Sjöfartsverkets svar till Konkurrensverket

~JØ SJÖFARTSVERKET
Styrning och Planering
~O91O
Handläggare
Er beieckning
Ulf Holmgren, 010-4784686
306/2015
Konkurrensverket
Avdelningen för tillsyn
Enheten för upphandlingstillsyn
103 85 Stockholm
Sjöfartsverkets svar gällande förfrågan avseende inköp av
helikoptrar
Sammanfattning
Anskaffningen av svensk sjö- och flygräddnings nya räddningshelikopter
system har varit en omfattande process under många år. Fyra processer har
pågått parallellt som en del i Sjöfartsverkets uppdrag att vara i ständig
beredskap för sjö- och flygräddning 24 timmar om dygnet och 7 dagar i
veckan året om:
•
•
•
•
Fastställande av kravspeciflkation och helikopterkonfiguration för
svensk SAR;
Planering av implementering avseende de nya helikoptrarna utan
avbrott 1 Sveriges beredskap för sjö- och flygräddning;
Övertagande av helikopterverksamheten från Norrlandsflyg AB efter
riksdagsbeslut; och
Införlivande av helikopterverksamheten i Sjöfartsverket enligt
regeringens bemyndigande.
Behovet av räddningshelikoptrar med ökad kapacitet och förmåga att rädda
liv har vuxit fram successivt. Utgångspunkten har varit den erfarenhetsbas
som först Försvarsmakten och sedan Norrlandsflyg AB byggde upp.
Behovet av nästa generation räddningshelikoptrar har från år 2006 blivit allt
tydligare, bl.a. har utvärderingarna från ett antal räddningsinsatser visat att
räddningshelikopterverksamheten behövde tillförsäkras en bättre förmåga.
Utgångspunkten för nästa generation räddningshelikoptrar var det dåvarande
helikoptersystemet, Sikorsky S76C, som Sjöfartsverket upphandlat som en
Posiadress
Besöksadi-ess
Telefon
Telefax
601 78 Norrköping
Ösira Promenaden 7
0771•63 0000
0lI~I0 1949
E-post
2(32)
(4~r) SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-10
15-02709
helikoptertjänst av Norrlandsflyg AB. Sjöfartsverket hade således en
operativ kravspecifikation att utgå från.
Helikoptertypen, Sikorsky S76C, utförde i stort sett sitt arbete, men visade
sig vara otillräcklig på ett antal avgörande punkter. Erfarenhetsbasen
påvisade att nästa generation räddningshelikoptrar behövde vara av
mediumklass, men något större än S76C med något bättre prestanda och
räckvidd samt ett visualiseringssystem för mörkerflygning och ett
avisningssystem för rotorerna för att även kunna flyga vid risk för
isbildning. Till detta kom krav på en beprövad konstruktion, dubbla
räddningsvinschar och en fullständig EASA certifiering för SAR-bruk
(Search And Rescue).
Norrlandsflyg AB genomförde i samråd med Sjöfartsverket en
marknadsanalys som identifierade två tänkbara helikoptermodeller i
mediumklassen som uppfyllde den samlade kravbilden: Sikorsky S76D och
AgustaWestland AW139. Norrlandsflyg hade redan år 2008 langt gångna
planer på att anskaffa S76D, men efter dialog med Sikorsky framkom att
denna modell i väsentliga delar inte uppfyllde haven.
AgustaWestland AW139 återstod därmed som det enda alternativet och
Norrlandsflyg AB påbörjade i februari 2010 anskaffningen av sju stycken
AW139. Norrlandsflyg påbörjade även, tillsammans med Sjöfartsverket,
planeringen för implementering av det nya helikoptersystemet.
Norrlandsflyg AB visade sig under hösten 2010 sakna tillräckliga
ekonomiska möjligheter för anskaffning av nya räddningshelikoptrar och
Sjöfartsverket tog under början av 2011 ansvar för anskaffningsprocessen.
Samtidigt visade det sig, vid förhandlingarna med ägarna till Norrlandsflyg,
att det fanns en betydande riskexponering för svensk sjö- och flygräddning
med leasade helikoptrar som kontrollerades av en privat aktör med
vinstintresse (se vidare nedan under rubriken Leasing avseende Sikorsky
576C).
AgustaWestland AW139 är en av flera helikoptermodeller på marknaden
som har förmåga att utföra SAR, men övriga helikoptermodeller är större
och tyngre än AW139, vilket innebär högre kostnader för i stort sett
samtliga delar av helikoptersystemet såsom exempelvis anskaffning, drift,
underhåll, försäkring och infrastruktur.
‘1 Helikoptern i samhällets tjänst (S0U2008: 129) har Helikopterutredningen även utrett
upphandlingsfrågor (utredningen avsnitt 8.8.2), bl.a. Sjöfartsverkets upphandlingar av
räddningshelikoptertjänster. Helikopterutredningen konstaterade exempelvis att
Sjöfartsverket använder en relativt omfattande operativ kravspecifikation i verkets
upphandlingar. Helikopterutredningen föreslog ett antal punkter där Sjöfartsverket skulle
kunna bli en ännu bättre kravställare för räddningshelikoptertjänster, vilket Sjöfartsverket
har beaktat vid upphandlingen av nästa generation räddningshelikoptrar.
3(32)
(4) SJÖFARTSVERKET
Dawm
Vår beteckning
2015-09-10
15-02709
Såsom närmare beskrivs nedan tillför en större och tyngre helikopter inte
heller ett sådant mervärde för svenska förhållanden att detta kan motivera de
högre kostnaderna.
Sjöfartsverkets uppdrag från regering och riksdag är att säkerställa Sveriges
behov av räddningshelikoptrar för sjö- och flygräddning.
Det är Sjöfartsverkets uppfattning att den avgörande faktorn för övriga
tillverkares vilja att lämna anbud i den annonserade upphandlingen var
möjligheten att erbjuda Sjöfartsverket ett konkurrenskraftigt pris, snarare än
de operativa kraven eller kravet avseende leveranstid, eftersom övriga
tänkbara modeller är större och dyrare än AW139.
Vinschövning i mörker med AW139. Bilden visar hur ytbärgaren tillsammans
med en nödställd vinschas upp. Den/de personer som finns i livfiotten kan
vinschas upp i helikoptern för transport till t.ex. sjukhus.
Erfarenhetsbasen
Kravspecifikationen för nästa generation räddningshelikopter bygger på
mångåriga erfarenheter av verksamhet med svensk SAR-helikopter.
Erfarenhetsbasen borjade byggas upp redan när Försvarsmakten hade det
operativa ansvaret för verksamheten och fortsatte sedan att ytterligare
byggas pa av Norrlandsflyg AB samt även anpassas till de andra
förutsättningar som en operation utanför ett militärt system innebär.
När Försvarsmakten utförde SAR med räddningshelikopter användes
befintliga helikoptrar med vinsch i det militära systemet som sedan
4(32)
(j) SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-10
15-02709
ytterligare modifierades för SAR. Något resonemang om exempelvis vilken
helikopterstorlek som är optimal för svenska förhållanden, av såväl
ekonomiska som operationella skäl, fanns vid den tidpunkten inte.
Kostnaden för att anpassa befintliga militära helikoptrar till SAR hanterades
inom försvarsbudgeten.
Ett resultat av att ha en helikopter som endast behövde uppfylla SARverksamhetens krav, och inte Försvarsmaktens utrymmeskrävande militära
uppgifter, är att en mindre mer kostnadseffektiv helikopter kan användas.2
1 takt med att Försvarsmakten fick minskade resurser och ändrade
förutsättningar minskade möjligheterna att tillhandahålla SAR och det
operativa ansvaret för verksamheten fördes stegvis över till Sjöfartsverket.
När Sjöfartsverket tog över verksamheten krävdes en anpassning från ett
militärt till ett civilt system. Ett civilt system måste uppfylla andra krav
avseende exempelvis certifiering, regelverk, miljö, inköpskostnader,
driftkostnader och underhållskostnader. Sj öfartsverket upphandlade därför
räddningshelikoptertjänsterna från Norrlandsflyg AB, som opererade
Sikorsky 576C vilken uppfyllde dåvarande krav och förutsättningar.
Norrlandsflyg fortsatte att bygga upp erfarenhetsbasen.
Såväl Statens Haverikommission (SHK) som Transportstyrelsen har
identifierat behov som nästa generation SAR-helikopter behövde uppfylla
och även bekräftat att Norrlandsflygs/Sjöfartsverkets kravbild är relevant.
SHK och Transportstyrelsen har som sakkunniga tillgång till personer med
erfarenhet från svensk SAR med räddningshelikopter. Tillsammans med
erfarenheterna från Försvarsmakten och Norrlandsflyg har erfarenhetsbasen
för kravställningen avseende nästa generation SAR-helikopter således
bestått av delar av Sveriges samlade kompetens på området.
Grundläggande förutsättningar
Bakgrund
Sjöfartsverket har ett författningsreglerat3 ansvar för såväl sjöräddnings
som flygräddningstjänst. 1 Sjöfartsverkets ansvar ingår exempelvis
verksamhet med helikoptrar avsedda för Search And Rescue (SAR) och Sjöoch flygräddningscentralen (JRCC).
21 Helikoptern i samhällets tjänst (S0U2008: 129), sid. 395, konstaterar
Helikopterutredningen att Försvarsmaktens helikopterverksamiwt alltid dimensioneras för
att kunna användas i väpnad strid, vilket medför att kostnaderna rör SAR verksamheten
inom försvaret blir väsentligt högre än en motsvarande civil SAR-verksamhet.
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och förordningen (2003:789) om skydd mot
olyckor
5 (32)
(~) SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
20J5-09 lO
15-02709
Sjöfartsverket har således ansvar för att planera och organisera sjö- och
flygräddningstjänsten sa att räddningsinsatsema kan påbörjas inom
godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt, såväl ekonomiskt som
operativt.
Sjöfartsverkets ansvar för SAR med räddningshelikopter har ökat över tid i
takt med att Försvarsmakten avvecklat SAR-helikopterresurserna. År 2002
genomförde Sjöfartsverket den första upphandlingen avseende
räddningshelikoptertjänster, vilket resulterade ett avtal med Norrlandsflyg
AB avseende två SAR-baser. Tre år senare, år 2005, genomförde
Sjöfartsverket nästa upphandling av tjänsten där Norrlandsflyg inkom med
det enda anbud som uppfyllde skall-kraven. Den femte SAR-basen
upphandlades år 2006 och Norrlandsflyg opererade därmed, på
Sjöfartsverkets uppdrag, all helikopterburen sjöräddning, och senare även
flygräddning, med en helikopterflotta av sju Sikorsky S76C på fem
baseringar.
Norrlandsflyg byggde successivt upp en unik erfarenhet och kompetens
avseende vilken räddningshelikopterförmåga som krävs för att tillgodose de
krav som svensk sjö- och flygräddning ställer. Behovet av modernare
räddningshelikoptrar vaxte fram successivt. Norrlandsflyg och
Sjöfartsverket formulerade gemensamt en kravspecifikation för nästa
generation räddningshelikoptrar. Kraven visade bLa. på behov av en något
större helikopter med nagot bättre prestanda och räckvidd samt
visualiseringssystem för mörkerflygning och avisningssystem på rotorerna
för att även kunna flyga när risk för isbildning råder.
Det nya helikoptersystemet skulle i allt väsentligt inte bli dyrare än det
gamla, varken avseende anskaffnings- eller driftkostnader. Driftkostnaderna
avseende en helikopter är en väsentlig del av kostnaden per flygtimme med
det antal flygtimmar som SAR-systemet producerar årligen. Studier av såväl
inköps- som driftkostnader har av naturliga skäl varit en viktig del i
framtagande av kravspecifikation för nästa generation SAR-helikoptrar.
Sveriges ansvarsområde för SAR
Sveriges räddningshelikopterverksamhet har sedan lång tid tillbaks sin
grund i det svenska SAR-ansvarsonwådet som till sin omfattning är relativt
långsmalt av geografiska skäl, se kartbild nedan. Ansvarsområdet för SAR
innebär jämförelsevis korta avstånd från land ut till ansvarsgränsen runt
Sveriges kust. Sammantaget innebär detta att en helikopter i mediumklassen, som AW139 tillhör, ger erforderlig flygtid och räckvidd i
förhållande till svenskt ansvarsområde.
j
6(32)
SJÖFAR[SVERKET
Dalum
Vår beteckning
2015-09 10
15-02709
Det finns en fastställd målsättning4 för sjö- och flygräddningstjänst
avseende insatstid för SAR-verksamheten. Målsättningen kräver en
tillgänglig förmåga att kunna undsätta i en livshotande situation inom det
svenska ansvarsområdet. Målsättningen uppnås genom att ha flera
mediumstora helikoptrar jämnt fördelade runt Sveriges kust.
SAR-helikoptersystemet är ett nationellt system med en effektiv tillgänglig
SAR-förmåga som täcker områden där få andra realistiska alternativ står till
buds under livsavgörande situationer och förhållanden med förmåga att
undsätta över såväl hav som land.
Det svenska SAR-systemet med fem kustnära lokaliserade baser är
optimerat för att med korta anflygningstider kunna genomföra
räddningsinsatser inom Sveriges ansvarsområde över land och hav.
Systemet är en viktig anledning till valet av helikopterstorlek. Om svensk
SAR endast hade bestått av t.ex. två eller tre baser hade tyngre större
helikoptrar krävts för att helt enkelt kunna medföra tillräckligt med bränsle
för de längre insatssträckorna. Längre insatssträcka skulle också innebära
längre tid innan den nödställde kan bli undsatt.
En viktig parameter vid räddningsinsatser är tidsaspekten, dvs, den
nödställde ska få hjälp inom så kort tid som möjligt för att minska risken för
bestående men eller en livshotande situation.
Målsättningen för sjöräddningstjänst är att pa svenskt territorialvatten efter det att
enheten larmats av Sjö- och flygräddningscentralen, JRCC kunna undsätta en nödställd
-
-
inom 60 minuter i 90 procent av alla fall med flyg- eller ytenhet då positionen är känd samt
att vid efterforskning kunna pabörja en spaningsinsats i fastställt insatsområde. Pa
internationellt vatten inom den svenska sjöräddningsregionen gäller 90 minuter.
Malsättningen inom flygräddningstjänst är att saknade luftfartyg med aktiverad ELTIPLB
(nödsändare) ska vara lokaliserade inom 90 minuter och utan aktiverad ELT/PLB inom 24
timmar efter fastställt nödläge i 90 procent av alla fall. Ambitionsnivån för undsättning är
att denna ska kunna påbörjas omgående efter lokalisering.
-
-
7(32)
(ij SJÖFARrSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-10
i5-02709
Norway
Finland
Sweden
1—.
Estonia
Latvia
Denma
Lithuania
~aliningad
Germany
Poland
Sveriges ansvarsområde för SAR. Den blå färgen indikerar svensk
territorialvattengräns, ansvarsområdet för SAR är närmaste röda gräns runt
Sverige.
SHK:s rekommendationer
Under åren 2006-2009 inträffade tre uppmärksammade räddningsinsatser:
&
8(32)
SJÖFARrSVERKET
•
•
•
Dalum
Vår beteckning
2015-09-lO
15-02709
förlisningen av fartyget Finnbirch 2006
branden avseende fartyget Sea Wind 2008, och
helikopterhaveriet SE-JBU i Idre 2009.
1 samtliga dessa fall lämnade SHK rekommendationer avseende
räddningshelikoptrarnas förmåga i sina haverirapporter. SHK och
Sjöfartsverket hade under åren 2006-2009 löpande kontakt i samband med
utredningarna av nämnda händelser och det framkom redan på ett tidigt
stadium att SHK tydligt bekräftade behovet av att snarast anskaffa nästa
generation räddningshelikoptrar med ökad prestanda och kapacitet och
därmed ökad förmåga att rädda liv Tonen från SHK var bitvis hård, se
bifogade artikel, Bilaga 1. Arbetet med att ersätta dåvarande Sikorsky 576C
var redan påbörjat av Norrlandsflyg.
Att kravbilden är relevant har även bekräftats genom den statliga
helikopterutredningen från 2008, Helikoptern i samhällets tjänst
(S0U2008: 129) och av Transportstyrelsen i föreskrifter och allmänna råd
(TSFS 2014:61) om flygande räddningsenheter.
Valet av räddningshelikopter
Såsom nämnts tidigare formulerade Norrlandsflyg i samråd med
Sjöfartsverket kraven för nästa SAR-helikopter. Utgångspunkt var befintliga
Sikorsky S76C med tillägg avseende erfarenhetsbaserade behov av ökad
förmåga, behov som bekräftades av SHK genom rekommendationer till
Sjöfartsverket att se över och öka räddningshelikopterförmågan för svensk
sjö- och flygräddning. Till detta kom bl.a. krav på att undvika helt nya
helikopterkonstruktioner för att slippa “barnsjukdomar”, men samtidigt
uppnå en så modern konstruktion som möjligt för att erhålla en
utvecklingsbar SAR-plattform för en långsiktig investering i ett stabilt
helikoptersystem. Krav stalldes även att helikoptern helst skulle vara
fullständigt certifierad av EASA för SAR-bruk, eftersom erfarenheterna från
Sikorsky S76C (som var grundcertifierad av FAA, Federal Aviation
Administration, dvs, den amerikanska luftfartsmyndigheten, för SAR)
visade på ökade kostnader, tidsutdräkt och omfattande administration om
LASA-certifiering ska genomföras i efterhand på alla tillkommande SAR
installationer på en FAA-certifierad helikopter. Kravet på
kostnadseffektivitet var som nämnts tidigare grundläggande.
Marknadsanalysen
Norrlandsflyg genomförde en analys av helikoptermarknaden för att
identifiera vilka helikoptermodeller som uppfyllde kravspecifikationen och
låg inom förevarande ekonomiska ram. Data för den ekonomiska
jämförelsen hämtades från Conklin & de Decker, som tillhandahåller
objektiv och oberoende data för bl.a. kostnadsberäkningar inför anskaffning
av luftfartyg.
9(32)
(4~) SJÖFARTSVERKET
Dawm
Vkbeieckning
2015-09-10
15-02709
Analysen identifierade, se Bilaga 2, sex tänkbara helikoptermodeller. Såsom
beskrivits ovan bestod den totala kravbilden av operationella, tekniska och
ekonomiska hav. Flera av de tänkbara helikoptermodellerna uppfyller de
operationella och tekniska haven, men var antingen inte i produktion eller
betydligt större och dyrare än AW139.
Marknadsanalysen identifierade således Sikorsky 576D respektive
AgustaWestland AW139 som de två helikoptermodeller som bäst uppfyllde
den samlade kravbilden.5 Ovriga helikoptrar avsedda för SAR i produktion
på marknaden är större (tyngre) med tillhörande högre kostnader för inköp
och drift utan att ge operativa mervärden som kan motivera den högre
kostnaden.
Utgångspunkten för anskaffning av nästa generation räddningshelikoptrar
har varit förevarande kostnadsram för S76-systemet. En större tyngre
helikopter ger inte några övervägande operativa fördelar för svenska
förhållanden där över 90 procent av insatserna avser fyra nödställda eller
färre och isräddningar, där låg vikt är en stor fördel, är vanligt
förekommande vintertid.
De större helikoptermodellerna har väsentligt högre vikt än AW139 och har
normalt sett hög diskbelastning, vilket för majoriteten av de uppdrag som
Sverige har genererar negativa operativa begränsningar i form av bl.a. ökad
downwash. Detta har att göra med att en större helikopter har en större rotor
som ger mer rotorvind, vilket bl.a. ökar risken för ytbärgaren som utför
vinschning av nödställda och skulle avsevärt försvåra vinschning av
nödställda från mindre båtar och personer i vatten (PIW) eller flotte.
En stor, tung helikopter med hög diskbelastning enligt ovan äventyrar även,
genom rotorvinden, möjligheterna att livrädda personer i isvak eller under
liknande isförhållanden, rotorvinden riskerar att helt enkelt blasa iväg den
som ska räddas om inte vinschning sker på högre höjd än vad som av
säkerhetsskäl är önskvärt.6 1 Sverige sker ett antal livräddningar årligen som
avser personer under isförhållanden.
5i Helikoptern i samhällets tjänst (SOU 2008:129) konstaterade Helikopterutredningen
(sid. 408) att teknikutvecklingen inom helikopterbranschen är snabb och att det inom ett par
år kommer att finnas flera nyare helikoptermodeller på marknaden som skulle kunna vara
av intresse f6r svensk sjöräddning. Helikopterutredningen konstaterade vidare (fotnot lO
sid. 408) att Agusta Westland 139 är något större än S 76 och kommer att kunna utrustas
med avisrnngsutrustning. Sikorsky 76D som lanseras inom något år kommer att ha
avisningsutrustning som tillval. Eurocopter 175 är avsedd för SAR- och
offshoreverksamhet. Modellen lanseras inom nagra år och kommer att vara större än AW
139.
1 Helikoptern i samhällets tjänst (SOU 2008:129), sid. 407 f. anger Helikopterutredningen
följande: En nackdel med de allra största helikoptrarna vid sjöräddning är att draget från
rotorbladen (downwash) kan riskera att välta mindre båtar. Det gör att man måste vinseha
fran högre höjd, vilket kan medföra ökade risker för ytbärgaren och den som vinschas.
j
10(32)
SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-lo
15-02709
Norrlandsflyg anskaffade i februari 2008 optioner avseende åtta helikoptrar
av modellen Sikorsky S76D, som bland annat skulle vara utrustad med
avisningssystem. S76D är av samma storlek som den av Sjöfartsverket vid
denna tidpunkt opererade S76C medan AgustaWestlands AW139 är något
större. Vid efterföljande möten med Sikorsky framlcom att S76D, som vid
denna tidpunkt ännu inte var i produktion, primärt inte skulle certifieras för
SAR utan skulle få byggas om och certifieras för SAR i efterhand särskilt
för svenskt behov. Detta innebar en mycket osäker tidsplan inför planering
av upphandling och implementering av det nya helikoptersystemet. Detta
ska jämföras med AW139 som är en EASA-certifierad modell (Sikorsky är
FAA-certifierad) som finns i fullständigt SAR certifierad konfiguration
redan vid leverans. 1 efterhand kan det konstateras att Norrlandsflygs och
Sjöfartsverkets bedömning var riktig eftersom grundcertifieringen av S76D
försenades med över två år och SAR-certifiering uppnåddes långt senare.
Sikorsky S76D visade sig mot denna bakgrund inte uppfylla
kravspecifikationen och de åtta optionerna avyttrades av Norrlandsflyg, som
istället i februari 2010 undertecknade ett Letter of Intent med Agusta
Westlands skandinaviska ombud, Scandinavian Aircraft Marketing,
avseende leveranspositioner (s.k. “slots”) för sju stycken AW139.
Norrlandsflyg
Norrlandsflyg var ursprungligen ett familjeföretag, men förvärvades
årsskiftet 2007-2008 av en grupp investerare som inför förvärvet bildade
holdingbolaget Scandinavian Helicopter Invest AB (SHI), vars enda
verksamhet var att förvalta aktierna i Norrlandsflyg AB. Tillgångarna
utgjordes i huvudsak av aktierna i Norrlandsflyg och ett stort goodwillvärde
avseende Norrlandsflyg. Skulderna utgjordes i huvudsak av det lån hos SEB
som hade finansierat förvärvet av Norrlandsflyg.
Vid årsskiftet 2008-2009 fick Norrlandsflyg stora ekonomiska problem och
rapporterade till Sjöfartsverket att aktiekapitalet var till mer än hälften
förbrukat och att företaget var på obestand. För att säkra svensk sjö- och
flygräddning såg Sjöfartsverket initialt ingen annan lösning än att
omförhandla avtalen med Norrlandsflyg, vilket resulterade i arliga tillskott
om över 50 mkr. Tilläggsavtalen tecknades efter fem månaders
förhandlingar där även SEB var part.
Under hösten 2010 ändrades ägarförhållandena för Norrlandsflyg igen och
Norrlandsflyg ställde krav på ytterligare tilläggsersättning under hot om att
ställa verksamheten med följd att Sverige skulle stå utan sjö- och
flygräddning. Sjöfartsverket gjorde, i samråd med regering och riksdag,
bedömningen att den enda långsiktiga lösningen var att förvärva
Norrlandsflyg och bedriva verksamheten med SAR-helikoptrar i statlig regi.
Förhandlingarna med SHI om förvärv av Norrlandsflyg genomfördes under
pressade förhållanden under första halvåret 2011 och den svenska sjö- och
flygräddningsverksamheten stod på mycket osäker grund. Lösningen på
11(32)
(j) SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-10
15-02709
tvisten kom först när Sjöfartsverket accepterade att förvärva aktierna i SHI
AB och Sjöfartsverket tillträdde aktierna i SHI AB den 1 november 2011
efter beslut av riksdagen och regeringen.
Leasing avseende Sikorsky S76C
Den tidigare flottan av räddningshelikoptrar, bestående av sju Sikorsky
S76C, var leasad.
Två av leasingavtalen var rena operationella leasingavtal tecknade med ett
amerikanskt företag. Dessa två avtal, som omförhandlades i samband med
att Sjöfartsverket sommaren 2010 tog över avtalen från den tidigare
leasetagaren Norrlandsflyg, saknade förlängningsklausul.
Övriga fem leasingavtal var finansiella leasingavtal där SEB var leasegivare
avseende tre helikoptrar, SO Finans avseende en och Scandinavian
Helicopter Group AB, SHG, avseende en helikopter. SHG AB var ägare till
SHI AB som således i sin tur ägde Norrlandsflyg.
Ägaren av Norrlandsflyg, SHI AB, använde sin kontroll över leasingavtalen
som ett påtryckningsmedel i ovannämnda förhandling avseende
Sjöfartsverkets övertagande av Norrlandsflyg. Förhandlingarna med SHI
AB var svåra och hela situationen stundtals mycket labil, vilket medförde en
stor riskexponering för svensk sjö- och flygräddning Förhandlingarna hade
tidvis inslag av utpressningsliknande agerande där ägarna till Norrlandsflyg
vid flera tillfällen meddelade Sjöfartsverket att räddningshelikoptrarna
skulle “ställas” om inte Sjöfartsverket vidtog vissa åtgärder.
Vid denna tidpunkt fanns således en påtaglig risk för att Sverige skulle stå
utan en fullt fungerande sjö- och flygräddning. Ett stillestånd även
kortvarigt, får svåra konsekvenser för samhället genom att handelssjöfarten,
civila luftfarten och Försvarsmaktens möjlighet att flyga påverkas, samtidigt
som förmågan att rädda privatpersoner till sjöss skulle påverkas avsevärt.
Först den 1 november 2011, när Sjöfartsverket tillträde aktierna i
Scandinavian Helicopter Invest AB efter beslut av riksdagen och regeringen,
fick Sjöfartsverket kontroll och rådighet över de via SEB och SG Finans
leasade helikoptrarna. Den sjunde helikoptern kvarstod i SHG:s ägande
fram till slutet av januari 2013.
Sjöfartsverkets anskaffning av AW139
Inledningsvis kan konstateras att Norrlandsflyg avsåg att förvärva sju
AW 139 av Scandinavian Aircraft Marketing, men Norrlandsflygs
ekonomiska problem förhindrade genomförandet av denna anskaffning. När
ansvaret för anskaffningen föll på Sjöfartsverket hamnade frågan om
upphandling av uppenbara skäl i fokus.
12(32)
(j) SJÖFARrSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-lo
15-02709
Sjöfartsverket byggde upp en egen kompetens avseende
helikopterverksamhet och SAR med räddningshelikopter genom att anställa
personer med erfarenhet från Norrlandsilyg på ledande poster.
Erfarenhetsbasen från Norrlandsflyg fördes således över till Sjöfartsverket.
Norrlandsflyg hade som nämnts i samverkan med Sjöfartsverket genomfört
marknadsanalys avseende helikoptermarknaden med efterföljande uppstart
av anskaffning av AW139 som nya SAR-helikoptrar. 1 samband med
övertagandet av Norrlandsflyg fick Sjöfartsverket även ta över ansvaret för
anskaffningen och implementeringen av de nya SAR-helikoptrarna.
Tidplanen för implementeringen av de nya helikoptrarna var kopplad till
leasingavtalen för befintliga Sikorsky S76C och avsåg att bl.a. så snart som
möjligt lösa den riskexponering som nämnda leasingavtal innebar. Behovet
att snarast öka förmågan att med helikopterresurser bistå vid
räddningsinsatser hade dessutom högsta prioritet.
Kostnadsjämförelsen hade som nämnts gjort på basis av data från Conklin &
de Decker. En sådan jämförelse kan se ut som följer (avser år 2011).
Tabellen nedan innehåller för enkelhetens skull endast ett fåtal parametrar
och avser de helikoptrar som var i operativ drift vid tidpunkten, men redan
denna jämförelse påvisar den avsevärda kostnadsökningen som en större
helikopter medför.
Observera att Conklin De Decker endast har data från helikoptrar i operativ
drift och att den fullständiga marknadsanalysen omfattar fler
helikoptermodeller.
Anskaffningskostnad
(avser
grundkonflguration)
(KSEK)9
S76C÷÷~
AW139
EC225
S92
106 160
112 000
223 870
233 300
Med anledning av ägarförändring i Norrlandsflyg anställde Sjöfartsverket Nominated Post
Holders från Norrlandsflyg med lang erfarenhet av SAR med helikopter till motsvarande
befattningar och uppgifter inom Sjöfartsverket, C Helikopter och tillika AM, Flygchef,
Teknisk chef samt ekonomichef. Uppgiften rör c Hkp var inledningsvis att utforma en
operativ specifikation för samrad och fastställande.
8 Sikorsky S76C++ avser davarande SAR-helikopter som jämförelse. Siffrorna från
Conklin de Decker (C&dD) bygger på data från helikoptrar som är i operativ drift, vilket
S76D inte var vid upphandlingstillflillet. Inte heller Eurocopter EC 175 (numera Airbus
Helicopters H175) vari operativ drift och kostnadsdata saknades därmed. Hl75 kommer att
först mot slutet av 2017 nå sin första kund (launch customer), se bifogade artikel, Bilaga 3.
Vid omräkning från USD till SEK har kursen 8,5 SEKIUSD använts.
13(32)
SJÖFARTSVERKET
20 15-09-10
15-02709
Vår
beteckning
Datum
S76C+÷
AW139
EC225
592
Mantimmar
underhåll per
flygtimma (MMIFH)
2,9 tim
2,6 tim
4,5 tim
3,6 tim
Bränsle/timme
(uppräknad med
10% från C&dD)
383 liter
537 liter
762 liter
741 liter
13 533
19 251
20 231
7 089
10 107
11 339
Driftskostnad per
timme inklusive
bränsle’° (SEK)
Driftskostnad per
timme exklusive
bränsle (SEK)
96
6 800
En fullständig budget för Sjöfartsverkets operation måste naturligtvis
innehålla långt fler parametrar, men jämförelsen ovan visar att redan
anskaffningskostnaderna för en större helikopter ligger långt utanför
Sjöfartsverkets förevarande ekonomiska ram. Beaktar man därutöver
driftskostnaden med ovan angivna förutsättningar (8,5 SEKJUSD och 12
kr/lit för flygbränslet) skulle därtill driftskostnaderna, med 3000 flygtimmar
per år, öka med minst 17 miljoner SEK per år jämfört med AW139, eller en
kostnadsökning med omkring 43 % för en större helikopter. En större
helikopter skulle dessutom, förutom de operativa nackdelarna, medföra
högre kostnader för t.ex. försäknng och infrastruktur.
Sjöfartsverket trädde således in i Norrlandsflygs ställe i förhandlingarna
avseende förvärv av AW139 med inledningsvis Scandinavian Aircraft
Marketing och senare AgustaWestlands Government avdelning. Det var vid
denna tidpunkt tydligt att ingen annan leverantör än AgustaWestland kunde
tillhandahålla räddningshelikoptrar med de samlade egenskaper som
Sjöfartsverket och Norrlandsflyg identifierat inom ekonomisk ram, dvs.
något ökad storlek, bättre prestanda, system för mörkerflygning (NVIS),
system för avisning, dubbla räddningsvinschar och en beprövad fullständigt
EASA-certifierad SAR-konfiguration.
‘°
Kalkylkostnad 12 kr per liter.
SJÖFA~WERKET
Datum
14(32)
15-02709
Vår beteckning
4
.4
1~
Vinschoperatör under vinschning med AW139.
Sjöfartsverkets upphandlingar
Sjöfartsverket har genomfört tre upphandlingar för att anskaffa det nya
räddningshelikoptersystemet där den tredje upphandlingen kunde slutföras
och kontrakt tecknas med AgustaWestland.
Den första upphandlingen avsåg leasing, ett anbud inkom. Upphandlingen
begärdes överprövad. Sjöfartsverket avbröt upphandlingen eftersom anbudet
inte uppfyllde alla skall-krav. Förvaltningsrätten godtog avbrytandet, se
dom 2011-10-06 i mål nr. 5106-11 respektive 5107-11.
Den andra upphandlingen avsåg frivillig förhandsinsyn
(förhandsannonsering) där Sjöfartsverket öppet annonserade avsikten att
teckna avtal med Scandinavian Aircraft Marketing ehf. avseende förvärv av
sju AgustaWestland AW139 med åberopande att det av tekniska skäl endast
fanns en leverantör på marknaden. Förhandsinsynen begärdes överprövad
och förvaltningsrätten beslutade att upphandlingen skulle göras om med
anledning av att Sjöfartsverket, enligt förvaltningsrätten, inte förmått styrka
att det endast finns en leverantör, se förvaltningsrättens dom 2012-04-05,
mål nr 8226-il respektive 8256-11.
Efter förvaltningsrättens sistnämnda domar stod Sjöfartsverket inför
vägvalet att antingen ta fram ytterligare underlag för en ny frivillig
förhandsinsyn eller genomföra en annonserad upphandling i konkurrens.
_______
15(32)
(4) SJÖFARTSVERKET
Datum
Våt beteckning
2015-09 10
15-02709
Vare sig Sikorsky eller Eurocopter hade påstått att de kunde leverera någon
SAR-helikopter som motsvarade kravspecifikationen (se vidare svar på
fråga 4 nedan), men båda leverantörema klargjorde att de ändå önskade en
möjlighet att fa lämna anbud. Sjöfartsverket valde efter en samlad
bedömning att göra en annonserad upphandling.
Den tredje upphandlingen genomfördes således som en annonserad öppen
poängbaserad upphandling i konkurrens där flera av de tidigare skall-kraven
hade omvandlats till bör-krav, vilket innebar att samtliga tillverkare hade
möjlighet att lämna anbud och få sitt anbud poängsatt och prövat. Innan
annonsering gjorde Sjöfartsverket en simulerad utvärdering av potentiella
helikoptermodeller som skulle kunna komma att offereras. Simuleringen
visade att vissa modeller var bättre än AgustaWestland AW139 på en del
områden. Dock var övriga tänkbara modeller antingen inte i produktion eller
väsentligt större, och därmed dyrare i inköp och drift, än AW139. Den
avgörande faktorn skulle således enligt Sjöfartsverkets bedömning vara
priset, dvs, hur lågt var övriga tillverkare beredda att gå för att konkurrera
med AW139.
1 den annonserade upphandlingen inkom endast ett anbud från
AgustaWestland. Ingen begäran om överprövning lämnades och efter
ytterligare avstämning med Näringsdepartementet kunde Sjöfartsverket
teckna avtal om förvärv av sju stycken AW139 med leverans från
halvårsskiftet 2013-årsskiftet 2014.
Konkurrensverkets förfrågan
Allmänt
Sjöfartsverket har valt att besvara vissa frågor övergripande eftersom
frågorna avser delar i en pågående process, t.ex. besök hos AgustaWestland
för att samla information om kapaciteten hos AW139 inklusive
förutsättningar för operation med underhåll, utbildning och tillgång till
reservdelar såväl som fastställande av den slutliga konfigurationen av SAR
helikoptrarna.
Svar på frågor
-
Vi vill att ni förklarar innebörden av det Letter of Intent som ni
ingick med Agusta S.p.A. år 2011. Har leverantören eller
Sjöfartsverket forbundit sig att prestera något?
Svar:
Det Letter of Intent som ingicks år 2011 avsåg att säkerställa att de
leveranspositioner som Norrlandsflyg tecknade en avsiktsförklaring
kring i februari 2010 fortfarande fanns tillgängliga.
16(32)
(4~) SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-lo
15-02709
Det anges uttryckligen i Letter of Intent att detta endast avser att
formalisera tidigare diskussioner och ange parternas avsikt att
fortsätta påbörjade diskussioner utan några juridiskt bindande
åtaganden för någon part med undantag för vad som stadgas i
Punkten 3 (ansvar för att upprätta handlingar), Punkten 8
(Amendments) samt Punkten 12 (Governing Law and disputes).
Ingen av de tre parterna har, utöver ovannämnda tre punkter, åtagit
sig att prestera något.
2. Vad innebär det att en “slot’ reserverats av Agusta Westland för er
räkning?
Svar:
En “slot” är en leveransposition på det löpande band” där luftfartyg
byggs. En slot är således en plats i kön på produktionslinan, vilket i
detta fall i ett senare skede skulle kunna konfigureras till en SARhelikopter enligt av Sjöfartsverket fastställd kravspecifikation och
upphandlas enligt reglerna om offentlig upphandling.
Arbetet med att fastställa den slutliga konfigurationen
(upphandlingsprocessen beskrivs bl.a. ovan) är en komplicerad och
tidskrävande process som, något förenklat, fastställdes genom att
tillgänglig utrustning delades upp i “need to have” och nice to
have”. Need to have motsvaras av för SAR nödvändig utrustning
plus sadan utrustning som krävdes för att uppnå den ökade förmåga
som är målet med det nya helikoptersystemet, t.ex. avisning, NVIS
(Night Vision Imaging System) och dubbla räddningsvinschar. Nice
to have omfattar sådan utrustning som i och för sig skulle kunna
tillföra positiva effekter men där ekonomiska aspekter, arbetsmiljö,
utbildnings- och underhållsbehov samt andra faktorer har en annan
tyngd än för nödvändig utrustning.
Arbetet med att fastställa den slutliga konfigurationen resulterade i
ett antal kontakter med AgustaWestland, bl.a. på plats i Italien (jfr
fråga 3).
3. Av handlingarna framgår att ni har gjort besök hos Augusta
Westland vid följande tillfällen:
År 2009 -maj, se bilaga 1
Ar 2010-februari, se bilaga 2
År 2011 -maj, juni, augusti och oktober, se bilaga 3-6
Ar 2012 -januari, mars, april,juni,juli och oktober, se bilaga 7-12.
17(32)
(4.) SJÖFARrSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-10
15-02709
Vi vill att ni redogör för syftet med vart och ett av dessa 12 möten,
huvuddragen i diskussionerna vid mötena samt bifogar
mötesanteckningar eller protokoll.
Svar:
2009
Besöket hos AgustaWestland i maj 2009 genomfördes av
Norrlandsflyg AB i samband med Norrlandsflygs planering för
anskaffning av sju AW139. En representant från Sjöfartsverket
deltog som en del i Sjöfartsverkets förstudie avseende ny
räddningshelikopterplattform. För Sjöfartsverkets del resulterade
detta bl.a. i att verket senare erhöll en Price Indication från
AgustaWestland som ett kalkylvärde till grund för Eva Nilssons
utredning daterad 2009-08-30 avseende eget ägande av
räddningshelikoptrar. Konkurrensverket har tagit del av denna
utredning.
2010
Sjöfartsverket deltog vid Norrlandsflygs möte med AgustaWestland
där Norrlandsflyg tecknade Letter of Intent avseende sju AW139.
2011
Majmötet innehöll presentationer av Agusta Westland med visning
av tillverkningen och träningscentret. Sjöfartsverket presenterade sig
och svensk sjö- och flygräddning, samt hur behovet av helikoptrar
såg ut.
Mötet i juni avsåg förberedelser inför upphandlingen av
operationella leasingavtal avseende sju AW139.
Vid mötet i augusti/september informerade Sjöfartsverket Agusta
Westland om att inga giltiga anbud inkommit i upphandlingen av
operationella leasingavtal och Sjöfartsverket informerade om
möjligheten till direktupphandling med förhandsinsyn.
Mötet i oktober avsåg förberedelser inför den kommande
direktupphandlingen med förhandsinsyn, bland annat bearbetning av
kravspecifikation och avtal.
2012
Januarimötet behandlade den begäran om överprövning som hade
lämnats avseende direktupphandlingen med förhandsinsyn.
Marsmötet syftade framför allt till att förklara innebörden av LOU
och förhandsinsyn för Agusta Westland, som hade reagerat starkt pa
att Sjöfartsverket hade offentliggjort innehållet i det tänkta avtalet.
18(32)
(4~.) SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-10
15-02709
Aprilmötet avsag genomgång av förvaltningsdomstolens utslag och
dess motiv samt vad det innebar för Sjöfartsverkets anskaffning av
räddningshelikoptrar.
Mötena i juni respektive juli avsåg klargörande av tekniska frågor
och besök vid AgustaWestland Training Academy med bl.a. besök i
träningsanläggning och simulator.
Mötena i juni och juli måste sättas in i sammanhanget att
Norrlandsflyg redan i februari 2010, genom undertecknande av
Letter of Intent avseende slottar, bekräftade att AW139 var den enda
helikoptern på marknaden som uppfyllde kravspecifikationen.
Sjöfartsverket hade också bedömt att detta faktum kvarstod när
Sjöfartsverket tog ansvar för anskaffningsprocessen. Sjöfartsverket
genomförde därefter två upphandlingsförsök, bl.a. en frivillig
förhandsinsyn där Sjöfartsverket öppet annonserade ståndpunkten att
det av tekniska skäl endast fanns en tänkbar leverantör.
Mötena i juni och juli kan således inte ha medfört någon fördel för
AgustaWestland i den annonserade upphandlingen eller utgöra skäl
att ifrågasätta Sjöfartsverkets objektivitet.
Oktobermötet genomfördes efter att kontrakt tecknats och avsåg
uppstartsmötet avseende planering för kommande implementering
av AW139.
4. Vi vill veta om ni även har besökt andra potentiella leverantörer9
Om så har skett, ange leverantörens namn samt tidpunkt för och
syfte med besöket. Bifoga även mötesanteckningar eller protokoll.
Svar:
Det finns tre helikoptertillverkare, varav AgustaWestland är en, som
tillverkar fullvärdiga SAR-helikoptrar med EASA-certifiering och
modellutbudet är saledes begränsat. Med “fullvärdig SAR
helikopter” avses en helikopter som är byggd och anpassad specifikt
för Search and Rescue över hav och land. Att exempelvis enbart
utrusta en helikopter med vinsch (som är en nödvändighet för SAR)
är inte tillräckligt för att uppnå en fullvärdig SAR-helikopter.
Sjöfartsverket har besökt Sikorsky Aircraft Corporation vid ett
flertal tillfällen och naturligtvis haft löpande kontakter med
anledning av operation av Sikorsky S76C. Kontakter med Sikorsky
har även skett på t.ex. mässor, via e-post och telefon.
Kontakter har på motsvarande sätt även förevarit med Eurocopter
(numera Airbus Helicopter), men Eurocopter hade vid denna
19(32)
(j) SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-10
15-02709
tidpunkt ingen produkt i lämplig storlek. Exempelvis fick
Sjöfartsverket i februari 2010 en särskild föredragning avseende
Eurocopters produktutveckling gällande EC175
Norrlandsflyg/Sjöfartsverket har under många år haft löpande
kontakter och möten med samtliga tre helikoptertillverkare, antingen
direkt eller genom leverantörernas försälj ningsrepresentanter.
Anledningen till kontakterna har genomgående varit att följa upp
tidigare marknadsanalyser och samla information om produktutbudet
inklusive eventuella brister eller svagheter eller andra
omständigheter som skulle häva särskilda förberedelser eller
efterombyggnad om produkten valdes.
Norrlandsflyg och Sjöfartsverket genomförde en analys av samtliga
tre potentiella tillverkare (Sikorsky, Eurocopter och Agusta
Westland) mot bakgrund av kravspecifikationen och den enda
produkt som motsvarade såväl de tekniska kraven som de
ekonomiska kraven var AgustaWestlands AW139.
5
Om ni inte besökt några andra potentiella leverantörer vill vi att ni
redogör för hur ni agerat för att tillgodose havet på likabehandling
av leverantörer enligt 1 kap. 9 § lagen (2007:1091) om offentlig
upphandling, LOU, inför er upphandling av helikoptrar.
Svar:
Se ovan.
6. Vilka är måtten och vikten på de bårar ni använder i er Search and
Rescue (SAR)-verksamhet?
Svar:
213x6l cm med en vikt av 15kg.
7. Vad är vikten på den Standardutrustning som används i SARverksamheten?
Svar:
Vikten för den lösa standardutrustningen för SAR är 126,6 kg,
exkluderat personlig säkerhetsutrustning för besättningen såsom
hjälm, isolerdräkt, flygkängor samt flytväst med nödutrustning
8. Hur stor är standardsbesättningen vid ett SAR-uppdrag?
Svar:
Standardbesättning är fyra personer: två piloter, en vinschoperatör
och en ytbärgare. 1 vissa lägen tillkommer även 1-2
sjukvårdspersonal.
j
20 (32)
SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-10
15-02709
9. Hur många hangarer för helikoptrar förfogar ni över och hur stora är
dessa? Ange längd, bredd och höjd för hangarema. Ange även var
hangarerna är belägna.
Svar:
Sjöfartsverket förfogar över sex hangarer, varav en underhålishangar
på Säve och fem SAR-hangarer enligt redovisning nedan
(uppgifterna avser tidpunkten för den annonserade upphandlingen).
Det måste dock framhållas att ombyggnad av hangarer är en
jämförelsevis mindre kostnad i förhållande till ökade kostnader för
inköp och drift av en mycket större helikopter. De betydligt högre
inköps- och driftkostnaderna för en mycket större helikopter (utan att
ge operationella fördelar för svenska förhållanden) har således större
betydelse än önskemålet att minimera behov av ombyggnad av
hangarer.
SM~k Maintenance AB, Säve, Göteborg
Underhållet avseende räddningshelikoptrarna sköts av SMA
Maintenance AB, som är etablerade på Säve Flygplats i Göteborg.
Sjöfartsverket hyr hangarbyggnad Cl på Säve Flygplats för
underhållsarbeten för hela helikopterflottan med plats för 2 3
helikoptrar och administrativa lokaler:
Fastighetsägare: Swedavia
Total yta: ll87kvm
Hangarmått:
Skepp 1 och 2, 19 x 17 m respektive 27 x 16 m
Skepp 3,27 x 16 m
Porthöjd: 5,5 m, tre portar i båda skeppen
SAR-baser
Umeå
Sjöfartsverket hyr nybyggd hangar (2011) för två helikoptrar och
boendeytor på Swedavias flygplats.
Fastighetsägare: Swedavia AB
Total yta: ca 1050 kvm
Hangarmått: 42 x 23 m
Porthöjd: 6,0 m
Norrtälje
Hangar med plats för en helikopter och boendeytor vid
Mellingeholm flygplats. Sjöfartsverket hyr hangaren.
21(32)
(~)SJÖFARrSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09 10
15-02709
Fastighetsägare: Roslagens Helikopterflyg AB
Total yta: ca 580 kvm
Hangarmått: 23 x 17 m
Porthöjd: 5,0 m
Visby
Sjöfartsverket hyr hangar med plats för en helikopter och boendeytor
inom F17G:s område.
Fastighetsägare: Fortifikationsverket
Total yta: ca 700 kvm
Hangarmått: 30 x 18 m
Porthöjd: 6,0 m
Ronneby
Sjöfartsverket hyr två byggnader med plats för en helikopter och
boendeytor på F17:s område.
Fastighetsägare: Fortifikationsverket
Total yta: ca 1000 kvm
Hangarmått: 30 x 17 m
Porthöjd: 6,0 m
SAR-hangar Säve, Göteborg
Sjöfartsverket hyr tre byggnader med plats för en helikopter och
boendeytor pa Säve flygplats i Göteborg
Fastighetsägare: Volvo Group Real Estate AB
Total yta: ca 1050 kvm
Hangarmått: 26 x 20 m
Porthöjd: 5,5 m
10. Vad är enligt er erfarenhet en normal leveranstid för en ny helikopter
räknat från det att en order läggs tills det att helikoptern är färdig att
tas i bruk i SAR-verksamhet?
Svar:
Vad som är en “normal” leveranstid varierar beroende på typ av
helikopter och konjunkturen i världen (främst oljeindustrin som
använder mycket helikopterresurser), men mellan 5 och 18 månader
kan anses normalt för en helikopter där inga egna eftermodifieringar
behöver göras
Om en tillverkare står med färdigtillverkade helikoptrar där kontrakt
ej är fullföljda kan leveranstiden vara kortare än fem månader. Ett
exempel pa kort leveranstid är Försvarets materialverks anskaffning
av Sikorsky Black Hawk där de första helikoptrarna leverades via
22(32)
(4) SJÖFARTSVERKET
Dalum
Vår beteckning
2015-09-10
15-02709
tredje part endast några manader efter påskriven beställning, se
artikel Bilaga 4.
Implementering av ett nytt räddningshelikoptersystem är som
nämnts en komplicerad process som kräver omfattande planering.
Sjöfartsverket måste som ansvarig myndighet säkerställa tillgång till
räddningshelikoptrar och det är i detta sammanhang vikten av att
säkra köplatser på tillverkningslinan (slottar) kommer in.
Flygning i fjällmiljö med AW139 i samband med bl.a. test och utvärdering
avseende avisningssystem (FIPS).
Frågor kring kraven i kravspecifikationen för upphandlingen 2012:
Bakgrund
Den tidigare SAR-helikoptern, Sikorsky S76C, hade under tiden från
2002 och framåt visat sig vara i minsta laget för att möta ökande
krav på verksamheten ur såväl utrymmes- som
lastkapacitetssynpunkt, men även ur prestanda- och
förmågesynpunkt. Sikorsky S76C utförde sitt arbete som SAR
helikopter, men visade sig vara otillräcklig på ett antal avgörande
punkter. Dessa brister och behovet av förändring insåg såväl
Norrlandsflyg som Sjöfartsverket i ett tidigt skede. Bristerna
papekades tydligt av SHK och låg till grund för rekommendationer
avseende förbättring i ovan redovisade räddningsinsatser.
23(32)
(Jd SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-10
15-02709
Av denna anledning ville Sjöfartsverket försäkra sig om att inte
riskera att fa en mindre helikopter än S76C vid denna upphandling
samtidigt som en alltför stor helikopter inte heller var önskvärd. En
för stor helikopter ger såväl operationella nackdelar som omotiverat
höga inköps- och driftkostnader. En ytterligare faktor är den större
miljöpåverkan (buller och bränsleförbrukning t.ex.) som en större
helikopter ger.
Det finns nationer som bedriver SAR med större helikoptertyp, men
behovet av en verkligt stor helikopter styrs oftast av långa
flygdistanser inom ansvarsområdet, vilket Sverige inte har (se ovan
om systemet med fem baser).”
11. 1 punkt 1.5 b. i kravspecifikationen anges följande:
The Helicopter MTOW shall not be less than 5307 kg.
Vad har ni velat uppnå med detta krav? Vi vill att ni redogör för
varför det varit nödvändigt att ställa hav på dels en minsta vikt, dels
minst den angivna vikten. Varför har inget motsvarande hav på
maxvikt ställts? Beskriv även vilka faktorer som har påverkat
utformningen av havet exempelvis besättningens antal, vikt på
utrustning m.m.
Svar:
Sjöfartsverket behövde som tidigare nämnts försäba sig om att inte
få en mindre helikopter än Sikorsky S76C vid upphandlingen.
Kravet avseende minsta MTOW var avsett som ett sätt att säkerställa
detta. MTOW är ett vedertaget jämförelsemått när det gäller
helikoptrar, även om det till viss del kan påverkas av
byggnadskonstruktion och diskbelastning hos olika typer av
helikoptrar.
Det kan möjligen synas märkligt att inte ställa motsvarande hav på
maxvikt, men Sjöfartsverket bedömde att begränsningen uppåt i
storlek automatiskt täcktes av hav på helikopterns maximala
yttermått.
12. 1 punkt 2.1.1 a. i bavspecifikationen anges följande
An accessible cabin (quadrangular) with at least a minimum usable
width ofl.93 m.
Helikopter i samhällets tjänst (SOU 2008:129), sid. 407.
24(32)
C~) SJÖFARrSVERKET
Daum
Vår beleckning
2015 09-lo
15-02709
Vad har ni velat uppnå med detta krav? Vi vill att ni redogör för
varför det varit önskvärt med dels en minsta kabinbredd, dels minst
den angivna bredden. Varför är det viktigt att ytan är kvadratisk? Vi
vill vidare att ni förklarar fördelarna med en kvadratisk kabin jämfört
en rektangulär. Varför anser ni att det är ett mervärde ju bredare
kabinen är? Vad är anledningen till att även en av er angivna bredd
ger noll poäng?
Svar:
Aven detta krav var avsett att säkerställa att en mindre helikopter än
Sikorsky S76C inte kunde bli aktuell vid upphandlingen.
Kravet på kabinbredd styrs till största delen av vinschbårens längd.
Med den bår Sjöfartsverket använder (en standard vinschbår) så var
det med Sikorsky S76C nödvändigt att antingen använda en något
kapad bår (vilket innebar problem för långa personer) eller ha båren
diagonalt i kabinen. Det absolut bästa är dock att kunna ta in båren
på tvären eftersom vinschoperatören då kan ta hjälp av vinschen för
intagningen. Om vinschoperatören måste flytta båren inne i kabinen
för att den inte ryms i tvärled så måste han göra detta ensam för
hand, vilket med en person i båren är både besvärligt och högst
olämpligt ur arbetsmiljösynpunkt.
Golvytan i en helikopter är antingen rektangulär i längdled eller mer
eller mindre kvadratisk. Fördelarna med att ytan är kvadratisk
innebär dels att det är lättare att jobba runt en patient liggande på bår
på golvet, dels att det är lättare att placera ut ett större antal
nödställda i kabinen för de extrema situationer då det finns mer
nödställda än sittplatser.
Anledningen till noll poäng för den av Sjöfartsverket angivna
bredden är att Sikorsky S76C hade den bredden och ytan av ovan
angivna skäl behövde vara bredare.
13.1 punkt 2.1.1 b. anges följande:
A passenger cabin volume of at least 5.78 cubic meters (baggage
compartment excluded).
Vad har ni velat uppnå med detta krav? Vi vill att ni redogör för
varför det varit önskvärt med dels en minsta volym, dels minst den
angivna volymen. Varför anser ni att det är ett mervärde ju större
volymen höjden är? Vad är anledningen till att även den av er
angivna volymen ger noll poäng?
25(32)
(Sj SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beleckning
2015-09 10
15-02709
Svar:
Aven detta krav avsåg att säkerställa att en mindre helikopter inte
kunde bli aktuell vid upphandlingen. En större kabinvolym i höjdled
ger en bättre arbetsmiljö för kabinbesättningen och gör det även
lättare att ta in vinschbår eller vinschkorg med hjälp av vinschen.
Anledningen till noll poäng för den av Sjöfartsverket angivna
volymen är att Sikorsky S76C redan hade den volymen och Volymen
behövde vara större av ovan angivna skäl.
14. Ipunkten 2.1.1 c. anges följande:
Sliding door on the hoist side having width of at least O.95m
Vad har ni velat uppna med detta krav? Vi vill att ni redogör för
varför det varit önskvärt med dels en minsta bredd, dels minst den
angivna bredden. Varför anser ni att det är ett mervärde ju bredare
dörren är? Vad är anledningen till att även den av er angivna bredden
ger noll poäng?
Svar:
Den av Sjöfartsverket angivna dörrbredden motsvarar måttet för
dåvarande Sikorsky S76C, vilken som nämnts var i minsta laget.
Speciellt vid intagning av bår tillsammans med ytbärgare var det en
besvärlig, och ur arbetsmiljösynpunkt mindre lämplig, operation
med anledning av den smala dörrbredden.
Anledningen till noll poäng för den av oss angivna dörrbredden är att
Sikorsky S76C hade den dörrbredden och dörren behövde vara
bredare av ovan angivna skäl.
15. 1 punkten 2.1.1 d. anges följande:
Cabin ceiling heighi should be at least 1.37 m.
Vad har ni velat uppnå med detta krav? Vi vill att ni redogör för
varför det varit önskvärt med dels en minsta höjd, dels just den
angivna höjden. Varför anser ni att det är ett mervärde ju högre
höjden är? Vad är anledningen till att även den av er angivna höjden
ger noll poäng?
Svar:
Aven detta krav speglar behovet av att säkerställa att en mindre
helikopter inte kunde bli aktuell vid upphandlingen. Den av
Sjöfartsverket angivna kabinhöjden motsvarar dåvarande Sikorsky
S76C, vilket var för lågt för att erhålla en bra arbetsmiljö. Speciellt
för personer med en längd över 1,78 m medförde kabinhöjden i
Sikorsky S76C problem med takhöjden sittande med flyghjälm
26(32)
Qf~) SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-10
15-02709
påtagen. Sjöfartsverket ville uppnå en sittplats där man kunde sitta
med knäna i nittio graders vinkel, rak rygg och flyghjälm påtagen
utan att den sistnämnda tog i taket.
Anledningen till noll poäng för den av Sjöfartsverket angivna
kabinhöjden är att Sikorsky S76C redan hade den kabinhöjden och
behovet var mer höjd av ovan angivna skäl.
16. Ipunkten 2.1.1 e. anges följande:
The helicopter should have a cargo compartment area for storage of
equipment, with a minimum volume of 0.9 cubic meters.
Vad har ni velat uppnå med detta krav? Vi vill att ni redogör för
varför det varit önskvärt med dels en minsta volym, dels minst den
angivna volymen. Varför anser ni att det är ett mervärde ju större
volymen är? Vad är anledningen till att även den av er angivna
volymen ger noll poäng?
Svar:
Aven detta hav tillgodoser behovet att inte få en mindre helikopter
vid upphandlingen. Den av Sjöfartsverket angivna bagagevolymen
motsvarar dåvarande Sikorsky S76C, vilket var i minsta laget ur ett
arbetsmiljö- och flygsälcerhetsperspektiv. Bagageutrymmet på
Sikorsky S76C räckte endast till standardutrustning för SAR och all
utrustning utöver standard SAR fick medtagas inne i kabinen. Extra
utrustning i kabinen vill man minimera på en helikopter för SARverksamhet eftersom sådan utrustning dels begränsar möjligheterna
att ta in och vårda nödställda, dels försvårar vid en eventuell
nödevakuering under vatten.
Anledningen till noll poäng för den av Sjöfartsverket angivna
bagagevolymen är att Sikorsky S76C redan hade den volymen och
behovet var större volym av ovan angivna skäl.
17. 1 punkten 2.1.2 anges följande:
a. Main rotor clearance should be at leasi 2.48 m during ground
run.
b. Tall rotor clearance should be at least 1.98 m during ground run
or protected
Vad har ni velat uppna med dessa krav? Vi vill att ni redogör för
varför det varit önskvärt med ett minsta avstånd mellan helikopterns
huvudrotordisk respektive helikopterns stjärtrotordisk och marken.
Vi vill även att ni redogör för varför minst det angivna avståndet
varit önskvärt. Varför anser ni att det är ett mervärde ju större
27(32)
(4) SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-10
15-02709
avståndet är? Vad är anledningen till att även det av er angivna
avståndet ger noll poäng?
Svar:
Det är en uppenbar säkerhetsrisk att ha personer som vistas under
snurrande rotordiskar med överhängande risk för allvarliga
personskador. De angivna måtten motsvarar dåvarande Sikorsky
S76C och var i minsta laget för en person av normallängd. Med en
nominell markfrigång pa 2,48 meter till huvudrotorn med styrspaken
i neutralläge behöver piloten av misstag bara hålla sin styrspak ca 3
cm framför neutralläge vid “ground run” för att markfrigangen ska
reduceras till ca 2 meter. När det gäller den bakre rotom så räcker
det t.ex. med en liten markhöjning på 5 cm under noshjulet vid
landning i terräng för att ge en markfrigång på under 1,8 meter vid
den bakre rotorn.
Anledningen till noll poäng för de av Sjöfartsverket angivna måtten
är att dåvarande Sikorsky S76C redan hade dessa mått och behovet
var större säkerhetsmarginaler av ovan angivna skäl.
18. 1 punkterna 2.1.3 anges följande:
a. Main rotor diameter (not superior to 17.5 m).
b. Length Rotor turning (not superior to 21 m).
c. Height rotor turning (not superior to 5.0 m).
Vad har ni velat uppnå med respektive krav? Redogör för varför det
Varit önskvärt med dels de maximala rotormåtten i haven a-c dels
maximalt de angivna måtten? Varför anser ni att det är ett mervärde
ju mindre måtten är? Vad är anledningen till att även de av er
angivna måtten ger noll poäng?
Svar:
a.) En större rotordiameter skulle innebära att huvudrotorn inte
skulle gå att rotera parkerad inomhus i vissa av våra befintliga
hangarer, vilket är en helt nödvändig manöver vid dagligt tekniskt
underhåll på SAR-bas. Dessutom skulle det inte gå att rotera rotom
på helikoptern i underhållshangarerna pa Säve.
b.) En större längd skulle innebära att det ej skulle gå att ha
helikoptern parkerad i vissa av Sjöfartsverkets SAR-hangarer med
kopplad dragbil, vilket får anses vara en standardrutin för en SARhelikopter i startberedskap. Dessutom skulle det inte gå att få in
helikoptern i underhållshangarerna på Säve.
c.) En högre höjd skulle innebära att helikoptern inte skulle gå att få
in i en av våra hangarer och med minimal marginal i andra hangarer,
&
28 (32)
SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09-10
15-02709
med risk att skada helikoptern vid rangering. Dessutom skulle det
inte ga att få in helikoptern i underhållshangarerna på Säve.
Anledningen till noll poäng för de av Sjöfartsverket angivna måtten
är att det redan vid dessa mått krävdes åtgärder på vissa hangarer.
Det måste dock återigen framhållas att ombyggnad av hangarer är en
jämförelsevis mindre kostnad i förhållande till ökade kostnader för
inköp och drift av en mycket större helikopter. De betydligt högre
inköps- och driftkostnaderna för en mycket större helikopter (utan att
ge operationella fördelar för svenska förhållanden) har således större
betydelse än önskemålet att minimera behov av ombyggnad av
hangarer.
19. 1 punkten 2.3.1 a. anges följande.
The dual rescue hoist should have “translation drum” technology 1..
.1 with a minimum «[ting capacity of272 kg 1..].
Enligt uppgifter vi tagit del av är den av er angivna teknologin
kopplad till en specifik tillverkare. Det finns dock andra tillverkare
men deras teknologi benämns inte som “translation drum”. Vad är
skälet till att ni ställt som ett krav att vinschen ska ha ‘translation
drum-teknologi och inte angivit vad det är denna teknologi ska
åstadkomma? Varför anser ni att det är ett mervärde att en
leverantörsspecifik teknologi finns på helikoptern?
Vad är skälet till att vinschen ska ha en minsta lyftkapacitet på just
272 kg?
Svar:
Det finns i princip numera bara två vinschtillverkare (dessa två har
köpt upp övriga) och dessa två tillverkare har olika teknologi att
spola in och ut vinschwire från trumman.
Translation drum innebär att vinschwiren går in i vinschen på ett
specifikt ställe och att trumman som spolar upp wiren, förutom att
rotera, även rör sig fram och tillbaka för att jämt linda upp wiren.
Det ställe där vinschwiren går in har fyra vridbara lintrissor på
kullager som tillåter att wiren med belastning kan spelas in från olika
riktningar med relativt stor vinkel
Den andra teknologin s.k. Leve! wind är den första vinschteknologin
som tillverkades, d.v.s. numera en något föråldrad teknologi som
bygger på att trumman som spolar upp wiren enbart roterar och en
linförare aker längs trumman fram och tillbaka för att jämt linda upp
wiren. För att fungera optimalt måste wiren med belastning spolas in
helt lodrätt.
29(32)
(~) SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09 TO
15-02709
Under vinschning från Vatten står helikoptern av säkerhetsskäl ofta i
en Vinkel till objektet (standoff) och s.k. surfning av ytbärgare med
nödställd utförs längs med vattenytan just innan lodrätt lyft sker.
Detta förfarande föranleder inga problem för en vinsch med
Translation drum teknologi, medan det för en vinsch med Level
wind teknologi kan förorsaka stora problem om draget av objektet är
för mycket framifrån. Detta eftersom linföraren då inte på ett jämt
sätt kan linda upp wiren och detta leder oftast till någon form av
vinschavbrott. Det kan i sammanhanget nämnas att samtliga vinschar
på svenska helikoptrar som förorsakade så mycket problem vid
Estonias förlisning hade Level wind teknologi.
Sjöfartsverket anser att för att få högsta tillförlitlighet vid vinschning
av objekt från vatten är Translation drum den överlägset bästa och
säkraste teknologin. Att det sedan innebär att det bara finns en
leverantör av dessa vinschar är olyckligt, men enligt Sjöfartsverkets
mening är det inte försvarbart att vid en upphandling riskera att få en
teknologi som inte är lämpad för maritim SAR.
Det ska dock framhållas att den efterfrågade vinschteknologin inte är
förbehållen AgustaWestland, utan kan tillhandahållas av andra
helikoptertillverkare.
Det finns bara två lyftkapaciteter på vinschar, 600 och 300 lbs,
översatt blir detta 272 respektive 136 kg. Sjöfartsverlcet måste ha den
större kapaciteten för att kunna vinscha tva vattenblöta personer
samtidigt (en ytbärgare och en nödställd), vilket måste anses vara ett
grundkrav för en SAR-helikopter.
20. 1 punkten 2.3 1 k anges följande.
The propctsed controllable high effect search light should be Trakka
model.
Vad är skälet till att ni ställt som ett krav att strålkastaren ska vara av
fabrikatet Trakka och inte angivit vad det är för egenskaper detta
fabrikat har och som ni önskar? Varför anser ni att det är ett
mervärde att en leverantörsspecifik strålkastare finns på helikoptern?
Svar:
Det fanns vid tidpunkten i princip endast fyra olika modeller av stark
strålkastare för SAR-verksamhet, varav tre modeller är från
Spectrolab, SX-5, XP II och SX- 16 (Sikorsky 576C var utrustad
med SX-5). Erfarenheterna från SX-5 visar att denna var i svagaste
laget och dessutom saknar möjlighet att användas ihop med Night
Vision Goggles (mörkerkikare som bl.a. används för spaning och
lokalisering vid räddningsuppdrag). Den större och starkare SX- 16
30 (32)
j SJÖFARTSVERKET
Datum
Vår beteckning
2015-09 lo
15-02709
skulle innebära för stora nackdelar i form av vikt, negativ påverkan
på helikopterns prestanda, ökad strömförbrukning och reducerad
markfrigång XP II är av mellanstorlek och en mer strömlinjeformad
modell med en modernisering av den teknologi Spectrolab använder.
XP II är mer lämpad för svensk SAR än de två förstnän,sida, men
innebär likväl avsaknad av de stora fördelas Trakka ger.
Den fjärde modellen heter Trakica A800 och tillverkas av
Traldcabeam Corporation. Trakka A800 ger operativa fördelar p.g.a.
ny teknologi, exempelvis möjlighet att styra sex olika filter, större
vridningsmöjligheter både horisontellt och i vertikalled, avsaknad av
“black spots”, mindre 5:1 vibrationer vid hög fart, bättre integrering
mot Digital Map och FLIR samt styrning direkt från roderorganen
för bägge piloter.
Naturligtvis vore det, på samma sätt som för vinscharna, en fördel
om det fanns en större konkurrens på marknaden. Samtidigt bör det
hållas i minnet att SAR-verksamhet med helikopter utgör en liten
marknad med specifika krav på utrustningen med tillhörande små
volymer. Mot bakgrund av erfarenheterna från Sikorsky 576C och
SX-5, de för stora nackdelasna med SX-16 och till viss del med XP
II samt de uppenbara operativa fördelarna med Trakica, fann
Sjöfartsverket skäl att ange en leverantörsspecifik strålkastare vid
upphandlingen.
Det ska dock framhållas att den efterfrågade strålkastarteknologin
inte är förbehållen AgustaWestland, utan kan tillhandahållas av
andra helikoptertillvericare
21. Vilka överväganden ligger bakom de önskade leveranstiderna 1
sektion 2 i förfrågningsunderlaget?
Svar:
Att införa ett nytt räddningshelikoptersystem i operativ tjänst till
minst samma nivå som befintligt system är en lång och komplicerad
process som tar minst två år i anspråk.
Exempelvis krävs omfattande utbildning av piloter och övriga
besättningsmedlemmar för att den flygande personalen med
bibehållen hög flygsäkerhet ska kunna växla om från Sikorsky S76C
till AgustaWestland AWI39. Detta skulle dessutom genomföras
samtidigt som en fungerande sjö- och flygräddning upprätthölls utan
avbrott. Rent praktiskt genomfördes denna implementeringsprocess
bas för bas och en förutsättning var att ett tillräckligt “överskott” på
nya helikoptrar levererats. På motsvarande sätt skulle den personal
som ansvarar för service och underhåll utbildas för att sedan växla
från Sikorsky S76C till det nya helikoptersystemet. Planeringen för
31(32)
(j) SJÖFARTSVERKET
Dalum
Vår beleckning
2015 09-JO
15-02709
implementeringen av det nya helikoptersystemet var en viktig faktor
för de önskade leveranstiderna.
De sju Sikorsky S76C som tidigare användes för SAR ägdes inte av
Sjöfartsverket utan leasades. De önskade leveranstiderna speglade
således även leasingavtalens löptid.
En flotta av räddningshelikoptrar måste vara homogen, dvs, det är
inte flygsäkerhetsmässigt eller ekonomiskt försvarbart att under
någon längre tid operera helikoptrar av olika modell. 1
Sjöfartsverkets fall var det samma flygande personal som skulle
växla från S76C till AW139. Som nämnts innebar detta bl.a.
utbildning och erhållande av behörighet avseende AW 139.
Detsamna gällde för teknisk personal. Det är inte aktuellt att
piloterna flyger två system samtidigt eftersom det ökar risken för
felaktiga manövrar som kan få allvarliga konsekvenser.
Införandet av det nya helikoptersystemet har varit föremål för
planering under flera års tid, men förutsätter att de nya helikoptrarna
levereras inom rimlig tid.
Tillförlitliga leveranser är ytterligare en anledning till Sjöfartsverkets
hav på en beprövad produkt som redan fanns i produktion och i
operativ drift, inte minst mot bakgrund av de lärdomar som kan dras
av de stora förseningar i helikopterleveranser som Försvarsmakten
har fått erfara i samband med anskaffning av helt nya (obeprövade)
plattformar som t.ex. NH9O (HKPI4).
Kravet på leveranstid var inte ett skall-krav i upphandlingen utan ett
bör-krav. Det innebär att detta hav inte enskilt hindrade någon
tillverkare från att lämna ett anbud med annan leveranstid, som då
skulle ha poängsatts.
Såsom redovisats ovan är övriga tänkbara SAR-helikoptrar på
marknaden större och dyrare än AW139 (en mindre helikopter än
Sikorsky S76C var av ovan redovisade skäl inte aktuell). Den
avgörande faktorn för övriga tillverkares vilja att lämna anbud i
upphandlingen var saledes knappast bör-kravet avseende leveranstid
utan istället möjligheten att erbjuda Sjöfartsverket ett
konkurrenskraftigt pris.
32(32)
(j’, SJÖFARrSVERKEt
Datum
Vår beteckning
2015 09-Jo
15-02709
1 handläggningen av detta ärende, som har beslutats av Stf
Generaldirektören Noomi Eriksson, har deltagit chefsjuristen Gunilla
Malmlöf, chefen för SAR Management Lars Widell, chefen för
Sjöfartsverkets helikopterenhet Mowgli Halléhn, Senior Advisor SAR Dan
Broström, Senior Advisor SAR Airborne (f.d. flygehef) Michael Akerlund
och verksjuristen Ulf Holmgren, föredragande.
Noomi Eriksson
Ulf Holmgren