Beskrivning av avgiftsförändringar - Luftfart

PM
Datum
2015-05-29
Handläggare
Pernilla Gunnarsson
Sjö- och luftfartsavdelningen
Beskrivning av ändring av Transportstyrelsens
föreskrifter om avgifter inom luftfartsområdet
1
Gemensamma principer för
Transportstyrelsen
Grundläggande regler för Transportstyrelsens avgiftsberäkningar ges bland
annat i avgiftsförordningen (1992:191), förordningen (2008:1300) med
instruktion för Transportstyrelsen och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter.
De verksamheter inom Transportstyrelsen som finansieras av avgifter är:
-
Tillståndsprövning
Tillsyn
Registerhållning
Enligt avgiftsförordningen ska avgifter beräknas så att full kostnadstäckning
uppnås, vilket innebär att avgifterna ska beräknas så att den långsiktiga
självkostnaden täcks. För att frångå principen om full kostnadstäckning
krävs ett särskilt beslut från regeringen.
Avgifterna ska konstrueras på ett sådant sätt att det är ändamålsenligt för
både Transportstyrelsen och det aktuella kollektivet som ska betala avgiften.
2
Bakgrundsbeskrivning av
avgiftsförändringar inom luftfart
De avgiftsjusteringar som görs i föreskriften kan ha olika grund.
Det kan ha införts nya avgifter som ska täcka nya ärenden som tillkommit
som en följd av nya eller förändrade regelverk, alternativt har ärenden som
tidigare ingått i annan avgift befunnits lämpliga att separera ut, och en
särskild avgift tillkommer då samtidigt som den andra avgiften sänks.
De avgifter som tagits ut för ärendet tidigare har antingen inneburit att det
uppkommit överskott i avgiftsuttaget som innebär att avgifterna sänks, eller
att det uppkommit underskott som måste täckas via höjda avgifter.
1 (36)
2 (36)
Datum
2015-05-29
Transportstyrelsens kostnader för verksamheten som ska finansieras via
avgiften har ökat (t.ex. på grund av att ytterligare uppgifter tillkommit eller
att insatserna inom området ökar), vilket innebär ökade avgifter. Alternativt
har verksamheten förändrats och som en följd av det har kostnaderna för
Transportstyrelsen sjunkit och då sänks avgifterna, ex. att
besiktningsintervallet har ändrats.
Modellen för avgiftssättning för en viss kategori ärenden kan ha förändrats
då det befunnits att den nya modellen är bättre anpassad till hur
verksamheten mot avgiftskollektivet bedrivs. Det kan innebära att vissa
inom kollektivet får högre avgifter medan andra får lägre.
3
Jämförelse med avgifter i andra länder
Luftfarten är en internationell verksamhet och därmed bör man inte isolerat
analysera avgifterna i Sverige utan att beakta avgifterna i omvärlden. Det är
viktigt att ha en bild av hur avgifterna ser ut i omvärlden för att kunna
analysera de konsekvenser som det nya avgiftsförslaget kan ge. Det är dock
svårt att jämföra avgifter mellan länder då finansieringen av verksamheten
oftast skiljer sig åt. Vissa länder har full avgiftsfinansiering medan andra
länder till stor del har anslagsfinansiering där staten träder in och finansierar
verksamheten via skattemedel. Det är i vissa fall inte heller klart vad som
ingår i den avgift man betalar i form av service etc. och avgiftssystemen kan
vara byggda utifrån olika principer, t.ex. storleksindelningar eller att man tar
hänsyn till tillståndshavarens betalningsförmåga. Avgifterna har jämförts ur
ett brukarperspektiv gentemot ett urval av våra närmaste grannländer.
Löpande avgift per timme (Euro)
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Sverige
Danmark
Finland
Norge
Datum
2015-05-29
Vid en jämförelse av timtaxa mellan de nordiska länderna visar det sig att
Sverige och Finland ligger högst vad gäller timavgift, medan Danmark har
den lägsta timtaxan. Danmark har inte några fasta avgifter för större delen
av sin tillståndsprövning utan använder sig istället av löpande avgifter
(timtaxa). Tillsynsaktiviteterna i Danmark är avgiftsfria och finansieras med
hjälp av ett ”safety bidrag1” som för närvarande är 6 DKK (motsvarande ca
7,50 SEK).
1
Safety-bidraget betales når der benyttes et luftfartøj, der er godkendt til mere end 10 passagersæder, eller
som har en maksimal startvægt på mere end 5.700 kg og når flyvningen afgår fra en dansk flyveplads, hvis
benyttelse til flyvning står åben for offentligheden (lufthavne).
3 (36)
Datum
2015-05-29
4
Beskrivning av avgiftsförändring
Avgifter för tillståndsprövning baseras i huvudsak på nedlagd tid. För tillsyn
och registerhållning tas en fast årlig avgift ut. Det förhållande att
Transportstyrelsens avgiftsfinansierade verksamhet på luftfartsområdet ska
gå mot en finansiering via direkta avgifter istället för via
myndighetsavgiften får som följd att avgifterna höjs i ett flertal fall.
Transportstyrelsen föreslår att myndighetsavgiften sänks från 6 kronor per
passagerare till 5 kronor per passagerare.
Förslag på avgiftsförändringar – höjda avgifter
Transportstyrelsen föreslår höjda avgifter för registerhållning, vissa avgifter
för luftfartygsregistret, vissa avgifter för driftstillstånd, vissa avgifter för
luftvärdighetsövervakning, vissa avgifter för verkstäder (del 145), vissa avgifter
för personliga tillstånd, vissa avgifter för utbildningsorganisationer och vissa
avgifter för luftfartsskydd.
Förslag på avgiftsförändringar – sänkta avgifter
Transportstyrelsen föreslår sänkt avgift för dödande av handling, vissa avgifter
för inskrivningsregistret, vissa avgifter vad gäller driftstillstånd för kommersiell
verksamhet, vissa avgifter för utbildningsanordnare, flygplatsavgifter, avgifter
för flygtrafiktjänst och vissa avgifter för luftfartsskydd.
Förslag på avgiftsförändringar – nya avgifter
Det blir en ny avgift för import av luftfartyg, en ny avgift för
miljövärdighetsbevis samt en ny avgift för tillfälligt flygtillstånd. Det blir en
ny avgift för luftvärdighetsövervakning för ultralätta och amatörbyggda
luftfartyg som inte omfattas av delegeringsavtal.
En ny avgift tas ut för överföring av medicinskt intyg från annat EU-land.
En ny avgift har även tillkommit för tillsynskontroll av mottagningslokal
som saknar tidigare godkännande. Det föreslås en ny avgift för
organisationer som utför flygmätning.
4 (36)
Datum
2015-05-29
4.1
Luftfartygsregistret och inskrivningsregistret
4.1.1
Beskrivning av området
Det finns två register för luftfartyg vilka båda förs av Transportstyrelsen, det
offentligrättsliga Luftfartygsregistret och det privaträttsliga
Inskrivningsregistret för luftfartyg.
I luftfartygsregistret finns ca 3 100 luftfartyg registrerade. Ett luftfartyg som
används vid luftfart inom svenskt område ska vara registrerat i Sverige eller
i ett annat land som är medlem i ICAO eller som Sverige träffat avtal med
om rätt till luftfart inom svenskt område. Ett luftfartyg som inte används vid
tillståndspliktig luftfart och som stadigvarande används inom svenskt
område ska vara registrerat i Sverige. I luftfartygsregistret registreras
fysiska personer och juridiska personer som t.ex. bolag, föreningar och
stiftelser som ägare/innehavare. Genom registrering i luftfartygsregistret ges
luftfartygen svensk nationalitet som är en grundförutsättning för att
Transportstyrelsen ska kunna ge övriga tillstånd. I registret anges bl.a. vem
som äger eller innehar ett luftfartyg.
I Inskrivningsregistret finns cirka 800 luftfartyg inskrivna. Inskrivning i
inskrivningsregistret ger sakrättsligt skydd för rättigheter som förvärv,
nyttjanderätt och inteckningar. För att en rättighet i ett luftfartyg ska kunna
bli inskriven, krävs att luftfartyget först är registrerat i Luftfartygsregistret.
Avgifterna ska ge full kostnadstäckning för de administrativa kostnader som
ärendena genererar. I inskrivningsregistret kan fysiska personer och
juridiska personer som t.ex. bolag, föreningar och stiftelser skriva in
rättigheter.
För luftfartygsregistret betalar den registrerade ägaren eller innehavaren en
årsavgift för registerhållning samt en avgift per ärende.
Tabell 1 Avgifter 2016, Luftfartygsregistret och Inskrivningsregistret för luftfartyg
Avgiftsposter
Bas för avgiftens storlek
Luftfartygsregistret
Uppskattad tidsåtgång för respektive
ärendetyp
Inskrivningsregistret
Uppskattad tidsåtgång för respektive
ärendetyp
För inskrivningsregistret finns det ingen årsavgift, Transportstyrelsen
debiterar per ärende som hanteras.
5 (36)
Datum
2015-05-29
Utöver registeravgifter betalar innehavare av luftfartyg också en årlig
luftvärdighetsavgift per luftfartyg (se stycke 2.2).
4.1.2
Förändring
Nya avgifter
En ändring i strukturen för vissa avgifter föreslås vid både luftfartygs- och
inskrivningsregistret. Antalet avgiftskategorier slås samman för att göra
avgifterna mer överskådliga. Den nya avgiften för övriga
inskrivningsåtgärder innefattar de tidigare avgifterna för registerutdrag och
bevis om att luftfartyget inte är upptaget i registret. För dessa kategorier
ökar avgiften med 178 procent eller 1 600 kronor. Transportstyrelsen
hanterar ca 12 sådana ärenden vardera per år. Ägare och innehavare av
luftfartyg berörs av ändringen.
Förändrade avgifter
Registerhållningsavgiften för luftfartygsregistret föreslås öka från 240
kronor till 400 kronor, en ökning med 67 procent. Anledningen till ökningen
är att alla IT-kostnader för luftfartygsregistret och inskrivningsregistret
belastar registerhållningsavgiften. Tidigare belastade IT-kostnaderna för
inskrivningsregistret de enskilda ärendena. Med hänsyn till att
inskrivningsregistret finns tillgängligt för alla brukare av luftfartygsregistret
är bedömningen att det blir mer rättvist att samla IT-kostnaderna i en avgift
som tas ut av alla.
De övriga avgifterna för luftfartygsregistret föreslås öka med mellan 29 och
73 procent eller med mellan 1 300 och 1 800 kronor, störst procentuell
höjning blir det för avregistrering och innehavarändring. Antalet
avgiftskategorier blir färre då avregistrering, äganderättsändring och
innehavarändring slås samman till en kategori som heter övriga ärenden
luftfartygsregistret. Transportstyrelsen hanterar totalt ca 400 sådana ärenden
per år. Ägare och innehavare av luftfartyg berörs av ändringen.
Höjningarna beror inte på kostnadsökningar hos Transportstyrelsen utan på
att ökad kvalitet i tidredovisning och ekonomisk redovisning visar att
kostnader ibland varit felaktigt beräknade tidigare, vilket kan innebära att
avgifter såväl sänks som höjs.
Avgifterna som rör olika typer av bevis i inskrivningsregistret föreslås slås
samman under en avgiftskategori för bevis. Detta innebär en sänkning av
avgiften med mellan 5 och 41 procent för de flesta typer av bevis eller med
mellan 500 och 5 700 kronor. Avgiften för bevis om anteckning om innehav
av inteckning ökar dock med 21 procent eller 1 400 kronor.
Transportstyrelsen hanterar totalt ca 82 sådana ärenden per år.
6 (36)
Datum
2015-05-29
Avgiften för ärenden enligt lagen (2011:900) om dödande av förkommen
handling (mortifikationsärenden) föreslås sänkas från 8 000 kr till 5 500 kr,
en sänkning med 31 procent. Därmed är avgiften i paritet med motsvarande
avgift för fartygsregistret.
4.1.3
Konsekvenser
De som belastas med höga avgifter är antingen de brukare som innehar
tunga eller många luftfartyg. Dock bör man sätta myndighetens avgifter i
relation till kostnaden att köpa och operera luftfartyg samt att höjningarna i
procent synes höga i flera fall men ökningen i kronor är inte så stor.
Transportstyrelsens avgifter bedöms i detta sammanhang vara en mindre del
av en större kostnadsmassa som belastar de som innehar luftfartyg.
Internationella jämförelser
Det är svårt att jämföra avgifter för olika åtgärder vid luftfartygs- och
inskrivningsregistren mellan olika länder då det inte är klart vad som ingår i
dessa i de olika länderna. Transportstyrelsen har pekat på att Sverige i
jämförelse med andra länder är mindre attraktivt som registreringsland bl.a.
beroende på den höga stämpelskatten (1 procent av det intecknade
beloppet). Det är möjligt att detta skulle kunna motverkas eller mildras om
stämpelskatten helt avskaffas, alternativt sänkts till samma nivå som gäller
för stora luftfartyg i Danmark (0,1 procent) eller i vart fall till den nivå som
motsvarar inteckningar i svenskregistrerade skepp (0,4 procent).
Transportstyrelsen arbetar för en sådan förändring.
7 (36)
Datum
2015-05-29
4.2
Underhållsverkstäder och luftvärdighetsorganisationer
4.2.1
Beskrivning av området
Verkstäder och luftvärdighetsorganisationer är delar av samma kedja.
Tillverkningsverkstäder (Product Organisation Approval, POA) är den
grundläggande länken där flygplansdelar tillverkas och modifieras och Del
145-verkstäderna står för underhåll av luftfartyg.
Luftvärdighetsorganisationerna som godkänns enligt Del M2 kapitel G
(CAMO) granskar luftfartyg för att garantera fortsatt luftvärdighet, de kan
sköta luftvärdighetsuppgifter och granska luftfartyg för att garantera fortsatt
luftvärdighet. Utöver ovan nämnda verkstäder finns även auktoriserade
verkstäder för nationella luftfartyg (AUB) och F-verkstäder (Del M kapitel
F) för mindre luftfartyg som inte används för kommersiell
passagerartransport.
Noterbart är att samma företag i många fall har flera olika typer av tillstånd
inom det aktuella kollektivet. De belastas därför med avgifter för flera olika
typer av tillstånd.
Det finns 12 tillverkningsverkstäder (POA) på den svenska marknaden. Tre
av dessa ingår i större industrikoncerner, medan övriga är små och
medelstora företag. Några av dessa har dock utländska ägare och hör till en
större koncern. Tillverkningsverkstäderna i Sverige har tillverkning av ett
brett spektrum av delar och utrustning som är ämnade för att installeras i
certifierade flygplan, helikoptrar och motorer. Utveckling av produkter till
stora flygbolag såsom Boeing och Airbus sker, men
tillverkningsverkstäderna arbetar även med modifiering av befintliga
flygplandelar, har patent för smådelar och tillbehör såsom fästen för
kamerautrustning, kylcontainrar etc. Deras kunder är främst större
flygplanstillverkare, men ibland är de också underleverantörer till andra
tillverkningsverkstäder.
På marknaden för underhållsverkstäder (som är godkända enligt Del 1453)
finns cirka 50 företag. De flesta har få anställda. Det är vanligt med
personalstyrkor under tio personer. Men många av de små företagen (till
antalet anställda) har komplexa organisationer med flera baser, linjestationer
och behörigheter. Underhållsverkstädernas kunder är flygbolag för Del 145
och privatpersoner för AUB och F-verkstäder.
2
Del M är en bilaga till kommissionens förordning (EU) nr 1321/2014 av den 26 november 2014 som fortsatt
luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer
och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter.
3
Del 145 är en bilaga till kommissions förordning (EU) nr 1321/2014.
8 (36)
Datum
2015-05-29
Det finns ca 30 fristående luftvärdighetsorganisationer enligt Del M kapitel
G (CAMO), ca 80 procent av dessa inriktar sin verksamhet mot luftfartyg
under 5,7 ton. Till största delen är deras brukare privatpersoner som äger ett
flygplan, men även mindre flygföretag som t.ex. bruksflyg och flygskolor
utnyttjar deras tjänster. Det finns ca 30 luftvärdighetsorganisationer enligt
Del M kapitel G (CAMO) som är knutna till ett AOC (kommersiellt
driftstillstånd), ca 50 procent av dessa inriktar sin verksamhet mot luftfartyg
under 5,7 ton.
Avgifterna för underhållsverkstäder (Del 145) baseras på
underhållsverkstadens antal behörigheter och antal bas- och linjestationer.
Avgiftskonstruktionen för tillverkningsverkstäder (POA) utgörs av en
grundavgift per tillstånd och tillkommande avgift per lokaliseringsort.
För luftvärdighetsorganisationer enligt Del M kapitel G (CAMO) betalar
tillståndshavaren en grundavgift, tilläggsavgift för extra lokaliseringsort
samt tilläggsavgift för tekniska tjänster indelad i viktklasser.
Tabell 2 Årsavgifter 2016, verkstäder och luftvärdighetsorganisationer
Avgiftsposter
Bas för avgiftens storlek
Del 145
Antal ratings samt linje- och basstationer
Del M kap G
Grundavgift och avgift per lokaliseringsort
samt tekniska tjänster indelat i viktklasser
POA
Grundavgift per tillstånd och tillkommande
avgift per lokaliseringsort
4.2.2
Förändring
Nya avgifter
En förändring i avgiftskonstruktionen görs för verkstäder (del 145). Det blir
färre avgiftskategorier då 1 till 3 behörigheter hamnar i samma kategori och
det skapas en kategori för 4 till 8 behörigheter.
Förändrade avgifter
Avgifterna för verkstäder (del 145) med ett grundläggande tillstånd samt en
bas höjs för brukare med 1 behörighet respektive brukare med 4 till 5
behörigheter, för dessa höjs avgiften med 33 respektive 11 procent eller
16 000 respektive 14 400 kronor. Det är 19 brukare som har 1 behörighet.
Avgiften sänks för brukare med 2 till 3 behörigheter, med 7 procent eller 5
9 (36)
Datum
2015-05-29
000 kronor. Avgiften sänks också för brukare med mer än 6 behörigheter.
För dessa sänks avgiften med mellan 9 och 19 procent eller med mellan 14
100 och 34 500 kronor.
Samtidigt höjs avgiften för extra verksamhetsort för brukare med under 5
behörigheter med mellan 8 och 29 procent eller med mellan 2 100 och 6 300
kronor.
4.2.3
Konsekvenser
Avgifterna för verkstäder (del 145) med ett grundläggande tillstånd samt en
bas höjs mest för brukare med 1 behörighet. Dessa är små verkstäder med
en begränsad omsättning. En höjd avgift skulle kunna innebära att företaget
lägger ned sin verksamhet. Höjningen som föreslås stannar dock på 16 000
kronor per år för dessa företag, vilket bör sättas i sammanhang med de
avgifter företagen i sin tur kan ta ut av sina kunder. I vissa fall kan detta
dock bli svårt då kunderna till stor del utgörs av privatpersoner.
10 (36)
11 (36)
Datum
2015-05-29
Internationella jämförelser
När det gäller tillverkningsorganisationer (POA) hamnar avgifterna i
Sverige högst av alla jämförda avgifter. Estland och Lettland har de lägsta
avgifterna. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1). De svenska
årsavgifterna täcker allt arbete som respektive tillsynsärende genererar och
kan delas upp i tre faser; förberedelser, faktisk kontroll och efterarbete. En
jämförelse är dock svår då länderna har olika avgiftskonstruktioner och det
är stora skillnader i vad som ingår i avgiften från ett land till en annan.
POA (årsavgift, Euro)
18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
Sverige
Estland
Finland
Lettland
Norge
UK
12 (36)
Datum
2015-05-29
För årsavgifter för underhållsverkstäder (Del 145) skulle de föreslagna
avgifterna i Sverige hamna högst av alla jämförda avgifter, följt av
Storbritannien. Estland och Lettland har de lägsta avgifterna. Danmark
lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1). De svenska årsavgifterna täcker
allt arbete som respektive tillsynsärende genererar och kan delas upp i tre
faser; förberedelser, faktisk kontroll och efterarbete. En jämförelse är dock
svår då länderna har olika avgiftskonstruktioner och det är stora skillnader i
vad som ingår i avgiften från ett land till en annan.
Verkstäder, Del 145 (årsavgift, Euro)
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Sverige
Estland
Finland
Lettland
Norge
UK
13 (36)
Datum
2015-05-29
För årsavgifter för fristående luftvärdighetsorganisationer enligt Del M
kapitel G (CAMO) ligger avgifterna i Storbritannien högst vad gäller
samtliga luftfartyg, därefter följer Sverige och Finland. Estland och Lettland
har de lägsta avgifterna. En jämförelse är dock svår då länderna har olika
avgiftskonstruktioner vilka leder till skillnader i avgiften. Danmark lämnas
utanför jämförelsen (se stycke 1.1).
Del M kap G (årsavgift, Euro)
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
Sverige
Estland
0-2 730 kg
Finland
2 731-5 700 kg
Lettland
Norge
5 700-10 000 kg
UK
Datum
2015-05-29
4.3
Certifikat, behörigheter och personliga tillstånd
4.3.1
Beskrivning av området
De personliga tillstånden inom luftfartsområdet omfattar främst olika former
av personliga certifikat, behörigheter samt medicinska intyg för piloter,
certifikat för underhållspersonal eller annan verksamhet. Inom kollektivet
finns ett antal olika avgifter, exempelvis avseende utfärdanden eller
förändringar inom befintliga behörigheter.
Innehavaren av ett personligt certifikat, en behörighet eller ett personligt
tillstånd betalar en grundläggande avgift samt i vissa fall en årsavgift.
Certifikatinnehavarna betalar endast grundavgift för själva certifikatet vid
första utfärdande. Därefter debiteras grundavgift endast vid ändring eller vid
förnyelse av utgången behörighet.
Kontrollanterna sätter sina egna avgifter och betalar en grundläggande
avgift för sin behörighet samt årsavgift till Transportstyrelsen. Årsavgiften
för kontrollanter (SFE, TRE, MP) betalas oftast av en flygskola, flygbolag
och ibland av den enskilde. Det berör verksamhet som är komplex och
krävande. Årsavgiften för kontrollanter (FE, FIE, CRE, IRE, SP) rör
allmänflyget till största delen där den som betalar är en privatperson.
Tabell 3 Avgifter 2016, personliga tillstånd
Avgiftsposter
Bas för avgiftens storlek
Olika typer av certifikat
Uppskattad tidsåtgång för respektive
ärendetyp
Uppskattad tidsåtgång för respektive
ärendetyp
Uppskattad tidsåtgång för respektive
ärendetyp
Olika typer av behörigheter
Övriga personliga tillstånd
4.3.2
Förändring
Nya avgifter
En ny avgift tas ut för överföring av medicinskt intyg från annat EU-land.
Den nya avgiften föreslås vara 2 800 kronor.
Avgiftsstrukturen för kontrollanter förändras. En högre årsavgift tas ut för
mer avancerade kontrollanter (SFE, TRE, MP) än för mindre avancerade
kontrollanter (FE, FIE, CRE, IRE, SP).
14 (36)
Datum
2015-05-29
En förändring görs av konstruktionen för avgiften för flygläkare. Tidigare
ingick inspektion av verksamheten i avgiften för första utfärdande. Nu har
dessa separerats eftersom en del flygläkare ska tjänstgöra vid mottagningar
som redan är godkända av Transportstyrelsen. En ny avgift har tillkommit
för tillsynskontroll av ny mottagningslokal som saknar tidigare
godkännande. Denna föreslås vara 10 900 kronor.
Förändrade avgifter
Avgiften för överföring av certifikat från ett annat land (CPL, MPL och
ATPL) sänks med 36 procent eller 1 600 kronor. Tidigare har avgiften
inkluderat även överföring av medicinskt intyg. Nu finns en ny separat
avgift för överföring av medicinskt intyg istället.
Avgiften för första utfärdande av validering av certifikat sänks enligt
förslaget med 25 procent eller 1 200 kronor. Avgiften för förnyelse av
validering av certifikat sänks med 13 procent eller 200 kronor.
Avgifterna för teoriprov har förändrats i strukturen och består i
avgiftsförslaget av grundavgifter samt avgifter för delämnesprov.
Avgifterna för teoriprov höjs enligt avgiftsförslaget med mellan 6 och 106
procent eller med mellan 350 och 4 250 kronor. Mest höjs avgiften för
ATPL bridge, CPL bridge och IR (vid innehav av CPL). Avgiften för
konvertering av ICAO PPL höjs med 106 procent eller 4 250 kronor.
Avgiften för första utfärdande av medicinskt intyg höjs enligt förslaget med
100 procent eller 1 400 kronor. De som berörs av denna avgift är piloter
vars medicinska intyg av medicinska skäl inte får utfärdas av flygläkare
direkt utan måste bedömas, utredas och beslutas av flygöverläkare vid
Transportstyrelsen. Det rör sig om ca 50 fall per år.
Tidigare betalade flygläkare endast en avgift för första utfärdande. I det nya
förslaget kommer det att vara både en avgift för första utfärdande och för
inspektion av verksamheten vid tillståndsprövning. Detta innebär en höjning
med 15 procent eller 2 300 kronor. Detta påverkar endast nya flygläkare och
inte de som redan har sitt certifikat.
Avgiften för första utfärdande kontrollant höjs med 33 procent eller 3 300
kronor. Årsavgiften för kontrollanter (SFE, TRE, MP) höjs med 84 procent
eller 2 100 kronor.
Den grundläggande avgiften för Del 66-certifikat höjs enligt förslaget med
55 procent eller 600 kronor. Även avgiften för förnyelse höjs med 13
procent eller 200 kronor. Övriga avgifter för certifikat för
underhållspersonal och tekniker är oförändrade eller höjs enligt förslaget
med mellan 13 och 39 procent eller 200 och 3 000 kronor. Mest höjs
15 (36)
Datum
2015-05-29
avgiften för typexamination nationell behörighet. Avgiften för
typexamination på nationell behörighet likställs med typexamination på
EASA luftfartyg, då arbetet för myndigheten är detsamma oavsett
luftfartyget. Dock så bör nämnas att de tekniker som har grupp 3 behörighet
i sitt Part 66 inte behöver göra typexamination för att få in nationell
behörighet, vilket innebär en lättnad för den enskilde.
Avgifterna för personliga tillstånd höjs enligt förslaget med 21 procent eller
600 kr.
4.3.3
Konsekvenser
Avgifterna för teoriprov höjs mest för ATPL och CPL, vilket gör att dessa
främst träffar piloter som utbildar sig för att flyga kommersiellt. En allt
tuffare arbetsmarknad för piloter där det är svårt att få sitt första jobb gör att
det kan vara känsligt med höga avgifter och avgifterna kan i förlängningen
påverka utbudet av nya piloter.
Höjningarna beror inte på kostnadsökningar hos Transportstyrelsen utan på
att ökad kvalitet i tidredovisning och ekonomisk redovisning visar att
kostnader ibland varit felaktigt beräknade tidigare, vilket kan innebära att
avgifter såväl sänks som höjs.
Vad gäller kontrollanter skulle en konsekvens av högre avgifter för
kontrollanter kunna bli att tillgängligheten försämras ifall detta leder till
färre kontrollanter på marknaden. Inom vissa segment kan det bli en brist på
kontrollanter eller priserna på prov kan stiga. Dock bör man ställa
Transportstyrelsens avgift i relation till vad ett flygprov kan inbringa i
intäkter för en kontrollant. Kostnaden för årsavgiften bör även vara en
mindre del av en kontrollants totala kostnader.
16 (36)
17 (36)
Datum
2015-05-29
Internationella jämförelser
Vad gäller årsavgift för PPL ligger samtliga länders avgift förutom Estland
och Lettland över Sverige. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke
1.1).
Avgift för Private Pilot License (Euro)
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Sverige
Estland
Finland
Lettland
Norge
UK
18 (36)
Datum
2015-05-29
Vad gäller årsavgift för trafikflygarcertifikat ligger våra nordiska
grannländers avgifter över de svenska avgifterna. De lägsta avgifterna
återfinns i Estland. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1).
Avgift för trafikflygarcertifikat (Euro)
700
600
500
400
300
200
100
0
Sverige
Estland
Finland
Lettland
Norge
UK
Datum
2015-05-29
4.4
Utbildnings- och skolverksamhet
4.4.1
Beskrivning av området
Det har tidigare funnits tre typer av flygskolor som Transportstyrelsen gett
tillstånd till. Flygskolor (Flight Training Organisations, FTO:er) har tillstånd
att utbilda till alla sorters flygutbildningar och även typutbildningar.
Flygskolor för typutbildning (Type Rating Training Organisations,
TRTO:er) hade tillstånd för att utbilda till typutbildningar. Dessa bedrev
normalt utbildning i kommersiellt syfte. Den vanligaste varianten på
marknaden är registrerade flygskolor (RF) som har tillstånd att sälja grundläggande flygutbildningar (Private Pilot License, PPL). Dessa verkar mot
allmänflyget och är ofta ideella föreningar. För flygskolorna är brukarna
privatpersoner som går en grundläggande flygutbildning och kommersiella
piloter som genomgår utbildning.
Från och med den 8 april 2013 började nya EU-regler för flygskolor
tillämpas. Reglerna införs stegvis då det finns olika övergångsperioder för
utbildningsorganisationerna. Enligt det nya regelverket infördes ett nytt
begrepp för samtliga flygskolor, godkänd utbildningsorganisation
(Approved Training Organisation, ATO). För nuvarande RF-skolor gäller
istället 8 april 2018 som sista tidpunkt att bli ett ATO.
Enligt det nya regelverket kan en godkänd utbildningsorganisation (ATO)
vara komplex eller icke-komplex. Vilka organisationer som bedöms vara
komplexa eller icke-komplexa beror bland annat på organisationens storlek,
verksamhetens karaktär och vilka risker verksamheten medför. En
organisation kan dessutom vara icke-komplex om man inte tillhandahåller
utbildning för CPL, MPL eller ATPL med tillhörande behörigheter. D.v.s.
om organisationen bara tillhandahåller utbildning till PPL och LAPL så
hamnar den i denna tredje kategori. Alla dagens RF:ar bedöms hamna i
denna tredje kategori när de blir ett ATO, dvs. senast den 8 april 2018.
Senast den 8 april 2018 måste skolor som utbildar till segelflygcertifikat
eller ballongcertifikat bli så kallade godkända utbildningsorganisationer
(approved training organisation, ATO). Samma EU-regelverk kommer då
gälla för alla flygskolor, inklusive ballong- och segelflygsskolor.
Utöver detta finns det Del 147-skolor som utbildar/examinerar flygtekniker.
Det finns sju Del 147-skolor på marknaden. Till detta tillkommer också ett
mindre antal organisationer som bedriver vissa former av nischad utbildning
inom flygområdet, exempelvis utbildning av kabinbesättningspersonal.
Utbildningsorganisationer betalar en grundavgift. Därutöver tillkommer
avgifter för varje specifik kurs som organisationen tillhandahåller. Del 147-
19 (36)
Datum
2015-05-29
skolor betalar en grundavgift, sedan tillkommer en avgift per extra
verksamhetsort.
Tabell 4 Årsavgifter 2016, utbildningsorganisationer
Avgiftsposter
RF/ATO icke-kommersiell, ickekomplex
ATO komplex
ATO kommersiell, icke-komplex
Del 147
Ballong och segelflygskolor
Bas för avgiftens storlek
Grundavgift, avgift per kurs
Grundavgift, avgift per kurs och avgift per extra
verksamhetsort
Grundavgift, avgift per kurs och avgift per extra
verksamhetsort
Grundavgift, avgift per extra verksamhetsort
Grundavgift, avgift per kurs och avgift per extra
verksamhetsort
4.4.2
Förändring
Förändrade avgifter
Grundavgifterna för de olika utbildningsorganisationerna är oförändrade,
dock föreslås höjningar för de olika kurserna med mellan 15 och 50 procent
eller med mellan 500 och 700 kronor för vissa av kurserna. Den största
procentuella höjningen får kursen för mörkerutbildning. För vissa andra
kurser föreslås sänkningar med mellan 15 och 40 procent eller med mellan
300 och 3 100 kronor.
Avgiften för återkommande utvärderingar med ATG/QTG sänks. För FFS
sänks avgiften med 67 procent eller 47 500 kronor, medan avgiften för
varianter sänks med 79 procent eller 21 000 kronor. Tillsynsperioden för
simulatorer har ändrats från årligen till vart tredje år.
20 (36)
21 (36)
Datum
2015-05-29
4.4.3
Konsekvenser
Totalt omfattas 21 brukare som bedriver den aktuella verksamheten. För att
analysera konsekvenserna av avgiftsförändringen har Transportstyrelsen
beräknat avgifterna för sju flygutbildningsorganisationer (icke-komplex
kommersiell ATO respektive komplex kommersiell ATO) av olika storlek
enligt det aktuella avgiftsförslaget.
För vissa av utbildningsorganisationerna i Transportstyrelsens urval innebär
de föreslagna avgifterna en sänkning med mellan 0,2 och 1,5 procent eller
med mellan 100 och 2 400 kronor. För vissa andra utbildningsorganisationer
innebär de föreslagna avgifterna en höjning med ca 1 procent eller med
mellan 400 och 900 kronor. Detta beror på den sammansättning av kurser
som utbildningsanordnaren har.
Internationella jämförelser
Det är svårt att göra en jämförelse mellan Sveriges avgifter och avgifterna i
andra länder då såväl avgiftskonstruktionen som finansieringsformen skiljer
sig åt. Transportstyrelsen har gjort en jämförelse av årsavgifterna för olika
tillstånd.
Årsavgiften för utbildningsorganisationer (ATO) är högre i Norge och Storbritannien än i Sverige. De lägsta avgifterna finns i Estland och Lettland.
Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1). De svenska
årsavgifterna täcker allt arbete som respektive tillsynsärende genererar och
kan delas upp i tre faser; förberedelser, faktisk kontroll och efterarbete. En
jämförelse är dock svår då länderna har olika avgiftskonstruktioner och det
är stora skillnader i vad som ingår i avgiften från ett land till en annan.
Utbildningsorganisationer (grundavgift per år, Euro)
14 000
12 000
Euro
10 000
8 000
ATO complex
6 000
ATO non-complex
4 000
2 000
0
Sverige
Estland
Finland
Lettland
Norge
UK
Datum
2015-05-29
4.5
Flygoperativ verksamhet
4.5.1
Beskrivning av området
Idag finns ett sextiotal svenska flygoperativa bolag på marknaden. Såväl
storleken på bolagen som deras inriktning varierar.
För att utföra passagerartransporter på kommersiell basis krävs att ett
flygbolag har en operativ licens. Vid ingången av 2015 hade 32
tillståndshavare operativ licens, och nära två tredjedelar av dessa använder
sig av luftfartyg vars högsta tillåtna startmassa är mindre än 10 ton eller har
färre än 20 passagerarsäten. Resterande är större flygbolag som bedriver
passagerartrafik och som utöver de direkta avgifterna även är skyldiga att
betala myndighetsavgift.
Utöver detta finns det ett antal små flygbolag som arbetar främst med
bruksflyg, dvs. exempelvis fotoflyg, skogsinventering, brandbekämpning
och kraftledningsinspektion. Här återfinns flygning med både flygplan och
helikopter. Det är vanligt att bruksflygsföretagen erbjuder flera olika
tjänster.
De kommersiella flygföretagens tjänster nyttjas av passagerarna som flyger
med dem och de företag som nyttjar deras tjänster för fraktflyg.
Bruksflygets tjänster riktar sig till en mer varierad skara. Här återfinns både
privatpersoner och företag som nyttjar flygoperatörens kompetens vad gäller
fotoflyg och olika typer av mätningar och myndigheter som vill ha hjälp
med bl.a. skogsinventering, bekämpning eller övervakning av bränder.
Avgiftsnivåerna för de flygoperativa bolagen varierar med bolagens
luftfartyg (antal, antal typer och vikt) samt vilken typ av verksamhet bolaget
bedriver. Hur ett enskilt bolag påverkas av avgiftsförändringen beror på
detta.
22 (36)
Datum
2015-05-29
Tabell 5 Årsavgifter 2016, flygoperativa bolag
Avgiftsposter
Bas för avgiftens storlek
Övervakning av luftvärdigheten
Tillstånd för kommersiella flygtransporter,
AOC
Antal luftfartyg och luftfartygens tyngd
Antal luftfartygstyper och luftfartygens
tyngd (bara flygplan)
Bruksflygstillstånd
Antal luftfartyg
Tillstånd för HEMS- och SAR4-verksamhet
Typ av verksamhet
Operativ licens, OL
Högsta tillåtna startmassa och antal säten
samt antal luftfartyg
Luftvärdighetsorganisation (CAMO)
Grundavgift och avgift per lokaliseringsort
samt tekniska tjänster indelat i viktklasser
Luftfartsskydd
Bolagets storlek
Luftfartygsregistret
Uppskattad tidsåtgång för respektive
ärendetyp
Myndighetsavgift
Antal avresande passagerare i luftfartyg
vars maximala startmassa är 10 ton eller
mer
Myndighetsavgiften tas idag ut med 6 kr5 från flygföretag som transporterar
passagerare från en svensk flygplats med luftfartyg vars maximala
startmassa är 10 ton eller mer. Avgiften tas ut av både svenska och
utländska företag. Utländska företag stod för cirka hälften av intäkterna
2014.
4.5.2
Förändring
Nya avgifter
Enligt förslaget blir det en ny avgift för import av luftfartyg, detta ingick
tidigare i luftvärdighetsavgiften. Avgiften är utformad enligt viktklasser, där
avgiften för import av segelflyg, ballong och luftfartyg upp till 2,7 ton är
minst och avgiften för import av luftfartyg över 10 ton är högst.
Det första miljövärdighetsbeviset ingår i importavgiften, men om man vill
ha ett nytt miljövärdighetsbevis så har det införts en ny avgift för
miljövärdighetsbevis om 2 400 kronor.
4
Helicopter Emergency Medical Service (ambulanshelikoptertjänst); SAR, Search and Rescue (helikopterburen
sjöräddning).
5
Avgift för 2015
23 (36)
Datum
2015-05-29
Enligt förslaget blir det en ny avgift för tillfälligt flygtillstånd. Avgiften blir
2 000 kronor för tillfälligt flygtillstånd utlandsregistrerat.
Det blir en ny avgift för luftvärdighetsövervakning (flygtillstånd) för
ultralätta och amatörbyggda luftfartyg som inte omfattas av delegeringsavtal
till intresseorganisation Avgiften uppgår till 12 000 kronor.
Det tillkommer nya fasta avgifter för särskilda godkännanden och prövning
av befattningshavare kopplade till flygoperativa tillstånd. Dessa har tidigare
debiterats med timtaxa. En fast taxa ger en större tydlighet till sökande,
eftersom man direkt får en bild av granskningskostnaden. Sökande får även
en bättre bild av vilka möjligheter som finns inom ramen för regelverket för
expansion av delverksamheter. En ny avgift har också skapats för ”wet lease
in” på mellan 2 800 och 9 800 kronor, även dessa avgifter debiterades med
timtaxa tidigare. Antalet av dessa typer av ärenden har varit relativt stort,
vilket gör att Transportstyrelsen kan sätta en fast avgift vilket leder till ökad
tydlighet för de sökande samt mindre intern administration.
Avgiftskonstruktionen för flygoperativa tillstånd för bruksflyg vad gäller
flygplan enligt VFR6 förändras. Här tillkommer en ny kategori för nio
luftfartyg och därutöver. En ny avgift för tillsyn av utländska
bruksflygsoperatörer tillkommer med 4 600 kronor.
Förändrade avgifter
När det gäller avgifterna för luftvärdighetsövervakning föreslås dessa
sänkas för segelflyg och ballong med 1 000 kronor. För övriga grupper höjs
avgiften med mellan 7 och 30 procent eller med mellan 200 och 13 000
kronor. Mest höjs avgiften för luftfartyg över 10 ton. För Annex II luftfartyg
höjs avgiften för luftvärdighetsövervakning med 6 procent eller med mellan
200 och 300 kronor.
Årsavgiften för en typ av luftfartyg höjs för operatörer med luftfartyg under
2 ton. Avgiften höjs med 9 procent eller 1 800 kronor. Grundavgifterna för
driftstillstånd (AOC) sänks för operatörer med tyngsta luftfartyg över 2 ton.
Avgifterna sänks med mellan 3 och 5 procent eller med mellan 4 700 och
220 000 kronor. Avgiften för flygföretag med luftfartyg tyngre än 30 ton
sänks mest. Tilläggsavgiften för två eller fler flygplanstyper sänks med
mellan 3 och 5 procent eller med mellan 1 300 och 4500 kronor.
Grundavgiften för tillsyn av verksamheter som bedrivs i tre länder eller fler
sänks med 3 procent eller 220 000 kronor.
6
Visual Flight Rules
24 (36)
Datum
2015-05-29
Avgifterna för luftfartsskydd för flygföretag med 7 eller fler luftfartyg sänks
med 18 procent eller med 25 500 kronor.
Årsavgifterna för obemannade luftfartyg (UAS) höjs med 20 procent eller
med mellan 200 och 5 800 kronor. Mest höjs avgiften för de största
luftfartygen, kategori 3. Det finns inga sådana tillstånd idag.
Avgiften för operatörer där tyngsta luftfartyg överskrider 3,175 ton höjs
med 37 procent eller 34 800 kronor.
Årsavgiften för bolag med fyra till nio luftfartyg (flygplan VFR) höjs med
37 procent eller 10 900 kronor. För operatörer med nio luftfartyg och
därutöver (flygplan VFR) höjs avgiften med 125 procent eller 36 400
kronor.
4.5.3
Konsekvenser
För att analysera konsekvenserna av avgiftsförändringarna har Transportstyrelsen beräknat avgifterna för 11 flygoperativa flygbolag enligt det
aktuella avgiftsförslaget.
Kommersiella flygtransporter med flygplan (EU-OPS)
För de större kommersiella bolagen som bedriver passagerartrafik innebär
förslaget i sin helhet lägre avgifter. De totala direkta avgifterna för de större
bolagen i Transportstyrelsens urval höjs med mellan 2 och 10 procent eller
mellan 39 100 och 176 800 kronor. Mest ökar avgifterna för bolag med
många luftfartyg över 10 ton. Höjningen beror på höjda
luftvärdighetsavgifter, samtidigt sänks avgifterna för driftstillstånd (AOC)
samt avgifterna för luftfartsskydd. Myndighetsavgiften sänks i
avgiftsförslaget till 5 kronor per passagerare, vilket leder till en total
sänkning av avgifterna för de större bolagen.
De direkta avgifterna för de mindre flygföretagen som enbart betalar
avgifter för luftvärdighet och driftstillstånd höjs med mellan 1 och 2 procent
eller med mellan 200 och 600 kronor.
Kommersiella flygtransporter med helikopter och bruksflyg
En avgiftssättning enligt full kostnadstäckning skulle innebära att
bruksflygsföretag och helikopterföretag får en höjning av sina totala avgifter
till Transportstyrelsen. Ett flertal av de mindre flygföretagen utför tjänster åt
bl.a. skogsbolag och länsstyrelser när det gäller t.ex. brandövervakning,
kraftledningsinventering, vattenprovtagningar, stormskador, älgräkningar
och inspektioner av röjningsbehov. Flera är vilande resurser för bl.a.
länsstyrelsen vid större inspektioner som behöver göras. I efterdyningar av
25 (36)
26 (36)
Datum
2015-05-29
t.ex. stormar krävs insatser från ett antal helikopterföretag. Ett sjunkande
antal helikopterföretag skulle kunna påverka möjligheten att utföra dessa
arbetsuppgifter. Detta förutsätter dock att det inte finns någon utländsk
operatör som tar över dessa arbetsuppgifter.
Internationella jämförelser
För att sätta Transportstyrelsens avgifter i relation till andra länders avgifter har
de totala avgifterna för driftstillstånd (AOC), operativ licens (OL) och avgifter
för övervakning av luftvärdigheten jämförts för några exempel på flygbolag.
Bolag 1: 10 luftfartyg som väger upp till 10 ton
Bolag 2: 10 luftfartyg som väger upp till 30 ton
Bolag 3: 10 luftfartyg som väger över 30 ton
De totala årsavgifterna för driftstillstånd (AOC), operativ licens (OL) och
luftvärdighet är högst i Norge och Storbritannien för samtliga
bolagsexempel. Sveriges föreslagna avgifter ligger tillsammans med Finland
strax under, avgifterna i Estland och Lettland är lägst. Danmark lämnas
utanför jämförelsen (se stycke 1.1).
Olika bolags avgifter för AOC, OL och luftvärdighet per land (årsavgift, Euro)
300 000
250 000
Sverige
200 000
Estland
Finland
150 000
Lettland
100 000
Norge
UK
50 000
0
Bolag 1
Bolag 2
Bolag 3
Årsavgiften för luftvärdighetsövervakning för luftfartyg som väger upp till 5
ton ligger på ungefär samma nivå i Sverige, Norge och Storbritannien. För
luftfartyg som väger 10 ton är avgiften högre i Finland och Norge än i
Sverige. De lägsta avgifterna tas ut i Estland och Lettland. De svenska
avgifterna är betydligt lägre än avgifterna i Norge och Storbritannien vad
27 (36)
Datum
2015-05-29
gäller luftfartyg som väger 55 ton. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se
stycke 1.1).
Luftvärdighet (årsavgift, Euro)
12 000
10 000
8 000
2 ton
5 ton
6 000
10 ton
4 000
55 ton
2 000
0
Sverige
Estland
Finland
Lettland
Norge
UK
Årsavgiften för ett bruksflygstillstånd är högst i Storbritannien. Avgifterna i
Norge är högre än i Sverige. De lägsta årsavgifterna tas enligt jämförelsen ut
i Danmark och Finland.
Bruksflygstillstånd (årsavgift, Euro)
18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
Sverige
Danmark
Estland
Finland
Lettland
Norge
UK
Datum
2015-05-29
4.6
Flygplatser
4.6.1
Beskrivning av området
I Sverige finns för närvarande 46 instrumentflygplatser, 22
helikopterflygplatser och 2 icke-instrumentflygplatser som är godkända av
Transportstyrelsen för trafik med flygplan och helikoptrar.
Transportstyrelsen har tillsyn över flygplatserna och kontrollerar och följer
upp flygplatsernas verksamhet för att säkerställa flygsäkerheten. Tillsynen
är också en grund för Transportstyrelsens prövning av flygplatsens
certifikat. Flygplatsernas brukare är de företag som bedriver verksamhet på
flygplatsen, exempelvis flygoperativa bolag men även företag som är
certifierade inom luftfartsskydd och flygtrafiktjänst.
Vad gäller luftfartsskydd utövar Transportstyrelsen tillsyn vad gäller
säkerhet mot 36 flygplatser.
Flygplatser betalar en grundavgift baserad på storlek samt om flygplatsen
har linje och/eller chartertrafik. Avgifterna är satta utifrån flygplatsernas
riskbidrag där tillsynen av flygplatser med linje- och/eller chartertrafik tar
mer resurser i anspråk än flygplatser utan sådan trafik. Vissa flygplatser
betalar även avgifter för flygtrafiktjänst samt luftfartsskydd.
Tabell 6 Årsavgifter 2016, flygplatser
Avgiftsposter
Flygtrafiktjänst
Bas för avgiftens storlek
Storlek, riskbidrag samt om flygplatsen har
linje och/eller chartertrafik
Verksamhetens omfattning och komplexitet
Luftfartsskydd, flygplatser
Antal passagerare
Flygplatsavgifter
4.6.2
Förändring
Förändrade avgifter
Enligt avgiftsförslaget sänks flygplatsavgifterna med 10 procent eller 5 600
till 29 000 kronor för flygplatser med linje- och/eller chartertrafik. För
flygplatserna utan linje- och/eller chartertrafik sänks flygplatsavgifterna
med 10 procent eller 3 300 till 12 000 kronor enligt förslaget.
28 (36)
Datum
2015-05-29
Avgifter för flygtrafiktjänst och luftfartsskydd
Dessa avgifter behandlas under stycke 4.7 respektive stycke 4.8.
4.6.3
Konsekvenser
För att analysera konsekvenserna av avgiftsförändringen har
Transportstyrelsen beräknat de totala avgifterna per flygplats
(flygplatsavgifter, avgifter för flygtrafiktjänst och luftfartsskydd) för ett
urval om 18 flygplatser i olika storlekar med linje- och/eller chartertrafik
och för fyra flygplatser utan sådan trafik. De totala avgifterna för flertalet av
flygplatserna skulle enligt förslaget sänkas med mellan 5 och 14 procent
eller med mellan 7 300 och 49 000 kronor.
Merparten av de aktörer som är verksamma inom området är statliga
myndigheter, landsting, kommuner och kommunala bolag. En särskilt
känslig grupp som identifierats inom kollektivet är mindre organisationer
som driver flygplatser. Transportstyrelsen bedömer dock att avgiftsuttaget
inte är stort i förhållande till övriga kostnader i anslutning till att driva
flygplats.
Sverige har idag ett relativt stort antal flygplatser i förhållande till andra
europeiska länder. Såväl tillgängligheten som åtkomligheten från svenska
flygplatser har minskat under perioden 2005-2014. Det gäller både inrikesoch europatrafiken, dock förbättrades åtkomligheten till Europa mellan 2012
och 2014, medan tillgängligheten försämrats 7. En ytterligare försämrad
tillgänglighet skulle bli konsekvensen om Transportstyrelsens avgifter gav
upphov till att svenska flygplatser lade ner sin verksamhet.
7
Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg – En jämförelse mellan 2013 och 2014, TSL 2014-5541
29 (36)
30 (36)
Datum
2015-05-29
Internationella jämförelser
När det gäller de årliga flygplatsavgifterna är Finlands, Norges och Storbritanniens avgifter högre än de svenska föreslagna avgifterna. Estland och
Lettland har de lägsta avgifterna. Det är svårt att jämföra en flygplats
samtliga avgifter mellan länder då det är oklart vad som ingår i de olika
avgifterna. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1).
Flygplatsavgifter för flygplatser med 1 miljon
passagerare (årsavgift, Euro)
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
Sverige
Estland
Finland
Lettland
Norge
UK
Datum
2015-05-29
4.7
Flygtrafiktjänst
4.7.1
Beskrivning av området
Transportstyrelsen utfärdar certifikat och tillstånd samt utför tillträdes- och
tillsynskontroller av flygtrafiktjänster. I Sverige finns det för närvarande en
leverantör med certifikat för bedrivande av samtliga flygtrafiktjänster, en
leverantör med certifikat för bedrivande av flygvädertjänst, två leverantörer
med certifikat för bedrivande av flygtrafiklednings- och flygvädertjänst och
en leverantör med ATS. Dessutom finns det 7 leverantörer med certifikat för
bedrivande av kommunikations- och navigationstjänst och 15 leverantörer
med certifikat för bedrivande av flygtrafiklednings-, flygväder- och
kommunikations-/navigationstjänst. Brukarna av flygtrafiktjänst är
flygplatserna samt de flygoperativa bolag som bedriver verksamhet inom
svenskt luftrum.
Leverantörer av flygtrafiktjänst och flygplatsinformationstjänst betalar en
grundavgift till Transportstyrelsen. Därtill kommer bl.a. avgifter vad gäller
tillstånd för kommunikation och navigationssystem (CNS) samt i vissa fall
tillstånd för att utöva flygvädertjänst (MET).
Tabell 7 Årsavgifter 2016, flygtrafiktjänst
Avgiftsposter
Bas för avgiftens storlek
Flygtrafiktjänst
Verksamhetens omfattning och komplexitet
4.7.2
Förändring
Nya avgifter
Det föreslås en ny avgift om 77 000 kronor för organisationer som utför
flygmätning. Detta beror av att vi först nu har organisationer i Sverige som
har svenska godkännanden att utföra denna uppgift. Dessa organisationer, i
dagsläget enbart LFV och SAAB, kommer Transportstyrelsen att ha tillsyn
över, och årsavgiften ska täcka myndighetens kostnader för den nya
tillsynen. SAAB är ny leverantör medan LFV tidigare har utfört flygmätning
med ett danskt godkännande i Sverige, varför Transportstyrelsen tidigare
inte har haft några kostnader för tillsynen.
Förändrade avgifter
Avgifterna för flygtrafiktjänst sänks. Enligt avgiftsförslaget sänks årsavgifterna för enheter som utövar flygtrafikledningstjänst (ATS) exklusive
ACC med mellan 31 och 32 procent eller med mellan 34 500 och 117 700
31 (36)
Datum
2015-05-29
kronor. Årsavgiften för enheter som utövar flygtrafikledningstjänst (ATS)
ACC sänks med 49 procent eller 393 000 kronor. Sänkningen grundar sig i
att tillsynen bedrivs alltmer effektivt och att vi i samverkan med Danmark
har kunnat sänka våra kostnader för tillsynen av kontrollcentralerna.
Årsavgiften för enheter som utövar AFIS ska enligt avgiftsförslaget sänkas
med 32 procent eller med 31 500 kronor. Avgiften för enheter som utövar
flygbriefingtjänst (AIS) sänks enligt förslaget med 12 procent eller 26 000
kronor.
Avgiften för enheter som utövar flygräddningstjänst (SAR) och
flygvädertjänst (MET) sänks med 3 respektive 13 procent eller med 4 700
respektive 19 000 kronor. Avgifterna för enheter som utövar CNS-tjänst
sänks med mellan 10 och 20 procent eller med mellan 24 000 och 28 000
kronor.
Enheter som utövar luftrumsplanering (ASM) får en höjning av sina avgifter
med 5 procent eller 4 500 kronor.
Avgiften för flygtrafikledningsskola sänks med mellan 14 och 16 procent
eller med mellan 3 700 och 13 400 kronor.
4.7.3
Konsekvenser
För att analysera konsekvenserna av avgiftsförändringen har
Transportstyrelsen beräknat de föreslagna avgifterna vad gäller
flygtrafiktjänst för ett urval om 18 flygplatser i olika storlekar med linje
och/eller chartertrafik. Enligt förslaget skulle årsavgifterna för
flygtrafiktjänst minska för samtliga flygplatser med linje och/eller
chartertrafik. Avgifterna för flygtrafiktjänst för flygplatserna minskar med
mellan 4 och 32 procent eller med mellan 5 500 och 34 500 kronor.
För leverantörer av flygtrafiktjänst minskar avgifterna. Störst minskning får
de leverantörer som utövar flygledningstjänst inklusive ACC. Denna
sänkning berör enbart NUAC HB (helägt av svenska LFV och danska
Naviair).
32 (36)
33 (36)
Datum
2015-05-29
Internationella jämförelser
För årsavgifter för flygtrafiktjänst (ATS) är Norges avgifter högre än de
svenska föreslagna avgifterna, medan övriga jämförda länderna ligger
under. Estland och Lettland har de lägsta avgifterna. Vad gäller
flyginformationstjänst (AFIS) ligger Sveriges avgifter under de norska
avgifterna, medan de lägsta avgifterna finns i Estland och Storbritannien.
Vad gäller Storbritannien ställs det lägre krav på AFIS funktionalitet och
personal än i Sverige vilket medför att en enklare tillsyn genomförs.
Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1).
Flygtrafiktjänst (årsavgift, Euro)
40 000
35 000
30 000
25 000
ATS
20 000
AFIS
15 000
10 000
5 000
0
Sverige
Estland
Finland
Lettland
Norge
UK
Datum
2015-05-29
4.8
Luftfartsskydd
4.8.1
Beskrivning av området
Målet för luftfartsskyddet är att skydda passagerare, besättningar,
markpersonal och allmänheten och egendom mot olagliga handlingar mot
den civila luftfarten.
Transportstyrelsen utövar tillsyn inom luftfartsskydd för flygföretag,
flygplatser och flygtrafiktjänst men även för andra brukare som inte är att
betrakta som trafikföretag då de inte bedriver någon trafik. De berörs ändå
av Transportstyrelsens avgifter då det krävs att företagen har tillstånd inom
luftfartsskyddsområdet. Dessa brukare är post- och fraktföretag,
cateringföretag samt bevakningsföretag som är verksamma inom
luftfartsområdet. Post- och fraktföretagen är verksamma genom att de
ansvarar för gods som skickas med svenska lufttransporter,
cateringföretagen berörs då de levererar mat och annat tillbehör i samband
med flygtrafik. Bevakningsföretagen berörs i och med årsavgifter för
sprängämneshundar för säkerhetskontroll (Explosive Detection Dogs,
EDD).
Flygföretag
Transportstyrelsen utövar tillsyn vad gäller säkerhet mot 9 större och 30
mindre flygföretag. Det utövas också tillsyn mot cirka 120 utländska
flygföretag.
Flygplatser
Transportstyrelsen utövar tillsyn vad gäller säkerhet mot 36 flygplatser.
Flygtrafiktjänst
Transportstyrelsen utövar tillsyn vad gäller säkerhet mot två leverantörer av
flygtrafiktjänst.
Fraktagenter, cateringföretag
Transportstyrelsen utövar tillsyn vad gäller säkerhet mot 177 fraktagenter
med platsspecifika anläggningar och en postoperatör med två platsspecifika
anläggningar. Det krävs också ett säkerhetsgodkännande för cateringföretag,
det finns 4 sådana företag med totalt 9 platsspecifika anläggningar på
marknaden.
Bevakningsföretag
Idag har ett bevakningsföretag godkännande för EDD.
Flygföretag betalar en avgift för tillsyn till Transportstyrelsen beroende på
det antal luftfartyg som bolaget använder sig av. Flygplatser betalar en
34 (36)
Datum
2015-05-29
avgift baserat på antal passagerare. Flygtrafiktjänst, fraktagenter och
cateringföretag betalar en grundavgift, sedan tillkommer en avgift per
verksamhetsort. Bevakningsföretag betalar en årsavgift per EDD-företag.
Tabell 8 Årsavgifter 2016, luftfartsskydd
Avgiftsposter
Flygföretag
Bas för avgiftens storlek
Bolagets storlek
Flygplatser
Antal passagerare
Flygtrafiktjänst
Grundavgift per organisation, tillkommer
avgift per verksamhetsort
Fraktagenter
Grundavgift baserad på fraktterminal eller
inte, tillkommande avgift per
verksamhetsort
Cateringföretag
Grundavgift, tillkommande avgift per
verksamhetsort
Bevakningsföretag
Grundavgift per företag
4.8.2
Förändring
Nya avgifter
Avgiftskonstruktionen för avgiften för EDD förändras, årsavgifterna för
EDD-team och EDD-instruktör tas bort och samlas under årsavgiften för
EDD-företag för att göra avgifterna mer överskådliga.
Förändrade avgifter
Enligt avgiftsförslaget sänks årsavgiften för luftfartsskydd med 18 procent
eller 25 500 kronor för svenska flygföretag som har 7 eller fler luftfartyg.
Enligt avgiftsförslaget höjs den årliga grundavgiften för fraktagenter med
fraktterminal med 15 procent eller 6 800 kronor. Avgiften per
verksamhetsort höjs med 6 procent eller 1 300 kronor. Avgiften per
verksamhetsort höjs med 3 procent eller 400 kronor. Avgiften för tillsyn av
kända avsändare per godkänd anläggning ökar med 71 procent eller 2 500
kronor. De som berörs är enskilda företag som ansöker om att få vara kända
avsändare. Det är möjligt att skicka flygfrakt utan att vara känd avsändare.
Enligt förslaget höjs årsavgifterna för cateringföretag med 5 procent eller 1
900 kronor. Avgift per verksamhetsort ökar med 16 procent eller 3 000
35 (36)
Datum
2015-05-29
kronor. Vissa cateringföretag berörs av den nya avgiften för flera
verksamhetsorter.
Årsavgiften för säkerhetsgodkännande av EDD-företag höjs med 167
procent eller 12 500 kronor. De tidigare avgifterna för EDD-team och EDDinstruktör tas bort och ingår i årsavgiften för EDD-företag, vilket gör att
höjningen i realiteten inte blir så hög.
Avgiften för godkännande av säkerhetsansvarig höjs enligt förslaget med 45
procent eller 2 600 kronor. Krav finns på alla verksamheter som omfattas av
våra föreskrifter att ha en säkerhetsansvarig. Avgiften för godkännande av
kända avsändare höjs med 33 procent eller 700 kronor.
4.8.3
Konsekvenser
För att analysera konsekvenserna av förslaget till avgiftsförändring för
luftfartsskydd har Transportstyrelsen inte gjort ett urval utan har tittat
generellt på hur de nya avgifterna påverkar tillståndshavarna.
Avgiftsförslaget innebär en höjning av avgiften för fraktföretag. För de
fraktagenter som har verksamhet på fler verksamhetsorter innebär det en
ökad kostnad vilket skulle kunna leda till att företagen drar ned på antalet
verksamhetsorter för att sänka sina kostnader. Detta kan i sin tur leda till
längre ledtider och sämre fraktservice för fraktagenternas kunder då man
inte har tillgång till samma fraktservice i närheten av sin verksamhet.
För cateringföretagen innebär avgiftsförslaget en viss ökning av kostnaderna
och de som främst berörs är de cateringföretag som har verksamheter på fler
orter. Även här skulle ökningen kunna innebära att man drar ner på antalet
verksamhetsorter för att sänka sina kostnader.
Internationella jämförelser
Det är svårt att jämföra mellan olika länder vad gäller årsavgifter för
luftfartsskydd. Flera av de jämförda länderna tar ut avgifterna som en
passageraravgift, det gäller bl.a. Finland.
36 (36)