Vindkraftsmarknaden 2015 Motvind i turbulent marknad
Vindkraftsmarknaden 2015 Motvind i turbulent marknad 2 Innehåll 4 Förord 6 Vår syn på marknaden 8 Sammanfattning 10 Marknadsöverblick vindkraft 16 Lönsamhet och finansiell ställning Vindkraftsmarknaden 2015 3 Förord Energibranschen som helhet, och vindkraftsbranschen i synnerhet, står inför betydande utmaningar med historiskt låga elpriser och en omvärld i snabb förändring. Sverige och Norden har varit föregångsländer internationellt och inom Europa när det kommer till förnybar energi. Utbyggnadstakten har varit hög och kostnaderna förenade med utbyggnaden relativt låga. I tillägg har vi framgångsrikt energieffektiviserat vårt samhälle och minskat behovet av fossila bränslen. Till stor del har omställningen varit driven av reglering 4 och politiska beslut men även tekniska framsteg och innovativa lösningar samt krav från kunder har varit drivande i utvecklingen. Den stora omställning vi ser förändrar snabbt marknadsförutsättningarna för alla aktörer som agerar inom den nordiska energimarknaden. stora turbiner med hög effekt. Vi har under de senaste åren sett framför oss att dagens låga priser på el och elcertifikat skulle kunna innebära problem för ett antal aktörer på marknaden och det är nu tydligt att utbyggnadstakten i princip avstannat. Vindkraftsbranschen påverkas av omställningen. Politiska mål och ambitioner samt stödsystem har lett till en kraftig utbyggnad. Tekniken har utvecklats och branschen har gått från att använda små ineffektiva verk till Politikerna fortsätter att stötta förnybar energi i Sverige vilket det senaste Riksdagsbeslut den 21 oktober kring utökad ambitionsnivå i elcertifikatsystemet är ett tecken på. Den utökade ambitionsnivån är dock sannolikt inte tillräcklig för att vända en finansiellt ansträngd bransch. Vi hoppas att rapporten ska belysa nuläget i den svenska vindkraftsbranschen och blir ett inlägg i pågående debatt kring investeringar i vindkraft. Vi vill betona vikten av att hitta nya möjligheter och låta marknaden driva utvecklingen utan att införa eller förändra för mycket i målsättningar och styrmedel. Priser går upp och ner och tillgång och efterfrågan justeras därefter. I tider med svag lönsamhet testas marknaden som måste skapa nya affärsmodeller och hitta nya kreativa lösningar. Till exempel ser vi som ljuset i slutet av tunneln en snabbt växande andrahandsmarknad och nya möjligheter i samband med att äldre verk med dålig effekt antingen har tjänat ut sin tekniska eller ekonomiska livslängd. Vi delar gärna med oss av vår syn på marknaden varför vi uppmuntrar dig som läsare att kontakta oss för att utbyta idéer om ni finner materialet av intresse. Anna Elmfeldt Ansvarig för Energy, Utilities & Mining, PwC +46 (0)709 29 41 66 [email protected] Vindkraftsmarknaden 2015 5 Vår syn på marknaden Motvind i turbulent marknad 6 Avsnitt 1 – Vår syn på marknaden Svag lönsamhet leder till kapitaltillskottsbehov… Vår analys av marknaden visar att lönsamheten är historiskt låg bland vindkraftsbolagen. Omsättningen har i princip varit oförändrad samtidigt som rörelseresultatet har minskat med 48% i genomsnitt per år sedan 2011. Historiskt sett har prissäkringar inneburit ett skydd mot dagens låga priser men denna möjlighet ser inte längre attraktiv ut på marknaden med fortsatt låga elprisprognoser. Intäkterna täcker inte upp för höga kostnader och flertalet bolag och enskilda vindkraftsparker kommer uppvisa negativt resultat under kommande år, särskilt de som har operationella problem eller av någon annan anledning inte kan generera tillräckliga intäkter. …om inte projektörer och ägare kan hitta nya sätt att säkra intäktsströmmar och minska kostnader... …måste de överväga att avyttra hela, eller delar av, nuvarande parker Den tuffa marknaden innebär att vindkraftsbolagen bör överväga olika typer av samarbetsmodeller för att dra nytta av synergier i form av till exempel minskade finansieringskostnader (genom till exempel omfinansiering av lån), drift- och underhållskostnader. Givet den svåra marknaden måste ägarna sannolikt överväga olika alternativ till att säkra intäktsströmmar genom till exempel leasing, PPA-avtal* eller andra längre kommersiella lösningar trots det låga priserna. Det finns intressenter på marknaden som söker efter denna sorts lösningar för att uppnå uppsatta miljömål och långsiktigt säkra sina elkostnader. Därtill bör man se över sina kostnader genom att omförhandla drift- och underhållsavtal då dessa kostnader har ökat för bolagen i studien. Ägare bör även utreda möjligheterna att ta in externt kapital eller avyttra operationella vindkraftsparker. Det finns ett stort intresse hos till exempel pensionskapitalförvaltare eller infrastrukturfonder att investera i förnybar energi. Ett problem hos denna typ av intressenter är dock den begränsade storleken på existerande vindkraftsparker varför nuvarande ägare bör diskutera samgående, minska geografiska exponeringen samt utnyttja stordriftsfördelar i drift- och underhåll. Även innan en avyttring bör nuvarande ägare agera för att säkra intäktsströmmarna och på så sätt minska marknadsrisken, som ofta upplevs som negativ av internationella investerare. Härigenom ökar även ofta marknadsvärdet på vindkraftsverken i fråga. *Power Purchase Agreement Vindkraftsmarknaden 2015 7 Avsnitt 2 Sammanfattning Historiskt hög tillväxt genom subventioner • Vindkraftproduktionen på 12 TWh under 2014 stod för 8% av Sveriges totala elproduktion. • • • Den årliga utbyggnadstakten av vindkraft mellan 2000–2012 var 13% och har till stor del stimulerats av elcertifikatsystemet. Utöver elcertifikaten har även skattebefrielsen på vindkraftsel till egen förbrukning som använts av ett flertal fastighetsbolag och kommunala bolag varit drivande. 6 000 5 000 4 000 Trend med högre installerad effekt per verk. 3 000 2 000 1 000 2000 2003 2006 Antal verk (st) 2009 2012 Installerad effekt (MW) På senare år har genomsnittlig installerad effekt per verk ökat varför ökningstakten i total installerad effekt är högre än i antal verk. Elöverskott pressar priset • Vindkraftsutbyggnaden har varit en av flera bidragande orsaker till att Sverige har haft ett elöverskott på 11% per år. • Antal verk och installerad effekt (antal och MW, 2003–2015) Andelen elcertifikatberättigad produktion har överstigit prognoserna och resulterat i ett överskott om 13,5 miljoner elcertifikat under 2015. Det uppbyggda överskottet har medfört att elcertifikatpriserna sjunkit med 57% sedan 2008. Genomsnittlig intäkt el och elcertifikat (SEK/MWh, 2008-2020 framtid) 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Spotpris Nord Pool Elpris (forward) Elcertifikatpris (spot) Elcertifikatpris (forward) Källor: Montel augusti, PwC analys 8 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Avsnitt 2 – Sammanfattning • • • Total omsättning för dessa bolag har inte förändrats nämnvärt under perioden och uppgick 2014 till cirka 4 miljarder SEK trots fler vindparker med högre installerad effekt och producerad volym el. Den genomsnittliga intäkten per MWh har således sjunkit. Det samlade rörelseresultatet för bolagen var 85% lägre 2014 än 2011 på grund av lägre elpriser och ökade kostnader för framförallt drift samt av- och nedskrivningar. • 5 000 000 Slopade skattelättnader kommer påverka lönsamheten i projekten negativt och kan leda till att fler kommunala bolag och fastighetsbolag tvingas överväga olika alternativ om den svaga lönsamheten fortsätter. Flertalet vindkraftsparker med låg kapacitet och dålig lönsamhet förväntas avvecklas de närmaste åren. Samtidigt ger det upphov till en växande avvecklingsmarknad framöver. 10% 9,0% 4 460 000 4 500 000 4 158 000 4 000 000 8% 3 700 000 6% 3 388 000 3 500 000 3 000 000 3,9% 4% 2 500 000 2% 2,2% 2 000 000 1,0% 1,2% 0,3% 1 500 000 0,3% 0% 1 000 000 (2%) 500 000 -3,0% - (4%) 2011 2012 Total nettoomsättning Median rörelsemarginal Bolagens låga rörelsemarginaler innebär att ett flertal har svårt att täcka finansiella kostnader och det finns begränsat utrymme för utdelning till aktieägarna. Mättad marknad för vindkraft • En del kommunala bolag och fastighetsbolag har haft möjlighet att dra nytta av skattelättnader. • Total omsättning och rörelsemarginal (kSEK, Genomsnitt och median %, 2011–2014) Total omsättning (kSEK) Lönsamhetsproblem bromsar investeringar i vindkraftsbranschen • Vindkraftsbranschen avser bolag som projekterar, bygger och driver vindkraftsparker och studien omfattar cirka 30 bolag i vindkraftsbranschen. År 2013 2014 Genomsnittlig rörelsemarginal Prognos årligen avvecklade vindkraftverk framtid vid antagande om 20 års livslängd (antal, 2020–2033) 400 300 CAGR 17% 200 100 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 Avvecklade vindkraftverk Vindkraftsmarknaden 2015 9 Avsnitt 3 Marknadsöverblick vindkraft Bakgrund och Syfte Med en nationell målsättning om 50% förnybart har vindkraftsbranschen utvecklats till att bli den tredje största energikällan i Sverige på endast ett par år. Utvecklingen har stimulerats av styrmedel i form av elcertifikat som har delats ut till producenter för varje MWh producerad förnyelsebar el. Såväl stora industribolag, fastighetsbolag som kommunala elbolag har valt att investera i vindkraft samtidigt som vi har ett elöverskott. Den snabba utbyggnadstakten har påverkat elpriserna negativt varför branschens lönsamhet har blivit lägre än prognoserna. PwC identifierade därför ett behov av att analysera marknaden och se hur lönsamheten och utbyggnaden har utvecklats och förväntas fortsätta framgent. Syftet med denna analys har varit att gå igenom såväl tidigare framtaget material inom området vindkraft som aktuell data för att kartlägga nuläget och därefter analysera scenarier för den fortsatta utvecklingen. Avgränsningar Cirka 30 vindkraftsbolag har valts ut med en blandning av små och stora bolag. De utvalda vindkraftsbolagen har begränsats till vindkraftsprojektörer samt privata och kommunala vindkraftsbolag. 10 Stora energibolag med vindkraftsprojekt som Vattenfall och E.ON har inte inkluderats. Avsnitt 3 – Marknadsöverblick vindkraft Cirka 30 vindkraftsbolag har valts ut med en blandning av små och stora De utvalda bolag. vindkraftsbolagen har begränsats till projektörer, Stora kommunala elbolag, energibolag fastighetsbolag och med vindkraftsindustribolag. projekt som Vattenfall och E.ON har inte inkluderats. Avgränsningar Vindkraftsmarknaden 2015 11 Avsnitt 3 – Marknadsöverblick vindkraft Vindkraftsmarknaden är på väg in i en fjärde fas där låga elpriser och svagare incitament åtminstone på kort sikt, tros minska investeringsviljan och utbyggnadstakten framgent Vindkraftens utveckling och prognos i Sverige (styck och MW, 2000–2020) 8 000 Fas 4 7 000 6 000 Fas 3 5 000 4 000 3 000 Fas 2 Fas 1 2 000 1 000 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 Antal verk (st) Installerad effekt (MW) Prognos antal verk (st) Prognos installerade effekt (MW) Fas 1: Omogen marknad Fas 2: Tillväxt Fas 3: Teknikutveckling Fas 4: Konsolidering (?) Mellan 2000–2006 var tillväxten låg med 8% (CAGR) fler byggda verk årligen: Den andra fasen mellan 2006–2011 kännetecknas av en ökad utbyggnadstakt av vindkraftverk: Den tredje fasen mellan 2012–2015 kännetecknades av bättre projekterade vindkraftverk: • De största vindkraftverken hade en effekt på 2,5MW men största andelen var mindre verk med en effekt på 0,5 MW. •U nder perioden 2007–2012 byggdes det årligen ca 20% (CAGR) fler vindkraftverk och kapaciteten per verk stiger än snabbare. •S edan 2013 är antalet byggda verk årligen återigen på 2000–2006 års nivåer men effekten stiger. Den fjärde fasen från 2015 väntas kännetecknas av ett minskat byggande, avveckling av vindkraftverk som är utanför elcertifikatsystemet och konsolidering av mindre lönsamma bolag: • Intresset var lågt bland kommunalpolitiker. •K ommersiella intresset ökade för vindkraft. • Elcertifikatsystemet introduceras, men utbyggnadstakten var låg på grund av långa tillståndsprocesser. •T illståndsgivningen blev enklare. •E lpriserna ökade och rådande prognoser vid tillfället indikerade kraftigt ökande priser (drivet av höga prisförväntningar på CO2). •T urbinerna var större och starkare och levererade mer effekt (installerad snitteffekt under 2 MW 2010, 2,5 MW 2013). •V indkraftverken byggdes högre och med större rotordiameter för att nå starkare vindar. •A visningssystem med bland annat värme i bladen. •K raftigt minskande investeringskostnad per MWh. Källor: Svensk Vindkraft, Elforsk, PwC Analys 12 •L åga elpriser har pressat lönsamheten på marknaden. •S vagare incitament om skattelättnader tas bort och elcertifikatspriserna är låga på grund av fortsatt stort överskott. •S vårigheter att projektfinansiera med hög belåningsgrad när lånefinansiärer är osäkra på utvecklingen. •D e äldre verken med låg installerad effekt avvecklas och ersätts av nya verk med högre effekt. Avsnitt 3 – Marknadsöverblick vindkraft Vindkraftsmarknaden 2015 13 Avsnitt 3 – Marknadsöverblick vindkraft Vind- och energibolag är de vanligaste ägarna av vindkraft och har gemensamt en marknadsandel om 70 procent Ägarfördelning Utbyggnade av vindkraft i Sverige har varit snabb och en del har varit hänförlig till offentlig sektor. Möjligheten har använts av ett flertal kommunala bolag och fastighetsbolag då undantaget från energiskatt leder till besparingar på upp till 29,4 öre/kWh. Kommuner och landsting har de senaste åren ökat sina investeringar i vindkraft men utgör endast 3% av Sveriges totala installerade effekt. En drivkraft bakom dessa investeringar har varit skattelättnader. För andra energislag finns motsvarande skattebefrielse upp till en effekt av 100 kW. Skatteregler vindkraft Vindkraft kan vara energiskattebefriad om producenten inte yrkesmässigt producerar el för egen förbrukning. Skattebefrielsen ses för närvarande över av regeringen eftersom den leder till olika spelregler mellan olika aktörer, mellan olika energislag och mellan Sverige och Norge. Fördelning ägande av vindkraftsparker (installerad effekt %, januari 2015) 3% 3% 3% 1% 1% 7% 12% 41% 29% Vindkraftsbolag Energibolag Handelsbolag Övrigt Bostadsbolag Kommuner eller landsting Privatpersoner Ekonomiska föreningar Källa: Energimyndigheten, PwC Analys 14 Industribolag Vindkraftsmarknaden 2015 15 Avsnitt 4 Lönsamhet och finansiell ställning Vindkraftsbolagens snittintäkter utgör cirka 80 procent av elproduktionskostnaderna och fler bolag förväntas därför gå med förlust även under kommande år Vindkraftbolagens omsättning för producerad el De stora överskotten av elcertifikat och el har halverat snittintäkten sedan 2008. Ett antal bolag har bibehållit sin omsättning genom uthyrning av vindkraftsparker, prissäkrade el- och elcertifikatspriser samt genom försäljning av färre men större parker. Historiska prissäkringar på 40% över marknadspriset har säkrat vissa bolags omsättning, men prissäkringarna börjar nu löpa ut. Bolag som bedriver projektering och försäljning av vindkraftsparker har hittills varit mer lönsamma än bolag som endast äger parker och säljer el. Med den låga snittintäkten på 382 SEK/MWh och utlöpta prissäkringar har vindkraftsbolagen svårt att täcka upp produktionskostnaderna. Genomsnittlig intäkt el och elcertifikat (SEK/MWh, 2008-2020) 600 500 Snitt 773 SEK/MWh. 400 Sammanslagna snittintäkten 382 SEK/MWh 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Spotpris Nord Pool Elpris (forward) Elcertifikatpris (spot) Elcertifikatpris (forward) Källor: Montel augusti, PwC analys 16 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Avsnitt 4 – Lönsamhet och finansiell ställning Vindkraftbolagens omsättning Total omsättning för bolagen har inte förändrats nämnvärt under perioden och uppgick 2014 till cirka 4 miljarder SEK trots fler vindparker med högre installerad effekt och högre producerad volym el. Omsättningen för de analyserade bolagen har ökat med cirka 4% i genomsnitt per år (CAGR) under perioden 2011–2014. Den genomsnittliga rörelsemarginalen för bolagen har minskat från 9,0% 2011 till 1,2% 2014 och medianen uppgick till -3% 2014. Utöver minskade el- och elcertifikatpriser beror det låga marginalerna på ökade av- och nedskrivningar samt ökade driftkostnader. Total omsättning och rörelsemarginal (kSEK, Genomsnitt och median %, 2011-2014) CAGR 4% 5 000 000 9,0% 4 500 000 4 460 000 10% 4 158 000 4 000 000 Total omsättning (kSEK) Total omsättning hos bolagen har inte förändrats nämvärt under perioden trots kraftig utbyggnad och uppgick 2014 till cirka 4 miljarder SEK 8% 3 700 000 6% 3 388 000 3 500 000 3 000 000 3,9% 4% 2 500 000 2% 2,2% 2 000 000 1,0% 1,2% 0,3% 1 500 000 0,3% 0% 1 000 000 (2%) 500 000 -3,0% - (4%) 2011 2012 Total nettoomsättning Median rörelsemarginal År 2013 2014 Genomsnittlig rörelsemarginal Källa: PwC Analys Vindkraftsmarknaden 2015 17 Avsnitt 4 – Lönsamhet och finansiell ställning Vindkraftbolagens lönsamhet Rörelseresultatet har i genomsnitt minskat med 48% årligen sedan 2011. En stor del av det svaga rörelseresultatet är på grund av nedskrivningar. En del vindkraftsparker uppvisar fortfarande positiva kassaflöden men överskotten går till stor del till att finansiera räntor och amorteringar. Den låga avkastningen på sysselsatt kapital innebär att ägarna sannolikt inte får ut den förväntade avkastningen de hade när de valde att investera i bolagen. Kommunala bolag och fastighetsbolag har i snitt sämre avkastning på sysselsatt kapital som i genomsnitt har minskat från 3,3% 2011 till -2,6% 2014. Bolagens genomsnittliga rörelseresultat och avkastning på sysselsatt kapital (kSEK och %, 2011-2014) 14 000 13 207 4,0 3,8% 3,5 3,0 CAGR 10 000 48% 2,6% 2,5 8 000 2,0 6 000 1,6% 1,5 4 730 3 597 4 000 1,0 1 816 2 000 0,5 0,0% 2011 2012 Genomsnittligt rörelseresultat Källa: PwC Analys 18 År 2013 0,0 2014 Genomsnittlig avkastning på sysselsatt kapital % Genomsnittligt rörelseres (kSEK) 12 000 Det samlade rörelseresultatet för bolagen var 85% lägre 2014 än 2011 på grund av minskade intäkter och ökade kostnader för framförallt drift och avskrivningar. Avsnitt 4 – Lönsamhet och finansiell ställning Vindkraftbolagen har sedan 2012 en ökad genomsnittlig skuldränta och minskad avkastning på totalt kapital och gör därför en förlust på varje lånad krona Lånefinansiering och skuldsättning Sämre avkastning på totalt kapital och högre genomsnittlig skuldränta ger låg riskbuffert och är ett orosmoment för vissa vindkraftsbolag. som framöver väntas brytas i takt med att lönsamheten tros bli fortsatt svag. Ett flertal projekt har en relativt hög belåningsgrad. Givet den svåra marknaden måste ägarna sannolikt därför överväga olika alternativ till att säkra intäktsströmmar genom till exempel leasing, PPA-avtal* eller andra längre lösningar trots det låga priserna. Belåningen har i vissa fall skett genom obligationer och lån där kreditavtalen har baserats på kovenanter som initialt har kunnat säkrats genom hedgar men Vi ser en trend mot en ökande skuldsättningsgrad framför allt i de små bolagen. Genomsnittlig skuldränta och avkastning på totalt kapital (%, 2011-2014) 5% 4,1% 3,9% 4% 3,4% 3% 2,8% 2,7% 1,9% 2% 1,3% 1% 0% -0,2% -1% 2011 2012 Genomsnittlig skuldränta(%) 2013 2014 Avkastning på totalt kapital(%) Skuldsättningsgrad (S/E, 2011-2014) 6,0 5,1 5,0 4,0 3,7 3,0 3,6 2,0 1,6 1,0 1,4 0,0 2011 2,8 2,4 2,6 1,4 1,2 2012 2013 1,8 1,6 2014 År Skuldsättningsgrad median Skuldsättningsgrad fem största vindkraftsbolagen Skuldsättningsgrad fem minsta vindkraftsbolagen Källor: PwC Analys * Power Purchase Agreement Vindkraftsmarknaden 2015 19 20 Avsnitt 4 – Lönsamhet och finansiell ställning Driftskostnaderna har ökat de senaste fyra åren. En orsak kan vara relativt sett dyra serviceavtal Operationella kostnader Samtliga betydande kostnadsposter har ökat i bolagen under perioden 2011–2014. Övriga externa kostnader har ökat mest men utgör också den minsta kostnaden relativt sett. Driftkostnaderna innefattar kostnader för varor och projektering, serviceavtal, förvaltning och försäkringar för bl.a. produktionsbortfall. Serviceavtal Turbintillverkare erbjuder normalt serviceavtal med underhåll och garanterad drifttillgänglighet på upp till 97%. Kostnaden för fullserviceavtal varierar beroende på projekt men kan uppskattas kosta cirka 70 SEK/MWh, vilket kan resultera i en årlig servicekostnad på mellan 2–5 MSEK för en ”normalstor” svensk vindpark. En förklaring till att driftskostnader har gått upp kan vara att leverantörer valt att lägga över en större del av intäkterna på drift och underhåll. Kostnadsutveckling (indexerad, 2011–2014) Index = 100 300 250 200 150 100 50 2011 2012 Personalkostnader Av- och nedskrivningar 2013 2014 År Driftkostnader Övriga externa kostnader Källor: Enercon, Vestas, Siemens, PwC Analys Vindkraftsmarknaden 2015 21 Avsnitt 4 – Lönsamhet och finansiell ställning Antalet avvecklade vindkraftverk förväntas årligen stiga med 17 procent mellan 2020–2033, men låga elpriser kan påskynda avvecklingen ytterligare Ökning av avvecklade vindkraftverk Ett vindkraftverk beräknas ha en livslängd på 20-25 år och med en stor utbyggnad från början av 2000-talet förväntas antalet avvecklade vindkraftverk stiga med 17% årligen de närmaste åren. Prognosen utgår från att ett uppbyggt verk nedmonteras efter 20 år, men eftersom vindkraften är relativt ny i Sverige kan avvecklingen öka fortare än beräknat. Andrahandsmarknad Låga elpriser i Sverige har öppnat upp för försäljning av begagnade vindkraftverk med till exempel mindre kapacitet till länder så som Irland där elproduktionen är mer lönsam. Prognos årligen avvecklade vindkraftverk framtid vid antagande om 20 års livslängd (antal, 2020–2033) 400 CAGR 322 256 17% 250 200 205 142 150 157 97 100 50 365 287 300 43 50 47 49 54 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 Avvecklade vindkraftverk Prognos marknadsstorlek för avvecklade verk (2020–2033) 290 000 Intresset för andrahandsmarknaden för vindkraftverk kommer huvudsakligen från mer omogna vindkraftsmarknader i Östeuropa och Latinamerika. 240 000 190 000 tSEK Vid försäljning står i dagsläget slutkunden för kostnader som demontering och transport vilket leder till kostnadsbesparingar för säljaren. 360 350 140 000 90 000 40 000 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 Marknadsstorlek Källa: PwC Analys 22 Vindkraftsmarknaden 2015 23 Kontakta oss för mer information! Anna Elmfeldt +46 709 29 41 66 [email protected] Carl-Wilhelm Levert +46 709 29 31 40 [email protected] Christer Bois +46 705 29 93 14 [email protected] PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatte- och affärsrådgivning med 3 600 medarbetare och verksamhet på 100 orter runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra 60 000 kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med 208 000 medarbetare i 157 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Läs mer på www.pwc.se/energy
© Copyright 2024