Mall för högskoleförberedande gymnasiearbete

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq
wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw
ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer
tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty
Mall för vetenskaplig uppsats
En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete
uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui
inom ett studieförberedande program
opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop
asdfghjklzxcvbnmqwertyuiopas
dfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdf
ghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfgh
jklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjkl
zxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx
cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcv
bnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbn
mqwertyuiopasdfghjklzxcvbnm
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq
wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw
Läsåret 15/16
Högbergsskolan
Innehåll
Strukturering ................................................................................................................. 2
Hur du ska arbeta ...................................................................................................... 2
Formalia.................................................................................................................... 2
Innehåll ..................................................................................................................... 3
Förslag på struktur för en uppsats inom humaniora (samhälls- eller ekonomiprogrammet)
............................................................................................................................................ 3
Förslag på struktur för laborativa gymnasiearbeten (naturvetenskapsprogrammet och
teknikprogrammet) ............................................................................................................. 5
Källhänvisning ............................................................................................................... 6
Oxfordmodellen................................................................................................................... 6
Harvardmodellen................................................................................................................. 7
Källförteckning .......................................................................................................... 8
Tryckta källor ...................................................................................................................... 8
Bok med två eller flera författare........................................................................................ 8
Redaktör ............................................................................................................................. 8
Tidskriftsartikel .................................................................................................................... 9
Tidningsartikel ..................................................................................................................... 9
Elektroniska källor............................................................................................................... 9
Uppslagsbok på webben .................................................................................................. 10
TV-program och film ......................................................................................................... 10
Radio ................................................................................................................................. 10
Poddradio.......................................................................................................................... 10
Muntliga källor................................................................................................................... 10
Lästips: vetenskapligt skrivande i Svenska impulser 3 ..................................................... 10
Kunskapskrav i Svenska 3 som går att applicera på gymnasiearbetet ............................... 11
1
Strukturering
Hur du ska arbeta
Strukturera frågeställningen och metoden:
a) Vad är det du ska utreda?
b) Går det att utreda detta? Diskutera med din lärare/handledare. Gör en snabb sökning
på bibliotek etc. för att se om det finns en möjlighet för dig att genomföra arbetet.
Tänk på att det ibland kan ta lång tid att beställa böcker från andra bibliotek.
c) Fundera på lämplig avgränsning i tid och rum: din arbetstid är begränsad.
d) Hur ska du utreda detta? Vilka frågor vill du få svar på från ditt material?
När du har formulerat frågeställningen så gäller det att hålla sig till den. Det som inte har med
frågeställningen att göra ska inte heller tas upp i själva texten. Du tjänar inte på att ha en
frågeställning som består av alltför många frågor, utan använd dig hellre av ett fåtal frågor
som du istället besvarar mer utförligt. Om du inte har en formulerad fråga när du börjar skriva
måste du åtminstone ha en idé om vad du ska undersöka eller ett syfte med det du skriver
om, inte bara samla allmän fakta.
Gör alltid en rimlighetsbedömning när du strukturerar uppsatsen. Har punkterna med
frågeställningen att göra? Är det ett rimligt antal punkter? Vilka punkter kan du ta bort? Efter
det fyller du på med text under rubrikerna. På så sätt så kan man behålla strukturen i
uppsatsen. Ha hela tiden siktet inställt mot slutprodukten när du skriver, ha bara med sådant
som är relevant för slutprodukten.
Formalia
Teckensnitt: Akzidenz Grotesk Light/Times (New Roman)/Calibri
Artikeltiteln: teckenstorlek 16
Författarnamnet: teckenstorlek 14
Rubriker: teckenstorlek 14
Brödtext: teckenstorlek 12
Fotnoter och referenser: teckenstorlek 11
Sidnummer: centrerat nederst på sidan
Radavstånd: 1.5
Justering: raka marginaler
Alla rubriker skall börja i vänster kant (dvs. icke centrerade).
Avsnitten numreras som följer:
1. Huvudrubrik
1.1. Avsnittsrubrik
1.1.1. Delavsnittsrubrik
Huvudrubriken skrivs i fetstil och (del)avsnittsrubrikerna kursiveras. Stryk inte under titlar eller
rubriker.
Kortare citat återges direkt i brödtexten, och markeras med citattecken ("). Citattecken ska
komma före och efter de ord du citerar. Längre citat utformas som blockcitat, och markeras
2
med indrag samt ett mindre typsnitt. Citat skall vara ordagrant återgivna. Observera att man
inte ska citera om man inte använder citatet på något sätt, t.ex. kommenterar, jämför, drar en
slutsats osv. Man brukar säga att citat aldrig ska stå okommenterade.
Läs mer om citatteknik i Svenska impulser 3 s 124-125
Innehåll
Ett bra sätt att komma igång med uppsatsen är att fundera ut hur man vill att själva arbetet
ska se ut när det är färdigt. Alltså att sätta de olika rubrikerna först – det behöver inte finnas
någon text att placera under rubrikerna ännu.
Förslag på struktur för en uppsats inom humaniora (samhälls- eller ekonomiprogrammet)
Titel
1.1 Inledning
1.2 Abstract
1.3 Syfte
1.4 Frågeställning
1.5 Metod
1.6 Material
2.1 Bakgrundsfakta/tidigare forskning
2.2 Fakta/undersökning
2.2.1 Underrubrik fakta/undersökning
2.2.2 Underrubrik fakta/undersökning
3. Resultat
4. Analys/Diskussion
5. Källförteckning
Titel = Titeln på uppsatsen ska vara uppdelad i huvudrubrik och underrubrik. Den
förstnämnda skall vara kortfattad. Underrubriken ska kärnfullt och så fullständigt som möjligt
beskriva vad uppsatsen handlar om.
1.1 Inledning = här ska du skriva en inledning till uppsatsen. Läsaren ska få veta vad
uppsatsen handlar om. Inledningen ska inte vara särskilt lång men informativ och
intresseväckande. Inledningen skriver du när allt annat är färdigt. Först då kommer du att ha
en överblick över hela arbetet.
3
1.2 Abstract = du ska också sammanfatta ditt arbete på engelska. Detta är en förberedelse
för högskolan där uppsatser och rapporter ofta sammanfattas på engelska, framför allt för att
underlätta för personer som inte talar svenska att avgöra om arbetet är av intresse för dem.
Den engelska sammanfattningen i en rapport (abstract) ska kunna läsas som en fristående
text. Den beskriver kortfattat rapporten (syfte, metod, resultat och slutsats) i en löpande text.
1.3 Syfte = här ska du redogöra för syftet med uppsatsen. Vad vill du utreda? Varför?
1.4 Frågeställning = för att nå syftet med uppsatsen behöver du ta hjälp av en eller flera
frågor. Frågeställningen är en hjälp att begränsa din undersökning som annars riskerar att bli
alltför omfattande. Använd dig av så få frågor som möjligt för att nå bra kvalitet på ditt arbete.
Uppsatsens resultat ska vara svar på frågeställningen. Svarar resultatet på något annat måste
du antingen formulera om frågeställningen eller göra om undersökningen.
1.5 Metod = här ska du beskriva hur du ska gå tillväga för att genomföra din undersökning.
Några exempel på metoder är: litteraturstudier, intervjuer, enkäter, laborationer,
undersökningar osv.
1.6 Material = här ska du beskriva det material du har använt dig av. Varför har du använt just
det materialet? Vad är din bedömning av materialets trovärdighet?
2.1 Bakgrundsfakta/tidigare forskning = här ska du redogöra för eventuell information som
kan vara relevant för läsaren att känna till för att bättre förstå din undersökning. Det kan till
exempel handla om vad tidigare forskare har sagt om just det du undersöker eller mer allmän
information som ligger till grund för din undersökning, men som ändå inte ingår i
fakta/undersökningsdelen.
2.2 Fakta/undersökning = här ska du presentera de fakta som är relevanta för att du ska
kunna besvara frågeställningen.
2.2.1 Underrubrik fakta/undersökning = för att få en bra struktur på ditt arbete är det ofta
nödvändigt att dela upp de fakta du samlar in. Detta är särskilt viktigt om du har flera
frågeställningar.
2.2.2 Underrubrik fakta/undersökning = för att få en bra struktur på ditt arbete är det ofta
nödvändigt att dela upp de fakta du samlar in. Detta är särskilt viktigt om du har flera
frågeställningar.
3. Resultat = här svarar du på din frågeställning med hjälp av de fakta du presenterat i
kapitlet fakta/undersökning. Det är viktigt att du inte använder dig av ny fakta i detta stycke,
du får bara använda dig av sådant som du presenterat tidigare i uppsatsen. Du ska inte heller
använda dig av egna värderingar i det här kapitlet.
4. Analys/diskussion = här ska du diskutera de resultat du presenterat i det föregående
kapitlet. Här får du använda dig av egna värderingar.
5. Källförteckning = här ska du redovisa alla källor du använt dig av i arbetet.
4
Förslag på struktur för laborativa gymnasiearbeten (naturvetenskapsprogrammet och
teknikprogrammet)
Titel = Titeln på uppsatsen ska vara uppdelad i huvudrubrik och underrubrik. Den
förstnämnda ska vara kortfattad. Underrubriken ska påminna om rubriken i en
naturvetenskaplig uppsats: den ska kärnfullt och så fullständigt som möjligt beskriva exakt
vad uppsatsen kommit fram till. Exempel på “riktig” sådan titel: ”Gener aktiva under
hankottarnas utveckling hos gran (Picea abies) är homologa med B-klassen av homeotiska
gener hos angiospermer”.
1. Inledning = Här beskriver du bakgrunden till det ni vill undersöka. Vad är känt sedan
tidigare? Vad är okänt? Vad är det du vill ta reda på och varför? Du ska med andra ord
formulera din frågeställning och redogöra för ditt syfte. Det bästa är att formulera en hypotes
som skall testas, men detta är inte en nödvändighet på alla gymnasiearbeten. Tala med din
handledare om detta. Uppsatsens resultat ska vara ett svar på frågeställningen. Inledningen
ska innehålla en sammanfattning av relevant litteratur inom området. Du kan i inledningen
också mycket kort beskriva hur du kommer att ta reda på det. Vetenskapliga tidskrifter tillåter
ofta fri formulering av underrubriker och du får under inledningen fritt sätta underrubriker.
2. Abstract = Här sammanfattar du ditt arbete på engelska. Detta är en förberedelse för
högskolan där uppsatser och rapporter ofta sammanfattas på engelska, framför allt för att
underlätta för personer som inte talar svenska att avgöra om arbetet är av intresse för dem.
Den engelska sammanfattningen i en rapport ska kunna läsas som en fristående text. Den
beskriver kortfattat rapporten (syfte, metod, resultat och slutsats) i en löpande text.
2. Material och metoder =Här redogör du för hur du har gått till väga. Denna redogörelse ska
vara så detaljerad att någon annan skall kunna upprepa er undersökning på exakt samma
sätt. Apparatur, enzymer, odlingsmedia etc. som använts skall namnges (tillverkare,
artikelnummer, ort). Ett exempel från ett tidigare gymnasiearbete: ”Nitor snabbklor för spabad
(Alfort & Cronholm, Art.nr. 292739, Bromma, Sverige)”. Material och metoder skrivs helst i
passiv form (”salt vägdes upp” istället för ”vi vägde upp salt”) och hålls så kort och koncis som
möjligt. Underrubriker sätts efter vad som passar det aktuella arbetet.
3. Resultat = Här redogör du för dina resultat utan att de tolkas.
4. Diskussion = Här tolkar du dina resultat. Är de vad som förväntades utifrån din hypotes?
Finns det några felkällor/brister i studien? Hur skulle du kunna göra en bättre studie? Kan du
formulera nya frågeställningar/hypoteser utifrån dina resultat? Hur skulle dessa i sin tur kunna
undersökas/testas? Stämmer era resultat med vad man trott tidigare? Här sätts eventuella
underrubriker fritt efter vad som passar undersökningen.
5. Tack = Här tackar du alla som hjälpt dig men som inte står som författare.
5
6. Källförteckning. Här ska du redovisa alla källor du använt dig av i arbetet.
Källhänvisning
Om du inte refererar korrekt riskerar du att bli misstänkt för plagiering, d.v.s. att du
presenterar andras resultat, slutsatser eller tankar som om de vore dina egna. Att plagiera är
fusk. Titlar på olika typer av kulturella verk som filmer, böcker, musikalbum, konstverk,
tidningar och tidskrifter kursiveras. Däremot ska du undvika att kursivera enskilda titlar, som
en låt i ett musikalbum, artikel i en tidning, kapitel i en roman eller dikt i ett diktverk. Dessa
ska istället skrivas med citattecken. Grundregeln är att verk kursiveras och att verkdelar har
citattecken.
(Angående information hämtat från Wikipedia: Endast engelska Wikipedia får användas och
inte som källa till viktiga påståenden, men kan refereras till på följande vis: ”… för en
introduktion, se…” eller ”…detta finns sammanfattat på…”)
Det finns två olika modeller för källhänvisning. Observera att du ska välja en av dessa
modeller och hålla dig till den genom hela uppsatsen.
Oxfordmodellen
När du skriver kan ni använda fotnoter1 för att ange källan:
a) Varje gång du återger fakta som du använder för att dra en slutsats: Kejsaren av Kina
uppfann papperspengar.2
b) Varje gång du citerar.
c) Varje gång du för fram "ny information", alltså fakta som du inte är säker på att läsaren
känner till. Det kan vara svårt att avgöra vad som räknas som ny fakta, men en
tumregel kan vara att utgå från sig själv och enbart infoga fotnoter efter sådant som
man inte kände till sedan tidigare. Använd sunt förnuft.
Fotnoter används för att göra ert arbete trovärdigt. Om du inte kan belägga fakta med var du
har fått informationen ifrån, så finns det ingen anledning för läsaren att lita på det du skriver.
Fotnoter kan även användas för att infoga källhänvisningar eller för att förklara något i texten.
Viktigt är dock att du nämner källan även i löpande text när du presenterar den första gången,
och kanske även ytterligare gånger om det annars föreligger risk för otydlighet.
Hur skriver man då en fotnot?
 I Word, gå in på ”Infoga"/"Insert" eller ”Referenser”, där väljer du ”Fotnot”.
 Nu ska du ha en liten siffra vid ditt ord.
 Siffran ska placeras som följer:
a) Om ett ord förklaras i en fotnot sätter man siffran efter ordet: Han var en
intellektuell gödselhög3 och höll ofta föredrag...
1
Så här ser den ut.
Här skriver du i vilken bok ni hittat belägg för ert påstående. T.ex. Jansson, Den stora boken om pengarnas
historia, Stockholm, 1990 s 32 (Författare, Titel, Utgivningsort, Utgivningsår, sida).
3
En person som bara använder sig av många konstiga ord som ingen förstår.
2
6
b) Om en hel mening eller flera meningar ska beläggas med en fotnot, så sätts siffran
efter meningen: Kejsaren av Kina uppfann papperspengar. 4
I fotnoten ska man ange källa. Detta gör man på följande sätt:
a) Efternamnet på författaren följt av sidnummer5. Om man har med mer än en bok av
samma författare så kan man skriva ut året som boken publicerades6. Om samma
författare har skrivit två böcker samma år så skriver man ett litet "(a)" resp. "(b)" vid de
olika böckerna i litteraturförteckningen7.
b) Sidan 1 förkortas s 1.
c) Sidan 1 och 2 förkortas s 1f, där f står för följande sida.
d) Sidan 1 - 6 förkortas s 1ff, där ff står för flera följande sidor.
e) Om man t.ex. använt s 1 -252 och dessa sidor behandlar samma fråga, så kan man
skriva passim. Det ska dock helst undvikas eftersom det försvårar för läsaren att
kontrollera uppgiften.
Harvardmodellen
Använder du dig av Harvardmodellen för källhänvisning, anger du din källa inom parentes i
löpande text. Det är viktigt att källhänvisningen infogas så smidigt som möjligt i texten så att
läsningen inte störs. Till exempel:
Enligt en tidigare undersökning (Persson, 2006) framkommer...
Fler exempel på i Harvardsystemet i löpande text finner du på s 116, 126 och 172 i Svenska
impulser 3.
Varje gång du använder information som någon annan har kommit på (d.v.s. allt du har läst i
böcker, artiklar etc. och som inte är resultat av dina egna experiment och undersökningar)
måste du hänvisa till denna författare i texten. Detta kan ske efter ett stycke eller mening eller
vävas in i texten. Att blanda de två sätten ger en mer lättläst text. Observera att meningens
punkt sätts efter referensen.
• En författare: (Eriksson, 2001).
• Två författare: (Jansson & Bodström, 2008).
• Tre eller fler författare: (Svensson m.fl., 2004).
• Någon av ovanstående invävt i texten:
-I en studie av Jansson och Bodström (2008) upptäcktes att...
-Eriksson (2001) menar att...
-Svensson m.fl. (2004) visade i experiment att...
• Wikipedia: (Wikipedia, 2014)
• Hemsida: Efternamn och hämtningsårtal. Ex. (Hewes, 2011).
4
Här skriver du i vilken bok ni hittat belägg för ert påstående. T.ex. Jansson s 32.
Jansson s 4.
6
Jansson 1988 s 32.
7
Jansson 1988 (a) s 34. Eller kanske Jansson (a) s 34.
5
7
Om du väver samman information från flera olika källor till en mening hänvisar du till alla källor
som bidragit till informationen i meningen. Författarna skrivs då i ordningen ”det senaste
årtalet först” och alltså inte i bokstavsordning.
• Fler än en källa: (Jansson & Bodström, 2008; Eriksson, 2001)
Om du citerar något ordagrant måste du använda citattecken och dessutom skriva in vilken
sida i publikationen du tagit citatet från. Resten av informationen som behövs för att hitta
citatet finns i referenslistan och behöver inte skrivas i den löpande texten.
• Citat: ”Att skriva en artikel är att sätta hela sin själ på pränt” (Karlsson, 2003
s. 29)
Om samma författare skrivit flera artiklar samma år sätts a, b, c o.s.v. ut efter årtalet. Den
källa du använt först i din text får beteckningen a.
• Samma författare, samma år: (Eriksson, 2001a) (Eriksson, 2001b)
Källförteckning
En källförteckning är en sammanställning av alla källor som använts i arbetet. Har du enbart
använt böcker redovisar du dem i alfabetisk ordning efter författarens efternamn. Har du inte
så många källor behöver du inte dela in dem i underavdelningar utan listar dem förslagsvis
efter varandra i bokstavsordning. Om du har använt dig av många olika slags källor kan du
välja att dela in dem i underavdelningar: tryckta källor (böcker, tidningar etc.), otryckta källor
(enkäter, e-post etc), elektroniska källor (webbsidor etc.) och muntliga källor (intervjuer,
föredrag etc.) Nedan följer exempel på hur du kan göra hänvisningar:
Tryckta källor
Bok med en författare
Mral, Birgitte (2011) Talande kvinnor. Kvinnliga retoriker från Apasia till Ellen Key. Ödåkra:
Retorikförlaget.
Bok med två eller flera författare
När det finns två författare kan du använda & (istället för och) mellan författarnamnen.
Frankelius, P. & Rosén, C.G. (1993). Företaget & omvärlden: handbok i strategisk
information. Malmö: Liber-Hermods.
Även om det är många författare ska alla finnas med i referensen med efternamn och initialer:
Yau, O.H.M., Lee, J.S.Y., Chow, R.P.M., Sin, L.Y.M. & Tse, A.C.B. (2000). Relationship
Marketing the Chinese Way. Business Horizons vol. 43, ss. 16-24.
Redaktör
Samlingsverk och antologier som har en redaktör ska ha redaktörens namn som
huvuduppslag om du hänvisar till antologin i sin helhet. Att det är en redaktör anges med
(red.) mellan namnet och årtalet. Ibland är det aktuellt att referera till något av bidragen i
8
stället för till hela antologin. Du använder då bidragsförfattarens namn som huvuduppslag
men även i de fallen ska uppgifter om antologins titel samt redaktörer finnas med.
Francis, S. (red.) (1971). Libraries in the USSR. London: Bingley.
Nolin, J. (2009). Informations- och kunskapspraktiker i förvandling. I Hansson, B. & Lyngfält, A.
(red.) Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders
lärande. Lund: Btj.
Tidskriftsartikel
Referensen till en tidskriftsartikel har stora likheter med referens till del i ett verk. Referensen
inleds med artikelns författare följt av titel. Om författaren är okänd används artikelns titel som
huvuduppslag. Därefter följer information om tidskriftens titel, årtal och volym.
Larsdotter, Anna. "Samarbetet knäckte chiffret" Språktidningen, 2012:6
Tidningsartikel
Att referera till en tidningsartikel har stora likheter med hur du refererar till en tidskriftsartikel.
Skillnaden ligger i att för tidningar redovisas det datum tidningen kom ut. Uppgifter som
årgångar och häften finns inte. Om du läst en elektronisk version av artikeln anger du vilken
databas tidningen finns i och datum när du hämtade den.
Levander, Mattias. "Stress ger fler uppsägningar". Dagens Nyheter, 1999-07-21
"Höjd ränta bankens hopp". [Elektronisk] Dagens Nyheter, 2010-04-26. Tillgänglig: Mediearkivet.
[2010-07-21]
Elektroniska källor
Webbsida
En webbsida måste ha en författare och helst ett datum när informationen lades ut för att få
användas. För webbsidor som inte går att direkt hänföra till någon annan publikationstyp (t ex
artikel i nättidning) gäller att referenser skrivs enligt följande grundmodell: Upphovsman
(datum för senaste uppdatering). Titel. Tillgänglig: URL [Datum för åtkomst].
UU Innovation (2012-06-21). En värdefull idé baserad på forskningsresultat. Hämtat från:
http://www.uuinnovation.uu.se/ UUAB / Att starta bolag [2012-06-29]
Uppsala universitet (2012-06-21). Studentstaden Uppsala - gränslösa möjligheter. Hämtat från:
http://www.uu.se/utbildning/studentstaden_uppsala/ [2012-06-29]
Om information om senaste uppdatering inte finns skriver man ”Senast uppdaterad: ingen
information” eller fyller ut det som saknas med nn:
9
Hewes J. (Senast uppdaterad 2010-nn-nn)
http://www.kpsec.freeuk.com/components/tran.htm. [2011-02-17]
Uppslagsbok på webben
Nationalencyklopedin, sökord "modernism". Hämtat från
http://www.ne.se/modernism/257635 (2012-11-14)
TV-program och film
Vetenskapens värld (2010). Världshavens försurning. [TV-program] Sveriges Television, SVT 2
15 mars.
Vad är en vetenskaplig artikel? (2007). http://www.youtube.com/watch?v=HgpoHuPj3ww
(2010-06-23)
Radio
Sommar (2008). Dolph Lundgren. [Radioprogram] Producent: Helena Groll. Sveriges Radio,
P1 19 juli.
Poddradio
SR Minnen (2008). Datorn ond eller god? 1976 [Poddradio] Sveriges radio 24 januari.
http://sverigesradio.se / Poddradio / Vetenskap/Miljö / SR Minnen
Muntliga källor
Intervju
Andersson, Anna, professor i retorik, telefonintervju 2015-12-15.
Lästips: vetenskapligt skrivande i Svenska impulser 3
S 101-107: Att skriva vetenskapligt (om styckeindelning, saklighet och källredovisning, att
undvika ”pratighet”, att förklara och förtydliga, att hålla ihop texten samt skriftspråkliga
normer).
S 111-112: Att läsa effektivt.
S 115-117: Att skriva referat.
S 124-125. Citatteknik.
S 126-131: Källhänvisningar och källförteckning.
S 132-135: Källkritik
10
Kunskapskrav i Svenska 3 som går att applicera på gymnasiearbetet
E:
Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från
olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva en text av vetenskaplig karaktär.
Texten är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texten är dessutom till viss
del anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och
granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa
skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleven behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar
relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är varierat och innehåller goda
formuleringar.
C:
Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från
olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva en text av vetenskaplig karaktär.
Texten är sammanhängande och väldisponerad. Texten är anpassad till syfte, mottagare och
kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för
citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleven
behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet.
Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.
A:
Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika
källor och skriver med utgångspunkt från detta en text av vetenskaplig karaktär. Texten är
sammanhängande och väldisponerad. Texterna är dessutom väl anpassade till syfte,
mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt,
tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för
språkriktighet. Eleven behandlar källorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser
utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert, klart, varierat och över lag välformulerat.
11