Lantmännen Agroetanol AB, Norrköping Skriftliga uppgifter inför
Author Date Maria Zingmark 2015-04-10 Phone Project ID +46 10 505 10 19 701011 Mobile +46722067850 [email protected] Lantmännen Agroetanol AB, Norrköping Skriftliga uppgifter inför samråd ÅF-Infrastructure AB Maria Zingmark Anitha Jacobsson ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2, SE-169 99 Stockholm, Registered office: Stockholm, Sweden Tel +46 10 505 00 00, www.afconsult.com, Org nr 556185-2103 MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 1 (18) 2015-04-10 Innehåll 1 Inledning ...................................................................................................... 3 2 Administrativa uppgifter.................................................................................. 3 3 Orientering ................................................................................................... 3 4 Lokalisering .................................................................................................. 4 4.1 Omgivningsbeskrivning ............................................................................. 4 4.2 Skyddade områden .................................................................................. 5 4.2.1 Natura 2000 och naturreservat ............................................................ 5 4.2.2 Riksintressen .................................................................................... 6 5 Verksamheten ............................................................................................... 7 5.1 Tillståndsgiven verksamhet ....................................................................... 7 5.1.1 Inledning .......................................................................................... 7 5.1.2 Process ............................................................................................ 7 5.1.3 Reningsanläggningar .......................................................................... 8 5.2 Ansökt verksamhet .................................................................................. 9 5.2.1 Inledning .......................................................................................... 9 5.2.2 Råvaror för produktion av etanol- och/eller foderprodukter .................. 10 5.2.2 Glutenseparation, HPF-produktion ...................................................... 11 5.2.3 Andra nya produkter ........................................................................ 13 6 Miljöpåverkan .............................................................................................. 13 6.1 Nollalternativ ........................................................................................ 13 6.2 Råvaror och kemikalier ........................................................................... 13 6.3 Energiförbrukning och vattenanvändning ................................................... 14 6.3.1 Energiförbrukning ............................................................................ 14 6.3.2 Vattenanvändning ............................................................................ 14 6.4 Avfall ................................................................................................... 14 6.5 Utsläpp till luft ....................................................................................... 15 6.6 Utsläpp till vatten .................................................................................. 15 6.7 Buller och vibrationer ............................................................................. 16 6.8 Transporter ........................................................................................... 16 6.9 Risk och säkerhet .................................................................................. 17 6.10 Mark och grundvatten ........................................................................... 17 7 Preliminär innehållsförteckning MKB ............................................................... 17 MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 2 (18) 2015-04-10 1 Inledning Lantmännen Agroetanol AB (Agroetanol/bolaget) avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för sin verksamhet i Norrköping. Konsultföretaget ÅF har på uppdrag av bolaget upprättat föreliggande rapport med skriftliga uppgifter inför samrådet. Rapporten har utarbetats av Maria Zingmark, ÅF, tfn 010-505 10 19. Kontaktperson för Lantmännen Agroetanol AB i detta ärende är Christina Skoglund, tfn 010-556 14 75. 2 Administrativa uppgifter Huvudman Lantmännen Agroetanol AB Anläggningsnamn och nr Norrköpingsfabriken, 0581-1071 Organisationsnummer 556028-0611 Postadress Box 932 601 19 Norrköping Besöksadress Hanholmsvägen 69 Norrköping Kontaktperson i miljöfrågor Christina Skoglund Miljösamordnare [email protected] Telefon 010-556 14 75 Fastighetsbeteckning Båken 1 och Båken 3 Kommun Norrköping Kod som föranleder tillståndsprövning1 5 kap 37 § (15.350) 12 kap. 4 § (24.50) 29 kap 15 § (90.150) Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen Östergötland 3 Orientering Agroetanol producerar etanol och djurfoder på anläggningen i Norrköping. Verksamheten har bedrivits sedan början av 2001. År 2008 togs en ny produktionslinje i drift som har högre kapacitet än den första. Produktionslinjerna är belägna på fastigheten Båken 1. Bolaget förvärvade under 2010 grannfastigheten Båken 3 för att möjliggöra en framtida expansion. Antalet anställda är cirka 80 personer. På anläggningen tillverkas idag spannmålsbaserad etanol avsedd för i huvudsak fordonsdrift. Den producerade etanolen säljs främst till oljebolag och används företrädesvis som drivmedel till motorfordon, både till låginblandning i bensin och till E85. Etanolen kan även i mindre omfattning användas i andra tekniska applikationer såsom till exempel spolarvätska eller som råvara. 1 Enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 3 (18) 2015-04-10 Den del av spannmålen som inte är stärkelse och därmed inte omvandlas till etanol utgör råvara till anläggningens foderproduktion. Fodret används idag främst till nötkreatur. Foderprodukterna levereras huvudsakligen som torkad produkt med en TShalt på cirka 90 %. En mindre del av foderproduktionen säljs med en lägre torrhalt (från 10 % och uppåt), t.ex. som så kallad drank, drankvatten eller sirap. Bolaget följer förändringar inom EU vad gäller såväl politiska beslut, marknad, miljölagstiftning som utveckling av teknik och processer. En hög grad av flexibilitet och nytänkande är också viktiga faktorer för att anpassa verksamheten efter krav från kunder och lagstiftare. Bolaget önskar därför utvidga begreppen för råvaror och produkter och kunna använda andra lämpliga vegetabiliska råvaror och restprodukter än spannmål för produktion av etanol och/eller foder. Bolaget önskar även möjlighet att kunna vidareförädla foder till mer högvärdiga produkter. Agroetanol har efter anmälan till Länsstyrelsen startat upp en försöksverksamhet med användning av restprodukter från bagerier etc. som råvara. Dessa försök har fallit väl ut. Denna ansökan omfattar därför tillstånd till en utökad användning av restprodukter som råvara, i form av organiskt material såsom livsmedelsavfall m.m. Bolaget avser även att komplettera verksamheten med utrustning för att separera ut en del av råvarans proteiner före etanoljäsningen, för att därigenom möjliggöra produktion av produkter med ett högre mervärde, så kallade high protein fraction (HPF). Med förändrade råvaror och utvecklade processer ser bolaget även möjligheter till högre produktionsvolymer. 4 Lokalisering 4.1 Omgivningsbeskrivning Bolagets anläggning ligger på sydöstra Händelö, ca 2 km nordost om Norrköpings stadskärna, se Figur 4-1. Händelö är beläget vid Lindö kanal som binder samman Motala ström med Pampusfjärden i Bråviken öster om Händelö. Vid mynningen återfinns Pampus oljehamn. Enligt detaljplan är verksamhetsområdet avsatt för industriverksamhet och området är i fördjupad översiktsplan för Händelö avsatt som verksamhetsområde. Närmaste bostäder finns i Lindö, cirka 650 meter öster om anläggningen. MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 4 (18) 2015-04-10 MS 2001/02634 Figur 4-1 Karta över verksamhetens lokalisering och omgivningar 4.2 Skyddade områden 4.2.1 Natura 2000 och naturreservat På Händelö finns ett Natura 2000-område som även är utpekat naturreservat, Händelö naturreservat, där Norrköpings kommun är markägare, se Figur 4-2. Området är totalt cirka 22 ha stort, uppsplittrat i mindre områden. Två av dessa områden angränsar till anläggningen, i riktning väst och nordväst. Området rymmer trädbeklädda betesmarker med ett antal rödlistade arter. Insektsfaunan är mycket exklusiv och artrik och innefattar bland annat den hotade läderbaggen. Ekbackarna på Händelö ingår i ett av landets mest värdefulla eklandskap och många av de rödlistade arterna är knutna till de gamla grova ekarna som återfinns inom området. Floran är bitvis hävdgynnad och artrik med exempelvis brudbröd, svinrot, ängsskära, backsmörblomma och blodnäva. I området finns också den missgynnade svampen blekticka. MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 5 (18) 2015-04-10 Natura 2000 Figur 4-2 Natura 2000-område och naturreservat Händelö 4.2.2 Riksintressen Händelö ligger inom ett riksintresse för hav och skärgård och i närheten av ett område som är avsatt som riksintresse med särskild betydelse för kommunikationsvägar då Norrköpings kommun planerar Norrleden, en ny väganslutning över Händelö. Agroetanols anläggning ligger även inom ett område som är riksintresse för luftfart med en begränsning av byggnadshöjd. Nuvarande högsta byggnad på fastigheten Båken 1 utgörs av skorsten på 80 meter, vilken har dispens från Luftfartsverket. MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 6 (18) 2015-04-10 5 Verksamheten 5.1 Tillståndsgiven verksamhet 5.1.1 Inledning Vid Agroetanols anläggning på Händelö tillverkas spannmålsbaserad etanol, främst avsedd för fordonsbränsle. Den del av spannmålen som inte är stärkelse och därmed inte omvandlas till etanol utgör råvara till anläggningens foderproduktion. Produktionskapaciteten uppgår till 250 000 m3 etanol och 250 000 ton TS foder. För detta används ca 660 000 ton spannmål. Produktionen sker i två linjer, en linje som startades 2001, benämnd A10, samt en linje som startades 2008 benämnd A12. Anläggningen är i kontinuerlig drift, vilket innebär ca 8 000 drifttimmar om året (exklusive tid för driftstörningar, underhållsstopp etc.). 5.1.2 Process Lossning av spannmål sker i en mottagningsficka där grovt avrens avskiljs och samlas upp. Spannmålen matas vidare till ett mellanlager, innan den går vidare till en kvarn för malning till mjöl. Före malning sker finrensning där ytterligare avrens skiljs av och samlas upp. Vid malningen erhållen mjölfraktion går vidare till processen för etanolframställning. Denna består av tre steg: likvifiering, fermentering och destillering. Producerad etanol mellanlagras i två dagtankar, innan den pumpas via en 1 500 m lång rörledning till depåer i Pampushamnen där bolaget hyr cisterner för lagring av etanol, för närvarande tre cisterner. Den etanolfria restprodukten från destillationen, avvattnas mekaniskt, torkas och pelleteras och säljs som DDGS-foder (Distillery Dried Grain Solubles). Pellets transporteras ut från fabriken med lastbil. Beroende på kundkrav och efterfrågan säljs en del av foderprodukterna med lägre TS-halt, och benämns då drank, drankvatten, och sirap. Ytterligare två fraktioner härrörande direkt från destillationen benämns heads & finkel och säljs separat. Figur 5-1 Process tillståndsgiven verksamhet MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 7 (18) 2015-04-10 5.1.3 Reningsanläggningar Luft För att minimera utsläppen till luft finns ett antal aspirationsanläggningar med stoftfilter samt cykloner, skrubbers och en förbränningsanläggning för torkgaser, RTO (Regenerative Thermal Oxidizer). För att minska utsläppen av stoft är processens inledande steg från mottagning till och med malning kopplad till en aspirationsanläggning. Utrustningen suger ut den dammhaltiga luften genom filteranläggningar bestående av fläktar med självrensande filter. Vid jäsningen, fermenteringen, bildas koldioxid som leds till en skrubber. Skrubbervattnet återförs till processen och koldioxiden samlas upp och leds till en anläggning för produktion av flytande koldioxid. Denna anläggning ägs och drivs av Norlic, ett samägt bolag av Lantmännen Agroetanol och AGA. Koldioxidanläggningen omfattas inte av denna ansökan. Torkluften från fodertorken passerar cykloner för stoftavskiljning. På linje A10 passerar luften därefter en skrubber där ytterligare stoft samt luktande ämnen tvättas ur. Luften går sedan vidare till förbränningsanläggningen, RTO. På linje A12 passerar luften, utöver cykloner och skrubber, en kondensationsanläggning tillhörande indunstningen för energiåtervinning. Huvuddelen av torkgaserna recirkuleras till torkprocessen, medan resterade del går till förbränningsanläggningen. Förbränningsanläggningen, RTO, är en regenerativ termisk oxidationsanläggning där flyktiga organiska ämnen, VOC, oxideras. Vatten Processavloppsvattnet från anläggningen utgörs främst av torkkondensat från fodertorken. Ytterligare strömmar är spol- och rengöringsvatten samt en mindre avblödning från kyltornskretsen. Det samlade processavloppsvattnet går till det interna reningsverket, en anaerob biologisk rening där halten av COD reduceras. Vattnet går sedan till extern slutrening i kommunens reningsverk (Slottshagens avloppsreningsverk). Även det sanitära avloppsvattnet leds till Slottshagens avloppsreningsverk. Regn- och smältvatten från hårdgjorda ytor som kan vara kontaminerat av suspenderat material från spill av råvaror eller foder benämns gårdsvatten. Gårdsvatten samlas upp i ett separat avloppssystem och leds till ett invallat och tältklätt magasin, invid dammen för förorenat släckvatten. Är vattnet efter kontroll tillräckligt rent leds det till Slottshagens avloppsreningsverk, i annat fall leds gårdsvattnet till det interna reningsverket tillsammans med processavloppsvattnet. Sedan 2013 leds gårdsvattnet huvudsakligen till eget reningsverk, men möjlighet finns kvar att leda vattnet till Slotthagens avloppsreningsverk och utnyttjas främst i samband med stora regnmängder då gårdsvattnet späds ut. Dräneringsvatten är vatten från takavrinning och markdränering som inte är kontaminerat. Vattnet leds till en pumpgrop och vidare till recipient via ett dike som även fungerar som uppsamling vid cisternhaveri. MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 8 (18) 2015-04-10 5.2 Ansökt verksamhet 5.2.1 Inledning Agroetanol ansöker om tillstånd för att utöka den befintliga verksamheten. Gällande tillstånd från 2006 avser produktion av etanol och foder på fastigheten Båken 1 i Norrköpings kommun. Tillståndet gäller produktion av högst 250 000 m3 etanol samt foderprodukt (torkad och pelleterad sidoprodukt från jäsningen av spannmål) motsvarande 250 000 ton torr substans per år. Som tidigare nämnts önskar bolaget att utvidga begreppen för råvaror och produkter och kunna använda andra lämpliga vegetabiliska råvaror och restprodukter än spannmål för produktion av etanol och/eller foder. Bolaget planerar därför att ansöka om tillstånd för att använda vegetabiliska råvaror lämpade för produktion av etanol och/eller foder enligt Tabell 5-1. Ansökan avser dels en separation av råvarans proteiner (glutenseparation) för att få en mer högvärdig proteinprodukt så kallad HPF (high protein fraction), dels att som råvara även använda restprodukter i form av vegetabiliskt matavfall m.m. Som framgår av Tabell 5-1 ansöker bolaget även om högre produktionsvolymer. Av tabellen framgår även att råvarumängden ökar vid produktion av HPF-produkter. Även ansökt verksamhet exklusive HPF-produktion innebär en ökad råvarumängd, även om det inte direkt framgår av redovisade siffror. Det beror på ändrad angiven sort (ton TS/år istället för ton/år). Restprodukter utgörs av såväl torra som flytande fraktioner, vilket innebär en varierande torrhalt. Därför önskar bolaget ändra angiven sort för intagna mängder råvara till ton TS/år istället för ton/år. Spannmål håller i medel ca 15 % torrhalt, vilket innebär att angivna mängder i tabellen är högre än nu tillståndsgivna. Detta för att harmoniera med ansökta produktionsvolymer. Tabell 5-1 Råvaror och produktionsmängd nollalternativ och ansökt verksamhet Tillståndsgiven verksamhet Ansökt verksamhet Ansökt verksamhet exklusive HPF 660 000 - - - max 690 000 max 660 000 - > 100 000 > 100 000 Etanol, m3/år 250 000 280 000 280 000 Foder- och/eller livsmedelsprodukter, ton TS per år 250 000 280 000 280 000 - max 45 000 0 Råvaror Spannmål, ton/år Vegetabiliska råvaror, ton TS/år varav restprodukter, ton TS/år Produkter varav glutenprodukter, ton TS/år *) med restprodukter avses vegetabiliska biprodukter och avfall som uppkommer vid produktion, hantering och distribution av livsmedel MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 9 (18) 2015-04-10 5.2.2 Råvaror för produktion av etanol- och/eller foderprodukter De råvaror, förutom spannmål, som Agroetanol har identifierat är cellulosabaserade råvaror (ex halm etc) samt vegetabiliska restprodukter som uppkommer vid produktion, hantering och distribution av livsmedel. Det kan exempelvis vara produktionsdefekter och svinn (fel form, fel recept, spill), restprodukter vid distribution (utgånget datum) som olika biprodukter. Exempel på vegetabiliska restprodukter är brödrester från fabrik, returbröd från butik, degrester, knäckebrödssmulor, ärtstärkelse, spannmål som inte uppfyller livsmedels- eller foderkvalité, rester från fodertillverkning, mjölrester från mjölproduktion, omprocessning av etanol dryckessprit, omprocessning av etanol tekniska kvalitéer, stärkelselösning, dextrin, sockerlösning, läsk, öl, vin, sprit från tullen, melass, returer från livsmedelsbutiker (bönor, pasta, kakor, ketchup, pasta, chips), potatisskal, socker och sockerbetor. Utöver ovan angivna råvaror i form av jungfruliga insatsvaror och exemplifierade restprodukter kan andra råvaror som befinns vara lämpliga för produktionen komma att användas, under förutsättning att de uppfyller såväl kvalitetskraven för produkterna samt inte påverkar utsläppen negativt jämfört med beskrivna råvaror. Frågan om huruvida de av bolaget tidigare anmälda råvarorna utgör avfall i lagens mening har varit föremål för prövning hos Mark- och Miljödomstolen. I dom 2015-02-25 konstaterar domstolen att ”Utifrån EG Kommissionens tolkningsmeddelande anser domstolen att de anmälda råvarorna, på det sätt och i det skick bolaget redovisat, inte ska anses utgöra avfall i lagens mening. Det är således inte fråga om återvinning som omfattas av tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen.” Då det från tillfälle till tillfälle finns svårigheter att bedöma om de inkomna restprodukterna är fråga om ett avfall eller en biprodukt (som inte faller under avfallsreglerna) avser bolaget att ansöka om tillstånd hos Mark- och Miljödomstolen att kunna få ta emot restprodukter enligt ovan, även i de fall dessa skulle klassas som avfall. Flertalet råvarorna har liknande egenskaper som spannmål och kommer att transporteras och malas i befintlig utrustning. Andra råvaror kan komma redan i mjölform, vilket gör att malning inte behövs. Som framgår ovan kan även flytande råvaror bli aktuella, och dessa pumpas in till lämpligt steg i processen. Restprodukterna förväntas inte förändra etanolens karaktär. Mycket små förändringar i sammansättningen av ingående komponenter i foderprodukten kan förväntas, dock inget som påverkar produktspecifikationen. Inom de närmaste åren bedömer Agroetanol att de totala volymerna av restprodukter kommer att vara begränsade till maximalt motsvarande cirka 10 % av spannmålsbehovet vid tillståndsgiven verksamhet, dvs ca 60 000 ton TS/år. Långsiktigt ser Agroetanol dock ett intag större än 100 000 ton TS/år. MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 10 (18) 2015-04-10 Det fermenterbara innehållet i de restprodukterna är detsamma som bolaget använder från spannmål, det vill säga kolhydrater, och inga förändringar i produktionsprocessen krävs. Dock behövs en del mindre investeringar för att detta ska kunna ske på ett effektivt sätt. Tält för mottagande av råvaror i direkt anslutning till befintligt kvarnhus i linje A10, för att väderskydda råvarorna samt för att minimera spill på gårdsplanen Planlager med stödvägg runt om, även det placerat i mottagningstältet. Avpaketeringsmaskin för avskiljande av eventuellt emballage och samtidigt sönderdela råvaran i mindre bitar. Tankar för lagring av flytande restprodukter. Silos för lagring av torra restprodukter. Skruvar och elevatorer för vidaretransport av råvaran in i befintlig processutrustning. Hantering av utsläpp till luft och vatten Hantering av restprodukter som råvara förväntas ha marginell påverkan på utsläpp till vatten och luft. Vid lossning av restprodukter i mjölform kan damning ske inne i tältet. En del av detta damm kan dras med av lossningsfordon ut på asfalten utanför tältet, vilket innebär att det vid regn avleds till gårdsvattensystemet. Redan vid dagens verksamhet sker damning från såväl spannmålshantering som utlastning av foderprodukter, och bedömningen är att ansökt förändring inte nämnvärt kommer att leda till ökad spridning av damm eller ökad belastning på reningsverket. Ventilationsutrustning i lagringstältet suger ut luft från lokalen och leder luften via stoftfilter till atmosfär. Stofthalten efter filter förväntas inte bli högre än halten från befintlig utrustning. Vid ansökt förändring av råvara kan diffusa lukter få en annan karaktär än tidigare. 5.2.2 Glutenseparation, HPF-produktion Genom att separera ut en del av spannmålets proteiner innan etanoljäsningen, kan man skapa en mer högvärdig proteinprodukt som passar till andra djurslag än vad nuvarande foderprodukt gör, till exempel fågel och fisk. Den högvärdiga proteinprodukten kan även användas till livsmedelsändamål. Resterande delar, fibrer, passar i sin tur bättre till nötkreatur och häst. Den förändrade verksamheten syftar alltså till att separera innehållet i spannmålen innan befintlig fermenteringsprocess, se Figur 5-2. Detta kommer endast att ske i linje A12. MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 11 (18) 2015-04-10 Figur 5-2 Process ansökt verksamhet Huvuddelen av tillkommande processutrustning planeras att installeras i nya byggnader. De huvudsakliga förändringarna i anläggningen består av: Kompletterande av kvarnutrustning för att uppnå en finare mjölkvalitet Våtseparation av finmjölet till en proteinfraktion (gluten) och en stärkelsefraktion som går vidare till etanolproduktion Torkutrustning för proteinfraktionen, inklusive utrustning för pelletering Utbyggd vattenrening för ökade processavloppsmängder Spannmålen transporteras efter mellanlager i befintligt lager till ett nytt kvarnhus där det mals till ett finare mjöl. Under malningen separeras skalfraktionen bort, kli. Det leds sedan till befintliga anläggningsdelar. Mjölet leds därefter till en våtseparation där stärkelsen avskiljs från proteinerna genom knådning, mekanisk separering och tvättning. Proteinfraktionen torkas i nya torkare för att därefter pelleteras och lagras. Den stärkelseinnehållande vätskan pumpas från våtseparationen till befintlig etanolprocess. Huvudprocessen för etanolproduktionen, likvifiering, fermentering och destillation, påverkas endast marginellt. 5.2.2.1 Reningsanläggningar Luft Nya kvarnar och transportsystem kommer att anslutas till en aspirationsanläggning med skakfilter på samma sätt som i nuvarande verksamhet. Filter inkluderas även för tork och pelletsanläggning. Företaget åtar sig att installera den utrustning som krävs för att garantera att reststofthalten i luften har en stofthalt som aldrig överstiger 5 mg/Nm3. Torkluften från tillkommande glutentork kommer att avledas via en 50 m hög skorsten. MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 12 (18) 2015-04-10 Vatten Vid ansökt verksamhet kommer uppkomna vattenströmmar att samlas upp och avledas via befintliga system för processavloppsvatten, gårdsvatten, dräneringsvatten och sanitärt avloppsvatten på samma sätt som beskrivits för nuvarande produktion. Vid en utbyggnad av HPF-produktion kommer såväl flöde som organiskt material via processavloppsvatten att öka, framför allt på grund av ökad vattenförbrukning till följd av våtseparering och tvätt av gluten. Bedömningen är att flödet och COD-belastningen till rening kommer att nära fördubblas vid produktion av HPF-produkter. Ökat flöde och mer COD innebär att befintlig rening måste byggas ut, och detta kommer att ske genom utbyggnad med ytterligare en anaerob reaktor. Vid behov kommer även övriga steg i reningen att kompletteras. 5.2.3 Andra nya produkter Bolaget önskar även möjlighet att kunna vidareförädla foder till mer högvärdiga produkter. Detta kan t.ex. ske genom att blanda in råvara direkt till foderprodukten, dvs råvara som inte härrör från jäsning av spannmål. Det kan även bli aktuellt att komplettera jäsningsprocessen med alternativa mikroorganismer (komplement till jäst) för tillverkning av etanol och foder/livsmedelsprodukter. 6 Miljöpåverkan 6.1 Nollalternativ I tillståndsansökan kommer den ansökta verksamheten att jämföras med ett nollalternativ. I detta fall är nollalternativet att verksamheten fortsättningsvis drivs inom ramen för grundtillståndet från 2006. I följande kapitel ges en översiktlig redovisning av hur bolaget i nuläget bedömer att den ansökta verksamheten kommer att påverka sin omgivning genom emissioner och användningen av naturresurser i jämförelse med nollalternativet. En mer ingående redogörelse kommer att ges i tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. 6.2 Råvaror och kemikalier De huvudsakliga råvarorna vid ansökt verksamhet är spannmål, cellulosabaserade råvaror och restprodukter. Kemikalier som används i större mängder är de hjälpkemikalier som erfordras för produktionen. Den ansökta verksamheten innebär en minskad förbrukning av spannmål, i jämförelse med nollalternativet, då alternativa råvaror kommer att ersätta spannmål i delar av processen. I fermenteringen används kemikalier för desinficering för att undvika kontaminering av utrustningen. Alternativ mikroorganism som komplement ställer högre krav på renhet, varför det kan bli aktuellt med tillsats av klordioxid i detta fall. Bolaget vill ha möjlighet att tillverka klordioxiden on site (utifrån natriumklorit och saltsyra). MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 13 (18) 2015-04-10 Totalt sett bedöms förbrukningen av kemikalier att öka något vid en ökad produktion. Vid HPF-produktion kommer även förbrukning av näringsämnen mm till den biologiska reningen av processavloppsvatten att öka något. 6.3 Energiförbrukning och vattenanvändning 6.3.1 Energiförbrukning Verksamhetens energianvändning kan delas upp på tre energikällor och utgörs av ånga, el och en mindre mängd gasol till RTO-anläggningen. Huvuddelen av bolagets energianvändning kommer idag från förnyelsebara energikällor. Gasolen bolaget använder är idag den enda fossila energikällan, men bolaget planerar att börja använda egenproducerad biogas från bolagets interna reningsverk som stödbränsle till RTO:n för att på så sätt minska användningen av gasol. Mätningar av produktionen av biogas har visat att förbrukningen av gasol till RTO potentiellt skulle kunna ersättas med biogas till omkring 50 %, möjligtvis någon större andel. Ansökan om mindre ändring rörande ny produktionsutrustning för att återföra biogas till RTO:n är inskickad till länsstyrelsen. Sammantaget är bedömningen att den ansökta verksamheten innebär en ökad förbrukning av energi på anläggningen på grund av de tillkommande delarna i processen. 6.3.2 Vattenanvändning Användningen av färskvatten bedöms vid produktion av HPF-produkter att nära fördubblas jämfört med nollalternativet, främst på grund av tillkommande våtseparation och glutentvätt. Kontakter med Norrköping Vatten AB ger vid handen att den förhållandevis stora ökningen i vattenförbrukningen inte ska medföra problem för vattenförsörjningen av Händelö. 6.4 Avfall Agroetanol sorterar allt avfall enligt upprättade rutiner för att underlätta omhändertagande och återvinning. Det avfall som uppstår, både farligt och övrigt, omhändertas och återvinns där så är möjligt, för närvarande av bolaget SITA Sverige AB och dess underleverantörer. Inga nya avfallstyper bedöms uppkomma. Dock kommer avskilt förpackningsmaterial från vissa restprodukterna att öka mängden avfall något vid ansökt verksamhet jämfört med nollalternativet. MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 14 (18) 2015-04-10 6.5 Utsläpp till luft Verksamhetens utsläpp till luft är: Stoft (via filter från hantering av avrens från spannmål, spannmålsmjöl, fodermjöl, aska efter fodermjöl) VOC (tankar och processutrustning med etanol, leds till förbränningsanläggningen, RTO) Biogen koldioxid (avluftning från RTO, fackling av biogas) Fossilt koldioxid (förbränning av gasol i RTO) Luktande ämnen (härrör från torkgaser, avdrag från fermentorer, avdrag från destillerier, torkhusventilation, glutentorkar, diffusa källor, behandlas i RTO) Vattenånga (avluftning från tork- och förbränningsanläggning) Kväveoxider (vid förbränning i RTO, fackling av biogas) Svaveldioxid (fackling av biogas) Utsläppen av stoft kommer att öka vid ansökt HPF-verksamhet på grund av finare mjölfraktioner, glutendamm etc. Samtliga tillkommande filter dimensioneras för en utgående stofthalt av max 5 mg/Nm3. VOC-utsläppen bedöms inte öka då den tillkommande processutrustningen inte har någon påverkan på etanolproduktionen. Även biogen koldioxid från anläggningen är relaterat till etanolproduktionen och bedöms därmed inte påverkas av den tillkommande verksamheten. I det fall biogasen kan användas i RTO:n minskar utsläppet av kväveoxider och fossilt koldioxid. En större mängd biogas kommer att produceras vid ansökt verksamhet, HPFproduktion, vilket innebär att utsläppen kommer att öka. Luktande ämnen bedöms öka vid produktion av HPF, framför allt härrörande från tillkommande glutentork. För att minimera luktpåverkan i omgivningen kommer en 50 m hög skorsten att installeras. Utsläpp till luft vid hantering av alternativa råvaror bedöms ändras marginellt jämfört med nollalternativet. 6.6 Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten är i huvudsak löst COD, suspenderade materialet, fosfor och kväve samt små mängder lösta metaller härrörande från spannmålet. Ansökt verksamhet med glutenseparation (HPF-produkter) innebär ökade flöden av processavloppsvatten som skall omhändertas. För att ta omhand ökningen behöver den interna reningsanläggningen kompletteras med ytterligare ett anaerobt biosteg. Processvattnet kommer även fortsättningsvis att slutrenas vid Slottshagens reningsverk. MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 15 (18) 2015-04-10 Vid ansökt HFP-produktion bedöms utsläppta mängder nära dubbleras jämfört med nollalternativet. De ökade mängderna ryms inte inom gällande villkor, men ökningen bedöms efter inledande kontakter med Norrköping Vatten AB kunna hanteras i Slottshagens reningsverk. Mängden BOD (COD) ryms inom reningsverkets gällande tillstånd. Ökningen bedöms inte ge upphov till negativa effekter i reningsverkets process. Utsläpp till vatten vid hantering av alternativa råvaror bedöms ändras marginellt jämfört med nollalternativet. 6.7 Buller och vibrationer I anläggningen alstras buller från främst bandtransportörer, kyltorn, fläktar och från kondensatfällor på ångledningar. Buller kan även uppkomma från transporter till och från anläggningen. Den tillkommande verksamheten innebär att fler källor som alstrar buller tas i drift. Tillkommande anläggningsdelar planeras till största del att placeras på ett längre avstånd från bostadsbebyggelse än befintlig verksamhet. Gällande svenska bullerriktlinjer, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5, för nyetableringar bedöms innehållas. Ansökt verksamhet bedöms inte alstra vibrationer i den utsträckning att det kommer att medföra olägenheter utanför bolagets fastighet. 6.8 Transporter Externa transporter är huvudsakligen inleverans av råvaror samt leverans av etanol och foder till kund. Vid produktion av HFP-produkter är råvarumängd respektive mängd produkt oförändrade, och därmed bedöms antalet transporter inte att påverkas. Kolhydratinnehållet i restprodukterna kommer att variera beroende på vilken råvara det är. Vissa råvaror har ett högre kolhydratvärde än spannmål, medan andra har likvärdigt och andra lägre. Bolaget bedömer dock att transporterna till och från anläggningen kommer öka då restprodukterna har lägre densitet, vilket innebär att de är mer skrymmande, än spannmål. Men då dessa typer av produkter ändå uppkommer vid leverantörens anläggning och ett transportbehov därmed föreligger ökar inte mängden transporter ur ett nationellt perspektiv. Bedömningen är att de interna transporterna inte kommer att öka vid ansökt verksamhet jämfört med nollalternativet. MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 16 (18) 2015-04-10 6.9 Risk och säkerhet De största riskerna i verksamheten är kopplade till etanolhanteringen och denna förändras ej i ansökt verksamhet. Den framtida verksamheten bedöms därmed inte medföra förändrade risker av betydelse. En uppdaterad säkerhetsrapport kommer att bifogas till ansökan. 6.10 Mark och grundvatten Bolaget utförde en översiktlig miljögeoteknisk utredning inför bolagets etablering. Samtliga mätresultat visade på halter som ligger under naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning. Området ansågs därför kunna användas för industriändamål utan några speciella åtgärder. Risk för förorening av mark kommer inte att öka då anläggningen redan idag har genomfört åtgärder för att minimera riskerna. Områden där risk för spill föreligger har vallats in och hårdgjorts. Vidare är merparten av ytorna närmast fabriksbyggnaderna och samtliga transportvägar hårdgjorda. En statusrapport kommer att bifogas till ansökan. 7 Preliminär innehållsförteckning MKB I Figur 7-1 redovisas preliminär innehållsförteckning till Miljökonsekvensbeskrivningen. MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 17 (18) 2015-04-10 Figur 7-1 Preliminär innehållsförteckning miljökonsekvensbeskrivning MMD_Skriftliga uppgifter inför samråd_slutlig_150410.docx Page 18 (18)
© Copyright 2024