1. No category

Verksamhetsplan elevhälsan
EduLexus AB
Karlskrona Montessorifriskola
2015/2016
Uppdaterad 2015-06-29
1
Innehåll
Elevhälsan i skollagen ................................................................................................ 3
Om sekretess .......................................................................................................... 3
Elevhälsan inom EduLexUs ........................................................................................ 5
Ansvarsfördelning/delegation .................................................................................. 5
Externa samarbetsmöjligheter ................................................................................. 5
Så här arbetar vi ......................................................................................................... 6
Om ett barn far illa ...................................................................................................... 8
Utvärdering av prioriterade utvecklingsområden 2014/15 ........................................ 10
Prioriterade utvecklingsområden 2015/16 ................................................................ 13
Årsplan för elevhälsoteamet ..................................................................................... 14
Bilaga 1 – Delegation ÅP .......................................................................................... 15
Bilaga 2 - Delegation BSB ........................................................................................ 17
Bilaga 3 – Bedömningsmatris ................................................................................... 17
Bilaga 4 – Testsammanställningar............................................................................ 18
Bilaga 5 – Pedagogisk utredning .............................................................................. 28
Bilaga 6 – Åtgärdsprogram ....................................................................................... 29
Bilaga 7– Fördjupad pedagogisk kartläggning .......................................................... 32
2
Elevhälsan i skollagen

Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare

Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och
specialpedagogiska insatser

Alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator
och personal med specialpedagogisk kompetens
Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och
personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa
miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsans roll
ska därför främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsan ska
också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och elevhälsan har
därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs
lärande och utveckling
Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska
insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och
skolsköterska. Dessutom ska eleverna ha tillgång till psykolog och kurator. Det ska finnas
tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska
insatser kan tillgodoses. Det här innebär att begreppen elevvård och skolhälsovård
försvinner ur skolförfattningarna.
Begreppet ”tillgång till” är valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar.
Huvudmannen avgör hur mycket personal skolan ska ha och vilken kompetens som behövs
utifrån lokala behov och förutsättningar. Den personal som finns för elevhälsans insatser ska
ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser.
Om sekretess
Uppgifter hos skolläkaren eller skolsköterskan kommer även fortsättningsvis att omfattas av
hälso- och sjukvårdssekretess. Sådan sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för
uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Skolläkaren och skolsköterskan har med andra ord en sträng sekretess och får alltså inte
lämna uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller dennes
närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut.
En nyhet är dock att om det är nödvändigt att lämna en sådan uppgift för att eleven ska
kunna få det stöd hon eller han behöver får skolläkare och skolsköterska ändå lämna
uppgiften till den övriga elevhälsan eller den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt,
t.ex. till rektorn eller en lärare. Detta är en undantagsregel som syftar till att ge elevens rätt till
utbildning och dennes behov av särskilt stöd företräde framför skyddet för elevens integritet
som patient. Bedömningar som rör underåriga elever ska göras utifrån ett barnperspektiv och
3
med barnets bästa i främsta rummet. Uppgifterna kan dock bara lämnas inom samma
myndighet.
Stark sekretess gäller också för uppgift om enskilds personliga förhållande i sådan elevhälsa
som avser psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk insats. Men för särskild
elevstödjande verksamhet i övrigt gäller svag sekretess, det vill säga sekretessen gäller bara
om man kan anta att eleven eller någon anhörig till henne eller honom lider men om man
lämnar ut uppgiften.
Om det är aktuellt att lämna uppgifter från elevhälsan (skolläkare, skolsköterska, psykolog,
kurator och personal med specialpedagogisk kompetens inom elevhälsan) till den särskilda
elevstödjande verksamheten i övrigt (t.ex. rektorn eller en lärare) kommer en svagare
sekretess att gälla för uppgifterna i den verksamheten.
4
Elevhälsan inom EduLexUs
(Karlskrona Montessorifriskola och Karlskrona Språkfriskola)
Elevhälsoteamet ersätter det som tidigare inom koncernen kallats ”elevvårdsteam” och
”resursteam”.
I elevhälsoteamet ingår läsåret 2014/2015
Rektor KMF
Malin Lundström
Rektor KSF
Annika Lundin
Biträdande rektor
Karin Eiman Nilsson
Skolsköterska
Lena Areklätt och Åsa Råhlen
Skolcoach
Ewa Hammer
Specialpedagog
Frida Landehag (KMF)
Specialpedagog
Rianne Jeroense (KSF)
Speciallärare Ulrika Nordgren (KMF)
Knuten till verksamheten är skolläkare Christina Botvid.
Via kommunens stödteam finns tillgång till psykolog.
Ansvarsfördelning/delegation
Ansvarig för att alla elever får den hjälp de behöver för att uppnå målen är rektor.
För att upptäcka behov görs tester och diagnosuppgifter inom skolan.
När skolan befarar att en elev inte kommer att uppnå de nationella målen görs en
pedagogisk utredning/ underlag och vid behov skrivs åtgärdsprogram. Att dessa utredningar
görs och att åtgärdsprogram skrivs och följs upp är också rektors ansvar, men detta är
delegerat till specialpedagoger och speciallärare, se bilaga 1.
För elever med fysiska hinder har skolan möjlighet att ansöka om extra resurser från Barn
och Ungdomsförvaltningen. Arbetet med att utvärdera och söka detta bidrag delegeras till
Biträdande rektor, se bilaga 2.
Externa samarbetsmöjligheter
Karlskrona kommuns stödteam (specialpedagog, psykolog, logoped, hörselpedagog)
Barn och ungdomspsykiatrin
Habilitering
Socialförvaltning/fältgrupp
Fria resursen
Handikappförvaltningen
Specialpedagogiska myndigheten
Svensk talteknologi
5
Så här arbetar vi
Bedömningsmatriser: I slutet på varje termin fyller undervisande lärare i en s.k.
bedömningsmatris som visar huruvida eleven uppnår kunskapsmålen. Matrisen visar även
vilka elever som har åtgärdsprogram och i vilka ämnen. EHT granskar och analyserar denna
matris och eventuella åtgärder görs med återkoppling till berörda.
Klasskonferenser har vi framförallt på hösten och om vi anser att det behövs även på
våren. På klasskonferensen deltar berörd personal, rektor, skolhälsovård och
specialpedagog. Före klasskonferensen ska tid finnas för arbetslaget att gå igenom klassen
och delge varandra information.
Protokoll ska skrivas vilket sedan lämnas till skolhälsovården. Skolsköterskan ser till att
protokoll arkiveras säkert och tas med vid nästa klasskonferens.
På mötet går man igenom det som är allmänt om klassen och därefter varje elev utifrån
måluppfyllelse samt hur eleven allmänt har det i skolan. I protokollet ska det antecknas om
det ska göras en pedagogisk utredning och eventuellt skrivas åtgärdsprogram eller att
åtgärdsprogram redan finns.
Tester och diagnoser: Vi gör ett antal olika tester/diagnoser i ämnena matematik, svenska
och engelska för att upptäcka elevers behov. En del av testerna genomförs av
specialpedagogen och en del av läraren. Specialpedagog ansvarar för rättning och
sammanställning samt att återkoppling till ansvarig pedagog och rektor görs efteråt. Vid låga
resultat analyseras dessa och ev. så genomförs en pedagogisk utredning.
Varje elev har en egen kunskapsprofil i svenska, matematik och engelska där alla resultat
fylls i. Detta ger en bra och tydlig bild över varje elevs resultat.
Blanketterna förvaras klassvis i pärmar i specialpedagogernas låsta skåp.
Se bilaga 4.
Extra anpassningar görs när en elev uppvisar svårigheter att uppnå kunskapskraven.
Undervisande pedagoger och specialpedagoger arbetar med detta gemensamt.
Specialpedagogerna har en handledande funktion.
Pedagogisk utredning ska göras om de extra anpassningarna inte är tillräckliga för att
uppnå kunskapskraven, se bilaga 5. Efter genomförd utredning tas beslut om
åtgärdsprogram skall upprättas, om eleven är i behov av särskilt stöd, eller om det handlar
om andra extra anpassningar som behöver göras.
Åtgärdsprogram: Åtgärdsprogrammet innehåller vilka mål som ska uppnås och vilket
särskilt stöd som erbjuds. För mer info se bilaga 6.
Fördjupad pedagogisk kartläggning: När vi har elever som har mer övergripande
behov/svårigheter så gör vi en fördjupad pedagogisk kartläggning för att få en helhetsbild av
eleven. Syftet med kartläggningen är att se vilka åtgärder skolan behöver genomföra för att
tillgodose elevens behov. I kartläggningen bör även observationer, diagnostiskt material,
nationella prov samt vårdnadshavares syn ingå.
Kartläggningens omfång anpassas till hur elevens inlärningssituation ser ut och sker på tre
nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Kartläggningen avslutas med diskussion och
analys. Se bilaga 7
Vid bekymmer med elev eller elevgrupp kontaktas rektor. För att få handledning kan
ärendet lyftas till elevhälsoteamet. Föräldrar bör då vara informerade.
6
Överlämnandekonferens. Vid lärarbyte, vilket oftast sker i början av ett läsår har berörda
pedagoger och elevhälsoteamet en överlämning vad det gäller våra elever.
Alla pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram lyfts i detta forum.
Betygskonferens hålls två gånger om året. Alla undervisande lärare ska delta. Genomgång
av de elever som man befarar inte kommer att nå målen. Genomgång av befintliga
åtgärdsprogram . Tydlig fördelning vem som kontaktar föräldrar och barn och vad som ska
göras för att skapa de bästa förutsättningarna för eleven att nå målen.
Beslutsärenden som ska tas av rektor kan vara
- Anpassad studiegång
- Befrielse från undervisning
- Avstängning
- Ledighet längre än tio dagar
- Placering i liten grupp
- Anpassning lokaler/investeringar
7
Om ett barn far illa
Arbetsgång på skolan:
1. När du som anställd befarar att ett barn far illa ska du skyndsamt meddela någon i
elevhälsoteamet.
2. Elevhälsoteamet träffas snarast för att lyssna och göra en sambedömning. I detta
läge använder elevhälsan kommunens dokument ”Riktlinjer och rutiner vid
anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen”
3. Om en anmälan ska göras bör det vara den personal som är närmast händelsen som
står för anmälan. Anmälan görs utifrån de riktlinjer som finns beskrivna nedan.
4. Rektor ska medverka och stödja i detta om inte sekretess säger något annat.
Inom Edulexuskoncernen följer vi de riktlinjer som Karlskrona Kommun anger.
Karlskrona Kommuns riktlinjer:
Om jag befarar att ett barn far illa
Om du är orolig för ett barn eller ungdom och vill anmäla detta till Socialtjänsten kan du
kontakta Familjestöds mottagningstelefon. Det går även att göra en anmälan skriftligen, per
brev, e-post eller fax. Sådana inkomna anmälningar hanteras endast på vardagar under
kontorstid. Tänk på att om du gör en anmälan med e-post är du inte anonym. Akuta
anmälningar kan endast ske via telefon.
Du behöver inte ha tydliga bevis eller bekräftade uppgifter för att kontakta socialtjänsten och
förmedla din oro. Det är socialtjänstens uppgift att avgöra allvaret och ta beslut om ärendet
ska utredas vidare.
Om du inte riktigt vet vad du skall göra, kan du kontakta Familjestöd och rådfråga en
socialsekreterare. Det är viktigt att du i detta läge inte uppger barnets eller familjens namn.
Då kan vi bli skyldiga att ingripa trots att du inte är införstådd med detta.
Du har möjlighet att vara anonym. Vill du vara anonym är det viktigt att du inte säger vad du
heter eller var du ringer ifrån. Fundera noga på varför du vill vara anonym. För den berörda
familjen kan det vara betydelsefullt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Det underlättar
också socialtjänstens arbete och fortsatta kontakt med familjen om det är känt vem som
lämnat uppgifter.
Vi har alla ett ansvar för att barn och ungdomar inte ska fara illa. I socialtjänstlagen finns en
uppmaning till var och en, till exempel grannar, idrottsledare, släktingar, kamraters föräldrar,
att förmedla sin oro till socialtjänsten om man på något sätt misstänker att ett barn inte får
tillräcklig omsorg. Det är en av socialtjänstens viktigaste och mest angelägna uppgifter att ge
stöd och skydd till de barn vars föräldrar i en viss situation inte förstår eller förmår ta fullt
ansvar.
Socialtjänstens stöd till barn, ungdomar och familjer bygger på frivillighet och utformas med
respekt för vad familjen själv vill. Det är endast i de allvarligaste fallen som socialtjänsten
behöver ingripa mot föräldrarnas eller ungdomens egen vilja.
8
Myndigheters anmälningsskyldighet
Det är viktigt att komma ihåg att enbart misstanken om att ett barn kan behöva stöd och hjälp
ska anmälas. Om du känner dig osäker inför ett beslut om att anmäla kan du ringa
mottagningsenheten och konsultera med en socialsekreterare. Tänk på att inte uppge
barnets eller familjens namn om du inte bestämt dig för att göra en anmälan.
Att göra en anmälan
Att göra en anmälan kan vara ett svårt beslut. Det finns alltid risk att förlora föräldrarnas, barnets eller
ungdomens förtroende i en sådan situation, men det finns också olika sätt att förebygga detta. Det är
viktigt med öppenhet. Informera vårdnadshavarna eller ungdomen om att du tänker göra en anmälan
och berätta varför.
OBS om misstanken gäller sexuella övergrepp eller allvarlig misshandel inom familjen
så ska föräldrarna inte kontaktas före anmälan görs.
För dig som anmäler är det viktigt att komma ihåg att socialtjänstens arbete bygger på
frivillighet och att familjen har möjlighet att tacka nej till de insatser som socialtjänsten
erbjuder. Det är endast i mycket allvarliga fall som tvångsåtgärder blir aktuella.
Om du undrar vad som händer kring ett barn efter anmälan kan du kontakta
socialsekreteraren.
Om det inte är möjligt av sekretesskäl att ge information, så får du veta det.
Tveka inte att göra en anmälan om det behövs.
o
o
o
o
o
o
o
Familjestöds mottagning
Socialförvaltningen
371 83 Karlskrona
Besöksadress: Hillerödsvägen 35
Telefon: 0455-30 43 09
Fax: 0455-300 42 68
[email protected]
Telefontider:
Måndag till fredag
kl.09.00-kl.16.00
Stängt kl.12.00-kl.13.00
Efter kontorstid
Behöver du akut social hjälp som inte kan vänta till närmaste vardag ringer du polisen
på telefon 11414 som kopplar sig till social jour. Du kan också ringa till SOS Alarm på
telefon 112.
9
Utvärdering av prioriterade utvecklingsområden 2014/15
Förebyggande arbete för ökad måluppfyllelse: Elever med särskilda behov ska bli erbjudna
alternativa lärverktyg och material direkt när ett arbete/projekt påbörjas. Elevhälsans arbete
för att uppnå detta:




Rektorerna påtalar för pedagogerna vikten och vår skyldighet att möta alla elevers
behov.
Specialpedagoger erbjuder pedagogerna handledning och stöttning för att möta våra
elevers olika behov i god tid före uppstart av de olika teman/projekten. Alternativa
lärverktyg köps in eller skapas genom samarbete mellan pedagog och
specialpedagog.
Erbjuda utökad tid för de elever som behöver. T.ex. Läxstöd/CT-tid/Lovläsning
Arbeta för att få in flera kunskapskrav från olika ämnen i samma uppgifter för att
spara tid och för att ge tillfälle till sambedömning.
Utvärdering:
Detta arbete har gått bra i det stora hela. Rektorerna och specialpedagogerna har varit
tydliga om pedagogernas skyldigheter. Specialpedagogerna har erbjudit handledning
kontinuerligt varje vecka där pedagogerna har fått handledning och stöd. Alla klasser år 4-9
har blivit erbjudna CT-tid, dessa har varit välbesökta. Vi har erbjudit elever extra tid samband
vid lov och prao – vilket vi kommer att fortsätta med. Vi kan arbeta mer med
ämnesövergripande arbeten.
Utveckla en handlingsplan för när vi bör göra utredningar av olika slag:
Specialpedagogerna skriver en sammanfattning om hur vi förhåller oss till elever i behov av
särskilt stöd i ma, sv, eng. När olika tester bör göras är högst individuellt.
Utvärdering:
Specialpedagogerna har gjort en handlingsplan hur vi arbetar med läs-skriv, matematik,
engelska utveckling när elever har behov av anpassningar och stöd. Denna plan kommer att
finnas som bilaga i vår elevhälsoplan – pedagogisk del 2015/2016.
Engelska – läs och skrivsvårigheter: Hur bemöter vi barn med engelska läs- och
skrivsvårigheter? Ofta är det elever med läs- och skrivsvårigheter i svenska som också får
samma bekymmer i engelska. Hur arbetar vi förebyggande med detta? Vilka hjälpmedel,
läromedel och annat pedagogiskt material använder vi och erbjuder?
Utvärdering:
Vi har börjat använda olika anpassade material och metoder för att möta eleverna i deras
svårigheter. En ökad medvetenhet hos oss har skapat en trygghet. Vi har även haft stöd för
eleverna båda enskilt och i grupp. Testat ett engelskt program ”the minnits” – ett motiverande
spel – lånat från stödteamet.
10
Nationella prov – planering: Elevhälsoteamet har en viktig roll i planeringen av
genomförandet av de nationella proven. Vi ska i god tid samla all berörd personal och
planera för kompensatoriska insatser och anpassningar för att möta våra elevers behov.
Utvärdering:
Vi planerade proven i god tid och gick igenom alla anpassningar som behövdes för att möta
elevernas behov. Detta kommer vi att fortsätta med.
Tydligare agenda för elevhälsan: Vi ska skapa en tydlig agenda med återkommande
punkter på våra elevhälsomöten. I god tid planera in klasskonferenser och heldagar för
elevhälsans kvalitetsarbete enligt årsplanen.
Utvärdering:
Vi har en tydlig agenda och har planerat in både heldagar och klasskonferenser.
Sv A: Upprätta en arbetsplan för våra elever med behov av Sv A-undervisning. Skapa
material och stärka personalens kompetens.
Utvärdering:
Detta behöver vi arbeta vidare med. Vi har blivit mer medvetna om behovet och
pedagogerna har börjat reflektera över SvA.
Rutin för omdömesskrivning – betygssättning – bedömningsmatris Skapa en tydlig
rutin för hur vi hanterar dokumentation och kommunikation runt ovan nämnda
bedömningsunderlag. Viktigt att all personal är trygga med hur vi hanterar detta. Ska vara
tydligt hur vi kommunicerar med elever, föräldrar, kollegor och elevhälsoteam. Denna rutin
ska finnas skriftlig beskriven och bör göras redan under ht 2014.
Utvärdering:
Denna rutin är påbörjad men inte färdig. Färdigställs inför läsår 2015/16.
Rutin kuratorstöd: Vi ska lyfta frågan om huruvda vi ska skapa rutiner vad det gäller
kuratorstöd på skolan.
Utvärdering:
När vi ser att ett barn inte mår bra och hindrar elevens välmående och utveckling erbjuder vi
stödjande, bearbetande, motiverande och insiktsskapande samtal.
Vi känner att vi har hittat bra rutiner för detta arbete. Det är ett tight teamarbete och vi arbetar
tillsammans för våra elevers välmående.
11
Kris och katastrofplanen – lägg till hot utifrån, anmälan till socialen.
Hur hanterar vi ev. hot utifrån på vår skola? När bör man göra orosanmälan till
socialstyrelsen och hur går man till väga? Dessa frågor kommer att lyftas i elevhälsan och
kommer att göras som tillägg i kris- och katastrofplanen/ elevhälsoplanen.
Utvärdering:
Det finns numera en handlingsplan för både hot utifrån och anmälan till socialen i respektive
planer.
”Vägledning för elevhälsan” – genomgång av materialet
Utvärdering:
Detta har vi inte hunnit med. Vi kommer att planera in en heldag i början av terminen för att
gå igenom denna vägledning. Vi delar upp kapitel oss emellan och går igenom materialet
och speglar verksamheten.
12
Prioriterade utvecklingsområden 2015/16


Rutiner för mottagande av nya elever: Vi ser ett behov att skapa en rutin för
inhämtning av information om elever som kommer från annan skola/verksamhet. I
denna rutin ska vi också beskriva arbetet för att få våra nya elever inskolade i vår
Montessoripedagogik och vårt arbetssätt.
IUP-arbete: En tydlig beskrivning och information om hur vårt IUP-arbete är upplagt.
Här ingår även extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Det ska även
framgå hur skolans insatser ska utvärderas gentemot elever och föräldrar. Denna
plan ska både elever/föräldrar och pedagoger ta del av. Vi ska även arbeta med att
skapa en ny IUP för högstadieelever.

SvA: Alla våra pedagoger behöver bli medvetna om hur man arbetar med SvA. För
att skapa denna medvetenhet behöver vi göra fortbildningsinsatser. Vi ska även ta
kontakt med stödteamet för att se om vi kan få stöd i detta arbete – vi gör en formell
ansökan.

Skapa förutsättningar för samrättning och sambedömning pedagoger emellan
Vi ser att det kan skapa goda vinster om pedagogerna får samrätta och sambedöma.
Man får en insikt i hur proven är upplagda och detta skapar trygghet hos pedagogen
och hjälper även till att lägga undervisningen.

Effektivare resursanvändning vid genomförande av Nationella prov:
Specialpedagogerna har lagt väldigt mycket tid vid genomförandet av proven. Detta
har lett till att övriga elever har blivit lidande i det stöd de har behövt. Detta ska vi se
över inför nästa läsår.

Årsplan för skolsköterskans arbete: Skolsköterskan påbörjar ett arbete för att
skapa en årsplan för sitt arbete. I denna årsplan ska både den medicinska delen och
den hälsofrämjande samt den ”undervisande” delen finns med.

Förtydligande av den medicinska delen på vår hemsida

Skolcoach aktiv i klassrummet: Ewa vill arbeta förebyggande, särskilt med år 4 och
år 7. Målsättningen är att Ewa ska lyssna in grupperna och pedagogerna och möte
upp deras behov genom att gott arbete i grupperna.
13
Årsplan för elevhälsoteamet
Januari
Planering nationella prov.
Analysera bedömningsmatriser och återkoppla till arbetslagen.
Stäm av åtgärdsprogram.
Februari
Planering nationella prov.
Mars
April
Avstämning åtgärdsprogram.
Utvärdera vår mall och metod för pedagogisk kartläggning.
Planera för halvdag elevhälsoteam (maj-juni)
Maj
Betygskonferens.
Avstämning av BSB
Presentera bedömningsmatrisen
Juni
Avstämning åtgärdsprogram
Ifyllnad av bedömningsmatriser i anslutning med betygssättning/
omdömesskrivning.
Utvärdera/granska bedömningsmatrisen inom EHT
Betygsättning
Utvärdera/redovisa/analysera nationella proven.
Överlämnandekonferenser (eller i augusti)
Utvärdering av elevhälsoplanen.
Juli
Augusti
Gå igenom bedömningsmatriser och återkoppla till arbetslagen.
Spec lyfter bedömningsmatriser i arbetslagen.
Avstämning åtgärdsprogram.
Information från spec till övriga pedagoger (spec barn lyfts i arbetslagen så att alla pedagoger får ta del av informationen).
Överlämnandekonferenser
September
Genomgång av verksamhetsplan.
Planera för halvdag elevhälsoteam under
Introducera talsyntes för år 6. + Nya elever
Tester och diagnoser genomförs i klasserna.
Oktober
Klasskonferenser
Avstämning åtgärdsprogram.
November
Betygskonferens
Utvärdering/ansökan BSB
Betygsättning
Presentera bedömningsmatrisen på p-möte.
Avstämning åtgärdsprogram.
Ifyllnad av bedömningsmatriser i anslutning med betygssättning.
December
14
Bilaga 1 – Delegation ÅP
15
16
Bilaga 2 - Delegation BSB
17
Bilaga 3 – Bedömningsmatris
18
Bilaga 4 – Testsammanställningar
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Bilaga 5 – Pedagogisk utredning
28
Bilaga 6 – Åtgärdsprogram
För att inriktningen mot målen inte ska förloras görs uppföljning och utvärdering regelbundet.
Det är denna process som utgör arbetet för åtgärdsprogram. Uppföljningen är en kontroll av
att beslutna åtgärder har gjorts. Utvärdering är en bedömning av om åtgärderna är relevanta
till uppsatta mål. (Skolverket, 2008)
Åtgärdsprogram ska elever ha som är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogrammet ersätter
inte den individuella utvecklingsplanen. Det ska finnas både ett åtgärdsprogram och en
individuell utvecklingsplan för elever i behov av särskilt stöd.
Den individuella utvecklingsplanen upprättas i anslutning till utvecklingssamtalet och följer
eleven genom hela skoltiden även om innehållet ändras. Åtgärdsprogrammet utarbetas så
snart en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd och avser en begränsad
tidsperiod. (Skolverket, 2008)
”Orsaker till elevers svårigheter i skolan bör i första hand sökas i deras möte med
undervisningens innehåll och lärandemiljö.” (Skolverket, 2008, s. 9)
När ska elevens behov av särskilt stöd uppmärksammas i grund- och gymnasieskolan?
När en elev:
 riskerar att inte nå kunskapsmålen i något ämne
 vantrivs i skolan
 har svårt att fungera i gruppen
 är upprepat eller långvarigt frånvarande
 har utåtagerande beteende
 drar sig undan
 har koncentrationssvårigheter
 har tal- och språkstörningar
 har psykosociala besvär
I vissa fall är behoven svårtolkade och i andra fall är de tydliga. (Skolverket, 2008)
Vid utarbetande av åtgärdsprogram är det viktigt att följande punkter finns med:
 Elevens ålder
 Elevens skolår
 Vilka som är närvarande vid upprättandet
 Vem som är ansvarig för upprättandet av åtgärdsprogrammet
 Vilket/vilka problem beskrivs?
 Var finns problemet?
 Vilka åtgärder beskrivs?
 Är både de kort- och långsiktiga målen tydligt formulerade?
 Finns en tidsplan över hur målen ska utvärderas?
 Är målen konkreta och utvärderingsbara?
 Relateras målen till läroplanens och kursplanernas mål?
 Framgår det av texten hur målen ska uppnås?
 Framgår det tydligt vem som gör vad?
 Framgår det hur programmet ska följas upp och utvärderas?
 Framgår det hur överlämnandet av åtgärdsprogrammet har gått till?
29
En utgångspunkt i arbetet med åtgärdsprogram är alltid att ta vara på och stärka elevens
eget engagemang och vilja till utveckling. (Skolverket, 2008)
Ett alltför stort ansvar för stödåtgärderna lägger skolan ibland på eleven och
vårdnadshavarna. Fokus måste läggas på skolans åtgärder; vad skolan har ansvar för.
Rektorn måste hålla sig informerad om arbetet med åtgärdsprogram.(Skolverket, 2008)
”Om en elevs behov visar sig i flera ämnen bör skolan utarbeta ett gemensamt
åtgärdsprogram för eleven i dessa ämnen.” Det tydliggör svårigheter som möjligtvis inte är
direkt ämnesanknutna. (Skolverket, 2008, s. 17)
Åtgärdsprogrammet undertecknas av skolan, eleven och vårdnadshavarna i vissa fall men
detta är inget krav. (Skolverket, 2008)
Litteratur
Skolverkets allmänna råd (2008). För arbete med åtgärdsprogram.
Ulrika Nordgren
30
31
32
Bilaga 7– Fördjupad pedagogisk kartläggning
Att tänka på vid kartläggning
Syftet med kartläggningen är att se vilka åtgärder skolan behöver genomföra för att tillgodose
elevens behov. I kartläggningen bör även observationer, diagnostiskt material, nationella prov
samt vårdnadshavares syn ingå. Kartläggningens omfång anpassas till hur elevens
inlärningssituation ser ut och sker på tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå.
Kartläggningen avslutas med diskussion och analys.
Individnivå
Vad utmärker de situationer där elevens lärande fungerar/inte fungerar?
Starka sidor/intresse?
Motivation/vilja?
Fantasi/kreativitet
Socialt samspel (turtagning, förmåga att lyssna, initiativ)
Relationer/kommunikation med jämnåriga, yngre och vuxna?
Självständighet/beroende?
Självkänsla/självkännedom?
Koncentrationsförmåga?
Förmåga att ta muntlig och skriftlig instruktion – enskilt?
Förmåga att ta muntlig och skriftlig instruktion – grupp?
Uthållighet, uppmärksamhet över tid, impulskontroll?
Förmåga att börja-sluta-byta fokus?
Förmåga att strukturera/organisera/planera?
Reaktioner vid förändringar/valsituationer?
Använder eleven kompensatoriska hjälpmedel?
Vårdnadshavares syn på sitt barns situation i skolan?
Kunskapsutveckling i de olika ämnena:
Svenska: Tala, skriva, läsa (avkodning, förståelse)
Matematik: Huvudräkning, Problemlösning
Engelska: Tala, läsa, skriva
Övriga ämnen:
Gruppnivå
Hur är gruppen/grupperna sammansatta?
Hur samspelar eleven med omgivningen – hur samspelar omgivningen med eleven?
Vad utmärker klimatet i gruppen?
Hur bemöts eleven i gruppen? Anpassning av arbetssätt och material utifrån elevens
förutsättningar och behov
Finns miljöfaktorer som påverkar lärandet?
Organisationsnivå
Är organisationen anpassad till elevens förutsättningar och behov?
Hur passar arbetsformer och förhållningssätt till elevens behov?
Hur används de resurser som står till förfogande?
33
Vilka insatser leder till utveckling?
Synen på lärande
Synen på elever i svårigheter
Analys
Finns arbetsformer och arbetssätt som är kritiska eller mer stödjande för eleven?
Vilka uppfattningar inom arbetslaget finns när det gäller resultatet av kartläggningen?
Vad är arbetslaget överens om?
Vad är de inte överens om?
Hur svarar skolans organisation upp mot elevens förutsättningar och behov?
Hur använder arbetslaget de resurser som står till förfogande?
Vilka slutsatser kan vi dra?
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44