateg tillsatts under 2014. Kompetensutveckling/-försörjning Sedan år 2011 anordnas årliga27 utbildningsdagar för all personal inom den rättskemiska verksamheten. Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet att samlat tillföra nya kunskaper till medarbetarna, diskutera och skapa en samsyn i bl.a. kvalitets- och utvecklingsarbetet. Dessutom arbetar verksamheten kontinuerligt med kompetensutveckling genom föreläsningar, konferenser och seminarier. För att skapa goda förutsättningar för personalen att följa den vetenskapliga litteraturen har en litteraturtjänst inhandlats vilket givit tillgång till en stor mängd vetenskapliga tidskrifter inom området. 27 Under 2013 anordnades inga utbildningsdagar pga. det ansträngda ekonomiska läget inom RMV. 47 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Den rättskemiska verksamheten har också behov av specialistkompetens i form av läkare, toxikologer och tekniker. Under 2014 har det rekryterats en toxikolog och en laboratoriespecialist med teknikprofil och rekryteringsarbetet fortgår under 2015. Eftersom verksamheten kräver mycket arbete i projektform har en projektsamordnare anställts och ett projektstyrningsverktyg har köpts in för att öka effektiviteten och kvaliteten. Teknikutveckling Verksamheten bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att dess analysmetoder ska bli mer effektiva/få ökad kapacitet med bibehållen eller ökad kvalitet. Detsamma gäller logistiken, internt och externt. Ambitionen är att ackreditera alla metoder som används regelbundet. Regeringen noterade i budgetpropositionen för 201228 att modern teknik skapar nya hot men också nya möjligheter och pekar bl.a. på att Internet och annan modern informationsteknologi har skapat nya utmaningar för de brottsbekämpande myndigheterna när det gäller t.ex. narkotikahandel, vilket RMV märker av främst i den rättskemiska verksamheten. Regeringen uttryckte vidare att de brottsbekämpande myndigheterna löpande behöver fortsätta att anpassa och utveckla sina verksamheter efter dessa nya och ständigt föränderliga förutsättningar. För RMV:s del handlar det i dessa fall inte minst om att både utveckla metoder men också om att se till att ha toppmodern laboratorieutrustning för att kunna göra de analyser som rättsväsendet efterfrågar. Antalet Nya psykoaktiva substanser (NPS), såsom syntetiska katinoner och syntetiska cannabinoider, har fortsatt öka och under 2014 upptäcktes fler än 100 NPS inom EU (Data från EMCDDA29). Ett stort arbete har under året lagts ner på att utveckla nya analysmetoder och uppdatera redan befintliga metoder för att kunna möta ett snabbt förändrat behov av analyser. Arbetet med att utnyttja den nya tekniken (LC-MS-TOF30) för analys av NPS har fortsatt. En ny metod för bestämning av syntetiska cannabinoider i blod har införts och med det har laboratoriets förmåga att identifiera nya substanser väsentligt stärkts. Med denna metod har flera nya fall av misstänkta förgiftningar bekräftats. Kring NPS är kunskapen och den vetenskapliga dokumentationen bristfällig och laboratoriet bedriver därför forskning inom området. Studier av missbrukspotential har genomförts och ett systematiskt arbete för utredningar av 28 Prop. 2011/12:1, UO 4, s. 14. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction; www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_194336_EN_TD3112366ENC_final.pdf. 30 Liquid Chromatography Time-of-Flight Mass Spectrometry. 29 48 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 nedbrytningen/metabolismen har påbörjats bl.a. i samarbete med Linköpings Universitet. Arbetet med att även utnyttja LC-QTOF-MS för analyser avseende läkemedel i obduktionsärenden har också fortsatt under året. Med denna detekteras ett stort antal läkemedel och droger med en och samma metod, som också ger en säker identifiering redan i samband med screeningen. Nya kvantitativa verifikationsmetoder har också införts, vilket gör att lägre koncentrationer av ett antal läkemedel och droger kan kvantifieras. När nya läkemedel introduceras krävs att metodutvecklingen ständigt måste fortgå vilket är resurskrävande. Detta gör att fler läkemedel upptäcks, men ställer ytterligare krav på tolkning av analysresultaten. Rättskemi bedriver därför bl.a. forskning kring postmortala läkemedelskoncentrationer och läkemedelsanvändning inom intensivvård. Organisations- och processutveckling I budgetpropositionen för 201331 pekade regeringen på vikten av att aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya förutsättningar. En översyn av rättkemiska avdelningens organisation, som påbörjades 2013 och fortsatte under 2014, har visat på vikten av att omorganisera oss för att kunna möta våra kunders behov och samhällets krav på ett mer effektivt, flexibelt och kvalitetsmässigt sätt. Förutom ett mer rationellt arbetssätt innebär detta också ett ökat medarbetarinflytande och engagemang. Inledningsvis kommer detta att kräva mer resurser i form av personal, teknik och kompetensutveckling och eventuell ombyggnation av våra lokaler. Laboratoriet har även påbörjat ett större projektarbete kring automation för hantering av blodprover. Syftet med projektet är att i första hand öka kvaliteten och förbättra arbetsmiljön men kommer sannolikt även kunna leda till väsentliga rationaliseringar. Investeringar har gjorts i två robotar och en projektgrupp har startats för att i ett första steg arbeta med installation och teknikutveckling. Under de närmast kommande två åren räknar vi med att kunna automatisera flertalet manuellt krävande analysmetoder. Nationellt och internationellt arbete Samverkan med andra myndigheter och organisationer är en viktig del i både kvalitetsarbete, kompetensutveckling och utvecklingsfrågor. Avdelningen samarbetar därför nationellt och internationellt inom området toxikologi för att 31 Prop. 2012/13:1, UO 4, s.13. 49 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 utarbeta och förbättra riktlinjer och rekommendationer för toxikologiska laboratorier. Under året har man tillsammans med andra experter arbetat med harmonisering av narkotikaanalyser i Sverige för att öka rättssäkerheten. Vi har även avslutat det myndighetsgemensamma projektet ”Kemisk analys av toxiner” finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som genomförts i samarbete med NFC (tidigare SKL), FOI, SVA och Livsmedelsverket. En populärvetenskaplig rapport har publicerats och kan nås via hemsidan. Internationellt sett har vi medverkat vid utarbetandet av nya riktlinjer för alkoholmarkörer i hår. I det Skandinaviska nätverket kring NPS (NADIS) samt det europeiska myndigheten för uppföljning av droganvändning (EMCDDA) har vår expertis och kunskaper fått en utökad efterfrågan, mycket på grund av de analysstrategier som vi utarbetat med ny teknik. IT-system Under 2014 har arbetet fortsatt med att ytterliggare effektivisera laboratoriernas användning av olika IT-system knutna till analysinstrumenten. I dagsläget har främst Rättskemi en heterogen och delvis föråldrad uppsättning IT-system. Ett projekt pågår för att ersätta ett flertal IT-system med ett gemensamt LIMS (Laboratory Information Management System) för både Rättskemi och Rättsgenetik. Utöver detta projekt pågår samtidigt ett förutsättningsskapande arbete för att utreda både verksamhetsmässiga och tekniska frågeställningar för att underlätta införandet av detta nya IT-system. Under 2014 har arbete utförts för att se till att verksamheten ska få tillgång till effektiva IT-system för bl.a. projekthantering och lagerhantering. Arbetet kommer att fortsätta under 2015. När det gäller informationsutbyte mellan verksamheten och andra myndigheter och organisationer pågår ett flertal projekt för att effektivisera informationsutbytet. Här är en ökad användning av elektroniska överföringar mellan myndigheternas olika IT-system en viktig del och arbetet med att åstadkomma en effektivare och säkrare hantering av informationsutbytet kommer att fortgå under 2015. Se Övrig återrapportering och redovisning. 50 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna Tabell 22. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor) Prestationstyp - Rättsmedicinska ärenden - Trafikärenden, alkohol och/eller droger - Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk - Polisärenden, våldsbrott - Kriminalvårdsärenden - Vård, narkotika - Vård, övrig utredning 2012 4 168 1 467 790 2 603 256 617 2 825 2013 3 822 1 470 814 3 276 302 578 3 118 2014 3 105 1 667 833 2 493 344 631 3 259 Källa: ToxBase, LabMaster samt Agresso. Kommentar: Kostnaden för rättsmedicinska ärenden har minskat något jämfört med året innan. Detta beror främst på att vi har utvecklat nya metoder genom att använda tekniken LC-QTOF, vilket gör att resultatet blir en mindre kostnad per ärende trots ökad komplexicitet. Kostnadsminskningen för polisärenden våldsbrott beror på ökad ärendevolym. Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättskemi Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. 51 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Rättsgenetik Mål för verksamhetsområdet Rättsgenetik Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande myndigheterna. Återrapportering Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik). Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsgenetik Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för rättsgenetiska undersökningar, information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda, internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde, utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag om verksamheten i övrigt medger det. 52 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Redovisning och analys av resultatet Allmänt Verksamhetsområdet rättsgenetik ingår sedan 2006 i Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi som ingår i RMV:s enhet i Linköping. I verksamheten arbetar totalt cirka 17 personer, främst genetiker och biomedicinska analytiker. Avdelningen har hela landet som upptagningsområde. Den rättsgenetiska avdelningen hanterar bl.a. faderskaps-, förälder- och släktskapsutredningar åt socialförvaltningar, Migrationsverket, domstolar samt privatpersoner och är ackrediterad av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) sedan 1997. Utöver släktskapsanalyser utförs genetisk analys av plötslig hjärtdöd åt de rättmedicinska avdelningarna, farmakogenetiska undersökningar, främst på uppdrag av psykiatrin, chimäranalys av benmärgstransplanterade patienter från sjukvården och artbestämning på uppdrag av polisen. Rättsgenetiska grenen har speciell utsedd person som kundansvarig. Förutom en kontinuerlig kontakt med avnämare per telefon, har två studiebesök för information och diskussion med beställare av ärenden hållits. Studiebesöken är viktiga tillfällen för att fånga upp önskemål från kund samt förmedla nya möjligheter att lösa frågeställningar i våra ärenden. Rättsgenetiken fanns också representerad på Socialchefsdagarna i Göteborg i början av oktober, med en monter och personal för att presentera verksamheten. Ärendeutvecklingen Allmänt Det totala antalet expedierade faderskaps-, förälder-, släkt-, art- och identifieringsärenden uppgick under 2014 till 3 479, en minskning med 1 561 ärenden från 2013, vilket motsvarar 31 procent. Totala antalet prov har under 2014 uppgått till 11 278 vilket motsvarar en minskning med 33 procent jämfört med 2013 (16 991 st). Under 2014 har faderskapsärendena minskat med ytterligare 16 procent. Detta till följd av att uppdragsgivare har upphandlat faderskapsundersökningar och 53 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 valt andra leverantörer. Antalet förälderärenden har minskat med 40 procent, vilket var förväntat i och med en minskad anhöriginvandring jämfört med 2013. Under år 2014 har 98 identifieringsärenden genomförts mot 174 under 2013 och 92 under 2012. Artbestämningsanalyser inkluderas i identifieringsärendena och var 5 till antalet 2014. Vidare har rättsgenetiken på uppdrag av olika forskargrupper och sjukvården utfört analyser. Analyserna till sjukvården har huvudsakligen bestått av utredning och uppföljning av stamcellstransplantationer. Ärendeantalet för dessa analyser ligger på samma nivå 2014 som 2013. I mindre omfattning har analyser av genetiska markörer för utredning av nedbrytning av läkemedel (farmakogenetik) utförts under ett antal år och jämfört med 2013 ligger dessa på samma nivå under 2014. Detta är ett område som tros öka i efterfrågan då känsligheten för olika läkemedelseffekter varierar mellan individer. Inför SWEDAC:s regelbundna tillsyn, i september i år, inlämnades ansökan om utökad ackreditering rörande farmakogenetik. Beslut kom 150209. Under 2014 expedierades 34 ärenden angående genetisk analys av plötslig hjärtdöd. De första ärendena kring plötslig hjärtdöd expedierades 2013. Tabell 23. Expedierade ärenden Ärendetyp - Faderskapsärenden - Förälderärenden - Släktutredningar - ID-ärenden Totalt antal ärenden - Undersökta prov 2012 2 031 1 959 86 92 4 168 16 929 2013 1 808 2 982 76 174 5 040 16 991 2014 1 521 1 791 69 98 3 479 11 278 Källa: Fabian. Genomsnittliga handläggningstider Regeringen pekade i budgetpropositionen för 201332 åter på det angelägna i att handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den 32 Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31. 54 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 rättsgenetiska verksamheten är handläggningstiderna inte lagreglerade, men väl i flera fall reglerade i avtal med olika uppdragsgivare. Handläggningstiden för faderskapsärenden har ökat något (medel 14 dagar efter sista registrerat prov, se tabell 24). Detta beror dels på att personalresurser lagts på omfattande projekt, dels på att ärendeantalet minskat, vilket gör att ett fåtal ärende med långa handläggningstider har fått större genomslag på medelvärdet. För ärenden från Migrationsverket har handläggningstiden kunnat kortas ytterligare och ligger nu på 11 dagar mot 13 dagar efter sista registrerat prov 2013. För släktärenden, identifieringsärenden (ID-ärenden) och plötslig hjärtdöd är handläggningstiden längre med ett medel av 97, 20 respektive 114 kalenderdagar. De längre handläggningstiderna avspeglar den mer komplexa karaktären hos dessa ärenden. Genetisk uppföljning av stamcellstransplantation expedierades i regel ut dagen efter provets ankomstdatum och de farmakogenetiska analyserna expedierades inom 14 kalenderdagar. Tabell 24. Expedierade ärenden – handläggningstid i genomsnitt (kalenderdagar) Faderskap från ärenderegistrering 32 28 40 2012 2013 2014 Faderskap från sista prov 11 11 14 Migration från ärenderegistrering Migration från sista prov 33 24 25 17 13 11 Källa: Fabian. Effektivitet och kvalitet Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och en god kvalitet i verksamheten Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom den rättsgenetiska verksamheten och verksamhetschefen är ytterst ansvarig för detta. Den rättsgenetiska verksamheten bedrivs vid en enda avdelning inom RMV och 55 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 det innebär att frågan om behovet av samordning med annan avdelning inte är aktuell på samma sätt som för den rättspsykiatriska eller den rättsmedicinska verksamheten. Likväl finns ett behov av att tillse att den ärendehantering som görs vid avdelningen genomförs på ett likartat sätt oberoende av vem som är uppdragsgivare. Generaldirektören och ansvariga chefer träffas tre gånger per år för Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras olika frågor som kvalitets-, kompetens- , forsknings- och utvecklingsfrågor. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av verksledningsgruppen. Under 2014 påbörjades en omfattande strukturell förändring av metodkonceptet inom den rättsgenetiska verksamheten. Syftet är att dokumentationen av samtliga frågeställningar verksamheten arbetar med ska vara enhetlig och tydligt implementerad i kvalitetssystemet. Projektet bidrar även med att identifiera förbättringsområden kring bland annat validering och dokumentation. Även icke-laborativa moment kommer att beskrivas som metoder. Det nya metodkonceptet är planerat att implementeras i mars 2015. En inspektion av paketering och distribution av provtagningsmaterial hos leverantör har genomförts under året. Slutsatsen är att hanteringen av provtagningsmaterialet är mycket god och att leveranserna sänds som förväntat. Verksamheten kan kompletteras med en plan för oförutsedda händelser. Sedan år 2011 anordnas årliga33 utbildningsdagar för all personal inom den rättsgenetiska verksamheten. Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet att samlat diskutera och skapa en samsyn i bl.a. kvalitetsarbetet. Rättsgenetiska avdelningen är sedan 1997 ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC genom regelbundna besök, f.n. var sextonde månad. Avdelningen försvarade sin status som ackrediterat laboratorium vid tillsynten 2014. I dagsläget är alla ärenden som svaras ut när det gäller faderskaps-, släktskaps- och identifieringsärenden utförda med ackrediterade metoder. Ambitionen är att alla metoder som används regelbundet oavsett ärendetyp ska vara ackrediterade. Avdelningen har deltagit i externa kontrollprogram, både nationella och internationella, vilka har visat mycket goda resultat. 33 Under 2013 anordnades inga utbildningsdagar pga. det ansträngda ekonomiska läget inom RMV. 56 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Verksamheten bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att analysmetoderna ska bli mera effektiva/få ökad kapacitet med bibehållen eller ökad kvalitet. Ett exempel är införskaffandet av ytterligare utrustning till laboratoriet under året. Ny teknik har introducerats för att användas bl.a. till undersökningar avsedda att stödja den rättsmedicinska verksamheten i samband med dödsfallsutredningar i fall med plötslig hjärtdöd. Verksamheten arbetar också ständigt med att få logistiken att fungera så smidigt som möjligt, internt och externt med hjälp av IT-stöd och därmed effektivisera ärendehanteringen. Se under IT-system. I budgetpropositionen för 2013 pekade regeringen åter på vikten av att rättsväsendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya förutsättningar. Avdelningen har speciellt utsedd person som ansvarar för olika kundkontakter som ett led i att effektivisera och kvalitetssäkra analyser och handläggning. IT-system Under 2014 har arbetet fortsatt med att ytterliggare effektivisera laboratoriernas användning av olika IT-system. Ett projekt pågår för att ersätta ett flertal ITsystem med ett gemensamt LIMS (Laboratory Information Management System) för både Rättskemi och Rättsgenetik. Utöver detta projekt pågår samtidigt ett förutsättningsskapande arbete för att utreda både verksamhetsmässiga och tekniska frågeställningar för att underlätta införandet av detta nya IT-system. Under 2014 har arbete utförts för att se till att verksamheten ska få tillgång till effektiva IT-system för bl.a. projekthantering och lagerhantering. Arbetet kommer att fortsätta under 2015. När det gäller informationsutbyte mellan verksamheten och andra myndigheter och organisationer pågår ett flertal projekt för att effektivisera informationsutbytet. Här är en ökad användning av elektroniska överföringar mellan myndigheternas olika IT-system en viktig del och arbetet med att åstadkomma en effektivare och säkrare hantering av informationsutbytet kommer att fortgå under 2015. Se Övrig återrapportering och redovisning. 57 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna Tabell 25. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor) Prestationstyp 2012 2013 2014 Faderskapsärenden inkl. förälderoch släktärenden 6 500 6 600 7 000 ID-ärenden 6 900 4 600 5 800 Källa: Fabian samt Agresso. Kommentar: Inom prestationstypen Faderskapsärenden inkl. förälder- och släktärenden har antalet ärenden år 2014 minskat med 30 procent. Samtidigt har kostnaden minskat med cirka 27 procent vilket förklarar den något ökade kostnaden för ett enskilt ärende. För ID-ärenden minskar ärendevolymen med cirka 40 procent år 2014 jämfört med året innan medan kostnaden endast minskat med cirka 30 procent varför kostnaden per ärende ökar. Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättsgenetik Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. 58 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Övrig återrapportering och redovisning Vidtagna åtgärder för att vidareutveckla och förbättra myndighetens ITstöd och övrig teknisk utrustning Allmänt Regeringen har flertalet gånger pekat på vikten av att alla myndigheter inom rättsväsendet tar sitt ansvar för att utveckla IT-, systemlösningar och teknisk utrustning. I budgetpropositionen för 2015 anges exempelvis att arbetet med att digitalt sammanlänka rättskedjan är av stor betydelse och bör vara fortsatt prioriterat. Regeringen har även i budgetpropositionen för 2012 pekat direkt på RMV:s behov att modernisera den tekniska utrustningen och stödsystemen. Kraven och utvecklingen medför nya metoder för undersökningar, analyser och leveranssätt av sakkunnigutlåtanden till beställarna, vilket medför att tekniken måste uppgraderas och anpassas. Regeringen nämnde vidare att de brottsbekämpande myndigheterna löpande behöver fortsätta att anpassa och utveckla sina verksamheter efter nya och ständigt föränderliga förutsättningar när det gäller narkotikahandeln, vilket för RMV:s del gäller den rättskemiska verksamheten som måste utveckla både arbetssätt, metoder och utrustning för att kunna utföra och leverera de analyser och tjänster som rättsväsendet efterfrågar. Samarbetet i rättsväsendet befinner sig i ett läge där behovet och intresset för elektronisk handläggning och digital överföring ökar stadigt. Digitala överföringar kan bidra till att sänka handläggningstider på sikt och minskar viss administrativ börda. Dock krävs initiala investeringar för att få dessa satsningar till stånd. Överföringarna nyttjar företrädelsevis SGSI-nätet. RMV har under de senaste åren tagit fasta på vad regeringen förväntat sig av rättsmyndigheterna i denna del och genomför nu en successiv modernisering av IT-stödet både vad gäller systemlösningar och teknisk utrustning. Det är en långsiktig satsning som kräver kontinuerlig resurs- och kompetenssäkring för att möta kraven idag likväl som på längre sikt. Under större delen av 2013 krävde det ansträngda ekonomiska läget att RMV fick prioritera ned många av projekten inom IT-stödet. Tack vare den utökade anslagstilldelningen som beslutades i slutet av 2013 har arbetet kunnat fortsätta under 2014. Fokus under året har varit att kompetensförstärka inom IT bl.a. genom skapandet av en ITfunktion på ledningskansliet samt rekrytering av en IT-chef. RMV har under 2014 fortsatt 2013 års diskussioner och förhandlat med verkets IT-leverantör, Rationell IT, i syfte att dels effektivisera processer, dels förenkla 59 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 ärendehanteringssystemet Portalen. Målet är att resultatet av detta arbete förutom direkta effekter på sikt även ska hjälpa till att skapa utrymme för nödvändiga investeringar inom områden som e-arkiv och informationssäkerhet. Vidare har förstärkningen av IT-kompetens gjort att beställningar till Rationell IT kan bedrivas med mer specifika kravspecifikationer som förenklar samarbetet och säkrar en bra leverans. Upprustning av IT-utrustning har genomförts fortlöpande sedan 2011 men 2014 var ett nyckelår för denna upprustning då både serverstruktur och klient pc bas uppdaterades på RMV. Dock kvarstår ett stort upprustningsbehov på systemsidan. Den totala kostnaden som verket haft 2014 för informations- och systemstödet var cirka 18 miljoner kronor. Informationssäkerhetsarbetet Informations- och systemstödet inom myndigheten har som nämns ovan fått en än mer komplex kravbild de senaste åren på grund av de krav och behov av utveckling som ställs internt och externt. Det omfattar även informationssäkerheten. Verkets geografiska spridning ställer också särskilda krav på möjligheterna att kommunicera uppgifter, provsvar, bilder m.m. mellan avdelningarna och omvärlden. Dessutom hanterar verket mycket känslig information med uppgifter som till stor del kan vara föremål för sekretess och som därför inte kan kommuniceras eller förmedlas via öppna system. Verket är därför anslutet till SGSI-nätet för kommunikation bland annat med Kriminalvården och RPS. Information kommer även att utbytas med Domstolsverket över SGSI inom kort. För att möta de olika säkerhetskrav som ställs på RMV som myndighet har verket infört ett Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS). Uppdatering av dokument och rutiner genomförs fortlöpande. Efterlevnaden av regelverket följs upp vid revisioner och säkerhetsronder. Säkerhetsronderna sker i samverkan med säkerhetssamordnare. Informationssäkerhet är även en stående punkt vid kvartalsmötena med RMV:s driftleverantör. Under året har en reservdriftsmiljö för RMV:s serverhall i Huddinge färdigställts och driftsatts. Syftet är att säkerställa driften av verksamhetskritiska IT-system i händelse av att serverhallen i Linköping skulle slås ut. I och med att reservdriften fått en egen anslutning till SGSI så räknar vi med att kunna hålla 60 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 en god service till rättsväsendet under hela den tid det skulle ta att återställa en utslagen serverhall. På grund av personalskifte och viss fördröjning i förstärkningen av ITkompetensen har arbetet med en ny säkerhetsplattform fått gå på sparlåga. Några mindre steg har tagits i arbetet med att separera klass 2 och 3-systemen i separata miljöer. Troligtvis kommer plattformen att designas om då förutsättningarna nu ser annorlunda ut mot när den ursprungligen togs fram. Mycket av informationssäkerhetsarbetet under inledningen av 2015 kommer att relatera till en analys av hur teknikstöd i vardagen kan skapas för medarbetarna i myndigheten utan att säkerheten försämras. Ett system har köpts in för generell loggning av system. Där har fokus lagts på driftmiljön men under 2015 kommer omfattningen att öka och även ett arbeta med att öka förståelsen av registrerade loggposter för att identifiera anomalier. Förstärkt IT-kompetens RMV bedriver en verksamhet som det inte finns standardprogram/-system till, verksamheten kräver här specialbyggda system. RMV måste till stor del bygga systemen kring bl.a. den apparatur och tekniska utrustning som finns och för att kunna hantera databaserna på sätt som verksamheten kräver. RMV har aldrig haft en ”IT-avdelning” utan har en extern leverantör av såväl IT-systemen som support. Huvudsakliga skälet för detta har varit att RMV inte haft de ekonomiska resurserna att bygga upp en egen IT-avdelning eller motsvarande. Under 2014 rekryterades en IT-projektledare och en IT-chef i syfte att skapa en ryggrad att bygga en IT-avdelning kring. I samband med detta bildades IT som en egen stödfunktion under GD. Målet är att bygga upp en beställarkompetens och resurser för att leda IT-projekt. Fast intern kompetens som utvecklas över åren gör att myndigheten investerar i sig själv istället för i externa resurser. Under hösten 2014 genomfördes en rekrytering för att utöka med ytterligare en IT-projektledarresurs vilket föll väl ut och personen ansluter under våren 2015. Elektronisk ärendehantering Redan i budgetpropositionen för 2011 uttalade regeringen att det krävs en mer ändamålsenlig informationsförsörjning för att rättsväsendet ska möta de utmaningar som rättsväsendet står inför och ger exemplet elektronisk informationsförsörjning. Målet är en effektivare och mer ändamålsenlig ärendehantering 61 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 samt förbättrad medborgarservice och ökad kunskap. Regeringen återkom i budgetpropositionen för 2012 med att bl.a. säga att arbetet med att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning syftar till att införa ett elektroniskt informationsflöde i brottmålsprocessen. Genom att ersätta det manuella informationsutbytet mellan myndigheterna med ett elektroniskt informationsflöde möjliggörs stora effektivitetsvinster. Bland annat kommer avsevärt mindre tid att behöva läggas på registrering av uppgifter och på traditionell pappershantering. Ett elektroniskt informationsflöde mellan myndigheterna innebär dessutom att handläggningens kvalitet förbättras ytterligare. Eftersom uppgifter inte behöver registreras flera gånger minskar antalet felkällor. I budgetpropositionen för 2013 återkom regeringen till detta och bl.a. till att ett elektroniskt informationsflöde i rättskedjan ger väsentligt förbättrade möjligheter att analysera information om brottsligheten och verksamhetsresultaten. Detta skapar i sin tur förbättrade förutsättningar för brottsbekämpningen och för möjligheterna att bedöma effektiviteten av de åtgärder som vidtas. RMV har sedan flera år tillbaka ett elektroniskt informationsutbyte med Kriminalvården i de ärenden som verket hanterar på uppdrag av Kriminalvården. Avtalet avseende informationsutbytet har uppdaterats under året. Sedan 2011 har RMV ett elektroniskt informationsutbyte även med Rikspolisstyrelsen. Polismyndigheten skickar elektroniska beställningar från sitt DURTVÅ direkt till den rättskemiska avdelningen när det gäller ärendena ringa narkotikabrott (eget bruk) och rattfylleri. Beställningarna besvaras elektroniskt (se vidare under Rättskemi). Under 2014 har samarbetet hanterats först i polisens PUST-system och sedan i DURTVÅ. Angående elektroniskt utbyte med Polisen så arbetar man vidare med övriga ärendetyper under 2015 utöver de befintliga för drograttfylleri och ringa narkotikabrott. Som nämns ovan har verket bl.a. för detta ändamål tillgång till SGSI-nätet för kommunikation med bl.a. Kriminalvården och polismyndigheten när det gäller analys av prov därifrån. Detta arbetssätt ligger helt i linje med ambitionerna inom det s.k. RIF-arbetet. RMV utbyter även information med andra myndigheter såsom Domstolsverket. Ett avtal har slutits om elektronisk samverkan med Domstolsverket och under 2015 kommer en Pilot att utvärderas i syfte att säkerställa samarbetet. Majoriteten av det IT-stöd som används inom RMV är egenutvecklade system vilket är naturligt då det inte tidigare fanns några standardsystem på marknaden som passar verkets specifika verksamhet. Under årens lopp har de olika 62 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 verksamhetsområdena utvecklat olika ärendehanteringssystem. År 2007 påbörjades ett arbete med att ta fram ett funktionellt ärendehanteringssystem, kallat Portalen. Arbetet startade med att uppgradera den rättsmedicinska ärendehanteringen. Successivt kommer verkets samtliga verksamheters ärendehantering att integreras i Portalen. Portalen kommer att vara basen för hantering av all information avseende verksamhetens högsta informationssäkerhetsklass. Det innebär att systemet har/kommer att ha funktioner för diarieföring, handlingsregistrering, dokumenthantering, arkivering samt vara ett administrativt stöd i verksamheten. Systemet kommer också vara ett stöd i informationssäkerhetsarbetet och styra tillgången till informationskällor. Integrationen och optimering av verksamhetsområdenas system fortsatte under 2014. Rättspsykiatriska utredningar (RPU:er) kommer att flyttas från gamla Psykbase och integreras med Portalen under 2015. E-arkiv upphandlades under 2014 och en flerstegsplan lades för att införliva earkiv inom RMV. En initial, tom, installation av Long Time Archive (LTA) infördes under sommar och höst. Arbete har sedan utförts i syfte att säkerställa grundläggande funktioner i samband med arkivering från Portalen och sökning på arkiverat material. Under året har arbetet med uppbyggnad av RMV:s interna förvaltningsorganisation fortsatt liksom framtagande av bättre rutiner för förvaltning (ständig förbättring) av system som Portalen. Kompetensförsörjning Medarbetarnas samlade kompetens är den viktigaste resursen inom RMV för att kunna genomföra sitt uppdrag, utveckla verksamheten och nå verksamhetens mål. Chef och medarbetare ska årligen ha medarbetarsamtal för att följa upp och diskutera arbetsresultat kopplat till verksamhetsmål, medarbetarens kompetensutvecklingsbehov, framtida resultatmål samt samarbetsklimat och relationer. För att säkra en effektiv kompetensförsörjning inom RMV har verket sedan flera år tillbaka en verksgemensam tvåårig kompetensförsörjningsplan som uppdateras årligen. Under de senaste åren har planen även kompletterats med en forskningsplan (se vidare avsnittet nedan Insatser för stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för verksamheten samt de kostnader som dessa insatser har medfört). De resurstillskott som RMV har fått under de senaste åren har varit en absolut förutsättning för att bland annat säkra att RMV ska kunna bemanna verket med 63 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 tillräckligt många rättsläkare för att kunna klara RMV:s samhällsuppdrag med hög kvalitet och effektivitet. I kompetensförsörjningsplanen finns en tioårig bemanningsplan för detta, den framtagna tioårsplanen för läkarbemanningen (RMV 2018). Denna används som grund för rekryteringstakten av läkare. RMV:s rekrytering av läkare har under se senaste åren och även under 2014 fortsatt i sort sett i enlighet med plan. Eftersom det tar lång tid (cirka 5 års specialistutbildning) att utbilda en legitimerad läkare till rättsläkare och cirka två år att utbilda en psykiater till rättspsykiater är det viktigt att myndigheten följer den långsiktiga bemanningsplanen, RMV 2018, för att läkarbemanningen ska säkerställas på sikt. RMV har arbetat mycket för att attrahera fler läkare att söka till RMV genom bland annat diverse annonskampanjer och praktik för intresserade läkare. Detta har givit ett gott resultat då antalet ansökningar har ökat vid rekryteringen av ST-läkare. Trots detta har inte RMV alltid kunnat rekrytera i den takt som är önskvärd då tillgången till handledare, dvs. färdiga specialister är begränsad. Detta kommer dock att lösas på sikt i takt med att ST-läkarna slutför sin utbildning och verket får fler specialister som kan ta handledaruppdrag. Under 2014 har RMV fortsatt arbetet med att öka kvaliteten i verksamheten totalt sett bl.a. genom kvalitetsarbetet med syftet att införa ett kvalitetsledningssystem inom rättsmedicin och genom översynen av den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Under 2014 genomfördes en utbildningssatsning för alla kvalitetsledare i syfte att stärka dem i sin roll som ledare inom kvalitetsområdet. Under 2011 genomfördes de första verksgemensamma utbildningsdagarna (RMV-dagarna) i samband med att verket firade 20 år som myndighet. Ambitionen har varit att dessa dagar framöver ska kunna genomföras vartannat år. Dessa dagar ger en god möjlighet att samla medarbetarna som i den dagliga verksamheten är spridda, inte bara geografiskt, utan också på de fyra olika verksamhetsområdena. De ger vidare en arena för kunskapsutbyte över verksamhetsområdesgränserna både när det gäller den samlade strategiska kompetensen, men också inom och mellan verksamhetsområdena. På grund av den ansträngda ekonomin år 2013 hölls inga RMV-dagar detta år men planering har påbörjats för nästa tillfälle för RMV-dagar som kommer att hållas i maj 2015 i Stockholm. Chefsförsörjning En medveten och strategisk chefsförsörjning och en god chefs- och ledarskapsutveckling är viktiga faktorer för att organisationen ska vara effektiv och 64 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 ständigt utvecklas. RMV har under de senaste åren fokuserat mycket på chefsförsörjningen. Under 2014 anställdes ett antal nya chefer inom verket. En ny verksamhetschef har rekryterats till avdelningen för rättsgenetik och rättskemi. Även en ny funktion som administrativ chef till samma avdelning har tillsatts. Till ledningskansliet rekryterades både en ny ekonomidirektör respektive en IT-chef. Även en ny chefsjurist utnämndes under året. Ett nytt utbildningsprogram för nyblivna chefer togs fram och genomfördes vid två tillfällen under året. Syftet var att ge de nya cheferna en grundläggande kunskap om den nya verksamheten och därmed förutsättningar att utföra ett bra arbete och underlätta en smidig anpassning till den nya arbetsplatsen och den nya rollen. Under 2014 påbörjades också steg ett i en seminarieserie, s.k. Ledarforum, då alla chefer på olika nivåer för första gången samlades inom verket. Syftet med ledarforum är att stärka arbetsgivarrollen och utveckla ett gemensamt ledarskap hos RMV:s alla chefer. Nästa ledarforum planeras att hållas under slutet av 2015. Kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen Det är av yttersta vikt att RMV kan attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med för verket relevanta kompetenser. Ambitionen är både att tillvarata och utveckla de medarbetare som redan arbetar i verket och samtidigt externrekrytera vid behov för att få in medarbetare med andra erfarenheter och referensramar som bidrar till verksamhetens sammantagna utveckling. Implementeringen av en enhetlig rekryteringsprocess med kvalificerade kompetensbaserade och strukturerade intervjuer och referenstagning har fortsatt. Under 2014 utökades rekryteringsprocessen med en specifik bilaga för chefsrekrytering. Effektivisering av stödverksamheten Under 2012 inrättades Statens servicecenter (SSC) som erbjuder myndigheterna tjänster inom HR- och ekonomiområdet. Under 2013 anslöt RMV delar av den ekonomiadministrativa verksamheten och under 2015 kommer denna anslutning att följas upp. Under 2014 meddelades det att samtliga statliga myndigheter ska vara anslutna till SSC senast 2019 bland annat när det gäller löneadministration. Beslut togs att RMV ska ansluta sig till SSC redan under 2015 då nuvarande leverantör av personalsystem (CGI) sa upp avtalet till att gälla endast t.o.m. 30 september 2015. RMV gjorde 2013 en översyn av de administrativa processerna inom HR (personal)- och ekonomifunktionerna i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra 65 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 verksamheten liksom att säkerställa att processerna sker på samma sätt inom hela RMV. Vidare ingick i översynen att undersöka om resurserna används på det mest ändamålsenliga sättet för att säkerställa att RMV inom de ovan nämnda områdena har rätt kompetens, såväl operativt som strategiskt, samt se över vad som kan centraliseras respektive utföras lokalt på avdelningarna. Översynen resulterade bl.a. i att ett projekt initierades att centralisera och ensa kundfakturaprocessen. Projektet slutfördes framgångsrikt under våren 2014 vilket innebär rationellare hantering och förbättrade möjligheter till effektiv uppföljning och kontroll. Under 2014 togs nästa steg med att tydliggöra och utveckla stödfunktionernas roll och uppdrag samt hur ledning och styrning av dessa funktioner bör ske för att stötta kärnverksamheten på bästa sätt och att leva upp till de effektiviseringskrav som åligger RMV. Utifrån utredningen identifierades bl.a. följande: RMV bör förtydliga bilden av hur ett gemensamt RMV ska se ut bland annat när det gäller vision och övergripande långsiktiga mål. Ett tätare samarbete mellan kärnverksamheten och stödverksamheten bör etableras i samband med den årliga verksamhetsplaneringen. Beslutande, verksövergripande satsningar och aktiviteter bör sammanställas i en gemensam plan och kommuniceras till hela organisationen En funktion bör tillsättas som ansvarar för förändringsledning och verksamhetsutveckling. Arbetet med ovan nämnda förbättringsförslag har under 2014 resulterat i att verksamhetsplaneringen har utvecklas med fler och tätare dialoger mellan stödverksamhet och kärnverksamhet. Ett arbete har också påbörjats med att ta fram en vision och gemensamma långsiktiga mål för RMV. Vidare har den interna kommunikationen stärkts med anställning av en kommunikatör, liksom ett påbörjat arbete med att förnya RMV:s intranät. Arbetsmiljö Många arbetsuppgifter inom RMV:s verksamheter är fysiskt och psykiskt ansträngande. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö är därför särskilt viktig för att undvika att medarbetare får skador och far illa. För att förebygga detta 66 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 har RMV arbetat fram s.k. skyddsinstruktioner som anger vad som ska iakttas i form av klädsel och utrustning vid utförande av visst arbetsmoment. Nätverk med fokus på arbetsmiljö och friskare arbetsplatser Under 2014 förnyades RMV:s arbetsmiljönätverk bestående av samordnare för det systematiska arbetsmiljöarbetet, huvudskyddsombud samt lokala skyddsombud inom myndigheten. Nätverkets mål är att byta fokus från att enbart förebygga och eliminera risker till att skapa en ännu friskare arbetsplats med harmoniserade rutiner. Vid den årliga nätverksträffen fastlades även följande fokusområden för arbetsmiljöarbetet 2015: Riskbedömning och analys innan införande av nya rutiner, nyanskaffning av utrustningar och större förändringar i verksamheten Verksgemensamma rutiner för rapportering, uppföljning samt utvärdering av inträffade arbetsskador/tillbud inom myndigheten Friskvårdssatsningar Arbete med hot och våld I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår även arbete för att förebygga hot och våld. Under 2013 tillsatte HR-direktören en projektgrupp för att inventera eventuella förekomster av hot och våld samt att ta fram en handlingsplan av sådana situationer. Den framtagna handlingsplanen ska implementeras under 2015. Medarbetarundersökning Under slutet av 2014 genomfördes en medarbetarundersökning inom RMV. Resultatet presenteras i början av 2015 och detta ska leda till förslag till förbättringsåtgärder och framtagande av handlingsplaner vilka samtliga avdelningar ska arbeta vidare med under 2015. 67 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Insatser för stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för verksamheten samt de kostnader som dessa insatser har medfört Allmänt RMV har enligt 2 § i förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket att särskilt svara för bl.a. utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Detta har verket tolkat som att det som görs inom forskningsområdet ska ha fokus på vad som skulle kunna kallas direkt operativ relevans. RMV har under de senaste åren tillförts mer resurser inom ramen för sitt myndighetsanslag och då inte minst för att kunna satsa på nödvändigt forsknings- och utvecklingsarbete. Regeringen nämnde i budgetpropositionen för 201134 också uttryckligen att genom att ta tillvara såväl nationell som internationell kunskap kan rättsväsendets verksamheter anpassas för bästa möjliga resursutnyttjande. En grundläggande källa till sådan kunskap är det forskningsoch utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för olika myndigheters verksamhet och vid universitet och högskolor. I budgetpropositionen för 201235 uttalade regeringen att rättsväsendets myndigheter behöver försäkra sig om att de metoder som används vid behov granskas, följs upp och utvärderas. Regeringen ansåg att det finns ett behov av att forsknings- och utvecklingsarbetet inom rättsväsendet utvecklas och organiseras för att få allt större genomslag i verksamheterna inom hela rättskedjan. Lika viktigt som att rättsväsendet ser till att använda svensk forskning och utvecklingsverksamhet och att bygga upp kunskap från egna erfarenheter är att den kunskap som produceras internationellt och de erfarenheter som görs i andra länder tas tillvara. Även om det finns variationer i brottsproblematiken mellan olika länder, finns det mycket som är lika. Över hela världen pågår forskning och åtgärder för att minska problemen. Sammantaget ger det en väldig kunskapsmängd. Att ta del av denna kunskap och omsätta den i praktiken är en viktig nyckel till en effektiv och ändamålsenlig användning av rättsväsendets resurser. Regeringen anknyter till detta även i budgetpropositionerna för 201336 och 201437. Prop. 2010/11:1,UO4,s. 60. Prop. 2011/12:1, UO4, s.20. 36 Prop. 2012/13:1, UO4, s. 16. 37 Prop. 2013/14:1, UO4, s. 16. 34 35 68 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Insatser RMV har inom ramen för sitt uppdrag att bedriva forskning. Forskning är ett prioriterat område och det finns också god kompetens för att bedriva forskning generellt sett inom verket. Syftet med att bedriva forskningsverksamhet är flerfaldigt, naturligtvis att öka kunskapen inom verksamheten, men också att få genomslag för ett vetenskapligt förhållningssätt i all verksamhet. Dessutom är möjligheten att bedriva verksamhetsrelaterad forskning attraktivt vid rekrytering. Forskning och utveckling har under de senaste tre fyra åren varit en av tre verksövergripande prioriteringar och så även under 2014. Det är och har också varit ett av de verksövergripande målområdena och ledorden för området har varit och är att se till att vetenskapen kommer in i verksamheten, god universitetssamverkan, aktiv omvärldsanalys, operativ relevans samt en strävan efter fler verksövergripande projekt. Särskilt fokus har och ska sättas på bl.a. fortsatt arbete med att ge forskningsuppdraget goda förutsättningar att integreras i verksamheten, säkra tillgången till vetenskapliga tidskrifter, fortsatt metodutveckling, identifiera kunskapsluckor och se till att ha fler disputerade i verksamheten. Sedan 2012 finns en särskilt utsedd samordningsansvarig för den samlade forskningsverksamheten inom RMV med uppgift att inom alla verksamhetsområden sprida kunskap om verkets uppdrag när det gäller forskning och om behovet av en samlad bild över forskningsaktiviteterna inom RMV, aktivt hålla kontakten med de forskningsaktiva inom de olika verksamhetsområdena, bl.a. med syfte att säkra att det inom RMV skapas en bra ordning för en samlad kunskap om de forskningsaktiviteter som genomförs. Under 2012 togs en forskningsplan för en tioårsperiod fram och beslut om denna togs i början av 2013. I planen beskrivs de allmänna förutsättningar som finns inom RMV för att bedriva forskning. Vidare finns beskrivet en strategi med mål, en handlingsplan som beskriver hur dessa mål ska nås, en budget samt en plan för uppföljning av forskningen. I forskningsplanen presenteras ett antal förslag till aktiviteter och allmänna insatser inom forskningsområdet. Forskningsplanen revideras årligen. 69 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Under 2014 har inrättats ett vetenskapligt råd inom RMV, ett arbete med att utreda frågan om s.k. forskar-ST har fortsatt, en rutin för ekonomisk redovisning av forskningsprojekt har tagits fram. En uppdatering av en samlad beskrivning av antalet akademiskt meriterade medarbetare har gjorts. Förslag till författningsreglering för myndighetens behandling av personuppgifter m.m. har lämnats in till departementet. Forskningsplanen har reviderats och diskuterats vid verksledningsgruppens möten. Presentationer av densamma har skett bl.a. vid besök på olika avdelningar, då även forskningsfrågor av mer specifik karaktär diskuterats. Flera samarbetsprojekt har inletts mellan olika avdelningar och verksamheter bl.a. kring fatala intoxikationer. Samarbetsprojektet kring plötslig hjärtdöd har fortsatt, liksom samarbetsprojekt inom rättspsykiatrin, bl a inom centrumbildningen CELAM vid Göteborgs Universitet. Under 2013/14 genomfördes en extern utvärdering av den medicinska forskningen vid Linköpings universitet. Den externa expertpanelen rekommenderade i sin slutrapport att Linköpings universitet skulle inrätta ett nytt strategiområde inom Rättsmedicin, Rättsgenetik och farmakogenetik. Detta har under 2014 resulterat i att inledande samtal har förts mellan universitetet, RMV och Nationellt forensiskt centrum (NFC), tidigare SKL, att satsa på ett gemensamt strategiområde i fyra år med inriktningen Forensiska vetenskaper. En styrgrupp har bildats med uppgift att ta fram strategiska områden för gemensam satsning. Forskardag har hållits med cirka 100 deltagare i maj 2014. Ett antal vetenskapliga publikationer har producerats under året, dessa redovisas bl.a. på RMV:s intranät och kommer att läggas ut på RMV:s hemsida. Vid årets slut fanns 6 stycken professurer med ankyntning till RMV:s verksamhet, vidare innehar ytterligare 9 anställda inom RMV lektorat knutna till Universitet. Förutom dessa finns ytterligare 24 stycken disputerade medarbetare inom myndigheten samt 8 forskarstuderande. Kostnader FoU RMV använde under 2014 tre procent (oförändrat mot 2013) av de totala kostnaderna till stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete. De samlade kostnaderna för forskning och utveckling (FoU) uppgick till 14,0 miljoner kronor varav cirka 1,9 miljoner kronor utgörs av centrala projektmedel. Personalkostnaderna för FoU uppgick till 10,3 miljoner kronor (9,2 miljoner 2013). 70 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Övrig redovisning Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron motsvarar 3,2 procent av sammanlagd ordinarie arbetstid och har ökat något sedan föregående år (jfr tabell 26). Andelen långtidssjukfrånvaro i förhållande till total sjukfrånvaro har ökat något. För kategorin kvinnor och anställda 50 år och äldre har sjukfrånvaron minskat. För män, anställda yngre än 30 år och anställda 30-49 år har sjukfrånvaron ökat. Tabell 26. Sjukfrånvaro från sammanlagd ordinarie arbetstid (procent) 2012 2013 2014 Total sjukfrånvaro Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i förhållande till total sjukfrånvaro 3,3 3,0 3,2 58,6 43,1 43,9 Kvinnor Män Anställda yngre än 30 år Anställda 30-49 år Anställda 50 år och äldre 3,6 2,7 2,0 3,0 3,8 3,6 2,0 2,4 2,3 4,0 3,4 2,8 3,6 2,9 3,5 Källa: Palasso. Personalrörlighet Med personalrörlighet avses avgångar vid myndigheten inklusive pensionsavgångar. Personalrörligheten inom RMV uppgick under 2014 till 6,5 procent och har därmed minskat med 0,6 procent sedan föregående år. Orsaken till rörligheten är främst pensionsavgångar och övergång till annan arbetsgivare. 71 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Personregister, vävnadshantering – behov av utökat författningsstöd? Registrering och hantering av personuppgifter förekommer inom alla RMV:s verksamhetsområden och för ett flertal olika ändamål. År 2009 påbörjades inom RMV ett projekt att granska RMV:s informationshantering och analysera om personuppgiftslagen (1998:204; PUL) och i förekommande fall annan lagstiftning, t.ex. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), stödjer verkets både manuella och helt eller delvis automatiserade behandling av personuppgifter m.m. med beaktande av verksamheternas mål, forskningens behov, krav i författning och RIF-arbetet. Projektet hade till uppgift att analysera behovet av ett nytt eller ändrat författningsstöd för RMV:s personuppgiftsbehandling. Projektarbetet avslutades i slutet av 2013 och RMV tillskrev därefter regeringen angående de lagstiftningsåtgärder som verket anser behöver vidtas för att ge verksamheterna en tydlig rättslig grund för personuppgiftshanteringen. Bl.a. föreslogs att RMV får en egen registerförfattning. Under nämnda projekts gång kom även frågan om tydligheten i det juridiska ramverket kring verkets vävnadshantering i samband med bl.a. obduktionsverksamhet upp, särskilt utformningen av lagen (1995:832) om obduktion m.m. Det synes finnas ett behov av att i lagstiftningen klargöra att det vävnadsmaterial som tas i samband med obduktion ska kunna sparas och användas för bl.a. forskning, utbildning och kvalitetssäkring. Under 2013 påbörjades planeringen av ett internt arbete kring vävnadshanteringen inom samtliga verksamhetsområden och det arbetet har bedrivits under 2014 och kommer att avslutas våren 2015. 72 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Kostnader och intäkter redovisat på verksamhetsområden Kostnader Rättsmedicinalverkets samlade kostnader har under år 2014 i löpande priser ökat med drygt 12 miljoner kronor (2,6 procent) jämfört med året innan (se tabell 27). Ökningen beror främst på ökade personalkostnader med 18,4 miljoner kronor där merparten beror på nyanställningar. Lokalkostnaderna har minskat med 4,4 miljoner kronor och övriga driftkostnader med 2,4 miljoner kronor jämfört med 2013. Tabell 27. Redovisning av kostnader per verksamhetsområde (andel i procent)* Verksamhetsområde Rättspsykiatri Rättsmedicin Rättskemi Rättsgenetik Totalt 2012 tkr 154 598 168 761 91 124 27 132 441 615 andel 35 38 21 6 100 2013 tkr 166 215 164 902 91 604 33 285 456 006 andel 36 36 20 7 100 2014 tkr 173 169 173 902 95 128 25 630 467 829 andel 37 37 20 5 100 * Verksgemensamma kostnader, 45 493 tkr år 2014, har fördelats per verksamhetsområde i relation till personalkostnaderna. I tabell 31 "Fördelade gemensamma kostnader" nedan återfinns en specifikation av de gemensamma kostnaderna. Intäkter Som framgår av tabell 28 har intäkterna av anslag ökat med knappt 18 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med fem procent jämfört med 2013. År 2013 var ökningen drygt 11 miljoner kronor eller tre procent. Anslagsintäkterna inom rättsgenetik avser förutom utförda identifieringsärenden åt den rättsmedicinska verksamheten även fr.o.m. år 2014 viss projektverksamhet inom rättsgenetik. 73 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Tabell 28. Redovisning av anslagsintäkter per verksamhetsområde (andel i procent) * Verksamhetsområde Rättspsykiatri Rättsmedicin Rättskemi Rättsgenetik Totalt 2012 tkr 147 624 140 988 43 190 731 332 533 andel 44 42 13 0 100 2013 tkr 162 958 138 554 40 772 1 025 343 309 andel 47 40 12 0 100 2014 tkr 170 380 146 556 42 010 1 947 360 893 andel 47 41 12 1 100 * Verksgemensamma anslagsintäkter, 35 502 tkr år 2014, har fördelats per verksamhetsområde (ej rättsgenetik) i relation till personalkostnaderna. Intäkterna exklusive anslagsintäkter har totalt minskat med 1,8 miljoner kronor under år 2014 jämfört med året innan (se tabell 29). Förändringen är främst hänförlig till den rättsgenetiska verksamheten med en minskning med 18,5 miljoner kronor (46 procent) som en följd av ett minskat inflöde av återföreningsärenden från Migrationsverket. Inom den rättskemiska verksamheten ökade intäkterna med 12,1 miljoner kronor (21 procent), inom rättsmedicinen med 5,1 miljoner kronor (20 procent) medan intäkterna inom rättspsykiatrin minskade med 0,4 miljoner kronor (13 procent). Tabell 29. Redovisning av intäkter exklusive anslagsintäkter per verksamhetsområde (andel i procent) * Verksamhetsområde Rättspsykiatri Rättsmedicin Rättskemi Rättsgenetik Totalt Gem 2012 tkr 6 975 25 627 47 438 32 908 112 948 andel 6 23 42 29 100 2013 tkr 3 222 25 246 56 584 40 407 125 459 andel 3 20 45 32 100 2014 tkr 2 788 30 272 68 664 21 926 123 650 andel 2 24 56 18 100 * Verksgemensamma intäkter, 625 tkr år 2014, har fördelats per verksamhetsområde i relation till personalkostnaderna. Avgiftsbelagd verksamhet Den rättskemiska uppdragsverksamheten fortsatte att förbättra resultatet väsentligt även 2014 med ett överskott på cirka 15,5 miljoner kronor (se tabell 30). 74 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Detta till följd av att intäkterna ökade med 21 procent medan kostnaderna endast ökade med fyra procent. Den utgående balansen blir därmed 22,2 miljoner kronor. Att resultatet ökade så kraftigt under 2014 beror bl.a. på en under året ökad ärendetillströmning från Polisen och av vårdärenden vilket föranledde ökade intäkter medan kostnadsmassan inte ökade i samma utsträckning för motsvarande förändring i ärendevolym. För 2015 beräknas dock ett sjunkande överskott genom under år 2014 föreslagna taxeändringar. Den rättsgenetiska verksamheten resulterade 2014 i ett underskott på cirka 1,8 miljoner kronor till följd av den under året kraftigt minskade ärendetillströmningen från Migrationsverket och motsvarande intäktsminskning medan kostnaderna inte minskade i samma utsträckning. Detta ger en utgående balans på cirka 15,6 miljoner kronor. Verket såg över taxorna under 2013 och detta ledde till att de inom rättsgenetiken sänktes betydligt fr.o.m. 2014 vilket även medfört ett prognosticerat underskott i verksamheten för de närmaste åren vilket förväntas ge en rimlig balans över tiden. Rättsintygsverksamheten resulterade 2014 i ett överskott med cirka 2,9 miljoner kronor främst beroende på att undersökningarna fr.o.m. 2014 till övervägande del utförs av egna läkare istället för som tidigare främst av kontrakterade utomstående läkare. Översynen av taxorna under 2013 ledde till höjningar för rättsintygen vilket också bidragit till en långsiktigt förväntad balans i ekonomin. Till följd av det sammantaget stora ackumulerade överskottet kommer RMV att tillskriva regeringen med hemställan om att fortsatt få disponera överskottet. RMV arbetar fortlöpande aktivt med att anpassa taxorna för att bearbeta de stora balanserna inom främst rättskemi och rättgenetik. Tabell 30. RMV:s uppdragsverksamhet 2012 - 2014 (tkr) Ingående balans 2012 Intäkter Kostnader Resultat Ingående balans 2013 Intäkter Kostnader Resultat Ingående balans 2014 Intäkter Kostnader Resultat Utgående balans 2014 Rättskemi 1 193 46 899 47 395 -496 697 55 814 49 880 5 934 6 631 67 376 51 829 15 546 22 177 Rättsgenetik 2 751 32 908 26 401 6 507 9 258 40 402 32 255 8 147 17 405 21 926 23 682 -1 756 15 649 Rättsintyg -1 434 21 002 23 148 -2 146 -3 580 19 442 20 762 -1 320 -4 900 25 006 22 080 2 926 -1 974 75 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Finansiering Rättsmedicinalverkets totala intäkter under år 2014 uppgick till knappt 485 miljoner kronor (+3 procent jämfört med 2013). Verksamheten finansierades till cirka 75 procent genom anslag via statsbudgeten och till cirka 25 procent genom avgifter och andra ersättningar. De rättspsykiatriska och rättsmedicinska verksamheterna är till största delen anslagsfinansierade. Den rättskemiska verksamheten är till drygt hälften avgiftsfinansierad medan den rättsgenetiska verksamheten är i det närmaste helt avgiftsfinansierad. Intäkter av anslag uppgick till 360,9 miljoner kronor medan anslagsavräkningen blev något högre – 362,1 miljoner kronor. Detta innebär att verket har ett utgående överföringsbelopp till år 2015 på knappt 27 miljoner kronor. Anledningen till överföringsbeloppet är att verket tilldelades engångsbelopp som extra tilldelning, 20 miljoner kronor år 2013 sent på tilläggsbudget och 30 miljoner kronor 2014 i regleringsbrev samtidigt som kraftiga besparingsåtgärder tidigare vidtagits under 2013 vilket medförde svårigheter att åter öka verksamheten 2013 vilket också fått liknande tröghetseffekter under 2014. Intäkterna av avgifter uppgick år 2014 till 120,8 miljoner kronor. Övriga intäkter, bidrag och räntor, uppgick till drygt 2,9 miljoner kronor. Diagram 2. RMV:s finansiering 2012 – 2014 Mkr 600 500 400 113 125,5 123,7 332,5 343,3 360,9 2012 2013 2014 300 200 100 0 Anslag År Avgifter m.m. 76 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Verksgemensamma kostnader De verksgemensamma kostnaderna uppgick år 2014 till 45,5 miljoner kronor vilket motsvarar tio procent av verkets totala kostnader. Tabell 31. Fördelade gemensamma kostnader 2012 – 2014 (andel i procent) Verksledning och kansli IT-stöd Information/Arkiv FoU-samordning Övriga omkostnader *) Summa 2012 tkr andel 20 476 56 9 494 26 1 154 3 121 0 5 473 15 36 718 100 2013 tkr 21 563 10 959 1 150 426 4 172 38 270 andel 56 29 3 1 11 100 2014 tkr 23 011 13 118 1 544 1 397 6 422 45 493 andel 51 29 5 3 14 100 *) Ekonomi- och personalsystem, kompetensutveckling, chefsmöten m.m. Källa för samtliga tabeller och uppgifter i detta avsnitt är ekonomisystemet Agresso. 77 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Belopp i tkr 2014 2013 2012 2011 2010 120 000 120 000 110 000 80 000 80 000 76 233 70 030 71 024 72 241 64 925 33 000 33 000 32 785 31 201 29 472 0 0 0 0 0 298 319 287 414 120 0 0 0 0 0 93 500 89 500 83 500 80 000 71 500 120 780 122 226 110 735 90 894 93 844 11 362 33 981 9 836 9 360 8 842 0 0 1 720 0 0 11 362 13 385 0 4 594 4 253 0 0 0 0 0 490 492 482 471 449 423 407 402 398 386 917 891 883 841 847 Låneram hos Riksgälden - beviljad i regleringsbrevet - utnyttjad Kontokredit hos Riksgälden - beviljad i regleringsbrevet - maximalt utnyttjad Räntekonto hos Riksgälden - ränteintäkter - räntekostnader Avgiftsintäkter 1 - budget i regleringsbrevet - utfall 2 Anslagskredit 4:1:8 ap.1 Rättsmedicinalverket - beviljad i regleringsbrevet - utnyttjad kredit Anslag - anslagssparande 4:1:8 ap.1 Bemyndiganden - tilldelat bemyndigande 4 Personal under året - antalet årsarbetskrafter 3 - medelantalet anställda Driftkostnad - per årsarbetskraft 3 Kapitalförändring - balanserad kapitalförändring 8 875 -3 887 -7 752 -282 0 - årets kapitalförändring 16 716 12 762 3 865 -7 470 -282 - utgående myndighetskapital 25 590 8 875 -3 887 -7 752 -282 1) Samtliga avgiftsintäkter disponeras av RMV. 2) Ett felaktigt belopp 86 000 angavs i årsredovisningen 2012. 3) Antalet årsarbetskrafter beräknas fr.o.m. ÅR2014 enligt ESV´s anvisningar som innebär att även anställda med timersättning räknas med. Värden för åren 2010-2013 har omräknats på motsvarande sätt. 4) Årsarbetskrafter (åa) minskar år 2014 trots att medelantalet anställda ökat, främst beroende på att antalet åa som genereras har minskat för såväl anställda med timersättning som av tillsvidare- och tidsbegränsat anställda. 78 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Resultaträkningar RESULTATRÄKNING RMV totalt (belopp i tkr) 2014 2013 Intäkter av anslag (not 1) Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) Intäkter av bidrag (not 3) Finansiella intäkter (not 4) 360 897 120 780 2 556 315 343 308 122 226 2 878 354 SUMMA 484 548 468 766 Kostnader för personal (not 5) Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader (not 6) Avskrivningar och nedskrivningar -301 148 -63 414 -84 960 -371 -17 938 -282 725 -67 835 -87 352 -839 -17 254 SUMMA -467 832 -456 005 VERKSAMHETSUTFALL 16 716 12 762 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7) 16 716 12 762 2014 2013 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkte 21 878 35 13 40 363 11 27 SUMMA 21 926 40 402 Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar -9 513 -2 260 -10 542 -39 -1 329 -10 301 -2 274 -18 427 -76 -1 176 SUMMA -23 682 -32 254 VERKSAMHETSUTFALL -1 756 8 147 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7) -1 756 8 147 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER RESULTATRÄKNING Rättsgenetik, uppdragsverksamhet (belopp i tkr) VERKSAMHETENS KOSTNADER 79 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 RESULTATRÄKNING Rättskemi, uppdragsverksamhet (belopp i tkr) 2014 2013 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter 67 292 42 41 55 774 2 38 SUMMA 67 376 55 814 Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar -26 193 -5 039 -16 550 -87 -3 960 -23 760 -5 050 -17 179 -185 -3 705 SUMMA -51 829 -49 880 VERKSAMHETSUTFALL 15 546 5 934 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7) 15 546 5 934 2014 2013 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar Finansiella intäkter 24 990 15 19 429 13 SUMMA 25 006 19 442 Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar -15 062 -600 -6 333 -1 -84 -12 156 -560 -7 960 -2 -84 SUMMA -22 080 -20 762 VERKSAMHETSUTFALL 2 926 -1 320 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7) 2 926 -1 320 VERKSAMHETENS KOSTNADER RESULTATRÄKNING Rättsintyg, uppdragsverksamhet (belopp i tkr) VERKSAMHETENS KOSTNADER 80 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Balansräkning Belopp i tkr 2014 2013 379 3 185 487 3 889 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 8) Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m 22 320 49 966 27 753 52 531 FORDRINGAR Kundfordringar (not 9) Fordringar hos andra myndigheter (not 10) Övriga fordringar 3 066 16 836 1 4 465 25 927 0 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Förutbetalda kostnader (not 11) 15 211 13 605 AVRÄKNING MED STATSVERKET Avräkning med statsverket (not 12) -20 921 -5 736 96 798 35 68 933 35 186 876 191 889 219 19 136 16 716 219 6 375 12 762 885 3 447 727 2 979 SKULDER M.M. Lån i Riksgäldskontoret (not 17) Skulder till andra myndigheter (not 19) Leverantörsskulder (not 20) Övriga kortfristiga skulder (not 21) Förskott från uppdragsgivare och kunder 76 234 11 377 21 386 5 519 258 70 030 9 333 44 008 5 968 323 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Upplupna kostnader (not 22) Oförbrukade bidrag (not 23) Övriga förutbetalda intäkter (not 24) 30 153 1 548 0 37 328 1 781 57 186 876 191 889 TILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 8) Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar KASSA OCH BANK Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 13) Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER MYNDIGHETSKAPITAL (not 14) Statskapital utan avkastningskrav Balanserad kapitalförändring (not 15) Kapitalförändring enligt resultaträkningen (not 7) AVSÄTTNINGAR (not 16) Avsättningar Övriga avsättningar SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 81 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Belopp i tkr Anslag 04 01 008 Rättsmedicinalverket Ramanslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev 13 385 378 733 Utnyttjad del av medgivet överskridande Indragning Totalt disponibelt belopp Nettoutgifter Utgående överföringsbelopp -2 652 389 467 -362 065 27 402 Bemyndiganden och finansiella villkor Anslag 04 01 008 Utöver tilldelat belopp under anslaget får RMV disponera en anslagskredit om 11 362 tkr. 82 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Rättsmedicinalverkets redovisning följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Fr o m 2009-01-01 avräknas anslagen kostnadsmässigt. Som brytdag enligt föreskrifterna till 10 § förordning (2000:606) om myndigheters bokföring har Rättsmedicinalverket fastställt 201501-05. I den finansiella redovisningen är beloppen avrundade till närmaste hela tusental kronor vilket kan medföra vissa summeringsfel. Anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avser Rättsmedicinalverket en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav, t ex tekniska anläggningar, maskiner, inventarier och transportmedel. Tillgångens värde (exkl moms) ska uppgå till ett halvt prisbasbelopp, 22 200 kr år 2014, och ha en ekonomisk livslängd på minst tre år. För immateriella anläggningstillgångar ska anskaffningsvärdet uppgå till 100 000 kronor. I anskaffningsvärdet ingår kostnader för installation, transporter, tull och motsvarande. Tillämpad princip innebär att ett objekt som understiger det fastställda beloppet, men tillhör en fungerande enhet läggs ihop med övriga objekt och betraktas som en tillgång. De olika tillgångarnas ekonomiska livslängd är klassade enligt följande: Immateriella anläggningstillgångar: Rättigheter och andra im m ateriella anläggningstillgångar: 3, 4 och 5 år: Programvaror och licenser samt egenutvecklade program. Försäljning av im m ateriell anläggningstillgång Rättsmedicinalverket träffade under 2012 avtal med Rationell IT om att försälja immateriella rättigheter till systemet Portalen samt att köpa en licens som tillförsäkrar verket evig nyttjanderätt till systemet. De ekonomiska konsekvenserna av detta avtal inträdde under 2013. Materiella anläggningstillgångar: Förbättringsutgifter på annans fastighet: 4, 6, 7, 10, 15, 20 år beroende på det underliggande hyresavtalets återstående löptid. Den ekonomiska livslängden 15 och 20 år avser byggnadsfast inredning. Maskiner och tekniska anläggningar: 4, 7 och 10 år och utgörs huvudsakligen av laboratorie-, obduktions- och verkstadsutrustning. Datorer och kringutrustning: 4 och 7 år, IT-utrustning. Bilar och andra transportm edel: 4 och 7 år Övriga inventarier: 4, 7, 10, 15 och 20 år utgörs huvudsakligen av kontorsinredning. Rättsmedicinalverket har undantagit vissa typer av tillgångar från tillgångsredovisning. Det gäller inventarier som utsätts för hårt slitage och bedöms ha en livslängd understigande tre år såsom datorer, mobiltelefoner samt möbler till rättspsykiatrins vårdavdelningar. Rättsmedicinalverket tillämpar planenlig linjär avskrivning. Värdering av fordringar och skulder Fordringar har tagits upp till det belopp de förväntas inflyta med. Periodavgränsningsposter Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 50 000 kr. Redovisning av anställdas sjukfrånvaro enligt 7 kap 3 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Uppgifter om sjukfrånvaro: se Resultatredovisningen, avsnittet Övrig återrapportering och redovisning. 83 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Uppgifter om 2014 års ledande befattningshavare och insynsråd Utbetald ersättning till ledande befattningshavare och rådsledamöter samt uppgift om uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller aktiebolag. Namn, sidouppdrag GD Erna Zelmin-Ekenhem (t.o.m. september) Tf GD Johan Ahlner (tf GD fr.o.m. oktober) Insynsråd Sten Burman Rättshjälpsnämnden, ordförande SCA:s pensionsstiftelser, ordförande Överklagandenämnden för nämndemän, ledamot Ersättning i kronor 889 949 1 225 186 1) 3 000 Kerstin Haglö Rättshjälpsnämnden, ledamot Åklagarmyndighetens insynsråd, ledamot Överklagandenämnden för nämndemän, ledamot 1 500 Lisbeth Johansson 1 500 Niklas Långström 3 000 Barbro Westerholm 3 000 Statens medicinsk-etiska råd, ledamot Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets nämnd för tandvårdsstöd, ledamot Andra förmåner eller framtida åtaganden har inte utgått. 1) Beloppet avser ersättning för hela 2014 inkluderande även andra uppdrag inom Rättsmedicinalverket. 84 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Noter Belopp i tkr 2014 2013 1 Intäkter av anslag Skillnaden mellan intäkter av anslag i resultaträkningen och utgifter i anslagsredovisningen beror på anslagsavräknad semesterlöneskuld (1 168 tkr) intjänad t.o.m. 2008 enligt övergångsbestämmelsen till anslagsförordningen (2011:223). 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 120 780 122 226 Intäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen 6 550 5 481 varav statliga 4 471 2 740 Uthyrning lokaler och utrustning Utbildning och konferenser Konsulttjänster Övriga intäkter enligt 4 § AvgF 319 884 4 436 910 585 679 4 189 28 13 696 39 412 6 778 29 037 Offentligrättsliga avgifter Rättsgenetik varav statliga Minskningen av intäkter av avgifter beror i stösta delen på den för året kraftiga ökningen av antalet ärenden till Migrationsverket man hade under 2013. Intäkter av uppdragsverksamhet 100 078 75 979 varav statliga 90 737 69 829 Laboratorieanalyser Tjänste- och konsultuppdrag Övriga uppdragsintäkter 63 272 26 163 10 644 52 824 19 622 3 533 Övriga intäkter i verksamheten 456 1 354 varav statliga 209 269 2 556 2 878 701 1 855 948 1 930 315 354 298 17 319 36 Ökningen av intäkterna avseende laboratorieanalyser beror framför allt på att RMV kunnat erbjuda nya metoder för bestämning av syntetiska cannabinoider och andra "Internetdroger". Ökningen av tjänste- och konsultuppdrag beror på att RMV har utfört rättsintyg i egen regi i mycket större omfattning 2014 jämfört med 2013. 3 Intäkter av bidrag Bidrag från statliga myndigheter Bidrag från övriga organisationer 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter räntekonto i Riksgälden Övriga finansiella intäkter 85 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 Belopp i tkr 5 Kostnader för personal dnr X15-90031 2014 2013 301 148 282 725 193 897 1 509 96 699 4 232 4 810 180 979 4 113 92 617 1 571 3 446 371 839 356 15 730 109 16 716 12 762 -1 756 15 546 2 926 8 147 5 934 -1 320 Immateriella anläggningstillgångar 3 563 4 376 Balanserade utgifter för utveckling Anskaffning IB Årets anskaffning Utrangering Anskaffningsvärde 1 272 0 0 1 272 6 522 676 -5 926 1 272 Avskrivningar IB Årets avskrivningar Utrangering Avskrivningar UB -785 -108 0 -893 -2 581 -1 027 2 823 -785 Bokfört värde 379 487 9 642 740 -555 9 827 5 964 3 677 Avskrivningar IB Årets avskrivningar Utrangering Avskrivningar UB -5 752 -1 445 555 -6 642 -4 707 -1 046 0 -5 752 Bokfört värde Utrangering avser EFH-anpassningar till ärendehanteringssystem. 3 185 3 889 Lönekostnader exkl sociala avgifter Arvoden till uppdragstagare exkl sociala avgifter Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Utbildningskostnader för egen personal Övriga kostnader för personal Raderna med kostnader för avgifter och utbildning är ny i noten för 2014. 6 Finansiella kostnader Räntekostnader lån i Riksgälden Övriga finansiella kostnader 7 Årets kapitalförändring Årets resultat Rättsgenetik Årets resultat Rättskemi Årets resultat Rättsintyg Årets resultat för Rättsgenetik har minskat p.g.a. sänkta avgifter. Årets resultat för Rättskemi har ökat p.g.a ökade intäkter avseende laboratorieanalyser för bestämning av syntetiska cannabinoider och andra "Internetdroger". 8 Anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Anskaffning IB Årets anskaffning Utrangering Anskaffningsvärde 9 642 86 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 Belopp i tkr Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Anskaffning IB Årets anskaffning Kostnadsfört under året Anskaffningsvärde dnr X15-90031 2014 2013 0 0 0 0 2 803 0 -2 803 0 0 0 72 286 80 284 48 250 940 -6 788 42 403 40 998 7 252 0 48 250 Avskrivningar IB Årets avskrivningar Utrangering Reaförlust Avskrivningar UB -20 497 -3 317 677 3 055 -20 083 -17 258 -3 240 0 0 -20 497 Bokfört värde 22 320 27 753 Maskiner , inventarier, installationer m m Anskaffning IB Årets anskaffning Utrangering Anskaffningsvärde 147 726 10 671 -21 549 136 848 126 179 21 547 0 147 726 Avskrivningar IB Årets avskrivningar Utrangering Reaförlust Avskrivningar UB -95 195 -13 077 21 247 143 -86 882 -82 811 -12 384 0 0 -95 195 Bokfört värde 49 966 52 531 0 0 0 0 3 260 0 -3 260 0 Bokfört värde Avser arbete med Portalen Rättsgenetik. Utvecklingen avslutades under 2013 och den tilltänkta anläggningstillgången slutfördes aldrig. Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Anskaffning IB Årets anskaffning Utrangering Anskaffningsvärde Utrangering och reaförlust avser ett Riskobduktionslaboratorium hos RM Uppsala. Utrangering avser en större mängd laboratorie- och it-utrustning från samtliga avdelningar. Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Anskaffning IB Årets anskaffning Tagits i bruk under året Anskaffningsvärde Bokfört värde Avser tillgångar till RM Göteborg som tagits i bruk under 2013. 87 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 Belopp i tkr 9 Kundfordringar Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland NU sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skånes universitetssjukhus SLSO, Stockholms Läns Sjukvårdsområde Övriga kundfordringar dnr X15-90031 2014 2013 3 066 4 465 293 521 201 14 218 87 1 732 0 1 570 5 309 423 103 2 056 16 836 25 927 6 436 7 334 1 502 215 846 151 34 139 179 10 235 11 720 1 040 329 1 676 224 194 745 507 15 211 13 605 12 845 2 366 9 127 4 478 Kundfordringar hos motpart överstigande 100 tkr för 2014 eller 2013 har specificerats. 10 Fordringar andra myndigheter Skatteverket Polisen Kriminalvården Karolinska Institutet Migrationsverket Göteborgs Universitet Linköpings Universitet Lunds Universitet Övriga fordringar till andra myndigheter Kundfordringar hos motpart överstigande 100 tkr för 2014 eller 2013 har specificerats. Minskningen i fordringar till andra myndigheter utgörs till största delen av Skatteverket (minskad mervärdesskattefordran, -3 799 tkr), Polisen (minskning av fordran gällande laboratorieanalyser, -4 386 tkr) samt Migrationsverket (minskning av fordran gällande släktskapsanalyser, -830 tkr). 11 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Ökningen av förutbetalda hyreskostnader på 3 718 tkr utgörs till största delen av hyreskostnader för Linköpingsenheten (3 538 tkr). 88 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 Belopp i tkr dnr X15-90031 2014 12 Avräkning med statsverket 2013 -20 921 -5 736 -13 385 362 065 -378 733 2 652 -27 402 1 720 344 711 -359 817 0 -13 385 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln 7 649 -1 168 9 053 -1 404 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 6 481 7 649 -27 402 -5 736 96 798 68 933 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag 04:01:008 Rättsmedicinalverket Anslagsmedel som tillförs räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde Summa Avräkning med statverket 13 Behållning räntekonto i Riksgälden Ökningen i behållning från 2013 beror huvudsakligen på överskotten i verksamheterna för rättskemi och rättsintyg samt på ökningen av tilldelat anslag 14 Specifikation av myndighetskapitalet Belopp i tkr Utgående balans 2013 Rättelse/ändrad princip Ingående balans 2014 Föreg. års kapitalförändring Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans 2014 Statskapital 219 219 219 Balanserad kapitalförändring avgiftsbelagd verksamhet 6 375 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 12 762 6 375 12 762 12 762 -12 762 16 716 3 954 16 716 12 762 19 136 SUMMA 19 355 0 19 355 0 16 716 16 716 36 071 Noten är ny för 2014. 15 Balanserad kapitalförändring 19 136 6 375 Kapitalförändring Rättsgenetik Kapitalförändring Rättskemi Kapitalförändring Rättsintyg 17 405 6 632 -4 900 9 257 698 -3 580 89 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 Belopp i tkr 16 Avsättningar dnr X15-90031 2014 2013 4 331 3 705 Avsättningar pensioner 885 727 Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning 727 631 -473 885 533 535 -341 727 Övriga avsättningar 3 447 2 979 Ingående balans Avsatt under året Utbetalat under året Utgående balans 2 979 587 -119 3 447 2 423 555 0 2 979 76 234 70 030 70 030 25 487 -19 284 76 234 71 024 18 399 -19 393 11 377 9 333 5 376 1 002 2 130 650 595 315 277 231 197 602 4 806 1 015 1 952 0 535 309 0 339 0 Kompetensutvecklingsmedel från s k RALS-medel avsatta fr o m år 2009 där medlen ska användas till kompetenshöjande aktiviteter. Medel avsatta t o m 2008 redovisas under upplupna kostnader och beräknas att förbrukas under 2015. 17 Lån i Riksgälden Ingående balans Under året nyupptagan lån Årets amorteringar Summa upptagna lån 70 030 Av regeringen beviljad låneram: 120 000 tkr 18 Räntekontokredit i Riksgälden Av regeringen beviljad kreditram: 33 000 tkr Noten är ny för 2014. 19 Skulder till andra myndigheter Skatteverket, arbetsgivaravgifter Skatteverket, momsskuld SPV Karolinska Institutet Försäkringskassan Umeå Universitet Kriminalvården Uppsala Universitet Rikspolisstyrelsen Övriga skulder till andra myndigheter 377 Skulder till andra myndigheter överstigande 100 tkr för 2014 eller 2013 har specificerats. 90 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 Belopp i tkr 20 Leverantörskulder Agilent Technologies Akademiska Hus AB Akademiska sjukhuset Uppsala B2B IT-Partner AB Caverion Sverige AB Cellab Nordia AB Clinicon AB Diners Club Nordic AB Dustin Sverige AB Eurocard Garnisonsfastigheter Karin Toll Kinnarps AB Know IT AB Ingenjörsfirman Bergvall-Leindahl AB Leica MicroSystems AB Life Technologies Europé LGC Standards AB Meri Textil & Reklam AB Packing Kungsör AB Rationell IT i Linköping HB Rikshem AB Scantec Lab AB Sodexo AB Specialfastigheter Sverige AB Staples Sweden AB Stockholms Läns Sjukvårdsområde VWR International AB Västerbottens läns landsting Övriga leverantörsskulder dnr X15-90031 2014 2013 21 386 44 008 336 127 977 295 300 1 483 538 450 240 281 454 0 383 119 681 467 6 226 229 433 1 177 919 330 139 0 291 2 992 294 624 6 594 431 15 099 1 210 5 519 5 968 5 395 124 4 901 1 067 0 489 0 0 0 79 4 428 378 0 211 0 0 1 727 450 0 431 2 184 916 262 264 1 538 6 983 447 592 5 891 Leverantörsskulder hos motpart överstigande 200 tkr för 2014 eller 2013 har specificerats Minskningen i leverantörsskulder beror till största delen av att det under 2013 ingår fakturor för lokalkostnader som betalades efter årsskiftet. Kostnaderna gäller hyror för RM Sthlm (1 910 tkr), RM Gtbg (1 503 tkr) och RP Sthlm (2 800 tkr) samt kostnader för ombyggnation hos RM Gtbg (11 630 tkr) och RP Sthlm (4 183 tkr). 21 Övriga kortfristiga skulder Innehållen skatt för egen personal Övriga skulder 91 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 Belopp i tkr dnr X15-90031 2014 22 Upplupna kostnader Upplupen löneskuld inkl sociala avgifter Upplupen kompledighets och jour- o beredskapsskuld Upplupen semesterlöneskuld Kompetensutveckl. / Trygghetsstift. Landstinget i Uppsala län SLSO, Stockholms Läns Sjukvårdsområde Göteborgs Universitet Riksrevisionen Locum Siemens Ylva Gröndahl Övriga upplupna kostnader 2013 30 153 37 328 2 567 2 429 23 227 356 0 302 345 150 0 140 114 524 3 685 2 730 22 977 377 133 5 655 0 0 1 020 0 0 752 1 548 1 781 13 -20 -298 182 147 425 -20 76 182 186 1 535 190 4 1 341 1 356 190 4 1 161 0 57 0 57 Upplupna kostnader hos motpart överstigande 100 tkr för 2014 eller 2013 har specificerats. 23 Oförbrukade bidrag Bidrag från annan statlig myndighet Kriminalvården Karolinska Institutet Linköpings Universitet inkl Centrum för forensisk vetenskap Brottsofferfonden De inomstatliga bidragen förväntas tas i anspråk inom följande tidsintervall: Inom tre månader Mer än tre månader till ett år Mer än ett år till tre Mer än tre år Bidrag från privata företag och organisationer Östergötlands läns landsting Svenska Läkarsällskapet Sveriges Kommuner och Landsting 24 Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda hyresintäkter (statliga) -307 212 108 0 13 92 (93) ÅRSREDOVISNING 2015-02-19 dnr X15-90031 Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm den 19 februari 2015 Johan Ahlner T f Generaldirektör 93 (93)
© Copyright 2024