1. No category

SOMMAR 2015 EN TIDNING TILL ALLA
I ESKILSTUNA FRÅN OSS I KOMMUNFÖRETAGEN
TRAPP
UPP
GÅNGEN
Unga miljöambassadörer i Lagersberg
Följ med in i Munktellbadet
Möt Eskilstunas
stadsarkitekt
1
Elin Juhlins vinnande teckning på sin drömlekpark.
Våra drömmars lekpark
Text: Hans Johansson Lemming. Foto: Maria Lagerkvist
Elin Juhlin, 12 år, från Mesta ritade sin
drömlekpark och vann en upprustning
av sin närmaste lekpark.
– Det känns kul! Min tanke var att
få in mer färg och saker som barn gillar.
Bland annat är det många som tycker
om gungbrädor och kompisgungor där
du kan gunga flera samtidigt, berättar
Elin.
Under vårens samverkansdialoger
på Kommunfastigheters distrikt väst
har barn i alla åldrar fått rita sin drömlekpark och samtidigt deltagit i en teckningstävling, där förstapriset har varit
en upplyftning av en lekpark i deras
bostadsområde.
Efter juryns sammanträde utsågs
Elin Juhlins teckning till det vinnande
bidraget. Tillsammans med fastighetstekniker Anne Nordström från
Kommunfastigheter har hon tittat
närmare på lekparken som ska
upprustas efter hennes förslag.
– Jag vill att fler ska använda lekparken. Det är inte så många barn som
leker här idag, och det är synd. Nu tror
jag att lekparken kommer bli roligare
och fler kommer att vara här, säger Elin.
För Kommunfastigheter har
barnens teckningar varit ett bra sätt att
involvera barnen i utvecklingen av deras
bostadsområde.
– Vi vill öka barnens delaktighet och
att rita är ett utmärkt sätt att få barnen
att uttrycka sig om sin egen utemiljö,
och diskutera vad vi kan vi göra tillsammans för att de ska trivas. Det är också
viktigt att visa dem att de kan vara med
och påverka, säger Anne Nordström.
Elin Juhlin och Anne Nordström, fastighetstekniker på Kommunfastigheter, synar
lekplatsen som ska göras om.
Ytterligare fem barn belönades med biobiljetter för sina teckningar.
Stads- och
bostadsevolution
i Eskilstuna
Innehåll
Sommar
2015
4
Stadsarkitekten
om stadsläkning
Det händer massor i Eskilstuna, på en
och samma gång. Men ibland är det svårt
att se skogen för alla träd. Därför har vi
gjort ett nedslag i Eskilstunas stadsutveckling för att försöka fånga idéer och projekt som ritar om vår stadsbild.
Här möter du Eskilstunas 14:e stadsarkitekt i ordningen – Per Haupt – som
berättar om hur stadsläkning bidrar till att
skapa en hållbarare stad. Du får följa med
in i Munktellbadet som byggs för fullt och
som blir ett nytt landmärke tillsammans
med nya arenan och nya campus..
Det planeras mängder av nya bostäder
och vi visar var på Eskilstunakartan.
Passande nog har vi även pratat platsvarumärke och evolution med
Destination Eskilstunas vd Martin Roos.
Men stadsutveckling i all ära – det är
människorna som gör staden. I det här
numret möter du några av dem: pedagoger
vid Eskilstuna konstmuseum, unga
miljöambassadörer i Lagersberg och
kommande hyresgäster i Djursta.
Trevlig läsning och en fin sommar
önskar redaktionen!
8
Lummiga Djursta
lockar unga
12
Eskilstunas nya
landmärken
19
Miljöhjältar ställer
ut i konstmuseet
10
Hållbar evolution
- ett av Eskilstunas
fokusområden i nya
platsvarumärket.
Trappuppgången ges ut av Eskilstuna Kommunföretag. Ansvarig utgivare: Kjell Söderholm. Redaktör: Hans Johansson Lemming.
Layout/Produktion: aStory kommunikationsbyrå. Skribenter: Maria Lagerkvist, Emma Gustafsson och Hans Johansson Lemming.
Fotograf: Mikael Sandström, Andreas Besterman, Maria Lagerkvist och Sara Krüger. Tryckeri: Östertälje Tryckeri. Redaktionsråd: Anneli Johansson,
Carina Fredriksson, Charlotte H Kindmark, Jim Berglund, Malin Rise och Kjell Söderholm. Tidningen ges ut 2 gånger per år, trycks i drygt 51 000
exemplar och delas ut till alla hushåll i Eskilstuna. Omslagsfoto: Andreas Besterman. Kom ihåg att återvinna tidningen när du läst klart den.
Det är vi som är Eskilstuna Kommunföretag:
3
300 nya bostäder per år, nytt badhus, ny arena och ett nytt
campus. Det är bara några av Eskilstunas pågående och planerade byggprojekt. Staden växer, men inåt. Trappuppgången har
pratat stadsläkning med Eskilstunas stadsarkitekt Per Haupt.
Stadsarkitekten om
Eskilstunas
stadsläkning
Text: Hans Johansson Lemming. Foto: Andreas Besterman
Eskilstuna är på väg mot en grön
modern stad där industriarvet vävs in
i en mer sammanhållen och hållbar
stad. En nyckelroll i utvecklingen har
Eskilstunas stadsarkitekt Per Haupt,
den 14:e i ordningen sedan posten
inrättades i Eskilstuna 1898.
– Min viktigaste uppgift är att gå
upp och ner för trappan, säger Per
Haupt.
Han brukar beskriva stadsarkitektens
roll så. Det handlar om att gå upp för
trappan för att få helikopterperspektiv och ner för att ha en dialog kring
enskilda projekt med byggherrar, allmänhet och politiker. Det blir mycket
spring i den trappan och det är lika
viktigt med båda perspektiven.
– Stadsutveckling är en komplex
värld där delar och helhet hänger ihop.
Frågorna pendlar mellan visioner,
ekonomiska och sociala värden, övergripande system och flöden till byggnaders utformning, den tänkta känslan
i en ny innergård och hur nära det ska
vara till butiker och serviceinrättningar.
Allt hänger ihop, säger Per Haupt.
Eskilstuna. Innan dess bodde han i
Holland där han träffade sin fru under
ett utbytesprogram i Delft, och blev
kvar i 17 år. Tillsammans drev de ett
arkitektkontor som de kombinerade
med forskning.
– Vi skrev en avhandling tillsammans om stadsbyggnad och täthet som
blev klar 2009, och vår bok kom ut året
därpå.
I den vevan fick familjen tid att
stanna upp och fundera på vad de ville
göra – utveckla företaget, satsa på de
akademiska karriärerna eller flytta till
Sverige som de länge hade talat om?
– Barnen var i den åldern att en flytt
var möjlig och vi gjorde slag i saken,
säger Per Haupt.
Väl hemma kände han att det var
stadbyggnadsfrågorna som låg honom
varmast om hjärtat och främst stadsbyggnadsfrågor i det tidiga skedet.
– Och var är det mest intressant att
jobba med sådana frågor? Jo på kommunerna såklart, det är där det händer,
säger Per Haupt som 2010 började
som planarkitekt i Norrköping.
17 år i Holland
Han är utbildad arkitekt med examen
från Lund. Sedan 2010 bor han i
Söderköping och pendlar således till
Staden växer inåt
Sedan september förra året är han
Eskilstunas stadsarkitekt och en av
hans viktigaste uppgifter är att bidra i
4
arbetet att skapa en mer sammanhållen
stad. En stad som växer inåt istället för
utåt, och där målet är att bygga upp
till 300 nya bostäder per år och en rad
andra projekt som ska utveckla stadens
serviceutbud och attraktionskraft.
Förtätningstanken är till viss del en
återgång mot 1800-talets kompakta
stadsideal till skillnad från den stadsbild
som växte fram i efterkrigstiden, där
nya stadsdelar placerades långt från
centrum och där det uppstod många
mellanrum i stadsbilden.
>>
Per Haupt om vad som
kännetecknar Eskilstunas
stadsbild:
”Det går inte att gå förbi
Eskilstunaån som är så närvarande
i stora delar av staden, inte bara
i centrum. Även det industriella
arvet såklart, och att många av
dess byggnader finns inom rutmönstret är speciellt för Eskilstuna.
Ser man utanför innerstaden är
det också ganska unikt att det finns
så centrumnära miljonprogram,
som Årby till exempel’’.
Så vill han som stadsarkitekt
utveckla stadsbyggnad och
arkitektur i Eskilstuna:
”Jag vill under kommande år
arbeta för att ta fram en policy
för stadsbyggnad och arkitektur i
Eskilstuna som kan bygga konsensus
och användas som utgångspunkt i
diskussioner med byggherrar och
andra intressenter. Det finns också
i Eskilstuna, vilket kanske inte alltid
uppmärksammas, en ganska tuff
och stark efterkrigstidsarkitektur.
Den attityden vill jag att vi behåller
och utvecklar, så att vi inte blir
ängsliga och faller in i en historiserande arkitektur. Vi ska fråga oss
vad som är kvalitet i vår tid, vad
vårt lager i stadsbilden ska bli.”
5
Om de nya stora byggprojekten – Munktellbadet, arenan och nya campus:
”Projekten kommer att betyda mycket både som signalbyggnader i stadsbilden och som viktiga
magneter och mötesplatser för Eskilstunaborna. Mer liv och rörelse i staden betyder också att
fastighetsägare och byggherrar kommer få ökat intresse att investera i staden. Den stora utmaningen
består i att göra alla de här platserna lättillgängliga för alla, även för besökare och boende utanför
stadskärnan. Arbetet med bättre kollektivtrafik och ett nytt resecentrum är viktiga delar i detta.”
– Man bredde ut städerna och
skapade ganska isolerade områden där planeringen utgick från bilen
som kommunikationsmedel, säger Per
Haupt.
Förtätningen, eller stadsläkningen
som är ett annat ord, utgår från att
utveckla dessa mellanrum för att skapa
en mer hållbar stad som hänger ihop,
där det är enklare att ta sig mellan
stadsdelarna via cykel, kollektivtrafik
eller till fots. En allt för tunn stad med
för många mellanrum har också svårt
att få ihop underlag för lokal handel,
bra kommunal service, kollektivtrafik
och andra serviceinrättningar som
invånarna behöver ha nära sig.
>>
Bevara rätt mellanrum
Det viktiga är att bestämma vilka mellanrum som har ett stort egenvärde och
vilka som i delar kan bebyggas för att
öka stadstätheten och binda samman
olika områden bättre.
– Vissa mellanrum har stor betydelse för rekreation och för naturvärden inne i staden, till exempel holmar
av naturmark som kanske finns precis
intill bostaden.
Han tar Skogsängen som exempel
med sitt stora skogsparti mitt i bostadsområdet. Det har ett enormt värde
både för boende och områdets
karaktär.
– Det ska man banne mig inte ge
sig på.
Andra mellanrum är däremot mer
som fysiska barriärer mellan stadsdelarna och inte sällan ytor som mest
används av kommunens gräsklippare
och en och annan som rastar hunden.
Per Haupt tar stora breda zoner
längs trafikleder som ett exempel, där
avstånd till bebyggelsen mest fungerar
som bulleravstånd. Genom att sänka
hastigheten och omforma vissa av
dessa bilvägar till levande gator, gaturum, kan de tomma ytorna bebyggas
med bostäder, förskolor, handel och
annan verksamhet. Fler invånare ger
bättre möjligheter för kollektivtrafik
vilket i sin tur minskar bilberoendet.
– Det handlar om att hitta en balans
mellan framkomlighet och att kunna
vistas, promenera och cykla i gaturummet vid den typen av förändring.
Bygga bort barriärer
Han poängterar att förtätningen av
Eskilstuna inte kan ske efter en särskild
mall, en innerstadsmall som han kal�lar det, och syftar på risken att städer
enbart använder innerstaden som
modell för hur ett urbant stadsrum ska
se ut och fungera. Olika platser och
områden har olika förutsättningar och
rätt sak ska vara på rätt plats.
– En förtätning av till exempel
Lagersberg, Råbergstorp och Skiftinge
ser annorlunda ut jämfört med förtätningen i Eskilstunas centrum, säger
Per Haupt.
Att bygga bort fysiska barriärer är
bara en del i visionen om ett hållbart
Eskilstuna, men kan förhoppningsvis
bidra till att också bryta ner mentala
och sociala barriärer som kan vara
kopplade till olika stadsområden.
Skapandet av en bättre sammanhållen stad i bred bemärkelse är en
lång process.
– Förändringen sker inte över en
natt, utan stegvis och i dialog med
invånare, föreningar och fastighetsägare
som känner till sina områdens problem
och kvaliteter, säger Per Haupt.
6
Skogsängens skogsparti har stort värde
för området och de boende.
Är du kreativ och klimatsmart?
Då ska du kolla in Recycling
Design Contest där nya designprodukter som tillverkats av
återvunnet material tävlar om
en plats på hållbarhetsgallerian
ReTuna. Trappuppgången
har pratat med centrumledaren Anna Bergström.
Text Maria Lagerkvist
Foto Micke Sandström
Vinn plats i hållbarhetsgallerian ReTuna!
Hej Anna! Berätta vad tävlingen
går ut på?
– Tävlingen handlar om att ta fram en
produkt av förbrukat material, det kan
vara allt från inredning till klädesplagg.
Bidraget lämnar du in till Munktellmuseet
mellan 1-10 juli. Du tävlar i två kategorier,
dels Eskilstunas Favorit där besökare röstar på vilket bidrag de vill ska vinna samt
Juryns Pris där en domarpanel utser vinnaren. Vinnarna får en försäljningsplats på
ReTuna som gäller under ett helt år.
Du sitter med i domarpanelen – vad
kommer ni att leta efter?
– Det är jag tillsammans med Eva
Svensson från Recycle Design och Jan
Brandt, känd profil och konstnär, som är
domare. Eftersom vinsten är en försäljningsplats på ReTuna så letar vi efter en
produkt med affärsmässig potential. Det
ska också finnas möjlighet till en större
produktion.
Vad kan du berätta om ReTuna,
Eskilstunas nya hållbarhetsgalleria?
– ReTuna gör det lättare att handla smart.
Där kommer du att hitta alla typer av
föremål inom mode och inredning som
består av förbrukat material eller är nya
produkter med hög miljöprofil. Det kommer också att finnas servering och café,
precis som i vilken galleria som helst. Ni
är välkomna att fira invigningen med oss
den 28 augusti!
Kalas i Munktellstaden
MUNKTELLKALASET
LÖRDAG
08 AUG
KL.11.00-14.30
Kom och bli inspirerad, var kreativ och få spring i benen!
7
Så här tävlar du!
Lämna in din produkt till
Munktellmuseet mellan den
1-10 juli. Där får du hjälp
att presentera ditt bidrag.
Utställningen och röstningen
till Eskilstunas Favorit pågår
13/7- 8/8. Vinnarna till
Eskilstunas Favorit och Juryns
Pris koras på MunktellKalaset
8/8 klockan 14.00.
Verksamheterna i Munktellstaden bjuder på
en ångande, mullrande och experimenterande upplevelse för alla åldrar. Utställningar
för stora och små med konst,
recycling design, veteranmaskiner, idrott och
historia. Prova på roliga idrotter, teknikpyssla
och testa dina kunskaper på 100 meter
Kulturtipspromenad eller på Kunskapskollen.
Spring Munktellstadsloppet för dig upp
till 14 år. Träffa Theofron Munktell och häng
med på Maskinparad med Volvo Musikkår!
Läs mer på www.munktellstaden.se
eskilstuna.nu/festival/
Eskilstunas befolkning växer – och det gör även våra
bostadsområden. I Djursta pågår just nu slutproduktionen av
40 nya hyresrätter med fokus på kvalitet till lägre kostnad.
Vi har träffat familjen Jessika Kronholm och Jimmy Häll
som i oktober blir Djurstabor.
Lummiga Djursta
lockar unga
Text: Maria Lagerkvist
I höst kommer första etappen av
16 hektar åkermark i Djursta att ha
förvandlats till ett helt nytt bostadsområde med40 hyresrätter som
Kommunfastigheter står bakom..
Det lummiga området har lockat
många nya hyresgäster, inte minst unga
människor. Några av dem är Jessika
Kronholm, 24 år, och Jimmy Häll, 30
år, som idag bor i Skiftinge. I höst flyttar paret och deras snart 2-åriga dotter
Nova in i sin trea i Djursta.
– Området passar oss perfekt då vi
gärna vill bo lite mer utanför staden.
Det är skönt eftersom vi har barn och
då vi i framtiden även vill skaffa en
hund, säger Jessika.
Hyresrätterna har hög boendestandard. Bland annat läggs eklamellgolv i
alla rum förutom kök och badrum där
det blir klinker. Det ingår också diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare
i varje lägenhet.. Jessika berättar att
de båda föll för nyproduktionen och
lägenhetens öppna planlösning.
– Det är öppet mellan kök och
vardagsrum och det tycker vi båda om.
Men det vi ser mest fram emot är att
flytta in i en bostad som är helt ny, där
ingen har bott tidigare. Det ska bli
jättekul!
Paret ser fram emot att se Djursta
utvecklas framöver.
– Vi har sett planerna för hela
området och vi tror det kommer bli
jättefint därute med alla nybyggda hus
och närheten till skogen, säger Jessika.
I oktober flyttar Jessika Kronholm
och Jimmy Häll med dottern Nova till
en nyproducerad hyresrätt i Djursta.
8
80 lägenheter
Start2015
2015
Start
Odlaren/Trumtorp
Odlaren/Trumtorp
170
170 lägenheter
lägenheter
Skogstorp
Skogstorp
50
lägenheter
Planerade
bostäder
Förtätning
Förtätning
bostäder
bostäder
150
nya hem
per år!
För att motsvara en del av efterfrågan
på
hyresrätter kommer Kommunfastigheter
att bygga 150 nya lägenheter i Eskilstuna
kommun varje år. Här på kartan ser du
några av de områden där vi planerar att
bygga och var vi bygger just nu.
Läs mer på www.kfast.se
Eskilstuna Kombiterminal ledande
i Stockholm-Mälarregionen
Tidningen Transportnytt gör årligen en undersökning av
landets
kombiterminaler. Årets översikt visar att Eskilstuna Kombiterminal
fortsätter att vara ledande i Stockholm- Mälarregionen.
– Vi har en kostnadseffektiv och säker terminal där godset
kan levereras störningsfritt i en så trafikintensiv region som
Stockholm-Mälarregionen, säger Tommy Spångberg, logistikchef
hos Eskilstuna Logistik
TransportNytts granskning visar att kombiterminalen i
Eskilstuna hade en volym på 71 500 TEU när det gäller lyft av
containers och trailers från tåg till bil och tvärtom. Närmast i
regionen efter Eskilstuna följer Katrineholm med 42 800, Årsta i
södra Stockholm 42 000 och Örebro Terminal med 28 800.
9
ESKILSTUNA GÖR EVOLUTION!
Att förbättra och förfina. Att kavla upp ärmarna,
hitta nya vägar och förändra. Den mentaliteten har
funnits i Eskilstuna sedan smedernas första slag och
har resulterat i en rad uppfinningar som har förändrat
världens industrier. Den har också gjort att Eskilstuna
idag leder utvecklingen av miljösmarta städer.
Nu utgör den även grunden för Eskilstunas nya
platsvarumärke – Eskilstuna Evolution*.
TEXT Hans Johansson Lemming
– Varumärkeskonceptet tar fasta på
den stora utvecklingsviljan som finns
i Eskilstuna. Vi har aldrig väntat på
att någon annan ska komma med lösningar åt oss, vi går vår egen väg och
utvecklar själva. På så vis hjälper vi evolutionen på traven, säger Martin Roos,
vd för Destination Eskilstuna som har
lett varumärkesarbetet tillsammans med
Eva Norberg, kommunikationsdirektör
på Eskilstuna kommun.
Som exempel nämner han det
omfattande bostadsbyggandet som står
för dörren i Eskilstuna som en bostadsevolution eller uppförandet av det nya
badhuset som en badhusevolution.
– Det är ett sätt att berätta om hur
Eskilstuna utvecklar och utvecklas.
Alla som bor, lever och verkar här kan
använda konceptet för att demonstrera
hur de utvecklar sina verksamheter och
därmed Eskilstuna som plats.
Flera profilområden
Orten Eskilstunas nya varumärke
har fokus på sex olika områden som
Eskilstunaborna, i möten och enkäter,
har lyft fram som stadens starkaste
tillgångar: industri, innovation, miljö,
hållbarhet, idrott och musik.
– Det är områden som vi är extra
starka inom. Till exempel gör vi miljöevolution genom att vi verkligen tar
idéer till handling för att förändra
vår stads klimatavtryck och vi leder
utvecklingen mot miljösmarta städer.
Men det är viktigt att påpeka att det är
ordet evolution som är det centrala i
platsvarumärket, och att begreppet kan
användas i många olika sammanhang,
säger Martin Roos.
Lyfta Eskilstunas fördelar
Ett starkt och tydligt platsvarumärke
med positiva associationer ökar en
stads eller en regions attraktionskraft i
konkurrensen om invånare, företag och
besökare. Eskilstunas utmaning är att
nå ut med sina värden och tillgångar till
dessa målgrupper.
– Här är det till exempel, jämfört
med Stockholm, lättare för en familj att
få ihop livspusslet, göra klimatsmarta
val och ta del av fritidsaktiviteter. Här
finns en industri- och innovationskultur
som ger näring åt ett företagsklimat i
samverkan och här finns en bredd av
besöksmål i en vacker stad i omvandling. Platsvarumärket handlar om att
tydliggöra dessa värden för att fler ska
10
upptäcka Eskilstunas fördelar vilket sin
tur är gynnsamt för Eskilstunas utveckling, säger Martin Roos.
Bygga vi-känsla
Lika viktigt är varumärkesarbetet för
att skapa en tydlig identitet och bygga
stolthet bland invånarna.
– Det är vi som lever här som äger
varumärket Eskilstuna och därför
känns det väldigt bra att över 2 000
invånare på ett eller annat sätt har varit
involverade i arbetet med att ta fram
det nya platsvarumärket, säger Martin
Roos.
Han är noga med att påpeka att
marknadsföringen och varumärkesarbetet för Eskilstuna inte handlar om
att försköna verkligheten.
– Absolut inte. Det finns många
saker som måste förbättras i Eskilstuna,
bostadsbristen är en sådan sak, fler
jobb och människors upplevda trygghet
är andra områden. Ett nytt platsvarumärke löser inte de utmaningarna, men
det kan bidra till att skapa målsättningar
för hur Eskilstuna ska utvecklas som
stad och ge inspiration hur vi alla kan
bidra i det arbetet, säger Martin Roos.
Martin Roos om att
”göra evolution”:
”Det är en lek med begreppet att
göra revolution. Vi driver utvecklingen framåt, vi gör evolution”.
Om profilbilderna som har tagits
fram för de sex huvudområdena
där Eskilstuna gör evolution.
”Vi ville lyfta fram annorlunda
och karaktärsstarka bilder av
Eskilstuna som också demonstrerar de utvalda profilområdena på ett spännande sätt.
Profilbilderna kompletteras av
flera andra bilder på Eskilstunaoch Torshällamiljöer’’.
Om till exempel en idrottsförening i Eskilstuna vill använda
konceptet i sin marknadsföring för att visa att den gör
IdrottsEvolution*, hur går
den tillväga?
’’Då besöker man www.eskilstunaevolution.se där vi har samlat
allt material kring varumärket
som föreningen kan använda, till
exempel banners för hemsidan.
Det finns även en manual’’.
Bilden är en profilbild för InnovationsEvolution*
– ett av sex fokusområden för Eskilstunas nya platsvarumärke.
11
Om asterisken som är en grafisk
symbol för Eskilstuna Evolution*
”Vi underbygger alla budskap
kring Eskilstuna Evolution med
fakta och asterisken hänvisar
till dessa fakta. Den är också en
tydlig symbol som kan användas
i olika sammanhang, inte bara i
tryck.”
ESKILSTUNAS
LANDMÄRKEN
Tre stora projekt förändrar Eskilstunas stadsbild
och skapar nya mötesplatser i staden. Följ med in i
Munktellbadet och läs mer om nya arenan och campus.
12
Campus: Illustration 3XN.
Munktellbadet: Illustration Liljewall Arkitekter.
13
Nya Arenan: illustration AQ Arkitekter.
Än så länge är de karga betongväggarna kala och de djupa
bassängerna ekande tomma. Men våren 2016 kommer den
stora tegelbyggnaden att fyllas av såväl lekande barn som
stora simningsmästerskap. Munktellbadet förväntas bli
Eskilstunas nya besöksmål dit alla är välkomna.
Reportage inifrån Munktellbadet
Ända in i kaklet!
Text: Maria Lagerkvist Foto: Micke Sandström, Andreas Besterman
Munktellbadet är badhuset som tar
hänsyn till alla typer av badgäster.
Projektledare Patrik Ahlbin berättar
att bygget i det rustika Munktellstaden
rymmer allt från föreningsliv och
simundervisning till barnfamilj och
motionär.
– Vi har familjebad för både yngre
och äldre barn. Där finns interaktiva
leksaker och andra aktiviteter i form
av klättervägg, rutschkana, badbio och
strömkanaler. Vi har också mindre multibassänger för simundervisning med
höj- och sänkbar botten.
Delbar simbassäng
Förutom familjebadet kommer
Munktellbadet ha en simbassäng på
50 meter som är fyra gånger så stor
jämfört med bassängen i Vattenpalatset.
– I mitten av bassängen har vi en
höj- och sänkbar brygga som kan dela
bassängen i två 25-meters bassänger.
Eller så kan halva bryggan dela av bassängen så att vi får 25- och 50-meters
banor samtidigt. På det sättet kan vi ha
aktiviteter på en sida och simträning på
en annan, förklarar Patrik Ahlbin.
Tillgängligheten har varit en stor
del i planeringen av bygget. Det ska
finnas anpassade omklädningsrum för
personer med funktionsnedsättning,
med plats för sängbrits, som leder från
omklädningsrummet direkt till en av
multibassängerna.
– Den bassängen går av skärma av
och få helt avskild. Det kan till exempel
vara för besökare som av olika skäl vill
bada mer privat, säger Patrik Ahlbin.
Teknik i framkant
Att bygga badhus är ett ovanligt projekt där många aktörer är
inblandade. Patrik Ahlbin
berättar att konsulter inom
tillgänglighet, akustik,
tätskikt, plattsättning, badhusspecialister och andra
områden har varit med för
att kvalitetssäkra anläggningen.
– Det är ett speciellt
projekt. Till exempel har
vi tagit fram ett ventilerat
undertak för att minimera
14
fuktskador. Taket har ett mellanrum
med övertryck som håller fukten borta,
samt sensorer som varnar för fuktläckage.
Att anläggningen är toppmodern
råder det ingen tvekan om. Men det
är inte i bassängen det märks tydligast – istället är det en trappa ned på
bottenplan som den mest avancerade
tekniken finns.
– Precis som till privatpoolerna
hemma, så använder vi oss av sandfilter för att rena vattnet, men i betydligt
större variant. Här finns även doseringspumpar som håller koll på bland
annat vattnets klorhalt och PH-nivå
och som skickar informationen vidare
digitalt. Stora ventilationsaggregat
värmer upp både torr och fuktig luft
och återanvänder värmen som alstras i
byggnaden, förklarar Patrik Ahlbin.
Miljöbyggnad Guld
Vad skiljer då Munktellbadet från andra
nya badhus? För Patrik Ahlbin är svaret
givet.
– Byggnaden är det första badhuset i Sverige som klassas enligt
Miljöbyggnad Guld och uppfyller kvalitetskrav inom energi, inomhusmiljö
och material. Vi har tagit hänsyn till det
mesta – få andra projekt har gjort ett så
dedikerat arbete att se till att så många
som möjligt känner sig välkomna.
VISSTE DU ATT…
det går åt 81 000 kakelplattor
till den stora bassängen? Om du skulle lägga kakelplattorna
på rad innebär det en sträcka på 16,2 km. Det är lika långt
som åka fram och tillbaka mellan Fristadstorget och
Parken Zoo åtta gånger!
Ahmed El Faddali putsar betongen innan
primer och tätskiktet kan sättas.
Utsikten över Eskilstunaån är magnifik från badhuset.
Om projektet
Eskilstuna Kommunfastigheter är byggherre och bygger det nya badhuset
på uppdrag av Eskilstuna kommun. WSP Management är projektledare
och övriga samarbetspartners i projektet är Andersson & Hultmark,
Anjobygg, Epsilon, Liljewall arkitekter, NCC, Processing och Reijlers.
Patrik Ahlbin projektleder bygget av Munktellbadet.
15
Sju guldspadar stod utställda
på tomten som ska förvandlas
till Eskilstunas nya miljövänliga multiarena och sju
representanter för idrott,
politik och byggbolag tog
de första spadtagen. Om allt
går enligt planerna invigs
Munktellstadens nya
arena i april 2017.
Text: Emma Gustafsson
Foto: Sara Krüger
Eskilstunas nya arena kommer att
ligga intill den vackra gamla eken mitt i
Munktellstaden och ersätta Sporthallen
som byggdes 1955. Den har länge varit
för liten för en stad med över 100 000
invånare och ett handbollslag i elitserien.
– Först undersökte vi möjligheterna
att rusta upp Sporthallen, men det fanns
helt enkelt inte tillräckliga ytor. Att få
plats med 3 700 sittande under handbollsmatcherna var ett av våra första
önskemål, säger Roland Larsson, teknisk
chef på Kommunfastigheter.
Han har varit med nästan från
början under den fem år långa planeringsfasen för arenan som ska husera
inomhussporter som handboll, basket,
gymnastik och innebandy – men även
kunna användas för större konserter och
mässor.
– Man kan öppna upp mellan de tre
hallarna och då får det plats 4 500 personer, berättar Roland Larsson.
Hårda miljökrav
Arenan ska byggas enligt branschens
hårdaste hållbarhetskrav och få miljöcertifiering guld. I praktiken betyder
detta att alla material ska vara hållbara,
Första spadtagen för
nya arenan
att byggnaden har en låg och smart
energiförbrukning där man bland annat
tar vara på spillvärme.
För att få inspiration och idéer – och
inte minst kunna undvika en del misstag – har teamet besökt flera nya arenor
runt om i Sverige. Rolands favorit
fanns i Kristianstad och invigdes 2010.
– Det är inte så att vi byggt en kopia
av den, men vi fick flera idéer därifrån,
säger Roland Larsson.
Utformning anpassad för
Munktellstaden
AQ Arkitekter, vars kontor ligger i
Munktellstaden några stenkast från
nya arenan, har fått uppdraget att rita
byggnaden och jobbar för fullt med
detaljerna kring bygget.
– Det finns ett gestaltningsprogram
för Munktellstaden där teglet är centralt, liksom inslag av smide och plåt
som har koppling till den gamla verkstadsindustrin. Vi har gjort en modern
tolkning med stora glaspartier, något
som inte var möjligt när man byggde
förr i tiden, säger Bengt Strandberg på
AQ Arkitekter.
Ett av målen är att skapa en en för16
väntansfull stämning genom att koppla
samman ute- och innemiljöerna.
– Vi har tänkt på hur man rör sig i
en teatersalong – och i arenan rör man
sig från torget, in i foajén och uppför
trapporna. Det ska synas att det är liv i
huset och vår intention är att skapa lite
feststämning.
Samtidigt poängterar han att byggnaden ska vara ganska neutral och
fungera som en ram för den verksamhet
den är till för, alltså idrottsutövande i
första hand.
– Det är ju en arena och ingen
bostad eller arbetsplats. Många besöker
den för första och enda gången så då
behöver vi vara tydliga, säger Bengt
Strandberg.
Fakta nya arenan
– Ersätter Sporthallen som byggdes 1955.
– Ligger i Munktellstaden.
– Har tre hallar, men den största går
att dela i två delar så att man får
fyra hallar.
– Kostar 360 miljoner att bygga.
– Öppnar första april 2017 om allt
går enligt planen.
Sporthallen blir
Omtenta i äventyrsbadet och grupparbeten i Guifs
gamla omklädningsrum? Det blir en del tvära kast
när Vattenpalatset och Sporthallen byter skepnad till
högskolecampus. När allt är klart ska byggnaderna
rymma skolans 4 000 studenter och 300 medarbetare.
studentpalats
Text: Emma Gustafsson
En pampig byggnad med entréer från
tre håll, genomgående ljusinsläpp och
stora grafiska byggklossar. Högskolans
nya campus ger Eskilstuna en ny
stadsbild och en hel del gamla vanor
måste brytas. Eskilstunaborna har
gått och simmat här sedan 1933 då
Vattenpalatsets äldre del byggdes, men
från och med nästa år får alla badsugna
promenera till Munktellstaden där det
nya Munktellbadet öppnar.
– Den gamla simhallen är byggnadsminnesmärkt och skalet kommer att
bevaras. Rymden och volymen i byggnaden kommer också att finnas kvar och
visa var bassängen och läktarna har varit,
berättar Anna Gulyas, Mälardalens högskola, som är projektchef för ombyggnationen.
Plats för möten
Hon ser fram emot att se skisserna bli
verklighet. Idag bedriver Mälardalens
högskola sin verksamhet i fyra utbildningsanpassade industrilokaler i centrala Eskilstuna. Studenter, lärare och
forskare har länge velat samla skolans
fyra utbildningsområden – ekonomi,
hälsa & välfärd, lärarutbildningar och
teknik – på samma ställe och nya campus kommer att skapa fler naturliga
samarbeten över ämnes- och akademigränserna.
I gamla Vattenpalatset blir det bibliotek med läsplatser, studenttorg och
ett café med uteservering dit alla är
välkomna. Huvudentrén är placerad
på Hamngatan och leder via en trappa
upp till lärosalar, studieplatser och olika
grupprum. På de nedersta tre planen
är tanken att det ska vara mycket folk i
rörelse medan de övre planen rymmer
kontor och speciallokaler anpassade för
de olika utbildningsområdena.
– Nya campus gör att högskolan
kommer att hänga ihop bättre med
staden och bli mer tillgänglig för allmänheten, säger Benny Larsson, byggsamordnare på Eskilstuna kommun.
Del av kunskapsstråk
Han förklarar att kommunen
har planer på att bygga om både
Hamngatan och Tullgatan, samt att
skapa ett kunskapsstråk från tågstationen längs Drottninggatan, via
Strömsholmen ut mot Munktellstaden.
Huruvida det nya campuset kom-
17
mer att bära med sig synliga minnen
från den långa och minst sagt fartfyllda
historia som finns på platsen är inte
bestämt.
– I högskolans nuvarande byggnader
har man ibland sparat detaljer från tidigare industriverksamheter. Det är ingenting vi måste göra, men kommunen
kommer att dokumentera idrottshallen
och vi kommer kanske att hitta detaljer
att göra någonting kul av, säger Anna
Gulyas.
Byggprocessen i korthet
September 2013 – Mälardalens högskola
utlyser en arkitekttävling och får in 50
bidrag.
Juni 2014 – Arkitektbyrån 3XN vinner
tävlingen med förslaget MDH Torget.
Februari 2015 – Högskolan och
Eskilstuna kommun skriver under en principöverenskommelse för att reglera samarbetet kring projektet.
Hösten 2015 – MDH behöver hitta en
hyresvärd som kommer att producera de
detaljerade bygghandlingarna och anlita
en byggentreprenör.
Hösten 2016 – Preliminärt datum för
första spadtaget.
Sommaren 2018 – Inflyttning.
Miljöambassadörer
i Lagersberg
Text: Maria Lagerkvist Foto: Andreas Besterman
Fritidsgårdsledare Inger Björk är en av
dem som är engagerad i projektet. Hon
berättar att samarbetet med Eskilstuna
Kommunfastigheter är viktigt för att
skapa förändring.
– För att stärka miljöengagemanget
måste vi rikta oss till dem som bor och
vistas här. Därför vill vi lära unga om
miljö på ett praktiskt sätt, säger Inger
Björk, fritidsgårdsledare på Lagersbergs
Fritidscenter.
M
IL J
Ökade chanser att få jobb
Att ungdomarna blir miljömedvetna är
inte den enda fördelen med projektet.
Anders Lindskog är lagledare på
Kommunfastigheter och berättar att
sommargrupperna ökar möjligheterna
för ungdomarna att få sommarjobb
framöver.
– Vi får otroligt många ansökningar
till sommarjobb och har du arbetat
med oss tidigare och gjort ett bra jobb
så ökar naturligtvis chanserna att få ett
jobb.
Två av ungdomarna som deltar
är 14-åriga Tina Baban och 15-åriga
Johannes Hanna från Stålforsskolan.
De är båda vana besökare på fritidsgården
och nappade direkt på erbjudandet att
bli miljöambassadörer. Tina berättar att
hon ser fram emot att komma igång.
– Jag är intresserad av miljöfrågor
och har tidigare varit aktiv i miljöprojekt i skolan. Det ska bli
roligt att vara med!
DÖR
Blir experterna
Två sommargrupper med totalt tolv
högstadieelever deltar och kommer se
till att området hålls rent och snyggt
från nedskräpning. Det innebär att
städa i soprummen, plocka skräp och
se över de stora spelplanerna. Ett jobb
som enligt Inger inte alltid är tacksamt.
– Det är inte alltid lätt att städa upp
i ett soprum men det leder till diskussioner om hur vi kan återvinna bättre.
Ungdomarna kommer att bli experter
på det här och förhoppningsvis påverka
sin omgivning att göra rätt.
SA
Lagersberg har länge
arbetat aktivt för att skapa
ett hållbart och attraktivt
område. Förutom de miljövänliga byggnaderna som
finns här pågår flera projekt
för att involvera barn och unga
i återvinning. Ett exempel
är Kommunfastigheters och
Lagersberg Fritidscenters sommargrupper som för andra året
i rad värvar högstadieelever till
att bli miljöambassadörer.
ÖA M BAS
Från vänster: Inger Björk, Anders Lindskog,
Tina Baban och Johannes Hanna skapar
ett ännu grönare Lagersberg .
18
De färgglada superhjältarna svävar ovanför omvandlingsmaskinen som kan
återvinna precis allt till nya produkter. I hörnet snurrar jorden kring sin axel
och på väggen syns illustrationer av barn som håller varandras händer.
Här på Eskilstuna konstmuseum finns superkrafter som påminner oss
om att ta hand om vår planet – för vi har ju bara en. Vi har besökt utställningen Biogas och Miljöhjältar som skapats av barn från Lagersberg och
Brunnsbacken tillsammans med pedagogerna Yvonne Grip och Isabelle Bolin.
Miljöhjältar ställer
ut i konstmuseet
Text: Maria Lagerkvist Foto: Micke Sandström samt Eskilstuna konstmuseum
Utställningen Biogas och Miljöhjältar
är ett samarbete mellan den lokala
hyresgästföreningen, projekten LaRS
och Sköna Gröna Lagerberg samt
Eskilstuna konstmuseum, som ska få
barn att intressera sig för återvinning.
– Vi vill visa att sopor inte är skräp utan
en resurs. Barnen får vara kreativa och
samtidigt tänka till, säger Isabelle Bolin.
Bussar och matrester
Varje tillfälle har haft olika teman.
Bland annat har de diskuterat biogas
och hur bussar rullar tack vare det som
en gång varit matrester. På väggen i
utställningsrummet syns en barnfylld
buss med en slang som leder till en
soptunna fylld med matavfallspåsar.
– Det är viktigt att visa hur de kan
påverka miljön i sin vardag. Det kan
annars vara svårt att greppa
resursomfattningen,
det blir för abstrakt.
Genom att låta barnen uppmärksamma
det här kan de vara
med och påverka sin
omgivning och även
uppmuntra vuxna till
att återvinna mer,
berättar Yvonne Grip.
Alla delar samma planet
Jordgloben som hänger i hörnet var en
viktig del när de diskuterade planetens
resurser. Det blev också ett sätt att
samtala kring barnens ursprung.
– Barnen har många olika
kulturbakgrunder och
med jordglobens hjälp
visade de för varandra
vilka platser de kommer ifrån. Det blir
tydligt att trots att vi
kan bo i olika länder,
så delar vi alla samma
planet. Vi har ett gemensamt ansvar, säger Isabelle.
Charlotte H Kindmark på
Kommunfastigheter är projektledare
för Sköna Gröna Lagersberg.
19
– Det här är ett projekt som tjänar
många mål, både för oss, LaRS och
konstmuseet. Jag vill att vi ska öka
kunskapen om hur vi själva kan
påverka miljön i vår vardag och att den
yngre generationen lär sig mer om det
här från början. Med kunskap kommer
engagemang och först då kan vi förändra vårt beteende, säger Charlotte.
Bild ovan: pedagogerna Yvonne Grip
och Isabelle Bolin
Bild till väsnter: Miljöhjältarna på
konstmuseets vernissage.
Etapp två i Kvarteret
Holmen snartKvklar!
Torshälla 4:44 Torshälla
Kvarteret Gillet under planering
Planarbetet för Kvarteret Gillet nedanför
Holmberget har startat. Här planeras 40 nya
Flygperspektiv
I februari 2016 är det inflyttning
i etapp
två i Kvarteret
Nybyggnad
av bostäder
etapp 2 2014-10-22
lägenheter för äldreboende och 60 hyreslägenheter
Holmen, som består av 20 nya radhusliknande hyresi spannet 2:or till 3:or.
rätter trivsamt belägna i Torshälla med grönska och
Kvarteret Gillet kommer ha ett utmärkt läge vid
vatten inpå husknuten.
vattnet, mittemot Kvarteret Holmen, och blir en
Bostäderna har hög standard – med diskmaskin,
ny portal för Torshälla. Förhoppningsvis kan byggtvättmaskin och torktumlare – samt förråd på gården.
starten ske under 2017.
Planlösningarna är ljusa och öppna och dessutom
är hela området rökfritt för att skapa en ännu bättre
miljö.
Torshälla Fastigheter och Eskilstuna
Utlottningen bland de som har anmält intresse
Kommunfastigheter blir ett företag
beräknas vara klart under juni 2015. Om det blir
Kommunfullmäktige i Eskilstuna har beslutat
lägenheter kvar för uthyrning efter utlottningen komatt Eskilstuna Kommunfastigheter och Torshälla
mer vi att lägga ut dem i vår bostadskö på hemsidan.
Fastigheter ska gå samman i ett bolag för att skapa
effektiviseringar. För dig som hyresgäst innebär
sammanslagningen ingen förändring. Vi är fortsatt
kvar på orten och vi kommer även fortsättningsvis
att använda varumärket Torshälla fastigheter.
HOLMEN
Torshälla Fastigheter äger och förvaltar ca 1 200 lägenheter samt
ett antal lokaler i Torshälla. Bolaget förvaltar även ca 30 000 kvm
lokalyta såsom idrottsanläggningar, skolor och kulturbyggnader
tillhörande Eskilstuna kommun.
20
arkite
Vill du lyckas med ditt företag?
På Munktell Science Park har vi inrett ett helt våningsplan för dig – en samlingsplats
och kreativ miljö för nystartade företag. Du som söker och blir antagen får en arbetsplats,
stöd i ditt företagande, coaching, rådgivning och peppning. Företagen deltar i gemensamma
aktiviteter och får värdefull coachning av varandra. Varje vecka sker individuell uppföljning
och efter tre månader i LevelUp sker en utvärdering och eventuell förlängning vid behov.
Ett nästa steg kan vara att avancera till Munktell Science Parks företagsinkubator Create.
Så har du ett nystartat företag och vill ta det till en högre nivå redan från början
– ansök till LevelUp.
Gå in och ansök på www.munktellsciencepark.se/levelup/
21
BADGLÄDJE
VARJE DAG!
SOMMARBADKORTET!
Bada både ute och inne
– så mycket du vill!
Gäller i Vattenpalatset
och Parkenbadet
1 maj – 31 augusti.
UPPGRADERA
DITT ÅRSKORT!
Uppgradera ditt årskort
till Parken Zoo med bad
i Vattenpalatset och
Parkenbadet. Giltigt
1 maj – 31 augusti.
VUXEN
500 KR
UNGDOM
400 KR
22
ENDAST
250 KR
Parkenbadet håller öppet dagligen till och
med 16 augusti. Vattenpalatset är stängt
26 juni – 2 augusti. Mer info om öppettider
hittar du på www.vattenpalatset.se
Missa inte invigningen av
Sveriges första
återbruksgalleria
Historisk
händelse i
Eskilstuna
Fredagen den 28 augusti invigs ReTuna Återbruksgalleria på
Folkestavägen 5. Då är du och alla du känner varmt välkomna
att komma och fira att Eskilstuna är först i Sverige (och kanske
i världen) med att öppna ett miljösparande köpcentrum för
återbruk av gamla saker. Vårt gröna invigningskalas fortsätter
hela helgen med massor av klimatsmarta erbjudanden och
aktiviteter. Läs mer om ReTuna Återbruksgalleria på retuna.se
Delta i vår tävling
Recycle
Design Contest
Skapa något
fint av förbrukade
material!
el
sed
t
s
Rö
Skapa något fint och funktionellt av förbrukade material – och
tävla med din skapelse i ”Recycle Design Contest”. Kanske en
fåtölj av en gammal resväska. En oljelampa av gamla glöd­
lampor. En klänning av gamla jeans. Ett halsband av delar från
gamla mobiltelefoner. Eller något annat klurigt och klimat­
smart. Det är gratis att vara med och ditt återbrukade tävlings­
bidrag lämnar du in på Munktellmuseet den 1­10 juli, där alla
bidrag visas upp och kan röstas på.
Alla bidrag bedöms i två kategorier. Den ena kategorin avgörs
av Eskilstunaborna via röstning och den andra avgörs av en jury.
Segrarna koras under Munktellkalaset den 8 augusti, klockan
14.00. De två förstapristagarna vinner varsin plats i ReTuna
Återbruksgalleria, där de får ställa ut sina bidrag i ett år.
Recycle Design Contest
by ReTuna Återbruksgalleria
Namn
E-post
Mobiltelefon
Jag röstar på bidrag nr:
Lämna in din röstsedel senast den 8 augusti klockan 13.00 på Munktellmuseet i
Eskilstuna – här kan du även se alla tävlande bidrag och hämta fler röstsedlar.
23
Folkestaleden 5 | www.retuna.se | Ägs och drivs av Eskilstuna Energi & Miljö
12 JULI
5 JULI
VÄLKOMMEN TILL
PARKEN ZOOS ARTISTSOMMAR!
TOBBE TROLLKARL
SÖNDAG 21 JUNI KL. 16.00, STORA SCENEN
FILIOKUS FREDRIK
MÅN–FRE 22 JUNI–24 JULI,
KL. 14.00, SKEPPET I ORDKÖPING
BARNKAMMARBOKEN MED NASSIM
LÖRDAG 4 & 11 JULI KL. 16.00, TEATERSCENEN
ERIC SAADE
10 JULI
SÖNDAG 5 JULI KL. 16.00, STORA SCENEN
CAROLA
FREDAG 10 JULI KL. 20.30, STORA SCENEN
MÅNS ZELMERLÖW
SÖNDAG 12 JULI KL. 16.00, STORA SCENEN
PETTSON & FINDUS
LÖRDAG 18 JULI KL. 16.00, TEATERSCENEN
SEAN BANAN
SÖNDAG 19 JULI KL. 16.00, STORA SCENEN
ÅRSKORT
GÄLLER PÅ
ALLA VÅRA
KONSERTER!
ÄGGY BARNTEATER
28 JULI–2 AUG KL.WWW 14.00, SKEPPET I ORDKÖPING
HÅLL UTKIK PÅ VÅR HEMSIDA FÖR EV. FLER PROGRAM
24
I
19 JUL