Boken Nycklar
1 Utgiven av Specialpedagog Birgitta Andersson AB Thulingatan 7, 262 41 Ängelholm Tel: 0431-804 43, E-mail [email protected] Hemsida: www.specialpedagog.nu ISBN-nummer: 91-974347-3-6 Boken tryckt hos Tryckservice i Ängelholm AB Tel: 0431-834 40 2 Nycklar till professionella möten och individuella lärstilar Boken riktar sig till anhöriga, pedagoger, psykologer samt övrig personal, som i sin omgivning och verksamhet möter personer som behöver tillrättalägganden i det personliga mötet och i sin inlärningsmiljö. Boken riktar sig till Er som vill veta mer om lärstilar. Hur dessa påverkar och kan användas för att uppnå insikt, förståelse och optimal inlärning utifrån närmiljöer och samhällets verksamheter. Text: Birgitta Andersson Bild och bildtext: Gunilla Olsson 3 Innehållsförteckning Förord .………………………………………………5 Prolog .………………………………………………7 Inledning .……………………………………………9 Del 1: Möta – mötas – bemöta …………………………….11 Kognitivt förhållningssätt …………………….........20 Mental medvetenhet ………………………………..24 Lärstilar – faktorer som påverkar …………………..34 Identitet – självbild ………………………………...50 Sammanfattning ……………………………………55 Frihet - ansvar- insikt ………………………………56 Del 2: Kommunikation ……………………………………60 Bilden som talar ……………………………………72 Bilden som förklarar ……………………………….78 Bilder i sekvenser – seriesamtal …………………...95 Bilder och ord – sociala berättelser……………….104 Epilog …………………………………………….134 Litteraturhänvisning ……………………………..135 4 FÖRORD Att se, utveckla och vara medveten om lärande relationer i professionella möten kräver medvetenhet om människors unika förmågor och egenskaper. Vi har i sedan tidernas begynnelse vetat att människor är olika, men de konkreta verktygen har inte alltid varit tydligt accentuerade. Vi lever i informationsflödets tidevarv och viktigare än någonsin är reflektion och medvetenhet om hur vi kan skapa goda lärandesituationer med förståelse och empati. Vi som arbetar i lärande organisationer får hela tiden möjlighet att möta och bemöta olikheter. Många gånger kanske jag inte alltid ser och förstår det du ser. Vi behöver hela tiden påminnas om att perception är selektiv att många olika faktorer medverkar i och under mötet med andra. Att vi hela tiden kan lära av varandra och att vidga sin egen ”verktygslåda” i förståelsen för andra är viktiga insikter och livsfärdigheter. Under mina tolv år med lärstilar som pedagogisk plattform har jag hela tiden fått se nya dimensioner av mina medmänniskors unika sätt att ta till sig, processa och bearbeta information. Många gånger har jag inte alltid förstått, många gånger har jag önskat mig ännu bredare praktisk färdighet och djupare teoretisk insikt och vissa gånger har mina reaktioner inte varit de optimala för den situationen. Det är med ödmjukhet som jag upplever en ökad förståelse för våra medmänniskor i allmänhet och våra elever i synnerhet. Framför allt klappar mitt hjärta för de elever som inte alltid fått uppleva lärandets glädje på sina unika villkor. 5 Det är därför jag med glädje välkomnar boken Nycklar till professionella möten och individuella lärstilar. Vi behöver just nycklar för att låsa upp våra egna och andras dörrar: nycklar som kan ge en större insikt och framför allt större förståelse och nycklar som kan vara redskap i de lärande relationerna i livets skola. Tack Birgitta Andersson och Gunilla Olsson för ert bidrag till individers olikheter. Och all läsare, välkommen till en konkret och användbar bok om lärande relationer. Fil. Dr. Lena Boström 6 Prolog Aspergers Syndrom är för mig detsamma som att ibland ha svårt att tolka andra människors tankar, känslor och avsikter. Det innebär även att jag har svårt för slarviga och ungefärliga instruktioner och tider. Det medför även en svag känsla av att inte riktigt alla gånger förstå hur saker och ting hänger ihop, hur kan exempelvis en viss min eller gest förstärka ett verbalt budskap? När jag får en utvald situation förklarad för mig, varför kan jag då inte instinktivt applicera denna nyförvärvade kunskap i en ny, liknande situation? Varför känns ibland andra människors sätt att uppfatta, tolka och reagera på omvärlden så konstigt och på alla vis främmande? Det känns, i det närmaste, uppriktigt sagt, som om jag ibland är omgiven av marsianer, som enträget, visserligen omedvetet, men automatiskt färgar mig grön, genom mina ansträngningar att förstå och passa in. Min perception har tidigare varit ett problem för mig, och det har främst handlat om den auditiva och taktila perceptionen, än idag är ljud och vissa material obehagliga. Det har varit svårt att hantera eftersom jag inte visste var jag skulle placera känslan. Jag trodde jag var galen. Som jag ser det idag så låg nog större delen av påfrestningen i det faktum att jag inte hade en aning om varför jag upplevde det som jag gjorde. Känslan av ett visst klädesplagg mot huden kunde vara olidlig. Detta resulterade i att jag ”fattade tycke för” vissa plagg i min garderob. Dessa plagg fick inte tvättas. Jag kommer speciellt ihåg ett plagg, en röd mjukiströja med det vita trycket ”Complete” framtill. Jag hade denna tröja tillsammans med ett par beiga chintz. Dessa plagg tillsammans, framkallade den ultimata känslan utav välbefinnande. Jag blev mycket sårad eller snarare stött när folk i min omgivning kommenterade min tröja på ett negativt sätt. Jag tyckte de gjorde narr av något som för mig var högsta prioritet för mitt välbefinnande. 7 Jag har lättare för att ta in instruktioner om de är klara och tydliga, ord som ungefär, cirka och eventuellt komplicerar genomförandet av uppgiften. Jag vill veta exakt vad och hur jag ska genomföra en uppgift. De gånger då jag inte fått tydliga instruktioner i skolan har det hänt att jag struntat i att lämna in den. Anledningen till att jag struntat i att lämna in uppgiften beror på att det blir en enda ”soppa” utav eventualiteter i huvudet. För mig fungerar mind maps bra. Jag får en bättre förståelse för hur de olika sakerna hör ihop och varför, jag får helt enkelt ett helhetsperspektiv. Nedskrivna instruktioner, hur jag ska göra eller gå till väga är också något som är bra för mig. Då kan jag snabbt och enkelt läsa vad som krävs av mig. Diagram hjälper mig att få grepp om det jag arbetar med. Jag får en inblick i hur saker och ting förhåller sig till varandra. Det är också bra när jag ska placera något i sitt sammanhang. Att se på film eller TV för att inhämta instruktioner i ett ämne eller få kännedom om något, är effektivt, eftersom jag då får bilder att hänga upp informationen på. Jag har så länge jag kan minnas främst lyssnat till orden då jag samtalat med människor. Jag ser orden men de registreras inte alltid. Då får jag inget sammanhang. Jag ser inte hur orden är i relation till varandra, utan de står frikopplade från sitt sammanhang. Gester och mimik har jag ”raderat” ur tolkningen av samtalen, allt enbart eftersom att jag är osäker på skillnaderna mellan de olika minerna och var gränserna mellan dem går. Sociala situationer jag ställs inför i det vardagliga livet kan ibland vara förvirrande, känslan av att nog inte ha uppfattat riktigt allt eller missuppfattat kommer lätt smygande. Jag har alltid uppfattat andra människor som annorlunda. Nu förstår jag att det är jag som varit annorlunda. I möten i dag märker jag att vi alla är annorlunda. Rakel 23 år 8 Inledning I mitt arbete med barn, ungdomar, vuxna, i samtal, i handledning, i verksamhetsutveckling har jag funnit att det är nödvändigt att ha många nycklar för att kunna möta, mötas och bemöta. Den första nyckeln är den som ska ge hjälp att se sig själv. Det är förutsättningen för att bra bemötande ska kunna ske. Att bli medveten om den egna tolkningsprocessen och förmågan att handskas och känna igen egna känslor. Nästa nyckel är till möten med annorlunda tankesätt och hanlingsmönster. Bra möten karaktäriseras av respekt för varje individs personlighet. Kvalitén i möten bygger på ömsesidighet i lyssnandet och förståelsen inför olikheter. Ytterligare nycklar fordras till att bygga upp relationer. Genom inlevelseförmåga insikt ge stöd till medvetenhet, självinsikt och utveckling av individuella förmågor och egenskaper. Försöka frigöra förnuft och viljestyrka som leder till positiva processer och framsteg. Nycklar krävs för att hitta bästa sättet att få eller skaffa sig kunskap och kunna använda sig av den. Insikt föder utsikt. Andra nycklar behövs för att hitta möjligheter att lösa problem. Hjälp till anpassningsförmåga utifrån olika situationer, stöd att se andras perspektiv och balans mellan känsla och förnuft. Fyra ting kommer inte tillbaka; en avskjuten pil, ett uttalat ord, ett försummat tillfälle och ett tillryggalagt liv. Obnar Ibn-Khattob Birgitta Andersson 9 Del 1 Man kan inte öppna en bok utan att lära någonting. Kinesiskt ordspråk 10 Möta – mötas - bemöta Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa, och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta, så kan jag inte heller hjälpa någon. Kirkegaard Socialt samspel kräver förmåga att tänka flexibelt och mångsidigt. Motpartens minspel och kroppsspråk liksom de egna känslorna bidrar till bedömning av den aktuella belägenheten. Snabbt måste en 11 bearbetning ske för att välja strategi, reagera och bemöta situationen adekvat både vad gäller beteende och språkligt uttryckssätt. Jag kommer inte ihåg om jag knuffade Gustav eller det bara blev så. Markus Se I alla möten reagerar vi utifrån vårt eget ”jag-plan”. Vi har upplevelser och erfarenheter baserade på vår bakgrund och de kulturella miljöer vi tillhör. Vi tillägnar oss värderingar, normer och ideal som styr vårt förhållningssätt. Förmana Vi tror vi är objektiva när vi blir irriterade på andra, men det är vi sällan. Vi gör automatiska tolkningar som kan vara felaktiga. Hur möter du Markus med hänsyn till vad han gjort? Hur lyssnar du till hans förklaring? 12 Lyssna Förklara Undersökningar har gjorts över vilka de vanligaste sanktionerna mot barn är. Vid en skotsk studie av 871 lärare framkom att 99 % använder sig av skäll, 64 % gör det ofta, men endast 7 % ansåg att det var effektivt att skälla (Johnstone & Munn, 1992) . Lärarna skäller mycket på mig. De skäller på nästan allt. På lektionerna om jag inte kan sitta stilla, på rasterna om jag inte hinner in i tid, i matsalen, överallt. Brian 11 år Det är klart man ska tala milt och vänligt till små barna, men ibland liksom går det inte. Fast det är nog rätt det som stod i tidningen att barna blir illbattingar när man ryter åt dem. Astrid Lindgren Observationer har visat att en lärare ger eleverna 35 instruktioner i halvtimmen. I klasser där det finns elever med beteendestörningar ges det 60 instruktioner under samma tid. Man har också konstaterat att ju fler instruktioner och kritiska, negativa kommentarer en lärare ger, desto mer ökar elevernas motstånd och beteendeproblem. (Webster-Stratton, 1999). 13 Hur medvetna är vi om vår egen värdegrund? Vi bör kritiskt fundera över våra attityder, vilka regler, normer och ideal som styr vårt förhållningssätt. Egna personliga problem och konflikter aktualiseras i kontakter med de människor vi möter. Det handlar om människosyn och respekt. Många människor med funktionshinder känner sig överkörda, ifrågasatta, inte tagna på allvar, eller oförmögna att påverka sin situation. De upplever att personer som arbetar med dem, eller personer i den offentliga sektorn, inte visar respekt. Samma känsla finns hos äldre personer och barn. Det finns mycket okunskap och rädsla. En del blir handfallna och ställda, inför någon som beter sig avvikande, om inte kunskap och förståelse finns. Ödmjukhet är att visa att man inte förstår allt. När någon vågar visa detta ger det mig större trygghet än när jag träffar personer som säger att de kan och vet bäst. Håkan Magnus hade begärt en individuell plan. Denna gjordes tillsammans med hans nätverk. Efter några dagar började han klaga. Han tyckte att han inte varit delaktig, att saker bestämts, som han inte hade gått med på. Magnus fick förklaringar genom bilder och resonemang. Han var mycket irriterad över hur städningen skulle utföras. Han sa att all personal tyckte olika, vilket hade medfört att han vägrade städa. Vi bestämde att Magnus skulle göra en video och utifrån den beskriva hur han ansåg att hans lägenhet skulle städas, samt resultatet av städningen. Det vi tillsammans kom fram till skrev vi ner, så att han skulle uppleva, att det han framfört blev taget på allvar, men också förstå att vissa saker inte kunde förändras på grund av omständigheterna. Det nerskrivna blev det budskap, som inte bara Magnus kunde ta till sig utan också hans omgivning. Olika uppfattningar och värderingar eliminerades genom att Magnus, 14 såväl som hans personal, kunde hänvisa till den individuella planen och videon. Mitt, Magnus, sätt att se och att uppfatta. Jag har begärt och fått en individuell plan. Jag tyckte att andra bestämde vad som skulle stå i planen. Jag hade svårt att förstå att arbetet på hunddagiset var det enda arbete som fanns då. Jag hade också svårt att förstå att i mitt boende ska ALLA som bor där ha personaltid. Personalens arbete är att hjälpa mig och alla de andra så att vi ska kunna klara ett eget boende. Nu fungerar allt mycket bättre. Jag träffar min personal. Jag städar varje torsdag utifrån videon. 1:a torsdagen varje månad, storstädning. (Se städboken.) Jag duschar i min nya duschkabin. Jag skall söka jobb på arbetsförmedlingen och prata med min kontakt i kommunen om arbete. Helst vill jag börja på Björksätra. Birgitta, Gudrun och Ann undersöker om det är möjligt. Nu känner jag att jag är med och bestämmer. 15 Alla som arbetar med människor har en yrkesidentitet som skapats genom utbildning och praktiskt arbete. Men i arbetet nära människor använder vi oss också av vår personlighet. Medvetet och omedvetet tolkar vi händelser, situationer och stämningar. Vi blir förargade och irriterade, ibland kränkta och sårade. När vi är vänliga förväntas vi bli bemötta på samma sätt. När det inte sker så får vi obehagskänslor. Vi känner olust eller blir besvikna. När vi identifierar något, t.ex. ett beteende utifrån en händelse kan vi välja att placera det i ett fack. Pelle gör allt utifrån ”sina villkor”, han bestämmer. Han är kravundvikande och lat. Vi tror oss veta vad det är. Vi har ett omdömestänkande som inte föregåtts av reflektioner och ifrågasättande. Det är då lätt att reagera känslomässigt. Vår bedömning blir till en sanning. Detta utesluter möjligheten till förändring. 16 Det professionella klivet tar vi när våra känslomässiga reaktioner tas över av konstruktivt tänkande och handlande. Motsatsen till omdömestänkande är utformningstänkande. Hur kan vi hjälpa Pelle? Hur kan vi ge honom de koncept och strategier som han saknar? De viktigaste faktorerna är att varsebli, registrera och fånga upp signaler och utifrån dessa analysera och se möjligheter för att hitta strategier som bidrar till förändring och utveckling. Från ett utifrånperspektiv måste vi bilda oss ett inifrånperspektiv. Detta utvecklar vi genom att inte bara observera personens yttre beteende. Vad han/hon gör, hur information tas emot och hur han/hon svarar på informationen. Vi måste också se vad som finns inom personen, personens intellektuella och emotionella förmåga. Hur personen tolkar sina sinnesintryck, hur han mår, den fysiska och psykiska statusen. Dessutom bör vi ha kännedom om personens mognad och utvecklingsnivå. Ytterligare en viktig faktor att fundera över är omständigheterna runt personen. Hur omgivningen, miljön, en specifik situation bidrar till att skapa svårigheter. Personen interagerar med omgivningen och miljön. Med hjälp av observationer kan vi få en uppfattning om hur och på vilket sätt olika faktorer påverkar. Tillsammans med personen samverkar vi sedan för att ställa upp mål och ge insikt och förståelse över varför målet är viktigt att nå. Vi utvecklar tankar och strategier, delger 17 krav och positiva förväntningar. Syftet med utformningstänkande är att åstadkomma nya möjligheter. I detta arbete bearbetas egna erfarenheter och attityder. Vi finner handlingsalternativ och metoder som ger nya perspektiv. Den som aldrig får känna tillit blir aldrig tillitsfull Den som aldrig ges ansvar blir aldrig ansvarsfull Den som ingen litar på litar inte på någon Skapa kontakt är att mötas utifrån ett ömsesidigt förtroende. För att kunna förstå och dra slutsatser måste vi lyssna. Kreativitet, tålamod och humor är bra egenskaper. Om gemenskap ska ha en chans måste den individuella friheten handla om självbegränsningar, integritet och respekt. Den främsta uppgiften är att frigöra elevens eget förnuft. Sokrates Tänk på: • när du talar till ett barn, böj på knäna var i jämnhöjd • undvik barnspråk • när du talar till en vuxen, bemöt den då som en vuxen inte som ett barn • sätt dig in i personens situation och ha förståelse för hans/hennes behov 18 • • • • • • • var saklig och konkret ge förklaringar som bygger på personens lärstil var inkännande, försök inta och förstå den andres perspektiv och hans sätt att tolka en situation tala till och med den det gäller, aldrig över huvudet på personen prata inte om en person som är närvarande, även om han/hon har svårt att kommunicera och förstå skoja inte, ironisera aldrig över något som barnet/personen upplever som allvarligt. Det kan uppfattas som kränkande lyssna, lyssna färdigt. Vi är snabba på att koppla på vår egen verklighet, vår sanning, vilket kan leda till feltolkningar. Ett bra bemötande tar inte längre tid och det lönar sig i längden. När du talar till mig tror du att jag är annorlunda, men jag vet att det är DU som är annorlunda. Petra 15 år Vems verklighet utgår du ifrån? Låt oss aldrig glömma att: • den viktigaste anpassningen kommer från oss • det är aldrig för sent 19 Kognitivt förhållningssätt Kognitivt förhållningssätt utgår från att människans tankar, känslor och beteende ömsesidigt styr och påverkar varandra. Kognitiv utveckling rör sig om kvalitativa förändringar i sättet att uppfatta världen. Att kunna se och förstå sammanhang och principer. Det handlar också om individens förutsättningar till att ta ansvar, ha handlingskapacitet och förmåga till social kompetens. Ibland behöver sättet hur en person tänker, känner och agerar förändras. Personen behöver stöd och hjälp att förstå och se sig själv, sitt beteende, men också insikt om att det finns andra sätt att tänka, handla och agera. Personen behöver tid och övning för att ta till sig strategier som leder till bättre levnads-vilkor. Tuve blir lätt arg och irriterad så snart han upplever en motgång eller något motstånd. Han reagerar då med att slå sönder saker, blir våldsam och uttalar verbala hot. Tuve behöver hjälp att hitta andra sätt att reagera, men också förstå bakomliggande orsaker till sina känslor. Han måste få insikt om vad hans agerande kan leda till. Vera har kontrolleringstvång. Många timmar går åt till att kontrollera symmetrin på hyllor, tavlor, men även kolla om dörrar 20 är stängda, kaffebryggaren avstängd, rätt saker ligger i väskan. Hon behöver stöd för att hitta strukturer och andra sätt att tänka. Med ett kognitivt förhållningssätt kan personen få hjälp att utforska tankeförvrängningar som oftast är av negativ karaktär och bli medveten om konsekvenserna som följer. Det handlar om hur en individ på olika sätt tolkar och bearbetar alla sinnesintryck. Perceptionen spelar en stor roll i informationsprocessen. Hur individen känner igen och kodar information, som finns lagrad i minnet, med ny information. Utifrån dessa tankemönster sker agerandet. Individen får hjälp att utforska och ompröva sina egna antaganden och handlingsmönster. Det innebär, att genom verbal information, genom bilder och skrivna texter ges stöd och möjlighet till att aktivt analysera och reflektera över sättet att reagera och dess ändamålsenlighet. Individen får hjälp att från det konkreta tänkandet resonera sig fram till abstrakta antaganden. På så sätt försöka se och förstå vilka vinster det kan innebära att förändra sättet att hantera olika situationer. Insikter utvecklas, processen medverkar till ett mer nyanserat och flexibelt handlingsmönster. Den som försöker medvetandegöra individen att se och förstå alternativa, mer konstruktiva sätt att reagera och handla, ska vara inlyssnande och visa respekt. Samtidigt måste individen konfronteras med realistiska påståenden. Visas på konsekvenser utifrån hur han just nu reagerar och vad resultatet kan bli efter en förändring. Processen är viktig. Det går inte att från den ena stunden till den andra ändra ett beteende bara för att någon annan presenterar en lösning eller ger råd och tips. Det krävs att individen själv är aktiv, hittar eller tar till sig idéer och strukturer som passar bättre i en situation då individen kört fast. Personen bör med eller utan hjälp, noggrant, medvetet och praktiskt använda sig av de genomtänkta, gemensamt beslutade strategierna. 21 Avtal och åtgärder ska tidsbegränsas och en regelbunden utvärdering ske. Det handlar ofta om att ge strategierna tid för att befästas. Utrymme måste finnas för att givna verktyg, nya system och tankesätt ska konfirmeras och automatiseras. Syftet med det kognitiva förhållningssättet är att öka förståelsen och medvetenheten. Hjälpa personen att förändra känslor, tankar och beteende och möjliggöra ett bättre livsinnehåll och ett fungerande bra liv. Det handlar om övergången från en reaktiv till en kognitiv attityd. Där det kognitiva ska påverka och underlätta sättet att möta verkligheten. Genom en positiv inställning ska individen ges möjlighet till att ta ansvar för tankar, känslor och handlingar. Därmed frigörs energi och det blir lättare att leva i harmoni med sig själv. Hörnstenarna i det kognitiva förhållningssättet är att: • utgå från nuet och konkreta situationer • titta på beteende, tankar, känslor, attityder och observera hur dessa tjänar och begränsar personen • utifrån dessa göra individuella planer som bygger på observationer och analyser 22 • • • • • aktivt samarbete hitta vägar till ökad insikt där delmål bidrar till att stora problem görs hanterbara struktur och pedagogiskt arbete överenskommelser utvärdering En trygg relation skapar förutsättningar för att kunna utforska både problem och resurser. Samarbetet ska utgå från konkreta mål. I alla tider har människan sökt system och ordning. Vi söker struktur i kaos. Vi försöker kompensera vår osäkerhet genom att skapa mening i tillvaron. Vi vill göra det obegripliga begripligt och det osynliga synligt. När det system, som en person bygger upp i sitt kaos, inte är ändamålsenligt och om det leder till negativa konsekvenser på grund av sättet att tänka och reagera, då måste nya system in. För att uppmärksamma någon på sin situation måste personen medvetandegöras. Saker behöver läras ut för att läras in. Miljöer, personer och kunskap sättas samman till sammanhang för att bli helheter. Att finna balans mellan ”vara och göra” hitta sitt inre rum och sin egen kraftkälla. Detta leder till nya dimensioner, som ger större förmåga att hantera vardagslivets göranden och fungera i samhället. Det finns människor som kommer in i våra liv och lämnar det igen. Det finns också människor som stannar en stund och lämnar fotspår i våra hjärtan. Och vi är aldrig mer de samma. Kristina Reftel 23 Mental medvetenhet Tuve har varit på sitt livs första fotbollsmatch. Laget han hejade på vann. Det blev 2-0. Han fick korv och en läsk i pausen. Ulla har varit på födelsedagskalas. Sofia fick presenter. Hon fyllde år. Sofia blev glad för Ullas present. Ulla blev bjuden på prinsesstårta. Hon tyckte det var jättegott. Allt vårt tänkande beror på existerande, tillgängliga föreställningar. Våra tankar är kopior av våra föreställningar. Det vi varit med om, upplevt på ett eller annat sätt. Utifrån Tuves första upplevelse av en fotbollsmatch har han fått en föreställning om hur en match går till. Ulla har blivit bjuden på prinsesstårta, så nu vet hon hur en sådan ser ut och smakar. De har skapat sig mentala bilder. Det är skillnad mellan hjärnans förmåga till mentalt tänkande och medvetenhetsaktiviteter. Vi har en oberoende medvetenhet som vi brukar kalla det undermedvetna. Mental kapacitet styrs av hur vi kan kombinera våra idéer om verkligheten och återinta förvärvad kunskap från det undermedvetna. Vi förstår och får begrepp utifrån tidigare 24 erfarenhet. Hur vi förstår eller missförstår har också samband med våra emotionella upplevelser. Det var trevligt på fotbollsmatchen, ”mitt” lag vann men det hejades för mycket. Prinsesstårtan var god, särskilt den gröna marsipanen. För att tänkandet ska kunna orientera sig i verkligheten, i vår tillvaro, så skapar vi system över föremål, händelser, situationer, och tidpunkter. Har du någonsin sett ett moln på nära håll, frågade Fredriksson. Jo svarade muminpappan i en bok. Tove Jansson Vi katalogiserar föremål, personer, situationer, men även omständigheter, i olika system. T.ex. begreppet sommar, som vi förknippar med att bada, segla, grilla, semester, sol/regn utifrån upplevelser. Systemen hjälper och ger oss perspektiv, överskådlighet och förståelse. Mentalt tänkande förutsätter system annars blir tänkandet planlöst och godtyckligt och knappast förnuftigt. System är hjälpmedel och nödvändiga för vår uppfattning, vår vision av tillvaron, händelser och situationer. De bygger på fysiska föreställningar från erfarenheter. Sådant som individen varit med om, aktivt gjort, förstått och kommer ihåg. Om det inte fanns vatten skulle vi inte kunna lära oss simma och då skulle vi drunkna. Nils Gunnel & Kjell Swärd Det finns en inre bild och kännedom som bidrar till individens slutledningsförmåga. Individen lär nytt genom att ständigt vara utsatt för inre och yttre påverkan. Vi mognar, ny kunskap förvärvas, nya erfarenheter och möten bidrar till vidgat perspektiv. Detta innebär att gamla system som ligger till grund för slutsatser prövas. Individen tänker om och nya system bildas. Tuve får andra upplevelser av fotbollsmatcher och Ulla om prinsesstårtor. Graden av mental medvetenhet handlar om vår förmåga till slutledningstänkande, principtänkande och perspektivtänkande. 25 Att ha rätt för tidigt är detsamma som att ha fel. Julius Caesar Tuves förmåga att acceptera andra fotbollsarenor och lag, andra omständigheter utifrån matchen eller att Ulla accepterar prinsesstårtor med rosa marsipan, som även kan ätas när Sofia inte har födelsedag, är exempel på hur nya upplevelser införlivas med gamla och ger nya dimensioner. Arvids klass har fått en vikarie. Utifrån Arvids sätt att tänka och resonera så är en vikarie inte utbildad. Alltså behöver Arvid inte bry sig om vad vikarien säger eller följa hans instruktioner och arbetsuppgifter. Emotionella föreställningar är upplevelser utifrån situationer och känslor som uppstått i ett möte eller utifrån händelser. Fantasier tillhör också vårt emotionella tänkande. Åsikter och tyckande om föremål, människor och upplevelser påverkar vår systematisering, liksom vanföreställningar, subjektiva förväntningar, spekulationer och antaganden. Vårt principtänkande kan bygga på dogmer och olika trossaker, men också på faktiska begrepp utifrån matematik och vetenskap. Vi konkretiserar upplevelser och omformar begrepp. Vi får nya 26 perspektiv. Perspektivtänkande är motsatsen till principtänkande. Hugo har utifrån principer en bestämd uppfattning om att alla blondiner är ”dumma.” Lennart anser att Volvo är en svensktillverkad bil. Då är den bra. Därför köper Lennart endast Volvobilar Kan en husägare samtidigt vara en äventyrare? Omöjligt, skulle jag säga. Muminpappan Genom möten, upplevelser, ny kunskap bildas nya erfarenheter och insikter. De olika synpunkterna är förmodade och utifrån dessa gör vi antaganden för att få sammanhang. Vi får överblick utan att hålla fast vid detaljer. Vi kan lämna abstrakta principer, se proportioner och generalisera. Vi kan orientera oss i verklighets och kunskapsområden och urskilja känslor och fantasier. Vi förvärvar nya idéer som vi bearbetar och nya system bildas. I ungdomsåren kan det vara svårt att se vad som är möjligt och vilka förutsättningar som finns för förändring. En individs utvecklingsnivå, livserfarenhet och bedömningsförmåga ligger till grund för nyorientering. I och med att faktakunskap ökar, informationsflödet och upplysning stiger och friheten att tänka självständigt blivit större, så har vår mentala medvetenhet kunnat utvecklas. Hugo har träffat en ny ”tjej” Pia. Hon är söt, jättesmart och blondin. Lennart har läst att delar av Volvobilar och vissa Volvomärken tillverkas i andra länder än Sverige. Men trots det fortsätter han att köra Volvo ”det är ju en bra bil.” 27 En del personer kallar vi rigida. De hävdar sin uppfattning om t.ex. olika folkslag, politiska åsikter, platser, maträtter och står fast vid sina åsikter. Det som hindrar omtänkande är personens utvecklingskapacitet eller ovilja. Det kan också vara motstånd att se nya möjligheter eller ändra uppfattning. Kulturmönster, seder och traditioner kan också ligga bakom. De klamrar sig fast vid något som verkar omistligt. Somliga har en oförmåga att förvärva nya idéer. De reflekterar inte utan hänger upp sig på inlärda system. Tuve blir mycket störd och irriterad om någon tagit ”hans” plats. Han blir stressad och försöker vara först så att ingen hinner ta favoritplatsen. Tuve har en uppfattning om att han är ägare till en bestämd plats. Malin har svårt med förändringar. Hon vill att allt ska vara som det brukar. När Malin bytte skola kunde hon inte acceptera sin nya mattelärare. Han lärde ut på ett felaktigt sätt enligt Malin, alltså inte som hennes ”gamle” mattelärare. Hon klagade hos rektorn. Malin ville att rektorn skulle tillrättavisa matteläraren. 28 Det vanligaste är dock att föreställningar ständigt förändras på grund av ny kunskap och att erfarenheten ökar. Verklighetsföreställningarna förändras. En del individer måste få stöd och hjälp genom bilder, förklaringar, diskussioner, eller aktiv erfarenhet, för att förvärva insikt och förståelse. De måste konfronteras med olika människor och situationer. För att möjliggöra detta så behöver de noggranna förberedelser för att tillägna sig en förförståelse och trygghet. Genom att veta när, var, hur, hur mycket, med vem, så är det lättare att våga pröva något nytt. Om denna hjälp uteblir är risken stor att rigida system låses och nya insikter uteblir. Det mentala jagets självtillräcklighet spärrar vägen för idévärlden och utveckling. Ricky vill aldrig följa med klassen på utflykter eller andra arrangemang. Han stannar hemma. Föräldrarna förklarar att de inte får iväg honom. Inga mutor eller övertalningsförsök hjälper. De berättar också att även aktiviteter, som familjen skulle vilja göra, begränsas av Rickys ovilja. Vad kan vara orsaken? Ricky saknar förförståelse och mentala bilder av vad olika aktiviteter innebär. Hur går det till att åka till ishallen? Hur ser det ut där, vad gör man, hur gör man, hur länge stannar man, osv.? Vad innebär det att äta på McDonalds? Ricky behöver hjälp att förstå. Han är i behov av manualer som ger honom förförståelse och trygghet. Men han behöver också trots visst motstånd och ovilja utsätta sig för utflykten till skridskobanan och att följa med familjen till McDonalds. Så skedde också i Rickys fall. I dag följer Ricky med på aktiviteter. Han skapar sig nya mentala bilder. Tuve behöver liknande hjälp som Ricky. Därför ritades bilder utifrån situationen i sekvenser så att Tuve visuellt skulle se sig själv och andras reaktioner. Krysset, på följande bildserie, är en markering om att det är fel att dra bort eller slå någon som tagit 29 favoritplatsen. Ingen plats är reserverad för någon. Inte för Tuve, inte för någon annan heller. Tuve behöver dessutom hjälp att förstå att man kan och får ha en favoritplats. Men är den upptagen så är det en annan plats som gäller. Kemiläraren klagade på Ludvig. ”Jag förstår inte, ibland kommer Ludvig till kemisalen, öppnar dörren tittar sig omkring, sedan går han.” ”Hans plats var väl upptagen.” säger jag ”Vi har inga bestämda platser.” ”Nej, jag vet, men Ludvig har.” Har Du också favoritplatser eller bestämda åsikter som Du har svårt att ändra på? De flesta har det. Vårt tänkande kräver näring i form av upplevelser och erfarenheter. Den information som vi uppmärksammar och registrerar förs till 30 korttidsminnet. I korttidsminnet associeras och matchas den nya informationen med den gamla som redan finns i långtidsminnet. Långtidsminnet kodar och registrerar. Det skapas olika ledtrådar till olika minnesinnehåll. Gammal och aktuell information jämförs och ny erfarenhet och vetande bildas. Inlärning är processer då man aktivt och medvetet lär in ny information och kunskap. Informationen kan vara: auditiv genom att; lyssna, fråga, diskutera visuell i form av; bilder, skrivna instruktioner. Informationen finns tillgänglig kinestetisk taktil inlärning; Tillsammans gör vi … 31 Lärande är processer. Ny kunskap prövas och knyts samman med tidigare erfarenheter. Så bildas andra insikter och kunnande som kan användas i samtal, diskussioner, i handlingar och i olika situationer. Vi skapar vår egen verklighet som i sin tur utvecklas till nya föreställningar och begrepp. Lärandet är en del av livsprocessen. Många elever drunknar i information, men hungrar efter mening. Erik Jensen Styrs lärandet i skolan av andra principer än det lärande som eleven själv bestämmer och tar initiativ till utanför skolan? Hur involverade är föräldrarna i skolans mål? Lärandet i skolan regleras av styrdokumenten där bl. a målen med skolans uppdrag är klart formulerade. Eleverna själva är inte med och sätter målen. Å andra sidan är målen i läroplaner och handlingsplaner så formulerade att alla elever ska kunna hitta sitt eget lustfyllda sätt att 32 nå dessa. Vad som däremot inte står beskrivit är hur eleverna ska nå målen. Det är här som skolan har sin största utmaning. Även i andra verksamheter borde målen för den enskilde individen klargöras och metoderna att nå målen diskuteras och konkretiseras. Allt vad glytten har att lita till är de vuxna, som redan levt så länge och vet så mycket. Det borde vara deras sak att skapa en värld av trygghet, värme och vänlighet kring Glytten. Men gör de det? Alltför sällan syns det mig. Astrid Lindgren Individen påverkas positivt vid sin inlärning om materialet upplevs lustfyllt och intresse eller behov av ny kunskap finns. Bakgrunden och syftet med lärandet måste förklaras. Om engagemang och en motiverad känsla finns, är förutsättningarna goda för att ett lyckat resultat ska uppnås. Individen bör dessutom respekteras utifrån sin lärstil. Det finns inga inlärningssvårigheter, bara undervisningssvårigheter. Rita Dun 33 Lärstilar – faktorer som påverkar Ständigt utsätts vi för en mängd stimuli från omvärlden. Alla dessa stimuli varken kan, hinner eller orkar vi tolka. Medvetna och omedvetna processer är involverade i att förmedla sinnesintrycket till meningsfull information. Urvalet och tolkningen beror på olika inre faktorer av våra behov, erfarenheter och förväntningar. Behoven kan vara mat, dryck, sömn, men också ljudnivå, ljusets intensitet, integritet m.m. Vi tolkar utifrån tidigare upplevelser. Alla har väl hört talas om ”mammas köttbullar” och att stora hundar är farliga. Inför en situation har vi förväntningar, men det blir inte alltid som vi förväntat oss. Snön hade smält till den dagen som var bestämd för pulkaåkning. Bussen var försenad, den kom inte i tid. Yttre faktorer som påverkar vår tolkning är hur vi omvandlar sinnesintryck till helheter, figurer och likheter. Vi kategoriserar. Dessa processer är nödvändiga för att vi ska hitta och se en mening i vår omgivning, känna igen situationer såväl som föremål och personer. Hjärnan följer gestaltlagar för att förstå mönster i inkommande stimuli. Den skapar helheter från likheter eller 34 ofullständiga upplevelser. Den kompletterar ofullständiga intryck. Sinnesintryckens intensitet, storlek, kontrast och frekvens är olika faktorer som inverkar på vår tolkning. Hjärnan grupperar stimuli som ligger nära varandra. Den registrerar också stimuli utan att vi är medvetna om vad som händer. Dessa påverkar våra känslor och vårt beteende. Vi får t.ex. en obehagskänsla som vi inte kan förstå och lokalisera. Det kallas subliminal varseblivning, Vi kan också få en illusion om något som leder till en felaktig tolkning. Social perception är den bild vi skapar oss av andra människor. Vi övertar schablonmässiga bilder över den typiske; dansken, italienaren, komikern, tjuven. Det är ofta fördomar eller förväntningar över hur någon eller något ska vara. Kläder, kroppslängd, mimik, röst m.m. påverkar också vår tolkning. Vi bedömer utan att känna personen närmare. Det 35 första intrycket av en person generaliserar vi till att omfatta personens övriga egenskaper. Det är genom våra sinnen vi registrerar och uppfattar vår omvärld. Vi är beroende av hur vår perception fungerar. Detta innebär naturligtvis att vi gör felbedömningar och inte alltid kan lita på vår första uppfattning. Somliga personer har svårt att katalogisera och utestänga ovidkommande stimuli. Det handlar alltså inte bara om att ta in impulser utan att kunna utestänga. De flesta av oss gör det automatiskt utan att tänka, men för andra som t.ex. William och Andreas innebär det stora problem. Om vi är eller görs medvetna om vilken sinneskanal som fungerar bäst har vi lättare att välja eller påverka pedagogiska metoder. Min syn är som en vidvinkelkamera. Jag ser allt och har svårt att sovra. Jag kan inte sitta var som helst i ett klassrum, en föreläsningssal eller när jag är tillsammans med andra. William 21 år Jag hör allt. Det är som att ha sex radiokanaler på samtidigt. Jag måste tänka för att bestämma vad jag ska välja bort. Andreas 16 år Petter och Sabina är impulsstyrda. De reagerar och aktiveras omedelbart av inkommande stimuli. Petters klassrum har fönster även ut mot korridoren. Varje barn och lärare som passerar kommenterar han. Sabina reagerar motoriskt på alla ljud. Hon springer och kollar, frågar men kan också bli arg. Petter och Sabina betraktas ofta som koncentrationsstörda eller att de har uppmärksamhetsproblem. Många perceptionsstörningar kan kompenseras genom kunskap om de bakomliggande orsakerna och med kompenserande strategier. Ju tidigare metoder prövas och lärs in desto bättre förutsättningar för att bli hjälpt. Om inte en persons perceptionsproblematik 36 uppmärksammas så kan det leda till uppförandestörningar och annan beteendeproblematik. Man stärker ett valv genom att belasta det. Okänd Kan William och Andreas få hjälp så att deras problem minskar, inte förstärks? William fick utifrån sina upplevelser förklara sina känslor och reaktioner. Hans skolgång var kantad av misslyckanden. Enligt hans eget uttalande: ”Jag vet inte om skolan tröttnade på mig eller jag på dom.” Vi analyserade tillsammans den problematik som han beskrev. Han fick faktiska kunskaper om vad som kunde ligga bakom svårigheterna. Det praktiska arbetet började med att William i alla arbetssituationer satt tillsammans med andra, men med skärmar runt sig. Detta för att ljuden skulle finnas kvar samtidigt som synfältet minimerades. När det var större grupper diskuterade vi tillsammans fram platsen där hans synfält begränsades. William ansåg att de bästa platserna var, första raden i mitten, andra och tredje raden längst ut på sidorna. Utifrån detta arbetade vi kognitivt för att hjälpa William fokusera och stänga ute ovidkommande stimuli. Följande är ett exempel på strategier: När jag arbetar har jag svårt att koncentrera mig. Jag störs av: • att någon samtalar om något • att någon kommer till mig för att berömma, kommentera, ge råd, diskutera ... • spring och rörelse • fel sak på fel plats • någon dricker vatten eller äter frukt Mål: • minska synfältet • automatisera mina tankar på arbetet 37 Successivt utsatte vi William för hans egen problematik. Månaderna gick. Den ena skärmen efter den andra avlägsnades. Vi arbetade utifrån visuella samtal och förklaringar. Arbetet påbörjades i september. I maj följande år säger William: ”Nu har jag inga skärmar kvar. Jag behöver dom inte längre. Störs jag, gör jag en bedömning om hur viktigt störningsmomentet är, därefter kan jag återgå till mitt arbete. Mitt kognitiva förhållningssätt hjälper mig.” Framtiden är inget man förutsäger utan något man skapar. Lennart Koskinen På ett liknande sätt fick Andreas hjälp. Han utsattes under begränsad tid för ljud i matsalen, på skolkonserter m.m. Tiden och olika situationer som Andreas upplevde som obehagliga ökades 38 efter hand. Detta arbetssätt började vi med redan i årskurs ett. Vid ett samtal, när Andreas var 14 år, visade jag honom alla visuella samtal, serier, sociala berättelser, avtal som vi gjort. De som handlade om hans problematik med att tolka och uppfatta olika ljud. Han bläddrade och tittade i pärmen, så sa han. ”Har jag varit sån?” Du kan inte lära en människa någonting. Du kan bara hjälpa henne att upptäcka det inom sig själv. Galileo Galilei Hörseln, den auditiva perceptionen, är viktig för den semantiska språkförståelsen, samt hur språket utvecklas och förståelse av röstläge och röstmelodi. En del uppfattar ljud på ett annorlunda sätt, som t.ex. obehagliga, gälla, påträngande, irriterande. Somliga kan ha svårt att lokalisera ljud. 39 Synen, den visuella perceptionen, hjälper oss att tolka synintryck. Vissa har svårigheter med att uppfatta helheten, de har ett utpräglat detaljseende. Miljön kan upplevas stressande. Ljus, mönster och färger påverkar tolkningen av synintrycken. Beröring, känsel, den taktila perceptionen, är beroende av hur hudens receptorer tar emot och upplever beröring, smärta, kyla och värme. Somliga föredrar hårdhänt beröring, andra lätt. Vissa kläder och material känns sköna, andra obekväma, stickiga m.m. En del har problem att välja rätt klädesplagg utifrån temperatur. Svårigheter kan finnas att tolka varmt och kallt även när det gäller mat och dryck. En annorlunda lukt- och smakperception kan influeras av vad en person äter. Hur personen upplever kryddor, starka smaker, salt, sött, surt, beskt och olika dofter. Pelle tycker om att lukta på folk. Stina får kväljningar av orientaliska kryddofter. Den kinestetiska perceptionen hjälper oss att uppfatta vår kropp och kroppsställning. Hur vi koordinerar rörelser. Balanssinnet, vestibulär perception, registrerar våra rörelser och har betydelse för vår kroppshållning, balansförmåga och vår rumsuppfattning. 40 Vår perception fungerar utifrån individuella förutsättningar. Detta medför att vi inte tolkar omgivning och situationer på samma sätt. Vi är också genom våra sinnesorgan disponerade till att ta emot kunskap utifrån våra starkaste sinnesreceptorer. De traditionella inlärningsmetoderna är främst auditiva. Forskning (Dunn, Thies & Honingsfelds 2001) anser att inlärningsresultatet blir bäst när det dominanta sinnet aktiveras. Det är därför viktigt att pedagogiska uppgifter arrangeras och presenteras med hänsyn till sinnesorganens mottaglighet. En förklaring till att skolan ibland misslyckas är bristen på kunskap om sambandet mellan hjärnans förutsättningar, inlärningsstrategier och miljön. Varje individ har sitt sätt att lära sig. Vi har olika inlärningsstilar. Arne Maltén skriver i sin bok, Hjärnan och pedagogiken – ett samspel, ”att utveckla ett hjärnbaserat lärande, dvs. arrangera en undervisning som fullt ut utnyttjar hjärnans kapacitet för utveckling av kraft, kunskap, kreativitet och känsla. Känslor och vetande ingår i en förening där nyckelordet är känsla.” Motivationen som är kopplad till känslan inför ett kunskapsområde utgör alltså en stor drivkraft. Den optimala inlärningen sker dessutom när allt utifrån individens perspektiv fungerar. När miljön, materialet, personerna som är involverade och allmänt välbefinnande stämmer, kommer kunskapsinhämtandet att påverkas och präglas positivt. Inlärningsstilar handlar om individens styrka och behov. Olika miljöer påverkar och präglar inlärningen. Lena Boström skriver bland annat i sin avhandling: Lärande & Metod. Definition av lärstilar: ”Olika personer har olika preferenser när det gäller sättet, tidpunkten, platsen m.m. för att lära sig nytt svårt innehåll. Kombinationen av de individuella stildragen kallas lärstil och i undervisningen gäller det att hitta preferenserna och anpassa lärandemetoder därefter.” (Lena Boström hänvisar också till Dunn & Dunns forskning). 41 Om en man inte går i samma takt som alla andra, Kanske det beror på att han hör en annan trumslagare. Låt honom vandra i takt med den musik han hör. Henry David Thoreau Yttre och inre stimuli och faktorer som påverkar välbefinnande och inlärning.* Det handlar om förhållandet mellan medvetande och kropp, mellan tanke och känsla, mellan biologi och psykologi. Yttre stimuli Ljud Ljus Temperatur Miljö: stökig, kal Barn har oftast inte en medvetenhet om hur yttre stimuli påverkar inlärningen. De är beroende av omgivningens observationer och reflektioner för att få hjälp och tillrättalägganden. Inre stimuli Hungrig, törstig 42 Känslotillstånd, Fysiskt tillstånd trött, pigg Kunskapen om kroppens behov är en förutsättning för att tillfredställa den. * Dessa faktorer är inspirerade utifrån Dunn & Dunn Learning Style Model Känslomässig status Motivation: varför, förstå syftet Struktur: veta var, när, hur, på vilket sätt Bemötande Vad menar du? Jag vet inte riktigt. Men ingenting är ordnat och något har gått förlorat och alla springer omkring som tokiga. Tove Janson Arbeta individuellt Arbeta i par Arbeta i grupp Vilka samarbetsformer förväntas av individen nu och i framtiden? Sekvens, Koncentration Igångsättnings- Förmågan att 43 helhet problem reflektera Det är inget mindre än ett mirakel att moderna utbildningsmetoder inte fullständigt har strypt nyfikenheten på att undersöka. Albert Einstein Människan kan delas in utifrån vilket sinne som dominerar vid inlärningen. För den auditiva personen är ord och språk viktigt. De lär sig genom att lyssna och diskutera. Dialogen är betydelsefull. De gillar att prata, men har också förmågan att tolka vad andra säger, deras röstläge och förändringen i röstläget. Med hjälp av sin egen röst visar de sina känslor. De skäller, skriker, gnäller och klagar ljudligt. Det händer också att de tänker högt eller pratar för sig själv. De koncentrerar sig auditivt och störs av ovidkommande ljud och oljud. Man kan inte tänka på samma gång som man pratar, för då stör pratet, tänket. Hampus 5 år Gunnell & Kjell Swärd I skolan kan dessa elever behöva läsa högt för att höra sin röst. Thomas fick sin läxa inspelad på band för att bättre ta till sig och lära den. Erik vill både bli förhörd och även förhöra andra på läxan. Oliver får hjälp genom bandspelaren med uppmaningar om hur han ska diska, städa, duka m.m. Stina fastnar lätt i tvångshandlingar. Hon tränar på att begränsa sitt tvättvång med hjälp av bandspelare. Stina valde att själv läsa in sina uppmaningar. Hon sätter på bandspelaren och duschar utifrån sina egna instruktioner. Somliga med en auditiv inlärningsstil vill ha föreläsningar inspelade på band, i motsats till de visuella, som vill ha föreläsningskompendier och göra anteckningar. Visuella lär sig bäst genom att se, betrakta, observera det som händer runt omkring dem. De tar till sig kunskap genom att se bilder, diagram och andra bildbaserade fakta. De vill läsa själv. Ofta skapar de sig en inre bild av det de läst. Synsinnet är det centrala. De kommer ihåg genom att anteckna, göra mind maps eller se sina 44 egna ritade figurer. Ord kan för dem vara svåra att tolka och hålla i minnet. De behöver få nerskrivet vad som ska göras eller visuella förklaringar för att komma till insikt och komma ihåg. Visuella personer tolkar lättare andras ansiktsuttryck än röstläge. Jag måste se för att förstå och komma ihåg. Det jag hör går in genom ena örat och ut genom det andra. Nisse 10 år Kinestetisk/taktila personer tänker ofta konkret. De lär sig genom praktiska, konkreta övningar och uppgifter. De vill prova, testa och laborera. De tycker om att spela rollspel. Deras kroppsspråk får stort utrymme och de tolkar ofta andra genom att iaktta kroppsspråket. De kan ha problem med att sitta stilla och lyssna. De behöver något att känna och fingra på. De distraheras av andras rörelser. Visuell, att se; inlärning genom bilder, skrivna ord, anteckningar, annan bildbaserad fakta Auditiv, att höra; inlärning genom att lyssna, tala, argumentera, tänka högt 45 Kinestetisk taktil, att känna; inlärning genom att tänka, känna, göra, laborera, prova Det jag hör glömmer jag. Det jag ser det kommer jag ihåg. Det jag gör det förstår jag. Kinesiskt ordspråk Undersökningar har visat att endast var tionde mellanstadieelev lär sig genom hörseln. Den perceptuella dominansen är viktig för all inlärning. Individens bästa kanal måste användas. Det är naturligtvis bra om flera sinnen kan aktiveras samtidigt. När informationen kommer in i hjärnan måste den bearbetas. En del vill ha informationen stegvis presenterad. Fakta läggs till fakta. Detaljer och sakpåståenden har stor betydelse. De är analytiska, sekventiella. Undervisningen och vägledningen förmedlas i sekvenser som leder fram till förståelse av helheten. Läromedel är oftast analytiskt uppbyggda. De flesta pedagoger undervisar utifrån ett analytiskt arbetssätt. Olika delmoment bygger på varandra tills målet, den färdiga produkten eller kunskapsområdet är uppnått. De flesta elever är holistiska. De vill ha tydliga konkreta målbeskrivningar. För dem är ett helhetsperspektivet viktigt. Dessa ele-ver såväl som många andra personer har svårt att koncentrera sig på enskild fakta och sekvenser. Många upplever sådan information som tråkig. De blir inte känslomässigt engagerade. De vill få en 46 helhetsbild, en mening i vad de ska lära sig eller producera. De bearbetar och lär sig när deras intresse väckts. De är globala/holistiska. Ja, nu har jag lärt mig, nu vet jag att två plus två är fyra. Men nu vill jag veta varför? En förstaklassare Gunnel& Kjell Swärd En amerikansk undersökning visar att av den vuxna befolkningen är 55 % globala, 28 % är analytiska, resten både och. I skolan undervisar 65 % av lärarna analytiskt medan 75 % av eleverna är globala. För att alla ska få möjlighet att lära och att lyckas är det viktigt att känna till och förstå de olika inlärningsstilarna, olika faktorer som påverkar inlärningen och stimulerar analytisk såväl som holistisk informationsbearbetning. Temaarbetet människokroppen kan angripas utifrån ett holistiskt arbetssätt, genom inspirerande diskussioner om människans behov och kroppens uppbyggnad, för att tillfredsställa behoven. Därefter studera på ett mer ingående plan de olika kroppsdelarnas funktioner och samverkan. Sker arbetet, med början utifrån kroppsdelarna, för att sedan sättas samman till helheten, människokroppen, utgår man ifrån ett sekventiellt arbetssätt. 47 Skolor, omsorgsverksamheter och även andra offentliga och privata verksamheter och sektorer skulle vinna på att inte bara styra utifrån kartan. Det är inte alltid skrivbordsprodukter fungerar i verkligheten. Terrängen stämmer inte. Ett helhetsperspektiv kan vara avgörande för chefer, företagsledare, rektorer och pedagoger när han/hon ska identifiera vilka förutsättningar som måste till för ett lyckat resultat. Deras förmåga att klart formulera, precisera och diskutera mål, skapar engagemang och fokusering att sträva mot uppsatta mål. Det krävs också klara direktiv för prestationer och beteenden. Detta innebär att helhetsperspektivet är viktigt, för att sedan kunna se och förstå de olika sekvenserna och delmålen. Många verksamheter borde vara tydligare i det holistiska målet för att sedan arbeta utifrån antaganden och förutsättningar. Problemet Lösning Lösning Lösning Antagande Vald lösning i nuläge Detta kan leda till 48 ? ? Förslag Om Analys Detta kan leda till Om Reflektion Om Sedan Analysen kan leda till ett omtänkande. Man får hitta en annan lösning. Det kan också leda till en positiv reflektion. Det finns goda förutsättningar, ”Vi kör.” Ingenting är för människan så svårt att uthärda som ett liv utan uppgifter och mål. Blaise Pascal Vi måste utgå från holistiska mål, se sekvenser och delmål för att under arbetets gång gå tillbaka till det holistiska målet och analytiskt granska uppnådda delmål. Det är viktigt, att utifrån mål kunna fördela resurser, olika medarbetares roller och ansvarsområde. Avgörande faktorer är att sätta sig in i individ- och verksamhetsperspektiv, kunskaps- och produktmål. Vi kan inte bara styra efter kartan. Hänsyn måste tas till terrängen. Insikt om behov, vilka metoder och verktyg som behövs för att matcha den personliga lärstilen är viktiga att känna till, inte bara i skolan, utan också i arbetslivet. Det finns exempel på företag som låter arbetssökande genomgå en arbetsanalys för att få en uppfattning om den arbetssökandes inlärningsstil och faktorer som 49 inverkar på arbetskapaciteten, för att skapa en arbetssituation som passar den specifika individens förutsättningar och behov. Rita Dunn har i sin bok: ”Nu fattar jag! Att hitta och använda sin inlärningsstil”, frågeformulär som kartlägger olika aspekter på inlärningsstilar. Genom dessa formulär görs personen medveten om starka respektive svaga förmågor. Vi ställer ofta frågan: Hur begåvat är barnet/personen? Istället bör vi fråga: Hur och på vilket sätt är barnet/personen begåvad? Uttalandet inspirerat av Dunn & Dunn & Treffinger Identitet - självbild Att utveckla en identitet är en livsuppgift i sig. Dess utformning avgör individens möjlighet att fungera i olika sammanhang. Om en individ inte förstår sig själv, sina egna känslor, reaktioner och beteende så kan följden bli misslyckanden och svårigheter i kontakter. De ser inte vad som är normalt utifrån händelser och situationer. Somliga utnyttjar inte sina förmågor eller utnyttjar dem på ett felaktigt sätt. De sätter inte in sitt beteende i ett sammanhang. Anledningen kan vara att deras central koherens är nedsatt. Central koherens är en drift hos människan att av detaljer, försöka skapa helheter. Men också föreställa sig det som inte syns, läsa andras tankar, antaganden om beteenden, deras orsak och verkan osv. Om denna drift saknas eller är kraftigt nedsatt så kan det leda till att personen överträder sociala koder som finns i vårt samhälle och de olika kulturer som personen vistas i. Vilket i sin tur leder till att de kan betraktas som udda och annorlunda. När omgivningen försöker 50 tillrättavisa tas det oftast som anklagelser. Det gäller istället att visa tillrätta. Sociala färdigheter kan läras ut för att läras in. Om vi som anhöriga, lärare, personal, kompisar vill hjälpa ett barn en person att förstå och att se sig själv, sina förtjänster, tillkortakommande och misslyckanden, så måste en aktiv hjälp ges. Har en person ett funktionshinder måste han/hon få kunskap om det. I vår stressiga tillvaro behövs trygga personer och goda relationer att anknyta till. Alla möten där syftet är att bygga upp en realistisk självbild måste bygga på ömsesidig tillit och respekt, men också ärlighet och verklighetsanknytning. Individen måste få en adekvat bild av sig själv, sitt fysiska jag. Hur han/hon ser ut, det yttre jaget och även det inre fysiska jaget, kroppens organ och dess funktioner. Att få kunskap och insikt om varför och på vilket sätt kroppen har behov av mat, dryck, sömn, motion och vad som händer om vi inte tillfredställer vår kropps behov. 51 Somliga har en förvrängd dygnsrytm. De kan t.ex. inte stänga av datorn, TV:n. De har svårt att avsluta. De kopplar, sätter inte ihop trötthet, illamående, okoncentration med dygnsrytmen, kroppens behov av sömn under natten och ljus under dagen med aktiviteter. Ofta behöver barn/personer få en självaktning, att känna stolthet över sig själv, utifrån sina starka sidor. Se positivt på det som han/hon är bra på. Få stöd att utveckla intressen och genom dem bygga upp relationer och få kontakter. Kunskap om relationer grundläggs mycket tidigt, redan under barnets första levnadsår. Otrygghet i uppväxtåren kan bidra till otrygg anknytning. Dessa personer behöver extra stöd och hjälp för att reparera det de gått miste om under småbarnsåren. Människans utveckling går igenom olika känsliga perioder. Förekommer brister i en utvecklingsperiod kan de få följder som påverkar senare utveckling. Människan söker ständigt olika sätt, medvetet eller omedvetet att reparera eller kompensera sina begränsningar. Individen måste få en realistisk bild och insikt om sitt eget handlingsmönster och reaktioner. De måste ges tillfälle att förstå konsekvenserna av sitt handlande, annars blir personen 52 ”blind” för sin egen ”trasighet” och utvecklingen uteblir. Individen måste möta sin egen smärta. Det är ingen behaglig upplevelse. Det är trevligare att anklaga någon annan än att erkänna sina egna brister. Den människa som icke med framgång tar itu med sig själv ska aldrig med framgång ta itu med någon annan. H.E. Fosdick Det är lätt att betrakta annorlunda beteende som problem. Men det är viktigt att alltid tänka efter innan man försöker få en person att ändra ett beteende: Är det verkligen ett problem? Om – i så fall vems problem? Jag bor i en annan värld, men du bor ju i samma. Gunnar Ekelöf Genom kommunikation, visualisering, sociala berättelser, rollspel kan personen få nya perspektiv och förstå andras uppfattningar om saker, ting och händelser. Få insikt om vad som kan ligga bakom en känsla och hjälp att prova andra sätt att reagera för att hantera oro, stress, nedstämdhet och aggressivitet. Vi som försöker ge stöd att utveckla en realistisk självbild kan inte se den andres världsbild och de möjligheter som finns där, men vi kan ge hjälp till personen att finna mod och tro på sin egen förmåga. Med stöd ifrån faktiskt upplevda situationer kan vi uppmana personen att observera sig själv för att förstå sambandet mellan känsla och handling. Processer aktiveras. Tid ska ges för reflektioner och utveckling av den egna medvetenheten och kognitionen. När personen börjar korrigera och ersätta gamla tankar och beteenden mot nya är personlighetsutvecklingen på gång. Personen analyserar, förstår och accepterar sina känslor, samtidigt som han/hon använder sin förmåga på ett konstruktivt sätt. 53 Motivation kan förklara skillnaden mellan framgång och misslyckanden. Därför måste personen se och uppleva det positiva som en förändring kan innebära. Varje gång en person uppnår ett uppsatt mål stärks självtilliten och han/hon kommer att se många nya möjligheter. Att gå genom livet och underskatta sig själv är som att köra bil med handbromsen åtdragen. Maxwell Maltz En individ är aldrig ett offer för omständigheterna. Om en person har en diagnos, så är diagnosen namn på symtom som kan ge förklaringar, men diagnosen är inte = människan. Det är tänkandet om diagnosen som avgör tolkningen av en persons beteende. Om en person inte accepterar sin diagnos, accepterar han inte sig själv. När jag godtar mig själv sådan jag är, då förändrar jag mig. Carl Rodgers Diagnosen, funktionshindret är i sig abstrakt, det måste konkretiseras genom faktiska upplevda situationer då funktionshindret varit synligt. En individ bär alltid ansvaret för sina beslut och handlingar. Vår uppgift är att vända en negativ självbild till en positiv. Peka på möjligheter, ge insikt och strategier som 54 leder till självacceptans och självförtroende för att trivas med sig själv. Att göra en person medveten om sina förtjänster och brister är inte detsamma som att ändra en personlighet. Det är istället ett försök att ge stöd och hjälp för att bearbeta och ta vara på positiva egenskaper. Tillsammans med personen, utveckla metoder och redskap som krävs, för att klara av situationer utifrån samhällets förväntningar. Det är ansvarsfullt att ändra människors sätt att leva men det är vår sak att se till att förändringen blir till nytta och nöje. Dr Doolittle ”För världen är du kanske bara en enda människa. men för en människa kan du vara hela världen.” Ur Det är aldrig kört!3 Sammanfattning Det är på bron, inte vid dess fästen, Som paradoxen möts och dialogen börjar Siv Arb I första delen av boken har vi velat ge en inblick i och reflektion av den egna värdegrunden, människosynen och insikt om att alla människor är i utveckling och kan utvecklas. Visa att det är möjligt genom kognitivt förhållningssätt, hjälpa personer till nya tankekartor. Tillsammans med dem vi arbetar, sträva mot att 55 mentalt medvetandegöra värdet av en tanke- eller beteendeförändring. Insikten och förutsättningen för att goda möten ska komma till stånd är ömsesidighet och tillit, men också kännedom om individuella lärstilar. Vi har försökt förmedla kunskap om miljöns betydelse. Hur inre och yttre faktorerna samverkar, påverkar, det individuella mötet och inlärningsförmågan. De personliga egenskaperna och motivationen kan vara avgörande huruvida det som lärs ut tas emot, blir till ny kunskap och nya insikter. Vi har alla olika förutsättningar och dominanta sinnen vid lärprocesser. Carl Söderholm brukar säga att han har förstärkt perception. Han skriver i sitt kapitel att han är beroende av visuella förklaringar och information. I del två av denna bok tar vi första delens teorier och kunskaper med oss i möten och bemötande. Genom olika metoder kan vi ge hjälp att se sammanhang, knäcka sociala koder, anpassa beteenden till rådande normer och kulturer. Vi bör i varje situation se möjligheter till positiva förändringar när så behövs och ge stimulans till egenreflektion. Det är sannolikt att något osannolikt kommer att hända. Aristoteles Frihet - ansvar- insikt Att leva med ett osynligt handikapp då, nu och sedan . Att få diagnosen Aspergers syndrom var inte en självklarhet för mig. Under lång tid skulle jag möta ansikten som inte kunde förstå och inte kunde hjälpa. Mycket av min tankeverksamhet har i dag varit att reflektera och backa bandet på vägen. Kanske för att kunna se dom ögonblick som jag inte mindes och tänkte på just då. När jag var uppe i ett kaos, med den där gåtan som inte hade något svar. 56 Redan när jag var riktigt liten så var jag både omtyckt och inte. Ja, det fanns med andra ord två sidor av det hela. Den ena när jag väl skötte mig, eller rättare sagt inte höll på med mina specialintressen. Den andra var då jag fick en iskall dusch av hat. Men hur ska vi egentligen bemöta, och vad är ett ömsesidigt bemötande? Ja, den frågan brukar jag ställa mig själv rätt så ofta. Livet bygger ju väldigt mycket på ömsesidighet, och den är så viktig. Ja, hur ska jag bemöta andra, och hur ska andra bemöta mig. Min kamp för att få den där bekräftelsen började redan tidigt. Jag var missförstådd, hånad och utsatt redan under tiden i förskolan. Dock så hade jag en kreativ förmåga, att skapa och komma med idéer som passade mig. Tyvärr så var dessa idéer inte alltid särskilt positiva för min omgivning. Det hände väldigt ofta att andra barn vände mig ryggen och till slut var det många som inte ens kunde vara i min närhet. Mitt beteende i mötet med andra människor, var väldigt udda. Jag var också tidigt verbal, och hade en förmåga att prata omkull både den ena och den andra. Något som jag faktiskt lärde mig att utnyttja. Under lågstadiet blev mina föräldrar rekommenderade att kontakta psykiatrin. Jag fick aldrig träffa någon läkare. Istället så var jag med om högst märkliga samtal, ja allt byggde på samtal sades det. Fast, det var ändå ingen som kunde tänka sig vilken typ av problematik eller svårigheter som jag hade. I mitt första möte skulle jag bland annat bygga en miljö i en sandlåda. Man skulle också studera mina vanor att gå på toaletten. Men, vad hade det med mina svårigheter att göra? Först nio år senare, när jag gick på högstadiet, fick jag träffa en läkare för första gången på alla dessa år. Det var också då, som jag mot min vilja, blev tvångsintagen på en sluten psykiatrisk klinik, en hemsk upplevelse, fylld av skräck, ångest, frustration och panik. Efter bara några dagar ställdes diagnosen, Aspergers syndrom. Jag var lättad, och inte bara jag själv, utan säkert alla andra runt omkring mig. Jag fick ingen insikt i mitt eget funktionshinder, i alla 57 fall inte där. Jag var tillbaka på vägen igen, en väg som skulle bli lång. En sak vet jag i dag, att jag måste hela tiden sätta upp nya mål på min egen resa. I kommunikationen mellan mig och andra i samhället vill jag ha ett konkret och rakt budskap. Så har det varit och är än idag. Jag avskyr när folk använder diffusa, märkliga uttryck. Dessa skapar det som jag ofta nämner vid kaos, ett tillstånd av osund, negativ stress. Ja, ungefär som en massa slaggprodukter som bara samlas i hjärnan. Men, vårt samhälle är ju uppbyggt på att man ska vara flexibel, och det försöker jag lära mig att vara. I kommunikationen med handläggare, chefer eller vem det än är, så tränar jag mig på att hantera ett flexibelt budskap. Vad som är väldigt viktigt, är att vi tänker på; hur ska jag bemöta, hur vill jag bli bemött. När jag ska på möten, eller har andra viktiga tider att passa måste jag bli påmind om att skriva upp det direkt. Annars blir tiden som flyktig gas, den bara försvinner i tomma intet. Med konsekvensen att det blir dubbelbokningar, och ja, det är inte bra. Filofaxen anser jag är Aspergerindividernas obligatoriska läromedel. Min filofax hör hemma i datorn. Lösa papper, eller anteckningar måste för mig vara lätta att ändra eller sudda ut. Därför så samlar jag istället information elektroniskt, i min dator. I dag så lever jag ett så fungerande liv som jag kan få. Orden normalt eller välfungerande existerar inte längre. I mina möten med handläggare, handledare och övriga, försöker jag skapa ett ömsesidigt bra bemötande. Givetvis så vore det ett önsketänkande att alla är perfekta, jag också, men den världen finns inte. Att inge mig i falska förhoppningar, eller säga en sak den ena dagen och en annan sak den andra – ja det är kaos. Det är just det ordet som jag använder, kaos, ett tillstånd av stimuli och negativa intryck, som blir som en snurrande karusell i huvudet. Jag behöver få nerskrivet vad jag ska göra och hur. Bilder och sociala berättelser har hjälpt mig att förstå. Aforismer och tänkvärda 58 ord är viktiga för mig. Jag stimuleras till att reflektera och få insikter. Jag har ett liv med möjligheter, men också svårigheter. Dessa är jag väldigt noga med att belysa. Min förhoppning är att de flesta jag träffar, ska inse att jag har svårigheter. Förstår dom inte det, så kanske jag ska sätta mig i en rullstol, eller något annat. Jag behöver inte ett fysiskt hjälpmedel, utan en massa andra hjälpmedel och nycklar som t.ex. nerskrivna kom ihåg lappar, arbetsinstrument, sociala strategier och förhållningssätt. Precis som en fotbollsspelare så gör jag inte bara ett mål, utan skapar ständigt, nya möten, nya ansikten, nya samtal. Jag försöker vara konsekvent, rak och ärlig. Förväntar mig alltså det samma tillbaka. Jag vet idag att mina förutsättningar är goda, för att leva ett så fungerande liv som det går att få. Jag möts ständigt av glädje, skratt och möjligheter, men också av tårar, smärta och bitterhet. Jag är här och nu, i en värld, där jag ska förstå den, och världen mig. Tillsammans så siktar vi mot flera nya vägar i livet, vägar med möjligheter och utveckling. Carl Söderholm Del 2 59 Om det är något vi vill ändra hos någon ska vi först och främst noga undersöka, om det inte är något vi behöver förändra hos oss själva. Carl Jung Kommunikation Att förstå. At göra sig förstådd. Att bli förstådd Att ha inflytande på sitt liv 60 Detta är något av de primära livsnödvändigheterna som bidrar och påverkar det egna inflytandet på ens liv. Vi använder oss av olika former av språk, vilket är detsamma som kommunikation. Språk består av olika redskap som för fram budskapet. Redskapet kan vara tal, mimik bilder m.m. Kommunikation är processen där budskapet från en person utlöser någon form av reaktion hos en annan person. För att tolka språket, måste vi kunna fånga fakta och dra slutsatser genom det vi hör, ser, vet och tror. Miljön i vilken kommunikationen sker, påverkar. Det kan vara ljud. Flera personer pratar samtidigt. En ”ny” person anländer. Hur vi står respektive sitter. Hur nära vi är den som pratar. Känslomässiga tillstånd, stämningar, gör att vi tolkar subjektivt. Somliga har svårt att analysera röstmelodier. Hur låter en arg, arrogant, ifrågasättande röst? Vi påverkas av temperaturen i rummet, färgen på väggar, möbler m.m. Ord har olika laddning. Utifrån den personliga uppfattningen av ordet eller begreppet, utlöses reaktioner. Vad betyder det t.ex. att vara duktig, lat, ekonomisk, snäll? När Tuve tog bort sin tallrik från middagsbordet tyckte mormor att han var duktig, men hans mamma ansåg att han skulle hjälpa till att duka av allt från bordet. Var han duktig? Eller? 61 Finns det något mentalt knep som kan underlätta kommunikationen? Ja, att bli medvetna om hur vi tolkar det som händer och reflektera över våra känslor som är involverade. Skolans pedagogiska frågor ställer till bekymmer för en del elever. När en lärare säger: ”Läs detta till i morgon” förväntar han sig att eleverna läser tills de kan det. Men så tänker inte Bruno. Han läser det en gång. När han får veta att vissa sidor är viktiga, då läser han inte dom andra. Uttryck som; Kan du ta hem läxan, eller du kanske kan göra till sidan 14, ställer till problem. Även missuppfattningar, som att inte ha lyssnat tillräckligt uppmärksamt, eller hört fel, kan bli ett dilemma. 62 Viktor Åkessons bildsekvenser om hur han kan missförstå. Karin fick på ett prov i uppgift att skriva tre punkter som beskriver vulkanutbrott. Hon skrev: • lava • aska • eld Läraren gav inga poäng för detta svar. Karin protesterade för enligt hennes sätt att uppfatta frågan hade hon gett korrekt svar. Läraren höll fast vid sitt beslut. Är det verkligen så att vi tror att Karin och andra som protesterar gör det för att irritera eller göra livet surt för pedagoger och andra. Det finns kanske bakomliggande orsaker som bottnar i missförstånd, kommunikationsproblematik eller tolkningssvårigheter. Vi bör tänka efter vad vi menar och faktiskt förväntar oss utifrån frågeställningar. Begrepp som förklara, beskriv, nämn några, redogör för, är abstrakta och tolkas olika beroende på mottagarens tänkesätt och föreställning. 63 Vissa visa visslare, visslar en viss visa, men det är ovisst vilken viss visa, de visa visslarna visslar. Är man oviss, då vet man inte riktigt, vilken viss visa de visa visslarna kan vissla. Lasse Åberg I vår kultur använder vi det talade ordet för att förmedla ett budskap eller förklara något. För att de personer, som vi vill förmedla budskapet till ska förstå, lindar vi in budskapet i massor av ord, blandat med gester och mimik. ”Skulle Du vilja hämta min tröja. Ja, jag tror att den ligger på stolen i köket, eller kanske jag la den i hallen. Det vore jättebussigt. Tror du att du hittar den? Det är inte så farligt om du inte gör det. Då får jag gå efter den själv. Men jag skulle bli glad om du hämtade den. Jag fryser lite.” 64 En annan variant är att vi förmanar, tjatar och hotar. För många går budskapet förlorat. De får ordstockning. När de tolkat den första meningen, är vi inne på den femte, eller kanske de hänger upp sig på ett ord eller ett uttryck och så är deras tankeprocess på väg åt ett annat håll. Somliga har svårt att förstå att ord kan ha mer än en innebörd. De har svårt att med sitt förnuft gissa sig till vad som menas. De har konkret ordförståelse. Stina är en kylig person. Ryck upp dig! Jag har bytt ståndpunkt! Har du förlorat förståndet? Släpa inte benen efter dig! Jag har fjärilar Är städa upp motsatsen till att i magen städa ner? En del personer deltar i diskussioner enbart genom olika ansiktsuttryck. Rolf Fridholm Trender, ungdomskulturer och jargonger gör att uttryck används på ett för många främmande sätt. Skämt och sarkasmer kan missförstås. Komplimanger tolkas som ironi. Ett språk kan beskrivas som ett system gemensamma talade och visuella symboler, som vi människor använder oss av, utifrån den kultur eller sociala grupp vi befinner oss i när vi kommunicerar. 65 Stella var ofta irriterad på kompisar i den dagliga verksamheten. ”De förstår inte vad jag menar. De är knäppa.” Var det så eller var det Stellas uppfattning? Vi analyserade kommunikationen mellan Stella och de övriga. Det visade sig att Stella ofta använde sig av halva meningar. Vi hjälpte Stella att förstå varför de andra personerna missförstod henne. Vi ritade och förklarade. Det som inte kommer ut ur din mun utan finns i din hjärna kan ingen höra och uppfatta. All personal ombads att påminna Stella om bilden. Stella var med på strategin. 66 Många beteendeproblem beror på oförmåga att kommunicera eller svårigheter att förstå. Språket är i sig osynligt. Det finns lagrat i våra hjärnor, som lagrade budskap. Vissa situationer är beroende av en snabb tolkningsförmåga. Vilket kan medföra att en person kan gå miste om, noterar inte, viktiga sociala signaler. Detta medverkar till att det uppstår problem som leder till interaktionssvårigheter. Somliga bildar sig snabbt en speciell uppfattning om sin samtalspartner. Olika kulturella normer, värderingar och umgängesformer lär människan sig omärkligt. En del har, på grund av sin sociala miljö eller ett funktionshinder, inte registrerat eller knäckt viktiga sociala koder. Vissa har inte förmåga att lyssna om de inte samtidigt får ”pyssla” med något. De behöver papper att rita på, häftmassa att fingra med eller någon form av stressboll. Pontus som har viss kommunikativ problematik uttrycker det så här: ”När någon talar till mig måste jag lyssna, ta in budskapet. Tolka det i hjärnan, därefter formulera ett svar som mottagaren förhoppningsvis förstår.” Personer som i sin kommunikation och sitt samspel har förståendeproblematik måste få stöd att utveckla logiska strategier för att kunna hantera sociala situationer. Johans syster klagar: ” Han avbryter hela tiden. Han kommenterar när vi tittar på TV eller video. Lat är han också. Om jag t.ex. ber honom hämta något så gör han det inte.” För att hjälpa Johan till bättre kommunikationskompetens gjorde vi en social berättelse. (se mer om sociala berättelser på sidan 104) Att samtala När människor pratar med varandra säger de ofta: Vill du hämta…, kan du släcka… De menar egentligen: Du ska hämta, Du ska släcka… Jag har svårt att förstå detta. 67 Jag behöver klara tydliga tillsägelser: Hämta! Släck! Jag kommenterar ofta vad andra säger. Jag lyssnar mer på orden än på sammanhanget. Det händer att jag avbryter. Jag låter inte de som pratar, prata färdigt. När jag tittar på TV och video eller går på bio, kommenterar jag också det som sägs. Ida, mamma, skolkompisar blir irriterade. Det blir jobbiga, onödiga, tråkiga diskussioner och bråk. Jag ska försöka sluta med mina kommentarer och med att avbryta. Jag ska tänka på hur ett samtal går till. Glömmer jag mig så............... Första gången Johan läste denna berättelse, med förklaringar om hur han upplevs och vad han gör och kom till den sista meningen som inte var färdigskriven, utan där Johan själv skulle ge förslag på vad hans omgivning skulle hjälpa honom med. Glömmer jag mig ... Då tog Johan pennan ritade en gubbe och skrev. Det händer inte. Efter tre veckor hade vi utvärdering. Johans mamma, syster och skolpersonal kunde konstatera att det var sällan som han återföll i att kommentera och avbryta, däremot hände det fortfarande att han hade svårighet med otydliga budskap som; vill du, kan du. Läraren: Om det finns fem flugor på bordet och du slår ihjäl en, hur många finns det då kvar? 68 Eleven: Den jag slog ihjäl. Gunnel & Kjell Swärd Det måste anses som det absolut viktigaste pedagogiska utvecklingsområdet att ge stimulans till en förbättring av den kommunikativa förmågan. Förståelse för vad andra syftar på och menar, att kunna tolka budskapen. Utifrån egna behov, göra sig förstådd, så att omgivningen förstår. Detta leder till mindre stress, utanförskap och en bättre självkänsla. Vad var det där sista? Frågade Onkelskruttet som hade suttit med tassen bakom örat hela tiden. Det var inget fel med hans öron så länge han visste vad folk skulle komma att säga. Och det visste man ju nästan alltid. Tove Jansson Bilderna förtydligar hur ett samtal går till och vilken röststyrka som är lämplig. Bilden stimulerar till diskussion och rollspel. Alla lärstilar kan användas. Pratbubblor visar hur jag talar. tala i mun – inte lyssna Ritade öron lyssnar. tala tala och och lyssna lyssna 69 – viska lagomtyst högt tala högt svära – tala argt Tankebubblor visar hur jag tänker tala vänligt jag förstår jag förstår inte Att prata är de ord som kommer från munnen. 70 Personer som säger saker till varandra – samtalar. Jag lyssnar med öronen när någon pratar med mig. Många kan lyssna när en person talar. Det kan vara svårt att prata med lagom hög röst. Jag behöver öva mig att hitta rätt volym. I ett samtal är det en person som pratar och en eller flera som lyssnar. Ibland pratar många personer samtidigt. Då kan det vara svårt att förstå vad dom säger. Ibland pratar jag med hög röst. Det kan jag göra om någon är långt borta, eller i ett annat rum. 71 Viska gör jag när jag inte vill störa andra. Ibland avbryter någon samtalet. När någon inte pratat färdigt och ord ”krockar” med ord säger man att man avbyter. Tankar – det är de bilder och ord som finns inom mig och andra. Bilden som talar Personer som har en dominant visuell inlärningsstil lär sig eller förstår bättre genom att få auditiva förklaringar tillsammans med enkla illustrationer. Men hjälp av enkla streckgubbar och med få detaljer kan vi visa vad vi avser och menar. Vi kan synliggöra vad människor gör, hur de rör sig, kroppsspråket, olika minspel, samt hur de kommunicerar och tänker. Bilden behöver inte vara naturtrogen och adekvat. Du behöver inte vara konstnär. Det som ritas ska ge hjälp att förklara en viss situation. De enkla bilderna som du/ni kan rita själva. Kroppsspråket synliggörs genom kroppshållning. Tänk på att böja kropp, ben, armar utifrån leder. Arm – armbåge, handled, ben – knä, fotled, kropp – rygg, säte. 72 stå gå springa Hastigheten ökas ju längre benen är från varandra. sitta nonchalant trött 73 hopkrupen arg sova glad ledsen För att förstärka känslorna i förhållande till kroppshållning och kroppsspråk så markera ansiktsuttryck, gör tankebubblor och extra aktivitetsstreck. 74 Bilderna kan också synliggöra olika samtalsformer. diskutera anklaga 75 klargöra skvallra kränka = sänka När du gör ett visuellt samtal skapas bilden medan du talar. Det är okey om personen du talar med tar pennan och ritar sina egna förklaringar. Konversationen växer fram utifrån frågor och svar där pennan hela tiden är aktiv. Världen kan besegras genom bilder och föreställningar. Napoleon Många gånger kan en bild från tidningar, affischer, eller böcker bidra till reflektioner. De kan användas för att skapa diskussioner. 76 ”Vad händer på bilden? Vad tror du har hänt före bilden togs? Hur känner sig personerna? Varför tror du det? Vad kommer att hända? Hur skulle du ha reagerat?” En bild på en mur kan symbolisera att; ”Du bygger en mur runt dig.” ”Har du tagit på dig en eller flera regnkappor?” De orden med bild fick Martin att lystra och ibland tänka om. Regnkappan var en symbol för Martin, när han vägrade att lyssna eller ta till sig ett budskap. När han inte brydde sig eller var allmänt nonchalant och strulig. Allt rann utanpå, därför konfronterades han med ordet och bilden på regnkappa. Erik tycker om aforismer. ”De säger så mycket. Jag kan tänka mig in i situationen. Jag ser mig själv.” Följande är några av Eriks favoriter: Det är inte mina åsikter som gör mig till den jag är. Det är andras åsikter om mig som bestämmer detta. Rolf Fridholm Jag letade alltid utanför mig själv efter styrka och självförtroende, men sådant kommer inifrån. Det finns där hela tiden. Anna Freud Håkan brukade påminnas om sitt eget ansvar genom en bild på en stängd dörr och aforismen: Jag tål inte att någon säger emot mig när jag innerst inne vet att jag har fel. Rolf Fridholm 77 Till Tuve använde vi oss av bilder på fotbollar och en målbur. På fotbollarna skrev vi olika mål som Tuve kämpade mot. När han nått målet placerades fotbollen i målburen. Detta sporrade Tuve att göra mål. Även olika bilder på hjärnan kan skapa förståelse för hur känslor kan styra handlingar, utan att hjärnan aktiveras att tänka logiska tankar, för att sedan handla. Ett ögonblicks insikt är ibland värt ett helt livs erfarenhet. Oliver Wendell Holmes Bilden som förklarar Människan bombarderas av ljud och bilder. Vad ser vi, vad hör vi? Vilka skyltar, vilken reklam uppmärksammar vi? Vilka ljud fokuserar vi på, trafiken, röster, fåglar? Vi styr våra sinnen utifrån vår uppmärksamhet. Uppmärksamheten är beroende av motivationen. När jag kör bil måste jag se och följa trafikreglerna och trafikskyltarna. Är jag i skogen för att plocka svamp, fokuserar jag på att hitta svampar. De inre bilderna och förståelsen av dem talar om hur jag ska reagera i trafiken, vad som är svamp och vilka svampar jag kan plocka. På vilket sätt kan denna kunskap utnyttjas? Att fokusera, uppleva och använda gamla kunskaper. Komma ihåg, minnas, för att få insikter och därefter reagera. Det vill säga, att kunna generalisera 78 inre kända bilder till yttre omständigheter, som ger hjälp och strategier i situationen. Du kan tända många ljus med ett enda, utan att för den skull förminska det första ljusets lyskraft. Midrash Gustav har kontrolleringstvång. Det yttrar sig bland annat genom att han sitter i sitt fönster, som han har mot gatan, eller står och stirrar ut genom persiennerna på balkongdörren. Persiennerna vinklar han fram och tillbaka. Han är medveten om att han gör det, men för honom är det självklart och inget han tycker är konstigt. Så en dag hade en kompis undrat varför han står vid fönstret och håller på med sina persienner. Gustav var skärrad. Han sa till mig: ”Vet du, dom ser mig”. Det hade jag försökt förklara, men misslyckats med. Nu hade det blivit en sanning, genom den också motivation. ”Jag måste sluta! Hur ska jag göra?” Vi resonerade oss fram till och bestämde oss för att i hans fönster lägga en varningstriangel. Denna skulle påminna honom om: ”Du syns! Folk tycker du har ett märkligt beteende.” Det dröjde inte många veckor förrän Gustav sa:” Det här har varit jättebra. Jag tänker före i stället för efter. Jag tycker vi använder oss av den strategin även till telefonen.” Gustav ringer myndigheter i tid och otid. Han gör det även till föräldrar och anhöriga. Flera elever som jag arbetat med har fått stoppskyltar som en påminnelse. Ibland pekar läraren på den, ibland läggs den på arbetsbordet. Tjatet minskar och många anser det vara en befrielse. Naturligtvis måste eleven vara med på strategin och förstå innebörden. En elev valde bort stopptecknet. Han ville hellre ha en nödbroms. ”Nu får det vara nog. Ska vi och de andra barnen behöva acceptera 79 Tuves beteende på rasterna?” Stämningen bland lärarna var laddad. Ja, var det dags att allvarligt fundera på om Tuves skolgång skulle förändras? ”Hur är det på lektionerna? Blandat! Vad kan vi göra för att hjälpa Tuve?” Vi kallade Tuve och hans föräldrar till ett möte. Jag skrev ordet KAOS till Tuve och förklarade situationen. Efter lite resonemang tog Tuve pennan. Lekte med bokstäverna och sa plötsligt SOAK. SOAK, säg det då fattar jag. Alltså KAOS baklänges. Rastvakterna och vissa lärare använde sig av ordet när Tuve inte följde den norm som var accepterad. Vid utvärderingen, två veckor efter införandet konstaterades att Tuves negativa beteende minskat. Med Tuves medgivande generaliserades ordet också till klassrumssituationen. När Tuve inte arbetade, pratade, störde, fick han en påminnelse genom ordet SOAK. Detta gjorde att det blev mindre tjat och Tuve blev mer uppmärksam. En del behöver auditivt lystra till ett ord, som hjälper dem att släppa en tankekedja, med vidhängande beteende, till en annan. Jag frågade Ola hur han skulle kunna vända ett negativt beteende. Ola tänkte och förkastade mina alternativ av ord och bilder. Finns det inte något, undrade jag. Plötsligt sa Ola, Robin. Robin? Ja det är en kille på fritidsgården. Han är just. Okey, vi prövar. Detta ordet användes speciellt vid tema och grupparbeten, på väg till rast och i matsalen. Det var då som Ola ofta ville ”spela Allan” vara tuff och skryta. Conny ville att någon skulle ta honom på axeln, stadigt och bestämt, när hans humör började bli destruktivt. Connie är 34 år. Han vet att han behöver hjälp med sitt temperament. Dessa strategier är inte 100%, men kan vara ett stöd och en hjälp till reflektion. Det är viktigt att personen själv är med på strategin och inser att den kan medverka till att korrigera en 80 tankebana, med vidhängande negativt beteende. Då och då bör man slå ihjäl en övertygelse för att kunna gynna en stark inlevelse. Rolf Fridholm I en gruppbostad bor Lars. Han brukade komma ut till de gemensamma utrymmena i kalsonger, vid något tillfälle naken. Lars förstår och kan tolka bilder. På hans dörr satte personalen upp ett stopptecken och under det en bild på tröja och byxor. Signalen påminner om regeln: Du ska ha kläder på dig i våra gemensamma utrymmen. Samma tecken men med bild på händer, finns på toalettdörren. Detta för att komma ihåg att händerna ska tvättas efter toalettbesöket. När Ulla skulle börja förskolan berättade föräldrarna att hon var en rymmare. Personalen var tvungen att ständigt vara i Ullas närhet. Var hon en ”rymmare” eller förstod hon inte miljöns olika gränser? Utegårdens inhägnad tydliggjordes genom att personalen målade vita gränslinjer. Inne markerades olika golvytor, med färgad tejp. Detta ledde till oanade positiva resultat. När Ullas föräldrar fick kännedom om hur vi hjälpte Ulla att se för att förstå, började de att använda sig av samma metod i hemmiljön med gott resultat. Till Ågårdens LSS- boende skulle en ny hyresgäst, Love, flytta in. Personalen fick veta att i det boende, där han nu bodde hade han endast en madrass. Love hade inga möbler. Det fanns ingenting framme som han kunde aktivera sig med. Anledningen var att Love tog sönder allt. Personalen på Ågården funderade. Han kunde väl åtminstone få ha en säng. Kanske en snickare kunde göra en väggfast säng. Tillsammans diskuterades hur vi skulle kunna ge Love ett värdigt liv och trivsam miljö. Vi började med sängen. Love fick en säng. Sängområdet synliggjordes genom färgad tejp på golvet. Schemat 81 talade om när han fick vara där. Successivt kom den ena möbeln efter den andra på plats. Färgad tejp användes för att synliggöra rummens olika användningsområden. Men också hur och var möbler skulle stå. I dag har Love en TV som även den står på tejpremsor. Loves största sysselsättning är Lego. Han bygger fantastiska figurer. Legot finns i ”Legoområdet”. Det senaste som Love fått hjälp med att hantera är en radio med CD och bandspelare. Även till den har han färgad tejp som säger var den ska stå. Under arbetets gång med Love, reflekterade personalen över varför han alltid hällde upp mjölk, saft, kaffe så att det rann över. Var det så att han behövde synliga markeringar för att få honom att förstå? Stopp! Glaset/ muggen är full. Det visade sig att så var det. Love behöver se för att förstå. När vi köper en ny elektrisk apparat så finns alltid en bruksanvisning med. Den behöver vi använda oss av tills vi kan och har automatiserat systemet. Många personer behöver bruksanvisningar till flera av dagens rutiner. Somliga behöver dessutom en förklaring om varför. 82 Visuell tandborstinstruktion 83 I dag finns massor av matlagningsböcker. Tillsammans med recepten finns illustrationer. Kalle behöver recept eller instruktioner för att veta hur han ska göra på bowlingen. Bilden på bowlinghallen hjälper honom till positiva minnen. Samma behov har Tuve när han ska följa med klassen till museet och Linus för att förstå och klara av att åka buss. Att åka buss. Busschaufförerna har en tidtabell. De försöker följa en bestämd rutt som de kör. Bussen stannar vid hållplatser för att människor ska kunna stiga på eller av. De som åker buss kallas passagerare. För att få åka buss måste man betala. Så här gör jag när jag åker buss: • Jag går till en busshållplats. • När rätt buss kommer stiger jag på. • OBS! Förbjudet att trängas och knuffas. • Jag kan betala med pengar, eller stoppa ner mitt busskort i en kortläsare. • Jag sätter mig på en ledig plats. Det kan vara bredvid någon. 84 • • • • Det händer att alla platser är upptagna. Då får jag stå. Jag är en lugn och trevlig kille i bussen. Innan jag ska stiga av trycker jag på stoppknappen. Bussen stannar. Jag stiger av. Nu ska jag tillsammans med Jenny och Thomas börja träna på att åka buss. • • • • • Jag går till hållplatsen vid Nicks. När buss nr 2 kommer stiger jag på. Jag talar om för chauffören vart jag ska. Jag stämplar mitt busskort eller betalar. Jag sätter mig på en ledig plats eller står och håller mig i ledstången. • När jag ser kyrktornet trycker jag på STOPP- knappen. Bussen stannar. Jag går av vid biblioteket. • • Härligt! Jag klarar att åka buss. Denna sociala berättelse (se sidan 104) är en kombination av att aktivera det auditiva, visuella och kinestetiskt taktila sinnet. Vi pratar om bussar, bussregler m.m. (lyssnar - auditivt). Vi ritar och skriver (ser - visuellt). Vi åker och har också bilder av den sociala berättelsen med som kom-ihåg-bok (taktilt + visuellt). 85 Martin har genom skrivna strategier och förklarande ord fått hjälp med sin ångest att åka buss. Han lyckades nå målet och blev bjuden på fika. I dag ett år senare säger han när jag frågar hur det går. ”Jag vill inte prata om det. Det är inget problem för mig längre.” Bil, buss, tåg och flyg. Om man inte kan gå eller cykla till skolan, jobbet, affären eller vännerna brukar man åka bil eller buss. Tåg och flyg använder man när man skall åka långa sträckor. När jag var yngre älskade jag att åka buss. Nu tycker jag att det är hemskt. Jag inbillar mig en massa. När jag får ett arbete eller börjar på Kyrkbacksskolan måste jag åka buss. Jag ska försöka övervinna obehaget. Så här tränar jag tillsammans med Jessica och Malin: 1. Från och med imorgon och en gång varje dag åker jag buss från Norrgård till Kometen. Där går jag av. Vi väntar på 86 2. 3. 4. 5. 6. 7. nästa buss och åker tillbaka. Jag berättar och förklarar för Jessica och Malin hur det kändes. De förstår. Efter två veckor åker jag till Kläppen. Det håller jag på med i tre veckor. Nu kan jag åka till Stationen. Bra!! Nästa mål är att åka till Kyrkbacksskolan. Där tar Sara och Niklas emot mig. Final. Jag åker till Ängelholm. Birgitta bjuder på fika. Nu har jag besegrat min panik. Min rädsla och oro är borta. Vad betyder G, VG, MVG? Fredde hade pryat på gatukontoret, så han visste i alla fall vad VG stod för: ”Vatten Gång.” Hur tydlig är skolan med att förklara, målsättning och förväntningar? Om läraren vet målet men eleven hålls utanför, hur ger vi då motivation till att nå det osynliga? Hur tolkar eleverna budskapet om de inte förstår innebörden av orden? Många uttryck som används i kursplaner behöver eleverna få en djupare förklaring av t.ex.: Ha utvecklat förståelse av, ha inblick i. ”Redogöra för” är det detsamma som ”beskriva” undrade Tove. Jag frågade Lina, elev på gymnasiet: ”Hur tänker du och vad gör du om det står ”Ge exempel”? Hon svarade: ”Jag beskriver ett exempel.” ”Om det står, Några?” ” Två”, blev svaret. Lina behövde inte tänka, för henne var det självklart! Många personer vill genom stapeldiagram få veta hur de ligger till inom olika områden. Det blir synligt och tydligt. Vid sidan om stapeln kan skrivas vad som fordas för att stapeln ska fyllas. 87 Somliga vill reflektera över sig själv och ett speciellt beteende, t.ex. tvångshandlingar, genom färgfält på stapeldiagrammet. Emma gjorde dagliga summeringar utifrån sina avtal. Hon färgade grönt när hon hade lyckats, gult symboliserade ”okey”, orange ”så där”, rött ”katastrof”. Andra vill och kan bedöma sig själv utifrån en vertikal linje. De sätter ett kryss någonstans på linjen, för att visa hur något fungerar just nu och ytterligare ett kryss, hur de vill att det ska vara om t.ex. två veckor. Ibland blir pilarna mellan kryssen positiva ibland negativa. 88 Vi vet att för många elever är det viktigt med klara, tydliga, synliga instruktioner som ger svar på: Vad? Hur? Hur mycket? Detta är ingen metod som motsäger sig Skolverkets intentioner om att eleven ska ta eget ansvar för sitt kunskapsinhämtande. För många arbetstagare är det också viktigt att få svar på dessa frågor, samma sak gäller i boendemiljöer. Filifjonkan steg upp och sa: Att man inte kan låta bli och att man borde hör liksom inte ihop. Jag tror inte att det man borde är samma sak som att man inte kan låta bli… Tove Jansson Vi förmanar och tjatar ofta på eleverna: På rasten ska vi………… Du får inte vara…………. Nu har du varit………… När ska du sluta…………. Hur många gånger måste jag säga………… Jag har ju sagt………… Gör du det en gång till så………… Allt tjat var som sandpapper på mitt självförtroende. Gunilla Gerland Vet du inte varför du har två öron? Jo, svarade Alex, för att tjatet ska gå in genom det ena och ut genom det andra. Något annat måste till! Denna visuella bild hade en mycket bättre effekt än allt tjat. 89 Detta är också en sorts instruktion. I stället för att resonera och förhandla verbalt, använd papper och penna och gör visuella samtal. Det skapar en annan förståelse. Det blir ett samtal på lika villkor. Sitt vid sidan om den du gör visuella samtal till. Sitter man mitt emot så är det lätt att bli dominant eller att den samtalet gäller känner sig underlägsen och går till försvar. Naturligtvis kan penna och papper användas av båda parter. Visuella samtal kan göras till en person, men också till flera samtidigt. När Martin blir sur, arg, sårad går han och lägger sig. Med detta visuella samtal ville jag få honom att förstå att han måste berätta. ”Vi kan inte se in i din hjärna.” Då skrattade han och sa: ”Det är nog tur det.” 90 Klarsyn och överblick ges endast den som inåtvänd vidöppen står. Johannes Edfelt Tuve vill helst bestämma. Han tycker att hans idéer är de bästa. Han har svårt att samarbeta. Det är viktigt att lära Tuve och andra barn, som har liknande problem, att arbeta i grupp. För att hjälpa Tuve gjorde vi ett visuellt samtal i sekvenser, om hur ett grupparbete bör fungera. 91 En lärare introducerade sina elever i vad dagens uppgift gick ut på. Han erbjöd dem att arbeta i grupp eller enskilt. Två grupper bildades spontant. Den ena gruppen läser gemensamt igenom uppgifterna. De får då en holistisk uppfattning av vad arbetat går ut på. Tillsammans diskuterar de hur de ska lösa uppgifterna. De startar ett samarbete. Processen och utvecklingen av arbetet fortskrider under hela arbetspasset. Den andra gruppen läser individuellt igenom uppgifterna. En av eleverna säger: ”Jag vill göra uppgift nummer fem.” Inga kommentarer från övriga. Alla sätter igång med något, men ganska planlöst. Efter c:a 30 minuter kommer någon på att de behöver diskutera. Då börjar samarbetsprocessen under en kvart. Därefter enskilt arbete. Arbetet sker i sekvenser. Gruppen har ingen holistisk syn på hur de ska gå till väga. Tre elever väljer att inte ingå i en grupp. Två av dem börjar snegla på gruppen som kontinuerligt samarbetar. En elev ifrågasätter vad de gör. Han visar intresse. Den andre går och ställer sig vid gruppen men säger inget. Han har inte redskap till att fråga om han får vara med. Efter arbetspassets slut diskuterades gemensamt hur de olika grupperna fungerat och varför de tre eleverna valt att arbeta enskilt. Till den elev, Per, som stått och längtansfullt tittat på grupparbetet gjordes ett enskilt visuellt samtal. ”Ni hade ett grupparbete. Du valde att arbeta ensam.” ”Ja.” ”Efter ett tag tyckte du att de som arbetade tillsammans verkade ha trevligt. Du blev nyfiken. Du stod tyst och iakttog vad de gjorde. Ville du vara med?” ”Ja.” 92 Blygsamhet är en dygd, men man kommer längre utan den. Okänd ”För att få vara med måste man fråga. Gruppen var så inne i sitt arbete så de uppmärksammade inte dina tysta frågor. Om du frågat tror du att du fått vara med?” ”Ja det tror jag.” ”Hur kan du göra nästa gång när du vill arbeta tillsammans med dina kompisar?” 93 ”Fråga!” Per är trygg i relationen till sina kompisar, ändå händer det att han är utanför en gemenskap som han vill ingå i. Bilderna som rullas fram ger utrymme till diskussioner och reflektioner. Det är också lättare att avläsa stämningsläget och förändringen, när insikt infinner sig. Alla dessa strategier är framtagna utifrån den individuella lärstilen och den problematik som individen behöver stöd för att förändra. Vi som finns runt personen, måste fungera som lotsar. Lotsningen behövs tills beteendet följer den kultur eller norm som förväntas av personen. Respekt för individen i mötet och förklaring om varför, samt syftet med strategin, måste alltid vara lotsens signum, dessutom vara flexibel, kreativ och empatisk. När du hjälper en annan uppför berget, bestiger du det samtidigt själv. Ur: Det är aldrig kört! 94 Bilder i sekvenser När man ritar bilder i sekvenser, för att beskriva något som hänt eller förklara något som ska hända, liknar resultatet en serie. Därför brukar denna metod kallas för seriesamtal. Comic strip Conversations enligt Carol Gray, Jenison Public Schools, Michigan. Seriesamtal har sin grund i att visualisera. En serie görs i nära anknytning till en händelse. Seriens uppgift är att göra struktur på en situation och dela upp ett snabbt skede i sekvenser, för att upptäcka orsak och verkan och se samband. Vad som hänt och utspelat sig synliggörs genom pratbubblor, miner och kroppshållning. En serie görs tillsammans med personen, eller de personer, som är inblandade och så nära den aktuella situationen som möjligt. Teckningarna är enkla. Bilderna illustrerar och ger stöd till att förstå den snabba processen i en händelse. Serien beskriver systematiskt 95 känslor, frågor och samspelet mellan de inblandade personerna. Serien ska identifiera och tolka vad människor säger, gör och tänker. Den ska också analysera beteenden och situationer som är svåra att förstå. Vad hände? Vad händer? Hur är det nu? Serien ska också ge förklaring och lösning. Den som ritar måste vara lyhörd och förbehållslös, öppen för analyser och inge förtroende. Ha förmåga att sätta sig in i personens sätt att tänka och resonera, men också försöka få individen att se sig själv för 96 att få perspektiv på sitt agerande. Detta är det primära syftet med serien. Ibland tar personen över ritandet. Det är inget som hindrar. Nya idéer och vinklingar ska stimulera till reflektioner och att se andra handlingsmönster. Det händer att en aktuell situation måste förklaras från en ”Nu – belägenhet” och utifrån denna rita sekvenserna ”baklänges” utifrån ett tidsperspektiv. Genom denna variant rullas händelseförloppet tillbaka och orsaken till problemet blir synligt. Alltså, den sista bilden i serien om matkön ritades först. En serie kan också göras för att ge tidsperspektiv och ordning på olika händelseförlopp. Den tillrättalägger och planerar inför en aktivitet. En del personer har svårt att acceptera nya situationer. De har inte de mentala bilderna som behövs för att våga pröva. De säger hellre nej till att försöka medverka eller följa med på en okänd aktivitet. De behöver förförståelse och förklaringar. En bildsekvens kan ge dem den trygghet de behöver. Tänd hellre ett ljus än klaga över mörkret Konfusius 97 Serien kan också genom bildsekvenser visa att något oväntat kan uppstå. Något som gör att det man förväntar sig inte fungerar som man tänkt. 98 Bilderna ska vara enkla streckgubbar. Som illustration kan; öronen tydliggöras, du hörs, ögonen du syns, miner som uttrycker känslor, pratbubblor, för att i dem synliggöra – du pratade för högt – för tyst – för mycket. (se sidan 69) Somliga vill att personer i serierna ska kunna identifieras genom glasögon, långt hår eller liknande. Seriesamtalen kan göras från tidig förskoleålder till vuxen ålder. Samtalen liknas vid en kommunikation där det auditiva, visuella och kinestetiska sinnet stimuleras. Efter samtalet är den aktuella situationen utredd. Serien kastas. Vi kan välja att spara den för att stimulera till reflektioner eller användas vid ett annat tillfälle när en liknande situation uppstår. Den gamla serien kan då medverka till insikt och förståelse. I serien till Sebastian ville vi få honom att reflektera över sitt beteende i förhållande till sin kompis Andreas. Som man vill bli bemött, så skall man bemöta andra 99 De fyra första bilderna visar Samars beteende i sandlådan. De nedersta hur hon kan tänka och göra för att få vara med och leka. Amir hade varit på bibliotekets toalett. Där hade han sjungit, pratat 100 högt och tydligt för sig själv. Flera personer undrade över Amirs beteende. När Tuve var på utflykt ville han inte gå tillsammans med gruppen. Han smet iväg gång på gång trots lärarens tillsägelser och försök att hålla honom kvar. Vid nästa tillfälle då klassen skulle på stadsvandring gjorde Tuves lärare ett seriesamtal som visade att om han inte följde gruppen fick han tillsammans med klassens assistent, ta bussen tillbaka till skolan. 101 Man kan inte piska in något i barn, men man kan smeka fram mycket ur dem. Astrid Lindgren Tim har svårt för nya människor. Han vill på sitt sätt sätta sig i respekt. Det gör han tyvärr genom att mobba och lyssna på falska rykten. Denna serien och processen när vi ritade den tillsammans med Tim, ledde till att Tim ansåg att det var bättre att prata och söka hjälp hos sin mentor. Det var nog inte så bra att lita på vad kompisar sa. Han avslutade ritsamtalet med att säga: ”Om jag inte går till min mentor, är det bara jag som råkar illa ut.” 102 Även en verksamhetschef kan behöva visuella förklaringar för att förstå och se sina uttalanden och hur de kan uppfattas och såra. Serierna görs utifrån en visuell lärstil. Samtidigt som bilderna skapas förs ett samtal, auditivt. Tillsammans med personen eller personerna, arbetas problematiken som uppstått igenom, för att försöka hitta lösningar. Idéer introduceras som kan stimulera till Aha-upplevelser. Ibland händer det att det som förtydligats genom bilderna också aktivt praktiseras genom rollspel eller direkt i en övningssituation, kinestetiskt taktilt. Genom samtal i sekvenser aktiveras flera sinnen samtidigt. Många kanske tänker: Jag träffar ungdomar och vuxna. De kommer att tycka att arbetssättet är barnsligt. Personligen har jag aldrig upplevt detta utan snarare tvärtom. Arbetssättet med penna och papper är för mig naturligt för att bättre kunna förklara. Detta tydliggör jag också vid mina personliga möten och samtal. Jag är inte speciellt bra på att rita. Det brukar jag beklaga. Vid ett tillfälle sa Viktor: Det ser jag. Det är okej. Jag förstår. Därefter tog han över pennan och vi fortsatte vårt visuella samtal. Andra kanske funderar över Hur ska vi hinna? Det är så mycket annat som ska göras. Med reflektion och tillbakablick på sidan 13 så bör vi kanske vända på det hela och inse att vi vinner tid genom visuella förklaringar för att ge hjälp till insikt. 103 Det går snabbare att tillrättavisa än att visa tillrätta. Det väsentliga hotas oupphörligen av det obetydliga. Rene Char Bilder och ord - Sociala berättelser Sociala berättelser är en metod som försöker belysa olika sociala situationer så att de blir tydliga. Metoden används för att hjälpa barn/ ungdomar/vuxna som känner sig osäkra inför nya omständigheter, har svårigheter att föreställa sig andras perspektiv, svårt att uppfatta sig själv, sin attityd, sitt agerande. I olika verksamheter används sociala berättelser för att ge stöd att klara av sociala situationer i boendet, i relationer samt ge hjälp att anpassa sig till familj/hemmiljö och samhällets krav. I skolan används metoden för att lösa pedagogiska problem, i en arbetsmiljö för att förstå de krav som ställs. Att få och ha social kompetens är minst lika viktigt som att utveckla teoretiska kunskaper. Det är en förutsättning för att kunna fungera i samhället. Om metoden ska få ett önskat resultat och användas som ett redskap måste den anpassas till individen och belysa det aktuella problemområdet. De eller den som beslutar sig för att göra en social berättelse, bör kunna avgöra när den kan och ska användas, vilken 104 effekt som förväntas och om denna metod kommer att bidra till en önskad positiv utveckling hos individen. Vad säger Piaget och Vygotskij om människan som en social varelse? Piaget menar att människan utvecklas tillsammans med andra. Förståelse för andra människor, hänsynstagande och att kunna se saker ur andras perspektiv är inte medfödda utan utvecklas utifrån förutsättningar. Miljö och ärftliga faktorer påverkar, liksom de pedagogiska strategier som erbjuds. Vygotskij anser att det finns en förbindelse mellan inre psykologiska utvecklingsförlopp och den sociala och kulturella miljön individen lever i. Han talar om högre psykologiska och pedagogiska processer som omfattas av kognitiva redskap, som att prata, rita och skriva. Han betonar lärarens roll för att skapa villkor som stimulerar till optimal utveckling för varje individ. Sociala berättelser är en metod med vilken man kan undervisa, lära ut en ökad social förståelse och sociala kommunikativa färdigheter. Metoden kräver att den/de som skriver och formulerar de sociala berättelserna har gjort noggranna observationer om situationen där personen har svårigheter. Berättelsen ska vara adekvat och realistisk. Kunskap måste naturligtvis också finnas om personens utvecklingsnivå, kunskapsnivå, egenskaper och tänkesätt. Metodbeskrivning: De sociala berättelserna ska börja med deskriptiva meningar. D.v.s. meningar som objektivt beskriver den aktuella situationen. Därefter skriver man perspektiva meningar som adekvat förklarar vad personen gör och hur omgivningen reagerar. Perspektiva meningar beskriver tankar, känslor och reaktioner. De förmedlar vad andra hör, ser och upplever. Sedan följer de direktiva meningarna som förklarar hur och vad personen bör göra för att lyckas. De erbjuder och förklarar andra alternativa handlingar. De avslutande meningarna är kontrollmeningar eller målbeskrivningar. Dessa kan vara knutna till ett belöningssystem. 105 Det kan också vara ett lösenord eller en strategi som personen, den som ska ha den sociala berättelsen, själv väljer. Ord - ordval, bild – bildval bestäms utifrån personens utvecklingsnivå och språkförståelse. De sociala berättelserna kan göras som små böcker eller sättas i en pärm. Emmas pärm med sociala berättelser kallar hon ”Tänka efter pärmen.” Håkan föredrar att ha sina berättelser under ett dokument i sin dator. En social berättelses viktigaste avsnitt är början och slutet. Det är absolut förbjudet att använda sig av negativa påståenden utifrån personen och situationen i de deskriptiva meningarna som: Min personal tycker jag är jobbig när … Jag har inte lärt mig … De avslutande meningarna ska ge förslag på strategier och ha en positiv framtoning. Exempelvis: Vi tror på dig! Det här kommer jag att klara. Undvik ord som alltid och aldrig. Försöka är ett bra ord. Jag ska försöka. Ordet inte bör undvikas. Inte är ett ord som vår mentala medvetenhet har svårt att tolka. Det måste läras in. Lille Hannes till sin mamma: Kan man straffas för något som man inte gjort? Naturligtvis inte, svarade mamma. Det skulle inte vara rätt. Bra, sa Hannes: För jag har inte gjort läxorna. Gunnel & Kjell Swärd De sociala berättelserna skrivs i första person singular: jag. Detta för att betona att boken är personlig. Den är skriven till ”mig.” I mötet med den person som ska få en social berättelse måste ömsesidighet och förtroende finnas. Personen bör ha en insikt om sin problematik och att den sociala berättelsen är till hjälp för att lösa en svårighet. Ibland förnekar personen något som skrivits. Lyssna, tänk efter, han kanske har rätt, ändra i så fall. Om inte, förklara att personen kan ha rätt, men att han under en viss tid måste visa att det stämmer att han ändrat sitt beteende eller förstått hur han ska bete sig eller göra, utifrån den beskrivna situationen. När han visat det, kommer berättelsen att formuleras om. 106 En del berättelser behöver läsas och användas under en längre tid för att budskapet ska läras in och i bästa fall automatiseras i individen. Det väsentliga är att alla involverade är konsekventa och hänvisar till den aktuella berättelsen. Viktigt att notera är att detta är ingen uppfostringsmetod. Det ska vara en hjälp att konkret få insikt och strategier för att förstå och klara av abstrakta situationer. Sociala berättelser ger stöd att reflektera utifrån det nedskrivna och bygger på ömsesidig respekt för hur en situation aktivt kan tolkas/ misstolkas och förändras. Om en situation inte är eller ska vara, som jag tror, hur är den då? Erik Sociala berättelser kan användas för att beskriva beteenden som rädsla, aggressivitet, fixeringar, tvång, rutiner och förändringar. De kan också ge teoretiska kunskaper eller utformas som instruktioner till en aktivitet. Om det beskrivna beteendet finns i flera miljöer där personen vistas så bör samma sociala berättelse finnas i de olika miljöerna. Därför måste man kanske göra två, tre kopior av berättelsen. Inga metoder utan utvärdering. Detta gäller också sociala berättelser. Bestäm ett datum, för utvärdering, 2-3-4 veckor efter att 107 den sociala berättelsen introducerats. Har det skett en förändring, i så fall vilken, om inte, varför? Kanske den sociala berättelsen behöver skrivas om. Alla involverade har inte använt den konsekvent, eller så var det fel metod. Sociala berättelser kan påverka en persons utveckling och ge hjälp att förstå osynliga regler och sociala mönster. I dag finns det, förutom mina böcker Sociala berättelser seriesamtal, Vägledning i pedagogiska strategier, en hel del skrivet och forskats kring metoden. Forskare och författare som Tony Attwood, Bodrova & Leong m.fl. har skrivit om metoden ( Se litteraturförteckning sidan 135 ) Många barn är i behov av att lära sig och förstå hur en lek går till. Hur man frågar kompisar om de vill leka eller om det är flera barn som leker, hur man ber att få vara med i leken. En del barn behöver hjälp att se och förstå olika samspelsformer och regler som ingår i att leka tillsammans. Trots att vi lär oss ofantligt mycket mer genom lek än genom strukturerade studier, speciellt i våra tidiga år, så tar vi ofta inte leken på allvar. Det här drabbar förskoleklasserna, som har blivit mer skollika och givit upp allt mer av leken, när de inordnat sig i skolans kultur. Barnens rätt till lek står inskrivet i FN: s barnkonvention. För de allra flesta barn är leken den mest naturliga sak i världen. Både Aristoteles och Platon skrev om lek i relation till lärande som en förutsättning för lärande. Rousseaus ansåg att leken var en övning och förberedelse för vuxenlivet. Freud ser leken som ett medel för bearbetning och uttryck av obehagliga händelser och av önskningar. Erik Homburger-Eriksson sätter in leken i ett kulturellt och socialt sammanhang. Vygotskij framhåller leken som en social process, ett sätt att lösa konflikter mellan önskningar och verklighet. Piaget 108 framhåller leken som den viktigaste formen för barnet att pröva sina erfarenheter. Kända filosofer och barnpsykologer betonar alltså leken som en grundläggande del i barnets utveckling. Vi som vuxna har en viktig roll för att hjälpa barnet till gemensam lek och upptäcka området mellan fantasi, att låtsas och verklighet. Vi bör också finnas nära som trygghet, för att ge struktur och begränsningar. En del barn behöver stöd för att träna relationer och känna samförstånd. Den vuxne måste vara med i leken för att vägleda och vara en förebild för barnet. Tuve kan inte samspelsreglerna. Han behöver visuella förklaringar. Krysset i bildberättelsen är till för att visa Tuve att man inte kan ta saker från barn som leker. Man måste fråga. Dessa bilder hjälper Tuve att förstå att även om man frågar kan man få ett nej. Då får man göra något annat. Kompisar kan också fråga Tuve om de får leka med honom. 109 I all social samvaro finns regler. De är oftast inte uttalade. Samma sak gäller i lek. Barnen bygger upp leken utifrån egna upplevda system från verkligheten. Prövar och anpassar dem tillsammans med lekkamrater. När barnen börjar skolan har de flesta en diffus uppfattning om skolans mål och regler. Många barn lär genom att avvakta och se, för att uppleva och förstå. Men somliga är i behov av klara beskrivningar och förklaringar. Om något är otydligt tar de över och 110 vill själv bestämma. Med kunskap om Eriks problem gjordes en sociala berättelse. Ny termin, ny skola! Ny termin, ny skola, nya klasskompisar. Så är det för mig, så är det för många andra elever och studerande. En del tycker det är spännande med allt nytt, andra bryr sig inte. De tänker, det ordnar sig, det blir nog bra. Jag oroar mig och blir stressad när jag inte vet. Jag har förberett mig inför den nya terminen genom att besöka skolan. Jag har pratat med rektorn och lärare. Jag har läst allt som finns om skolan. Detta är bra. På andra skolor som jag gått i har det hänt att jag hittat på egna regler som jag tycker passar mig. Jag har också skällt ut lärare för att de inte följt mina regler. En gång gick jag till rektorn och sa att hon skulle avskeda en lärare som jag tyckte var knäpp. Nu måste jag försöka följa de regler och rutiner som finns på min nya skola. Är jag osäker frågar jag. Jag skriver upp vad som gäller så att jag kommer ihåg. Det gör att jag inte behöver tjata. Jag ska också försöka använda min filofax eftersom den är viktig för mig. Jag vill klara av min skola. Jag kan inte bestämma, ändra tider m.m. Jag är en av alla elever på skolan. Det finns inga speciella förmåner för just mig. Har jag åsikter får jag naturligtvis diskutera dem. Jag kan också prata med Birgitta, som sedan diskuterar med mina lärare t.ex. på ett handledningsmöte. OK det blir bra. 111 Till Emils sociala berättelse ”Vem får bestämma?”, gjorde vi ett avtal med belöningssystem. Belöning är positivt. De som ska få belöning för något måste alltid i förväg veta förutsättningarna för att få belöning. Därefter är det personen det gäller som gör valet. Antingen att ställa upp på kraven som leder till belöning eller att nonchalera dem och därmed avstå från belöningen. Kraven ska vara realistiska, så även belöningen. En intjänad belöning får aldrig tas ifrån personen. Belöningen är till för att stärka självförtroendet och bör ges i nära anslutning till situationen som belönas. Vem får bestämma? Det finns vuxna och barn. ALLA vuxna har varit barn. När man kommit upp till trappsteget att vara vuxen måste man förstå och kunna väldigt mycket. Man måste känna till lagarna som finns i Sveriges rikes lag. Det gäller alla som bor i Sverige. Man måste kunna alla regler som finns i trafiken och på det arbete man har. 112 Följer man inte regler och lagar kan man få ett straff. Man måste också förstå när man behöver lägga sig för att orka med sitt arbete, vad man ska ha på sig, att man är trevlig och snäll mot andra människor. Man måste veta vad allt kostar så pengarna räcker till mat, hyra, kläder och mycket annat. Jag vill bestämma. Det kommer jag att få, men först måste jag lära mig väldigt mycket. Det gör jag i skolan. Jag arbetar med mina arbetsuppgifter, gör mina läxor och visar att jag kan vara en bra kompis. Så är det för ALLA skolbarn. Hemma talar mamma och pappa om vad jag får bestämma. Mamma och pappa gör ett avtal med mig. Visar jag att jag kan följa det får jag guldstjärnor. 113 När jag har fått 5 guldstjärnor ska vi åka till äventyrsbadet. Jättebra!! . Emil förstår vem som får bestämma Lagar och regler Alla barn och ungdomar är ibland irriterade, besvikna och arga på lagar och regler som samhället, skolan och föräldrar har. De flesta inser och förstår! Lagar finns som måste följas av alla samhällsmedborgare. Alla har skolplikt. I skollagen står vad som gäller både för lärare och elever. Regler har alla familjer Så är det i Sverige, så är det i andra länder. Jag vill bestämma själv. Jag vill vara den som straffar. Jag bryr mig inte om vad mamma och pappa säger. Jag slår min lillebror om han har gjort något som jag tycker är dumt. Jag har vägrat gå i skolan, jag fick hemundervisning. Nu säger skollagen att jag inte kan få det mer. Jag har även struntat i andra lagar som lett till polisanmälan. 114 Nu måste jag göra mitt val. Mia vill att det ska gå bra för mig. Alla vill hjälpa mig. Men jag måste också visa att jag förstår. Jag försöker………… Ibland kan personen /barnet själv hitta eller ge förslag på lösningar. En ny situation kan bli kaos om inte Ylva i god tid får en social berättelse med bilder som förbereder den nya kommande situationen. Berättelsen läser vi med Ylva flera gånger och pratar om bilderna. Fest på Lundius På fredag ska vi åka till Lundius. Vi blir väldigt många där. Stefan kommer att köra mig, Lisa, Annika och Ola dit. Ann och Ingrid väntar på mig. Tillsammans går vi lugnt och stilla in. Inne i samlingssalen är det dukat och fint. Ljusen som står på borden är tända. Vi måste vara mycket försiktiga. Jag, Lisa och Ann ska sitta tillsammans vid ett av borden. Det kommer att bli gott med kaffe och kakor. Det är trångt och mycket folk. Vi sitter vid bordet hela tiden. Vivorna ska sjunga och spela. Klockan tio kommer Stefan med 115 bussen och hämtar oss. Då går vi och tar på oss jacka och mössa. Sedan går vi till parkeringen. Stefan kör oss till Långgatan. Många sociala berättelser handlar om mat. Dels för att maten kan vara ett problem i sig och dels för att föräldrar och personal ofta oroar sig över kostvanor och bordsskick. En del behöver förförståelse över matens egentliga funktion och vad som bör ätas. Andra hur mycket, hur ofta och varför kroppen fordrar näring. De behöver kunskap om det fysiska jaget. (Se min bok Vem är Jag?) Tallriksmodellen En del tycker om att äta De gillar mat. Andra glömmer att äta, tänker inte på att det är viktigt för kroppen. En del äter fel mat. De förstår inte vad kroppen behöver, för att må bra. Min och alla andras kroppar behöver olika sorters mat för att fungera. Hjärta, hjärna, ögon, muskler kräver olika sorters näring. Näring är vitaminer som jag får när jag äter frukt och grönsaker. Näring är proteiner som jag får när jag äter kött, fisk, kyckling, 116 ägg, bönor. Näring är kolhydrater som jag får när jag äter pasta, ris, rotfrukter. Näring är mineraler som jag får när jag äter frukt, grönsaker, mjölkprodukter. Varje dag måste alla människor se till så att de får all sorts näring. De som inte förstår eller nonchalerar detta kan bli sjuka. Det är också vanligt med trötthet, huvudvärk, mag- och tarmbesvär. Jag äter ofta ”skräpmat”. Jag är trött och har besvär med magen. Det bästa är att se till att jag äter rätt och bra mat för att kroppen ska må bra! Roger, Eva och Susy hjälper mig. Äter jag efter tallriksmodellen orkar jag mer när jag tränar på Aktiverum. Jag blir dessutom en trevligare och piggare person. Vår kropp och maten Alla barn i min ålder växer och utvecklas Hela kroppen, hjärna, hjärta, lungor, muskler, behöver mycket näring. Kroppen ska klara av att utvecklas på ett bra sätt. Den förbereder sig för att jag ska må bra när jag växer och när jag blir äldre. Kroppen behöver dessutom energi för att fungera. Det får den genom maten. Precis som en bil behöver bensin. Detta vet och förstår de flesta vuxna och barn. 117 Jag har en kropp och kommer aldrig att få en ny. Trots det straffar jag den genom att låta bli att äta. Mina kompisar och lärare tycker jag är konstig som inte förstår vad jag gör. De ser och märker att min kropp reagerar genom att jag ofta är trött och arg. Min kropp får inte den bensin den behöver. Den strejkar. Nu måste jag försöka visa att jag är en kille som förstår detta. Jag äter. Mamma har lovat skolan att skicka med mig två smörgåsar och en frukt varje dag. Dom äter jag. En dag i veckan äter jag i matan. Jag bestämmer vilken dag. Jag väljer utifrån matsedeln. Bra tycker alla. Min kropp mår bättre. Jag blir piggare. Tobias har matproblem. Han äter smörgåsar. Därför bestämdes att Tobias mamma skulle skicka med två smörgåsar och frukt. Samtidigt försöker vi få Tobias att äta i matsalen. Därför får han bestämma vilken dag han vill äta. Målet är att han ska äta där alla dagar. Det kan ta lång tid innan vi är där. Utvärderingen efter fyra veckor av den sociala berättelsen visade att Tobias ätit sina smörgåsar. Två gånger åt han i skolmatsalen utan problem. En gång med problem, petade lite i maten, slängde den. En vecka vägrade han. Då fick han gå med till matsalen, dricka vatten och äta en knäckebrödsmacka. Det gick bra. Vi är positivt överraskade av detta resultat. Samma strategi fortsätter ytterligare en fyraveckors period. Att hålla kroppen ren tillhör också det fysiska jaget. Erik hade åsikter om att han inte behövde duscha, byta kläder och borsta 118 tänder. Ett par av hans kommentarer var: ”Jag känner inte att jag luktar illa. Ingen har sagt något.” ”Ja, så kan det vara, men ofta tänker personer saker, som de inte säger,” förklarade jag. Hygien Allt som finns blir smutsigt. Hus, bilar och människor blir smutsiga av partiklar i luften. Människor och djur blir dessutom smutsiga av kroppsvätskor som hela tiden, dag och natt, tränger ut genom våra porer. Huden och tänderna får en beläggning som luktar illa. Bilar tvättas, fönster putsas, djur slickar sig. Människor duschar, tvättar sig och borstar tänderna. Det ska jag också göra. Varför? När jag låter bli eller glömmer att tvätta mig luktar jag illa. Det är smuts, svett och matrester som jag inte fått bort. Det finns kvar på kroppen och luktar illa. Folk som kommer nära märker det. De säger inget men undviker mig. De flesta människor duschar en gång om dagen och borstar tänderna morgon och kväll. Det ska jag också göra. När jag duschat tar jag på mig rena kalsonger, strumpor och T-tröja. Nu ser jag fräsch ut och luktar gott. 119 Ludvig behövde hjälp att generalisera toalettbesökets strategier på dagis, till samma strategier hemma. Toalettbesök Alla vuxna och barn går på toaletten för att kissa och bajsa. När jag är på dagis gör jag som de andra barnen. Jag drar ner byxorna, sedan sätter jag mig på toastolen. När jag är klar tar jag papper och torkar mig. Ibland behöver jag hjälp. Jag drar upp byxorna. Tvättar händerna. Nu kan jag leka igen. Hemma tar jag av ALLA mina kläder. Jag vill att mamma ska hjälpa mig. Jag vill att kläderna ska ligga på golvet. Det är konstigt . Det tycker mamma, mormor, Linus och Ida. Nu måste jag försöka göra som jag gör på dagis och som ALLA andra gör. Jag drar ner byxorna. Jag har mina kläder på. 120 BRA! Jag kan, jag vet. Jag är JÄTTEDUKTIG Alla äger sina känslor. Vilket betyder att vi inte kan förneka eller bagatellisera en känsla som en person upplever. Detta innebär dock att ingen utifrån känsla har rätt eller kan tillåtas reagera hur som helst. Personen måste hitta, eller stödjas i att hitta bra och acceptabla sätt att visa eller få ut sina känslor. Somliga behöver hjälp till att uppfatta styrkan på en känsla i förhållande till handlingen. Konsten att vara arg på rätt sätt Av olika anledningar kan man bli arg. Det blir de flesta människor. Det är okey. När man blir arg kan man prata och berätta varför. Gå ifrån eller hitta andra bra sätt att reagera. Jag blir också arg. 121 När jag blir arg struntar jag i att arbeta. Jag tar sönder saker, välter bord och stolar, hotar, skriker, slåss och sparkas. Jag gör förbjudna saker. Rektorn, Åsa, Måns, Viveka, lärare, elever på skolan tycker att jag har ett konstigt beteende. En kille som går i 4:an förstår inte hur man ska uppföra sig. Mina kompisar, Viktor och Henke tycker också att jag reagerar konstigt. Fortsätter jag vill dom inte vara med mig. Jag blir ensam och utanför. Nu måste jag träna på att ha ett vanligt och godkänt beteende. När jag blir arg kan jag : 122 • • ................................ …………………… Skönt Pontus visar att han förstår samhällets och skolans regler som gäller ALLA svenska medborgare och ALLA elever. Pontus är en hygglig 4:e-klasskille. Genom verbal kommunikation kan vi emotionellt få utlopp för känslor, glädje, sorg, behov m.m. Socialt vill vi känna oss sedda, men ibland också utöva makt. Följande två sociala berättelser handlar om olika sätt att uttrycka sig och ger förklaringar hur olika röstlägen uppfattas. Skämta – skoja – hota Ett skämt kan vara en rolig historia. T.ex. de som finns i mina skämtböcker. Skämten läser man eller berättar för andra personer. Skorna kanske klämmer lite de första dagarna. Det gör inget. Jag ska inte ha dem förrän nästa vecka. Ibland ser jag TV-program där man skämtar och skojar. Som t.ex. ………… När man skämtar och skojar är man två eller flera personer som skämtar och skojar med varandra. 123 Alla är överens och har skoj tillsammans. Ibland säger jag: ”Jag ska rymma. Jag ska döda dig. Jag ska strypa dig.” När personer till exempel Mikael eller Tina reagerar säger jag: ”Jag bara skojade. Det är bara skämt.” Detta är hot! Personer som hotar kan anmälas till polisen. Det är i lag förbjudet att hota. Det är tillåtet att skämta på rätt sätt. Ibland är jag arg och irriterad. Det är bra om jag kan berätta och förklara. Då får jag ut min irritation. Mikael och Tina lyssnar. Tillsammans kommer vi fram till bra lösningar. Vi pratar också om olika skämt och berättar historier för varandra. Jag lär mig skilja på att skämta och hota. Jag tycker om att skämta och skoja. Det tycker de flesta människor. Skrikröst - Pratröst En baby skriker för att mamman ska förstå att bebisen vill ha mat, torr blöja m.m. När barnet börjar prata så kan barnet förklara med ord vad det vill. 124 När barnet blir äldre använder det sin röst på rätt sätt. Viska, tala lågt och tala högt. Jag skriker fortfarande högt och gällt. Alla på skolan, Varpan och hemma, tycker att det låter hemskt och konstigt. Nu är jag stor. Det är dags att börja använda min röst på rätt sätt. När jag kommer till skolan eller Varpan säger jag Hej! ! Jag använder pratrösten. Jag ska försöka sluta med skrikrösten i alla situationer. Då tycker mamma, fröken, personalen på Varpan, mina kompisar, att det är trevligt och roligt att vara med mig. Nu vet jag. Det är pratrösten som gäller. 125 Dessa två bilder använder lärare och personal på Varpan för att påminna Elin. Det finns många olika situationer som behöver förklaras. En person kanske har flera vuxna eller personal som genom olika förhållningssätt ger förmaningar eller strategier. De sociala berättelserna ger hjälp till ett gemensamt förhållningssätt, eftersom det som skrivits ska följas inte bara av personen berättelsen är gjord för, utan också av omgivningen. Undervisning är att tillägna sig konsten att utnyttja kunskap. A.N.Whitehead Några exempel som vi gjort och använt där resultatet blivit positivt. Brian hade ovanan att snyta sig i handen. Brians mamma tillsammans med förskolepersonalen ritade bilder för att tydliggöra och förklara. 126 Tuve, precis som många andra pojkar, kissade utanför och på toalettringen. Med bildernas hjälp fick Tuve välja att lyfta upp toalettringen eller sitta när han kissade. Tricket Pedagogisk gruk 127 Konsten att göra vad man skall är blott ett sammanfall av det att man vill vad man skall och man gör vad man vill Piet Hein Pyjamas Det är kväll. Jag borstar tänderna och tar på pyjamas. Det gör Anton, Jens och Linda också. Nu är det morgon. Jag vaknar. Det är en ny dag. Alla barn och vuxna tar på sig kläder. Jag vill ha pyjamas på mig. Men det blir fel. Det är dag. Jag måste precis som Anton, Jens, Linda och mormor ha kläder på mig. När mamma eller pappa säger till mig, tar jag på mina kläder. 128 Skönt inget bråk. När jag är färdigklädd får jag en chokladbit. HÅR Markus och mamma har ljust hår. Cilla har lockigt hår. Pappa och jag har brunt hår. Jag tycker om att ta på hår. Cilla och Erik blir rädda och knuffar bort mig. Markus blir arg. Ibland drar jag i deras hår. Det gör lika ont som när jag faller och slår mig. Jag ska försöka låta bli att ta på andras hår. Det är bättre att vi leker. 129 Jag kan fråga. Hemma får jag kamma mammas hår och Anna-dockans. Per bor i en gruppbostad. Han rotar ofta i containrar och tar hem gamla tidningar. Detta har blivit en sanitär olägenhet. Vilket har medfört att något måste göras. Personalen har pratat med Per. De har bland annat förbjudit honom att vistas ute utan personal. Ingen metod har varit lyckad. Därför gjordes ett försök med social berättelse. Till allas förvåning så slutade Per dra hem gamla tidningar. Han fick köpa en tidning i kiosken tre gånger/vecka. Det synliggjordes på hans schema. 130 Greta bor också i en gruppbostad. När hon blir arg öppnar hon fönstret och slänger ut saker. Genom berättelsens bilder synliggjordes att det är fel att slänga ut saker, istället får hon riva sönder papper när hon är arg. Naturligtvis uppmanades personalen att analysera orsakerna till Gretas ilskeutbrott. Detta för att se om något i deras rutiner eller bemötande borde förändras. 131 Jag vet. Jag har fått svar. Alla känner sig osäkra ibland. Det kan vara vid läkarbesök, hitta till olika platser, träffa nya personer, laga en ny maträtt. Jag blir osäker när jag har vikarier och när jag ska åka buss. Jag blir också osäker på hur min personal och andra personer reagerar när jag bryter avtal, överenskommelser eller ljuger. Då frågar jag: ”Är du arg på mig?” Jag frågar inte en gång. Jag frågar många, många gånger. De jag frågar blir irriterade och trötta på mig. Jag blir ledsen. Jag får fråga. Jag ska fråga EN gång. Jag får ett svar. Sedan vet jag. Nu ska jag försöka; • hålla avtal och överenskommelser • sluta ljuga • fråga EN gång Om jag upprepar min fråga ”Är du arg” säger personalen: ”Titta i TÄNKA EFTER mappen.” Vera har sina berättelser i en mapp som heter Tänka efter mappen. Social kompetens Social kompetens betyder att man förstår samhällets regler. Vet vad som är accepterat beteende utifrån olika situationer. 132 Jag har stora problem med min sociala kompetens. Jag förföljer personer. Jag tror att jag inte syns. Men jag syns verkligen. Det ser märkligt ut. Folk pratar om mig. Jag drar konstiga slutsatser. Om en gift man talar med en kvinna, tror jag att han är otrogen. Jag ringer på dörrar, sen sticker jag. Jag ringer upp personer. När de svarar väntar jag en stund, andas och harklar mig. Sedan lägger jag på luren. Jag tycker om att luras. Men oftast lurar jag mig själv. Detta har hänt flera gånger när det gällt min ekonomi. Jag lurar till mig mina egna pengar, samtidigt som jag tror att jag lurar personal och Stina. Den enda som får bekymmer är jag själv. Nu ska jag börja uppträda som en RIKTIG MAN i verkligheten. Jag försöker lyssna på förklaringar istället för att försvara mitt beteende. Om jag inte vet hur jag ska göra, frågar jag Bo, Pia eller Birgitta De vill hjälpa mig. Sociala berättelser är personliga. Våra exempel i denna bok kan tjäna som inspiration och underlag. Men de kan inte kopieras, eftersom berättelserna bygger på individuella behov och utgår från den miljö och de förutsättningar personen har och lever i. Berättelserna ska alltid vara till gagn för personen. De ska användas aktivt till beteendet utifrån den beskrivna situationen nått önskat resultat. Många gånger har personer som vant sig vid metoden, social berättelse, uppmanat mig: ”Skriv och förklara så jag förstår.” 133 Berättelserna bearbetar oftast dåtid, nutid och framtid. Syftet med dem är att ge hjälp till självhjälp, utveckla självbilden och stärka självförtroende. Det är viktigt att berättelserna såväl som alla metoder som beskrivs i denna bok inte presenteras på ett nedvärderande sätt. Ironiskt eller sarkastiskt bemötande gör att personen kan känna sig misslyckad. Förmedla alltså metoderna positivt med omtanke och respekt. Utmaningen ligger i att skapa nya villkor. Du är inte alltid fri att välja omständigheterna i ditt liv. Men du kan alltid välja vad du vill göra av omständigheterna. Viktor Frankel Epilog En låsning är sällan en lösning. Det vi försökt förmedla och distribuera är olika nycklar för att låsa upp lås som varit stängda, dörrar som skjutits till. Utmaningen ligger i att stanna upp, för att hitta rätt nyckel. På ett konstruktivt sätt, bör vi försöka upptäcka bakomliggande omständigheter, för att få helhetsbilder och se möjligheter. Olika kompetenser kompletterar varandra. Samverkan och gemensam meningsfull målsättning, kan vara avgörande faktorer för den enskilde individen. Det gäller att i alla möten kunna se sig själv i mötet och fundera över hur och på vilket sätt, jag skulle vilja bli bemött. En ömsesidig respekt är oerhört viktig och får aldrig glömmas bort. Alla människor vill bli sedda, hörda, bekräftade samt respekterade för den man är. Även Du och Jag. Den som har makt över vår föreställningsvärld 134 har också makt över våra liv. Det vi inte tror oss klara kan vi inte heller göra. Om en elefant förstod sin egen styrka skulle den kunna slita bort bojorna och gå därifrån. Det är elefantens föreställningsvärld som hindrar henne. Anita Goldman Birgitta Andersson Gunilla Olsson Litteratur Amstrong T (1998) Barns olika intelligenser. Brain Books Andersson (2000) Sociala berättelser och seriesamtal. Tryckservice AB Andersson B (2001)Vägledning i pedagogiska strategier. Tryckservice AB Andersson B, Olsson G (2003) Vem är jag? Tryckservice AB, Ängelholm Attwood T (2000) Strategies for improving the social integration of children with Aspergers syndrome. Autisme SAGE Publications and The national Autistic Society, Vol 4, No 1: 85-98 Bodrova E & Leong D (1996). Tools of Mind, The Vygotskian Approach to Early Childhood Education. New Jersey: Prentice-Hall, Inc Bergstöm M (1996) Barnet – den sista slaven. Wahlstöm & Widstrand Bergström M (1997) Svarta och vita lekar. Wahlström & Widstrand Boström L (1998) Från undervisning till lärande. Brain Books Boström L, Jidlund U, Öhlund B-M (2000) Metoder för alla stilar. Brain Books Boström L (2004) Lärande & Metod. Doktorsavhanling PRINFO Vårgårda Tryckeri AB Carlgren och Marton (1992) Den sista slaven. Brain Books De Bono E (2000) Konstruktivt tänkande. Svenska förlaget AB Drugli M-B (2003) Barn vi bekymrar oss om. Liber Dunn R (2001) Nu fattar jag! Att hitta och använda sin inlärningsstil. Brain Books Dunn R & Dunn K (1999a) A review of articles and books. Part 11. NY:Learning Style Network Dunn R & Dunn K (1999b) The complete guide to the Learning Style in Service System. Boston: Allan & Bacon 135 Fischbein S och Österberg O (2003) Mötet med alla barn – ett specialpedagogsikt perspektiv. Gothia Falkenström E (2004) Att vara fri och att höra till. Svenska förlaget Gardner H (1994) De sju intelligenserna. Brain Books Gardner H (2000) Den bildade människan. Hur vi verkligen förstår det vi lär oss. Brain Books Gray C ( 1994) The New Social Story book. Jenison Public Schools Gray C (1994) Comic Strip Conversations. Jenison Public Schools Greene R W (2001) Explosiva barn. Cura Gustavsson L H (2000) Lotsa barn. Norstedts Gustavsson L H (2004) Se dig själv, se barnet. Norstedts Himmelstrand J (2004) En liten bok om ledarskap. Trio Tryck, Örebro Hougaard B (2004) Curlingföräldrar och servicebarn. Prisma Illeris K (2001) Lärandet i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Studentlitteratur Jenner H (2004) Motivation och motivationsarbete. Forskning i fokus Nr 19. Liber Jernström E, Säljö R (2004) Lärandet i arbetsliv och var dag. Brain Books Kinge E (2000) Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Studentlitteratur Lindquist L (2004) Ensam på krokig väg. Kalmar kommun B & U. Lenanders Grafiska AB Malmsten Olsson G, Stavborg S (2003) Psykosocial handledning – en introduktion. Benedictum Maltén A (2002) Hjärnan och pedagogiken – ett samspel. Studetlitteratur Molloy G (2003) Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Studentlitteratur Normell M (2004) Pedagogens inre rum – om betydelsen av känslomässig mognad. Studentlitteratur Vedfelt O (2000) Omedveten intelligens. Natur och kultur Palm A (1999) Kognitivt förhållningssätt. Natur och Kultur Pollak K (1994) Att växa genom möten. Hansson & Pollak AB Scattone, Wilcynski, Edwards, Rabian (2002) Journal of Autism and Development Disorders, Volume 32, nr 6. Social Stories, Plenum Publishers Sigsgaard E (2003) Utskälld. Liber Simmons A (2001) Övertyga, övertala, påverka. Svenska förlaget Sjöberg, Balke, Granat, Karlsson (2003) Om bemötande av människor med funktionshinder. Ett nationellt program. Sisus bemötandeuppdrag. Fransson, Lindquist, Ekensteen, Jönsson (2003) En antologi från Sisus Om bemötande av människor med funktionshinder. Lenanders grafiska AB Tiller T (1999) Aktionslärande. Runa förlag Tiller T & R (2003) Den andra dagen. Runa förlag 136
© Copyright 2024