1. No category

 PM Förändringar i ny detaljplan och därmed kopplade
risker avseende hälsa, säkerhet och riksintresse för
kommunikation
1. Bakgrund
Underlagsmaterialet till detaljplanen är omfattande. Utredningar och analyser har
genomförts med syfte att omfatta hela den framtida anläggningen och produktionen inom
ramen för Projekt Helios.
Vid samråd 26 juni 2015 förtydligade länsstyrelsen att "Det är de förändringar som kommer
av det aktuella planförslaget som ska hanteras i riskanalysen. Länsstyrelsen tar hänsyn till
befintliga tillstånd och planer för området och industriverksamheten" samt att "Det är den
förändring som planförslaget innebär som ska hanteras, förändringen inom planområdet och
förändringens konsekvenser för och påverkan av transport av farligt gods utanför området".
Det är därmed risker och konsekvenser utöver de som finns i dagsläget som ska redovisas och
analyseras i planhandlingen.
I detta PM redovisas de risker avseende hälsa, säkerhet och Ådalsbanan som identifierats i
utredningar och analyser för projekt Helios och som är kopplade till de förändringar som ny
detaljplan och utbyggnad av industrin medför.
2. Förändringar
2.1 Förändringar i ny detaljplan jämfört med gällande
Markanvändningen inom det föreslagna planområdet styrs i dag genom sex detaljplaner
daterade 1979-2010. Planen från 1979 omfattade hela dåvarande industriområde. 1999
antogs en plan som tillät nytt renseri och vedgår i nordöstra delen. 2002 antogs en plan som
omfattade ny hamn i östra delen. 2004 antogs en plan som tillät ny sodapanna och 2010 en
plan som tillät byggande på tidigare deponi.
Tillåten markanvändning i ny detaljplan skiljer sig inte mycket från det som anges i nu
gällande planer.
Förändringar som tillåter utökad markanvändning:
•
Högre tillåtna byggnadshöjder.
•
Inga begränsningar i exploateringsgrad (nu begränsning till 40%).
Förändringar som begränsar markanvändning:
•
Bestämmelser om hantering av markföroreningar som endast finns i några planer
ersätts med en generell bestämmelse.
•
En bestämmelse tillkommer avsende markstabiliserande åtgärder innan bebyggelse
på ett område med skredrisk i sydvästra delen.
•
Enhetlig markanvändning - tidigare bestämmelser hade flera varianter vilka nu
föreslås ersättas av en beteckning "Massaindustri med anknutna verksamheter".
•
En skyddszon närmast järnvägen införs, vilken innebär att nya byggnader inte får
uppföras inom 30 m från järnvägen.
2.2 Förändringar i processer och produktion
Principerna för produktionsprocesserna kommer att vara desamma, men kapaciteten
kommer att utökas till maximalt 1 100 000 ton blekt sulfatmassa och CTMP från dagens
produktion på 660 000 ton/år.
Det är främst produktionen av sulfatmassa som kommer att öka och det är i den processen
som ny modern fiberlinje, blekeri, indusntningsanläggnig m m planeras.
För CTMP-produktionen planeras ingen tillkommande utrustning eller förändrad teknik.
2.3 Förändringar i kemikalieanvändning
Följande riskklassade kemikalier följer produktionsmängden av sulfatmassa och kommer att
öka:
•
Svavelsyra - används för pH-justering i processen. Lagras i befintlig cistern.
Transporteras in med bil. Produktionsökningen medför troligtvis en fördubbling av
intransporter. Med maximal produktion beräknas det bli drygt en bil per dygn.
•
Lut - används för pH-justering i processen. Intransport med båt. Lagras i befintiga
och nya cisterner.
•
Terpentin - biprodukt ur massaproduktionen. Lagras i en befintlig cisternern och en
ny liten tank i fiberlinjen. Transporteras ut per båt.
Förbrukning, hantering och lagring av följande riskklassade kemikalier förändras inte till
följd av planerad produktionsökning:
•
Svaveldioxid används vid produktion av CTMP-massa och i sulfatproduktionen på
torkmaskin 5. I tidigare dokument har angivits att användningen av svaveldioxid
kommer att öka. Gällande utbyggnadplan medför dock ingen ökning eller förändring
av hanteringen.
•
Terpentin från Ortviken som körs till Östrand för lastning på båt.
•
Ammoniak används för pannvattenberedning i sodapannan (<20 m3/år).
•
Eldningsolja 1 (EO1) används till facklan där de starkt illaluktande gaserna destrueras
när de inte kan förbrännas i mesaugn.
Eldningsolja 5 (EO5) används som bränsle i SP6, ÅP1 och mesaugn. Förbrukningen väntas
minskas.
Natriumhypoklorit används för behandling av råvatten från älven. Om förbrukningen
kommer att öka eller minska beror på val av kylsystem och det är ännu inte beslutat.
I den nya produktionsanläggningen planeras metanol att kondenseras ut ur tillvekningen och
lagras i en ny 30 m3 för att sen förbrännas. I befintlig anläggning kondenseras metanolen inte
ut utan förbränns direkt tillsammans med starkgaserna. Förändringen görs för att skapa en
jämnare förbränning och metoden är vedertagen.
Nya blekeriet medför hantering av två nya kemikalier:
•
Metanol kommer att användas för klordioxidtillverkning. Transporteras in med
tankbil (flytande form), normalt 48 m3 per bil. Vid full produktion av fullblekt massa
kommer bil att lossas var 9:e dag. Lagras i ny 60 m3 cistern.
•
Natriumklorat kommer att användas för klordioxidtillverkning. Transporteras in med
tankbil, normalt 30 ton (kristaller, fast form). Lossas genom spolning med hett vatten
till ny upplösningscistern (90 m3) och sen vidare till ny lagringscistern (300 m3). Vid
full produktion av fullblekt massa kommer bil att i snitt lossas 1,5 gånger per dag.
Nya blekeriet medför att klordioxid återkommer som blekkemikalie. Klordioxid
producerades och användes på industriområdet fram till 1995 då Blekeri III med
PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22
sid 2(8)
ozonblekning togs i drift. Nu gällande detaljplan har därmed medgivit produktion och
användning av klordioxid.
Den nya klordioxidanläggningen kommer att ligga ca 350 m längre ifrån närboende och
järnväg än den tidigare. Maximal produktionskapacitet kommer att vara 26 ton per dygn,
men snittproduktionen förväntas bli avsevärt lägre, ca 19 ton/dygn. Klordioxiden lagras som
1-procentig vattenlösning och kyld till max 10 grader celcius i 550 m3 cistern. Ej beslutat
ännu om det blir en eller två cisterner.
2.4 Nya byggnader
Nedan visas fabriksområdets byggnader i utbyggt scenario. Befintliga byggnader visas i
svart/vitt. Nya byggnader är markerade med randigt raster och röda konturer.
Figur 1. Planerad utbyggnad inom fabriksområdet.
PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22
sid 3(8)
3. Genomförda utredningar och analyser
Följande utredningar och analyser avseende hälsa och säkerhet ligger som underlag till
detaljplanen:
A. Generisk risknalays inför nytt miljötillstånd, Seveso III. Utförd av ÅF daterad 201505-22. Ligger som bilaga A6 till MKB. Innefattar riskanalys för farliga kemikalier
utöver SO2 som behandlas i egen analys.
B. Riskhanteringsprocess avseende SCA Östrand & Ådalsbanan. Utförd av
Strategigruppen daterad 2015-07-01. Ligger som separat underlag till detaljplanen.
PM Riskbedömning Timrå station samt Infart Östrand, Banverket juli 2008 och
Ådalsbanan riskanalys, delen Nacksta-Västeraspby, Trafikverket augusti 2010 ligger
som underlag till riskhanteringsprocessen, men har inte tagits med ingår inte i
plandokumenten.
C. Miljöriskanalys till ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken. Utförd av ÅF daterad
2014-10-15. Ligger som bilaga A4 till MKB.
D. SCA Östrand Riskbedömning av SO2-hantering. Utförd av ÅF daterad 2013-01-26.
Ligger som bilaga A7 till MKB.
E. ÅF rekommendationer utifrån riskbedömning - uppföljning. Utförd av SCA daterad
2014-09-22. Ligger som bilaga A8 till MKB.
4. Risker kopplade till förändringar som kommer av det aktuella planförslaget
Nedan sammanfattas i kapitel 3 nämnda analyser och utredningar med avseende på
förändringar som kommer av det nya planförslaget. Rubriksättningen är hämtad ur
länsstyrelsens yttrande i samrådsskedet.
4.1 Gång- och cykelförbindelser
Varken planerad utbyggnad av fabriken eller ny detaljplan medför någon förändring av gångoch cykelstråk till och från industriområdet. Risken tas med här eftersom riskanalys B ovan
bedömt förhöjd risk för spårspring under byggtiden då många personer som vanligen inte
arbetar för SCA kommer att vistas på fabriksområdet.
Tidigare har spårspring förekommit strax öster om huvudinfarten. Hösten 2012 uppförde
SCA ett 1,2 m högt stängsel på den sträckan och efter det har inget spårspring rapporterats
till Trafikverket.
Beslutade förebyggande åtgärder:
Ø Spårspringsstängslet förlängs så att det ansluter mot huvudinfarten och
industristängslet som börjar vid blekeri 2.
Ø Information till personal ges vid fabriksmöten och i samband med introduktion av
nyanställda. Särskild information ges till entreprenörer i byggskede.
Ø Skyltning efter stängsel om att spårområdet inte får beträdas.
Slutsats risker för hälsa och säkerhet:
Heltäckande stängsel innebär att passage in till fabriksområdet via järnvägen helt förhindras.
Visserligen skulle någon kunna klättra över staketet, men det är företrädelsevis av lathet man
genar över spår och klättring över staket torde då vara uteslutet.
PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22
sid 4(8)
4.2 Farligt gods
Ådalsbanan, som ligger i direkt anslutning till fabriksområdet, utgör en transportled för
farligt gods. Länsstyrelsen, Trafikverket och Räddningstjänsten har ställt krav på att en
riskhanteringsprocess ska genomföras enligt länsstyrelsens riskpolicy "Riskhantering i
detaljplaneprocessen".
I riskpolicyn anges ett riskhanteringsavstånd på 150 m från farligt godsled. Huvuddelen av all
planerad om- och tillbyggnad kommer att ske på större avstånd än 150 m från Ådalsbanan. I
Riskanlys B finns två planritningar med 30 och 150 m zon från järnvägen markerade. Den
ena plankartan redovisar nuvarande placering av byggnader och områden. Den andra
framtida placering. Följande förändringar sker inom 150 m från järnvägen:
Permaneta förändringar:
•
Ny torkmaskin 6 byggs direkt norr om befintlig torkmaskin 5. Kortaste avstånd till
spår är 113 m. Befintligt Blekeri I och II samt befintlig fiberlinje ligger mellan ny
torkmaskin och spår.
•
Terpentintank flyttas från ett läge 25 m från spår till nytt läge ca 135 m från spår (vid
ny fiberlinje).
•
Delar av ny fiberlinje byggs på nuvarande vedplan. Kortaste avstånd till spår är 100
m. Befintligt snickeri och kontorsbaracker ligger mellan ny fiberlinje och spår.
•
Nya cisterner för vitlut och terpentin byggs vid ny fiberlinje. Kortaste avstånd till spår
är 109 respektive 135 m. Befintliga byggnader finns delvis mellan dessa cisterner och
järnvägen.
•
Nytt vedlager.
Tillfälliga förändringar under byggtiden:
•
Materialgårdar utan byggnader anordnas under byggtiden där vedlager och
mätstation ligger i dag.
•
Tillfälliga personalbodar (kontor och omklädning i tre våningar) anordnas under
byggtiden vid parkeringen mellan portvakstugan och förråd. Kortaste avstånd till spår
är 55 m.
•
Tillfälliga personalbodar (kontor och omklädning i tre våningar) anordnas under
byggtiden mellan ny fiberlinje och järnväg. Kortaste avstånd till spår är 85 m.
I de två planritningarna finns även markerat i vilka byggnader människor vistas
stadigvarande. Ingen av ovanstående permaneta förändringar innefattar byggnader där
människor visatas stadigvarande.
Risker kopplade till farligt godsleden Ådalsbanan finns analyserade i riskanalys B.
Beslutade förebyggande åtgärder:
Ø Markanvändningen inom 30 m från spårmitt begränsas i enlighet med vad som anges
i "Transportsystemet i samhällsplaneringen, Trafikverkets underlag för tillämpning
av 3-5 kap. miljöbalken och av plan- och bygglagen". Det innebär att detaljplanen
endast medger följande typer av markanvändning inom 30 m från spårmitt;
grönområde, parkering, samt byggnader där människor inte stadigvarande vistas, tex
förråd. Vid uppförande av nya kontorsbyggander och andra typer av lokaler ska
avståndet vara minst 30 m. Begränsningen ska justeras eller upphöra att gälla om ny
järnväg förläggs längre ifrån fabriksområdet.
Ø Skyddsrutiner/nödlägesplan kompletteras med samordning med samhällets gaslarm
(Räddningstjänst och kommun) så att SCA snabbt får besked om tåg som spårar ur
har farligt gods. SCA bjuder in Räddningstjänsten till möte om samordning senast 1
oktober 2015.
PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22
sid 5(8)
Slutsatser risker för hälsa och säkerhet:
Sannolikheten för att tågolyckor ska påverka hälsa och säkerhet i de befintliga byggnader
som ligger inom 30 m från spårmitt är beräknad till <1 gång per 1000 år.
Att en olycka på järnvägen skulle kunna påverka hälsa och säkerhet i någon av ovanstående
nya permanenta byggnader torde vara uteslutet eftersom avståndet till spår är stort (100 m
eller mer), det finns byggnader mellan nya byggnader och spår och i det nya byggnaderna
vistas heller inte människor mer än tillfälligtvis.
En av de nya tillfälliga personalbyggnaderna och materialgården som kommer att finnas
under byggtiden ligger närmare järnvägen (minsta avstånd 55 m) utan byggnader mellan sig
och järnvägen och till viss del kommer de att inrymma lokaler för stadigvarande vistelse.
Risken för påverkan på hälsa och säkerhet är därmed större, men fortfarande <1 gång per
1000 år. Befintliga byggnader finns avsevärt mycket närmare spår.
4.3 Risker med farliga ämnen
Svavelsyra, lut och terpentin hanteras redan, men mängderna kommer att öka. Det är ännu
oklart om hanteringen av natriumhypoklorit kommer att öka. Natriumklorat, metanol och
klordioxid tillkommer vid utbyggnad av fabriken.
Hantering av samtliga ovan nämnda kemikalier finns riskbedömda i riskanalys C ovan.
För natriumklorat, metanol, klordioxid, terpentin och natriumhypoklorat finns mer
detaljerade analyser och beräkningar genomförda och de redovisas i riskanalys A ovan.
Analysen är gjord som generisk för vägledning av möjlig placering och konsekvenser vid ett
”worst case” scenario eftersom det än så länge råder osäkerhet i placering och utformning av
produktionsutrustning och lagringscisterner.
Hantering och mängder av svaveldioxid förändras inte i och med utbyggnaden av fabriken
och behöver därför inte beaktas i riskhanteringsprocessen för ny detaljplan.
Beslutade förebyggande åtgärder:
Ø Fortsatt riskanalys under detaljprojektering av byggnader och processer för
tillverkning, förvaring och hantering av klordioxid ska genomföras för att minimera
risk för påverkan på människors hälsa och säkerhet både inom och utanför
detaljplaneområdet.
Slutsatser risker för hälsa och säkerhet: Av analyserade kemikalier är det endast klordioxid som skulle kunna ge upphov till
störningar för människor utanför planområdet. Sannolikheten för ett mycket omfattande
utsläpp är enligt riskanalys A mindre än en händelse på 1000 år. Med fortsatt riskanalys
under detaljprojekteringen bedöms sannolikheten kunna begränsas till allmänt accepterad
nivå.
I riskanalysen för svaveldioxid anges att SCA Östrand kommer att uppfylla ”det allmänt
accepterade riskkriteriet 10-6-10-7 större utsläpp/år". Rimligen bör sannolikheten för utsläpp
av klordioxid som medför risker för liv och hälsa vara lägre än för svaveldioxid eftersom:
•
Största sanmnolikhet för utsläpp av svaveldioxid bedöms vara i samband med
lossning. Klordioxid tillverkas på plats och därför varken transporteras till eller lossas
inom fabriksområdet.
•
Svaveldioxid lagras som tryckkondenserad gas och klordioxid som 1%-ig
vattenlösning vilket innebär att det krävs ett betydligt större utsläpp av
klordioxidlösning för att få ut samma mängd giftig gas.
•
Mängden svaveldioxid som lagras på plats är ca 10 gånger större än klordioxiden.
PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22
sid 6(8)
•
Klordioxiden lagras ca 400 m från järnvägen medan svaveldioxid lagras 50 m från
järnvägen. Kortaste avstånd till närboende är 600 m för klordioxiden och 250 m för
svaveldioxiden.
Vid bedömning av klordioxidtillverkningen i ny detaljplan bör även beaktas att klordioxid
tidigare har används och lagrats under lång tid vid SCA Östrand inom ramen för nu gällande
detaljplan. Tillverkningen låg då avsevärt mycket närmare bostäder och järnväg. Nu
föreslagen placering är vald för att maximera avståndet till närliggande bostäder och
avståndet blir nu ca 600 m från närmaste bostadshus.
4.4 Byggnaders närhet till järnväg
I Trafikverkets skrift "Transportsystemet i samhällsplaneringen" anges att bebyggelse
generellt inte bör tillåtas inom ett område på 30 m från järnvägen (räknat från spårmitt). Ett
sådant avstånd ger utrymme för räddningsinsatser om det skulle ske en olycka, och det
möjliggör en viss utveckling av järnvägsanläggningen. Verksamhet som inte är
störningskänslig och där människor endast vistas tillfälligtvis, tex garage och förråd, kan
dock finnas inom 30 m från spårmitt.
Ett femtontal befintliga byggnader och cisterner ligger inom 30 m från spårmitt. Endast i fyra
av dom vistas människor mer än tillfälligtvis. Närmaste byggnad inom fabriksområdet ligger
13 m från spårmitt. Ett fundament till Eons fjärrvärmetub står 8 m från spårmitt. I riskanalys
B, bilaga 5, finns information om respektive byggnad och cistern.
Mellan befintliga byggnader och spår finns öppen hårdgjord yta/väg och en stor grind i
industristaketet som möjliggör passage efter hela sträckan. Sammantaget ger det god
framkomlighet för räddningsfordon. Sannolikhet för att befintliga byggnader på
fabriksområdet skulle försvåra en räddningsinsats vid olycka i spår bedöms vara mycket låg.
Planerad utbyggnad av fabriken innebär inga nya byggnader inom 30 m från spårmitt.
Beslutade förebyggande åtgärder:
Ø Begränsning av markanvändningen närmast spår (skyddszon 30 m), se ovan.
Ø Området runt pumphuset är undantaget från skyddszonen. Pumphuset är hjärtat för
både Ortviken och Östrand och plaveringen är låst i befintligt läge pga att
vattentunneln från älven mynnar där och vattentuben till Ortviken utgår därifrån.
Slutsatser risker för hälsa och säkerhet:
Flera befinltiga byggnader finns inom 30 m från spårmitt. Detta till trots ger fabriksområdet
god tillgånglighet (planskild infart) och god framkomlighet (öppen hårdgjord yta närmast
spår) vid en räddningsinsats för järnvägen.
Sannolikheten att ett urspårat tåg ska träffa en byggnad är försvinnande liten eller obefintlig
då laterat påverkansområde vid urspårning vid aktuella förutsättningar är 3-5 m enligt UIC
Code 777-2R.
4.6 Riksintresse järnväg
Denna rubrik innefattas inte i begreppet hälsa och säkerhet, men tas med här pga att
remissinstanser begärt att riskanlysen avseende farligt godsled ävan ska innefatta fabrikens
påverkan på riksintresset järnväg.
Befintlig järnväg, Ådalsbanan, passerar i direkt anslutning till fabriksområdet. I dagsläget
passerar som mest 47 tåg per dygn. Prognosen för år 2030 är drygt 60 tåg per dygn.
I riskanlys B ovan finns risker identifierade och analyserade avseende järnvägen som
riksintresse. Begreppet riksintresse har gjorts kvantifierbart genom överföring till tågstopp
av olika omfattning. Hälsa och säkerhet för passagerare, tågpersonal och underhållspersonal
på spår har också beaktats vid bedömning av risker.
PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22
sid 7(8)
Ett 20-tal händelser kopplade till SCA Östrand skulle kunna påverka befintlig Ådalsbana.
Endast en av dessa händelser är kopplad till utbyggnaden av fabriken; stort utsläpp av
klordioxid som når spårområdet. Ytterligare ett par händelser påverkas av utbyggnaden
genom att transportarbetet in- och ut från fabriksområdet ökar; lastbilar som kör av
infartsbroarna och faller ner på spår.
En korridor finns utpekad för en framtida nysträckning av Ådalsbanan mellan Sundsvall och
Härnösand. Beslutad järnvägskorridor förbi SCA Östrand är bred. Utredningar och
förhandlingar pågår om var i korridoren järnvägen ska byggas. Det är därför svårt att i
dagläget göra en detaljerad riskbedömning av scenariot med utbyggd fabrik och nybyggd
järnväg. Säkert är dock att järnvägen inte kommer att ligga närmare fabriken på nu studerad
sträcka än den gör i dagsläget. Risken för fabriken blir därmed lika eller mindre.
Beslutade förebyggande åtgärder:
Ø Brandfarliga, explosiva och giftiga gaser från industrin som sprids till spårområdet
kan orsaka tågolyckor och riskera liv och hälsa för drift och underhållspersonal. Stora
skyddavstånd kan behövas beroende på typ av kemikalie och mängder som kan
släppas ut och något generellt skyddsavstånd går inte att ange. Skyddsavstånd
behöver därför bedömas i varje enskilt fall vid all nyetablering av behållare för
brandfarliga, explosiva och giftiga kemikalier samt processer där dessa används. Nu
planerade förändringar inom Heliosprojektet har dock redan beaktats i den
riskhanteringsprocess som genomförts för detaljplanen.
Ø Fortsatt riskanalys vid detaljprojektering av byggnader och processer för tillverkning,
hantering och förvaring av klordioxid (se ovan).
Ø Inom industriområdet är hastigheten för trafik begränsad till 30 km/h. Skyltar om
detta finns uppsatta vid timmerinfarten och vid grinden vid huvudinfarten. Däremot
inte vid korsningen in till bron över järnvägen vid huvudinfarten. SCA begär av
kommunen senast 1 oktober 2015 att skylt om 30 km/h sätts upp där.
Slutsatser risker för riksintresse järnväg:
Utbyggnad av fabriken enligt detaljplanen bedöms inte kunna påverka befintlig och framtida
järnväg på annat sätt än genom ett omfattande utsläpp av klordioxid. Sannolikheten för ett
sådant utsläpp är enligt riskanalys A mindre än en händelse på 1000 år. Med fortsatt
riskanalys under detaljprojekteringen bedöms risken kunna begränsas ytterligare.
Utbyggnad av fabriken innebär även ökade transporter till och från fabriksområdet.
Sannolikheten att dessa transporter ska påverka järnvägen är enligt riskanalys B mindre än
en händelse på 1000 år.
Sammanställningen är gjord av Katrin Olofsson på Strategigruppen.
PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22
sid 8(8)