10.30–12.00 Seminarium I 1. Praxis möter evidens: ”Självskadeprojektet” Karl‐Göran Hogmalm (BUP VG‐regionen) Patientföreningar kopplade till ungas självskadebeteende har både väckt den allmänna opinionen och lett till att problemet har uppmärksammats på politisk nivå. Barn‐ och ungdomspsykiatrin utformat en praxis för självskadande patienter, där återkommande slutenvårsinläggningar ingått, vilket i en del fall lett till uppmärksammade inläggningar på rättspsykiatriska kliniker. Mot denna bakgrund beskrivs här det så kallade "Självskadeprojektet", där två evidensbaserade metoder har utkristalliserats under processen: DBT och MBT. Exempel på frågor som tas upp till diskussion är: Hur säker är den evidensbaserade metoden som kriterium för vad som är mest gynnsamt för patienten? Hur kan evidens vägas mot teoretiska modeller och beprövad erfarenhet? 2. How to Act – ett hälsofrämjande forskningsprojekt med fokus på egenmakt, fysisk aktivitet och kost Peter Korp, Andreas Fröberg, Christopher Holmberg, Linus Jonsson och Maja Wiberg (Göteborgs Universitet) Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka hur ungdomar kan stödjas till ökad egenmakt (empowerment) för att nå och vidmakthålla hälsosamma vanor beträffande kost och fysisk aktivitet. Med egenmakt menar vi möjligheter att formulera och påverka hinder och möjligheter till förändring samt motivation och tro på egen förmåga att förändra vanor. Vi genomför en interventionsstudie i årkurs sju vid Nytorpsskolan i Göteborg baserad på hälsocoaching och ett hälsofrämjande förhållningssätt. Utifrån elevernas uttryckta önskemål och behov genomförs olika aktiviteter med fokus på fysisk aktivitet och kost. Aktiviteterna genomförs under skoltid inom ramen för ”elevens val”. 3. På ungdomars uppdrag Bo Helsing (Högskolan Väst) Sveriges förenade ungdomsmottagningar, FSUM, skriver i sitt policyprogram att Verksamheten ska utgå från ungdomarnas situation och initiativ… Av ungdomsmottagningar uttrycks traditionellt att arbetet sker på ungdomarnas uppdrag. Vad är detta uppdrag? För att besvara den frågan ges en enkät till ungdomar som söker samtalskontakt på ungdomsmottagningarna i Göteborg under en tolv veckors period. Ungdomarna formulerar skriftligt, vilka problem/bekymmer de söker hjälp för, vad som gör att de söker hjälp just nu, vilka förväntningar de har på hjälpen/samtalskontakten, varför de sökt sig till ungdomsmottagningen och var de skulle sökt om de inte sökt ungdomsmottagningen? Projektet genomförs som en del av ett utvecklingsuppdrag som processledare för de sex ungdomsmottagningarna i Göteborg och deras arbete kring unga och psykisk ohälsa. Seminarium II 4. Föräldrastöd med språkkompetens kopplat till nyanlända elever Pernilla Björnberg och Catherine Westwig (Välkomsten, Trollhättan) Nätverkscentrum i Trollhättan har tillsammans med Välkomsten, kommunens skolform för nyanlända skolbarn, utvecklat en form av föräldrastöd/utbildning för föräldrarna till barnen på Välkomsten. Syftet är att ge föräldrar verktyg att kunna stödja sina barns skolgång, och målet att barnen med stöd av sina föräldrar ska lyckas i skolan. Ett annat mål är att föräldrarna ska känna sig säkrare och tryggare i sin roll som förälder i Sverige. Till projektet rekryterades personer med språk‐ och kulturkompetens på arabiska och somaliska. Som en grund gick alla en endagsutbildning i regi av Studiefrämjandet, Älskade barn, vilket gav möjlighet att arbeta ihop oss och få ett material vi kan använda som en del i föräldrastödet/utbildningen. Rekryteringen av språkkompetenser har lett till att ryktet om projektet spridit sig hos somaliska föräldrar. Vi fick klart för oss att behovet är stort av stöd och att få samtala tillsammans om skol och uppfostringsfrågor. I seminariet delas erfarenheter av arbetet med föräldrastöd. 5. En otydlig ansvarskedja i det villkorade mottagandet – dilemman för lärare till asylsökande elever i grundskolan Malin Svensson (Göteborgs Universitet) Asylsökande barn i det svenska utbildningssystemet utgör en minoritetsgrupp inom minoritetsgruppen ’nyanlända elever’. Livsvillkoren genom asylprocessen har två utgångar: få stanna i Sverige, eller inte. Min presentation handlar om hur 14 lärare (10 i förberedelseklass, 4 i ordinarie klass) till asylsökande barn påverkas av, och hanterar, sin professionella roll i relation till vad de vet – och inte vet – om barnens livsvillkor. Lärarna arbetar i en löst sammansatt ansvarskedja; de uttrycker att arbetsbeskrivningen är otydlig, de efterfrågar stöd och samarbete, de finner kreativa lösningar för att utjämna elevers socio‐ekonomiska skillnader, de beskriver känslomässiga utmaningar – få av dem pratar dock om detta med andra än de allra närmaste kollegorna. Hur skulle vi kunna förstå lärarnas arbetsvillkor och dess bäring på elevernas utbildning? 6. A study of wellbeing from a child rights perspective – social rights of accompanied asylum seeking children during the asylum period in Sweden Sandra Karlsson (Stockholms universitet) On an international level the human rights discourse and the Convention of the Rights of the Child is promoting wellbeing of the child through entitlements to social rights with an impact on state‐action taken against social exclusion of children. At the same time researchstudies show that welfare regulations regarding asylum seeking families instead creates poverty and exclusion for the children involved with a negative impact on their wellbeing. This forthcoming Doctoral thesis will further explore this theme through a social justice and human rights perspective built around the narratives of accompanied asylum seeking children. The overriding aim is therefore to explore how the wellbeing of accompanied asylum seeking children in Sweden can be understood from a child rights perspective. Seminarium III 7. Kan själv! Ida Lagnander (Västarvet) I Västra Götaland ska alla ha möjlighet att delta i kulturlivet. Men hur ser det ut i verkligheten? Ja, de flesta kulturprojekt, där barn kan delta och ha inflytande, vänder sig till äldre barn och ungdomar. I det pedagogiska utvecklingsarbetet Kan själv! har Västarvet arbetat fram en modell för att tillgodose de allra minsta barnens rätt till deltagande och inflytande. Sedan 2006 har vi genomfört tre förstudier tillsammans med barn i åldern 0‐2 år. Det har resulterat i tre olika utställningsmiljöer som passar små barns sätt att utforska, undersöka och upptäcka sin omvärld. Kan själv! visar att de minsta barnen har förmåga att förmedla sin kunskap, sina önskemål och behov om vi tar oss tid att lyssna. 8. Forskning om El Sistema i Sverige – en kör‐ och orkesterskola med sociala förtecken Åsa Bergman (Göteborgs universitet) Baserat på en modell utvecklad i Venezuela startades kör‐ och orkesterskolan El Sistema i göteborgsförorten Hammarkullen 2010 utifrån en målsättning att med musiken som verktyg bryta segregationsmönster och verka för ökad integration. Verksamheten har på senare år etablerats i samtliga stadsdelar i Göteborg och på många andra större orter i Sverige. I det etnografiskt inriktade forskningsprojekt som genomförs i Göteborg fokuseras bland annat på hur implementeringen av programmet i en svensk musikutbildningskontext kan förstås i relation till idéer och föreställningar om musikpedagogik, musik, demokrati, social inkludering samt interkulturalitet. Forskningsstudien har en kritiks ansats och syftar till att utmana förgivet tagna föreställningar om barn och musik. Den är vidare utpräglat explorativ och bedrivs i nära samverkan med företrädare för El Sistemas verksamhet. 9. Att söka jaget: Barndom och migration i NoViolet Bulawayos roman Vi behöver nya namn Ulrika Andersson Hval (Högskolan Väst) och Ulrika Stibe (Karlstads universitet) Migration is one of the most dominant issues of our time, yet the voices of migrant children are rarely listened to. The paper we will present is part of a larger project on child narratives of migration in Anglophone literature, looking at questions such as agency, the construction of “home” and conflicting understandings of childhood. In this paper, we will focus on how identity and place are enacted in NoViolet Bulawayo’s novel We Need New Names (2013). In order to do so, we will draw on the anthropological concept of the “production of locality.” Place and cultural constructions of childhood are central in the novel. 13.00–14.30 Seminarium IV 10. Segregationen i skolan – mening, motivation och motstånd bland högstadieelever Jonas Lindbäck (Göteborgs Universitet) Under de senaste åren har skillnaderna i resultat mellan skolor i Sverige blivit allt mer framträdande. Det är i de större städernas socialt utsatta förorter som de negativa konsekvenserna av denna förändring är som allra tydligast. I vissa av skolorna där saknar nästan hälften av eleverna som går ut nionde klass behörighet till gymnasiet. Utifrån en etnografisk studie på en högstadieskola i en förort till Göteborg, väcks frågan om hur denna situation påverkar elevernas relation till sin egen skola och syn på utbildning. Studien tydliggör hur skolan inte kan särskiljas från den urbana segregationen och stigmatiseringen av förorten, och elevernas berättelser ger en bild av vad det innebär att vara elev i dagens segregerade svenska skola. 11. Om att vara ung och arbetslös i Västervik Åsa Andersson och Anita Beckman (Högskolan Väst) Syftet med projektet är att söka kunskap om arbetslösa ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin situation som arbetssökande i Västerviks kommun. Projektet syftar till att lyfta fram arbetslösa ungdomarnas eget perspektiv på tillvaron och deras egna upplevelser av sin livssituation. Dels handlar det om att synliggöra ungdomarnas många olika tankar och erfarenheter av att leva som ung och arbetslös i Västervik, dels handlar det om att hitta mönster och övergripande teman i ungdomarnas berättelser, och därifrån försöka ge en samlad bild av vad som karakteriserar erfarenheterna av att vara arbetslös på en ort av Västerviks karaktär. 12. Nyanlända elevers inkludering Sara Chemis, Helena Melin, Oscar Semb, Djeno Mahic (Kronan skola 7‐9 Trollhättan) Kronan är en skola full av språk och kultur. Under läsåret 2014‐2015 förändras organisationen och nyanlända elever är inkluderade fullt ut i klass, både pedagogiskt och socialt. Beslutet för detta grundar sig i insikten om att vi måste utveckla våra strukturer, tankar och metoder för att bli en effektiv och trygg interkulturell skola. Många utmaningar och spännande upptäckter har hittills kantat läsåret på Kronan. Personalen delar gärna med sig av lärdomar om samsyn kring undervisning, kunskap, flerspråkighet och alla elevers lika rätt till att utvecklas. Det kanske allra mest spännande är att personalen har identifierat flera utvecklingsområden. Resan har bara börjat. Seminarium V 13. Förebygga och minska psykisk ohälsa hos barn Sara Östnäs (Närhälsans utvecklingscentrum för barn psykiska hälsa i Göteborg) Närhälsans utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa i Göteborg (NUPH) har i uppdrag att stödja och utveckla verksamheter och metoder som kan förebygga och minska psykisk ohälsa hos barn och unga. Sedan 2010 har vi tillsammans med Karolinska institutet i Sthlm genomfört en effektstudie på Family Check – up och Föräldraskap i Vardagen, två evidensbaserade föräldrastödsinterventioner, som tillsammans utgör en unik familjeintervention i Sverige. Forskningen har skett i samverkan mellan Närhälsan, Barn och ungdomsmedicin, Uppsala universitet, och Göteborgs stad. Det vi vill prata om på konferensen är våra erfarenheter av forskning och implementering i samverkan mellan olika aktörer, om våra resultat, så klart, men också om vilka utmaningar vi haft och vilka vi står inför. 14. Lärares relationer till föräldrar med barn med ”problembild” Anna Johansson (Högskolan Väst) introduktionsprogram Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i åk 1‐3 uppfattar sina relationer till föräldrar med barn med ”problembild”? Vilka hinder respektive möjligheter ser de? Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer med kvinnliga lärare. Studien ingår i ett s.k. samverkansprojekt mellan Högskolan Väst och Uddevalla Kommun. I projektets syfte ingår att bidra till utveckling av lärarnas professionella kompetens. Studien tar sin utgångspunkt bl.a. i ett relationellt perspektiv. Det preliminära resultatet visar att lärarna uppfattar att de främsta hindren är föräldrarnas brist på tillit till skolan och till lärarnas expertkunskap, men också en oförmåga eller ovilja hos föräldrarna att se sitt eget barns ”problem” och del i problematiska situationer. Här identifieras också en rad förhållningssätt som används av lärarna för att skapa en förtroendefull relation; bl.a. att visa sin omsorg om barnet, visa föräldrarna att de är ”proffs” på sitt eget barn samt lyssna till föräldrarna. Resultatet kommer att diskuteras tillsammans med verksamheten utifrån vikten av att synliggöra det medvetna relationsarbete som bedrivs av lärarna visavi föräldrarna och att ge stöd i utvecklingen av ”en relationell professionalitet”. 15.Utmaningar med gymnasieskolans och i grundläggande vuxenutbildning Ingrid Henning Loeb och Karin Lumsden Wass (Göteborgs Universitet) Ingrid Henning Loeb och Karin Lumsden Wass presenterar ett forskningsprojekt där de studerat organisering och pedagogik i gymnasieskolans introduktionsprogram. Projektet påbörjades före gymnasiereformen 2011 och avslutades 2014 och har främst genomförts som fältstudier i en handfull lärmiljöer. Under tiden för projektet omorganiserades det individuella programmet till fem introduktionsprogram. I presentationen tas följande frågor upp: Vad utmärker lärmiljöerna, hur organiseras elevernas lärande? Hur avgränsas de fem introduktionsprogrammen lokalt? Vilka är utmaningarna? Vilken ekonomistyrning och vilka organiseringsprocesser är framträdande? Karin och Ingrid redogör också för en delstudie om unga vuxna i den individualiserade och flexibla vuxenutbildningen. Dessa ungdomar kom till Sverige som tonåringar och går nu på grundläggande vux, för att få betyg i svenska som andraspråk. 14.45–16.15 Seminarium VI 16.Multimodal mediering som resurs för språkutveckling och undervisning Sylvana Sofkova Hashemi (Högskolan Väst) Digitala medier förändrar text och medielandskapet och utmanar textkulturen och undervisningen i skolan. Elever och lärare möter dagligen och producerar själva skärmtexter där ord kombineras med bilder, ljudeffekter, videoklipp och andra representationer. Elever kommunicerar gärna erfarenheter genom kombinationer av uttryck. Särskilt elever som saknar motivation eller har på ett eller annat sätt svårigheter att uttrycka sig verbalt visar på förmågan att förmedla budskap multimodalt. Det kräver en ny pedagogik som baseras på en kritisk hållning till media och kommunikation och som går i dialog med multimodal mediering i klassrummet. 17.Möjligheter och utmaningar i arbetet med nyanlända elever Hülya Basran och Slavko Kazic (Välkomsten, Trollhättan) Som ett led i att öka likvärdigheten i mottagande och undervisning av nyanlända och förbättra kvaliteten av nyanlända elever utbildning har Trollhättans Stad beslutat att samla kompetens och resurser på Välkomsten, en stadsövergripande mottagningsenhet för nyanlända elever i grundskolan. Välkomsten är elevernas första möte med svensk skola eller första möte med skolan. Här möts elever med olika bakgrund, intressen och förmågor. Det första mottagandet är av stor betydelse utifrån flera aspekter. Slavko Kazic (socialpedagog) och Hülya Basaran (förstelärare, Sva) berättar om möjligheter och utmaningar i arbetet med nyanlända elever och hur verksamheten är uppbyggd för att gynna nyanländas inkludering och öka likvärdigheten i samtliga skolor i Trollhättans Stad. Seminarium VII 18.Barn och ungdomar som inte går till skolan Hans Ek (BUP och Umeå universitet, institutionen för socialt arbete) Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) har i dagsläget stora svårigheter att ta hand om och ge rätt stöd till ungdomar som inte går till skolan. Det har visat sig att problembilden hos de ungdomar som inte går till skolan är komplex (Ek & Eriksson, 2013). Det första syftet med studien var att undersöka hur vårdförloppet inom Barn och ungdomspsykiatrin ser ut. Det andra syftet var att kartlägga de ungdomar som skolvägrar och som vårdas inom Barn och ungdomspsykiatrin. Metoden var retrospektiv journalstudie med deskriptiv statistik. Datainsamlingen bestod av 33 ungdomar, strategiskt utvalda med skolvägran som kontaktorsak. 19.Del@ktig på nätet. Hur lärare och föräldrar uppfattar internetanvändande hos barn och elever med intellektuella funktionsnedsättningar Martin Molin och Emma Sorbring (Högskolan Väst) Trots att forskning kring ungdomars identitetsskapande processer på internet är ett växande område finns få studier som belyser särskoleungdomars förutsättningar. Det finns idag en ny generation av ungdomar i särskolan som utvecklat nya och alternativa sätt att förhålla sig till frågor om delaktighet och identitet. Det handlar om hur de väljer att presentera sig själva, hur de navigerar i olika sociala medier och vilka webbaserade forum som de besöker. Inom ramen för ett större forskningsprojekt (Del@ktig på nätet) har vi genomfört en pilotstudie kring hur lärare och föräldrar uppfattar och förhåller sig till frågor om barn och elever med intellektuella funktionsnedsättningar och deras internetanvändande. Fem fokusgruppsintervjuer med totalt 8 lärare inom gymnasiesärskolan samt totalt 5 föräldrar till barn i samma skolform har genomförts. 20. Klassbegreppet hos unga människor Annika Theodorsson (Högskolan Väst) Det övergripande syftet med mitt projekt är att uppdatera begreppet klass och göra det användbart för att förstå vårt nutida samhälle och de utmaningar vi står inför. I denna delstudie undersöker jag hur unga människor resonerar om klass som begrepp och vilket innehåll det kan fyllas med. Utgångspunkten är att se klass som en sammansättning av olika agenter, utifrån Deleuze. Upprinnelsen till projektet är att många unga uppfattar klassbegreppet som gammaldags och oanvändbart för att förstå både sig själva som individer och sin samtid. Det behövs därför ett nytt klassbegrepp, med nytt innehåll som är relevant för unga människor som är på väg ut i ett vuxet liv i samhället.