Skolskjutsregler - Karlskoga kommun

Styrdokument
2015-03-09
BUN 2015.0103
Ansvarig organisationsenhet:
Fastställd av
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Ersätter
Riktlinje Skolskjuts i Karlskoga kommun.
Fastställd av BUN 2014-06-16 § 68
Riktlinjer för skolskjuts.
Skolskjutsreglemente Karlskoga kommun.
Antaget av barn- och utbildningsnämnden 2015-03-09 § 18
Styrdokument
2 (12)
2015-03-09
Skolskjutsreglemente Karlskoga kommun
Sammanfattning
Enligt skollagen är kommunen skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever som är
folkbokförda i kommunen och inskrivna i grundskolan eller grundsärskolan med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder hos elev eller annan särskild omständighet.
Karlskoga kommun erbjuder utöver skollagen även kostnadsfri skolskjuts för barn i förskoleklass
enligt samma riktlinjer som gäller för grundskolans övriga elever.
Elever som har växelvis boende, där föräldrarna har gemensam vårdnad, kan vara berättigade till
skolskjuts enligt lagar och rättslig praxis.
Elever som väljer att gå i annan kommunal skola än den som anvisats, den s.k. placeringsskolan,
kan endast beviljas skolskjuts under vissa förutsättningar
Elever som går i fristående skola och som ansöker om skolskjuts kan endast beviljas skolskjuts
under vissa förutsättningar.
Skolskjuts omfattar inte resor till och från skolbarnsomsorg, fritidshem.
Definitioner
- Med skola avses förskoleklass och årskurserna 1-9 och i första hand den skola som anvisats
eleven av kommunen den s.k. placeringsskolan. Kommunen anvisar i normalfallet
placeringsskolan utifrån barnets faktiska folkbokföringsadress.
- Med hemmet/bostaden avses i dessa regler i normalfallet elevens folkbokföringsadress
eller annat därmed likvärdigt hem.
- Med elev avses barn inom förskoleklassen och årskurserna 1-9.
- Med skolskjuts avses resa till och från skolan och elevens hem.
- Med skolväg avses kortaste gångbara väg till skolan.
- Med hållplatsavstånd avses avståndet mellan hemmet och påstigningsplatsen för skolskjuts.
- Med självskjuts avses skjuts med fordon som framförs av vårdnadshavaren eller av eleven
själv.
- Med vinterskolskjuts menas rätt till skolsskjuts under del av året, vintertid, då skolvägen,
som normalt sett av kommunen inte bedömts som trafikfarlig, av kommunen bedöms vara
trafikfarlig under denna del av året.
- Med väntetid avses dels tiden mellan skolskjutsens ankomst till skolan och före årskursens
skolstart, dels tiden efter sista lektionens slut för årskursen till skolskjutsens avgång från
skolan. Väntetiden beräknas ej från schema för individuell elev eller från enskild klass.
- Med växelvis boende avses att elev bor i princip lika mycket hos vardera vårdnadshavaren
på två adresser. Vårdnadshavarna har gemensam vårdnad om eleven. De båda adresserna
skall vara vardera vårdnadshavares folkbokföringsadress varav den ena ska vara elevens.
Det växelvisa boendet ska ha en varaktighet under läsåret.
Styrdokument
3 (12)
2015-03-09
Vem har rätt till skolskjuts
Styrdokument för skolskjutsverksamhet:
Skollagen (2010:800).
Förordning om skolskjutsning (SFS 1970:340).
Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning (TSVFS 1988:17).
Skolskjutsreglemente Karlskoga kommun.
Bestämmelser om rätten till skolskjuts finns för varje skolform i 2010 års skollag. För grundskolan
i 10 kap 32 § och för grundsärskolan i 11 kap 31 § och för gymnasiesärskolan 19 kap 20 § samt för
gymnasieskolan i SFS 1991:1110.
Förordningen om skolskjuts (1970:340) ger vissa direktiv angående utformningen av
skolskjutsning samt om fordonets utrustning. Skolskjutsen ska anordnas på ett trafiksäkert sätt i
enlighet med Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning, TSVFS (1988:17).
Förskoleklass
Karlskoga kommun erbjuder, utöver skollagens krav, även kostnadsfri skolskjuts för barn i
förskoleklass enligt samma villkor som gäller för andra elever inom grundskolan.
Grundskola med offentlig huvudman
Elever i grundskola med offentlig huvudman har enligt skollagen 10 kap 32 § rätt till kostnadsfri
skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem, till den plats där utbildningen bedrivs och
tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållande, elevens
funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
Rätt till skolskjuts ska prövas mot samtliga kriterier för en samlad bedömning och beslut.
Skollagen preciserar inte vad som menas med färdvägens längd, trafikförhållanden,
funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet. Förutom den vägledning
som kan erhållas via rättsfall och domstolsutslag är det kommunen som sätter dessa riktlinjer.
Sveriges kommuner och landstings (SKL 2014) Skolskjutshandboken ger ytterligare vägledning.
Annan kommunal skolenhet än placeringsskolan
Elever som väljer att gå i en annan kommunal skolenhet än den där kommunen annars skulle ha
placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola på grund av särskilda skäl eller på
grund av eget val (§§ 25-27) är endast berättigade till skolskjuts om de uppfyller skollagens krav
på skolskjuts till följd av skolvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder eller annan särskild
omständighet och om skolskjuts kan anordnas av kommunen utan organisatoriska eller
ekonomiska hinder.
Utgångspunkten för bedömningen av huruvida anordnandet av skolskjuts i dessa fall kan få
ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen ska göras utifrån vilken skyldighet
och därmed kostnad kommunen hade haft ifall eleven valt att gå i den skola som han eller hon
placerats i. Om skolskjutsen till den av eleven valda skolan är dyrare än vad det skulle ha varit i
placeringsskolan saknas rätt till skolskjuts. Motsvarande bedömning görs med beaktande av de
organisatoriska svårigheter som kan uppkomma.
Styrdokument
4 (12)
2015-03-09
Grundsärskolan med offentlig huvudman
Elever i grundsärskola med offentlig huvudman har enligt skollagen 11 kap 31 § rätt till
kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem, till den plats där utbildningen
bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållande,
elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
Fristående grundskola inom kommunen
Hemkommunen ska enligt skollagen 10 kap 40 § anordna skolskjuts för elever som går i en
fristående grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som gäller för elever som valt
en annan kommunal skolenhet än där kommunen annars skulle ha placerat eleven och om
skolskjuts kan anordnas av kommunen utan organisatoriska eller ekonomiska hinder.
Fristående grundskola utanför kommunen
För elever som går i fristående skolor utanför kommunen föreligger inte rätt till skolskjuts.
Skolplacering av personliga skäl
En elev som med anledning av personliga skäl (10 kap §25) går i en annan grundskola i en annan
kommun, och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, har enligt skollagen
10 kap 33 § rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen
bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen.
Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första
stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.
Elever med växelvis boende
Enligt skollagen 10 kap 32§ har elever rätt till skolskjuts från hemmet eller en plats i nära
anslutning till hemmet om förutsättningarna i lagen är uppfyllda. När barn till separerade föräldrar
med gemensam vårdnad bor lika mycket hos båda föräldrarna och med längre varaktighet brukar
man tala om växelvis boende. Systemet med gemensam vårdnad och växelvis boende är förankrat i
lagstiftningen som ett sätt att se till att barnets behov av en nära och god kontakt med båda
föräldrarna kan tillgodoses. Då det tillämpas får det berörda barnet anses ha två likvärdiga hem
och rätten till skolskjuts prövas på vanligt sätt utifrån elevens placeringsskola i vardera fallet.
Överklagande av beslut om skolskjuts
Kommunens beslut om skolskjuts kan normalt överklagas genom
förvaltningsbesvär. Förvaltningsbesvär innebär att domstolen gör en fullständig överprövning av
kommunens beslut där även skälighets- och lämplighetsbedömningar som har gjorts av kommunen
kan bli föremål för prövning.
Förvaltningsbesvär gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skola än den kommunen
annars skulle ha placerat dem i eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25-27 § §.
Samma sak gäller överklagande vid växelvis boende.
Beslut i dessa fall kan överklagas genom laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen
(1991:900). Laglighetsprövning innebär att domstolen gör en överprövning av kommunens beslut
utifrån om beslutsprocessen har gått rätt till. De enskilda detaljerna i själva beslutet bedöms inte.
Styrdokument
5 (12)
2015-03-09
Villkor för att få skolskjuts
Eleven ska:
- vara folkbokförd i Karlskoga kommun
- vara inskriven i förskoleklass, grundskolan eller grundsärskolan
- ha en hemadress som normalt ligger inom placeringsskolans upptagningsområde
- ha en skolväg som normalt överstiger nedan angivna kilometerantal
- ha en skolväg som under hela eller delar av året enligt kommunens bedömning ej uppfyller
säkra trafikförhållanden
- ha möjlighet att få funktionsnedsättning, särskilda skäl eller övriga omständigheter
beaktade kring rätten till skolskjuts
- som elev i särskolan anses ha kommunen som upptagningsområde
Skolvägens längd
För att, som ett av flera kriterier, vara berättigad till skolskjuts utgör avståndet mellan elevens
folkbokföringsadress, eller därmed likställt hem, och skolan en del i bedömningen om skolskjuts
ska erbjudas eller inte.
Elever i Karlskoga kommun har, vad gäller skolvägens längd, rätt till skolskjuts till grundskola och
grundsärskola om avståndet mellan hemmet och skolan minst uppgår till:
Årskurs F-3 3 km
Årskurs 4-6 4 km
Årskurs 7-9 5 km
Avståndsmätning
Skolvägen, d.v.s. den kortaste gångbara vägen till skolan, mäts efter den lämpligaste gång-, cykeleller bilvägen.
Det IT-verktyg som kommunen eller Länstrafiken använder för uppmätning av skolvägens längd
ska anses uppfylla kravet på en korrekt och för samtliga elever likvärdig mätmetod.
Kommunens eller Länstrafikens uppmätning enligt denna mätmetod ska, som ett av flera kriterier,
ligga till grund för kommunens bedömning om rätten till skolskjuts.
Andra omständigheter kring rätt till skolskjuts
Bedömning kring rätten till skolskjuts ska utöver skolvägens längd också göras
- om skolvägens trafikförhållanden av kommunen bedöms som farlig under hela eller del av
året
- kring andra särskilda omständigheter
- vid sjukdom eller funktionshinder som påtagligt försämrar elevens rörelseförmåga och
därmed elevens möjlighet att själv ta sig till skolan.
Vinterskolskjuts
Under vinterhalvåret kan s.k. vinterskolskjuts beviljas om vägen, som normalt av kommunen
bedöms som trafiksäker, av kommunen bedöms vara trafikfarlig.
Anledningen för denna avsevärda nedsättning av trafiksäkerheten kan bero på att vägbredden
minskar på grund av oplogade vägrenar eller att sikten för annalkande fordon nedsätts av mörker.
Tiden för vinterskolskjuts gäller normalt perioden 1 november – 31 mars, men kan också bedömas
med hänsyn till förhållandena under det enskilda året.
Styrdokument
6 (12)
2015-03-09
Föräldrars ansvar då skolskjuts inte erbjuds
Även om avståndet till skolan understiger avståndet för rätten till skolskjuts, kan det i vissa fall
vara mindre lämpligt att eleven ensam förflyttar sig från hemmet till skolan och åter. Eftersom
föräldrarna i det läget ansvarar för att eleven kommer till skolan förutsätts att vårdnadshavarna i
sådana fall skjutsar eller följer eleven.
Trafikförhållanden
På grund av trafiksäkerhetsmässiga skäl, vilket bedöms utifrån hastighetsgräns, vägens bredd och
beskaffenhet, om särskild gång- och cykelväg finns, siktförhållanden, fordonsmängd, trafikarbete
eller andra omständigheter, kan elev beviljas skolskjuts utan hänsyn till skolvägens längd. Det kan
vara en påtagligt besvärlig och riskfylld skolväg.
Vid bedömning av trafikförhållanden avgörs om det finns en förhöjd risk för olycka. Bedömningen
görs efter hur säkert ett barn i sällskap med en vuxen bedöms kunna ta sig till och från hållplats
samt röra sig utmed aktuell vägsträcka.
Bedömningen av vägens beskaffenhet och särskilda risker görs gemensamt av kommunens
skolskjutsansvarige, ansvarig trafikingenjör och i samverkan med kommunens trafikassistent. I
förekommande fall görs bedömningen tillsammans med skolskjutsentreprenören.
Vid tveksamheter görs en förfrågan hos trafikverket, polisen eller annan som bedöms ha uppgifter
angående trafiksäkerheten på den aktuella vägen.
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning hos en elev är en annan omständighet som kan motivera att skolskjuts
ordnas. Det ankommer på vårdnadshavaren att bifoga relevant underlag för bedömningen, till
exempel medicinskt utlåtande från läkare. Intyget ska styrka behov och varaktighet av skolskjuts.
En funktionsnedsättning kan anses ha en viss varaktighet om den varar mer än 12 veckor.
Vid kortvarig funktionsnedsättning på grund av olycksfall ska olycksfallsanmälan och läkarintyg
sändas till kommunens försäkringsbolag, som tar beslut om tillfällig resa vid olycksfall.
Vid kortvarig funktionsnedsättning på grund av andra medicinska skäl ska elev som har egen sjukoch olycksfallsförsäkring i första hand ta kontakt med sitt försäkringsbolag för kostnadsersättning
för sådana tillfälliga resor. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar i andra hand för dessa resor
efter ansökan på grund av särskilda skäl och mot uppvisande av läkarintyg från behandlande läkare
kring behovet av skolskjuts på grund av den medicinska bedömningen.
Annan särskild omständighet
En elev kan ha behov av skolskjuts på grund av någon annan särskild omständighet än vad som
ovan angetts. Även om avståndet mellan bostaden och skolan, trafikförhållandena, elevens ålder
eller funktionshinder inte berättigar till skolskjuts kan således någon annan omständighet finnas
som motiverar att skolskjuts ordnas.
Växelvis boende
Med växelvis boende avses att elev bor i princip lika mycket hos vardera vårdnadshavare på två
adresser. Båda vårdnadshavarna har gemensam vårdnad för eleven. De båda adresserna skall vara
vardera vårdnadshavares folkbokföringsadress varav den ena ska vara elevens. Det växelvisa
boendet skall vara förordnat i dom, fastställt i ett av myndighet godkänt avtal eller på annat
skriftligt sätt ha överenskommits mellan vårdnadshavarna.
Styrdokument
7 (12)
2015-03-09
Elevens skolskjutsrättighet vid växelvis boende bedöms utifrån:
- att avtal om det växelvisa boendet, förordnat i dom, fastställt i ett av myndighet godkänt
avtal eller enligt annan skriftlig överenskommelse mellan vårdnadshavarna, vid
kommunens bedömning om rätt till skolskjuts ska kunna uppvisas efter särskild begäran
- att båda föräldrarna bor i Karlskoga kommun
- att eleven ska vara folkbokförd på den ena adressen
- att eleven går på placeringsskolan
- att reglerna om skolvägens längd, trafikförhållanden, funktionsnedsättning, elevens
särskilda skäl eller andra omständigheter beaktats
- att skolskjutsen som regel gäller för jämn respektive ojämn vecka för vardera hemadressen
- att skolskjutsen som regel avser hel vecka (måndag-fredag till/från skolan)
- att det växelvisa boendet har en varaktighet som ligger fast under läsåret.
- elevens utnyttjande av skolbarnsomsorg (fritidshem)
- rättighet utifrån skollagen att gå kvar läsåret ut respektive sista årskursen ut på den skola
där eleven börjat. Detta innebär ingen fortsatt rätt till tidigare beviljad skolskjuts utan
förnyad ansökan på grund av särskilda skäl måste göras.
Till ansökan ska vistelseschema hos respektive vårdnadshavare skickas med.
Annan skola eller fristående skola
Elever som väljer att gå i en annan kommunal grundskola, än den som kommunen har eller skulle
ha anvisat, garanteras inte fri skolskjuts.
Huvudregeln vid skolskjuts är att kommunen ska ordna kostnadsfri
skolskjuts till och från den skola som kommunen har placerat eleven i.
Kommunen kan dock ibland vara skyldig att anordna skolskjuts även för
elever som går i fristående skolor inom kommunen eller i en annan
kommunal skola än den som kommunen skulle ha placerat eleven i. Det här gäller dock bara om
skolskjutsen är organiserad på ett sådant sätt att en elev utan organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter för kommunen kan erbjudas skolskjuts till och från en annan skola, kommunal eller
fristående, än den han eller hon skulle ha placerats i.
Bedömningen av om anordnandet av skolskjuts i dessa fall kan få
ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen ska göras
utifrån vilken skyldighet kommunen skulle ha haft om eleven hade valt att gå i den skola som han
eller hon skulle ha placerats i.
Ansökan om skolskjuts
- Ansökan om skolskjuts ska göras senast 15 april, eller till närmast därefter kommande
vardag med postbefordran, inför det kommande läsåret.
- Ansökan om s.k. vinterskolskjuts ska också göras senast 15 april inför det kommande
läsåret. Trafikförhållanden som varit kända före ansökningsperiodens slut men som inte
föranlett en ansökan om vinterskolskjuts inom ansökningstiden kommer inte att beaktas
under det pågående läsåret.
- För att ansökan ska behandlas ska den vara fullständig. Ofullständig ansökan som efter
begäran till vårdnadshavare om kompletterande uppgifter ändå inte blir fullständig kommer
inte att handläggas.
Styrdokument
8 (12)
2015-03-09
-
Ansökan om skolskjuts under innevarande läsår kan endast göras vid flyttning, ändrade
familjeförhållanden eller andra särskilda omständigheter.
Beslut om skolskjuts gäller för det aktuella skolåret. Rätten till skolskjuts prövas inför varje
nytt läsår.
Om förhållanden, som legat till grund för rätt till skolskjuts, förändras under skolåret ska
en omprövning av rätten till skolskjuts göras.
Vårdnadshavaren ansvarar för att eleven kommer till skolan till dess att kommunen beslutat
en ansökan om skolskjuts.
Skolskjuts med allmän kollektivtrafik
Skolskjuts i Karlskoga kommun anordnas genom att skolskjuts-berättigade elever i de flesta fall
tilldelas busskort som gäller på aktuell kollektivtrafiklinje såväl på landsbygden som i tätorten.
Busskort. Förlust av busskort
- Elev som är berättigad till busskort erhåller kostnadsfritt ett sådant av skolan.
- Busskort som förlorats, eller på grund av oaktsamhet som gjort att busskortet slutat
fungera, ersätts av skolan mot en administrativ avgift på 100 kr vid första tillfället och 200
kr vid andra tillfället.
- Vid upprepad förlust, eller på grund av oaktsamhet som gjort att busskortet slutat fungera,
mister eleven rätten till förnyat busskort då den kostnadsfria förmånen redan utgått till
eleven.
- Rätten till förnyat busskort kan prövas särskilt via barn- och utbildningsförvaltningen.
Ansökan görs enligt särskilda skäl med angivande om orsaken.
- Elev som inte längre uppfyller fastställda kriterier för skolskjuts på grund av byte av adress
eller dylikt ska omedelbart (senast inom 14 dagar) återlämna busskortet till skolan. Elev
som trots anmaning att återlämna busskortet inte gör det kommer via vårdnadshavaren,
efter anmälan från skolan till barn- och utbildningsförvaltningen, att debiteras den kostnad
som kommunen har för den tid då busskortet kan användas.
Särskilt upphandlad skolskjuts
I de fall då allmän kollektivtrafik inte kan nyttjas, ordnar kommunen skolskjuts genom särskilt
upphandlade skolskjutsar.
Skolskjuts med särskild upphandlad skolskjuts samordnas av skolskjutsentreprenören. Fordonen är
dimensionerade efter antalet barn som är berättigade till skolskjuts. Detta medför att resa till och
från skolan ska ske med de turer som anvisats.
För entreprenörens möjligheter att planera skolskjutsar inför läsåret på bästa sätt är det nödvändigt
att alla elevers rätt till skolskjuts är fastställd av kommunen i god tid före läsårets början och i
enlighet med det skolskjutsavtal som gäller mellan kommunen och skolskjuts-entreprenören.
Anpassad skolskjuts särskolan
I de fall då allmän kollektivtrafik, eller särskilt upphandlad skolskjuts, inte kan nyttjas av elev i
särskolan ordnar kommunen skolskjuts genom anpassad skolskjuts.
Vid ansökan om anpassad skolskjuts på grund av funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl
ska i förekommande fall alla nödvändiga hjälpmedel och annan utrustning som ska medfölja
skolskjutsen anges i ansökan.
Styrdokument
9 (12)
2015-03-09
Hållplatser
Hållplatsen fastslås av barn- och utbildningsförvaltningen på förslag av entreprenören för särskilt
upphandlad eller anpassad skolskjuts. Hållplatsen anvisas med hänsyn till trafikförhållanden.
Elever ska inte ha längre än 2 km till anvisad hållplats.
Elevens vårdnadshavare ansvarar för eleven på vägen mellan bostad och skolskjutshållplats.
Väg till/från hållplats är en del av skolvägen och ska ha, av kommunen bedömda, säkra
trafikförhållanden.
Under vinterhalvåret kan s.k. vinterskolskjuts med särskilt upphandlad skolskjuts beviljas om
vägen till/från hållplats, som normalt av kommunen bedöms som trafiksäker, av kommunen
bedöms vara trafikfarlig.
Enskild väg
Skolskjuts trafikerar enskild väg endast om denna är av sådan kvalité att
- normal hastighet (minst 30 km/tim) kan hållas
- avtalade körtider kan hållas
- det inte föreligger risk för att passagerare eller fordon skadas
- vägen, då vinterväglag råder, hålls framkomlig genom sandning och plogning
Ramschema
Skolskjuts anordnas i anslutning till skoldagens början och slut. För varje årskurs och skola
upprättas ett ramschema och utifrån detta bestäms tiderna för skolskjuts.
Årligen innan maj månads slut inlämnas till barn- och utbildningsförvaltningen ett årskursvis
sammanhållet ramschema för den aktuella skolan för det aktuella läsåret av rektor.
Det lämnade ramschemat ska då också innehålla information om start- och stopptider för de
skoldagar som avviker från det normala årskursvisa schemat under läsåret t.ex. lovdagar,
studiedagar, terminsstarts- och skolavslutningsdagar.
Ändringar av skolskjuts på grund av ramschemaändringar under läsåret beställs och betalas av
rektor.
Väntetider
Väntetid är den tid som räknas från skolskjutsens ankomst till skolan till lektionens början samt
från lektionernas slut till avfärd från skolan. Väntetiderna avser skolans start- och sluttid enligt
angivet årskursvist ramschema och inte varje enskild elevs start- och sluttid enligt elevens
individuella schema.
Väntetiden eftersträvas att minimeras i möjligaste mån, och bör inte sammanlagt vara mer än en
timme per skoldag.
Samordning av skolskjutsarna medför att väntetider förekommer.
Restid
Med restid avses här tid i fordonet. Vid planeringen bör för F-6 inte 60 minuter per tur överskridas
och för 7-9 inte 90 minuter per tur.
Styrdokument
10 (12)
2015-03-09
Vårdnadshavarens ansvar
- Vårdnadshavaren har ansvaret för eleven på dennes väg från/till hemmet till/från skolan,
om rätt till skolskjuts ej föreligger, eller till/från skolskjutshållplatsen och under den tid
som eleven uppehåller sig där.
- Vårdnadshavaren har ansvar för att eleven kommer i tid till skolskjutsen. Om eleven missat
skolskjutsen har vårdnadshavaren ansvaret för att eleven kommer till/från skolan.
- Vårdnadshavaren har ansvar för att eleven, i det fall eleven inte kan åka den ordinarie
skolskjutsen pga akut sjukdom under skoldagen, kommer till hemmet.
- Vårdnadshavaren ansvarar för att avboka skolskjuts till skolan om skjutsen inte ska
användas.
- Vårdnadshavaren ansvarar för att medverka till att eleven använder bussbälte och att eleven
följer skolskjutsförarens anvisningar om säkerhet och ordning.
- Vårdnadshavaren ansvarar för att förbereda och träna eleven på att klara sin skolväg på ett
så säkert sätt som möjligt.
- Efter skoldagen ska kommunen anses ha överlämnat ansvaret till vårdnadshavarna när
eleven på överenskommen tid går från fritidshem eller från skolan, om rätt till skolskjuts ej
föreligger, eller när eleven stiger av skolskjutsen vid skolskjutshållplatsen.
- Vårdnadshavaren har inte rätt att ändra tider, färdväg, platser för på- och avstigning eller
annat som har att göra med skolskjutsens utförande.
Kommunens ansvar
Kommunen ansvarar för
- elevens säkerhet mellan uppsamlingsplats/hållplats och skola
- eleven under skoltid
- elevens väntetid på skolan och vid skolans uppsamlingsplats/hållplats
- elev under färden med skolskjuts även om detta ansvar är överlämnat till
skolskjutsentreprenören och föraren under färd
- att i samverkan med rektor och skolskjutsentreprenör vid varje läsårsstart utbilda
skolskjutseleverna om vad som gäller före, under och efter transporten och även öva
utrymning vid olycka eller brand.
Skolskjutsentreprenörens ansvar
Skolentreprenören och föraren ansvarar för
- säkerheten under skolskjutstransporten
- att gällande ordningsregler och trafikbestämmelser följs under färd
- att gällande övriga säkerhetskrav enligt skolskjutsavtalet med kommunen fullgörs
Ordningsfrågor
Om föraren anser att trafiksäkerheten hotas på grund av elevs uppträdande har föraren rätt att
stanna fordonet och vidtaga sådana lämpliga åtgärder att förhållandena kan anses säkra.
Elev som uppför sig så att säkerheten hotas kan inte avstängas från rätten till skolskjuts, men ska
efter beslut av rektor, åtföljas av förälder eller annan vuxen till förbättring skett.
Elev som vållat skada i fordonet är ersättningsskyldig enligt gällande skadeståndsrätt.
Kamrater, som ej har rätt till skolskjuts på den aktuella skolskjutsturen, får ej medfölja i
skolskjutsen.
Större bagage såsom cyklar, skidor etc. får inte tas med i skolskjutsen.
Styrdokument
11 (12)
2015-03-09
Giltighetstid
Riktlinjerna, Skolskjutsreglemente Karlskoga kommun, ska med avseende på
- ansökningstiden gälla med omedelbar verkan då beslut fattats av barn- och
utbildningsnämnden 2015-03-09.
- genomförandet gälla fr.o.m. höstterminen 2015 och fortsättningsvis till annat beslut fattas
av barn- och utbildningsnämnden.
Force majeur
Om eleven missat skolskjutsen är det vårdnadshavarens ansvar att se till att eleven kommer till
eller från skolan. Anledningen till sådan miss ska av säkerhetsskäl utredas av skolan i samverkan
med vårdnadshavaren för att undvika upprepning.
Om föraren av skolskjutsfordonet bedömer att transporten, på grund av väderlek, vägens skick
med mera inte kan utföras på ett trafiksäkert sätt kan skolskjutsen ställas in. Ersättningsskjuts
anordnas inte i dessa fall.
Överklagande
Beslut om skolskjuts kan överklagas skriftligen till Förvaltningsrätten. Överklagandet skickas till
den myndighet som fattat beslutet, det vill säga Barn- och utbildningsförvaltningen, Karlskoga
kommun, 691 83 Karlskoga.
I överklagandet ska framgå:
- att det är ett överklagande
- vilket beslut som överklagas
- vilken ändring som begärs i beslutet
Överklagandet ska ha kommit in till kommunen inom tre veckor från den dag den klagande fick
del av beslutet.
Kommunen kontrollerar om överklagandet har kommit in i rätt tid och bedömer om beslutet ska
omprövas. Har överklagandet inkommit för sent avvisas överklagandet. Omprövar kommunen
beslutet, får den klagande ett nytt beslut. Omprövas inte beslutet av kommunen skickas
överklagandet vidare till Förvaltningsrätten.
Skolskjuts är inte:
- Tillfälliga resor mellan hem och skola t.ex. vid olycksfall. Kommunens försäkringsbolag
ansvarar för dessa resor mot uppvisande av läkarintyg kring behovet av skolskjuts på grund
av den medicinska bedömningen..
-
Tillfälliga resor mellan hem och skola t.ex. vid planerade operationer eller annan
tillfällig medicinsk omständighet som inte täcks av kommunens försäkringsbolag. Elev
som har egen sjuk- och olycksfallsförsäkring ska i första hand ta kontakt med sitt
försäkringsbolag för kostnadsersättning för sådana tillfälliga resor. Barn- och
utbildningsnämnden ansvarar i andra hand för dessa resor efter ansökan på grund av
särskilda skäl och mot uppvisande av läkarintyg från behandlande läkare kring behovet av
skolskjuts på grund av den medicinska bedömningen.
-
Självskjuts. Resor mellan hem och skolbarnsomsorg (fritidshem, pedagogisk omsorg) eller
resor mellan hem och skola då skolskjuts ej erbjuds. Vårdnadshavaren ansvarar för dessa
resor.
Styrdokument
12 (12)
2015-03-09
-
Omsorgsresor. Resa mellan kommunal skolbarnsomsorg och Nattis. Barn- och
utbildningsnämnden ansvarar för dessa resor. Särskild ansökan ska göras.
-
Förvaltningsresor. Normalt ansvarar föräldrarna för en elevs resor till och från fritidshem.
Ett undantag från regeln görs när det gäller en funktionshindrad en elev som går i
särskolan. Eleven erbjuds då resa (en så kallad förvaltningsresa) mellan fritidshem och
exempelvis hemmet. Förvaltningsresa är inte detsamma som skolskjuts eller färdtjänst,
utan en helt egen typ av resa som är unik för Karlskoga kommun som
samhällsbyggnadsnämnden beslutade om 2007. Förvaltningsresa beställs dock på samma
sätt som färdtjänst, hos Länstrafiken. Men först måste man ansöka om förvaltningsresa hos
Samhällsbyggnadsnämnden, Karlskoga kommun och därefter skicka schemat till
Länstrafiken. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för dessa resor. I annat fall ansvarar
vårdnadshavaren för dessa resor.
-
Aktivitetsresor till simhall, studiebesök, teaterbesök m.m. Skolverksamheten ansvarar
själv för dessa resor.
-
Verksamhetsresor till och från annan skola/lokal för undervisning i slöjd, idrott,
hemkunskap m.m. Skolverksamheten, grundskolan och grundsärskolan, ansvarar själv för
dessa resor.