Kallelse KS 2015-09-15
Sida KALLELSE 1(2) Datum 2015-09-08 Kansli Anna Magnusson, [email protected] Kommunstyrelsen kallas härmed till sammanträde tisdagen den 15 september 2015 i sal Storasjö, kl 13.00 för att behandla följande ärenden: Ärende Anteckningar 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning Dnr 2015-000021 ADM 4. Redovisning av Öppna jämförelser folkhälsa 2014 och LUPP Dnr 2015-000031 ADM 5. Avsiktsförklaring om offentlig medfinansiering ./. - SydostLeader Dnr 2015-000197 6. Sävsjö - Kulturmiljö av riksintresse Dnr 2015-000106 ./. 7. Revidering av Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län, besök av Folkhälsoberedningen 14.00 Dnr 2015-000152 ./. 8. Slutrapport förstudie Yrkesutbildning i Klöverfors Dnr 2015-000224 ./. 9. Revidering av beslut om firmatecknare för mandatperioden 2015-2018 Dnr 2015-000008 ADM ./. KS § 31 10. Återredovisning av förslag till placering och drift av återvinningsstationer Dnr 2015-000001 ADM ./. ./. TU § 24 Uppvidinge kommun Datum Sida 2015-09-08 2(2) Ärende Anteckningar 11. Redovisning av inkomna synpunkter första halvåret 2015 Dnr 2015-000004 ADM Redovisas på sammanträdet 12. Tillståndsärende enligt miljöbalken, Mörtelek 1:4, Billyvind Dnr 2011-000203 MILJ ./. 13. Ordning för inkallande av ersättare i styrelser och nämnder Dnr 2014-000355 FÖRT ./. 14. Projektutvärdering; Kvalitetshöjande åtgärder i ./. arbetet med nyanlända elever på Åsedaskolan KS 2014-11-11 § 244 läsåret 2014/2015 Dnr 2014-000234 EKO 15. Ekonomisk rapport Dnr 2015-000012 ADM ./. 16. Dialog om kvaliteten i barnavården, besök av socialchef, 16.30 Dnr 2014-000175 BARN ./. 17. Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 Dnr 2015-000186 ./. 18. Svar på medborgarförslag om beslut om LOV Dnr 2015-000045 ADM ./. 19. Redovisning från externa organ Dnr 2015-000010 ADM 20. Övrigt Dnr 2015-000022 ADM 21. Meddelanden Dnr 2015-000009 ADM Åke Carlson ordförande ./. Anna Magnusson nämndsekreterare Sveriges Kommuner och Landsting 1 (3) 2015-01-13 UPPVIDINGE l<OMMUN Kommunle<lningsförvaltningen {_' !J -01- 2 ~ Diarienr Lathund för Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Resultaten för min kommun Bifogat har du fått ett dokument (Excel) som innehåller just din kommuns resultat för Öppna jämförelser folkhälsa 2014. Här hittar du senaste resultaten jämfört med rikets resultat samt minsta respektive högsta resultatet bland alla kommuner i landet Tidigare resultat Ibland finns små röda flaggor - för musen över rutan så ser du kommentaren. Vill du veta mer om indikatorn (datakälla, mm) se Bilaga 2. Indikatorsbeskrivning. Mätperioder framgår i den fullständiga Bilaga 3. Tabeller med profiler. Vad kan jag använda det till? Resultaten kan du använda t.ex. I din kommuns årsredovisning eller annan uppföljning av folkhälsoarbetet och vad som påverkar folkhälsan. Jämföra med andra kommuner (se vidare nedan) Som en del i ert förbättringsarbete För att göra en lokal rapport (se vidare nedan) Utvecklingen inom min kommun På en annan flik i bifogat dokument ser du utvecklingen inom din kommun (Profildiagram). Där kan du se om utvecklingen har gått i önskvärd eller ej önskvärd riktning utifrån rikets värde. 2015-01-13 .. ~_......-!!• • i... -... ~=;=--==:..=; , -..::..: ~~ .... ~ .. ...;.l..... l\...... °"41 ,_.-=•l<c ... .__. .. 2 (3) ~ ~~ =· ~.-i--, .., < -;.) ·~ .. , c •.~:..7 ic.~ !I :: 1) 41 ~ ... ._.... _ _,._.., Diagrammen visar kommunens/länets/landstingets procentuella avvikelse från riket. Alla avvikelser i önskvärd riktning visas som positiva värden (+) och i inte önskvärd riktning med negativa värden (-). Exempelvis visas fler hjärtinfarkter än riket som ett negativt värde (t.ex. -5 % ). En färgad stapel visar det senaste mättillfället och en grå den tidigare jämförelseperioden. Ävenjämförelseperioden relateras till rikets senaste värde. Genom att använda samma referens för båda perioderna kan faktiska förbättringar och försämringar ses direkt i diagrammet Afer information om diagrammet hittar du i.fliken "Information och innehåll" Resultaten för min kommun i relation till andra kommuner Innehållet i det bifogade dokumentet kan du själv ta fram i Bilaga 3 - tabeller med profiler som finns på webben. I den bilagan kan du även söka ut annan information samt göra egna sorteringar. Till exempel: Flik 7 - Alla kommuner: här kan du sortera på kommuner inom ditt län, olika kommunstorlekar, kommungrupper, eller på någon av bakgrundsvariablerna (ex. utifrån medianinkomst, eftergymnasial utbildning, ekonomiskt utsatta barn eller äldre) för att hittajämförbara kommuner. Sorteringen gör du genom att markera pilen under variabeln och välja "sortera från minsta till största" eller "sortera från största till minsta" Mer tips i användning av tabellen finns i verktygslådan - under uppföljning och analys - fokusera Resultaten ut för olika socioekonomiska grupper Många av indikatorernas resultat är ojämlikt fördelade utifrån socioekonomi. På län/landstingsnivå hittar du resultat på flera indikatorer uppdelat utifrån olika utbildningsnivåer. Där kan du söka upp ditt län och se resultaten och jämföra med din kommuns resultat för alla kvinnor och män. Kan samma skillnader finnas hos er? 2. Självskattat gott allmänt hälsotillstånd Totalt Kvinnor Län/landsting G 06 Jönköping "06 Jönköping "06 Jönköping Utbildning G 1. Förgymnasia l 2. Gymnasial 3. Eftergymnasial Felmarginal Andel Andel E 1-:i 64 76 83 l F 5,3 3,0 3,l ..., ~i Män Felmarginal Ande l R F Felmarginal R F 8,9 [1;8 6,6 4,3 3,7 '1!1 4,0 5,3 179 I ' 3 (3) 2015-01-13 Här får du veta mer Så här gör du färgkodade resultat - grönt, gult, rött I rapporten finns samtliga resultat för totalen (både kvim1or och män) för kommunerna utifrån rangordning. För landstingen finns resultaten uppdelade för kvinnor respektive män. I rapporten ser du även nationella trender och skillnader för olika grupper. Om du salmar färgkodade resultat och vill ha din kommuns resultat i en tabell med färger så kan du få det i Kommun och landstingsdatabasen Kolada. Där väljer du först "färdiga presentationer", Öppna jämförelser folkhälsa kommun. Här finns en enkel beskrivning hur du får färgkodade resultat i din tabell. Här får du mer stöd i användning av Öppna jämförelser folkhälsa - Verktygslåda Vill du ha mer stöd för hur du kan få användning av Öppna jämförelser folkhälsa så finns en verktygslåda, ett stöd i ditt arbete på webben. Där hittar du till exempel påböijat kommunikationsmaterial (word och powerpoint), tips och råd om hur du kan undvika fallgropar i statistiken, verktyg/material för fördjupad analys av resultaten mm, mm. Här hittar du hela rappo1ten som du kan ladda ner eller beställa alla bilagor - indikatorsbilaga, tabeller med profiler, hantering av folkhälsoenkäter men också vilka indikatorer som också skulle vara intressanta med som inte kunde tas med av olika orsaker. användning av Öppna jämförelser folkhälsa - Verktygslåda Tveka inte att höra av dig om du har frågor! Med vänlig hälsning Elisabeth Skoog Garås Handläggare Avd för Vård och Omsorg Folkhälsa Sveriges Kommuner och Landsting tel: 08 452 76 90 sms: 076 133 76 90 www.skl.se -* UPPVIDINGE ~~·.::MLiUN Kommunledningsför-.-altn:::5e:i !J .~ -01- 2 6 . 01 ana .__ Vald kommun: Kön/Totalt Område Hälsan i befolkningen I I I ,.. Nummer Kortnamn Senaste mätperiod t------------.-----.-.....V'd"".,.,,..,•a..'"'v1n...Uppvidinge bland Värde Felmarginal Rikets värde kommuner Min - Max 2 3 Självskattat gott allmänt hälsotillstånd Fetma 69 16 3,2 2,6 73 14 56-82 6-25 4 Tandhälsa 74 3,0 73 59-88 5 Insjuknande - Hjärtinfarkt 268 52,0 325 117-506 9 10 Nedsatt psykiskt välbefinnande Regelbunden behandling, sömn- och lugnande medel 15 42,1 2,5 17 32,4 10-23 12,2-49,2 13 Fallskador bland äldre 3 248 2 637 1343-408E 14 MPR-vaccination av barn 97,5 2,8 97,3 89,5-100 3,1 83,8 66,0-100 6,7 53,5 87,8 21,3-87,6 74,1-99,3 4,5 Livsvillkor & 15 Barns deltagande i förskoleverksamhet 86,3 levnadsförehål landen 16 17 Pedagogisk utbildning inom förskolan Behörighet till gymnasieskolan 48,2 87,6 18 Slutförda gymnasiestudier 86,9 77,2 57,4-91,3 19 Unga som varken arbetar eller studerar 11,7 9,3 5,7-15 _L___J 20 Långtidsarbetslöshet 4,61 3,80 0,82-8,10 ....... 21 Långvarigt ekonomiskt bistånd 14,6 36,7 7,5-56,7 22 Valdeltagande 80,7 82,8 60,6-92 -~ 23 24 25 Upplevelse av möjlighet till inflytande på kommunen Tillgång till gång- och cykelvägar Tillgång till parker, grönområden och natur 42 5,1 8,0 40 6,1 7,8 29-52 3,2-7,9 6,2-8,7 ~~ 26 Trygg i skolan 94 77-100 27 28 Avstått från att gå ut ensam Avsaknad av tillit till andra 16 31 21 27 3-33 15-39 29 31 Besvär av ensamhet bland äldre Stillasittande fritid 62 15 10,7 55 13 36-77 7-33 · :· .: ,• : ~" · · .· ,· 32 33 Fysisk aktivitet minst en halvtimme om dagen Deltagartillfällen i idrottsföreningar 65 28 3,3 66 30 50-73 3-71 . ·. · :::·i,;_.·, 34 35 Konsumtion av frukt och grönt Daglig rökning 21 10 2,8 24 11 15-35 3-17 . . . . .. -~· \ V ·o· ... ·. .• .. .. -~ · .. . . · . . ····. · ~ · ... --·, )"':>•, .. _· •. .- ·,', · · Levnadsvanor 0,61 2,5 3,2 2,5 2,1 Bakgrundsvariabler Hälsan i befolkningen I I ~ 0 c ,c ·> I ~ Livsvillkor & levnadsförehå llanden Levnadsvanor I I I 37 Riskkonsumtion av alkohol 12 Bl B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 Invånarantal Andel kvinnor Medelålder Utrikes födda Förvärvsarbetande Eftergymnasial utbildning Medianinkomst Ekonomiskt utsatta barn 9 288 47,9 44,1 21,4 77,7 22,8 270 924 B9 Ekonomiskt utsatta äldre 13,2 1 Medel livslängd 83,4 Självskattat gott allmänt hälsotillstånd 3 4 9 10 Fetma Tandhälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Regelbunden behandling, sömn- och lugnande medel 66 18 77 16 54,2 13 Fallskador bland äldre 4184 17 18 19 20 23 24 25 27 28 Behörighet till gymnasieskolan Slutfö rd a gymnasiestudier Unga som varken arbetar eller studerar Långtidsarbetslöshet Uppleve lse av möjlighet till inflytande på kommunen Tillgång till gång- och cykelvägar Tillgång till parker, grönområden och natur Avstått från att gå ut ensam Avsaknad av tillit till andra 92,6 83,1 13,5 3,7 40 5,2 8,3 25 28 29 Besvär av ensamhet bland äldre 31 32 33 34 Stillasittande fritid Fysisk aktivitet minst en halvtimme om dagen Deltagartillfällen i idrottsföreningar 35 36 2,2 I 16 I 8-26 13,4 2 Konsumtion av frukt och grönt Daglig rökning Rök- och snusvanor bland blivande mammor I 4,5 3,8 4,0 3,5 7,4 83,6 79,5-86,2 71 14 76 20 39,4 53-81 7-26 3180 7,3 0,8 89,1 79,7 9,4 3,7 40 65-85 10-27 15,8-64,3 1565-515 77,1-100 52,4-95,1 5,2-18 0,83-8,76 29-53 3,0-8,2 6,3-8,7 6-48 14-39 4,3 6,2 7,9 33 27 63 17 63 16 26 12 12,3 58 3,6 3,1 13 65 23 31 12 38-82 6-22 53-72 1-49 19-46 4-20 8,2 3,6 7,0 1,9-26,2 4,1 4,6 4,1 Hälsan i befolkningen c Livsvillkor & levnadsförehållanden :ro ~ Levnadsvanor 37 41 1 2 3 4 9 10 13 17 18 19 20 23 24 25 27 28 29 31 32 33 34 35 37 Riskkonsumtion av alkohol Oskyddat sex - Tonårsaborter Medellivslängd Självskattat gott allmänt hälsotillstånd Fetma Tandhälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Regelbunden behandling, sömn- och lugnande medel Fallskador bland äldre Behörighet till gymnasieskolan Slutförda gymnasiestudier Unga som varken arbetar eller studerar Långtidsarbetslöshet Upplevelse av möjlighet till inflytande på kommunen Tillgång till gång- och cykelvägar Tillgång till parker, grönområden och natur Avstått från att gå ut ensam Avsaknad av tillit till andra 9 24,9 81,1 2,7 72 4,5 14 3,5 72 4,5 15 30,9 2 225 82,4 90,5 10,3 5,4 43 5,0 7,8 8 33 3,5 5,4 11,5 0,9 2,7 4,7 Besvär av ensamhet bland äldre * * Stillasittande fritid Fysisk aktivitet minst en halvtimme om dagen Deltagartillfällen i idrottsföreningar 12 67 38 16 9 15 3,3 Konsumtion av frukt och grönt Daglig rökning Riskkonsumtion av alkohol 4,7 3,7 2,9 3,5 13 19,9 79,7 75 14 70 14 25,1 1985 86,6 74,9 9,2 3,9 39 6,1 7,7 9 27 50 14 67 36 16 10 20 c=:::::=:=JFör litet underlag c==)upppgift saknas 4-21 3,2-43,8 74,4-83,3 57-83 8-25 59-80 8-19 8,6-38,4 987-3210 67,4-99,1 42,3-90,5 4,3-16,6 0,82-9,29 26-52 3,3-7,8 6,1-8,6 0-19 13-39 25-69 8-34 48-77 4-92 7-23 5-19 11-26 Tidigare mätperiod V dlldUu ll Uppvidin ge bl and Värde Felmarginal kommuner Min - M ax 65 3,3 58-86 16 2,5 7-23 73 3,1 61-83 287 53,5 184-761 16 2, 5 9-22 41,4 4,5 13,7-53,7 1685-3736 3 173 93,5 5,0 85,2 3,3 60,9-100 26, 7-94,1 51,1 85,2 80,3-100 6,8 69,9-100 76,9 56-91,4 11,9 5,5-14,7 1,03 0,29 0,43-5,49 10,8 2,1-47,3 79,1 61-90,5 20 2,8 4-40 31 3,2 14-41 56 9,4 36-80 14 2,4 7-25 63 3,4 55-75 7-60 30 21 2,8 12-31 15 2,5 6-2 1 15 • 2,4 8-26 9 320 48,6 I I 43,8 I 79,0 I 21,1 16,8 251919 12,4 79,6 - 85,6 82,9 62 4,6 55-82 14 3,4 6-27 76 4,1 66-84 18 3, 6 12-27 50,8 7,2 16,1-62,6 4 040 84,9 1985-4693 10,5 60-92,7 83,1 4,9-16,9 13,6 1,4 66,7-100 0,5 0,38-5,61 34 4,5 7-55 28 4,3 17-41 54 11,1 36-82 14 3,3 6-27 61 4,6 49-76 30 4,3 16-41 16 3,5 8-23 10,1 4,6 0,9-43,7 1-47 18 10 2,8 4-20 23,7 9,9-41,1 80,2 74,5-83,1 67 4,7 55-85 16 3,7 6-26 71 4,6 55-80 13 3,4 6-19 32,6 5,6 9,3-44,5 1042-3280 2 206 85,5 9,0 4,0-16,3 10,6 0,7 60,7-100 44,7-93,9 70,8 0,3 0,40-5,37 7 2,6 1-18 33 4,8 11-42 60 17,8 24-69 14 3,5 7-21 64 4,8 55-80 39 6-78 12 3,2 8-22 14 3,5 5-19 20 4,0 10-28 Uppvidinge 1. n 11 20150908 SydostLeader ansöker om Uppvidinge kommuns avsiktsförklaring om offentlig medfinansiering D.nr 197/2015 Sammanfattning SydostLeader har ansökt om kommunens avsiktsförklaring att ingå i och stödja den ideella föreningen Syostleader under programperioden 2014-2020 samt för utvärdering och slutredovisning fram till 20230701. Kostnaden för kommunen är 223172 kr/år för perioden 2016-2020. A vsiktsförklaringen är en del i föreningens ansökan slutliga ansökan om startbesked för SydostLeader för programperioden 1014-2020. Bakgrund Uppvidinge kommun har beslutat att kvarstå som medlem i Leader Småland sydost och varit positiv till att fler kommuner ansluter sig. I det nya området SydostLeader ingår förutom Uppvidinge kommun och övriga medlemskommuner från Småland sydost även kommuner från det tidigare området Leader Blekinge. Verksamheten inom SydostLeader ska finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, Europeiska havs och fiskerifonden, Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Ekonomiska konsekvenser Uppvidinge kommun har avsatt utvecklingsmedel i kommande budget och verksamhetsplan på sammantaget 500 000 kr per år för medfinansiering av bl.a. EU-projekt inkl. det nya Leaderområdet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen, D.nr 162/2013 Skrivelse från Sydostleader 20150611 Kultur- och fritidschefens tjänsteskrivelse 2015-09-08 Förslag till beslut Uppvidinge kommun åtar sig att stödja och ingå i den ideella föreningen Syostleader samt bidra med 223 172 kr/år under perioden 2016-2020. Kommunledningsförvaltningen · Kultur och fritid 360 70 Aseda, Besök: Box 59 Tfn: 0474-470 33 Fax: 0474-470 01 Mobil: 070-376 93 40 [email protected] · www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se Beslutsexpediering SydostLeader Anders Johansson (c) Kultur- och fritidschef /l«l~;t#~ A~~ka Persson Kultur- och fritidschef Kommunledningsförvaltningen ·Kultur och fritid 360 70 Aseda, Besök: Box 59 Tfn: 0474-470 33 Fax: 0474-470 01 Mobil: 070-376 93 40 [email protected] · www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se Sid 1 (2) 2015-06-08 SydostLeader IJl:11!:111r Sändlista Avsiktsförklaring om offentlig medfinansiering Bakgrund Den blivande ideella föreningen, SydostLeader, har blivit prioriterad av Jordbruksverket och är planerad att bildas vid första årsstämman i mitten av september 2015. Inför detta bedrivs, genom avdelad ledningsgrupp och valberedning, ett omfattande arbete i syfte att såväl komplettera prioriterad handlingsplan/utvecklingsstrategi som övrigt underlag för att formellt kunna bilda föreningen. Jordbruksverket beslut innefattar även en för SydostLeader unik möjlighet att verka inom alla fyra ESI-fonder (Landsbygds-, Regional-, Social- samt Havsoch Fiskerifonden). I pågående förberedelsearbete har tidigare erhållits avsiktsförklaring, från samtliga planerade medlemskommuner, att gemensamt bilda ett nytt leaderområde -SydostLeader. Planerade medlemmar är Emmaboda, Karlshamns, Karlskrona, Lessebo, Nybro, Olofströms, Ronneby, Sölvesborgs, Tingsryds, Torsås samt Uppvidinge kommun Den totala budgeten för SydostLeader består inledningsvis av medel från EU, stat och de elva samverkande kommunerna och enligt gällande fördelningsprinciper. Föreningen avses ha en finansieringsmodell, med en gemensam pott att användas solidariskt för hela områdets bästa. Den offentliga sidan har därmed lämnat över ett förtroende på det breda partnerskapet inom leaderområdet, men där föreningen enligt handlingsplanen strävar efter en rättvis fördelning, i förhållande till insats, av projektstödet till och inom de elva ingående medlemskommunerna. Enligt Jordbruksverkets hittillsvarande finansieringsmodell för SydostLeader är de fyra ESIfondernas belopp för perioden 2014 -2020 totalt 69 092 723 kr i vilken ingår den kommunala medfinansieringen på 33 % medförande 22 800 598 kr. Av bifogad avsiktsförklaring, se bilaga 1, framgår detaljerat kommunens offentliga medfinansiering fördelat på de fyra ESIfonderna. Beräkningsgrunden är fördelad på ingående s.k. församlingskoder och med hänsyn taget till att EJFLU/Landsbygdsfonden inte gäller i tätorter över 20 000 invånare. Vid eventuell utebliven offentlig medjinansiering återgår fondernas medel till Jordbruksverket för utdelning till andra Leaderområden. Hemställan Med syftet att tillförsäkra vårt gemensamma Leaderområde denna möjlighet till ekonomiskt stöd från EU/Stat för vår landsbygds utveckling hemställer SydostLeader om att respektive medlemskommun bidrar med aktuell offentlig medfinansiering, i enlighet med bilaga 1, att faktureras årligen med start 2016 till och med 2020. Avsiktsförklaringen oss tillhanda senast den 30 september. SydostLeader ej o Leader Småland Sydost Storgatan4 361 21 Emmaboda Tel 076-84 87 300 [email protected] Sid 2 (2) 2015-06-08 Tidslinjal för förberedelsearbetet. .. 2015 Maj- juni • Prioriterade strategier kompletteras & säkra offentlig medfinansiering • 8 & 26 maj maj -Årsstämmor, med avvecklingsbeslut, för Leader Småland Sydost och Blekinge • 18 maj - Första mötet med vår nya Kommunala referensgrupp från de elva kommunerna • Maj/juni- Inforesa till samtliga KS/KSAU - Kommunal avsiktsförklaring om offentlig medfinansiering Juli - december • Augusti - Valberedningens arbete klart • 17 augusti - Partnerskapen kan ansöka om att starta Leaderområde (Senast 31 dec 2015) • Mitten av september - Första årsstämman för SydostLeader • 17 september - SydostLeader kan ansöka om driftstöd • Våren första utbetalning av projektmedel /' ,., ", . '. ~.r::· .~)I Vr6 ((',,/---,] Lars Karlsson T f Ledningsgruppen för SydostLeader [email protected] 0708-160264 Joef Pard~ T f L~Cirnngsgruppen för SydostLeader 0708-814482 Sändlista Emmaboda kommun Karlshamns kommun Karlskrona kommun Lessebo kommun Nybro kommun Olofströms kommun Ronneby kommun Sölvesborgs kommun Tingsryds kommun Torsås kommun Uppvidinge kommun Kopia Kommunstyrelsens ordförande Kommunchef .SydostLeader c/ o Leader Småland Sydost Storgatan4 361 21 Emmaboda Tel 076-84 87 300 [email protected] Bilaga 1 Avsiktsförklaring om offentlig medfinansiering Uppvidinge kommun meddelar härmed att kommunen åtar sig att stödja bildandet och ingå i den ideella föreningen - SydostLeader - under programperioden 2014-2020 samt för utvärdering och slutredovisning fram till 1juli2023. Verksamheten ska finansieras av de fyra fonderna; Europeiska jordbruks/anden för landsbygdens utveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklings/anden med följande belopp under programperioden: Fond EJFLU (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) EHFF (Europeiska havs- och fiskerifonden) (Europeiska socialfonden) ESF ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) Totalt för pro2ramperioden Belopp 848 424 129 108 64 554 73 776 1115 862 Ovanstående innebär att kommunen debiteras 223 172 kronor årligen under de kommande fem åren 2016-2020. Åtagandet innebär att kommunen har för avsikt att delta i föreningens verksamhet i enlighet med dess stadgar och valberedningens förslag samt medfinansiera föreningens verksamhet och de projekt som styrelsen beviljar under programperioden. Uppvidinge kommun avser även bli medlem i den ideella föreningen SydostLeader och erlägga den årliga medlemsavgift som föreningen beslutas vid årsstämma. Avsiktsförklaringen utgör en av bilagorna till den slutliga ansökan till Jordbruksverket om startbesked för SydostLeader för programperioden 2014-2020. Uppvidinge den 2015- Namnförtydligande Uppvidinge J;UM.MUN 2015-09-08 Länsstyrelsen; remiss ang. fördjupad beskrivning av Sävsjö kulturmiljö av riksintresse Sammanfattning Uppvidinge kommun samtycker till ändringar av riksintressets värdetext i enlighet med Länsstyrelsens förslag. Bakgrund I många fall önskar kommuner ett förtydligande av värdet i de s.k. riksintresseområdena för kulturmiljöer. I ärendet som berör Sävsjö säteri har texten ändrats så att den omfattar beskrivning av hela utvecklingen från odlingsmarkens anläggande under järnåldern till säteribildningen under 1600-talet. Säteristrukturen och dess påverkan på landskapet kommer att ingå i beskrivningen och omfattningen av riksintresset. Den nya beskrivningen stämmer överens med beskrivningar i det regionala kulturmiljöprogrammets samt i Uppvidinge kommun kulturmiljöplan. Ekonomiska konsekvenser Uppvidinge kommun har inget ekonomiskt åtagande. Beslutsunderlag Uppvidinge kommuns kulturmiljöplan, sid 49-51 Länsstyrelsen skrivelse från 2015-06-30 Kultur- och fritidschefens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Samtycka till länsstyrelsens förslag ang. beskrivning och omfattning av Sävsjö kulturmiljö av riksintresse. Beslutsexpediering Länsstyrelsen Kultur- ocl~ ftiti~· ',d Qhef (/f?;z;z:I~/ 1!t1f/):~ AnmkaP~7' n kultur- och fritidschef Kommunledningsförvaltningen · Kultur-fritid, arbetsmarknad och etablering Box 59, 364 21 Aseda Besök: Kyrkbacken Tfn: 0474-47033 Fax: 0474-47001 Mobil: 070-3769340 www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se 2 J -07- 2 7 1.-- --- SÄVSJÖ FÖRDJUPAD BESKRIVNING AV EN KULTURMILJÖ AV RIKSINTRESSE . ~~n ~1 1· ""l 1 ~t< • J 11 •· 11 •· •· ~ 11 11 1111 .1,, " ,, t1 t1 t1 ,, t1 ,, I'' ~ " ,. 1ttttrt •• ,...•n.. , ·4ij Il~ 'l' t ' .. I IAA t1t tl~ Sävsjö [G33] - Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse KMV forum. WSP Framställt av: Kt\tIV forum AB och WSP group www.kmvforum.se; http:/ /www.wspgroup.com/ sv/WSP-Sverige/ Uppdragsansvarig: Mia Björckebaum, Ki\ifV forum Medverkande: E my Lanemo från KMV forum Cecilia Lindqvist och Ezequiel Pinto-Guillaume från \"X!SP group Beställning: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 351 86 VÄXJÖ Telefon 010 223 70 00 November 2014, ISSN 1103-8209, meddelande nr 2015:09 Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/kronoberg under Publikationer/Kulturmiljö Sävsjö - Fördjupad beskrivning av en kulturmilj ö av riksintresse - Länsstyrelsen i Kronobergs lön 20 14 Sida 2 av 25 Innehållsförteckning Kortfattad överblick 4 Sammanfattning 5 Bakgrund 8 Vad är en riksintressant kulturmiljö? 9 Riksintressanta fornlämningsmiljöer 10 Utgångspunkterna i Sävsjö 11 Planläge, program och övrig lagstiftning Kulturhistorisk analys 11 12 Den regionala skalan 12 Den lokala skalan 13 Landskapet idag 13 Kort historik 14 15 Det fossila odlingslandskapets innehåll Bedömning 18 Miljöns riksintressanta värde Särskild bedömn ing av lämplig skyddsform/lagrum för att hantera Sävsjö Fysiska uttryck i landskapet 19 19 20 Riktlinjer 21 Förslag på ändringar 22 Konsekvenser 22 Källförteckning 24 Sävsjö - Fördjupad b eskrivning a v e n kul turmiljö a v riksintresse - Länsstyre lse n i Kronobergs län 20 l 4 Sida 3 av 25 KORTFATTAD Ö VERB LI C K Sävsjö [G 33] (Lenhovda sn) LVJ.otive1i11g: Ett av Sydsveriges största sammanhängande och bäst bevarade och mest illustrativa fossila odlingslandskap från järnålder och medeltid (Forn- och medeltida agrar miljö). Utt1)'ck foi· 1iksi11tresset: Omfattande, fossilt odlingslandskap i nuvarande ängs- och hagmark, med fossila åkrar i form av bandparceller anlagda under järnåldern, stensträngar, odlingsrösen, stenmurar och vägsystem samt ett järnåldersgravfält, allt kopplat till den på 1600-talet övergivna byn Sävsjö, vars medeltida tomt, med rötter i järnåldern, ingick i området \~,- -\ \ RAÄ Riksintresse Kulturmiljövård \\:' 0 0 \l ~\ \\ --, ' . ________________ ·--~/ '' .' ', '' ' ., \\, :, ' ,•,~ '.. .... / f/EtQd; _./'- ,' J :I - ,' SiJvsjön ' Siivsjön ' ' \ ' \_ ...... -- __. ,- ' ...... -, ~ I f SOOm I I I '~ /; ..: -.._ .... 0 Ui\J l!yl'ektn, la ntm lt trit t, llVDB, f SIU lrv:, RAA, SGU, Sj.)lutntftet, SMH I, SVO, sce, SN, rn, &e~utat en, SlU I ~ I Skala 1: 10040 Sävsjö - Fördjupad b eskrivning av e n kulturmiljö a v ri ksintresse - Länsstyrelse n i Kronoberg s lä n 2014 Sida 4 av 25 SAMM A NFATTNIN G Sävsjö är en av Uppvidinge kommuns två riksintressen för kulturmiljövården. Förutom riksintressena Sävsjö och Granhult, finns även utredningsområdet Hohult vilket föreslogs som nytt rilcsintresse år 2012. Riksintresset Sävsjö innehåller ett omfattande fossilt odlingslandskap. Miljön är ett ovanligt välbevarat exempel på en sammansatt och komplex odlingssttuktur från tiden innan det moderna jordbruket. I Sävsjös fossila åkermarker är det därför, tack vare säteribildningens effekter på landskapet, möjligt att se ett exempel på hur odlingslandskapen har sett ut över hela det sydsvenska höglandet fram till skiftesreformernas stora omdaning av odlingslandskapet. Miljön har utgjort ett vilctigt studieobjekt för den agrarhistoriska forskningen. Sävsjö ligger i utkanten i det forntida Värends centralbygder. Bosättningshistorien går tillbaka till åtminstone järnålder och det marginella läget har inneburit att spåren efter bosättningshistorien och landskapsutnyttjandet i större omfattning än i mer centrala delar finns bevarade i form av exempelvis förhistoriska gravar och spår efter forntida odlingslandskap. Den fossila åkermarken har i kommunen en av sina största utbredningar i landet. Länsstyrelsen har tagit fram en fördjupning av Sävsjö för att färdigställa fördjupade underlag för kommunens samtliga rilcsintressen, och för att Sävsjö utgör en av länets viktigare agrara fornlämningsmiljöer. Det råder inget exploateringstt-yck inom rilcsintresset, och området är inte detaljplanelagt och omfattas inte heller av andra bindande planer. Området har potential att locka intresserade besökare, det är skyltat och inom den fossila odlingsmarken finns en anlagd vandringsled. Skyltmaterialet kan dock uppdateras och kompletteras, bl.a. med skisser eller illustrationer över hur området som heil1et - med by, gravfält och marker kan ha sett ut. Fortsatt skyltning, ett aktivt bete på markerna och underhåll av den anlagda vandringsstigen är vilctiga förutsättningar för miljöns pedagogiska värde. En ändring av riksintressebeskrivningen föreslås för att även innefatta 1600-talets säteribildning och dess påverkan på landskapet. Omställningen till ett säterilandskap var förutsättningen för att så stora delar av den fossila odlingsmarken slmlle bevaras in i modern tid. En sådan vidgning av rilcsintresset stämmer även överens med beskrivningen i det regionala kulturmiljöprogrammet. Se vidare under förslag till ändring. Sävsjö - Fördjupad b eskri vning av e n kulturmiljö av riksintresse - Lä nsstyre lse n i Kronob ergs lä n 20 l 4 Sida 5 av 25 RIKTLINJER Att ta tillvara ett riksintresse i planering eller projektering handlar dels om att utnyttja värdenas potential för en hållbar utveckling, dels om att förhindra påtaglig skada. En åtgärd får, enligt miljöbafä:en 3 kap 6 §, inte leda till att riksintresset påtagligt skadas. Samtidigt bär ett riksintresse på resurser och möjligheter som ska tas tillvara i samhällsplaneringen. Följande riktlinjer ger ett antal exempel på hur skada kan undvikas, och miljön vårdas, stärkas och utvecklas: 1 • Ett aktivt bete är grundläggande för att den fossila åkermarken ska vara syn- och upplevelsebar. Fornvård av gravfält och bytomt skulle öka miljöns pedagogiska värde. • Den fossila åkermarken, bytomten och gravfältet tillhör rilcsintressets bärande värden. Tillstånd enligt 2 kap KML om att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra en av rilcsintressets fornlämningar bör i regel inte beviljas. • Utgrävningar som syftar till forskning kan genomföras under förutsättning att undersökta element återställs. • Åtgärder som försvårar läsbarheten av sambandet mellan bytomten, gravfältet och den fossila odlingsmarken ska undvilrns. Det kan t.ex. gälla avstyckningar av den nu aktiva åkermarken för ny bebyggelse eller igenplantering av åkermark. • Avstyckningar, rivningslov eller bygglov som minskar förståelsen av säteristrukturen ska undvilrns. Gårdens ensamliggande läge, huvudbyggnadens placering, ekonomibyggnader, infartsvägen, fägatan är viktiga delar av säterisuukturen.1 • Området är delvis skyltat, men skyltmaterialet kan uppdateras och kompletteras, bl.a. med skisser eller illustrationer över hur området som helhet - med by, gravfält och marker kan ha sett ut. Fortsatt skyltning, ett aktivt bete på markerna och underhåll av den anlagda vandringsstigen är vilctiga förutsättningar för miljöns pedagogiska värde. • En plan för vård och tillgängliggörande kan med fördel upprättas, denna bör involvera både fastighetsägare, Uppvidinge kommun och Länsstyrelsen. • Bandparcellernas utbredning utanför det karterade området bör utredas Gäller vid föreslagen än dring av riksintresset Sä vsjö - Fördju pad b eskri vnin g av en kulturmiljö a v ri ksintresse - Länsstyre lse n i Kro no b ergs lä n 201 4 Sida 6 av 25 Riksintresse för kulturmiljövård Sävsjö [G 33] (Lenhovda sn) Motittring. Ett av Sydsveriges största sammanhängande och bäst bevarade och mest illustrativa fossila odlingslandskap från jämålder och medeltid (Fom- och medeltida agrar miljö). (/) Q: Gravfält Bytomt kei; ___, --- ' --.......... .. Fossila [ _ :;: - - ____-;......... __ ":: ............... ... < 0 ..!:'.!. Q: • I ""T1 Q: _Q, Sävsjön c u 0 0. ([) ~- 2. :i 7' (() 0 < "'-l cQ 2 -· 0 ([) 0. O" :i 0 CD 0 ~:::;: < o· c ~ ::J. VI 3 N = -I'- 0 ~() ; < 1. ~ ~ ~ 2. ii3 ~ ([) I 'Q: ~ V> -<ro ;;;;([) :i \. 3. Stora odlingsrösen har skapats kring större fasta stenar mellan eller i parcellerna De långsmala tegarna, vallarna, terrasserna och åkersystemets strukturer är väl synliga i dagens landskap, men kräver ett välhävdat landskap för att framträda som tydligast. Sammanhängande och totalröjda åkrarna på det gamla säteriets inägor kontrasterar mot det fossila odlingslandskapets småskalighet och många landskapselement. - "- ........--- ".'.:J- '- ,,. ,, T" 0 . -- O" V> (/) ::J ~ ~ __.,,, , - --- - - -~ , ~.... - , - ~ ......-.... ~'.O "'(';..'>,... 9å1*~' ~...:,' .~:, L . ------ ........... _ ........ Uftt)•<k far rik.rintrustt: Omfsttande, fossilt odlingslandskap i nuvarande ängs- och hagmark, med fossila åkrar i form av bandparcdler anlagda under jämåldem, stensträngar, odlingsrösen, stenmunr och vägsystem samt ett jämåldersgravfilt, allt kopplat till den pi 1600-ta!etövergivna byn Sävsjö, vars medeltida tomt, med rö= i jämåldem,ingicki omcidet Ett urval riktlinjer: Den fossila ikermarken, bytomten och granaltet tillhör riksintressets bärandevärden. Tillstind enligt2 kap I<JYIL om att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller pi annat sätt ändra en av riksintressets fom!ämningar bör i rcgel inte beviljas. Utgrävningar som syftar till forskningkangcnomf"åras under förutsättning att borttagna element återställs. Ett aktivt bete är grundläggande för att den fossila ikermarkcn ska vara syn- och upplevelsebar. Fomrud av grav!alt och bytomt skulle öka miljöns pedagogiska värde. En plan för vård och tillgängliggörande kan med fördel upprättas, denna bör involvera både fastighetsägare, Uppndingc kommun och Länsstyrelsen. Atgärder som försvårar läsbarheten av sambandet mellan bytomten, gravfältet och den fossila o dlingsmarken ska und..:ikas. Det kan t.ex. gälla avstyckningar av den nu aktiva ikermarken för ny bebyggelse eller igenplantering av åkermark. -~~S?~~P.~ BA KGR UN D Länsstyrelsen i Kronobergs län arbetar, sedan 2008, med att förbättra informationen kring länets kulturmiljöer av rilcsintresse. Tretton rik:sintressen har hittills fördjupats, och två utredningsområden - Hohult i Uppvidinge kommun och Ängsfruktodlingarna i Tings1yd kommun har utretts och föreslagits som rilcsintressen. Parallellt med framtagandet av kunskapsunderlag har även tre intervjuundersölrningar genomförts med länets kommuner angående hanteringen av dessa områden. Undersökningarna har visat att kommunerna generellt upplever eller har upplevt svårigheter i samband med planering inom rilcsintressanta kulturmiljöer. Man har därför efterfrågat förtydligande av rilcsintressenas motivering, värdekärnor och avgränsning. Genom intervjuundersölrningarna upprättades även en prioriteringslista över länets mest utsatta riksintressen. Under hösten 2014 genomför konsultföretagen KMV forum och WSP group fördjupningar för sju rilcsintressen på uppdrag av Länsstyrelsen. De sju områdena ligger i sex av länets kommuner och har valts ut av Länsstyrelsen, i flera fall efter kommunernas egna önskemål. Arbetet utförs efter den dialogmodell som har utarbetats och använts av Länsstyrelsen i de tidigare fördjupningsarbetena. Modellen lägger fokus på en dialog mellan stat och aktuella kommuner, och fördjupningen framställs muntligt för folievalda och tjänstemän vid respektive kommun. Utöver den muntliga presentationen tas också en skriftlig rapport samt en affisch fram, där rilcsintressets värden på ett kondenserat sätt presenteras tillsammans med de riktlinjer som utredningen resulterat i. Fördjupningen utgår från Riksantilcvarieämbetets motivtext och befintligt källmaterial. Användningen av bilder och kartmaterial är central i Länsstyrelsens presentationsmodell, och syftar till att förbättra dess pedagogiska lcvalitet. Föreliggande rapport baseras på den muntliga presentationen, och utgör den skriftliga redovisningen av den fördjupade beskrivningen. Sävsjö - Fördjupa d b eskrivnin g av en kulturmiljö av ri ksintresse - Länsstyre lsen i Kronobergs lä n 20 l 4 Sida 8 av 25 VAD ÄR EN RIKSINTR ESSANT KULTU RMILJÖ? Kulturmiljövårdens totalt ca 1650 riksintressen spänner över en långs tidsrymd, från forntida boplatsområden till efterkrigstidens förortsmiljöer och omfattar ett brett urval av miljöer som innefattar såväl landsbygd som stadslandskap. De riksintressanta kulturmiljöerna är miljöer där ett betydelsefullt historisk skeende eller företeelse särskilt väl går att utläsa eller uppleva i dagens landskap. Sammantaget ska de ge en bred, nyanserad och övergripande bild av samhällets historia och de ska belysa ett brett spektn1m av tidsperioder, utvecklingsskeden och händelser som har varit av betydelse för samhällsutvecklingen. Det är sammansatta miljöer där landskapet, bebyggelse av olilrn slag, kommunilrntionsstrukturer eller andra fysiska utuyck tillsammans bildar en komplex helhetsmiljö. Riksintressen för kulturmiljövården är områden som förändras i takt med samhällsutvecklingen, men där de kulturhistoriska värdena ska utgöra en särskilt tungt vägande aspekt vid beslut om ändrad markanvändning. Dessa områden bär på resurser och möjligheter som inte bara ska skyddas från skada, men också tas tillvara som de resurser de är i samhällsutvecklingen. Hushållnings bestämmelserna utgår från att olilrn aktörer genom god planering och hänsyn så lång möjligt ska hushålla med markoch vattenområden och den fysiska miljön i övrigt. Sävsjö - Fördjupad beskrivning av e n kulturmiljö a v riksintresse - Lä nsstyrelsen i Kronobergs lä n 201 4 Sida 9 av 25 RIKSINTRESSANTA FORNLÄMNIN GSMILJ ÖER Fornlämningar skyddas av 2 kap Kulturmiljölagen, och det är enligt denna lag förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning utan Länsstyrelsens tillstånd. En fornlämning, eller en fornlämningsmiljö som ingår i ett riksintresse har ett kulturhistoriskt värde genom att den, tillsammans med naturgeografin och det omkringliggande kulturlandskapet, gör att ett betydelsefullt historiskt skeende särskilt väl kan läsas i dagens landskap. I ett tillståndsärende som rör en riksintressant fornlämning eller fornlämningsmiljö är det därför särskilt viktigt att bedöma fornlämningen i relation till den 1iksintressanta heliletsmiljön. Om fornlämningen är ett bärande utttyck för riksintresset kan ett tillstånd som beviljar att fornlämningen ändras eller tas bort innebära påtaglig skada på rilrnintresset. Ungefär 600 av Sveriges 1650 riksintressen har kategoriserats som fornlämningsmiljöer, och här utgör fornlämningsbilden en av motivgrunderna till utpekandet av miljön. Ca två tredjedelar av dessa utgörs av miljöer med lång bebyggelsekontinuitet där fornlämningsbilden utgör en riksintressant aspekt av flera . Dessa miljöer utgörs ofta av odlingslandskap, central- eller dalgångsbygder, slotts- och herrgårdslandskap och sockencentrum där fornlämningsmiljön markerar landskapets långa tidsdjup. Ungefär en tredjedel av dessa 600 ril{sintressen utgörs av helt förhistoriska miljöer. Det kan vara boplatsområden längs kusterna, delar av hällkistestråket eller järnålderns gravfältsområden. I urvalet finns även flera agrara fornlämningsmiljöer som visar på brukningsformer från äldre järnålder och framåt. De miljöer som helt utgörs av fornlämningsmiljöer har i många fall pekats ut som ril\:sintresse framförallt på grund av deras värde som vetenskapliga referensobjekt där det förhistoriska samhällets kulturformer och ekonomiska och sociala system kan studeras. Vid utpekandet av rilrnintressen prioriterades komplexa miljöer där de fasta fornlämningarnas relation sinsemellan och till naturmiljön var särskilt tydlig. Det var inte i första hand koncentrationer av fornlämningslokaler som avsågs, utan snarare miljöer som utgjordes av naturligt -topografiskt och ekologisktavgränsade landskap såsom kustavsnitt, åsqggar eller dalgångar, och vilka uppvisade komplexa kombinationer av fornlämningar. Sambanden kunde vara synkrona (samtida system av t.ex. bosättning, näringsverksamhet, kommunilrntioner) eller diakrona (utveckling inom ett landskapsrum under en lång tidskontinuitet). Fornlämningsbeståndet behövde inte vara extremt tätt eller stort. Även miljöer där en enskild fornlämning av högt kulturhistoriskt värde fordrade ett större terrängavsnitt för att vara möjlig att uppfatta i kulturlandskapet kunde utpekas som rilrnintresse. Vid klassificering av vetenskapligt lilnrärdiga miljöer spelade miljöns pedagogiska aspekter in. En väl vårdad och tillgänglig miljö med en lättförståelig historisk identifikation i landskapet skulle prioriteras. Sävsjö - Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse - Länsstyrelse n i Kronobergs län 20 14 Sida 10 av 25 UTGÅ NGSP UNKTER NA I SÄVSJÖ I Uppvidinge kommun finns två riksintressen för kulturmiljövård, Sävsjö och Granhult samt utredningsområdet Hohult by, vars status som riksintresse behandlas under 2014. Granhult och Hohult har tidigare fått fördjupade beskrivningar, och Länsstyrelsen har beställt en fördjupning av Sävsjö av flera anledningar. Dels för att färdigställa fördjupade underlag för kommunens samtliga riksintressen, dels för att Sävsjö utgör en av länets viktigare agrara fornlämningsmiljöer. Uppvidinge kommun har tidigare uppgett (Länsstyrelsens intervjuundersökning 2012) att det råder ett lågt exploaterings tryck i anslutning till kommunens riksintressen, och att man sällan hanterar plan- eller bygglovsärenden inom dessa områden. Hanteringen av riksintressen och ansvarsfördelningen med Länsstyrelsen upplevs som tydlig, det som ändå kan upplevas som problematiskt med riksintressena är att de ofta utgörs av stora områden där en konkret definition av värdet saknas. Det är därför svårt att veta vad man ska förhålla sig till i ett eventuellt plan-, lov- eller tillståndsärende. Sävsjö är en väfäänd fornlämningsmiljö som har utgjort föremål för flera undersökningar och som använts som ett illustrativt och pedagogiskt fossilt odlingslandskap inom den agrarhistoriska forskningen. Miljön har stora pedagogiska värden, villrn forntsätter betesdrift och slåtter samt informationsinsatser. Det finns potential att, genom oWrn åtgärder, stärka miljöns pedagogiska värden och dess attraktivitet som besöksmål. PLANLÄGE, PROGRAM OCH ÖVRIG LAGSTIFTNING Uppvidinge kommuns översil{tsplan (2011-2016) behandlar riksintresset Sävsjö i kapitlet om Allmänna intressen, Kulturmiljövård (kap 6). Kommunens ställningstagande gällande riksintresset formuleras såhär: Ko1m1m11e11s ställ11i11gstaga11de Sävgo· säteri De fossila od/i11gsla11dskapet norr 01v A/ghllitsvägen i Sävgo· är ka11ske det mest omfattande i Sverige och dätfo"r av 11atio11e/lt i11tresse. Ge110111 1111dersiikni11gar i S ä1;gii och Gra11h11/t har vi fått en bred k1111skap 0111 jämåldems och medeltidens åkerbrttk i Sverige. S äv.[jb' är ett av ca 30 1iksi11tresseområde11 fiir k1t!t11rmi!Jö"vårde11 so111.fin11s i Kronobergs län. Avgrä11s11i11gen fager i sto1t sett det fossila od!ingslandskapetjämte sätedets 11är111aste inägor ner till de11 gamla vägsträck11i11ge11 i söde1: Färs/ag: Fottsatt hävd av det gamla od/ingsla11dskapet Området omfattas inte av detaljplaneläggning eller områdesbestämmelser. Sävsjö finns beskrivet i kommunens kulturmiljöplan från 2000, samt i det regionala kulturmiljöprogrammet som återfinns på Länsstyrelsens webbsida. Fornlämningsmiljön omfattas i övrigt av 2 kap kulturmiljölagen, i villcen skydd av fornlämningar regleras. Sävsjö - Fördjupad b eskrivning a v e n kulturmiljö a v riksintresse - Länsstyre lse n i Kronobergs län 2014 Sida 11av25 KULTURH ISTOR ISK ANALYS DEN REG IONALA SKALAN Nordöstra Kronoberg präglas av ett storskaligt, kuperat landskap, rikt på sjöar och skogsområden. Uppvidinge kommun ligger på sydsvenska höglandets östra sida, och innehåller de högst belägna punkterna i länet med nivåer upp till 300 m över havet. Kommunen tillhör det område som har störst andel produktiv skogsmark av landarealen i hela södra Sverige. Jordbrukslandskapet är i motsvarande grad en marginell del av kommunens areal. De förhistoriska gravarnas ålder och utbredning. Byarnas storlek och utbredning. Rekonstruerade utifrån fastighetsbeteckningen på ekonomiska kartan 1950. Ängsmarkens andel av inägorna 1865. Källa: Stefan Höglin, Länsöversikt Kronobergs län, 1998 Kronobergs län utmärks av två centralbygder, ett i väster som i stora drag breder ut sig kring Ljungby med omnejd och ett i öster som breder ut sig kring Växjö och Alvesta. Här har odlingsförntsättningarna varit relativt goda och koncentrationen av bebyggelse i form av både byar och herrgårdar, kommunikationsleder och sockencentrum har traditionellt sett varit högre här än i centralbygdernas utkanter. I centralbygderna finns även de äldsta och tätaste spåren av förhistorisk bosättning, samtidigt har spåren av äldre tider i högre grad odlats bort i dessa delar än i länets mer rnarginella delar. Sävsjö ligger i utkanten i det forntida Värends centralbygder. Bosättningshistorien går tillbaka till ål:l.ninstone järnålder och har sannolikt haft en kontinuitet fram i historisk tid. Det marginella läget och den negativa jordbrnksutvecklingen i modern tid har inneburit att spåren efter bosättningshistorien och landskapsutnyttjandet i större omfattning än i mer centrala delar fmns bevarade i form av exempelvis förhistoriska gravar och spår efter forntida odlingslandskap (fossil åkermark). Den fossila åkermarken har i kommunen en av sina största utbredningar i landet. Till skillnad mot centralbygderna har jordbrnket traditionellt sett dominerats av djurhållning, och ängs- och hagmarkerna har do1ninerat över odlingsmarkerna. Också byarnas storlek vittnar om bygdens gränskaraktär, och i dessa delar av Uppvidinge har mindre byar eller ensamgårdar traditionellt sett dominerat bebyggelsebilden. Jordbrnksnäringen har kompletterats av skogsnäringar som tjärproduktion och kolning till kringliggande järnbrnk. Sävsjö - Fördjupa d b eskrivning a v e n kulturmiljö a v riksintresse - Lä nsstyre lsen i Kronobergs lä n 2014 Sida 12 av 25 DE N LOKALA SKALAN LANDSKAPET IDA G Sävsjö ligger på en svagt kuperad höjdrygg som mot nordost sluttar ned mot Sävsjön. Den öppna odlingsmarken runt Sävsjö säteri sträcker sig ned till sjön och omgärdas mot vägen av imposanta stenmurar. Norr och väst om den brukade marken finns stora arealer med ängs- och betesmark med inslag av ek och hassel. Bebyggelsen består av två bostadshus, ett mindre hus längs infartsvägen samt, på platsen för det gamla säteriets mangårdsbyggnad, en större villa från 1900-talets andra hälft. En alle och breda stenmurar leder upp mot bebyggelsen. Vid infartsvägen ligger även ekonomibyggnaderna till vilka en fågata med breda stenmurar ansluter. I fornlämningsmiljön ingår ett omfattande sammanhängande system av fossil åkermark med jordvallar, terrasser, stensträngar och rösen, fägator, en övergiven bytomt med ett tiotal husgrunder samt ett gravfält med ca 40 stycken runda stensättningar. Den fossila åkermarken är särskilt synlig i hagmarken nordväst om åkermarken, men stora arealer forts ätter även in i skogsmarken norr om gården. Sydöst om inägorna finns bytomten med intilliggande gravfält, även här finns system med fossil åkermark. Sävsjö - Fördjupad b eskrivning av en kulturmiljö av riksintresse - Länsstyre lsen i Kronob ergs lä n 201 4 Sida 13 av 25 KORT HISTORIK En ovanligt stor by på medeltiden 1600-tal: Sävsjö sä teri bildas, byn avhyses Jordbruket inriktas mot djurhållning, och den gam la åkermarken omvandlas till ängs- oc h betesmark Järnåldermedeltid: Ett ovanligt omfattande åkersystem Stor by redan under yngre järnå lder Jordbruk bedrivs inom ramen för järnå ldern s inledning - inga större förändringar under mede ltid Sävsjö omnämns första gången i skriftliga källor 1424. Vid medeltidens slut bestod Sävsjö av sex hemman och var därmed en ovanligt stor by i en region som i övrigt dominerades av ensamgårdar och byar med en till två hemman. Till byn hörde både rättigheter till ålfiske och kvarnar, de senare belägna vid nuvarande Sävsjöström. På 1640-talet grundar översten i Kronobergs regemente, Håkan Nilsson Skytte, ett säteri i Sävsjö och i samband med säteribildningen avhystes byn och dess marker uppgick under säteriet. Säteribildningen innebar en omställning av jordbruket ur flera aspekter. Jordbruket kom att framförallt inrilctas mot djurhållning, vilket var vanligt i dessa mer marginella delar av länet, och stora delar av den gamla åkermarken omvandlades till ängs- och betesmarker. Omställningen till djurhållning innebar att stora delar av det förhistoriska och medeltida åkersystem som hörde till byn Sävsjö fick ligga kvar i landskapet. Delar av inägorna fortsatte dock att brukas, och dessa har slagits samman och successivt rationaliserats och röjts på sten fram till på 1900-talet. Säteriperioden på Sävsjö blev dock förhållandevis kort, och på 1760-talet byggdes ett corps de logi invid järnbruket i Sävsjöström. Medelpunkten i Sävsjö godskomplex förflyttas därmed till Sävsjöström medan den gamla sätesbyggnaden på Sävsjö blev bostad till gårdsrättaren och han familj. Gården förföll och på 1860-talet revs de ursprungliga herrgårdshusen. Under 1950-talet byggdes den nuvarande huvudbyggnaden. Genom omfattande arkeologiska undersökningar under sent 1970-tal har Sävsjös utveckling före 1400-talet kunnat studeras. Undersökningarna visar att byn troligen var mycket stor under yngre järnåldern, och att stora delar av åkermarken röjdes redan under äldre järnålder. Anläggandet av odlingsmarken skedde troligen i två etapper, vilka följer och återspeglar byns tillväxt och behov av större odlingsmarker mot järnålderns slut. Det verkar ha funnits en första anläggningsfas kring år 0 då åkrar för permanent åkerbruk togs upp, och en mer expansiv fas under yngre järnålder (ca 700-1050 e Kr). Under den senare fasen tycks odlingsmarken ha omorganiserats och utvidgas, troligtvis för att motsvara den växande byns behov. Att döma av åkermarkens omfattning under yngre järnålder förefaller byn då ha varit lika stor eller till och med större än den var på 1400-talet. Odlingslandskapet bör därmed ha nått sitt maximum redan under förhistoriskt tid Senmedeltiden (1350-1520) tycks, precis som i resten av Europa, ha utgjort en period av stagnation. Fram till 1600-talets slut och byns avhysning genomförs inga större förändringar, utan jordbruket bedrivs inom ramen för den indelning som etablerades under järnåldern. Akersystemet har dock troligen utvecklats under tid, och åkertegar har tillkommit efterhand eller delats, slagits samman och omformats i takt med olika arvsskiften. Sävsjö - Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av ri ksin tresse - Länsstyrelsen i Kronobergs län 20 14 Sida 14 av 25 Säterib ildn in gen - orsaken till det välbevarade fossila odlin gslandskape t Säterbildningen är ur flera aspekter orsaken till att så stora delar av den fossila åkermarken finns kvar i landskapet. Omställningen till djumppfödning i kombination med en godsekonomi som medgav att delar av den odlingsbara marken kunde läggas om till betesmark är en aspekt. På gmnd av säterbildningen har marken inte heller påverkats av 1800-talets skiftesreformer, vilka i de flesta bymiljöer ledde till att den historiska indelningen av marken försvann. Samtidigt innebar förflyttningen av godsets medelpunkt till Sävsjöström att ägorna inte har rationaliserats i den grad som skett på många andra herrgårdar. DET FOSSILA ODLINGSLANDSKAPETS INNEHÅLL Fornlämningsmiljön i Sävsjö omfattar ca 75 ha, varav 25 ha utgörs av den fortfarande bmkade åkermarken, och innehåller flera olika typer av lämningar. Den fossila odlingsmarken består av ett omfattande system av övergivna åkrar där långsmala tegar avgränsas av jordvallar, terrasser, stensträngar och odlingsrösen. Där finns även tre stycken längre hålvägar, husgmnder efter ett tiotal hus samt gravar. Mellan den s.k. boil1agen, där bytomten och gravfältet ligger, och de största arealerna av fossil odlingsmark ligger säteriets stenröjda åkrar. Även denna mark har sannolikt ingått i byns inägor, men den äldre tegindelningen har odlats bort under moderniseringarna av marken under 1600-tal - 1900-tal. Sävsjös fossila odlingsmark upptäcktes under fornminnesinventeringarna på 1970talet2, och har därefter utgjort ett viktigt studieobjekt för den agrarhistoriska forskningen. Fram till undersökningarna av Sävsjö och Granhult 1977-78 hade bandparceller uteslutande hittats i anslutning till medeltida eller senare byar, och den enhetliga bilden var att dessa hörde samman med nyuppodling under vilcingatid och medeltid. 3 Indelningen av odlingsmarken i bandparceller sattes i samband med införandet av två-och tresädet under medeltiden, d.v.s. bruket att låta odlingsmarken ligga i träda vartannat eller var tredje år. Den förändrade odlingsrytmen med regelbunden träda frigjorde områden på inägorna som därmed kunde utnyttjas till bete. Detta krävde dock att de partier som bar säd var tvungna 2 Åren 1977-1978 genomfördes undersökningar av Sävsjö och Granhults fossila åkermarker. Arbetet ledde till att lämningarna karterades och tidsbestämdes genom både fosfatkarteringar och C14- bestämningar av kol i och under de terrasser, vallar, och odlingsrösen som undersökts. Undersökningarna genomfördes med finansiering från Uppvidinge kommun, Smålands Museum, Riksantikvarieämbetet och Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. Undersökningarna leddes av Lennart Klang, och resultaten presenterades bl.a. i en artikel i Kronobergsboken 1979-1980. 3 Widgren, Mats (1997). Fossila landskap : en forskningsöversikt över odlingslandskapets utveckling från yngre bronsålder till tidig medeltid. Stockholm : Univ., Kulturgeografiska inst. Sävsjö - Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av rik sintr"esse - Länsstyrelse n i Kronobergs län 2014 Sida 15 av 25 att fredas från boskapen. Teorierna om bandparcellernas samband med införandet av ensädet byggde på erfarenheter gjorda på andra håll i Sverige. Dateringen av Sävsjö till äldre och yngre järnålder ändrade den kronologiska uppfattningen av fenomenet bandparceller. Trakterna kring Uppvidinge har dessutom dominerats av ensäde, utan någon regelbunden träda och därmed utan behov av mer avancerad uppdelning av gärdesstrukturen. Sammantaget innebar undersökningarna av Sävsjö och Granhult att forskningens tollming av bandparcellernas betydelse radikalt ändrades. Denna typ av indelning av åkermarken har därefter snarare tollrnts som en ägoindelning av marken än en uppdelning mellan olika gärden. 4 Med en sådan tollming är bandparcellerna ett uttryck för den ekonomiska och sociala organisationen i en by från järnålder till medeltid. 4 lbid. Sävsjö - Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av ri ksinfresse - Länsstyre lsen i Kronobergs län 20 14 Sida 16 av 25 Stora odlin gsrösen har skapats kring större fa sta ste nar m e llan eller i parcellerna (åkertegarn a ). Många är stora, och kan uppgå till 3-5 meter i diameter. De lå ngs träckta parcellerna avgränsas av jordvallar och terrasskanter, vilka bildats som en fö ljd av många års jord bearbetning med årder. Jordvallarna har i många fall förstärkts genom att röjsten har lagts längs tegarnas ytterkanter. De långsmala tegarna och åkersystemets strukturer är vä l synliga i dagens landskap, men kräver ett vä lhävdat la ndskap för att Sammanhängande och tota /röjda åkrarna på de t gamla sä terie ts inägor kon trasterar mot det fossila odlin gslandskapets sm åskalighet oc h m å nga landskapsele ment. De t fossila landskapets rösen och stens trängar har röjts från markerna och bidragit till säteriets stenm urar. De storslagna stenmurarna längs m ed åkrarna visar hur stenbunden marken varit. Sävsjö - Fördjupad beskrivnin g av e n kulturmiljö av riksintresse - Länsstyre lse n i Kronobergs län 20 14 Sida 17 av 25 Karterin g utförd vid undersökningarna 1977, originalkarta återfinns i Kronobergsboken 1979-80 FOSSILA ODLI NGSR ESTER I KULT RLANDSt<A:PET VIO SÄ\15 .!I Ö SÄTERI; L'ENHOVOA SOCl<Et, KRONOB'ERGS LÅN li:i<llll'l Kar1• rat r;, fiut nr 19'1? l'1'1a HQlrnquist. t~n:ort KLO rtjj ncll Bo z ~ ~ r1u I '· "· .. " '· u 1: :l 'i .·. :-: i l t '" II .,,' '" f ,~ ... -· r· :i,.. Ev l . ~1 I I I> I.. 11 u,_- .. :;- -- - - -- ~ I l I Sävsjö - Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksinfresse - Länsstyrelsen i Kronobergs län 20 14 Sida 18 av 25 BEDÖMNIN G MILJÖNS RIKSINTRESSANTA VÄRDE Kulturmiljön i Sävsjö är ett tydligt exempel på hur en förändring av den sociala strukturen från bondby till säteri påverkar landskapet och dess utveckling, bland annat uttryckt genom ett av Sydsveriges bäst bevarade fossila odlingslandskap med höga pedagogiska värden. 5 Det fossila odlingslandskapet i Sävsjö är ett ovanligt välbevarat exempel på en sammansatt och komplex odlingsstiuktur från tiden innan det moderna jordbrnket. I Sävsjös fossila åkermarker är det därför, tack vare säteribildningens effekter på landskapet, möjligt att se ett exempel på hur odlingslandskapen har sett ut över hela det sydsvenska höglandet fram till skiftesreformernas stora omdaning av odlingslandskapet. Stiukturerna i den fossila åkermarken är väl synliga i landskapet även för en bredare allmänhet, även om de kräver förklaring för att kunna förstås. Den byggda miljön på säteriet är kraftigt förändrad och ingår inte i det befintliga rilrnintresset. Säteristrukturen, med alleer, sammanslagna och totalröjda odlingsmarker, stenmurar och storslagen fägata ut till betesmarkerna, är dock väl synlig och utgör en kontrast och förldaring till det bevarade fossila odlingslandskapet. En omformulering av rilrnintressebeskrivningen föreslås så att säteribildningens effekter på landskapet tas med, se vidare under förslag på ändring. Fornlämningsmiljön i Sävsjö är ett av de rilcsintressen som framförallt pekats ut på grnnd av dess vetenskapliga värde för den kulturhistoriska forskningen. Miljön har utgjort ett viktigt studieobjekt för den agrarhistoriska forskningen, och i den ovanligt komplexa miljön finns fortsatt potential att utvinna kunskap om bl.a. en bys sociala organisation under järnålder och medeltid, och jordbrukets utvecl<ling från äldre järnålder och framåt. Ur ett vetenskapligt hänseende är det därför framförallt fornlämningsmiljön som är vfä:tig. SÄRSKILD BEDÖMNING AV LÄMPLIG SKYDDSFORM/LAGRUM FÖR ATT HANTERA SÄVSJÖ Enskilda fornlämningar och fornlämningsmiljöerna i Sävsjö omfattas av 2kap Kulturmiljölagen. Bestämmelserna innebär ett starkt skydd och alla ingrepp som berör en fornlämning är tillståndsplik:tiga. Till varje fornlämning hör även ett så stort område rnnt själva lämningen som behövs för att fornlämningen ska bevaras. 5 Från det regionala kulturmiljöprogrammets beskrivning av Sävsjö, http ://la nsstyrelsen .se/kronoberg/Sv/sam ha llsplanering-ochku Itu rm i lj o/ku Itu rmi ljoprogra m/u ppvidi nge/Pages/savsjo. aspx Sävsjö - Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse - Länsstyre lsen i Kronobergs län 2014 Sida 19 av 25 Fornlämningarnas samband med varandra och med andra delar av kulturmiljön och naturmiljön regleras inte inom 2kap KML. För att hantera landskapet som helhet, d.v.s. det fossila odlingslandskapet, bytomten, gravfältet och dess relation till varandra är rilrnintressesystemet ett lämpligt verktyg. Riskintresseutpek~ndet innebär även att kulturmiljön i Sävsjö visar en bärande aspekt av landets historia, och att miljön fortsatt ska vara möjlig att uppleva och studera. Det innebär att tillstånd om att rubba, gräva bort eller på annat sätt skada en fornlämning (enligt 2 kap KML) som hör till rilcsintresset troligen inte kan beviljas utan att medföra påtaglig skada. FYSISKA UITRYCK I LANDSKAPET Ett sammansatt och välbevarat odlingslandskap från järnå lder till medeltid • Bytomt med husgrunder och intilliggande gravfält, belägna på små bergryggar söder om Sävsjön. Fossil åkermark i direkt anslutning. • Ett omfattande område med bandparceller och jordvallar, terrasser, stensträngar, stenrösen och hålvägar, beläget i område som sedan 1600talet brukats som hagmark. • Parcellernas indelning, utbredning och sammansättning. • Bytomtens, gravfältets och den fossila odlingsmarkens förhållande till varandra. • Övergivna åkersystem med terrasser, vallar, odlingsrösen m.m. utanför det karterade området, i skogsmark norr om gården. (utbredning ej klarlagd) Omställning frå n bymiljö till sä teri, och sä teribildnin gens konserverande e ffekt på landskapet6 6 • Hagmarkerna med rik förekomst av ek och hassel, samt den monumentala fägatan som leder från säteriets ladugård till ängsmarkerna. • Sammanhängande och totalröjda åkermarker mellan den historiska bytomten och det fossila odlingslandskapet. • Säteristrukturen med den av alleer och stenmurar inramade uppfartsvägen, ekonomibyggnader och bostadshusets placering. Gäller vid föreslagen ändring av riksintresset Sävsjö - Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse - Länsstyrelsen i Kronobergs län 2014 Sida 20 av 25 RIKTLINJ ER Att ta tillvara ett riksintresse i planering eller projektering handlar dels om att utnyttja värdenas potential för en hållbar utveckling, dels om att förhindra påtaglig skada. En åtgärd får, enligt miljöball(en 3 kap 6 §,inte leda till att riksintresset påtagligt skadas. Samtidigt bär ett riksintresse på resurser och möjligheter som ska tas tillvara i samhällsplaneringen. Följande filtlinjer ger ett antal exempel på hur skada kan undvilrns, och miljön vårdas, stärkas och utvecklas: 7 • Ett aktivt bete är grundläggande för att den fossila åkermarken ska vara syn- och upplevelsebar. Fornvård av gravfält och bytomt skulle öka miljöns pedagogiska värde. • Den fossila åkermarken, bytomten och gravfältet tillhör rilrnintressets bärande värden. Tillstånd enligt 2 kap KML om att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra en av rilrnintressets fornlämningar bör i regel inte beviljas. • Utgrävningar som syftar till forskning kan genomföras under förutsättning att undersökta element återställs. • Åtgärder som försvårar läsbarheten av sambandet mellan bytomten, gravfältet och den fossila odlingsmarken ska undvikas. Det kan tex. gälla avstyckningar av den nu aktiva åkermarken för ny bebyggelse eller igenplantering av åkermark. • Avstyckningar, rivningslov eller bygglov som minskar förståelsen av säteristrukturen ska undvikas. Gårdens ensamliggande läge, huvudbyggnadens placering, ekonomibyggnader, infartsvägen, fägatan är vil(tiga delar av säteristrukturen. 7 • Området är delvis skyltat, men skyltmaterialet kan uppdateras och kompletteras, bl.a. med skisser eller illustrationer över hur området som helhet - med by, gravfält och marker kan ha sett ut. Fortsatt skyltning, ett aktivt bete på markerna och underhåll av den anlagda vandringsstigen är viktiga förutsättningar för miljöns pedagogiska värde. • En plan för vård och tillgängliggörande kan med fördel upprättas, denna bör involvera både fastighetsägare, Uppvidinge kommun och Länsstyrelsen. • Bandparcellernas utbredning utanför det karterade området bör utredas. Gäller vid föreslagen ändring av riksintresset Sä vsjö - Fördjupad beskri vning av e n kulturmiljö av riksintresse - Lä nsstyre lse n i Kronobergs län 2014 Sida 21 av 25 FÖRSLAG PÅ ÄNDRIN G AR Sävsjö [G 33] (Lenhovda sn) 1\1oti11e1i11g. Ett av Sydsveriges största sammanhängande och bäst bevarade och mest illustrativa fossila odlingslandskap från järnålder och medeltid (Forn- och medeltida agrar miljö) . Utl1]'tk foi· 1iksi11tresse/: Omfattande, fossilt odlingslandskap i nuvarande ängs- och hagmark, med fossila åkrar i form av bandparceller anlagda under järnåldern, stensträngar, odlingsrösen, stenmurar och vägsystem samt ett järnåldersgravfält, allt kopplat till den på 1600-talet övergivna byn Sävsjö, vars medeltida tomt, med rötter i järnåldern, ingick i området • Nuvarande riksintressebeskrivning beskriver väl fornlämningsmiljöns riksintressanta värde och fysiska uttryck i landskapet. Riksintresset omfattar, i sin nuvarande formulering, inte säterbildningen som förutsättning för det fossila odlingslandskapets bevarande. • En ändring av rilrnintressebeskrivningen föreslås så att hela utvecklingen från odlingsmarkens anläggande under järnålder till säteribildningen på 1600-talet innefattas. Denna något vidare värdebeskrivning stämmer överens med det regionala kulturmiljöprogrammets beskrivning av området. En sådan ändring innebär att säteristrukturen och dess påverkan på landskapet, med omläggning av den gatnla åkermarken till ängsmark samt rationalisering av en mindre del av inägorna ingår bland rilcsintressets uttryck. Förslag ny riksintresse beskrivning: Motivering: Ett av Sydsverige största sammanhängande och mest illustrativa fossila odlingslandskap från järnålder och medeltid, där omställningen från bondby till säteri har varit den främsta orsaken till den fossila odlingsmarkens bevarande. (Odlingslandskap, fornlämningsmiljö) Uttryck: Omfattande, fossilt odlingslandskap i nuvarande ängs- och hagmark, med fossila åkrar i form av bandparceller anlagda under järnåldern, stensträngar, odlingsrösen, stenmurar och vägsystem samt ett järnåldersgravfalt, allt kopplat till den på 1600-talet övergivna byn Sävsjö, vars medeltida tomt, med rötter i järnåldern, ingår i området. Säteristrukturen med den av alleer och stenmurar inramade uppfartsvägen, ekonomibyggnader och bostadshusets placering samt sammanhängande och totalröjda åkermarker mellan den historiska bytomten och det fossila odlingslandskapet. KONSEKVENSER Föreslagen ändring av rilcsintressebeskrivningen innebär en vidare definition av det riksintressanta värdet. Ändringen bedöms kunna få vissa konsekvenser för hantering av t.ex. bygg- och rivningslov inom säteriets gårdsbebyggelse. Det kan t.ex. handla om avstyckningar eller bygglov för ny bebyggelse, i sådana fall då det Sävsjö - Fördjup ad b eskrivnin g av en kulturmiljö a v riksintresse - Länsstyre lse n i Kronoberg s län 20 14 Sida 22 av 25 handlar om ett sådant antal eller sådan placering att läsbarheten av säteristrukturen försämras. Ny bebyggelse, ombyggnad av befintlig bebyggelse eller andra åtgärder som inte påverkar själva säteristrukturen påverkar inte riksintresset. Sävsjö - Fördju pa d b eskrivning av en kulturmiljö a v riksintresse - Lä nsstyre lse n i Kro nobergs lä n 20 l 4 Sida 23 av 25 KÄLLFÖRTECK NI NG Johansson, Lennart (red.), La11de11 k1i11g gö·ama, en hist01ia om Kronobergs län i ett må11gt11se11ihigt p erspektiv, Kronobergs boken 1999-2000 Höglin, Stefan Agrarhistonsk la11dskapsa11afys, Kro11obe1gs lä11. Länsöversikt. Raä 1998 Klang, Lennart, S ävgö· och Granhtt!t i Uppvidi11ge härad - ex empelpå fossila k 11/tmia11dsk ap, Kronobergsboken 1979-80 Klang, Lennart, Forsk11i11g oJJJ Sävgö· i Le11hovda socken - e11 jämåldersqy med 1111ikt fä!t1JJate1ial, Lenhovdakrönikan 1984 Smålands museum, Större område av betydelse för kulturminnesvården i Lessebo, Uppvidinge, Emmaboda och N ybro kommuner, Kulturhistorisk utredning nr 3, 1979 Widgren, Mats, Fossila landskap: en forskningsöversikt över odlingslandskapets utveckling från yngre bronsålder till tidig medeltid. Stockholm: Univ., Kulturgeografiska inst. 1997 FMIS, Riksantilcvarieämbetet, http:/ /www.fmis.raa.se/ cocoon/ fornsok/ search.ht:J.nl Ko mmun a la pla ner oc h program : Översil<:tsplan 2011-2016 Kulturarv att vårda - kulturmiljöplan för Uppvidinge kommun, 2000 Lä nss tyre lse n I Kro nobergs lö n: I Vi!Jdes fotspå1:· Bland hengårdar i Kro11obe1gs län, 2003 Kro11obe1gs Nat111~ Natmvådsprogra111 fa"r Kro11obe1gs lä11, 1989 Regio11a/t Ku/tmmi!Jöprogram, http:/ /lansstyrelsen.se/KRONOBERG/SV /SAMHALLSPLANERING-OCHKULTURMILJO/KULTURMILJOPROGRAM/Pages/default.aspx Sävsjö - Fördjupad beskrivning av e n kulturmiljö av riksintresse - Lä nsstyrelsen i Kron obergs lä n 201 4 Sida 24 av 25 1 (3) REMISS Datum Ärendenummer 2015-06-30 436-3240-15 Uppvidinge komml~~·J· Box 59 364 21 ÅSEDA 1 • H " REMISS ANGÅENDE FÖRDJUPAD BESKRIVNING AV SÄVSJÖ, KULTURMILJÖ AV RIKSINTRESSE Länsstyrelsen översänder den nyligen framtagna fördjupade beskrivningen av Sävsjö, kulturmiljö av riksintresse. Länsstyrelsen föreslår ändringar av riksintressets värdetext och inhämtar härmed kommunens synpunkter. Synpunkterna ska vara Länsstyrelsen tillhanda senast den 1 oktober 2015. BESKRIVNING AV ÄRENDET Länsstyrelsen i Kronobergs län arbetar, sedan 2008, med att förbättra informationen kring länets kulturmiljöer av riksintresse. Flera intervjuundersökningar har genomförts med länets kommuner angående hanteringen av dessa områden. Undersökningarna visar att kommunerna generellt upplever svårigheter i samband med planeringen inoni kulturmiljöer av riksintresse. Man efterfrågar därför ett förtydligande av riksintressets motivering, värdekärnor och avgränsning. Genom intervjuundersökningarna upprättades även en prioriteringslista över länets riksintressen med exploateringstlyck Länsstyrelsen har valt att arbeta efter en metod där fokus ligger på en kontinuerlig dialog mellan stat och aktuella kommuner. Mot den bakgmnden har en dialogmodell där fördjupningen muntligt framställs med hjälp av en Power Point-presentation för folkvalda och tjänstemän utvecklats. Enligt modellen utgår fördjupningen från Riksantikvarieämbetets motivtext och befintligt källmaterial. Användningen av bilder och kartmaterial är central i Länsstyrelsens presentationsmodell, och syftar till att förbättra dess pedagogiska kvalitet. Föreliggande rapport baseras på den muntliga presentationen, och utgör den skriftliga redovisningen av den fördjupade beskrivningen. Vissa nya frågeställningar kring riksintressets värdetext har uppkommit i samband med arbetet. Förslagen till ändringar kommer att diskuteras och formaliseras i samråd med Riksantilwarieämbetet och berörd kommun. Postadress 351 86 VÄXJÖ Kontakt i detta ärende Heidi Vassi Gatuadress Kungsgatan 8 Telefon 010-223 70 00 Telefax 010-223 72 20 E-post [email protected] Webbplats www.lansstyrelsen.se/kronoberg 2 (3) REMISS Datum Ärendenummer 2015-06-30 436-3240-15 Utredningen föreslår att: • Nuvarande riksintressebeskrivning beskriver väl fornlämningstniljöns riksintressanta värde och fysiska uttiyck i landskapet. Riksintresset omfattar, i sin nuvarande formulering, inte säterbildningen som föiutsättning för det fossila odlingslandskapets bevarande. En ändring av rilrnintressebeskrivningen föreslås så att hela utvecklingen från odlingsmarkens anläggande under järnålder till säteribildningen på 1600talet innefattas. Denna något vidare värdebeskrivning stämmer överens med det regionala kulturtniljöprogrammets beskrivning av området. En sådan ändring innebär att säteristrukturen och dess påverkan på landskapet, med omläggning av den gamla åkermarken till ängsmark samt rationalisering av en mindre del av inägorna ingår bland rilrnintressets uttiyck. Gällande motivtext S ävgö' • Motiveting: Ett av Sydsveriges största sammanhängande och bäst bevarade och mest illustrativa fossila odlingslandskap från järnålder och medeltid (Forn- och medeltida agrar miljö). • Uttryck far riksintresset: Omfattande, fossilt odlingslandskap i nuvarande ängs- och hagmark, med fossila åkrar i form av bandparceller anlagda under järnåldern, stensträngar, odlingsrösen, stenmurar och vägsystem samt ett järnåldersgravfålt, allt kopplat till den på 1600-talet övergivna byn Sävsjö, vars medeltida tomt, med rötter i järnåldern, ingick i området. Fiirslag till i!J motivtext S ävgö' • Motiveting: Ett av Sydsverige största sammanhängande och mest illustrativa fossila odlingslandskap från järnålder och medeltid, där omställningen från bondby till säteri har varit den främsta orsaken till den fossila odlingsmarkens bevarande. (Odlingslandskap, fornlämningstniljö) • Uttryck: Omfattande, fossilt odlingslandskap i nuvarande ängs- och hagmark, med fossila åkrar i form av bandparceller anlagda under järnåldern, stensträngar, odlingsrösen, stenmurar och vägsystem samt ett järnåldersgravfält, allt kopplat till den på 1600-talet övergivna byn Sävsjö, vars medeltida tomt, med rötter i järnåldern, ingår i området. Säteristrukturen med den av alleer och stenmurar inramade uppfartsvägen, ekonomibyggnader och bostadshusets placering samt sammanhängande och totalröjda åkermarker mellan den historiska bytomten och det fossila odlingslandskapet. /~11./t //~; U«~di Vass1 Läns antikvarie 3 (3) REMISS Datum 2015-06-30 Ärendenummer 436-3240-1 5 Bilaga: Rapport, Sävsjö, fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse. j ,I \I ~ REGION KRONOBERG Till ledande kommunpolitiker och tjänstemän för området folkhälsa Hej! I samband med att den länsgemensamma folkhälsopolicyn (se bilaga) ska revideras har folkhälsoberedning i Region Kronoberg önskemål om att under hösten 2015 göra kommunbesök till samtliga kommuner för att prata om det fortsatta länsgemensamma folkhälsoarbetet. För Region Kronobergs räkning deltar presidiet för folkhälsoberedningen, Michael Öberg, Pernilla Torneus och Henrietta Serrate, samt Annika Magnerot, verksamhetschef för Folkhälsa och social utveckling, Vi rälmar med att besöket tar cirka en timme. Vi hoppas att ni vill träffa oss! Här nedan finns ett antal förslag på datum och tider. Kan ni flera av datumen så går det bra att uppge det, gärna så snart som möjligt, dock senast den 1 juni. Svar lämnas till Hillevi Andersson, [email protected] 1 september (förmiddag) 3 september (eftermiddag) 14 september (förmiddag) 15 september (förmiddag) 17 september (förmiddag och eftermiddag) 18 september (förmiddag) 23 september (förmiddag) Med vänlig hälsning Michael Öberg Ordförande för Folkhälsoberedningen Satsningpå folkhälsa är en investeling. Den ger 111ä1111iskor livskvalitet och är avgö'rande for eko110111isk tillväxt, ekologisk och social 11tveckli11g i Region Kmnobet;g. Sida 1 av 1 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län med prioriteringar 2012-2015 Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla - För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län är visionen för det länsgemensamma folkhälsoarbetet. För att skapa förutsättningar att nå visionen har en länsgemensam folkhälsopolicy tagits fram. Den har utformats i samverkan och antagits av länets samtliga kommuner, landstinget, länsstyrelsen och regionförbundet. Genom att arbeta i en gemensam riktning skapar vi goda förutsättningar för enjämlik hälsa och välmående för länets invånare. Förutom egenvärdet i en god hälsa, stärker en frisk befolkning också förutsättningarna för en hållbar utveckling i regionen. Ett strategiskt val är att folkhälsopolicyn utgår från de faktorer som påverkar hälsan, istället för att utgå från sjukdom och hälsoproblem. Alla de elva nationella folkhälsomålen ligger som grund för det länsgemensamma arbetet och de insatser som blir aktuella. Under periden 2012-2015 har länets politiker valt att ha ett extra fokus på målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor och målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. Folkhälsopolicyn ligger som grund för kommande länsgemensamma och lokala handlingsplaner. Dessa ska förstärka och möjliggöra länets gemensamma utveckling. Samverkan och samsyn är nyckeln till framgång. ••Landstinget ••Kronoberg Alvesta l'iommun REGJO ~~ FÖ RB UtJ 0 ET SÖDRA SMÅLAND Lessebo Kommun Uppvidinge i( (; ~i 0-1 l ' : I LJUNGBY KOMMUN WVäxjö kommun Europas gronmte stad MARKARYDS OMMUN Älmhults kommun 3 Hälsa på lika villkor En god folkhälsa handlar om hälsa på lika villkor/är hela befolkningen. Att oberoende av ålder, kön, bostadsort, etnisk tillhörighet, språk, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionsnedsättning kunna uppnå bästa möjliga psykiska och fysiska hälsa. Detta är också det övergripande målet för folkhälsopolitiken på nationell nivå. Hälsa är ett mångfacetterat begrepp och handlar inte bara om frånvaro av sjukdom. I begreppet ligger också sådant som rör miljön, livskvalitet, relationer, förmågan att hantera livets svårigheter, att kunna förverkliga sina livsmål och ha möjlighet till meningsfull sysselsättning. Upplever man livet som begripligt, hanterbatt och meningsfullt, det vill säga har en känsla av sammanhang, har man större möjlighet att påverka sin situation och välja hälsosamma levnadsvanor. Detta gäller till exempel mat, motion och om man väljer att avstå från att använda tobak eller alkohol. Den enskildes hälsa påverkas av samhällsfaktorer som vård och omsorg, skola och utbildning, integration, arbetsmarknad och samhällsplanering med mera (figur 1). Dessa faktorer styrs av politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå. Här finns således möjligheter för samhället att påverka folkhälsan och ge förutsättningar för hälsa på lika villkor. MIUÖ l'lii\\sekonomisko strat so"' ------- i.- ; Arbets~ ; miljö / __ -.- _ . •gier __ ::--------\ ·-Hälsa-,· sjuk-och' • c_-'pondv6rd i Figur l. Faktorer som påverkar hälsan. Figur hämtad ur Folkhälsopolitisk rapport 2010. Källa G.Dahlgren och M.Whitehead. 4 Genom att rösta och engagera sig i samhällsdebatten kan den enskilde indirekt påverka de beslut som tas på politisk nivå. Delaktighet och inflytande är viktiga faktorer för hälsan för alla, både i ett övergripande perspektiv och i vardagen. När det gäller barn och unga har vuxna ett ansvar att göra dem delaktiga och att utgå från barnets bästa, i enlighet med barnkonventionen. En bra grund för ett framgångsrikt folkhälsoarbete 1 är ett gemensamt ansvarstagande mellan offentlig sektor, ideella krafter och den enskilda människan. Investering i folkhälsa Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall beräknas kosta samhället minst 120 miljarder kronor per år2 • Om ohälsan vore jämt fördelad över landet skulle detta för Kronobergs del innebära en kostnad på 2,4 miljarder kronor per år. Genom att satsa på förebyggande arbete kan dessa kostnader minskas. De långsiktiga samhällsekonomiska vinsterna står att finna i en ökad produktivitet och minskade kostnader för bland annat sjukvård och socialt stöd. Socioekonomiska beräkningar är ett sätt att värdera olika förebyggande insatser i ett ekonomiskt perspektiv. Som modellen nedan visar innebär tidiga och förebyggande insatser en direkt men kortsiktig kostnad medan det genererar vinst på sikt. Därför behövs ett långsiktigt perspektiv när kostnader för folkhälsoarbete värderas. Kostnad .. / / · Tidiga och förebyggande insatser Tid Vinst Figur 2. Figur hämtad från Folkhälsoinstitutets skrift Framtidens folkhälsa - allas ansvar. Folkhälsan kan påverkas genom politiska beslut 'och att satsa på folkhälsoarbete är en lönsam investering för framtiden. Förutom egenvärdet i en god hälsa stärker en frisk befolkning också förutsättningarna för en hållbar utveckling och tillväxt. 6 Folkhälsoarbetet i Kronobergs län När en genomgång av hälsoläget i Kronobergs län gjordes 2008 framkom det att regionen ur flera perspektiv hade en god välfärd. Stora skillnader mellan kommunerna och mellan olika befolkningsgrupper gjorde sig dock synliga3 • I det regionala utvecklingsprogrammet 2009 betonades folkhälsofrågornas betydelse för regionens utveckling och attraktionskraft i framtiden4 • En fördjupad katiläggning av folkhälsoarbetet i länet 2010 visade på komplexiteten och mängden av aktörer involverade i arbetet5 • Den visade också på behovet av en gemensam plattform för prioriteringar, samverkan samt behovet av konkreta handlingsplaner. Med kartläggningen som grund beslöt länets samtliga kommuner, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland 2011 att utforma en läns gemensam folkhälsopolicy. '.,' ',</,';,/ Vision för folkhälsoarbetetl~rJ~~ 0 .. Med policyn som grund kraftsamlarKr~p på lika villkor för alla länsinvånare; L~rJsg handlingsplaner gör ett strategisktqch;l möjligt. En övergripande dialog meJtdQ/s'q / också förutsättningar för ett resur5:~ft~~r Folkhälsoperspektivet finns med i ~llq.,b.~~ hälsa såsom samhällsplanering; infrasr! hälso- och sjukvård och soeialtjönstrritX!; ningar underlättar prioriteringar av tJäls§f~ gande insatser. 7 Länsgemensam folkhälsopolicy En länsgemensam folkhälsopolicy med efterföljande handlingsplaner gör det möjligt att kraftsamla runt folkhälsofrågorna i länet. Policyn utgår från den nationella folkhälsopolitiken med de 11 målområdena: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel (ANDTS) 6 I den länsgemensamma kartläggningen av folkhälsoarbetet prioriterade samtliga aktörer målområde 3 och 11 högst för det egna folkhälsoarbetet. Därför valdes också dessa områden som fokus för policyn. Folkhälsopolicyn bygger även på Barnkonventionen7 och den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige som antogs juni 2010. 8 8 Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Vision för målområde 3 I Kronoberg satsar vi på barn från födseln och ger varje barn möjlighet att utvecklas optimalt efter sina egna förutsättningar. Allo barn och unga • är delaktiga i frågor som berör dem, • hor tillgång till trygga vuxna och en förskola av god kvalitet, • hor en trygg skolgång, går ut grundskolan med godkända betyg och hor möjlighet att fullfölja en gymnasieutbildning, • hor möjlighet till fortsatta studier, arbete eller annan meningsfull sysselsättning efter avslutad skolgång, • hor tillgång till en positiv fritid och goda miljöer, • hor möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande, • hor tillgång till en god och lättillgänglig vård, • som riskerar ohälsa eller beftnner sig i riskmiljöer uppmärksammas i ett tidigt skede och får den hjälp och det stöd som behövs. Bakgrund Alla barn och unga har rätt att växa upp under likvärdiga villkor samt utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. En god uppväxt har stor betydelse för hälsan och i barndomen läggs grunden för framtidens levnadsvanor. Goda levnadsvanor, goda psykiska och fysiska miljöer är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv. Alla barn och unga har dock inte samma möjligheter till goda och trygga uppväxtvillkor vilket kan avspegla sig i en ojämlik hälsa. Att växa upp med bristande omsorg, utsättas för kränkande behandling, våld, missbruk, traumatiserade eller psykiskt sjuka föräldrar är betydande riskfaktorer för barnets hälsa. Fattigdom utgör också en hälsorisk för alla och drygt en tiondel av Sveriges barn lever i barnfattigdom. Att leva i ekonomiskt utsatta hushåll ökar risken för att utsättas för våld i hemmet och mobbing i skolan9 • För att kunna garantera barn och unga en trygg uppväxt krävs det att samhället kan ge generellt stöd och tidigt identifiera, ge skydd och stödja barn och familjer med svårigheter. För detta behövs en helhetssyn, kunskap och samverkan inom och mellan verksamheter. Ett extra fokus på genusperspektivet är viktigt i detta sammanhang. Varje aktör har också ett ansvar för att följa de lagliga skydd som finns inrättade t.ex. att anmäla barn som far illa. Om misstanke finns att barn och unga utsatts för brott ska utredning och insatser ske på ett barnanpassat sätt 10 • Genom att stärka barnperspektivet generellt kan barn och unga göras delaktiga i frågor som berör dem. En ökad förståelse för barns och ungas levnadsvillkor förbättrar möjligheterna att främja goda uppväxtvillkor. 10 11 Arenor för det hälsofrämjade och förebyggande arbetet De arenor där samhället kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att stärka barns hälsa är främst inom hemmet, förskolan, skolan och fritiden. Övriga arenor är hälso- och sjukvården och det offentliga rummet. Hemmet Vårdnadshavaren har det yttersta ansvaret för barnet. Samhället ska ge stöd och stärka föräldraskapet i samråd med föräldrarna. Under uppväxtåren ska barnet tillägna sig olika kompetenser och ges möjlighet till att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. En god självkänsla, förmåga till trygghet i nära relationer, förmågan att reglera känslor och fungera i sociala relationer befrämjar psykisk hälsa och är en grund för framtida hälsa. Detta utvecklas i samspel med föräldrarna och andra betydelsefulla vuxna. Förskolan En god kvalitet i förskolan ökar barnets möjligheter att utvecklas optimalt. Ju yngre barnet är och ju längre dagar det vistas på förskolan desto mer angeläget är detta. För utsatta barn är förskolan en resurs som ytterligare bör förstärkas. Utöver en hög allmän standard på förskolan behövs strategier för hur man identifierar och stödjer dessa barn. Skolan Barn och unga som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem, oberoende av social bakgrund. En god skolgång är därför en skyddsfaktor för alla. Utöver en god möjlighet till kunskapsinhämtning behövs en trygg och trivsam skolmiljö där ingen riskerar att fara illa eller utsättas för kränkningar. För att tidigt upptäcka barn som uppvisar tecken på ohälsa behövs strategier och strukturer för samverkan, stöd och hjälp. En väl fungerande elevhälsa är en del i detta. Skolan når alla barn och unga och även indirekt deras föräldrar och är därför generellt en bra arena för ett aktivt folkhälsoarbete. Alla vuxna är en resurs och arbetet kan bedrivas på många olika nivåer, men behöver stöd från ledningsnivå. 12 Fritid Alla barn har rätt till en aktiv och meningsfull fritid. Att ingå i nätverk och sammanhang är faktorer som främjar hälsa. Samhället kan stödja detta på olika sätt i samverkan. Inte minst är ideburna organisationer viktiga aktörer i detta arbete. Det gäller att skapa goda förutsättningar även för barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Denna grupp har på grund av kostnaderna begränsade möjligheter att delta i organiserade verksamheter. Hälso- och sjukvården Alla barn har rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård. För de allra minsta barnen har mödra- och barnhälsovården ett ansvar för tidiga insatser och stöd i föräldraskapet. Generellt ska hälso- och sjukvården uppmärksamma barn och unga som far illa eller visar tecken på ohälsa. Tidiga insatser och behandling ska kunna erbjudas. Det offentliga rummet Barn och unga behöver en trygg och säker offentlig miljö. Det handlar om skolvägar, lekplatser men också om att t1yggt kunna ta sig hem på kvällstid utan att riskera att utsättas för övergrepp och våld. Sociala medier och internet är av stor betydelse för dagens barn och unga. En ökad kunskap och inblick i vardagen på nätet är därför nödvändig för att kunna nå, ge stöd och skydda barn och unga. Tobak, Alkohol, Narkotika, Dopning och Spel Vision för målområde 11 I Kronoberg växer alla upp och lever utan risk att skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak eller överdrivet spelande. Genom en god samverkan mellan länets aktörer finns trygga och drogfria miljöer för alla länsinvånare. Bakgrund Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel är ett brett och komplext område som har stor betydelse för samhället. Riskbruk, missbruk och beroende kan leda till ohälsa, sociala problem och generera höga kostnader för både individ och samhälle. Enbaii för alkohol, narkotika och tobak beräknades den årliga samhällsekonomiska kostnaden 2009 ligga på 50 miljarder kronor. 11 Vissa grupper i samhället är mer utsatta än andra. Många gånger är det samma personer som utgör riskgrupp för till exempel alkohol, narkotika och spel. Det måste därför finnas en helhetssyn i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Barn och unga är en viktig grupp i detta arbete. En tidig debut ökar risken att utveckla ett missbruk. Barn och unga löper dessutom generellt en större risk att skadas av andras missbruk. Det finns ett samband mellan alkohol, droger och våld. Våldet mot kvinnor och barn sker framförallt i hemmet, medan män är mer utsatta utanför hemmet. 12 Folkhälsoarbetet inomANDTS-området, som berör barn, unga och vuxna, ska vara långsiktigt och ske i samverkan. Tillsyn ska säkerställa att lagstiftningen följs och att brottslig verksamhet bekämpas. 14 Vidare ska arbetet innehålla opinionsbildning, kunskapsspridning, tidig upptäckt av riskbruk och missbruk samt bestå av riktade insatser till enskilda och särskilda grupper. Grunden för arbetet är de övergripande styrdokument som antagits. WHO's tobakskonvention antogs av Sverige 2005 och en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken gäller från mars 2011. 15 Arenor för det hälsofrämjade och förebyggande arbetet Arbetet med ANDTS-området berör både barn, unga och vuxna. De arenor där samhället kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande inom ANDTS-området är hemmet, förskolan och skolan, fritid och föreningsliv, arbetsplatsen, hälso- och sjukvården och det offentliga rummet. Hemmet Hemmet ska vara en trygg plats för hela familjen. Föräldrar har ett huvudansvar för barn och ungas hälsa och är viktiga förebilder liksom andra vuxna. Alla barn och unga har rätt att växa upp i ett hem med tillgång till drogfria vuxna och en rökfri hemmiljö. Redan det ofödda barnet har rätt till att födas fri från tobaks-, alkohol- eller drogrelaterade skador. Det är därför viktigt med tydlig information, att tidigt hitta riskindivider och ge stöd under graviditet. Opinionsbildande arbete behövs för att öka medvetenheten bland föräldrar och andra vuxna om riskerna med att förse minderåriga med alkohol och tobak. Det behövs också information till barn och unga för att skjuta upp debuten av alkohol och tobak samt för att förebygga bruk av narkotika och dopning. Strategier för hur man informerar om och förhindrar överdrivet spelande behöver utvecklas. Att växa upp i ett hem med missbruk innebär en betydande riskfaktor för barn avseende hälsa och utveckling. Det innebär även en ökad risk för våld. För barn har det stora konsekvenser att se någon nära anhörig utsättas för våld eller att själv utsättas. Det är viktigt att i ett tidigt skede kunna ge stöd och skydd åt utsatta barn och hjälpa vuxna bli fria från sitt missbruk. Förskolan och Skolan Sambanden mellan bristfälliga skolresultat och utanförskap, psykisk ohälsa och missbruk är tydliga 13 • Att tillgodose en trygg och trivsam skolmiljö med möjlighet till goda skolresultat är därför en viktig skyddsfaktor mot framtida missbruk. Förskolan och skolan ger en möjlighet att nå alla barn och unga och även deras föräldrar. 16 Detta ger förutsättningar att arbeta med ANDTS-frågor i ett helhetsperspektiv och att uppmärksamma familjer med missbruksproblematik. Med en tydlig ANDTS-policy ska förskola och skola erbjuda en drog- och rökfri inne- och utemiljö med personalen som viktiga föredömen. Fritid och föreningsliv En ansvarsfull alkoholservering förhindrar utskänkning till minderåriga och minskar alkoholrelaterat våld. Det ska även finnas alkoholfria miljöer och aktiviteter som alternativ för personer i alla åldrar. Föreningar ska ha en väl fungerande alkohol- och drogpolicy och ta ett tydligt avstånd från dopning. Arbetsplatsen En hälsofrämjande arbetsmiljö ökar förutsättningarna för en god hälsa och kan vara en skyddsfaktor vad gäller missbruk av olika slag. På arbetsplatser finns möjligheter att tidigt upptäcka, ge stöd och insatser vid ANDTS-relaterade problem. Företagshälsovården är en viktig samarbetspartner i detta arbete. Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska erbjuda rådgivning till personer som behöver stöd i att ändra ohälsosamma levnadsvanor kopplade till ANDTS. Dessutom ska vård och behandling erbjudas personer med missbruk eller beroende. Barn och unga i riskmiljöer ska uppmärksammas. Det offentliga rummet Alkohol, narkotika och andra droger är inte sällan inblandande när det gäller skador, övergrepp och våld i det offentliga rummet. Alla ska kunna röra sig utan risk och rädsla på offentliga platser och kunna vistas i trafiken utan risk för alkohol eller drogrelaterade skador. Ett område som får allt större betydelse är internet och sociala medier. Detta innebär både problem vad gäller ökad tillgång till droger, men också en möjlighet till opinionsbildning och kunskapsspridning. 17 Aktörernas olika roller Det är viktigt att samhällets aktörer; myndigheter, näringsliv och ideburna organisationer, tar sitt ansvar för folkhälsoarbetet och antar en helhetssyn i samverkan både med andra aktörer och i arbetet i den egna organisationen. Vidare har alla verksamheter ett ansvar för att i samverkan skapa fungerande strukturer för tidig upptäckt av riskindivider och för synkroniserade insatser. Kommunerna i Kronobergs län - har ett lagstadgat tillsynsansvar inom ett flertal områden och det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen. Kommunerna har också ansvar för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Att skapa goda livsmiljöer och god kvalitet på förskola, skola och omsorg är en del i detta arbete. Lokala samordnare med ett tydligt mandat inom folkhälsoområdet ska finnas. Landstinget Kronoberg - har ett ansvar för hälso- och sjukvård samt tandvård i Kronobergs län. Mötet i vården ger möjlighet till att tidigt upptäcka individer i riskzon, motivera till förändrade levnadsvanor, identifiera och ge stöd till sårbara grupper samt erbjuda behandling. Landstinget kartlägger och analyserar hälsoläget i länet samt har en samordningsfunktion för länets folkhälsofrågor och verkar för kunskapsspridning inom området. Länsstyrelsen i Kronobergs län - har i uppdrag att se till att de nationella politiska målen för samhällets insatser mot alkohol, narkotika, dopning och tobak uppnås. Länsstyrelsen har också ett tillsynsansvar över kommunerna enligt alkohol- och tobakslagen samt möjlighet att erbjuda utbildning och stöd till samarbetspartners i det förebyggande arbetet. Regionförbundet södra Småland - är en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kronobergs län. Regionförbundet är ett nav för regional utveckling med det övergripande uppdraget att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling och tillväxt. Detta ger en naturlig anknytning till folkhälsofrågor och samverkan inom området. 18 Näringsliv, polisen, universitet och ideburna organisationer - har en viktig roll i ett länsgemensamt folkhälsoarbete. Samverkan ska utvecklas och förstärkas i samråd med berörda aktörer. Förslag på samverkansformer och forum ska lyftas fram i en kommande arbetsordning för samverkan och i handlingsplaner som knyts till policyn. 19 Politisk styrning Folkhälsopolitiska ställningstaganden skapar förutsättningar och möjligheter för en positiv hälsoutveckling i befolkningen och kan utjämna skillnader i hälsa. Kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige är den politiska beslutsnivån som beslutar både om visionen för det länsgemensamma folkhälsoarbetet och om prioriteringar av målområden. Struktur för samverkan Samordning, samverkan och kunskapsutbyte är viktiga faktorer för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Det strategiska arbetet på regional nivå behöver en tydlig struktur. För att spara resurser, undvika parallella grupper och onödigt merarbete, ska befintliga samverkansgrupper och styrgrupper med anknytning till folkhälsoområdet identifieras och samordnas under följande struktur, (se figur 3). En arbetsordning som reglerar det praktiska samverkansarbetet ska tas fram. Det länsgemensamma folkhälsoarbetet leds av en regional ledningsgrupp bestående av representanter på högsta beslutande tjänstemannanivå från länets kommuner, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland. Gruppen formulerar utifrån politiska beslut uppdraget av det länsgemensamma folkhälsoarbetet. Ledningsgruppen tar fram en särskild arbetsordning som reglerar hur arbetet och strukturen för samverkan med alla länsgemensamma aktörer ska utformas i praktiken. Till ledningsgruppen knyts en länsövergripande arbetsgrupp av länets kommunala folkhälsosamordnare samt representanter från landsting, länsstyrelse och regionförbund. Arbetsgruppen arbetar på ledningsgruppens uppdrag och är ett forum för kunskapsutbyte och samverkan. Arbetet i gruppen ger också förutsättningar till samsyn för 20 arbetet på lokal nivå. Det åligger gruppen att arbeta fram förslag till ledningsgruppen på gemensamma handlingsplaner och riktlinjer för folkhälsoarbetet i länet. Arbetsformema för arbetsgruppen fastställs i arbetsordningen som beslutas av ledningsgruppen. _(__ _ _(_~- Länets kommuner folkhälsosamordnare Länsstyrelsen i Kronobergs län Funktion för social hållbarhet '\Landstinget Kronobergs folkhälsoenhet _ -,--------, __ J ____ : Regionförbundet södra Småland I '- Figur 3. Struktur för samverkan Adj. Övriga aktörer Uppföljning och revidering av policyn Policyn ska följas av länsgemensamma och lokala handlingsplaner. Uppföljning och revidering av dessa ska göras en gång under varje mandatperiod. I samband med detta finns det möjlighet att inkludera fler av de nationella folkhälsomålen i den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Ledningsgruppen har ansvar för att uppföljning och revidering sker, samt för att lämna förslag på förändringar till den politiska beslutsnivån. Vmje aktör ansvarar för en regelbunden uppföljning och utvärdering av egna lokala handlingsplaner. 21 Noter 1 Regeringskansliet 2012. 2 Folkhälsoinstitutet 2010a samt Folkhälsoinstitutet 2010b 3 Nilsson M. 2008 4 Regionförbundet södra Småland 2009 5 Swärd S. 2010 6 Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik 7 UNICEF 2012 8 Regeringskansliet 2010a 9 Rädda barnen 2010 '° Polisen 2008 11 Folkhälsoinstitutet 2010b. SBU- Kunskapscentrnm för hälso- och sjukvården 2012 12 Region Skåne 2012 Vårdguiden Stockholm 2012 13 Socialstyrelsen, 2010. Referenser Brundtlandrappmien FN-rapporten Vår gemensamma ji·amtid 1987 Folkhälsoinstitutet (2010) Folkhälsopol. Rapport 2010. (s.35) Hämtad 2011.12.07 från: http://www.fhi.se Folkhälsoinstitutet 20 lOb Ekonomiska beräkningar och bedömningar- kunskapsunderlagförfolkhälsopolitisk rapport 2010. Hämtad 2012.01.25 från: http ://www.fhi.se Folkhälsoinstitutet (2011a) Barn och ungas uppvä.xtvillk01: Kunskapsunderlagförfolkhälsopolitisk rapport 2010. Hämtad från: http://www.fhi.se Folkhälsoinstitutet (2011 b) Alkohol. Kunskapsunderlag förfolkhälsopolitisk rapport 2010. Hämtad från: http://www.fhi.se Folkhälsoinstitutet (20 I le) Doping i samhället. Vad? Hur? Vem? Varför? Hämtad från: http://www.fhi.se Folkhälsoinstitutet- definition av riskbruk. Hämtad 2012.02.16 från: http://www.fhi.se Janle1i U (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm:Natur och Kultur. Nilsson Maria (2008) Välfärdsprofil Region södra Småland 2008 FoU-rappmi 2008: 11. FoU Välfärd i Södra Småland. Nilsson Ingvar & Wadeskog Anders (2008) Bättre att stämma i bäcken än i ån -Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatserna kring barn och unga. Polisen (2008) Barnahus - försöksverksamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot barn. Hämtad 2012.02.27 från: http://www.polisen.se 22 Framtagen i samverkan av: ••Landstinget ••Kronoberg -0Ns,s:~~~S?F':! REGIOtJFORBUNDET SÖDRA SMÅLAND Alvesta l'iommun Lessebo Kommun LJUNGBY KOMMUN ARKARYDS OMMUN Uppvidinge i( ( ) 1\ l l I >.~ WVäxjö kommun Europas grönaste stad Älmhults kommun -~ GULDKANTEN Yrkesutbildning i Klöverfors En möjlig samverkansplattform för snabb väg in i arbete. Under hösten startar en ny modulhusproduktion i Klöverfors med ca 50 arbetstillfällen. Ytterligare en arbetsplats i behov av arbetskraft i kommunen bredvid de starka som redan finns. Utmaningen att försörja industrin med arbetskraft växer. Uppvidinge har samtidigt en förhållandevis stor mottagning av nya svenskar, nya medborgare som söker sina vägar in på arbetsmarknaden och in i egen försörjning . Samma vägar söker ungdomar som ännu inte hunnit bygga upp yrkeserfarenhet. Dessa utmaningar kan vara varandras lösning och med den industrialiserade husproduktion som nu byggs upp i Klöverfors i nära anslutning till lediga lokaler som kan fungera som utbildningslokaler för teoretisk utbildning skapas en intressant möjlighet att skapa ett kort spår in i industrin. Under sommaren har mitt uppdrag varit att kartlägga förutsättningar för att skapa ett lokalt arbetsmarknadsprojekt, i denna rapport beskrivs dessa förutsättningar i vad som just nu ter sig som ett ytterst gynnsamt läge. Lena Gustafsson Åseda den 24 juli 2015 [email protected] www.guldkanten.com 0708-77 61 86 ( GULDKANTEN Ba kgr und/ nuläge Uppvidinge har ett starkt och expansivt näringsliv där tillverkningsindustrin skapar många arbetstillfällen och återkommande bromsas av tillgången på rätt arbetskraft. Med den utveckling som just nu ses i företagen är man nu återigen i läget att det är svårt att få tag på rätt kompetenser och nyrekrytering behövs men är svår att göra. Förtroendet för arbetsförmedlingen är lågt och många av de arbetssökande som inte har egna nätverk att arbeta med upptäcks inte. Kompetenskraven varierar förstås från högkvalificerade nischtjänster till basverksamhet i linje. Den här rapporten fokuserar på steget in på arbetsmarknaden och därför också främst på företagens behov av basarbetskraft, en positiv bieffekt av det här skissade samverkansformatet kan även bli att nischkompetenser i ökad utsträckning identifieras och tas i bruk. Den större mängden potentiella arbetstillfällen handlar dock om reguljära industri och byggarbeten, i viss mån hantverkskunnande. De kompetenser som främst efterfrågas är då en arbetsvillighet, en grundläggande förståelse för och acceptans av de förutsättningar som gäller i en industriell produktion och på svensk arbetsmarknad, beredskap att lära och baskunskap kring säkerhetstänkande och liknande. I vissa tjänster finns även behov av specifika kunskaper som ritningsläsning, certifieringar att använda en viss typ av verktyg eller utföra ett visst moment. I kommunen finns idag ca 125 nya medborgare som är under etableringsfas, d.v.s. i sina två första år med svenskt uppehållstillstånd och med huvudmålsättning att komma i arbete och klara sin egen försörjning . En kartläggning av yrkesbakgrund hos dessa pågår och redan i ett tidigt skede kan man se att erfarenhetsbakgrunden varierar starkt men att flera har hantverks- eller teknisk bakgrund och ytterligare fler erfarenhet från praktiskt arbete som kan ligga till grund för att snabbt komma in i en annan form av praktisk tillverkning. Att etablera sig i samhället är idag oftast en flerårig process där man först genomgår SFls olika steg och därefter börjar försöka ta sig in på arbetsmarknaden via praktik av olika slag. Genom att samordna dessa moment skulle etableringstiden kunna förkortas och värdet av praktiken ökas för såväl näringsliv som arbetstagare då praktiken kan användas som introduktion i arbetssätt och metoder samtidigt som nödvändiga språkkunskaper parallellt byggs upp i de teoretiska delarna. I Klöverfors byggs under hösten 2015 upp en produktionsanläggning som redan i startskedet kommer att innebära ett femtiotal nya arbetstillfällen och i förlängningen ett troligt fortsatt rekryteringsbehov. Den produktion som där planeras innebär mycket linjearbete och återkommande likartade arbetsuppgifter vilket ger goda förutsättningar för att kunna svälja ett större antal praktikanter i meningsfulla praktikplatser som ger reell erfarenhet av effektiv produktion. Anebyhusgruppen som gör satsningen är positivt inställda till att medverka i att nyttja den möjlighet det här ger. [email protected] www.guldkanten.com 0708-77 61 86 ,- --- ~ GULDKANTEN Hur bygga e t t kort spår in i industrin? Ett kort spår in i industrianställning för nyetablerade svenskar skulle innebära ett antal samord nade moment. Praktik, teori och språkkunskaper hand i hand som kombineras med en tilltro til l människors förmåga att snabbt stiga in i nya förutsättningar ger goda chanser till snabb introduktion i yrkeslivet. Under förstudiens gång har samtal förts med företrädare för Anebyhusgruppen och deras i startskedet tänkta underleverantörer Åseda Värme och Sanitet, Eltjänst och Granflo bygg samt med organisationer som på olika sätt arbetar med etablerings- och arbetskraftsfrågor som Arbetsförmedlingen, Studieförbundet Vuxenskolan, Framtid Kronoberg, GS-facket m.fl. Under kartläggningen har en positiv anda kring att bygga en plattform för samverkan återspeglats överallt och då de olika pusselbitarna läggs ihop kan en effektiv organisation kring ett kort spår in i industriarbete och hantverksyrken växa fram. Ramen I fabriken i Klöverfors finns gott om kontorslokaler som Anebyhusgruppen inte själva kommer att behöva, en del av dessa kan erbjudas för användning som utbildningslokaler. På så sätt kan teori och praktik placeras nära varandra, deltagarna är på samma ställe under hela dagen och ledare, lärare och handledare kan enkelt mötas i vardagen för erfarenhetsutbyte och metodikutveckling. Halvtids teori kombineras med halvtid praktik, under halva dagen arbetar man i teoretiska studier som SFI, rena yrkesmoment, säkerhets- och certifikatsutbildningar, under den and ra halvan befinner man sig på praktik i verksamhetens produktion, omsätter sina teoretiska kunskaper i praktiskt arbetet och övar sitt språk. Viktigt är att här nyttja SFls möjligheter att arbeta tematiskt, utgå från situationer omkring undervisningen och anpassa undervisningen så att den förbereder för de situationer eleverna ska verka inom. Två grupper om 8-10 elever kan omfattas, dvs totalt 20 deltagare som halva dagen är i teoretisk undervisning, halva dagen i praktik. Det ger 8-10 elever i praktik samtidigt, en omfattning verksamheten i Klöverfors beräknas kunna svälja. Deltagarna får under sina första sex månader grundutbildning för att kunna verka som anställda i en industrimiljö teoretiskt och praktiskt, därefter ytterligare sex månader med fortsatt språkträning och fördjupningsutbildningar. SFl-undervisningen ligger under hela perioden med fokus på kommunikativ förmåga och funktionellt språk. Deltagare kan förväntas lämna tidigare än fullföljd utbildning då de fångas upp och istället får anställning i något av kommunens företag. Löpande intag måste därför kunna tillämpas. Produktionen i anläggningen beräknas komma igång under nov-dec 2015 och det finns goda förutsättningar för att parallellt bygga upp en yrkesintroducerande verksamhet, utmaningen är att hålla tempot så att man i uppbyggnaden är i fas med skeendena i produktionsanläggningen. Om de båda synkas redan från start kortas startsträckan och verksamheterna har goda möjligheter att anpassa sig efter varandras behov vilket ger snabbare resultat. Siktet bör vara att komma igång med utbildningsverksamheten i samma takt och kunna ta in de första deltagarna under hösten. Parter som i det här skedet uttryckt vilja att vara med i samverkan är: [email protected] www.guldkanten.com 0708-77 61 86 ---~ GULDKANTEN Anebyhusgruppen med underleverantörer. De kan bidra med ett arbetssammanhang, praktikplatser, hand ledning och kunskap kring vilka utbildningsmoment som är relevanta att bygga in i teoridelen. Arbetsförmedlingen. De kan bidra med urvalshjälp, utbildningsinsatser inom ramen för sina upphandlade åtgärder, tolktjänster och i vissa fall anställningsstöd när de ltagarna övergår i fast arbete någonstans. Studieförbundet Vuxensko/an. Kan offerera SFl-undervisning riktad mot yrkesspråk och kommunikativa färdigheter, kan även erbj uda kompletterande studiecirklar kring specifika ämnen utifrån behov. De undersöker i vad mån de kan stå för del av kostnaden för SFI genom pott för integrationsinsatser. Framtid Kronoberg och ett där kommande avknoppningsprojekt Matchning Kronoberg. Framtid Kronoberg riktar sig till gruppen unga, 16-29 år, det kommande projektet Matchning Kronoberg till äldre deltagare. Utbildningar och personalresurs för handledning, språkstöd och stöttning på plats i arbetet. (för deras insatser gäller att verksamheten måste vara öppen att söka för deltagare från alla deras fem samverkanskommuner) För att maximalt kunna dra nytta av de olika samverkansparternas resurser krävs en lyhördhet för de ramförutsättningar var och en verkar inom. Samtidigt krävs för effektivitet och resultat ett starkt fokus på näringslivets behov och lokala förutsättningar. Det prioriterade målet är att ta deltagarna från stöd och utsatthet till egen försörjning och yrkesstolthet, samverkan mellan parter är medel för att nå dit och bör användas på det sätt och i den mån det bidrar till att effektivt nå målet. Under uppbyggnaden blir en samordnarfunktion bärande för att få samarbetet att börja rulla. Processledarens funktion skulle då vara att ha överblick över vad de olika samarbetsparterna erbjuder och de villkor att ta hänsyn till som kommer med det. Motstridiga behov måste jämkas ihop, utbyte mellan parter initieras och samordnas till en fungerande helhet där alla parter hålls underrättade om vad som sker, hur och varför. En styrgrupp med representanter från Anebyhusgruppen, Arbetsförmedlingen, Uppvidinge kommun och ev. andra berörda parter bör tillsättas för att säkerställa att delarna synkas ihop optimalt och att den samlade kunskapen tas tillvara. Ledande och sammankallande i styrgruppen bör den processledare vara som tillsätts för att praktiskt bygga upp verksamheten, har en överblick över helheten och i dialogen i styrgruppen får riktningsanvisningar för kommande steg. Kos t nadsbi ld Under förutsättning att verksamheten byggs upp som en samverkansplattform med primär målsättning att samordna och dra nytta av tillgängliga resurser hos samverkansaktörerna blir kostnadsbilden förhållandevis låg i proportion till det potentiella utbytet i form av arbetskraft, skatteintäkter och minskat försörjningsstöd. Unde r sommarens förstudie har inga konkreta åtaganden befästs, om och när man bestämmer sig för att starta blir en del av förstadierna att specificera detaljerna men samtalen såhär långt ger positiva förutsättningar. [email protected] www.guldkanten.com 0708-77 61 86 -~ ( GULDKANTEN De yrkesrelaterade utbildningarna, handledningsstöd, tolktjänster och urvalsprocessen ryms inom AFs möjligheter för "Praktiskt Basår" (en insats för arbetssökande i etableringsfas åldrarna över 30 men med högst nio års utbildning) tillsammans med den insats Anebyhusgruppen är beredd att skjuta till. SFl-kostnaden kvarstår, med den grupp som här planeras handlar det om en heltidstjänst SFl-lärare på plats i Klöverfors som då får 10 elever förmiddag och 10 eftermiddag. Det innebär samtid igt att 20 elever förflyttas ur den ordinarie SFl-undervisningen. Om Studieförbundet Vuxenskolan kan få loss resurser ur sina integrationsmedel (primärt riktade t ill asylsökande men man kommer att försöka) kan kostnaden reduceras med motsvarande då SFI offereras. Anebyhusgruppen har lokalerna att upplåta och de arbetskläder deltagarna behöver bör lämpligen vara samma som övriga anställda har. Möbler och eventuell datautrustning kan tillkomma. {Om SV är SFl-arrangörer omfattar deras åtagande även utbildningsmaterial, dock ej möblering) En processledare/projektledare under uppbyggnadsfas är nödvändig men kan vara en begränsad omfattning. Med effektivt arbete och hög samordningsutväxling uppskattningsvis 35-50 % under uppbyggnadsfas aug 2015 - juni 2016 och därefter fasas över till del av annan tjänst. Någon form av samordning kommer förmodligen kontinuerligt att behövas men då verksamheten är uppbyggd och stabil bör intensiteten i det arbetet minska och den kan vara en del av en inom kommunen befintlig tjänst. Egen arbetstid hos berörd personal i kommunens verksamheter för egen del i samverkan samt kommunalråd och näringslivsutvecklare som bör ingå i styrgrupp. Summering faktiska kostnadsposter som identifierats: En 100 % tjänst SFI (egen resurs eller i samverkan med SV, ev reducerad kostnad) Processledare 35-50 % under uppbyggnadsfas, aug-juni Personalkostnad, tid för egen avsatt personal. Möblering av utbildningslokalerna. Aspekter att h a i åtan ke • Det finns ett starkt intresse från Anebyhusgruppen att medverka och goda kunskapsresurser att bidra till en uppbyggnad av en målinriktad verksamhet. Man måste dock ha i åta nke att deras primära mål i det här skedet måste vara att bygga upp den egna verksamheten så att den rullar igång och kan leverera som avtalat. Handledning med kvalitet tar tid och måste ersättas. Handledarna behöver få utbildning, förslagsvis i några steg med en introduktion till pedagogisk handledning med metodik men även grundläggande kulturkrockshantering och interkulturell förståelse. Tät handledning blir viktig då språkförståelsen är lägre och erfarenheten låg, för att effektivt kunna handleda in i fungerande arbete bör varje handledare inte ha mer än två praktikanter och lämpligen utbildas en större grupp handledare så att varje handledare har praktikant endast halva dagen och kan ägna andra halvan åt eget effektivare arbete. Det ger ett behov av ett tiotal utbildade handledare. Handledarna blir deltagarnas ambassadörer i [email protected] www.guldkanten.com 0708-77 61 86 tGLJLDKANTEN arbetslaget och för en framgångsrik integration är det viktigt att de fungerar som just sådana och att det inte skapas grupperingar utan att praktikanterna reellt slussas in i arbetslagen och uppgifterna på lika villkor. Möjligheter till handledarstöd tycks kunna finnas inom både Arbetsförmedlingens och Matchning Kronobergs ramar- det praktiska arbetet med att bygga upp handledarrollen måste utformas i tät samverkan med de deltagande företagen. • De inkopplade underleverantörerna som i startskedet kommer att arbeta med produktion av de första husen är positiva till yrkesutbildningen och ser potential för att fånga upp eventuella framtida medarbetare men har i sin prissättning inte räknat med medverkan i ett utbildningsprojekt. Även om de har god erfarenhet av elever i handledning bör hänsyn tas till deras upplevda möjligheter att leverera det utlovade produktionsresultatet och samtidigt ge plats för handledning. I vissa moment, som elarbeten, krävs redan för praktik utbildningsnivåer som måste säkerställas. I uppbyggnadsskedet blir samordnarrollen och en kontinuerlig dialog viktig för att skapa ett gott arbetsklimat och bra förutsättningar för såväl samverkande företag som deltagare. • Klarhet i detaljer som att deltagarna är försäkrade, vad som gäller vid misskötsel och då något inte fungerar och hur proceduren ska se ut om någon deltagare måste avsluta är viktigt att sätta tidigt så att alla inblandade, leverantörer såväl som företag och deltagare vet vad som gäller. • Mängden möjliga insatser och viljan att bidra kan vara stark. För tydlighet i uppbyggnaden och för att verkligen skapa en utbildningsenhet och samverkansplattform som skapar förtroende i hela näringslivet och ger deltagarna en referens med värde för fler företag än de närmast inblandade krävs mod att prioritera och att bygga med kvalitet och fokus. Det finns en positiv anda i det kringliggande näringslivet - att bygga en verksamhet som ska fungera som ett kort spår in i arbete hos dem är ett uppdrag som handlar om att föra dialog och bygga in det som ger resultat och som är baserat på lokala behov. • Även om startsträckan är kort och verksamheten kopplas till en specifik produktionsplats bör siktet vara inställt på en långsiktig lösning. Man bygger inte för nu utan man bygger upp ett samverkansklimat och former för utbyte som ger utrymme för flexibel anpassning till näringslivets varierande behov i ett bredare perspektiv likaväl som samverkansparternas varierande förutsättningar beroende på deras givna ramar och upphandlingsperioder. Det är fullt möjligt om man hela tiden har i åtanke att de strukturer man bygger ska vara robusta i sin metod men flexibla i sitt innehåll, dvs. mötesformer och samverkansattityder kan kvarstå när förutsättningar förändras, nya företag kommer in eller insatsers förutsättningar förändras. • Placeringen i Klöverfors är den springande punkten, närheten mellan utbildare och verksamhet, informella möten över lunch och närhet till erfarenhetsutbyte och samtal kan läggas till grund för en effektiv verksamhet med riktning satt utifrån verklighetens behov. Så mycket som möjligt av utbildningsmomenten bör därför förläggas dit och i de fall externa utbildare inom ramen för AFs upphandlingar används bör strävan alltid vara att förflytta utbildare till enheten snarare än deltagare till utbildare. SFl-läraren bör ha egen kännedom om förhållanden i det privata näringslivet och de praktiska yrkesförhållandena på småländska industriarbetsplatser i synnerhet för att kunna lägga upp sin undervisning i samklang med övriga utbildningsinslag och praktiken . • Processledarens roll är central för att alla parter ska hitta formerna för sin del och inte överbelastas med ansvar för andra delar. Man bör ha i beaktande att va r och en i det här [email protected] www.guldkanten.com 0708-77 61 86 <-- ~ GULDKANTEN driver sin linje och har sina motiv. Processledarens roll blir att ha Uppvidinges totala behov i fokus, medborgare såväl som kommun och näringsliv. Processledaren bör därför ha god vana av att arbeta nära näringslivet, förståelse för behov och villkor där likväl som förståelse för regelverk och ram ar för Arbetsförmedlingens verksamhet, projektstyrda samverkansparters ramar och smidighet i att utveckla flexibla målfokuserade lösningar för flera parter. Stege n framåt Startsträckan är kort för att vara uppe och igång med en fungerande verksamhet redo att börja ta emot deltagare i nov-dec. Men incitamenten för att anta den utmaningen finns där. Näringslivets behov av arbetskraft är större än den upplevda tillgången. Kommunens ekonomi gynnas av att invånarna så snabbt som möjligt går från försörjn ingsstöd till skattebetalare. De samverkande 11 11 parterna står redo att sätta in insatserna med kort varsel (med undantag för Matchning Kronoberg som är startklara för deltagare först under tidigt 2016). Stegen framåt skulle kunna vara: Beslut om satsning Tillsätta processledare Processledare får sedan: Specificera rollerna för medverkande samarbetspartners Inleda samtal med medverkande företag och Arbetsförmedlingen för att specificera exakta behov och utforma utbildningserbjudandet Medverka till rekrytering av deltagare, lämpligen genom att AF gör ett första urval och Anebyhusgruppen sedan medverkar i urvalsintervjuer för att fånga upp de deltagare som har störst förutsättningar att dra nytta av den korta vägen. Bygga upp den konkreta miljön och samordna inblandade utbildare Hålla korta månadsvisa avstämningsmöten med styrgruppen under uppbyggnadsfas samt samordna eventuella andra samverkansmöten. Ansvara för att verksamheten är startklar och deltagare på plats i samklang med igångsättandet av produktionsenheten så att verksamheterna kan sam byggas. Utv eckl i ngspo t e ntia I En uppbyggd samverkansplattform har god potential att sedan även bli plattform för andra insatser än de här skissade. Ett nära samarbete mellan näringsliv, kommun, arbetsförmedling och andra arbetsmarknadspolitiska aktörer ger en befintlig arena att skapa nya lösningar inom. Branscher som utvecklas, yrkesgrupper som flyttar in, samhällsbehov som uppstår kan ge influense r t ill nästa steg. Ett uppbyggt förtroendefullt samarbete mellan parter kortar vägen till ge nomföra nde även fö r insatser för andra grupper av arbetssökande. [email protected] www.guldkanten.com 0708-77 61 86 Tidsplan Koordinera mot: Augusti 2015 Att göra: Beslut Tillsätta processledare Aug-sept Specificera utbildningsinnehåll/behov Produktionschef tillsätts Forma styrgrupp Anebyhusgruppen samt HR-chef ev omdisponering- Överenskommelser och tydlighet av tjänst inom koncernen. Sept-Oktober Tänk snabbt, samordna effektiv, samråd med entreprenörer SFl-lärare rekryteras Utbildnings program utformas grovskiss Urval påbörjas Rekyteringsintervjuer tillsammans med repr Anebyhusgruppen Individuella utbildningsplaner tas fram November Utbildningsstart Produktionsstart Inledningsvis med underentreprenörer. Nov-juni Verksamhet etableras, körs och utvecklas April-juni Gradvis utfasning av processledare Juni-juli 2016 Processledare lämnar och fast struktur skall vara etablerad [email protected] www.guldkanten.com Entreprenörer fasas ev ut från jan i takt med att prod drivs m egen personal 0708-77 61 86 GULDKANTEN Bilagor: Avsiktsförklaringar från ,/ Anebyhusgruppen ,/ Arbetsförmedlingen ,/ Studieförbundet Vuxenskolan ,/ Framtid Kronoberg ,/ GS-facket lena@guldkanten .com www.guldkanten.com 0708-77 61 86 Lena Gustafsson Peter Bosson < [email protected]> den 31 juli 2015 14:13 [email protected] Klöverfors Från: Skickat: Till: Ämne: Hej Lena Ref. till dagens telefonsamtal bekräftar jag här att Anebyhusgruppen är intresserade att medverka för att yrkesutbildning kan skapas i vår anläggning i Klöverfors, Åseda. Det är också av intresse för oss om vi kan rekrytera arbetskraft som genomgått passande utbildningar för vår verksamhet framåt. Med vänliga hälsningar Peter Bosson Verkställande Direktör Direkt: 0474-488 92 Mobil: 0474-488 92 Växel: 0474-488 80 Mejl: [email protected] Hemsida: www.anebygruppen .se Anebyhusgruppen AB Järnvägsgatan 12 364 30 Åseda .... '9ANEBYHUS •11..A..M 0 U1s.."'l!Odt 14ce20 EKEFORSHUS C) K U NGSIIUS .ngitr I Å'le;ljW...g!llpP!!J ~ Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 1 Datum: 2015-07-10 Avsiktlörklaring gällande Projekt "Arbetskraft till husindustrin" Arbetsförmedlingen ser mycket positivt på projektet. Vi vill gärna medverka till att få människor och företag att växa och bidra till att det skapas tillväxt och välfärd i Uppvidinge kommun. Arbetsförmedlingen har för avsikt att stödja projektet på bästa sätt för att projektet skall uppnå ett bra resultat. Arbetsförmedlingen kan bistå projektet med vår expertkunskap på arbetsmarknadsfrågor, stöd till matchningsuppdrag (hitta personer till arbete, praktikplatser och utbildningar) och branschkunskap. Vi ställer oss positiva till ett samarbete inom ramen för våra befintliga uppdrag och insatser. Framåt kan vi vidare mer konkretisera hur dessa insatser kan utformas. För arbetsförmedlingen: Per Dahlin Sektionschef Af Växjö Arbetsförmedlingen Per Dahlin Avsiktsförklaring Studieförbundet Vuxenskolan arbetar nationellt och lokalt med integration som också är ett av våra prioriterade områden att fokusera på. Vi tycker att den beskrivning av projektet som Lena Gustavsson delat med sig av låter mycket intressant, och vill gärna bidra med vårt breda nätverk och vår kunskap. Vi ser att om det bereds ekonomiska möjligheter kunna tillhandahålla en tjänst, med tyngd på utbildning inom brukssvenska, yrkesspecifik svenska, samt samhällsorientering, där vi på Studieförbundet Vuxenskolan har det fulla arbetsgivaransvaret. Vi vill med denna avsiktsförklaring göra klart att vi är intresserade att vara en aktiv part i den här processen och projektet. Åseda 2015-07-23 Johanna Hjärtfors Verksamhetsutvecklare och kommunikatör Studieförbundet Vuxenskolan Kronoberg c:::l t::) M Studieförbundet V Vuxenskolan Postadress: Studieförbundet Vuxenskolan, Olofsgatan 17, 364 30 Åseda Besöksadress: Åseda Folkets Hus, Olofsgatan 17, Åseda Telefon: 0474-12015 E-post: johanna.hjartfo rs @sv.se, Hemsida: www.sv.se/kronoberg Lena Gustafsson Från: Skickat: Till: Ämne: Storbjörk Tina <[email protected]> den 24 juli 2015 15:21 [email protected] Samverkan Samverkan genom Framtid Kronoberg: Framtid Kronoberg ställer sig positiva till att delta i projektet med arbetsnamn "Yrkesutbildning i Klöverfors". Framtid Kronoberg riktar sig till arbetssökande ungdomar och unga vuxna i åldrarna 16-29 år, från Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö. De medel som finns inom ramen för Framtid Kronoberg är således till för den målgruppen. Samverkan genom Matchning Kronoberg: Matchning Kronoberg är ett nytt projekt som startar den 1/10 och som delfinansieras av Europeiska socialfonden med ca 17 miljoner över 3 år. Projektet bygger på en strategisk samverkan som syftar till att samla relevanta offentliga aktörer för att skapa bättre förutsättningar för matchning och kompetensförsörjning i Kronobergs län. Projektägare är Växjö kommun och projektet ska bedrivas i samverkan med Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och Tingsryds kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Kronoberg. Matchning Kronoberg består av tre delar, den ena handlar om strategisk samverkan genom att grupper som redan idag finns etablerade kopplas ihop på ett tydligare sätt. Den andra delen av Matchning Kronoberg innebär matchare som arbetar riktat mot arbetsgivare. Den tredje delen består i att förbereda målgruppen och kvalitetssäkra matchningen, genom förberedande inspirationskurser och genom att handledare utbildas som kan stötta deltagare och arbetsgivare. Matchning Kronoberg är öppna för att diskutera möjligheten att delta i projektet med arbetsnamn "Yrkesutbildning i Klöverfors" . Matchning Kronoberg riktar sig till arbetssökande i alla åldrar,, från Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö . De medel som finns inom ramen för Matchning Kronoberg är således till för den målgruppen. Insatser för deltagare inom ramen för Matchning Kronoberg är möjliga från och med januari 2016, dock kan planering och förberedelser påbörjas under hösten . Med vänlig hälsning Tina Storbjörk Verksam hetsutveckla re ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION Arbete och Välfärd Växjö kommun, Box 1222, 35112 Växjö Telefon 0470 - 439 01 e-post: tina .storbjork@vaxjo .se Lena Gustafsson Från: Skickat: Till: Ämne: [email protected] den 29 juli 2015 10:20 Lena Gustafsson Ang. text som överenskommet efter vårt samtal Hej Lena, Anebyhusgruppen omfattas av Träindustriavtalet genom medlemskap i Trä- och Möbelföretagen. I detta avtal regleras vilka olika utbildningar som kan komma i fråga hos avtalsbundna företag . I slutändan kan branchens yrkesnämd komma att granska upplägg och utbildningsplan för avgörande. Ur vårt fackliga perspektiv tar varje planerad utbildning sin början i förhandling mellan det aktuella företaget och GS. Det krävs en lokal överenskommelse innan någon typ av verksamhet kan starta. Jag skall till Anebyhusgruppen på onsdag, nästa vecka . Jag infomerar dem om gången i ärendet då. Förutsatt att vi hittar en lösning som uppfyller avtalets reglering är GS mycket positivt inställt till integration på arbetsmarknaden. Med vänlig hälsning Anders Karlsson GS Facket för skogs-,trä och grafisk bransch Avdelning 3 Halland/Kronoberg Box 278, 34125 Ljungby Besöksadress: Gängesvägen 12 34131 Ljungby Telefon: 010-470 83 61 Växel: 010-470 84 30 Fax: 0372-134 99 e-post: [email protected] F"rån: "Lena Gustafsson" <[email protected]> 1 ill: <[email protected]>, Datum: 2015-07-27 09:16 Ärende: text som överenskommet efter vårt samtal Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Referens 2015-09-03 KS ADM 2015-000008 Revidering av beslut om firmatecknare för mandatperioden 2015-2018 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Avtal, kontrakt, skrivelser och andra handlingar som beslutas av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess utskott ska undertecknas av kommunstyrelsens ordförande Åke Carlson (C) eller vid dennes förfall av kommunstyrelsens vice ordförande Camilla Ymer (S) och kontrasigneras av kommunchef Linda Jonsson. 2. Kommunstyrelsen kan i varje enskilt ärende besluta om andra firmatecknare. 3. Ovanstående beslut om firmatecknare gäller från och med den 15 september 2015. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2015-02-09 § 31 om firmatecknare för mandatperioden 2015-2018. Med anledning av att en ny kommunchef är anställd måste beslutet om firmatecknare revideras. Ekonomiska konsekvenser - Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, förvaltingssekreterare, 2015-09-03 Anna Magnusson Förvaltningssekreterare Beslutet skickas till Kommunchef Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens vice ordförande ekonomiavdelningen , Besök: Tfn: [email protected] · www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se Anna Magnusson ANM r+I Uppvidinge ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 51 (58) KOMMUN Sammanträdesdatum 2015-02-09 Kommunstyrelsen Dnr. 2015-000008 § 31 Firmatecknare för mandatperioden 2015-2018 Sammanfattning Med anledning av ny mandatperiod måste nya firmatecknare utses för perioden 20152018. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, förvaltningssekreterare, 2015-01-07 Kommunstyrelsens beslut 1. Avtal, konh·akt, skrivelser och andra handlingar som beslutas av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess arbetsutskott skall undertecknas av kommunstyrelsens ordförande Åke Carlson (C) eller vid dennes förfall av kommunstyrelsens vice ordförande Camilla Ymer (S) och kontrasigneras av kommw1Chef Pär-Olof Ekelund. 2. Kommunstyrelsen kan i vaije enskilt ärende besluta om andra firmatecknare. 3. Ovanstående beslut om firmatecknare gäller från och med den 10 februari 2015. Beslutsexpediering Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens vice ordförande Kommunchef Justerare I Jt Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Uppvidinge 2015-09-01 l,!l,\l \\I' f-. Tekniska utskottet Dnr 2015-000001 ADM § 24 Aterredovisning av förslag till placering och drift av återvinn ingsgårdar Tekniska utskottets beslut 1. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för återredovisillng av uppdrag. 2. Tekniska utskottet ser positivt på en utveckling med fler fraktioner i återvinillngen. Sammanfattning av ärendet Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB har återvinningsstationer för förpackningar och tidningar i de större tätorterna. De mindre tätorterna har små stationer för återvinning av tidningar och glasförpackningar. Återvinningsstationer i kommunen: Alstermo- enkelstation, placerad på Norrgatan vid ICA. Ny placering i lagakraftvunnen detaljplan på sydöstra industriområdet. Bygglov sökt av FTI AB men överklagat till Länsstyrelsen. Fröseke - enkelstation, placerad på Nybrovägen bakom f .d. Bylyckan. Herråkra - glasiglooer, placerad vi Hobbylokalen. Lenhovda - dubbelstation, placerad på Fabriksgatan. Linneberga avfallsanläggning - dubbelstation, i huvudsak för förpackningar från företag Lindshammar - tidning och glasiglooer, placerad på Smultronvägen. Marhult - tidning och glasiglooer, placerad på Flisvägen. Norrhult- enkelstation, placerad på Köpmangatan vid Odenplan. I detaljplan. Sävsjöström - tidning och glasiglooer, placerad på Östra vägen. Åseda - dubbelstation, placerad på Järnvägsgatan vid Vallys gatukök/Lantmännen. 6( 15) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Uppvidinge i, (),\J ',I l 2015-09-01 1 ;', Tekniska utskottet Älghult - enkelstation, placerad på Häradsvägen på f.d. sågplanen. Fortsättning§ 24 På stationen sorteras förpackningarna i behållare för metall, plast, papper, färgat glas och ofärgat glas. Tidningar och reklam läggs i behållare för tidningar. Kommunen har satt upp röda holkar för småbatterier på återvinningsstationerna. På återvinningsstationerna i Alstermo, Fröseke, Lenhovda, Norrhult, Älghult och Åseda finns även insamling av kläder via Emmaus. Det är Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB, FTI, som ansvarar för alla återvinningsstationer i Sverige. De har i sin tur en samordningsentreprenör med ansvar för daglig drift och skötsel, som tömning av containrar, skyltning och städning av stationerna. Alla företag som tillverkar, importerar, fyller eller säljer förpackningar eller förpackade varor har ansvaret för att det finns ett insamlingssystem dit slutkunderna kan lämna förpackningarna för återvinning- producentansvar. Producentansvar finns även på elektriska och elektroniska produkter, däck, bilar och batterier. Enligt förordningen SFS 2014:1073 ska ett insamlingssystem1 t.ex. FTI AB undersöka vilka möjligheter kommunerna har att underlätta uppbyggnaden av systemet genom att anvisa platser för insamling eller vidta andra åtgärder. Vidare ska kommunerna informera hushållen om skyldigheten att sortera ut förpackningar 1 hur sorteringen ska gå tilt tillgängliga insamlingssystem, hur hushållen kan bidra till ökat materialutnyttjande och de återvinningsresultat insamlingen bidrar till. 1 I avfallssamarbetet VESUA mellan kommunerna Vetlanda, Eksjö1 Sävsjö, Uppvidinge och Aneby sorteras hushålls- och 7(15) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Uppvidinge I. f l >.! ~-I 2015-09-01 \ ' .. Tekniska utskottet hushållsliknande avfall optiskt i en sorteringsanläggning på Vetlanda Energi och Teknik AB:s anläggning utanför Vetlanda. Fortsättning§ 24 För närvarande sorteras hushållsavfallet i två fraktioner matavfall i grön påse och övrigt avfall i röd påse. VETAB planerar att bygga om sorteringsanläggningen för att kunna sortera fler fraktioner. Detta ger möjlighet att sortera ut förpackningar och tidningar i hushållen, så kallad fastighetsnära insamling - FNI. När FNI är möjligt kan då förpackningar av plast, papp, metall och tidningar också läggas i avfallskärlet och tillsammans med matavfall och övrigt avfall hämtas av kommunernas renhållningsentreprenör. VETAB bedömer att kostnaderna för att sortera och behandla hushållsavfallet i upp till sex fraktioner inte kommer att öka per viktenhet. Däremot kommer totala mängden avfall att öka. Beslutsunderlag Bygglovansökan för ny återvinningsstation i Alstermo, FTI AB 2015-06-03 Insamlings ansvaret för förpackningar och returpapper, Avfall Sverige 2015-05-07 och 2015-06-25 Beslutet skickas till Teknisk chef Kommunstyrelsen qbl 8(15) Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Referens 2015-08-18 KS FÖRT 2014-000355 Ordning för inkallande av ersättare i styrelser och nämnder Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut - Sammanfattning av ärendet Inkallelseordningen i nämnder och styrelser reglerar i vilken ordning ersättare kallas in. Om inte fullmäktige tar ett beslut om inkallelseordning ska enligt rättspraxis gälla att ersättare inträder i den ordning de finns upptagna i fullmäktiges protokoll när valet till respektive nämnd genomfördes. Det kan medföra oönskad partiväxling. För att undvika detta bör fullmäktige fatta beslut om särskild inkallelseordning. För varje parti bör partigruppsordningen omfatta samtliga i kommunen förekommande partier. Detta för att så långt som möjligt undvika tomma stolar. Inkallelseordningen bör gälla innevarande mandatperiod, till och med 201812-31. Partierna har till kansliet inkommit med förslag till inkallelseordning enligt nedan: Parti Ersättare (S) (S) (V) (C) (C) (C) (KD) (S) (SD) (SD) (C) (LBPO) (LBPO) (V) (V) (KD) (KD) (MP) (MP) (KD) (LBPO) (MP) (KD) (S) (V) (LBPO) (MP) (S) (V) (MP) (SD) (KD) (S) (MP) (C) (LBPO) (KD) Ekonomiska konsekvenser - , Besök: Tfn: [email protected] · www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se Anna Magnusson ANM (SD) (C) (SD) Datum 2015-08-18 Uppvidinge kommun Beslutsunderlag Förslag från partierna Tjänsteskrivelse, förvaltningssekreterare, 2015-08-18 Anna Magnusson Förvaltningssekreterare Beslutet skickas till Samtliga partier Samtliga nämnder och styrelser Sida KS 2014-000355 2(2) Sida 1 av 1 Anna Magnusson - Inkallelseordning Från: Till: Roger Karlsson Anna Magnusson Datum: 2015-08-20 11 :44 Ärende: Inkallelseordning Komrnunlc(h1i11~;::iö' ·: '' Dlurlonr Hej! Du önskade att vi återigen sände in vår föreslagna inkallelseordning. Landsbygdspartiet ersätter sig själva i första hand, sedan följer S, V, Mp, Sd, Kd och C. Hälsningar Roger Karlson Landsbygdspartiet file :///C :/Users/aatk/AppData/Local/Temp/XPgrpwise/55D 5BD99UppvidingePostkon... 2015-08-20 Hej Anna. Inkallelseordning i styrelser och nämnder för Sverigedemokraterna. SD, SD, C, KD, S, V, LPO, MP. Hoppas det funkar nu. Med vänlig hälsning Kerstin Ljungkvist l \{ I l ! Partierna i kommunfullmäktige 2015-06-16 Inkallelseordning i nämnder och styrelser Inkallelseordningen i nämnder och styrelser reglerar i vilken ordning ersättare kallas in. Om inte fullmäktige tar ett beslut om inkallelseordning ska enligt rättpraxis gälla att ersättare inträder i den ordning de finns upptagna i fullmäktiges protokoll när valet till respektive nämnd genomfördes. Detta kan medföra oönskad partiväxling. För att undvika detta bör fullmäktige fatta beslut om särskild inkallelseordning som i detta fall bör gälla innevarande mandatperiod till och med 2018-12-31. Kommunkansliet ber nu samtliga partier som finns representerade i styrelser och nämnder att skriftligen inkomma med förslag till inkallelseordning i nämnder och styrelser. Vi behöver få in era förslag till inkallelseordning senast den 31 juli på epost [email protected] alternativt Kommunkansliet Box 59, 364 21 Åseda. Anna Magnusson förvaltningssekreterare Box 59, 364 21 Åseda Besök: Kyrkbacken Tfn: 0474-47029 [email protected] www.uppvidinge.se j .1 ; Utvärdering av projektet studieverkstad på Åsedaskolan för nyanlän'da !elever; __ L -- ,- - _o-----~- --~---- ---- jtllniio: _-~ __ _ läsåret 2014/2015 Eleverna har haft läxhjälp och studieverkstad under dagtid och efter skoldagens slut från januari 2015. Vi utökade elevernas skoldag så alla elever det berörde fick möjlighet. Studiehandledningen har gett att eleverna kunnat få mer ämneskunskaper och läxhjälpen har resulterat i att de kunnat jobba under mer lugna former när inga andra elever varit i skolan. Studiehandledningen har funnits i somaliska, arabiska, ryska och dari. Eleverna har utvecklats positivt och har snabbare nåt uppsatta mål. Betyg når vi inte med så många elever, men med den korta tiden de varit i skolan är resultatet bra. Vi ser en förbättring av kunskaperna hos flera av eleverna och speciellt gynnsamt har det varit för de elever som har ingen eller bristfällig skolbakgrund med sig från sitt hemland. Ofta har eleverna svårt att få studiero hemma eftersom familjerna är stora och de bor i trånga lägenheter. I flera familjer är också föräldrarna analfabeter och har inte samma förståelse för hur viktigt det är för deras barn att lära sig det svenska språket och utveckla ämneskunskaper i skolans alla ämnen. För att kunna ge alla elever möjlighet att kunna delta i projektet har vi använt Amanda till läxhjälp och inte bara de somaliska, arabiska och dariska studiehandledarna. Språkmässigt har det varit hjälpligt med Amanda. Eleverna har tillräckligt goda svenskakunskaper att det varit möjligt med uppgifter de haft med till lektion. Vi har sett att eleverna fått bättre resultat när de getts mer tid att arbeta med sina uppgifter. Utifrån resultaten vill vi fortsätta även under ht-15 med projektet för att eleverna snabbare ska kunna integreras i svensk skola och vad som fordras för fortsatta studier på gymnasiet. Kostnad fördelad på personer: Amanda Hellgren: 21450 kr Farah Al-Attar: 33 440 kr Fatima Ahmadi: 4623 kr Abdinur Mursal: 4692 kr Totalkostnad: 63 905 kr Helena Baardh Caj Stigson 20150518 "\' I l SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-11-11 Kommunstyrelsen § 244 Sida 11 (38) Dnr. 2014-000234 Ansökan om medel till kvalitetshöjande åtgärder i arbetet med nyanlända elever på Åsedaskolan läsåret 2014/2015 Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden ansöker om 110 000 kronor till kvalitetshöjande åtgärder i arbetet med nyanlända elever på Åsedaskolan läsåret 2014/2015, varav 50 000 kronor till höstterminen 2014 och 60 000 kronor till vårterminen 2015. Åsedaskolan har nu många elever med utländsk bakgrund och för att kunna ge dem samma förutsättningar som de svensktalande eleverna vill Åsedaskolan anordna studieverkstad/läxhjälp på de vanligast förekommande utländska språken, det vill säga arabiska, dari och somaliska. Projektet vänder sig till elever i årskurs 5 till 9. Eftersom projektets finansiering inte är klart, kommer verksamheten inte att starta förrän vårterminen 2015. Förslaget till beslut är att bevilja 60 000 kronor till projektet för vårterminen 2015. Nämnden bör efter utvärderingen av projektet ges möjlighet att via kvalitetshöjande medel finansiera verksamheten ytterligare en termin. Ekonomiska konsekvenser Kommunfullmäktige har i budget 2014 och 2015 anslagit 500 000 kronor per år för kvalitetshöjande åtgärder. För 2014 och 2015 finns inga tidigare ansökningar. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämnden, 2014-09-17, § 44 Tjänsteskrivelse, controller, 2014-10-21 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2014-10-30, § 109 Kommunstyrelsens beslut Bevilja barn- och utbildningsnämnden 60 000 kronor från anslagen till kvalitetshöjande medel 2015 för kostnader under vårterminen 2015 samt reservera 50 000 kronor av medlen till en eventuell fortsättning av projektet under höstterminen 2015. Beslutsexpediering Controller Silja Savela Barn- och utbildningsnämnden Justerare Utdragsbestyrkande r+'I Uppvidinge ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 8 (13) KOMMUN Sammanträdesdatum 2014-09-17 Barn- och utbildningsnämnden §44 Dm. 2014-000111 Ansökan om medel till kvalitetshöj ande åtgärder i arbetet med nyanlända elever på Åsedaskolan läsåret 2014/2015 Sammanfattning Åsedaskolan har det senaste året nått ett bra resultat. För att kunna bibehålla det under kommande år har rektor för högstadiet beslutat att ge eleverna möjlighet till läxhjälp under läsåret 2014/2015. Åsedaskolan har nu många elever med utländsk bakgrund och för att kmma ge dem samma förutsättningar som de svensktalande eleverna så vill Åsedaskolan samtidigt som läxhjälpen anordna studieverkstad/läxhjälp på de vanligast förekommande utländska språken d.v.s. arabiska, dari och somaliska. Projektet vänder sig till elever från årskurs 5 till 9. Ekonomiska konsekvenser Barn- och utbildningsnämnden ansöker om 110 000 kr till kvalitetshöjande åtgärder i arbetet med nyanlända elever på Åsedaskolan läsåret 2014/2015, varav 50 000 till höstterminen 2014 och 60 000 till vårterminen 2015. Tre lärare arbetar i projektet vardera 3 timmar per vecka. I de tre timmarna ingår 1,5 tim studiestöd/ undervisning, planering, samplanering med övriga lärare, information till föräldrar och medverkan vid föräldramöten. Kostnaden är beräknad på en månadslön på 26 000 kronor. Utvärdering Projektet kommer att följas upp i slutet av höstterminen och en utvärdering för hela läsåret görs i maj 2015. Om utvärderingen visar att många elever har använt sig av studieverkstaden/läxhjälpen och att det har påverkat deras skolgång och måluppfyllelse positivt så bör vi försöka ge eleverna denna möjlighet fortsättningsvis. Även Älghultskolans elever bör då få samma möjligheter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: förvaltningschef, barn- och utbildningsförvaltningen, 2014-08-13 Barn- och utbildningsnämndens beslut Hos kommunstyrelsen ansöka om 110 000 kronor till kvalitetshöjande åtgärder i arbetet med nyanlända elever på Åsedaskolan läsåret 2014/2015. Beslutsexpediering Kommunstyrelsen Rektor på Åsedaskolan Controller Juste rare I""'"''b"'''''"'' Uppvidinge 2015-08-06 Dnr. 2015-000186 Förfrågan om särskild medlemsinsats 2015 Kommuninvest Sammanfattning Den senaste finanskrisen 2008-2009 synliggjorde att bankernas riskbuffertar var otillräckliga för att upprätthålla stabiliteten i det finansiella systemet. Därför inför EU ett nytt regelverk för banker och kreditinstitut inom unionen med skärpta krav på kapital och likviditet. Reglerna är en implementering av Baselkommittens nya standarder, de så kallade Basel III. Syftet med Basel III och det nya EU-regelverket som också införts i svensk rätt är att öka motståndskraften mot nya finansiella kriser. Avgörande för Kommuninvests del är reglerna om att banker och kreditinstitut måste upprätthålla en större andel eget kapital i förhållande till de genomsnittliga totala tillgångarna - det så kallade bruttosoliditetskravet. Exakt vilken bruttosoliditet som kommer att krävas av Kommuninvest är ännu inte beslutat. Men minimikravet kommer, enligt vad som diskuterats, antingen utformas som en fast nivå för samtliga institut eller olika nivåer för olika institut beroende på hur riskfylld verksamheten anses vara. Kommuninvests verksamhet med trygg utlåning till den svenska kommunsektorn skulle sannolikt få ett lägre krav på bruttosoliditet om det senare, riskviktade minimikravet blir verklighet. Föreningsstyrelsen planerar för att Kommuninvest ska kunna klara minst 1,5 procent i bruttosoliditet. Senast vid utgången av 2016 ska EUkommissionen besluta om den slutgiltiga utformningen av regelverket. Oavsett vilken procentsats som väljs måste kapitaluppbyggnaden vara genomförd senast före den 1 januari 2018. Kommuninvests föreningsstämma har beslutat att höja minimiinsatsen för nya och gamla medlemmar till 200 kr per invånare och en högsta insatsnivå på 900 kr per invånare. Uppvidinge kommuns insatskapital är 1 095 852 kr 2015. För att uppnå lägsta nivån krävs en insats på 748 548 kr och för att uppnå högsta nivån är insatsen 7 203 948 kr. Det går även att välja att göra insats upp till 50 eller 75 procent av högsta nivån. Inbetalning kommer att göras under slutet av året. Utbetald insats bokförs som en finansiell anläggningstillgång och är alltså ingen driftkostnad för kommunen utan påverkar enbart likviditeten. Medlemmarnas bidrag ska i fortsättningen kunna påverka Kommuninvests prissättning av krediter. Den högsta insatsnivån ger också möjlighet att få behålla hela årliga återbäringen och insatsräntan. Räntan på insatskapitalet är 2015 är 2,5 % enligt beslut av stämman. Länets kommuner har/eller kommer att hantera fråga enligt följande; Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Växjö Älmhult Mininivå 50% 75% Högsta nivå X X X X X X Finansiering Finansiering sker via kommunens likvida medel. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Uppvidinge kommun ska erlägga insats enligt högsta nivån vilket innebär att kommunen ska göra en extra insats på 7 203 948 kr under 2015. Anders Svensson Tf kommunchef . ---~ --~ 11 ! KOMMUNINVEST ir Kommunlcdning:;i(i1vnlini•·:~•·ii Svenska kommuner och landsting i samverkan För kännedom: Ekonomichefen eller motsv. ] 1 / ' 2015-05-21 Uppvidinge kommun Styrelsen Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 Inledning Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening 1369 . I stadgarna har bl.a. tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. Med detta brev vill föreningen nu efterhöra hur ni som medlem vill utnyttja den nya möjligheten att erlägga en särskild medlemsinsats. Vi ber er därför att besvara bifogade formulär, bilaga 2, så vi vet om ni vill göra en extra insatsbetalning i år eller om ni väljer något annat alternativ. Kommuninvests behov av större kapital De nya lagkrav på bl.a. större kapital som växt fram i kölvattnet av finanskrisen påverkar också Kommuninvest i hög utsträckning. Den uppbyggnad av kapitalet som 1370 . måste ske beskrivs närmare i "Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad" Planen syftar till att minimikravet på större kapital ska vara uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft. Många medlemmar har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hela eller huvuddelen av den högsta insatsnivån. Om en stor del av medlemmarna gör verklighet av en sådan ambition är det till stor fördel för Kommuninvests anseende. Det är viktigt att i relation till myndigheter, ratinginstitut och andra marknadsaktörer kunna visa upp en hög grad av uppslutning kring kapitalfrågan och att vi håller vad vi lovat göra. 1369 Stadgarna framgår av stämmohandlingarna (bilaga 18) som kan laddas ned från Kommuninvests hemsida: http://kommuninvest.se/wp-content/uploads/2015/04/Stammohandl-2015-samtliga-delarTOT ALFIL.pdf 1370 Planen framgår av stämmohandlingarna (bilaga 19). Se samman länk som anges i not 1. Kommuninvest i Sverige AB (publ). Org nr: 556281-4409. Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr: 716453-2074. Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: 556464-5629. Styrelsens säte: Örebro Postadress: Box 124, 701 42 Örebro• Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2 Tel: 010-47 08 700 •Fax: 019-12 11 98 •E-post: fö[email protected] •Internet: www.kommuninvest.se KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan Att medlemmarna frivilligt och med tidsmässig framförhållning värnar den egna organisationen uppfattas som en oerhörd styrkesignal jämfört med om föreningen i ett sent skede skulle behöva tvinga fram inbetalning av kapital med stöd av stadgarna. Medlemmens fördelar av att öka medlemsinsatsen snabbare I de nya stadgarna införs en högsta insatsnivå uttryckt i kronor per invånare samt två delnivåer som motsvarar halva respektive tre fjärdedelar av den högsta insatsnivån. När en enskild medlems insatsnivå växer och passerar dessa nivåer, är medlemmen inte längre skyldig att erlägga delar eller hela den årliga insats som annars skulle betalas. Förekommande återbäring och ränta på insatskapitalet får - i takt med att kommunen uppnår de högre insatsnivåerna - till större och större del behållas av medlemmen. Den årliga insats som är knuten till storleken på återbäring och insatsränta blir lägre och lägre, för att till sist bortfalla. Individuell kapitalsituation Kommuninvest ekonomisk förening har både medlemmar som deltagit i samarbetet i snart 30 år eller som blivit medlem på senare år. Medlemsstorleken varierar mellan 2 500 och 541 000 invånare. Vissa medlemmar har hög skuldsättning, andra har inte några lån alls. De stora skillnaderna mellan medlemmarna har också medfört att det är stora skillnader i respektive medlems storlek på insatskapitalet. Vi har sammanställt en aktuell uppgift från medlemsregistret för just er kommun/ landsting/region, bilaga 1. Uppgifterna om läget vid årets början har vi hämtat från vårt medlemsregister och omfattar den ursprungliga insats som gjordes när ni blev medlemmar, insatsemissioner1371 som ni deltagit i samt summan av gjorda årsinsatser till och med 2014-12-31. Till detta insatsbelopp har vi lagt den nya årsinsats för 2015 som stämman beslutat att ni ska erlägga. Beräkningarna av olika delbelopp nedan förutsätter att årsinsatsen för 2015 betalts in. Eventuellt förlagslånebelopp som belöper på er inräknas inte i erlagt insatskapital. Invånaruppgiften har vi hämtat från SCB och avser förhållandet 2015-01-01. Kapitalinsats som överstiger den högsta nivån blir överinsats En handfull medlemmar har efter det att den årliga insats som beslöts på den senaste stämman en insatsnivå som överstiger den nu beslutade högsta insatsnivån. Ni som tillhör denna grupp behöver bara besvara frågeformulärets fråga 3 och 5 (så att vi vet att ni fått samma information som övriga medlemmar). 1371 En av föreningsstämman beslutad överföring av fria vinstmedel till medlemmarnas bundna insatskapital. Fördelas ut på respektive medlem i förhållande till medlemmens kapitalinsats. Insatsemissioner skedde varje år under perioden 2002-2011. KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan Det belopp som skjuter över den högsta obligatoriska insatsnivån kommer att klassificeras som överinsats. Överinsats är en kapitaldel som medlemmen deltar frivilligt med. Det är alltså inte fråga om sparande i form av inlåning på räkning. Överinsats har inte tidigare förekommit i föreningen. Under 2015 kommer styrelsen därför att fastställa villkoren för överinsatser och hur uppsägning ska gå till om en medlem önskar få överinsatsen utbetald. Information om detta lämnas till er vid en senare tidpunkt. När kan man som medlem göra extra insatser? Föreningen sänder ut denna förfrågan till samtliga medlemmar om intresset för att i år göra en extra insatsbetalning. Varje medlem tar därefter beslut om den vill göra en extra insatsinbetalning i år eller om man vill göra på något annat sätt och meddelar föreningen. Svaret är bindande. Föreningsstyrelsen 1372 fattar - med början vid junimötet och därefter löpande under hösten - beslut om med vilket belopp medlemmen får delta. Därefter sänder föreningen ut aviseringar om vilket belopp som ska inbetalas och när det ska ske. När behöver föreningen senast få medlemmarnas besked för inbetalning i år? Medlemmarnas önskemål ska ha kommit föreningen tillhanda senast den 2015-10-30 för att extra insatsbetalning ska kunna ske i år. Lämnas besked tidigare, kan föreningen hantera detta tidigare och ge ett så snabbt besked som möjligt. Hur och när sker betalning av extra insatser? Samtliga inbetalningar måste ha skett före 2015 års utgång för att få beaktas när 2016 års ordinarie föreningsstämma beslutar om medlemmen måste betala in en ny årlig insats baserad på insatsräntan/återbäringen eller inte. Då det handlar om mycket stora belopp är det viktigt att medlemmarna inväntar Kommuninvests avisering och betalar in beloppet på den angivna betalningsdagen. Kommuninvest har inte möjlighet att ta emot tidigare eller senare betalningar som sker på en medlems eget initiativ på ett säkert och effektivt sätt. Ränta på insatskapital Räntan på insatskapitalet under 2014 fastställdes av stämman 2015 till 2,5 procent. Ränta på insatskapital är inte att jämföra med räntan på ett skuldebrev. Den är i stället en form av överskottsutdelning som ska bekostas inom ramen för den ekonomiska föreningens utdelningsbara medel (samma utrymme som också ska räcka till för återbäring). Föreningen kan därför inte i förväg utlova vad räntenivån på insatskapital kommer att bli under kommande år. Nivån bestäms i efterhand på föreningsstämman. Föreningen 1372 1 de nya stadgarnas § 5.5 sägs: "Styrelsen får besluta att medlem får välja att erlägga en eller flera särskilda insatser för att helt eller till viss del fullgöra den obligatoriska medlemsinsatsen KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan eftersträvar dock att kompensera medlemmarna med en rimlig ränta på det kapital som belöper på var och en av dem. Att kunna ge ränta till de medlemmar som bidragit med kapitalinsats och som under en period inte utnyttjar lånemöjligheterna i Kommuninvest har ansetts särskilt viktigt eftersom dessa medlemmar under samma period inte får någon återbäring. Får medlemmarna någon ny möjlighet 2016 och senare? Stadgarna har utformats för att passa olika medlemmars behov och möjligheter. Efter 2016 års stämma kommer därför de medlemmar som då inte uppnått den högsta stadgemässiga insatsnivån att på nytt tillfrågas i samma ärende. Detta kommer sedan att ske efter varje stämma till dess alla medlemmar nått den högsta nivån. Anmälan är bindande och sker på ett särskilt formulär Ert beslut om att delta med en kapitalinsats i år är bindande och ska ske på formuläret i bilaga 4. Hur beslut om att göra en extra insatsbetalning görs, varierar mellan olika medlemmar och bestäms av medlemmen. Kommuninvest behöver inte delges något protokollsutdrag eller lagakraftsbevis i detta ärende. Ett kalendarium för beslut Så här ser tidplanen ut. Reservation för att förändringar kan komma att ske. Aktivitet Tid Föreningen sänder ut en förfrågan till alla medlemmar om intresset för att betala in en extra insats under 2015. Medlemmar som redan uppnått den högsta nivån kan dock inte betala in större kapital. Maj månad 2015 Föreningsstyrelsen tar fortlöpande ställning till de medlemsbesked som inkommer och meddelar medlemmen om hur och när betalning ska ske. Juniseptember 2015 Sista dagen för medlemmarna att lämna ett bindande besked om intresset för att betala in extra kapital under 2015. 31 oktober 2015 Sista tillfället för föreningsstyrelsen att besluta om de medlemsbesked som inkommit tom oktober och att meddela medlemmen om hur och när betalning ska ske. November 2015 Absolut sista dagen för inbetalning av kapital för att det ska kunna beaktas vid beräkning av skyldighet att betala årlig insats vid stämman 2016. 31 december 2015 Föreningsstämma som beslutar återbäring och ränta på insatskapital, årlig insats etc. enligt de nya stadgarna. April 2016 Utbetalning av återbäring och ränta på insatskapital. Ny årlig insats vars storlek bestäms av medlemmens insatskapitalstorlek per invånare i relation till den högsta stadgeenliga nivån per invånare. April-maj 2016 Föreningen sänder ut en ny förfrågan till alla medlemmar om Maj 2016 KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan Aktivitet Tid intresset för att betala in en extra insats under 2016. Eventuella frågor Behöver du ytterligare information om eller om du tycker att någon uppgift verkar felaktig, ber vi dig att i första hand kontakta den kundansvarige som du brukar ha kontakt med. Avslutningsord Medlemmarna har genom att anta de nya stadgarna, skapat grunden för att genom egna insatsbetalningar bygga upp det kapital som organisationen behöver för att kunna fortsätta att förse svensk kommunsektor med en effektiv och säker finansiering av de investeringar som behöver göras under kommande år. Den tydliga inställning i frågan som medlemmarna visat vid de senaste medlemssamråden och föreningsstämmorna gör att vi är övertygade om att huvuddelen av den utmaning som kapitaluppbyggnaden representerar, kommer att vara avklarad redan under 2015! KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING Tomas Werngren Verkställande direktör Bilagor 1. 2. Thomas Åkelius Styrelsens sekreterare Individuell uppgift om insatskapital Svarsblankett KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan Bilaga 1 Uppgift om insatskapital Uppgift om nuläget Grunduooaifter 9 222 Invånarantal i beräkningarna Insatskapital i kronor vid 2015 års början 945 847 Ny årsinsats 2015 i kronor 150 005 1 095 852 Totalt insatskapital i kronor 118,83 Totalt insatskapital i kronor per invånare Uppgift om återstående insatsbelopp i vissa fall För att uppnå följande insatsbelopp'~'~ Återstår följande insatsbelopp1374 Miniminivå 200 (40) kr/inv 748 548 kr 50 % av högsta nivån 450 (90) kr/inv 3 054 048 kr 75 % av högsta nivån 675 (135) kr/inv 5 128 998 kr Högsta nivån 900 ( 180) kr/inv 7 203 948 kr I tabellen ovan redovisas vad som i förekommande fall återstår att erlägga som insats för att uppnå den stadgemässiga miniminivån, 50 % resp 75 % av den högsta insatsnivån samt den högsta insatsnivån. Om"-" anges, har angiven nivå uppnåtts. Medlemmar som redan uppnått den högsta insatsnivån Belopp som överstiger den högsta insatsnivån, registreras som överinsats. Se mer om detta i brevet. Ytterligare insats kan inte göras i nuläget. 1373 I beräkningen har beloppet reducerats för invånarantal över 90.000 i primärkommun. Reducering sker till 80% för invånarantal 90.001-200.000 och till 60% för invånarantal på 200.001 och högre. Belopp inom ( ) avser landsting/region. Ingen reducering sker för större invånarantal i landsting/region. 1374 Belopp avser vad som behöver erläggas i förhållande till det antagna utgångsläget, inte vad som behöver erläggas i förhållande till lägre nivå. Utgångsläget = totalt insatskapital i tabellen ovan. KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan Bilaga 2 Svarsblankett om medlems intresse för att erlägga särskild insats under år 2015 för att helt eller delvis fullgöra den obligatoriska insatsen G run d uppg1"fter 1 Medlemmens namn Organisationsnummer Enhet Postadress u1ppg1·tts r·amnare hos me dl emmen 2. Namn Befattning e-postadress Direkttelefon/mobil . . 2015 3 H uvu df rages f"ll a nmg om ons kema I om msa t s bet a Inmg Önskar kommunen/landstinget/regionen att under år 2015 erlägga någon särskild insats för att helt eller delvis fullgöra den obligatoriska insatsen i Kommuninvest ekonomisk förening? 0 0 [ ] JA [ ] NEJ Markera med ett X och fortsätt att besvara frågorna i avsnitt 4. Markera med ett X och fortsätt med att besvara frågorna i avsnitt 5. 4 Öns k ad s torl k e pa sars k"ld. 1 msa ts 2015 Hur stor särskild insats vill kommunen/landstinget/regionen göra under 2015? Markera valt alternativ med ett X. 0 [ ] Alternativ 4.1 Upp till den högsta stadgemässiga insatsnivån per invånare. Inga fler frågor behöver besvaras. [ ] Alternativ 4.2 Upp till 75 procent av den högsta stadgemässiga insatsnivån per invånare. Inga fler frågor behöver besvaras. KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan [ ] Alternativ 4.3 Upp till 50 procent av den högsta stadgemässiga insatsnivån per invånare. Inga fler frågor behöver besvaras. [ ] Alternativ 4.4 Upp till den stadgemässiga miniminivån per invånare Inga fler frågor behöver besvaras. [ ] Alternativ 4.5 Vi önskar betala in följande särskilda insatsbelopp i kronor. I '"'atsbelo~~; kronor I Kronbeloppet får inte sättas så högt att medlemmens totala insatskapital överstiger den högsta stadgemässiga insatsnivån. Använd alternativen 4.1-4.4 om medlemmen endast önskar uppnå de i stadgarna angivna högsta nivån, de procentuella delnivåerna eller miniminivån. Inga fler frågor behöver besvaras. 5. Frågor om orsaken till att medlem inte vill betala in särskild insats under år 2015 (Om fråga 3 besvarats med NEJ) Vad är orsaken till att kommunen/landstinget/regionen inte vill betala in särskild insats år 2015? Markera valt alternativ med ett X. [ ] Alternativ 5.1 Vi har redan uppnått den högsta stadgemässiga insatsnivån per invånare. Inga fler frågor behöver besvaras. [ ] Alternativ 5.2 Just nu tycker vi att vår insatsnivå är tillräckligt hög och väntar med beslut om att öka på nivån. Inga fler frågor behöver besvaras. [ ] Alternativ 5.3 Vi tycker inte att vi har utrymme för att fylla på medlemsinsatsen just nu. Inga fler frågor behöver besvaras. [ ] Alternativ 5.4 Vi ökar på vår insatsnivå med de årliga insatser som kommande stämmor beslutar och vill inte öka insatsen utöver detta. Inga fler frågor behöver besvaras. [ ] Alternativ 5.5 Vi har inte tagit ställning till det ännu/vet inte. Inga fler frågor behöver besvaras. KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan 6 Angivet svar om särskild insats 2015 är bindande för medlemmen Svar på denna förfrågan som innebär att medlemmen önskar erlägga en särskild insats år 2015 är bindande. Så snart föreningens styrelse godkänt önskemålet, utfärdar föreningen en betalningsanmodan/faktura som medlemmen är skyldig att betala på angiven förfallodag. 7 Underskrift av behörig/-a firmatecknare Underskrift Underskrift Namnförtydligande Namnförtydligande Befattning Befattning Ifylld och undertecknad blankett sänds med post till Kommuninvest ekonomisk förening, Styrelsen, Box 124, 701 42 Örebro. Sida SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Uppvidinge 2015-06-04 KOMMUN Socialnämnden § 91 Dnr 2015-000118 Medborgarförslag om beslut om LOV Socialnämndens beslut Socialnämnden ställer sig bakom tjänsteskrivelsen "Beredning av medborgarförslag" och överlämnar svaret till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Bakgrund Medborgarförslag har :inkommit till Kommunstyrelsen som gett socialnämnden i uppdrag att bereda ärendet. Medborgarförslaget :innehåller nedanstående förslag. 1. Säg upp LOVEN och gör om så vi vet vad det får kosta för kommunen 2. Se till att fylla de tomma platserna på Lingården för dem som vill flytta dit 3. Se till att socialnämnden tar ett beslut att upphäva beslutet att flytta Sländan, LSS-boendet till Lingården. Information i tjänsteskrivelse 1. Beslut om Lagen om valfrihet (Lo V) är av kommunfullmäktige beslutat för särskilt boende och hemtjänst i kommunen. Bestämmelserna för LoV i Uppvidinge Kommun är reglerat i förfrågningsunderlag, beslutat av socialnämnden, som bland annat :innehåller uppsägningstid och hantering under uppsägningstid. Det finns två förfrågningsunderlag, ett för särskilt boende och ett för ordinärt boende. Företag som ingår LoV, för-särskilt samt ordinärt boende anger sitt kapacitetstak. 2. Socialnämnden beslutar om riktlinjer, enligt reglemente, för vad som är skäligt enligt socialtjänstlagen. Riktlinjer ligger till grund för den enskildes behov av stöd och omsorg, det vill säga inte vad enskildas eller samhällets medborgare i övrigt vill. Socialtjänstlagens huvudinriktning är att stärka den enskildes möjlighet att bo kvar i § 91 fortsätter på nästa sida 18(28) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Uppvidinge 2015-06-04 KOMMUN Socialnämnden § 91 fortsätter hemmet. För att beviljas särskilt boende krävs ett myndighetsbeslut. Beslutet utgår från vilka insatser som på bästa sätt tillförsäkrar den enskilde trygga förhållanden och en skälig levnadsnivå. 3. Inspektionen för vård- och omsorg tydliggör kraven för LSS-boende, eller så kallad bostad med särskild service. Lingårdens lägenheter uppfyller inte kraven som ställs för en lägenhet i gruppbostad. Besluts underlag Tjänsteskrivelse "Beredning av medborgarförslag" daterad 2015-04-29. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Sammanträdet ajourneras klockan 16:55 -17:10. 19(28) Up-t1vidingel r' ' i J - Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-04-14 Kommunstyrelsen Dnr 2015-000045 ADM § 69 Medborgarförslag om beslut om LOV Kommunstyrelsens beslut Överlämna ärendet till socialnämnden för beredning. Sammanfattning av ärendet Det har inkommit ett medborgarförslag med följande förslag: Säg upp LOVEN och gör om så att ni vet vad det får kosta för kommunen. Se till att fylla de tomma platserna på Lingården för de som vill dit. Se till att socialnämnden tar ett beslut att upphäva beslutet att flytta Sländan LSS-boende till Lingården Beslutsunderlag Medborgarförslag Kommunfullmäktige, 2015-02-24, § 22 Beslutet skickas till Socialnämnden J /! r' t 1 /v~r cl 20(27) Till .--------·--· - Uppvidinge Kommun Box 59 364 21 Åseda UPPVIDINGE n1i\rir":U1'. KommunledniP. g~fön·~. J <• ·;.~ 2u15 -02- 1t Medborgarförslag ______ Diarie nr .__ ---· -·· . När Uppvidinge kommun bestämde sig för att införa LOV (Lagen om valfrihet), så beslutades att alla som ville kunde ansöka om att driva serviceboende. Men man tänkte inte till hur många serviceboendeplatser man var villig att överlåta till någon annan. Man budgeterade för 16 platser som man tidigare hade köpt. Men det blev 24 platser man fick betala för och då sprack budgeten på Socialen. Idag vill man göra LSS-boende på ett av våra kommunala äldreomsorgsboende. Vilket har medfört att folk inte kan få komma in på serviceboende. Trots att det fanns 9 platser lediga på Lingården den 22 januari. Kommunen får även betala Lessebo kommun får 2 serviceboendeplatser eftersom man nekade detta par plats på Lingården. LSS-lagen och äldreomsorgslagen går inte under samma lagar och detta ska man inte blanda ihop. Mitt medborgarförslag är: 1. Säg upp LOVEN och gör om så ni vet vad det får kosta för kommunen: 2. Se till att fylla de tomma platserna På Lingården för de som vill dit. 3. Och se till att Socialnämnden tar ett beslut att upphäva beslutet att flytta Sländan LSS-boende till Lingården. Lenhovda 150210 Ingela Holgersson Slåttervägen 2 360 73Lenhovda .• Till kommunstyrelsen 2015-09-15 Meddelanden till kommunstyrelsen: 1. Beslut av Socialnämnden om avslag på ansökan om medel från Kronobergs brukarråd inom missbruks- och beroendevård 2. Cirkulär 15:23, Budgetförutsättningar för åren 2015–2018, SKL 3. Ekonomisk rapport – Socialnämnden 4. Beslut om Barnahus, Socialnämnden 5. Svar till revisorerna angående granskning av socialnämndens delegeringsordning, Socialnämnden
© Copyright 2025