1. No category

D306
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
STADSBYGGNADSKONTORET
Planarkitekt Christine Forsberg
Exploateringsingenjör Jenny Lindgren
Detaljplan för dubbelspår Roslagsbanan Tibble-Visinge, del
av Roslags-Näsby 2:1 och Ensta 2:2 m.fl.
HANDLINGAR
 Detaljplanekartor (4) med bestämmelser, skala 1:1000,upprättad 201408-12, reviderad 2015-03-06
 Plan- och genomförandebeskrivning, 2015-03-06
 Illustrationsplaner (2), skala 1:2000, upprättad 2014-08-12
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Detaljplanens syfte är att möjliggöra för en utbyggnad till dubbelspår på
Roslagsbanan mellan Tibble och Visinge station samt att möjliggöra för säkra
passager över och under järnvägen och gång- och cykelvägar längs med
Roslagsbanan. Detaljplanen ersätter delar av gällande stads- och
byggnadsplaner men berör även områden som idag inte är planlagda.
Stora delar av Roslagsbanan är idag enkelspårig vilket innebär begränsningar i
kapaciteten. Tidtabellen är oregelbunden och tågmöten vid stationer tar mycket
tid och för med sig att trafiken blir känslig för störningar. Trafikförvaltningen SLL
genomför nu ett arbete med att bygga ut Roslagsbanan för att skapa
förutsättningar för förbättrad trafikering i form av jämna tidtabeller och ökat
trafikutbud samt uppnå en bättre tillgänglighet för resenärerna.
Vid en utbyggnad av järnvägen planeras för bullerdämpande åtgärder som
bullerskyddsskärmar med mera längs med sträckan. Utbyggnaden medför även
att befintliga plankorsningar stängs eller byggs om och ersätts av nya, säkrare
korsningar.
En utbyggnad till dubbelspår innebär vidare att järnvägsområdet behöver
breddas för att rymma ytterligare ett spår, öster om befintligt spår. Detta sker
huvudsakligen inom befintlig järnvägsfastighet (SLLs mark). I viss utsträckning
2(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
berörs även annan mark (främst kommunägd mark) för anläggandet av slänter,
bullerskärmar och planskildheter för gång- och cykeltrafik m.m.
FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN
Roslagsbanan är av riksintresse för järnväg 3 kap 8§ MB vilket innebär att den
ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet
av anläggningen. Inom området finns inga riksintressen enligt 3 och 4 kap.
miljöbalken (MB) som bedöms påverkas negativt av genomförandet av planen.
Detaljplanen bedöms vara förenligt med 3, 4 och 5 kap. MB då vare sig
riksintressen eller miljökvalitetsnormer bedöms påverkas negativt.
PLANPROCESS
Kommunen och Trafikförvaltningen SLL planerar tillsammans en ombyggnad av
Roslagsbanan inom Täby kommun. Planeringen drivs som två parallella
planeringsprocesser där Trafikförvaltningen tar fram järnvägsplan enligt lagen om
byggande av järnväg (LBJ) (1995:1649) och kommunen tar fram detaljplan enligt
plan-och bygglagen (PBL) (2010:900). Kommunens detaljplan omfattar
järnvägsplanens utbredning samt en ny gång- och cykelväg på del av fastigheten
Ensta 30:1.
Järnvägsplanen beskriver i detalj hur utbyggnaden ska utföras samt direkta och
indirekta effekter och konsekvenser utifrån olika aspekter. Med järnvägsplanen
som underlag löses frågor om hur marken ska göras tillgänglig och hur eventuella
intrång ska regleras. Detaljplanen reglerar användningen av mark- och
vattenområden i kommunen.
LBJ föreskriver att byggande av järnväg inom detaljplanelagda områden inte får
strida mot gällande detaljplaner. Ombyggnaden av Roslagsbanan stämmer inte
helt med de detaljplaner som finns för området varför en utbyggnad kräver att en
ny detaljplan upprättas för sträckan.
3(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Detaljplanen tas fram med normalt planförfarande.
Bild 1. Planprocessen för detaljplan och järnvägsplan enligt lagen om byggande av
järnväg (överst) och plan- och bygglagen (nederst).
Järnvägsplanen för delsträckans ombyggnad var ute på utställning under
perioden september-oktober 2013.
Mer detaljerad information om planprocessen finns på kommunens hemsida,
www.taby.se.
4(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
PLANDATA
Lägesbestämning
Planområdet stäcker sig från Tibble station och norrut till Visinge station.
Projektet innebär att ett nytt spår byggs öster om befintligt spår.
Bild 2. Detaljplanens avgränsning markerad med svart streckad linje.
5(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Areal
Den aktuella sträckan är cirka 2,5 km lång. Planområdet omfattar cirka 6,9
hektar.
Markägoförhållanden
Inom planområdet finns både mark som ägs av Täby kommun, privatägd mark
och mark som ägs av Stockholms läns landsting (SLL). Utbyggnaden av
järnvägen sker till största del inom befintlig järnvägsfastighet.
Järnvägsfastigheten behöver dock i viss utsträckning breddas och gör då intrång
på kommunala och privata fastigheter. Berörda fastigheter redovisas på sid 21.
Järnvägsutbyggnaden har utformats så att markintrång har begränsats till ett
minimum.
6(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktliga planer
Regional utvecklingsplan för Stockholms län - RUFS 2010
Täby centrum – Arninge är utpekat som en yttre regional stadskärna i RUFS
2010. Täby centrum – Arninge är tänkt att bli ett betydande centrum för
nordostsektorn och goda kommunikationer till och från området är viktigt för
utvecklingen mot en stadskärna.
Det nya Täby - Översiktsplan 2010-2030
I kommunens översiktsplan, som vann laga kraft 2012, anges bland annat att
Täby kommun ska verka för en förbättrad kollektivtrafikförsörjning då detta är en
viktig förutsättning för kommunens och nordostsektorns tillväxt. För att kunna
hantera tillväxten och samtidigt klara regionens miljömål behöver antalet
spårbundna kollektivtrafikresor öka. Detta innebär bl.a. att kapaciteten på
Roslagsbanan behöver ökas genom att bygga ut till dubbelspår. Målet är att en
ny spårbunden kollektivtrafiklösning ska vara i drift till år 2030.
Täby kommuns miljöplan 2010 – 2014
Miljöplanen, som antogs 2010, lyfter fram fyra prioriterade inriktningsmål:
klimatpåverkan, vattenmiljö, halva Täby grönt och god bebyggd miljö. Under
dessa mål finns ett antal effektmål och utpekade åtgärder. Följande mål är
särskilt relevanta för denna detaljplan:




Täby ska aktivt arbeta för att minska de klimatpåverkande utsläppen.
Grundvattnets kvalitet får inte försämras genom mänskliga aktiviteter som
markanvändning, tillförsel av föroreningar, klorider m.m.
Naturen ska förvaltas så att rekreations- och kulturhistoriska värdena och
den biologiska mångfalden gynnas.
Antal boende som är störda av trafikbuller ska minska.
Halva Täby grönt – Grönplan
Täby kommuns planeringsvision är att bevara halva Täby grönt. I grönplanen,
som antogs 2007, pekas en grön kil och ett flertal rekreationsområden ut i
anslutning till detaljplaneområdet.
7(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
I angränsning till Roslagsbanan, i höjd med Visinge, ligger Angarnkilen, en av
kilarna i Stockholms regionala grönstruktur. Kilens södra spets utgörs av
Stolpaskogen i Täby. Flera naturparker pekas ut; söder om Stockholmsvägens
överfart; norr om nuvarande Ensta station samt Stolpaskogen. Dessutom finns
flera grönytor med rekreativt värde längs sträckan, inklusive högt värde på
trädallén öster om spåren längs sporthallen och idrottsplatsen vid Tibble station.
Detaljplaner, områdesbestämmelse och förordnanden
Planområdet för Roslagsbanan omfattas av stadsplan och byggnadsplan. Inom
planområdet finns också områden som inte är planlagda. Följande planer berörs
av denna detaljplan:
S2
Stadsplan för centrala delen av Roslags-Näsby som vann laga kraft den 19
januari 1951. Stadsplanen anger en utbyggnad med bostäder, handel m.m. samt
Roslagsbanan. Mark som idag är planlagd för järnvägsändamål och ett mindre
avgränsat område som är planlagt som park närmast järnvägen ligger idag till
viss del inom järnvägens fastighet. Mark inom stadsplan S2 som behövs för
järnvägens anläggning detaljplaneläggs för järnvägsändamål.
E17
Byggnadsplan som vann laga kraft den 11 april 1935. Byggnadsplanen omfattar
Ensta villastad och stationssamhälle med bostäder, Roslagsbanan med Ensta
station och parkmark.
Detaljplanen för dubbelspår Roslagsbanan Tibble-Visinge ersätter delar av
byggnadsplan E17 då Ensta stations läge förskjuts, plankorsningar ändras och
mark som i byggnadsplanen är planlagd som park/plantering ianspråktas.
S60
Stadsplan för kultur och idrottsområde samt för järnvägsändamål vid Täby
centrum som vann laga kraft den 28 juni 1962. Inom stadsplanen finns bl.a. Åva
gymnasium. Mark inom stadsplan S60 som behövs för järnvägens anläggning
detaljplaneläggs för järnvägsändamål. Marken närmast järnvägen är prickad dvs.
får ej bebyggas och en del av denna mark behöver tas i anspråk för att anlägga
slänter till ett teknikhus för järnvägens utbyggnad. I den norra delen av planen tas
en del av område planlagt för allmänt ändamål i anspråk för järnvägsändamål.
8(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
S72
Ändring av stadsplan för del av Stockholmsvägen som vann laga kraft 25 oktober
1966. Planen anger en utbyggnad av Stockholmsvägen samt bostäder och gångoch cykelbanor som gränsar till vägen. Mark som idag är planlagd som gata och
gatuplantering närmast järnvägen ligger idag till viss del inom järnvägens
fastighet. Mark inom stadsplan S72 som behövs för järnvägens anläggning
detaljplaneläggs för järnvägsändamål.
S77
Ändring av stadsplan för del av Stockholmsvägen som vann laga kraft den 16
februari 1968. Marken är planlagd för gata och gatuplantering. Järnvägens
fastighet ligger delvis inom detaljplanens gräns. Mark inom stadsplan S77 som
behövs för järnvägens anläggning detaljplaneläggs för järnvägsändamål.
S160
Stadsplan för Stolpaskogen som vann laga kraft den 24 november 1977.
Detaljplanen för dubbelspår Roslagsbanan Tibble-Visinge ersätter del av
stadsplan S160 i anslutning till järnvägen med anledning av ianspråktagande av
mark som i stadsplanen är planlagd som parkmark.
Miljökonsekvensbeskrivning
Detaljplanen bedöms inte medföra risk för betydande miljöpåverkan. Någon
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har därför inte upprättats för detaljplanen. Se
vidare under rubriken Bedömning av miljöpåverkan. För järnvägsplaner är MKB
obligatoriskt och Trafikförvaltningen SLL har upprättat en MKB för den aktuella
järnvägssträckan. MKB-rapporten har varit underlag för redovisningen av
miljöaspekterna i denna planbeskrivning.
Kommunala beslut i övrigt
Täby kommun och Trafikförvaltningen SLL skrev den 24 oktober 2011 under en
avsiktförklaring för utbyggnaden av dubbelspår för samtliga sträckor i etapp 2
Roslagsbanan. Avsiktsförklaringen ligger till grund för arbetet och syftar till att
parterna ska ha en gemensam syn på utbyggnaden.
9(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Pågående och kommande planering i området
Västra Roslags-Näsby
Söder om planområdet, väster om stationen Roslags-Näsby, pågår planarbete för
Västra Roslags-Näsby. Planen möjliggör för en stadsutveckling med bland annat
ca 600-800 nya bostäder, med inslag av service och verksamheter.
FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER
Järnväg och bebyggelseområden
Befintlig järnväg och bebyggelse
Roslagsbanans gren mellan Stockholm och Kårsta öppnade år 1885 och
bebyggelsen har till stor del formats som stationssamhällen utmed Roslagsbanan
vilket innebär att många fastigheter ligger nära den befintliga banan. Mellan
Tibble och Visinge finns ett varierat tätortslandskap med verksamheter strax
söder om Tibble station, villor, skola och idrottsanläggning närmast Tibble station
som följs av flerbostadshusområde som övergår i villaområden blandat med
parkområden.
Befintlig spåranläggning mellan Tibble och Visinge omfattar enkelspår förutom
vid Visinge station där det redan idag finns dubbelspår. Maxhastigheten på
sträckan är 80 km/h. Två planskilda korsningar finns idag på sträckan inom
planområdet, vid Tibble station och Stockholmsvägen.
Bild 3 och 4. Roslagsbanan vid flerfamiljshusområde Värmevägen. Foto: Annica
Rubensson (t.v.) Roslagsbanan vid villaområde Mårdvägen. Foto: Urban Rickardsson
(t.h.) Källa: SLL Gestaltningsprogram Roslagsbanan sträckan Tibble-Visinge
10(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Föreslagen järnvägsutbyggnad
Det tillkommande spåret förläggs öster om befintligt spår. Det befintliga spåret
justeras något i sidled dels vid en kurvrätning vid Ensta station och dels i höjd
med planskild passage vid Stockholmsvägen. Spåren projekteras för hastigheten
120 km/h med några undantag vid kurvor.
Stationerna i Tibble och Ensta får nya mellanplattformar och Ensta station flyttas
något söderut. Anslutningarna till dessa plattformar byggs om och utförs som
chikanpassager där spåren korsas ett i taget, på ett säkert sätt. Den befintliga
korsningen vid Byängsvägen/Banvaktarstugan stängs.
En ny gång- och cykelbana utmed Stockholmsvägen söder om Turebergsvägen
kommer att byggas ut som ett led av att dubbelspårsombygganden och att den
befintliga gångpassagen vid Byängsvägen/Banvaktarstugan stängs. Gående och
cyklister hänvisas till en ny gång- och cykelbana utmed Stockolmsvägen och att
korsa spåren via Attundabron.
Ett nytt stråk för gång och cykeltrafik från Ensta station norrut anläggs. Den
planeras att gå i Djäknevägen och norrut via en ny cykelväg i Djäknevägens
förlängning. Den går genom skogen och senare parallellt med spåren fram till
Visinge station. Efter stationen fortsätter cykelmöjligheterna norrut mot två
målpunkter; Täby kyrkby och Gribbylund. Cykelvägen mot Täby Kyrkby kommer
att löpa i den befintliga järnvägsbron, som ersätts med ny bro för spårtrafik i ett
västligare läge, och gå via Efraimsberg till befintligt cykelvägsnät. Vid Visinge station kommer möjligheten att passera över järnvägen vid båda
plattformsändarna att tas bort men tillträde till plattformarna kommer att finnas
kvar. En gång- och cykelbro kommer istället att anläggas över stationen med
anslutningar till plattformarna med både hiss och trappor. Vid Stolpaskogen
stängs den befintliga passagen och ersätts med gång- och cykelbro.
Tillgänglighet
Utbyggnaden till dubbelspår möjliggör för en stabil och tät tågtrafik vilket innebär
kortare restider och en mer tillgänglig kollektivtrafik. Trafikförvaltningen har i sina
tekniska riktlinjer för den nya anläggningen bl.a. angett att vid utformning av
anslutande vägar och gång- och cykelvägar skall största möjliga tillgänglighet
eftersträvas.
Planen utformas enligt gällande riktlinjer i ALM (tillgänglighet på allmänna
platser).
11(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Byggnadskultur och gestaltning
För Roslagsbanans utbyggnad har Trafikförvaltningen tagit fram ett
gestaltningsprogram för sträckan Tibble-Visinge som beskriver riktlinjerna för
gestaltningen av exempelvis stationer, bullerskyddsskärmar, staket och
planskilda korsningar. Målet är att tågresenären ska uppleva en sammanhållen
utformning av helhetsmiljön längs med Roslagsbanan och att barriäreffekterna
som dubbelspårsutbyggnaden medför kan minskas. Utformningen vid varje
station föreslås få en mer platsspecifik utformning för att särprägla deras karaktär
mot omgivningen. Mellan stationerna ska utformningen anpassas till karaktären i
området.
Längs med sträckan åtgärdas bullerstörningar med två typer av
bullerskyddsskärmar: spårnära (låga) och konventionella (höga). Utformningen
av de konventionella skärmarna varierar för att anpassas till omgivningens
karaktär och höjden varierar mellan 2,3 m till 4,0 m rök (från rälsöverkant). De
spårnära skärmarna är 0,7 m rök.
Bild 5 och 6. Exempel på spårnära skärmar i betong (t.v.) och bullerskyddsskärm i trä
målad med en grön slamfärg. Foto: SLL. Källa: SLL Gestaltningsprogram Roslagsbanan
De konventionella bullerskyddskärmarnas detaljeringsgrad varierar utmed
sträckan och är högre runt stationerna och lägre vid bebyggelsen där de döljs av
vegetation. Detaljeringsgraden skiljer även mellan sidan mot tåget och sidan mot
bebyggelsen med ett mönster i större skala mot tåget anpassad till upplevelse i
hög hastighet.
Anläggandet av bullerskydd inryms inom användningen järnvägsändamål på
detaljplanekartan.
Tema Arkitekter har på uppdrag av Täby kommun tagit fram ett
gestaltningsprogram för nya passager och bullerskydd längs Roslagsbanans
sträckning genom Täby kommun.
12(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Bild 7 Illustration: Förslag till gestaltning av lilla Stolpabron, vid Visinge station.
Källa: Roslagsbanan. Gestaltningsprogram för nya passager och bullerskydd. Tema
Natur
Mark och vegetation
Roslagsbanan mellan Tibble och Visinge går igenom ett varierat tätortslandskap.
Vegetationen längs sträckan varierar från blandbarrskog i söder till
villaträdgårdar, planteringar och lövskog i norr. Planområdet utgörs till största del
av befintlig järnvägsanläggning samt slänter och diken öster om befintligt spår.
Längs med spårområdet finns diken, slänter och vegetation samt gång- och
cykelvägar som ofta är omgärdade av vegetation vilket gör att spårets närområde
upplevs som grönt. Längs med sträckan finns även flera naturparker som
angränsar till spårområdet.
Öster om Visinge station finns
Stolpaskogen vilken är Täbys största
naturparksområde och utgör en del av
Angarnkilen. Området har utpekade
höga rekreativa värden och i skogen
finns bl.a. motionsspår och
Roslagsleden. Kopplingen mellan
bostadsbebyggelse och Stolpaskogen
är viktig att bevara ur
rekreationssynpunkt.
Bild 8. Karta: Naturparker i anslutning
till planområdet. Källa: SLL, MKB
Roslagsbanan Tibble-Visinge.
13(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Dubbelspårsutbyggnaden innebär att mark närmast spåret behöver tas i anspråk
och att vegetation närmast spårområdet behöver avverkas för järnvägens
anläggning, för stängsel m.m. I Täby kommuns naturparksplan från 2008 anges
att träd ska bevaras som beskuggningsåtgärd för skydd av eventuella fiskar och
vattenlevande insekter i diken i den nordvästra delen av Stolpaskogen. Hänsyn
till detta bör tas vid genomförandet av planerade åtgärder i anslutning till Visinge
station. Söder om Visinge station, finns ytterligare ett dagvattendike, (direkt öster
om plangränsen). Dagvattnet leds från det diket vidare till Visingediket för att
slutligen avledas till Vallentunasjön.
Vegetation i spårområdets närhet kommer till följd av utbyggnaden av spår och
bullerskyddsskärmar att behöva avverkas och grönytan minskar lokalt. Det finns
inga utpekade naturvärden som påverkas men berörda naturparker utgör en
viktig del i kommunens strategi ”halva Täby grönt”.
Markbeskaffenhet och geotekniska förhållanden
Planerat dubbelspår ligger i direkt anslutning till det befintliga spåret. På sträckan
går Roslagsbanan omväxlande på låga bankar, i små skärningar och i nära nivå
med omgivande mark. Längs med stora delar av sträckan förekommer
huvudsakligen lera och därmed högt grundvatten. Lermäktigheten är som störst
vid Ensta och Visinge. Det finns även högre belägna fastmarksområden med
morän och berg. Vid Ensta och norrut finns sediment av sand och grus i närhet till
befintlig bana. Grundvattenytans nivå varierar på sträckan från att ligga nära
markytan till ca 2 till 3 meters djup under markytan.
Förorenad mark
I ett ca 400 m långt industriområde norr om Centralvägen på Roslagsbanans
västra sida föreligger en risk för markföroreningar. Även från Roslagsbanans
spårområde kan föroreningar som tungmetaller och organiska ämnen ha spridits
till marken. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor som är
tillsynsmyndighet ska underrättas om markföroreningar påträffas under
byggskedet.
Risk för skred/höga vattenstånd
Länsstyrelsen i Stockholms län har identifierat aktuella utbyggnadsområden där
det kan finnas förutsättningar för skred och ras. Området vid Tibble är ett sådant
och där det lokalt kan finnas risk för skred och ras. Delar av sträckan TibbleVisinge ligger relativt lågt, jämfört med omgivningarna och i projekteringen för
järnvägen tas hänsyn till klimatförändringar med större vattenmängder som följd.
14(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Vattenområden
Inga sjöar eller större vattendrag finns i direkt anslutning till detaljplaneområdet.
Område för markavvattningsföretag utmed Roslagsbanan finns vid Visinge
station. Avrinningen från spårområdet kan delas in i två avrinningsområden.
Dagvatten från spårområdet norr om Ensta station avleds norrut mot recipient
Vallentunasjön och dagvatten från spårområdet söder om Ensta station avleds
söderut till recipient Stora Värtan.
En stor del av dagvattnet från järnvägen infiltreras dock i banvallen samt i de
dagvattendiken som finns längs med delar av sträckan. Planområdets avstånd till
ytvattenförekomster samt järnvägens relativt låga dagvattentillförsel medför att
dagvattenavledningen längs sträckan inte bidrar till att tillståndet i
ytvattenförekomsterna försämras. Dagvattnets påverkan på recipienterna Stora
Värtan och Vallentunasjön bedöms därmed som försumbara.
Gator och trafik
Gatunät och korsningar
Inom planområdet finns det idag åtta korsningar i plan samt tre korsningar i skilda
plan mellan väg och järnväg.
De tre planskilda korsningarna på sträckan är:
 Gång- och cykelväg under järnvägen vid Tibble station södra. Gång- och
cykelporten kompletteras med en ny trappa upp till södra plattformsänden
av Tibble station.
 Stockholmsvägen som går på vägbro över Roslagsbanan.
 Attundavägen som går på vägbro med separat gång- och cykelväg över
Roslagsbanan.
Resterande åtta korsningar är plankorsningar endast avsedda för gång- och
cykelpassage. För att öka trafiksäkerheten kommer dessa plankorsningar att
ersättas med nya, mer trafiksäkra lösningar.
De åtta plankorsningar som berörs är:
 Plankorsning vid Tibble station norra. Nuvarande plankorsning byggs om
till en s.k. chikanpassage med anslutning till norra änden av plattformen.
 Plankorsningen vid Byängsvägen/ Banvaktarstugan – stängs och gångoch cykelvägar justeras i området.
15(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06





Dnr SBN 175/2013-20
Plankorsningen vid Mårdvägen – stängs och ersätts med en s.k.
chikanpassage vid södra änden av nya Ensta station
Plankorsning vid Ensta hållplats/Hedåsvägen - ersätts med en
chikanpassage vid norra änden av nya Ensta station.
Plankorsningen vid nuvarande Ensta station norra plattform – stängs och
ersätts med ovan nämnda chikanpassage vid norra änden av nya Ensta
station
Passagen vid Stolpaskogen söder om Visinge station – stängs och ersätts
med en gång- och cykelbro ca 50 m söderut och ansluts till befintligt
gång- och cykelstråk.
Två passager över järnvägen vid norra och södra plattformsänden vid
Visinge - ersätts med en gång- och cykelbro mitt över stationen med
anslutningar till plattformarna med både hiss och trappor. Befintliga
anslutningar i plattformsändarna finns dock kvar men för att passera över
järnvägen måste gång- och cykelbron användas.
16(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Bild 9. Karta med befintliga plankorsningar. Källa: Järnvägsplan Tibble-Visinge, SLL.
17(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Gång- och cykelvägar
Längs med spårsträckan finns ett viktigt cykelstråk. Från Roslags-Näsby och
norrut till Tibble station löper cykelstråket på den västra sidan av spåret. Strax
söder om Tibble station växlar cykelstråket över till spårets östra sida för att vid
Ensta station växla tillbaka till västra sidan av spåret, där den fortsätter norrut mot
Täby kyrkby. Gång- och cykelvägen kommer även fortsättningsvis att finnas kvar
i samma sträckning, dock med vissa förskjutningar och anpassningar med
anledning av dubbelspårsutbyggnaden.
Mellan Värmevägen och Djäknevägen behöver befintlig gång- och cykelväg
flyttas österut. Det gäller framförallt sträckan vid Värmevägens
flerfamiljsbebyggelse där cykelvägen flyttas mot befintlig parkering. Även
fastigheten Ensta 30:1 vid Djäknevägen påverkas då cykelvägen flyttas österut
en bit in på kvartersmark för att skapa plats för det nya spåret.
Med anledning av stängningen av plankorsningen vid Byängsvägen planeras
åtgärder för gång-och cykeltrafik längs Stockholmsvägen mellan Attundavägen
och Turebergsvägen. Gång- och cykeltrafiken leds istället längs Stockholmvägen
på befintlig gångbana som breddas till en gång- och cykelväg. Den leder fram till
Attundavägen och där kan gående och cyklister färdas över järnvägsspåren på
den så kallade Attundabron till Täby centrum. Stockholmsvägen får även på en
sträcka en gångbana på dess östra sida.
Vid Stolpaskogen stängs den befintliga plankorsningen och ersätts med en gång
och cykelbro som ansluts till Djäknevägen och Ytterspåret. Vid Visinge station
byggs en ny gång och cykelbro för passage över spåren, möjligheten att nå
plattformarna på östra respektive västra sidan av spåren kvarstår.
Befintliga gång- och cykelvägar ska anslutas till de nya gång- och cykelbroarna
vid Stolpaskogen och vid Visinge station.
GCM-vägar utformas i enlighet med riktlinjerna i GCM-handbok.
18(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Bild 9 och 10. Illustration av ny gång- och cykelbro vid Visinge station. Till vänster
fågelperspektiv från sydväst, till höger situationsplan. Källa: Atkins.
Bild 11. Illustration: Förslag till gestaltning av stora Stolpabron, vid Visinge station.
Källa: Roslagsbanan, Gestaltningsprogram för nya passager och bullerskyd. Tema
Fornlämningar och kulturmiljö
Roslagsbanan passerar en rik fornlämningsmiljö men i anslutning till den berörda
sträckan är det förhållandevis glest mellan kända fornlämningar och
kulturhistoriska lämningar. Vid Byängsvägen direkt väster om befintligt spår finns
en banvaktarstuga, huset har inget utpekat kulturmiljövärde men är
kulturhistoriskt intressant för kommunen.
Tre bebyggelselämningar och ett odlingsröse finns i anslutning till Roslagsbanan.
Ingen av dessa bedöms bli påverkade av detaljplanens genomförande.
19(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Friytor
Lek och rekreation
I planområdets närhet finns flera attraktiva rekreationsområden och idag finns det
flera möjligheter att ta sig mellan områdena. En dubbelspårsutbyggnad kommer
innebära tätare trafik på spåren och färre möjligheter att korsa spåren i plan.
De planskilda passagerna vid Stolpaskogen och Visinge kommer dock
tillsammans med ett utbyggt gång- och cykelvägnät att innebära fortsatt möjlighet
att passera spåret på ett säkert sätt.
I övrigt kommer plankorsningarna vid Tibble norra, och norr och söder om Ensta
station att utformas som s.k. chikaner. Detta innebär att man på ett säkert sätt
bara kan passera ett spår i taget. Dessa korsningar är bomreglerade. Inga
obevakade plankorsningar kommer finnas kvar.
Störningar
Buller
Utmed Roslagsbanan kommer åtgärder genomföras för att klara riktvärdena för
buller vid fastigheter i spårområdets närhet. En bullerutredning har genomförts i
samband med framtagandet av järnvägsplanen.
Den maximala ljudnivån när ett tåg passerar överskrider i dagsläget riktvärdet vid
väsentlig ombyggnad av infrastruktur (som är 70 dB(A)) vid näst intill samtliga
bostäder på fastigheter som angränsar direkt till banan. Det samma gäller
flertalet av de bostäder som har en fastighet mellan sig och banan, totalt ca 100
fastigheter inom utredningsområdet. Flera har bullernivå över 80 dB(A).
Utbyggnaden innebär att järnvägen kommer närmare flera fastigheter på den
östra sidan av järnvägen samtidigt som en ökad trafik och högre hastighet medför
ökat buller. Med de bullerskyddsskärmar som planeras sänks dock bullernivåerna
väsentligt i hela området jämfört med idag. För många bostadshus klaras
riktvärdena helt men för vissa går det inte att sänka bullret tillräckligt mycket
enbart med hjälp av skärmar vid spåren. Som komplement planeras
fönsteråtgärder och lokala skärmar. De åtgärderna genomförs i samråd med
fastighetsägaren. Målsättningen är att alla bostäder ska klara riktvärden både för
buller i inomhusmiljö och på uteplats.
20(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Sträckan kommer att utrustas med både höga (traditionella) och låga (s.k.
spårnära) bullerskydds-skärmar för att förbättra ljudnivån (se placering på
illustrationsplaner).
Bullerskyddsåtgärderna ingår i järnvägsplanen och Trafikförvaltningen SLL svarar
för genomförandet.
Vibrationer
Vibrationer från järnvägstrafik kan påverka boende i järnvägens närhet genom
störningar och obehag. Inom planområdet förekommer vibrationsbenägna
jordarter som lera. De områden där risk för vibrationer föreligger hanteras med
geotekniska åtgärder inom Trafikförvaltningen SLLs projekt.
Teknisk försörjning
Järnvägsutbyggnaden medför inget ökat behov av teknisk försörjning men
innebär att befintliga ledningar för vatten, spillvatten, dagvatten, el, tele,
bredband påverkas. Nya ledningar dras i möjligaste mån inom allmän plats. Där
det inte är möjligt och där ledningar behöver korsa banvallen läggs de på
järnvägens kvartersmark.
Vatten och avlopp
Korsande och längsgående VA-ledningar i anslutning till spårområdet tillhör
huvudsakligen Täby kommun och Trafikförvaltningen SLL. Dock berörs även
några större vattenledningar i Norrvattens ledningssystem. Vid markarbeten i
närheten av norrvattens ledningar kommer kommunen föreskriva att man agerar
efter Norrvattens skrift ” Att tänka på innan du gräver”.
Detaljplanen medger ledningsomläggning.
Merparten av sträckan går i skärning och därför behöver diken anläggas som
kompletteras med dränering i botten för avledning av dagvatten. En befintlig
trumma förlängs och tre läggs om.
El
Korsande el-, tele, och optokablar tillhör Fortum, Skanova, Svensk Infrastruktur,
Stokab och Vattenfall. Viss omläggning av dessa kommer att ske.
21(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Bedömning av miljöpåverkan
Buller från tågtrafiken är Roslagsbanans mest betydande miljöaspekt. Andra är
järnvägens barriäreffekt och risken att äldre slipers medfört markföroreningar.
Utbyggnaden till dubbelspår kommer att medföra fler tåg men eftersom
utbyggnaden också omfattar bullerskydd kommer ljudnivåerna från tågen att bli
väsentligt lägre i den omgivande bebyggelsen jämfört med idag. Barriäreffekten
ökar till viss del eftersom flera möjligheter att korsa banan stängs. De nya gångoch cykelpassager som anläggs kommer dock att bli betydligt säkrare och
minska risken att oskyddade trafikanter skadas.
När förorenad mark påträffas kommer de massorna att tas om hand vilket
minskar risken för föroreningsspridning. Utbyggnaden av kollektivtrafiken
underlättar för fler att åka tåg och därmed kan bilresandet minska. Utbyggnadens
samlade miljöpåverkan bedöms som övervägande positiv.
Trafikförvaltningen SLL redovisar järnvägsplanens miljökonsekvenser i sin MKB.
Detaljplanen omfattar enbart den planändring som behövs för järnvägsplanen
samt den nya gång- och cykelvägen vid Ensta 30:1. Därför är bedömningen att
för den nu aktuella detaljplanen behövs ingen miljökonsekvensbeskrivning.
Detaljplanen i sig bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan i lagens
mening.
ORGANISATORISKA FRÅGOR
Tidplan
Detaljplanen upprättas med normalt förfarande. Samråd har hållits under 11
februari till 6 mars 2014, granskning har pågått under perioden 9 sep - 10 okt
2014 och detaljplanen bedöms kunna tas upp för godkännande i
stadsbyggnadsnämnden under första kvartalet år 2015.
Genomförandetid
Detaljplanen har en genomförandetid på 10 år från det datum beslut om
antagande vunnit laga kraft.
Ansvarsfördelning
Ägare till Roslags-Näsby 2:1, AB SL, ansvarar för genomförandet av
utbyggnaden och åtgärder kring dubbelspårsutbyggnaden av Roslagsbanan och
22(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
därmed för att lösa in mark för järnvägsanläggningen i nödvändig omfattning.
Täby kommun ansvarar för att lösa in mark där kommunala anläggningar
påverkar.
Huvudmannaskap
Detaljplanen omfattar allmän platsmark vid föreslagen gång- och cykelväg vid
Ensta 30:1. Kommunen är huvudman för allmän platsmark, vatten- och
avloppsledningar inom planområdet.
Avtal
En avsiktsförklaring har tecknats mellan AB SL och Täby kommun vilken ligger till
grund för arbetet med systemhandling, järnvägsplan och detaljplan och syftar till
att parterna ska ha en gemensam syn på utbyggnaden av dubbelspår för
samtliga sträckor i etapp 2.
Ett genomförandeavtal samt ett markavtal ska tecknas mellan AB SL och Täby
kommun. Genomförandeavtalet reglerar utbyggnaden av Roslagsbanan,
ingående kommunaltekniska anläggningar samt ansvars- och kostnadsfördelning
mellan parterna. Markavtalet reglerar fastighetsrättsliga frågor som
fastighetsreglering, tillfälligt nyttjande av mark och säkerställande av rättigheter
mellan Trafikförvaltningen och Täby kommun. Genomförandeavtalet ska tecknas
före detaljplanens antagande.
AB SL skall även teckna avtal med berörda privata fastighetsägare det vill säga
nyttjanderättsavtal för tillfällig nyttjanderätt och överenskommelse om
fastighetsreglering i de fall det rör sig om ett permanent intrång. Täby kommun
ska teckna avtal med berörda fastighetsägare där man behöver lösa in mark för
kommunala anläggningar.
23(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR, KONSEKVENSER
Berörda fastigheter
De fastigheter som berörs av förändring avseende markanvändning, förutom AB
SLs järnvägsfastighet Roslags-Näsby 2:1 redovisas i tabell nedan.
Fastighetsbeteckning
Bävern 1
Förändring av mark
Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk
för järnvägsändamål.
Ella gård s:3
Fastighet som delvis tas i anspråk för
järnvägsändamål.
Ensta 2:2
Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk
för järnvägsändamål.
Ensta 2:3
Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk
för järnvägsändamål.
Ensta 2:4
Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk
för järnvägsändamål.
Ensta 3:1
Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk
för järnvägsändamål.
Ensta 3:2
Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk
för järnvägsändamål.
Ensta 9:17
Fastighet som delvis tas i anspråk för
järnvägsändamål.
Ensta 30:1
Mark tas i anspråk för kommunal gcm-väg (gång-,
cykel- och mopedväg) då befintlig cykelväg
förskjuts österut för att bereda plats för ett till spår.
Ensta 31:1
Fastighet som delvis tas i anspråk för
järnvägsändamål.
24(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Ensta 31:2
Fastighet som delvis tas i anspråk för
järnvägsändamål.
Ensta 31:3
Fastighet som delvis tas i anspråk för
järnvägsändamål.
Roslags-Näsby 28:7
Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk
för järnvägsändamål.
Strömmingen 1
Fastighet som delvis tas i anspråk för
järnvägsändamål.
Tibble 8:16
Kommunalägd fastighet som delvis tas i anspråk
för järnvägsändamål.
Fler fastigheter än de som omnämns ovan kan beröras av järnvägsplanen för
Roslagsbanan, sträckan Tibble-Visinge, som tas fram av Stockholms läns
landsting. Se järnvägsplanen för information.
Fastighetsbildning
Planen föranleder flertalet mindre fastighetsförändringar för järnvägens
utbyggnad och genomförande. Ombildning av berörda fastigheter sker enligt
detaljplanen.
Ledningsrätt, servitut
För att möjliggöra passager för allmän körtrafik och gång-, cykel- och mopedtrafik
längs tågsträckan, x- och z-områden i detaljplanen, kommer servitut upplåtas till
förmån för kommunen. Detta regleraras i genomförandeavtal och markavtal
mellan AB SL och Täby kommun.
Inom u-områden på kvartersmark kan Täby kommun och andra ledningshavare
trygga sina ledningar med ledningsrätt eller servitut. Säkerställande av rättigheter
för respektive ledningshavares ledningar i järnvägsmarken ska enligt
genomförandeavtalet på AB SLs initiativ ske genom upprättande av avtal.
25(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Allmänt
Fastighetsbildnings-, ledningsrätts- och anläggningsåtgärder kan ske efter det att
beslut om antagande av detaljplanen vunnit laga kraft. Förrättningskostnaderna
debiteras efter en av staten fastställd taxa. Ansökan ställs skriftligen till
Lantmäterimyndigheten i Täby kommun, 183 80 Täby.
EKONOMISKA FRÅGOR
Plan- och genomförandeekonomi
De kostnader som uppstår för planläggning och genomförande regleras genom
avsiktsförklaring och plankostnadsavtal mellan AB SL och Täby kommun.
Inlösen, ersättning
AB SL och Täby kommun kommer att söka lantmäteriförrättning för att lösa in
den mark som behövs permanent för järnvägen och kommunala anläggningar.
AB SL och Täby kommun avser att i första hand träffa frivilliga
överenskommelser om markförvärv. De frivilliga överenskommelserna ligger till
grund för lantmäterimyndighetens beslut om marköverföringar och
servitutsupplåtelser. De ersättningsprinciper som tillämpas är desamma som vid
expropriation.
I de fall en frivillig överenskommelse inte kan träffas med en fastighetsägare eller
rättighetshavare kan AB SL eller Täby kommun få frågan prövad vid
lantmäterimyndigheten om tvångsvis inlösen av mark eller upplåtelse av servitut.
Lantmäterimyndigheten värderar då marken och de intrång som sker i samband
med marköverföringen och upplåtelse av servitut.
Lantmäterimyndigheten kan, inom en lantmäteriförrättning och under särskilda
förutsättningar, besluta om ersättning för byggskador.
TEKNISKA FRÅGOR
Tekniska utredningar
Tekniska utredningar för buller, miljöteknisk markundersökning, riskanalys och
miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram i samband med järnvägsplanen
Tibble-Visinge.
26(26)
PLANBESKRIVNING
2015-03-06
Dnr SBN 175/2013-20
Ledningar
Järnvägsplanens genomförande medför flytt eller omläggning av ledningar inom
järnvägsmarken. Detta beskrivs närmare i järnvägsplanen. I samband med
omläggningar kommer SL se över befintliga avtal och ledningsrätter med
respektive ledningsägare och teckna nya avtal med de ledningshavare som inte
har avtal.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Planen är framtagen av Stadsbyggnadskontorets planavdelning genom Christine
Forsberg. Plankonsult har varit Mikael Bäckman och Anna Nilsson, Vectura
Consulting AB. Plankonsult i granskningsskede har varit Maria Hjort, Grontmij
AB: Karttekniker för detaljplanen är Anna Kask och Annelie Mellin, frågor rörande
genomförande har formulerats i samråd med Jenny Lindgren.
STADSBYGGNADSKONTORET
Christine Forsberg
Planarkitekt
Jenny Lindgren
Exploateringsingenjör