Institutionen för kulturvetenskaper Göteborgs universitet, vt 2013 Att skriva uppsats Uppsatsinstruktioner Hur man lägger upp och disponerar uppsatsen styrs av vilken typ av undersökning man gör om man arbetar med empiriskt material eller enbart med teori. Olika typer av empiriskt material kan också styra upplägget av uppsatsen. Men oavsett vilken inriktning man har är det nödvändigt att man tydligt visar hur man tänker och hur man går tillväga samt att man motiverar detta. Det är viktigt att uppsatsen har en tydlig disposition och följer regler för formalia (se Strömquist 2006). För källhänvisningar ska du arbeta med Oxfordsystemet enligt mallen på kurshemsidan på GUL. Tänk på att den språkliga framställningen har stor betydelse för hur väl du förmedlar dina idéer och analyser. Ge dig tid att gå igenom textens språk och formuleringar. Här följer en vägledning för uppsatsens olika delar, enligt en traditionell modell för rubriker på kapitel. I. UPPSATSENS DISPOSITION Uppsatsens text (inkl. innehålls-, käll- och litteraturförteckning, ej bilagor) bör hålla sig inom följande omfång. B-uppsats: ca 12–15 s. eller ca 30.000–40.000 tkn inkl. blanksteg. Kandidatuppsats: ca 30 s. eller ca 85.000 tkn inkl. blanksteg. Magisteruppsats: ca 40+ s. eller 120.000 + tkn inkl. blanksteg. Masteruppsats: ca 50+ s. eller ca 150.000 + tkn inkl. blanksteg. Sidantalet är beräknat för enkelt radavstånd, men man kan även använda 1,5 radavstånd (vilket självfallet ger flera sidor). Titelsida Utformas enligt bifogade mall. Abstract (C, magister/master) Att kunna skriva ett så kallat abstract, eller sammandrag, utgör ett viktigt forskningsförberedande moment. Uppsatsens problemställning och resultat sammanfattas på ca 800 tkn inkl. blanksteg. Ett abstract ska också innehålla anvisningar på tematiska slagord, så kallade keywords, ca 3–5 stycken. Skriv på engelska. Abstract skrivs på ett separat ark och utformas enligt mall. Innehållsförteckning • • • • • • • Kapitel 1: Inledning Kapitel 2: Teori och metod Kapitel 3: Forskningsöversikt Kapitel 4: Huvudtext/Analys Kapitel 5: Avslutande diskussion/sammanfattning Källförteckning (tryckta samt otryckta källor, filmografi, bildförteckning) Eventuella bilagor/appendix Kapitel 1: Inledning I Inledningskapitlet ska du presentera bakgrund/problemformulering, syfte, frågeställningar, avgränsningar, samt källkritik. Resonera med din handledare om din uppsats disposition. Bakgrund/problemformulering Ge en bild av problemområdet för din uppsats och motivera ämnets relevans för det ämne du skriver uppsatsen i. Beroende på hur resten av uppsatsen är upplagd, kan du här behöva kortfattat nämna vilken typ av undersökning du gjort och vilka teoretiska perspektiv som är centrala i uppsatsen. Syfte Beskriv i några meningar vad din undersökning går ut på. Det är viktigt att denna formulering fångar vad du sedan gör i din uppsats. Syftet kan ses som en indirekt avgränsning, då du genom att tala om vad du ska göra också utesluter andra möjliga syften. Medan du skriver kan du med jämna mellanrum stämma av med ditt syfte. Syftet kan ändras under arbetets gång, men i den slutliga texten måste det som du anger som syfte verkligen uppfyllas i uppsatsen. Frågeställningar Frågeställningar har man för att bryta ner syftet i konkreta frågor. Frågorna ska besvaras i uppsatsen. Frågeställningar och syfte bör vara relaterade till varandra så att syftesformuleringen omfattar frågeställningarna, syftet är alltså alltid mer övergripande än frågeställningarna. Avgränsningar Ange och diskutera kortfattat vad du fokuserar på i din undersökning samt vilka närliggande aspekter du inte kommer att ge något utrymme. Motivera avgränsningarna. Kapitel 2: Teori och Metod Teoretiska perspektiv I detta avsnitt ska det vara tydligt vilka teoretiska begrepp som är centrala för ditt arbete. Tänk på att de teoretiska perspektiven ofta formar hur du ställer dina frågor och formulerar ditt syfte. Var noga med att diskutera och problematisera dina teoretiska perspektiv och begrepp. Teorin ska sedan arbeta i uppsatstexten. Detta betyder att de teoretiska utgångspunkterna ska användas i analyserna. Metod och material Du ska tydligt beskriva hur du gått tillväga i din undersökning och du ska motivera varför du gjort på det sätt du gjort. Beskriv din analysprocess och motivera dina olika metodval. Ange också hur du analyserade ditt material. Observera att detta avsnitt i många uppsatser är tätt knutet till avsnittet om teoretiska perspektiv. Resonemang kring etiska problem i relation till metod och materialinsamling är i vissa uppsatser nödvändiga. (Se Vetenskapsrådets skrift God forskningssed, Vetenskapsrådets rapportserie 1: 2011, kapitel 4. Skriften finna att ladda ned: http://www.codex.vr.se/regler) Kapitel 3: Forskningsöversikt Diskutera forskning som gjorts inom områden som berör ditt problemområde. Framställningen ska vara problematiserande och på Master- och magisternivå även jämförande. Avgränsa din översikt så att den fokuserar på just det du skall skriva om. Motivera eventuellt ditt forskningsurval genom att även här peka på infallsvinklar på fältet som du inte kommer att beröra, det vill säga återkoppla till din avgränsning. Kapitel 4: Huvudtext/Analys Här redovisar du din analys. Arbeta utifrån dina frågeställningar, och använd dig av de begrepp och teoretiska perspektiv som du tidigare presenterat. Försök också att upprätta en dialog med tidigare forskning. Kapitel 5: Avslutande diskussion/Slutsatser/Sammanfattning Denna sista del av uppsatsen innefattar en sammanfattning och en slutdiskussion. Du ska återknyta till frågeställningarna och reflektera kring hur du uppnått syftet med undersökningen. Du kan här ta dina analyser ett steg längre och ställa vidare frågor. Här har du möjlighet att lyfta fram aspekter av materialet som är intressanta men som ligger utanför din syftesformulering. Det finns alltså möjlighet att både lyfta fram det bidrag som du ger med din undersökning och att ge förslag på möjliga undersökningar som skulle kunna utveckla eller komplettera din undersökning. Bilagor/appendix Här placeras sådant som behöver redovisas, men som inte ryms inom uppsatsens ramar. Exempelvis kan intervjuunderlag eller bilder placeras i en bilaga. Bilagor numreras och pagineras separat. Referenslitteratur Strömquist, Siv (2006) Uppsatshandboken, Uppsala: Hallgren & Fallgren Inlämning av uppsatsen Du ska skicka hela uppsatsen i ett och samma dokument (doc, docx. eller pdf. format) i en inlämning på GUL. Uppsatsen kommer att genomgå en kontroll i Urkund för att säkerställa äktheten. Varje försök till plagiat kommer att anmälas till diciplinnämnden. Uppsatserna kommer att göras tillgängliga på GUL för kursens deltagare att ladda ned. SPRÅK, TYPOGRAFI, CITAT Språk Skriv klart och tydligt. Undvik allmänna och värderande omdömen, ge hellre konkreta exempel. Undvik allt för långa meningar och använd inte sammansatta ord i onödan. Tänk på hur val av tempus påverkar din text. Arbeta med synonymer för att slippa upprepningar. Reflektera kring röstseparering. Det bör vara klart och tydligt vem som säger vad i din text. Typografi Uppsatsens utformning ska vara enkel och tydlig. Noterna skrivs i mindre grad än brödtexten. Bildtexter bör vara i annat typsnitt och mindre grad. Alla titlar på verk (boktitlar, tidskrifter, filmer, tv-serier, spel, konstverk, utställningar, et cetera) kursiveras genomgående i enlighet med referenssystemets anvisningar. Begrepp på främmande språk kursiveras första gången de används. Läsningen kan underlättas av rubriker på olika nivåer. Tänk på att göra huvudrubrikerna större än rubrikerna på lägre nivåer. Att citera Det är viktigt att man noggrant redovisar varifrån citat är hämtade. Det citerade partiet återges exakt. Om du citerar en hel mening placerar du det avslutande citattecknet efter punkt. Smärre uteslutningar i citat markeras med tre punkter inom hakparenteser. Ett eget inlägg inuti ett citat sätter du inom hakparenteser. Ett citat i ett citat sätts inom enkla anföringstecken. Om citatet är längre än fyra rader i brödtexten skrivs det som ett så kallat blockcitat (frilagt citat). Använd indragen vänstermarginal och mindre grad. Undvik för långa citat och försök istället att sammanfatta med egna ord. Stapla aldrig citat efter varandra utan sammanbindande kommentar. Citat från tyska, franska och andra främmande språk måste översättas i en not. Däremot behöver citat på engelska i allmänhet inte översättas. När du citerar redan översatt text bör du om möjligt söka upp originalversionen. UPPSATSVENTILERING Uppsatsventileringen i B-kursen sker i form av en gruppdiskussion ledd av handledare/examinator. Diskussionen följer i något modifierad form strukturen för ventileringen på högre nivåer. Alla i gruppen ska ha läst varandras uppsatser och vara väl förberedda. Uppsatsventileringen på kandidat-, magister- och masternivå följer i stort sett samma mönster som vid en disputation. Under ventileringen av uppsatsen är opponenten och respondenten huvudaktörer tillsammans med ordföranden som ser till att processen går rätt till. Ordförande och examinator är alltid någon av institutionens lärare, dock inte respondentens handledare. Notera att studenten själv svarar för att ha utskrivna uppsatser med sig vid ventileringarna. Opponentinstruktioner Hela oppositionen ska ta 30 minuter, vilket innebär att du som opponent måste ha koll på klockan. Opponenten ska genomföra en kritisk läsning av uppsatsen och vara problematiserande i sin diskussion. Det är också opponentens uppgift att granska formalia, språk och referenser. Detta innebär dock inte att du under oppositionen ska göra en genomgång av alla eventuella formalia eller språkfel i uppsatsen. Ge ett sammanfattande omdöme om detta, använd exempel för att stödja din sammanfattning och ge efter seminariet författaren ett exemplar av uppsatsen med dina skriftliga noteringar. Som opponent ska du bedöma författarens referat och citeringar av litteraturen. Gör gärna ett par stickprov i litteraturen, särskilt vad gäller centrala texter som används. Vägledning för oppositionen Sammanfatta uppsatsen. Detta ska ta högst 7 minuter. Förbered dig hemma genom att läsa sammanfattningen högt och ”klocka” den. Sammanfattningen ska vara en medläsning, det vill säga, du ska som opponent försöka fånga upp vad författaren försöker göra. När sammanfattningen har presenterats frågar opponenten respondenten om han eller hon är nöjd med sammanfattningen, eller om det finns något att tillägga. Därefter påbörjas en diskussion som bygger på opponentens kritiska läsning av uppsatsen. Låt respondenten svara på dina frågor under oppositionens gång. Nedan följer frågor som är till hjälp när du läser uppsatsen och planerar din opposition. Finns det en tydlig relation mellan syftet och respondentens text? Följs det upp? Återkommer det i studiens alla delar? Hur motiverar författaren studien? Besvaras frågeställningarna i sammanfattningen? Arbetar teorin i texten eller är den ett utanpåverk? Visa gärna fram lyckade teoretiska användningar. Är det bra val av empiri i förhållande till syfte och teoretiskt perspektiv? Är materialet väl insamlat/valt? Är avgränsningarna rimliga? Vad förlorar man i avgränsningen? Hur diskuterar författaren valet av metod? Är litteratur refererade och citerade på ett korrekt sätt Hur är språket? Vardagligt? Undersökande? Högtravande? Uppsatsens layout/läsbarhet Fungerar referenssystem och övrig formalia? Seminariets uppgift Då opponenten har genomfört sin opposition bjuder ordföranden in hela seminariet till diskussion. Det är inte tillåtet att begära ordet tidigare, det vill säga under själva oppositionen. Efter uppsatsventileringen Betyg utdelas ej i direkt anslutning till ventileringen men seminariet/ventileringen är examinerande. Det innebär att den version av uppsatsen som läggs fram vid ventileringen också är den som betygsätts. B-uppsatsen är att betrakta som en hemtentamen. Därför kan kompletteringar förekomma för att studenten ska få uppsatsen godkänd. B-uppsatserna betygsätts efter diskussion i lärarlaget. Framlagd uppsats på kandidat-, magister- och masternivå kan inte ändras i efterhand, med undantag för mindre språk och formaliafel. Inför inlämningen av uppsatser är det viktigt att studenten och handledaren tillsammans diskuterar om uppsatsen är klar för att lämnas in. Studenten gör en självevaluering – vilket är en viktig färdighet – och handledaren gör en läsning och bedömning från sitt håll. BETYGSSÄTTNING Förutom uppsatsen, vägs också försvar av uppsats och opponentuppdraget in i betygsättningen, liksom seminarieaktiviteten. Betygsnivåerna är Godkänd (G), Väl godkänd (VG), U (Underkänd). Betygskriterier För godkänt betyg ska följande kriterier uppfyllas: •Studenten ska med sin uppsats visa förmåga att självständigt lägga upp och planera en vetenskaplig undersökning samt sträva efter att färdigställa uppsatsen inom angiven tid. • Studenten ska i sin uppsats visa analytisk förmåga och reflexivitet beträffande det egna arbetet. •Ämnesvalet ska motiveras och visa på för undervisningsämnet vetenskaplig relevans. • Uppsatsen ska ha en tydlig och systematisk uppläggning. • Uppsatsens syfte ska fullföljas och frågor besvaras. • Undersökningen ska relatera till tidigare forskning. Framställningen ska vara problematiserande och jämförande. • Teoretiska perspektiv och centrala begrepp ska diskuteras och ”arbeta” i analysen. • Metod och val av material ska beskrivas, diskuteras och motiveras. • Språkbehandlingen ska vara god och formalia korrekt. • Studenten ska genomföra muntligt försvar av uppsatsen samt kritiskt granska en annan uppsats vid seminarium för uppsatsventilering. För väl godkänt betyg ska dessutom följande kriterier uppfyllas: • Studenten ska visa på självständighet och förnyelse/kreativitet i relation till sitt vetenskapliga fält. • Studenten ska förhålla sig problematiserande, analytisk och jämförande till teoretiska perspektiv. • Studenten ska tydligt visa på reflexivt förhållningsätt till metod och kunskapsproduktion. • Den språkliga framställningen ska vara väl genomarbetad och lyfta fram det problematiserande och reflekterande förhållningsättet till studien. Den sista versionen av uppsatsen med eventuella korrekturändringar skickas till kursansvarig inom en vecka efter ventileringsseminariet. Om handledarkollegiet bedömer att uppsatsen är underkänd måste uppsatsen, efter revideringar, ventileras vid ett nytt uppsatsseminarium. Delkursansvarig kan lämna upplysningar om när detta seminarium äger rum. Detta gäller dock inte för uppsatser på B-nivå, som blir godkända efter att de begärda kompletteringarna är utförd. ABSTRACT ÄMNE: Ämne INSTITUTION: Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs Universitet Examinator: Förnamn Efternamn TITEL: Huvudtitel: Eventuell undertitel. FÖRFATTARE: Förnamn Efternamn TYP AV UPPSATS: Kandidat (C) / Magister/ Master, Antal hp VENTILERINGSTERMIN: Vt/Ht 20XX Sammanfattning av uppsatsens innehåll ca 800 tecken inkl. blanksteg, gärna på engelska xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Keywords: 3-5 nyckelord [mall titelsida] Uppsatsens titel Eventuell undertitel Författare: xxxxxxxx. Huvudområde Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet Kurs, typ av uppsats, ventileringstermin: xxxxxxxxxx. Examinator: xxxxxxx.