D306 Planbeskrivning
D306 PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 STADSBYGGNADSKONTORET Planarkitekt Christine Forsberg Exploateringsingenjör Jenny Lindgren Detaljplan för dubbelspår Roslagsbanan Tibble-Visinge, del av Roslags-Näsby 2:1 och Ensta 2:2 m.fl. HANDLINGAR Detaljplanekartor (4) med bestämmelser, skala 1:1000,upprättad 201408-12, reviderad 2015-03-06 Plan- och genomförandebeskrivning, 2015-03-06 Illustrationsplaner (2), skala 1:2000, upprättad 2014-08-12 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanens syfte är att möjliggöra för en utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan mellan Tibble och Visinge station samt att möjliggöra för säkra passager över och under järnvägen och gång- och cykelvägar längs med Roslagsbanan. Detaljplanen ersätter delar av gällande stads- och byggnadsplaner men berör även områden som idag inte är planlagda. Stora delar av Roslagsbanan är idag enkelspårig vilket innebär begränsningar i kapaciteten. Tidtabellen är oregelbunden och tågmöten vid stationer tar mycket tid och för med sig att trafiken blir känslig för störningar. Trafikförvaltningen SLL genomför nu ett arbete med att bygga ut Roslagsbanan för att skapa förutsättningar för förbättrad trafikering i form av jämna tidtabeller och ökat trafikutbud samt uppnå en bättre tillgänglighet för resenärerna. Vid en utbyggnad av järnvägen planeras för bullerdämpande åtgärder som bullerskyddsskärmar med mera längs med sträckan. Utbyggnaden medför även att befintliga plankorsningar stängs eller byggs om och ersätts av nya, säkrare korsningar. En utbyggnad till dubbelspår innebär vidare att järnvägsområdet behöver breddas för att rymma ytterligare ett spår, öster om befintligt spår. Detta sker huvudsakligen inom befintlig järnvägsfastighet (SLLs mark). I viss utsträckning 2(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 berörs även annan mark (främst kommunägd mark) för anläggandet av slänter, bullerskärmar och planskildheter för gång- och cykeltrafik m.m. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN Roslagsbanan är av riksintresse för järnväg 3 kap 8§ MB vilket innebär att den ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Inom området finns inga riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) som bedöms påverkas negativt av genomförandet av planen. Detaljplanen bedöms vara förenligt med 3, 4 och 5 kap. MB då vare sig riksintressen eller miljökvalitetsnormer bedöms påverkas negativt. PLANPROCESS Kommunen och Trafikförvaltningen SLL planerar tillsammans en ombyggnad av Roslagsbanan inom Täby kommun. Planeringen drivs som två parallella planeringsprocesser där Trafikförvaltningen tar fram järnvägsplan enligt lagen om byggande av järnväg (LBJ) (1995:1649) och kommunen tar fram detaljplan enligt plan-och bygglagen (PBL) (2010:900). Kommunens detaljplan omfattar järnvägsplanens utbredning samt en ny gång- och cykelväg på del av fastigheten Ensta 30:1. Järnvägsplanen beskriver i detalj hur utbyggnaden ska utföras samt direkta och indirekta effekter och konsekvenser utifrån olika aspekter. Med järnvägsplanen som underlag löses frågor om hur marken ska göras tillgänglig och hur eventuella intrång ska regleras. Detaljplanen reglerar användningen av mark- och vattenområden i kommunen. LBJ föreskriver att byggande av järnväg inom detaljplanelagda områden inte får strida mot gällande detaljplaner. Ombyggnaden av Roslagsbanan stämmer inte helt med de detaljplaner som finns för området varför en utbyggnad kräver att en ny detaljplan upprättas för sträckan. 3(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Detaljplanen tas fram med normalt planförfarande. Bild 1. Planprocessen för detaljplan och järnvägsplan enligt lagen om byggande av järnväg (överst) och plan- och bygglagen (nederst). Järnvägsplanen för delsträckans ombyggnad var ute på utställning under perioden september-oktober 2013. Mer detaljerad information om planprocessen finns på kommunens hemsida, www.taby.se. 4(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 PLANDATA Lägesbestämning Planområdet stäcker sig från Tibble station och norrut till Visinge station. Projektet innebär att ett nytt spår byggs öster om befintligt spår. Bild 2. Detaljplanens avgränsning markerad med svart streckad linje. 5(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Areal Den aktuella sträckan är cirka 2,5 km lång. Planområdet omfattar cirka 6,9 hektar. Markägoförhållanden Inom planområdet finns både mark som ägs av Täby kommun, privatägd mark och mark som ägs av Stockholms läns landsting (SLL). Utbyggnaden av järnvägen sker till största del inom befintlig järnvägsfastighet. Järnvägsfastigheten behöver dock i viss utsträckning breddas och gör då intrång på kommunala och privata fastigheter. Berörda fastigheter redovisas på sid 21. Järnvägsutbyggnaden har utformats så att markintrång har begränsats till ett minimum. 6(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Regional utvecklingsplan för Stockholms län - RUFS 2010 Täby centrum – Arninge är utpekat som en yttre regional stadskärna i RUFS 2010. Täby centrum – Arninge är tänkt att bli ett betydande centrum för nordostsektorn och goda kommunikationer till och från området är viktigt för utvecklingen mot en stadskärna. Det nya Täby - Översiktsplan 2010-2030 I kommunens översiktsplan, som vann laga kraft 2012, anges bland annat att Täby kommun ska verka för en förbättrad kollektivtrafikförsörjning då detta är en viktig förutsättning för kommunens och nordostsektorns tillväxt. För att kunna hantera tillväxten och samtidigt klara regionens miljömål behöver antalet spårbundna kollektivtrafikresor öka. Detta innebär bl.a. att kapaciteten på Roslagsbanan behöver ökas genom att bygga ut till dubbelspår. Målet är att en ny spårbunden kollektivtrafiklösning ska vara i drift till år 2030. Täby kommuns miljöplan 2010 – 2014 Miljöplanen, som antogs 2010, lyfter fram fyra prioriterade inriktningsmål: klimatpåverkan, vattenmiljö, halva Täby grönt och god bebyggd miljö. Under dessa mål finns ett antal effektmål och utpekade åtgärder. Följande mål är särskilt relevanta för denna detaljplan: Täby ska aktivt arbeta för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Grundvattnets kvalitet får inte försämras genom mänskliga aktiviteter som markanvändning, tillförsel av föroreningar, klorider m.m. Naturen ska förvaltas så att rekreations- och kulturhistoriska värdena och den biologiska mångfalden gynnas. Antal boende som är störda av trafikbuller ska minska. Halva Täby grönt – Grönplan Täby kommuns planeringsvision är att bevara halva Täby grönt. I grönplanen, som antogs 2007, pekas en grön kil och ett flertal rekreationsområden ut i anslutning till detaljplaneområdet. 7(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 I angränsning till Roslagsbanan, i höjd med Visinge, ligger Angarnkilen, en av kilarna i Stockholms regionala grönstruktur. Kilens södra spets utgörs av Stolpaskogen i Täby. Flera naturparker pekas ut; söder om Stockholmsvägens överfart; norr om nuvarande Ensta station samt Stolpaskogen. Dessutom finns flera grönytor med rekreativt värde längs sträckan, inklusive högt värde på trädallén öster om spåren längs sporthallen och idrottsplatsen vid Tibble station. Detaljplaner, områdesbestämmelse och förordnanden Planområdet för Roslagsbanan omfattas av stadsplan och byggnadsplan. Inom planområdet finns också områden som inte är planlagda. Följande planer berörs av denna detaljplan: S2 Stadsplan för centrala delen av Roslags-Näsby som vann laga kraft den 19 januari 1951. Stadsplanen anger en utbyggnad med bostäder, handel m.m. samt Roslagsbanan. Mark som idag är planlagd för järnvägsändamål och ett mindre avgränsat område som är planlagt som park närmast järnvägen ligger idag till viss del inom järnvägens fastighet. Mark inom stadsplan S2 som behövs för järnvägens anläggning detaljplaneläggs för järnvägsändamål. E17 Byggnadsplan som vann laga kraft den 11 april 1935. Byggnadsplanen omfattar Ensta villastad och stationssamhälle med bostäder, Roslagsbanan med Ensta station och parkmark. Detaljplanen för dubbelspår Roslagsbanan Tibble-Visinge ersätter delar av byggnadsplan E17 då Ensta stations läge förskjuts, plankorsningar ändras och mark som i byggnadsplanen är planlagd som park/plantering ianspråktas. S60 Stadsplan för kultur och idrottsområde samt för järnvägsändamål vid Täby centrum som vann laga kraft den 28 juni 1962. Inom stadsplanen finns bl.a. Åva gymnasium. Mark inom stadsplan S60 som behövs för järnvägens anläggning detaljplaneläggs för järnvägsändamål. Marken närmast järnvägen är prickad dvs. får ej bebyggas och en del av denna mark behöver tas i anspråk för att anlägga slänter till ett teknikhus för järnvägens utbyggnad. I den norra delen av planen tas en del av område planlagt för allmänt ändamål i anspråk för järnvägsändamål. 8(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 S72 Ändring av stadsplan för del av Stockholmsvägen som vann laga kraft 25 oktober 1966. Planen anger en utbyggnad av Stockholmsvägen samt bostäder och gångoch cykelbanor som gränsar till vägen. Mark som idag är planlagd som gata och gatuplantering närmast järnvägen ligger idag till viss del inom järnvägens fastighet. Mark inom stadsplan S72 som behövs för järnvägens anläggning detaljplaneläggs för järnvägsändamål. S77 Ändring av stadsplan för del av Stockholmsvägen som vann laga kraft den 16 februari 1968. Marken är planlagd för gata och gatuplantering. Järnvägens fastighet ligger delvis inom detaljplanens gräns. Mark inom stadsplan S77 som behövs för järnvägens anläggning detaljplaneläggs för järnvägsändamål. S160 Stadsplan för Stolpaskogen som vann laga kraft den 24 november 1977. Detaljplanen för dubbelspår Roslagsbanan Tibble-Visinge ersätter del av stadsplan S160 i anslutning till järnvägen med anledning av ianspråktagande av mark som i stadsplanen är planlagd som parkmark. Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplanen bedöms inte medföra risk för betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har därför inte upprättats för detaljplanen. Se vidare under rubriken Bedömning av miljöpåverkan. För järnvägsplaner är MKB obligatoriskt och Trafikförvaltningen SLL har upprättat en MKB för den aktuella järnvägssträckan. MKB-rapporten har varit underlag för redovisningen av miljöaspekterna i denna planbeskrivning. Kommunala beslut i övrigt Täby kommun och Trafikförvaltningen SLL skrev den 24 oktober 2011 under en avsiktförklaring för utbyggnaden av dubbelspår för samtliga sträckor i etapp 2 Roslagsbanan. Avsiktsförklaringen ligger till grund för arbetet och syftar till att parterna ska ha en gemensam syn på utbyggnaden. 9(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Pågående och kommande planering i området Västra Roslags-Näsby Söder om planområdet, väster om stationen Roslags-Näsby, pågår planarbete för Västra Roslags-Näsby. Planen möjliggör för en stadsutveckling med bland annat ca 600-800 nya bostäder, med inslag av service och verksamheter. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Järnväg och bebyggelseområden Befintlig järnväg och bebyggelse Roslagsbanans gren mellan Stockholm och Kårsta öppnade år 1885 och bebyggelsen har till stor del formats som stationssamhällen utmed Roslagsbanan vilket innebär att många fastigheter ligger nära den befintliga banan. Mellan Tibble och Visinge finns ett varierat tätortslandskap med verksamheter strax söder om Tibble station, villor, skola och idrottsanläggning närmast Tibble station som följs av flerbostadshusområde som övergår i villaområden blandat med parkområden. Befintlig spåranläggning mellan Tibble och Visinge omfattar enkelspår förutom vid Visinge station där det redan idag finns dubbelspår. Maxhastigheten på sträckan är 80 km/h. Två planskilda korsningar finns idag på sträckan inom planområdet, vid Tibble station och Stockholmsvägen. Bild 3 och 4. Roslagsbanan vid flerfamiljshusområde Värmevägen. Foto: Annica Rubensson (t.v.) Roslagsbanan vid villaområde Mårdvägen. Foto: Urban Rickardsson (t.h.) Källa: SLL Gestaltningsprogram Roslagsbanan sträckan Tibble-Visinge 10(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Föreslagen järnvägsutbyggnad Det tillkommande spåret förläggs öster om befintligt spår. Det befintliga spåret justeras något i sidled dels vid en kurvrätning vid Ensta station och dels i höjd med planskild passage vid Stockholmsvägen. Spåren projekteras för hastigheten 120 km/h med några undantag vid kurvor. Stationerna i Tibble och Ensta får nya mellanplattformar och Ensta station flyttas något söderut. Anslutningarna till dessa plattformar byggs om och utförs som chikanpassager där spåren korsas ett i taget, på ett säkert sätt. Den befintliga korsningen vid Byängsvägen/Banvaktarstugan stängs. En ny gång- och cykelbana utmed Stockholmsvägen söder om Turebergsvägen kommer att byggas ut som ett led av att dubbelspårsombygganden och att den befintliga gångpassagen vid Byängsvägen/Banvaktarstugan stängs. Gående och cyklister hänvisas till en ny gång- och cykelbana utmed Stockolmsvägen och att korsa spåren via Attundabron. Ett nytt stråk för gång och cykeltrafik från Ensta station norrut anläggs. Den planeras att gå i Djäknevägen och norrut via en ny cykelväg i Djäknevägens förlängning. Den går genom skogen och senare parallellt med spåren fram till Visinge station. Efter stationen fortsätter cykelmöjligheterna norrut mot två målpunkter; Täby kyrkby och Gribbylund. Cykelvägen mot Täby Kyrkby kommer att löpa i den befintliga järnvägsbron, som ersätts med ny bro för spårtrafik i ett västligare läge, och gå via Efraimsberg till befintligt cykelvägsnät. Vid Visinge station kommer möjligheten att passera över järnvägen vid båda plattformsändarna att tas bort men tillträde till plattformarna kommer att finnas kvar. En gång- och cykelbro kommer istället att anläggas över stationen med anslutningar till plattformarna med både hiss och trappor. Vid Stolpaskogen stängs den befintliga passagen och ersätts med gång- och cykelbro. Tillgänglighet Utbyggnaden till dubbelspår möjliggör för en stabil och tät tågtrafik vilket innebär kortare restider och en mer tillgänglig kollektivtrafik. Trafikförvaltningen har i sina tekniska riktlinjer för den nya anläggningen bl.a. angett att vid utformning av anslutande vägar och gång- och cykelvägar skall största möjliga tillgänglighet eftersträvas. Planen utformas enligt gällande riktlinjer i ALM (tillgänglighet på allmänna platser). 11(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Byggnadskultur och gestaltning För Roslagsbanans utbyggnad har Trafikförvaltningen tagit fram ett gestaltningsprogram för sträckan Tibble-Visinge som beskriver riktlinjerna för gestaltningen av exempelvis stationer, bullerskyddsskärmar, staket och planskilda korsningar. Målet är att tågresenären ska uppleva en sammanhållen utformning av helhetsmiljön längs med Roslagsbanan och att barriäreffekterna som dubbelspårsutbyggnaden medför kan minskas. Utformningen vid varje station föreslås få en mer platsspecifik utformning för att särprägla deras karaktär mot omgivningen. Mellan stationerna ska utformningen anpassas till karaktären i området. Längs med sträckan åtgärdas bullerstörningar med två typer av bullerskyddsskärmar: spårnära (låga) och konventionella (höga). Utformningen av de konventionella skärmarna varierar för att anpassas till omgivningens karaktär och höjden varierar mellan 2,3 m till 4,0 m rök (från rälsöverkant). De spårnära skärmarna är 0,7 m rök. Bild 5 och 6. Exempel på spårnära skärmar i betong (t.v.) och bullerskyddsskärm i trä målad med en grön slamfärg. Foto: SLL. Källa: SLL Gestaltningsprogram Roslagsbanan De konventionella bullerskyddskärmarnas detaljeringsgrad varierar utmed sträckan och är högre runt stationerna och lägre vid bebyggelsen där de döljs av vegetation. Detaljeringsgraden skiljer även mellan sidan mot tåget och sidan mot bebyggelsen med ett mönster i större skala mot tåget anpassad till upplevelse i hög hastighet. Anläggandet av bullerskydd inryms inom användningen järnvägsändamål på detaljplanekartan. Tema Arkitekter har på uppdrag av Täby kommun tagit fram ett gestaltningsprogram för nya passager och bullerskydd längs Roslagsbanans sträckning genom Täby kommun. 12(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Bild 7 Illustration: Förslag till gestaltning av lilla Stolpabron, vid Visinge station. Källa: Roslagsbanan. Gestaltningsprogram för nya passager och bullerskydd. Tema Natur Mark och vegetation Roslagsbanan mellan Tibble och Visinge går igenom ett varierat tätortslandskap. Vegetationen längs sträckan varierar från blandbarrskog i söder till villaträdgårdar, planteringar och lövskog i norr. Planområdet utgörs till största del av befintlig järnvägsanläggning samt slänter och diken öster om befintligt spår. Längs med spårområdet finns diken, slänter och vegetation samt gång- och cykelvägar som ofta är omgärdade av vegetation vilket gör att spårets närområde upplevs som grönt. Längs med sträckan finns även flera naturparker som angränsar till spårområdet. Öster om Visinge station finns Stolpaskogen vilken är Täbys största naturparksområde och utgör en del av Angarnkilen. Området har utpekade höga rekreativa värden och i skogen finns bl.a. motionsspår och Roslagsleden. Kopplingen mellan bostadsbebyggelse och Stolpaskogen är viktig att bevara ur rekreationssynpunkt. Bild 8. Karta: Naturparker i anslutning till planområdet. Källa: SLL, MKB Roslagsbanan Tibble-Visinge. 13(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Dubbelspårsutbyggnaden innebär att mark närmast spåret behöver tas i anspråk och att vegetation närmast spårområdet behöver avverkas för järnvägens anläggning, för stängsel m.m. I Täby kommuns naturparksplan från 2008 anges att träd ska bevaras som beskuggningsåtgärd för skydd av eventuella fiskar och vattenlevande insekter i diken i den nordvästra delen av Stolpaskogen. Hänsyn till detta bör tas vid genomförandet av planerade åtgärder i anslutning till Visinge station. Söder om Visinge station, finns ytterligare ett dagvattendike, (direkt öster om plangränsen). Dagvattnet leds från det diket vidare till Visingediket för att slutligen avledas till Vallentunasjön. Vegetation i spårområdets närhet kommer till följd av utbyggnaden av spår och bullerskyddsskärmar att behöva avverkas och grönytan minskar lokalt. Det finns inga utpekade naturvärden som påverkas men berörda naturparker utgör en viktig del i kommunens strategi ”halva Täby grönt”. Markbeskaffenhet och geotekniska förhållanden Planerat dubbelspår ligger i direkt anslutning till det befintliga spåret. På sträckan går Roslagsbanan omväxlande på låga bankar, i små skärningar och i nära nivå med omgivande mark. Längs med stora delar av sträckan förekommer huvudsakligen lera och därmed högt grundvatten. Lermäktigheten är som störst vid Ensta och Visinge. Det finns även högre belägna fastmarksområden med morän och berg. Vid Ensta och norrut finns sediment av sand och grus i närhet till befintlig bana. Grundvattenytans nivå varierar på sträckan från att ligga nära markytan till ca 2 till 3 meters djup under markytan. Förorenad mark I ett ca 400 m långt industriområde norr om Centralvägen på Roslagsbanans västra sida föreligger en risk för markföroreningar. Även från Roslagsbanans spårområde kan föroreningar som tungmetaller och organiska ämnen ha spridits till marken. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor som är tillsynsmyndighet ska underrättas om markföroreningar påträffas under byggskedet. Risk för skred/höga vattenstånd Länsstyrelsen i Stockholms län har identifierat aktuella utbyggnadsområden där det kan finnas förutsättningar för skred och ras. Området vid Tibble är ett sådant och där det lokalt kan finnas risk för skred och ras. Delar av sträckan TibbleVisinge ligger relativt lågt, jämfört med omgivningarna och i projekteringen för järnvägen tas hänsyn till klimatförändringar med större vattenmängder som följd. 14(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Vattenområden Inga sjöar eller större vattendrag finns i direkt anslutning till detaljplaneområdet. Område för markavvattningsföretag utmed Roslagsbanan finns vid Visinge station. Avrinningen från spårområdet kan delas in i två avrinningsområden. Dagvatten från spårområdet norr om Ensta station avleds norrut mot recipient Vallentunasjön och dagvatten från spårområdet söder om Ensta station avleds söderut till recipient Stora Värtan. En stor del av dagvattnet från järnvägen infiltreras dock i banvallen samt i de dagvattendiken som finns längs med delar av sträckan. Planområdets avstånd till ytvattenförekomster samt järnvägens relativt låga dagvattentillförsel medför att dagvattenavledningen längs sträckan inte bidrar till att tillståndet i ytvattenförekomsterna försämras. Dagvattnets påverkan på recipienterna Stora Värtan och Vallentunasjön bedöms därmed som försumbara. Gator och trafik Gatunät och korsningar Inom planområdet finns det idag åtta korsningar i plan samt tre korsningar i skilda plan mellan väg och järnväg. De tre planskilda korsningarna på sträckan är: Gång- och cykelväg under järnvägen vid Tibble station södra. Gång- och cykelporten kompletteras med en ny trappa upp till södra plattformsänden av Tibble station. Stockholmsvägen som går på vägbro över Roslagsbanan. Attundavägen som går på vägbro med separat gång- och cykelväg över Roslagsbanan. Resterande åtta korsningar är plankorsningar endast avsedda för gång- och cykelpassage. För att öka trafiksäkerheten kommer dessa plankorsningar att ersättas med nya, mer trafiksäkra lösningar. De åtta plankorsningar som berörs är: Plankorsning vid Tibble station norra. Nuvarande plankorsning byggs om till en s.k. chikanpassage med anslutning till norra änden av plattformen. Plankorsningen vid Byängsvägen/ Banvaktarstugan – stängs och gångoch cykelvägar justeras i området. 15(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Plankorsningen vid Mårdvägen – stängs och ersätts med en s.k. chikanpassage vid södra änden av nya Ensta station Plankorsning vid Ensta hållplats/Hedåsvägen - ersätts med en chikanpassage vid norra änden av nya Ensta station. Plankorsningen vid nuvarande Ensta station norra plattform – stängs och ersätts med ovan nämnda chikanpassage vid norra änden av nya Ensta station Passagen vid Stolpaskogen söder om Visinge station – stängs och ersätts med en gång- och cykelbro ca 50 m söderut och ansluts till befintligt gång- och cykelstråk. Två passager över järnvägen vid norra och södra plattformsänden vid Visinge - ersätts med en gång- och cykelbro mitt över stationen med anslutningar till plattformarna med både hiss och trappor. Befintliga anslutningar i plattformsändarna finns dock kvar men för att passera över järnvägen måste gång- och cykelbron användas. 16(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Bild 9. Karta med befintliga plankorsningar. Källa: Järnvägsplan Tibble-Visinge, SLL. 17(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Gång- och cykelvägar Längs med spårsträckan finns ett viktigt cykelstråk. Från Roslags-Näsby och norrut till Tibble station löper cykelstråket på den västra sidan av spåret. Strax söder om Tibble station växlar cykelstråket över till spårets östra sida för att vid Ensta station växla tillbaka till västra sidan av spåret, där den fortsätter norrut mot Täby kyrkby. Gång- och cykelvägen kommer även fortsättningsvis att finnas kvar i samma sträckning, dock med vissa förskjutningar och anpassningar med anledning av dubbelspårsutbyggnaden. Mellan Värmevägen och Djäknevägen behöver befintlig gång- och cykelväg flyttas österut. Det gäller framförallt sträckan vid Värmevägens flerfamiljsbebyggelse där cykelvägen flyttas mot befintlig parkering. Även fastigheten Ensta 30:1 vid Djäknevägen påverkas då cykelvägen flyttas österut en bit in på kvartersmark för att skapa plats för det nya spåret. Med anledning av stängningen av plankorsningen vid Byängsvägen planeras åtgärder för gång-och cykeltrafik längs Stockholmsvägen mellan Attundavägen och Turebergsvägen. Gång- och cykeltrafiken leds istället längs Stockholmvägen på befintlig gångbana som breddas till en gång- och cykelväg. Den leder fram till Attundavägen och där kan gående och cyklister färdas över järnvägsspåren på den så kallade Attundabron till Täby centrum. Stockholmsvägen får även på en sträcka en gångbana på dess östra sida. Vid Stolpaskogen stängs den befintliga plankorsningen och ersätts med en gång och cykelbro som ansluts till Djäknevägen och Ytterspåret. Vid Visinge station byggs en ny gång och cykelbro för passage över spåren, möjligheten att nå plattformarna på östra respektive västra sidan av spåren kvarstår. Befintliga gång- och cykelvägar ska anslutas till de nya gång- och cykelbroarna vid Stolpaskogen och vid Visinge station. GCM-vägar utformas i enlighet med riktlinjerna i GCM-handbok. 18(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Bild 9 och 10. Illustration av ny gång- och cykelbro vid Visinge station. Till vänster fågelperspektiv från sydväst, till höger situationsplan. Källa: Atkins. Bild 11. Illustration: Förslag till gestaltning av stora Stolpabron, vid Visinge station. Källa: Roslagsbanan, Gestaltningsprogram för nya passager och bullerskyd. Tema Fornlämningar och kulturmiljö Roslagsbanan passerar en rik fornlämningsmiljö men i anslutning till den berörda sträckan är det förhållandevis glest mellan kända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Vid Byängsvägen direkt väster om befintligt spår finns en banvaktarstuga, huset har inget utpekat kulturmiljövärde men är kulturhistoriskt intressant för kommunen. Tre bebyggelselämningar och ett odlingsröse finns i anslutning till Roslagsbanan. Ingen av dessa bedöms bli påverkade av detaljplanens genomförande. 19(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Friytor Lek och rekreation I planområdets närhet finns flera attraktiva rekreationsområden och idag finns det flera möjligheter att ta sig mellan områdena. En dubbelspårsutbyggnad kommer innebära tätare trafik på spåren och färre möjligheter att korsa spåren i plan. De planskilda passagerna vid Stolpaskogen och Visinge kommer dock tillsammans med ett utbyggt gång- och cykelvägnät att innebära fortsatt möjlighet att passera spåret på ett säkert sätt. I övrigt kommer plankorsningarna vid Tibble norra, och norr och söder om Ensta station att utformas som s.k. chikaner. Detta innebär att man på ett säkert sätt bara kan passera ett spår i taget. Dessa korsningar är bomreglerade. Inga obevakade plankorsningar kommer finnas kvar. Störningar Buller Utmed Roslagsbanan kommer åtgärder genomföras för att klara riktvärdena för buller vid fastigheter i spårområdets närhet. En bullerutredning har genomförts i samband med framtagandet av järnvägsplanen. Den maximala ljudnivån när ett tåg passerar överskrider i dagsläget riktvärdet vid väsentlig ombyggnad av infrastruktur (som är 70 dB(A)) vid näst intill samtliga bostäder på fastigheter som angränsar direkt till banan. Det samma gäller flertalet av de bostäder som har en fastighet mellan sig och banan, totalt ca 100 fastigheter inom utredningsområdet. Flera har bullernivå över 80 dB(A). Utbyggnaden innebär att järnvägen kommer närmare flera fastigheter på den östra sidan av järnvägen samtidigt som en ökad trafik och högre hastighet medför ökat buller. Med de bullerskyddsskärmar som planeras sänks dock bullernivåerna väsentligt i hela området jämfört med idag. För många bostadshus klaras riktvärdena helt men för vissa går det inte att sänka bullret tillräckligt mycket enbart med hjälp av skärmar vid spåren. Som komplement planeras fönsteråtgärder och lokala skärmar. De åtgärderna genomförs i samråd med fastighetsägaren. Målsättningen är att alla bostäder ska klara riktvärden både för buller i inomhusmiljö och på uteplats. 20(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Sträckan kommer att utrustas med både höga (traditionella) och låga (s.k. spårnära) bullerskydds-skärmar för att förbättra ljudnivån (se placering på illustrationsplaner). Bullerskyddsåtgärderna ingår i järnvägsplanen och Trafikförvaltningen SLL svarar för genomförandet. Vibrationer Vibrationer från järnvägstrafik kan påverka boende i järnvägens närhet genom störningar och obehag. Inom planområdet förekommer vibrationsbenägna jordarter som lera. De områden där risk för vibrationer föreligger hanteras med geotekniska åtgärder inom Trafikförvaltningen SLLs projekt. Teknisk försörjning Järnvägsutbyggnaden medför inget ökat behov av teknisk försörjning men innebär att befintliga ledningar för vatten, spillvatten, dagvatten, el, tele, bredband påverkas. Nya ledningar dras i möjligaste mån inom allmän plats. Där det inte är möjligt och där ledningar behöver korsa banvallen läggs de på järnvägens kvartersmark. Vatten och avlopp Korsande och längsgående VA-ledningar i anslutning till spårområdet tillhör huvudsakligen Täby kommun och Trafikförvaltningen SLL. Dock berörs även några större vattenledningar i Norrvattens ledningssystem. Vid markarbeten i närheten av norrvattens ledningar kommer kommunen föreskriva att man agerar efter Norrvattens skrift ” Att tänka på innan du gräver”. Detaljplanen medger ledningsomläggning. Merparten av sträckan går i skärning och därför behöver diken anläggas som kompletteras med dränering i botten för avledning av dagvatten. En befintlig trumma förlängs och tre läggs om. El Korsande el-, tele, och optokablar tillhör Fortum, Skanova, Svensk Infrastruktur, Stokab och Vattenfall. Viss omläggning av dessa kommer att ske. 21(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Bedömning av miljöpåverkan Buller från tågtrafiken är Roslagsbanans mest betydande miljöaspekt. Andra är järnvägens barriäreffekt och risken att äldre slipers medfört markföroreningar. Utbyggnaden till dubbelspår kommer att medföra fler tåg men eftersom utbyggnaden också omfattar bullerskydd kommer ljudnivåerna från tågen att bli väsentligt lägre i den omgivande bebyggelsen jämfört med idag. Barriäreffekten ökar till viss del eftersom flera möjligheter att korsa banan stängs. De nya gångoch cykelpassager som anläggs kommer dock att bli betydligt säkrare och minska risken att oskyddade trafikanter skadas. När förorenad mark påträffas kommer de massorna att tas om hand vilket minskar risken för föroreningsspridning. Utbyggnaden av kollektivtrafiken underlättar för fler att åka tåg och därmed kan bilresandet minska. Utbyggnadens samlade miljöpåverkan bedöms som övervägande positiv. Trafikförvaltningen SLL redovisar järnvägsplanens miljökonsekvenser i sin MKB. Detaljplanen omfattar enbart den planändring som behövs för järnvägsplanen samt den nya gång- och cykelvägen vid Ensta 30:1. Därför är bedömningen att för den nu aktuella detaljplanen behövs ingen miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplanen i sig bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan i lagens mening. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen upprättas med normalt förfarande. Samråd har hållits under 11 februari till 6 mars 2014, granskning har pågått under perioden 9 sep - 10 okt 2014 och detaljplanen bedöms kunna tas upp för godkännande i stadsbyggnadsnämnden under första kvartalet år 2015. Genomförandetid Detaljplanen har en genomförandetid på 10 år från det datum beslut om antagande vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning Ägare till Roslags-Näsby 2:1, AB SL, ansvarar för genomförandet av utbyggnaden och åtgärder kring dubbelspårsutbyggnaden av Roslagsbanan och 22(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 därmed för att lösa in mark för järnvägsanläggningen i nödvändig omfattning. Täby kommun ansvarar för att lösa in mark där kommunala anläggningar påverkar. Huvudmannaskap Detaljplanen omfattar allmän platsmark vid föreslagen gång- och cykelväg vid Ensta 30:1. Kommunen är huvudman för allmän platsmark, vatten- och avloppsledningar inom planområdet. Avtal En avsiktsförklaring har tecknats mellan AB SL och Täby kommun vilken ligger till grund för arbetet med systemhandling, järnvägsplan och detaljplan och syftar till att parterna ska ha en gemensam syn på utbyggnaden av dubbelspår för samtliga sträckor i etapp 2. Ett genomförandeavtal samt ett markavtal ska tecknas mellan AB SL och Täby kommun. Genomförandeavtalet reglerar utbyggnaden av Roslagsbanan, ingående kommunaltekniska anläggningar samt ansvars- och kostnadsfördelning mellan parterna. Markavtalet reglerar fastighetsrättsliga frågor som fastighetsreglering, tillfälligt nyttjande av mark och säkerställande av rättigheter mellan Trafikförvaltningen och Täby kommun. Genomförandeavtalet ska tecknas före detaljplanens antagande. AB SL skall även teckna avtal med berörda privata fastighetsägare det vill säga nyttjanderättsavtal för tillfällig nyttjanderätt och överenskommelse om fastighetsreglering i de fall det rör sig om ett permanent intrång. Täby kommun ska teckna avtal med berörda fastighetsägare där man behöver lösa in mark för kommunala anläggningar. 23(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR, KONSEKVENSER Berörda fastigheter De fastigheter som berörs av förändring avseende markanvändning, förutom AB SLs järnvägsfastighet Roslags-Näsby 2:1 redovisas i tabell nedan. Fastighetsbeteckning Bävern 1 Förändring av mark Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. Ella gård s:3 Fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. Ensta 2:2 Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. Ensta 2:3 Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. Ensta 2:4 Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. Ensta 3:1 Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. Ensta 3:2 Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. Ensta 9:17 Fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. Ensta 30:1 Mark tas i anspråk för kommunal gcm-väg (gång-, cykel- och mopedväg) då befintlig cykelväg förskjuts österut för att bereda plats för ett till spår. Ensta 31:1 Fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. 24(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Ensta 31:2 Fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. Ensta 31:3 Fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. Roslags-Näsby 28:7 Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. Strömmingen 1 Fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. Tibble 8:16 Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk för järnvägsändamål. Fler fastigheter än de som omnämns ovan kan beröras av järnvägsplanen för Roslagsbanan, sträckan Tibble-Visinge, som tas fram av Stockholms läns landsting. Se järnvägsplanen för information. Fastighetsbildning Planen föranleder flertalet mindre fastighetsförändringar för järnvägens utbyggnad och genomförande. Ombildning av berörda fastigheter sker enligt detaljplanen. Ledningsrätt, servitut För att möjliggöra passager för allmän körtrafik och gång-, cykel- och mopedtrafik längs tågsträckan, x- och z-områden i detaljplanen, kommer servitut upplåtas till förmån för kommunen. Detta regleraras i genomförandeavtal och markavtal mellan AB SL och Täby kommun. Inom u-områden på kvartersmark kan Täby kommun och andra ledningshavare trygga sina ledningar med ledningsrätt eller servitut. Säkerställande av rättigheter för respektive ledningshavares ledningar i järnvägsmarken ska enligt genomförandeavtalet på AB SLs initiativ ske genom upprättande av avtal. 25(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Allmänt Fastighetsbildnings-, ledningsrätts- och anläggningsåtgärder kan ske efter det att beslut om antagande av detaljplanen vunnit laga kraft. Förrättningskostnaderna debiteras efter en av staten fastställd taxa. Ansökan ställs skriftligen till Lantmäterimyndigheten i Täby kommun, 183 80 Täby. EKONOMISKA FRÅGOR Plan- och genomförandeekonomi De kostnader som uppstår för planläggning och genomförande regleras genom avsiktsförklaring och plankostnadsavtal mellan AB SL och Täby kommun. Inlösen, ersättning AB SL och Täby kommun kommer att söka lantmäteriförrättning för att lösa in den mark som behövs permanent för järnvägen och kommunala anläggningar. AB SL och Täby kommun avser att i första hand träffa frivilliga överenskommelser om markförvärv. De frivilliga överenskommelserna ligger till grund för lantmäterimyndighetens beslut om marköverföringar och servitutsupplåtelser. De ersättningsprinciper som tillämpas är desamma som vid expropriation. I de fall en frivillig överenskommelse inte kan träffas med en fastighetsägare eller rättighetshavare kan AB SL eller Täby kommun få frågan prövad vid lantmäterimyndigheten om tvångsvis inlösen av mark eller upplåtelse av servitut. Lantmäterimyndigheten värderar då marken och de intrång som sker i samband med marköverföringen och upplåtelse av servitut. Lantmäterimyndigheten kan, inom en lantmäteriförrättning och under särskilda förutsättningar, besluta om ersättning för byggskador. TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar Tekniska utredningar för buller, miljöteknisk markundersökning, riskanalys och miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram i samband med järnvägsplanen Tibble-Visinge. 26(26) PLANBESKRIVNING 2015-03-06 Dnr SBN 175/2013-20 Ledningar Järnvägsplanens genomförande medför flytt eller omläggning av ledningar inom järnvägsmarken. Detta beskrivs närmare i järnvägsplanen. I samband med omläggningar kommer SL se över befintliga avtal och ledningsrätter med respektive ledningsägare och teckna nya avtal med de ledningshavare som inte har avtal. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planen är framtagen av Stadsbyggnadskontorets planavdelning genom Christine Forsberg. Plankonsult har varit Mikael Bäckman och Anna Nilsson, Vectura Consulting AB. Plankonsult i granskningsskede har varit Maria Hjort, Grontmij AB: Karttekniker för detaljplanen är Anna Kask och Annelie Mellin, frågor rörande genomförande har formulerats i samråd med Jenny Lindgren. STADSBYGGNADSKONTORET Christine Forsberg Planarkitekt Jenny Lindgren Exploateringsingenjör
© Copyright 2024