Oro hos den perioperativa patienten: Bakomliggande faktorer och

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård, 60 h
MAGISTERUPPSATS
Oro hos den perioperativa patienten
Bakomliggande faktorer och
anestesisjuksköterskans åtgärder
Peter Bergholtz och Bianca Kalajdzic
Omvårdnad-inriktning mot anestesisjukvård 15 hp
Halmstad 2015-01-23
Oro hos den perioperativa patienten
Bakomliggande faktorer och anestesisjuksköterskans åtgärder
Peter Bergholtz
Bianca Kalajdzic
Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård, 60 hp
Examensarbete inom omvårdnad-inriktning mot anestesisjukvård 15 hp
Ht 2014
Sektionen för hälsa och samhälle
Box 823
301 18 Halmstad
Titel
Oro hos den perioperativa patienten:
Bakomliggande faktorer och
anestesisjuksköterskans åtgärder
Författare
Peter Bergholtz
Bianca Kalajdzic
Sektion
Sektionen för hälsa och samhälle
Handledare
Kerstin Wickström-Ene, Klinisk lektor, Fil.dr.
Examinator
Barbro Boström, Universitetslektor, Med. dr
Tid
Höstterminen 2014
Sidantal
13
Nyckelord
Anestesi, Omvårdnad, Oro, Perioperativ
Sammanfattning
Omvårdnadsforskningen har visat att en
majoritet av de perioperativa patienterna
upplever oro som är direkt kopplad till anestesi
och kirurgiska ingrepp. Syftet med denna
litteraturstudie var att genom integrativ metod
beskriva vad som oroar patienten i samband
med anestesi samt att beskriva vad
anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra
den perioperativa oron. I studien ingick 11
artiklar och under granskningen framkommer
två tema som ligger till grund för resultatet:
Faktorer som skapar oro samt
Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska
oro. Resultatet kan komma att vara till nytta för
anestesisjuksköterskan för att bättre kunna
bemöta oro hos den perioperativa patienten och
ge en god omvårdnad. Något som främjar
patientens delaktighet, patientsäkerheten och
som i förlängningen kan leda till kortare
vårdtider.
Title
Anxiety in the perioperativ patient:
Contributing factors and the nurse anesthetist's
interactions
Author
Peter Bergholtz
Bianca Kalajdzic
Departement
School of Social and Health Sciences
Supervisor
Kerstin Wickström-Ene, Clinical Lecture, PhD
Examiner
Barbro Boström, Senior Lecture, PhD
Period
Autum 2014
Pages
13
Key words
Anesthesia, Anxiety, Nursing, Perioperative
Abstract
Nursing Research has shown that a majority of
the perioperative patients experience anxiety
directly related to anesthesia and surgery. The
purpose of this integrative method study was to
describe what causes anxiety in the patient
during anesthesia and to describe what a nurse
anesthetist can do to ease the perioperative
anxiety. The study included 11 articles and two
themes that form the basis of the result was
found during the review: Factors that create
anxiety and The nurse anesthetist’s abilities to
reduce anxiety. The result may be of use for the
nurse anesthetist when it comes to addressing
the preoperative patient’s concerns and
providing a good care. This can promote the
patient’s participation, patient safety and may
in turn lead to shorter hospital stays.
Innehåll
Inledning .................................................................................. - 1 Bakgrund ................................................................................. - 1 Anestesi ................................................................................................ - 1 Oro........................................................................................................ - 1 Anestesiologisk omvårdnad ............................................................... - 2 Evidensbaserad vård .......................................................................... - 3 Problemformulering ........................................................................... - 3 -
Syfte .......................................................................................... - 3 Design ................................................................................................... - 4 Urval .................................................................................................................... - 4 -
Datainsamling ..................................................................................... - 4 Problemidentifikation........................................................................................ - 4 Litteratursökning ............................................................................................... - 4 Tabell 1: Sökord. ................................................................................................ - 5 -
Databearbetning ................................................................................. - 5 Dataevaluering ................................................................................................... - 5 -
Dataanalys ........................................................................................... - 6 -
Etik ........................................................................................... - 6 Resultat .................................................................................... - 6 Faktorer som skapar oro.................................................................... - 7 Känna sig utlämnad ........................................................................................... - 7 Miljön .................................................................................................................. - 7 Oro över återhämtningen .................................................................................. - 7 Personalens tidsbrist .......................................................................................... - 8 -
Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro...................... - 8 Information och undervisning .......................................................................... - 8 Icke farmakologiska metoder (musik, avslappning, handmassage) ............. - 9 -
Metoddiskussion...................................................................... - 9 Konklusion ............................................................................. - 12 Implikation ............................................................................ - 12 Referenser ................................................................................ - 1 Bilagor .............................................................................................
Bilaga A.......................................................................................................
Tabell 2. Sökhistorik. ................................................................................................
Bilaga B. ......................................................................................................
Kvalitetsgranskningsprotokoll för litteraturstudie. ..............................................
Bilaga C.......................................................................................................
Tabell 3: Artikelöversikt ..........................................................................................
Inledning
Årligen genomför slutenvården i Sverige ca 800 000 kirurgiska ingrepp
(Socialstyrelsen., 2014). Majoriteten av dessa ingrepp utförs under anestesi. I den
perioperativa verksamheten syftar anestesin främst till att förhindra lidande hos den
som genomgår ingrepp eller undersökningar som annars skulle ha varit smärtsamma
eller förknippade med starkt obehag. Dock anger många av de perioperativa patienterna
att de upplevt oro inför, under och efter ett kirurgiskt ingrepp. Den perioperativa oron
är främst kopplad till rädsla för smärta, obehag, medvetslöshet och själva operationen
(Mitchell., 2005). Karlsson, Ekebergh, Mauléon och Almerud Österberg (2012) anger
den perioperativa patientrollens passivitet och den kontrollförlust som det innebär att
överlämna ansvaret för sin egen kropp till någon annan, som en stark källa till oro.
Den perioperativa oron kan, förutom lidande och en försämrad upplevelse av ingreppet,
ha fysiologiska effekter för patienten (Mottram., 2011). Bland dessa nämns bland annat
ökad smärtkänslighet och en negativ effekt på patientens förmåga till rehabilitering
efter ingreppet. En orolig patient kan dessutom ta längre tid i anspråk inför ingreppet,
vilket i sin tur kan leda till förseningar i arbetet och högre kostnader för sjukvården
(Mitchell., 2005).
Bakgrund
Anestesi
Anestesi definieras som bortfall av alla medvetna sinnesintryck såsom smärta,
temperaturkänsla, tryck och kroppsläge och har till huvuduppgift är att eliminera den
smärta och de obehagliga upplevelser som en operation kan medföra för den enskilde
patienten (Hovind., 2013).
Generell anestesi (narkos) innebär att patienten försätts i ett reversibelt medvetslöst
tillstånd. Lokal anestesi verkar genom att orsaka en reversibel nervblockad inom ett
begränsat område. Valet av metod är beroende av patientens behov och typ av ingrepp
(Hovind., 2013).
Oro
Ottosson & D’Elia (2008) menar att oro är en naturlig del av livet. Personer kan
uppleva oro på olika sätt, dels som rädsla och upprördhet som är den psykiska delen av
oro eller den fysiska såsom spänningar i kroppen. Oro orsakas oftast av en rädsla för att
något dåligt kommer att hända och är en överlevnadsstrategi, som går ut på att förutse
och upptäcka faror. Det är vanligt att undvika det som orsakar oron, för att på så sätt
undviks även de tänkta farorna. På kort sikt kan det vara en lättnad att undvika saker
1
som framkallar oro, men på lång sikt kan det leda till att personen undviker allt fler
aktiviteter vilket gör att det sociala livet blir lidande. Genom att vara förberedd kan
patienten känna en viss kontroll över sin oro. Både oro och rädsla handlar om vad som
kan hända i framtiden. Oro är subjektiv till sin natur och trots att den inte är lika lätt att
identifiera som fysiologiska reaktioner betyder det inte att oron är mindre verklig för
den person som upplever den (ibid).
Ottosson och D’Elia (2008) menar vidare att oro kan utlösas genom inre och yttre
faktorer. Yttre faktorer innebär att drabbas av sjukdom och/eller förlust av något slag
medan inre faktorer hos individen innebär rädsla för att drabbas av sjukdom eller
olyckor, men kan även utgöra osäkerhet och tvivel på den egna förmågan att klara av
och hantera vissa händelser i livet. Oro och ångest inför framtiden är en
överlevnadsstrategi med syfte att hjälpa människor att kunna förutse eventuella hot som
gör att individen söker säkerhet och trygghet (ibid). En stark långvarig oro och ångest
har däremot en skadlig effekt på den psykiska hälsan men i förlängningen även på den
fysiska i form av hypertoni, högre hjärtfrekvens och andra stressrelaterade symtom
(Mottram., 2011).
Rosén, Svensson och Nilsson (2008) nämner faktorer som tidigare sjukdomshistoria,
vårderfarenheter, social situation, ålder, kön och självuppfattning som faktorer som alla
har betydelse för uppkomsten av oro inför anestesi. Ett centralt begrepp i
sammanhanget som syftar till att hantera oro är: coping, vilket definieras som: ”den
taktik och de försvarsmekanismer som individen vidtar för att kunna hantera en
stressande situation.” Dessa försvarsmekanismer är inte alltid av en medveten och
strukturerad art och beror ytterst på individens grundförutsättningar” (Snyder., 1999,
s9). Det tillkommer även de erfarenheter och åsikter som innehas utav patientens familj
och sociala nätverk och som, på gott eller ont, kan komma att prägla patientens egna
upplevelser (Krohne & Slangen., 2005).
Anestesiologisk omvårdnad
Anestesiologisk omvårdnad utgår från den enskilde patientens resurser och behov.
Anestesisjuksköterskan ska inge patienten lugn, trygghet och förvissning om att han
eller hon får professionell omvårdnad. Anestesisjuksköterskans uppgift är vidare att
skapa tillit, trygghet för patienten och att arbeta förebyggande för att underlätta vård
(Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeföreningen.,
2012).
För att bemöta oro hos patienten skapar anestesisjuksköterskan en relation genom den
perioperativa dialogen som tar upp patientens tidigare erfarenhet av vården,
förväntningar, behandlingar, och det stundande ingreppet. Den perioperativa dialogen
består av tre delar som innefattar det pre- intra- och postoperativa samtalet mellan
patient och sjuksköterska. Målet med samtalen är att skapa förutsättningar för en värdig
vård, skydda patientens integritet och skapa patientsäker vård (Lindwall & von Post.,
2009).
2
Enligt Mitchell (2005) har problematiken kring den perioperativa oron varit känd under
lång tid, men det är först på senare år som omvårdnadsforskningen på allvar har börjat
intressera sig för ämnet. Tidigare psykologiska förklaringsmodeller, som med tiden har
visat sig vara otillräckliga eller i vissa fall direkt olämpliga, håller nu på att ersättas
med nya rön, för att sjuksköterskan ska kunna bemöta den perioperativa oron i kraft av
sin yrkesroll (de Bie, Massuger, Lenselink, Derksen, Prins, & Bekkers., 2011;
Mitchell., 2005; Rosén et al., 2008). Det har även tillkommit ytterligare metoder för att
bemöta perioperativ oro hos patienter, till exempel: musikterapi och
avslappningsövningar (Johnson, Raymond, & Goss, 2012; Lin., 2010). Även
operationsmetodernas utveckling och dagkirurgins framväxt under de senaste 20 åren
har betydelse. Antalet dagkirurgiska patienter ökar ständigt och operationer som
tidigare innebar en längre tids sjukhusvistelse för patienten har idag ersatts av besök
som endast tar några timmar, vilket förstärker behovet av kunskap om den
perioperativa oron från anestesisjuksköterskans sida (McIntosh & Adams., 2011;
Mottram., 2011). Mitchell (2005) skriver: ”sjukvårdens alla tidigare metoder för
uppskattning och förebyggande av perioperativ oro har blivit förlegade i och med den
moderna dagkirurgins inträde” (s.73).
Evidensbaserad vård
Syftet med evidensbaserad vård är att använda sig av metoder som är beprövade, med
den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen inom området, som gör störst nytta för
patienten och är mest kostnadseffektiva (Edberg, Ehrenberg, Friberg, Walin, Wijk,
Öhlen., 2013). Att praktisera evidensbaserad vård innebär att ta fram vetenskapliga
underlag för beslut om vilka vårdåtgärder som skall vidtas och att leda evidensbaserad
vård innebär att aktivt bidra till att implementera ny kunskap (ibid).
Problemformulering
Oro kopplat till operativa ingrepp kan vara ett problem för den utsatta patienten och
kunskap om hur och varför denna oro uppkommer, förebyggs eller lindras är
grundläggande för att anestesisjuksköterskan ska kunna ge en god vård.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som oroar patienter i samband med
anestesi samt att beskriva vad anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra oron.
3
Metod
Design
Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie enligt Polit och Tatano Beck
(2012). För insamling, bearbetning och analys valdes den intergrativa metod
(mixmethod-review) som beskrivits av Whittemore och Knalf (2005). Den intergrativa
metodens bredd gör det möjligt att kombinera data från såväl teoretisk som empiriska
litteratur och forskning. Avsikten är att sammanfoga olika källor till en syntes i avsikt
att förstå och kunna förklara ett fenomen (Polit & Beck., 2012; Whittemore & Knafl.,
2005). Enligt Whittemore och Knafl (2005) är det väsentligt att den intergrativa studien
utförs metodiskt för att undvika feltolkningar och bias i resultatet. Denna studie följer
därför de fem steg som beskrivits av Whittemore och Knafl (2005):
1.
2.
3.
4.
5.
problemidentifikation
litteratursökning
dataevaluering (kvalitetsbedömning)
dataanalys
presentation
Urval
Studien inkluderar artiklar med tillgängliga abstract, hämtade från vetenskapliga
tidskrifter (peer-review), som är publicerade mellan åren 2005-2014.
Exklusionskriterier var review-artiklar och forskning som berör barn.
Datainsamling
Problemidentifikation
Problemområdet identifierades genom studiens syfte: Att beskriva vad som oroar
patienten i samband med anestesi samt att beskriva vad anestesisjuksköterskan kan
göra för att lindra oron. Ett väl avgränsat syfte underlättade bedömningen av vilka
artiklar som var relevanta eller icke-relevanta för studien (Whittemore & Knafl., 2005).
Litteratursökning
De sökord som bedömdes vara relevanta för studiens syfte och som användes i
sökningen var: anesthesia, anxiety, nursing, perioperative. De databaser som valdes för
sökningen var Cinahl och PubMed. Sökord som svarade mot studiens syfte
kontrollerades mot de bägge databasernas respektive ämnesordlista Thesaurus.
4
Tabell 1: Sökord.
Sökord
Anesthesia
Anxiety
Nursing
Perioperative
Cinahl
Anesthesia
(Cinahl heading)
Anxiety
(Cinahl heading)
Nursing
(Cinahl heading)
PubMed
Anesthesia
(MeSH term)
Anxiety
(MeSH term)
Nursing
(MeSH term)
Perioperative
(Cinahl heading)
Perioperative
(MeSH term)
Sökorden kombinerades med den booleska termen AND samt de inklusions- och
exklusionskriterier som är nämnda i urvalet, för att ytterligare avgränsa sökningen och
få fram ett mer specifikt resultat (Forsberg & Wengström., 2003).
Under sökningen framkom samma artiklar i de bägge databaserna vid åtskilliga
tillfällen. För att underlätta översikten så står samtliga utvalda artiklar listade under
Cinahl i sökhistoriken eftersom ingen av dessa förekom endast i Pubmed. Sökningen
gav 125 artiklar där samtliga titlar granskades och abstrakt lästes inför urval 1. Av de
granskade artiklarna befanns 26 svara mot studiens syfte (Bilaga A). Bland de
exkluderade studierna ingick: specifika riktlinjer, artiklar avsedda för
studenthandledning samt de artiklar som behandlade ångest och oro som inte gick att
koppla till anestesisjuksköterskans verksamhet eller kompetensområde.
Databearbetning
Dataevaluering
I studiens tredje steg bedömdes artiklarnas kvalitet. Artiklarna lästes först igenom av
bägge författarna och granskades i avsikt att få en överblick över materialet (Polit &
Tatano Beck., 2012). Därefter kvalitetsgranskades varje artikel efter en egen framtagen
kvalitetsgranskningsmall som var utformad efter Forsberg och Wengströms (2013) samt
Whittemore och Knafls (2005) rekommendationer. Artiklarnas värde i förhållande till
denna granskningsmall avgjorde vilka artiklar som ingick i den slutliga
litteraturstudien.
Kvalitetsgranskningsmallen (Bilaga B) består av 18 olika påståenden och artiklarna
bedömdes efter hur många JA som besvarade dessa. De artiklar som fått 12-18 JA
bedömdes vara av hög kvalitet. Artiklarna med 8-12 JA bedömdes vara av
medelkvalitet och de under 8 JA bedömdes vara av låg kvalitet.
5
I urval 2 granskades 26 artiklar varav 11 artiklar ansågs svara väl mot studiens syfte
och uppfyllde det kvalitetskrav som fastställdes genom kvalitetsgranskningsmallen. Av
de resterande bedömdes 8 artiklar vara av hög kvalitet och 3 av medelkvalitet.
Artiklarna är redovisade i artikelöversikten, (bilaga C).
Dataanalys
Analysens fjärde steg innebar en tolkning av artiklarnas relevans och kvalitet samt att
skapa en syntes av deras innehåll. Artiklarna lästes igenom av bägge författarna i avsikt
att genom att kondensera materialet kunna bilda kategorier och finna gemensamma
subteman och teman, (tabell 2) (Polit & Tatano Beck., 2012). Fynden grupperades efter
resultat. Avsikten därmed var att skapa en syntes av materialet från olika källor som
svarar till denna studies syfte och därigenom, enligt Whittemore och Knafl (2005),
ligger till grund för studiens resultat.
Tabell 2: Exempel från analys
Kategori
Subtema
Tema
Upplevelsen av brist på
integritet och värdighet i
väntan på operation skapade
oro hos patienterna.
Känna sig utlämnad.
Faktorer som skapar oro.
Ett pre-operativt besök från
en anestesi-sjuksköterska
gjorde att patienterna
upplevde mindre perioperativ
oro vid ankomsten till
operations-avdelningen.
Information och
undervisning.
Anestesisjuksköterskans
möjligheter att minska oro.
Etik
Samtliga artiklar och det resultat som svarade till studiens syfte redovisades för att
undgå bias. I de artiklar som ingick i studien redogjordes för etiska aspekter. (Polit &
Beck., 2013). Artiklar som framtagits i marknadsföringssyfte ingick inte i studien
(Forsberg och Wengström 2003).
Resultat
Efter granskningen av artiklar framkom följande teman i resultatet: Faktorer som
skapar oro, med subtema: känna sig utlämnad, miljön, oro över återhämtning och
personalens tidsbrist. Samt Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro, med
följande subtema: information och undervisning och icke farmakologiska metoder
(musik, avslappning, handmassage)
6
Faktorer som skapar oro
Känna sig utlämnad
Förberedelser för en operation eller annat invasivt ingrepp var en källa till oro och
ångest för patienten. Den preoperativa väntetiden i förberedelserummet bidrog till
stress genom att ge tid för patienten att tänka och oroa sig kring det kommande
ingreppet. Patienten kände ofta rädsla över att något skulle kunna gå fel under själva
ingreppet eller över en kommande eventuell smärta eller obehag. Det som skapade oro
var känslan av förändrad kroppsuppfattning i samband med operation, känslan av
förlust av självständighet, personlig identitet under vistelse på sjukhuset och oro för
familj och arbete samt en känsla av att händelserna var bortom egen kontroll (Brand,
Munroe & Gavin., 2013; Deyirmenjian Karam & Salameh., 2006).
I studien av Gilmartin och Wright (2008) framkom att väntrum kan vara en källa till
oro. Patienterna såg det som ett problem med att patienter av olika kön använder
samma pre-operativa väntrum. Många upplevde sig utsatta och generade när de
tvingades vänta tillsammans med medpatienter utav motsatt kön.
Miljön
Miljön på operationssalen var en stor stressfaktor då den associerade till det kirurgiska
ingreppet. Operationssalen sågs som en egen speciell miljö där all utrustning var
potentiellt orosframkallande. Ljudet i operationssalen, inskränktheten i rörelsefrihet då
patienten befinner sig på operationsbordet och låg temperatur på salen var alla faktorer
som upplevdes störande och bidrog till oro (Mitchell., 2008).
Patienter med tidigare oros- eller depressionsproblematik kände mer oro vid ankomsten
till operationssalen och i samband med anestesiinduktion än de som saknade dessa
erfarenheter. En annan bidragande faktor till oro under operationsförberedelserna är
uppkoppling till övervakning och monitorering. Åsynen av medicinsk utrustning och
ljud och alarm från monitorer och övervakningsutrustning uppfattades som en källa till
oro (Haugen et al., 2009).
Oro över återhämtningen
Den postoperativa fasen upplevdes som en orosalstrande faktor trots att själva
operationen var överstånden. Smärta, illamående och kräkningar och andra bieffekter
inverkade negativt på patientens upplevelse av oro (Gilmartin & Wright., 2008; Haugen
et al., 2009). Även den efterföljande rehabiliteringen och pressen på att komma ”ur
sängen” uppfattades som oroande. Somliga patienter uppgav att de var oförberedda på
nästa steg i den operativa fasen. De tvingades lämna uppvakningsavdelningen innan de
var redo för det och upplevde att detta orsakade dem oro och obehag (Worster &
Holmes., 2009).
7
Personalens tidsbrist
I studien utförd utav Lee och Lee (2012) beskriver sjuksköterskor hur det inte alltid var
möjligt att ta sig tid att gå igenom det förväntade förloppet och hur detta var en källa
till oro för patienterna. Gilmartin och Wright (2009) beskriver hur patienterna kände sig
övergivna i den operativa miljön och hur upplevd tidspress ifrån personalens sida
gjorde att tekniska frågor fick prioritet över information och bemötande.
Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro
Information och undervisning
Flera av artiklarna beskriver hur information kunde minska oro såväl pre- som
postoperativt (Gilmartin & Wright., 2008; Haugen et al., 2009; Hoseini, Soltani,
Babaee Beygi & Zarifsanaee., 2013). Denna information gavs i många olika former
även om tonvikten studierna ligger på pre-operativa samtal med anestesisjuksköterska
och ansvarig kirurg. Det pre-operativa samtalet kan antingen äga rum på
vårdavdelningen eller under väntan på operationsavdelningen och upplevs i bägge
fallen positivt utav en majoritet utav patienterna i artiklarna. Detsamma gäller
möjligheten till fortlöpande information under väntetiden och eventuella uppdateringar
kring förändringar i operationsprogrammet eller andra faktorer som rör operationen.
Korrekt och personlig information har även betydelse för den upplevda oron
postoperativt och den efterföljande rehabiliteringen (Gilmartin & Wright., 2008;
Haugen et al., 2009; Sadati et al., 2013; Worster & Holmes., 2009).
Informationssökning kring operation och anestesi kan vara ett försök från patientens
sida att erhålla kontroll över situationen. Vilka coping-mekanismer patienten väljer
beror på vilka resurser patienten äger i form av hälsa, energi, problemlösningsförmåga,
social kompetens, social stöd eller materiella resurser. Behovet av kunskap kan skilja
sig åt mellan olika kulturer. I vissa fall föredrar patienter att vara okunniga om det
förväntade förloppet då kunskap bara ökar deras oro (Deyirmenjian et al., 2006).
I en studie utförd av Lee och Lee (2013) framkom att perioperativ information och
utbildning är ett bra instrument för att lindra patientens oro och främjar deras
postoperativa återhämtning och rehabilitering. Personlig kontakt med
anestesisjuksköterskan, professionell framförhållning och en väl tilltagen patienttid
ledder till minskad oro hos patienter. De mest använda metoderna att ge information till
patienter var: muntlig information, information i form av olika broschyrer och muntlig
förklaring med hjälp av bilder. Informationssökning på internet och att titta på
videoband är det sättet som patienterna minst föredrog att använda sig av. Att använda
ett enkelt språk är att föredra när informationen ges. Den information som patienter
efterfrågade mest var: detaljer om anestesiform, detaljer om operationen, perioperativa
förberedelser och postoperativa förväntningar. (ibid)
8
Icke farmakologiska metoder (musik, avslappning, handmassage)
Gilmartin och Wright (2008) pekar i sin artikel på patientens behov av att bli bekräftad
under den pre-operativa väntan. Att patienten blir sedd och görs delaktig i processen
genom dialog leder till minskad perioperativ oro i många fall. Genom dialog med
anestesisjuksköterskan kan patienten redogöra för sina egna farhågor och resurser,
vilket hjälper anestesisjuksköterskan att bättre förstå vad det är som orsakar obehag för
den enskilde patienten, genom att individanpassa den perioperativa omvårdnaden så att
patientens egna styrkor kan användas på ett så effektivt sätt som möjligt (Gilmartin &
Wright., 2008; Haugen et al., 2009; Sedati et al., 2013).
Gonzales et al., (2010) har granskat användningen utav den psykoterapeutiska
arbetsmetoden Guided Imagery och funnit den vara effektiv i att lindra perioperativ oro
hos dagkirurgiska patienter.
I studien av Brand et al. (2013) framkom att användandet av handmassage i det
perioperativa skedet minskade oro, ångest, stress och smärta hos patienter. För att
kunna bedöma effekten av handmassage gjordes fysiologiska mätningar av
vitalparametrar som puls och blodtryck. De psykologiska effekterna av behandlingen
utvärderades med hjälp av en visuell analog skala som visade att patienterna upplevde
mindre stress kopplad till det operativa ingreppet efter att ha erhållit handmassage.
Detta inkluderade även patienter som opererades i lokalbedövning. Handmassage som
en aktiv form av stöd och beröring gav minskad ångest, oro, upplevelse av smärta samt
mindre muskelspänningar. Cirkulationen förbättrades, hjärtfrekvensen och blodtrycket
minskade och den mentala avslappningen ökade. Patienterna kände sig uppskattade och
kände en högre nivå av komfort i den stressfyllda situationen. Den perioperativa tiden
är en begränsad tid och därför kan handmassage vara ett bra sätt att hjälpa patienten att
minska oro och ångest. Handmassage tar kort tid att lära och att genomföra och är
därför är en både enkel och ekonomisk metod för att minska oro. (ibid)
Binns-Turner et al., (2009) visar i sin studie på hur musik kunde minska oron hos de
patienter som var känsliga för ljuden i den perioperativa miljön och då även bidrog till
minskad oro postoperativt.
Metoddiskussion
Syftet med studien var att beskriva vad som oroar patienter i samband med anestesi
samt att beskriva vad anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra oro. För insamling,
bearbetning och analys av data valdes den integrativa metoden. Detta eftersom en första
övergripande pilotsökning visade på en stor bredd i metodik och analysmetoder när det
gällde att bedöma och beskriva oro. Den integrativa metoden, är en form av mixedmetod review som lämpar sig för att kunna bearbeta och kombinera kvalitativa och
kvantitativa resultat till en syntes (Politi & Beck., 2012; Whittemore & Knafl., 2005).
9
Studiens inklusions- och exklusionskriterier samt kvalitetsgranskningsmallen utgjorde
förutsättningarna för att kunna jämföra olika studiers resultat och metoder och för att
kunna identifiera teman och subteman. Artikelsökningen begränsades till åren 20052014 för att generera ny forskning inom ämnet. En generell svaghet med en systematisk
litteraturstudie är den att de inte tillför någon ny originaldata, vilket empiriska studier
gör, men en styrka är att kunskapsluckor kan identifieras vilket pekar på behov av ny
forskning i ämnet. Att inkludera artiklar med skiftande design nyanserar och stärker
studiens validitet, då inget resultat väljs bort på grundval av metoden. Samtidigt ökar
risken för bias då sammanfogandet av studier med olika design bygger på en personlig
tolkning av materialet. Vi har därför valt att gå stegvist till väga och följa de
rekommendationer och fem steg som definierats utav Forsberg och Wengström (2013).
Databaserna Cinahl och Pubmed inkluderar omvårdnadsforskning och valdes därför ut
för litteratursökningen. De valda sökorden är meningsbärande ord som svarar till
studiens syfte och inklusions -och exklusionskriterier (Forsberg & Wengström., 2013).
Vid första urvalet gav sökningen 125 artiklar. Artiklarnas titlar och abstract lästes
igenom med avsikten att fånga upp data som inte hade framkommit i artikelns titel och
som kunde bidra till studiens syfte och resultat. Efter det andra urvalet återstod 26
artiklar som lästes i sin helhet av bägge författarna. Elva relevanta artiklar valdes ut.
Artiklarna i detta tredje urval var de vars resultat helt och hållet svarade till studiens
inklusionskriterier och syfte. Tio utav de elva artiklarna var kvantitativa. Forsberg och
Wengström (2013) bekräftar att kvantitativ metod är den mest använda metoden då det
gäller att beskriva och förklara samband, där statistiska och mätbara resultat eftersöks.
Det var överraskade att fördelningen inte var jämnare och att det inte framkom fler
kvalitativa studier i urvalet. Detta då begreppet perioperativ oro behandlar patientens
subjektiva upplevelser och erfarenheter. Tydligt är att det saknas övergripande
konsensus inom forskningsområdet då ingen av de tio ovan nämnda artiklarna använde
sig utav samma skalor eller mätinstrument för att beskriva sina fynd.
Litteratursökningens samtliga steg är väl definierade och beskrivs ingående i bilaga A
tillsammans med sökord och sökvägar vilket vi menar stärker studiens reliabilitet.
De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades efter en egen granskningsmall då det finns
några tillgängliga mallar för studier med integrativ metod som grund som svarade till
studiens syfte. Vi valde därför att använda oss av en modifierad
kvalitetsgranskningsmall för kvantitativa och kvalitativa studier som följer principer
framtagna av Forsberg och Wengström (2013) och Whittemore och Knafl (2005).
Whittemore och Knafl (2005) menar att den integrativa metoden inte kan använda sig
av en i förväg fastställd granskningsmall utan att varje studie måste behandlas som en
unik företeelse utifrån ämnesvalet och omvårdnadsforskningens komplexitet.
Samtliga 11 artiklar som kvalitetsgranskades inkluderades i studien. Åtta av artiklarna
bedömdes ha hög kvalitet och tre vara av medelkvalitet.
10
Artiklarnas ursprungsländer var USA, UK, Libanon, Iran, Kina och Norge vilket inte
förankrar studiens resultat i någon enskild kultursfär. Detta kan anses vara en god sak
eftersom den perioperativa oron framträder som ett globalt fenomen i studien. Men det
ställer samtidigt krav på att lösgöra sig från det synsätt som präglar vår egen
(författarnas) uppfattning om hur oro definieras och yttrar sig.
Samtliga artiklar var etiskt granskade då det enligt Forsberg och Wengström (2013) är
viktigt att de inkluderade studierna har blivit prövade utav en etisk kommitté efter
noggranna etiska överväganden. Artiklarnas resultat analyserades först enskilt och
sedan tillsammans. Detta får ses som en fördel för studien och en styrka då vi hade
olika förståelse för ämnet och texttolkning och därigenom kunde erhålla ett vidare
perspektiv. Enligt Forsberg och Wengströms (2013) rekommendationer läggs stor vikt
vid forskarnas olika perspektiv och förståelse vid tolkning av data. Dataanalysen var en
stor utmaning på grund av de stora mängder data som skulle göras förståeliga.
Resultaten sammanställdes därför i en pågående diskussion där skapandet av subtema
och därpå följande tema fick växa fram under processens gång (ibid).
Resultatdiskussion
Studien visar att den perioperativa patientens utsatta situation och den perioperativa
miljön orsakar oro hos många patienter. I resultaten framkommer vidare att
anestesisjuksköterskans möjligheter för att minska oro hos patienter i samband med
kirurgiska ingrep bestod utav information och undervisning samt av ickefarmakologiska metoder. Anestesisjuksköterskan har även möjlighet att med aktiva
åtgärder åstadkomma en så lugn omgivning som möjligt genom att minimera störande
inslag i miljön.
Information och undervisning omnämndes som den mest betydelsefulla åtgärden i flera
utav de granskade artiklarna (Gilmartin & Wright., 2008; Haugen et al., 2009; Hoseini,
Soltani, Babaee Beygi & Zarifsanaee., 2013). Information som behandlade preoperativa förberedelser, anestesiform och postoperativa förväntningar var den som
efterfrågades mest. För bästa effekt skulle denna information helst delges under ett
personligt samtal med patienten och enkelt språk uppskattades (Lee & Lee., 2013).
Enkla åtgärder som att hålla patienten informerad, uppdatera väntetider, ge information,
förklara andra aspekter av vården, vara uppmärksam och ta sig tid att lyssna och
samtidigt ge verbal uppmuntran och bekräftelse till patienten, skapar förtroende mellan
patienten och anestesisjuksköterskan och bidrar därmed till att minska oro. Patientens
tillfredsställelse av vården och förloppet står i relation till god information och
kommunikation (Rhodes, Miles & Pearson., 2006).
Det fanns motsägelsefulla uppgifter i de studier som behandlar vikten av information.
Där somliga artiklar pekade ut information och undervisning som den i särklass mest
11
effektiva metoden för att bekämpa perioperativ oro så fanns det andra som angav
kunskap kring det förestående ingreppet och efterförloppet som en källa till oro i sig.
Orsaken därtill står enligt vår mening att finna i studiernas infallsvinkel och syfte.
I resultatet framkommer att kännedom om hur den pre-och operativa miljön påverkar
patienterna och hur anestesisjuksköterska åstadkommer en lugn omgivning är av stor
vikt för att förhindra uppkomsten av perioperativ oro. Miljön i väntrummet och på
operationssalen har visat sig att vara en stor källa till oro hos patienter på grund av all
utrustning som finns där och olika ljud som framkommer (Haugen et al., 2009;
Mitchell., 2008). För att lindra oro hos patienten kan anestesisjuksköterskan använda
sig av olika sorters musik (Binns-Turner et al., 2009). Eftersom varje patient är unik
som individ och oro är svårbedömd, enligt Ottosson och D’Elia (2008) är det endast
patienten själv som kan bedöma och avgöra vad som minskar eller lindrar hans/hennes
oro och vilken slags musik skall användas.
Att få lov att behålla sin integritet genom hela vårdkedjan identifierades som en viktig
fråga för patienter. Under väntan på en operation upplevde flertalet att de förlorade
kontroll över både sin kropp och sin tid. Detta stärks i studien av Susleck et al., (2007)
där patienterna beskriver känslan av att tappa kontrollen över kroppen och få känslan
att bli behandlade som ett barn eller ett föremål.
Läkemedel förekom inte som en kategori i studien trots att pre-medicinering omnämns
i flera av artiklarna som varande standardförfarande vid perioperativ oro. Trots detta är
det bara en av artiklarna (Haugen et al., 2009) som försökt att utvärdera dess effekter
och då utan att kunna påvisa några signifikanta skillnader i oro hos medicinerade kontra
icke-medicinerade patienter.
Konklusion
Uppsatsens syfte var att undersöka vad som oroade den perioperativa patienten och vad
för åtgärder som anestesisjuksköterskan kunde ta till för att lindra denna oro. Resultatet
sammanställdes i två kategorier med underliggande subtema. Faktorer som skapar oro
och anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro.
Implikation
Perioperativ oro är ett vanligt förekommande fenomen hos de patienter som
anestesisjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete. Det är därför av stor vikt att
anestesisjuksköterskan äger ingående kunskap om fenomenet och hur hon kan
motverka detta på bästa vis. Vilka metoder som står till buds avgörs av den enskilde
patientens bakgrund och resurser samt den operativa miljöns beskaffenhet och är
subjektiva till sin natur.
12
Resultatet av denna studie kan vara av betydelse för anestesisjuksköterskan för att
kunna bättre bemöta oro hos patienter, få bättre förståelse för patienten som genomgår
en operation och ge en god omvårdnad. Detta främjar både patientens delaktighet i
planeringen av omvårdnaden, patientsäkerheten och kan möjligen leda till kortare
vårdtider. Trots detta så saknas inte sällan övergripande strategier för bekämpandet av
perioperativ oro och mer forskning kommer att krävas inom området.
13
Referenser
*Binns-Turner, P. G., Wilson, L. L., Pryor, E. R., Boyd, G. L., & Prickett, C. A.
(2011). Perioperative Music and Its Effects on Anxiety, Hemodynamics, and Pain
in Women Undergoing Mastectomy. AANA Journal, 79(4 Suppl), 21-7.
*Brand, L. R., Munroe, D. J., & Gavin, J. (2013). The Effect of Hand Massage on
Preoperative Anxiety in Ambulatory Surgery Patients. AORN Journal, 97(6), 708717.
de Bie, R., Massuger, L., Lenselink, C., Derksen, Y., Prins, J., & Bekkers, R.
(2011).The role of Individually targeted information to reduce anxiety before
colposcopy: a randomised controlled trial. BJOG: An International Journal of
Obstetrics & Gynaecology, 118(8), 945-950.
*Deyirmenjian, M., Karam, N., & Salameh, P. (2006). Preoperative patient education
for open-heart patients: a source of anxiety? Patient Education & Counseling, 62(1),
111-117.
Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Walin, L., Wijk, H., Öhlen, J. (2013).
Omvårdnad på avancerad nivå-kärnkompetenser inom sjuksköterskans
specialistområden. Lund: Studentlitteratur
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data
synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockhom: Natur och Kultur.
*Gilmartin, J., & Wright, K. (2008). Day surgery: patients' felt abandoned during the
preoperative wait. Journal of Clinical Nursing, 17(18), 2418-2425.
*Gonzales, E., Ledesma, R., McAllister, D., Perry, S., Dyer, C., & Maye, J. (2010).
Effects of guided imagery on postoperative outcomes in patients undergoing sameday surgical procedures: a randomized, single-blind study. AANA Journal, 78(3),
181-188.
Halmstad högskola. (2013). Riktlinjer för skriftliga uppgifter och examensarbete.
Halmstad: Halmstad högskola.
*Haugen, A., Eide, G., Olsen, M., Haukeland, B., Remme, A., & Wahl, A. (2009).
Anxiety in the operating theatre: a study of frequency and environmental impact in
patients having local, plexus or regional anaesthesia. Journal of Clinical
Nursing, 18(16), 2301-2310.
*Hoseini, S., Soltani, F., Babaee Beygi, M., & Zarifsanaee, N. (2013). The effect of
educational audiotape programme on anxiety and depression in patients undergoing
coronary artery bypass graft. Journal of Clinical Nursing, 22(11/12), 1613-1619.
Hovind, I. L. (red.). (2013). Anestesiologisk omvårdnad.
Malmö: Studentlitteratur.
Johnson, B., Raymond, S., & Goss, J. (2012). Perioperative Music or Headsets to
Decrease Anxiety. Journal of Perianesthesia Nursing, 27(3), 146-154.
Krohne, H., & Slangen, K. (2005). Influence of social support on adaptation to
surgery. Health Psychology, 24(1), 101-105.
Karlsson, A., Ekebergh, M., Mauléon, A., & Almerud Österberg, S. (2012). “Is that My
Leg?” Patients’ Experiences of Being Awake During Regional Anesthesia and
Surgery. Journal of Perianesthesia Nursing, 27(3), 155-164.
*Lee, C., & Lee, I. F. (2013). Preoperative patient teaching: the practice and
perceptions among surgical ward nurses. Journal of Clinical Nursing, 22(17/18),
2551-2561.
Lin, P. (2012). An evaluation of the effectiveness of relaxation therapy for patients
receiving joint replacement surgery. Journal of Clinical Nursing, 21(5/6), 601-608.
Lindwall, L., & von Post, I. (2009). Continuity created by nurses in the perioperative
dialogue -- a literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(2), 395401.
McIntosh, S., & Adams, J. (2011). Anxiety and quality of recovery in day surgery: a
questionnaire study using Hospital Anxiety and Depression Scale and Quality of
Recovery Score. International Journal of Nursing Practice, 17(1), 85-92.
Mitchell, M. (2005) Anxiety management in Adult Day Surgery.
London: Whurr Publishers Ltd
*Mitchell, M. (2008). Conscious surgery: influence of the environment on patient
anxiety. Journal of Advanced Nursing, 64(3), 261-271.
Mottram, A. (2011). Patients' experiences of day surgery: a parsonian analysis. Journal
of Advanced Nursing, 67(1), 140-148.
Ottosson, J., & D'Elia, G. (2008). Rädsla, oro, ångest: behandling i samarbete.
Stockholm: Liber.
Polit, D-F., & Tatano Beck, C. (2012). Nursing research. Appraising evidence for
nursing practice.
Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincot Williams & Wilkins.
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2012).
Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård.
Rhodes, L., Miles, G., & Pearson, A. (2006). Patient subjective experience and
satisfaction during the perioperative period in the day surgery setting: A systematic
review. International Journal of Nursing Practice, (12), 178-192.
Rosén, S., Svensson, M., & Nilsson, U. (2008). Calm or not calm: the question of
anxiety in the perianesthesia patient. Journal of Perianesthesia Nursing, 23(4), 237246.
*Sadati, L., Pazouki, A., Mehdizadeh, A., Shoar, S., Tamannaie, Z., & Chaichian, S.
(2013). Effect of preoperative nursing visit on preoperative anxiety and
postoperative complications in candidates for laparoscopic cholecystectomy: a
randomized clinical trial. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(4), 994-998.
Socialstyrelsen. (2014). Statistikdatabas för operationer I sluten vård.
Hämtad 2014-05-21, från:
Http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/operationerislutenvard
Snyder, C. R. (1999) Coping: the psychology of what works.
Cary, NC, USA: Oxford University Press
Susleck, D.,Willocks, A.,Secrest,J.,Norwood, BK.,Holweger,J.,Davis,M.,&Trimpey,M.(2007), The perianesthesia experience from
the patient`s perspective. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 22(1), 10-20.
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology.
Journal of Advanced Nursing, 52(5), 546-553.
*Worster, B., & Holmes, S. (2009). A phenomenological study of the postoperative
experiences of patients undergoing surgery for colorectal cancer. European Journal
Of Oncology Nursing, 13(5), 315-322.
Bilagor
Bilaga A.
Tabell 2. Sökhistorik.
Datum
Databas
2014-0522
Cinahl
2014-0522
Cinahl
2014-0522
Cinahl
2014-0522
Cinahl
2014-0522
Cinahl
2014-0522
Cinahl
2014-0524
Pubmed
2014-0524
Pubmed
2014-0524
Pubmed
Sökord/Limits/Boolska
operatörer
Anesthesia AND
Anxiety, Limits: eng.
2005-2014, adult,
abstract, peer review
Anesthesia AND
Anxiety AND Nursing,
Limits: eng, 2005-2014,
adult, abstract, peer
review
Anesthesia AND
Anxiety AND Nursing
AND Perioperative,
Limits: eng, 2005-2014,
adult, abstract, peer
review
Anxiety AND Nursing
Limits: eng, 2005-2014,
adult, abstract, peer
review
Anxiety AND Nursing
AND Preoperative
Limits: eng, 2005-2014,
adult, abstract, peer
review
Anxiety AND
Perioperative
Limits: eng, 2005-2014,
adult, abstract, peer
review
Anesthesia AND
Anxiety
Limits: eng, 2005-2014,
adult, abstract,
Anesthesia AND
Anxiety AND Nursing
Limits: eng, 2005-2014,
adult, abstract,
Anesthesia AND
Anxiety AND Nursing
AND Perioperative
Limits: eng, 2005-2014,
adult, abstract,
Antal
träffar
81
Lästa
abstract
40
Urval 1
Urval 2
9
9
28
28
1
1
8
8
0
0
864
0
0
0
50
30
11
1
42
0
0
0
546
0
0
0
44
18
5
0
5
1
0
0
Bilaga B.
Kvalitetsgranskningsprotokoll för litteraturstudie.
Utarbetad efter principer beskrivna av Forsberg & Wengström (2013) och Whittemore
och Knalf (2005).
Bakgrund
1. Finns det vetenskaplig och teoretisk förankring beskriven? Ja/Nej
Problemformulering
2. Är problemformulering avgränsad? Ja/Nej
3. Är syftet med studien tydligt presenterat? Ja/Nej
Etik.
4. Föreligger det en etisk övervägning i studien? Ja/Nej
Urval
5.
6.
7.
8.
Är urvalet relevant? Ja/Nej
Är urvalskriterierna tydligt beskrivna? Ja/Nej
Redovisar studien bortfall? Ja/Nej
Är undersökningsgruppen lämplig för studien? Ja/Nej
Metod för datainsamling
9. Är datainsamlingen tydligt beskriven? Ja/Nej
10. Är modellbeskrivningen tydligt? Ja/Nej
11. Är data systematisk samlad genom t.ex. Intervjuguide, enkät eller protokoll?
Ja/Nej
Datanalys
12. Är dataanalys och tolkning av resultat diskuterade? Ja/Nej
13. Är resultaten trovärdiga och källor angivna? Ja/Nej
14. Är resultaten pålitliga och trovärdiga? Ja/Nej
Utvärdering
15. Kan resultatet återkopplas till problemformulering? Ja/Nej
16. Stödjer presenterade data forskarens resultat? Ja/Nej
17. Är resultaten klinisk relevant? Ja/Nej
18. Har metodiska brister och risker för bias diskuterats? Ja/Nej
Ska artikeln inkluderas i resultatet? Ja/Nej
Perioperative music and its
effects on anxiety,
hemodynamics, and pain in
women undergoing
mastectomy
Binns-Turner, P., Law
Wilson, L., Pryor, E., Boyd,
G., & Prickett, C.
Brand, L., Munroe, D., &
Gavin, J.
2011, USA, Cinahl
2013, USA, Cinahl
The effect of hand massage
on preoperative anxiety in
ambulatory surgery
patients.
Titel
Författare
Publikationsår, Land, Databas
Tabell 3: Artikelöversikt
Att fastställa om
handmassage kunde hjälpa
patienter att känna sig
mindre oroliga i väntan på
ingreppet.
Att undersöka effekten av
musikens påverkan genom
förändringar i blodtryck,
hjärtfrekvens, oro och
smärta hos kvinnor med
diagnostiserad bröstcancer
som genomgick
mastektomi.
Syfte
Preoperativ handmassage
har visat sig vara en viktig
tillfredsställande faktor för
våra patienter. Utövande av
handmassage har i grunden
förändrat hur vi tar hand
om våra patienter. Våra
sjuksköterskor är mer
medvetna om patienternas
icke medicinska behov och
vilken roll sjuksköterskor
spelar för att förbättra
patienters upplevelse av
dagkirurgisk vård..
Interventionsgruppen som
hade lyssnat på musik i
förbindelse med
mastektomi kände mindre
oro såväl före som efter
ingreppet jämfört med
kontrollgruppen. Vidare
upplevde kvinnorna i
interventionsgruppen
mindre smärta
postoperativt jämfört med
kontrollgruppen.
Kvasi-experimental studie
som inkluderade 24
patienter varav 11 utgjorde
kontrollgruppen. Intet
redovisat bortfall.
Kvasi-experimental studie
med för-och efter test som
utvärdering och ickeslumpvis urval av patienter
till intervention och
kontroll grupp. 101
patienter uppfyllde
kriterierna. Av dessa
slutförde 45 studien i
interventions grupp och 41
i kontroll grupp. Bortfall:
15.
Slutsats
Metod, Urval, Bortfall
Hög
Medel
Vetenskaplig kvalitet
Bilaga C.
Författare
Deyirmenjian, M., Karam,
N., & Salameh, P.
Gilmartin, J., & Wright, K.
Publikationsår, Land, Databas
2005, Libanon, Cinahl
2008, UK, Cinahl
Day surgery: patients’ felt
abandoned during the
preoperative wait.
Preoperative patient
education for open-heart
patients: A source of
anxiety?
Titel
Att beskriva och utvärdera
patienters erfarenhet av
modern dagkirurgi.
Att utvärdera effekten av
preoperativ
patientutbildning på ångest
och fysiologisk
återhämtning på patienter
som har genomgått öppen
hjärtkirurgi.
Syfte
En hermeuneutisk,
fenomenologisk studie där
20 patienter fick redogöra
för sina upplevelser genom
ostrukturerade intervjuer.
Efter transkribering fann
forskarna 4 genomgående
tema vilka utgör studiens
resultat. Inga bortfall
redovisade.
Kvasi-experimental studie
som inkluderade 110
patienter. 57 patienter
ingick i experimental grupp
och 53 i kontrollgrupp.
Bortfall 0.
Metod, Urval, Bortfall
Hög
Hög
Det finns ingen enskild
metod för att utbilda alla
patienter: vad som är
framgångsrikt i ett
sammanhang och kultur
behöver inte vara det i ett
annat.
En majoritet av patienterna
kände sig utlämnade och
övergivna pre-operativt
trots att de var omgivna av
vårdpersonal.
Vetenskaplig kvalitet
Slutsats
Författare
Gonzales, E., Ledesma, R.,
McAllister, D., Perry, S.,
Dyer, C., & Maye, P.
Haugen, S., Eide, G.,
Olsen, M., Haukeland, B.,
Remme, Å., & Wahl, A.
Publikationsår, Land, Databas
2010, USA, Cinahl
2009, Norge, Cinahl
Anxiety in the operating
theatre: a study of
frequency and
enviromental impact in
patients having local,
plexus or regional
anaesthesia.
Effects of guided imagery
on postoperative outcomes
in patients undergoing
same-day surgical
procedures: A randomized,
singe-blind study.
Titel
Att utvärdera förekomsten
av intra-operativ oro,
miljöns inverkan på intraoperativ oro samt att
undersöka sambandet
intraoperativ oro och
ångestproblematik och
depression.
Att utvärdera effekten av
pre-operativ
avslappningsterapi hos
ambulatoriska patienter.
Syfte
Medel
Interventionsgruppen kände
mindre oro jämfört med
kontrollgruppen. De
uppvisade även mindre
smärtnivåer och behövde
kortare vårdtid före
hemgång.
Patienter med känd ångesteller
depressionsproblematik
uppvisade högre oro i
samband med ingreppet än
övriga.
Randomiserad blind studie
med 44 deltagare jämnt
fördelade mellan en
interventionsgrupp och en
kontrollgrupp.
Interventionsgruppen fick
möjlighet att lyssna till
avslappningsövningar kort
före ett dag-kirurgiskt
ingrepp. Inga bortfall finns
redovisade.
Kvantitativ metod.
Patienter som genomgått
ingrepp i regional anestesi
fick besvara frågor om
hälsostatus och sina
upplevelser i samband med
ingreppet genom ett
frågeformulär. 143
patienter tillfrågades, 11
nekade att delta, 13
patienter exkluderades på
grund av generell anestesi,
språksvårigheter eller
kognitiv svikt.
Hög
Vetenskaplig kvalitet
Slutsats
Metod, Urval, Bortfall
Författare
Hoseini, S., Soltani, F.,
Beygi Babaee, M., &
Zarifsanaee, N.
Lee, C-K., & Lee F-K
Mitchell, M.
Publikationsår, Land, Databas
2013, Iran, Cinahl
2012, Kina, Cinahl
2008, UK, Cinahl
Conscious surgery:
influence of the
environment on patient
anxiety.
Preoperative patient
teaching: the practice and
perceptions among surgical
ward nurses.
The effect of educational
audiotape programme on
anxiety and depression in
patients undergoing
coronary artery bypass
graft.
Titel
Att undersöka patientens
ångest som uppstår från
tidigare erfarenheter av
klinisk miljö i samband
med en operation under
lokal/regional anestesi och
att avslöja de specifika
aspekter som patienter
finner vara ångestväckande
och möjligheten av att
avskräcka dem från att
välja sådan anestesi form.
Att undersöka samband
mellan uppfattning och
praktiken av pre-operativ
undervisning och även de
faktorer som påverkar
tillhandahållandet av
undervisning ur perspektiv
av sjuksköterskor som
arbetar i
operationsavdelningar.
Att utvärdera effekten av
förhandsinspelad
information på patienters
upplevelser av oro och
nedstämdhet i samband
med en hjärt-operation.
Syfte
Kvantitativ metod. I
studien inkluderades 523
patienter som skulle
besvara ett frågeformulär.
Sammanlagt var det 214
patienter som genomgick
studien. Bortfall: 59 %
Kvantitativ metod där
studien utfördes med hjälp
utav ett frågeformulär.
Urvalet var 100
sjuksköterskor med
koppling till
operationsavdelningen.
Bortfall: 14 sjuksköterskor
besvarade inte enkäten..
Randomiserad klinisk
studie. 70 patienter
fördelades mellan en
interventionsgrupp och en
kontrollgrupp.
Interventionsgruppen fick
lyssna till audioinformation rörande
ingreppet.
Metod, Urval, Bortfall
För att minska ångest och
oro hos patienter är det
nödvändigt att ta hänsyn till
tidigare erfarenheter och att
ge information om valet av
anestesiform i god tid före
ingreppet.
Hö
Hög
Hög
Interventionsgruppen
uppvisade lägre nivåer av
oro och nedstämdhet postoperativt jämfört med
kontrollgruppen.
Sjuksköterskor som arbetar
på operationsavdelningen
hinner inte med att bedriva
preoperativ undervisning.
Den prioriteras inte på
grund av för hög
arbetsbelastning i den
kliniska miljön.
Vetenskaplig kvalitet
Slutsats
Författare
Sadati, L., Pazouki, A.,
Mehdizadeh, A., Shoar, S.,
Tamannaie, Z., &
Chaichian, S.
Worster, B., & Holmes, S.
Publikationsår, Land, Databas
2013, Iran, Cinahl
2009, UK, Cinahl
A phenomenologicial study
of the postoperative
experiences of patients
undergoing surgery for
colorectal cancer.
Effect of preoperative
nursing visit on
preoperative anxiety and
postoperative
complications in candidates
for laparoscopic
cholecystectomy: a
randomized clinical trial.
Titel
Att undersöka patienters
upplevelser av
återhämtning under den
postoperativa fasen efter
kolorektal resektion med
end-to-end anamostosis.
Att undersöka om preoperativa
sjuksköterskesamtal
påverkar pre-operativ oro.
Syfte
Kvalitativ deskriptiv
fenomenologisk studie
baserad på individuella
intervjuer.
20 patienter var
intervjuade.
Inga bortfall är redovisade.
Semi-experimental,
randomiserad studie. 100
patienter fördelades mellan
kontrollgrupp och
interventionsgrupp.
Kontrollgruppen erhöll
normal omvårdnad,
interventionsgruppen fick
dessutom möjlighet till två
personliga samtal med en
sjuksköterska. Ett på
avdelningen i väntan på
ingreppet och ett i samband
med ankomst till
operationsavdelningen.
Inga bortfall är redovisade.
Metod, Urval, Bortfall
Hög
Medel
Interventionsgruppen hade
upplevt mindre preoperativ oro, de upplevde
dessutom mindre
illamående och smärta
post-operativt och
mobiliserades tidigare
jämfört med
kontrollgruppen.
De intervjuade patienterna
beskrev förlusten av
värdighet och den tekniska
operationsmiljön som
oroande faktorer och hur
den postoperativa
återhämtningen påverkades
utav deras sinnestillstånd
och eventuella oro.
Vetenskaplig kvalitet
Slutsats
Bianca Kalajdzic
Peter Bergholtz
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3
Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad
Telefon: 035-16 71 00
E-mail: [email protected]
www.hh.se