Års redo visn ing 2014 Organisation Högskolestyrelse Rektor Fakultetsnämnd Ekonomisektionen Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, (EST) IT-sektionen Personalsektionen Rektors kansli Sektionen för kommunikation och externa relationer Akademin för hälsa, vård och välfärd, (HVV) Akademin för innovation, design och teknik, (IDT) Studentcentrum Utbildnings- och forskningssektionen Högskolebibliotek Akademier Förvaltning Campussektionen Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, (UKK) Högskolestyrelsens ordförande: Madeleine Caesar Högskolans ledande funktioner: Rektor Karin Röding Prorektor Paul Pettersson Dekan fakultetsnämnden Lene Martin Prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå Anne Söderlund Prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Peter Gustafsson Förvaltningschef Marie Eriksson Bibliotekschef Lisa Petersen Chef för akademin för ekonomi, samhälle och teknik Thomas Wahl Chef för akademin för hälsa, vård och välfärd Maria Müllersdorf Chef för akademin för innovation, design och teknik Damir Isovic Chef för akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pia Lindberg Mälardalens studentkårs ordförande Uliana Zakladna och Vera Songer t.o.m. 2014-06-30 Amanda Kollberg och Eva Fridh fr.o.m. 2014-07-01 Innehåll Rektor har ordet 5 Resultatredovisningens utformning Redovisning enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag 7 7 Högskolans strategiska utgångspunkter och mål 8 Kvalitet9 Samverkan10 Jämlikhet10 Hållbar utveckling 11 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 13 Programutbud13 Rekrytering14 Antal studenter 15 Studieprestationer16 Genomsnittlig prestationsgrad 16 Examina19 Studentinflytande20 Samverkan20 Internationalisering21 Jämlikhet21 Utbildning på forskarnivå 25 Utbud25 Rekrytering25 Antal doktorander 25 Examina26 Studentinflytande27 Samverkan27 Internationalisering28 Forskning31 Forskningsinriktningar31 Industriell ekonomi och organisation 32 Samverkan32 Forskningsprestationer33 Anställda37 Kompetensförsörjning37 Jämlikhet37 Undervisande och forskande personal 37 Vetenskaplig meritering bland lärare 38 Högskolepedagogisk kompetens 38 Sjukfrånvaro38 Särskilda åtaganden – Idélab 41 Högskolans ekonomiska utveckling 43 Kapitalförändring43 Investeringar44 Utsikter för 2015 och framåt 45 Ekonomiskt utfall per verksamhetsgren 46 Resultaträkning per verksamhetsgrenar 47 Grundläggande högskoleutbildning 47 Forskning och forskarutbildning 47 Forskarutbildning47 Årsbokslut49 Resultaträkning49 Balansräkning50 Anslagsredovisning51 Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) 53 Tilläggsuppgifter och noter 55 Väsentliga uppgifter 59 4 5 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Rektor har ordet En viktig satsning som startade under 2013 och avslutades 2014 var högskolans forskningsutvärdering MDH’s Evaluation for improved Research quality – MER14. Utvärderingen skedde enligt beprövad metod, med internationella bedömargrupper bestående av forskare från lärosäten runt om i världen. Resultatet av utvärderingen kommer att ligga till grund för strategiska beslut för att stärka kvaliteten i forskningen och därmed vara ett viktigt stöd i ställningstaganden för perioden 2017-2022. Utfallen från MER14 redovisades för högskolestyrelsen i september 2014. Styrelsen har under hösten även gett i uppdrag att ta fram en ny forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2017-2022. Under året avslutades Universitetskanslersämbetets (UKÄ) nationella kvalitetsutvärderingar för perioden 2011-2014 avseende utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Uppföljning av examina som bedöms ha bristande kvalitet kvarstår till viss del. Totalt för MDH har 45 examina utvärderats. Utvärderingsläget är i skrivande stund 15 examina med beslut om bristande kvalitet och 24 examina med beslut om hög kvalitet där vissa beslut om hög kvalitet fattats efter att åtgärder genomförts och godkänts av UKÄ. Fyra examina har fått omdöme och beslut om mycket hög kvalitet. För ifrågasatta examina har ett uppföljningsarbete med åtgärder mot bristande kvalitet både påbörjats och genomförts under året. Sammantaget har MDH för närvarande en mindre andel beslut om hög kvalitet jämfört med riket totalt sett, men utfallet har varit värdefullt för utveckling och förbättring av högskolans interna kvalitetsarbete. UKÄ beviljade i våras MDH tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. Den sistnämnda examensrättigheten innebär att MDH kan erbjuda lärarutbildningar mot arbete i grundskolans samtliga årskurser, F-9. Det är en fantastisk framgång och kraftsamling som högskolan gjort inom detta område. Det är viktigt för högskolan och för den fortsatta kompetensförsörjningen i regionen. MDH har, som ett led i ett minskat utbildningsuppdrag från regeringen, under året fortsatt att anpassa kursutbudet mot examina. Tidigare års genomförda genomlysning av högskolans huvudområden och det ställningstagande inom vilka områden högskolan ska utfärda examina inom, baserades på prioriteringarna i forsknings- och utbildningsstrategin. Med anledning av ett minskat takbelopp har MDH anpassat utbildningsvolymen och antalet helårsstudenter har därför fortsatt minskat under 2014. Samtidigt ökar antalet utfärdade examina och trenden är att studenterna slutför och registrerar sin examen under samma år. Högskolan avslutade under 2014 den administrativa översyn som pågått sedan några år tillbaka. Översynen syftade till att minska andelen av de totala intäkterna som används till administration, samtidigt som kvaliteten på det administrativa stödet ska öka. Översynen resulterade i en kostnadsminskning på tolv miljoner kronor per år. Under året avslutades projektet Ett starkt MDH, en strategisk och långsiktig satsning som startade 2010 för att skapa en starkare och mer enad högskola med målet att skapa en stark forskningsfinansiering och fler samarbeten med det omgivande samhället. MDH har under året som ett led i detta, fort- satt det strategiska arbetet genom att teckna flera större samverkansavtal med aktörer inom näringsliv och offentlig sektor. Under 2014 slöts avtal med Bombardier Transportation Sweden AB och med Vafab Miljö AB, Eskilstuna Energi och Miljö AB och Mälarenergi AB kring samarbeten inom forskning, utbildning och kompetensutveckling. Högskolan har dessutom ingått samarbetsavtal med Västmanlands kommuner och landsting inom bland annat områdena hälsa, välfärd, utbildning, kompetensförsörjning och utveckling. Vidare förlängdes Samhällskontraktet som är Eskilstuna kommuns, Västerås stads och MDH:s gemensamma satsning inom skola, vård och stadsdelsutveckling. Dessutom anslöt sig landstingen i Sörmland och Västmanland till Samhällskontraktet. För att ytterligare stärka högskolans strategiska arbete med samverkans- och internationaliseringsaspekter inom forskning och utbildning har två rådgivande organ tillsatts under 2014, samverkansrådet och det internationella rådet. Råden syftar till att ge ledningsgruppen strategiska rekommendationer i dessa frågor för att därigenom höja verksamhetens kvalitet. MDH har fortsatt arbetet med att skapa ett nytt campus Eskilstuna. Projektet genomförs tillsammans med Eskilstuna kommun, bland annat i syfte att stärka den interna samverkan inom högskolan. Under våren 2014 avslutades arkitekttävlingen som ligger till grund för ett nytt campus. Sedan dess har en projektchef tillsatts och underlag och kravspecifikation är överlämnat till arkitekterna. Ekonomin är i fortsatt god balans. Grunden till detta är den goda kostnadskontrollen inom hela högskolan. Uppdraget och därmed anslagen inom grundutbildningen minskar men det uppvägs av en fortsatt ökad extern finansiering inom främst forskningen, så verksamheten totalt sett ökar något. Detta ger också en något bättre balans mellan utbildning och forskning. Det är mycket glädjande att se att den externa finansieringen har fortsatt att öka för tredje året i rad. Två tredjedelar av MDH:s verksamhet inom forskning och utbildning på forskarnivå är nu finansierad med externa medel. I november 2014 var jag som rektor för MDH inbjuden att tala vid en internationell konferens som uppmärksammade 25-års jubiléet av Berlinmurens fall. Högre utbildning och forskning borde vara den viktigaste investeringen i varje land eftersom ny kunskap har en viktig roll för såväl individen som i samhällsutvecklingen. En uppgift som MDH fokuserar på genom sin vision och målbild att 2016 vara det ledande lärosätet i landet för excellent samproduktion. Sammanfattningsvis står MDH väl rustad för framtiden tack vare de satsningar, förändringar, utvärderingar och översyner som pågått under flera år. Med över 35 år av nära samverkan med det omgivande samhället har högskolan en unik erfarenhet och hög kompetens för att bli det ledande lärosätet i landet för excellent samproduktion – till värde och nytta för samhället. Karin Röding Rektor 6 7 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Resultatredovisningens utformning Övergripande mål för universitet och högskolors verksamhet finns i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Årsredovisningen är utformad för att svara på hur MDH uppfyller dessa mål. Redovisning angående internationalisering, jämlikhet, kvalitet, samverkan och hållbar utveckling återfinns i det inledande avsnittet. I förekommande fall redovisas detta samt breddad rekrytering och studentinflytande även under avsnitten utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och forskning. Redovisning enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag MDH ska i resultatredovisningen visa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Den huvudsakliga verksamheten är utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt forskning. Det är alltså denna verksamhet som redovisningskravet avser. Redovisning enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) 3:1 sker i första hand i enlighet med de rekommendationer som arbetsgruppen inom Sveriges universitets- och högskoleförbund har tagit fram. Avvikelser förekommer i de fall rekommendationerna omfattar sådana mått som inte är relevanta eller då andra mått bedömts ge en bättre bild av verksamheten. För några prestationsmått redovisas längre tidsserier än tre år då bedömningen är att ett längre intervall behövs för att korrekta slutsatser om trender ska kunna dras. Ytterligare kommentarer till detta står att läsa i anslutning till redovisade prestationer under respektive avsnitt. De kostnader som relateras till prestationer är kostnader inom den anslags- och bidragsfinansierade delen av verksamheten vilket innebär att kostnader inom uppdragsverksamhet och verksamhet finansierad med andra avgifter exkluderas. Kostnader per prestation redovisas dels på totalnivå för högskolan, dels per akademi eller annan organisatorisk enhet i de fall det anses vara relevant. Kostnaderna per organisatorisk enhet innehåller även interna transaktioner vilket gör att summan av enheternas kostnader inte är lika med de totala kostnaderna enligt årsredovisningen. Sedan 2012 har redovisningen utökats med redovisning av den totala kostnaden för forskarutbildningen. I den fortsatta resultatredovisningen sker redovisning av kostnader per prestation under rubriken Prestationer relaterat till kostnader under respektive verksamhetsområde. Kompetensförsörjning och sjukfrånvaro redovisas enligt FÅB i avsnittet Anställda. Disposition Årsredovisningen inleds med ett avsnitt där MDH:s strategiska utgångspunkter och mål redovisas följt av avsnitt om kvalitet, internationalisering, samverkan, jämlikhet och hållbar utveckling. Årsredovisningens struktur följer sedan uppdelningen i högskolans verksamhetsplan och de rapporter för verksamhetsuppföljning som sker varje kvartal när det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och forskning. Årsredovisningen avslutas med ett avsnitt som behandlar uppgifter kring anställda och ett avsnitt som redovisar det särskilda uppdrag högskolan har i form av Idélab. 8 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Högskolans strategiska utgångspunkter och mål MDH:s vision och långsiktiga mål är att vara det ledande lärosätet i landet för excellent samproduktion tillsammans med olika samhällsaktörer, såväl nationellt som internationellt. I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 2013-2016 vidareutvecklar högskolan de prioriteringar som gjordes i strategin för föregående period. Genom en strategimodell kraftsamlar MDH för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning och utbildningsrelevant forskning som är till värde och nytta för samhället genom samproduktion och internationalisering. Syftet är att genom en ökad dynamik i högskolans forskning ta tillvara såväl interna som externa synergieffekter genom samproduktion och på så vis ge utrymme till att såväl förnya högskolans verksamheter som att stärka den akademiska kvaliteten i utbildningarna. taganden om vilka områden och på vilka utbildningsnivåer MDH kan hålla långsiktig kvalitet. Centralt i genomförandet av strategin är att verksamheten ska hålla en hög akademisk kvalitet och ske i nära samverkan med det omgivande samhället för att därigenom garantera att MDH:s verksamhet är av värde och nytta för både studenter och samhälle. Utfallen i Universitetskanslersämbetets (UKÄ) kvalitetsgranskningar bidrar till detta, oavsett utfall. I forsknings- och utbildningsstrategin formuleras en strategisk modell för forskningen i syfte att stärka förutsättningarna för att utveckla forskningens kvalitet och dess betydelse som forskningsbas för utbildningarna. MDH:s sex etablerade forskningsinriktningar har alla ett uppdrag att utgöra forskningsbas för utbildningarna, samtidigt som en av inriktningarna utpekas som spetsmiljö och tre som utvecklingsmiljöer. Högskolans sex etablerade forskningsinriktningar är: Av stor vikt för den långsiktiga hållbarheten är också de strategiska samarbetsavtal som högskolan träffat med bland andra ABB Sverige, Volvo Group, Bombardier Transportation Sweden AB, Mälarenergi, Eskilstuna Energi och Miljö, Vafab Miljö AB, Strängnäs kommun, Regionförbundet Sörmland, Västmanlands Kommuner och Landsting samt Eskilstuna kommun, Västerås stad och Landstingen i Sörmland och i Västmanland genom Samhällskontraktet. Under 2014 har MDH fortsatt översynen av kursutbudet, med syfte att reducera antalet kurser. Utgångspunkten för översynen är frågor om vilket kursutbud högskolan behöver och vill ha för att studenterna ska kunna ta de examina som högskolan tagit ställning att kunna utfärda, samt vilka kurser som kan bidra till att ytterligare stärka synergierna mellan högskolans fyra utbildningsområden. Översynen av kursutbudet utgör också en bra grund för att hantera den kritik som riktats mot delar av högskolans utbildningar från UKÄ. Under året har antalet kurser minskat något och kursöversynen fortsätter under 2015. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Inför 2013 gjorde MDH en genomlysning av högskolans huvudområden och utifrån fem kriterier gjordes ställningstaganden om vilka områden högskolan ska utfärda examina inom och vilka områden som skulle avvecklas. Dessa kriterier var: 1. 2. 3. 4. 5. bedömning av studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov, vetenskaplig kompetens, resultat i utbildningarna och överensstämmelse med forsknings- och utbildningsstrategin. Bakgrunden till genomlysningen var dels ställningstagandet i forsknings- och utbildningsstrategin att MDH ska bedriva utbildning av hög kvalitet inom fyra fokuserade utbildningsområden: 1. 2. 3. 4. ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar, dels behovet av att minska högskolans utbildningsvolym till följd av ett minskat utbildningsuppdrag från regeringen. Under både 2013 och 2014 har högskolan arbetat vidare med att genomföra förändringar i linje med dessa ställningstaganden. Under 2013 togs beslut om avveckling av vissa verksamheter och nedläggning av vissa examina. Även under 2014 har några examina avvecklats. Det har inneburit en tydligare fokusering mot professionsexamina, men också ställnings- inbyggda system (spetsmiljö), framtidens energi (utvecklingsmiljö), hälsa och välfärd (utvecklingsmiljö), innovation och produktrealisering (utvecklingsmiljö), industriell ekonomi och organisation (forskningsbas) och utbildningsvetenskap och matematik (forskningsbas). Under året har högskolan genomfört en extern kvalitetsgranskning av samtlig forskning vid MDH, MDH’s Evaluation for improved Research quality, MER14. Utvärderingen har genomförts genom självvärderingar, bibliometriska analyser och granskning av internationella bedömarpaneler. De 45 internationella panelisterna från 18 länder, besökte högskolan under en vecka i maj för intervjuer med samtliga forskningsinriktningar. Vid högskolestyrelsens sammanträde den 23 september fastställdes slutrapporten för MER14. Styrelsen beslutade vid samma sammanträde att uppdra till rektor att utarbeta en ny forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2017-2022. Slutsatserna från MER14 ska utgöra ett underlag för arbetet med den nya strategin. Genom en ändring i högskoleförordningen (1993:100) ska MDH inte längre tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228). Ändringen trädde i kraft den 1 mars 2014. Med det som bakgrund beslutade högskolestyrelsen vid sitt sammanträde den 17 februari 2014 att avveckla funktionen som chef för internrevisionen vid MDH. Vid styrelsens sammanträde den 23 september fastställdes en reviderad arbetsordning där styrelsens ansvar för intern styrning och kontroll framgår. Grunden för att styrelsen ska bedöma att den interna styrningen och kontrollen fungerar på ett betryggande sätt utgörs i första hand av styrelsens arbetsordning samt övergripande mål och strategier som styrelsen fastställer. I den löpande verksamhetsuppföljningen med fokus på måluppfyllelse som regelbundet återrapporteras till styrelsen ska det tydligt framgå när eller om mål riskerar att inte nås och vilka åtgärder som vidtas med anledning av detta. 9 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Kvalitet Vid MDH är kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling integrerade processer. Högskolestyrelsen sätter ramar och mål för kvalitetsarbetet och rektor ansvarar för att styra verksamheten så att styrelsens uppsatta mål för kvalitet uppnås. Kvalitetsarbetet bedrivs på ledningsnivå och inom de organisatoriska enheterna där arbetet integreras i verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för kvaliteten i MDH:s kärnverksamheter. Utifrån sitt uppdrag och med utgångspunkt i relevanta styrdokument ska fakultetsnämnden säkerställa att utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och forskning bedrivs med hög kvalitet. Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning och utbildning är viktiga delar i fakultetsnämndens ansvarsområde. Kvalitetskontroller sker exempelvis genom de upprättade rutiner som fakultetsnämnden följer vid beslut om högskolans programutbud på grundnivå och avancerad nivå. Kvalitetsutveckling sker bland annat genom nämndens utvärdering av utbildningen på forskarnivå. Fakultetsnämnden har dessutom en viktig roll i UKÄ:s pågående kvalitetsgranskning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Fakultetsnämnden har med anledning av utvärderingarna upprättat en särskild rutin för uppföljning vid besked om bristande kvalitet. Rutinen innebär att akademin redovisar en åtgärdsplan till nämnden följt av en lägesrapport och därutöver en slutrapport som redovisar genomförda åtgärder. Med anledning av UKÄ:s utvärderingar har fakultetsnämnden tillsammans med akademierna under året genomfört ett antal seminarier. Syftet med seminarierna har varit att diskutera erfarenheter från enskilda utvärderingar och akademier för att i ett nästa steg kvalitetsutveckla utbildningarna på högskoleövergripande nivå. Akademierna ansvarar för att driva och genomföra verksamheten utifrån relevanta styrdokument och fakultetsnämndens beslut. Därutöver har akademierna ansvaret att bedriva systematiskt kvalitetsarbete för sin verksamhet. En viktig del av arbetet är det system för kursutvärderingar som tidigare införts vid högskolan. UKÄ fattade under 2014 beslut om mycket hög kvalitet för kandidatexamen i pedagogik och specialistsjuksköterskeexamen med inriktning psykiatrisk vård. Beslut om hög kvalitet fattades för kandidatexamen i informationsdesign, kandidatexamen i specialpedagogik, magisterexamen i specialpedagogik, kandidatexamen i vårdvetenskap, magisterexamen i vårdvetenskap samt sjuksköterskeexamen. Beslut om bristande kvalitet fattades under året för magisterexamen i socialt arbete, barnmorskeexamen samt för specialistsjuksköterskeexamina med inriktningarna anestesisjukvård, intensivsjukvård och distriktssköterska. För ifrågasatta examina har ett uppföljningsarbete med åtgärder mot bristande kvalitet påbörjats och delvis genomförts under året. Under 2014 har därutöver beslut om hög kvalitet fattats för ifrågasatt kandidatexamen i engelska. Beslut om hög kvalitet fattades efter att MDH åtgärdat de kvalitetsbrister som tidigare påtalats av UKÄ. När det gäller uppföljning av ifrågasatt kandidatexamen i energiteknik har denna examen avvecklats under året och utvärderingen förväntas därmed avslutas av UKÄ enligt gängse rutin. Uppföljningsarbetet med de övriga åtta ifrågasatta examina inom teknikområdet är slutfört så långt att analys- och åtgärdsredovisningar för de aktuella utbildningarna har lämnats till UKÄ under oktober 2014. Analys- och åtgärdsredovisning för ifrågasatt kandidatexamen i matematik har delgivits UKÄ under september månad. I avvaktan på UKÄ:s kommande utvärderingar av utbildning på forskarnivå har fakultetsnämnden vid MDH inte inlett några nya ämnesutvärderingar under året. Arbetet med att ta fram en självvärdering för ämnet datavetenskap, föranlett av fakultetsnämndens beslut, initierades under året men sköts på framtiden då ämnet numera kommer att ingå i UKÄ:s pilotutvärdering av utbildning på forskarnivå. Åtgärdsplan för påtalade kvalitetsbrister har utarbetats för forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik. Som tidigare nämnts har forskningsutvärderingen MER14 (MDH’s Evaluation for improved Research quality) genomförts på MDH under 2013-2014. MER14 bestod av tre huvudsakliga delar: självvärdering, bibliometrisk analys och extern bedömning. Självvärderingarna gjordes på akademierna och inom MDH:s etablerade forskningsinriktningar under perioden november 2013-februari 2014. Den bibliometriska analysen genomfördes dels av högskolebiblioteket vid MDH, dels av en extern leverantör. Den externa bedömningen gjordes av internationella bedömarpaneler som besökte MDH under vecka 21 2014. Utvärderingen har flera syften. Den ska bland annat bidra till att identifiera styrkeområden på högskolan och utgöra underlag i arbetet med kommande forsknings- och utbildningsstrategi. Utvärderingen ska också ge återkoppling och stöd till enskilda forskargrupper i utvecklingen av forskningsmiljöerna och ge underlag till akademiledningarna för framtida prioriteringar. Utvärderingen är nu avslutad och rektor överlämnade slutrapporten formellt till högskolestyrelsen den 23 september 2014. Internationalisering MDH har under året fortsatt arbetet med att utveckla den internationella verksamheten med kontinuerlig översyn av avtalen och med att definiera strategiska partnerskap. Den nya mer decentraliserade organisationen kring den internationella verksamheten har införlivats och tydliggörandet av den inom hela högskolan fortsätter. Det centrala administrativa stödet har till viss del integrerats i andra centrala administrativa enheter samt till viss del decentraliserats till högskolans akademier för att möjliggöra ett effektivare internationaliseringsarbete. MDH var ett av fem lärosäten i Sverige som tilldelades ekonomiskt stöd i Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forsknings (STINT) satsning Strategiskt stöd för internationalisering under 2012. Projektet, som omfattar samarbete mellan MDH och lärosäten i Indien, avslutades under 2014. Ett resultat är ett nytt samarbete mellan MDH, indiska partners och Energimyndigheten kring smarta energi- och miljölösningar. Bland annat hölls två symposier med forskare från MDH med Welingkar Institute of Management and Research i Mumbai som värd, där också elva svenska företag inom energi- och miljölösningar deltog i det som kallas India Sweden Innovators Accelerator (ISIA). MDH bidrog med sin mångåriga erfarenhet av samproduktion. 10 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Resultatet av detta var affärsmodeller och affärsplaner för de elva företagen utarbetade av indiska studenter och lärare/ forskare. Ett annat resultat var Welfare Labs-aktiviteter i Indien där forskare och lärare från MDH tillsammans med representanter från Eskilstuna kommun besökt respektive länder och utarbetat både forskar- och studentutbyte mellan MDH och lärosätet Bharati Vidyapeeth University i Pune. Områdena för utbytet var socialt arbete, omvårdnad och sjuksköterskeutbildning. Ur detta samarbete finns även planer att anta forskarstudenter från Indien till MDH:s utbildning på forskarnivå inom området hälsa och välfärd. MDH har sedan flera år ett väl utvecklat samarbete med Rangsit University, Mahidol University och hälsoministeriet i Thailand. Inom utbildningen på forskarnivå i området hälsa och välfärd är cirka en tredjedel av de forskarstuderande från Thailand. Under året har en utvärdering gjorts av den första studentgruppen i Double Degree Bilingual Nursing Programme, där thailändska studenter studerar på kandidatnivå vid MDH, och en utbildning i Internationellt hälsoarbete för svenska studenter är förlagd till Rangsit University i Thailand. MDH har fortsatt sitt deltagande i ”Vetenskap utan gränser” avseende ett samarbete med Brasilien. Högskolan har sedan tidigare projekt inom Linnaeus-Palme med brasilianska lärosäten och hoppas kunna bygga vidare på dessa relationer med stöd av denna satsning. Under året har MDH fortsatt att implementera den nya Erasmus Charter for Higher Education för att genom de olika programdelarna stärka högskolans internationella satsningar med inriktning mot samproduktion. Högskolan medverkar också aktivt i flera andra typer av mobilitetsprogram för att stärka de internationella relationerna samtidigt som partnerskapen stärks. Exempel på dessa är Linnaeus-Palme, International Student Exchange Program (ISEP) och Nordplus. Vid sitt möte den 1 december gav högskolestyrelsen rektor i uppdrag att ansöka om att MDH ska bli signatär av Magna Charta, ett dokument som kan ses som de europeiska universitetens rättighetsförklaring. Målet är också att MDH:s kommande forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 20172022 ska vila på den värdegrund som formulerats i Magna Charta. Samverkan Högskolans målbild för 2016 är att vara det ledande lärosätet i Sverige för excellent samproduktion. Verksamheten vid MDH kännetecknas av samverkan och samproduktion med näringsliv, offentlig sektor och andra samhällsaktörer, med målet forskning och utbildning till värde och nytta för samhället. Som regional och nationell kompetensförsörjare är det av stor vikt att forskning och utbildning sker i samverkan och samproduktion med aktörer från studenternas framtida arbetsmarknad. Det är ett sätt att nå kvalitet i verksamheten, säkerställa att studenterna efterfrågas efter avslutad examen och att studenterna själva är rustade för att skapa arbete genom egna verksamheter. Dessutom är samproduktion av stor vikt för regionens tillväxt, näringslivets och den offentliga sektorns fortsatta utveckling och därmed högskolans roll som samhällsbyggare. Under 2014 har MDH:s arbete med samverkan och samproduktion tagit ännu ett steg. Högskolans långsiktiga och strategiska projekt Ett starkt MDH som startade 2010, avslutades under året. Ett av delprojekten var Open Innovation med syfte att utveckla högskolans samarbetsavtal på ett långsiktigt och strategiskt plan. Målet var att upprätta strategiska samverkansavtal, identifiera gemensamma tillväxtområden samt skapa och utveckla processer och modeller för långsiktig strategisk samverkan. Resultatet av det strategiska arbetet med högskolans samverkansavtal blev att MDH under 2014 tecknat ytterligare två större samverkansavtal med aktörer inom näringsliv och offentlig sektor. I april slöts avtal med Bombardier Transportation Sweden AB och under juni slöts det så kallade VEMM-avtalet (Vafab Miljö AB, Eskilstuna Energi och Miljö AB och Mälarenergi AB). Samarbetsavtalet med Bombardier syftar till att stärka framtidens kompetensförsörjning, studenternas anställningsbarhet och fördjupade forskningssamarbeten. Samarbetet med företagen inom VEMM-avtalet innebär att Vafab Miljö AB, Eskilstuna Energi och Miljö, Mälarenergi AB och MDH fördjupar sitt samarbete inom forskning, utbildning, kompetensförsörjning och utvecklingsområden. Den gemensamma ambitionen är att stärka och utveckla lösningar och verktyg inom områdena energi-, bygg- och miljöteknik. Avtalet erbjuder även MDH:s studenter möjlighet till examensarbeten och praktikplatser. Samhällskontraktet, som är högskolans långsiktiga samverkansavtal med Eskilstuna kommun och Västerås stad, har under 2014 utvidgats till att även innefatta landstingen i Sörmland och Västmanland. Syftet är att höja kompetensnivån i regionen bland annat genom gemensamma forskningsoch utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets behov och mötesplatser för lärande. Samhällskontraktet fokuserar på skola, omsorg, hållbar stadsutveckling och framtidens arbetskraft - för regionens och högskolans bästa. Avtalet gäller till och med 2017. MDH har sedan tidigare etablerade samarbetsformer med ABB Sverige och är utvald till att vara en Volvo Group Preferred Research Partner. Som en del av MDH:s verksamhet finns sedan tidigare Automation Region, minST innovation och Robotdalen. Högskolan har fortsatt att arbeta för att den utbildning som erbjuds ska leda till jobb. En verksamhet är Karriärtorget som ger ett samlat stöd när det gäller karriärbyggande aktiviteter och erbjuder till exempel karriärvägledning, träffar med arbetsgivare och mentorprogram. Jämlikhet Grundtanken med jämlikhetsarbetet vid MDH är att det genomsyrar hela verksamheten. Var och en bidrar genom att integrera jämlikhetsaspekter i sitt vardagliga handlande. Ett särskilt ansvar för att ta initiativ och aktivt arbeta med jämlikhet vilar på chefer och andra arbetsledare. På akademierna och sektionerna finns ombud som har i uppdrag att bevaka och sprida kunskap om frågor rörande jämlikhet. Ombuden träffas regelbundet tillsammans med högskolans mångfaldsstrateg. 11 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Högskolans målsättning för 2014 har varit att alla studenter och medarbetare ska känna till sina rättigheter och skyldigheter och högskolans likabehandlingsplan, samt känna till vem de kan vända sig till för att få hjälp med frågor rörande lika villkor. För att uppnå detta har information om högskolans likabehandlingsarbete getts vid den årliga introduktionen för nyanställda, resultatet av årets studentenkät och artiklar om högskolans likabehandlingsarbete har publicerats i det interna nyhetsbrevet Devisen och på högskolans webbplats. Information om högskolans likabehandlingsarbete har spridits till studenter via informationsmaterialet studentblocket, via introduktionen för nya programstudenter, fadderutbildningen och högskolans webbplats. Ytterligare en målsättning har varit att det ska finnas kunskap och kompetens i likabehandlingsfrågor på alla akademier, förvaltningen och biblioteket. Medarbetarna har bland annat erbjudits delta i följande aktiviteter: • • • • Bemötandedagarna, som syftar till kompetensutveckling med koppling till alla sju diskrimineringsgrunder. Föreläsning om främlingsfientlighet. Föreläsning av Vetenskapsrådet på temat jämställdhet och forskningsstöd. Moment med koppling till mångfald och likabehandling har funnits i samtliga högskolepedagogiska kurser, och mer ingående i forskarhandledarutbildningen och i kursen högskolepedagogik, 7,5 hp. Högskolan har medverkat med utbildning i likabehandlingsfrågor riktat till studenter inom ramen för utbildning för faddrar samt studentambassadörer. Inom området jämlikhet har högskolan även som målsättning att lärosätets lokaler, och dess verksamhet, ska vara tillgängliga ur ett funktionshinderperspektiv. Webbplatsen har därför under året åtgärdats utifrån de synpunkter som framkom i expertgranskningen av företaget Funka.nu. Utöver detta har högskolan formulerat ett krav på leverantörer vid upphandling av kommunikativa tjänster som innebär att de ska kunna producera material för alternativa format. Högskolans arbete med breddad rekrytering har kartlagts under året och ett arbete pågår med att formulera mål. Högskolans mångfaldsstrateg och student- och doktorandombudsman har fått ansvar för att samordna arbetet med kartläggning och uppföljning av likabehandlingsplanen. Högskolans revision för en hållbar arbetsmiljö har kompletterats med frågor som följer upp likabehandlingsarbetet och en intern revision har genomförts. Hållbar utveckling Kommittén för hållbar arbetsmiljö (KHA) är högskolans högsta samverkansorgan för frågor rörande arbetsmiljö, miljö och jämlikhet och den drivande kraften i högskolans systematiska arbete. Arbetet har kretsat kring att ändra högskolans styrsystem för området och att infoga perspektivet hållbar arbetsmiljö i verksamhetsstyrningsprocessen med tillhörande mål, processbeskrivning och områdesstrategi samt mallar för handlingsplanerna. Ett årshjul som beskriver högskolans systematiska arbete för en hållbar arbetsmiljö har tagits fram. Integreringen av årshjulet börjar i verksamhetsplaneringsarbetet inför 2015. Vid höstens externa revision (OHSAS 18001 och ISO 14001) ansåg revisorn att högskolans arbete har utvecklats märkbart och att det uppfyller standardens krav. Ett ständigt förbättringsarbete pågår och följs upp genom årets två externrevisioner med ett tillfredsställande resultat. För att säkerställa att studenter och medarbetare anmäler arbetsskador och incidenter har ett arbete med att systematisera den processen påbörjats. Genom att tydligt informera om hur anmälningar ska göras, har antalet inrapporterade anmälningar av arbetsskador och incidenter ökat jämfört med 2013. En krisledningsövning med ledningen har genomförts under hösten. Övningen delades in i en teoretisk del och en praktisk övning. 12 13 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå MDH erbjuder utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom områdena ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Högskolan har valt att bygga utbildningsutbudet så att merparten av studenterna läser inom utbildningsprogram. Av högskolans samlade utbildningsvolym återfanns under året 77 procent av helårsstudenterna på program medan 23 procent läste fristående kurser. Undervisningen bedrivs huvudsakligen som campusutbildning. Fördelningen mellan campusförlagd utbildning och distansutbildning var under året 90 procent på campus respektive 10 procent på distans. MDH har inte för avsikt att bygga ut distansutbildningarna. Högskolan har däremot en ambition att utveckla nätbaserad undervisning som stöd och komplement i den traditionella campusbaserade undervisningen. Högskolan har som mål att utbudet av kurser och program inte ska understiga 60/40 i fördelning mellan campusorterna Västerås och Eskilstuna. Fakultetsnämndens årliga beslut om programutbud fattas bland annat mot bakgrund av en genomgång av programmen ur ett kvalitetsperspektiv. Beslut om programutbud innefattar även att fastställa programmens förkunskapskrav och andra uppgifter om programtillfällena. Utbudet 2014 omfattade utöver nybörjarprogram och påbyggnadsprogram även förutbildningen naturvetenskapligt/tekniskt basår som bestod av 90 platser under höstterminen. Med anledning av ett minskat utbildningsuppdrag från regeringen har MDH under året anpassat utbildningsvolymen mot ett lägre takbelopp. MDH befinner sig för närvarande i en trestegsprocess med att omstrukturera utbildningsutbudet i enlighet med högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. Under 2012 genomfördes den första fasen i arbetet där en översyn av examensrätter och ämnesområden gjordes utifrån studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov, koppling till forsknings- och utbildningsstrategin, lärarkompetens samt redovisade resultat från utbildningarna. Under 2013 inleddes det andra steget, vilket innebar en översyn av högskolans kursutbud relaterat till examina, ett arbete som sattes än mer i fokus 2014. Det tredje och sista steget handlar om att knyta samman examina och kurser så att programutbudet blir mer relevant och attraktivt. MDH lägger stor vikt vid samverkan med privat och offentlig sektor både i utformning och i genomförande av utbildningar. Genom hög utbildningskvalitet och nära kontakter med det omgivande samhället ökar studenternas förutsättningar till arbete efter avslutad examen. Resultatet har blivit att 79 procent1 av studenterna med en examen från MDH är etablerade på arbetsmarknaden enligt de kriterier som ställs upp av Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Programutbud Programutbudet delas in i fyra kategorier: • • • • Nybörjarprogram som ges på svenska Nybörjarprogram som ges på engelska Påbyggnadsprogram som ges på svenska Påbyggnadsprogram som ges på engelska Etablering på arbetsmarknaden 2011 – Examinerade läsåret 2009/10, UKÄ rapport 2013:11 1 Diagram 1 visar rekryteringsmålen för de fyra programkategorierna under åren 2012-2014. Rekryteringsmålet minskar i enlighet med högskolans planering att minska utbudet till följd av det sänkta takbeloppet. Diagram 1. Rekryteringsmål (antal platser) för utbildningsprogram 2012-2014. 2500 2000 1500 1000 500 0 Nybörjare Sv Nybörjare Eng Påbyggnad Sv Påbyggnad Eng 2012 2060 130 439 290 2013 1915 100 413 200 2014 1925 100 362 205 Källa: Fakultetsnämndsbeslut Det totala rekryteringsmålet för högskolans program var under året 36 platser färre jämfört med föregående år och 327 färre jämfört med år 2012. Förändringen bland nybörjarprogram som ges på svenska är relativt liten jämfört med 2013. De tio platser som utökats sedan föregående år återfinns inom högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik och inom civilingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik med fem platser vardera. Jämfört med 2012 är det dock 135 färre platser år 2014. Detta förklaras av att utbudet minskat i enlighet med en minskning av kursutbudet. Bland nybörjarprogram som ges på engelska är rekryteringsmålet oförändrat jämfört med föregående år och jämfört med 2012 har det skett en minskning med 30 platser. Det är framförallt inom påbyggnadsprogram som ges på svenska som rekryteringsmålet har minskat de senaste tre åren. Detta förklaras med att kompletterande pedagogisk utbildning för årskurs 7-9 samt för gymnasiet inte gavs under höstterminen 2014, vilket ger en minskning av rekryteringsmålet om 40 platser, samt att speciallärarprogrammen minskar sina rekryteringsmål för de olika inriktningarna i matematik, svenska och utvecklingsstörning med fyra platser vardera, vilket bidrar till att rekryteringsmålet har minskat med ytterligare 12 platser. Rekryteringsmålet för påbyggnadsprogram som ges på engelska har justerats till en högre nivå och utbudet av antalet program har ökat något. Dimensionering lärar- och förskollärarutbildning Antalet nybörjare på MDH:s förskollärarprogram under 2014 var 197 studenter. Jämfört med 2013 är det 23 fler studenter, jämfört med 2012 är det 2 färre. Sedan införandet av nya lärarutbildningar höstterminen 2011, har MDH arbetat med att forma sitt utbud av lärarutbildningar. Utbudet inom enskilda lärarexamina måste hela tiden förhållas till helheten av lärarutbildningar och hur söktrycket för närliggande lärarutbildningar samspelar. Högskolan hade 2012 ett rekryteringsmål om 120 förskollärarutbildningsplatser och under de följande åren har det höjts till 160. Utbildning och dimensionering av MDH:s lärarutbildningar utformas också i högskolans re- 14 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 gionala samverkansarena Mälardalens kompetenscentrum för Lärande (MKL), där högskolan samverkar med regionens kommuner kring det övergripande målet att ge alla barn och unga förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Gemensamma diskussioner och insatser för regionens kompetensförsörjning, kompetensutveckling, forskning och skolutveckling har skett kontinuerligt. Högskolans studievägledare har fortlöpande under året genomfört informationsträffar med presumtiva studenter för att vägleda dem i deras val, bland annat genom medverkan i Högskoledagar, mässor samt informationsträff för alla gymnasieelever som studerar i Västerås. Studievägledarna har fortsatt att genomföra informationsträffar med nyantagna lärarstudenter där de bland annat informerat om och diskuterat arbetsmarknadens behov. Bland kandidatprogrammen sticker datavetenskapliga programmet ut där det under 2014 erbjöds lika många platser som föregående år, men antalet förstahandssökande steg från 128 till 137. En annan förändring är att samhällsvetenskapliga programmet inte gavs höstterminen 2014. Rekrytering Högskoleingenjörsprogrammen vid MDH hade under året 81 registrerade studenter, vilket är något fler än tidigare år. Andelen registrerade kvinnor på dessa program har under de senaste tre åren legat kring 33 procent. Antalet förstahandssökande har ökat de senaste tre åren och var 97 för 2014. Antalet registrerade till civilingenjörsprogrammen för 2014 var 178. Av dessa var 31 procent kvinnor. Antalet förstahandssökande minskade jämfört med föregående år men var 27 fler jämfört med 2012. MDH:s rekrytering till program perioden 2012-2014 har fördelats enligt diagram 2. Diagram 2. Antal studenter registrerade vid utbildningsprogram, 2012-2014. 2500 2000 Till sjuksköterskeprogrammet registrerades totalt 296 studenter, varav 82 procent var kvinnor. Antalet förstahandssökande ökade med 622 jämfört med föregående år, men minskade med 47 jämfört med 2012. 1500 1000 500 0 Nybörjare Sv Nybörjare Eng Påbyggnad Sv Påbyggnad Eng 2012 2093 125 322 115 2013 1991 115 351 50 2014 2001 123 329 89 Källa: Ladok Måluppfyllelse för rekrytering definieras som antalet registrerade tre veckor in på terminen dividerat med rekryteringsmålet och anges i procent. Måluppfyllelsen för 2014 i procent med 2013 och 2012 års siffror inom parentes: • • • • Antalet erbjudna platser inom lärarprogrammen ökade marginellt men antalet förstahandssökande var fler än föregående år och nästan dubbelt så många som 2012. En stor del av högskolans lärarprogram utgörs av förskollärarprogram där antalet registrerade ökade med 37 jämfört med föregående år. Till ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan rekryterades 67 studenter, vilket var över rekryteringsmålet om 50. Nybörjarprogram som ges på svenska 104 (104) (102) Nybörjarprogram som ges på engelska 123 (115) (96) Påbyggnadsprogram som ges på svenska 91 (85) (73) Påbyggnadsprogram som ges på engelska 43 (25) (40) Måluppfyllelsen ökade för samtliga programgrupper under året med undantag för nybörjarprogram som ges på svenska som var i nivå med föregående år. Programgruppen svenska nybörjare där exempelvis beteendevetenskapliga programmet, kandidatprogrammet i datavetenskap och kandidatprogrammet i ekonomi ingår, omfattade under 2014 fler platser jämfört med föregående år och hade fler förstahandssökande totalt sett. Andelen registrerade kvinnor har de senaste tre åren legat kring 64 procent. Antalet förstahandssökande till nybörjarprogram som ges på svenska var under året 5 021, vilket var 222 fler än föregående år och 1 014 fler än två år tidigare. I påbyggnadsutbildningar som ges på svenska förklaras den ökade måluppfyllelsen under året med att rekryteringsmålet sänktes. Antalet registrerade minskade totalt sett inom de flesta programmen med undantag för yrkesprogrammen inom specialistsjuksköterskeutbildningarna som ökade jämfört med föregående år. Totalt sett ökade andelen registrerade kvinnor i programgruppen med åtta procentenheter jämfört med 2013 och tre procentenheter jämfört med 2012. I påbyggnadsprogram som ges på svenska ingår även specialistsjuksköterskeprogrammen som under året hade 98 registrerade studenter, vilket var i nivå med tidigare år. Andelen registrerade kvinnor minskade med 4 procent jämfört med 2013, och var totalt 79 procent under året, vilket är i nivå med 2012. Antalet förstahandssökande var 224, vilket är 30 fler än föregående år och 2 färre än under 2012. De påbyggnadsprogram som gavs på engelska under 2014 har i likhet med de föregående två åren rekryterat under målet. Jämfört med 2013 har dock måluppfyllelsen ökat, vilket förklaras av att rekryteringsmålet sänkts samtidigt som antalet registrerade ökade till 89 jämfört med 50 för 2013. Under 2013 gavs inte programmet International Marketing vilket påverkade antalet registrerade stort då utbudet av de engelskspråkiga påbyggnadsprogrammen är få till antalet. Andelen registrerade kvinnor på de engelskspråkiga påbyggnadsprogrammen var under året 39 procent, vilket är en ökning med 21 procentenheter jämfört med 2013 och en ökning med 9 procentenheter jämfört med 2012. Antalet förstahandssökande var under året 381, vilket var fler än både 2013 och 2012 med 198 respektive 62 förstahandssökande. 15 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Utökat antal programnybörjare Antal studenter Tabell 1. Antal programnybörjare på förskollärarprogrammet 2012-2014. I diagram 3 redovisas det totala antalet helårsstudenter (HÅS) vid MDH för perioden 2012-2014. År Förskollärarprogram Diagram 3. Antal helårsstudenter 2012-2014. 2012 199 8000 2013 174 7000 2014 197 6000 Källa: Ladok Breddad rekrytering Arbetet med att informera om hur det är att studera på högskolan och hur MDH:s utbud ser ut har utvecklats ytterligare under året. Fokus har lagts på befolkningen med utländsk härkomst och den del av befolkningen som har låg utbildningsbakgrund. Förutom samarbete med den kommunala vuxenutbildningen, arbetsförmedlingen och Svenska för invandrare har ett projekt för samarbete med utbildningsföretag och lotsar startat under 2014. Detta projekt handlar om individuell och gruppvis information till nyanlända. Högskolans kommunikatörer och studentambassadörer har under året arbetat med att kommunicera medvetet för att nå särskilt underrepresenterade grupper och för att försöka bidra till att bryta traditionella mönster i utbildningsval. getill akatt Exempel på en regelbunden specifik informationsinsats är att bjuda in elever och lärare från Vård- och omsorgscollege i Västmanland för att träffa högskolans lärare och studenter. Ett annat exempel på en informations- och rekryteringsaktivitet är MDH tar över, ett koncept där forskande lärare från MDH leder lektioner på en gymnasieskola under en dag. Fokus ligger på att aktivera, inspirera och interagera med eleverna. MDH erbjuder även förutbildning i form av naturvetenskapligt/tekniskt basår för att underlätta övergången till högskolestudier. För att minska avhopp från utbildning efter rekrytering erbjuder MDH stöd i studierna för samtliga studenter via en verksamhet benämnd KompetensCentrum för Studenter, Arbetsmarknad och Medarbetare, CeSAM, i vilken CeSAM Student ger studenterna stöd i att förbättra sina färdigheter i skrivande, matematik och studieteknik. Högskolan arbetar också aktivt med att utveckla stödet för studenter med funktionsnedsättning. Den största andelen av dessa utgörs av studenter med dyslexi. Universitet och högskolor - Årsrapport 2014, UKÄ rapport 2014:7 7192 2012 2013 2014 4000 3000 2000 1000 0 Källa: Ladok På Sveriges lärosäten hade 37 procent bland högskolenybörjarna läsåret 2012/2013 högutbildade föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning. För MDH:s nybörjare var siffran 28 procent.2 MDH ligger således under rikssnittet vilket innebär att högskolan i högre grad rekryterar studenter från mer studieovana miljöer. 2 7371 5000 MDH hade under året i uppdrag att öka antalet programnybörjare på förskollärarprogrammet vilket har uppnåtts. Av det totala antalet programnybörjare under året var 178 kvinnor. Motsvarande siffor för 2013 och 2012 var 166 respektive 154 stycken kvinnliga studenter. Direkta informations- och rekryteringsaktiviteter som nomförts under 2014 är Science@MDH som vänder sig gymnasieelever i årskurs 2 och 3. Syftet är att synliggöra tuell forskning och ge eleverna en inblick i hur det är arbeta som forskare. 7724 Antalet helårsstudenter har under 2014 minskat med 179 HÅS jämfört med 2013 och med 532 jämfört med 2012. Utvecklingen är väntad då högskolans långsiktiga planering är att minska antalet helårsstudenter i syfte att anpassa utbildningsvolymen till minskningen av takbeloppet. Totalt sett utgjorde kvinnor under året 64 procent av helårsstudenterna, vilket var i nivå med de två föregående åren. Inom högskoleingenjörsprogrammen ökade antalet helårsstudenter under året till 149, vilket är en ökning jämfört med de två föregående åren med 12 respektive 24 helårsstudenter, vilket är i linje med uppdraget från regeringen. Bland civilingenjörsprogrammen var antalet helårsstudenter under året 564, vilket är 14 fler än föregående år och 62 fler är 2012. För sjuksköterskeprogrammen var antalet HÅS under året 902, vilket är en ökning med 36 jämfört med 2013 och 58 jämfört med 2012. Bland specialistsjuksköterskeutbildningarna var antalet helårsstudenter 96, vilket var i nivå med de två föregående åren. Per utbildningsområde fördelar sig antalet helårsstudenter för perioden 2012-2014 enligt tabell 2. Tabell 2. Antal helårsstudenter uppdelat på utbildningsområde 2012-2014. Utbildningsområde 2012 2013 2014 Design 170 159 175 Humaniora 765 513 388 Medicin 772 506 463 88 73 75 741 641 601 2 199 2 147 2097 37 19 1 351 1 367 1343 784 705 768 95 109 818 1 146 1174 7 724 7 371 7 192 Musik Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teater * Teknik Undervisning Verksamhetsförlagd utb. Vård Totalt * Under 2014 har utbildningsområdet teater avvecklats i enlighet med plan. Källa: Ladok 16 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 De relativt stora minskningarna i antalet helårsstudenter inom områdena humaniora och naturvetenskap är planerade och är konsekvenser av högskolans långsiktiga verksamhetsmål där det bland annat har beslutats att vissa språk- och miljöutbildningar ska avvecklas, men också en konsekvens av att det samhällsvetenskapliga programmet inte gavs. Studieprestationer I diagram 4 redovisas det totala antalet helårsprestationer (HÅP) vid MDH för perioden 2012-2014. Diagram 4. Antal helårsprestationer 2012-2014. 8000 6407 6169 6066 2012 2013 2014 6000 4000 2000 0 Källa: Ladok Helårsprestationerna har minskat jämfört med tidigare år. Mot bakgrund av den minskade studentpopulationen är detta väntat då det finns en korrelation mellan helårsprestationer och helårsstudenter. Kvinnors prestationer har legat stabilt över redovisad tidsperiod och utgjorde 67 procent av totala helårsprestationer per år under de senaste tre åren. Tabell 3 redovisar antalet helårsprestationer uppdelat per utbildningsområde för perioden 2012-2014. Tabell 3. Antal helårsprestationer uppdelat på utbildningsområde 2012-2014. Utbildningsområde 2012 2013 126 128 133 Humaniora 510 390 264 Medicin 719 466 414 87 59 62 Naturvetenskap 619 476 457 1773 1749 1730 30 21 Teknik 1111 1105 1106 Undervisning 704 648 718 100 109 727 1027 1073 6 407 6 169 6 066 Samhällsvetenskap Teater * Verksamhetsförlagd utb. Vård Totalt Högskolan anser av två skäl att detta inte är ett bra mått. För det första spelar lärosätenas upplägg av kurser en stor roll för utfallet. Om en termin delas upp i fyra separata kurser om 7,5 högskolepoäng och en student tar poäng på en kurs och inte på övriga tre, blir studenten utan resultat på 75 procent av terminen. Utfallet blir då i princip samma sak som prestationsgraden vilket också MDH:s höga andel studenter som inte tar poäng visar. Om lärosätet i stället väljer att lägga upp samma utbildning som en kurs om 30 högskolepoäng med fyra delkurser hade samma student med resultat från en delkurs blivit en presterande student för hela terminen. Att läsa liknande kurser/delkurser ger alltså två olika utfall beroende på hur lärosätet valt att hantera sina kurser. Det andra skälet till att högskolan är tveksam till måttet är att en student kan vara aktiv på en utbildning och gå på tentamen utan att klara dem. Dessa studenter är aktiva på kursen och högskolan lägger resurser på dem, men de kommer ändå med i statistiken som studenter utan poäng. Genomsnittlig prestationsgrad Universitetskanslersämbetet (UKÄ) lanserade under 2013 en ny definition av prestationsgrad som består av de poäng som den utvalda studentpopulationen har tagit samma termin de varit registrerade samt de tre därpå följande terminerna i relation till det antal helårsstudenter populationen utgör. För närvarande har högskolan ingen möjlighet att följa upp prestationsgraden enligt denna nya definition varför prestationsgraden här liksom tidigare år mäts genom att dividera antalet helårsprestationer under året med antalet helårsstudenter. 2014 Design Musik Från och med 2013 redovisar MDH antalet studenter som inte tar poäng enligt definitionen att det är en person (helårsstudent) som varit registrerad på en kurs under höstterminen 2013 och som inte har tagit några poäng på denna kurs under höstterminen 2013 eller vårterminen 2014. Utifrån den definitionen är 393 helårsstudenter eller 12 procent av helårsstudenterna vid högskolan studenter som inte har tagit några poäng. * Under 2014 har utbildningsområdet teater avvecklats i enlighet med plan. Källa: Ladok Helårsprestationerna följer utvecklingen av antalet helårsstudenter och i reella tal har antalet helårsprestationer ökat inom design, musik, teknik, undervisning, verksamhetsförlagd utbildning och vård jämfört med föregående år. I diagram 5 redovisas den genomsnittliga prestationsgraden för MDH för perioden 2012-2014. Diagram 5. Genomsnittlig prestationsgrad (procent) 20122014. 90 80 70 83% 84% 84% 2012 2013 2014 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Ladok För 2014 ligger den genomsnittliga prestationsgraden på samma nivå som föregående år. Jämfört med två år tidigare har den genomsnittliga prestationsgraden ökat med en procentenhet. MDH fortsätter att systematiskt arbeta med att 17 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 höja prestationsgraden. Att den ligger i samma nivå som föregående år och har ökat sedan två år tillbaka beror delvis på att antalet helårsstudenter har sjunkit vilket i normalfallet leder till en något ökad prestationsgrad. I tabell 4 redovisas den genomsnittliga prestationsgraden uppdelat per utbildningsområde för perioden 2012-2014. Tabell 4. Genomsnittlig prestationsgrad (procent) uppdelat på utbildningsområde 2012-2014. Utbildningsområde 2012 2013 2014 helårsstudenter har minskat under året, men med bakgrund av att helårsstudenterna har minskat mer än kostnaden så stiger kostnaden per helårsstudent. Resultatet är dock väntat då MDH har, i enlighet med uppdrag, fått ett minskat utbud till följd av det sänkta takbeloppet. Det är också väntat att det tar viss tid innan kostnaderna anpassar sig till den minskade verksamheten då vissa kostnader finns oavsett antalet studenter. Kostnaderna fördelat på akademinivå inkluderar interna transaktioner och är därmed inte direkt jämförbara med kostnaderna per helårsstudent på högskolenivå. Design 74% 81% 76% Humaniora 67% 76% 68% Medicin 93% 92% 89% Musik 99% 81% 82% Naturvetenskap 84% 74% 76% Samhällsvetenskap 81% 81% 82% 100000 Teater 81% 111% Teknik 82% 81% 82% 80000 Undervisning 90% Verksamhetsförlagd utb. 92% 93% 105% 100% Vård 89% 90% 91% Totalt 83% 84% 84% Diagram 7. Kostnad (kronor) per helårsstudent uppdelat per akademi. 120000 60000 40000 20000 Källa: Ladok Sett till prestationsgraderna ligger resultatet inom de flesta utbildningsområdena i nivå med föregående års prestationsgrad. Utbildningsområdena design, humaniora, medicin och verksamhetsförlagd utbildning har en nedgång i sin prestation jämfört med 2013. Inom naturvetenskap har det skett en uppgång i prestationsgrad jämfört 2013 då den stora minskningen berodde på minskad prestation inom matematik/til�lämpad matematik. Prestationer relaterat till kostnader inom verksamhetsområdet grundutbildning enligt FÅB 3:1 Över tid har resurstilldelningen från departementet avgörande betydelse för kostnadsutvecklingen på totalnivå. Eftersom anslagstilldelningen är olika beroende på utbildningsområde kommer förändringar i relationen av antalet studenter inom de olika områdena också att påverka kostnadsutvecklingen. Diagram 6. Kostnad (kronor) per helårsstudent, totalt. 80000 0 2010 2011 2012 2013 2014 UKK HVV EST IDT 58 279 62 582 65 379 68 549 68 670 91 941 99 995 105 393 86 846 88 150 49 437 47 977 49 858 52 221 53 220 89 084 93 633 95 380 91 947 104 338 EST = akademin för ekonomi, samhälle och teknik, HVV = akademin för hälsa, vård och välfärd, IDT = akademin för innovation, design och teknik och UKK = akademin för utbildning, kultur och kommunikation Källa: Ladok och Agresso På akademinivå kan utläsas att alla akademier har en ökad kostnad per helårsstudent jämfört med 2013. Kostnaden ligger nära föregående års resultat med undantag för akademin för innovation, design och teknik. En bakomliggande förklaring är att akademin för 2013 hade ett ekonomiskt överskott till följd av lägre kostnader än budgeterat. Detta påverkade 2013 års kostnad per helårsstudent. 70000 Diagram 8. Kostnader (kronor) per helårsprestation, totalt. 60000 50000 100000 40000 90000 30000 80000 20000 70000 60000 10000 0 Kronor/HÅS 50000 2010 2011 2012 2013 2014 40000 69 974 70 954 74 873 76 396 77 435 30000 Källa: Ladok och Agresso Kostnaden per helårsstudent har ökat under de senaste fem åren. Under året ökade kostnaden med 1 039 kr per helårsstudent jämfört med föregående år. Kostnaden för antalet 20000 10000 0 Kronor/HÅP 2010 2011 2012 2013 2014 90 008 87 510 90 261 91 311 91 808 Källa: Ladok och Agresso 18 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Vad gäller kostnaden per helårsprestation är variationen mellan åren mindre än kostnaden per helårsstudent, diagram 8. Kostnaden per helårsprestation har under de senaste fem åren ökat med undantag av 2011 då det var något lägre. Diagram 9. Kostnader (kronor) per helårsprestation uppdelat per akademi. 140000 Tabell 5. Genomströmning (procent) termin tre. 2012 2013 2014 Svenskspråkiga nybörjarprogram 78% 75% 78% Engelskspråkiga nybörjarprogram 60% 71% 79% Masterprogram 61% 62% 52% Källa: Ladok 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 2010 2011 2012 2013 2014 UKK HVV EST IDT 80 201 80 193 82 311 84 644 84 088 102 757 103 834 115 292 100 957 100 985 67 783 64 373 61 155 61 651 60 603 109 739 114 749 117 194 112 042 134 238 EST = akademin för ekonomi, samhälle och teknik, HVV = akademin för hälsa, vård och välfärd, IDT = akademin för innovation, design och teknik och UKK = akademin för utbildning, kultur och kommunikation Källa: Ladok och Agresso Om kostnaden per helårsprestation delas upp per akademi framgår det att akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den högsta kostnadsökningen mellan 2013 och 2014. De stigande kostnaderna hänger ihop med avvecklingen av teater och att helårsprestationerna varit 51 mindre för teknik jämfört med föregående år. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) minskade kostnaderna för helårsprestationer under året, något som hänger ihop med att de hade över 100 helårsstudenter färre än föregående år. En minskning i kostnad per helårsprestation kan även ses hos akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Genomströmning Genomströmning kan mätas på olika sätt beroende på vad man sätter som start och slutpunkt för mätningen. I det följande definieras genomströmning i enlighet med de interna mål som MDH har satt upp som antalet registrerade studenter termin tre jämfört med antalet registrerade studenter termin ett respektive antalet registrerade studenter termin sex jämfört med antalet registrerade termin ett. Fram till år 2012 har genomströmningen presenterats terminsvis men är sedan 2013 ändrat till att redovisas årsvis. Anledningen är att det utfall som redovisats för vårterminerna har gällt ett fåtal program som i de flesta fall även ges med start under höstterminen. Siffrorna för höstterminen och vårterminen har därför i stället lagts samman till en årssiffra. Högskolan har satt som mål att minst 80 procent av antalet studenter som påbörjar ett program ska vara kvar termin tre, det vill säga att de inte avslutar sina studier under eller strax efter det första läsåret. Sammanställningen ovan visar att genomströmningen för svenskspråkiga nybörjarprogram har legat relativt konstant de senaste åren för att år 2014 öka något. Förändringen är dock relativt liten och ingen specifik förklaring har kunnat hittas. För engelskspråkiga nybörjarprogram har genomströmningen till 2014 ökat med åtta procentenheter och ligger en procent under målet. Det är svårt att säga om det är tillfälligt eller om det är en permanent uppgång. De engelskspråkiga programmen har sedan införandet av studieavgifter haft en förändring av studentpopulationen som påverkar genomströmningen. För programmen på masternivå ligger genomströmningen på 52 procent, vilket är en minskning med 10 procentenheter jämfört med föregående år. En anledning till detta är att vissa program på masternivå har möjlighet till avslut på magisternivå redan efter två terminer och trots att studenten då genomfört en hel utbildning blir genomströmningen på programmet låg enligt den definition som har beslutats. För programtermin sex har högskolan satt som mål att minst 66 procent av antalet studenter som påbörjar ett program på högskolan ska vara kvar termin sex. Ingen uppdelning görs för påbyggnadsprogram som ges på svenska respektive engelska, då dessa studenter är för få samt att det finns möjlighet till avslut efter ett år. Tabell 6. Genomströmning (procent) termin sex. 2012 2013 2014 Svenskspråkiga nybörjarprogram 63% 64% 63% Engelskspråkiga nybörjarprogram 49% 58% 44% Källa: Ladok Genomströmningen för nybörjarprogram som ges på svenska har minskat något jämfört med föregående år och når inte upp till högskolans mål om en genomströmning om 66 procent. Även här rör det sig om en liten förändring jämfört med tidigare år och det finns ingen enskild förklaring som kan lyftas fram som orsak. För nybörjarprogram som ges på engelska varierar genomströmningen mer mellan åren till följd av att studentpopulationen är relativt liten. Detta resulterar i att bortfall av en student ger en märkbar skillnad i genomströmmningen termin sex. För 2014 låg genomströmmningen termin sex på 44 procent. Studieverkstan KLOK/CeSAM Student Studieverkstan KLOK tillhandahöll under våren 2014 skrivsupport i svenska och engelska, mattesupport och karriärvägledning till studenter oavsett vilka utbildningar och ämnen studenterna läser. Utöver studiestödet gavs fyra korta poänggivande kurser inom områdena studieteknik, skrivprocess, informationssökning och kompetensinventering. 19 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Under våren 2014 pågick en omorganisation av studieverkstan KLOK och sedan 1 juli 2014 ingår verksamheten i KompetensCentrum för Studenter, Arbetsmarknad och Medarbetare, CeSAM. I samband med omorganisationen inrättades en fast tjänst som språkpedagog för att få en bättre kontinuitet. Verksamheten inom CeSAM Student är inriktad på akademiskt skrivande och studieteknik. Under hösten gavs kurser i studieteknik och akademiskt skrivande. Utöver fortsatt studiestöd till studenter har arbetet inriktats mot ett närmare samarbete med akademierna och deras utbildningsprogram med syfte att integrera skrivande och studieteknik som en del i de olika kurserna, oavsett utbildning. Mattesupporten bedrivs från höstterminen 2014 av avdelningen för tillämpad matematik på akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Examina En utfärdad examen registreras både på det år som studenten tagit de sista poängen som ingår i dennes examen och datumet för utfärdandet av examen. Själva datumet för utfärdandet av examen kan vara ett eller flera år senare varför diagrammen 10 och 11 visar en ögonblicksbild per den 31 december 2014. Siffrorna från framförallt de senaste åren kommer alltså att öka på grund av sent uttagna examina. Diagram 10. Antal utfärdade examina per år 2010-2014. 2000 1800 1600 232 321 277 1430 1552 1505 1608 1648 2010 2011 2012 2013 2014 342 1400 1200 Tillsammans med högskolebiblioteket anordnades under hösten 2014 ”uppesittarkvällar” i samband med den sista tentamensperioden, där miniföreläsningar varvades med att studenter hade möjlighet att diskutera skrivande, studieteknik och informationssökning. Möjlighet till skrivsupport i form av drop-in-besök, bokade besök eller genom stöd via mejlkontakt har funnits vid båda campusorterna löpande under året. De fysiska besöken för studiestödet har minskat under höstterminen i jämförelse mot vårterminens besök. Arbetet med att utveckla formerna och innehållet för verksamheten pågår. Under 2014 var 1 014 studenter registrerade på någon av verksamhetens kurser, en ökning med 12 studenter jämfört med 2013. Detta trots att två kurser lades ned vid omorganisationen till CeSAM. Tabell 7. Antal besök i KLOK-verkstan. 2012 Mattesupport 610* Skrivsupport Writing support Karriärvägledning Totalt 2013 2014 793 290 239 215 206** 81 101 24** 245 323 178 1175 1432 698 *Fullständig besöksstatistik saknas under tio veckor – vilket uppskattningsvis motsvarar 100 - 150 besök. **Fullständig besöksstatistik för Skrivsupport och Writing support saknas för vårterminen 2014. Källa: Närvarolistor och Excel-ark Supplemental Instruction Under hösten 2014 har ett tvåårigt projekt med Supplemental Instruction3 (SI) startat vid MDH. Projektet är en del av högskolans arbete med breddad rekrytering, med syfte att öka genomströmningen på ett tiotal utvalda kurser där genomströmningen varit låg. Projektet bygger på att studenter som gått den specifika kursen tidigare agerar diskussionsledare vid så kallade SI-möten. Projektet kommer att utvärderas kontinuerligt. 3 På svenska beskrivs supplemental instruction som samarbetslärande. 1000 800 600 400 200 0 Utbildning slutförd under året men examen utfärdad senare år Utbildning slutförd under året och examen utfärdad samma år Källa: Ladok Under 2014 utfärdades 1 648 examina för utbildning slutförd under detta år, jämfört med de 1 608 examina som registrerades under innevarande år 2013. 2014 har alltså det högsta antalet slutförda examina registrerade och slutförda under samma år för uppföljningsperioden. Den allmänna trenden över flera år visar att det totala antalet slutförda och utfärdade examina vid MDH ökar. Förklaringar till detta kan vara att det efter införandet av en ny examensstruktur och examensordning krävs en utfärdad examen om 180 högskolepoäng från grundnivå för att få ut en magister- eller masterexamen och att högskolan har ökat sin fokusering på just uttag av examina. En annan förklaring kan ligga i att den gamla examensordningen avslutas i juni 2015 och för att dessa studenter i framtiden ska kunna ta ut en examen har högskolan arbetat aktivt med att göra berörda studenter medvetna om detta. Antalet utfärdade civilingenjörsexamina var under året 64 stycken, jämfört med 47 föregående år och 57 två år tidigare. Andelen kvinnor som tog ut en civilingenjörsexamen under året var 33 procent, vilket var en minskning med 14 procentenheter jämfört med 2013 och i nivå med 2012. Utfärdade högskoleingenjörsexamina var under året 29 stycken, vilket var en fler än föregående år och 5 fler än under 2012. Andelen kvinnor som tar ut en högskoleingenjörsexamen har legat relativt stabilt mellan 26 och 28 procent de senaste tre åren. Bland sjuksköterskestudenterna utfärdades under året 286 examina, vilket var färre än både 2013 och 2012 med 8 respektive 11 examina. Här har andelen kvinnor utgjort mellan 88 och 92 procent av de utexaminerade mellan 2012 och 2014. Bland specialistsjuksköterskeexamen utfärdades en examina vardera de senaste två åren, dessa två utgjordes av kvinnor. 20 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Diagram 11. Antal utfärdade examina för utbildningar slutförda under ett visst år fördelat på fyra examenskategorier. 800 700 600 500 MDH har tecknat sju strategiska avtal med offentliga aktörer: Strängnäs kommun, Regionförbundet Sörmland, Eskilstuna kommun kring samarbeten för hur MDH genom utbildning och forskning stödjer regionens arbetsmarknadsbehov samt Västerås stad, Eskilstuna kommun, landstinget Sörmland och landstinget Västmanland genom Samhällskontraktet. 400 300 200 100 0 2012 2013 2014 samproduktion där avtalet realiseras via aktivitetsplaner som bland annat innehåller att Bombardier ska erbjuda minst 15 sommarpraktikplatser och 10 examensarbeten. Enligt avtalet ska aktivitetsplanerna revideras löpande. Avtalet med VEMMklustret rör främst gemensam forskning och är ett förnyande av en långtgående samverkan. Yrkesexamen Grundnivå Yrkesexamen Avancerad nivå 552 570 625 147 153 208 Generell examen - Generell examen Avancerad nivå Grundnivå 610 699 647 193 183 168 Not: I detta diagram redovisas inte konstnärlig examen. Dessa utgjordes av tre stycken för 2013 och tre stycken för 2012. Källa: Ladok Antalet yrkesexamina på grundnivå har ökat de senaste tre åren. Även antalet yrkesexamina på avancerad nivå har haft en uppåtgående trend totalt sett mellan 2012 och 2014. Avvikande i den allmänna uppgången är att generella examina på grundnivå och avancerad nivå har fortsatt att minska genomgående under åren. En anledning till detta kan vara att införandet av studieavgifter har resulterat i färre studenter på master- och magisterprogram som leder till generell examen. Studentinflytande Studenters möjlighet att utöva inflytande i högskolans verksamhet är en viktig del av högskolans kvalitetsarbete. Inflytandet sker dels genom studentrepresentanter som är utsedda av studentkåren att representera studenter i högskolans beredande och beslutande organ, dels genom att samtliga kurser på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå utvärderas genom studenters medverkan i kursvärderingar. I samarbetsavtalet mellan MDH och den erkända studentkåren regleras båda parters åtaganden gällande studentinflytandet. Det förs varje år en dialog mellan MDH och studentkåren om hur studentinflytandet fungerar och om det finns behov av utveckling. Om studenter har synpunkter på högskolans genomförande av utbildning kan vederbörande vända sig till högskolans student- och doktorandombudsman som är en opartisk servicefunktion anställd vid lärosätet. Samverkan MDH har formulerat mål för samverkan och samproduktion som återfinns i högskolans verksamhetsmål 2013-2016. De mål som berör utbildning på grundnivå och avancerad nivå är att högskolan ska ha tecknat långsiktiga samarbetsavtal med högst tio företag som företrädesvis är verksamma internationellt och att högskolan ska ha tecknat långsiktiga samarbetsavtal med minst fem offentliga aktörer. Under 2014 har strategiska avtal med näringslivet tecknats med Bombardier Transportation Sweden AB samt med VEMM-klustret (Vafab, Eskilstuna Energi och Miljö samt Mälarenergi). Avtalet med Bombardier är ett exempel på Samhällskontraktet får betydelse för MDH:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå genom det arbete som bedrivs i samarbete med kommunerna för att utveckla branschråd och verksamhetsförlagd utbildning. Via den särskilda satsningen på Karriärtorget har arbetet fortsatt med att utveckla och erbjuda mentorprogram och karriärsdagar, samt exjobbsdagar riktade mot utbildningsprogram inom teknik och företagsekonomi. Karriärtorget ger möjligheter för MDH att samverka med regionens arbetsgivare genom annonsering av jobb och examensarbeten, samt erbjuda möjlighet att boka in sig på Karriärtorgets utställningsplatser och att boka skräddarsydda after school-träffar. Prestationer inom verksamhetsområdet samverkan grundutbildning enligt FÅB 3:1 Uppdragsutbildning Ett mått på samverkan inom grundutbildningen är uppdragsverksamheten, som omfattar uppdragsutbildning och beställd utbildning. Intäkterna uppgick under 2014 till 21149 tkr, att jämför med 18319 tkr år 2013 och 16159 tkr år 2012. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik har inlett ett arbete med att skapa ett nytt koncept för uppdragsutbildning. Fri Fart – Fri Start handlar om webbaserade kurser på 1,5 - 3 högskolepoäng där deltagarna har ett år på sig att genomföra en kurs. Adjungerade lärare Tabell 8. Antal adjungerade lärare (helårsekvivalenter inom parentes). 2012 2013 2014 Tot K 11 (2,4) 12 (2,1) 13 (2,3) Professor gäst 11 (2,5) 12 (3,4) 12 (2,1) 3 (1,1) 9 (1,0) 0 4 (0,5) 7 (0,9) 3 (0,40) 4 (0,45) Lektor adjungerad Adjunkt adjungerad Totalt 2 (0,2) M Professor adjungerad 11 (2,1) - - 2 (0,6) 1 (0,2) 1 (0,4) 22 (4,9) 28 (6) 34 (5,9) 9 (1,9) 25 (3,95) Källa: Primula Antalet adjungerade professorer, gästprofessorer och adjungerade lektorer har totalt sätt ökat jämfört med 2012 och 2013 även om en marginell nedgång i antalet helårsekvivalenter kan noteras mellan 2013 och 2014. Av det totala antalet lärare som var adjungerade under 2014 var majoriteten män, vilka utgjorde 74 procent. 21 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Internationalisering Mobilitet bland studenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå MDH strävar efter att erbjuda alla studenter möjlighet till studier utomlands och att öka antalet studenter som reser ut eller kommer till högskolan för att studera. Tabell 9. Antal inresande utbytesstudenter och antal registrerade på engelskspråkiga program. 2012 * Tot 2013 2014 Tot K M Tot K M Via utbytesavtal 457 340 175 165 278 150 128 Antal registrerade termin 1 på engelska program samt skandinavistik 267 301 156 145 285 130 156 * Uppgift saknas om könsfördelning för 2012. Under 2014 fortsatte arbetet med att se över de löpande avtalen för att uppnå balans mellan in- och utresande avtalsstudenter från länder utanför EU/EES. Studieavgifter för tredjelandsstudenter Under året hade MDH 34 betalande studenter, varav 30 studenter påbörjade sina studier (16 HÅS), vilket är en minskning jämfört med de två föregående åren. En anledning till att antalet betalande studenter fortsätter att minska kan ha att göra med införandet av studieavgifter. Tabell 11. Antal betalande studenter från länder utanför EU/ EES under perioden 2012-2014. 2012 2013 2014 Antal studenter 37 51 34 Helårsstudenter 22 27 16 Källa: Ladok Källa: Agresso och Ladok Av de inresande utbytesstudenterna kommer flertalet studenter, 199 stycken, via Erasmusavtal. Vidare har 57 studenter kommit via MDH:s bilaterala utbytesavtal, 14 studenter via stipendier från Linnaeus-Palme, 6 via International Student Exchange Program (ISEP) och 2 via Nordplus. Andelen kvinnor bland de inresande utbytesstudenterna ökade jämfört med föregående år. Den studiefinansierade verksamheten utgör en liten del av MDH:s totala kurs- och programutbud men har trots detta lett till att högskolan har utvidgat sina rutiner för denna kategori i så väl administrativa som finansiella system. Högskolan har under 2014 inte antagit några studieavgiftsskyldiga tredjelandsstudenter med stöd av regeringens förordning om ändring i högskoleförordningen, SFS 2014:37. Antalet studenter som läste skandinavistik under året omfattade 75 stycken. De resterande 210 studenterna kommer från de engelskspråkiga programmen. Andelen kvinnor bland de engelskspråkiga programmen minskade under 2014 jämfört med föregående år. Samarbetet med Migrationsverket har fortsatt. Högskolan menar dock att samarbetet kan förbättras. Ett exempel är behovet av ett förtydligande av lärosätenas rapporteringsskyldighet till Migrationsverket angående studenternas eventuella oegentligheter under studietiden. Tabell 10. Antal utresande studenter under perioden 20122014. 2012 * 2013 2014 Tot K M Tot K M Via utbytesavtal 150 127 82 45 103 57 46 Kursblock 30hp i franska, spanska eller tyska som ges i respektive länder genom MDH 212 156 122 34 90 64 26 * Uppgift om könsfördelning saknas för 2012. Källa: Ladok Jämlikhet En utvärdering av MDH:s handlingsplan för att säkerställa likabehandling och motverka diskriminering för 2014 visar att det har bedrivits ett aktivt likabehandlingsarbete. Högskolan har som målsättning att motverka könssegregerade utbildningsval och att öka andelen av underrepresenterat kön i utbildningsprogram med sned könsfördelning bland registrerade. Inget program bör ha en fördelning bland registrerade som ligger utanför intervallet 70/30. Diagram 12. Andel kvinnor (procent) i respektive område för utbildning. 100 Antalet studenter som reste ut genom avtal minskade något under året. Totalt reste 43 studenter ut via Erasmusavtal, 2 studenter via Erasmus Mundusprogram, 39 via MDH:s bilaterala utbytesavtal, 7 via ISEP och 12 via stipendier från Linnaeus-Palme. Under 2014 fortsatte andelen kvinnor som reste ut via avtal att minska. 80 Hälsa Samhälle 60 Teknik 40 Utbildning Antalet studenter som läser en del av sin språkutbildning utomlands minskade 2014 i och med att språken franska och spanska avvecklas vid högskolan. Under 2014 minskade andelen kvinnor i denna studentpopulation, från 78 procent 2013 till 71 procent 2014. 20 2010 Källa: Ladok 2011 2012 2013 2014 22 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Ekonomiutbildningar har totalt sett den mest jämna könsfördelningen med 62 procent registrerade kvinnor år 2014. Teknikutbildningarna har ökat andelen registrerade kvinnor med fyra procentenheter jämfört med föregående år. Längst från målintervallet ligger hälso- och välfärdsutbildningar och lärarutbildningar med cirka 80 procent registrerade kvinnliga studenter vardera 2014. Ju lägre ner i åldrarna de blivande lärarnas målgrupp är, desto snedare tenderar könsfördelningen bland registrerade studenter att vara. Förskollärarprogrammet har till exempel under flera år haft enbart runt fem procent manliga studenter. Som en del av arbetet för att motverka denna snedfördelning medverkar MDH i den nationella satsningen Fler män till förskolan i regi av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), bland annat genom följeforskningsuppdrag på akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Under 2014 har forskare från MDH även gjort studier inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag om Män i förskolan. MDH har även lokalt samarbete med Eskilstuna kommun kring kompetensutveckling av personal med koppling till kommunens nätverk Män i förskolan. Studenter på förskollärarprogrammet har bjudits in till temadag om genus och normer. 23 MDH erbjuder utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom områdena ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. 24 25 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Utbildning på forskarnivå Utbud MDH bedriver utbildning på forskarnivå med egen examensrätt inom sex forskarutbildningsområden, organiserade i tolv forskarutbildningsämnen. Under 2014 startade forskarutbildning i ämnena socialt arbete och arbetslivsvetenskap, båda inrättade inom området hälsa och välfärd. Utöver detta samarbetar högskolan med andra lärosäten inom 12 nationella forskarskolor. Högskolans sex forskarutbildningsområden är: • • • • • • Inbyggda system med forskarutbildningsämnena datavetenskap samt elektronik. Innovation och produktrealisering med forskarutbildningsämnet innovation och design. Miljö, energi- och resursoptimering med forskarutbildningsämnena energi- och miljöteknik, matematik/tillämpad matematik samt bioteknik/ kemiteknik. Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning med forskarutbildningsämnena industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap. Didaktik med forskarutbildningsämnena didaktik samt naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Hälsa och välfärd med forskarutbildningsämnena vårdvetenskap, arbetslivsvetenskap samt socialt arbete. 2013, men årets nivå hamnar lägre än 2012 års nivå då flera större satsningar inom utbildning på forskarnivå vid MDH påbörjades. Årets ökning, i jämförelse med 2013 års nivå, kan framförallt tillskrivas forskningsinriktningen hälsa och välfärd, som under året har genomfört en antagningsomgång till forskarutbildningen inom området, något som sker vartannat år. Som framgår av diagrammet är de flesta doktorander som antogs under året antagna mot doktorsexamen som slutmål, 43 stycken att jämföras med de 5 som antagits mot licentiatexamen som slutmål. Könsfördelningen bland de antagna doktoranderna, oberoende av avsedd examen, ligger för 2014 på 54 procent kvinnor. Könsfördelningen bland de antagna doktoranderna för 2014 hamnar därmed inom högskolans uppsatta mål, att det underrepresenterade könet bland aktiva doktorander inte understiger 40 procent. Den ökning av antagna kvinnor för 2014 i jämförelse med 2013, då 39 procent kvinnor antogs, kan förklaras med 2014 års satsning på antagning inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd. Årets könsfördelning bland nyantagna doktorander ligger i paritet med könsfördelningen bland nyantagna doktorander 2012, som låg på 50 procent kvinnor. Även 2012 skedde en antagningsomgång till forskarutbildning inom området hälsa och välfärd. Observera att procentsatserna för könsfördelningen bland antagna doktorander åren 2012 och 2013 skiljer sig i jämförelse med tidigare årsredovisningar till följd av ovanstående omnämnda metodtekniska problem. Rekrytering Antal doktorander Diagram 13 visar antalet antagna doktorander till utbildning på forskarnivå vid MDH för perioden 2012-2014 uppdelat per år och avsedd examen. Siffrorna för år 2012 och år 2013 skiljer sig från de siffror som redovisades i årsredovisningarna för verksamhetsåren 2012 respektive 2013. Detta beror på att gruppen doktorander antagna till senare del av utbildning på forskarnivå numera inkluderas i underlaget, något som av metodtekniska problem inte gjordes tidigare. Sammantaget ses en total ökning av antagningsnivåerna på ytterligare åtta doktorander för de båda två åren. Diagram 14. Antal aktiva doktorander för åren 2012-2014 uppdelat per år och forskarutbildningsämne. 60 50 40 30 20 10 Diagram 13. Antal antagna doktorander till utbildning på forskarnivå uppdelat per år och avsedd examen. 80 70 50 40 30 20 10 Antagen till doktor Antagen till lic DV 51 55 60 EK 6 8 8 ID 38 36 36 EMTEK INDEK DID NT DID MAT 30 10 21 0 8 35 9 28 1 13 30 10 28 1 15 VV 22 22 27 AV 6 6 6 SOA 0 0 3 DV = datavetenskap; EK = elektronik; ID = innovation och design; EMTEK = energi- och miljöteknik; INDEK = industriell ekonomi och organisation; DID = didaktik; NT DID = naturvetenskapernas och teknikens didaktik; MAT = matematik/tillämpad matematik; VV = vårdvetenskap; AV = arbetslivsvetenskap; SOA = socialt arbete. 60 0 0 2012 2013 2014 Källa: Ladok 2012 62 12 2013 27 9 2014 43 5 Källa: Ladok Antagningsnivån för 2014 ligger på totalt 48 doktorander. Detta är en ökning i jämförelse med antagningsnivån för Antalet aktiva4 doktorander var under året 224, en ökning i jämförelse med 2013 och 2012 då 213 respektive 192 doktorander var aktiva. Uppgifterna om totalt antal aktiva dokto4 En aktiv doktorand avser en doktorand som har en registrerad aktivitet om minst en procent. Aktivitetsgraden baseras på uppgifter inrapporterade till Statistiska centralbyrån. 26 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 rander vid MDH inkluderar såväl dem som var antagna till licentiatexamen som till doktorsexamen medan doktorander som helt eller delvis finansieras av MDH, men där doktoranderna är antagna vid andra lärosäten inte ingår i redovisade uppgifter. De 224 aktiva doktoranderna hade under 2014 en genomsnittlig aktivitetsgrad på 65 procent. Detta är en marginell minskning i aktivitetsgraden i jämförelse med 2013 då den genomsnittliga aktivitetsgraden låg på 67 procent. Att aktivitetsgraden gått ner i jämförelse med 2013 kan förklaras med att de nyantagna doktoranderna som påbörjade sin utbildning under hösten 2014 drar ner genomsnittet. Den genomsnittliga aktivitetsgraden under 2012 låg på 66 procent. För verksamhetsåren 2013 och 2014 uppfyllde enbart två av högskolans sex forskarutbildningsområden, inbyggda system och hälsa och välfärd, högskolans uppsatta mål för genomsnittlig aktivitetsgrad om minst 70 procent för varje forskarutbildningsområde. Uppgifter om aktivitetsgrad uppdelat per forskarutbildningsområde saknas för 2012. Tas hänsyn till den genomsnittliga aktivitetsgraden för de 224 aktiva doktoranderna under 2014, motsvarar de aktiva doktoranderna cirka 146 heltidsdoktorander. Detta är en uppgång i antalet heltidsdoktorander i jämförelse med 2013 och 2012 då motsvarande beräkning gav 142 heltidsdoktorander 2013 respektive 126 heltidsdoktorander 2012. Diagram 15. Könsfördelning (procent) bland aktiva doktorander. 100 80 60 0 DV 22% 78% EK 37% 63% ID EMTEK INDEK DID NT DID MAT 47% 17% 30% 75% 0% 20% 53% 83% 70% 25% 100% 80% VV 89% 11% AV 33% 67% Nedanstående diagram visar antalet utfärdade doktorsexamina per år för perioden 2012-2014. Staplarnas nedre del visar antalet doktorsexamina där doktoranden inte tidigare begärt ut en licentiatexamen. Diagram 16. Antal utfärdade doktorsexamina per år. 20 15 10 5 0 Doktor med föregående Lic Doktor utan föregående Lic 2012 7 13 2013 5 6 2014 15 3 Källa: Ladok. Under 2014 utfärdades totalt 18 doktorsexamina. Detta är en ökning i jämförelse med 2013 då 11 doktorsexamina utfärdades, men årets siffror ligger under examensnivån för 2012 då 20 examina utfärdades. Bland de som begärde ut en doktorsexamen var majoriteten män och endast 39 procent var kvinnor. För 2013 var motsvarade andel kvinnor 27 procent och av 2012 års doktorsexamina utställdes 35 procent till kvinnor. Situationen kan delvis förklaras med att majoriteten aktiva doktorander fortfarande utgörs av män. Uppstarten av forskarutbildning inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd, som skedde 2012 och där majoriteten av doktoranderna är kvinnor, har fortfarande inte fått genomslag i examensstatistiken. Diagram 17 visar antalet utfärdade licentiatexamina uppdelat per år för perioden 2012-2014. Staplarnas övre del visar antalet utfärdade licentiatexamina för doktorander som avser fortsätta till doktorsexamen. 20 Kvinnor Män Doktorsexamina per år Licentiatexamina per år Högskolans målintervall för könsfördelning bland aktiva doktorander. 40 Examina SOA 100% 0% Diagram 17. Antal utfärdade licentiatexamina uppdelat per år och avsedd examen. 20 DV = datavetenskap; EK = elektronik; ID = innovation och design; EMTEK = energi- och miljöteknik; INDEK = industriell ekonomi och organisation; DID = didaktik; NT DID = naturvetenskapernas och teknikens didaktik; MAT = matematik/tillämpad matematik; VV = vårdvetenskap; AV = arbetslivsvetenskap; SOA = socialt arbete. 15 10 5 Källa: Ladok. Totalt, för MDH, uppgick andelen kvinnor bland de aktiva doktoranderna till 42 procent under 2014. Detta är en marginell ökning i jämförelse med 2013 och 2012 då andelarna låg på 41 procent respektive 40 procent kvinnor bland de aktiva doktoranderna. Årets könsfördelning bland aktiva doktorander uppfyller högskolans målsättning att det underrepresenterade könet inte ska understiga 40 procent. Ser man till de enskilda forskarutbildningsämnena så är det enbart ämnet innovation och design som enskilt ligger inom uppsatt målintervall. 0 Antagen till Doktor Antagen till Lic 2012 14 5 2013 7 3 2014 7 4 Källa: Ladok. Totalt utfärdades elva licentiatexamina under 2014. Denna nivå ligger i paritet med nivån för 2013 då totalt tio licentiatexamina utfärdades. Årets nivå ligger lägre än 2012 års nivå, då 19 licentiatexamina utfärdades, men årets nivå ligger på en jämförbar nivå om jämförelseperioden bakåt i tiden utökas från en treårsperiod till en femårsperiod. Majoriteten av dem som tog ut en licentiatexamen för den ovan redovisade 27 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 treårsperioden är antagna till en utbildning på forskarnivå med en doktorsexamen som slutmål. Detta kan ses för hela treårsperioden. Andelen kvinnor bland dem som avlagt en licentiatexamen under 2014 var 36 procent. Detta är en ökning i jämförelse med både 2013 och 2012 då andelen kvinnor var 30 respektive 26 procent. Prestationer relaterade till kostnader inom verksamhetsområdet forskarutbildning enligt FÅB 3:1 Sedan 2012 är den interna kostnadsredovisningen för utbildning på forskarnivå uppdelad per etablerad forskningsinriktning. Som redogjorts för i tidigare årsredovisningar för verksamhetsåren 2012 respektive 2013, kommer kostnader relaterade till prestationer inom forskarutbildning framöver att redovisas för en längre tidsperiod. Detta för att reducera ojämnheter i kostnad per uttagen doktorsexamen som kan uppstå vid tillfälliga satsningar som högskolan genomför mellan åren. Årets uppdelade redovisning av den genomsnittliga kostnaden per doktorsexamen sker över en treårsperiod då kostnadsredovisningen inte är uppdelad längre tillbaka. På sikt kommer dock redovisningen av den genomsnittliga kostnaden per doktorsexamen ske över en femårsperiod. Detta för att nettostudietiden för en doktorsexamen i normalfallet ligger på fyra års heltidsstudier. Tabell 12. Genomsnittlig kostnad (tkr) per utfärdad doktorsexamen för perioden 2012-2014. Total kostnad för forskarutbildning 2012-2014 (tkr) Totalt antal doktorsexamina 2012-2014 Genomsnittlig kostnad (tkr) per doktorsexamen 2012-2014 MDH 252 621 49 5156 Studentinflytande Studentinflytandet är en viktig del av högskolans kvalitetsarbete. Studentinflytande på forskarnivå innefattar forskarstuderandes möjlighet att utöva inflytande i högskolans verksamhet. Inflytandet sker genom studentrepresentanter som är utsedda av studentkåren att representera forskarstuderande i högskolans beslutande och beredande organ som avser eller berör forskarutbildning. Studentinflytande sker även genom att samtliga kurser på forskarutbildningsnivå utvärderas genom doktoranders medverkan i kursvärderingar. Vid högskolan finns ett doktorandråd som tillvaratar forskarstuderandes intressen i forskarutbildningen. Om forskarstuderande har synpunkter på högskolans genomförande av utbildning kan vederbörande vända sig till högskolans studentoch doktorandombudsman som är en opartisk servicefunktion anställd vid lärosätet. Vid samarbetssvårigheter mellan högskolan och enskilda doktorander kan doktorandrådet ge råd och vägledning. Samverkan MDH har formulerat mål för samverkan och samproduktion som återfinns i högskolans verksamhetsmål 2013-2016. Det samverkansmål som berör högskolans utbildning på forskarnivå är att högskolan ska öka antalet doktorander inom varje forskningsinriktning som är finansierad med stöd från externa samarbetspartners. Under året har 69 doktorander haft någon form av extern finansiering5. Nivån på externfinansierade doktorander har legat relativt konstant under redovisad treårsperiod. Tabell 13. Antal externfinansierade doktorander uppdelat per forskningsinriktning. UVM 34 551 4 8 638 IEO 15 110 8 1 889 FE 38 620 9 4 291 HV 37 626 0 - IPR 28 183 8 3 523 Industriell ekonomi och organisation IS 96 049 20 4 802 Framtidens energi * FE = framtidens energi, HV = hälsa och välfärd, IEO = industriell ekonomi och organisation, IPR= innovation och produktrealisering, IS = inbyggda system, UVM = utbildningsvetenskap och matematik. Källa: Ladok och Agresso Att notera i årets redovisning av kostnad per doktorsexamen är att utbildning på forskarnivå inom den etablerade forskningsinriktningen hälsa och välfärd startade under 2012 och därmed bidrar forskarutbildningens utgifter till MDH:s totala kostnad för utbildning på forskarnivå även om någon prestation i form av utfärdad doktorsexamen inte är att vänta. Den totala kostnaden för utbildning på forskarnivå låg för 2014 på 89 972 tkr, att jämföra med 2013 och 2012 då kostnaderna var på 86 430 tkr respektive 76 219 tkr. Den kostnadsökning som ses kan tillskrivas ökningen av volymen på utbildning på forskarnivå som kan noteras under samma tidsperiod, från 192 aktiva doktorander 2012 till 226 aktiva doktorander 2014. Mellan åren 2012 till 2014 har totalt 49 doktorsexamina utfärdats. Den genomsnittliga kostnaden för en doktorsexamen under perioden 2012 till 2014 ligger på 5 156 tkr, motsvarande en årlig kostnad på 1 289 tkr för en heltidsdoktorand. 2012 2013 2014 Inbyggda system 14 19 22 Innovation och produktrealisering 26 22 18 3 3 0 10 11 15 9 9 8 Utbildningsvetenskap och matematik ** Hälsa och välfärd Totalt 5 5 6 67 69 69 * Forskningsinriktningen Miljö, energi- och resursoptimering bytte under december 2013 namn till Framtidens energi. ** Forskningsinriktningen Utbildningsvetenskap bytte under maj 2014 namn till Utbildningsvetenskap och matematik. Källa: Ladok MDH är en av parterna i forskarskolan Developing Mathematics Education med fyra doktorander antagna. Kommundoktoranderna kommer från Eskilstuna kommun, Kungsörs kommun, Köpings kommun och Kriminalvården i regionen. Forskarskolan finansieras av Vetenskapsrådet. Under 2012-2015 arbetar Västerås stad och MDH i samarbetsprojektet Räkna med Västerås i syfte att förbättra matematikutbildningen i grundskolorna i Västerås stad. Fyra doktorander är antagna inom ramen för projektet. 5 Med extern finansiering avses de båda SCB-kategorierna företagsdoktorand (FTG) och annan anställning utanför högskolan (AUH). 28 Internationalisering Högskolan betonar vikten av att doktorander ges möjlighet att under sin utbildning skapa internationella relationer och vistas i en internationell miljö. Syftet med doktorandernas utlandsvistelser är oftast deltagande vid kurs/workshop eller för att presentera uppnådda forskningsresultat. Tabell 14. Antal utresandetillfällen doktorander under perioden 2012-2014. 2012 K EU-länder 2013 M K 2014 M K M 41 45 25 45 30 72 Övriga Europa 6 5 4 9 5 10 OECD utanför Europa 6 11 9 23 3 13 Övriga världen 6 6 2 14 3 13 Totalt per kön 59 67 40 91 41 108 Totalt 126 131 149 Källa: Palasso/Primula En ökning i antalet utresandetillfällen har skett jämfört med föregående år. Den stora ökningen har skett inom gruppen män som besökt ett EU-land. Skillnaden totalt sett är större mellan könen i år än under tidigare år. 29 30 31 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Forskning Inbyggda system MDH har under 2014 fortsatt att arbeta efter högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2013-2016. En viktig satsning under 2013, vilken avslutades under 2014 har varit genomförandet av den egeninitierade utvärderingen av all forskning vid högskolan. Utvärderingen MDH’s Evaluation for improved Research quality, benämnd MER14, har bestått av självvärdering, bibliometrisk analys och en extern bedömning. Den externa bedömningen gjordes av 45 internationella forskare uppdelade i sex paneler. Förutom självvärderingarna och den bibliometriska analysen, genomfördes även ett platsbesök som grund för bedömarpanelernas slutgiltiga utlåtanden sammanfattade i en slutrapport. Inbyggda system utgör högskolans spetsmiljö. Forskningen inom inriktningen fokuseras mot sex strategiska forskningsområden: realtidssystem, mjukvaruteknik, verifiering och validering, tillförlitliga system, sensorsystem för hälsa, och robotik och avionik. Inriktningen består av fjorton samverkande forskargrupper som alla bidrar till ett eller flera av forskningsområdena. I rapporten ger panelisterna både generella rekommendationer till MDH och individuella omdömen och rekommendationer per forskningsinriktning. De omdömen som delats ut är excellent, very good, good och insufficient. Slutrapporten från MER14 visar att det totalt sett är god kvalitet på forskningen vid MDH och att flera forskningsmiljöer inom forskningsinriktningarna bedöms vara excellenta i ett internationellt perspektiv. Omdömet excellent används av samtliga paneler. Omdömena very good eller good gavs till en majoritet av forskningsmiljöerna. Omdömet insufficient ges främst kring produktivitet inom publicering, och för MDH:s nya miljöer eller miljöer som är i förändring. MDH har, enligt de externa experterna, också varit framgångsrikt i sin ambition att bedriva forskning genom ett nära samarbete med företag och offentlig sektor. De externa experterna menar vidare att MDH:s forskning, på nationell och internationell nivå, alltmer riktar sig mot samhällsstora utmaningar och att högskolan har en bra kombination av kompetenser för att på ett betydande sätt bidra med forskning kring dessa utmaningar. Under 2014 har satsningen på samverkansarenan för hälsooch välfärdsteknik med profilering mot användarperspektivet påbörjats. Satsningen sker tillsammans med akademin för hälsa, vård och välfärd. Finansiering av samverkansarenan har under 2014 dels skett genom högskolans anslagsmedel, dels genom projektfinansiering från Regionförbundet Sörmland där tvärvetenskapliga projekt i samarbete med företag i Sörmland har erhållit medel. Arbetet med att analysera utfallen från MER14 har påbörjats under 2014 och arbetet kommer fortsätta under 2015. Resultaten från utvärderingen kommer bland annat ligga till grund för utveckling av högskolans kommande forskningsoch utbildningsstrategi för perioden 2017-2022. MDH:s forskning har under 2014, liksom tidigare år, finansierats genom statligt anslag och medel från externa finansiärer såsom forskningsråd, stiftelser, kommuner, landsting och privata företag. Exempel på externa forskningsfinansiärer som högskolan har erhållit medel från är Vetenskapsrådet, Verket för innovationssystem (Vinnova), Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Allmänna arvsfonden, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Dessutom har högskolan tilldelats EU-medel, medel från Energimyndigheten och i samproduktion med andra lärosäten. Under 2014 var 66 procent av högskolans forskning och forskarutbildning externfinansierad, vilket både är ett uttryck för hög kvalitet i högskolans forskning och ett uttryck för hög grad av samverkan då många forskningsprojekt genomförs i samproduktion med externa parters. Forskningsinriktningar Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi slår fast en strategimodell där forskningsverksamheten i de sex forskningsinriktningarna fokuserar på stark forskningsbas och därutöver tre utvecklingsmiljöer och en spetsmiljö. För inbyggda system resulterade utvärderingen MER14 i mycket goda vitsord. De flesta forskningsmiljöerna fick något av de två högsta omdömena excellent eller very good. En forskningsmiljö fick omdömet insufficient. Under 2014 har arbetet inom den av Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling finansierade forskningsprofilen inbyggda sensorsystem för hälsa (ESS-H) intensifierats. Utöver detta var forskningsinriktningen värd för två konferenser inom mjukvaruteknik (29th IEEE/ACM International Conference on Automated Software Engineering och The 38th Annual International Computer, Software & Applications Conference). Hälsa och välfärd Hälsa och välfärd utgör en av MDH:s utvecklingsmiljöer. Forskningen inom inriktningen är mång- och tvärvetenskaplig och fokuserar på kunskapsområdet i skärningspunkten mellan vård och omsorg. Verksamheten är indelad i fem samverkande interdisciplinära forskningsmiljöer: innovation och implementering, hälsa och välfärd i det mångkulturella arbetslivet, ICU6 child barn- och ungdomsforskning, individcentrerad forskning och äldres hälsa och välfärd. Omdömena från utvärderingen MER14 för de olika forskningsmiljöerna går från very good till insufficient. Arbetet med att analysera resultat från MER14 har inletts inom forskningsinriktningen, bland annat genom att bjuda in en av medlemmarna av den internationella bedömarpanelen. Under 2014 har satsningen på samverkansarenan för hälsooch välfärdsteknik med profilering mot användarperspektivet påbörjats. Satsningen sker tillsammans med akademin för innovation, design och teknik. Finansiering av samverkansarenan har under 2014 dels skett genom högskolans anslagsmedel, dels genom projektfinansiering från Regionförbundet Sörmland där tvärvetenskapliga projekt i samarbete med företag i Sörmland har erhållit medel. Forskningsinriktningen var under 2014 värd för den internationella konferensen Health & Social Welfare and Coproduction. Runt 170 deltagare från olika samarbetspartners från Sverige, Thailand, USA, Iran, Kanada och Indien närvarade. 6 Interested in Children, youth and their Understandings 32 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Innovation och produktrealisering Innovation och produktrealisering utgör en av MDH:s utvecklingsmiljöer. Forskning bedrivs inom de tre områdena produktrealisering, innovationsledning samt design och visualisering. Inom forskningen fokuseras kunskapsutveckling vad gäller processer inom innovation och design, med en profilering mot teknik och vanligtvis i samproduktion med företag eller offentlig sektor. Omdömena i utvärderingen MER14 går från very good till insufficient. Rekommendationen från MER14 är att inriktningen bör stärka forskningen genom gemensamma forskningsprojekt samtidigt som de tre undergrupperna bör fördjupa och utveckla forskningen inom respektive kompetensområde. Forskningsinriktningen har nationella strategiska medel tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan inom produktionsteknik (XPRES) och driver samverkansplattformen Mälardalen Industrial Technology Center. Framtidens energi7 Framtidens energi utgör en av MDH:s utvecklingsmiljöer. Forskningen inom inriktningen är tvärvetenskaplig med kompetenser inom byggnadsteknik, energiteknik, miljöteknik och tillämpad matematik. Detta innebär en unik möjlighet att arbeta fram lösningar kring hållbara energisystem genom experiment, modellering och utveckling av verktyg för analys och styrning. Omdömena i utvärderingen MER14 går från excellent till good. Forskningsinriktningen har bland annat haft en internationellt sett hög grad av citeringar i högt rankade vetenskapliga tidskrifter. Under året har arbete pågått med rekrytering av doktorander och post-doktorer till den av Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling finansierade forskningsprofilen med samma namn som forskningsinriktningen, framtidens energi. Fokus för forskningen inom profilen är förnybar energi och intelligenta energisystem för energibesparing. Utbildningsvetenskap och matematik8 Utbildningsvetenskap och matematik utgör forskningsbas inom flera områden. Forskningsinriktningen utbildningsvetenskap och matematik delas in i fem forskningsmiljöer: barn och unga i skola och samhälle, matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik, språk- och litteraturvetenskap samt ämnenas didaktik, samhälle, interkulturalitet, ledarskap och utvärdering samt matematik/ tillämpad matematik. Fyra av fem forskningsmiljöer utgör forskningsbas för utbildningsområdet lärarutbildning och för forskarutbildningsområdet didaktik. Den femte forskningsmiljön, matematik/ tillämpad matematik, utgör en högskoleövergripande forskningsbas för grundutbildning inom utbildningsområdena ekonomi och teknik och för forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik. 7 Forskningsinriktningen benämns i högskolans forsknings- och utbildningsstrategi och i tidigare årsredovisningar som Miljö, energi- och resursoptimering. 8 Forskningsinriktningen har bytt namn från och med maj 2014. Tidigare benämndes forskningsinriktningen enbart Utbildningsvetenskap. Omdömena från utvärderingen MER14 för de olika forskarmiljöerna går från excellent till good. Industriell ekonomi och organisation Industriell ekonomi och organisation utgör en av MDH:s forskningsbaser. Som forskningsbas för högskolans utbildningar inom ekonomiområdet upprätthålls den vetenskapliga kompetensen i ämnets olika discipliner genom forskning inom industriell förnyelse och hållbarhet. Forskningen fokuserar på företags- och samhällsutveckling för att bidra till disciplinernas kunskapsutveckling samt samhällets behov av kompetens och förståelse för samtidens ekonomiska problem. Det har inte getts något samlat omdöme från utvärderingen MER14 för forskningsmiljöerna inom industriell ekonomi och organisation men resultaten har bidragit med förslag på flera möjliga förbättringar av forskningens strategi och organisering. Samverkan MDH har formulerat mål för samverkan och samproduktion som återfinns i högskolans verksamhetsmål 2013-2016. De långsiktiga samverkansmål som berör högskolans forskning är att högskolan ska teckna långsiktiga samarbetsavtal med högst tio företag som företrädesvis är verksamma internationellt, att högskolan ska teckna långsiktiga samarbetsavtal med minst fem offentliga aktörer och att högskolans externa forskningsmedel som genereras genom samfinansiering från externa partners i gemensamma forskningsprojekt ska öka. Under 2014 har strategiska avtal med näringslivet tecknats med Bombardier Transportation Sweden AB samt med VEMMklustret (Vafab, Eskilstuna Energi & Miljö samt Mälarenergi). Avtalet med Bombardier är ett exempel på samproduktion där avtalet realiseras via aktivitetsplaner som bland annat innehåller skrivningar om forskningssamarbeten. Enligt avtalet ska aktivitetsplanerna revideras löpande. Avtalet med VEMM-klustret rör främst gemensam forskning och är ett förnyande av en långtgående samverkan. MDH har tecknat sju strategiska avtal med offentliga aktörer: Strängnäs kommun, Regionförbundet Sörmland, Eskilstuna kommun kring samarbeten för hur MDH genom utbildning och forskning stödjer regionens arbetsmarknadsbehov samt Västerås stad, Eskilstuna kommun, landstinget Sörmland och landstinget Västmanland genom Samhällskontraktet. Under 2014 har tre projekt startat genom finansiering via Samhällskontraktet där samtliga satsningar sker i samverkan och där forskningen har en koppling till MDH:s forskningsmiljöer. Vidare har samverkan inom forskningsverksamheten skett genom att Science@MDH ordnades för tredje gången under hösten 2014. Vid arrangemanget möter forskare från högskolans samtliga sex forskningsinriktningar gymnasieelever i Eskilstuna och Västerås. Syftet är att väcka nyfikenhet runt forskning och att sprida kunskap om den forskning som bedrivs vid MDH genom att forskarna, indelade utifrån forskning inom ekonomi, samhälle och kultur eller energi, teknik och innovation, föreläser under cirka 20 minuter vardera om sitt ämne. 33 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Dessutom deltog MDH, i samarbete med Eskilstuna kommun och Västerås stad, den 27 september på ForskarFredag, eller Researcher’s day, som är en årlig EU-gemensam dag om forskning. Här ges allmänhet och skolungdomar möjlighet att möta högskolans forskare och ta del av pågående forskning. Externt samfinansierade forskningsmedel Under 2014 har underlaget som använts för att redovisa externa medel i gemensamma forskningsprojekt förändrats och förbättrats. Därför skiljer sig resultaten för 2013 och 2012 i jämförelse med årsredovisningarna för de båda föregående två åren. MDH har som mål att högskolans externa forskningsmedel som genereras genom samfinansiering från externa partners i gemensamma forskningsprojekt ska öka. Som framgår av tabell 15 så har den samfinansierade forskningen vid MDH ökat mellan 2012 och 2014. Detta kan utläsas via de bidrag som kommer från externa samarbetspartners och som även används i den anslagsfinansierade forskningen. Tabell 15. Externt samfinansierade forskningsmedel (tkr). År Externa forskningsmedel (tkr) 2014 88 503 2013 72 554 2012 73 785 Forskningsprestationer Nedanstående statistik gällande forskningspublikationer bygger på forskarnas egenrapportering i publikationsdatabasen DiVA. Som forskningspublikation räknas i det här sammanhanget tidskriftsartiklar och konferensbidrag som registrerats som refereegranskade. Enbart publikationer där någon av författarna angett att de vid publikationstillfället tillhört MDH eller någon av högskolans forskningsinriktningar räknas med. Tabell 16. Antal forskningspublikationer med MDHtillhörighet uppdelat per forskningsinriktning, 2012-2014. 2012 2013 2014 Framtidens energi 67 49 57 Hälsa och välfärd 105 104 77 18 28 32 Industriell ekonomi och organisation Innovation och produktrealisering Inbyggda system 66 65 46 163 164 118 49 43 67 Utbildningsvetenskap och matematik Övrigt 7 4 6 Totalt 475 457 402 Det totala antalet forskningspublikationer är 402 stycken för 2014, vilket ligger under de 457 publikationer som redovisas för 2013. En delförklaring till minskningen i publikationer med MDH-tillhörighet ligger i den tidigare omnämnda dubblettrensningen av publikationer i publikationsdatabasen. Det totala antalet forskningspublikationer var 475 för 2012. Inriktningarna industriell ekonomi och organisation och utbildningsvetenskap och matematik har ett större antal publikationer registrerade för 2014 jämfört med publikationerna för 2013 och 2012. Framtidens energi har fler registrerade publikationer för 2014 än för 2013, men ligger fortfarande under nivån för 2012. För övriga inriktningar är antalet registrerade publikationer färre 2014 än för tidigare år. Diagram 18. Antal refereegranskade tidskriftsartiklar med MDH-tillhörighet, 2012-2014. 100 80 60 40 En publikation registreras på det år som den publicerats oavsett vilket år forskaren rapporterar in den till högskolan. Data för forskningspublikationer i DiVA för enskilda år kan därför komma att öka till kommande årsredovisningar. Under 2014 har högskolan i samband med forskningsutvärderingen MER14 gjort särskilda ansträngningar för att förbättra datakvaliteten i DiVA, vilket bland annat inneburit att fler dubbletter än tidigare identifierats och rensats ut. Sedan förra årets redovisning har också underlaget som används för att knyta publikationer till högskolans forskningsinriktningar ändrats något. Den mest påtagliga förändringen är att överflyttningen av personal från forskningsinriktning industriell ekonomi och organisation till hälsa och välfärd nu slutförts. Dessa förändringar kan innebära skillnader i resultat jämfört med föregående års publikationsredovisning, både vad gäller det sammanlagda antalet publikationer och hur dessa fördelar sig mellan inriktningarna. 20 0 2012 2013 2014 FE 43 35 40 HV 77 82 61 IEO 8 16 13 IPR 23 18 11 IS 29 37 24 UVM 32 27 41 Övrigt 7 3 4 FE = framtidens energi, HV = hälsa och välfärd, IEO = industriell ekonomi och organisation (tidigare INAS), IPR= innovation och produktrealisering, IS = inbyggda system, UVM = utbildningsvetenskap och matematik, Övrigt = publikationer som ej kunnat tillskrivas någon forskningsinriktning Källa: Primula och DiVA Hälsa och välfärd är den forskningsinriktning på MDH som producerar flest refereegranskade tidskriftsartiklar. För inriktningen utbildningsvetenskap och matematik är antalet tidskriftsartiklar fler under 2014 än för tidigare år. Även forskningsinriktningen framtidens energi har ett högre antal registrerade tidskriftsartiklar med publiceringsår 2014 än för året innan, men inte fullt så många som för 2012. Inom inriktningen industriell ekonomi och organisation ligger antalet artiklar för 2014 mellan resultaten för 2013 och 2012. För övriga inriktningar är antalet tidskriftsartiklar färre för 2014 än för tidigare år. 34 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Diagram 19. Antal refereegranskade konferensbidrag med MDH-tillhörighet, 2012-2014. Diagram 20. Kostnader (tkr) per vetenskapligt refereegranskad publikation totalt 2010-2014. 600 150 575 500 478 120 400 90 200 30 2012 2013 2014 410 368 300 60 0 401 100 FE 24 14 16 HV 28 22 16 IEO 10 12 19 IPR 44 47 35 IS 134 127 94 UVM 17 17 26 Övrigt 1 2 FE = framtidens energi, HV = hälsa och välfärd, IEO = industriell ekonomi och organisation (tidigare INAS), IPR= innovation och produktrealisering, IS = inbyggda system, UVM = utbildningsvetenskap och matematik, Övrigt = publikationer som ej kunnat tillskrivas någon forskningsinriktning Källa: Primula och DiVA Vad gäller antalet refereegranskade konferensbidrag har inriktningen inbyggda system högst produktion på MDH, även om en nedgång i antalet kan ses för 2014. Forskningsinriktningarna industriell ekonomi och organisation och utbildningsvetenskap och matematik har ett större antal publikationer i den här kategorin registrerade för 2014 än för åren innan, medan resultatet för inriktningen framtidens energi är högre än för föregående år, men lägre än för 2012. Övriga inriktningar har färre registrerade konferensbidrag för 2014 än för åren innan. 0 2010 2012 2013 2011 Kostnad per publikation (tkr) 2014 Källa: DiVA, Primula och Agresso I och med att beräkningsmetoden som används har förändrats finns det inga relevanta jämförelsesiffror för 2014 års kostnad per publikation som uppgick till 575 tkr. Vidare, som tidigare redogjorts för, bygger publikationsredovisningen på forskarnas egenrapportering i publikationsdatabasen och publikationen registreras under det år som publikationen publicerades oavsett när uppgifter läggs in i publikationsdatabasen. Sammantaget kan därmed kostnaden per publikation för åren 2013 och bakåt påverkas och innebär att årets redovisade kostnader för åren 2010-2013 skiljer sig från det som redovisats i tidigare årsredovisningar. Diagram 21. Kostnader (tkr) per vetenskapligt refereegranskad publikation per inriktning 2010-2014. 800 I fallen där antalet publikationer är färre 2014 än för tidigare år bör man komma ihåg att det kan finnas en eftersläpning i registreringen av publikationer, och att underskottet i vissa fall alltså kan komma att utjämnas senare. Prestationer relaterat till kostnader inom verksamhetsområdet forskning enligt FÅB 3:1 Uppdragsforskning Ett mått på samverkan inom forskningen är uppdragsverksamheten. Intäkterna för uppdragsforskningen uppgick 2014 till 10080 tkr, att jämföra med 5997 tkr år 2013 och 5480 tkr år 2012. Kostnad per publikation Diagram 20 visar det totala antalet refereegranskade publikationer (artiklar i tidskrift och konferensbidrag) i relation till de totala kostnaderna för forskning och utbildning på forskarnivå. De resultat som redovisas här är inte jämförbara med tidigare årsredovisningar av två skäl. Dels har MDH i enlighet med beskrivningen i avsnittet Forskningsprestationer ändrat vilka publikationer som ingår i underlaget för beräkningen, dels har beräkningsgrunden för de totala kostnaderna ändrats från att tidigare enbart innehålla kostnaderna för de sex inriktningarna till att nu inkludera samtliga kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå vid högskolan. 600 400 200 0 2010 2011 2012 2013 2014 FE 470 642 453 572 632 HV 195 189 173 232 457 IEO 447 785 858 498 349 IPR 674 382 458 533 576 IS 392 323 378 447 680 UVM 438 328 364 671 460 FE = framtidens energi, HV = hälsa och välfärd, IEO = industriell ekonomi och organisation, IPR= innovation och produktrealisering, IS = inbyggda system, UVM = utbildningsvetenskap och matematik. Not: Data avser enbart publikationer och kostnader som hänförts till respektive forskningsinriktning och inkluderar inte ”övriga” publikationer vilket inkluderas i diagram 20. Källa: DiVA, Primula och Agresso I och med omläggningen av redovisningsmetod för publikationer är det även svårt att göra jämförelser mellan årets utfall och tidigare års kostnad per publikation fördelat på respektive etablerad forskningsinriktning. Något som kan konstateras är att samtliga inriktningar förutom industriell ekonomi och organisation och utbildningsvetenskap och matematik har i jämförelse med 2013 en ökad kostnad per publikation, en trend som ses över de senaste tre åren. 35 Forskningen sker ofta i samproduktion regionalt, nationellt och globalt tillsammans med både offentlig sektor och näringsliv. 36 37 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Anställda Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplanerna vid MDH utgår från högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 20132016 och ska medverka till att högskolan är en attraktiv arbetsgivare, rekryterar rätt medarbetare i en effektiv rekryteringsprocess, kompetensutvecklar medarbetare och behåller medarbetare med rätt kompetens. Efter att ha säkerställt att högskolan har en effektiv rekryteringsprocess har fokus under året flyttats till att se över kompetensutvecklingsdelen i kompetensförsörjningsprocessen. I uppdraget ingår att förtydliga och förbättra planen för kompetensförsörjning och kompetensutvecklingen så att den blir kontinuerlig och långsiktig för att upprätthålla en hög kunskapsnivå relaterad till verksamhetens mål. Arbetet med att tydliggöra karriär- och utvecklingsvägar har påbörjats under året och kommer att fortsätta en bit in i 2015. Arbetet med att ta fram metoder och verktyg för kompetensanalyser, kompetensutvecklingsplaner och utvecklingssamtal startade under hösten 2014 och kommer att implementeras vid nästa verksamhetsplanering. I arbetet med att vidareutveckla lönebildningen, med målsättningen att använda lönebildning och lönesättning så att målen för verksamheten uppnås, har lönepolitiken reviderats och nya lönekriterier har tagits fram. Resultatet kommer att implementeras under 2015 då även en succesiv övergång till lönesättande samtal som huvudspår sker. MDH har tillsammans med landstinget Västmanland och Västerås stad genomfört ett ettårigt mentorprogram för erfarna chefer. Programmet har utöver mentor- och adeptträffar innehållit fyra seminarier kring temat ledarskap. Från högskolan har sju mentorer och elva adepter deltagit i programmet. Vid utvärderingen framkom att deltagarna upplevde att de fått både kompetensutveckling och stöd i rollen som chef. Många såg ett mervärde i att det var ett mentorprogram där flera organisationer samverkade. Jämlikhet MDH har haft som mål för 2014 att rekrytering av medarbetare ska ske på ett sådant sätt att det främjar mångfald. En utbildning i jämställd rekrytering för rekryteringskommittén och handläggare på personalsektionen har genomförts under året. En målsättning har under året varit att det ska finns kunskap och kompetens i likabehandlingsfrågor inom hela högskolan. Arbetsmiljöutbildningen för nya chefer har innehållit moment om diskriminering, trakasserier och aktiva åtgärder i arbetslivet. Moment med koppling till mångfald och likabehandling har funnits i alla högskolepedagogiska kurser och mer ingående i forskarhandledarutbildningen, vilka är strategiskt utvalda och viktiga grupper för att de ska kunna integrera jämlikhetsfrågorna inom respektive ansvarsområde samt öka medvetenheten i eget bemötande. Undervisande och forskande personal I tabell 17 redovisas högskolans nyrekryteringar inom respektive personalkategori under perioden 2012-2014. En nyrekrytering definieras som en person som nyanställs vid högskolan genom en utlysning av tjänsten inom respektive kategori. Tabell 17. Antal nyrekryteringar under perioden 2012-2014. 2012 Professor 2013 2014 Tot K M Tot K M Tot K M 2 1 1 2 1 1 2 2 0 Adjungerad professor 4 1 3 1 0 1 1 0 1 Gästprofessor 7 1 6 6 2 4 6 3 3 Affilierad professor 0 0 0 0 0 0 1 1 0 Senior professor Lektor 0 0 0 0 0 0 1 0 1 26 18 8 13 5 8 15 7 8 Forskarassistent 0 0 0 5 3 2 3 2 1 Annan undervisande och forskande personal 4 1 3 2 2 0 0 0 0 Postdoc 4 3 1 5 5 0 1 1 0 Adjunkt 20 14 6 15 7 8 20 15 5 Totalt 67 39 28 49 25 24 50 31 19 Källa: Diarieförda avslutade ärenden Regeringens mål att minst 30 procent av professorerna som anställs ska vara kvinnor har uppfyllts. Bland professorsrekryteringarna vid MDH under året var andelen kvinnor 56 procent, inklusive befordrade professorer och gästprofessorer, men exklusive adjungerade professorer. Antalet nyrekryteringar ligger totalt sett på samma nivå som i fjol. Fördelningen mellan könen är jämn inom respektive grupp, förutom inom gruppen adjunkter där fler kvinnor har rekryterats under 2014. Denna snedrekrytering påverkar den totala skillnaden mellan könen. Utöver nyrekryteringar hanterar högskolan varje år även ett antal befordringsärenden vilket redovisas i tabell 18. Tabell 18. Antal avslutade befordringsärenden under perioden 2012-2014. 2012 Professor Tot 2 K 1 2013 M 1 Tot 4 K 1 2014 M 3 Tot 1 K 0 M 1 Lektor 6 3 3 7 6 1 5 3 2 Totalt 8 4 4 11 7 4 6 3 3 Källa: Diarieförda avslutade ärenden Antalet befordringsärenden är för 2014 lägre än tidigare år. Fördelningen mellan kvinnor och män är jämn. 38 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Tabell 19. Totalt antal undervisande och forskande personal (individer). 2012 2013 2014 Befattning Tot K M Tot K M Tot K M Professor 45 12 33 47 14 33 47 15 32 Adjungerad professor 11 2 9 12 2 10 13 2 11 Gästprofessor 11 0 11 12 2 10 12 3 9 0 0 0 0 0 0 1 0 1 Lektor 189 88 101 204 98 106 203 95 108 Adjunkt 271 164 107 238 136 102 251 148 103 1 0 1 10 4 6 17 7 10 15 3 12 27 4 23 27 11 16 Seniorprofessor Forskarassistent Annan undervisande och forskande personal Post-doktor Totalt 9 4 5 9 2 7 8 1 7 552 273 279 559 262 297 579 282 297 Källa: Primula Högskolans undervisande och forskande personal har under 2014 ökat i antal främst inom forskarassistenter och adjunkter. En strategisk satsning på forskarassistenter har genomförts sedan 2013 för att stärka kompetensen inom högskolans sex forskningsinriktningar. Adjunkter har ökat i antal men inte i årsarbetare i jämförelse med i fjol. Andelen kvinnor har ändrats marginellt i riktning mot en jämnare könsfördelning. Vetenskaplig meritering bland lärare Den totala andelen disputerade lärare uppgår 2014 till 53 procent vilket är oförändrat sedan 2013. Under 2012 låg motsvarande nivå på 47 procent disputerade lärare. Sex personer har under året antagits som docenter varav fyra kvinnor inom områdena datavetenskap, socialt arbete och vårdvetenskap samt två män inom områdena didaktik och energiteknik. Antalet docenter totalt sett har under året ökat från 86 till 90 personer. Under 2012 var 88 docenter anställda vid MDH. Högskolepedagogisk kompetens MDH arbetar aktivt med att utveckla en miljö där lärare uppmuntras att reflektera, analysera och utveckla sin undervisning. Under 2014 har verksamheten omorganiserats genom att PIL (Enheten för pedagogik, IKT9 och lärande) och KLOK (högskolans studiestöd för studenter) samlats i en gemensam enhet, KompetensCentrum för Studenter, Arbetsmarknad och Medarbetare, CeSAM. CeSAM Medarbetare har ett grundläggande uppdrag att arbeta långsiktigt och strategiskt med att främja högskolepedagogisk utveckling och öka användningen av IKT vid högskolan. Enheten ger stöd och handledning för lärare när det gäller användningen av IKT i undervisningen. 9 IKT = informations- och kommunikationsteknik I lärarens möjlighet till kompetensutveckling vid MDH ingår en väl etablerad och nationellt uppmärksammad pedagogisk karriärväg inom undervisningsområdet. Detta sker genom utbildning i och skapande av en pedagogisk meritportfölj som bedöms och placeras i en karriärstege. Under 2014 har efter rektorsbeslut de tre stegen behörig, meriterad och excellent lärare ändrats till två, meriterad och excellent lärare. Beslut om inplacering kommer med det nya beslutet att flyttas från rektor till fakultetsnämnden. Den 6 november 2014 genomförde CeSAM på uppdrag av fakultetsnämnden ett pedagogiskt symposium där de excellenta lärarna uppmärksammades och medverkade. Temat var Lärande – Engagemang – Kreativitet. 78 medarbetare från MDH deltog. PIL/CeSAM Medarbetare har under 2014 erbjudit fem högskolepedagogiska och poänggivande kurser i högskolepedagogik: att handleda och examinera examensarbete, digital kompetens, kreativ kursdesign samt pedagogisk meritportfölj. Under hösten har dessutom sex ansökningar inkommit till pedagogiska rådet om utvecklingsprojekt inom ramen för kursen högskolepedagogiska projekt. Tre är godkända medan tre ska bearbetas ytterligare. PIL/CeSAM Medarbetare har genomfört handledarutbildning för utbildning på forskarnivå i egen regi sedan 2012. Under 2014 har 33 personer deltagit i utbildningen. PIL/CeSAM Medarbetare har erbjudit utvecklingsstöd och kurstillfällen för högskolans medarbetare när det gäller IKTanvändning. Utbildning ges i Blackboard, Adobe Connect, interaktiva tavlor och smarta telefoner. Lärare har möjlighet att vända sig till CeSAM Medarbetare för konsultation och rådgivning i IKT-pedagogiska frågor såväl enskilt som i lärarlag och i samband med akademidagar. Verksamheten har stärkts genom att en ny tjänst som IKT-strateg har inrättats som en viktig funktion i MDH:s gemensamma utveckling av digitala verktyg och teknik. Sjukfrånvaro Högskolans systematiska arbete med sjukfrånvaro och arbetslivsinriktad rehabilitering fortgår enligt rutiner med bland annat tidiga insatser och uppföljningsmöten samt ett gott samarbete med Försäkringskassan och företagshälsovård. Diagram 22. Sjukfrånvaro i procent av arbetstid fördelat på kvinnor och män. 2,5 2,49 2,32 2,0 1,5 2,28 1,98 2,07 2,18 1,95 Män 1,53 Kvinnor 1,31 1,0 Totalt 0,5 0,0 2012 Källa: Primula 2013 2014 39 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Under 2014 har den totala sjukfrånvaron minskat och ligger nu på 1,95 procent. Den markanta ökningen av sjukfrånvaron bland männen under 2013 har nu minskat till en lägre nivå än på flera år. Den totala långtidssjukfrånvaron (fler än 60 dagar) har ökat till 60,4 procent av den totala sjukfrånvaron. Den största delen av långtidssjukskrivningarna är inte arbetsrelaterad. Diagram 23. Sjukfrånvaro i procent av arbetstid fördelat på ålder. 3,0 2,88 2,5 2,41 2,0 2,13 1,88 1,5 1,84 1,80 1,41 1,0 0,71 0,5 0,0 0,45 2012 2013 29 år eller yngre 30-49 år 2014 50år eller äldre Källa: Primula Den minskning av den totala sjukfrånvaron som kan ses mellan 2013 och 2014 har skett inom alla åldersintervall. 40 41 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Särskilda åtaganden – Idélab Inriktningen på verksamheten vid Idélab Idélab är en mötesplats inom MDH där studenter, forskare och övriga anställda får stöd att utveckla entreprenöriella kompetenser och att nyttiggöra kompetenser och idéer till hållbara värdeskapande affärskoncept. Idélab erbjuder nätverk, metoder och verktyg hämtade från forskning och utbildning vid högskolan, relaterade till innovation och entreprenörskap. 2014 har karaktäriserats av förändringar inom Idélab. Verksamheten flyttades i och med nedläggningen av enheten för externa relationer till akademin för ekonomi, samhälle och teknik och en extern utvärdering av Idélabs 15-åriga verksamhet genomfördes. I juni tillträdde en ny verksamhetsledare. Under sista delen av 2014 har därför verksamheten karaktäriserats av reflektion och planering i samråd med representanter från alla akademier samt aktörer inom innovationsstödsystemet med målsättningen att skapa ett tydligare och starkare Idélab på MDH. Under 2014 minskade personalstyrkan vid Idélab till att innefatta tre personer. Utöver dessa personer har verksamheten inom Idélab administrativt stöd från värdakademin, akademin för ekonomi, samhälle och teknik. MDH har som mål att erbjuda utbildning som leder till jobb där entreprenörskap är en alternativ karriärväg. Idélab bidrar genom att delta i ordinarie kursverksamhet inom högskolans alla akademier, hålla workshops, arrangera idétävlingar samt erbjuda individuellt stöd för att utveckla entreprenöriell kompetens och skapande av affärsplaner kring kompetenser och idéer i nära samarbete med det övriga innovationsstödsystemet i både Sörmland och Västmanland. Samarbeten med andra aktörer Högskolan, representerad av Idélab, har ett samarbetsavtal med innovationskontoret InterAct som drivs av Kungliga Tekniska högskolan. Inom InterAct utvecklas nya metoder och arbetssätt för att i första hand stödja forskare som vill kommersialisera sina forskningsresultat. En central del av verksamheten är att, med hjälp av stöd från Vinnovas program Verifiering för tillväxt, verifiera affärsnyttan av dessa idéer samt att erbjuda rådgivning relaterad till affärsutveckling. Med stöd från Eskilstuna kommun har Idélab genomfört två idétävlingar under namnet Solution Hunt, samt möjliggjort deltagande av sex studentföretag i så kallade spetsspår. Spetsspåret är Idélabs inkubator där idéägare med affärsidéer erbjuds avancerad rådgivning och support för att utveckla sina idéer ytterligare. Under en vecka i maj var MDH värd för International Entrepreneurial Seminar som arrangerades av Idélab. 45 studenter från MDH och flera europeiska universitet samt fyra coacher från Belgien, Frankrike, Spanien och Tyskland deltog. Syftet med seminariet är att ge studenter möjlighet att skapa internationella erfarenheter och för att stimulera mobilitet. En stor del av verksamheten är baserad på experimentellt lärande. Resultat i siffror 2014 35 personer har registrerats vid första möten vid Idélab under 2014 och dessa möten medförde ett deltagande i Idélabs PreStart som ger stöd i att utveckla entreprenöriella kunskaper och affärsidéer. Varje person som tar del av PreStart har i genomsnitt sju möten med en rådgivare från Idélab kombinerat med regelbundna nätverksträffar där andra deltagare av PreStart medverkar och diskuterar utifrån egna erfarenheter. Två företag, med sitt ursprung i forskningsverksamheten, har beviljats medel från Vinnovas Verifiering för tillväxt. Syftet med stödet är att öka kommersialiseringen av forskningsresultat i Sverige. Ett led i arbetet är att verifiera hur stort kundbehov det finns till den tilltänkta affärsidén. Andra aktiviteter relaterar till patentansökningar och identifiering av möjliga finansiärer. Fem studenter har under året varit registrerade vid Idélabs inkubatorverksamhet. Åtta studenter som representerar sex företag har tagit del av Idélabs Spetsspår under 2014. Åtta personer har startat åtta företag under 2014. Under 2014 finansierades Idélabs verksamhet med 5 364 tkr, varav 3 761 tkr genom högskolans anslag och 1 603 tkr inom ramen för samarbetet med InterAct. Kostnaden för verksamheten 2014 är något lägre än tidigare år på grund av att personalstyrkan tillfälligt minskat samt att verksamheten är under omstrukturering. Idélab har under 2014 stärkt samarbetet med Create Business Incubator för att ge ett bättre stöd till studenter, forskare och övriga anställda med potentiella affärsidéer samt för att skapa en tydligare koppling mellan Idélab och de aktörer som verkar inom innovationsstödsystemet. Prestationer relaterat till kostnader inom verksamhetsområdet samverkan Idélab enligt FÅB 3:1 Under 2014 har Idélab representerat MDH i genomförandet av förstudien Ett effektivare innovationssystem i Västmanland. Projektet leds av ALMI och övriga partners är Create och Automation Region. Förstudien är en del av konkretiseringen av Affärsplan Västmanland och skapandet av en handlingsplan för treårsperioden 2014-2017 med avseende på fokusområdet ”höjd innovationskraft och koppling till forskningen”. Tabell 20. Prestationer och kostnader (tkr) Idélab 2014. Regionförbundet Sörmland har lett arbetet med att ta fram en regional innovationsstrategi som färdigställts under 2014. Idélab har medverkat i processen och varit en medlem i utvecklingsgruppen inom innovationskraft 2020. Prestationer som identifierats för redovisning framgår av tabell 20. Samtliga kostnader har relaterats till den totala kostnaden för Idélab. 2012 2013 Antal Kostnad per prestation (tkr) 14 Antal personer som deltagit i PreStart (tidigare Start Up) Antal personer registrerade vid Idélabs inkubator Antal företag som gått från fas konceptutveckling till marknadsbearbetning Antal startade företag 2014 Antal Kostnad per prestation (tkr) Antal Kostnad per prestation (tkr) 493 16 463 2 2 682 101 68 87 85 35 153 303 23 140 53 5 1073 27 255 26 285 8 671 42 43 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Högskolans ekonomiska utveckling Kapitalförändring Myndighetskapitalet är en viktig förutsättning för högskolans långsiktiga planering av verksamheten då det ger möjlighet att över tid redovisa såväl positiv som negativ kapitalförändring för enskilda verksamhetsår, så länge det ackumulerade kapitalet är positivt. Högskolans långsiktiga mål är att myndighetskapitalet inom grundutbildningen ska vara inom intervallet 7-10 procent av verksamhetsgrenens intäkter10 och inom forskning/forskarutbildning är motsvarande mål 5-10 procent. I styrelsens riktlinjer inför 2015 har tillägg gjorts att intervallen fram till preliminärt 2018 ska vara 1020 procent. Detta för att ha en större ekonomisk buffert med hänsyn till det pågående projektet med ett kommande nytt campus i Eskilstuna. Utfallet vid utgången av 2014 är 28,0 procent för grundutbildningen och 17,9 procent för forskning/forskarutbildning. De kommande åren kommer del av myndighetskapitalet att användas till kostnader i samband med campusprojektet. Minskande takbelopp innebär behov av fortsatt omstrukturering och anpassning till en minskad verksamhet inom delar av utbildningen och myndighetskapital kommer användas även för detta. Diagram 24. Myndighetskapitalets storlek vid årets slut i mnkr, Grundutbildning. 200 169,4 150 143,0 116,0 100 mnkr 96,2 50 12,3 År 2007 År 2008 14,7 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 10 % av intäkter från anslag, uppdrag och bidrag 10 50 44,3 43,4 40 36,1 30 26,7 20 16,5 9,7 10 0 37,0 1,6 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 10 % av intäkter från anslag, uppdrag och bidrag Intäkter De totala intäkterna är 873,8 mnkr, en ökning med 29,1 mnkr eller 3,4 procent jämfört med 2013. Anslagens andel av den totala finansieringen uppgår till 73,5 procent vilket är 2,4 procentenheter lägre än 2013. Av anslagen avser 558,3 mnkr grundutbildning vilket är 4,3 mnkr lägre än 2013. Minskningen för de tre senaste åren är 30,0 mnkr och är en anpassning till den givna planeringsförutsättningen att takbeloppet sänks fram till och med 2016, där den största minskningen sker från 2015 till 2016. Avräkningen mot takbeloppet 2014 ger ett underskott på 16,6 mnkr. Anslagssparandet uppgår vid årets utgång till 72,5 mnkr. I enlighet med regleringsbrevet kommer 56,9 mnkr av detta, vilket motsvarar 10 procent av takbeloppet, att överföras till 2015 och kan utnyttjas kommande år då antal studenter och prestationer motsvarar intäkter överstigande då gällande takbelopp. Resterande 15,6 mnkr kommer att återbetalas till Riksgäldskontoret. Redovisade forskningsanslag är 84,0 mnkr, en ökning från 2013 med 5,9 mnkr. De externa bidrags- och uppdragsintäkterna till forskning/forskarutbildning har ökat med 24,7 mnkr, eller 17,8 procent, och uppgår till 163,7 mnkr. Extern finansiering svarar nu för 66,1 procent av intäkterna10 till forskning/forskarutbildning. 55,9 34,6 0 Diagram 25. Myndighetskapitalets storlek vid årets slut i mnkr, Forskning/forskarutbildning. mnkr Kapitalförändringen för 2014 är positiv, 33,7 mnkr. Grundutbildningen visar positivt utfall på 26,4 mnkr medan forskningsverksamheten visar positivt utfall på 7,3 mnkr. Myndighetskapitalet vid årets utgång är därmed 213,7 mnkr, fördelat med 169,4 mnkr på grundutbildning och 44,3 mnkr på forskning/forskarutbildning. De externa intäkterna till såväl forskning/forskarutbildning som grundutbildning är avsevärt högre än budgeterat. Kostnaderna är något lägre än budget och sammantaget gör detta att årets kapitalförändring är 33,7 mnkr högre än budgeterat. Intäkter från anslag, bidrag och uppdrag År 2014 Bidrags- och uppdragsintäkter inom grundutbildningen är något högre än 2013. De svarar liksom 2013 tillsammans för knappt 8 procent av finansieringen av grundutbildningen. 44 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Diagram 26. Olika finansieringskällors andel för 2012, 2013 och 2014. År 2012 0,6% 17,8% Driftskostnadernas andel av de totala kostnaderna håller sig på en jämn nivå, utfallet är 18,9 procent. De senaste fem åren har andelen varit i intervallet 18-19 procent. Avskrivningskostnaderna uppgår till 17,9 mnkr. Avskrivningskostnaderna har de senaste fem åren varit på en relativt jämn nivå, runt 20 mnkr. 4,8% Diagram 27. Kostnadsslagens utveckling senaste 5 åren. 600 Personal Lokaler Övrig drift Avskrivn. Räntor 500 76,8% mnkr 400 År 2013 200 0,5% 19,1% 300 100 0 4,5% År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Investeringar Årets investeringar uppgår till 12,8 mnkr vilket är lågt jämfört med de senaste åren. De största investeringarna sker inom lokalförsörjning och IT-infrastruktur. I samband med att ett nytt campus planeras i Eskilstuna görs färre investeringar än tidigare i nuvarande lokaler. Även investeringarna i IT-infrastruktur har varit relativt låga under året men de förväntas bli något högre igen under 2015. 75,9% År 2014 20,6% 0,3% Högskolans totala lån uppgick vid årsskiftet till 33,9 mnkr med en beviljad låneram på 60 mnkr. För 2015 är högskolans låneram sänkt till 55 mnkr vilket bedöms som tillräckligt. Ett nytt campus i Eskilstuna kommer innebära behov av nyinvesteringar i främst möbler och teknisk utrustning. Enligt planeringen kommer detta innebära behov av utökad låneram från och med 2018. 5,6% 73,5% Diagram 28. Investeringarna senaste 5 åren. Anslag Bidrag Avgifter Finansiellt 30 Kostnader Personalkostnaderna har ökat med 2,1 procent. I likhet med 2013 så minskar personalkostnaderna inom grundutbildningen medan de ökar inom forskning/forskarutbildning. Detta följer förändringen av omsättningen inom verksamhetsgrenarna. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna uppgår till 67,4 procent, motsvarande siffra för 2010 var 65,4 procent. Lokalkostnaderna har minskat med 0,8 procent och andelen av de totala kostnaderna är 11,5 procent, att jämföra med 2013 då andelen var 11,8 procent. I ett längre perspektiv har lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna minskat ännu mer, 2003 var motsvarande siffra 15,7 procent. 25 20,9 20 mnkr Kostnaderna har totalt ökat med 1,9 procent jämfört med 2013. De senaste åren har en förskjutning skett innebärande att personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna ökat, vilket möjliggjorts genom främst lägre lokalkostnader. 27,9 17,0 15 10 12,8 9,7 5 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 45 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Utsikter för 2015 och framåt Budgetpropositionen för 2015 aviserar fortsatt minskning av grundutbildningens årliga takbelopp fram till och med 2017. Den totala sänkningen motsvarar över 9 procent jämfört med 2012. Utöver denna generella minskning tillkommer riktade utbyggnader av lärar- och vårdutbildningar. Omfattningen för 2015 framgår av regleringsbrevet för 2015, den långsiktiga nivån är inte angiven. Ytterligare information som gavs av Utbildningsdepartementet under hösten indikerar en relativt stor utbyggnad av båda områdena. Vad gäller lärarutbildningar finns förutsättningar för en utbyggnad och planering för detta påbörjades redan under våren 2014. En mer omfattande utbyggnad av vårdutbildningarna försvåras av att det finns en nationell brist på lärarpersonal som är disputerad vilket innebär en stor konkurrens mellan lärosätena. En andra försvårande faktor är bristen på sjuksköterskor, barnmorskor och specialistsjuksköterskor i landsting, kommuner och hos privata vårdgivare. Det gör att det inte finns kliniska handledare med adekvat kompetens och som en följd av detta inte heller ett nödvändigt antal VFU-platser. Anslagen till forskning och forskarutbildning ökar med 4,9 mnkr 2015 men beräkningen är att de sedan blir på en oförändrad nivå för de kommande åren fram till och med 2017. Oförändrad anslagsnivå inom forskning/forskarutbildning innebär att expansion måste ske genom ökad extern finansiering. Forsknings- och utbildningsstrategin för 2013-2016 framhåller vikten av en forskningsbaserad utbildning samtidigt som spets- och utvecklingsmiljöer har utpekats för perioden. Särskilt betonas också vikten av en stark extern finansiering som en grundförutsättning för att nå högskolans långsiktiga vision. En ny modell för den interna resurstilldelningen har införts och stor kraft har lagts på att öka den externa finansieringen. Resultatet på övergripande nivå är en ökning av de externa intäkterna med 28 procent från 2012. Omfattningen av den externa finansieringen är kopplad till storleken på anslagen till verksamheten, till följd av krav på samfinansiering från många av finansiärerna. Bedömningen är att det fortfarande finns utrymme att öka den externa finansieringen inom delar av verksamheten men en långsiktig ökning av mer betydande omfattning är svår att uppnå med nuvarande anslagsnivå. En oförändrad eller endast svagt ökande finansiering av forskningsverksamheten innebär inte i sig att det är problem att ha balans i ekonomin. Däremot riskerar en för liten forskningsverksamhet att på sikt få negativa konsekvenser för forskningsbasen och därmed på kvaliteten för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. Projektet för ett nytt campus i Eskilstuna fortskrider. En upphandling av hyresvärd kommer göras under 2015 och det förberedande arbetet innebär relativt stora kostnader. Ett nytt campus kommer också att innebära ett tillfälligt stort investeringsbehov. Detta beräknas inträffa under 2018 och 2019 och under en femårsperiod därefter kommer avskrivningskostnaderna att öka jämfört med dagens nivå. Kostnader för såväl förberedande insatser som de tillkommande avskrivningskostnaderna under åren närmast efter att campuset är färdigställt kommer till del att finansieras med ackumulerat myndighetskapital. Det gör att verksamheten i övrigt kan bedrivas utan större ekonomisk påverkan. 46 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Ekonomiskt utfall per verksamhetsgren exklusive transfereringar tkr 2014 GRUNDUTBILDNING ORDINARIE GRUNDUTBILDNING INTÄKTER Grundutbildningsanslag: ersättn hås/håp Övriga anslag/Särsk åtagande Bidragsintäkter Övrig verksamhet enl 4 § avgiftsförordn Studieavgifter Ränteintäkter Summa intäkter KOSTNADER Grundutbildning Räntekostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall UPPDRAGSVERSAMHET INTÄKTER Beställd utbildning, KY-utb mm Uppdragsutbildning Ränteintäkter Summa intäkter KOSTNADER Uppdragverksamhet Räntekostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring grundutbildning FORSKNING/FORSKARUTBILDNING INTÄKTER Forskningsanslag Bidragsintäkter Uppdragsforskning Övrig verksamhet enl 4 § avgiftsförordn Ränteintäkter Summa intäkter KOSTNADER Forskning Räntekostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring forskning TOTALT Intäkter totalt Kostnader Personal Lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Kostnader totalt Summa årets kapitalförändring 2014 33 705 2011 558 760 3 826 28 303 9 620 3 047 2 798 606 354 566 393 3 804 26 735 11 776 2 487 3 594 614 789 584 480 3 770 24 999 14 471 1 086 3 789 632 594 575 422 417 575 839 26 317 578 101 699 578 800 27 554 592 225 698 592 923 21 866 589 802 528 590 330 42 265 1 938 19 104 106 21 148 2 399 15 833 86 18 318 2 527 13 449 183 16 159 1 887 14 818 199 16 904 21 047 26 21 073 75 26 392 18 827 21 18 848 -530 27 024 18 195 35 18 230 -2 071 19 795 18 846 28 18 874 -1 970 40 295 83 977 153 701 10 045 2 090 727 250 540 78 135 133 077 5 969 1 820 1 028 220 029 77 864 122 985 5 418 4 790 1 275 212 332 75 382 100 242 7 801 3 392 1 153 187 970 243 050 177 243 227 7 313 226 223 260 226 483 -6 454 204 356 700 205 056 7 276 178 336 164 178 499 9 471 2013 566 291 96 281 159 070 619 17 878 840 139 2012 552 220 6 094 26 697 11 912 3 531 1 703 602 156 873 844 67,4% 11,5% 18,9% 0,1% 2,1% 100% 2013 2012 844 703 67,3% 11,8% 18,6% 0,1% 2,2% 100% 554 701 97 010 153 211 981 18 230 824 133 20 570 2011 843 280 66,4% 12,4% 18,6% 0,2% 2,5% 100% 541 979 100 869 151 863 1 433 20 065 816 209 27 071 837 469 65,8% 13,3% 18,5% 0,1% 2,3% 100% 518 553 104 419 146 082 719 17 929 787 703 49 766 47 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Resultaträkning per verksamhetsgrenar Grundläggande högskoleutbildning (tkr) Verksamhetens intäkter Grundubildning exklusive uppdragsverksamhet Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäker Summa intäkter 2014 558 314 15 443 26 697 1 703 602 156 2013 562 586 12 668 28 303 2 798 606 355 Personal Lokaler Övrig drift Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader 371 066 75 664 111 436 417 17 255 575 839 6 379 -6 379 26 317 Verksamhetens kostnader Transfereringar Erhållna Lämnade Årets kapitalförändring Uppdragsverksamhet TOTALT Beställd utbildning Uppdragsutbildning 2014 2014 2013 2013 1 938 2 399 19 104 15 833 0 1 938 0 2 399 106 19 211 86 15 920 2014 558 314 36 485 26 697 1 809 623 305 2013 562 586 30 901 28 303 2 884 624 674 382 690 77 024 100 527 700 17 861 578 801 1 288 263 387 0 0 1 938 1 933 185 282 0 0 2 399 12 655 2 581 3 801 26 74 19 136 11 176 2 243 2 929 21 80 16 450 385 010 78 507 115 624 443 17 329 596 913 395 799 79 452 103 738 721 17 941 597 650 4 692 -4 692 27 554 0 0 0 0 0 0 0 0 75 0 0 -530 6 379 -6 379 26 392 4 692 -4 692 27 024 Forskning och forskarutbildning (tkr) Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäker Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övrig drift Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Erhållna Lämnade Årets kapitalförändring Forskning/ forskarutbildning exklusive uppdragsverksamhet 2014 83 977 2 090 153 701 692 240 460 2013 78 135 1 820 133 077 1 000 214 032 173 897 17 058 41 540 168 546 233 210 154 908 17 094 47 981 253 250 220 486 6 357 -6 357 7 250 9 676 -9 676 -6 454 Uppdragsverksamhet 2014 TOTALT 2013 10 045 5 969 35 10 080 28 5 997 2014 83 977 12 135 153 701 727 250 540 7 384 716 1 906 9 2 10 017 3 995 464 1 492 7 38 5 997 181 281 17 774 43 446 177 549 243 227 158 903 17 558 49 473 260 289 226 483 0 6 357 -6 357 7 313 9 676 -9 676 -6 454 63 2013 78 135 7 789 133 077 1 028 220 029 Forskarutbildning (tkr) Forskarutbildning exklusive uppdragsverksamhet Verksamhetens intäkter 2014 40 131 445 49 683 261 90 521 2013 38 819 272 47 203 407 86 702 Personal Lokaler Övrig drift Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader 69 298 6 950 14 091 63 15 90 417 66 604 6 672 13 308 101 16 86 702 Erhållna Lämnade Årets kapitalförändring 2 152 -2 152 104 1 447 -1 447 0 Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäker Summa intäkter Verksamhetens kostnader Transfereringar Uppdrag inom forskarutbildningen 2014 TOTALT 2013 692 513 3 695 2 516 2014 40 131 1 137 49 683 265 91 217 533 53 108 1 0 695 396 40 79 1 0 516 69 831 7 003 14 200 64 15 91 112 67 001 6 712 13 387 102 16 87 218 0 2 152 -2 152 104 1 447 -1 447 0 -0 2013 38 819 786 47 203 410 87 218 De två första tabellerna visar utfallet för den grundläggande högskoleutbildningen och för forskning och forskarutbildning samlat. Den tredje tabellen är en särredovisning av utfallet för forskarutbildningen. Av anslagen till grundutbildning har 2,7 mnkr använts för samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet, vilket motsvarar 10,3 procent av bidragen till grundutbildning. Motsvarande belopp för forskning och forskarutbildning är 27,1 mnkr vilket motsvarar 17,7 procent av bidragen. Av anslagen till forskning och forskarutbildning har 40,1 mnkr använts till forskarutbildning, vilket motsvarar 47,7 procent. Motsvarande siffror för 2013 var 38,8 mnkr/49,7 procent. Även bidragen till forskarutbildningen har ökat och de totala intäkterna uppgår till 91,2 mnkr. Ökningen från 2013 är 4,5 procent. 48 49 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Årsbokslut Resultaträkning tkr VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter från bidrag Finansiella intäkter Summa 2014 2013 Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 642 291 48 620 180 397 2 536 873 844 640 721 38 690 161 380 3 912 844 703 Not 5 -566 291 -96 281 -159 070 -619 -17 878 -840 139 -554 701 -97 010 -153 211 -981 -18 230 -824 133 VERKSAMHETSUTFALL 33 705 20 570 TRANSFERERINGAR Medel som erh fr myndigheter för fin av bidrag Övriga erh medel för fin av bidrag Lämnade bidrag Saldo 10 227 2 508 -12 735 0 11 008 3 360 -14 368 0 33 705 20 570 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Not 6 Not 11 50 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Balansräkning tkr TILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Förbättringsutgifter annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m m Pågående nyanläggningar Summa FORDRINGAR Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa AVRÄKNING MED STATSVERKET Avräkning med statsverket KASSA OCH BANK Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa. postgiro och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER MYNDIGHETSKAPITAL Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa SKULDER M M Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Not 7 Not 8 Not 9 Not 10 Not 11 Not 12 Not 13 Not 9 2014-12-31 2013-12-31 1 080 435 19 978 18 628 0 38 606 25 748 19 358 0 45 106 7 313 13 917 100 21 330 4 552 13 885 50 18 487 27 330 20 094 617 48 041 26 067 17 625 162 43 854 -72 522 -60 983 472 430 24 184 496 614 533 150 420 213 25 321 445 534 492 433 180 003 33 705 213 708 159 433 20 570 180 003 3 490 9 575 13 065 1 737 8 502 10 239 33 853 16 659 23 901 9 198 83 610 40 574 15 340 18 343 13 086 87 343 42 018 151 232 29 517 222 766 533 150 43 553 142 865 28 430 214 848 492 433 ANSVARSFÖRBINDELSER Ett projekt drivs gemensamt med Eskilstuna kommun, med syftet att skapa ett nytt campus i Eskilstuna. I det fall högskolan beslutar att avbryta projektet av annat skäl än av omständigheter som högskolan inte råder över, ska högskolan kompensera Eskilstuna kommun för verifierade utlägg i projektet till ett värde av uppskattningsvis 250 000 kr 51 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Anslagsredovisning tkr Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Politikområde: Utbildningspolitik Redovisning mot anslag Anslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 16 2:33 Grundutbildning (ramanslag) 16 2:33:1 Takbelopp (ram) 60 983 568 829 5 070 624 742 552 220 72 522 Summa 2:33 Grundutbildning 60 983 568 829 5 070 624 742 552 220 72 522 16 2:34:3 Basresurs (ram) 0 83 977 0 83 977 83 977 0 Summa 2:34 Forskning 0 83 977 0 83 977 83 977 0 16 2:65:27 Idélab (ram) 0 3 905 0 3 905 3 905 0 17 2:65:58 Kvalitetsbaserad resursfördelning (ram) 0 2 189 0 2 189 2 189 0 Summa 2:65 Särskilda medel 0 6 094 0 6 094 6 094 0 60 983 658 900 5 070 714 813 642 291 72 522 16 2:34 Forskning och forskarutbildning (ramanslag) 16 2:65 Särskilda medel (ramanslag) Summa Finansiella villkor För universitet och högskolor görs undantag från bestämmelserna om avräkning i anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter skall ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 2:33 Grundutbildning Anslagsbelastning för grundutbildningsanslagen i form av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer samt ersättning för särskilda åtaganden m m skall redovisas i årsredovisningen. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer beräknas på grundval av redovisningen i LADOK . Eventuell mellanskillnad mellan avräknade överföringar till räntekontot och den slutliga anslagsbelastningen redovisas som ett anslagssparande. Maximalt tillåtet anslagssparande är 568 829 tkr (10 procent av takbeloppet) 2:34 Forskning och forskarutbildning Anslag till forskning och forskarutbildning tilldelas högskolan i form av en basresurs. Till räntekontot överförs varje månad en tolftedel. Medlen avräknas mot anslag och anslagsposter i samband med de månatliga utbetalningarna till räntekonto i Riksgäldskontoret. 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor Vidare erhålls ersättning för särskilt åtagande utanför takbeloppet för Idélab med 3 905 tkr, samt för kvalitetsbaserad tilldelning med 2 189 tkr. 52 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) och redovisning av takbelopp. Utfall avseende perioden 2014-01-01 – 2014-12-31 Enligt bilaga 2 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer med mera. Summan Utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, det vill säga oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte. Utb.omr. Humaniora Utfall HST Teknik 264 11 217 5 182 16 398 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 097 1 730 60 624 33 944 94 567 601 457 30 839 19 794 50 633 1 487 1 195 76 352 51 762 128 114 0 0 0 0 0 1 174 1 073 64 099 50 711 114 810 Farmaci Vård Utfall total ersättning 0 Juridik Naturvetenskap HPR Ersättn. (tkr) 388 Teologi Samhällsvetenskap HST Ersättn. (tkr) Utfall HPR 0 0 0 0 0 Medicin 463 414 28 235 30 724 58 959 Undervisning 768 718 25 007 27 531 52 537 Verksamhetsförlagd utb. 109 109 4 644 5 487 10 131 Övrigt 0 0 0 0 0 19 903 Odontologi Design 85 85 12 368 7 535 Konst 0 0 0 0 0 Musik 21 21 2 636 1 667 4 303 Opera 0 0 0 0 0 Teater 0 0 0 0 0 Media 0 0 0 0 0 Dans 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 192 6066 316 019 234 336 550 355 Idrott Summa Takbelopp (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 568 829 0 18 474 Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 175 inom design. Högst får 85 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet teknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 75 inom musik. Högst får 21 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområdet teknik. 53 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp + Ev. ingående anslagssparande Summa (A) 568 829 55 913 624 742 B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell 1 1 865 550 355 + Ev. ingående överproduktion Summa (B) Summa (A-B) 1 1 552 220 72 522 Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan. Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) 72 522 - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 2 -15 639 Utgående anslagssparande 56 883 Tabell. Överproduktion Total utgående överproduktion - Ev. överproduktion över 10 % av takbeloppet 2 Utgående överproduktion 2 0 Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. 54 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Avgiftsfinansierad verksamhet 2014 Verksamhet Över-/ underskott t.o.m 2012 Över-/ underskott år 2013 Kostnader 2014 Intäkter 2014 Över-/ underskott år 2014 Ack. över-/ underskott utgående 2012 Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning -207 0 1 938 1 938 0 -207 -2 044 Yrkeshögskolan, KY m.m. -2 044 0 0 0 0 Uppdragsutbildning 1 000 -561 19 211 19 135 74 513 -365 31 3 531 3 538 -7 -341 -1 616 -530 24 679 24 611 67 -2 078 Uppdragsforskning 563 0 10 080 10 017 63 626 Summering 563 0 10 080 10 017 63 626 -386 -16 1 352 1 779 -427 -829 -386 -16 1 352 1 779 -427 -829 Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Övrigt Summering Forskning eller utbildning på forskarnivå Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet 1 - utbytesprogram och gästforskare Upplåtande av bostadslägenhet - regeringsbeslut (U2010/4277/UH) Övrigt Summering Högskolan har genom avtal med privat hyresvärd tillgång till ett mindre antal lägenheter som vid behov upplåts till utländska studenter eller gästforskare. Avtalet innebär att studenter och gästforskare betalar hyran till hyresvärden, som därefter reducerar högskolans kostnad för lägenheterna. Det innebär att högskolan inte redovisar några intäkter för upplåtande av bostadslägenhet. 1 55 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Tilläggsuppgifter och noter Redovisningsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605), anslagsförordningen (SFS 1996:1189). Mälardalens högskolas redovisning följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. I enlighet med Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 10§ i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring har den 5 januari 2013 tillämpats som så kallad brytdag. Därefter har eventuell inkommen/ivägskickad faktura bokförts som periodavgränsningspost. Fakturor understigande ett halvt basbelopp, exklusive moms, har inte bokförts som periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper – omsättningstillgångar och periodavgränsningsposter Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs. För externfinansierade bidrag och uppdrag tillämpas Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 4 kap 1§ i Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). För pågående projekt redovisas intäkter motsvarande årets upparbetade kostnader. Erhållna medel från bidragsgivare som ännu inte använts i verksamheten redovisas som oförbrukade bidrag i balansräkningen. Projekt där bidrag, enligt kontrakt, ännu inte erhållits, bokförs som fordran på bidragsgivaren motsvarande upparbetade kostnader i projektet. Från 2014 redovisas årets avslutade projekt som skillnaden mellan intäkter och kostnader (över- eller underskott) i resultaträkningen. Värderingsprinciper – anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar har tagits upp till anskaffningsvärde. Avskrivning sker från den månad tillgången tas i bruk. Som immateriella anläggningstillgångar redovisas tillgångar med väsentligt värde för myndighetens verksamhet. Värden överstigande 50 tkr har bedömts vara väsentliga. Som materiella anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Även objekt som utgör en fungerande enhet och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp klassificeras som anläggningstillgång. Redovisning av reparations- och underhållsarbeten på annans fastighet I den mån reparations- och underhållsarbeten på annans fastighet uppgått till väsentliga belopp, samt nyttjandetiden och den ekonomiska livslängden överstigit tre år, har redovisning skett som förbättringsutgift på annans fastighet. Reparations- och underhållsarbeten som vart och ett överstigit 50 tkr har bedömts vara väsentliga. En individuell prövning av avskrivningstiden tillämpas för varje anläggningstillgång. Tillämpade avskrivningstider Datorer, viss lab-utrustning Lab-utrustning >75 tkr Immateriella tillgångar, övriga tillgångar 3 år 5 år 3-10 år 56 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Noter Kommentarer till noter Belopp i tkr där inte annat anges. Not 1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, takbelopp 2013-12-31 552 220 554 796 Kvalitetsbaserad resursfördelning 2 189 3 964 Idélab 3 905 3 826 Forskning och utbildning på forskarnivå Not 2 2014-12-31 Intäkter från anslag 83 977 78 135 642 291 640 721 Uppdragsutbildning 19 104 12 788 Uppdragsforskning 10 045 5 968 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Högskoleprov 1 352 1 117 Beställd utbildning 1 938 2 399 Studieavgifter Avgifter enligt avgiftsförordningen 4 § 3 531 3 047 12 650 13 371 48 620 38 690 Specifikation avgifter enligt avgiftsförordningen 4 § Kompendieverksamhet Hyresintäkter Fakturerade tjänster Övrigt Not 3 Bidrag från Kammarkollegiet 10 309 10 990 731 780 12 650 13 371 30 177 25 277 904 0 Bidrag från forskningsråd och statliga stiftelser 35 722 28 737 Bidrag från övriga statliga myndigheter 38 700 46 886 Bidrag från KK-stiftelsen, SSF, Chalmers 50 337 40 898 Bidrag från övriga stiftelser och organisationer Bidrag från svenska företag, privatpersoner Bidrag från EU 7 741 5 756 12 713 11 801 4 104 2 025 180 397 161 380 2 010 3 664 Finansiella intäkter Ränteintäkter på räntekonto Övriga ränteintäkter, valutakursvinster Not 5 247 1 354 Intäkter av bidrag Bidrag från kommuner, landsting Not 4 149 1 462 526 248 2 536 3 912 566 291 554 701 372 892 366 997 190 399 Kostnader för personal Totala kostnaderna för personal Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader på lån i Riksgäldskontoret Dröjsmålsränta på leverantörsskulder 17 20 412 562 619 981 Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 5 368 5 760 Tillkommande och avgående tillgångar -831 -392 -3 457 -4 933 1 080 435 Övriga finansiella kostnader Not 7 Immateriella anläggningstillgångar Överföringar Ackumulerade avskrivningar (varav årets avskrivningar 2014: 242 tkr och 2013: 438 tkr) Restvärde 57 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Not 8 2014-12-31 2013-12-31 Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 70 812 58 913 Tillkommande och avgående tillgångar -4 277 11 899 -46 557 -45 064 19 978 25 748 112 605 124 712 -8 377 -12 107 -85 600 -93 247 18 628 19 358 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter annans fastighet Överföringar Ackumulerade avskrivningar 0 (varav årets avskrivningar 2014: 7 730 tkr och 2013: 7 697 tkr) Restvärde Maskiner, inventarier, installationer m m Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) Tillkommande och avgående tillgångar Överföringar Ackumulerade avskrivningar 0 (varav årets avskrivning 2014: 9 905 tkr och 2013: 10 096 tkr) Restvärde Pågående nyanläggningar Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 0 9 468 Tillkommande och avgående tillgångar 0 -9 468 0 0 Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 183 417 193 093 Tillkommande och avgående tillgångar -12 654 -9 676 Överföringar Restvärde TOTALT Överföringar 0 0 -132 157 -138 311 38 606 45 106 Förutbetalda kostnader inomstatliga 823 289 Förutbetalda kostnader hyror, inomstatliga 276 276 Förutbetalda kostnader hyror, utomstatliga 20 891 21 088 Ackumulerade avskrivningar (varav årets avskrivningar 2014: 17 636 tkr och 2013: 17 792 tkr) Restvärde Not 9 Periodavgränsningsposter Tillgångar Förutbetalade kostnader Övriga förutbetalda kostnader 5 340 4 415 27 330 26 068 Upplupna bidragsintäkter, inomstatliga 5 150 11 968 Upplupna bidragsintäkter, utomstatliga 14 944 5 657 20 094 17 625 Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Interimsfordringar inomstaliga 149 0 Övriga interimsfordringar 468 162 617 162 48 041 43 854 37 055 38 561 Skulder Upplupna kostnader Upplupna löner samt semesterlöneskuld inkl soc avg Övriga upplupna kostnader inomstatliga 150 150 Övriga upplupna kostnader utomstatligt 4 812 4 842 42 017 43 553 Oförbrukade bidragsintäkter inomstatliga 56 955 58 050 Oförbrukade bidragsintäkter utomstatligt 94 277 84 815 151 232 142 865 Inom tre månader 20 484 17 464 Mer än tre månader till ett år 36 471 40 586 Mer än ett år till tre år 0 0 Mer än tre år 0 0 Oförbrukade bidrag Inomstatliga oförbrukade bidrag, förväntad tid för ianspråktagande 58 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 2014-12-31 2013-12-31 Förutbetalda intäkter inomstatliga 19 308 18 832 Förutbetalda intäkter utomstatliga 10 209 9 598 29 517 28 430 222 766 214 848 -60 983 -58 712 Övriga förutbetalda intäkter Not 10 Avräkning med statsverket Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslag Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 642 291 640 721 -658 900 -645 055 5 070 2 063 -72 522 -60 983 -72 522 -60 983 Sammanställning av utgående balans Ej avräknat anslag grundutbildning, upp till 10% av takbelopp Ej avräknat anslag grundutbildning, överstigande 10% av takbeloppet Summa Not 11 15 639 5 070 -56 883 -55 913 Myndighetskapital, tkr Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren, tkr Balanserad kapitalförändring (A) Årets kapitalförändring (B) 144 820 26 317 -1 782 75 -1 707 143 038 26 392 169 430 36 403 7 250 43 653 562 63 625 36 965 7 313 44 278 180 003 33 705 213 708 2014-12-31 2013-12-31 Ingående avsättning 1 737 3 276 Årets pensionskostnad 3 340 130 -1 588 -1 669 3 490 1 737 Verksamhet Summa (A + B) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Summa 171 137 Forskning och utbildning på forskarnivå/konstnärligt utvecklingsarbete Forskning och utbildning på forskarnivå/konstnärligt utvecklingsarbete Uppdragsverksamhet Summa Summa kapitalförändring Not 12 Avsättningar Avsättningar pensioner och liknande förpliktelser Årets pensionsutbetalningar Övriga avsättningar Kompetensutvecklingsmedel 9 575 8 502 13 065 10 239 Beviljad låneram 60 000 60 000 Ingående balans 40 574 43 286 Nyupptagna lån 11 029 15 240 -17 750 -17 952 33 853 40 574 Summa avsättningar Not 13 Lån i Riksgäldskontoret Amorteringar Under december månad 2014 har investeringar i anläggningstillgångar skett med 7 374 tkr. Dessa lånefinansieras i samband med nästkommande upplåningstillfälle. 59 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Väsentliga uppgifter 2014 2013 2012 2011 2010 Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter1 7192 7371 7724 8101 8042 Kostnad per helårsstudent 77435 76 396 75 242 70 954 69 974 Totalt antal helårsprestationer1 6066 6168 6407 6568 6212 Kostnad per helårsprestation 91808 91 311 90 707 87 510 90 008 16 27 22 8 Totalt antal nyantagna doktorander – andel kvinnor – andel män Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 48 54% 46% 34 41% 59% 68 53% 47% 24 12% 88% 36 47% 53% Totalt antal doktorander med någon aktivitet – andel kvinnor – andel män 226 42% 58% 213 41% 59% 192 61% 39% 151 34% 66% 141 38% 62% 91 99 106 94 84 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 0 0 0 0 0 Genomsnittlig studietid för licentiatexamen4 4 3,6 4,2 4,3 3,9 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen4 6,2 7,1 6,6 6 5,8 Totalt antal doktorsexamina 18 11 20 17 10 Totalt antal licentiatexamina 11 10 19 9 10 Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 402 424 419 345 344 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr) 575 516 414 459 461* Personal5 Totalt antal årsarbetskrafter 850 861 862 856 855 Medelantal anställda 958 951 947 940 941 Totalt antal lärare (årsarb.) – andel kvinnor – andel män 458 50% 50% 447 50% 50% 463 49% 51% 472 51% 49% 460 49% 51% Antal disputerade lärare (årsarb.) – andel kvinnor – andel män 243 43% 57% 237 46% 54% 220 44% 56% 217 42% 58% 212 41% 59% Antal professorer (årsarb.) – andel kvinnor – andel män 48 33% 67% 48 31% 69% 45 26% 74% 40 26% 74% 43 20% 80% Intäkter totalt (mnkr), varav utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) –andel anslag (%) –andel externa intäkter (%) 873 623 90% 10% 251 33% 67% 845 625 91% 9% 220 35% 64% 841 629 90% 10% 212 37% 63% 837 649 91% 9% 188 41% 59% 825 632 90% 10% 193 38% 62% Kostnader totalt (mnkr) –andel personal –andel lokaler 840 67% 11% 824 67% 12% 816 66% 12% 788 66% 13% 774 66% 13% Lokalkostnader2 per kvm (kr) 1373 1 370 1 370 1 383 1342 533 151 34 214 492 143 21 180 424 98 25 157 416 82 50 132 319 67 51 82 Ekonomi Balansomslutning (mnkr) – varav oförbrukade bidrag – varav årets kapitalförändring – varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring)3 Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning. Enligt resultaträkningen. 3 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. 4 Korrigering av genomsnittlig studietid har gjorts, anger bruttotid. 5 Korrigering av siffror 2007-2010 efter översyn av anställningskategorier. *Siffran för 2010 har räknats om efter att publikationsdata för 2010 uppdaterats under året. 1 2 60 Mälardalens högskola, årsredovisning 2014 Skattepliktiga ersättningar och förmåner till ledamöter i högskolestyrelsen samt ledamöternas övriga uppdrag Ledamot Ersättning Tid Övriga uppdrag Monica Berglund 22 000 14-01—14-12 Inga övriga uppdrag Angeles Bermudez-Svankvist 22 000 14.01—14-12Öresunds bemanning AB, ledamot fr o m 14-11-01 AT Vision Sverige AB, ledamot fr o m 14-11-01 Madeleine Caesar 50 000 14-01—14-12Interactive Institute AB, ledamot KTH Holding AB, ledamot Börje & Madeleine Caesar Konsult AB, ledamot Eva Fridh 19 509 14-07—14-12 Inga övriga uppdrag Liselott Hagberg 22 000 14-01—14-12 Inga övriga uppdrag Mats Hammarbäck 22 000 14-01—14-12 Vimmerby Sparbank AB, ledamot Åsa Jackson 22 000 14-01—14-12Industritekniska gymnasiet AB, ledamot Jackademi AB, ledamot Thomas Karlsson 22 000 14-01—14-12Create Business Incubator Mälardalen AB, ledamot Viking Tool International AB, ledamot Eskilstuna Jernmanufaktur AB, VD Sörmlandsfonden AB, VD Amanda Kollberg 11 000 14-07--14-12 Kristina Lundqvist 651 464 14-01—14-12 Inga övriga uppdrag Christina Lönnheden 524 494 14-01—14-12 Inga övriga uppdrag 22 000 14-01—14-12 Inga övriga uppdrag Ulf Nilsson Karin Röding 1 163 734 Inga övriga uppdrag 14-01—14-12Arbetsgivarverket, ledamot Insynsrådet länsstyrelsen Sörmland, ledamot Insynsrådet länsstyrelsen Västmanland, ledamot Etablering Västerås. Ledamot t o m 14-07 RUVU, Danmark (Det rådgivande udvalg for vurdering af udbud af videregånde uddannelser), ledamot NTNU (Norges Tekniska Naturvetenskapliga universitet) Trondheim Norge, ledamot Universitets- och högskolerådet, ledamot Vinnova, ledamot Västerås Science Park, ledamot t o m 14-05 Vera Songer 11 000 14-01—14-06 Inga övriga uppdrag Louise Sund 177 644 14-01—14-12 Inga övriga uppdrag 11 000 14-01—14-06 Inga övriga uppdrag 563 775 14-01—14-12 Inga övriga uppdrag Uliana Zakladna Marie Öhman UNDERTECKNANDE Styrelsen för Mälardalens högskola har idag 2015-02-16 beslutat godkänna Mälardalens högskolas årsredovisning för år 2014. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisade bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Madeleine Caesar Ordförande Karin RödingLiselott Hagberg Rektor Mats Hammarbäck Monica Berglund Åsa JacksonAngeles Bermudez-Svankvist Ulf NilssonThomas KarlssonAmanda Kollberg Studentrepresentant Kristina Lundqvist Christina Lönnheden Marie Öhman LärarrepresentantLärarrepresentantLärarrepresentant Louise SundEva Fridh StudentrepresentantStudentrepresentant Box 833, 721 23 Västerås, Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna, Tfn: 016-15 36 00 E-post: [email protected] Webb: www.mdh.se Mälardalens högskolas årsredovisning 2014 är producerad av sektionen för kommunikation och externa relationer, 2015-02. Upplaga 250 ex. Tryck: Arkitektkopia AB, Västerås
© Copyright 2024