Synpunkter Översiktsplan 2016-2050, Jordens

Synpunkter översiktsplan 2016-2050
Jordens Vänner Uppsala
1. VI SVARAR I EGENSKAP AV organisation
2. KONTAKTUPPGIFTER Gunilla Meurling, ordf., & Gudrun Utas, Jordens Vänner i Uppsala
Postnummer: 750 02
3. SYNPUNKTER PÅ AVSNITT MÅL FÖR UPPSALA LÅNGSIKTIGA UTVECKLING
Vi tycker att det är svårt att arbeta med konkreta delmål och förslag utifrån dessa målområden.
Är det rätt mål?
Vi saknar ett målområde: Ekologisk hållbarhet
med underrubriker:
- Klimatmål (uttrycks konkret – målen 2030 och 2050 lyfts alltså upp hit)
Klimatet är vår tids ödesfråga, allt vi planerar måste då givetvis mätas mot hur det kan komma att
påverka klimatet. Enl planen ska Uppsala bidra till global ekologisk återhämtning samt vara ”lokalt
klimatneutralt år 2030 och globalt klimatpositivt år 2050”. Det är dock otydligt vad ”globalt
klimatpositivt” innebär. ”Lokalt klimatneutralt” - innefattar det hela vår konsumtion av importerade
varor och resor utanför landets gränser?
Det är svårt att förstå hur vi ska nå dessa uppställda mål om inte konkreta delmål ställs upp.
- 100 % förnybar energi
För att ersätta kärnkraftsel, fossila drivmedel samt nå ett hållbart användande av biobränslen för
uppvärmning behövs planering för småskalig energiproduktion integrerad i stadsmiljö och i tätorter.
Vi saknar sådan planering i förslaget. Detta gäller bland annat utrymme för borrhål i mark i
anslutning till fastigheter samt en tydlig inriktning vad gäller solceller och solvärmepaneler, t.ex.
krav vid nybyggnation och strategi kring skuggning vid fortsatt förtätning. Se utförligare idéer från
oss i bilaga 1.
- Kretsloppsbaserad avloppsteknik (bil 2)
För att den satsning på kretsloppsteknik som nämns flertalet gånger i planen ska bli av anser vi att
det behövs ett tydlig mål för sådana investeringar. Nuvarande plan driver inte på sådana satsningar,
snarare befäster den fortsatt användning av traditionell reningsteknik som inte lyckas återföra
näringsämnen på ett hållbart sätt. Se utförligare förslag i bilaga 2.
Vilka delsteg för att nå målen bör särskilt prioriteras?
Se bifogade planscher på temat Hållbara Uppsala (bil 1-6). Se även svar nedan.
Fattas något som är viktigt för stadens, tätorternas och landsbygdens utveckling?
Nedan finns synpunkter och inspel på vad vi saknar och vad vi vill ha mer av i ÖP 2016.
Kommentarerna rör de övergripande målen för översiktsplanen, de scenarier och strukturbilder som
tagits fram samt planbeskrivningen. Synpunkterna är indelade tematiskt.
Staden på slätten
- I ÖP-förslaget värnas en skarp gräns mellan stad och land, landskapsformen "staden på slätten"
ska värnas. Vi saknar motivering och förklaringar till egenvärdet i staden på slätten, då det är en stor
begränsning för en tätare utbyggnad längs kollektivtrafikstråk. En sådan utbyggnad skulle göra
gränsen mellan landsbygd och stad mindre tydlig vilket är något som vi värdesätter. I Göteborg Stad
används begreppet "stadslandet". I stadslandet bor människor tätt men kan samtidigt bruka
omkringliggande mark för jordbruk, kretsloppstjänster, småskaligt skogsbruk mm. Vi vill undvika
de negativa effekter som en fortsatt förtätning av Uppsala innerstad kommer ge. Positivt är att det
förtätas längs kollektivtrafikstråk ut från stadens centrum. Men i stadens centrala delar vill vi se ett
tydligt stopp för ytterligare förtätning (den förtätning som redan påbörjats och planerats är
tillräcklig). De negativa effekterna vi ser av fortsatt förtätning i de centrala delarna är mindre
grönytor, mer skuggiga och sterila gator och gränder där växtlighet inte får ljus och mindre grönska
mellan husen som kan ge både skuggning under varma somrar, trevnad och hålla ihop leran vid
översvämningar. Mer hårdgjorda ytor i de centrala delarna försvårar också vid kraftiga regn då
reningsverket tvingas ta mer vatten.
- Istället vill vi se en ny inriktning för bostadsbyggande längs stråk ut från stadens centrum. Staden
bör byggas ut längs kollektivtrafikstråk, ca 2 mil i de olika väderstrecken. Där landskapet så
möjliggör kan flerbostadshus byggas tätt i grupper längs transportvägar. Bebyggelsestrukturen ska
vara gemensamhetsskapande och innefatta såväl bostäder som lokaler för kontor, förskolor, social
service och handel. Närheten till omkringliggande grönområden möjliggör för kolonilotter och
tillsammansodlingar och för småskalig infiltrering av bad-, disk- och tvättvatten. Utbyggnaden
kommer påverka landskapsbilden men istället för externa köpcentrum erbjuder den bostäder som
ger en levande miljö och bättre underlag för samhällsservice i byar och tätorter runt staden.
Kommunen måste våga satsa för att möjliggöra denna framtid. Ett första steg är att i ÖP-processen
undersöka ett sådant alternativ närmare samt vilka kostnader och vinster det kan generera. I
liggande samrådsremiss har utbyggnad på liknade sätt allt för fort avvisats med hänvisning till höga
kostnader med infrastruktur.
- Vi ska ha kvar de gröna kilarna. Utbyggnad enligt ovan beskrivet sker utefter landsvägs- och
spårvägsstråk. Målet bör vara en tät men varierad bebyggelse med god cykelförbindelse till
Uppsalas centrala delar. Bebyggelse anpassas efter naturförutsättningarna, såsom det småbrutna
landskapet, skogslandskapet, dalgångslandskapet respektive slättlandskapet.
- Inga utbredda, ytkrävande villamattor. Kommunen måste kunna bemöta efterfrågan på
småhusbebyggelse med att planera för attraktiva flerbostadshus med god tillgång till grönområden
och service. Och som har utrymme för de aktiviteter som många vill ha i sin villatomt; odling,
utelek, fikastunder i gröngräset, fix- och byggprojekt (se exempel i bil 3).
Om staden förtätas ytterligare blir dessa aktiviteter allt svårare för flertalet.
- Vi vill se en utredning av hållbar mark- och vattenanvändning för bostadsbyggande längs stråk i
två mils radie från centrum enligt ovan. Vi vill också se en utredning av finansieringslösningar för
bostadsbyggande som möjliggör byggande i områden utanför stadskärnan. Idag vill inte byggherrar
ta risken att bygga bostäder utanför hittills högattraktiva områden, då lägenheterna inte kan säljas
för mångmiljonbelopp resp. att man inte kan ta ut orimligt höga hyror. Kommunen bör prioritera
byggande av hyreshus. Hur är det tänkt i liggande förslag att få till byggande av flerbostadshus i
Storvreta, Vattholma och Gunsta? Här måste också kommunens viljeinriktning vara tydlig: inte fler
villamattor! Se t.ex. referenscenario 3 (sid 42): Varför har ni räknat på småhusbebyggelse och inte
flerbostadshus? Flerbostadshus ger bättre underlag för kollektivtrafik. Och flerbostadshus behöver
alltså inte alls byggas som stora betongklossar.
Nytt långsiktigt mål: Bygg i trä. Trä lagrar koldioxid medan betong är orsak till stora
klimatgasutsläpp.
- Totalstopp för fler externa köpcentra! Ingen exploatering i Fullerö. Handel integrerad i
bostadsområden är oerhört viktig för alla boende och alldeles särskilt för äldre och andra grupper
som kan ha svårt att ta sig iväg längre sträckor.
- Bostäder även anpassade för funktionshindrade, även allergiker. I hela Uppsalaregionen finns idag
inte något boende anpassat specifikt för denna stora grupp. Den särskilda kön till huset på
Döbelnsgatan har tagits bort och allergiker vet inte ens att sådana bostäder går att efterfråga.
Dessutom gäller de i dagsläget endast päls- och rökallergiker.
Möjliggöra för småskalig energiproduktion
Omställning till 100 % förnybar energi. (se bil. 1)
Målet innebär att vi måste ersätta kärnkraftsel och fossila drivmedel framförallt i transportsektorn,
dessutom behövs en hållbar lokal uppvärmning med biobränslen och planering för småskalig
energiproduktion integrerad i stadsmiljö och i tätorter. Mer energi behöver produceras där vi bor ,
då behövs utrymme för borrhål i mark, något som blir svårt vid en förtätning av innerstaden. Det
behövs också ett övergripande mål om att planering av bebyggelse ska möjliggöra för
solelsproduktion. Om solceller installeras på hustak eller vägg måste garantier finnas för att denna
investering inte saboteras genom att ett nytt hus byggs så att skuggning skapas. Det här har påpekats
i debatten kring ny bebyggelse på andra sidan järnvägen från Frodeparkens solcellsfasad. Vi vill
också se att det i bygglovsansökningar för större fastigheter ställs krav på att husen ska kunna
försörja sig själva med stora delar av sitt energibehov på årsbasis (dvs inte momentant).
Erfarenheter från projekt som passivhusförskolor och andra projekt kan hjälpa till att bygga upp ett
ramverk för detta.
Samhällstekniska försörjningssystem
Kretsloppsbaserad vattenrening
Vi anser att det behövs ett tydligare långsiktigt mål om kretsloppsbaserad vattenrening för att en
bred satsning på kretsloppsbaserad teknik ska bli av. I planen uttrycks vilja att Uppsala kommun ska
vara en föregångare för kretsloppsbaserad teknik. Men utan ett långsiktigt mål med delmål som
stadgar den viljan är det lätt att arbetet drar ut på tiden. Ny kretsloppsbaserad teknik har ändå stora
svårigheter att konkurrera med inarbetade lösningar då det kräver både ny kunskap för förvaltning
av nya system och investeringskapital för att byta ut gamla system. Med ett tydligt mål för
kretsloppsbaserad vattenrening kan det ställas krav på att lokal vattenrening av bad-, tvätt och
diskvatten planeras in i större byggprojekt.
Energi- och kretsloppsparker
- Vi vill se energi- och kretsloppsparker (EK-parker) som noder i utbytet mellan stad och land.
Noder som är belägna längs med spårväg i utkanterna av Uppsala tätort i olika väderstreck.
Biomassa kan produceras i omlandet och transporteras till EK-parkerna för att omvandlas till energi
mm. Då behöver man inte transportera in och lagra hela Uppsalas värmeenergiförsörjning i
Boläderna. I EK-parkerna kan också utsorterat toalettavfall hygieniseras före transport på spårväg
vidare till näraliggande lantbruk. En mängd olika produktionsprocesser för el, metangas, vätgas,
biokol mm kan samlokaliseras och gynna varandra. Detta också för att avspegla den breda
energimix som ett hållbart energisystem kräver och därmed bli viktiga kunskapscentrum för såväl
förnybar energiteknik som kretsloppsteknik. Energi- och kretsloppsparker kan bli ett förverkligande
av den satsning på kretsloppsteknik som nämns flertalet gånger i planförslaget men som aldrig
konkretiseras (bil. 4). Tyvärr ser vi det som att kretsloppssatsningar omöjliggörs med de
utbyggnadsförslag som presenteras, nämligen ytkrävande villabebyggelse på landsbygden och en
förtätning av en redan tät byggd stadskärna.
Kretsloppsteknik för VA (bil. 2)
I nuläget leds majoriteten av Uppsala kommuns invånares avloppsfraktioner till
avloppsreningsverket Kungsängsverket. Samtliga fraktioner, urin, fekalier och BDT-vatten (bad-,
disk och tvättvatten) blandas innan det behandlas. Till reningsverket leds även avloppsvatten från
diverse industrier. I Översiktsplanen nämns flera kransorter där VA utgör begränsningen för
ytterligare bebyggelse. I Skyttorp och Ramstalund finns endast utrymme i de lokala reningsverken
för 150 respektive 100 nya bostäder. Skulle det bli aktuellt att utöka bebyggelsen med ytterligare
bostäder beskrivs endast ett alternativ för respektive ort. I Skyttorp ska en överledning anläggas till
Storvreta och från Ramstalund ska en överledning anläggas in till Uppsala stad. Det står ingenting
om alternativa lokala lösningar.
Det finns flera nackdelar med att leda allt avloppsvatten till reningsverket inne i Uppsala stad:
I reningsprocessen avgår kväve, vilket är ett viktigt näringsämne, till luften. Vid
framställning av konstgödsel åtgår stora mängder energi då kvävet måste fixeras från
luften.
- Reducering av fosfor sker genom fällning med kemikalier vilket gör fosforn mindre
växttillgängligt. Malm med tillräckligt hög fosforhalt för att brytas är en ändlig
resurs varför återföringen av fosfor är viktig.
VA-ledningar är dyra. För att finansiera ovan nämnda överföringsledningar behöver,
enligt Översiktsplanen, 4 000 nya bostäder byggas.
I dag sker allt utsläpp från Kungsängsverket till en enda recipient, Fyrisån. Vid
haveri hinner stora mängder orenat avloppsvatten släppas ut. Vi har nu, med en
utsläppspunkt, hög belastning av t ex läkemedelsrester på Fyrisån. I vatten är antalet
mikroorganismer lågt varför nedbrytning av oönskade ämnen sker väldigt långsamt.
Vi vill ha alternativa system där urin och fekalier används som gödsel. Detta utan försämring av
fraktionernas näringsinnehåll eller kvalitet. När befolkningstillväxten i kransorterna bidrar till att vi
”växer ur” våra VA-system ser vi det som ett ypperligt tillfälle att satsa på ny kretsloppsanpassad
teknik. Vi vill även att det vid nybyggnation eller restaurering av gamla ledningar förbereds för ett
dubbelt system där urin och fekalier tas omhand separat. Kretsloppsanpassad hantering av
avloppsfraktioner stämmer även överens med flera av de mål som tas upp i Översiktsplanen:
MÅL 2: Uppsala är en föregångare i ansvarsfull och uthålligt resurseffektiv samhällsutveckling
v. Uppsala är världsledande på lokala och globala lösningar, tjänster och produkter inom
miljödriven affärs- och verksamhetsutveckling.
- Vårt förslag Energi och kretsloppsparker se ovan.
MÅL 3: Uppsalas platsunika förutsättningar tas strategiskt till vara, värnas och utvecklas.
Att genom naturgivna lokala förutsättningar, lantbruket och stadsutvecklingen skapa ökade
ekologiska samband och ansvarsfullt nyttjande av ekosystemtjänster samt knyta viktiga
kretsloppssamband av resurser.
MÅL 6: De samhällstekniska försörjningssystemen är samordnade och bidrar till goda livsvillkor
och till uthålligt användande av resurser.
- Avfall, material och schaktmassor utgör resurser som nyttjas i utvecklade kretsloppssystem och
som samverkar med övriga samhällstekniska försörjningssystem.
Transporter av gods och människor
- Vi vill se en storsatsningar på spårtrafik, i staden och ut till kransorter. Kommunen behöver ligga
på för att hitta finansieringslösningar idag. En utebliven satsning på övergång till spår från vägtrafik
med ineffektiva förbränningsmotorer och dyrt bränsle blir på sikt oerhört dyr
Ett kollektivtrafiksystem på spår kan också ge många fler fördelar än att enbart förflytta människor
på ett hållbart sätt. Dagtid kan smågods följa med med egna vagnar eller del av vagnar. Under
nattetid kan tyngre och större gods transporteras. Effektivare än att satsa på vanlig järnväg är att
satsa på lättare spårtrafik som är billigare att bygga ut och som inte lika mycket stör de närboende
och omgivande natur.
- En satsning på godstrafik med spårväg ger billiga driftskostnader. Kommunens
landsbygdsproducenter kan i en övergångsperiod gynnas genom gratis kollektivtrafik för sina varor.
Det kan på sikt skapa fler jobbtillfällen på landsbygden. (bil. 5)
- Vi tycker att det liggande planförslaget inriktar sig alltför mycket på att Uppsala fortsätta göra
Uppsala till en förstad till Stockholm. Vi säger ja till en station i Bergsbrunna, men inte till bil och
kollektivtrafikförbindelse direkt över Ulltuna och Fyrisån till och från Gottsunda. De som pendlar
varje dag till Stockholm eller annan ort söderut kan ändå se fördelar med att ta kollektivtrafik eller
cykel över Flottsundsbron till Bergsbrunna station istället för att åka till resecentrum. Vi ser heller
ingen anledning till att Uppsalas utveckling huvudsakligen ska inriktas söderut när möjligheterna
antagligen i mycket större utsträckning finns att söka i övriga väderstreck.
Vi säger alltså nej till ny bilbro över Årike Fyris och ja till cykel och gångbro.
Bilfritt city och fredade cyklister och rullatorer
Planförslaget tar ett mycket försiktigt grepp om biltrafiken i Uppsala city. Detta kommer inte att
räcka till för att nå målen. Vi menar att det som behövs till att börja med är ett bilfritt city. Att man
vill prioritera enligt linjen gång-cykel-kollektivtrafik är positivt. Ändå ignorerar planen i hög grad
grupper som äldre och funktionshindrade. Även för dem som (ännu) inte är berättigade till
färdtjänst måste framkomligheten garanteras. En permobil, en rullator och kanske en motoriserad
trehjuling måste också kunna ta sig fram. Gående såväl som äldre människor som fortfarande cyklar
måste våga sig ut i trafiken. Idag riskerar en vanlig långsamcyklist inte gärna liv och lem genom att
ge sig in i innerstaden eller ut bland snabbcyklisterna. Planen säger att snabbcykelvägarna inte ska
dras in i staden. Det är bra, men gatunät och snabbcykelvägar måste också anpassas därefter.
4. SYNPUNKTER PÅ AVSNITT PRINCIPER
Är det rätt principer?
Det presenteras generella principer för stadsplanering men dessa garanterar inte att vi når de
långsiktiga målen. Det behövs delmål och etappmål. Exempelvis bör det skrivas in att kommunen
ska kunna ställa vissa krav i detaljplaneprocessen. Kommunen måste helt enkelt styra
stadsplaneringen.
Principerna tar hänsyn till människornas behov men inte till ekologisk hållbarhet.
Vi saknar principer som tar hänsyn till ekologisk hållbarhet. Här vill vi se principer om
resurshushållning/effektivitet, om klimatpositiv planering (t.ex. att trä väljs som byggmaterial som
lagrar CO2) och om en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, med t.ex. återföring av näring från
avlopp.
Öka tätheten i stråk och noder
Vi vill poängtera tätheten i stråk utifrån Uppsala tätort, men vill inte förtäta innerstaden.
Blanda
Att blanda är bra men resultatet är beroende av beståndsdelarna. Det får inte betyda fler ytkrävande
villatomter och/eller svindyra bostadsrätter. Uppsala lider stor brist på hyresrätter och hyresrätter till
överkomliga priser. Vi vill inte se ett system med ”social housing”. Vad det handlar om är att det
måste vara ett värdigt boende för alla kategorier av invånare.
Om blandningen ska ta hänsyn till ekologisk hållbarhet bör hustaken användas till solelproduktion
och även växtlighet som underlättar upptaget av regnvatten. Öht måste hårdgjorda ytor där så är
möjligt undvikas av samma orsak. Kulturmiljöer måste värnas.
Samordna investeringar
.. och övrig planering är givetvis mycket viktigt, ytekonomiskt såväl som kostnadsmässigt.
Se även vårt förslag om Energi- och kretsloppsparker ovan.
Kommer de att underlätta förståelsen för hur kommunen ska utvecklas?
Frågan är fel ställd. Den uppmuntrar inte till alternativt/fritt tänkande.
Underlättar principerna för dig/er att bidra till kommunens utveckling?
–
5. SYNPUNKTER PÅ AVSNITT Från sju scenarier …
Saknar du ngt scenario ..?
Vi saknar ett scenario och en strukturbild för det alternativ vi skissar ovan, med tät bebyggelse
utefter kollektivtrafikstråk ut från staden och utan ytterligare förtätning av innerstaden. Scenarierna
2 och 3 är de som ligger närmast vår bild, men tycks förutsätta villamattor och inte flerbostadshus
utefter stråken. Den förtätning vi förespråkar utefter stråken sparar stora ytor (ex. se bil 3).
Dessa scenarier sorterades tydligen bort därför att det inte ansågs möjligt att satsa på
infrastrukturen. Men att inte våga satsa nu gör det, som också framhålls i planen, desto dyrare
senare. Dessutom verkar man glömma att planperioden sträcker sig fram till 2050.
Vilka är de största utmaningarna …
Se ovan.
6. SYNPUNKTER PÅ PLANKARTAN OCH AVSNITT PLANBESKRIVNING
Allmänna synpunkter...
Pedagogiskt svårläst
Vad tycker du/ni om inriktningen och avgränsningen...?
Vi tycker inte att den starka avgränsningen mellan stad och land är motiverad med tanke på att
Uppsala kan komma att behöva ge utrymme för många fler människor fram till 2050. I
beskrivningen av plankartan står att omlandet värnas för jordbruksmarkens skull, med det står också
att det värnas för framtida utvidgning av staden. Vi ser det som på lång sikt dyrt och av ekologiska
skäl orimligt att vänta med att bygga tätare bebyggelse längs kollektivtrafik- och cykelstråk även i
omlandet (se bil. 5). Vårt förslag hotar inte de gröna kilarna (som är viktiga för så mycket mer än
rekreation). Fortsatt förtätning av Uppsala stad hotar istället att de gröna kilarna når in i staden. Vi
vill se att de gröna kilarna definieras och tydligt ritas in i planen och att de värnas under
planperioden. Planen gäller till 2050, men kilarna bör finnas kvar även därefter.
7. SYNPUNKTER PÅSJÄLVA HÅLLBARHETSBEDÖMNINGEN
Håller du/ni med om bedömningen? Saknas något?
Vi tycker att hållbarheten måste arbetas in bättre i själva planen och att hållbarhetsbedömningen är
vag och otillräcklig på flera punkter.
- Styrmedlen som nämns är otillräckliga när det gäller trafik/CO2-utsläpp, ex-vis krävs en bilfri
innerstad! Att styrmedlen som föreslås kan minska biltrafiken till 25 procent är inte tillräckligt.
Delar av vägytan måste avsättas för cykel- och kollektivtrafik. Det flerkärniga scenariet bedöms
bidra positivt till effektiva systemlösningar för vatten och avlopp – här krävs mer långtgående
förslag – se ovan avsnittet Samhällstekniska försörjningssystem.
- Bedömningen av tekniska försörjningssystem (s 33) saknar ett kretsloppsperspektiv. Enbart
kapacitet har bedömts. Oroväckande med tanke på saknat helhetsperspektiv. Det är inte
resurseffektivt att låta kvävet gå upp i luften i Kungsängen och att sedan låta det bindas igen med
fossil energi för att sprida på åkermark. Se våra förslag i bilaga 2.
- Någon analys av hur ekologiska samband och spridningsvägar på landskapsnivå påverkas av den
fysiska utvecklingen i de båda strukturbilderna har inte genomförts som en del av själva
översiktsplaneringen (sid 33) - denna synpunkt sammanfaller med vår kritik av att hållbarheten
måste arbetas in bättre i själva planen.
- Bedömningen av hushållning av naturresurser är också mycket begränsad. Det står också att
planens målsättning, inriktning för jordbruksmark och Uppsalaåsen sammantaget borgar för god
hushållning av naturresurser (s 48). Vi instämmer inte i den bedömningen av flera ovan beskriva
skäl. Hur jordbruksmarken ska värnas är allt för löst hållet. Det saknas en inventering av befintlig
jordbruksmark och beskrivning av olika scenarier/strukturbilders påverkan på jordbruksmark (t.ex.
antal ha som tas i anspråk för stadens utveckling). Se förslag på arbetssätt i Jordbruksverkets
rapport "Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden".
- På sid 34 gör man en otydlig bedömning apropå ekologiska länkar mot Fyrisåns område samt
riksintressen för kulturmiljön. Planen, säger man, betonar att denna utveckling bara kan bli aktuell
efter omfattande fördjupningsstudier och behovet av att upprätthålla gröna länkar måste få påverka
markanvändningen. Vi bedömer det som stor påverkan att bygga t.ex. en bro för tyngre trafik vid
Ultuna. Tydliga riktlinjer måste anges i själva planen!
8. ÖVRIGA SYNPUNKTER
Det är ett viktigt påpekande i planen att det inte lönar sig att spara på sådant som längre fram blir
desto dyrare. Som exempel vill vi visa på talet om behov av ”kritisk massa” av boende för att
finansiera utbyggd infrastruktur. Om man inte kan planera för, och bygga, infrastruktur och service
innan den kritiska massan, alltså de boende, infunnit sig – då är det väl fara värt att de aldrig gör
det. Eller att det då blir desto dyrare, för då är det bråttom!
En annan misstanke är att ni planerar för en alltför stor befolkningsökning. Visserligen får vi lov att
räkna med att det, förutom de som flyr från krig och förföljelse, snart även kan komma rena
klimatflyktingar från tex området runt Medelhavet. Men vi anser i övrigt inte att Kommunen aktivt
ska eftersträva att öka sin befolkning i staden på bekostnad av landsbygdens utarmning.
9. SAMMANFATTNING
Vi efterlyser konkreta klimat- och hållbarhetsmål och mer VISIONER!
Kommunen måste vara mer aktiv och våga ta tag i styret av hur samhället ska utformas för
att man ska nå de mål som sätts upp!