Att skriva uppsats - Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs

Institutionen för kulturvetenskaper
Göteborgs universitet, vt 2013
Att skriva uppsats
Uppsatsinstruktioner
Hur man lägger upp och disponerar uppsatsen styrs av vilken typ av undersökning man gör om
man arbetar med empiriskt material eller enbart med teori. Olika typer av empiriskt material kan
också styra upplägget av uppsatsen. Men oavsett vilken inriktning man har är det nödvändigt att
man tydligt visar hur man tänker och hur man går tillväga samt att man motiverar detta. Det är
viktigt att uppsatsen har en tydlig disposition och följer regler för formalia (se Strömquist 2006).
För källhänvisningar ska du arbeta med Oxfordsystemet enligt mallen på kurshemsidan på GUL.
Tänk på att den språkliga framställningen har stor betydelse för hur väl du förmedlar dina idéer
och analyser. Ge dig tid att gå igenom textens språk och formuleringar.
Här följer en vägledning för uppsatsens olika delar, enligt en traditionell modell för rubriker på
kapitel.
I. UPPSATSENS DISPOSITION
Uppsatsens text (inkl. innehålls-, käll- och litteraturförteckning, ej bilagor) bör hålla sig inom
följande omfång.
B-uppsats: ca 12–15 s. eller ca 30.000–40.000 tkn inkl. blanksteg.
Kandidatuppsats: ca 30 s. eller ca 85.000 tkn inkl. blanksteg.
Magisteruppsats: ca 40+ s. eller 120.000 + tkn inkl. blanksteg.
Masteruppsats: ca 50+ s. eller ca 150.000 + tkn inkl. blanksteg.
Sidantalet är beräknat för enkelt radavstånd, men man kan även använda 1,5 radavstånd (vilket
självfallet ger flera sidor).
Titelsida
Utformas enligt bifogade mall.
Abstract
(C, magister/master)
Att kunna skriva ett så kallat abstract, eller sammandrag, utgör ett viktigt
forskningsförberedande moment. Uppsatsens problemställning och resultat sammanfattas på ca
800 tkn inkl. blanksteg. Ett abstract ska också innehålla anvisningar på tematiska slagord, så
kallade keywords, ca 3–5 stycken. Skriv på engelska. Abstract skrivs på ett separat ark och
utformas enligt mall.
Innehållsförteckning
•
•
•
•
•
•
•
Kapitel 1: Inledning
Kapitel 2: Teori och metod
Kapitel 3: Forskningsöversikt
Kapitel 4: Huvudtext/Analys
Kapitel 5: Avslutande diskussion/sammanfattning
Källförteckning (tryckta samt otryckta källor, filmografi, bildförteckning)
Eventuella bilagor/appendix
Kapitel 1: Inledning
I Inledningskapitlet ska du presentera bakgrund/problemformulering, syfte, frågeställningar,
avgränsningar, samt källkritik. Resonera med din handledare om din uppsats disposition.
Bakgrund/problemformulering
Ge en bild av problemområdet för din uppsats och motivera ämnets relevans för det ämne du
skriver uppsatsen i. Beroende på hur resten av uppsatsen är upplagd, kan du här behöva
kortfattat nämna vilken typ av undersökning du gjort och vilka teoretiska perspektiv som är
centrala i uppsatsen.
Syfte
Beskriv i några meningar vad din undersökning går ut på. Det är viktigt att denna formulering
fångar vad du sedan gör i din uppsats. Syftet kan ses som en indirekt avgränsning, då du genom
att tala om vad du ska göra också utesluter andra möjliga syften. Medan du skriver kan du med
jämna mellanrum stämma av med ditt syfte. Syftet kan ändras under arbetets gång, men i den
slutliga texten måste det som du anger som syfte verkligen uppfyllas i uppsatsen.
Frågeställningar
Frågeställningar har man för att bryta ner syftet i konkreta frågor. Frågorna ska besvaras i
uppsatsen. Frågeställningar och syfte bör vara relaterade till varandra så att syftesformuleringen
omfattar frågeställningarna, syftet är alltså alltid mer övergripande än frågeställningarna.
Avgränsningar
Ange och diskutera kortfattat vad du fokuserar på i din undersökning samt vilka närliggande
aspekter du inte kommer att ge något utrymme. Motivera avgränsningarna.
Kapitel 2: Teori och Metod
Teoretiska perspektiv
I detta avsnitt ska det vara tydligt vilka teoretiska begrepp som är centrala för ditt arbete. Tänk på
att de teoretiska perspektiven ofta formar hur du ställer dina frågor och formulerar ditt syfte. Var
noga med att diskutera och problematisera dina teoretiska perspektiv och begrepp. Teorin ska
sedan arbeta i uppsatstexten. Detta betyder att de teoretiska utgångspunkterna ska användas i
analyserna.
Metod och material
Du ska tydligt beskriva hur du gått tillväga i din undersökning och du ska motivera varför du
gjort på det sätt du gjort. Beskriv din analysprocess och motivera dina olika metodval. Ange
också hur du analyserade ditt material. Observera att detta avsnitt i många uppsatser är tätt knutet
till avsnittet om teoretiska perspektiv. Resonemang kring etiska problem i relation till metod och
materialinsamling är i vissa uppsatser nödvändiga. (Se Vetenskapsrådets skrift God
forskningssed, Vetenskapsrådets rapportserie 1: 2011, kapitel 4. Skriften finna att ladda ned:
http://www.codex.vr.se/regler)
Kapitel 3: Forskningsöversikt
Diskutera forskning som gjorts inom områden som berör ditt problemområde. Framställningen
ska vara problematiserande och på Master- och magisternivå även jämförande. Avgränsa din
översikt så att den fokuserar på just det du skall skriva om. Motivera eventuellt ditt
forskningsurval genom att även här peka på infallsvinklar på fältet som du inte kommer att
beröra, det vill säga återkoppla till din avgränsning.
Kapitel 4: Huvudtext/Analys
Här redovisar du din analys. Arbeta utifrån dina frågeställningar, och använd dig av de begrepp
och teoretiska perspektiv som du tidigare presenterat. Försök också att upprätta en dialog med
tidigare forskning.
Kapitel 5: Avslutande diskussion/Slutsatser/Sammanfattning
Denna sista del av uppsatsen innefattar en sammanfattning och en slutdiskussion. Du ska
återknyta till frågeställningarna och reflektera kring hur du uppnått syftet med undersökningen.
Du kan här ta dina analyser ett steg längre och ställa vidare frågor. Här har du möjlighet att lyfta
fram aspekter av materialet som är intressanta men som ligger utanför din syftesformulering.
Det finns alltså möjlighet att både lyfta fram det bidrag som du ger med din undersökning och
att ge förslag på möjliga undersökningar som skulle kunna utveckla eller komplettera din
undersökning.
Bilagor/appendix
Här placeras sådant som behöver redovisas, men som inte ryms inom uppsatsens ramar.
Exempelvis kan intervjuunderlag eller bilder placeras i en bilaga. Bilagor numreras och
pagineras separat.
Referenslitteratur
Strömquist, Siv (2006) Uppsatshandboken, Uppsala: Hallgren & Fallgren
Inlämning av uppsatsen
Du ska skicka hela uppsatsen i ett och samma dokument (doc, docx. eller pdf. format) i en
inlämning på GUL. Uppsatsen kommer att genomgå en kontroll i Urkund för att säkerställa
äktheten. Varje försök till plagiat kommer att anmälas till diciplinnämnden. Uppsatserna
kommer att göras tillgängliga på GUL för kursens deltagare att ladda ned.
SPRÅK, TYPOGRAFI, CITAT
Språk
Skriv klart och tydligt. Undvik allmänna och värderande omdömen, ge hellre konkreta exempel.
Undvik allt för långa meningar och använd inte sammansatta ord i onödan. Tänk på hur val av
tempus påverkar din text. Arbeta med synonymer för att slippa upprepningar. Reflektera kring
röstseparering. Det bör vara klart och tydligt vem som säger vad i din text.
Typografi
Uppsatsens utformning ska vara enkel och tydlig. Noterna skrivs i mindre grad än brödtexten.
Bildtexter bör vara i annat typsnitt och mindre grad. Alla titlar på verk (boktitlar, tidskrifter,
filmer, tv-serier, spel, konstverk, utställningar, et cetera) kursiveras genomgående i enlighet med
referenssystemets anvisningar. Begrepp på främmande språk kursiveras första gången de
används. Läsningen kan underlättas av rubriker på olika nivåer. Tänk på att göra
huvudrubrikerna större än rubrikerna på lägre nivåer.
Att citera
Det är viktigt att man noggrant redovisar varifrån citat är hämtade. Det citerade partiet återges
exakt. Om du citerar en hel mening placerar du det avslutande citattecknet efter punkt. Smärre
uteslutningar i citat markeras med tre punkter inom hakparenteser. Ett eget inlägg inuti ett citat
sätter du inom hakparenteser. Ett citat i ett citat sätts inom enkla anföringstecken. Om citatet är
längre än fyra rader i brödtexten skrivs det som ett så kallat blockcitat (frilagt citat). Använd
indragen vänstermarginal och mindre grad. Undvik för långa citat och försök istället att
sammanfatta med egna ord. Stapla aldrig citat efter varandra utan sammanbindande kommentar.
Citat från tyska, franska och andra främmande språk måste översättas i en not. Däremot behöver
citat på engelska i allmänhet inte översättas. När du citerar redan översatt text bör du om möjligt
söka upp originalversionen.
UPPSATSVENTILERING
Uppsatsventileringen i B-kursen sker i form av en gruppdiskussion ledd av
handledare/examinator. Diskussionen följer i något modifierad form strukturen för ventileringen
på högre nivåer. Alla i gruppen ska ha läst varandras uppsatser och vara väl förberedda.
Uppsatsventileringen på kandidat-, magister- och masternivå följer i stort sett samma mönster
som vid en disputation. Under ventileringen av uppsatsen är opponenten och respondenten
huvudaktörer tillsammans med ordföranden som ser till att processen går rätt till. Ordförande
och examinator är alltid någon av institutionens lärare, dock inte respondentens handledare.
Notera att studenten själv svarar för att ha utskrivna uppsatser med sig vid ventileringarna.
Opponentinstruktioner
Hela oppositionen ska ta 30 minuter, vilket innebär att du som opponent måste ha koll på
klockan.
Opponenten ska genomföra en kritisk läsning av uppsatsen och vara problematiserande i sin
diskussion. Det är också opponentens uppgift att granska formalia, språk och referenser. Detta
innebär dock inte att du under oppositionen ska göra en genomgång av alla eventuella formalia
eller språkfel i uppsatsen. Ge ett sammanfattande omdöme om detta, använd exempel för att
stödja din sammanfattning och ge efter seminariet författaren ett exemplar av uppsatsen med
dina skriftliga noteringar. Som opponent ska du bedöma författarens referat och citeringar av
litteraturen. Gör gärna ett par stickprov i litteraturen, särskilt vad gäller centrala texter som
används.
Vägledning för oppositionen
Sammanfatta uppsatsen. Detta ska ta högst 7 minuter. Förbered dig hemma genom att läsa
sammanfattningen högt och ”klocka” den. Sammanfattningen ska vara en medläsning, det
vill säga, du ska som opponent försöka fånga upp vad författaren försöker göra.
När sammanfattningen har presenterats frågar opponenten respondenten om han eller hon är
nöjd
med sammanfattningen, eller om det finns något att tillägga.
Därefter påbörjas en diskussion som bygger på opponentens kritiska läsning av uppsatsen. Låt
respondenten svara på dina frågor under oppositionens gång. Nedan följer frågor som är till
hjälp när du läser uppsatsen och planerar din opposition.
Finns det en tydlig relation mellan syftet och respondentens text? Följs det upp?
Återkommer det i studiens alla delar?
Hur motiverar författaren studien?
Besvaras frågeställningarna i sammanfattningen?
Arbetar teorin i texten eller är den ett utanpåverk? Visa gärna fram lyckade teoretiska
användningar. Är det bra val av empiri i förhållande till syfte och teoretiskt perspektiv?
Är materialet väl insamlat/valt? Är avgränsningarna rimliga? Vad förlorar man i
avgränsningen?
Hur diskuterar författaren valet av metod?
Är litteratur refererade och citerade på ett korrekt sätt
Hur är språket? Vardagligt? Undersökande? Högtravande?
Uppsatsens layout/läsbarhet
Fungerar referenssystem och övrig formalia?
Seminariets uppgift
Då opponenten har genomfört sin opposition bjuder ordföranden in hela seminariet till
diskussion. Det är inte tillåtet att begära ordet tidigare, det vill säga under själva oppositionen.
Efter uppsatsventileringen
Betyg utdelas ej i direkt anslutning till ventileringen men seminariet/ventileringen är
examinerande. Det innebär att den version av uppsatsen som läggs fram vid ventileringen också
är den som betygsätts. B-uppsatsen är att betrakta som en hemtentamen. Därför kan
kompletteringar förekomma för att studenten ska få uppsatsen godkänd. B-uppsatserna
betygsätts efter diskussion i lärarlaget. Framlagd uppsats på kandidat-, magister- och masternivå
kan inte ändras i efterhand, med undantag för mindre språk och formaliafel.
Inför inlämningen av uppsatser är det viktigt att studenten och handledaren tillsammans
diskuterar om uppsatsen är klar för att lämnas in. Studenten gör en självevaluering – vilket är
en viktig färdighet – och handledaren gör en läsning och bedömning från sitt håll.
BETYGSSÄTTNING
Förutom uppsatsen, vägs också försvar av uppsats och opponentuppdraget in i betygsättningen,
liksom seminarieaktiviteten. Betygsnivåerna är Godkänd (G), Väl godkänd (VG), U
(Underkänd).
Betygskriterier
För godkänt betyg ska följande kriterier uppfyllas:
•Studenten ska med sin uppsats visa förmåga att självständigt lägga upp och planera en
vetenskaplig undersökning samt sträva efter att färdigställa uppsatsen inom angiven tid.
• Studenten ska i sin uppsats visa analytisk förmåga och reflexivitet beträffande det egna
arbetet.
•Ämnesvalet ska motiveras och visa på för undervisningsämnet vetenskaplig relevans.
• Uppsatsen ska ha en tydlig och systematisk uppläggning.
• Uppsatsens syfte ska fullföljas och frågor besvaras.
• Undersökningen ska relatera till tidigare forskning. Framställningen ska vara
problematiserande och jämförande.
• Teoretiska perspektiv och centrala begrepp ska diskuteras och ”arbeta” i analysen.
• Metod och val av material ska beskrivas, diskuteras och motiveras.
• Språkbehandlingen ska vara god och formalia korrekt.
• Studenten ska genomföra muntligt försvar av uppsatsen samt kritiskt granska en annan uppsats
vid seminarium för uppsatsventilering.
För väl godkänt betyg ska dessutom följande kriterier uppfyllas:
• Studenten ska visa på självständighet och förnyelse/kreativitet i relation till sitt vetenskapliga
fält.
• Studenten ska förhålla sig problematiserande, analytisk och jämförande till teoretiska
perspektiv.
• Studenten ska tydligt visa på reflexivt förhållningsätt till metod och kunskapsproduktion.
• Den språkliga framställningen ska vara väl genomarbetad och lyfta fram det problematiserande
och reflekterande förhållningsättet till studien.
Den sista versionen av uppsatsen med eventuella korrekturändringar skickas till
kursansvarig inom en vecka efter ventileringsseminariet.
Om handledarkollegiet bedömer att uppsatsen är underkänd måste uppsatsen, efter revideringar,
ventileras vid ett nytt uppsatsseminarium. Delkursansvarig kan lämna upplysningar om när detta
seminarium äger rum. Detta gäller dock inte för uppsatser på B-nivå, som blir godkända efter att
de begärda kompletteringarna är utförd.
ABSTRACT
ÄMNE:
Ämne
INSTITUTION:
Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs Universitet
Examinator:
Förnamn Efternamn
TITEL:
Huvudtitel: Eventuell undertitel.
FÖRFATTARE:
Förnamn Efternamn
TYP AV UPPSATS:
Kandidat (C) / Magister/ Master, Antal hp
VENTILERINGSTERMIN: Vt/Ht 20XX
Sammanfattning av uppsatsens innehåll ca 800 tecken inkl. blanksteg, gärna på engelska
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Keywords: 3-5 nyckelord
[mall titelsida]
Uppsatsens titel
Eventuell undertitel
Författare: xxxxxxxx.
Huvudområde
Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
Kurs, typ av uppsats, ventileringstermin: xxxxxxxxxx.
Examinator: xxxxxxx.