OFFICIELLT MEDDELANDE FRÅN LOVISA STAD 1/2015 IK – Itella Oyj Offentligt meddelande Sibelius och Lovisa LIVET I ABBORRFORS Nya dörrar till arbetslivet BESÖK I VALKON KOULU SOMMARENS LÄGER OCH KURSER FÖR BARN OCH UNGDOMAR Ledare För barn och ungdomar Sommarjobbsminnen Sommaren knackar snart på dörren. De som jobbar väntar redan på en välförtjänst semester medan ungdomarna söker sommarjobb. För en del är det kanske det allra första sommarjobbet. Bland de egna sommarminnena minns jag bra de första sommarjobben. Det betydde jordgubbsplockning med tidiga morgnar, städning och att vara både butiksbiträde och bibbatant. Sommarjobben gav både bra erfarenheter och fickpengar. Jag minns ännu hur stolt jag var när jag år 1982 fick min första sommarlön utbetald i mark och vad jag köpte för summan, som på den tiden för en elvaåring kändes enorm. Sommarjobb är ett värdefullt sätt att bekanta sig med arbetslivet och att skapa kontakter till olika arbetsgivare. Det händer också att man senare i livet hittar sig på samma arbetsplats där man i tiderna sommarjobbade, men för de flesta var sommarjobben en viktig inkörsport till arbetslivet i största allmänhet och senare började man jobba med något helt annat. Lovisa stad bidrar även i år till att lovisaungdomarna får erfarenhet av arbetsmarknaden och anställer 83 ungdomar i olika åldrar för jobb allt från vårdarbete och trädgårdsarbete till kontorsarbete och tekniskt arbete. Utöver de egna sommarjobben stöder staden unga lovisabor födda 1997-1999 med 40 sommarjobbssedlar. Sedelns värde är 250 euro och betalas till arbetsgivaren. Genom att från årsskiftet anställa en sysselsättningskoordinator satsar staden också annars på sysselsättningen av både ungdomar och andra. Läs mera om det arbetet på s. 12-13. Jag önskar alla en avkopplande sommar och speciellt ungdomarna lycka till med sommarjobbssökandet. Hoppas det nappar! Utgivare: Lovisa stad Chefredaktör: Lilian Andergård-Stenstrand Redaktionsråd: Lilian Andergård-Stenstrand, Päivi Ahvonen, Jaana Laine Redaktion och layout: Creative Peak Redaktörer Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo, Reija Kokkola, Kirsi Riipinen Foto Päivi Ahvonen, Eeva Kangas, Kalevi Ketoluoto, Janne Lehtinen, Virpi Lehtinen AD Milla Ketolainen / Illustrationer Sanna Nylén Tryckeri: Lönnberg Painot Oy/ Papper G-Print 100g ISSN 2342-5318 (print) 2 GE RESPONS / TA KONTAKT: Lovisa stad, PB 77, 07901 Lovisa [email protected] tfn 019 5551 www.lovisa.fi/deltaochpaverka Lilian Andergård-Stenstrand kommunikationschef [email protected] " Lovisa stad bidrar även i år till att lovisaungdomarna får erfarenhet av arbetsmarknaden." Omslaget pryds av tf. avbytarservicechef Esko Nieminen och avbytarserviceinstruktörerna Ulla-Birgitta Westerlund och Ulla Kepenek. Servicechef Jaana Iivonen, du har lång erfarenhet av socialarbete och service för barn och ungdomar i Lovisa. Har barnens och ungdomarnas behov förändrats under åren? – Överraskande lite. Ett nytt fenomen är de så kallade gränslösa barnen, det vill säga barn som i förhållande till sin ålder har för stor frihet att bestämma om vissa saker. Endel av dagens föräldrar kan inte sätta tillräckligt klara gränser för sina barn. Sedan början av året har barnfamiljer haft subjektiv rätt till hemtjänster. Vad innebär detta? – Tjänsterna är avsedda för familjer i kris. Om modern är utbränd, barnet håller föräldrarna vakna om nätterna, föräldrarna har skilt sig eller familjen har drabbats av något oväntat erbjuder staden hemtjänster. Familjearbetaren hjälper till med vardagssysslorna och stöder familjen i att finna de egna resurserna. Har antalet barnskyddsfall ökat? – Det finns och har alltid funnits utmanande barnskyddsproblem, men alla fall har bara inte kommit till myndigheternas kännedom. Det är svårt att säga om antalet fall har ökat, men anmälningströskeln har blivit lägre. En låg anmälningströskel möjliggör tidigt ingripande och vidtagande av lämpliga stödåtgärder och är därför en bra sak. Servicen är avgiftsbelagd, inte sant? – Jo, men vi är flexibla. Om familjen till exempel dras med ett stort bolån och har betalningssvårigheter är vi beredda att diskutera avgiften. Hur förebygger man problem? – Det förebyggande arbetet inleds redan under den så kallade familjeförberedelsen under graviditeten. Under barnets första levnadsår kan föräldrarna delta i gruppträffar. En del av rådgivningsbesöken är av omfattande natur, vilket innebär att familjens situation och eventuella hjälpbehov kartläggs. Det tidiga stödet för barnfamiljer kompletterar rådgivningsarbetet. stödet för barnfamiljer och senare i år kommer vi att koncentrera oss på utveckling av organiseringen av barnskyddet. Vad är det bästa i ditt jobb? – Det är nog bredden och mångsidigheten, samarbetet med olika aktörer och mina mycket kunniga medarbetare. Du har ett brett arbetsfält. Hur fördelar du din arbetstid? – Tyngdpunkten varierar. Under de senaste två åren har vi utvecklat rådgivningsverksamheten och tjänsterna för ungdomar som hotas av utslagning, i dag utvecklar vi det tidiga JAANA IIVONEN Servicechef, service för barn och ungdomar, sedan 1.10.2012. Tidigare arbete: barnatillsyningsman och ansvarig socialarbetare Motto: ”Den bästa förebyggande verksamheten är välfungerande bastjänster.” 3 Nyttig information POSITIVT RESULTAT FÖR FJOLÅRET Lovisa stads rörelseresultat 2014 före bokslutsdispositioner uppvisar ett överskott på 6,5 miljoner euro. Bolagiseringen av hamnverksamheten gav en bokföringsmässig vinst på 6,8 miljoner euro. Skillnaden mellan Lovisa stads och affärsverket Lovisa Vattens sammanlagda utgifter och intäkter uppvisar ett underskott på cirka 300 000 euro. – Specialsjukvårdens kostnader översteg budget med cirka 600 000 euro ifråga om HUS och cirka 150 000 euro ifråga om Carea. Ifråga om personalkostnaderna gjordes istället inbesparingar, säger ekonomidirektör Kirsi Kettunen. Skatteintäkterna och statsandelarna minskade med sammanlagt 3,8 miljoner euro jämfört med bokslutet för 2013. – Centralernas kostnadsreduktion lyckades. Driftskostnaderna ökade med endast 0,14 procent från året innan, säger Kirsi Kettunen. Riksdagsval förrättas söndagen den 19 april kl. 9-20 Röstberättigad vid riksdagssvalet 2015 är varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast på valdagen fyller 18 år. På valdagen får väljarna rösta bara på det röstningsställe som anges på meddelandekortet. Mera information om valärenden i Lovisa stad ger centralvalnämndens sekreterare Kristina Lönnfors, tfn 0440 555 216, [email protected]. Mera information om riksdagsvalet: www.lovisa.fi/riksdagsval2015 eller justitieministeriets valsidor www.vaalit.fi/sv Samjour i östra Nyland Om en person drabbas av medvetslöshet, intensiva bröstsmärtor, förlamning eller andra allvarliga symptom bör man ringa det allmänna nödnumret 112. I ANDRA BRÅDSKANDE sjukdomsfall betjänar följande instanser: Lovisa hälsocentral, tfn 019 505 1300 (vardagar kl. 8–16). Hälsocentralen bedömer vårdbehovet och styr patienten till brådskande eller icke brådskande vård. Jouren på Borgå sjukhus, tfn 019 548 2551 (vardagar efter kl. 16, veckoslut och helger). Lovisaborna kan även kontakta jouren på Kymmenedalens centralsjukhus, tfn 020 633 1000. Social- och hälsovårdsreformen (sote-reformen), som har beretts länge och sysselsatt tjänstemännen i tusentals timmar, stupade i riksdagens grundlagsutskott i början av mars. Lovisas stadsdirektör Olavi Kaleva är inte förvånad. – Reformförslaget innehöll alltför många grundlagsrelaterade frågetecken och hela processen var illa skött. Olavi Kaleva tror att frågan tas upp på nytt i början av den nya regeringsperioden. – Förhoppningsvis tillmäts reformprocessen, själva innehållet och projektets finansiella och strukturella konsekvenser större betydelse än hittills, säger han. Ny trafiksäkerhetsplan för Lovisa Kom ihåg att rösta Samjouren ökar samarbetet mellan Borgå sjukhus, Lovisa stad och de övriga kommunerna i östra Nyland. Inom ramen för samjouren behandlas akuta sjukdomsfall, skador och kroniska sjukdomar som kräver omedelbar tillsyn. Inflammationer i andningsvägarna, öroninflammationer, ryggsmärtor, vrickningar, stukningar och andra icke livshotande sjukdomstillstånd undersöks och behandlas huvudsakligen av hälsocentralerna, företagshälsovården och de privata läkarstationerna. Sote-reformen föll som väntat BORGÅ SJUKHUS: Sjukhusvägen 1, 06150 Borgå KYMMENEDALENS CENTRALSJUKHUS: Kotkantie 41, 48210 Kotka www.lovisa.fi/jour Den trafiksäkerhetsplan som för närvarande utarbetas för Lovisa syftar till att förbättra Lovisabornas säkerhet. – Syftet med planen är att förbättra trafiksäkerheten för alla som rör sig i Lovisa – barn, vuxna, äldre personer, fotgängare, cyklister, bilister... Målsättningen är att minska antalet trafikolyckor och trafikrelaterade personskador avsevärt, säger Markus Lindroos som basar för avdelningen samhällsteknik på tekniska centralen. Trafiksäkerhetsplanen utarbetas i samarbete mellan Lovisa stad och NTM-centralen i Nyland. Tekniska centralen, bildningscentralen och grundtrygghetscentralen i Lovisa deltar i arbetet. – Trafiksäkerhet handlar inte enbart om gatu- och vägunderhåll, utan också om trafikfostran i skolor och daghem, planlösningar, kommunikation och information, hälsovårdsfrågor och mycket annat, säger utbildningschef Timo Tenhunen från bildningscentralen. Vid utarbetandet av trafiksäkerhetsplanen hörs experter från bland annat kommunen, skolsektorn och trafiksektorn. Byaföreningarna och föräldraföreningarna får gärna ge sina synpunkter på exempelvis analyserna och kartorna i planen. Avsikten är att färdigställa trafiksäkerhetsplanen under hösten. Vi återkommer till planen i höstens nummer av Morjens. Mera information: chefen för samhällsteknik Markus Lindroos, tfn 050 382 7550. 4 5 Nyttig information Tiina Vepsäläinen, ny VD för Lovisa Hamn Ab Tiina Vepsäläinen, som bor i Kotka, är 36-årig ingenjör (YH) med inriktning på ledning och sjöfart. Före utnämningen arbetade hon som ställföreträdande hamndirektör för Lovisa hamn och ställföreträdande VD för Lovisa Hamn Ab fram till 1.12.2014. Innan Tiina Vepsäläinen kom till Lovisa var hon anställd av UPM-Kymmene Oyj Seaways med ansvar för rederiverksamheten och importen och exporten av trävaror. Verkställande direktör Tiina Vepsäläinen, tfn 0440 555 731, [email protected] Fullmäktiges möten på nätet Fullmäktiges möten visas även framöver i realtid på stadens webbsidor. De som inte har tillfälle att se de direkta sändningarna kan ta del av mötena vid en senare tidpunkt. Verksamheten inleddes hösten 2014 i sam- arbete med lokaltidningarna. En enkät som gjordes på stadens webbsidor visade att majoriteten av de som svarade vill ha kvar sändningarna. Invånarna uppskattar att kunna följa med kommunens beslutsgång från hemsoffan. Sändningarna bedömdes främja närdemokratin och öp- penheten. Stadens förtroendevalda önskade också att de direkta sändningarna på nätet skulle fortsätta år 2015. www.lovisa.fi/direktsandningavfullmaktigemote Tummen ner för storkommunprojektet Kommunerna i östra Nyland fortsätter inte utredningen gällande en storkommun. I sitt ställningstagande i mars konstaterade Lovisa stadsfullmäktige att tillräckliga grunder för en fortsatt utredning saknas. Även Lappträsk, Askola och Sibbo motsatte sig bildandet av en Borgåorienterad storkommun. Enligt stadsdirektör Olavi Kaleva var kommunernas enhälliga beslut väntat. – Den tilltänkta storkommunens struktur skulle inte ha varit naturlig eller enhetlig. De mindre kommunerna skulle ha blivit styvmoderligt behandlade och en stor del av den centrala serviceproduktionen skulle sannolikt ha förlagts till Borgå. – Tiden var inte mogen för sammanslag- Nya vindar på Svartholm I början av år 2014 överfördes sjöfästningen Svartholm från Museiverket till Forststyrelsen som har gjort besöksundersökningar i syfte att utveckla servicen och säkerheten vid sjöfästningen. – Vi har intervjuat besökare och andra intressenter och samlat in information vid olika evenemang. Undersökningsrapporten, som färdigställdes i mars, innehåller viktig information om besökarnas behov och önskemål, säger arkeolog och projektchef Henrik Jansson från 6 Forststyrelsen. Samarbetet med Lovisa stad fortgår och utvecklas. – Lovisa stad spelar en central roll – både vi och staden vill erbjuda besökarna ett brett utbud av evenemang, säger Henrik Jansson. Säkerheten kommer att tillmätas större betydelse än hittills. Öns trappor, staket och andra konstruktioner kommer att renoveras. Avsikten är att restaurera fästningens murar i samarbete med Museiverket. Målsättningen är att göra sjöfästningen till en levande och lockande evenemangsplats. – Vi kommer att utöka och förbättra skyltningen. Avsikten är att göra också skyltarna, som möter besökaren redan i hamnen, intressanta och informativa, säger Henrik Jansson. Ytterligare information: projektchef Henrik Jansson, [email protected], tfn 0400 328 759 Information om servicen på Svartholm: Lovisa turistbyrå, tfn 040 555 3387, www.visitlovisa.fi ningsförhandlingar, säger Olavi Kaleva. Lovisa ville förhandla med Lappträsk Lovisa stad var beredd att fortsätta förhandlingarna om en kommunsammanslagning med Lappträsk kommun, men Lappträsk valde att avbryta processen. – På grund av den befintliga kommunstrukturen i Lovisa och Lappträsk var Lappträskprojektet både klarare och redigare än det tilltänkta storkommunprojektet. Lovisa och Lappträsk har redan länge samarbetat inom olika områden, säger Olavi Kaleva. – Lovisa stad var beredd att förhandla om en sammanslagning med Lappträsk, men Lapp- träsk kommun ville annorlunda. Tiden får utvisa om kommunerna slår sig ner vid förhandlingsbordet vid ett senare tillfälle, avrundar Olavi Kaleva. Ytterligare information: www.lovisa.fi/kommunreformen KVÄLLSTORG PÅ LOVISA TORG UNDER SOMMAREN Lovisa stad och Lovisa företagare r.f. ordnar kvällstorg på Lovisa torg kl. 16–20 varje fredag 26.6–7.8.2015. Torgbesökarna erbjuds bland annat blommor, grönsaker och loppmarknadsvaror. Kvällstorget har ett kafé (väderreservation). Både torg- och loppisförsäljare är varmt välkomna! Ytterligare information: torgövervakaren, tfn 044 565 1188, www.lovisa.fi/kvallstorg LOVISA TORG SOMMARTID 2.5–31.8 mån.–lör. kl. 7–14 MARKNAD: 16.6, 25.8, 29.9 och 8.12 kl. 7–18 Ytterligare information: torgövervakaren, tfn 044 565 1188 www.lovisa.fi/torgochmarknader 7 Nyttig information Ändamålsenliga utrymmen i kompanjonskapshuset Kompanjonskapshuset Kulma Sibeliusgatan 3, tfn 044 739 6301, [email protected], www.kumppanuustalokulma.fi Ordförande Brita Lund från Lovisanejdens svenska cancerförening och nätverkskoordinator Camilla Stjernvall-Malmberg gläder sig åt det nya kompanjonskapshuset Kulma. – I de ljusa och ändamålsenliga utrymmena, som lämpar sig utmärkt för oss och många andra, träffar man även andra föreningsaktiva. Tack vare den goda utrymmesplaneringen kan flera föreningar ha möten samtidigt. Kompanjonskapshuset Kulma har tillfört vår verksamhet glädje och nya möj- ligheter, säger Brita Lund. Kompanjonskapshuset Kulma har ett mötesrum för 20–30 personer, en stor aula som också lämpar sig för möten, ett stort kök och ett förvaringsrum. Lokalen, som huvudsakligen är avsedd för föreningar, klubbar och grupper, har trådlös nätförbindelse, kopieringsmaskin och kaffekokare. I månadsavgiften (från 15 €) ingår ett möte och ett förvaringsskåp. MI-KURSER I APRIL OCH MAJ SY TILL VÅR OCH SOMMAR. Uppdatera din garderob med vackra sommarkläder. Sy nya kläder eller ändra på gamla plagg. RÅDGIVNINGEN HAR FLYTTAT I mitten av april flyttade rådgivningen till nya utrymmen. De nya utrymmena finns på Lovisa sjukhus före detta avdelning 5 (Öhmansgatan 4). Hittills har rådgivningen och sjukmottagningen delat utrymmen på hälsocentralen. Det nya arrangemanget minskar infektionsrisken för rådgivningsklienterna. I anslutning till rådgivningen finns också familjestödet, hemtjänsten för barnfamiljer och skolhälsovårdarnas bas. Lovisafamiljerna kan besöka rådgivningens dagutrymme även utanför rådgivningsbesöket. Utrymmet har ett litet pentry, ett rum för blöjbyte och en lugn amningshörna. Forsby hälsogård erbjuder fortfarande barn- och mödrarådgivning och Lappträsk hälsogård har barnrådgivning. Ytterligare information: Mareena Forsström, hälsovårdare, serviceansvarig för barn och ungas basservice, Öhmansgatan 4, tfn 044 505 1735, [email protected] 8 LÅNGVANDRING. Vi besöker Repovesi nationalpark och vandrar längs östra sidan av området. PADDLING TILL HAVS. Paddling på öppet hav. Kursen lämpar sig inte för nybörjare – deltagande förutsätter att du behärskar din kajak. Transport- och övernattningskostnader kan tillkomma. Ett informationsmöte om kursen ordnas 13.5 kl. 19 i Lovisa Mi. EXPERTFÖRELÄSNINGAR UNDER EVENEMANGET ÖPPNA TRÄDGÅRDAR I samarbete med Valkon kansalaisopisto och evenemanget Öppna Trädgårdar i Lovisa ordnas tre för allmänheten öppna och kostnadsfria expertföreläsningar i Mi:s språkklass. Efter föreläsningarna arrangeras en trädgårdsrunda i sällskap med respektive föreläsare som ger praktiska råd och tips. Söndag 24.5 kl. 11–12: hortonom David Stokes, Yrkesinstitutet Livia, tema Japanska trädgårdar Söndag 31.5 kl. 11–12: Kaarina Hänninens föreläsning Sibeliusten puutarhassa (I Sibelius trädgård). I anslutning till föreläsningen ges en konsert vid vilken sopran Camilla Wiksten-Rönnbacka och pianist Marja Pohjola framför blomstersånger av Sibelius. Söndag 7.6 kl. 13–14: trädgårdsjournalisten och författaren Gunnel Carlson från Sverige, tema Min gröna passion OBS! Obligatorisk anmälan till kansliet: tfn 0440 555 297 eller www.opistopalvelut.fi/lovisa Sibelius, Lovisa och naturen I år har det förflutit 150 år sedan kompositören Jean Sibelius (8.12.1865–20.9.1957) föddes, vilket med fog både syns och hörs i Lovisa. Sibelius tillbringade sina barndoms- och ungdomssomrar i Lovisa, där han också komponerade en stor del av den berömda Kullervosymfonin. Sommaren i Lovisa innebar sol, glädje och frihet för den unge Jean Sibelius. När sommaren var slut återvände han till Tavastehus och skolan. Under somrarna bodde Jean Sibelius hos sin farmor Katarina Sibelius och sin faster Evelina Sibelius i det hus som i dag inrymmer Borgånejdens musikinstitut. Lovisaborna kände väl till namnet Sibelius – tonsättarens farfar Johan var en väl ansedd rådman i staden. – Jean Sibelius trivdes särskilt väl i badinrättningen och dess internationella atmosfär, säger redaktör Mia Grönstrand som är väl förtrogen med kompositörens liv. Den viktigaste Lovisaepoken inföll efter att Jean Sibelius hade återvänt från Wien våren 1891. Fram till början av följande år bodde han hos sin farmor och faster där han komponerade en stor del av Kullervosymfonin. 9 Den unge Sibelius trivdes i badinrättningen – Det material om och av Jean Sibelius som jag har studerat visar tydligt att han trivdes i Lovisa trots att han inte besökte staden annat än sporadiskt på äldre dagar, säger Mia Grönstrand. Stadens son Mia Grönstrand berättar att Lovisaborna betraktade den unge och lovande kompositören som stadens son. Den allmänna uppfattningen var att Jean Sibelius, vars musikkvällar på badinrättningen och Restaurang Kapellet var mycket populära, gick en lysande framtid till mötes. Lokaltidningen Östra Nyland bevakade noga kompositörens karriär och Kullervosymfonins framgång. – Kullervosymfonin representerade ett nytt och delvis främmande 10 tonspråk. Publiken uppmuntrades att ta del av musiken med motiveringen att den återspeglar de finländska känslorna och stämningarna i Kalevala. När livet och den stora kärleken Aino fick grepp om Jean Sibelius trodde många att kompositören skulle glömma sin barndoms- och ungdomsmiljö. Riktigt så gick det inte. Man vet bland annat att Jean Sibelius besökte Lovisa tillsammans med sin brorson på 1920-talet och att han då vandrade längs sina barndomsstigar. Tonsättaren och hans brorson finns på ett fotografi taget på Kvarnåsen under besöket. Några år tidigare hade Jean Sibelius blivit förnärmad över att han inte blev inbjuden till sångfesten i Lovisa som samlade upp till tusen sångare och musiker till Lovisa. Orsaken till att kompositören inte fick någon inbjudan var förmodligen att arrangörerna trodde att han var för upptagen för att delta i festen. Mia Grönstrand berättar att somrarna i Lovisa öppnade den unge Jean Sibelius hjärta för naturen och havet. Han fick inspiration av miljön och än i dag förknippas kompositören och hans musik med naturen. Det berättas att Jean Sibelius alltid hade en tändsticksask med mossa i fickan – när han behövde en skogsfläkt öppnade han asken och luktade på mossan. Kanske doften fick honom att göra en avstickare till Lovisa? MÅNGSIDIGT JUBILEUMSPROGRAM Jubileumsårets huvudevenemang i Lovisa är Sibeliusdagarna 10–12.9.2015. Sibeliusdagarna fokuserar på kammarmusik, men under evenemanget framförs även Kullervosymfonin med syskonparet Johanna Rusanen-Kartano och Ville Rusanen som solister. Kulturinstruktör Sirpa Flinck uppmanar Lovisaborna att boka biljetter till konserterna i god tid eftersom de lockar publik från hela landet. – Jubileumsårets konserter ges i relativt små salar och vi har redan nu flera gruppbokningar, säger hon. Jubileumsåret bjuder också på föreläsningar, konstutställningar och guidade rundvandringar på temat Sibelius. Varför inte besöka faster Evelinas kafferep på Restaurang Lovisa Kapellet? Den som vill kombinera hav och musik kan delta i jubileumsårets Sibelius-kryssning i juni. Kryssningsgästerna bjuds på konsert och mat. Under jubileumsåret presenteras Jean Sibelius och hans musik för barn och ungdomar i form av bland annat skolkonserter och uppvisningar av Lovisa dansinstituts elever. I slutet av mars bjöd Lovisa sina cirka 1 700 skolelever på musik av Jean Sibelius: För eleverna i åk 0–9 arrangerades åtta skolkonserter under tre dagar. De viktigaste orterna i Jean Sibelius liv, nämligen Lovisa, Tavastehus, Helsingfors och Träskända, ordnar Sibeliusorienterat program under jubileumsåret. Lovisas roll är att berätta om kompositörens ungdomsår. Museiintendent Jaana Toivari-Viitala berättar att Jean Sibelius ofta uppträdde på badinrättningen som var en av hans favoritplatser i Lovisa. – Jubileumsåret till ära blåser vi liv i badorts- och kasinoatmosfären. Med utgångspunkt från gamla fotografier kläs museets modelldockor och torsor i tidstypiska kläder från perioden 1880 till 1930. Kläderna är dels gamla museiföremål, dels nya donationer. – En av donationerna härstammar från systrarna Hamberg och en annan bars på en av de årliga festerna för baderskor, säger Jaana Toivari-Viitala. Museibesökarna får också bekanta sig med interiören och stämningen i familjen Sibelius hem, där den unge tonsättaren ofta musicerade tillsammans med sina vänner. Utställningen Badortsliv i Lovisa – Den unge Jean Sibelius på Lovisa stads museum är öppen 10.6–27.9. Ytterligare information: visitlovisa.fi > Sibelius och Lovisa 11 Arbetsliv NYA DÖRRAR TILL ARBETSLIVET I början av året tillträdde Petri Hirvonen som Lovisa stads sysselsättningskoordinator. Till hans arbetsuppgifter hör att utveckla stadens sysselsättningstjänster. Resultaten av verkstäderna i Lovisa har redan varit uppmuntrande, tackar Petri Hirvonen. 12 Sysselsättningskoordinatorn skapar nätverk som sammanlänkar sysselsättningstjänsterna, arbetsgivarna och de arbetslösa. Petri Hirvonen deltar inte själv i det egentliga klientarbetet, utan koncentrerar sig på den övergripande utvecklingen och övervakningen av sysselsättningstjänsterna. Koordinatorn samarbetar med bland annat arbets- och näringsbyrån, socialbyrån, FPA, utvecklingsbolaget Posintra, utbildningsanstalterna och arbetsverkstäderna. Syftet med arbetet är att skapa nya sysselsättningsmöjligheter i Lovisa. – Jag strävar efter att skapa ett effektivt nätverk som kan hjälpa arbetslösa Lovisabor att hitta lämpliga arbets- och studieplatser. Arbets- och näringsbyrån, socialbyrån och andra aktörer håller mig informerad om sysselsättningsläget. Alla de som betraktas som arbetssökande arbetslösa borde vara arbetsföra och de som egentligen borde få pension eller invalidpension borde inte finnas med på förteckningen över personer som får arbetsmarknadsstöd. Till mina uppgifter hör att koordinera verksamheten så att de behövande får tillgång till rätt slags tjänster, säger Petri Hirvonen. En av koordinatorns viktigaste uppgifter är att utveckla sysselsättningstjänsterna så att så många utslagningshotade ungdomar som möjligt kan erbjudas utbildning eller arbete. Petri Hirvonen berömmer arbetsverkstäderna Lilla Petters Gård, Startverkstaden, Akseli och den nya verkstaden Seinätön. – Resultaten har varit utmärkta och verkstädernas service och verksamhet hör till de bästa i landet. Antalet ungdomar som har kommit vidare i livet via verkstäderna är glädjande stort, säger Petri Hirvonen. Avsikten med den nygrundade verkstaden Seinätön är att ge ungdomar färdigheter för arbetslivet. I motsats till Lilla Petters Gård sysselsätter verkstaden inte ungdomarna utan fungerar som sluss till företag och samfund. Petri Hirvonen tror att bland an- nat jobbsedlarna och läroavtalsutbildningen i allt större utsträckning lockar företagen i Lovisa att anställa ungdomar. – Genom att underlätta ansökan om lönebidrag och förenkla läroavtalsförfarandet stimulerar och främjar man sysselsättningen, säger Petri Hirvonen. Ytterligare information: Petri Hirvonen, tfn 040 572 0789 [email protected] På jobb med sommarjobbssedel • • • Sommarjobbssedeln, som är ett lönebidrag avsett för arbetsgivare i Lovisa, beviljas för sommaranställning 1.6–31.8.2015 av ungdomar födda 1997–1999. Staden har reserverat pengar för sammanlagt 40 sedlar á 250 euro. Arbetsgivaren ansöker om bidraget (sedeln). Arbetsförhållandets längd ska vara minst två veckor, bruttolönen ska vara minst 450 euro (lönen får inte understiga minimilönen i gällande kollektivavtal) och den dagliga arbetstiden ska vara minst 6 timmar. Arbetsperioden behöver inte vara obruten. Ytterligare information: www.facebook.com/toitajobb. Anne Wetterstrand, [email protected], tfn 050 366 0125 Jenni Lähtevänoja, [email protected], tfn 040 183 7917 www.lovisa.fi/sommarjobbssedel Sommarjobb hos staden • • • • I sommar sysselsätter Lovisa stad sammanlagt 83 ungdomar 19 av ungdomarna är så kallade PRAO-ungdomar i åldern 14–15 år, 29 av ungdomarna är i åldern 16–17 år och 35 av ungdomarna är äldre. Sommarjobbarna arbetar som bland annat anstaltsbiträden, telefonväxelskötare, parkarbetare, guider och turistrådgivare. Ansökningstiden har löpt ut. 13 FORSBY VATTEN- OCH AVLOPPSAVGIFTERNA i några kommuner Småhus Flervåningshus €/m3 €/m3 Raseborg 6,85 4,97 Hangö 6,51 5,41 Mörskom 6,23 5,13 De planerade och halvfärdiga transportlinjerna anges med blått på kartan. Forsby – Pernå kby E18 LOVISA CENTRUM Lovisa Mäntsälä Borgå GRÅBERG PERNÅ KBY 5,07 4,77 3,66 Källa: Vattenverksföreningen, 2014 I jämförelsen beaktas bruksavgiften, grundavgiften, mätarhyran och anslutningsavgiften. Pernå kby – Lovisa Pernå kby – Isnäs 6,20 5,96 5,16 ISNÄS Markku Paakkarinen hoppas på markägarnas förståelse för utvecklingen av regionens vattentjänster. Isnäs – Rönnäs RÖNNÄS Läckans art TÄTT DROPPANDE TUNN VATTENSTRÅLE LÄCKANDE WC Läckans storlek SYTRÅD STOPPNÅL TÄNDSTICKA Kostnad per år 30 m3 / år 159,90€ / år 300 m3 / år 1 599€ / år 3 000 m3 / år 15 990€ / år Nils Vainio tackar vattenandelslagen för gott samarbete. Pernå ansluts till stadens vattentjänstnätverk ARBETET PÅ TRANSPORTLINJEN FRAMSKRIDER Transportlinjen mellan Pernå kyrkby och Isnäs ingår i helheten. – Målsättningen är att inleda arbetet på det avsnittet i slutet av året, vilket innebär att linjen kan tas i bruk år 2016, säger Markku Paakkarinen. Arbetet på transportlinjen mellan Gråberg i Lovisa och Pernå kyrkby har framskridit i vardera ändan. Transportlinjen ingår i en helhet som ansluter Pernå, Forsby och Isnäs–Rönnäs till stadens vattentjänstnätverk. Ungefär åtta kilometer av transportlinjen mellan Lovisa och Pernå kyrkby är fortfarande obyggda. Tidtabellen för hur arbetet fortskrider är beroende av hur förhandlingarna med markägarna går vidare. 14 – Linjen Rönnäs–Isnäs är färdig, men transportlinjen på sträckan Forsby–Pernå kyrkby är fortfarande i planeringsstadiet, säger Markku Paakkarinen som är chef för vattentjänsterna vid Lovisa Vatten. AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN ANSLUTNINGAR Företag, st. Andelslag, st. Flervånings- och radhus, st. Småhus, st. 180 20 230 3 260 Tack till vattenandelslagen Affärsverket Lovisa Vattens direktionsordförande Nils Vainio riktar ett stort tack till vattenandelslagen för deras insats för tryggande av vattentjänsterna. – Andelslagen har gjort en värdefull insats. Staden skulle inte ha kunnat sköta uppgiften bättre, sä- Priserna är inkl. moms. En kubikmeter vatten kostar 5,33 €. SÅ MYCKET KOSTAR LÄCKVATTNET PER ÅR VATTNET I LOVISA Lovisa centrum Liljendal Strömfors Pernå kby Forsby, Gammelby Isnäs Hårdhet 1–1,1 mmol/l 1–1,1 mmol/l 1–1,1 mmol/l 0,21 mmol/l 0,47 mmol/l 1,00 mmol/l Fluorhalt 1,2 mg/l 0,7 mg/l 1,2 mg/l 0,35 mg/l 0,68 mg/l 0,23 mg/l Surhetsgrad 7–7,5 pH 7–7,5 pH 7–7,5 pH 7–7,5 pH 7–7,5 pH 7–7,5 pH Källa: Lovisa Vatten ger han. Med undantag för vattencisternen i marknivå har affärsverkets investeringar under de senaste åren gällt glesbygden. – Vi beviljar vattenandelslagen en viss rabatt för att möjliggöra samma prisnivå som inom Lovisa Vattens verksamhetsområde, säger Nils Vainio. Han hoppas på gott samarbete med markägarna. – Det är beklagligt att vi ännu inte lyckats komma överens med alla markägare. Tyvärr kan enskilda markägare bromsa utvecklingen av regionens vattentjänster, säger Nils Vainio. Lovisa stadsfullmäktige godkände redan år 2011 en vatten- och avloppsplan för Pernå, men realiseringen av planen har skjutits upp delvis på grund av några markägares motstånd. – Vår upplåningsfullmakt är fortfarande giltig, vilket innebär att vi har beredskap att realisera projektet, säger Markku Paakkarinen. Ytterligare information: Markku Paakkarinen, chef för vattentjänsterna tfn 0440 555 409, [email protected] 15 Enligt Anna Palasmaa är Valkon koulu en äkta byskola som ger sina elever trygghet och en bra start i livet. LÄRARE OCH ”MAMMA” 16 Eleverna i åk 1 och 2 är ivriga. Får jag prova magneten? Varför ser gurkan ut så där? Urk. Vad har hänt med den? Lärarna Anna Palasmaa och Juha Kokkoniemi har den här morgonen delat in sina 18 elever i två grupper. Den ena gruppen undersöker magneter under ledning av Juha Kokkoniemi, medan Anna Palasmaa och den andra gruppen studerar gurkor som har förvarats på olika sätt under en veckas tid. När barnen är färdiga med sina undersökningar samlas de för att tillsammans se en dokumentärfilm om vatten. Anna Palasmaa konstaterar att hon nog inte är en traditionell tjänsteman, långt ifrån. – Undervisningen får inte följa för bestämda formler. Omväxling och nya grepp främjar inlärningen och stimulerar våra glada och ivriga elever, säger hon. Efter lunchen rusar barnen ut på skolgården där de stojar en halv timme. Oavsett om solen skiner eller det regnar spelar de fotboll och leker olika lekar av hjärtans lust. Alla är vänner under både lektionerna och rasterna. – Mobbning är ett mer eller mindre okänt begrepp i vår skola. Barnens föräldrar bidrar till att upprätthålla den goda stämningen genom att uppmuntra sina barn till umgänge med flera kompisar. Ju bredare umgänget är, desto mindre är risken för klickbildning och mobbning, säger Anna Palasmaa. Fastän skolan är liten har den internationella inslag. Bespisningen sköts av den thailändska kocken Malee Grön och Hitomi Shiga från Japan undervisar i matematik och bildkonst. – Hennes finska är så bra att hon kan undervisa barnen i matematik, säger Anna Palasmaa. God atmosfär är viktigast Anna Palasmaa har själv två barn. Sonen Niilo går i åk 2 och dottern Liia börjar i förskolan i höst. Palasmaa var moderskaps- och föräldraledig i sex år innan hon återvände till jobbet. Eftersom hon har specialiserat sig som bildkonstlärare ville hon undervisa också under de här mellanåren. – Jag ledde kurser i bildkonst, vilket gav mig värdefulla vuxenkontakter, säger hon. Fastän Anna Palasmaa är lärare fungerar hon i stor utsträckning som ”mamma” och stöd för sina elever. Eleverna tyr sig till henne i olika frågor och hon städar ofta upp efter deras framfart och torkar deras rinnande näsor vid behov. När en mjölktand har lossnat beundrar hon den ivrigt tillsammans med den stolta eleven. – Atmosfären i skolan är varm och god. Vi diskuterar allt mellan himmel och jord vid sidan om själva undervisningen. Många föräldrar får säkert höra vad jag har gaggat om, säger Anna Palasmaa med ett hjärtligt skratt. En av fördelarna med en liten skola är att lärarna hinner träffa och prata med barnens föräldrar och andra anhöriga vid olika tillfällen. Majoriteten av eleverna i Valkon koulu bor i närheten av skolan. – Jag är född och uppvuxen i Valkom och jag gick själv i Valkon koulu. Orten präglas fortfarande av god stämning, samhörighet och en kvardröjande hamnatmosfär, säger Anna Palasmaa. Efter den intensiva skoldagen plockar hon vid halv tvåtiden upp några vilsekomna vantar och mössor och gör sig klar för att gå hem. – När skolan är slut styr jag stegen till matbutiken och hem till familjen och hobbyerna, avrundar Anna Palasmaa leende. Valkon koulu Långängsvägen 62, 07910 Valkom Skolan har en förskola och tre sammansatta klasser. Antal elever: 87 Rektor: Sinikka Carlsson Prorektor: Anna Palasmaa Skolan har tre klasslärare, fyra timlärare, en deltidsanställd speciallärare och två skolgångsbiträden. 17 Teknologi hjälper – Den moderna tekniken effektiverar och underlättar arbetet avsevärt. Tack vare Pegasos Mukana behöver vi inte längre skriva separata rapporter, vilket innebär att vi har mer tid för klienterna. Dessutom främjar applikationen både patientsäkerheten och personalens rättsskydd, säger Anu Plit. 18 Klienterna behöver inte oroa sig för att deras personliga uppgifter vandrar omkring på gatorna i någons ficka. Datasäkerheten och sekretessen tillmäts stor betydelse – ingen utomstående kan komma åt klientuppgifterna även om en telefon av någon orsak skulle förkomma. Säkerheten tryggas av ett avancerat kodsystem som endast godkänner behörig användning. Klientuppgifterna, som tidigare fanns på papper, finns nu skyddade bakom en effektiv säkerhetsbarriär. – Applikationen låser sig dessutom automatiskt när den har varit oanvänd fem minuter. Därefter måste användaren logga in på nytt med sin identitetsbricka. Datasäkerheten är verkligen maximerad, säger Anu Plit. Med undantag för några små problem i början har användarna varit mycket nöjda med den nya applika- tionen. Klienternas behov varierar. Pegasos Mukana ger värdefull information om vad de enskilda besöken kräver i fråga om utrustning och tid. – Systemet hjälper oss att fördela arbetsbördan och trygga personalens rättsskydd, säger Anu Plit. Mer tid för klienten Vilken information ger applikationen? Syftet med Pegasos Mukana är att effektivera verksamheten och ge klienterna mer tid. Via applikationen kan hemvårdspersonalen bekanta sig med klienternas behov och planera sina besök på förhand. – Många av våra klienter är gamla bekanta, men när det handlar om nya klienter och/eller när vi har ny personal ger systemet värdefull och viktig information, säger Anu Plit. Vårdaren checkar in hos klienten Ytterligare information: Anu Plit, tfn 044 505 1014, [email protected] HEMVÅRDEN I LOVISA ANTAL KLIENTER: • regelbunden hemvård 319 • stödtjänster 166 • därtill tillfälliga klienter vars vård inbegriper allt från ett besök till två veckors vård ANTAL VÅRDARE: 56 närvårdare | 6,5 sjukskötare DE VANLIGASTE ARBETSUPPGIFTERNA INOM HEMVÅRDEN: • skötsel av klientens dagliga rutiner så som hygien, hudvård, påklädning, bespisning • skötsel av klientens medicinering • sjukvård och uppföljning (mätning av blodtryck och blodsocker, provtagning, sårvård, stomier osv.) TISDAG MÅNDAG Servicen är i första hand avsedd för äldre personer. Klienterna betalar för resan enligt busstaxan direkt till chauffören. Skjuts beställs av chauffören föregående dag senast kl. 16.00. Måndagens skjuts kan även beställas på måndag morgon kl. 7.30–7.45. Linjetaxin hämtar klienterna från uppgiven adress. Chaufförens telefonnummer är 0440 555 333. ONSDAG Projektchef Anu Plit från hemvården i Lovisa lägger en liten blå identitetsbricka på bordet. Därefter placerar hon sin smarttelefon ovanpå brickan och loggar in på applikationen Pegasos Mukana, som ger henne tillgång till klienternas uppgifter. Hemvården i Lovisa utbildade sin personal i användningen av det nya arbetsredskapet i början av februari och i början av mars togs det i bruk. Anu Plit tycker att det nya systemet har många fördelar. INOM LOVISAS OMRÅDE TORSDAG Applikationen Pegasos Mukana främjar patientsäkerheten och personalens rättsskydd. SERVICELINJEN FREDAG SMARTTELEFONEN effektiverar hemvården genom att läsa av en kodremsa som finns på dörren eller på något annat synligt ställe. Efter besöket checkar vårdaren ut genom att läsa av kodremsan på nytt. I telefonen finns klienternas adresser, telefonnummer, eventuella dörrkoder och kontaktuppgifter till närmaste anhöriga. Databasen innehåller information om klienternas medicinering, blodtryck och andra medicinska omständigheter och om eventuella riskfaktorer som inverkar på vården så som allergier och genomgånga transplantationer. Den här informationen fanns tidigare i huvudsystemet och behövde hämtas därifrån separat. Informationen skyddar både klienterna och personalen. – Genom att ”klicka” på klientens namn kan vårdaren ringa upp klienten utan att slå numret. Registreringen av hembesöket sker via smarttelefonen vilket ger vårdaren mer tid för själva besöket och uppgifterna är alltid uppdaterade, avrundar Anu Plit. NORRA DELEN I STRÖMFORS/ ABBORRFORS – LOVISA – ABBORRFORS/ NORRA DELEN I STRÖMFORS Avgång kl. 9.15, retur från Lovisa kl. 12.00 LOVISA CENTRUM MED OMNEJD, högst 15 km från Lovisa torg Vid anrop kl. 10.00–11.45 LOVISA CENTRUM MED OMNEJD, högst 15 km från Lovisa torg Vid anrop kl. 8.30–10.30 LAPPTRÄSK CENTRUM – LOVISA – LAPPTRÄSK CENTRUM Avgång kl. 11.30, retur från Lovisa kl. 15.30 STRÖMFORS KYRKBY – TESSJÖ – LOVISA – TESSJÖ – STRÖMFORS KYRKBY Avgång kl. 8.45, retur från Lovisa kl. 11.00 SÖDERBY – LOVISA – SÖDERBY Avgång kl. 12.30, retur från Lovisa kl. 16.00 LILJENDAL – LOVISA – LILJENDAL Avgång kl. 9.00, retur från Lovisa kl. 11.45 TESSJÖ – LOVISA – TESSJÖ Avgång kl. 10.15, retur från Lovisa kl. 13.45 FORSBY – PERNÅ KYRKBY - LOVISA – PERNÅ KYRKBY - FORSBY Avgång kl. 8.45, retur från Lovisa kl. 11.00 VALKOM – LOVISA – VALKOM avgång kl. 9.45, retur kl. 12.00 LINJETAXI FRÅN KABBÖLE TILL BORGÅ LINJETAXI FRÅN SARVSALÖ TILL BORGÅ Varannan tisdag KABBÖLE – ISNÄS chaufför Rainer Sjöroos Avgång kl. 9.15 från Kabböle tfn 0440 306 445 ISNÄS – BORGÅ Avgång kl. 9.35 från Aspholms bar Retur från Borgå kl. 12-13 varannan torsdag SARFSALÖ – ISNÄS Avgång kl. 9.10 från Sarfsalö Avgång kl. 9.35 från Aspholms bar Retur från Borgå kl. 12-13 19 Nyttig information Filmen om Adas och Gladas vinter spelades in i Lovisa Den nya filmen om Ada och Glada spelades in i Lovisa i början av året. Produktionschef Anne Ruotsalainen från Zodiak Finland Oy berättar att inspelningen följde tidsschemat och att vintervädret var utmärkt. Filmen spelades in på tio olika platser i Lo- visa. Snötäcket bjöd på vackra vinterscener. De sista tagningarna gjordes i en studio i Helsingfors i början av mars. – Den första filmen om Ada och Glada har setts av drygt 177 000 finländare. Vår förhoppning är naturligtvis att den nya filmen lockar en TVÄTTA MATTORNA på landbacken Mattvätt är en underbar sysselsättning när solen skiner från en klarblå himmel. I sommar kan du tvätta dina mattor med gott samvete på olika håll i Lovisa. I syfte att följa de nya miljöföreskrifterna, som förbjuder mattvätt på bryggor, har tvättplatserna flyttats upp på landbacken. I Strömfors bruk öppnar staden en ny tvättplats i vår och på tvättplatserna på Sågudden och i Valkom är tillförseln av vatten nu stabil. Förr påverkades tillförseln av vattennivån. – Man bör undvika bryggtvätt av mattor också på det egna sommarstället. Varför inte anlägga en tvättplats med markinfiltrering en bit upp på land? Kroppen mår bra av nyttomotion som att bära vatten, säger miljövårdsinspektör Maija Lehtomäki. Bilar, båtar, mopeder och andra maskiner får inte tvättas på väg-, gatu- eller strandområden. Om man tvättar bilen på sin egen tomt gäller det att se till att vattnet rinner ner i avloppet och inte i till exempel ett dike. Biodegraderbara tvättmedel bör användas vid all tvätt utomhus. – Bil- och annan tvätt får inte inverka menligt på grannarna eller miljön, påpekar Maija Lehtomäki. 20 Professionell och/eller kommersiell tvätt kräver en separat tvättplats. Färgrester och färgdamm från exempelvis båtbottnar ska samlas upp och hanteras som blandavfall. – Man når långt med sunt förnuft, avrundar Maija Lehtomäki. Ytterligare information: miljövårdsinspektör Maija Lehtomäki, tfn 040 777 3460, maija.lehtomä[email protected] Lovisa uppmärksammar sina bebisar lika stor publik, säger Anne Ruotsalainen. Hon berättar att samarbetet med Lovisa stad och Lovisaborna förlöpte utmärkt. Filmen om Adas och Gladas vinter har biopremiär hösten 2015. Lovisa stad är en av Ada och Glada-filmernas huvudsamarbetspartner. Platser för mattvätt STRÖMFORS: Kiramo mattvätt, Kiramovägen öppnas på våren LOVISA: Såguddens mattvätt, Gamla Sågvägen Flera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22 Valkom mattvätt och båtbrygga, Ilmarinenvägen (Sistolastranden), Flera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22 PERNÅ: Pernå kyrkobys mattvätt, idrottsplanen vid Pernåvägen, Flera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22 Forsby mattvätt, Staffasvägen Flera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22 Isnäs mattvätt, Isnäsvägen, i anslutning till idrottsplanen, Flera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22 Kuggom mattvätt, Haddomvägen, på land LILJENDAL: Sävträsk, Bäckasgränd, på landsbygdskansliets bakgård, Flera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22 Sedan år 2010 har alla nyfödda lovisabor fått en Lovisa Baby-kofta designad och sydd av konstnär Virpi Lehtinen i gåva av staden. Rådgivningspersonalen berättar att koftan har fått ett mycket varmt mottagande och därför fortsätter staden traditionen även i år. Varje kofta är ett unikt litet konstverk i mjuk bomull. Sjukskötare Tanja Jyrkkämäki är årets anställda i Lovisa stad 2014 Tanja Jyrkkämäki, som har arbetat på Lovisa hälsocentral sedan år 1997, föreslogs för utmärkelsen av sina arbetskamrater. Motiveringen var att hon alltid är glad, utåtriktad och hjälpsam mot både sina patienter och arbetskamrater. Sommarens läger och kurser för barn och ungdomar 1–5.6 VATTENÄVENTYRSLÄGER för barn i åldrarna 7–11 år. Dagslägret bjuder på trevlig och medryckande sysselsättning i och vid vattnet (dagsprogrammet varierar). På programmet står bland annat segling, surfing i Sirius, mete, vattendisko, vattenkonst och avkopplande strandliv. En dag tillbringar vi på Källa lägerområde där deltagarna kan bada bastu och simma. Varm mat serveras dagligen. Lägret har 30 platser. Anmälningstid 6.5–20.5. 8–12.6 ÄVENTYRSLÄGER för ungdomar i åldrarna 11–17 år. Dagslägret bjuder på äventyr i olika miljöer på land och till sjöss. På programmet står klättring, paddling, frisbeegolf och Amazing race. Lägret förutsätter minst 10 deltagare. Anmälningstid 6.5–20.5. 15–18.6 TRADITIONELLT SOMMARLÄGER PÅ KÄLLA lägerområde för barn i åldrarna 8–12 år. Tältlägret i Lovisa skärgård bjuder på lek, pyssel, spel, umgänge och avkopplande strandliv och bastubad. Lägret har 30 platser. Anmälningstid 6.5–20.5. KURS I FORSPADDLING, KYMMENE ÄLV, AHVIO 8–9.6 Under äventyrskursen, som är avsedd för ungdomar över 13 år, får deltagarna lära sig forspaddling och utveckla sina paddlingsfärdigheter. Efter kursen behärskar deltagarna forspaddlingens grunder och säkerhetsaspekter. Deltagande i kursen förutsätter inte erfarenhet av forspaddling. Deltagarna inkvarteras i Ahvion koulu. GRUNDKURS I PADDLING 11–13.6 Grundkursen i paddling (10 timmar) följer Paddlingsförbundets rekommendationer. Deltagaravgift 65 €. INFORMATION OCH ANMÄLAN: fritidsbyrån, tfn 0444 505 053 HAVSPADDLINGSLÄGER 15–17.6 Den äventyrspedagogiska kajakfärden från Kotka till Lovisa bjuder på bland annat övernattning i tält och måltider utomhus. Deltagande i havspaddlingslägret förutsätter inte erfarenhet av paddling, men deltagande i paddlingskursen föregående vecka rekommenderas. BACK TO NORTH 21.6–27.6 Den ledda fjällvandringen i Koilliskaira i Urho Kekkonens nationalpark är krävande men givande. Veckan ger minnen för livet. INFORMATION OCH ANMÄLAN (senast 28.5): [email protected], tfn 0440 555 861 Meddelanden på Facebook: Loviisan Nuoret/Lovisa Ungdomar INFORMATION OCH ANMÄLAN: fritidsbyrån, tfn 0444 505 053 Läs mer på webbadressen www.lovisa.fi/verksamhetunderskollov 21 I byarna ABBORRFORS FISKAREN OCH NATUREN LOVISA 2000-TALETS STATISTIK BERÄTTAR Lovisa är en inflyttningskommun Ben Henriksson har bott hela sitt liv i Abborrfors. Förutom trevliga människor har han hunnit bli bekant med havsörnar, sälar och vargar. Fiskaren och företagaren Ben Henriksson har, med undantag för några år i Lovisa, levat och verkat i fiskrika Abborrfors hela sitt liv. Havet har alltid lockat människor och redan på medeltiden hade Abborrfors ett eget fiskeri. Abborrfors är också känt som krigsskådeplats. – När det begav sig löpte ju riksgränsen vid Abborrfors, säger Ben. Abborrfors är ett populärt utflyktsmål för fiskare från hela landet. I Bens släkt har det funnits många halvprofessionella fiskare. Ben slog in på fiskarbanan år 1988. Fiskarens och företagarens dag börjar tidigt, ofta redan vid tresnåret på morgonen. När det är mörkt lönar det sig inte att åka ut på sjön, men det finns mycket annat som måste göras. – Bland annat kontorsjobb och underhåll av redskapen, säger Ben. Ben vistas sju till åtta timmar per dag på sjön. Förra vintern fångade han Finlands hittills största vimma. Fisken vägde hela 764 gram. – Jobbet är tungt, men jag älskar miljön och den mångsidiga naturen i Abborrfors. Mitt huvudsakliga fiskeredskap är ryssja och jag har tiotals av dem. Den gångna vintern var isfattig, vilket påverkade fisket. När 22 Under hela 2000-talet har Lovisa haft en positiv nettoinflyttning, vilket innebär att fler människor har flyttat till Lovisa än från Lovisa. Under de senaste 15 åren har invånarantalet ändå minskat något. Orsaken är att nativiteten är lägre än mortaliteten. det stormar stannar jag på landbacken, säger Ben. Matar havsörnar Från sitt hus, som står i en skogsdunge nära havet, kan Ben iaktta och beundra den storslagna naturen och det rika djurlivet i Abborrfors. Naturen har förändrats avsevärt sedan han var pojke. I dag ser han bland annat havsörnar och till och med vargar genom sitt fönster. Han beskriver upplevelserna som fantastiska för en djurvän. – Många av de vilda djuren har blivit relativt oskygga. Jag matar de imponerande havsörnarna nästan varje dag. Vi har också många andra stora fåglar, bland annat gäss och svanar. Ibland ser man till och med vargar på isen. Faunan i Abborrfors har definitivt blivit mångsidigare – förr såg man stora däggdjur och fåglar väldigt sällan, säger Ben. Fiskare har i allmänhet inte ett gott öga till sälar eftersom de kalasar på fångsten. De sluga djuren simmar in i ryssjorna och lägger beslag på de bästa delarna av laxen. – Jag har blivit ”bekant” med de sälar som vistas i strandvattnet. Fastän storskarven smutsar ner och för- Flyttnings- och befolkningsstatistiken för 2000-talet presenteras i grafiken på mittuppslaget. Statistiken visar en relativt stor inflyttning av 24 år fyllda arbetsföra personer – antalet inflyttare överstiger antalet utflyttare avsevärt. En stor del av utflyttarna är ungdomar i åldersgruppen 15–24 år som har avslutat sin skolgång och flyttar till andra orter för att studera eller arbeta. Utflyttningen inom denna grupp sker främst på sensommaren och hösten. Under resten av året är utflyttningen liten. stör vegetationen är den en imponerande fågel. Den nya motorvägen är byggd med hänsyn till miljön, men utsikten från bron mot havet kunde vara bättre, säger Ben. Hur kommer invånarna i Abborrfors överens? – Invånarna i Abborrfors är toppen – alla hjälper alla. Orten får ständigt nya invånare från andra orter i Finland och till och med från andra länder. Det är väl nog naturens skönhet och mångfald som lockar. Jag kommer att bo kvar i Abborrfors som fiskare och företagare livet ut, avrundar Ben Henriksson. De flesta små och medelstora finländska städerna är utflyttningskommuner, vilket beror på den stora migrationen till huvudstadsregionen och andra tillväxtcentra. Fastän stadens befolkningsmål inte har uppnåtts har Lovisa klarat sig relativt väl. En av orsakerna till att stadens befolkningsmål inte har uppnåtts är den ringa andelen invandrare. Många av de större städernas befolkningstillväxt förklaras åtminstone delvis av invandringen. Lovisa har haft få invandrare under hela 2000-talet, vilket innebär att invandringen till Finland inte har gynnat Lovisa. Idyllen lockar ”Den idylliska boendemiljön och de utmärkta betingelserna för framförallt barnfamiljer lockar inflyttare till Lovisa. Staden erbjuder orörd natur, närhet till havet, lugn och ro, levande tvåspråkighet och ett aktivt kulturliv. Antalet studie- och arbetsplatser är relativt litet, men den korta resan till Helsingfors (under en timme) och till Kotka (cirka en halv timme) kompenserar för detta. Rusning och trafikproblem är okända begrepp i Lovisa. Många av stadens inflyttare är företagare och/eller representanter för de kreativa branscherna och många arbetar på distans. Lovisa är en möjligheternas stad med aktiva människor och uttalad samhörighet.” Sten Frondén, utvecklingsdirektör 23 24 25 2000 15 2 26 57 53 55 59 37 9 40 49 37 -116 -114 2000 -68 -85 -100 -47 -94 -73 -87 -59 -101 -51 945 504 2008 -66 -62 2013 2013 30 33 2000-luvulla Loviisassa on solmittu lähes tuhat avioliittoa. Avioeroja on tullut puolet vähemmän. Under 2000-talet har Lovisaborna ingått nästan 1 000 äktenskap. Antalet skilsmässor under samma tid är ungefär 500. Avioliitot ja avioerot/ Äktenskap och äktenskapsskillnader åren 2000–2014 0 200 400 600 800 1000 Monet koulunsa päättävät nuoret muuttavat Loviisasta jatko-opiskelupaikan tai työn perässä. Många som har avslutat sin skolgång flyttar till andra orter för att studera eller arbeta. Nettomuutto/Nettoflyttning åren 2000–2013 15–24-vuotiaat/år -120 -100 -80 -60 -40 -20 0 Työikäisiä aikuisia muuttaa muualta Loviisaan enemmän kuin samanikäisiä muuttaa täältä pois. Inflyttningen av personer i arbetsför ålder är större än utflyttningen. Nettomuutto/Nettoflyttning åren 2000–2013 25–64-vuotiaat/år 0 20 40 60 2006 2010 2012 2014 2 MALMGÅRD 41 13 000 2000 2002 15 833 2004 2006 2008 37 VANHAKYLÄ GAMMELBY 51 ISNÄS PERNAJAN KK PERNÅ KBY 4 HÄRKÄPÄÄ HÄRPE 126 KOSKENKYLÄ FORSBY 84 LILJENDAL 212 38 KUGGOM 64 67 VALKO VALKOM 112 TESJOKI TESSJÖ Lapsiperheille Loviisa on ihanteellinen asuinympäristö. Kavereita löytyy niin keskustasta kuin maaseutukylistäkin. Lovisa är en utmärkt boendemiljö för barnfamiljer. Barnen har kompisar i både centrum och glesbygden. Alle 6-vuotiaita lapsia eri puolilla Loviisaa 2013 Barn under 6 år i Lovisa år 2013 103 ETELÄHARJU SÖDRA ÅSEN LOVIISAN KESKUSTA JA RAUHALA LOVISA CENTRUM OCH FREDSBY 33 SKINNARBY 17 2014 KUNINKAANKYLÄ KUNGSBÖLE 2012 15 469 MÄÄRLAHTI MÄRLAX 2010 Väkiluku/Befolkning åren 2000–2014 2004 14 000 15 000 16 000 17 000 18 000 Loviisan väkiluku on 2000-luvulla pudonnut lievästi. Under 2000-talet har invånarantalet i Lovisa minskat något. 2002 635 673 Loviisa on niukasti muuttovoittokunta. Lovisa har en svagt positiv nettoinflyttning. 2000 POISMUUTTAJIA/UTFLYTTNING FRÅN LOVISA MUUTTAJIA LOVIISAAN/INFLYTTNING TILL LOVISA Kuntien välinen muutto/Flyttning mellan kommunerna 2000–2014 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Väkiluvun alenemisen syynä on se, että Loviisassa syntyvyys on selvästi vähäisempää kuin kuolleisuus. Mortaliteten är högre än nativiteten, vilket tär på invånarantalet i Lovisa. -783 Luonnollinen väestönmuutos Naturlig befolkningsförändring Syntyneet ja kuolleet/Nativitet och mortalitet åren 2000–2014 0 1000 2000 2 050 Loviisaan on muuttanut 2000-luvulla muista kunnista yhteensä vähän yli 9 600 ihmistä. Poismuuttajia on hieman vähemmän, reilut 9 500. Under 2000-talet har Lovisa tagit emot drygt 9 600 inflyttare från andra kommuner. Antalet utflyttare till andra kommuner har varit något mindre, nämligen drygt 9 500 personer. 9 517 POISMUUTTAJIA UTFLYTTNING FRÅN LOVISA 3000 2833 Kuntien välinen muutto/Flyttning mellan kommunerna 2000–2014 9 609 MUUTTAJIA LOVIISAAN INFLYTTNING TILL LOVISA 29 RUOTSINPYHTÄÄ STRÖMFORS 23 RUOTSINKYLÄ SVENSKBY Väestötietoa 2000-luvun Loviisasta / Befolkningsdata för 2000-talets Lovisa Lähde/Källa: Tilastokeskus/ Statistikcentralen 26
© Copyright 2024