1. No category

Förskoleavdelningen
Lokal Arbetsplan
för
Sälen
2014- 2015
Innehållsförteckning:
1.
Förskolans värdegrund
sida
3
2.
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
Mål och riktlinjer
Normer och värden
Utveckling och lärande
Barns inflytande
Förskola – Hem
Samverkan med förskoleklassen,
skolan och fritidshemmet
Uppföljning, utvärdering och
utveckling
sida
sida
sida
sida
sida
4
4
5
8
9
sida
sida
10
11
3
2
1. Förskolans värdegrund
Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk
utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 )
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som
arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till
respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra
respekten för vår gemensamma miljö.
Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende.
Alla i förskolan ska känna sig trygga.
Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda
förebilder.
Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga
och som stärker deras självkänsla.
Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska
skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling.
Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära.
Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och
lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen.
3
2. Mål och riktlinjer
2.1 Normer och värden
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt
vilja att hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska
dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social
bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Metoder: Vi har ett tillåtande arbetssätt där vi är förebilder för barnen.
Genom samtal hjälper vi barnen att förstå/lösa de situationer/problem som
uppstår under dagen.
Vi för fram det positiva med alla människor.
Vi uppmuntrar och berömmer det positiva hos varje barn.
Vi har ett gemensamt ansvar för varandra och vår miljö.
Vi frågar barnen hur de tänker och tycker i olika situationer och respekterar
ett nej.
Regler/ rutiner: Vi har klara och tydliga regler och rutiner för att skapa
trygghet, där barnen känner sig delaktiga och vågar föra fram sina åsikter.
Lämning/hämtning: Vi försöker möta varje barn i hallen för att se och
välkomna barnet. Vi respekterar och bemöter varje barn utifrån dess behov,
t ex om barnet vill vara själv i hallen, utan andra barn, får den det.
Samling: Vi har olika sorters samlingar då vi låter alla komma till tals och bli
lyssnade på av oss alla. Vi pratar om alla barn, även de som inte är
närvarande. I samlingen samtalar vi om vår vardag.
Måltider: Vi samtalar och lyssnar in varje barn. Vi sitter en vuxen i varje rum
och/eller vid varje bord, för att barnen ska få en lugn stund och tid för
samtal. Vi turas om att börja ta mat och skickar maten till varandra. Vi
uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Vi låter barnen göra så mycket som
möjligt själva.
Samhällsorientering: Vi pratar med barnen om och går till olika platser i vår
närmiljö, t ex skogen, lekparkerna, IP, skolgården.
Samtalar om Sverige – andra länder.
Förskolan har utarbetat en ”Plan för likabehandling och mot kränkande
behandling”. (Den finns i föräldrapärmen).
4
Förskolan har utarbetat en ”Plan för att ta emot och arbeta med flerspråkiga
barn”. (Den finns i föräldrapärmen).
Vi har ett medvetet förhållningssätt vad det gäller jämställdhet:
Vi tänker BARN och inte kön.
Vi bemöter varje barn utifrån deras personlighet.
Vi skapar miljöer och placerar material så att det uppmuntrar till gemensam
lek för alla barn.
Vid måltiderna ser vi till varje barns behov och låter var och en äta det den
vill ha. Vi tydliggör att vi är och tycker olika och att det är okej. Under
måltiden får vi också möjlighet att samtala med varje barn.
I vårt temaarbete utmanar vi barnen att göra saker de inte annars skulle
göra.
När vi hör barnen prata utifrån stereotypa könsmönster diskuterar vi med
barnen om detta. Vi pratar då om att alla kan och försöker vidga barnens
synsätt.
2.2 Utveckling och lärande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för
andrakulturer,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter
och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt
förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och
upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna
uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att
leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och
kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att
använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser,
tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång
och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande
5
egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid
och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera
över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda
matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur
människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom
sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska
fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om
och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel
teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika
tekniker, material och redskap, och
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet
och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Metoder:
Vi stödjer barnen att våga stå för sina idéer och åsikter och argumentera för
dem.
Vi uppmuntrar barnen genom att själva vara exempel på att tycka olika och
respektera varandras olika åsikter. Vi arbetar medvetet med utveckling och
lärande i alla situationer.
Lärandet ska vara lustfyllt, vi ska ha roligt tillsammans.
Vi vill se nyfikna barn med lust att lära.
Exempel ur verksamheten:
Samlingen: Vi har olika aktiviteter varje dag med sång, lekar, språk och
begrepp, rim och ramsor och drama för att alla barn ska få möjlighet att
utveckla ett rikt språk.
Vi samtalar med och lyssnar på varandra. Barnen har egna samlingar en
dag i veckan och bestämmer innehållet utifrån sina egna intressen.
Grupperna: Barnen är indelade i mognadsgrupper. Vi ansvarar för samma
grupp hela läsåret. Vi arbetar temainriktat med t.ex. naturvetenskap och
teknik då vi forskar om olika ämnen. Vatten, luft och naturen: Vi använder
oss av olika material som är anpassat till ämnet t ex olika måttsatser vid
vattenlek, olika experiment. I temat ingår samling, språk, begrepp, bild och
form, rörelse och lek.
Fria leken: Vi tillhandahåller olika material och miljöer. Vi ändrar om i
verksamheten efter barnens intressen och behov. Vid behov går vi in och
medlar. Det finns alltid någon vuxen i barnens närhet. Vi lyssnar, observerar
6
och är lyhörda för att uppmärksamma de barn som eventuellt behöver extra
stöd i sin språkutveckling. Då vi märker detta använder vi aktiviteter t.ex.
rim och ramsor där det ljud eller den bokstav som barnet behöver stöd i
ingår. Då är alla barn delaktiga, ingen behöver känna sig utpekad.
TRAS: Ett hjälpmedel för oss att observera vilka språkliga behov som finns i
barngruppen.
Vi låter barnen själva plocka undan det material och leksaker de använt. Vi
uppmuntrar barnen till samarbete för att stärka deras eget ansvar, påverkan
och delaktighet i det gemensamma ansvaret.
Traditioner: Vi uppmärksammar traditioner från Sverige och andra länder
som barnen har anknytning till. Vi sjunger, leker, dansar och skapar till det
som hör till olika traditioner.
Matsituationen: Vi låter barnen ta maten och göra så mycket som möjligt
själva oavsett ålder. Vid frukosten serveras buffé. Vi uppmuntrar barnen att
hjälpa varandra. Vi samtalar och delger varandra upplevelser och vad vi gjort
i respektive grupp. Vi ser till att alla barn får säga sitt och bli lyssnade på.
Barnen dukar själva bort sin tallrik.
Under matsituationen får vi möjlighet att prata och tänka matematik. Vi
samtalar om antal, hel och halv. Vi delar, adderar och subtraherar och
kommunicerar matematik.
Fruktstunden: Vi delar frukterna och talar om hel, halv och fjärdedel och
frukternas olika form m.m.
Naturvetenskap/teknik: Vi arbetar med naturvetenskap i vår vardag, vi lyfter
olika frågor/fenomen utifrån barnens upptäckter. Vi uppmuntrar till fortsatt
undersökande och utforskande inom fysik, kemi, biologi och teknik. Vi
vuxna inspirerar barnen till nya upptäckter genom bl.a. olika försök och
experiment.
Sapere: Vi arbetar med sapere som är ett pedagogiskt verktyg som vill öva
upp barnens sensoriska förmåga och utveckla språket genom att träna dem i
att uppleva maten med alla sina sinnen och att kunna sätta ord på
smakupplevelsen.
Ordet sapere är latin och betyder just att kunna smaka.
Metoden är ett annorlunda sätt att användas i arbetet för att stimulera
bättre matvanor. Genom att väcka barnens nyfikenhet och deras
upptäckarglädje innebär metoden att lära barn att våga prova ny mat och
äta mer varierat och därmed på sikt få dem att äta mer hälsosamt.
Grön Flagg: Det är en miljöcertifiering av skola och förskola. Ett konkret
verktyg för att strukturera vårt miljö och naturarbete.
Det handlar om att upptäcka, uppleva och kunna relatera till sin omgivning,
samt främja god hälsa genom olika teman som är fastlagda utifrån Grön
Flagg t.ex. livsstil och hälsa; sopsortering och återvinning. Vi jobbar nu med
temat: Vattenresurser.
7
Hallen: Vi låter barnen göra så mycket som möjligt efter förmåga. Vi
uppmuntrar och berömmer. Vi låter barnen själva hänga upp sina kläder, vi
uppmuntrar till att hjälpa varandra. Vi ger barnen tid att reflektera över hur
och vad man behöver och i vilken ordning man sätter på sig kläderna.
Vi arbetar medvetet dagligen med språket i alla situationer. Vi benämner ord
och begrepp rätt. Vi rättar inte barnen men repeterar orden rätt.
Vi uppmärksammar på olika sätt när barnen har annat modersmål än
svenska.
Språkdomäner: Att öka kunskaperna och medvetenheten hos både
vårdnadshavare och pedagoger om flerspråkiga barns språk och
språkutveckling.
Dokumentet Språkdomäner fylls i av pedagogen under inskolningssamtalet
tillsammans med vårdnadshavarna och sedan återkommande under
förskoletiden.
Fagersta Kommun är ett finskt förvaltningsområde.
Det innebär att alla barn som så önskar ska erbjudas möjlighet att ta del av
det finska språket. Alla som så önskar har rätt att få information på finska.
Sagoläsning: Varje dag efter maten och spontant. Vi reflekterar och samtalar
om boken, vad den handlar om och ordens betydelse. Vi väljer böcker utifrån
ett jämställdhetsperspektiv för att motverka stereotypa könsmönster.
Vi beställer/lånar boklådor från Fagersta bibliotek.
Vi synliggör/arbetar med matematik och naturvetenskap i förskolan. Vi
arbetar med problemlösning utifrån barnens intressen och frågeställningar.
Vi arbetar extra mycket med siffrorna ett till tio. (Addition och subtraktion
inom tiotalet).
Vi använder matematiken i vardagen t.ex. i samlingen. Vi räknar hur många
som är här, leker lekar med antal använder räkneramsor och olika begrepp.
Vi benämner med rätt namn. Kvadrat istället för fyrkant. Vi arbetar med
mönster i olika former, vi sorterar och klassificerar.
Lek och spel: Vi spelar spel t.ex. memory och andra former av antalsspel. Vi
erbjuder material för bygg- och konstruktionslek t.ex. lego, mekano, kuddar,
kaplastavar m.m.
Vi leker sång och rörelselekar som innefattar antal och begrepp.
Skogsdag: Vi går till skogen på tisdagar. Vi leker, forskar och undersöker
naturen och dess årstidsväxlingar. Vi samtalar om växter och djur.
2.3 Barns inflytande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få
möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för
förskolans miljö, och
8
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer
genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Metoder: Vi arbetar för att barnen ska våga och vilja uttrycka sina känslor
och tankar, ta egna initiativ och kunna berätta både positiva och negativa
saker.
Vi samtalar med och lyssnar på barnen enskilt, i mindre och större grupper,
för att få kunskap om barnens tankar och intressen.
Vi ska lära barnen att lyssna på och ta hänsyn till varandra, att inte avbryta
när någon pratar t ex i samlingar, vid matbordet osv.
Exempel ur verksamheten:
Fri lek: Barnen väljer själva vad de vill sysselsätta sig med under den fria
leken.
När några barn har påbörjat en lek har de rätt att fortsätta sin lek utan att
bli avbrutna av andra barn.
Vi vuxna stöttar de barn som behöver hjälp i sin lek.
Regler/Rutiner: Tillsammans med barnen kommer vi överens om vilka
trivselregler vi vill ha för att vi alla ska må bra. Samtal med barnen om hur
man är en bra kompis. Vi påminner varandra vid behov.
Vi har omröstningar i olika frågor, t ex om lampan ska vara tänd eller släckt.
Majoritetsbeslut.
Samling: Barnen får komma med förslag på vad vi ska göra i samlingen.
Ibland håller barnen själva i samlingen.
Måltider: Barnen tar själva den mat de vill ha, både vid frukostbuffén och vid
övriga måltider. Vi uppmuntrar barnen att våga smaka, men tvingar ingen.
Barn och vuxna skickar maten till varandra och hjälper den som behöver.
Under måltiden samtalar barn och vuxna med varandra om vardagliga
saker.
Barnintervjuer: Genom intervjuerna får vi vetskap om barnens intressen och
önskemål, som vi sedan försöker tillgodose.
2.4 Förskola – Hem
Riktlinjer
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i
förskolan,
• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva
inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och
• att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
Arbetslaget ska
9
• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en
tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer,
• föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel,
utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra
utvecklingssamtal, och
• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande
av verksamheten.
Metoder:
Vi bemöter alla barn och vårdnadshavare med respekt.
I vår plan för likabehandling är våra visioner :
På vår förskola ska alla, dvs. barn, personal och vårdnadshavare vara trygga.
Alla ska bemötas med respekt och bli accepterad för den man är oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Vi ska lyssna på varandra. Allas åsikter är viktiga.
Inskolning: Vi försöker anpassa inskolningen efter barnets behov och
vårdnadshavares önskemål.
Överskolning från annan avdelning sköts av personalen.
Vi erbjuder överskolningssamtal.
Lämning/hämtning: Vi försöker möta i hallen för att se och välkomna barn
och vårdnadshavare. Då ges möjlighet till samtal om barnet och
verksamheten.
Uppföljningssamtal: Vi erbjuder samtal två gånger/år samt extra samtal vid
behov (naturligtvis även på vårdnadshavares initiativ). Barn, vårdnadshavare
och personal deltar.
Föräldramöten: Vi delger vår verksamhet, eventuellt inbjudna föreläsare.
Vi ger vårdnadshavare möjlighet att samtala med oss och med varandra, de
ges också möjlighet att framföra åsikter och idéer.
Föräldraråd: Föräldrarepresentanter från varje avdelning träffas en
gång/termin tillsammans med förskolechef för att diskutera aktuella frågor.
Det finns en förslagslåda på avdelningen som föräldrarådet ansvarar för.
Veckoplanering: Vi delger vårdnadshavare vår veckoplanering, som är
placerad i hallen. Där kan vårdnadshavare läsa om veckans aktiviteter.
Arbetsplan: Vi gör en arbetsplan varje höst för året, som finns tillgänglig för
vårdnadshavare, där vi synliggör vår verksamhet utifrån förskolans läroplan.
Portfolio: Varje barn har en egen portfoliopärm, tillgänglig på avdelningen,
där vi samlar dokument som synliggör barnet och barnets intressen.
Digital fotoram: På avdelningen finns en digital fotoram där barn och
vårdnadshavare kan titta på bilder från vår verksamhet.
10
2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för
att
stödja barnens övergång till dessa verksamheter.
Arbetslaget ska
• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och
fritidshem
samt samverka med dem, och
• tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem
uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.
Metoder: Det finns utarbetade planer för hur samverkan ska gå till: Besök,
Överlämnandeplan, Överlämnande av portfoliopärm.
När barnet ska börja förskoleklass överlämnas dokumentet språkdomäner i
förekommande fall.
Vi ser gärna att barn från förskoleklass eller skola besöker oss någon gång,
kanske med någon aktivitet tillsammans med våra barn.
3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling:
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt
dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att
utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i
enlighet med läroplanens mål och intentioner,
• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur
läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,
• att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation,
struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs
upp och utvärderas,
• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och
kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de
förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och
påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att
utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och
• att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det
systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och
därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.
Arbetslaget ska
11
• kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje
barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och
intentioner,
• använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper
om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt
gör detmöjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,
• dokumentera, följa upp och analysera
– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och
inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som
intressant, meningsfull och rolig,
– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom
målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande
som förskolan bidrar med,
• dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla
– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar,
vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv,
utforskande, frågor och idéer tas till vara, och
– föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att
påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.
Metoder:
TRAS: Vi observerar barngruppen för att se dess språkutveckling och på så
sätt kunna se vad vi bör arbeta med när det gäller språket.
Portfolio: Varje barn har en egen pärm/portfolio där vi samlar dokument
som visar på barnets intressen och lärande. Portfolion ligger sedan till grund
för vårens uppföljningssamtal tillsammans med vårdnadshavarna.
Språkdomäner: När ett flerspråkigt barn börjar hos oss fyller vi tillsammans
med vårdnadshavarna i dokumentet språkdomäner för att vi ska kunna få
en bild av var barnet befinner sig språkligt. Vi vill gärna ta del av familjens
språk och traditioner.
Lokal arbetsplan: Vi har arbetat fram en lokal arbetsplan (den här) för att du
som vårdnadshavare ska kunna få en inblick i hur vi arbetar här på vår
avdelning. Arbetsplanen ligger tillgrund för utvärderingen som sker på våren.
Arbetsplanen revideras en gång per år.
Underlag för kvalitetsredovisningen: Förskolans Rosens utvärderingar
sammanställs till en kvalitetsredovisning av vår Förskolechef.
Planering: Vi har planering varje vecka enskilt och hela arbetslaget, då vi
samarbetar med Valen, för att planera den dagliga verksamheten; utförande
och utvärdering.
12