Lantmännen Agroetanol AB, Norrköping Skriftliga uppgifter inför

Author
Date
Maria Zingmark
2015-04-10
Phone
Project ID
+46 10 505 10 19
701011
Mobile
+46722067850
[email protected]
Lantmännen Agroetanol AB, Norrköping
Skriftliga uppgifter inför samråd
ÅF-Infrastructure AB
Maria Zingmark
Anitha Jacobsson
ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2, SE-169 99 Stockholm, Registered office: Stockholm, Sweden
Tel +46 10 505 00 00, www.afconsult.com, Org nr 556185-2103
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 1 (18)
2015-04-10
Innehåll
1 Inledning ...................................................................................................... 3
2 Administrativa uppgifter.................................................................................. 3
3 Orientering ................................................................................................... 3
4 Lokalisering .................................................................................................. 4
4.1 Omgivningsbeskrivning ............................................................................. 4
4.2 Skyddade områden .................................................................................. 5
4.2.1 Natura 2000 och naturreservat ............................................................ 5
4.2.2 Riksintressen .................................................................................... 6
5 Verksamheten ............................................................................................... 7
5.1 Tillståndsgiven verksamhet ....................................................................... 7
5.1.1 Inledning .......................................................................................... 7
5.1.2 Process ............................................................................................ 7
5.1.3 Reningsanläggningar .......................................................................... 8
5.2 Ansökt verksamhet .................................................................................. 9
5.2.1 Inledning .......................................................................................... 9
5.2.2
Råvaror för produktion av etanol- och/eller foderprodukter .................. 10
5.2.2 Glutenseparation, HPF-produktion ...................................................... 11
5.2.3 Andra nya produkter ........................................................................ 13
6 Miljöpåverkan .............................................................................................. 13
6.1 Nollalternativ ........................................................................................ 13
6.2 Råvaror och kemikalier ........................................................................... 13
6.3 Energiförbrukning och vattenanvändning ................................................... 14
6.3.1 Energiförbrukning ............................................................................ 14
6.3.2 Vattenanvändning ............................................................................ 14
6.4 Avfall ................................................................................................... 14
6.5 Utsläpp till luft ....................................................................................... 15
6.6 Utsläpp till vatten .................................................................................. 15
6.7 Buller och vibrationer ............................................................................. 16
6.8 Transporter ........................................................................................... 16
6.9 Risk och säkerhet .................................................................................. 17
6.10 Mark och grundvatten ........................................................................... 17
7 Preliminär innehållsförteckning MKB ............................................................... 17
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 2 (18)
2015-04-10
1 Inledning
Lantmännen Agroetanol AB (Agroetanol/bolaget) avser att söka tillstånd enligt
miljöbalken för sin verksamhet i Norrköping. Konsultföretaget ÅF har på uppdrag av
bolaget upprättat föreliggande rapport med skriftliga uppgifter inför samrådet.
Rapporten har utarbetats av Maria Zingmark, ÅF, tfn 010-505 10 19.
Kontaktperson för Lantmännen Agroetanol AB i detta ärende är Christina Skoglund,
tfn 010-556 14 75.
2 Administrativa uppgifter
Huvudman
Lantmännen Agroetanol AB
Anläggningsnamn och nr
Norrköpingsfabriken, 0581-1071
Organisationsnummer
556028-0611
Postadress
Box 932
601 19 Norrköping
Besöksadress
Hanholmsvägen 69
Norrköping
Kontaktperson i miljöfrågor
Christina Skoglund
Miljösamordnare
[email protected]
Telefon
010-556 14 75
Fastighetsbeteckning
Båken 1 och Båken 3
Kommun
Norrköping
Kod som föranleder tillståndsprövning1
5 kap 37 § (15.350)
12 kap. 4 § (24.50)
29 kap 15 § (90.150)
Tillsynsmyndighet
Länsstyrelsen Östergötland
3 Orientering
Agroetanol producerar etanol och djurfoder på anläggningen i Norrköping.
Verksamheten har bedrivits sedan början av 2001. År 2008 togs en ny produktionslinje
i drift som har högre kapacitet än den första. Produktionslinjerna är belägna på
fastigheten Båken 1. Bolaget förvärvade under 2010 grannfastigheten Båken 3 för att
möjliggöra en framtida expansion. Antalet anställda är cirka 80 personer.
På anläggningen tillverkas idag spannmålsbaserad etanol avsedd för i huvudsak
fordonsdrift. Den producerade etanolen säljs främst till oljebolag och används
företrädesvis som drivmedel till motorfordon, både till låginblandning i bensin och till
E85. Etanolen kan även i mindre omfattning användas i andra tekniska applikationer
såsom till exempel spolarvätska eller som råvara.
1
Enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251)
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 3 (18)
2015-04-10
Den del av spannmålen som inte är stärkelse och därmed inte omvandlas till etanol
utgör råvara till anläggningens foderproduktion. Fodret används idag främst till
nötkreatur. Foderprodukterna levereras huvudsakligen som torkad produkt med en TShalt på cirka 90 %. En mindre del av foderproduktionen säljs med en lägre torrhalt
(från 10 % och uppåt), t.ex. som så kallad drank, drankvatten eller sirap.
Bolaget följer förändringar inom EU vad gäller såväl politiska beslut, marknad,
miljölagstiftning som utveckling av teknik och processer. En hög grad av flexibilitet och
nytänkande är också viktiga faktorer för att anpassa verksamheten efter krav från
kunder och lagstiftare. Bolaget önskar därför utvidga begreppen för råvaror och
produkter och kunna använda andra lämpliga vegetabiliska råvaror och restprodukter
än spannmål för produktion av etanol och/eller foder. Bolaget önskar även möjlighet
att kunna vidareförädla foder till mer högvärdiga produkter.
Agroetanol har efter anmälan till Länsstyrelsen startat upp en försöksverksamhet med
användning av restprodukter från bagerier etc. som råvara. Dessa försök har fallit väl
ut. Denna ansökan omfattar därför tillstånd till en utökad användning av restprodukter
som råvara, i form av organiskt material såsom livsmedelsavfall m.m.
Bolaget avser även att komplettera verksamheten med utrustning för att separera ut
en del av råvarans proteiner före etanoljäsningen, för att därigenom möjliggöra
produktion av produkter med ett högre mervärde, så kallade high protein fraction
(HPF).
Med förändrade råvaror och utvecklade processer ser bolaget även möjligheter till
högre produktionsvolymer.
4 Lokalisering
4.1 Omgivningsbeskrivning
Bolagets anläggning ligger på sydöstra Händelö, ca 2 km nordost om Norrköpings
stadskärna, se Figur 4-1. Händelö är beläget vid Lindö kanal som binder samman
Motala ström med Pampusfjärden i Bråviken öster om Händelö. Vid mynningen
återfinns Pampus oljehamn. Enligt detaljplan är verksamhetsområdet avsatt för
industriverksamhet och området är i fördjupad översiktsplan för Händelö avsatt som
verksamhetsområde.
Närmaste bostäder finns i Lindö, cirka 650 meter öster om anläggningen.
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 4 (18)
2015-04-10
MS 2001/02634
Figur 4-1
Karta över verksamhetens lokalisering och omgivningar
4.2 Skyddade områden
4.2.1 Natura 2000 och naturreservat
På Händelö finns ett Natura 2000-område som även är utpekat naturreservat, Händelö
naturreservat, där Norrköpings kommun är markägare, se Figur 4-2. Området är totalt
cirka 22 ha stort, uppsplittrat i mindre områden. Två av dessa områden angränsar till
anläggningen, i riktning väst och nordväst. Området rymmer trädbeklädda
betesmarker med ett antal rödlistade arter. Insektsfaunan är mycket exklusiv och
artrik och innefattar bland annat den hotade läderbaggen. Ekbackarna på Händelö
ingår i ett av landets mest värdefulla eklandskap och många av de rödlistade arterna
är knutna till de gamla grova ekarna som återfinns inom området. Floran är bitvis
hävdgynnad och artrik med exempelvis brudbröd, svinrot, ängsskära,
backsmörblomma och blodnäva. I området finns också den missgynnade svampen
blekticka.
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 5 (18)
2015-04-10
Natura 2000
Figur 4-2
Natura 2000-område och naturreservat Händelö
4.2.2 Riksintressen
Händelö ligger inom ett riksintresse för hav och skärgård och i närheten av ett område
som är avsatt som riksintresse med särskild betydelse för kommunikationsvägar då
Norrköpings kommun planerar Norrleden, en ny väganslutning över Händelö.
Agroetanols anläggning ligger även inom ett område som är riksintresse för luftfart
med en begränsning av byggnadshöjd. Nuvarande högsta byggnad på fastigheten
Båken 1 utgörs av skorsten på 80 meter, vilken har dispens från Luftfartsverket.
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 6 (18)
2015-04-10
5 Verksamheten
5.1 Tillståndsgiven verksamhet
5.1.1 Inledning
Vid Agroetanols anläggning på Händelö tillverkas spannmålsbaserad etanol, främst
avsedd för fordonsbränsle. Den del av spannmålen som inte är stärkelse och därmed
inte omvandlas till etanol utgör råvara till anläggningens foderproduktion. Produktionskapaciteten uppgår till 250 000 m3 etanol och 250 000 ton TS foder. För detta används
ca 660 000 ton spannmål. Produktionen sker i två linjer, en linje som startades 2001,
benämnd A10, samt en linje som startades 2008 benämnd A12. Anläggningen är i
kontinuerlig drift, vilket innebär ca 8 000 drifttimmar om året (exklusive tid för
driftstörningar, underhållsstopp etc.).
5.1.2 Process
Lossning av spannmål sker i en mottagningsficka där grovt avrens avskiljs och samlas
upp. Spannmålen matas vidare till ett mellanlager, innan den går vidare till en kvarn
för malning till mjöl. Före malning sker finrensning där ytterligare avrens skiljs av och
samlas upp.
Vid malningen erhållen mjölfraktion går vidare till processen för etanolframställning.
Denna består av tre steg: likvifiering, fermentering och destillering. Producerad etanol
mellanlagras i två dagtankar, innan den pumpas via en 1 500 m lång rörledning till
depåer i Pampushamnen där bolaget hyr cisterner för lagring av etanol, för närvarande
tre cisterner.
Den etanolfria restprodukten från destillationen, avvattnas mekaniskt, torkas och
pelleteras och säljs som DDGS-foder (Distillery Dried Grain Solubles). Pellets
transporteras ut från fabriken med lastbil. Beroende på kundkrav och efterfrågan säljs
en del av foderprodukterna med lägre TS-halt, och benämns då drank, drankvatten,
och sirap. Ytterligare två fraktioner härrörande direkt från destillationen benämns
heads & finkel och säljs separat.
Figur 5-1
Process tillståndsgiven verksamhet
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 7 (18)
2015-04-10
5.1.3 Reningsanläggningar
Luft
För att minimera utsläppen till luft finns ett antal aspirationsanläggningar med
stoftfilter samt cykloner, skrubbers och en förbränningsanläggning för torkgaser, RTO
(Regenerative Thermal Oxidizer).
För att minska utsläppen av stoft är processens inledande steg från mottagning till och
med malning kopplad till en aspirationsanläggning. Utrustningen suger ut den
dammhaltiga luften genom filteranläggningar bestående av fläktar med självrensande
filter.
Vid jäsningen, fermenteringen, bildas koldioxid som leds till en skrubber. Skrubbervattnet återförs till processen och koldioxiden samlas upp och leds till en anläggning
för produktion av flytande koldioxid. Denna anläggning ägs och drivs av Norlic, ett
samägt bolag av Lantmännen Agroetanol och AGA. Koldioxidanläggningen omfattas
inte av denna ansökan.
Torkluften från fodertorken passerar cykloner för stoftavskiljning. På linje A10 passerar
luften därefter en skrubber där ytterligare stoft samt luktande ämnen tvättas ur.
Luften går sedan vidare till förbränningsanläggningen, RTO. På linje A12 passerar
luften, utöver cykloner och skrubber, en kondensationsanläggning tillhörande
indunstningen för energiåtervinning. Huvuddelen av torkgaserna recirkuleras till
torkprocessen, medan resterade del går till förbränningsanläggningen.
Förbränningsanläggningen, RTO, är en regenerativ termisk oxidationsanläggning där
flyktiga organiska ämnen, VOC, oxideras.
Vatten
Processavloppsvattnet från anläggningen utgörs främst av torkkondensat från
fodertorken. Ytterligare strömmar är spol- och rengöringsvatten samt en mindre
avblödning från kyltornskretsen. Det samlade processavloppsvattnet går till det interna
reningsverket, en anaerob biologisk rening där halten av COD reduceras. Vattnet går
sedan till extern slutrening i kommunens reningsverk (Slottshagens
avloppsreningsverk).
Även det sanitära avloppsvattnet leds till Slottshagens avloppsreningsverk.
Regn- och smältvatten från hårdgjorda ytor som kan vara kontaminerat av
suspenderat material från spill av råvaror eller foder benämns gårdsvatten.
Gårdsvatten samlas upp i ett separat avloppssystem och leds till ett invallat och
tältklätt magasin, invid dammen för förorenat släckvatten. Är vattnet efter kontroll
tillräckligt rent leds det till Slottshagens avloppsreningsverk, i annat fall leds
gårdsvattnet till det interna reningsverket tillsammans med processavloppsvattnet.
Sedan 2013 leds gårdsvattnet huvudsakligen till eget reningsverk, men möjlighet finns
kvar att leda vattnet till Slotthagens avloppsreningsverk och utnyttjas främst i
samband med stora regnmängder då gårdsvattnet späds ut.
Dräneringsvatten är vatten från takavrinning och markdränering som inte är
kontaminerat. Vattnet leds till en pumpgrop och vidare till recipient via ett dike som
även fungerar som uppsamling vid cisternhaveri.
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 8 (18)
2015-04-10
5.2 Ansökt verksamhet
5.2.1 Inledning
Agroetanol ansöker om tillstånd för att utöka den befintliga verksamheten.
Gällande tillstånd från 2006 avser produktion av etanol och foder på fastigheten
Båken 1 i Norrköpings kommun. Tillståndet gäller produktion av högst 250 000 m3
etanol samt foderprodukt (torkad och pelleterad sidoprodukt från jäsningen av
spannmål) motsvarande 250 000 ton torr substans per år.
Som tidigare nämnts önskar bolaget att utvidga begreppen för råvaror och produkter
och kunna använda andra lämpliga vegetabiliska råvaror och restprodukter än
spannmål för produktion av etanol och/eller foder.
Bolaget planerar därför att ansöka om tillstånd för att använda vegetabiliska råvaror
lämpade för produktion av etanol och/eller foder enligt Tabell 5-1.
Ansökan avser dels en separation av råvarans proteiner (glutenseparation) för att få
en mer högvärdig proteinprodukt så kallad HPF (high protein fraction), dels att som
råvara även använda restprodukter i form av vegetabiliskt matavfall m.m.
Som framgår av Tabell 5-1 ansöker bolaget även om högre produktionsvolymer.
Av tabellen framgår även att råvarumängden ökar vid produktion av HPF-produkter.
Även ansökt verksamhet exklusive HPF-produktion innebär en ökad råvarumängd,
även om det inte direkt framgår av redovisade siffror. Det beror på ändrad angiven
sort (ton TS/år istället för ton/år). Restprodukter utgörs av såväl torra som flytande
fraktioner, vilket innebär en varierande torrhalt. Därför önskar bolaget ändra angiven
sort för intagna mängder råvara till ton TS/år istället för ton/år. Spannmål håller i
medel ca 15 % torrhalt, vilket innebär att angivna mängder i tabellen är högre än nu
tillståndsgivna. Detta för att harmoniera med ansökta produktionsvolymer.
Tabell 5-1
Råvaror och produktionsmängd nollalternativ och ansökt verksamhet
Tillståndsgiven
verksamhet
Ansökt
verksamhet
Ansökt
verksamhet
exklusive HPF
660 000
-
-
-
max 690 000
max 660 000
-
> 100 000
> 100 000
Etanol, m3/år
250 000
280 000
280 000
Foder- och/eller livsmedelsprodukter, ton TS per år
250 000
280 000
280 000
-
max 45 000
0
Råvaror
Spannmål, ton/år
Vegetabiliska råvaror, ton TS/år
varav restprodukter, ton TS/år
Produkter
varav glutenprodukter,
ton TS/år
*) med restprodukter avses vegetabiliska biprodukter och avfall som uppkommer vid produktion,
hantering och distribution av livsmedel
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 9 (18)
2015-04-10
5.2.2 Råvaror för produktion av etanol- och/eller foderprodukter
De råvaror, förutom spannmål, som Agroetanol har identifierat är cellulosabaserade
råvaror (ex halm etc) samt vegetabiliska restprodukter som uppkommer vid
produktion, hantering och distribution av livsmedel. Det kan exempelvis vara
produktionsdefekter och svinn (fel form, fel recept, spill), restprodukter vid distribution
(utgånget datum) som olika biprodukter. Exempel på vegetabiliska restprodukter är
brödrester från fabrik, returbröd från butik, degrester, knäckebrödssmulor,
ärtstärkelse, spannmål som inte uppfyller livsmedels- eller foderkvalité, rester från
fodertillverkning, mjölrester från mjölproduktion, omprocessning av etanol
dryckessprit, omprocessning av etanol tekniska kvalitéer, stärkelselösning, dextrin,
sockerlösning, läsk, öl, vin, sprit från tullen, melass, returer från livsmedelsbutiker
(bönor, pasta, kakor, ketchup, pasta, chips), potatisskal, socker och sockerbetor.
Utöver ovan angivna råvaror i form av jungfruliga insatsvaror och exemplifierade
restprodukter kan andra råvaror som befinns vara lämpliga för produktionen komma
att användas, under förutsättning att de uppfyller såväl kvalitetskraven för
produkterna samt inte påverkar utsläppen negativt jämfört med beskrivna råvaror.
Frågan om huruvida de av bolaget tidigare anmälda råvarorna utgör avfall i lagens
mening har varit föremål för prövning hos Mark- och Miljödomstolen. I dom
2015-02-25 konstaterar domstolen att ”Utifrån EG Kommissionens tolkningsmeddelande anser domstolen att de anmälda råvarorna, på det sätt och i det skick
bolaget redovisat, inte ska anses utgöra avfall i lagens mening. Det är således inte
fråga om återvinning som omfattas av tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen.”
Då det från tillfälle till tillfälle finns svårigheter att bedöma om de inkomna
restprodukterna är fråga om ett avfall eller en biprodukt (som inte faller under
avfallsreglerna) avser bolaget att ansöka om tillstånd hos Mark- och Miljödomstolen att
kunna få ta emot restprodukter enligt ovan, även i de fall dessa skulle klassas som
avfall.
Flertalet råvarorna har liknande egenskaper som spannmål och kommer att
transporteras och malas i befintlig utrustning. Andra råvaror kan komma redan i
mjölform, vilket gör att malning inte behövs. Som framgår ovan kan även flytande
råvaror bli aktuella, och dessa pumpas in till lämpligt steg i processen.
Restprodukterna förväntas inte förändra etanolens karaktär. Mycket små förändringar i
sammansättningen av ingående komponenter i foderprodukten kan förväntas, dock
inget som påverkar produktspecifikationen.
Inom de närmaste åren bedömer Agroetanol att de totala volymerna av restprodukter
kommer att vara begränsade till maximalt motsvarande cirka 10 % av spannmålsbehovet vid tillståndsgiven verksamhet, dvs ca 60 000 ton TS/år. Långsiktigt ser
Agroetanol dock ett intag större än 100 000 ton TS/år.
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 10 (18)
2015-04-10
Det fermenterbara innehållet i de restprodukterna är detsamma som bolaget använder
från spannmål, det vill säga kolhydrater, och inga förändringar i produktionsprocessen
krävs. Dock behövs en del mindre investeringar för att detta ska kunna ske på ett
effektivt sätt.

Tält för mottagande av råvaror i direkt anslutning till befintligt kvarnhus i linje
A10, för att väderskydda råvarorna samt för att minimera spill på gårdsplanen

Planlager med stödvägg runt om, även det placerat i mottagningstältet.

Avpaketeringsmaskin för avskiljande av eventuellt emballage och samtidigt
sönderdela råvaran i mindre bitar.

Tankar för lagring av flytande restprodukter.

Silos för lagring av torra restprodukter.

Skruvar och elevatorer för vidaretransport av råvaran in i befintlig
processutrustning.
Hantering av utsläpp till luft och vatten
Hantering av restprodukter som råvara förväntas ha marginell påverkan på utsläpp till
vatten och luft.
Vid lossning av restprodukter i mjölform kan damning ske inne i tältet. En del av detta
damm kan dras med av lossningsfordon ut på asfalten utanför tältet, vilket innebär att
det vid regn avleds till gårdsvattensystemet. Redan vid dagens verksamhet sker
damning från såväl spannmålshantering som utlastning av foderprodukter, och
bedömningen är att ansökt förändring inte nämnvärt kommer att leda till ökad
spridning av damm eller ökad belastning på reningsverket.
Ventilationsutrustning i lagringstältet suger ut luft från lokalen och leder luften via
stoftfilter till atmosfär. Stofthalten efter filter förväntas inte bli högre än halten från
befintlig utrustning.
Vid ansökt förändring av råvara kan diffusa lukter få en annan karaktär än tidigare.
5.2.2 Glutenseparation, HPF-produktion
Genom att separera ut en del av spannmålets proteiner innan etanoljäsningen, kan
man skapa en mer högvärdig proteinprodukt som passar till andra djurslag än vad
nuvarande foderprodukt gör, till exempel fågel och fisk. Den högvärdiga proteinprodukten kan även användas till livsmedelsändamål. Resterande delar, fibrer, passar i
sin tur bättre till nötkreatur och häst.
Den förändrade verksamheten syftar alltså till att separera innehållet i spannmålen
innan befintlig fermenteringsprocess, se Figur 5-2. Detta kommer endast att ske i linje
A12.
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 11 (18)
2015-04-10
Figur 5-2
Process ansökt verksamhet
Huvuddelen av tillkommande processutrustning planeras att installeras i nya
byggnader. De huvudsakliga förändringarna i anläggningen består av:

Kompletterande av kvarnutrustning för att uppnå en finare mjölkvalitet

Våtseparation av finmjölet till en proteinfraktion (gluten) och en
stärkelsefraktion som går vidare till etanolproduktion

Torkutrustning för proteinfraktionen, inklusive utrustning för pelletering

Utbyggd vattenrening för ökade processavloppsmängder
Spannmålen transporteras efter mellanlager i befintligt lager till ett nytt kvarnhus där
det mals till ett finare mjöl. Under malningen separeras skalfraktionen bort, kli. Det
leds sedan till befintliga anläggningsdelar.
Mjölet leds därefter till en våtseparation där stärkelsen avskiljs från proteinerna genom
knådning, mekanisk separering och tvättning. Proteinfraktionen torkas i nya torkare
för att därefter pelleteras och lagras.
Den stärkelseinnehållande vätskan pumpas från våtseparationen till befintlig
etanolprocess. Huvudprocessen för etanolproduktionen, likvifiering, fermentering och
destillation, påverkas endast marginellt.
5.2.2.1 Reningsanläggningar
Luft
Nya kvarnar och transportsystem kommer att anslutas till en aspirationsanläggning
med skakfilter på samma sätt som i nuvarande verksamhet. Filter inkluderas även för
tork och pelletsanläggning.
Företaget åtar sig att installera den utrustning som krävs för att garantera att
reststofthalten i luften har en stofthalt som aldrig överstiger 5 mg/Nm3.
Torkluften från tillkommande glutentork kommer att avledas via en 50 m hög
skorsten.
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 12 (18)
2015-04-10
Vatten
Vid ansökt verksamhet kommer uppkomna vattenströmmar att samlas upp och
avledas via befintliga system för processavloppsvatten, gårdsvatten, dräneringsvatten
och sanitärt avloppsvatten på samma sätt som beskrivits för nuvarande produktion.
Vid en utbyggnad av HPF-produktion kommer såväl flöde som organiskt material via
processavloppsvatten att öka, framför allt på grund av ökad vattenförbrukning till följd
av våtseparering och tvätt av gluten. Bedömningen är att flödet och COD-belastningen
till rening kommer att nära fördubblas vid produktion av HPF-produkter. Ökat flöde och
mer COD innebär att befintlig rening måste byggas ut, och detta kommer att ske
genom utbyggnad med ytterligare en anaerob reaktor. Vid behov kommer även övriga
steg i reningen att kompletteras.
5.2.3 Andra nya produkter
Bolaget önskar även möjlighet att kunna vidareförädla foder till mer högvärdiga
produkter. Detta kan t.ex. ske genom att blanda in råvara direkt till foderprodukten,
dvs råvara som inte härrör från jäsning av spannmål. Det kan även bli aktuellt att
komplettera jäsningsprocessen med alternativa mikroorganismer (komplement till
jäst) för tillverkning av etanol och foder/livsmedelsprodukter.
6 Miljöpåverkan
6.1 Nollalternativ
I tillståndsansökan kommer den ansökta verksamheten att jämföras med ett nollalternativ. I detta fall är nollalternativet att verksamheten fortsättningsvis drivs inom
ramen för grundtillståndet från 2006.
I följande kapitel ges en översiktlig redovisning av hur bolaget i nuläget bedömer att
den ansökta verksamheten kommer att påverka sin omgivning genom emissioner och
användningen av naturresurser i jämförelse med nollalternativet. En mer ingående
redogörelse kommer att ges i tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning.
6.2 Råvaror och kemikalier
De huvudsakliga råvarorna vid ansökt verksamhet är spannmål, cellulosabaserade
råvaror och restprodukter. Kemikalier som används i större mängder är de
hjälpkemikalier som erfordras för produktionen.
Den ansökta verksamheten innebär en minskad förbrukning av spannmål, i jämförelse
med nollalternativet, då alternativa råvaror kommer att ersätta spannmål i delar av
processen.
I fermenteringen används kemikalier för desinficering för att undvika kontaminering av
utrustningen. Alternativ mikroorganism som komplement ställer högre krav på renhet,
varför det kan bli aktuellt med tillsats av klordioxid i detta fall. Bolaget vill ha möjlighet
att tillverka klordioxiden on site (utifrån natriumklorit och saltsyra).
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 13 (18)
2015-04-10
Totalt sett bedöms förbrukningen av kemikalier att öka något vid en ökad produktion.
Vid HPF-produktion kommer även förbrukning av näringsämnen mm till den biologiska
reningen av processavloppsvatten att öka något.
6.3 Energiförbrukning och vattenanvändning
6.3.1 Energiförbrukning
Verksamhetens energianvändning kan delas upp på tre energikällor och utgörs av
ånga, el och en mindre mängd gasol till RTO-anläggningen. Huvuddelen av bolagets
energianvändning kommer idag från förnyelsebara energikällor. Gasolen bolaget
använder är idag den enda fossila energikällan, men bolaget planerar att börja
använda egenproducerad biogas från bolagets interna reningsverk som stödbränsle till
RTO:n för att på så sätt minska användningen av gasol. Mätningar av produktionen av
biogas har visat att förbrukningen av gasol till RTO potentiellt skulle kunna ersättas
med biogas till omkring 50 %, möjligtvis någon större andel. Ansökan om mindre
ändring rörande ny produktionsutrustning för att återföra biogas till RTO:n är inskickad
till länsstyrelsen.
Sammantaget är bedömningen att den ansökta verksamheten innebär en ökad
förbrukning av energi på anläggningen på grund av de tillkommande delarna i
processen.
6.3.2 Vattenanvändning
Användningen av färskvatten bedöms vid produktion av HPF-produkter att nära
fördubblas jämfört med nollalternativet, främst på grund av tillkommande
våtseparation och glutentvätt. Kontakter med Norrköping Vatten AB ger vid handen att
den förhållandevis stora ökningen i vattenförbrukningen inte ska medföra problem för
vattenförsörjningen av Händelö.
6.4 Avfall
Agroetanol sorterar allt avfall enligt upprättade rutiner för att underlätta
omhändertagande och återvinning. Det avfall som uppstår, både farligt och övrigt,
omhändertas och återvinns där så är möjligt, för närvarande av bolaget SITA Sverige
AB och dess underleverantörer.
Inga nya avfallstyper bedöms uppkomma. Dock kommer avskilt förpackningsmaterial
från vissa restprodukterna att öka mängden avfall något vid ansökt verksamhet
jämfört med nollalternativet.
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 14 (18)
2015-04-10
6.5 Utsläpp till luft
Verksamhetens utsläpp till luft är:

Stoft (via filter från hantering av avrens från spannmål, spannmålsmjöl,
fodermjöl, aska efter fodermjöl)

VOC (tankar och processutrustning med etanol, leds till
förbränningsanläggningen, RTO)

Biogen koldioxid (avluftning från RTO, fackling av biogas)

Fossilt koldioxid (förbränning av gasol i RTO)

Luktande ämnen (härrör från torkgaser, avdrag från fermentorer, avdrag från
destillerier, torkhusventilation, glutentorkar, diffusa källor, behandlas i RTO)

Vattenånga (avluftning från tork- och förbränningsanläggning)

Kväveoxider (vid förbränning i RTO, fackling av biogas)

Svaveldioxid (fackling av biogas)
Utsläppen av stoft kommer att öka vid ansökt HPF-verksamhet på grund av finare
mjölfraktioner, glutendamm etc. Samtliga tillkommande filter dimensioneras för en
utgående stofthalt av max 5 mg/Nm3.
VOC-utsläppen bedöms inte öka då den tillkommande processutrustningen inte har
någon påverkan på etanolproduktionen. Även biogen koldioxid från anläggningen är
relaterat till etanolproduktionen och bedöms därmed inte påverkas av den
tillkommande verksamheten.
I det fall biogasen kan användas i RTO:n minskar utsläppet av kväveoxider och fossilt
koldioxid.
En större mängd biogas kommer att produceras vid ansökt verksamhet, HPFproduktion, vilket innebär att utsläppen kommer att öka.
Luktande ämnen bedöms öka vid produktion av HPF, framför allt härrörande från
tillkommande glutentork. För att minimera luktpåverkan i omgivningen kommer en
50 m hög skorsten att installeras.
Utsläpp till luft vid hantering av alternativa råvaror bedöms ändras marginellt jämfört
med nollalternativet.
6.6 Utsläpp till vatten
Utsläpp till vatten är i huvudsak löst COD, suspenderade materialet, fosfor och kväve
samt små mängder lösta metaller härrörande från spannmålet.
Ansökt verksamhet med glutenseparation (HPF-produkter) innebär ökade flöden av
processavloppsvatten som skall omhändertas. För att ta omhand ökningen behöver
den interna reningsanläggningen kompletteras med ytterligare ett anaerobt biosteg.
Processvattnet kommer även fortsättningsvis att slutrenas vid Slottshagens
reningsverk.
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 15 (18)
2015-04-10
Vid ansökt HFP-produktion bedöms utsläppta mängder nära dubbleras jämfört med
nollalternativet. De ökade mängderna ryms inte inom gällande villkor, men ökningen
bedöms efter inledande kontakter med Norrköping Vatten AB kunna hanteras i
Slottshagens reningsverk. Mängden BOD (COD) ryms inom reningsverkets gällande
tillstånd. Ökningen bedöms inte ge upphov till negativa effekter i reningsverkets
process.
Utsläpp till vatten vid hantering av alternativa råvaror bedöms ändras marginellt
jämfört med nollalternativet.
6.7 Buller och vibrationer
I anläggningen alstras buller från främst bandtransportörer, kyltorn, fläktar och från
kondensatfällor på ångledningar. Buller kan även uppkomma från transporter till och
från anläggningen.
Den tillkommande verksamheten innebär att fler källor som alstrar buller tas i drift.
Tillkommande anläggningsdelar planeras till största del att placeras på ett längre
avstånd från bostadsbebyggelse än befintlig verksamhet. Gällande svenska
bullerriktlinjer, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5, för nyetableringar
bedöms innehållas.
Ansökt verksamhet bedöms inte alstra vibrationer i den utsträckning att det kommer
att medföra olägenheter utanför bolagets fastighet.
6.8 Transporter
Externa transporter är huvudsakligen inleverans av råvaror samt leverans av etanol
och foder till kund.
Vid produktion av HFP-produkter är råvarumängd respektive mängd produkt
oförändrade, och därmed bedöms antalet transporter inte att påverkas.
Kolhydratinnehållet i restprodukterna kommer att variera beroende på vilken råvara
det är. Vissa råvaror har ett högre kolhydratvärde än spannmål, medan andra har
likvärdigt och andra lägre. Bolaget bedömer dock att transporterna till och från
anläggningen kommer öka då restprodukterna har lägre densitet, vilket innebär att de
är mer skrymmande, än spannmål. Men då dessa typer av produkter ändå uppkommer
vid leverantörens anläggning och ett transportbehov därmed föreligger ökar inte
mängden transporter ur ett nationellt perspektiv.
Bedömningen är att de interna transporterna inte kommer att öka vid ansökt
verksamhet jämfört med nollalternativet.
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 16 (18)
2015-04-10
6.9 Risk och säkerhet
De största riskerna i verksamheten är kopplade till etanolhanteringen och denna
förändras ej i ansökt verksamhet. Den framtida verksamheten bedöms därmed inte
medföra förändrade risker av betydelse.
En uppdaterad säkerhetsrapport kommer att bifogas till ansökan.
6.10 Mark och grundvatten
Bolaget utförde en översiktlig miljögeoteknisk utredning inför bolagets etablering.
Samtliga mätresultat visade på halter som ligger under naturvårdsverkets riktvärden
för mindre känslig markanvändning. Området ansågs därför kunna användas för
industriändamål utan några speciella åtgärder.
Risk för förorening av mark kommer inte att öka då anläggningen redan idag har
genomfört åtgärder för att minimera riskerna. Områden där risk för spill föreligger har
vallats in och hårdgjorts. Vidare är merparten av ytorna närmast fabriksbyggnaderna
och samtliga transportvägar hårdgjorda.
En statusrapport kommer att bifogas till ansökan.
7 Preliminär innehållsförteckning MKB
I Figur 7-1 redovisas preliminär innehållsförteckning till Miljökonsekvensbeskrivningen.
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 17 (18)
2015-04-10
Figur 7-1 Preliminär innehållsförteckning miljökonsekvensbeskrivning
MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx
Page 18 (18)