Innehåll Finansiella tjänster och ekonomiska idéer

Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Innehåll
Finansiella tjänster och ekonomiska idéer .......................................................................................... 3
Varför tjänar banker pengar? .......................................................................................................... 3
Coase och transaktionskostnader ................................................................................................... 4
Akerlof och informationsasymmetrier ............................................................................................ 4
Modigliani och Miller om kapitalstruktur........................................................................................ 4
Kahneman och Smith om finansiellt beslutsfattande ..................................................................... 5
Baselkommittén och internationella överenskommelser ................................................................... 5
Basel 1 – ingen koppling mellan risk och kapitalbas ....................................................................... 6
Basel 2 – ingen djup förståelse för vad kapitalbasen är .................................................................. 6
Basel 3 – komplexiteten och omfattningen sväller ......................................................................... 6
Basel 4 – förenkling via höjda riskvikter för att begränsa interna modeller ................................... 6
EU:s kapitaltäckningsregelverk och dess pelare ................................................................................. 7
Från procentuella krav till krav i kronor .............................................................................................. 8
Kapitalkraven- och buffertarnas procentuella nivåer ......................................................................... 8
Kapitalbasens beskaffenhet och avdrag från kapitalet ....................................................................... 9
Ytterligare förlustbärande kapital ..................................................................................................... 10
Varför behövs kapital i en bank? ....................................................................................................... 10
Kapitalkrav för olika risker................................................................................................................. 12
Kreditrisk och kapitalkrav .................................................................................................................. 13
Kapitalkrav enligt schablonmetoden............................................................................................. 13
Kapitalkrav enligt interna modeller ............................................................................................... 15
Operationell risk och kapitalkrav ...................................................................................................... 18
Marknadsrisk och kapitalkrav............................................................................................................ 18
Kapitalkrav styrs av riskvikter ............................................................................................................ 19
Relativa riskvikter .......................................................................................................................... 20
Tillåtna och otillåtna stora exponeringar .......................................................................................... 20
Buffertkrav......................................................................................................................................... 20
Krav på kapitalkonserveringsbuffert ............................................................................................. 20
Krav på kontra-cyklisk buffert ....................................................................................................... 20
Krav på globalt systemviktiga banker ............................................................................................ 20
Krav på buffert för övriga systemviktiga banker ........................................................................... 21
Krav på systemriskbuffert ............................................................................................................. 21
Krav för koncentrationsrisk ............................................................................................................... 22
Vad skulle påverka kapitaltäckningen i en värld utan staten? .......................................................... 22
1
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Närvaron av staten ............................................................................................................................ 23
Lagrumsreferenser ............................................................................................................................ 23
Avslutning .......................................................................................................................................... 23
2
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Kapitaltäckning i en bank
Hur kapitaltäckning regleras i en bank är viktigt att förstå för låntagare. Kapital ska hållas för olika risker
och alla banker är inte lika riskabla. Låntagare kan spara pengar genom att förstå kapitaltäckning.
Denna PM beskriver kapitaltäckning för banker ur olika vinklar.
Finansiella tjänster och ekonomiska idéer
För att få en djupare förståelse för kapitaltäckningsfrågor hjälper det att först förstå vilka idéer som ligger bakom
kreditgivning, kapital och banker. Här ska vi kort behandla dels varför finansiella tjänster är värdefulla, dels några
idéer som präglar diskussionen om banker.
Varför tjänar banker pengar?
Banker tjänar pengar på betalningsförmedling. Att förmedla ett belopp från ett konto i en bank till ett konto i en
annan bank på ett säkert sätt är värdefullt. Alternativet, d.v.s. att man tar ut kontanter från sitt konto och
bokstavligen transporterar sig till mottagaren för att där ge kontanterna till honom, är mycket kostsamt.
Banker tjänar pengar på likviditetstransformering. Att poola likvida inlåningsmedel och finansiera korta lån till
företag och hushåll som är kreditvärdiga men som har tillfälligt behov av snabba pengar är värdefullt. I avsaknad
av bankernas korta lån skulle låntagare tvingas antingen avstå från att finansiera behovet eller sälja illikvida
tillgångar. Låntagare betalar för bankernas likviditetstransformering.
Banker tjänar pengar på löptidstransformering. Att låna in medel med kort löptid och låna ut för finansiering av
tillgångar med lång löptid möjliggör en längre planeringshorisont för låntagare. Låntagarna betalar banken för
denna tjänst.
Banker tjänar pengar på kreditvärdering. Kreditvärdering gör att sparkapital allokeras utifrån ett riskperspektiv
och därmed bidrar banker till en effektivare samhällsekonomi. Om inte banker kreditvärderade skulle någon
annan göra det, t.ex. staten och dess tjänstemän. Sannolikt skulle kapitalägare inte lita på staten som
kreditvärderare eftersom politiker har andra mål än effektivitet. Banker har därför en unik fördel i en
marknadsekonomi.
Banker tjänar pengar på valutaväxling. Att växla ett lands betalningsmedel till ett annat lands betalningsmedel är
en värdefull tjänst. I avsaknad av bankers valutaväxling skulle företag och hushåll tvingas öppna konton i alla
länder och i alla länder finna motparter som ville växla deras lands betalningsmedel mot svenska kronor.
Valutaväxling är en värdefull finansiell tjänst.
Banker tjänar pengar på kapitalförvaltning. Att förvalta kapital eller spara kapital till framtida utgifter (t.ex.
pension) är något alla måste göra. Vid kapitalförvaltning är diversifiering av sparandet viktigt. Bankers
sparprodukter diversifierar sparandet. Det är en värdefull tjänst som banker tillhandahåller.
Banker tjänar pengar på värdepappersförmedling. Om inte banker agerade som intermediärer mellan köpare av
värdepapper och säljare av värdepapper skulle värdepappersmarknader sluta fungera. Köpare och säljare skulle
tvingas söka efter perfekta matchningar. Vid byte av kapital och värdepapper skulle förtroendeproblem uppstå.
”Ska du ge värdepappret till mig innan jag ger kapital till dig eller ska jag ge kapital till dig innan du ger mig
värdepappret?” Värdepappersförmedling är en värdefull tjänst.
Banker tjänar pengar på finansiell rådgivning. Hur skulder och tillgångar ska förvaltas över en livstid är en komplex
fråga som banker kan ge råd kring. Finansiell rådgivning är en värdefull tjänst.
Alla dessa tjänster är värdefulla och därför är hushåll och företag villiga att betala för tjänsterna.
3
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Tjänster är inte samma sak som idéer. Här följer några tongivande tänkares idéer som präglar all diskussion om
banker.
Coase och transaktionskostnader
Den första idén är Ronald H. Coases tanke om transaktionskostnader.1 Transaktionskostnader är alla de utlägg
som man måste betala för att en affärsuppgörelse ska genomföras. Det kan handla om sökkostnader,
värderingskostnader, indrivningskostnader, kostnader för att upprätta avtal och kostnader för att säkerställa att
avtals hålls.
Vid eftertanke visar det sig att transaktionskostnader är mycket högre än t.ex. material-, IT- eller lönekostnader.
Transaktionskostnader kan ibland vara så höga att transaktioner uteblir, vilket är dåligt för alla parter och
samhällsekonomin. Banker är organisationer som minskar transaktionskostnader i samhället. Utan banker skulle
det ta en lång tid och kräva stora summor pengar för låntagare och långivare att finna varandra. Närvaron av
banker gör att både låntagare och långivare kan gå till ett ställe. Därmed minskar transaktionskostnaderna.
Akerlof och informationsasymmetrier
Den andra idén är George Akerlofs tanke om asymmetrisk informations inverkan på avtal.2 Vid avtal finns det
privat och offentlig information. Privat information är information som endast de enskilda avtalsparterna känner
till, medan offentlig information är information som båda avtalsparter vet om. I avtalssituationer råder det därför
alltid ett läge av asymmetrisk information (parterna vet inte allt om varandra). Om informationsasymmetrin är
hög kan tilliten mellan avtalsparterna försvinna, varvid avtalet inte blir av. I extrema fall kan marknader sluta
fungera. Särskilt när det handlar om finansiella avtal (lån eller försäkring) är asymmetriproblemet viktigt att lösa.
Låt oss exemplifiera denna tanke.
I en lånesituation kan endast den enskilde låntagaren känna till den verkliga återbetalningsviljan (hon kan vilja ta
ett stort lån med baktanken att flytta utomlands och aldrig återbetala lånet). På samma sätt kan endast
långivaren känna till de effektiva finansieringskostnaderna (de kan vara väldigt låga och inte alls så höga som
långivaren hävdar). Båda dessa är exempel på privat information. Exempel på offentlig information är
befolkningsökning, ekonomisk tillväxt och hur beskattning av kapital går till.
I en avtalssituation ligger det i låntagarens intresse att innan lånet beviljats överdriva sin kreditvärdighet för att få
en så låg utlåningsränta som möjligt. Efter att lånet är beviljat är det svårt för långivaren att göra något åt saken.
Risken att låntagaren komprometterar sin moral (moral hazard) gör att långivarens kreditrisk ökar. För att minska
risken för komprometterad moral kan långivaren vidta säkerhetsåtgärder (kräva egen insats, ta pant, kräva
borgen, ta fram utdrag ur kredit- och betalningsregister). Ju mer transparent låntagaren är med privat
information desto lägre blir risken för komprometterad moral, vilket sänker bankens kreditrisk och därmed
utlåningsräntan.
Modigliani och Miller om kapitalstruktur
Den tredje idén är Franco Modigliani och Merton Millers tanke om företags val av kapitalstruktur (ModiglianiMiller hypotesen).3 MM-hypotesen utgår från en situation utan skatter, transaktions- och konkurskostnader. I en
sådan situation spelar det ingen roll om företag väljer att finansiera sina tillgångar med eget eller lånat kapital. Att
finansiera tillgångar med lånat kapital ökar inte avkastningen på företagets tillgångar, däremot ökar risken att
1
Ronald H. Coase fick Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne år 1991. År 1937 publicerades artikeln
”The Nature of the Firm” i Economica där transaktionskostnader diskuteras.
2
George A. Akerlof fick Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne år 2001. År 1970 publicerades
artikeln ”The Market for Lemons” i Quarterly Journal of Economics där asymmetrisk information diskuteras.
3
Franco Modigliani fick Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne år 1985, medan Merton Miller fick
samma pris år 1990. År 1958 publicerades ”The Cost of Capital, Corporation Finance and the Theory of
Investment” i American Economic Review.
4
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
företagets aktieägare förlorar företaget till långivarna vid konkurs. Enigt MM-hypotesen är det risken att förlora
företaget till långivarna som gör att aktieägarna kräver en högre avkastning på eget kapital vid belåning. Belåning
av tillgångar ökar inte tillgångarnas värde alls.
MM-hypotesen inverkar på diskussionen om bankers kapitaltäckning. MM-hypotesen antyder att högre
kapitalkrav på banker bör leda till ett lägre avkastningskrav från aktieägarna eftersom risken att förlora banken till
låntagarna minskar. Men detta gäller bara i en situation utan skatter, transaktions- och konkurskostnader.
Dessutom måste existerande låntagare ha alternativ till banksystemet för att kunna sätta press på bankernas
aktieägare att sänka sina avkastningskrav.
Kahneman och Smith om finansiellt beslutsfattande
Den fjärde idén är Daniel Kahneman och Vernon L. Smiths arbete inom finansiell beteendevetenskap.4 Kahneman
och Smith studerade låntagares faktiska beteenden istället för att utgå från nationalekonomins teoretiska
tankeram om hur rationella låntagare borde agera. Det finns flera anledningar till varför låntagare inte agerar helt
rationellt.
En anledning är att lån är juridiska avtal som vid närmare betraktelse är mycket komplexa att förstå. Låntagare
som tar lån enstaka gånger under sina liv är i underläge gentemot specialiserade jurister som dagligen sitter med
avtalskonstruktioner. Än mer komplext blir beslutssituationen om en låntagare ska utvärdera vad som är billigast i
längden när två alternativ ställs mot varandra, t.ex. köpa boende med lånade pengar eller hyra boende.
Kahneman och Smiths arbete inom finansiell beteendevetenskap ligger till grund för konsumentskydd inom
finansiella tjänster. Konsumentskydd förutsätter att den paternalistiska staten och dess tjänstemän vet bättre än
låntagare. I enskilda situationer kan det nog stämma (t.ex. SMS-lån), men om man utvidgar resonemanget till alla
områden (bolån, motion, kost, utbildning, kläder, bilar, …) får man ett expertvälde.
Transaktionskostnader, informationsasymmetrier, MM-hypotesen och insikter inom finansiell beteendevetenskap
är idéer som präglar all diskussion kring banker, kreditgivning och kapitaltäckning. Genom att ha en djup
förståelse för dessa idéer är man bättre rustad för att förstå resonemang kring kapitaltäckning i banker. Här ska vi
ta upp hur Baselkommittén argumenterar.
Baselkommittén och internationella överenskommelser
Baselkommittén är den organisation som bedriver internationellt policyarbete för att samordna finansiell
reglering av främst internationellt verksamma banker. Baselkommittén är en stående organisation med
representanter från olika länders centralbanker.
För att förstå Baselkommitténs berättigande är det nödvändigt att fråga sig varför bankpolicyarbete sköts
internationellt.
Ett svar på frågan är ”det borde inte vara så”. Enligt denna skola är banker precis som andra vinstdrivande
företag. Banker tillhandahåller betaltjänster, likviditetstransformeringar, löptidstransformerar, kreditvärdering,
valutaväxlar, kapitalförvaltar, värdepappersförmedlar och ger finansiella råd. Ingen av dessa tjänster är
kontroversiella och därför är det bra för konsumenter och företag om konkurrensen tilltar då en bank expanderar
över en landsgräns.
Men problemet är att banker har explicita inlåningsgarantier och implicita statsgarantier från stater (”bail-out”).
Banker säkerställer också att ett lands betalningssystem fungerar effektivt. Betalningssystemet kan liknas vid
4
Daniel Kahneman och Vernon L. Smith fick Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne år 2002. I boken
”Thinking, fast and slow” populariserar Kahneman sina och Smiths tankar.
5
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
infrastruktur i en penningekonomi. Av bland annat dessa anledningar vill det enskilda landet A ogärna att dess
banker expanderar internationellt eftersom det utsätter land A:s skattebetalare för risker.
Till detta kommer att lån till företag kan liknas vid förstadiet till ett företagsövertag. Om det låntagande företaget
går i konkurs övergår ägandet från aktieägarna till långivarna. Om företag anses vara nationella klenoder som bör
ägas av landets invånare finns det ett internationellt motstånd mot generös bankreglering i land A som möjliggör
för land A:s banker att låna ut till övriga länders nationella företagsklenoder.
Baselkommitténs överenskommelser styr därför bankpolicyarbete. Även om Baselkommitténs regler främst
fokuserar på internationellt verksamma banker påverkas mindre banker som verkar i nationella kontexter.
Det internationella policyarbetet är under ständig förändring och Baselkommittén uppdaterar sitt tänkande
regelbundet. Mest synligt är det i regelverken Basel 1, 2 och 3.
Basel 1 – ingen koppling mellan risk och kapitalbas
År 1988 publicerades den första Baselöverenskommelsen (Basel Capital Accord).5 Basel 1 handlade nästan
uteslutande om kreditrisk och syftet med Basel 1-regelverket var att skapa konkurrensneutralitet mellan
internationellt verksamma banker. Regelverket innebar att internationellt verksamma banker skulle ha ett
minimikapitalkrav om 8 procent.
Basel 1 Överenskommelsen om 8 procent skulle vara enkel och transparent. Det visade sig att regelverket var för
enkelt. Bland annat tog det inte hänsyn alls till risk. All utlåning, oavsett om den gjordes till AAA-ratade eller CCCratade företag, skulle kapitaltäckas med 8 procents kapitalbas. Basel 1 texten omfattade endast 30 sidor och
framstår idag som naiv. Bara EU:s kapitaltäckningsförordning (CRR) omfattar över 1 100 sidor av avancerad text.
Basel 2 – ingen djup förståelse för vad kapitalbasen är
År 2006, just före den amerikanska finanskrisen 2008, publicerades Basel 2.6 I Basel 2 introducerades riskjusterade
kapitalkrav. Baselkommittén föreslog en schablonmetod för att täcka kreditrisk (beskriven i detta PM), samt
möjligheten för avancerade banker att använda sig av interna modeller (beskrivna i detta PM). Vidare
introducerades kapitalkrav för marknads- och operativ risk.
Minimikapitalkravet låg kvar på 8 procent av riskviktade tillgångar, men eftersom kapitalkravet tog hänsyn till risk
ansågs Basel 2 vara en förbättring av sin föregångare. I Basel 2 fanns även rekommendationer kring hur
värdepapperisering skulle hanteras. Basel 2 regelverket hade nu svält till 284 sidor och var avsevärt mer detaljerat
jämfört med Basel 1.
Basel 3 – komplexiteten och omfattningen sväller
Efter den amerikanska finanskrisen publicerades Basel 3 år 2010.7 Fokus för avtalet var definitionen av
kapitalbasen (beskriven i detta PM), introduktion av ett likviditetskrav (liquidity coverage ratio, LCR), introduktion
av en möjlighet att variera bankers kapitalkrav för att hantera procyklikalitet (beskriven i detta PM), samt sätta
kapitalkrav på marknads- och motpartsrisk (beskrivna i detta PM). En stor del av EU:s kapitalreglering i
kapitaltäckningsförordningen (CRR) och kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV) hämtar sin näring i Basel 3.
Basel 4 – förenkling via höjda riskvikter för att begränsa interna modeller
Basel 4 finns inte ännu, men kommer. Vad kan bli dess inriktning? En sannolik inriktning är att begränsa
interna modellers påverkan på kapitalkraven för kreditrisk. Det skulle man kunna åstadkomma genom att
5
http://www.bis.org/publ/bcbs04a.htm
http://www.bis.org/publ/bcbsca.htm
7
http://www.bis.org/publ/bcbs189.htm
6
6
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
höja riskvikterna i schablonmetoden samtidigt som tillsynsmyndigheter återkallade tillstånd att få använda
sig av interna modeller.
EU:s regelverk för kapitaltäckning och dess pelare
Det nuvarande kapitaltäckningsregelverket i EU finns nedskrivet i en EU förordning (capital requirements
regulation, CRR) och ett direktiv (capital requirements directive, CRD IV).8 EU:s förordningar är direktverkande i
EU:s medlemsstater medan direktiv måste lagfästas i ländernas respektive parlament innan de får laga kraft.
Detta ger en viktig ledtråd till innehållet i de båda texterna, även om de behandlar samma område. I CRR finner
man minimikraven, d.v.s. kapitalkraven som banker ska uppfylla (ska-krav) annars förlorar de sina tillstånd att
bedriva bank. I CRD IV finner man ytterligare kapitalkrav men om bankerna inte uppfyller dessa inskränks deras
verksamhet istället (bör-krav).
EU:s kapitaltäckningsregelverk bygger på en pelarmetafor. Eftersom Sverige är med i EU är det viktigt att förstå
metaforen för att förstå kapitaltäckning.
Från EU:s perspektiv fördelas kapitaltäckningskraven över tre pelare:



Pelare 1: Minimikapitalkrav och buffertkrav som gäller över hela EU och för alla banker
Pelare 2: Land- och institutspecifika krav som gäller i enskilda medlemsländer eller för en enskild bank
Pelare 3: Informations- och öppenhetskrav på banker (publicering)
Kapitaltäckning för banker
PELARE 1
PELARE 2
PELARE 3
Minimikrav:
Krav vid

Rapporteringskrav





Stora exponeringar

Publiceringskrav

Koncentrationsrisk

Institutspecifika
risker
Kreditrisk
Marknadsrisk
Operationell risk
Kapitalkonserverings
buffert
Buffertkrav
Buffertkrav

Kontracyklisk risk


Buffert för globalt
systemviktiga
Institutspecifika
risker

Institutspecifikt
kontra-cykliskt
buffertar

Buffert för övriga
systemviktiga
Bild 1: EU:s regelverk för kapitaltäckning liknas vid tre pelare
8
Regulation (EU) No 575/2013 och directive 2013/36/EU som båda finns här:
http://ec.europa.eu/finance/bank/regcapital/legislation-in-force/index_en.htm
7
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Pelartanken är bra att ha i bakhuvudet eftersom den styr hur olika regleringsförslag ”landar” i medlemsländer
från det att idéerna kläcks fram från Baselkommitténs policy-PM till EU kommissionens förordningar och direktiv
till individuella parlaments lagar och myndigheters föreskrifter.
Från procentuella krav till krav i kronor
Vi ska definiera några begrepp som används genomgående i kapitaltäckningssammanhang.
Kapitalbasen måste alltid vara lika med eller överstiga kapitalkravet. När kapitalbasen uppfyller detta villkor
så täcks kapitalkravet:
𝐾𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑏𝑎𝑠𝑒𝑛 ≥ 𝐾𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑘𝑟𝑎𝑣𝑒𝑡
Kapitaltäckningskvoten anger hur mycket högre kapitalbasen är i förhållande till kapitalkravet:
𝐾𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑡ä𝑐𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑘𝑣𝑜𝑡𝑒𝑛 =
𝐾𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑏𝑎𝑠𝑒𝑛
𝐾𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑘𝑟𝑎𝑣𝑒𝑡
Kapitalkrav i kronor beräknas genom att multiplicera bankens riskviktade tillgångar med kapitalkrav i
procent:
𝐾𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑘𝑟𝑎𝑣 𝑖 𝑘𝑟𝑜𝑛𝑜𝑟 = 𝐾𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑘𝑟𝑎𝑣𝑒𝑡 = 𝑅𝑖𝑠𝑘𝑣𝑖𝑘𝑡𝑎𝑑𝑒 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟 × 𝐾𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑘𝑟𝑎𝑣 𝑖 𝑝𝑟𝑜𝑐𝑒𝑛𝑡
Kapitalkraven- och buffertarnas procentuella nivåer
I tabell 1 visas kapitalkraven och buffertarnas procentuella nivåer, samt vilken EU-pelare de finns i.
Primärkapitalkravet i procent ska uppgå till minst 6 procent av riskviktade tillgångar, varav 4,5 procent
måste vara kärnprimärkapital enligt Baselkommittén. Resten (1,5 procent) kan vara tillskott till
primärkapitalet, men i bästa fall föredras kärnprimärkapital.
Kapitalbasen ska minst uppgå till 8 procent av riskviktade tillgångar, varav primärkapitalet ska utgöra 6
procent av riskviktade tillgångar. Kapital som får fylla upp kvoten måste då vara minst 2 procent. Det
kapitalet får vara av slaget supplementärkapital, vilket kan liknas vid eviga förlagslån, men i bästa fall
föredras kärnprimärkapital.
För att inte banken ska optimera kapitalbasen till exakt 8 procent finns ett antal buffertar till kapitalbasen.
En bank är inte tvingad att ha buffertkapital för att överleva som bank, men restriktioner införs i stigande
grad av tillsynsmyndigheter om buffertar inte är uppfyllda.
Kapitalkonserveringsbufferten ska uppgå till 2,5 procent av riskviktade tillgångar. Den kontracykliska
bufferten, om den aktiveras, får uppgå till 2,5 procent eller mer. De allmänna buffertkraven summerar till 5
procent.
I pelare 1 finns också olika buffertkrav för systemrisk. Dessa krav får inte ”konkurrera” med varandra, vilket
innebär att det är det högsta av buffertkraven som gäller. Globalt systemviktiga banker identifieras av
FSB/Baselkommittén och kan ha kapitalkrav om upp till 3,5 procent av riskviktade tillgångar. Buffert för
övriga systemviktiga banker kan uppgå till 2 procent av riskviktade tillgångar. En systemriskbuffert kan
åläggas ett institut i ett medlemsland som kan uppgå till 3 procent av riskviktade tillgångar. Av tabellen
framgår att världens största bank har G-SIFI-bufferten som bindande buffertrestriktion.
Maximalt möjligt minimi- och buffertkrav i pelare 1 summerar till 16,5 procent av riskviktade tillgångar.
Till pelare 1 kraven (som är allmänna) kan banker även få institutspecifika krav p.g.a. koncentrationsrisker.
Kapitalkrav p.g.a. koncentrationsrisk läggs ihop.
8
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Till sist har en bank sannolikt en säkerhetsmarginal till kapitalkraven eftersom det är förknippat med
”skam” att hamna i en situation då banken är på väg att bryta mot kraven. Denna buffert benämns
kapitalplaneringsbuffert och bestäms av bankernas styrelser.
Minimikapital (Basel minimum)
Primärkapitaltillskott
Primärkapital
Pelare 1
x
x
x
Supplementärkapital
Kapitalbas
x
x
2 <= Ska vara minst 2 %
8 <= Summa, ska vara minst 8 %
Kapitalkonserveringsbuffert
Kontracyklisk kapitalbuffert (2,5 +)
Allmänna buffertkrav
x
x
x
2,5 <= Ska uppgå till minst 2,5 %
2,5 <= Kan uppgå till 2,5 % eller mer.
5 <= Summa
Buffert för globalt systemviktiga banker (1-3,5)
Buffert för övriga systemviktiga banker (0-2)
Systemriskbuffert
Högsta systemriskbufferten
x
x
x
x
3,5
2
3
3,5
Möjligt kapital- och buffertkrav i pelare 1
x
Koncentrationsrisk namn
Koncentrationsrisk geografi
Koncentrationsrisk bransch
Koncentrationsrisk ränta
Koncentrationsrisk pension
Summa koncentrationsriskkrav
Pelare 2
Sammanla
gt
kapitalkrav
i procent
av
riskviktade
tillgångar
4,5
1,5
6
<= Uppgår till mellan 1-3,5 %
<= Kan uppgå till 2 %
<= Kan uppgå till 3 % utan inblandning av EU kommissionen.
<= Max av systembuffertarna
16,5 <= Summa
x
x
x
x
x
x
1
0,75
0,5
0,3
0,35
2,9
Institutets egna kapitalplaneringsbuffert
Totalt kapital- och buffertkrav i pelare 1 och 2
Kommentar
<= Ska vara minst 4,5 % , kärnprimärkapital
<= Kan vara högst 1,5 % , "preferensaktier"
<= Summa, ska vara minst 6 %
<= Exempel %
<= Exempel %
<= Exempel %
<= Exempel %
<= Exempel %
<= Summa
2 <= Exempel %
21,4 <= Summa
Tabell 1: Kapitalkraven och buffertarnas procentuella nivåer
Kapitalbasens beskaffenhet och avdrag från kapitalet
Kapital i en bank är annorlunda än kapital i ett icke-finansiellt bolag. Det beror på att bankkapital ska användas i
situationer av stora förluster. Av den här anledningen måste det egna kapitalet i bankers balansräkningar justeras
före en finansiella kris för att komma till kapitalbasen. I tabell 2 visas hur kapitalbasen blir 1 125 istället för
balansräkningens egna kapital om 1 500. Från det egna kapitalet har främst goodwill och planerade utdelningar
dragits bort. Goodwill har inget värde när banken gjort stora förluster och planerade utdelningar måste ställas in
(fattas bara annat).
Kapitalbasen kan bestå av två slag av kapital: kärnprimärkapital och supplementärkapital.9 Distinktionen mellan
dessa två kapitalslag är att innehavare av kärnprimärkapital inte kan förvänta sig utdelning före
9
Se CRR del II, avdelning 1
9
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
preferensaktieägarna. Det gör att innehavare av kärnprimärkapital har större ansvar för banken och därmed är
även deras kapital av bättre kvalitet än preferensaktieägare.
Eget kapital i balansräkningen
+ minoritetskapital
- föreslagen utdelning från kapitalet
- åtaganden i dotterförsäkringsbolag
+ förändringar i värdet på egna skulder
- värdet av immateriella tillgångar ("goodwill")
- värdet av uppskjutna skattefordringar
= Kärnprimärkapital
+ preferensaktiekapital ("supplementärkapital")
= Kapitalbas
-
1 500
35
255
160
45
160
15
975
150
1 125
Kommentar
Stamaktier
Är borttagna i stora koncernbalansräkningar. Tillhör kärnprimärkapitalet.
Utdelningar minskar kärnprimärkapitalet.
Försäkringsåtaganden får ej ingå i kärnprimärkapitalet.
Skulder som banken har till sig själv räknas bort.
Goodwill kan inte säljas om banken lider stora förluster.
Historiska underskott får kvittas mot framtida överskott. Denna möjlighet försvinner när banken gör stora förluster.
Preferensaktier har inte lika hög kvalitet som stamaktier.
Tabell 2: Kapitalbasen består av kärnprimärkapital och supplementärkapital.
Utöver kapitalbasen ska banker ha kapital i olika buffertar (se tabell 1). I många av EU:s medlemsländer är
buffertkapital inte kärnprimärkapital. I Sverige är alla buffertar fyllda med kärnprimärkapital och det kan man
förvänta sig att även förändringar av buffertarna kommer att vara.
Ytterligare förlustbärande kapital
Utöver krav på miniminivåer på kapital planeras att införa ytterligare krav på förlustbärande kapital i EU:s
återhämtnings- och avvecklingsdirektiv (BRRD). I skrivande stund är reglerna kring detta inte färdiga. Stora
stötestenar är hur stort det förlustbärande kapitalet ska vara, om det ska beräknas utifrån bankernas riskviktade
tillgångar eller bankernas balansräkningars skuldsidor.
Varför behövs kapital i en bank?
Generellt sett ska en banks prissättning av låntagares lån ta hänsyn till kreditförluster. Innan banken beviljar en
låntagare kredit har banken räknat på sannolikheten att några låntagare inte kommer att återbetala sina lån. Ju
fler låntagare som banken befarar inte kommer att återbetala sina lån desto högre blir räntan för lånet. Detta
gäller även i efterhand. Missbedömer banken antalet som inte återbetalar sina lån och banken orsakas stora
förluster försöker banken alltid ta ut högre ränta från de skötsamma låntagarna i efterhand.10
Hur lån kapitaltäcks är därför en viktig fråga för alla låntagare.
Den allmänna principen vid kreditgivning är alltså att låntagare tillsammans betalar räntor för att täcka
kreditförluster och kostnader för finansiering, arbetskraft och annat. Av detta följer att bankers aktieägare inte
ska betala kreditförluster. Bankers aktieägare anställer personal som är experter på kreditgivning. Genom att
organisera kreditgivningsexperter bidrar banker till samhället. Bidraget består i att bedöma och värdera risker så
att sparande allokeras effektivt. Detta är ett av bankers bidrag till samhället.
Det mest anmärkningsvärda vid kreditgivning är att en överväldigande stor andel av utlåningen finansieras med
inlåning från hushåll och företag, emitterade säkerställda obligationer och bankcertifikat som köps av fond- och
försäkringssparare. Endast en mindre andel av utlåningen finansieras med aktiekapital. Med andra ord, det är
hushållen som sparar i fonder och livförsäkringar som finansierar hushållens lån.
10
Om en bank höjer utlåningsräntorna för skötsamma låntagare kan då inte de skötsamma bara byta bank,
d.v.s. schappa till en annan bank? Det kan bli mindre lönsamt än vad man tror. Den alternativa banken inser att
strömmen av skötsamma låntagare från den förlusttyngda banken har en dålig förhandlingsposition. Den
alternativa banken höjer därför sina utlåningsräntor.
10
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Eftersom inlåning är garanterad av explicita statliga insättningsgarantier11 och banker som bedöms vara
systemviktiga har implicita statliga statsgarantier12 blir bankers finansiering billig samtidigt som kreditgivningen
tenderar att bli mer generös. Systemviktiga bankers aktieägare inser att om kreditförluster uteblir stiger vinsten
medan höga kreditförluster betalas av staten, d.v.s. skattebetalare tvingas hedra garantierna. Mindre banker har
inte samma sits men de drar ändå fördel av insättningsgaranterad inlåning.
För att förhindra att garantierna överutnyttjas krävs kapital vid de osannolika händelser då en banks
kreditförluster överstiger bankens räntenetto. Det är då det måste finnas förlustabsorberande kapital i en bank.
Med andra ord, en banks kapital ska finnas tillhands vid sällsynta tillfällen då förlusterna blir höga.
Situationen illustreras i bild 2. I bild 2 visas en banks potentiella kreditförluster under en period på X-axeln och
frekvensen av kreditförluster på Y-axeln.


Ju längre ut på X-axeln desto högre är kreditförlusterna mätt i kronor. Någonstans på X-axeln når
kreditförlusterna extrema nivåer som gör banken insolvent (konkurs). Maximala kreditförluster skulle nås om
ingen låntagare återbetalade sina lån.
Ju högre upp på Y-axeln desto högre är frekvensen på kreditförlusterna. I normala tider är frekvensen på de
förväntade kreditförlusterna enligt förväntan.
Bild 2 visar en sannolikhetskurva, vars utseende beskriver risken för kreditförluster. Kategorier av lån där
långivaren mycket sällan åsamkas kreditförluster (t.ex. bolån) har en sannolikhetskurva som stiger brant, gör en
snabb sväng, faller brant och sedan planar ut nästan i våg med X-axeln. Kategorier av lån där långivaren ofta
orsakas kreditförluster och där kreditförlusterna kan variera stort från år till år (t.ex. lån för att bygga
containerfartyg) har en kurva som mest liknar en jämn ”bula” vars kurvatur knappt är skönjbar.
Bild 2 visar att banken med 80 procents sannolikhet förväntar sig att kreditförlusterna under den kommande
perioden uppgår till 150 000 kronor. Dessa förluster prissätts in i lånen som banken beviljar.
Till de förväntade kreditförlusterna kommer även oväntade kreditförluster som inträffar med 18 procents
sannolikhet. De oväntade kreditförlusterna uppgår till 175 000 kronor (=325 000 kronor – 150 000 kronor). Dessa
oväntade kreditförluster måste kapitaltäckas. De oväntade kreditförlusterna ska drabba aktieägarna. För att
banken ska kunna fortsätta med sin verksamhet även efter dessa oväntade kreditförluster krävs att bankens
aktieägare investerar kapital i banken. Aktiekapitalet måste alltså minst uppgå till 175 000 kronor (i det här
exemplet går banken i konkurs).
I motsats till de 150 000 kronorna i förväntade kreditförluster som prissätts in i lånen är det endast aktieägarnas
riskjusterade kapitalkrav på aktiekapitalet som vältras över på låntagarna. Bankens kapitalbas ska ju inte
återbetalas varje år (då skulle avkastningen på eget kapital vara 100 procent varje år). Det är endast aktieägarnas
riskjusterade avkastningskrav som ska betalas årligen. Anta att aktieägarnas avkastningskrav är 15 procent. Det
innebär att 26 250 kronor (=175 000 kronor x 0,15) prissätts in i lånen som banken beviljar.
11
I EU:s medlemsländer garanteras inlåning upp till 100 000 euro. För att omfattas av en statlig
insättningsgaranti måste ett institut först få tillstånd av landets finansinspektion, därefter administreras ofta
själva garantin av en annan statlig myndighet. I Sverige är det Riksgälden som administrerar
insättningsgarantin. På Riksgäldens hemsida kan man se vilka institut som omfattas av garantin.
12
Systemviktiga banker har en implicit statsgaranti eftersom stopp i de allmänna betalningssystemen påverkar
hela den monetära penningekonomin. Utan ett fungerande betalningssystem återgår ekonomin till
byteshandel.
11
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Av bild 2 framgår att det finns vissa år då banken får kreditförluster som överstiger 325 000 kronor. De åren
inträffar med 2 procents sannolikhet (=100 – 80 – 18). Att varje år kapitaltäcka för förluster som bara inträffar var
femtionde år anses vara för kostsamt. Maximala förluster i vårt exempel är 77 203 125 kronor (se nästa stycke).
Om bankens arbetskraftskostnader är 5 miljoner kronor per år, dess finansieringskostnader är 0 procent och
anläggnings- och IT-kostnader uppgår till 1 miljon kronor måste utlåningsräntan täcka 6 176 250 kr i förväntade
kreditförluster, avkastningskrav från aktieägare och rörelsekostnader (=150 000 kr + 26 250 kr + 5 000 000 kr +
1 000 000 kr). Givet utlåningsräntan 8 procent är portföljen av lån med ett förenklat perpetuumantagande värd
77 203 125 kr (=6 176 250 kr/0,08).
Ytan under grafen är den kumulativa
sannolikheten. Den totala ytan
summerar till 100 procent.
Ytan för förväntade kreditförluster är
80 procent.
Frekvens
Ytan för oförväntade förluster är 18
procent.
Ytan för extrema förluster är 2 procent.
Förväntade kreditförluster
som är del av normal
bankverksamhet och som
ska täckas av låntagarna
som kollektiv genom prissättning.
Extrema kreditförluster som är så
osannolika att det inte är lönt att hålla
kapital. Banken går i konkurs.
Oväntade kreditförluster som
ska täckas med kapital
325 000 kr
150 000 kr
0 kr
Förväntade kreditförluster
Oväntade kreditförluster
Extrema kreditförluster
Potentiella kreditförluster
Bild 2: Kapitalet ska täcka oväntade kreditförluster.
Kapitalkrav för olika risker
I bild 2 antyds att banken bara måste kapitaltäcka kreditförluster. Så är inte fallet, även om de flesta bankers
kapitalkrav till övervägande del kommer från risk för kreditförlust. Om banken inte lånar ut inlåningsskulderna till
hushåll och företag kan banken placera pengarna i värdepapper. Eftersom värdepapper handlas på marknader
kan deras värden stiga och falla. Därmed löper banken marknadsrisker.
En bank måste också kapitaltäcka för att skydda sig mot operationella risker. Dessa kan vara IT-system som slutar
fungera, bedrägerier mot banken och oväntad handelsförluster, o.s.v.
En bank ska därför ha en kapitalbas för att täcka oväntade kreditförluster, förluster på kapitalplaceringar
(marknadsrisker) och förluster som beror på operationella risker. Kostnaden för kapitalbasen vägs in i
lånekostnaden och vältras över på låntagarkollektivet. Kostnaden för förväntade kreditrisker, marknadsrisker och
operationella risker vältras också över på låntagarkollektivet.
12
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
I EU:s kapitaltäckningspelare nummer 1 krävs minimikapital för kreditrisker, marknadsrisker och operationella
risker. Med minimikapital menas att reglerna gäller för alla banker. I EU:s pelare nummer 2 krävs enskilda banker
om mer kapital beroende på just enskilda bankers unika situation. Risken att en banks portfölj är för koncentrerad
ska bland annat täckas i pelare 2.
Kreditrisk och kapitalkrav
Kapitalkrav för kreditrisk beskrivs i EU:s kapitaltäckningsförordning.13 Banker ska i första hand använda sig av
schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för kreditrisk. I andra hand kan banker ansöka om tillstånd att få
använda bankspecifika, egna interna modeller för kapitalkravet. Det är finansiella tillsynsmyndigheter som beviljar
banker tillstånd att få använda interna modeller. Eftersom interna modeller förutsätter en lång kredithistorik
utifrån vilken banken kan beräkna historiska kreditförluster är interna modeller i praktiken endast något som
etablerade banker kan använda sig av. Nystartade banker måste använda sig av schablonmetoden.14
Kapitalkrav enligt schablonmetoden
Schablonmetoden är en generell metod som gäller i hela EU och även utanför EU i utvecklade länder.15 Tanken är
att mindre banker, sparbanker och kreditmarknadsbolag ska använda sig av schablonmetoden. Större banker har
en möjlighet att använda sig av interna modeller.16
Schablonmetoden är enkel att förstå. I praktiken är metoden en lookuptabell som beräknar ett låns riskviktade
belopp givet lånets klass och kreditkvalitet. Givet det riskviktade beloppet och kapitalkravet i procent får banken
ett krav i kronor på att hålla eget kapital.
𝑅𝑖𝑠𝑘𝑣𝑖𝑘𝑡 (𝐸𝑥𝑝𝑜𝑛𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔𝑠𝑘𝑙𝑎𝑠𝑠, 𝑘𝑟𝑒𝑑𝑖𝑡𝑘𝑣𝑎𝑙𝑖𝑡𝑒𝑡)
𝑅𝑖𝑠𝑘𝑣𝑖𝑘𝑡𝑎𝑑 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔 = 𝐸𝑥𝑝𝑜𝑛𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔 × 𝑅𝑖𝑠𝑘𝑣𝑖𝑘𝑡
𝐾𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑘𝑟𝑎𝑣 𝑖 𝑘𝑟𝑜𝑛𝑜𝑟 = 𝑅𝑖𝑠𝑘𝑣𝑖𝑘𝑡𝑎𝑑 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔 × 𝐾𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑘𝑟𝑎𝑣 𝑖 𝑝𝑟𝑜𝑐𝑒𝑛𝑡
Schablonmetoden innebär att banken fördelar sina exponeringar över 17 exponeringsklasser och i varje
exponeringsklass över sex olika kreditkvalitetssteg. Varje kreditkvalitetssteg har sin egen unika riskvikt.
Schablonmetodens 17 exponeringsklasser och riskvikter visas i tabell 3.
I tabell 3 har vissa celler färglagts. Av tabell 3 framgår att schablonmetoden innebär att banker som placerar
pengar i statsobligationer utgivna i den egna valutan inte behöver kapitaltäcka marknadsrisken som uppstår.
Detta oavsett vilken kreditkvalitet som landet har. Schablonmetoden stödjer alltså billig finansiering till stater.
Vidare framgår att lån till företag ska riskviktas från 20 procent till 150 procent beroende på kreditkvalitet. Lån till
icke-finansiella företag med bättre kreditbetyg ska alltså kapitaltäckas mindre. Samtidigt är lån till företag högre
riskviktade än till hushållslån med pant i bostäder (35 procents riskvikt). Konsumtionslån riskviktas till 75 procent.
13
Se CRR/Tillsynsförordningen (575/2013/EU), del III, avdelning II, kapitel 1 – 6.
Ett alternativ är att man köper kredithistorik från ett kreditvärderingsinstitut.
15
Se CRR/Tillsynsförordningen del III, avdelning 2, kapitel 2
16
Det innebär att låntagare kan anta att lånevillkor tenderar att utgå från schablonmetoden. Banker som
använder interna modeller prissätter sina lån som om de använde schablonmetoden. En bank som använder sig
av interna modeller gör det främst för att minska kapitalkraven i kronor, inte för att kunna sänka
utlåningsräntorna.
14
13
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Exponeringsklass
Nationella regeringar eller centralbanker
Nationella regeringar eller centralbanker (skulden i egen valuta)
Delstatliga eller lokala organ och myndigheter (självbestämmande)
Offentliga organ
Multilaterala utvecklingsbanker (t.ex. världsbanken)
Internationella organisationer (t.ex. EU, IMF)
Institut
Företag
Hushåll (konsumtionslån)
Hushåll (bolån)
Säkrade genom panträtt i fastigheter
Fallerande exponeringar
Förenade med särskilt hög risk
Säkerställda obligationer
Värdepapperiseringspositioner
Institut och företag med kortfristigt kreditbetyg
Andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond)
Aktier
Övriga
Kreditkvalitetssteg
KreditkvalitetKreditkvalitet
1
Kreditkvalitet
2
Kreditkvalitet
3
Kreditkvalitet
4
Kreditkvalitet
5
6
0%
20%
50%
100%
100%
150%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
20%
50%
100%
100%
100%
150%
Saknas
0%
0%
20%
20%
50%
50%
50%
100%
100%
100%
100%
150%
150%
150%
10%
20%
20%
50%
50%
100%
20%
50%
100%
150%
150%
150%
75%
35%
50%
150%
150%
100%
100%
100%
100%
Tabell 3: Schablonmetodens 17 exponeringsklasser och riskvikter per kreditkvalitetssteg.
I diagram 1 visas schablonmetodens genomsnittliga riskvikt per kreditkvalitetssteg oavsett exponeringsklass.
Diagrammet visar vikten av hög kreditkvalitet. Om en låntagare inte har någon kredithistorik och saknar en
kreditbedömning (t.ex. rating från ett ratinginstitut, Moody’s, Standard & Poor’s eller Fitch) är den genomsnittliga
riskvikten 153 procent. Har låntagaren en rating eller en betalningshistorik som kan analyseras minskar riskvikten
ju bättre rating man har. Då minskar bankens kapitalkrav enligt schablonmetoden, vilket kan leda till lägre
utlåningsränta.17
På motsvarande sätt leder en nedgradering av en låntagarens kreditrating till omedelbar sänkning av låntagarens
kreditkvalitet. Då höjs bankens kapitalkrav enligt schablonmetoden och kostnaden för höjningen vältras
omedelbart över på låntagaren genom att utlåningsräntan höjs. Eftersom många banker använder sig av
schablonmetoden för kreditrisk är det svårt för låntagare vars rating nedgraderats att kunna undgå högre
utlåningsräntor genom att byta bank.
17
Bättre kreditvärdering leder inte per automatik till lägre utlåningsränta. Det ligger i bankens intresse att ha
kreditvärdiga kunder men inte att dessa kunder betalar en så låg utlåningsränta som möjligt.
14
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Genomsnittlig riskvikt olika kreditkvalitetssteg
180%
160%
153%
140%
120%
100%
93%
80%
70%
65%
60%
51%
38%
40%
26%
20%
0%
Saknas
Kreditkvalitet 1
Kreditkvalitet 2
Kreditkvalitet 3
Kreditkvalitet 4
Kreditkvalitet 5
Kreditkvalitet 6
Diagram 1: Genomsnittlig riskvikt per kreditkvalitetssteg oavsett exponeringsklass.
Kapitalkrav enligt interna modeller
För banker som har längre erfarenhet av att bedöma kreditrisk finns en möjlighet att ansöka om tillstånd från
tillsynsmyndigheter om att få använda sig av interna modeller.18
Interna modeller bygger på tanken att banken är bättre på att bedöma risken att låntagare inte återbetalar sitt lån
och värdera säkerheter bakom krediterna än vad schablonmodellen är. Med andra ord, en intern modell låter
banken själv få bestämma sannolikheten för fallissemang (PD = probability of default) och förlusten givet
fallissemang (LGD = loss given default).
Vid eftertanke inser man att PD-frågor handlar om kundkännedom medan LGD-frågor handlar om kännedom av
hur olika säkerheter värderas på andrahandsmarknader.
Det finns två varianter av interna modeller. I den första modellen får banken bestämma sannolikheten för
fallissemang (PD), men inte förlust givet fallissemang (LGD). I den andra modellen får banker bestämma både
sannolikheten för fallissemang (PD) och förlusten givet fallissemang (LGD).
Baselkommittén anvisar en formel som bankerna ska använda sig av för att beräkna en låneexponerings
kapitalkrav (K). Det finns olika varianter på formeln beroende på om lånen går till hushåll eller till företag. Här
visas företagsformeln:19
18
Se CRR/Tillsynsförordningen, del III, avdelning II, kapitel 3
Gunter Löffler, Peter N. Posch ”Credit risk modeling using Excel and VBA”, Wiley Finance, s. 285 – 297. Det
finns också utmärkta klipp på www.youtube.se som beskriver kreditriskmodellering. I CRR beskrivs
företagsformeln i artikel 153.
19
15
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
1
𝜌
𝐾 = [𝐿𝐺𝐷 × 𝑁 {𝑁 −1 (𝑃𝐷) × √1−𝜌 + 𝑁 −1 (0,999) × √1−𝜌} − 𝐿𝐺𝐷 × 𝑃𝐷] ×
Förväntad förlust
med 99,9 procents
konfidens
Förväntad förlust
1−(𝑀−2,5)+𝑏(𝑃𝐷)
1−1,5×𝑏(𝑃𝐷)
Löptidsjustering
Bild 3: Baselkommitténs formel för att beräkna kapitalkrav enligt intern modell.
Formeln kräver fyra stycken variabler från användaren: PD, LGD, p och M:




PD står för ”probability of default” eller sannolikheten för fallissemang. Det är sannolikheten att en
låntagare ställer in sin betalning (inställd betalning brukar infalla när en betalning är över 90 dagar sen).
LGD står för ”loss given default” eller förlusten givet fallissemang. En inställd betalning betyder inte per
automatik att en bank gör en kreditförlust. Banken kan ha tagit säkerheter för lånet som kan säljas på
andrahandsmarknaden.
p (rho) är en korrelationskoefficient som anger lånets samvariation med den allmänna ekonomin. I
Baselformeln får p inte understiga 12 procent (men väl till högre).
M är löptiden på lånet (antal år).
Formeln ger ett kapitalkrav för ett lån där sannolikhetsfördelningen för kreditförlust är en skev fördelning
liknande den i bild 2. Formeln består av tre delar (se ovan).
I tabell 4 visas med ett exempel hur Baselformeln används i Excel.
Exempel: Ett företag köper en maskin för priset 5 882 353 kronor. Företaget har inte finansiering till hela
maskinen och tvingas därför ta ett lån. Lånet uppgår till 5 000 000 kronor och företaget finansierar resten,
882 353 kronor, med egna medel. Banken har tagit pant i maskinen. Banken anser att sannolikheten att företaget
inte återbetalar lånet som mycket låg (0,1 procent). Om företaget skulle fallera tror banken det är osannolikt (0,5
procent) att maskinen inte kan säljas på exekutiv auktion till ett pris som täcker lånet. Löptiden på lånet är 45 år.
Av tabell 4 framgår att förväntad förlust på lånet är 25 kronor och att oväntade förluster uppgår till 6 690 kronor
enligt Baselformeln. Total kapitaltäckning för banken efter skalning är 7 091 kronor för lånet om 5 000 000 kronor.
16
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Sannolikhet för fallissemang (PD)
Förlust givet fallissemang (LGD)
Exponering vid fallissemang (EAD)
Löptid (M)
Fyra inputs
0,10%
0,50%
5 000 000 kr
45
Förväntad förlust i procent (EL = PD x LGD)
Förväntad förlust i kronor
Korrelationskoefficient (rho)
Kommentar
<= Input bank (enkel variant av IRB-modell)
<= Input bank (avancerad variant av IRB-modell)
<= Input bank
<= Input bank
0,00% =PD*LGD
25 kr =PD*LGD*EAD
12% <= Måste vara minst 12 procent enligt Basel 2
Skalfaktor
Sannolikhetsgrad
b
Löptidsjustering täljare
Löptidsjustering nämnare
Löptidsjustering
1,06
99,90%
24,69%
1149,48%
62,96%
18,26
=(0,11852-0,05478*LN(PD))^2, b vid PD eller b(PD)
=1+(M-2,5)*b
=1-1,5*b
=B16/B17
Oväntade förluster
Totalt kapitalkrav
6 690 kr =EAD*LGD*((NORMSFÖRD((NORMSINV(PD)-rho^0,5*NORMSINV(1-Konfidens))/(1-rho)^0,5))-PD)*Löptidsjustering
6 715 kr =B20+B9
Oväntade förluster skalade
Totalt kapitalkrav skalat
7 091 kr =Skalfaktor*B20
7 517 kr =Skalfaktor*B23
Tabell 4: Exempel på hur banker kan använda sig av avancerade kreditriskmodeller.
I diagram 2 har det totala kapitalkravet beräknats med Baselformeln med olika sannolikheter för fallissemang
(PD), ett lån om 5 000 000 kronor och där förlusten givet fallissemang (LGD) är 0,5 procent. Av diagrammet
framgår att kapitalkravet stiger ju högre sannolikheten för fallissemang är. Men notera att kapitalkravet planar ut
runt 20 000 kronor, trots at lånet är 5 000 000 kronor. Det beror på att LGD är lågt och banken kan sälja säkerhet
bakom lånet på andrahandsmarknaden utan större transaktionskostnader.
25 000 kr
Totalt kapitalkrav
20 000 kr
15 000 kr
10 000 kr
5 000 kr
- kr
0,000%
0,200%
0,400%
0,600%
0,800%
1,000%
Sannolikhet för fallissemang (PD)
17
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Diagram 2: Högre PD ger högre kapitalkrav
I diagram 3 har LGD förändrats. Även höjt LGD höjer kapitalkravet.
16 000 kr
14 000 kr
Totalt kapitalkrav
12 000 kr
10 000 kr
8 000 kr
6 000 kr
4 000 kr
2 000 kr
- kr
0,000%
0,200%
0,400%
0,600%
0,800%
1,000%
Förlust givet fallissemang (LGD)
Diagram 3: Högre LGD ger högre kapitalkrav.
Operationell risk och kapitalkrav
Operationell risk är risken att en banks interna system slutar fungera eller att banken blir utsatt för bedrägeri som
påverkar bankens rykte.20 Operationell risk kapitaltäcks genom att kräva en viss mängd kapital i relation till
bankens totala tillgångar under de senaste åren.
Precis som med kreditrisk finns det flera metoder för att beräkna kapitalkrav för operationell risk.
Schablonmetod, basmetod och en internmetod för att bestämma kapitalkravet. Schablonmetoden innebär att
bankens riskviktade tillgångar för operationell risk beräknas till 15 procent av bankens genomsnittliga omsättning
under de tre senaste åren.21 Det underliggande antagandet är att operationella risker står i proportion till bankens
tillgångar.
Marknadsrisk och kapitalkrav
Marknadsrisk är den risk som banken löper när den istället för att låna ut pengar till företag och hushåll placerar
pengarna i olika obligationer, optioner, warranter, swappar, kreditderivat, aktier, aktieindex, …, finansiella
värdepapper av olika slag.22 Beroende på finansiellt värdepapper finns olika metoder för att beräkna riskviktade
tillgångar. Om värdepappret är en obligation kan risken att värdepappret faller i värde beräknas, vilket i sin tur
20
Se CRR/Tillsynsförordningen del III, avdelning III
Se CRR/Tillsynsförordningen, del III, avdelning III, kapitel 2
22
Se CRR/Tillsynsförordningen, del IV
21
18
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
innebär en direkt förlust för bankens aktieägare. Denna risk kapitaltäcks. Av detta följer att marknadsrisk
kapitaltäcks utifrån volatilitetsmått, t.ex. duration.
Kapitalkrav styrs av riskvikter
I bild 2 visades att kapitalkravet beror på låneexponeringars kreditrisk. I exemplet beräknades bankens totala
låneportfölj ha ett värde om 77 203 125 kronor givet utlåningsräntan var 8 procent och förväntade
kreditförluster, aktieägarnas avkastningskrav och andra rörelsekostnader skulle täckas (6 176 250 kronor per år).
I exemplet antogs att banken redan hade en portfölj av krediter. Men att starta en bank innebär att portföljen av
lån byggs upp successivt. Under tiden som portföljen av lån växer har den nystartade banken höga fasta
kostnader. I uppstartningsfasen går därför alla banker med förlust. Det är först när ränteinkomster på lånen
överstiger ränte- och fasta kostnader som banken får ett positivt kassaflöde.
Även etablerade banker måste kontinuerligt söka efter nya låntagare eftersom lån amorteras kontinuerligt. I
avsaknad av nya låntagare eller låntagare som återfinansierar sina gamla lån krymper etablerade bankers
balansräkningar. Varför ökar då banksystemets sina totala lånefordringar över tiden? Varför ökar t.ex. bolånens
totala värde varje år? Det beror på samhällsekonomin som växer kontinuerligt. Ekonomisk tillväxt är ju en ökning
av realinkomster och det vore konstigt om inte en del av dessa ökade inkomster belånades.
Att tänka på hur en nystartad bank måste kapitaltäcka sina kreditrisker är intressant. En nystartad bank kan inte
ha en kredithistorik utifrån vilken den kan beräkna förväntade kreditförluster. En nystartad bank startar från
”scratch”. Ändå medför varje lån nya kapitalkrav. Det första lånet ger kapitalkrav, det andra lånet ger kapitalkrav,
…, den n:te lånet ger kapitalkrav, o.s.v.
Från ett riskperspektiv är alla nystartade banker extra sårbara. Deras portföljer av lån är inte helt diversifierade,
även om lånen är olika. När t.ex. endast det första lånet är beviljat är banken 100 procent exponerade mot en
enda låntagare.
Från ett kapitalkravsperspektiv innebär det att även koncentrationen i en låneportfölj måste beaktas.
Koncentrationsgraden i en låneportfölj är något som är unikt för varje bank. Av den här anledningen kapitaltäcks
koncentrationsrisker i pelare 2 (se avsnitt Koncentrationsrisk).
Kapitalkrav regleras av riskvikter. Riskvikter i schablonmodellen är enkla att förstå. En bank ska riskvikta sina
kreditexponeringar genom att multiplicera varje exponering med en riskvikt. Produkten bildar ett riskviktat värde.
Det riskviktade värdet multipliceras sedan med kapitalkravet i procent, vilket ger ett kapitalkrav i kronor:
𝑅𝑖𝑠𝑘𝑣𝑖𝑘𝑡𝑎𝑡 𝑏𝑒𝑙𝑜𝑝𝑝 (𝐸𝑥𝑝𝑜𝑛𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔, 𝑅𝑖𝑠𝑘𝑣𝑖𝑘𝑡) = 𝐸𝑥𝑝𝑜𝑛𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔 × 𝑅𝑖𝑠𝑘𝑣𝑖𝑘𝑡
𝐾𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑘𝑟𝑎𝑣 𝑖 𝑘𝑟𝑜𝑛𝑜𝑟 (𝑅𝑖𝑠𝑘𝑣𝑖𝑘𝑡𝑎𝑡 𝑏𝑒𝑙𝑜𝑝𝑝, 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑘𝑟𝑎𝑣 𝑖 %) = 𝑅𝑖𝑠𝑘𝑣𝑖𝑘𝑡𝑎𝑡 𝑏𝑒𝑙𝑜𝑝𝑝 × 𝐾𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑘𝑟𝑎𝑣 𝑖 %
Exempel: Anta en riskvikt om 5 procent och en bank som har ett bolån om 5 000 000 kronor. Det riskviktade
beloppet blir 250 000 kronor (=5 000 000 kr x 0,05). Anta vidare att kapitalkravet är 12 procent. Kapitalkravet i
kronor blir 30 000 kronor (= 250 000 kronor x 0,12).
Anta nu att riskvikten höjs till 25 procent. Samma bank får då ett kapitalkrav i kronor om 150 000 kronor
(=5 000 000 kr x 0,25 x 0,12).
Av exemplet lär vi oss två saker. Med schablonmodellen regleras kapitaltäckning av riskvikter och små
förändringar av enskilda riskvikter kan resultera i stora förändringar i bankers kapitalkrav. I detta exempel steg
bankens kapitalkrav från 30 000 till 150 000 kronor, vilket är en höjning med 120 000 kronor eller 400 procent.
Om aktieägarnas avkastningskrav är 15 procent stiger kostnaden för bolånet med 18 000 kronor per år (=120 000
kronor x 0,15). Sett i ett evigt perspektiv och diskonterat med 2 procent är nuvärdet av riskviktshöjningen 900 000
kronor (=18 000 kronor/0,02). Det är ett ansenligt belopp och därför är riskvikter viktiga att hålla koll på.
19
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Relativa riskvikter
Riskvikter styr mängden kapital i kronor som en bank måste ha. Allt annat lika vill en bank hellre ha mindre än mer
kapital eftersom kapital kostar aktieägarna förlorad alternativavkastning.
Detta öppnar upp för en viktig diskussion om relativa riskvikter och hur det styr kapitalet i de finansiella systemen.
Genom att ha en riskvikt om 0 procent för utlåning till nationella stater placerar banker hellre inlånat kapital i
statsobligationer jämfört med att låna ut till låntagare där riskvikter överstiger 0 procent.
Den myndighet eller organisation som bestämmer nivåerna på alla riskvikter styr därmed även hur sparande
allokeras i samhället. Om sparandet allokeras utifrån ett riskperspektiv fyller riskvikter sin tänkta funktion. Men
om riskvikterna börjar avspegla andra aspekter (t.ex. att stater ska ha billig finansiering eller bolåntagare ska ha
dyr finansiering bara ”för att”) vinklas riskviktssystemet längre bort från dess syfte.
Tillåtna och otillåtna stora exponeringar
För att förhindra att banken riskerar konkurs som en konsekvens av att en enda låntagare fallerar finns det
regelverk mot stora exponeringar.23 En stor exponering är om en kund eller en grupp av kunder med
likartade lån utgör mer än 10 procent av bankens kapitalbas. En otillåten stor exponering utgör mer än 25
procent av kapitalbasen.
Buffertkrav
Krav på kapitalkonserveringsbuffert
Kapitalkonserveringsbufferten är ett pelare 1-krav. Den ska uppgå till 2,5 procent och uppfylls inte
bufferten införs inskränkningar i hur banken får handskas med utdelningar, löner och annat.
Krav på kontra-cyklisk buffert
Den kontra-cykliska bufferten får uppgå till 2,5 procent eller mer. Det är ett pelare 1-krav och reciprocitet
råder, vilket innebär att om ett land inför en kontra-cyklisk buffert måste andra länders banker med
verksamhet i det landet även ha det kontra-cykliska kapitalkravet (upp till 2,5 procent).
Krav på globalt systemviktiga banker
Låt oss titta på hur kapitalkraven är fördelade över olika pelare i en globalt systemviktig bank. I bild 4 visas
situationen.
Notera först att det finns många kapitalkrav som tillsammans bildar det totala kapitalkravet på banken.
Varje kapitalkrav ska täcka en viss specifik risk som banken utsätts för. Till kapitalkraven finns buffertkrav.
Buffertkraven finns för att förhindra att banken kalibrerar kapitalbasen till just minimikapitalkravet.
Minimikapitalkravet är 4,5 procent. Det ska bestå av kärnprimärkapital, d.v.s. stamaktier. Till
minimikapitalkravet får banken även räkna primärkapitaltillskott. Det kan t.ex. vara preferensaktier.
Primärkapitaltillskottet får högst vara 1,5 procent. Minimikapitalkravet + primärkapitalkravet ska minst
summera till 6 procent i pelare 1.
Till de 6 procenten får banken maximalt lägga till 2 procent sekundärt kapital för att komma till det totala
minimikapitalet. Det sekundära kapitalet får bestå av eviga förlagslån som får skrivas ned. 6 + 2 procent
summerar till 8 procent, vilket är totala minimikapitalgraden så som Basel stipulerar inom de 8 procenten.
23
Se CRD, del 4
20
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Ovanpå sekundära kapitalkrav läggs en kapitalkonserveringsbuffert som ska uppgå till 2,5 procent. Om
kapitalkonserveringsbufferten inte uppgår till 2,5 procent införs begränsningar i hur banken får hantera
bl.a. utdelningar.
Ovanpå kapitalkonserveringsbufferten kan enskilda länder besluta om en kontra-cyklisk kapitalbuffert som
kan uppgå till 2,5 procent eller mer. Reciprocitet gäller, vilket innebär att ett lands kontra-cykliska buffert
måste gälla för andra länders institut i landet.
Globalt systemviktiga banker (som identifieras av FSB) kan ha extra kapitalkrav om upp till 3,5 procent.
I Sverige finns ett systemriskkrav om 3 procent som gäller för de fyra storbankerna. Övriga systemviktiga
banker kan få ett buffertkrav om upp till 2 procent.
Det finns regler om hur buffertarnas ordning, liksom att buffertarna inte får konkurrera med varandra,
d.v.s. tillsynsmyndigheten använder sig av den högsta av olika buffertar.
Generellt kapitalkrav i pelare 1 och 2 exklusive bankspecifika krav
...
3
2
3,5
2
3,5
18,5
Totalt krav
för största
banken
i världen kan
uppgå till långt
över 25 procent
av riskviktade
tillgångar.
3,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2
2
1,5
1,5
4,5
4,5
2
Pelare 1
Minimikapital (Basel minimum)
Kapitalkonserveringsbuffert
Övriga systemviktiga banker (0-2)
Systemriskkrav
Pelare 2
Sammanlagt kapitalkrav i procent
Primärkapitaltillskott
Kontracyklisk kapitalbuffert (2,5 +)
Systemriskbuffert
Sekundärt kapital
Kapital för globalt systemviktiga banker (1-3,5)
Högsta systemriskbufferten
Bild 4: Möjliga kapitalkrav- och buffertkrav för globalt systemviktiga banker i pelare 1 och 2.
Krav på buffert för övriga systemviktiga banker
Övriga systemviktiga banker skiljer sig från globalt systemviktiga banker. Övriga systemviktiga banker kan få
ett kapitalkrav om upp till 2 procent.
Krav på systemriskbuffert
Systemriskbufferten är ett generellt krav i pelare 1. Kan uppgå till maximalt 3 procent.
21
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Krav för koncentrationsrisk
En bank kan vara koncentred i sin exponering gentemot en enskild låntagare, en enskild bransch eller en
enskild region (namnkoncentration). 24 Denna koncentrationsgrad påverkar kapitaltäckningen som
tillsynsmyndigheter kräver av banken. Det extra kapitalkravet för namnkoncentration läggs i EU:s pelare 2.
Koncentrationsrisken kan beräknas med hjälp av ett s.k. Herfindahlindex. Ett Herfindahlindex är ett mått på
koncentrationen i en kreditportfölj. I nedanstående ekvationer visas hur Herfindahlindexet beräknas på
låntagarnivå. Byter man ut låntagarnivå mot bransch- eller regioner kan samma ekvationer användas:
𝜎𝑖 =
𝐿å𝑛𝑖
30
∑𝑗=1 𝐿å𝑛𝑗
30
𝐻𝑒𝑟𝑓𝑖𝑛𝑑𝑎ℎ𝑙𝑖𝑛𝑑𝑒𝑥 (𝐻𝐼) = ∑ 𝜎𝑖2
𝑖=𝑖
För en bank innebär detta att många låntagare med likartade lånebelopp spridda över alla branscher och
över hela Sverige lönar sig. Normalt sett är stora bankerna väl diversifierade och det är de mindre bankerna
som påverkas av ytterligare kapitalkrav med anledning av koncentrationsrisker.
Utöver koncentrationsrisk för namnkoncentration kan en bank även ha en ränterisk i bankboken och
pensionsrisk. Ränterisk kan mätas genom att analysera skillnader i räntebindningstider och löptider mellan
tillgångar och skulder.
Vad skulle påverka kapitaltäckningen i en värld utan staten?
En hypotetisk men relevant fråga är vad som skulle påverka mängden kapital om staten inte ställde ut explicita
och implicita garantier? Vi ska ställa frågan utifrån ett låntagarperspektiv och det ligger i låntagarnas intresse att
banken gör bedömningen att så lite kapital som möjligt behövs eftersom en sådan bedömning baseras på tron att
låntagarkollektivet kommer att betala räntor och amorteringar.
I en sådan situation skulle prissättningen av krediter påverkas av dels låntagarens förväntade förvärvs- och
kapitalinkomster, dels värdebeständigheten i de säkerheter som banken tar i pant vid kreditgivning. Här följer
några hushållslån som alla har olika säkerheter bakom sig:





Blancolån har inga säkerheter bakom sig – utlåningsräntorna blir därför höga
Mindre konsumtionslån för köp av elektronik har viss säkerhet bakom sig, men elektronik faller snabbt i värde och
transaktionskostnaderna för att sälja begagnad elektronik på andrahandsmarknader är höga – utlåningsräntorna
blir därför höga
Billån finansierar relativt värdebeständiga kapitalvaror, men bilar faller snabbt i värde även om
andrahandsmarknaden för begagnade bilar fungerar väl – utlåningsräntorna blir därför höga
Bolån finansierar relativt värdebeständiga boenden, andrahandsmarknaderna för villor och bostadsrätter
fungerar, men andrahandsvärdet beror på var boendet ligger i landet – utlåningsräntorna blir därför låga till höga.
Värdepapperslån (”aktielån”) ges med värdepapper som säkerhet, värdepapper handlas på väl fungerade och
likvida marknader, vilket gör värdepapper lätta att realisera – utlåningsräntorna blir därför låga till höga.
Andra åtgärder från bankens sida för att säkerställa återbetalning om inte staten ställde ut explicita och implicita
garantier vore att kräva egen insats, fråga om någon annan person kan gå i borgen för låntagarens lån, se till
låntagarens andra tillgångar, kontrollera låntagarens betalningshistorik.
24
http://www.fi.se/upload/43_Utredningar/40_Skrivelser/2014/pelare-2-metoddokument-14-14414.pdf
22
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
I en situation utan explicita och implicita statliga garantier skulle både låntagare och banker med hög
kreditvärdighet gruppera sig. Det skulle vara lönsamt för båda parter.
Närvaron av staten
När staten garanterar inlåning upp till 100 000 euro får banker automatiskt billig finansiering. Syftet med
inlåningsgarantier är att förhindra uttagsanstormningar av inlånade medel. Men en indirekt effekt är att bankers
finansiering blir billigare än vad den hade varit om insättare tvingats utvärdera bankers solvens.
Banker som bedöms som systemviktiga har en implicit statsgaranti. Denna garanti gör att investerare i bankernas
obligationer inte behöver bekymra sig för kreditförluster. Den implicita statsgarantin ger stora systemviktiga
banker billigare finansiering.
Statens socialförsäkringssystem med arbetslöshetskassa och sjukpenning påverkar bankers kreditgivning till
hushåll. Om ersättningarna i de offentliga inkomstbortfallsförsäkringarna inte trappas av eller har bortre
utbetalningsgränser blir utlåning till hushåll i princip riskfritt. Hushållen kan alltid betala räntor och amorteringar
när staten garanterar deras inkomster.
Om det är svårt att få skuldsanering eller om kronofogden hjälper till att driva in fordringar som privata långivare
har svårt att få in påverkas också bankernas kreditgivning. Betalningsmoralen stärks.
Till sist påverkas kreditgivningen av skattesystemet (näring, kapital, tjänst och konsumtion). Om företag får dra av
långivarnas räntekrav men inte aktieägarnas avkastningskrav premieras lån före aktiekapital hos företag. Om
kapitalskatterna är höga samtidigt som underskott inom kapital ger rätt till skattereduktioner inom tjänst är
incitamenten starka att ta lån för hushåll.
Lagrumsreferenser
I EU:s kapitaltäckningsförordning (capital requirements regulation, CRR) finner man information om
minimikapitalkrav. En EU förordning är direktverkande i alla EU:s medlemsländer och det som står i
kapitaltäckningsförordningen gäller alltså för alla banker i EU, oavsett var de har sitt legala säte. Med andra ord,
kapitaltäckningsförordningen täcker pelare 1-krav. Kapitaltäckningsförordningen omfattar X antal sidor och
spänner över många områden.
I EU:s kapitaltäckningsdirektiv (capital requirements directive IV, CRD IV) finner man information om buffertar
som enskilda medlemsländer kan påföra sina banker. Direktiv måste lagfästas och gå genom nationella parlament,
d.v.s. riksdagen.
CRR och CRD IV finner man på EU kommissionens hemsida.25
I lag om kapitalbuffertar (SFS 2014:966) finner man information om kapitalkonserveringsbufferten,
systemriskbufferten, buffertar för systemviktiga institut, buffert för övriga systemviktiga institut och den kontracykliska bufferten.26
Avslutning
Kapitaltäckningsfrågor för banker är viktiga för alla som har med banker att göra. Kapitaltäckning tar sin
utgångspunkt i en banks balansräkning, men eftersom en banks tillgångar är någons skulder och en banks skulder
är någons tillgångar spelar det stor roll hur banken kapitaltäcker sig själv enligt krav och interna regelverk.
25
http://ec.europa.eu/finance/bank/regcapital/legislation-in-force/index_en.htm
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2014966-omkapitalbuffe_sfs-2014-966/?bet=2014:966
26
23
Supponera Finans och Kalkyl AB
www.supponera.se
070-7350888
Andreas Vedung
2015-09-11
Alla banker är inte desamma och som låntagare finns stora vinster på att förstå vad det är som driver
prissättningen av bankers tjänster. Givet man kan få ned räntemarginalen med 0,5 procent finns mycket att tjäna.
Andreas Vedung
Synpunkter och förbättringsförslag tas tacksamt emot.
24