Årsrapport 2014-2015 - Svenska neuroregister

Årsrapport
2014-2015
2014-2015
[email protected]
www.neuroreg.se
ISBN-XXX
2 / 110
2014-2015
Förord
Svenska neuroregister (NEUROreg) med sina åtta delregister är ett verktyg
för att utvärdera vårdinsatser och säkerställa god vård för enskilda patienter med
neurologisk sjukdom. Ett av registrets viktigaste syften är att ge underlag för
kvalitetsutveckling och medverka till att utjämna de skillnader som finns i svensk
hälso- och sjukvård. I registret samlas information om patienter med kroniska
sjukdomar i nervsystemet, hittills multipel skleros, Parkinsons sjukdom, narkolepsi,
myastenia gravis, inflammatorisk polyneuropati, epilepsi, svår huvudvärk och
motorneurosjukdomar. Fler sjukdomar läggs till med tiden.
Men registret har också bidragit till en rad olika upptäckter, både på grund av dess
täckning över hela Sverige men också för att det går tillbaka 20 år i tiden. Som unikt
forskningsverktyg har det bidragit till att Sverige blivit ett av de viktigaste länderna för
MS-forskning i världen genom att dess kliniska uppgifter om behandling och
sjukdomsförlopp kunnat kombineras med information ur biobanker och enkäter
om livsstil och miljöpåverkan.
Registret används i neurovårdens dagliga arbete över hela landet, där patienterna är
aktiva medskapare. Sammanställt resultat och information är också tillgänglig online i
realtid för vården och även patienter/anhöriga för att möta deras informationsbehov
när det gäller kunskap om behandlingsresultat samt för politiker och tjänstemän i dess
ledning och verksamhetsutveckling av hälso- och sjukvården.
Svenska neuroregister med sina delregister har kommit för att stanna som ett centralt
kvalitetsverktyg för neurologisk vård i hela landet. Vi ser med tillförsikt och förväntan
på de kommande åren.
September 2015
Jan Hillert
Svenska neuroregister
3 / 110
2014-2015
Innehåll
Förord ........................................................................ 3
Från MS-register till Neurologiregister .................... 8
Bakgrund och syfte ............................................................... 8
Organisation.......................................................................... 8
Huvudmannaskap ....................................................................................... 9
Inomprofessionell förankring ....................................................................... 9
Övergripande syfte för Svenska neuroregister .................... 10
Sekundära syften ................................................................ 10
Deltagande enheter ............................................................ 11
Täckning ............................................................................. 11
Framtidsplaner .................................................................... 13
Multipel skleros ....................................................... 16
Bakgrund och syfte ............................................................. 16
Parametrar och skalor ......................................................... 17
Datamängd och täckning .................................................... 17
Kvalitet och validitet ............................................................ 20
Inrapportering...................................................................... 21
Återrapportering .................................................................. 22
Resultat av analyser ........................................................... 28
Kliniskt förbättringsarbete ................................................... 34
Tidig diagnos och behandling ................................................................... 34
Får tillräckligt många patienter tillgång till evidensbaserad bromsmedicinering
vid MS? ..................................................................................................... 35
Behandlas rätt patienter? Nivå av funktionshinder hos de patienter som erhåller
bromsmedicinering ................................................................................... 36
Behandlas rätt antal patienter med sekundärprogressiv MS? .................. 38
Implementering och uppföljning av Tysabri®behandling i Sverige. .......... 39
Implementering och uppföljning av Gilenyai®behandling i Sverige. ......... 42
Måluppfyllelse och framtidsplaner ....................................... 44
Publikationer ....................................................................... 45
Parkinsons sjukdom ............................................... 62
Bakgrund och syfte ............................................................. 62
4 / 110
2014-2015
Bakgrund .................................................................................................. 62
Syfte .......................................................................................................... 62
Parametrar och skalor ......................................................... 63
Processmått ........................................................................ 63
Resultatmått ........................................................................ 63
Datamängd ......................................................................... 64
Analyser .............................................................................. 66
Framtidsplaner .................................................................... 66
Konkreta projekt som väntar under närmaste året är ............................... 67
Fler utmaningar ......................................................................................... 67
Narkolepsi................................................................ 69
Bakgrund och syfte ............................................................. 70
Bakgrund .................................................................................................. 70
Syfte .......................................................................................................... 70
Parameterar och skalor ....................................................... 71
Datamängd och täckning .................................................... 72
Kvalitet och validitet ............................................................ 76
Analyser .............................................................................. 78
Framtidsplaner .................................................................... 79
Myastenia gravis ..................................................... 83
Parametrar och skalor ......................................................... 84
Datamängd, täthet, tid och rum ........................................... 85
Analyser .............................................................................. 87
Framtidsplaner .................................................................... 87
Epilepsi .................................................................... 90
Bakgrund ............................................................................ 90
Syfte.................................................................................... 90
Parametrar och skalor ......................................................... 91
Datamängd ......................................................................... 92
Analyser .............................................................................. 93
Framtidsplaner .................................................................... 93
Inflammatorisk polyneuropati ................................ 96
Guillain-Barré syndrom (GBS) ............................................ 96
5 / 110
2014-2015
Kronisk Inflammatorisk Demyeliniserande polyneuropati (CIDP)
............................................................................................ 96
Multifokal Motorisk Neuropati (MMN) .................................. 97
Paraproteinemisk Demyeliniserande Neuropati (PDN ........ 97
Parametrar och skalor ......................................................... 97
Täckningsdata..................................................................... 99
Eventuella resultat av analyser ......................................... 100
Framtidsplaner .................................................................. 101
Svår neurovaskulär huvudvärk ............................ 104
Bakgrund och syfte ........................................................... 104
Parametrar och skalor ....................................................... 104
Datamängd, täthet, tid och rum ......................................... 105
Eventuella resultat av analyser ......................................... 106
Framtidsplaner .................................................................. 106
Motorneuronsjukdom/Amyotrofisk lateralskleros108
Bakgrund och syfte ........................................................... 108
Parametrar och skalor ....................................................... 108
Datamängd, täthet, tid och rum ......................................... 109
Eventuella resultat av analyser ......................................... 109
6 / 110
2014-2015
Svenska neuroregister
7 / 110
2014-2015
Från MS-register till
Neurologiregister
Bakgrund och syfte
Vid mitten av 1990-talett inleddes ett samarbete mellan samtliga svenska neurologiska
universitetskliniker för att bygga upp en gemensam struktur för registrering av
patienter med multipel skleros, MS. Detta arbete utmynnade i en databasstruktur som
från början var avsedd som ett stöd för det patientrelaterade arbetet men som också
gjorde det möjligt att lokalt sköta såväl kvalitetskontroll som verksamhetsuppföljning.
Svenska multipel sklerosregistret, Svenska MS-registret, kunde lanseras officiellt sedan
vi erhållit ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen/SKL 2001.
Utvecklingen av Svenska MS-registret och erfarenheten av fördelarna för användarna
att arbeta registerbaserat väckte småningom önskemål bland neurologer att arbeta på
ett likartat vis även med andra sjukdomar. Fördelen med den struktur som Svenska
MS-registret utvecklat är att det med måttliga arbetsinsatser och ekonomiska medel
går att utveckla register för andra sjukdomar – det viktigaste är att välja
sjukdomsspecifika mått på sjukdomsaktivitet och funktionshinder och att anpassa
listan över medicinska och andra behandlingar. 2009 påbörjades därför arbetet med
andra sjukdomsgrupper inom Svenska MS-registret. Från 2010 kan man i registret
arbeta med Guillain-Barré syndrom, sedan 2011 även med myastenia gravis (MG) och
sedan 2012 med narkolepsi och Parkinsons sjukdom. Under 2014 har registren för svår
neurovaskulär huvudvärk (Huvudvärks-registret) och epilepsi tillkommit. I april 2015
lanserades ett register för amyotrofisk lateralskleros (ALS) , registret för
motorneuronsjukdomar (MNDreg). Svenska MS-registret har därmed blivit ett sant
Neuroregister! Denna princip fick ett kraftfullt stöd då Svenska MS-registret/Svenska
neuroregister i ansökan om medel från SKL inför 2012 fick förstärkt budget för en
ansökan där utveckling av övriga delregister var en central komponent, ett stöd som
växte ytterligare i och med det beviljade anslaget för 2015.
Organisation
Delregistren i Svenska neuroregister har enats
om principer för samarbetet och organisation,
den senare framgår av Figur 1.
En grundläggande princip är att varje
delregister har ett fullständigt ansvar för
respektive registers innehållsmässiga
utveckling och därtill disponerar sina egna
data. Delregistren samarbetar dock vad gäller
teknisk plattform, upphandling av denna och
förvaltar de gemensamma medlen.
8 / 110
Figur 1. Organisationsschema
2014-2015
Huvudmannaskap
Sedan 2013 har Karolinska Universitetssjukhusets styrelse accepterat det centrala
personuppgiftsansvaret för det utvidgade Svenska neuroregister. Svenska MSregistrets registerhållare blev därmed registerhållare för det sammanhållna Svenska
neuroregister.
Inomprofessionell förankring
En princip för deltagande i Svenska neuroregister är att varje delregister har ett brett
stöd bland de kliniker som arbetar med respektive sjukdom. Detta är viktigt eftersom
registrering av data förutsätter gemensamma definitioner och val av parametrar.
Därför blir den professionella förankringen viktigt för alla delregister. Svenska
Neurologföreningen accepterade 2001 ett övergripande ansvar för Svenska MSregistret och överlät till registrets styrgrupp att ansvara för dess upprättande och drift.
2003 grundades Svenska MS-Sällskapet (SMSS), för övrigt på initiativ från Svenska
MS-registrets styrgrupp. Härefter har SMS:s styrgrupp utsetts av SMSS styrelse och
Svenska MS-registret har kommit att fungera som en av SMSS arbetsgrupper. Arbetet
med att utveckla ett delregister för Parkinsons sjukdom ålades en styrgrupp utsedd av
SweMoDis (Swedish Movement Disorder) och SwePar (Swedish Parkinson’s Disease)
organisationerna, två föreningar som ansvarar för den vetenskapliga respektive
kliniska förankringen av Parkinson registret. Epilepsiregistret har förankring i
Epilepsisällskapet. Bakom utarbetandet av GBSreg/Inflammatoriska polyneuropatiregistret (se nedan) står neuronätverket SNEMA (Svenska neuromuskulära
arbetsgruppen). Bakom arbetet med MNDreg står ett närverk av ALS-intresserade
neurologer representerande landets neurologiska universitetskliniker.
Svenska Neurologföreningen har följt arbetet med Svenska neuroregister och har tagit
på sig ett utvidgat ”fadderskap” av Neurologföreningen visavi Svenska neuroregister.
En begränsning i detta är att Neurologföreningen är en organisation för läkare medan
registerarbetet och Svenska neuroregisters utveckling är en angelägenhet för flera
professioner det vill säga även sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter,
forskare med flera. Trots detta har såväl Svenska neuroregister som
Neurologföreningen enats om att Neurologföreningen från 2015 besätter en av
platserna i Svenska neuroregisters styrgrupp.
Tabell 1 visar antalet patienter som september 2014 fanns registrerade i de olika
delregistren.
9 / 110
2014-2015
Motorneuronsjukdomar
Inflammatoriska
neuropatier
686
364
130
119
95
52
Antal aktuella patienter
15 009
1 753
616
363
129
119
95
51
Totalt antal besök
96 892
1 792
860
372
111
108
42
97
Antal patienter med besök
14 590
1 311
248
181
60
66
20
41
26 509
4 669
836
526
218
189
55
61
12 060
1 316
262
243
87
62
52
35
8 755
3 824
471
383
166
135
55
6
Totalt antal läkemedels
behandlingar
Antal patienter med
läkemedels behandling
Antal pågående
läkemedels behandlingar
Huvudvärk
1 837
Epilepsi
16 802
Narkolepsi
Parkinsons
Totalt antal patienter
Neuroregister
Myastenia
gravis
Multipel
skleros
Tabell 1. Registrerade patienter i Svenska Neuroregister 2015-09-17.
Datauttag från NEUROreg: 2015-09-17
Övergripande syfte för Svenska neuroregister
o
o
o
o
o
o
o
Samla strukturerad information om i Sverige boende personer med
neurologisk sjukdom, i första hand MS, Parkinsons sjukdom, epilepsi,
inflammatorisk polyneuropati, narkolepsi, myastenia gravis,
motorneuronsjukdom och svår neurovaskulär huvudvärk.
Bidra till att neurologisk sjukvård i Sverige har en jämn fördelning med hög
kvalitet
Tillförsäkra att gängse behandlingsriktlinjer efterlevs
Kortsiktigt utvärdera effekten av avancerad symtomatisk och
förloppsmodifierande behandling på funktionshinder och livskvalitet
Långsiktigt utvärdera effekten av förloppsmodifierande mediciner på
sjukdomsförloppet
Skapa en bas för neurologisk forskning på en nationell nivå
Möjliggöra samarbete med planerade och framtida internationella projekt
genom att använda internationellt accepterade definitioner
Sekundära syften
Svenska Neurologiregister är avsett som ett stöd för det patientrelaterade arbetet men
gör det också möjligt att lokalt sköta såväl kvalitetskontroll som
verksamhetsuppföljning.
o En viktig uppgift är att integrera patienten i datainsamlingen. Vi menar att
detta gör patienten mer delaktig i utvärderingen och därmed också i den
fortsatta planeringen av sjukvården det vill säga att patienten går från att vara
en passiv mottagare av vård till att få en aktiv roll, i samklang med gällande
sjukvårdslagstiftning.
10 / 110
2014-2015
o
o
En begränsning när det gäller långsiktig utvärdering av sjukdomstillstånd och
deras behandling är bristerna hos de skalor som används för att skatta
behandlingsresultat till exempel funktionsskattningsskalor. Genom att
applicera sådana skalor på stora grupper patienter för vilka en rik information
finns avseende andra parametrar får vi en möjlighet att utveckla bättre
instrument för långsiktig utvärdering.
För många neurologiska tillstånd är återkommande rehabilitering den av hävd
mest etablerade behandlingen, även om dokumentation av dess effekter ofta är
bristfällig. Registret har potential att erbjuda systematisk och prospektiv
utvärdering även av sådana insatser vid kronisk neurologisk sjukdom.
Deltagande enheter
Vi skiljer på Centra, enheter bestående av en eller flera kliniker under samma
sjukvårdshuvudman, som registrerar gemensamt men där kliniktillhörighet kan variera
till exempel i Stockholm och Göteborg, och på deltagande Kliniker. Fördelen med
ett Centra är att patienter kan gå mellan vårdgivare och fortfarande vara tillgängliga i
Svenska neuroregister för de olika enheterna. Tabell 2 visar deltagande centra och
kliniker.
Täckning
Eftersom Svenska neuroregister är web-baserat finns inga tekniska begränsningar vad
gäller tillgång till registret. Vi är sedan länge representerade, det vill säga har aktiva
användare/rapportörer i samtliga landsting och på alla sjukhus där neurologisk vård
erbjuds. Tabell 2 visar antalet enheter som rapporterar patienter av de olika
diagnoserna.
11 / 110
2014-2015
Tabell 2. Deltagande enheter (90 deltagande enheter, 20 054 registrerande patienter,
827 användare den 2015-09-17) (kolumn ”antal användare” visar alla aktiva användare
på en enhet; en användare kan bidra till olika enheter).
Nr
Region
1 Norra
2
3
4
5
6
7
8
9
Län
Klinik/Enhet
MS
Jä mtl a nd
Ös ters und
Vä s ternorrl a ndÖrns köl ds vi k
Sunds va l l
Sol l efteå
Ba rnmotta gn Övi k
Vä s terbotten Umeå
Ba rnkl i n Umeå US
Norrbotten
Pi teå
Sunderbyn
10
11
X
X
X
X
ParkinHuvud- Narko- EpiAntal
Antal
GBS MG
ALS
son
värk
lepsi lepsi
reg. pat. använd.
X
X
X
X
X
Gä vl e
Hudi ks va l l
X
X
14
15
16
17
18
19 Vä s ts vens ka
20
21
22
23
24
Bol l nä s
X
Ba rnkl i ni ken Gä vl e
Ba rnkl i n Hudi ks va l l
Da l a rna
Fa l un
X
Ba rnkl i ni ken Fa l un
Vä s tra Göta l a nd
Uddeva l l a
Trol l hä tta n
X
SÄS
Borå s
X
Ba rnkl i ni ken Borå s
SKAS
X
31
32
33 Upps a l a -Örebro Söderma nl a nd Nyköpi ng
34
Es ki l s tuna
35
Örebro l ä n
Örebro
36
Ka rl s koga
Ba rnkl i ni ken
37
Örebro US
38
Vä s tma nl a nd Vä s terå s
39
Ba rnkl i n Vä s terå s
40
Vä rml a nd
Ka rl s ta d
41
Upps a l a l ä n Upps a l a
Ba rnkl i ni ken
Aka dem
42
43 Södra
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Skå ne
Ba rnkl i ni ken
Hel s i ngborgs
La s a rett
Hä s s l ehol m
Ys ta d
Trel l eborg
La nds krona
Hel s i ngborg
Neurokl i n Borre
Ängel hol m
Ma l mö
Lund
Kri s ti a ns ta d
Hel s i ngborg
Ba rnkl i n Lunds US
Ba rnkl i n Ma l mö
X
X
X
Gä vl eborg
Skövde
Göteborg
Angered
Ös tra
Sa hl grens ka
Fröl unda
Neurokl i n.
Dr.Sti g Svens s on
Ba rnkl i ni ken
Sa hl grens ka
X
X
Gä l l i va re
Ka l i x
12
13
25
26
27
28
29
30
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
19
8
12
10
1
32
1
1
5
84
0
2
0
471
0
16
0
67
0
2
439
0
0
484
0
299
0
0
3
0
2
23
2
0
8
0
13
1
0
273
0
38
10
1913
61
15
9
8
0
43
7
19
2
7
3
143
303
513
4
6
14
25
1
1
329
2
546
850
3
11
2
22
45
0
2
X
0
1
104
97
5
1
4
5
3
1
X
X
X
X
38
7
466
1143
240
389
0
41
1
4
23
23
17
17
1
2
X
X
X
X
X
X
X
X
X
207
81
210
81
1
825
0
0
195
X
12 / 110
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
2014-2015
56
57
58
59
60
61
Ha l l a nd
Bl eki nge
62
63 Sydös tra
64
Kungs ba cka
X
Va rberg
X
Ha l ms ta d
X
Ba rnkl i n Ha l ms ta d
Ka rl s krona
X
Ka rl s ha mn
X
Ka rl s krona s
Ba rnkl i ni k
Ös tergötl a nd Norrköpi ng
Mota l a
65
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
1
X
15
16
X
856
21
X
X
6
4
67
68
69
70
71
72
73
74
75
Ba rnkl i n Li nköpi ng
Ljungby
X
Vä xjö
X
Vä xjö Ba rnkl i ni k
Vä s tervi k
X
Ka l ma r
X
Ka l ma rs Ba rnkl i ni k
Vä s tervi ks Ba rnkl i n
Os ka rs ha mn
X
X
2
4
246
0
139
179
8
3
21
2
2
12
1
5
8
1
1
1
100
320
12
25
168
3
107
16
3
6
0
2896
2188
6
4
534
37
36
53
4
0
19
0
73
1
7
X
24
1
20
0
0
20054
0
16
827
76
77
Jönköpi ngs l ä nVä rna mo
Ryhov
78
79
80 Stockhol ms regi on
G otl a nd
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91 Sa kna s regi on
Hela riket
X
X
X
0
271
219
66
Ka l ma r l ä n
X
X
X
8
5
6
1
1
1
Li nköpi ng
Ba rnkl i ni ken
Vri nnevi s jukhus
Kronoberg
X
X
X
152
82
205
11
198
40
X
X
X
X
X
Eks jö
X
Ba rnkl i ni ken Ryhov
Vi s by
X
Ka rol i ns ka
Uni verStockhol ms l ä ns i tets s jukhus et
Sol na
Huddi nge
Ba rnkl i ni ken ALB
Stockhol mPri v
Da nderyd
Ba rnkl i ni ken
Söders jukhus et
Sophi a hemmet
Wes t medi c vi d
Neuro Center S
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Ca pi o
St:Göra ns
Sjukhus
59
6
13
4
34
6
8
Datauttag från NEUROreg: 2015-09-17
Framtidsplaner
Svenska neuroregister befinner sig i en snabb utvecklingsfas. Dels utvecklas Svenska
MS-registret målmedvetet mot en allt högre grad av komplexitet, datatäthet och
datakvalitet. I denna utveckling ingår den mycket ambitiösa utvecklingen av
Visualiserings- och Analysplattformen (VAP) och Patientportalen med PER och direkt
tillgång till registerdata för patienterna.
Parallellt pågår ansträngningarna för de övriga delregistren i olika grader av tidig
utveckling. Där är framförallt fokus inriktat på en ökad registreringsaktivitet, vilket
betyder behov av resurser för registrering men också av pedagogisk natur. Med tiden
kommer Svenska MS-registrets avancerade funktioner att överföras till övriga
delregister om erforderliga resurser erhålls.
13 / 110
2014-2015
Svenska neuroregister täcker redan en stor del av neurologin (strokefältet har ju redan
sitt eget välutvecklade register i Riksstroke) men några ytterligare diagnoser kommer
att tillföras. Delregistret för amyotrofisk lateralskleros – motorneuronsjukdom gick i
drift i februari 2015. Sonderande samtal har inletts avseende möjligheten att skapa ett
register för ryggmärgsskador men inga beslut har tagits.
MS och Parkinsons sjukdom har valts ut för utarbetande av Nationella Riktlinjer och
detta projekt har startades 2014 och kommer att vara färdigt 2016. Svenska MSregistret och Parkinsonregistret har en viktig plats i detta arbete, både som datakälla
och sannolikt som verktyg för implementering.
Sammanfattningsvis bedömer vi att Svenska neuroregister fungerar väl som både den
murbräcka och plantskola som behövs för att kvalitetssäkra svensk neurologi.
14 / 110
2014-2015
Multipel skleros
15 / 110
2014-2015
Multipel skleros
Bakgrund och syfte
Multipel skleros - MS är en livslång, kronisk sjukdom som drabbar centrala
nervsystemet (CNS). MS är den näst vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos
yngre vuxna. MS börjar för det mesta mellan 20 och 40 års ålder och typdebutåldern är
30 år. Förloppet vid MS varierar men oftast leder MS slutligen till betydande
funktionshinder. Redan tidigt påverkas dock ofta arbetsförmåga av återkommande
symtom och en typisk trötthet leder till en påtaglig minskning av livskvaliteten.
Sjukdomen medför stora kostnader för samhället i form av bortfallen arbetsförmåga,
vård- och behandlingskostnader. Enligt en hälsoekonomisk beräkning genomförd 2003
är samhällets totala kostnad för MS i Sverige 5 miljarder kronor årligen. Av dessa
kostnader är än så länge drygt 700 miljoner kostnader för förloppsmodifierande
mediciner, främst betainterferon, glatirameracetat, natalizumab och fingolimod. MSvården i Sverige har, sannolikt till följd av tidigare avsaknad av effektiv kausal terapi,
traditionellt varit kraftigt eftersatt. Tillkomsten av förloppsmodifierande behandling
har ändrat detta och en mycket mer aktiv MS-vård med så kallat MS-centra på regional
nivå och multidisciplinära MS-team i de flesta län byggdes upp från mitten 1990-talet.
Vården omfattar såväl kausal som symptomatisk behandling som
rehabiliteringinsatser.
Systematiska genomgångar har visat att MS-vårdens utbyggnad är ojämnt fördelad
över landet. Detta avspeglas exempelvis i skillnader i användandet av bromsmediciner
mellan olika län, även om skillnaderna har tenderat att minska. Svenska MSregistret
(SMSreg) ger incitament för en mer enhetlig utbyggnad av MS- vården.
Förloppsmodifierande behandling vid MS är dyr och varierar från tämligen riskfria
behandlingar med partiell effekt till mer effektiva behandlingar som åtföljs av risk för
allvarliga biverkningar. Det nationella MS-registret bidrar till att öka stringensen för
förloppsmodifierande behandling och underlättar anpassningen till de ändrade
behandlingskriterier som kan uppstå i takt med att nya behandlingsprinciper
etableras. Registrerade preparat har oftast en påtagligt skyddande effekt avseende nya
MS-lesioner i magnetkameraundersökning och alla preparaten minskar frekvensen av
skov, om än mindre påtagligt. Det är dock mindre klart vilken betydelse dessa
behandlingar har vad gäller den långsiktiga effekten för att förhindra funktionshinder.
Vi förväntar oss att en aktiv och tidig behandling ska leda till ett mer godartat förlopp
på sikt, men faktum är att kunskapen om detta är bristfällig. Inom ramen för SMSreg
drivs projektet "Virtual Placebo" (ViP) under ledning av prof. Oluf Andersen,
Göteborg, där patienter under förloppsmodifierande behandling följs longitudinellt
och jämförs med matchade svenska historiska kontrollpersoner. Detta projekt
utvärderar den långsiktiga effekten av nuvarande och framtida behandlingar och
lovande resultat publicerades i Multiple Sclerosis Journal, en välrenommerad
internationell tidskrift, i maj 2013. Där kunde författarna visa att risken för allvarlig
sjukdom var mer än halverad i jämförelse med matchade historiska kontrollpersoner.
Flera pågående ansatser avser att bekräfta dessa fynd.
16 / 110
2014-2015
Sverige hör till de länder i världen som har den högsta frekvensen nyinsjuknande i
MS och den högsta andelen MS-sjuka, uppskattningsvis 17 500 personer (Ahlgren,
2011). Årligen insjuknar ca 10 personer per 100 000 invånare i Sverige i MS (Ahlgren
2014).
MS förekommer dubbelt så ofta hos kvinnor som hos män. Tillkomsten av
förloppsmodifierande behandling har ändrat MS-vården i Sverige både till innehåll och
till organisation. För närvarande (2014-09-26) behandlas 7 890 svenskar med
förloppsmodifierande behandling (främst betainterferon, glatirameracetet,
natalizumab, fingolimod, dimetylfumarat, alemtuzumab och teriflunomide) mot MS,
vilket torde motsvara en kostnad på över 700 miljoner kronor. Förskrivare finns på de
flesta neurologmottagningar men även på somliga medicinkliniker i orter där neurolog
saknas.
I Danmark finns ett rikstäckande MS-register sedan över 60 år som omfattar mer än
90% av MS patienterna. Det är prevalensorienterat och samkörningar med andra
nationella register har utgjort en bas för många epidemiologiska studier. Norska MSregistret etablerades 1996 och siktar in sig på epidemiologiska frågeställningar samt
behandlings- och kvalitetskontroll och omfattar ca 5 000 patienter. Det norska
regsitret öppnar i dagarna ett internetbaserat gränssnitt och det danska registret
kommer från januari 2015 att börja använda en anpassad version av Svenska MSregistrets gränssnitt.
Parametrar och skalor
Svenska MS-registret innehåller en stor mängd kliniska och parakliniska mått. Utöver
demografi ingår uppgifter om sjukdomens debut, diagnostiska fynd, sjukdomens
förlopp med skov och funktionhinder skattat på flera sätt, både baserat på den fysiska
undersökningen som EDSS (expanded disability status scale) samt skattat av patienten
själv via enkät som MSIS-29 och EQ5D. Viktigaste parakliniska parametrarna är fynd
vid undersökning med magnetresonanstomografi (”magnetkameraundersökning”,
MRI) och analys av ryggmärgsvätskan (cerebrospinalvätskan). Detaljerad information
följs avseende den förloppsmodifierande ”immunmodulerande” behandlingen
(”bromsmedicinering”) vad gäller startdatum, dos, slutdatum och orsak till avslut.
Utöver ett begränsat ”minimal data set” (se nedan under ”Inrapportering”) finns ett
stort antal parametrar att använda vid behov, t ex i vissa projekt som kräver mer
detaljerad uppföljning. Se nedan vad gäller datamängd och resultat exempel på vad
som registreras.
Datamängd och täckning
Vi är sedan länge representerade i samtliga landsting och på alla sjukhus där
neurologisk vård erbjuds. Emellertid finns ett antal patienter som vi kan ha svårt att nå
då de får sin sjukvård i kontakter med medicinkliniker eller i primärvården.
Ett tidigt mål från Svenska MS-registret har varit att, alla i Sverige, nyinsjuknade med
MS och alla som behandlas med immunmodulerande behandling skulle erbjudas
17 / 110
2014-2015
inklusion i registret. Vårt långsiktiga mål, att erbjuda alla MS-patienter i landet
inklusion har nu blivit rimligt och är vad vi siktar på. En epidemiologisk studie visar att
antalet personer med MS i Sverige uppgår till 17 500 (Ahlgren, 2010). Till dags dato
har vi information om 14 154 levande (”aktiva”) patienter med MS i registret. Därtill
har vi information om 1 392 avslutade patienter, flertalet avlidna, andra exkluderade av
annan orsak, oftast på grund av utflyttning. Figur 2 visar utvecklingen av antalet
registrerade patienter från 1995-2013. Som synes är ökningstakten stadig. Därtill har vi
information om funktionshinder på grund av MS-sjukdomen (EDSS skattning) hos en
ökande andel av patienterna, idag 82 % mot 54 % år 2004, trots ökningen. Tabell 3
visar utvecklingen av mängden data i Svenska MS-registret sedan 2001 medan Tabell
4 visar fördelningen av de viktigaste parametrarna i Svenska MS-registret i nuläget.
Figur 2. Antalet registrerade patienter i Svenska MS-registret sedan år 1995 t.o.m.
17 september 2015.
Tabell 3. Utvecklingen av mängden data i Svenska MS-registret 2001-2015
År
Riket 2015
Riket 2014
Riket 2013
Riket 2012
Riket 2011
Riket 2010
Riket 2009
Riket 2008
Riket 2007
Riket 2006
Riket 2005
Riket 2004
Riket 2003
Riket 2002
Riket 2001
Antal
Avlidna Besök Terapi Skov
patienter
16 802 1 426 96 892 26 509 26 020
15 530 1 166 85 034 22 748 24 874
14 609
929 75 633 19 892 15 074
13 762
907 66 788 17 476 13 441
12 962
804 59 412 15 343 12 271
11 893
710 51 623 15 453 11 301
10 937
624 43 940 13 420 10 407
9 905
506 36 044 10 138 9 124
8 784
293 28 503 8 399 7 473
7 836
235 23 314 6 386 5 668
6 878
209 18 837 5 098 4 083
5 965
197 15 131 4 032 3 035
4 590
10 795 2 902 2 079
4 092
8 026 2 029 1 295
3 080
3 774 1 333
198
Datauttag från NEUROreg/MSreg: 2015-09-17
18 / 110
MRI
LP/CSF
QoL
Användarkonto
24 001 14 822 98 629 729 unika aktiva anv.
17 742 14 493 60 221 406 unika aktiva anv.
14 467 6 455 43 616 489 unika aktiva anv.
11 558 6 052 27 992 305 unika aktiva anv.
10 177 5 635 20 740 486 (431 unika anv.)
8 395 5 150 14 656 421 (360 unika anv.)
6 295 4 591 6 231
360
5 392 4 187 4 414
330
4 431 3 721 2 819
287
3 671 3 353 1 714
241
2 960 2 900 1 284
189
2 360 2 024
874
1 670 1 185
453
1 165
471
257
441
378
57
2014-2015
Tabell 4 visar datatätheten för utvalda parametrar i SMSreg. Som tydligt framgår
varierar mängden data avsevärt mellan olika delar av landet, avspeglande graden
av aktivt arbete med registret.
Även om hela landet är representerat i Svenska MS-registret så varierar fortfarande
täckningsgraden vad gäller andelen registrerade patienter av det totala antalet
patienter i varje län, vilket tydligt framgår av Figur 3.
19 / 110
2014-2015
Figur 3. Antalet levande registrerade patienter per 100 000 invånare i Sveriges län
och antalet registrerade besök för dessa patienter under den sista 12månadersperioden. Dessa data kan jämföras med en publicerad beräknad prevalens
om 189 per 100 000 (Ahlgren 2010).
Kvalitet och validitet
De för Svenska MS-registret valda skattningsskalorna är samtliga väletablerade och
betraktas som valida. Dock finns för flera av dem begränsningar vad gäller reliabilitet:
EDSS, som skattar funktionshinder har ett mått av subjektivitet och det finns en
”interrater variability”. Dock visar mycke forskning att EDSS korrelerar väl till olika
funktionella parameterar och även till socioekonomiska mått vilket talar för en hög
validitet.
Prognostiska faktorer är definierade för insjuknandet, det första skovet. Dessa har
identifierats i andra projekt men är validerade i Svenska MS-registret.
Registrering av skovfrekvens är etablerat som viktigaste utfallsparameter vid
läkemedelsprövningar vid MS. Även i övrigt kan sägas att nästan alla parametrar
används just i stora läkemedelsprövningar och att de har en hög validitet och
reliabilitet.
En springande punkt vid registrering av MS är att diagnostiken håller en hög klass. Här
finns lyckligtvis två parametrar som kan avslöja om precisionen skulle vara bristfälligt.
För varje patient rapporteras således i registret i samband med diagnossättandet
20 / 110
2014-2015
huruvida patienterna uppvisar typiska fynd vid analys av ryggmärgsvätska och vid
magnetkameraundersökning. Det visar sig att 99 % av registrerade patienter har
magnetkameraförändringar stödjande MS-diagnosen. Därtill har 93 % av patienterna
förändringar av proteinmönstret i ryggmärgsvätskan som är typiska vid MS. Detta är
en hög andel och talar för hög säkerhet i diagnostiken. Detta kan bekräftas av en studie
vi utförde under 2008 av 100 patienters diagnos i Svenska MS-registret och fann en 99
% -ig överensstämmelse med journaluppgifter.
Reliabiliteten av data i Svenska MS-registret kontrolleras på två sätt, dels genom
spärrar mot felinmatning i själva programvaran, dels genom efterkontroll och analys av
data.
SMS-registrets mjukvara innehåller kontrollfunktioner. Således kontrolleras vilka
personer som arbetar med programmet och tidpunkt. Datafält (variabler) har
definierade restriktioner på vad som kan fyllas i och för många variabler finns det
definierade listor/rullgardiner med möjliga svar som anges genom att peka och klicka.
Variablerna baseras på internationellt accepterade kriterier valda av SMS:s styrgrupp
sedan 1990-talets mitt.
Varje enhet ska/kan göra en intern validering avseende läkarbedömda variabler som
till exempel MS förlopp och EDSS, genom genomgång av data som framgår tydligt på
"Patient visit" eller andra sidor i SMS-systemet. Plötsliga avvikelser liksom byte av
terapi kontrolleras lokalt mot patientjournal. För att förbättra kvaliteten av Svenska
MS-registret har vi skapat återkopplingsrutiner. Deltagande enheter har möjlighet att
ta del av fördefinierade rapporter, så kallade dynamiska diagram, grafiska översikter av
data lokalt och nationellt varvid avvikande värden kan identifieras.
Från 2014 inkluderar de dynamiska rapporterna (se nedan under Återrapportering)
rapporter som mäter datatäthet.
Inrapportering
Insamling av data liksom registrering i det internetbaserade programmet sker i
samband med patienternas besök till läkare eller sjuksköterska. Intervallen beror på
diagnosen och vårdsituationen. I somliga uppföljningar till exempel av nyligen
introducerade läkemedel sker besöken strukturerat med jämna mellanrum. I många
fall avgör sannolikt tillgången till neurologisk specialistkompetens intervallet i
inrapporteringen.
Registrering av biverkningar sker i Svenska MS-registret kopplat till en central
rapportfunktion med direkt kommunikation med Läkemedelsverket (samarbete med
ARTIS).
Beställning av analys av behandlingsinducerade antikroppar mot interferon och
natalizumab görs vid definierade tidpunkter efter behandlingsstart, med
provtagningsremiss som fylls i direkt i Svenska MS-registret. Efter analys blir utfallet
21 / 110
2014-2015
tillgängligt via Svenska MS-registret och patientens hela analyshistoria blir tillgänglig
för behandlande läkare.
Obligatoriska basdata
o Demografi (ålder, kön, debutdatum, förloppstyp)
o Uppgifter om insjuknandet (fem variabler)
o Utfall av diagnostisk utredning (magnetkameraundersökning och
likvoranalys)
I samband med besök registreras följande parametrar:
o Egen skattning av hälsotillstånd (1-5) (motsvarande första frågan i SF-36)
o Funktionshinder enligt EDSS-skalan
o Oväntad eller allvarlig biverkan av läkemedel
o Eventuell övergång till progressiv sjukdom
o Skov sedan föregående besök
o Magnetkameraundersökning sedan föregående besök
o Aktuell arbetsförmåga
o Hälsorelaterad livskvalitet enligt EQ5D
o Pågående eller avslutad rehabilitering
o Förändring av behandling med immunmodulerande behandling
(bromsmediciner)
Härutöver innehåller systemet ett flertal variabler som inte är obligatoriska generellt,
varav somliga ingår i speciella uppföljningsrutiner till exempel av immunmodulerande
behandlingar, medan andra har relaterar till rehabiliteringsprocessen, t ex ADLskattning och flera mått på gångfunktion. Resultat av analys avseende
antikroppsbildning mot interferon beta och natalizumab ingår också, liksom möjlighet
att dokumentera vissa blodprovsresultat, i första hand antal lymfocyter och
antikroppar mot JC-virus, analyser som relaterar till olika behandlingar.
Patientrapporterade mått – Patientens egen registrering
Svenska MS-registret innehåller flera enkätbaserade skattningar där patienterna
beskriver sin funktion. Hit hör den MS-specifika funktionsskattningsenkäten MSIS-29,
TSQ som beskriver nöjdhet med given behandling, en MS-inriktad trötthetsskala, en
symtominventeringsenkät kallad ”MS-kollen” och en rapportering av arbetsaktivitet
(antal timmar per vecka i arbete och ersättningsform i de fal man inte kan arbeta
heltid). Nytt för 2014 är att patienter direkt hemifrån via Patientportalen (Figur 9)
kan fylla i dessa enkäter direkt på skärmen. Resultaten kan sedan importeras till
Svenska MS-registret efter att ha granskats av ansvarig läkare.
Återrapportering
Eftersom allt deltagande i Svenska MS-registret, liksom i Svenska neuroregister i dess
helhet, är frivilligt, är återkoppling av data grundläggande för att motivera våra
enheter. Vi utgår ifrån att den viktigaste drivkraften bakom rapportering är den nytta
för den egna verksamheten som deltagarna upplever. Återraporteringen är därför en
helt avgörande egenskap.
22 / 110
2014-2015
o
Den grundläggande återkopplingen är det grafiska gränssnittet med
sammanställning av patientuppgifter som behandlande läkare kan använda
vid patientbesöket (Figur 4). Här sammanfattas den information som
behandlande läkare behöver som utgångspunkt för besöket och för de beslut
som behöver tas, framför allt vad gäller immunmodulerande behandling.
Detta är troligen den för sjukvårdspersonalen viktigaste formen av
återkoppling.
o
Beslutsstöd
Utöver att sammanfatta och visa de viktigaste uppgifterna på en skärm, så får
läkaren stöd för sitt behandlingsbeslut på så vis att patientens tillstånd sätts i
relation till andra jämförbara patienters tillstånd och detta på två vis: 1. MSSS:
Omvandling av det viktigaste funktionshindermåttet, EDSS, till det
sjukdomsdurationskorrigerade måttet MSSS. 2. Nytt 2014: Funktionsklockan:
I grafisk form presenteras patientens senaste resultat i upp till 12 mått i
relation till motsvarande värde hos jämförbara patienter i registret. Här har
läkaren möjlighet att välja kriterier på jämförelsegruppen (kön, ålder,
sjudomsduration och behandling) (se Figur 5).
o
Sedan 2014: Visualiserings- och analysplattformen, VAP
Vi har under 2014 utvecklat en teknik för att göra informationen i Svenska
MS-registret tillgänglig i realtid. Registeranvändarna kan således välja mellan
i nuläget ett tjugotal olika tabeller och diagram, som delas upp i olika
kategorier:

Datatäthet
 ”Hur mår våra patienter?”: funktionsmått, genomsnitt och
spridningsmått
 Tillgänglighet och vårdkvalitet: uppfyllelse av de kvalitetsindikatorer
som definierats för svensk MS-vård av Svenska MS-sällskapet
 Årsrapport: tabeller och figurer som ingår i Årsrapporten
 Öppna jämförelser: den info från Svenska MS-registret som ingår
Socialstyrelsens årliga rapport ”Öppna Jämförelser i hälso- och
sjukvården”.

Forskning och analys. Alla dessa tabeller och diagram kan anpassas
efter till att visa valda kategorier av data eller patienter. Så kan
man exempelvis som deltagande läkare välja att se statistik och grafer
på olika nivåer, från olika kategorier av sina egna patienter, till
motsvarande baserat på den egna klinikens, länets, regionens eller
rikets patienter. Således kan man välja att visualisera ett stort antal
kombinationer av data och patienter utifrån det tjugotal tabeller och
grafer som är designade. Vi kommer under hösten att utöka antalet
tabeller och grafer, i första hand lägga till analys och visualisering av
data som relaterar till behandling. Vi har valt att göra majoriteten av
tabellerna och graferna öppet tillgängliga. Detta gäller förstås
den information som regelbundet visas öppet, det vill säga
Årsrapporten och Öppna Jämförelser, men även Tillgänglighet och
vårdkvalitet. Undantaget är att den öppna informationen visas ned till
23 / 110
2014-2015
läns/klinik-nivå men inte på läkarnivå. Figur 6 visar
innehållsförteckningen för vår VAP-funktion.
Figur 7. visar en tabell ur VAP, där statistik över registerhållarens egna patienter
visas. Figur 8 visar hur VAP kan användas för att studera en enskild parameters
utveckling i hela registerpopulationen. Detta rör snarast kunskapsutveckling och
forskning och är mindre relevant för den enskilda patienten.
o
o
o
o
o
o
Listor, sökning och dataexport på egna patienter
Varje deltagande enhet sammanställer vid behov sina egna registerdata,
antingen i form av enkla listor, eller mer fullständigt i Excel-format efter
sökningar grundat på en eller flera variabler. På detta sätt är i princip all
information tillgänglig för den enhet som också äger den.
Dynamiska rapporter
Ett tiotal fördefinierade tabeller och grafer som är mindre dynamiska är vår
nya VAP och som representerar vår tidigare metod för datavisualisering, men
som också visar data i realtid.
De delas in i följande kategorier:
 Rapporter avseende täckningsgrad.
 Rapporter för klinikadministrativa behov avseende antal patienter,
förloppstyper, besök och behandlingar per län och klinik
 Rapporter avseende behandling med bromsmediciner
Årsrapport (denna)
En årlig sammanställning av nationella data, där deltagande centras data i
många fall särredovisas, har hittills varit den kanske viktigaste
återföringsmetoden och utförs i samband med denna rapport/ansökan om
fortsatta medel. Årsrapport och Verksamhetsberättelse skickas till de 360
personer som deltar i registerarbetet.
Svenska MS-registret bidrar med data till den rapporten från Sveriges
Kommuner och Landstings projekt ”Öppna Jämförelser” sedan fem år.
Patientportalen: I maj 2014 lanserade Svenska MS-registret sin
Patientportal, där deltagande patienter via internet, det vill säga även
hemifrån, får insyn i och tillgång till registerarbetet och en del av de data som
är registrerade. ”Mina registerdata” visar än så länge ett utsnitt av det grafiska
gränssnitt som vi arbetar med i vårdsituationen (se Figur 8). Här visas än så
länge förekomsten av skov, den immunmodulerande behandlingen och
funktionshinderskattningen i form av EDSS. Under patientportalen kan
patienterna redan nu också rapportera Patientens Egen Registrering (PER) i
form av fem olika enkätformulär (se Figur 9). Tanken är att patienterna
också i grafisk form snart ska kunna följa utvecklingen av de egenrapporterade
måtten. Avsikten är att göra patienterna till inbjudna medaktörer i vården och
motivera till ökad rapportering. Vi förväntar oss att patienternas tillgång till
data också kommer att vara en viktig motiverande faktor för
sjukvårdspersonalen för att öka datamängd och datakvalitet.
Sammanfattande data presenteras dessutom vid det årliga registermötet, som
sedan 2003 varit gemensamt med Svenska MS-Sällskapet.
24 / 110
2014-2015
Principen i Svenska MS-registret är att deltagande centra har fullständig tillgång till
den information som rör den egna vårdorganisationens patienter, vilket ofta är
liktydigt med län. Deltagarna kan med hjälp av en sökmotor fritt och på egen hand
söka och sammanställa alla data som gäller dessa patienter. Olika sökvillkor kan då
matchas mot varandra för mer avancerade jämförelser. Kurser för hur detta sökverktyg
används ges med ojämna mellanrum och deltagande erhåller sedan behörighet att
exportera Excel-filer med hjälp av sökmotorn.
Figur 4. Så här ser Svenska MS-registret ut: Det grafiska gränssnitt som registret
erbjuder användaren i form av en sammanställning av uppgifter för den aktuella
patienten.
Figur 5. Beslutsstödet ”Funktionsklockan” där patientens resultat i de 12
funktionsskattningsparametrarna i realtid relateras till övriga patienter i
SMSreg. Jämförelsegruppen kan modifieras enligt 6 kriterier för ökad relevans.
25 / 110
2014-2015
Figur 6. Förteckning över tabeller och grafer som idag ingår i vår VAP.
Figur 7. Statistik över en enskild läkares (registerhållaren) patienter. I vänstra
sidan framgår vilka parametrar som är valda liksom avgränsningen av
patientgrupp. Användaren kan välja sina egna, klinikens, länets eller rikets
patienter.
26 / 110
2014-2015
Figur 8. Graf genererad i realtid av Visualiserings- och analysplattformen (VAP),
under rubriken Forskning, som visar att kvnnor och män i Stockholms län utvecklar
funktionshinder på ett likartat sätt. Detta är ett intressant exempel på hur ny
kunskap kan genereras på stora patientgrupper då tidigare studier på mindre
material pekat på att män har ofördelaktigare förlopp. X-axeln avser månader efter
sjukdomsdebut.
Figur 9. Patienten kan via internet ta del av utvalda egna data ur SMSreg. Här
visas utvecklingen av funktionhinder (röda linjen), registrerade skov (röda
trianglar) liksom ordinerade förloppsmodifiernade behandlingar (färgade
horisontella streck.
27 / 110
2014-2015
Figur 10. På ”Patientportalen” kan patienten på valfri plats och med valfri teknisk
plattform logga in i SMSregs PER-modul och rapportera enkätinformation genom att
klicka på rutorna i än så länge fem enkäter.
Resultat av analyser
Svenska MS-registrets analysplan innebär att data analyseras i tre steg.
Intern analys som avser registrets funktion, datamängd (antal registreringar),
datatäthet (fullständighet per registrerad person eller enhet), och datareliabilitet.
Vetenskaplig analys av MS-sjukdomens karaktäristika och förlopp i Sverige.
Analys av förändring av resultatindikatorer avspeglande kliniskt
förbättringsarbete.
Internanalys
o
Indikationsdata
En springande punkt vid registrering av MS är att diagnostiken håller en hög
klass. Här finns lyckligt vis två parametrar som kan avslöja om precisionen
skulle vara bristfälligt. För varje patient rapporteras således i Svenska MSregistret i samband med diagnossättandet huruvida patienterna uppvisa
typiska fynd vid analys av ryggmärgsvätska och vid
magnetkameraundersökning. Vi har visat att 99 % av registrerade patienter
har magnetkameraförändringar stödjande MS-diagnosen. Därtill har 93 % av
patienterna förändringar av proteinmönstret i ryggmärgsvätskan som är
typiska vid MS. Detta motsvarar publicerade data och talar för att precisionen
i MS-diagnostiken i Svenska MS-registret är densamma som i vetenskapliga
rapporter vilket vidare bekräftas av en studie vi utförde under 2008 av 100
patienters diagnos i Svenska MS-registret och där vi fann en 99 % -ig
Överensstämmelse med journaluppgifter (Bahmanyar 2009).
Processdata
o
Datatäthet
Som visats av Figur 11 ökar antalet patienter snabbt i registret. Minst lika
viktigt är det då att adekvat mängd information om varje patient också
28 / 110
2014-2015
registreras. Som framgår av Figur 11 gäller detta även andra parametrar som
antalet besök, sjukdomsskov och funktionsskattningar, inte bara med EDSSskalan
Figur 11. Ökningen av kliniska besök, funktionsskattning enligt EDSSskalan och övriga funktionstester är tydlig. Observera att 2015 års siffror
ännu inte är fullständiga. Intressant är att SDMT, ett kognitivt test, nu är
den näst mest registrerade parameterna med över 35 000 registreringar.
o
Könsfördelning
MS är vanligare hos kvinnor än hos män, med en kvot på ca 2,5. I vårt material
fann vi dock till vår förvåning en oväntat stor spridning av denna kvot mellan
de deltagande enheterna (se Figur 12). Detta kan inte förklaras med en
29 / 110
2014-2015
verklig skillnad i populationen utan avspeglar en ojämn tillgång till
sjukvårdresurser. När vi nu gör samma analys för 12:e året i rad visar sig en
trend mot mindre skillnader, men fortfarande kvarstår en påtaglig skevhet.
Förklaringen till detta är sannolikt komplex men talar för brister i tillgång till
MS-vård, delvis i ett könsperspektiv, där fler kvinnor än män kommer i
åtnjutande av specialiserad MSvård på en del håll medan det motsatta gäller
andra orter.
Figur 12. Överst kvoten för antalet registrerade kvinnor/män per
deltagande klinik. Underst kvoten kvinnor/män i formell täckningsgrad för
Svenska MS-registret. Värden i fördelningens ytterlägen kan misstänkas ha
strukturella orsaker.
30 / 110
2014-2015
Resultatdata
Resultatanalyser relaterade till MS-vård är komplicerade. MS är en sjukdom som
förlöper under decennier och där analys av bromsmedicinernas effekt på
funktionshinder är metodologiskt svår. Vår ambition är att utveckla analyser inom vår
VAP-funktion som tillåter oss att följa sjukdomsaktiviteten under tid, det vill säga
skovfrekvens och frekvens av nya MS-lesioner på magnetkameraundersökningar. På
samma vis har vi för avsikt att kunna studera parametrarna under rubriken ”Hur mår
våra patienter” longitudinellt, men vi har ännu inte hunnit dit. Svåra frågor är hur vi
ska kunna bedöma patientgruppernas case-mix och hur vi skiljer låga frekvenser av
händelser såsom skov från bristfällig rapportering.
Vad vi dock kan studera i Svenska MS-registret är hur MS-sjukvården i sig ser ut. Ett
grundläggande syfte med Svenska MS-registret är ju att verka för en korrekt och
jämställd tillgång till sjukvård över hela landet oavsett exempelvis kön. En mätbar
variabel är härvid tillgången till evidensbaserad immunmodulerande behandling
(bromsmediciner).
o
Behandlingsfrekvens avseende förloppsmodifierande behandling.
Mellan deltagande enheter varierar andelen registrerade patienter som har
förloppsmodifierande behandling påfallande (se Figur 13.). En avspegling av
varierande behandlingstraditioner kan säkert bidra till de skillnader som syns
liksom en avspegling av ett eftersatt behandlingsbehov i vissa fall. Detta
diskuteras närmare på sidan 35-36.
Figur 13. Det finns en stor variation i behandlingsfrekvens med immunmodulerande
mediciner hos patienter med tidig MS.
31 / 110
2014-2015
o
Behandling av män och kvinnor
MS är en sjukdom med en markant kvinnlig övervikt. En viktig fråga är
huruvida kön påverkar chansen för en person med MS att få tillgång till
bromsmedicinering. Som framgår av Figur 14. nedan så finns på riksnivå
inga tecken till snedfördelning mellan könen vad gäller
behandlingsbenägenhet, med en kvot mellan kvinnor och män på 1,0. Ett antal
enskilda enheter visar dock tydliga avvikelser även om detta oftast avser centra
med få registrerade patienter.
Figur 14. Kvoten mellan behandlingsfrekvens för bromsmediciner för kvinnor och
män där kvoten 1.02 avser en liknande behandlingsfrekvens.
o
Behandling av rätt patienter
En tredje viktig resultatindikator är huruvida rätt patienter får behandling
utifrån funktionshinder. Detta redovisas nedan under Kliniskt
förbättringsarbete. MS leder efter många år oftast till funktionshinder, men
detta är en långsam process och våra verktyg att mäta progressen är
bristfälliga. Detta gäller inte minst EDSSskalan. Sålunda krävs känsligare
verktyg för att kunna påvisa en behandlingseffekt i form av förbättrad
patienthälsa. Vi har dock i MSIS-29 nu ett verktyg som förefaller mer känsligt
och därmed mer användbart för uppföljning av en behandlingseffekt. Sedan
fem år kan vi nu visa på en förbättring av våra patienter efter insättandet av en
bromsmedicin, närmare bestämt Tysabri®, vilket redovisas nedan under
rubriken Kliniskt förbättringsarbete.
Vetenskaplig analys
När täckningen och datatätheten i Svenska MS-registret ökat blir också möjligheten till
vetenskapliga analyser allt bättre. De flesta av dessa analyser ligger utanför det centrala
32 / 110
2014-2015
registerarbetet, men några drivs mer direkt även om resurser utanför registret också
tas i anspråk. Här nämns två av de viktigaste pågående studierna.
”Virtual Placebo-studien: Har bromsmediciner långsiktig effekt?
MS är en i allmänhet en sjukdom där ökat funktionshinder tillkommer långsamt. Detta
har varit och förblir en stor svårighet när det gäller att bevisa den långsiktiga nyttan av
bromsmediciner. I kliniska studier har man istället ägnat sig år mer kortsiktiga mått på
effekt som exempelvis skovfrekvens och nya lesioner på magnetkamera. I ett
kvalitetsregister finns således stora svårigheter att ens på gruppnivå belägga nyttan av
olika behandlingsstrategier eller vårdprogram (se också nedan avseende IMSEuppföljning vid Tysabri®-behandling). Vi driver dock inom ramen för Svenska MSregistrets verksamhet ett vetenskapligt projekt med professor Oluf Andersen i
Göteborg som projektledare som går under beteckningen ”Virtual placebo” där i
Svenska MS-registret ingående behandlade patienter jämförs vad gäller utveckling av
funktionshinder med matchade kontrollpersoner ur en kohort långsiktigt följda
obehandlade patienter från Göteborg. Resultaten har under året publicerats
(Tedenholm et al, 2013, se publikationslistan). Ett delresultat framgår av Figur 15.
Figur 15. S.k. överlevnadsanalys som visar andelen patienter med skovvist
förlöpande MS som övergår i ett progressivt förlopp, dels patienter ur SMSregistret (blågrön linje), dels en grupp matchade obehandlade patienter (blålila
linje).
Således förefaller dagens behandlade patienter ha en halverad risk för att gå över i en
progressiv fas av kontinuerlig försämring. Detta ger hopp om att nya och ännu mer
effektiva behandlingar skall åstadkomma liknande resultat i än högre grad. Arbetet går
vidare med att definiera risk för progress av sjukdomen för att på sikt bättre förstå hur
sjukdomen utvecklas och därmed exempelvis skapa bättre verktyg för utvärdering av
olika kliniska insatser som t ex bromsmedicinering.
Prevalensen av MS i Sverige har underskattats
Epidemiologiska undersökningar avsedda att bedöma förekomsten av MS i en
befolkning har ofta visat sig ge för låga antal och senare studier brukar visa på en tydlig
ökning, troligast beroende på en underskattning. Som nämnts ovan har tidigare
ambitiösa epidemiologiska uppskattningar pekat på en prevalens om ca 120/100 000.
Det har därför förvånat när antalet patienter i ett par län kommit att överskrida denna
33 / 110
2014-2015
nivå. Tabell 5 nedan visar prevalensen 2009 i de län som hade bäst täckningsgrad. En
senare bedömning av prevalensen i Sverige, baserad på såväl Svenska MS-registret som
på Socialstyrelsens patientregister (PAR) har visat en betydligt högre prevalens om
189/100 000 vid utgången av 2008 (Ahlgren 2011). Förutsatt att prevalensen inte ökat
avsevärt därefter torde täckningsgraden för Svenska MS-registret i nuläget uppgå till
81%.
Tabell 5. Antal registrerade MS-patienter 2009 i län med god täckningen i Svenska
MS-registret
Kliniskt förbättringsarbete
Tidig diagnos och behandling
Det är väl känt att immunmodulerande behandling främst gör nytta tidigt i MS
sjukdomens förlopp. Uppföljning av kontrollerade läkemedelsprövningar visar att de
patienter som randomiserats till placebo fortfarande efter fem år har en nackdel av att
ha väntat med behandlingsstart. Det är därför angeläget att tiden från symtomdebut till
diagnos (se Figur 16), och tiden från remiss till specialistvård till insatt behandling är
kort (se Figur 17). Som synes förbättras fortlöpande tiden till diagnos medan latensen
inom specialistsjukvården är tämligen låg.
34 / 110
2014-2015
Figur 16. Median tiden från symtomdebut till diagnos har gradvis minskat i
Svenska MS-registret
Figur 17. Även om många får bromsmedicin tämligen snabbt efter att ha kommit till
specialistvård så finns det en betydande mängs patienter som får vänta länge.
Får tillräckligt många patienter tillgång till evidensbaserad
bromsmedicinering vid MS?
Effekten av den första generationens läkemedel mot MS, interferon beta och
glatirameracetat är belagd i ett stort antal läkemedelsprövningar. Svenska MS
Sällskapet anser att evidensbas finns för att rekommendera sådan behandling till
flertalet patienter med skovvist förlöpande MS samt för tidiga stadier av
sekundärprogressiv MS. En försiktig bedömning är att 40 % av antalet prevalenta MSpatienter borde erhålla behandling med bromsmedicin med utgångspunkt från
gällande riktlinjer. Som nämnts ovan är det främst patienter i ett tidigt sjukdomsskede,
då sjukdomsförloppet karaktäriseras av skov (RRMS = relapsing/remitting MS), som
har nytta av de bromsmediciner som hittills är registrerade. Med antagandet att 20 %
av alla MS-patienter har ett långsiktigt gynnsamt förlopp borde behandlingsfrekvensen
35 / 110
2014-2015
vid RRMS ligga på 80 %, förutsatt att de godartade fallen kan identifieras. Figur 12.
visar frekvensen rapporterad behandling av patienter med RRMS och mindre än 15 års
sjukdomsduration. Som framgår av figuren ligger behandlingsfrekvenserna långt under
målvärdet på runt 80 % med en genomsnittlig behandlingsfrekvens på 61 % och en
spridning från 37 till 100 %. Således uppnår endast ett län, Västerbotten, den teoretiskt
optimala nivån. Detta beror till viss del på underrapportering men otvivelaktigt också
på regionala skillnader, möjligen kopplat till tillgången på neurologer, att döma av hög
behandlingsfrekvens i de län där tätheten av neurologspecialister är störst. Att
skillnader finns bekräftas av data avseende läkemedelsförsäljning från apoteken.
Tydligt är att ett otillräckligt antal patienter med tidig MS nås av evidensbaserad
bromsbehandling. Figur 18 visar dock hur behandlingsgraden i denna patientkategori
ökat gradvis under registrets utveckling. Detta beror förmodligen på en kombination av
ökad behandling och ökad registrering.
Figur 18. Andelen patienter med skovvist förlöpande MS med mindre än 15 års
sjukdomsduration som enligt data i Svenska MS-registret behandlas med
bromsmedicin.
Behandlas rätt patienter? Nivå av funktionshinder hos de
patienter som erhåller bromsmedicinering
En av de första målsättningarna har varit att tillgodose att patienter som behandlas
med de kostsamma förloppsmodifierande behandlingarna är de som bäst kan tänkas
ha nytta av denna behandling. Sålunda bör behandlade patienter vara yngre och finnas
på den lägre delen av funktionsskattningsskalorna. Vi observerade under registrets
första år att så inte var fallet, vilket återfördes till registeranvändarna vid flera möten
och fick en viss uppmärksamhet nationellt och även i Läkartidningen (se
publikationslistan). Under 2002 kunde dock en utveckling i rätt riktning observeras
såtillvida att andelen behandlade med höga EDSS-värden (hög grad av funktionshinder
avspeglande sen sjukdom och ofta ringa behandlingsvinst) minskade och den motsatta
gruppen ökade. Under åren har vi funnit att denna positiva utveckling fortsatt, se
36 / 110
2014-2015
Figur 19. Vi antar att registreringen av behandlade patienter i SMS-registret har
bidragit till denna utveckling.
Figur 19. Fördelningen av senaste EDSS-värden hos patienter på bromsmediciner
visar att den genomsnittliga patienten nu har en låg nivå av funktionshinder, såväl
bland kvinnor som bland män, vilket är i samklang med den gängse uppfattningen
att effekten av bromsmediciner är bäst i början av förloppet.
Figur 20. Genomsnittligt funktionhinder enligt EDSS-skalan hos de patienter som
erhåller bromsmedicinering, länsvis med data från 2013. Tydliga skillnader syns
mellan länen. Höga EDSS-värden hos de behandlade kan tyda på att behandling sätts
in alltför sent eller avslutas senare än riktlinjerna anger.
37 / 110
2014-2015
Vi redovisar nu länsvisa skillnader i EDSS-grad för behandlade patienter. Detta visar
ett tydligt spann på upp till ett steg på EDSS-skalan även mellan centra där merparten
av MS-patienterna är identifierade, se Figur 20. Dessa intressanta resultat bör
motivera de län som avviker från genomsnittet att se över förskrivningsmönstret. Det
är möjligt att EDSS-skalans tillämpning, vilken är känd för att kunna påverkas av
”inter-rater variability” kan bidra till viss del.
Behandlas rätt antal patienter med sekundärprogressiv
MS?
Efter 15-25 års sjukdom övergår skovvist förlöpande MS (RRMS) oftast till ett stadium
av gradvis smygande försämring, sekundärprogressiv MS (SPMS). Vid SPMS har de
bromsmediciner som används vid RRMS inte längre någon effekt. Endast under ett
övergångsskede om några år, då både skov och gradvis försämring ses parallellt, kan
man förvänta sig nytta bromsmedicinering. SMSS rekommenderar att man bör
eftersträva en behandlingsfrekvens vid SPMS ska ligga på en låg nivå. Figur 21. nedan
visar behandlingsfrekvensen hos patienter med SPMS med ett tämligen utvecklat
funktionshinder som vanligen nås först flera år efter att SPMSfasen inletts, varför
behandlingsfrekvensen i denna grupp bör vara låg. Som framgår syns en stor skillnad i
behandlingsfrekvens, från 0 % till över 13 %. Det är diskutabelt huruvida såväl låg som
hög frekvens är förenligt med vård i enlighet med gällande rekommendationer.
Figur 21. Behandlingsfrekvens av bromsmedicinering av patienter med
sekundärprogressiv MS (SPMS) och tämligen hög nivå av funktionshinder, 6,5 (behov
av rullator för att gå 20 meter) eller högre på EDSS-skalan. Enligt gällande riktlinjer
bör andelen behandlade bland dessa patienter vara låg.
38 / 110
2014-2015
Implementering och uppföljning av Tysabri®behandling i
Sverige.
Sedan den nya bromsmedicinen Tysabri® (natalizumab) blev tillgänglig augusti 2006
har vi i det nationella projektet IMSE (Immunomodulation and MS Epidemiology),
som bygger på SMS, systematiskt registrerat information om behandlade patienter för
att monitorera biverkningar och utvärdera effekten på lång sikt. Efter åtta år kan vi nu
konstatera att Tysabri® förskrivits till 2 390 patienter över hela landet.
Tysabri® är en medicin som har en tydligare effekt på skovfrekvensen än tidigare
bromsmediciner. 83 % av de patienter som fått Tysabri och för vilka uppföljningsdata
är adekvata (81 % av hela gruppen) har inte haft något rapporterat skov efter
behandlingens start, och i genomsnitt ca 3 års behandling, ett resultat förenligt med
stark effekt av behandlingen på just skov.
Vad gäller funktionsgrad enligt EDSS-skalan finns dock tillräckliga data för att
utvärdera effekten av Tysabri®. Figur 22 visar också att en genomsnittlig förbättring
observerades under det första året. Anmärkningsvärt nog noteras därefter en ökning av
EDSS-graden som efter 48 månader är tillbaka på utgångsläget. Mellan 60 och 72
månaders behandling observeras en förvånansvärt kraftig försämring i EDSS. Detta
kan delvis eller helt bero på att de patienter som nått 72 månader var de som fick
behandling allra först när Tysabri blev tillgängligt och därför hade genomsnittligt högre
EDSS-värde från början, detta får den fortsatta utvecklingen utvisa.
MSSS är EDSS-värde som kontrolleras för sjukdomsduration och där den enskilda
observationen relateras till EDSS-värden vid olika tidpunkter hos 10 000 patienter
huvudsakligen insamlade innan bromsbehandling fanns tillgänglig. Som framgår av
Figur 23 sker MSSS-mässigt även efter det första behandlingsåret en förbättring hos
Tysabripatienter i jämförelse med det förväntade förloppet. Förvånansvärt nog sker
även i MSSS en tydlig avflackning under de sjätte och sjunde behandlingsåren, på
samma vis som ses för EDSS.
39 / 110
2014-2015
Figur 22. Funktionshinder enligt EDSS-skalan hos alla patienter behandlade med
natalizumab (Tysabri®) visar en återhämtning under första behandlingsåret
varefter en avflackning och slutligen en tydlig ökning noteras, avspeglande en
fortsatt försämring på gruppnivå. Observera att Y-axeln inte börjar på 0.
Figur 23. Funktionshinder vid MS enligt MSSS-skalan som erbjuder ett
tidsnormerat värde för EDSS i relation till EDSS-.utvecklingen efter olika tidpunkter
efter sjukdomsdebut i ett stort internationellt statistiskt material. Den fortsatta
minskningen av MSSS avspeglar således att patienter på natalizumab (Tysabri®)
erfar en fortsatt förbättring relativt det förväntade förloppet.
40 / 110
2014-2015
Figur 24. Enkätbaserad skattningsskala MSIS-29 hos patienter behandlade med
natalizumab, uppdelat i frågor rörande de fysiska (överst) och psykologiska (nederst)
domänerna, visande på en förbättring och sedan stabilisering under behandling, på
ett sätt som liknarutvecklingen av EDSS och MSSS.
I Svenska MS-registret ingår en skattningsskala, MSIS-29 som grundas på en enkät om
29 frågor som berör både fysiska och psykiska aspekter av MS. Detta är en skala, som
om den kom till allmän användning i den rutinmässiga vården skulle kunna fungera
som en möjlig indikator på vårdens resultat. Som framgår av Figur 24 framgår tydligt
hur den självskattade livskvaliteten förbättras under behandlingen med Tysabri® . Det
skall dock påpekas att risken för placeboeffekt är stor när det gäller en självskattad
skala av detta slag. Allvarliga och oväntade biverknngar av Tysabri samalas också i
systematiskt i Svenska MS-registret (se Figur 25)
41 / 110
2014-2015
Figur 25. Allvarliga biverkningar som rapporterats via Svenska MS-registrets
under uppföljningsprogrammet för Tysabri. Biverkningar rapporteras nu direkt online till Läkemedelsverket i samarbete med ARTIS.
Vi drar slutsatsen att såväl den prospektiva uppföljningen av Tysabri® som en tidigare
(se Årsrapport 2009) retrospektiv analysen av mitoxantrone-behandling visar på
Svenska MS-registrets värde vad gäller just uppföljning av bromsmedicinering vid MS.
Implementering och uppföljning av Gilenyai ®behandling i
Sverige.
Sedan den första perorala bromsmedicinen för MS, Gilenya® (fingolimod) blev
tillgänglig september 2011 har vi i det nationella projektet IMSE2
(Immunomodulation and MS Epidemiology), på samma vis som vi följt introduktionen
av Tysabri, systematiskt registrerat information om behandlade patienter för att
monitorera biverkningar och utvärdera effekten på lång sikt. Efter tre år kan vi nu
konstatera att Gilenya® förskrivits till över 1 152 patienter över hela landet.
Ett tidigt resultat vad gäller utveckingen av funktionshinder kan nu ses i Figur 25.
Uppenbarligen skiljer som utvecklingen åt för patienter beroende på vilken behandling
de tidigare erhållit. Patienter som bytt från andralinjebehandlingen natalizumab
(Tysabri) har således på gruppnivå försämrats medan de som bytt från
förstalinjebehandlingen interferon beta varit mer stabila. Detta avspeglar möjligen det
faktum att den förra gruppen har en mer aktiv sjukdom som fingoliomod hypotetiskt
inte riktigt förmår kontrollera. Analysen bör dock kompletteras med hänsyn taget till
alla confounders innan denna tolkning kan göra anspråk på vetenskaplighet.
42 / 110
2014-2015
Figur 26. Utvecklingen av funktionshinder (EDSS, upptill) samt
sjukdomsdurationsnormerat funktionshinder, MSSS, nedtill) hos MS patienter skiljer
sig åt beroende på vilken behandling patienterna tidigare erhållit.
43 / 110
2014-2015
Måluppfyllelse och framtidsplaner
Vi har sedan flera år en god spridning i landet med alla viktigare enheter anslutna och
alltmer data vilket möjliggör nya resultat. En stor utmaning är att öka datatätheten i
registret ytterligare. Ett antal förändringar avseende obligatoriska uppgifter i samband
med registrering av besöksdata kommer att avsevärt öka datatätheten för flera av de
centrala parametrar som kommer att kunna utgöra resultatmätt, framförallt skov,
magnetkameraundersökningar och konvertering till progressivt förlopp. Under de
senaste åren har vi infört EQ5D som är en skala för hälsorelaterad livskvalitet som
tillåter hälsoekonomiska beräkningar baserat på tidigare forskningsresultat. Parallellt
har vi redan börjat generera resultatdata vilket är glädjande. De regionala skillnaderna
avseende frekvensen patienter som får förlopps-modifierande behandling minskar men
kvarstår till viss del och märks tydligast vid relativt nyintroducerade behandlingar.
Huruvida Svenska MS-registret har bidragit till att minska skillnader kan vi inte veta
men det skulle stämma med den ökade uniformiteten i MS-sjukvården som vi
eftersträvar och hoppas blir en effekt av registret. IMSE har visat att vi på nationell
nivå kan implementera en ny behandling och samtidigt monitorera denna process
vilket ökar sannolikheten för stringent användande av ny terapi. Vi iakttog under åren
efter 2006 en snabb spridning av Tysabri®-behandlingen över landet talande för att
kraven på registrering inom IMSE inte hämmade utan snarast stimulerade till
behandling, möjligen för att IMSE gav ett format för uppföljning som gjorde att man
kände att man hade kontroll över den nya medicinens krav på uppföljning. Fingolimod
(GilenyaR ) introducerades således i IMSE 2011, Alemtuzumab under 2013 och under
2014 har Tecfidera tillkommit liksom Aubagio.
Svenska MS-registret är under snabb utveckling tekniskt och vad gäller dess innehåll.
Tillkomst av både VAP och Patientportal under 214 talar för att vi har en fortsatt bra
utvecklingskraft. Vi räknar med att arbetet med och uppföljningen av Nationella
Riktlinjer kommer att utgöra ytterligare en hävstång för att göra data i Svenska MSregistret tätare och än mer korrekta.
44 / 110
2014-2015
Publikationer
2015
Hillert J, Stawiarz L. The Swedish MS registry - clinical support tool and scientific resource
Acta Neurol Scand 2015: 132 (Suppl. 199)
Boström I, Landtblom AM. Does the changing sex ratio of multiple sclerosis give opportunities for
intervention?
Acta Neurol Scand 2015: 132 (Suppl. 199)
Svenningsson A, Salzer J, Vagberg M, Sundstrom P, Svenningsson A. Increasing prevalence of multiple
sclerosis in Vasterbotten County of Sweden.
Acta Neurologica Scandinavica. 2015.
Stawiarz L, Hagel E, Eriksson H, Hillert J and Swedish Neuro Registry / MS Registry
"Function Watch" - a real time, graphical composite representation of MS patients´ health status as a
decision support tool in daily clinical practice" (conference paper P832)
ECTRIMS Meeting 7-10 October 2014, Barcelona, Spain
Hedström AK, Åkerstedt T, Olsson T, Alfredsson L. Shift work influences multiple sclerosis risk.
Mult Scler. 2015 Aug: 21(9):1195-9
Westerlind H, Imrell K, Ramanujam R, Myhr KM, Celius EG, Harbo HF, Oturai AB, Hamsten A,
Alfredsson L, Olsson T, Kockum I, Koski T, Hillert J. Identity-by-descent mapping in a Scandinavian
multiple sclerosis cohort.
Eur J Hum Genet. 2015 May: 23(5):688-92
Goris A, Pauwels I, Gustavsen MW, van Son B, Hilven K, Bos SD, Celius EG, Berg-Hansen P, Aarseth J,
Myhr KM, D'Alfonso S, Barizzone N, Leone MA, Martinelli Boneschi F, Sorosina M, Liberatore G,
Kockum I, Olsson T, Hillert J, Alfredsson L, Bedri SK, Hemmer B, Buck D, Berthele A, Knier B,
Biberacher V, van Pesch V, Sindic C, Bang Oturai A, Søndergaard HB, Sellebjerg F, Jensen PE,
Comabella M, Montalban X, Pérez-Boza J, Malhotra S, Lechner-Scott J, Broadley S, Slee M, Taylor B,
Kermode AG, Gourraud PA; International Multiple Sclerosis Genetics Consortium, Sawcer SJ,
Andreassen BK, Dubois B, Harbo HF. Genetic variants are major determinants of CSF antibody levels
in multiple sclerosis.
Brain. 2015 Mar;138(Pt 3):632-43
Hedström AK, Lima Bomfim I, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. Obesity interacts with infectious
mononucleosis in risk of multiple sclerosis.
Eur J Neurol. 2015 Mar;22(3):578-e38
Stawiarz L, Hagel E, Eriksson H, Hillert J och Svenska neuroregister - Multipel skleros
Visualiserings- och analysplattform (VAP) för Multipel skleros i Svenska neuroregister
Kvalitetsregisterkonferensen 20-21 januari 2015, Jönköping, Sverige
2014
45 / 110
2014-2015
Hedström AK, Bomfim IL, Barcellos LF, Briggs F, Schaefer C, Kockum I, Olsson T, Alfredsson L.
Interaction between passive smoking and two HLA genes with regard to multiple sclerosis risk.
Int J Epidemiol. 2014 Dec;43(6):1791-8.
Gianfrancesco MA, Acuna B, Shen L, Briggs FB, Quach H, Bellesis KH, Bernstein A, Hedstrom AK,
Kockum I, Alfredsson L, Olsson T, Schaefer C, Barcellos LF. Obesity during childhood and adolescence
increases susceptibility to multiple sclerosis after accounting for established genetic and environmental
risk factors.
Obes Res Clin Pract. 2014 Sep-Oct;8(5):e435-47
Ahlgren C, Odén A, Lycke J. High nationwide incidence of Multiple Sclerosis in Sweden.
(Plos one September 2014)
Ferreira D, Voevodskaya O, Imrell K, Stawiarz L, Spulber G, Wahlund LO, Hillert J, Westman E,
Karrenbauer VD.Multiple sclerosis patients lacking oligoclonal bands in the cerebrospinal fluid have
less global and regional brain atrophy.
J Neuroimmunol. 2014 Sep 15;274(1-2):149-54.
Stawiarz L, Hagel E, Eriksson H, Hillert J and Swedish MS Registry. A Visualization and Analysis
Platform in the Swedish National MS Registry for Real-Time Data Feedback (conference paper P216)
Joint ACTRIMS-ECTRIMS Meeting 10-13 September 2014, Boston, Massachusetts USA
Jonsson L, Holmén C, Hillert J, Nilsson P, Dahle C, Feltelius N, Sveningsson A, Lycke J, Landtblom AM, Burman J, Walentin F, Martin C, Piehl F, Olsson T. A Swedish nationwide pharmacoepidemiological and genetic study (IMSE) of the long-term safety and efficacy of Natalizumab
(conference paper P221)
Joint ACTRIMS-ECTRIMS Meeting 10-13 September 2014, Boston, Massachusetts USA
Kavaliunas A, Stawiarz L, Glaser A, Hillert J. The influence of immunomodulatory treatment on the
clinical course of Multiple Sclerosis (conference paper P281)
Joint ACTRIMS-ECTRIMS Meeting 10-13 September 2014, Boston, Massachusetts USA
Frisell T, Jonsson L, Nordin N, Holmén C, Askling J, Hillert J, Piehl, Olsson T. Comparative analysis of
drop-out rates during the first year of fingolimod versus natalizumab treatment in the Swedish IMSE
registry (conference paper P314)
Joint ACTRIMS-ECTRIMS Meeting 10-13 September 2014, Boston, Massachusetts USA
Ueda P, Rafatnia F, Bäärnhielm M, Fröbom R, Korzunowicz G, Lönnerbro R, Hedström AK, Eyles D,
Olsson T, Alfredsson L. Neonatal vitamin D status and risk of multiple sclerosis.
Ann Neurol. 2014 Sep;76(3):338-46.
Westerlind H, Imrell K, Ramanujam R, Myhr KM, Celius EG, Harbo HF, Oturai AB, Hamsten A,
Alfredsson L, Olsson T, Kockum I, Koski T, Hillert J. Identity-by-descent mapping in a Scandinavian
multiple sclerosis cohort.
Eur J Hum Genet. 2014 Aug 27 [Epub ahead of print]
46 / 110
2014-2015
Briggs FB, Acuna B, Shen L, Ramsay P, Quach H, Bernstein A, Bellesis KH, Kockum IS, Hedström AK,
Alfredsson L, Olsson T, Schaefer C, Barcellos LF. Smoking and Risk of Multiple Sclerosis: Evidence of
Modification by NAT1 Variants.
Epidemiology. 2014 Jul;25(4):605-14
Gustavsen MW, Viken MK, Celius EG, Berge T, Mero IL, Berg-Hansen P, Aarseth JH, Myhr KM,
Søndergaard HB, Sellebjerg F, Oturai AB, Hillert J, Alfredsson L, Olsson T, Kockum I, Lie BA, Harbo
HF. Oligoclonal band phenotypes in MS differ in their HLA class II association, while specific KIR
ligands at HLA class I show
association to MS in general. J Neuroimmunol. 2014 Jul 6. [Epub ahead of print].
Engdahl E, Gustafsson R, Ramanujam R, Sundqvist E, Olsson T, Hillert J, Alfredsson L, Kockum I,
Fogdell-Hahn A.HLA-A∗02, gender and tobacco smoking, but not multiple sclerosis, affects the IgG
antibody response against human herpesvirus 6.
Hum Immunol. 2014 Jun;75(6):524-30.
Westerlind H, Boström I, Stawiarz L, Landtblom AM, Almqvist C, Hillert J. New data identify an
increasing sex ratio of multiple sclerosis in Sweden.
Mult Scler. 2014 May 19. Epub ahead of print
Bäärnhielm M, Olsson T, Alfredsson L. Fatty fish intake is associated with decreased occurrence of
multiple sclerosis.
Mult Scler. 2014 May;20(6):726-32.
Gyllenberg A, Piehl F, Alfredsson L, Hillert J, Bomfim IL, Padyukov L, Orho-Melander M, Lindholm E,
LandinOlsson, M, Lernmark A; The Swedish Childhood Diabetes Study Group, Aili M, Bååth LE,
Carlsson E, Edenwall H, Forsander G, Granström BW, Gustavsson I, Hanas R, Hellenberg L, Hellgren
H, Holmberg E, Hörnell H, Ivarsson
SA, Johansson C, Jonsell G, Kockum K, Lindblad B, Lindh A, Ludvigsson J, Myrdal U, Neiderud J,
Segnestam K, Sjö S, Skogsberg L, Strömberg L, Ståhle U, Thalme B, Tullus K, Tuvemo T, Wallensteen
M, Westphal O, Aman J; The Diabetes Incidence in Sweden Study Group, Arnqvist H, Björck E,
Eriksson J, Nyström L, Ohlson LO, Scherstén B,
Ostman J, Olsson T, Kockum I. Variability in the CIITA gene interacts with HLA in multiple sclerosis.
Genes Immun. 2014 Apr-May;15(3):162-7.
Boström I, Stawiarz L, Landtblom AM. Age-specific sex ratio of multiple sclerosis in the National
Swedish MS Register (SMSreg).
Mult Scler. 2014 Apr;20(4):513-4.
Hedström A, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. Reverse causality behind the association between
reproductive history and MS.
Mult Scler. 2014 Apr;20(4):406-11
Sundqvist E, Buck D, Warnke C, Albrecht E, Gieger C, Khademi M, Lima Bomfim I, Fogdell-Hahn A,
Link J, Alfredsson L, Søndergaard HB, Hillert J; International Multiple Sclerosis Genetics Consortium,
Oturai AB, Hemme B, Kockum I, Olsson T. JC Polyomavirus Infection Is Strongly Controlled by Human
Leucocyte Antigen Class II Variants.
PLoS Pathog. 2014 Apr 24;10(4)
47 / 110
2014-2015
Hedström AK, Ryner M; Fink K, Fogdell Hahn A, Alfredsson L, Olsson T, Jan Hillert J. Smoking and
risk of treatment-induced neutralizing antibodies to interferon β-1a.
Mult Scler. 2014 Apr;20(4):445-50
Landtblom AM. MS-tailored and specific documentation systems: do we need them?" (in session:
Edocumentation systems)
ECTRIMS workshop Lissabon 20140306
Westerlind H, Ramanujam R, Uvehag D, Kuja-Halkola R, Boman M, Bottai M, Lichtenstein P, Hillert J.
Modest familial risks for multiple sclerosis: a registry-based study of the population of Sweden.
Brain. 2014 Mar;137(Pt 3):770-8
Hedström AK, Lima Bomfim I, Barcellos L, Gianfrancesco M, Schaefer C, Kockum I, Olsson T,
Alfredsson L. Interaction between adolescent obesity and HLA risk genes in the etiology of multiple
sclerosis.
Neurology. 2014 Mar 11;82(10):865-72
Hedström AK, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. Alcohol as a modifiable lifestyle factor affecting
multiple sclerosis risk.
JAMA Neurol. 2014 Mar;71(3):300-5.
Sundqvist E, Bergström T , Daialhosein H , Nyström M , Sundström P , Hillert J , Alfredsson L ,
Kockum I , Olsson T Cytomegalovirus seropositivity is negatively associated with multiple sclerosis.
Mult Scler. 2014 Feb;20(2):165-73.
Per Kempe. Multiple Sclerosis in relation to sex steroid exposure.
Doktorsavhandling på Division of Obstetrics and Gynaecology, Department of Clinical and
Experimental Medicine, Faculty of Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden, 201409-11.
Linköping University Medical Dissertations No. 1415, ISBN 978-91-7519-257-4, handledare: prof. Jan
Brynhildsen, bi-handledare: prof. Mats Hammar
2013
Hedström A, Alfredsson L, Lundkvist Ryner M, Fogdell-Hahn A, Hillert J, Olsson T. Smokers run
increased risk of developing anti-natalizumab antibodies.
Mult Scler. 2013 Dec 5;20(8):1081-1085
Hedström AK, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. Smoking and multiple sclerosis susceptibility.
Eur J Epidemiol. 2013 Nov;28(11):867-74.
International Multiple Sclerosis Genetics Consortium (IMSGC), Beecham AH, Patsopoulos NA, Xifara
DK, Davis MF, Kemppinen A, Cotsapas C, Shah TS, Spencer C, Booth D, Goris A, Oturai A, Saarela J,
Fontaine B, Hemmer B, Martin C, Zipp F, D'Alfonso S, Martinelli-Boneschi F, Taylor B, Harbo HF,
Kockum I, Hillert J, Olsson T, Ban M, Oksenberg JR, Hintzen R, Barcellos LF; Wellcome Trust Case
Control Consortium 2 (WTCCC2); International IBD Genetics Consortium (IIBDGC), Agliardi C,
Alfredsson L, Alizadeh M, Anderson C, Andrews R, Søndergaard HB, Baker A, Band G, Baranzini SE,
48 / 110
2014-2015
Barizzone N, Barrett J, Bellenguez C, Bergamaschi L, Bernardinelli L, Berthele A, Biberacher V, Binder
TM, Blackburn H, Bomfim IL, Brambilla P, Broadley S, Brochet B, Brundin L, Buck D, Butzkueven H,
Caillier SJ, Camu W, Carpentier W, Cavalla P, Celius EG, Coman I, Comi G, Corrado L, Cosemans L,
Cournu-Rebeix I, Cree BA, Cusi D, Damotte V, Defer G, Delgado SR, Deloukas P, di Sapio A, Dilthey AT,
Donnelly P, Dubois B, Duddy M, Edkins S, Elovaara I, Esposito F, Evangelou N, Fiddes B, Field J,
Franke A, Freeman C, Frohlich IY, Galimberti D, Gieger C, Gourraud PA, Graetz C, Graham A,
Grummel V, Guaschino C, Hadjixenofontos A, Hakonarson H, Halfpenny C, Hall G, Hall P, Hamsten A,
Harley J, Harrower T, Hawkins C, Hellenthal G, Hillier C, Hobart J, Hoshi M, Hunt SE, Jagodic M,
Jelčić I, Jochim A, Kendall B, Kermode A, Kilpatrick T, Koivisto K, Konidari I, Korn T, Kronsbein H,
Langford C, Larsson M, Lathrop M, Lebrun-Frenay C, Lechner-Scott J, Lee MH, Leone MA, Leppä V,
Liberatore G, Lie BA, Lill CM, Lindén M, Link J, Luessi F, Lycke J, Macciardi F, Männistö S, Manrique
CP, Martin R, Martinelli V, Mason D, Mazibrada G, McCabe C, Mero IL, Mescheriakova J, Moutsianas
L, Myhr KM, Nagels G, Nicholas R, Nilsson P, Piehl F, Pirinen M, Price SE, Quach H, Reunanen M,
Robberecht W, Robertson NP, Rodegher M, Rog D, Salvetti M, Schnetz-Boutaud NC, Sellebjerg F,
Selter RC, Schaefer C, Shaunak S, Shen L, Shields S, Siffrin V, Slee M, Sorensen PS, Sorosina M,
Sospedra M, Spurkland A, Strange A, Sundqvist E, Thijs V, Thorpe J, Ticca A, Tienari P, van Duijn C,
Visser EM, Vucic S, Westerlind H, Wiley JS, Wilkins A, Wilson JF, Winkelmann J, Zajicek J, Zindler E,
Haines JL, Pericak-Vance MA, Ivinson AJ, Stewart G, Hafler D, Hauser SL, Compston A, McVean G, De
Jager P, Sawcer SJ, McCauley JL. Analysis of immune-related loci identifies 48 new susceptibility
variants for multiple sclerosis.
Nat Genet. 2013 Nov;45(11):1353-60.
Wickström A, Nyström J, Svenningsson A. Improved ability to work after one year of natalizumab
treatment in multiple sclerosis. Analysis of disease-specific and work-related factors that influence the
effect of treatment.
Multiple Sclerosis. 2013 Apr;19(5):622-30.
Boström I, Stawiarz L, Landtblom AM. Sex ratio of multiple sclerosis in the National Swedish MS
Register (SMSreg).
Mult Scler. 2013 Jan;19(1):46-52
Hedström AK, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. Nicotine might have a protective effect in the etiology
of multiple sclerosis.
Mult Scler. 2013 Jul;19(8):1009-13
Flensner G, Landtblom AM, Söderhamn O, Ek AC. Work capacity and health-related quality of life
among individuals with multiple sclerosis reduced by fatigue: a cross-sectional study.
BMC Public Health. 2013 Mar 15;13:224
Tedeholm H, Lycke J, Skoog B, Lisovskaja V, Hillert J, Dahle C, Fagius J, Fredrikson S, Landtblom AM,
Malmeström C, Martin C, Piehl F, Runmarker B, Stawiarz L, Vrethem M, Nerman O, Andersen O. Time
to secondary progression in patients with multiple sclerosis who were treated with first generation
immunomodulating drugs.
Mult Scler. 2013 May;19(6):765-74
Hedström A, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. Exposure to anaesthetic agents does not affect MS risk.
Eur J Neurol. 2013 May;20(5):735-9
49 / 110
2014-2015
Hedström A, Hillert J, Olsson, Alfredsson L. Nicotine might have a preventive effect in the etiology of
multiple sclerosis.
Mult Scler. 2013 Jul;19(8):1009-13
G Bergendal, J Martola, L Stawiarz, M Kristoffersen-Wiberg, S Fredrikson, O Almkvist. Callosal atrophy
in multiple sclerosis is related to cognitive speed.
Acta Neurologica Scandinavica, 2013 Apr;127(4):281-9.
Mero IL Gustavsen MW, Sather HS, Flåm ST, Söndergaard HB, Jensen PEH Berge T, Bjölgerud A,
Muggerud A, Aaarseth JH, Myhr KM, Celius EG, Sellebjerg F, Hillert J, Alfredsson L, Olsson T,Oturai
AB, Kockum I,Lie BA, Kulle B, Harbo HF. Oligoclonal band status in Scandinavian multiple sclerosis
patients is associated with specific
genetic risk alleles.
Plos One PLoS One. 2013;8(3)
Lundström W, Highfill S, Walsh STR, Beq S,Morse E, Kockum I, Alfredsson L, Olsson T, Hillert J,
Mckall CL. Soluble IL7Rα Potentiates IL-7 Bioactivity and Promotes Autoimmunity.
PNAS. 2013 Apr 22
International Multiple Sclerosis Genetics Consortium (IMSGC), Sergio E. Baranzini, Pouya
Khankhanian, Nikolaos A. Patsopoulos, Michael Li, Jim Stankovich, Chris Cotsapas, Helle Bach
Søndergaard, Maria Ban, Nadia Barizzone, Laura Bergamaschi, David Booth, Dorothea Buck, Paola
Cavalla, Elisabeth G. Celius, Manuel
Comabella, Giancarlo Comi, Alastair Compston, Isabelle Cournu-Rebeix, Sandra D’alfonso, Vincent
Damotte, Lennox Din, Bénédicte Dubois, Irina Elovaara, Federica Esposito, Bertrand Fontaine, Andre
Franke, An Goris, Pierre-Antoine Gourraud, Christiane Graetz, Franca R. Guerini, Léna Guillot-Noel,
David Hafler, Hakon
Hakonarson, Per Hall, Anders Hamsten, Hanne F. Harbo, Bernhard Hemmer, Jan Hillert, Anu
Kemppinen, Ingrid Kockum, Keijo Koivisto, Malin Larsson, Mark Lathrop, Maurizio Leone, Christina
M. Lill, Fabio Macciardi, Roland Martin, Vittorio Martinelli, Filippo Martinelli-Boneschi, Jacob L.
McCauley, Kjell-Morten Myhr, Paola Naldi,
Tomas Olsson, Annette Oturai, Margaret A. Pericak-Vance, Franco Perla, Mauri Reunanen, Janna
Saarela, Safa Saker-Delye, Marco Salvetti, Finn Sellebjerg, Per Soelberg Sørensen, Anne Spurkland,
Graeme Stewart, Bruce Taylor, Pentti Tienari, Juliane Winkelmann, Wellcome Trust Case Control
Consortium 2,1 Frauke Zipp, Adrian J. Ivinson, Jonathan L. Haines, Stephen Sawcer, Philip DeJager,
Stephen L. Hauser, and Jorge R. Oksenberg; Network-Based Multiple Sclerosis Pathway Analysis with
GWAS Data from 15,000 Cases and 30,000 Controls.
Am J Hum Genet. 2013 May 22.
Leone MA, Barizzone N, Esposito F, Lucenti A, Harbo HF, Goris A, Kockum I, Oturai AB, Celius EG,
Mero IL, Dubois B, Olsson T, Søndergaard HB, Cusi D, Lupoli S, Andreassen BK; International Multiple
Sclerosis Genetics Consortium; Wellcome Trust Case Control Consortium 2, Myhr KM, Guerini FR;
PROGEMUS Group; PROGRESSO
Group, Comi G, Martinelli-Boneschi F, D'Alfonso S. Association of Genetic Markers with CSF
Oligoclonal Bands in Multiple Sclerosis Patients.
PLoS One. 2013 Jun 13;8(6)
50 / 110
2014-2015
Tedeholm H, Skoog B, Runmarker B, Odén A, Andersen O: Factors determining the risk of conversion
to secondary progressive multiple sclerosis.
Poster at the ECTRIMS Meeting 2013. Mult. Scler 2013;19:S1:358.
2012
Andersen O. From the Gothenburg cohort to the Swedish multiple sclerosis registry.
Acta Neurol Scand 2012;195:13-19.
Roshanisefat H, Bahmanyar S, Hillert J, Olsson T, Montgomery S. Shared genetic factors may not
explain the raised risk of comorbid inflammatory diseases in multiple sclerosis.
Mult Scler. 2012 Oct;18(10):1430-6
Mellergård J, Tisell A, Dahlqvist Leinhard O, Blystad I, Landtblom AM, Blennow K, Olsson B, Dahle C,
Ernerudh J, Lundberg P, Vrethem M. Association between change in normal appearing white matter
metabolites and intrathecal inflammation in natalizumab-treated multiple sclerosis.
PLoS One. 2012;7(9)
Sundquist E, Sundström P, Linden M, Hedström AK, Aloisi F, Hillert J, Kockum I, Alfredsson L, Olsson
T. Lack of replication of interaction between EBNA1 IgGAb and smoking in the risk for multiples
sclerosis.
Neurology, 2012 Sep 25;79(13):1363-8.
Link J, Kockum I, Lorentzen AR, Lie BA, Celius EG, Westerlind H, Schaffer M, Alfredsson L, Olsson T,
Brynedal B, Harbo HF, Hillert J. Importance of Human Leukocyte Antigen (HLA) class I and II Alleles
on the Risk of Multiple Sclerosis.
Plos One 2012;7(5)
Malmeström C, Gillett A, Jernås M, Khademi M, Axelsson M, Kockum I, Mattsson N,Zetterberg H,
Blennow K, Alfredsson L, Wadenvik H, Lycke J, Olsson T, Olsson B. Serum levels of LIGHT in multiple
sclerosis.
Multiple Sclerosis Journal, on line 4 oct 2012
Lindén M, Khademi M, Lima Bomfim I, Piehl F, Jagodic M, Kockum I, Olsson T. Multiple sclerosis risk
genotypes correlate with an elevated cerebrospinal fluid level of the suggested prognostic marker
CXCL13.
Mult Scler. 2012 Nov 22
Ahlgren C, Odén A, Lycke J. A nationwide survey of the prevalence of multiple sclerosis in immigrant
populations of Sweden.
Mult Scler. 2012 Aug;18(8):1099-107.
Karrenbauer VD, Prejs R, Masterman T, Hillert J, Glaser A, Imrell K. Impact of cerebrospinal-fluid
oligoclonal immunoglobulin bands and HLA-DRB1 risk alleles on brain magnetic-resonance-imaging
lesion load in Swedish multiple sclerosis patients.
J Neuroimmunol. 2012 Sep 8.
51 / 110
2014-2015
Bäärnhielm M, Hedström AK, Kockum I, Sundqvist E, Gustafsson S, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L.
Sunlight is associated with decreased multiple sclerosis risk: no interaction with human leukocyte
antigen-DRB1*15
European Journal of Neurology, Vol19, Issue 7, pages 955–962, July 2012.
Sundqvist E, Sundström P, Linden M, Hedström AK, Aloisi F, Hillert J, Alfredsson L, Kockum I, Olsson
T, EpsteinBarr virus and multiple sclerosis: interaction with HLA.
Genes Immun. 2012 Jan;13(1):14-20.
Carolina Havervall, Department of Neurochemistry, Stockholm University and Centrum for Molecular
Medicin (CMM), Karolinska Institutet. Biomarkers and Genetics in Multiple Sclerosis (MS) and MS-like
disease.
Master Thesis in Neurogenetics, May 2012, handledare: Fredrik Piehl (KI), Mohsen Khademi (KI) and
Kerstin Iverfeldf (SU)
Mahsa Fatahi, School of Technology and Health, Royal Institute of Technology (KTH) and Medical
Imaging Laboratory (SMILE) at Karolinska University Hospital-Huddinge, Stockholm. Progression of
Multiple Sclerosis
related atrophy, evaluated by MRI-based volumetric method.
Master Thesis in Medical Imaging, Feb 2012, handledare: Leszek Stawiarz (KI), Eva Örndahl (KS)
Skoog B, Tedeholm H, Runmarker B, Odén A, Andersen O: A new method to identify multiple sclerosis
with a high risk of secondary progression.
Poster at the ECTRIMS congress 2012. Mult Scler. 2012:18:S2;91.
Skoog B, Tedeholm H, Runmarker B, Odén A, Andersen O. A method to identify periods with a high
risk of secondary progression in multiple sclerosis.
Short communication at the EFNS congress 2012. European J. Neurol. 2012;19, supplement 1:29.
Ahlgren Cecilia, Först nationella prevalensen av MS i Sverige
Neurologi, nr 2, 2012, sid 36-39.
Lycke Jan, MS prevalens i Sverige betydligt högre än förväntat
Best Practice nr 10 maj 2012, sid 16-19
2011
Lindén M, Nohra R, Sundqvist E, Khademi M, Hillert J, Alfredsson L, Olsson T, Kockum I. No evidence
of IL21 association with multiple sclerosis in a Swedish population.
Tissue Antigens. 2011 Oct;78(4):271-4
Søndergaard HB, Sellebjerg F, Hillert J, Olsson T, Kockum I, Lindén M, Mero IL, Myhr KM, Celius EG,
Harbo HF, Christensen JR, Börnsen L, Sørensen PS, Oturai AB. Alterations in KLRB1 gene expression
and a Scandinavian multiple sclerosis association study of the KLRB1 SNP rs4763655.
Eur J Hum Genet. 2011 Oct;19(10):1100-3.
Burman J, Raininko R, Fagius J. Bilateral and recurrent optic neuritis in multiple sclerosis.
Acta Neurol Scand 2011 Mar;123(3):207-10
52 / 110
2014-2015
Hedström AK, Sundqvist E, Bäärnhielm M, Hillert J, Kockum I, Olsson T, Alfredsson L. Smoking and
two HLA genes interact to increase the risk for multiple sclerosis.
Brain 2011, 134, 653-664.
Piehl F, Holmen C, Hillert J, Olsson T. Swedish natalizumab (Tysabri) surveillance study.
Neurol Sci. 2011 Jan;31 Suppl 3:289-93
International Multiple Sclerosis Genetics Consortium; Wellcome Trust Case Control Consortium 2,
Sawcer S, Hellenthal G, Pirinen M, Spencer CC, Patsopoulos NA, Moutsianas L, Dilthey A, Su Z,
Freeman C, Hunt SE, Edkins S, Gray E, Booth DR, Potter SC, Goris A, Band G, Oturai AB, Strange A,
Saarela J, Bellenguez C, Fontaine B,
Gillman M, Hemmer B, Gwilliam R, Zipp F, Jayakumar A, Martin R, Leslie S, Hawkins S, Giannoulatou
E, D'alfonso S, Blackburn H, Boneschi FM, Liddle J, Harbo HF, Perez ML, Spurkland A, Waller MJ,
Mycko MP, Ricketts M, Comabella M, Hammond N, Kockum I, McCann OT, Ban M, Whittaker P,
Kemppinen A, Weston P, Hawkins C, Widaa S, Zajicek J, Dronov S, Robertson N, Bumpstead SJ,
Barcellos LF, Ravindrarajah R, Abraham R, Alfredsson L, Ardlie K, Aubin C, Baker A, Baker K,
Baranzini SE, Bergamaschi L, Bergamaschi R, Bernstein A, Berthele A, Boggild M, Bradfield JP, Brassat
D, Broadley SA, Buck D, Butzkueven H, Capra R, Carroll WM, Cavalla P, Celius EG, Cepok S, Chiavacci
R, Clerget-Darpoux F, Clysters K, Comi G, Cossburn M, Cournu-Rebeix I, Cox MB, Cozen W, Cree BA,
Cross AH, Cusi D, Daly MJ, Davis E, de Bakker PI, Debouverie M, D'hooghe MB, Dixon K, Dobosi R,
Dubois B, Ellinghaus D, Elovaara I, Esposito F, Fontenille C, Foote S, Franke A, Galimberti D, Ghezzi A,
Glessner J, Gomez R, Gout O, Graham C, Grant SF, Guerini FR, Hakonarson H, Hall P, Hamsten A,
Hartung HP, Heard RN, Heath S, Hobart J, Hoshi M, Infante-Duarte C, Ingram G, Ingram W, Islam T,
Jagodic M, Kabesch M, Kermode AG, Kilpatrick TJ, Kim C, Klopp N, Koivisto K, Larsson M, Lathrop M,
Lechner-Scott JS, Leone MA, Leppä V, Liljedahl U, Bomfim IL, Lincoln RR, Link J, Liu J, Lorentzen
AR, Lupoli S, Macciardi F, Mack T, Marriott M, Martinelli V, Mason D, McCauley JL, Mentch F, Mero
IL, Mihalova T, Montalban X, Mottershead J, Myhr KM, Naldi P, Ollier W, Page A, Palotie A, Pelletier J,
Piccio L, Pickersgill T, Piehl F, Pobywajlo S, Quach HL, Ramsay PP, Reunanen M, Reynolds R, Rioux
JD, Rodegher M, Roesner S, Rubio JP, Rückert IM, Salvetti M, Salvi E, Santaniello A, Schaefer CA,
Schreiber S, Schulze C, Scott RJ, Sellebjerg F, Selmaj KW, Sexton D, Shen L, Simms- Acuna B,
Skidmore S, Sleiman PM, Smestad C, Sørensen PS, Søndergaard HB, Stankovich J, Strange RC,
Sulonen AM, Sundqvist E, Syvänen AC, Taddeo F, Taylor B, Blackwell JM, Tienari P, Bramon E,
Tourbah A, Brown MA, Tronczynska E, Casas JP, Tubridy N, Corvin A, Vickery J, Jankowski J,
Villoslada P, Markus HS, Wang K, Mathew CG, Wason J, Palmer CN, Wichmann HE, Plomin R,
Willoughby E, Rautanen A, Winkelmann J, Wittig M, Trembath RC, Yaouanq J, Viswanathan AC,
Zhang H, Wood NW, Zuvich R, Deloukas P, Langford C, Duncanson A, Oksenberg JR, Pericak-Vance
MA, Haines JL, Olsson T, Hillert J, Ivinson AJ, De Jager PL, Peltonen L, Stewart GJ,
Hafler DA, Hauser SL, McVean G, Donnelly P, Compston A. Genetic risk and a primary role for cellmediated immune mechanisms in multiple sclerosis.
Nature. 2011 Aug 10;476(7359):214-9
Gunnarsson M, Malmeström C, Axelsson M, Sundström P, Dahle C, Vrethem M, Olsson T, Piehl F,
Norgren N, Rosengren L, Svenningsson A, Lycke J. Axonal damage in multiple sclerosis is markedly
reduced by natalizumab treatment.
Annals of Neurology, 2011, 69, 83-89.
53 / 110
2014-2015
Björkhem I, Lövgren-Sandblom A Piehl F, Khademi M, Pettersson H. Leoni V, Olsson T,Diczfaluzy U.
High levels of 15-oxygenated steroids in circulation of patients with multiple sclerosis. Facts or fiction.
J Lipid Res. 2011;52:170-4.
Khademi M, Kockum I, Andersson ML, Iacobaeus E, Brundin L, Sellebjerg F, Hillert J, Piehl F, Olsson
T. Cerebrospinal fluid CXCL13 in multiple sclerosis: a suggestive prognostic marker for the disease
course.
Mult Scler. 2011,17, 335-343.
Börnsen L, Khademi M, Olsson T, Sørensen PS, Sellebjerg F. Osteopontin concentrations are increased
in cerebrospinal fluid during attacks of multiple sclerosis Mult Scler. 2011, 17, 32-42.
Holmen C, Piehl F, Hillert J, Fogdell-Hahn A Lundqvist M, Karlberg E, Nilsson P, Dahle C, Feltelius N,
Svenningsson A, Lycke J, Olsson T. A Swedish national post-marketing surveillance study of
natalizumab treatment in multiple sclerosis.
Multiple Sclerosis, Jan2011
Sundqvist E, Sundström P, Linden M, Hedström AK, Aloisi F, Hillert J, Alfredsson L, Kockum I, Olsson
T, EBV, infectious mononucleosis and Multiple Sclerosis: association with disease and interaction with
HLA.
Genes and Immunity, 2011 Jul 21.
Lindén M, Nohra R, Sundqvist E, Khademi M, Hillert J, Alfredsson L, Olsson T, Kockum I. No evidence
of IL21 association with multiple sclerosis in a Swedish population.
Tissue Antigens. 2011 Jul 8
Søndergaard HB, Sellebjerg F, Hillert J, Olsson T, Kockum I, Lindén M, Mero IL, Myhr KM, Celius EG,
Harbo HF, Christensen JR, Börnsen L, Sørensen PS, Oturai AB. Alterations in KLRB1 gene expression
and a Scandinavian
multiple sclerosis association study of the KLRB1 SNP rs4763655.
Eur J Hum Genet. 2011 May 25
Iacobaeus E, Amoudruz P, Ström M, Khademi M, Brundin L, Hillert J, Kockum I, Malmström V, Olsson
T, Tham E, Piehl F. The expression of VEGF-A is down regulated in peripheral blood mononuclear cells
of patients with secondary progressive multiple sclerosis.
PLoS One. 2011 May 6;6(5):e19138.
International Multiple Sclerosis Genetics Consortium. The genetic association of variants in CD6,
TNFRSF1A and IRF8 to multiple sclerosis: a multicenter case-control study.
PLoS One. 2011 Apr 28;6(4):e18813.
Hedström AK, Bäärnhielm M, Olsson T#, Alfredsson L#. Exposure to environmental tobacco smoke is
associated with increased risk for multiple sclerosis.
Mult Scler. 2011 Jul;17(7):788-93.#equal contribution.
54 / 110
2014-2015
Hedström, AK, Åkerstedt T, Olsson T#, Alfredsson L# Shift work at young age is associated with
increased risk for Multiple Sclerosis. Annals of Neurology, in press, #equal contribution. Roshanisefat
H, Bahmanyar S, Hillert J, Olsson T, Montgomery SM. Appendicectomy and multiple sclerosis risk.
Eur J Neurol. 2011 Apr;18(4):667-9
Virpi Leppä, Ida Surakka, Pentti J. Tienari, Irina Elovaara, Alastair Compston, Stephen Sawcer, Neil
Robertson, Philip De Jager, Cristin Aubin, David A. Hafler, Annette Bang Oturai, Helle Bach
Søndergaard, Finn Sellebjerg, Per Soelberg Sørensen, Bernhard Hemmer, Sabine Cepok, Juliane
Winkelmann, Heinz-Erich Wichmann, Manuel
Comabella, Marta Fernández, Xavier Montalban, Tomas Olsson, I Kockum, Jan Hillert, Lars
Alfredsson, An Goris, Bénédicte Dubois, Inger-Lise Mero, Cathrine Smestad, Elisabeth G. Celius,
Hanne F. Harbo, Sandra D’Alfonso, Laura Bergamaschi, Maurizio Leone, Giovanni Ristori, Ludwig
Kappos, Stephen L Hauser, Isabelle CournuRebeix,
Bertrand Fontaine, Steven Boonen, Chris Polman, Aarno Palotie, Leena Peltonen, and Janna Saarela ,
The Genetic Association of Variants in CD6, TNFRSF1A and IRF8 to Multiple Sclerosis: a Multicenter
CaseControl Study The International Multiple Sclerosis Genetics Consortium
PLoS One. 2011 Apr 28;6(4).
Ahlgren C, Odén A, Lycke J. High nationwide prevalence of multiple sclerosis in Sweden.
Mult Scler. 2011 Aug;17(8):901-8.
2010
Holmqvist P, Hammar M, Landtblom AM, Brynhildsen J. Age at onset of multiple sclerosis is correlated
to use of combined oral contraconceptives and childbirth before diagnosis.
Fertil Steril 2010 Aug 27 Epub ahead of print
Holmqvist P, Hammar M, Landtblom AM, Brynhildsen J. Symptoms of multiple sclerosis in women in
relation to cyclical hormone changes.
Eur J Contracept Reprod health Care 2009; 14(5):365-70.
Rangsjö, Johansson, Ahlin, Landtblom, Österberg. Att använda SMSreg för riktad lokal analys av
användningen av bromsmediciner (Lasarettet i Motala). Utsökning av par med hög EDSS och 0 skov
under 2 år som underlag för seponering av dyrbara immunomodulerande bromsmediciner.
Accepterat abstract Kvalitetsregisterdagarna i Örebro 12-14 Okt 2010.
Burman J, Raininko R, Fagius J. Bilateral and recurrent opticneuritis in multiple sclerosis.
Acta Neurol Scand, published on-line June 2010
Lundkvist M, Greiner E, Hillert J, Fogdell-Hahn A. Multiple sclerosis patients lacking oligoclonal bands
in the cerebrospinal fluid are less likely to develop neutralizing antibodies against interferon beta.
Mult Scler July 2010 vol. 16 no. 7 796-800
Karlberg E, Lundkvist M, Jungedal R, Hillert J, Fogdell-Hahn A. Formation of anti-natalizumab
antibodies in natalizumab-treated multiple sclerosis patients.
Abstract, SSI Tallinn, Estonia, 2010, ECTRIMS Gothenburg 2010
55 / 110
2014-2015
Jungedal R, Lundkvist M, Karlberg E, Hillert J, Fogdell-Hahn A. Neutralizing Antibodies against IFNβ
– An Update from 2009.
Abstract, SSI Tallinn, Estonia, 2010, ECTRIMS Gothenburg 2010
Lundkvist M, Hillert J, Fogdell-Hahn A. Development of Neutralizing Antibodies against Interferon
Beta does not Increase the Risk of Developing Antibodies against Natalizumab in Patients with Multiple
Sclerosis.
Abstract, SSI Tallinn, Estonia, 2010, ECTRIMS Gothenburg 2010
Holmén C, Piehl F, Hillert J, Olsson T. The “Immunomodulation and Multiple Sclerosis Epidemiology”
(IMSE) study; A Swedish nationwide pharmaco-epidemiological and genetic study focused on longterm safety and efficacy of natalizumab (Tysabri).
Abstract, ECTRIMS Gothenburg 2010
Kai-Larsen K, Nordin N, Hedström A, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. EIMS; an epidemiologic
investigation of risk factors for multiple sclerosis.
Abstract, ECTRIMS Gothenburg 2010
Lycke K, Alfredsson L, Olsson T, Hillert J. From patient registry to Biobank - high participation in a
nationwide survey of genes and environment in multiple sclerosis (GEMS study).
Abstract, ECTRIMS Gothenburg 2010
Salzer J, Svenningsson A, Sundström P. Season of Birth and Multiple Sclerosis in Sweden.
Acta Neurol Scand. 2010 Jul;122(1):70-3.
Salzer J, Svenningsson A, Sundström P. Neurofilament light as a prognostic marker in multiple
sclerosis.
Mult Scler. 2010 Mar;16(3):287-92.
Martola J, Bergström J, Fredrikson S, Stawiarz L, Hillert J, Zhang Y, Flodmark O, Lilja A, Ekbom A,
Aspelin P, Kristoffersen Wiberg M. A longitudinal observational study of brain atrophy rate reflecting
four decades of multiple sclerosis: a comparison of serial 1 D, 2 D and volumetric measurements from
MRI-images.
Neuroradiology. 2010 Feb;52(2):109-17
Carolina Havervall, Södertörns högskola/Institutionen för livsvetenskaper, CXCL13: A Prognostic
Marker in Multiple Sclerosis.
Kandidatuppsats i biovetenskap på Karolinska Institutet 2010, handledare Fredrik Piehl
2009
Hedström AK, Bäärnhielm M, Olsson T, Alfredsson L. Tobacco smoking, but not Swedish snuff use,
increases the risk of multiple sclerosis.
Neurology 2009 Sep 1;73(9):696-701.
Martola J, Stawiarz L, Fredrikson S, Hillert J, Bergstrom J, Flodmark O, Aspelin P, Kristoffersen
Wiberg M. OneDimensional-Ratio Measures of Atrophy Progression in Multiple Sclerosis as Evaluated
by Longitudinal Magnetic Resonance Imaging.
56 / 110
2014-2015
Acta Radiol. 2009 Jul 28:1-9.
Bahmanyar S, Montgomery SM, Hillert J, Ekbom A, Olsson T. Cancer risk among patients with
multiple sclerosis and their parents.
Neurology 2009 Mar 31;72(13):1170-7.
Holmén C, Piehl F, Hillert J, Olsson T. The “Immunomodulation and Multiple Sclerosis Epidemiology”
(IMSE) study; A Swedish nationwide pharmaco-epidemiological and genetic study focused on longterm safety and efficacy of natalizumab (Tysabri).
Abstract, ECTRIMS in Düsseldorf 2009
Eva J. Greiner, Jan Hillert and the Swedish MS Registry. Effects of mitoxantrone treatment on different
multiple sclerosis courses as documented in the Swedish multiple sclerosis registry.
Abstract, ECTRIMS in Düsseldorf 2009
Lundkvist M, Fogdell-Hahn A, Hillert J. Multiple sclerosis patients lacking antibodies in cerebrospinal
fluid are less likely to develop neutralizing antibodies against interferon-beta.” publiceras i ett
supplement till tidskriften
Abstract ECTRIMS 2009, publiceras i ett supplement till tidskriften Multiple Sclerosis september
2009
Karin Eliaeson, IVL, Marcus Liljeberg, IVL, Anders Björk, IVL, Ingrid Kockum, KI, Alasdair Skelton,
SU, Eva-Jirner Lindström, SGU. Relationships of geochemistry and multiple sclerosis
IVL Svenska Miljöinstitutets rapport, B1824 December 2009
2008
Thangarajh M, Gomez-Rial J, Hedström AK, Hillert J, Alvarez-Cermeño JC, Masterman T, Villar LM .
Lipid-specific immunoglobulin M in CSF predicts adverse long-term outcome in multiple sclerosis.
Mult Scler. 2008 Nov;14(9):1208-13.
Flensner G, Ek AC, Landtblom AM, Söderhamn O. Fatigue in relation to perceived health: people with
multiple sclerosis compared with people in the general population.
Scand J Caring Sci. 2008 Sep;22(3):391-400.
Kobelt G, Berg J, Lindgren P, Jonsson B, Stawiarz L, Hillert J. Modeling the Cost-Effectiveness of a
New Treatment for MS (natalizumab) compared to Current Standard Practice in Sweden (An indirect
comparison of a clinical trial with natalizumab with data from the Swedish MS Registry).
Multiple Sclerosis, 2008 Jun;14(5):679-9
Martola J, Stawiarz L, Fredrikson S, Hillert J, Bergström J, Flodmark O, Aspelin P, Kristoffersen
Wiberg M. Rate of ventricular enlargement in multiple sclerosis: a nine-year multiple resonance
imaging follow-up study.
Acta Radiologica, 2008 Jun;49(5):570-9
Rikard Carlsson, apoteksstuderande, examensarbete: Evaluation of the first year of natalizumab
treatment of MS: a retrospective study at the MS Center, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg.
Master Thesis in Pharmacy 2008, handledare Jan Lycke
57 / 110
2014-2015
Kristina Yilmaz, apoteksstuderande, examensarbete: Multiple sclerosis treatment with mitoxantrone: A
retrospective study of patient selection, efficacy, and safety at the Department of Neurology,
Sahlgrenska University Hospital.
Master Thesis in Pharmacy 2008, handledare Jan Lycke
Jenny Silversparre, apoteksstuderande, examensarbete: Treatment of multiple sclerosis with interferon
beta: a retrospective study of the risk to develop neutralizing antibodies.
Master Thesis in Pharmacy 2008, handledare Jan Lycke
2007
Tedeholm H, Skoog B, Hillert J, Runmarker B, Stawiarz L, Andersen O.
Att optimera historiska kontroller. Utvärdering av långtidseffekter av MS-behandling med "virtual
placebo". En studie av MS naturalförlopp.
Läkartidningen. 2007 May 30-Jun 3;104(22):1684-8
Smestad C, Brynedal B, Jonasdottir G, Lorentzen AR, Masterman T, Akesson E, Spurkland A, Lie BA,
Palmgren J, Celius EG, Hillert J, Harbo HF. The impact of HLA-A and -DRB1 on age at onset, disease
course and severity in Scandinavian multiple sclerosis patients.
Eur J Neurol. 2007 Aug;14(8):835-40.
Lundmark F, Salter H, Hillert J. An association study of two functional promotor polymorphisms in the
myeloperoxidase (MPO) gene in multiple sclerosis.
Mult Scler. 2007 Jul;13(6):697-700
Nilsagård Y, Fedeli C, Gunnarsson L-G, Denison E. Clinical relevance using timed walk tests and 'timed
up and go' testing in persons with Multiple Sclerosis. Reprocucibility, correlations, and smallest
percentage to detect genuine change.
Physiotherapy Research International 2007;12(2): 105-114.
Martola J, Stawiarz L, Fredrikson S, Hillert J, Bergström J, Flodmark O, Kristoffersen-Wiberg M.
Progression of non-age related callosal brain atrophy in multiple sclerosis. A nine years longitudinal
MRI study representing four decades of disease development.
J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2007 Apr; 78(4):375-80.
Nilsagård Y, Gunnarsson L-G, Deinsion E. Self-perceived limitations of gait in persons with Multiple
Sclerosis.
Advances in Physiotherapy 2007; 9(3):136-143.
2006
Imrell K, Landtblom AM, Hillert J, Masterman T. Multiple sclerosis with and without CSF bands:
Clinically indistinguishable but i mmunogenetically distinct.
Neurology (2006) 67:1062-4.
Holmqvist P, Wallberg M, Hammar M, Landtblom AM, Brynhildsen J. Symptoms of multiple sclerosis
in women in relation to sex steroid exposure.
Maturitas. 2006 May 20;54(2):149-53.
58 / 110
2014-2015
Nilsagård Y, Denison E, Gunnarsson L-G. Evaluation of a single session with cooling garment for
persons with multiple sclerosis - a randomized trial.
Disability and Rehabilitation 2006;1(4):225-233.
2005
Flensner G., Ek A-C., Söderhamn O. Reliability and validity of the Swedish version of the Fatigue
Impact scale (FIS).
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 2005, 12: 170-180.
Flensner G. Fatigue in individuals with Multiple Sclerosis. Lived experiences and perceived impact in
daily life. Linköping University, Medical Dissertation No 917, Department of Medicine and Care,
Division of Nursing
Science, Faculty of Health Sciences, Linköping University, 2005.
En beskrivning av SMS-registret finns i den nya upplagan av ” Multipel skleros - Metodpärm” som
tryckts i en första upplaga på ett par hundra exemplar och som nu 2005 finns tillgänglig på Svenska
MS-Sällskapets hemsida.
2004
Landtblom AM, Flensner G, Callander M, Stawiarz L. The Swedish MS registry points out an important
clinical problem: physical and psychological fatigue is a main symptom in multiple sclerosis.
Läkartidningen. 2004 Oct 28; 101(44):3456-7.
Inger Boström, sjuksköterska, Kristinehamn ”Är Värmland ett högriskområde för multipel skleros?”.
Magisterarbete som lagts fram 20 Sept. 2004, Nordiska Vårdhögskolan, Göteborg. Handledare AM
Landtblom, Max Petzold.
Khademi M, Illes Z, Gielen AW, Marta M, Takazawa N, Baecher-Allan C, Brundin L, Hannerz J, Martin
C, Harris RA, Hafler DA, Kuchroo VK, Olsson T, Piehl F, Wallström E. T Cell Ig- and mucin-domaincontaining molecule-3 (TIM-3) and TIM-1 molecules are differentially expressed on human Th1 and
Th2 cells and in cerebrospinal fluid-derived mononuclear cells in multiple sclerosis.
J Immunol. 2004 Jun 1;172(11):7169-76.
Guggenmos J, Schubart AS, Ogg S, Andersson M, Olsson T, Mather IH, Linington C. Antibody crossreactivity between myelin oligodendrocyte glycoprotein and the milk protein butyrophilin in multiple
sclerosis.
J Immunol. 2004 Jan 1;172(1):661-8.
2003
Data ur SMS-registret diskuterades i två debattartiklar i läkartidningen våren 2003 av Jan Fagius
respektive Jan Hillert. ”Sjukdomsmodifierande behandling mot MS - framsteg med komplikationer”
(jämte)
Replik: ”Problemet är underbehandlingen!” av Jan Hillert (deb) 2003 nr 13 sid 1164-8.
Maria Turesson, med. kand., uppsats ”Evidens-baserad Interferon-behandling i teori och praktik”.
Redovisades den 2/6 2003 (SMS-registret var delvis använt för att undersöka hur neurolog
mottagning i Lund följer Läkemedelsverkets rekommendationer för interferon-behandling).
59 / 110
2014-2015
Gielen A, Khademi M, Muhallab S, Olsson T, Piehl F. Increased brain-derived neurotrophic factor
expression in white blood cells of relapsing-remitting multiple sclerosis patients.
Scand J Immunol. 2003 May;57(5):493-7.
Danilov AI, Andersson M, Bavand N, Wiklund NP, Olsson T, Brundin L. Nitric oxide metabolite
determinations reveal continuous inflammation in multiple sclerosis.
J Neuroimmunol. 2003 Mar; 136(1-2):112-8.
60 / 110
2014-2015
Parkinsons sjukdom
61 / 110
2014-2015
Parkinsons sjukdom
Bakgrund och syfte
Bakgrund
Minst 20 000 svenska lider av Parkinsons sjukdom (PS). 1 % av alla svenska över 65 år
har PS. PS är en handikappande sjukdom där det saknas botande eller bromsande
medicin men där det finns en rad olika symtomlindrande terapier, varav flera så
kallade avancerade behandlingar, I första hand L-dopa/carbidopa- och apomorfin,
infusion med bärbara pumpar och djupelektrodsstimulering, vilka alla har gynnsamma
effekter på livskvaliteten, men som är kostsamma. PS kostar samhället 2,6 miljard kr
årligen varav terapikostnaden för avancerade terapier står för över 150 miljoner
kronor.
Sedan 2013 ingår Svenska Parkinsonregistret (ParkReg) i Svenska Neuroregister som
ett delregister med representant i centrala styrgruppen men har en egen
arbetsgrupp/styrgrupp och delegerad budget. Vid varje universitetssjukhus finns
utsedda resurspersoner, som Movement Disorders specialistläkare och
specialistsjuksköterskor för Parkinsons sjukdom, som ansvarar och medverkar i
registerhanteringen.
Syfte
o
Parkinsonregistret övergripande syfte är:
 att samla utvald information om i Sverige boende personer
med PS
 att utvärdera behandlingseffekt och uppnådd livskvalitet av
insatt terapi
 att bidra till att PS-vården i Sverige har en jämn fördelning
med hög kvalitet
 att tillförsäkra att gängse behandlingsindikationer/kriterier
efterlevs
att sammanställda data ska kunna analyseras för
kvalitetskontroll
 verksamhetsuppföljning som led i utvecklings- och
förbättringsarbete
o
Parkinsonregistret avses också mera specifikt medverka till forskning och
utveckling genom:
 att möjliggöra samarbete med planerade och framtida
nationella som internationella forskningsprojekt såväl
prekliniskt som kliniskt
 att skapa en bas för epidemiologisk för epidemiologiska
studier på nationell nivå
62 / 110
2014-2015
Parametrar och skalor
De uppgifter som registreras är:
o personnummer
o vårdkontakter
o medicinska data (diagnos, sjukdomsbild, behandlings-åtgärder) och resultat
o Patientupplevd kvalitet och hälsorelaterad livskvalitet
Dessa uppgifter får endast användas för att
 utveckla och säkra vårdens kvalitet
 framställa statistik samt för
 forskning inom hälso- och sjukvården
OBS! Utifrån sammanställningarna som görs på gruppnivå går det inte att identifiera
uppgifter om enskild individ
De parametrar/rubriker och skalor som används är
o
demografi
o
diagnostiska kriterier
o
sjukdomsstadium
o
behandling
o
avancerad behandling
o
imaging
o
funktionsskattning (Hoehn&Yahr, CISI-PD)
o
hälsorelaterad livskvalitet (PDQ-8, EQ-5D)
o
arbetsförmåga
o
biverkningar
Processmått
Är andelen patienter som utifrån sjukdomshistoria och klinik uppfyller antagna
diagnostiska kriterier (NINDs) och som sedan följs med återkommande
registrerade kliniska besök med funktions- och livskvalitetsskattning (Hoehn&Yahr,
CISI-PD, PDQ-8, EQ-5D), registrering av läkemedel och annan behandling.
Resultatmått
Andelen patienter med korrekt behandling i relation till funktionsnivå och
sjukdomsstadium, är utveckling av funktionsskattning efter insatt behandling, andelen
patienter med avancerad tarapi (DBS, Apomorfin- och Duodopainfusion) per
centrum/region. Registering av biverkningar till given medicinsk behandling
63 / 110
2014-2015
Figur 27. Så här ser Parkinson-registret ut. Gränssnittet är snarlikt Svenska MSregistret men skiljer sig avseende många parametrar, funktionsskattningar och terapier
Datamängd och täckningsgrad
I den övergripande planeringen har målsättningen att inkludera 95-100% av de
patienter som erhåller avancerad behandling, det vill säga deep brain stimulation
(DBS, elektroder som ger svaga elektriska impulser i särskilt centrum i hjärnan) och
pumpar som kontinuerligt tillför små doser apomorfin eller dopamin i tarmen.
2015-09-29 var 1630 patienter registrerade, det vill säga en dubblering under
gångna året – fördelade över sex universitetssjukhus/regionsjukhus och ytterligare fyra
enheter Jönköping, Helsingborg, Kristiandstad, Ystad, men även privatmottagning
som Neurocenter Sofiahemmet (se Tabell 6).
Tabell 6.
Nr Enhet/Klinik
Kvinnor Män
Antal patienter
1 Solna
167
261
428
2 Lund
155
265
420
3 Umeå
56
105
161
4 Linköping
49
93
142
5 Malmö
45
55
100
6 Uppsala
34
61
95
7 Sahlgrenska
25
41
66
8 Ryhov
30
32
62
9 Kristianstad
22
24
46
10 Helsingborg
9
26
35
11 Ystad
8
17
25
12 West medic vid Neuro Center S
9
15
24
13 Huddinge
7
9
16
14 Danderyd
2
2
4
15 Bollnäs
1
1
16 Örnsköldsvik
1
1
17 Kungsbacka
1
1
18 Eskilstuna
1
1
19 Sophiahemmet
1
1
20 Gävle
1
1
Totalt
621
1009
1630
Datauttag från NEUROreg/PARKreg: 2015-09-29
64 / 110
2014-2015
Antalet patienter med avancerad behandling som redovisas i Tabell 7 (se nedan) visar
att så gott som samtliga patienter med pågående avancerad behandling redan är
inkluderade, vilket innebär att önskad täckningsgrad är uppnådd.
Tabell 7.
Alla registrerade behandlingar Pågående behandlingar
Nr Läkemedel
Kvinnor Män
Totalt
Kvinnor Män
Totalt
1 Madopark
257
384
641
210
318
528
2 Sifrol
187
298
485
133
231
364
3 Madopark Quick mite
165
186
351
138
163
301
4 Sinemet
148
182
330
119
152
271
5 Azilect
109
189
298
95
157
252
6 Stalevo
85
157
242
72
134
206
7 Requip
72
148
220
55
122
177
8 Behandling av sömnstörningar
81
110
191
79
99
178
9 Behandling av depression
81
101
182
77
86
163
10 Madopark Depot
70
78
148
56
69
125
11 Högfrekvent hjärnstimulering
44
98
142
42
97
139
12 Sinemet Depot mite
64
74
138
51
64
115
13 Comtess
45
77
122
25
50
75
14 Pramipexole
39
76
115
29
47
76
15 Sinemet Depot
45
70
115
40
58
98
16 Amantadin
45
56
101
42
50
92
17 Duodopa
33
63
96
28
56
84
18 Madopark Quick
23
70
93
15
48
63
19 Levocar
29
59
88
25
51
76
20 Behandling av oro/ångest
33
39
72
31
35
66
21 Neupro
22
35
57
16
22
38
22 Behandling av ortostatisk hypotension
20
33
53
20
32
52
23 Behandling av psykos
19
27
46
18
27
45
24 Behandling av demens
8
36
44
8
34
42
25 Apomorfin infusionsvätska
16
23
39
11
16
27
26 Selegilin
10
19
29
8
9
17
27 Levodopa/Carbidopa
10
17
27
5
13
18
28 Cabaser
10
16
26
1
1
29 Levodopa/Benserazid
9
16
25
9
15
24
30 Eldepryl
6
17
23
2
12
14
31 APO-go Pen
6
14
20
5
7
12
32 Trihexyfenidyl/Pargitan mite
2
12
14
2
11
13
33 Tasmar
4
4
8
2
2
4
34 Pravidel
3
3
6
1
1
35 Övrigt läkemedel
2
3
5
2
3
5
36 Trihexyfenidyl/Pargitan
2
2
4
1
2
3
37 Cipralex
2
2
2
2
38 Sertralin
1
1
2
1
1
2
39 Biperiden/Akineton
2
2
2
2
40 Cipramil
1
1
1
1
41 Klomipramin
1
1
1
1
42 Klonazepam
1
1
1
1
Totalt
1809
2796
4605
1476
2298
3774
Datauttag från NEUROreg/PARKreg: 2015-09-29
65 / 110
2014-2015
Centralt från Svenska Neuroregister har under hösten 2014 beviljats medel för
inmatningsstöd till respektive universitetssjukhus i form av 0,5 sjuksköterska under 2
mån som medverkat till inmatning.
Analyser
Parkinsonregistret är ett register med fördjupad registrering endast för så kallad
idiopatisk Parkinsons sjukdom men möjlighet finns att registrera ett flertal
sjukdomstillstånd inom området Movement disorders – rörelsesjukdomar främst
parkinsonism av olika etiologier. Avsikten är att ha kontroll över de patienter som inte
från början presenterar en klassisk sjukdomsbild som antingen kan inkluderas eller
exkluderas under kliniska förloppet.
Tabell 8. visar hur patienterna fördelas mellan dessa diagnoser.
Nr Diagnos
Kvinnor Män
Antal patienter
1 Parkinsons sjukdom
598
972
1570
2 Sekundär parkinsonism ospecificerad
2
9
11
3 Vaskulär parkinsonism
7
2
9
4 Progressiv supranukleär pares - PSP
2
6
8
5 Sekundär parkinsonism
3
4
7
6 Multipel systematrofi
3
4
7
7 Corticobasal degeneration - CBD
3
4
7
8 Lewykroppsdemens
1
2
3
9 Essentiell tremor
3
3
10 Sjukdom i autonoma nervsystemet - ospec
1
1
11 Parkinsons sjukdom,Tics UNS
1
1
12 Huntingtons sjukdom
1
1
13 Läkemedelsframkallad parkinsonism
1
1
14 Parkinsons sjukdom,Lindrig depressiv episod
1
1
Totalt
621
1009
1630
Datauttag från NEUROreg/PARKreg: 2015-09-29
Inkluderade 1630 patienter har tillsammans 3774 pågående behandlingar för
Parkinsons sjukdom (se Tabell 7). Detta avspeglar komplexiteten I behandlingsdata
för denna grupp patienter.
Framtidsplaner
Målsättningen för de kommande åren är att kontinuerligt förbättra täckningsgrad och
datakvaliteten i registret.
66 / 110
2014-2015
Konkreta projekt som väntar under närmaste året är
o
Att införa en patientinmatad del av registret, Patientens Egen Registrering
(PER) . Här kommer det även att bli möjligt för patienten att göra en
bedömning av sjukvården och dess insatser.
o
Automatiserade analysverktyg inom ramen för så kallad Visualiserings- och
Analysplattform, VAP. kommer att utvecklas, som gör det möjligt att snabbt få
analyser utförda av registrets data vilket ger en direkt återkoppling till
vårdgivaren
o
Lokala utbildningsinsatser bland annat i Region Jönköping har varit
framgångsrika och modell för uppstart av fortsatta registerarbetet inom t ex
Södermanland, Värmland och Halland.
Fler utmaningar
o
o
o
o
Ett av Parkinson-registret primära syften är stöd för löpande utvecklings- och
förbättringsarbete måste alltid beaktas.
Registret kommer även att vara ett betydelsefullt instrument i processen för
att utvärdera kommande Nationella riktlinjer för Parkinsonvården, där
exempelvis kvalitetsindikatorer för de centrala rekommendationerna måste
uttryckas i Parkinsons-registret.
Täckningsgrad – över tid.
 Avancerad behandling (patienter med DBS, pumpar) avses 85 %
inkluderas inom 1 år, vilket kommer att vara uppnått hösten 2016
 Övrig region-och länssjukhus vård 85 % inom 1,5 – 2 år det vill säga
under 2017-2018
 Länsdels- och privatvård 75 % inom 3 år det vill säga under 2018.
Tidsåtgång – Arbetsinsats- av vem? Vad gäller basdata/historik inför
diagnosprövning uppskattas detta ha en tidsåtgång kring 30 min och
genomförs av ansvarig läkare. Insamling av besöksdata sker antingen direkt I
databas eller noteras i pappersform (tidsåtgång ca 10 min) som sedan matas in
av specialistsjuksköterska (tidsåtgång 10 min). Direktöverföring av data från
journalsystem till kvalitetsregistrets databas är under utveckling.
Publikationer
Patient registries for Parkinson’s disease – a Review.
Jonathan Timpka 1, Sven Pålhagen 1,2, Per Odin 1,3 1: Department of Clinical Sciences, Neurology; Lund
University, Lund, Sweden 2: Department of Neurology, Karolinska University Hospital, Huddinge,
Sweden 3: Department of Neurology, Central Hospital, Bremerhaven, Germany (submitted)
67 / 110
2014-2015
68 / 110
2014-2015
Narkolepsi
69 / 110
2014-2015
Narkolepsi
Bakgrund och syfte
Bakgrund
Narkolepsi är en kronisk neurologisk sjukdom med en prevalens på ca 5 000 personer i
landet, debuterar oftast i tonåren och karaktäriseras av ökad dagsömnighet, ofrivilliga
sömnattacker, kataplexi, störd nattsömn, hypnagoga eller hypnopompiska
hallucinationer och sömnparalys. Behandlingen består av en kombination av
vakenhetsökande läkemedel (modafinil, methylfenidat) och läkemedel mot kataplexi
(tricykliska eller SSRI antidepressiva, Xyrem (natriumoxibat). Efter Pandemrixvaccinationskampanjen mot svininfluensa hösten 2009 och våren 2010 drabbades c:a
350 barn, tonåringar och unga vuxna av narkolepsi, ett flertal med ovanligt kraftig
symptompresentation. Behovet av ett kvalitetsregister för narkolepsi belystes av såväl
Socialstyrelsen som SKL, Läkemedelsverket och patientföreningen och Svenska
narkolepsiregistret (NARKreg) lanserades februari 2012.
Vården av narkolepsipatienter i landet har varit splittrad och fördelad på neurologiska
kliniker, sömncentra, barnkliniker men även förmedlad via medicin- och
allmänmottagningar i de olika länen. Det är därför viktigt att samordna insatser och
rutiner genom ett samlat grepp med narkolepsiregistret som nav. Det behövs även ett
utökat interprofessionellt samarbete mellan vuxen- och barnneurologer kring registret
för att höja kvalitén på behandling och uppföljning. Xyrem har god effekt vid kataplexi
och betydande störd nattsömn hos patienter där övrig behandling med
centralstimulantia och antidepressiva inte givit optimal effekt. Användning hos barn
och ungdomar får dock ske endast om monitoreringen av behandlingen sker i
Narkolepsiregistret (Sveriges Kommuner och Landsting ”NLT-gruppens
rekommendation till landstingen gällande landstingsstöd för behandling med
natriumoxibat (Xyrem®)” 2011-12-20).
Syfte
Narkolepsiregistret är ett relativt nytt register (ett delregister inom Svenska
Neuroregister) och behöver utvecklas för att uppnå en bättre användarvänlighet i
registergränssnittet. En fundamental aspekt i Svenska neuroregisters arbete är att
inkludera parametrar som är validerade och reliabla. Det vore en stor fördel om i
registret använda mått är välbekanta i vården och om användarna har en klinisk
erfarenhet av att arbeta med dem. Eftersom användarnytta är grundläggande för
registrering blir ett förbättrat IT-stöd med reformerat gränssnitt som objektiviserar
betydelsefull patientinformation och adekvata variabler avgörande för att öka
användandet av narkolepsiregistret.
70 / 110
2014-2015
Kunskapsspridning
Att utveckla ett kvalitetsregister som underlättar övergång till avancerad behandling*
för alla narkolepsipatienter i landet. Avancerad behandling var inte välkänd före
vaccinationsepidemin (start 2010) med ett stort antal svårt sjuka fall hos unga i landet,
totalt flera hundra. Detta blev en brytpunkt eftersom kunskap om avancerad
behandling blev efterfrågad.
Monitorering, biverkningskontroll
Att monitorera sjukdomen för att få ett grundläggande information om livskvalitet och
arbetsförmåga. Att registrera alla patienter med avancerad behandling för att bevaka
uppkomst av biverkningar. Narkolepsi är en kronisk sjukdom där noggrann
information om funktionspåverkan och livskvalitet i vårt land saknats.
Vaccinationsepidemin satte fokus på diagnosen, vilket ledde till observationer att
många vuxna personer med denna sjukdom förefaller ha en sänkt livskvalitet. Vi vill
också bevaka långsiktiga risker för hypertoni hos barn/unga som medicinerar med
centralstimulerande. Biverkningar av natriumoxibat, Xyrem, där vi ännu har
begränsad erfarenhet. Flera preparat inom avancerad narkolepsibehandling förskrivs
off label till barn och ungdomar utanför registrerad indikation. På samma sätt förskrivs
ADHDpreparat off label till vuxna med narkolepsi. Detta innebär att kvalitetsregistret
får en stor betydelse genom möjlighet till statistisk bearbetning med översikt av
biverkningar. Bevakning av viktökning på grund av sjukdomen.
Öka generell vårdkvalitet för alla med narkolepsi. Fokus på övergång
barnmedicin till vuxenneurologi
Kunskap om avancerad behandling som sprids efter den vaccinationsutlösta
narkolepsiökningen ska komma alla patienter med narkolepsi till del. Idag känner
läkare i vuxenneurologi ofta inte till avancerad behandling som startats av
barnneurologen. På barnkliniken finns ofta en bättre psykosocial stödfunktion än i
vuxenvården. Allt detta bör inkluderas i målet att skapa en förbättrad övergång från
barnmedicin till vuxenneurologi med överlämning som inkluderar registret.
Öka interprofessionellt omhändertagande
Det går att utveckla ett vårdsystem med koppling till narkolepsiregistret (och med MSvården och dess arbete inom Svenska MS-registret som förebild) använder
sjuksköterskor i vården, med uppgifter som är registernära, i synnerhet avläsning av
Patientens Egen Registrering (PER) samt avstämning av den vårdnivå som är lämplig.
* Avancerad behandling= Utveckling av behandling från modafinil + tricykliskt antidepressivum till
att omfatta SSRI, natriumoxibat, hypnotika till natten, metylfenidat och kortverkande ritalin.
Parameterar och skalor
o
o
o
Epworth Sleepiness Scale (ESS)
Stanford kataplexiskala
Global Clinical Impact (CGI-skalor) avseende
71 / 110
2014-2015
o
o
o
o
o
o
o
o
o

sömnighet
 kataplexi
 hypnagoga hallucinationer
 sömnparalys o mardrömmar/orolig sömn
 psykiska symptom
BMI
Psykologiska symptom (Skala från Göteborg) under utveckling
SF 36
EQ5D
Blodtryck, puls, EKG
Utvalda labprover (biverkningsmonitorering)
PER under utveckling
DisabKIDS-narkolepsi, under utveckling
Arbetsförmåga, under utveckling
Figur 28. Så här ser Narkolepsiregistret ut. Gränssnittet är snarlikt Svenska MSregistret men skiljer sig avseende många parametrar, funktionsskattningar och
terapier.
Datamängd och täckning
Registerarbetet sedan september 2015 har präglats av intensivt arbete innefattande
inkludering av nya patienter, i synnerhet Xyrem-behandlade, utveckling av registret,
kunskapsspridning om registret, support åt brukare, möten inom registergruppen samt
etablering av samarbete med patientföreträdare. Ett utvecklingsprojekt inom Svenska
narkolepsiregistret (2015-16) för IT-innovationer i registret samt ökad brukarkontakt
har fått särskilt finansiellt stöd.
72 / 110
2014-2015
Inklusion av nya patienter
Sedan senaste årsrapporten 21 september, 2014 har 97 patienter registrerats och totalt
finns nu 364 patienter i narkolepsiregistret. Vid patientföreningsmöten har
registerhållaren träffat patienter med narkolepsi och presenterat registret samt
erbjudit möjlighet till inkludering. Ungefär 15 nya patienter har därmed registrerats på
detta sätt. Ett flertal patienter har hört av sig och väntar på möjlighet att registrera sig,
men deras respektive patientansvariga läkare har ännu inte startat registrering.
Fokus på Patienter med Xyrem (natriumoxibat)
Denna behandling står i fokus på grund av lovande resultat men potentiellt allvarliga
biverkningar samt illegal användning som narkotika. Socialstyrelsen har pekat ut att
registrering i Svenska Narkolepsiregistret är obligatoriskt för läkare som använder
Xyrem. Ett prioriterat mål är således att inkludera alla de patienter som tar Xyrem.
Antalet patienter med pågående Xyrem-behandling i landet uppskattas till 110 baserat
på försäljningsstatistik till apoteken. Av dessa är 78 patienter registrerade i
narkolepsiregistret (59 patienter år 2014) vilket ger en 71 % täckning. Det är 59
patienter på vuxenklinik och 15 patienter på barnkliniker. Dock tas personer över 18 år
omhand på barnklinik ibland, liksom barn vårdas på vuxenneurologen, allt efter
kompetensprofilen i landet. Det föreligger en mycket ojämn förskrivning av Xyrem
över landet, vilket kan vara effekt av olika frekvens av svår narkolepsi, i synnerhet hos
Pandemrixvaccinerade barn/ungdomar. Det skulle också kunna vara en effekt av olika
möjligheter till specialistdiagnostik över landet.
Figur 29. Ökningstakten i antalet registrerade patienter i Narkolepsiregistret är
god.
73 / 110
2014-2015
Aktuell täckningsgrad
364/3500 patienter =10,4%. I enighet med aktuella diskussioner skönjes tendens till
en mer konservativ inställning till prevalensen av narkolepsi, nu mer baserat påp
orexin-halter i likvor. Narkolepsi utan kataplexi kan i framtiden ingå under diagnosen
hypersomni, i enlighet med diskussioner inför nya amerikanska diagnoskriterier.
Tidigare diskussioner har omfattat möjligheten av underdiagnostik av narkolepsi, men
nu ser vi snarare tendens till striktare kriterier. Framtiden får utvisa.
Ytterligare uppföljningstillfällen
Skattning med ESS och Stanford kataplexi skalor.
ESS:38,3%: 41 patienter har tre eller mer ESS-skattningar sedan inklusion i
narkolepsiregistert av totalt 107 patienter med ESS-skattningar.
Kataplexi: 36,4%: 36 patienter har tre eller mer kataplexi-skattningar sedan inklusion i
narkolepsiregistret av totalt 99 patienter med kataplexi-skattningar.
Enheter i landet genomför aktuell behandling
Totalt finns det 78 patienter registrerade i narkolepsiregistret med pågående Xyrem
behandling vid totalt 21 enheter. Detta ger en 71 % täckningsgrad på Xyrem
behandling.
ESS skattning: 24,4%: 19 patienter har ESS-skattningar inför insättning av Xyrem och
åtminstone en skattning efter insättningen, av totalt 41 patienter med 152 ESSskattningar.
Kataplexi skattning: 16,7%: 13 patienter har Kataplexi-skattningar inför insättning av
Xyrem och åtminstone en skattning efter insättningen, av totalt 40 patienter med 149
Kataplexi-skattningar.
För närvarande deltar 34 enheter i registret (Tabell 9)
74 / 110
2014-2015
Tabell 9. Enheter som registrerat patienter i Narkolepsi-registret
Nr
Enhet/Klinik
Barn < 18 år Vuxna ≥ 18 år
1 Solna
63
2 Huddinge
47
3 Barnkliniken Malmö
20
21
4 Sahlgrenska
40
5 Uppsala
40
6 Gävle
21
7 Linköping
1
19
8 Sophiahemmet
1
13
9 Barnkliniken Halmstad
7
3
10 Kalmars Barnklinik
7
1
11 Barnkliniken Sahlgrenska
4
3
12 Barnkliniken ALB
3
3
13 Karlstad
5
14 Motala
5
15 Barnkliniken Vrinnevisjukhuset
4
1
16 Halmstad
5
17 Barnkliniken Ryhov
2
1
18 Västerviks Barnklinik
3
19 Barnkliniken Linköping
2
20 Ryhov
2
21 Lund
2
22 Barnkliniken i Hudiksvall
2
23 Malmö
2
24 Örebro
1
25 Falun
1
26 Östersund
1
27 Barnmottagningen Övik
1
28 Barnkliniken Örebro US
1
29 Norrköping
1
30 Barnkliniken Västerås
1
31 Kungsbacka
1
32 Borås
1
33 Angered
1
34 Helsingborg
1
Totalt riket
59
305
Totalt
63
47
41
40
40
21
20
14
10
8
7
6
5
5
5
5
3
3
2
2
2
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
364
Plan för ökad täckningsgrad
Registret för narkolepsi är ett relativt nytt register och utveckling pågår genom Svenska
neuroregister samt inom ramen av ett utvecklingsprojekt 2015-2016 ”Bättre IT-stöd
och underlättad datainsamling” för att uppnå en bättre användarvänlighet i
registergränssnittet. Målet är dessutom att 100 % av alla registeranvändare ska ha fått
vägledd information om registrets möjligheter till monitorering senast februari 2016
och att 100 % av alla barn och ungdomar med narkolepsi och Xyrembehandling
(natriumoxibat) ska vara registrerade senast februari 2016. Regional och nationell
registersupport kommer att ges i form av en turné över landet med föreläsningar samt
information om registret. Det finns en uppenbar efterfrågan från patienter att bli
registrerade och monitorerade via narkolepsiregistret. Koordinatorer i registret samt
neurologsjuksköterskor och kvalitetsutvecklare kommer att fortsätta med sitt
samarbete med neurologer vid Uppsala, Linköping Motala och Gävle för att underlätta
registrering av patienter. Utvidgning av denna typ av samverkan är under diskussion.
75 / 110
2014-2015
Kvalitet och validitet
Narkolepsiregistret kontrollerar datakvaliteten regelbundet. Det finns en inbyggd
modul som automatiskt övervakar och påminner registreraren genom flaggor på
”missing data” således om överenskomna viktigaste kvalitetsdata som bör registreras
vid registrering och nybesök. Exempelvis datum för diagnos, basutredning och aktuell
behandling. Åtgärder för att förbättra datakvaliteten är planerade och målet är att 50 %
av alla registrerade patienter ska ha registrerad basal utredning senast februari 2017
samt att 50 % av alla registrerade vuxna patienter ska ha skattningar avseende
arbetsförmåga senast februari 2017.
Diagnoskriterierna för narkolepsi med kataplexi har uppdaterats av American
Academy of Sleep Medicine och det finns en pågående diskussion om att narkolepsi
utan kataplexi kan komma att inkluderas i sjukdomsgruppen hypersomni, se ovan. I
dagsläget finns det dock enbart patienter med diagnostiserat narkolepsi i registret.
Detta kommer att behöva differentieras i framtiden efter nya diagnoskriterier beslutats.
Andelen patienter <18 år är något osäker då en del ungdomar vårdas av
narkolepsiexpert vid vuxenneurolog klinik. Därmed är det viktigt att man söker i
registret inte enbart utifrån ålder utan även utifrån födelsedata.
Datakvalitet
Tämligen många av de Xyrembehandlade har ESS-skattningar och kataplexiskattningar, före och efter behandlingsstart. Det verkar således finnas förutsättningar
för utvärdering av Xyrem jämfört med konventionella behandlingar (ex modafinil +
antidepressiva). Nytt fokus är att öka registreringen av EQ5D som en möjlighet att
jämföra före/efter Xyrem samt även jämföra narkolepsi med andra diagnoser. För
tillfället finns 19 patienter (Tabell 10) med EQ5D vid 5 enheter i landet.
Tabell 10
Effektmått
Vad gäller alla narkolepsibehandlingar så är de kliniska utvärderingsinstrumenten
(ESS; kataplexiskala, symptomskala, global hälsa) av stor vikt, även EQ5D. Det finns
nu tämligen goda möjligheter att för ett större antal patienter värdera effekt av både
Xyrem och övriga läkamedel med den datatäthet som hittills uppnåtts. Viktiga
effektmått är även arbetsförmåga, BMI och psykiska symptom. Missnöje med ESS
(dagsömnighet) och kataplexi (Stanfords skala) från brukarnas sida leder till fortsatt
utvecklingsarbete. Effektmått ledsagas av sidoeffekter med fokus på blodtryck, puls,
76 / 110
2014-2015
EKG, psykiska biverkningar, en utomordentligt värdefull monitorering mot bakgrund
av livslång behandling av kronisk sjukdom med debut i unga åldrar.
Registersupport, brukarstöd samt kunskapsspridning
Regional och nationell registersupport har givits i Gävle, Motala, Stockholm,
Linköping, Malmö, Lund och Kalmar, för tillfället mest till läkare men i någon mån
även för patienter i Patientens Egen Registrering (PER), både för introduktion med
lösenord, samt fortsatt support. Det finns en uppenbar efterfrågan från patienter att bli
registrerade och monitorerade via narkolepsiregistret. Koordinatorer i registret samt
neurologsjuksköterskor och kvalitetsutvecklare spelar stor roll i registerarbetet på
många kliniker. Andra saknar denna typ av assisterande hjälp och registrering sköts av
behandlande läkare. Underlättande samarbeten för att befordra god registrering bör
etableras generellt på kliniker där patienter med narkolepsi behandlas och där behov
finns.
Ett nationellt möte om avancerad narkolepsibehandling hölls i Uppsala 17 november
2014. Cirka 60 personer deltog och fick ta del av viktig information om användning av
ADHD-läkamedel samt Xyrem vid narkolepsi. Föredragshållare var experter från
Sverige och Finland. Registret demonstrerades och flera nya användare rekryterades.
Representanter från brukarföreningar medverkade. I november 2014 presenterades
data på frekvens Pandemrix-vaccinerade narkolepsifall i Östergötland på internationell
konferens om neuroepidemiologi (Inger Boström, ICNE 2014, Malaysia). Presentation
av registret i form av en engelsk poster vid den Amerikanska narkolepsiföreningens
årsmöte i Denver 2014-11-17--19 samt vid Narkolepsi kliniken i Bronx, New York den
2014-11-21 har resulterat i att den Amerikanska Narkolepsi föreningen har tagit
initiativet och startat upp ett patientregister i liknande syfte som vårt register. Kontakt
med registerhållaren Mark Pattersson hålls via Attila Szakacs. Ann-Marie Landtblom
har haft kommunikation med professor Markku Partinen, Helsingfors, där det finns ett
intresse att ansluta till Svenska Narkolepsiregistret. Det har även funnits frågor från
fackpersoner i Danmark, men där har man senare utvecklat ett eget register.
Brukarsynpunkter
Brukare (patienter och föräldrar) har kommit med återkoppling med förslag på
potentiella förbättringar:
o bukare önskar återrapportering åtminstone årligen kring antal
patienter i registret, antal som behandlas med Xyrem (antal barn),
åldersprofil på dem som behandlas med Xyrem, doser som används
av Xyrem, doser (mg/kg) som används av metylfenidat
o förbättring av kataplexi-skattningen önskas, följande exempel har
föreslagits: antal lindriga kataplexier/vecka (= kräver inte stöd för att
inte ramla) respektive antal kraftiga kataplexier/vecka (=ramlar ihop
eller kräver stöd för att inte ramla ihop)
o förbättring av ESS-skalan, som kan tolkas på olika sätt, i synnerhet
bilfrågan
o möjligheten att registrera relevanta bidiagnoser (ex. sömnapné)
77 / 110
2014-2015
Kliniska applikationer
Registrering vid återbesöken har skett fortlöpande med tonvikt på skattning av
dagsömnighet och kataplexi samt registrering och uppdatering av aktuell behandling.
Patienterna visar intresse för möjligheten att monitorera sin behandling och yngre
patienter har lätt att tillägna sig Patientens Egen Registrering (PER). Eftersom
behandling med ADHD-mediciner för vuxna med narkolepsi saknar indikation, och
inte alla förskrivare har dispens från Läkemedelsverket, så är det särskilt viktigt att
monitorera effekter och biverkningar, särskilt kardiovaskulära (ex blodtryck). På
samma sätt saknar barn indikation för sedvanliga narkolepsimedel som modafinil och
antidepressiva mot kataplexi. Denna komplicerade förskrivningsbild gör registrering
för förenklad monitorering särskilt viktig.
Samarbete med patientföreträdare
På det nationella mötet för avancerad narkolepsibehandling i november fanns
brukarföreträdare på plats. Ett förslag om en turné över landet med föreläsningar samt
information om registret lanserades. Efter styrgruppsmötet 150205 där Anne
Thelander och patienten Camilla Michelsen utsågs som patientföreträdare samt
efterföljande telefonmöten annornades ett gemensamt möte 9:e maj i Neuroförbundets
lokal i Lund där även patienter bjöds in för att diskutera den fortsatta utvecklingen av
registret. Inkomna förslag har främst varit relevant mätning av livskvalitét, förmågan
till arbete och träning beroende på behandling, långsiktig uppföljning av symtom och
registrering av icke-farmakologisk behandling (kost, ändring i livstilen, sömnhygien
(inkl. boll/kedjetäcke) samt fysisk träning). Dessa förslag har presenterats vid
styrgruppsmötet 2015-08-25. Nytt möte med patientföreträdare och patienter
planeras till maj 2016.
Analyser
Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling?
Totalt finns det 78 patienter registrerade i narkolepsiregistret med pågående Xyrem
behandling vid totalt 21 enheter. Detta ger en 71 % täckningsgrad på Xyrem
behandling.
Kärninstrument:
ESS skattning: 24,4%: 19 patienter har ESS-skattningar inför insättning av Xyrem och
åtminstone en skattning efter insättningen, av totalt 41 patienter med 152 ESSskattningar
Kataplexi skattning:16,7%: 13 patienter har Kataplexi-skattningar inför insättning av
Xyrem och åtminstone en skattning efter insättningen, av totalt 40 patienter med 149
Kataplexi-skattningar.
Nytt fokus är att öka registreringen av EQ5D som en möjlighet att jämföra före/efter
Xyrem samt även jämföra narkolepsi med andra diagnoser. För tillfället finns 19
patienter (Tabell 10) med EQ5D vid 5 enheter i landet.EQ5D ger möjligheter att
jämföra sjukdomstyngd med andra diagnoser och kommer att vara ett viktigt verktyg
för socioekonomiska analyser i framtiden.
78 / 110
2014-2015
Vårdgivare
Andel patienter på barn- respektive vuxenklinik (neurologi): Det är 59 patienter på
vuxenklinik och 15 patienter på barnkliniker. Dock tas personer över 18 år omhand på
barnklinik ibland, liksom barn vårdas på vuxenneurologen, allt efter
kompetensprofilen i landet. Dessutom finns patienter på privatklinik,
sömnmottagning samt hos neurofysiolog. Vårdgivare inom narkolepsi ska närmare
kartläggas och analyseras, som bas för utbildningsinsatser från registret.
Spridning:
Analysen av spridning hittills inskränker sig till antal patienter, sites och antal
registrerare, samt Patientens egen registrering (PER). Vi kommer att utveckla detta
inom utvecklingsprojektet.
Farmakoterapi:
Analys av Xyrem-användning visar god progress, men data för annan avancerad
farmakoterapi (ADHD-mediciner m m) har ännu ej analyserats fullständigt. Aktuell
status presenteras i tabellen nedan.
Tabell 11.
Utordningsdata
Vid granskning av befintlig data om utredningsresultat framkommer att aktigrafi-1 är
registrerad på 13,4 %, MSLT på 33,8 % polysomnografi på 8,8 % och CSF 13,8 % av
alla patienter.
Framtidsplaner
Patientens Egen Registrering (PER), funktionen har utvecklats och kalibrerats och
sedan lanserats i kliniskt bruk. Patienter har givit feedback att man är i behov av en
skriftlig manual vilket har författats. Möjlighet till att patienterna själva ska kunna se
en grafisk presentation av sina registrerade data är under planering i samarbete med
Carmona. Inkomna förslag till förbättring av registret har delgivits vid styrgruppsmötet
och kommer att aktualiseras successivt.
79 / 110
2014-2015
Vidare kommer instrumentet ”psykiska symptom” samt DISABKIDS-narkolepsi att
utvecklas och kompletteras med HAD (Hospital Anxiety and Disability score).
Arbetsförmåga inkluderas men för barn behöver aktivitetsnivå i skola registreras på ett
kongruent sätt. Interprofessionell aktivitet är under utveckling, särskilt när det gäller
att skapa funktioner för sömnsjuksköterskor på kliniker där narkolepsipatienter tas om
hand. För mer detaljer se nedan.
Noggrann kartläggning av alla patienter med avancerad farmakoterapi utanför
indikationerna och med potentiella sidoeffekter. Problemet med behov av dispens för
läkare som förskriver ADHD-preparat till vuxna och dessutom utanför ADHDindikation behöver analyseras framgent.
Effektmål:
o
50 % av alla registrerade patienter ska ha skattningar av psykisk hälsa senast
februari 2017.
o
50 % av alla registrerade vuxna patienter ska ha skattningar avseende
arbetsförmåga senast februari 2017
o
50 % av alla registrerade patienter ska ha registrerad basal utredning senast
februari 2017
o
100 % av alla barn och ungdomar med narkolepsi och Xyrembehandling
(natriumoxybat) ska vara registrerade senast februari 2016
o
100 % av alla registeranvändare ska ha fått vägledd information om registrets
möjligheter till monitorering senast februari 2016
o
Ökad data användbarhet ska medverka till förenklad registrering med målet
att 1000 patienter i landet registreras under en femårsperiod. En plan för
detta ska utarbetas.
Utvecklingsprojekt
Ska leda till en bättre användarvänlighet med optimerad skattningskala för psykiska
problem och implementering av nya skattningsskalor för monitorering av livskvalitet,
depression, ångest och arbetsförmåga. En mer pedagogisk modul för fysiologiska
utredningar kommer att bidra till ökad tillförlitlighet. En förbättrad infrastruktur för
narkolepsiregistrets supportfunktion kommer att bidra till ökat antal registrerade
patienter och användare och därmed högre täckningsgrad.
o
Tvärprofessionell arbetsgrupp - arbetar med implementering av utvecklade
skattningsskalor avsedda för monitorering av psykiska problem samt
implementering av nya instrument som DISABKIDS-narkolepsi för mätning
av livskvalitet och HAD för screening för depression och ångest. Arbete pågår
avseende validering av DISABKIDS samt potentiell import av HAD.
o
Åstadkomma en modern syn på fysiologiska utredningarnas tillförlitlighet
genom att omarbeta modulen till att bli mer pedagogisk avseende exempelvis
80 / 110
2014-2015
resultat från sömnundersökning (MSLT, polysomnografi), vävnadstypning och
orexin-värden.
o
Skapa ett regelbundet nyhetsflöde mellan delregisterhållare och
registeranvändare i form av ett nystartat nyhetsblad för narkolepsi, ett
kompelement till svenska neuroregisters hemsida.
Publikationer
2014
Szakács A, Hallböök T, Landtblom AM. The National Swedish Registry on Narcolepsi, a part of the
National Swedish Neuro Registries.
(Poster Denver, New York 2014)
Landtblom AM, Zheliba N, Boström I. Increase of Cases with Narcolepsy After Pandemrix Vaccination
in Östergötland County, Sweden. ICNE 2014, 4th International Conference on Neurology &
Epidemiology, Kuala Lampur, Malaysia.
(Poster presentation nr 661)
81 / 110
2014-2015
82 / 110
2014-2015
Myastenia gravis
83 / 110
2014-2015
Myastenia gravis
Bakgrund och syfte
Myastenia gravis MG är den kanske mest typiska av de neurologiska
autoantikroppsmedierade sjukdomarna och har en typisk klinisk presentation med
symptom i form av muskelsvaghet till följd av autoantikroppar riktade mot acetylkolinreceptorer i skelettmuskulatur. Sjukdomen medförde tidigare en kraftigt ökad
mortalitet, uppemot 30 % inom 2 år från diagnos. Detta har påtagligt förbättrats sedan
man funnit den immunologiska bakgrunden till sjukdomen och därmed underlag för
behandling med immunosuppressiva läkemedel. Sjukdomen är dock fortfarande
relativt okänd och mycket av vår kunskap bygger på erfarenheter från sjukhusbaserade kohortstudier. Vad gäller behandling finns få randomiserade studier och även
här bygger kliniska riktlinjer på empirisk erfarenhet eller icke-randomiserade
fallserier.
Syftet med registret är att bidra till att vi på nationell bas ska kunna få fram viktig
information om prognos och behandling. Exempelvis ges möjlighet att insamla
information om t ex nyare biologiska terapier som rituximab (Mabthera). I MGregistrets Styrgrupp ingår Fredrik Piehl, Karolinska Solna, Christopher Lindberg
Sahlgrenska och, Rayomand Press, Karolinska Huddinge.
Parametrar och skalor
I registret registreras:
o basparametrar som inkluderar parakliniska undersökningsfynd

autoantikroppar

neurofysiologi

thoraxradiologi)
o utfallsmått som inkluderar

subjektiva symptom

Myasthenia Gravis Foundation of America (MGFA) klassificering
(I-IV)

kvantitativt MG status
o terapi
o biverkningar
84 / 110
2014-2015
Figur 30. Skärmbild av MG-registret. Gränssnittet är snarlikt Svenska MS-registret
men skiljer sig avseende många parametrar, funktionsskattningar och terapier som
registreras.
Datamängd, täthet, tid och rum
En nylig epidemiologisk studie beskriver en prevalens av MG i Sverige på 24.8/100
000, motsvarande ca 2500 patienter totalt i Sverige (Fang et al., J Intern Med. 2014).
MG registret lanserades 2012. Till dags dato finns 635 (566 år 2014) patienter
inkluderade, fördelade på 13 (10) centra, motsvarande en täckningsgrad på 25.4%
(22.6%). Täckningen är dock ojämnt fördelad, där Stockholm ligger i topp med 559
patienter, vilket dock inkluderar även utomlänspatienter. I den epidemiologiska
valdidering som gjorde 2013 var registreringsfrekvensen för personer bosatta i
Stockholms län 83 % (Figur 22; Fang et al., J Intern Med. 2014).
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Enhet/klinik
Solna
Umeå
Huddinge
Uppsala
Gävle
Karlskrona
Kristianstad
Östersund
Bollnäs
Ryhov
Nyköping
Norrköping
Sunderbyn
Totalt
Kvinna
Man
332
17
11
7
3
2
4
1
2
2
1
1
1
384
Totalt
205
12
11
7
6
4
1
3
1
1
251
Datauttag från NEUROreg/MGreg: 2015-09-24
85 / 110
537
29
22
14
9
6
5
4
3
2
2
1
1
635
Tabell 12. Fördelning av
rapporterade patienter med
myastenis gravis uppdelade på
kön och mellan deltagande
kliniker. Vid Karolinska fanns ett
lokalt register med god
täckningsgrad, som kunde
exporteras till MG-registret.
2014-2015
Registreringsår Kvinna
Man
Totalt
2000-2010
5
5
2011
309
177
486
2012
6
6
12
2013
14
18
32
2014
32
30
62
2015
18
20
38
Totalt
384
251
635
Tabell 13. Tabell över årlig
registrering. I takt med att fler
centra börjar få erfarenhet av
registret, förväntas antalet
registrerade patienter öka.
Datauttag från NEUROreg/MGreg: 2015-09-24
Besöksår
Totalt antal besök
1993-2002
15
2003
10
2004
11
2005
15
2006
14
2007
12
2008
17
2009
15
2010
32
2011
85
2012
106
2013
153
2014
182
24/9, 2015
164
Totalt
831
Tabell 14. Tabell över registrerande besök
årligen
Datauttag från NEUROreg/MGreg: 2015-09-24
Ordinationsår
1974-1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
24/9, 2015
Totalt
Totalt antal
behandlingar
Antal pågående
behandlingar
38
6
7
8
15
21
7
22
21
41
44
78
57
56
122
100
58
701
30
6
2
4
13
12
6
13
13
26
21
34
28
23
70
55
39
395
Datauttag från NEUROreg/MGreg: 2015-09-24
86 / 110
Tabell 15. Antal registrerade
behandlingar för MG patienter.
Till skillnad från t ex MS ges vissa
behandlingar i kombination till en
och samma patient.
2014-2015
Läkemedel
Antal registrerade Antal pågående
behandlingar
behandlingar
Pyridostigmin
Azatioprin
Prednisolon
Rituximab
Ambenon
Ciklosporin
Metylprednisolon
Mykofenolatmofetil
IVIG
Prednison
Plasmaferes
Cyklofosfamid
Mabthera
Solu-Medrol
Takrolimus
Copaxone
Totalt
185
101
107
75
25
33
75
15
31
40
5
3
2
2
1
1
701
140
70
61
43
22
16
16
12
7
4
2
1
1
0
0
0
395
Tabell 16. Olika registrerade
behandlingar; totalt och pågående.
Rituximab (Mabthera) är ett
nyare, biologiskt läkemedel, där
ett registrerat antal pågående
behandlingar om 43 representerar
en större kohort än vad som hittills
finns rapporterat i litteraturen.
(Mabthera används även vid MS,
där en pågående behandling rör
denna indikation för en patient
med båda diagnoserna).
Datauttag från NEUROreg/MGreg: 2015-09-24
Analyser
Registret är relativt nystartat och några specifika analyser har ännu ej gjorts. Registret
är relativt nystartat och några specifika analyser har ännu ej gjorts. En deskriptiv
observationell studie avseende behandlingsutfall vid användning av rituximab planeras
att utföras under 2016.
Vi har som underlag för att få bättre kunskap om MG förekomst i Sverige gjort en
epidemiologisk undersökning som inom kort är färdig för vetenskaplig publicering, där
vi finner en högre prevalens än tidigare studier 24.8/100 000 mot 5-17/100 000 i
tidigare, mindre studier. Detta motsvarar ca 2200 patienter nationellt. Intressant är att
studera vilka behandlingsrutiner som dominerar, något som inte tidigare gjorts
systematiskt. Tabell 16 visar på fördelningen av mediciner i MG-registret.
Framtidsplaner
Ökad användning av MG-registret gör att sammanställningar av effekt av vissa nyare
behandlingar, t ex rituximab (Mabthera), lättare kan göras på nationell bas. Registret
innebär också att behandlingen lättare kan stämmas av mot nationella riktlinjer. Som
ett parallellt projekt till MG-registret har sådana riktlinjer 2013 publicerats på
SNEMAs hemsida (www.snema.se/_/dokument_files/MG%20vårdprogram.pdf),
framtagna av Håkan Askmark (Uppsala), Anders Svenningsson (Umeå) och Fredrik
Piehl (Karolinska). Ökad datatäthet innebär också att registerdata kan användas
tillsammans med epidemiologiska registerdata för att få fram mer detaljerad klinisk
information om sjukdomstyp, förlopp och terapi.
87 / 110
2014-2015
En ansökan till VRs utlysning om klinisk behandlingsforskning för en randomiserad
placebo-kontrollerad prövning av effekten av rituximab som induktionsterapi för
nydebuterad MG har inlämnats (PI Piehl, co-PI Press). I ansökan, som gått vidare till
steg två i bedömningsprocessen (beslut lämnas i december 2015) med planerat
deltagande av 10 större centra (inkluderande alla universitetskliniker), är planen att
använda MG registret som en elektronisk studiejournal (clinical records file; CRF).
Oavsett utfall kommer MG registret att möjliggöra prospektivt insamlande av data för
nyare terapier, vilket är av särskild vikt vid detta sjukdomstillstånd eftersom det är
relativt sällsynt och godkända terapier helt saknas.
88 / 110
2014-2015
Epilepsi
89 / 110
2014-2015
Epilepsi
Bakgrund
Epilepsi är den diagnos som har störst patientpopulation av de neurologiska diagnoser
som registreras under Neuroregister. Vården av patienter med epilepsi är spridd på en
mängd olika sjukhus och mottagningar i både offentlig och privat regi.
Sedan mitten av 2012 arbetar en styrgrupp bestående av epileptologer från
Universitetssjukhusen i Lund, Uppsala och Stockholm tillsammans med en ST-läkare i
neurologi på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge med utvecklingen av
epilepsiregistret. Gruppen tillsattes efter årsmöte inom Svenska Epilepsisällskapet 2011
och arbetet redovisades under en halvdag på årsmötet 2013.
I Sverige finns ca 70 000 personer med epilepsi, varav den absoluta majoriteten är
vuxna. Det aktuella registret inkluderar bara vuxna personer, men en framtida
samordning med barnepilepsiregistret, som är startklart inom kort, planeras.
Utvecklingsarbetet har fortskridit, men i något långsammare takt än planerat på grund
av tekniska svårigheter med att få en representativ grafisk översikt över patientens
sjukdomsförlopp.
Epilepsiregistret lanserades i sin nuvarande form under ECE (European Congress on
Epileptology) mötet i Stockholm i juli 2014 och är sedan dess öppet för registrering av
epilepsipatienter.
Syfte
Förbättra kvalitet avseende uppföljning och möjlighet till överblick av ofta komplexa
och livslånga sjukdomsförlopp. Skapa möjlighet till långsiktig uppföljning och ge stöd
för klinisk forskning.
Lättöverskådlig grafisk information av anfallssituation, vilka läkemedels som givits och
när samt där effekter av läkemedelsbehandling kan kopplas till anfallskontroll.
Ökad patientsäkerhet genom att tydliggöra allvarliga och livsfarliga tillstånd såsom
status epilepticus och kroppsskada relaterat till epileptiska anfall.
Information om läkemedelsbehandling och anfallsfrekvens under graviditet.
Lättillgänglig information kring biverkningar.
Tydlighet kring att viktig information har givits och när.
90 / 110
2014-2015
Sammanställa data för kvalitetskontroll som led i förbättrings- och utvecklingsarbete.
Få en kontinuerlig uppföljning och ett mått på patientens livskvalitet.
Öka patientens delaktighet via Patientens egen registrering (PER).
Parametrar och skalor
Diagnos, datum samt om denna reviderats. Detta är visualiserat i översikten ”basdata”
Anfall kan registreras i 8 olika anfallstyper och visualiseras grafisk med en logaritmisk
skala på y-axeln. Den logaritmiska skalan har valts för att kliniskt mer
signifikanta/allvarliga anfall som uppträder mer sällan inte skall försvinna i jämförelse
med mindre allvarliga sådana som uppträder oftare.
Samtliga behandlingar för epilepsi kan registreras i registret med in- och
utsättningsdatum samt anledning till utsättning, såsom biverkan eller överkänslighet.
För läkemedel kan dos och dosändringar registreras. För stimulatorer registreras
kabellängd och datum för batteribyte. Dessa behandlingar kan sedan korreleras till
anfallsfrekvens i grafen. Viktiga händelser som status epilepticus, graviditet,
epilepsikirurgi och ändrad anfallsklassificering visualiseras i en händelsegraf som
korrelerar till både anfalls- och behandlingsgraferna.
Utredning inklusive alla icke-invasiva former av EEG, CT och MR registreras med
notering om avvikelse betydande för epilepsidiagnosen. Anfallssemiologi registreras.
Anfallsrelaterad fysisk skada registreras, vilken form samt om den lett till sjukvård,
sjukskrivning eller hinder för dagliga aktiviteter. Information och rådgivning till
patienten angående riskreduktion, körkort, graviditet och anfallskuperande behandling
samt huruvida denna information är relevant för patienten eller ej. Skalor för
hälsorelaterad livskvalitet kommer att inkluderas under 2015, där målet är att
patienten själv skall fylla i dessa i Patientens Egen Registrering (PER).
91 / 110
2014-2015
Så här ser Epilepsiregistret ut, gränssnittet är snarlikt MS-registret, men
skiljer sig avseende många parametrar, funktionsskattningar och terapier:
Figur 31.
Datamängd
Antalet patienter (Tabell17), behandlingar (Tabell 18) samt diagnoser (Tabell 19)
inlagda i registret är för närvarande 118, 196 respektive 14.
Tabell 17.
Nr
1
2
3
4
5
Tabell 18.
Enhet/klinik Kvinnor Män Totalt
Huddinge
33
26
59
Motala
28
17
45
Solna
8
4
12
Linköping
1
1
Lund
1
1
Totalt
70
48
118
Datauttag från NEUROreg/EPILEPSIreg: 2015-09-11
Nr
Antal
pågående
behandlingar
1 Levetiracetam
39
2 Karbamazepin
22
3 Lamotrigin
29
4 Valproinsyra
13
5 Topiramat
8
6 Lacosamid
10
7 Klonazepam
10
8 VNS
6
9 Fenytoin
1
10 Pregabalin
4
11 Annat epilepsiläkemedel
2
12 Oxkarbazepin
2
13 Zonisamid
1
14 Vigabatrin
15 Eslikarbazepinacetat
16 Gabapentin
17 Fenobarbital
1
18 Primidon
1
19 Perampanel
1
20 Andra läkemedel
1
Totalt
151
Läkemedel
Datauttag från NEUROreg/EPILEPSIreg: 2015-09-11
92 / 110
Totalt antal
registrerade
behandlingar
43
34
34
20
15
13
10
6
5
4
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
196
2014-2015
Tabell 19.
Nr Diagnos
Antal patienter
1 Partiell symtomatisk epilepsi och epileptiska syndrom med komplexa partiella anfall
38
2 Generaliserad idiopatisk epilepsi och epileptiska syndrom
17
3 Epilepsi ospecificerad
15
4 Partiell epilepsi komplex med medvetandestörning med sekundär generalisering
13
5 Annan epilepsi
12
6 Partiell epilepsi komplex med medvetandestörning ospecificerad
6
7 Primärt generaliserad idiopatisk epilepsi ospecificerad
6
8 Partiell symtomatisk epilepsi och epileptiska syndrom med enkla partiella anfall
3
9 Partiell epilepsi enkel utan medvetandestörning ospecificerad
2
10 Annan generaliserad epilepsi och andra epileptiska syndrom
2
11 Partiell idiopatisk epilepsi och epileptiska syndrom med lokal början
1
12 Generaliserad symtomatisk epilepsi ospecificerad
1
13 Juvenil myoklon epilepsi
1
14 Partiell epilepsi enkel utan medvetandestörning med sekundär generalisering
1
Totalt
118
Datauttag från NEUROreg/EPILEPSIreg: 2015-09-11
Analyser
Antalet patienter som för närvarande är inlagda i registret är för få för att möjliggöra
analyser.
Framtidsplaner
Att fortsätta det arbete som påbörjades i juni 2015 av den epilepsiregisterkoordinator
som anställts på deltid och är baserad i Stockholm. Koordinatorn kommer dels att vara
en nationell resurs men även en lokal sådan vad gäller exempelvis registrering av
basdata för att göra patientens registersida tillgänglig via journalsystemet för den
behandlande läkaren. Detta för att förenkla vid första besöksregistrering. Vidare
kommer koordinatorn att delta i arbetet med att sprida kunskap om registret och att
värva användare på övriga neurologiska kliniker i länet och landet.
Att via beslutet att utse lokala Neuroregisteransvariga på landets samtliga
universitetskliniker tills de att de regionala koordinatorernas arbete fördelas optimalt
och enligt de enskilda delregisternas aktuella behov.
Att fortsätta arbetet med att värva läkare och sjuksköterskor, spridda på landets
samtliga neurologkliniker och mottagningar, som användare av epilepsiregistret. Detta
arbete kommer delvis att ske genom att delregisterhållare och registerkoordinator
besöker enskilda mottagningar. Genom styrgruppens geografiska spridning finns redan
en regional representation.
Att på dessa kliniker och mottagningar värva representanter.
Att lokalt upprätta rutiner för det kontinuerliga arbetet med epilepsiregistret.
93 / 110
2014-2015
Täckningsgrad
Den stora mängd epilepsipatienter som finns i Sverige sköts av ett mycket stort antal
olika specialister och mottagningar, varför nationell spridning av epilepsiregistret
kommer att ta tid.
Under de närmaste åren är målet att få en hög täckningsgrad på de universitetskliniker
som finns representerade i styrgruppen, det vill säga Lund, Stockholm och Uppsala.
94 / 110
2014-2015
Inflammatorisk polyneuropati
95 / 110
2014-2015
Inflammatorisk polyneuropati
Bakgrund och syfte
Neuropati är ett tillstånd där nervbanor i armar och ben, samt autonoma nerver som styr
hjärtfunktion, tarmar och urinblåsans funktion, drabbas av en störning, vilket leder till
specifika neurologiska symtom. En av de bakomliggande orsakerna till uppkomst av
neuropati är inflammation. De inflammatoriska neuropatierna består av Guillain-Barré
syndrom (GBS), Kronisk Inflammatorisk Demyeliniserande Polyneuropati (CIDP),
Multifokal Motorisk Neuropati (MMN) samt Paraproteinemisk Demyeliniserande
Neuropati (PDN). Dessa olika subtyper har gemensamt i att de orsakas av inflammation
riktad mot perifera nerver, men skiljer sig beträffande huruvida känsel, muskel eller
autonoma nerver mest drabbats samt allvarlighetsgrad av nervpåverkan.
Guillain-Barré syndrom (GBS)
Guillain-Barré syndrom är en ovanlig neurologisk sjukdom, dock med allvarliga
potentiella följder då frånsett förlamning av armar och ben, kan såväl
andningsförlamning som påverkan på nervbanor som styr hjärtverksamheten uppstå.
Mortalitetsrisken vid GBS är ca 5 %. I 2/3 av fallen utlöses GBS av en föregående
infektion, men i ovanliga fall även av en vaccination. Patienter med GBS kan ha
varierande sjukdomsgrad, det vill säga allt ifrån en lättare förlamning i benen till
total förlamning av armar, ben och andningsmuskler. Långtidsprognos och svar på
behandling varierar beroende på ålder och sjukdomens svårighetsgrad i den akuta
fasen, samt typ av föregående infektion. Sjukdomsgraden i den akuta fasen och
prognos respektive svar på behandling vid GBS har tidigare inte systematiskt kartlagts i
Europa fram till dess att härvarande register skapades i Sverige. Numera finns det
ett GBS-register även i Holland sedan ca 3 år tillbaks.
Registret syftar till att kartlägga demografiska data, föregående infektionstyper, klinisk
bild, behandlingstyp samt prognos för patienter som insjuknar i GBS i Sverige. Detta
kan bidra bland annat till att identifiera bristande faktorer som förbättrar vård i
det akuta skedet och även kan inverka på långtidsprognosen. Dessutom blir det möjligt
att följa eventuellt ökad incidens i GBS parallellt på ökade incidenser av vissa
infektionssjukdomar eller nya vaccinationsprogram.
Kronisk Inflammatorisk Demyeliniserande
polyneuropati (CIDP)
Kronisk Inflammatorisk Demyeliniserande polyneuropati (CIDP) är en kronisk
inflammatorisk polyneuropati med ett progressivt eller skovvist förlopp. CIDP
förekommer i alla åldrar med en prevalens på ca 2-3/100 000, men åldersrelaterade
incidensen av CIDP är högre för äldre personer än för yngre. Den drabbar män något
oftare än kvinnor. CIDP leder obehandlad till ett uttalat gånghandikapp där nästan alla
personer med denna sjukdom förlorar förmågan att gå oberoende av hjälp. CIDP kan
vara svårt att diagnostisera, vilket leder till att patienter med sjukdomen går miste om
behandlingsmöjligheten. Med en tidig diagnos svarar CIDP relativt väl på
96 / 110
2014-2015
immunterapi, men terapiresistens är tyvärr inte ovanlig på sikt. Inga pålitliga
nationella register över patienter med CIDP förekommer ännu i världen med undantag
för i Holland.
Multifokal Motorisk Neuropati (MMN)
Multifokal Motorisk Neuropati (MMN) är en relativ ovanlig form av kronisk
inflammatorisk polyneuropati med en prevalens på ca 0.5/100.000. Sjukdomen
drabbar enbart de motoriska nerverna i lemmarna, med start oftast i ena armen.
Symtomen tilltar över tid och leder till påtaglig muskelförlust och svaghet i armar och
ben. Diagnosen är svår att ställa och ibland diagnostiseras patienter med MMN
felaktigt som ALS. MMN svarar som regel bra på immunterapi med immunologin, men
långtidsprognosen är högst varierande. Inga pålitliga nationella register över patienter
med MMN förekommer ännu i världen med undantag för i Holland.
Paraproteinemisk Demyeliniserande
Neuropati (PDN
Paraproteinemisk Demyeliniserande Neuropati (PDN) är en inflammatorisk neuropati
som beror på bindande av ett serumprotein (immunoglobin M- IgM) till perifera
nerver. Monoklonal IgM som produceras av B-celler i benmärgen kan antigen
förekomma som ett benignt tillstånd (MGUS) eller vara en del av blodmalignitet såsom
vid lymfom eller myelom. Prevalens av PDN är ca 2/100 000 där män drabbas något
vanligare än kvinnor. Risken för att insjukna i PDN ökar med stigande ålder.
Symtomen består av gång- och balanssvårigheter, domningar i fötter och armtremor.
Många med IgM-relaterad PDN diagnostiseras felaktigt som idiopatisk åldersrelaterad
neuropati och går då miste om behandlingsmöjlighet med immunterapi. Patienter med
PDN behandlas olika på olika centra i världen eftersom evidensbas för val av
immunterapeutiska läkemedel saknas på bredare basis. Inga pålitliga nationella
register över patienter med PDN förekommer ännu i världen.
Parametrar och skalor
Följande parametrar och skalor
används:
o basparametrar som inkluderar parakliniska undersökningsfynd
 Lab: autoantikroppar, resultat av CSF analys och infektionsprover
 neurofysiologi
o
utfallsmått som inkluderar information om triggerfaktorer såsom föregående
vaccination och andra infektioner
o
subjektiva symptom
o
objektiva statusfynd genom användning av följande sjukdomsspecifika
validerade skattningsskalor:


GBS disability scale
Inflammatory Cause & Treatment scale (INCAT) för CIDP
97 / 110
2014-2015



Handkraft mätt med Jamar handdynamometer
Peak Expiratory flow (PEF)
Rasch-Built Overall Disability Scale (RODS) för GBS, CIDP och MMN
o
terapi
o
biverkningar
o
arbetsförmåga, grad av sjukskrivning
Antalet registrerade patienter i Inflammatoriska Neuropatier Registret
t.o.m. 2015-09-10 är 51, med en fördelning per subtyp som framgår av tabellen
nedan.
Tabell 20.
Diagnos (subtyp av GBS)
Guillain-Barré syndrom
Antal
39
AIDP - Akut inflammatorisk demyeliniserande polyradikuloneuropati
MFS - Miller Fisher syndrome
(subtyp saknas/blank)
28
3
8
Datauttag från NEUROreg/IPNreg: 2015-09-12
Av dessa 51 patienter, är 7+3+2 = 11 patienter registrerade sedan utvidgningen av GBS
register till Inflammatoriska Polyneuropati Registret den 2015-07-01
Datadistribution nationellt den 10/9:
Tabell 21.
Center
Huddinge
Solna
Danderyd
Bollnäs
Linköping
Totalt
Antal
38
8
2
2
1
51
Datauttag från NEUROreg/IPNreg: 2015-09-12
Antal registrerade patienter per år i Inflammatoriska Neuropati Registret
(OBS registret innefattande enbart patienter med diagnosen GBS fram till 2015-0630, men inkluderar även patienter med diagnoserna CIDP, MMN och PDN fr. o m 1/7.
98 / 110
2014-2015
Tabell 22.
Registreringsår
Antal registrerade patienter
2010
1
2011
13
2012
6
2013
6
2014
8
2015 (10 september)
17
Totalt
51
Datauttag från NEUROreg/IPNreg: 2015-09-12
Antalet registrerade patienter med diagnosen GBS var stabilt (låg) under åren 20122014, men har ökat under 2015 (främst efter 2015-07-01) i och med utvidgningen av
registret till att omfatta även andra subtyper av inflammatorisk neuropati. Det
viktigaste skälet till det ökad antal nyregistrerade patienter sedan 2015-07-01är
tillgång till en registerkoordinator på Karolinska som bistått i registreringen.
Täckningsgrad
Förväntade fall av inflammatorisk neuropati, per subtyp:
GBS
Incidens 1.2/105.år x (Sveriges befolkningsmängd) 9.8x106 = 118 förväntade nya fall
per år. Hittills i år 3st registrerade, det vill säga enbart 3 % av rikets förväntade nya
fall för jan-sept 2015 är registrerade.
CIDP
Prevalens 2/105.år x 9.8 x106 = 196 fall bör finnas i hela landet, varav 7st [3 %] är
redan registrerade.
MMN
Prevalens 0.5/105.år x 9.8 x106 = 49 fall bör finns i hela landet, varav 3st [6%] är
redan registrerade.
PDN
Prevalens 2/105.år x 9.8 x106 = 196 fall bör finnas i hela landet, varav 2st [1 %] är
redan registrerade.
Analys av täckningsgraden:
Kliniskt aktiva neurologer föredrar att registrera patienter med kronisk
inflammatorisk neuropati (CIDP, MMN och PDN) framför GBS, eftersom patienter
med GBS inte brukar följas upp efter akuta skedet av sjukdomen hos neurologen.
99 / 110
2014-2015
Patienter med CIDP, MMN och PDN som hunnit registreras sedan registrets lansering
2015-07-01 tillhör Stockholm. Under denna korta tid har 16 % av förväntade CIDP och
PDN patienter som borde finnas i Stockholm (v.g. se ovan prevelensdata) och 30 % av
förväntade antal MMN patienterna registrerats. Detta talar för effektiviteten av
användande av en registerkoordinator i nära samarbete med kliniskt aktiva
neurologer.
Eventuella resultat av analyser
Inflammatoriska neuropatier drabbar män oftare än kvinnor, vilket antyds i våra data
åtminstone för CIDP, MMN och PDN (med reservation för låga täckningsgraden för
registret) . Överraskande nog är lika många män som kvinnor registrerade för
diagnosen GBS trots den kända M:F ration 1.5:1 vid GBS.
Könsfördelning för registrerade patienter med inflammatorisk neuropati
Tabell 23.
Diagnos
Kvinna Man Totalt
Guillain-Barré syndrom
20
19
39
Kronisk Inflammatorisk Demyeliniserande Polyneuropati (CIDP) 2
5
7
Multifokal Motorisk Neuropati (MMN)
3
3
IgM paraproteinemisk demyeliniserande neuropati (PDN)
2
2
Totalt
22
29
51
Datauttag från NEUROreg/IPNreg: 2015-09-12
Medelåldern för insjuknande ligger på 53,8 år i vårt material. Medelålder för
patienter med GBS och MMN är lägre än för PDN och CIDP, vilket stämmer med
internationella iakttagelser. Inflammatorisk neuropati tycks drabba något äldre kvinnor
(medelålder 58.6) och yngre män (medelålder 50.1). Utöver detta räcker inte den
begränsade data hittills för andra statistiska jämförelser.
Medelålder vid inklusion
Tabell 24.
Diagnos
Kvinna
Guillain-Barre syndrom (GBS)
57,7
IgM paraproteinemisk demyeliniserande neuropati (PDN)
Kronisk Inflammatorisk Demyeliniserande Polyneuropati (CIDP)
67,7
Multifokal Motorisk Neuropati (MMN)
Alla Inflammatoriska neuropatier
58,6
Datauttag från NEUROreg/IPNreg: 2015-09-12
100 / 110
Man
43,9
73,1
63,4
52,2
50,1
Totalt
51,0
73,1
64,6
52,2
53,8
2014-2015
Vår data bekräftar att den vanligaste subtypen av GBS i Sverige är den
demyeliniserande formen av sjukdomen, det vill säga AIDP. Denna fördelning
stämmer med data från resterande del av Europa och även USA.
Tabell 25.
Diagnos (subtyp av GBS)
Guillain-Barré syndrom
Antal
39
AIDP - Akut inflammatorisk demyeliniserande polyradikuloneuropati
MFS - Miller Fisher syndrome
(subtyp saknas/blank)
28
3
8
Kronisk Inflammatorisk Demyeliniserande Polyneuropati (CIDP)
Multifokal Motorisk Neuropati (MMN)
IgM paraproteinemisk demyeliniserande neuropati (PDN)
Totalt
7
3
2
51
Datauttag från NEUROreg/IPNreg: 2015-09-12
Framtidsplaner
Fortsatt retrospektiv och prospektiv registrering av samtliga patienter med inflammatorisk
polyneuropati i Stockholm med hjälp av den redan anställda registerkoordinatorn på
Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Samarbete med Neurologiska
kliniken Danderyds sjukhus etablerad. Tidsplan dec 2015 för retrospektiv registrering av
samtliga redan kända fall av CIDP, MMN och PDN i Stockholm.
Kontakt med regionalt ansvariga kollegor för Svenska Neuroregister i landet för att
säkerställa nyregistrering av nya patienter på samtliga Universitetssjukhus i Sverige.
Personer med regionalt ansvar valdes vid senaste nationella Svenska Neuroregistermötet i
augusti 2015.
Löpande förändringsarbete för att ytterligare justera innehåll i Svenska Neuroregister med
hjälp av nationella styrgruppen för inflammatoriska polyneuropatier. Styrgruppen
uppmuntras själva registrera sina patienter på respektive sjukhus.
Val av parametrar som ska ingå i VAP för Inflammatoriska neuropatier.
Implementering av användande av Patientens Egen Registrering (PER).
101 / 110
2014-2015
102 / 110
2014-2015
Svår neurovaskulär huvudvärk
103 / 110
2014-2015
Svår neurovaskulär huvudvärk
Bakgrund och syfte
Huvudvärk är ett symtom som de flesta har personlig erfarenhet av. Huvudvärk
förknippat med illamående, med eller utan föregående neurologiska symtom, så kallad
aura, är typiskt för migrän som också är mycket vanligt i befolkningen och vars
behandling är en uppgift för primärvården. Det finns dock ett antal ovanligare
huvudvärksformer som dels är kroniska eller återkommande, dels är svåra och därtill
diagnostiska utmaningar även för specialister. Detta register är inriktat på diagnostik
och behandling av sådana tillstånd:
o Cluster headache (Hortons huvudvärk) - episodisk och kronisk
o Paroxysmal hemikrani
o SUNCT/SUNA
o Hemicrania continua
Därtill registreras såväl migrän med och utan aura som spänningshuvudvärk, när de
förekommer tillsammans med de ovanligare huvudvärksformerna.
Huvudvärks-registret syftar till att samla information om dessa ovanliga och
svårbehandlade huvudvärkssyndrom för:
o Att monitorera behandling, sjuksköterskor nyintroducerade och
experimentella
o Att samla information för klinisk forskning
o Att utvärdera funktionalitet
Vi avser att samla data prospektivt, men också att använda lokala databaser som
tillåter import av retrospektiva data av hög kvalitet.
Parametrar och skalor
o
o
o
o
o
o
o
Demografiska basuppgifter
Uppfyllande av diagnostiska kriterier enligt ICHD-2
Likvorundersökning
Imaging
Behandling
Hälsorelaterad livskvalitet (SF-36)
Arbetsförmåga. Vi avser att framöver applicera diagnostisk algoritm för
datorprocessad diagnos, vilket är en lovande utveckling inom
huvudvärksfältet.
104 / 110
2014-2015
Figur 32. Så här ser Huvudvärks-registret ut. Gränssnittet är snarlikt Svenska MSregistret men skiljer sig avseende många parametrar, funktionsskattningar och
terapier
Datamängd, täthet, tid och rum
Registrets prototyp färdigställdes för lokal test på Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge från årsskiftet 2013/2014. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge är
sedan länge den ledande forskningsenheten för Cluster headache/Hortons huvudvärk i
landet. I ett första skede sker här prospektiv inmatning av alla nydiagnosticerade
patienter med Hortons huvudvärk samt återbesök där patienten har kontaktat
mottagningen för en pågående huvudvärksperiod som fordrar behandlingsinsatser.
Arbetet med retrospektiv datatöverföring till Huvudvärks-registret har visat behovet av
dels arbetskraft för inmatning men främst att genomföra en strukturerad
datainsamling till journalen prospektivt. Tidigare journalinformation är tyvärr
ostrukturerad och flera värdefulla datauppgifter saknas. Målet att nå täckningsgraden
av de retrospektiva data måste vägas mot datas kvalitet.
Nuläge: Föregående period 2014-01-01 t o m 2014-09-17 infördes 70 patienter i
huvudvärksregistret. Nu 2015-09-17 är 115 patienter registrerade, det vill säga en 64 %
ökning av registrerade patienter. 74 nybesök är registrerade (ej tidigare kända vid
kliniken men kan ha erhållit diagnos tidigare av annan läkare – neurolog/husläkare).
Under helåret 2014 registrerades 48 nybesök och ytterligare 27 under 2015-01-01 tom
2015-09-17. Täckningsgraden, det vill säga antal registrerade patienter av totalantalet
patienter med diagnosen Hortons huvudvärk som under året haft kontakt med kliniken
ligger oförändrat på ca 50%. Enstaka andra huvudvärkssyndrom har testregistrerats
under året (paroxysmal hemikrani, kronisk migrän med komplex behandling) med
syfte att möjliggöra registrets framtida utvidgning.
105 / 110
2014-2015
Eventuella resultat av analyser
Ännu inte tillämpbart.
Framtidsplaner
Huvudvärksregistret är nu i bruk inom Huvudvärksgruppen lokalt på Karolinska
Universitetssjukhuset Huddinge. Under kommande år är ett breddinförande lokalt på
kliniken för att majoriteten av klinikens aktuella Hortonpatienter ska finnas
registrerade. För detta behövs avsatt tid för en ST-läkare att systematiskt föra in
retrospektiva kliniska data på nu registrerade patienter med hög datakvalitet. Enligt
planen ska denna person under kommande år också agera som ambassadör och boka
in möten hos Stockholmsregionens neurologenheter med demonstration av registret.
Ett av uppdragen är att skapa en styrgrupp för Stockholms Läns landsting för ett mer
allmänt bruk av Huvudvärksregistret.
Att vidareutveckla den grafiska bilden i samarbete med Carmona är ett andra mål
under det kommande året där grafiken med antal huvudvärksattacker per vecka och
VAS-skattning avseende värsta episod respektive bakgrundsbesvärsintensitet
tillsammans med behandling kommer att utgöra basen i grafen. Detta kommer då att
vara ett kliniskt effektivt verktyg att följa den enskilda huvudvärkspatienten. I samråd
med patientföreträdarna planeras test av PER (Patientens Egen Registrering) att
användas inför varje kontakt med sin läkare. Detta kommer i framtiden ge kraftigt
ökad datamängd och realtidsdokumentation av den enskilde patientens besvärsnivå
och behandlingseffekt.
Utökning av registret kommer på några års sikt även att ske med i första hand
migränpatienter med komplexa/experimentella behandlingar, migränrelaterad stroke
och idiopatisk intrakraniell hypertension.
106 / 110
2014-2015
Motorneuronsjukdom
107 / 110
2014-2015
Motorneuronsjukdom/Amyotrofisk
lateralskleros
Bakgrund och syfte
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en gemensam beteckning för en grupp
motorneuronsjukdomar (MNS) där de nervceller som styr skelettmusklerna dör. Ca 2 4 personer per 100 000 insjuknar i MNS/ ALS varje år. ALS kan visa sig i alla åldrar,
men de flesta insjuknar mellan 45 och 75 års ålder. Eftersom det finns många olika
varianter av sjukdomen kan symtomen variera, liksom hur snabbt förloppet är. Den
genomsnittliga överlevnadstiden är bara omkring tre år, då det idag saknas botande
behandling. Utöver detta märks en varierad vård på olika håll i landet och att
patienterna inte erbjuds samma möjligheter till utredning och behandling beroende på
var de bor. Det övergripande syftet för registret är att göra MNS/ALS-sjukvården
likvärdig och högkvalitativ och framförallt utvärderingsbar. Att etablera/öka
samarbetet mellan samtliga svenska neurologiska universitetskliniker och gemensamt
bygga upp en struktur för registrering av patienter med MNS/ALS. Som ett led i detta,
skapa nationell konsensus kring utredning och handläggning, och säkerställa att
behandlingsriktlinjer följs nationellt. Registret för Motorneuronsjukdomar avser också
mera specifikt medverka till framtida nationella och internationella forskningsprojekt
både prekliniskt och kliniskt och även skapa en bas för epidemiologiska studier på
nationell nivå.
Parametrar och skalor
o
o
o
o
o
o
o
o
demografi
diagnostiska kriterier
spridningsmönster
behandlingar
funktionsskattningsskalor (ALSFRS-R)
hälsorelaterad livskvalitet (LISAT, EQ-5D, HAD)
BMI, vikt
utvalda lab
108 / 110
2014-2015
Figur 33. Så här ser Registret för Motorneuronsjukdomar ut. Gränssnittet är
snarlikt Svenska MS-registret men skiljer sig avseende många parametrar,
funktionsskattningar och terapier
Datamängd, täthet, tid och rum
Från hela Sverige har 95 patienter hittills blivit registrerade. Baserat på internationella
studier, så borde prevalensen av MNS/ALS i Sverige ligga på 3-6/100 000 individer.
Det betyder att ca 600 svenskar har ALS. De flesta av dessa patienter är knutna till de
Universitetssjukhus som har representanter i MNS/ALS registrets styrgrupp.
Eventuella resultat av analyser
Inte tillämpbart.
Framtidsplaner
I första hand registrera de patienter med komplicerad sjukdom, och i andra hand
okomplicerade fall. Först kommer patienterna på Karolinska Universitetssjukhuset att
registreras och därefter patienter från hela Sverige. Om eller när behandlingsalternativ
finns, är det prioriterat att registrera och följa de patienterna som behandlas. En
förutsättning dock, för att jämlikt finna lämpliga kandidater för behandling, är att
majoriteten av MNS/ALS-patienterna redan är i registret och därmed korrekt utredda
och uppföljda. Vidare är det viktigt att implementera PER (Patientens Egen
Registrering) för ökad datainsamling och kompletterande skalor.
109 / 110
2014-2015
Svenska neuroregister är ett nationellt kvalitetsregister
med syfte att göra den neurologiska sjukvården likvärdig
och högkvalitativ samt att säkerställa att behandlingsriktlinjer följs.
Svenska neuroregister finns representerat i samtliga
landsting och alla sjukhus där neurologisk vård bedrivs
och ska bli basen för den nationella neurologiska
forskningen.
De diagnoser som ingår i Svenska neuroregister är:
epilepsi, inflammatorisk polyneuropati, motorneuronsjukdom, multipel skleros, myastenia gravis, narkolepsi,
Parkinsons sjukdom och svår neurovaskulär huvudvärk.
Info@ neuroreg.se
www.neuroreg.se
110 / 110