SOMMAR 2015 EN TIDNING TILL ALLA
I ESKILSTUNA FRÅN OSS I KOMMUNFÖRETAGEN
TRAPP
UPP
GÅNGEN
Unga miljöambassadörer i Lagersberg
Följ med in i Munktellbadet
Möt Eskilstunas
stadsarkitekt
1
300 nya bostäder per år, nytt badhus, ny arena och ett nytt
campus. Det är bara några av Eskilstunas pågående och planerade byggprojekt. Staden växer, men inåt. Trappuppgången har
pratat stadsläkning med Eskilstunas stadsarkitekt Per Haupt.
Stadsarkitekten om
Eskilstunas
stadsläkning
Text: Hans Johansson Lemming. Foto: Andreas Besterman
Eskilstuna är på väg mot en grön
modern stad där industriarvet vävs in
i en mer sammanhållen och hållbar
stad. En nyckelroll i utvecklingen har
Eskilstunas stadsarkitekt Per Haupt,
den 14:e i ordningen sedan posten
inrättades i Eskilstuna 1898.
– Min viktigaste uppgift är att gå
upp och ner för trappan, säger Per
Haupt.
Han brukar beskriva stadsarkitektens
roll så. Det handlar om att gå upp för
trappan för att få helikopterperspektiv och ner för att ha en dialog kring
enskilda projekt med byggherrar, allmänhet och politiker. Det blir mycket
spring i den trappan och det är lika
viktigt med båda perspektiven.
– Stadsutveckling är en komplex
värld där delar och helhet hänger ihop.
Frågorna pendlar mellan visioner,
ekonomiska och sociala värden, övergripande system och flöden till byggnaders utformning, den tänkta känslan
i en ny innergård och hur nära det ska
vara till butiker och serviceinrättningar.
Allt hänger ihop, säger Per Haupt.
Eskilstuna. Innan dess bodde han i
Holland där han träffade sin fru under
ett utbytesprogram i Delft, och blev
kvar i 17 år. Tillsammans drev de ett
arkitektkontor som de kombinerade
med forskning.
– Vi skrev en avhandling tillsammans om stadsbyggnad och täthet som
blev klar 2009, och vår bok kom ut året
därpå.
I den vevan fick familjen tid att
stanna upp och fundera på vad de ville
göra – utveckla företaget, satsa på de
akademiska karriärerna eller flytta till
Sverige som de länge hade talat om?
– Barnen var i den åldern att en flytt
var möjlig och vi gjorde slag i saken,
säger Per Haupt.
Väl hemma kände han att det var
stadbyggnadsfrågorna som låg honom
varmast om hjärtat och främst stadsbyggnadsfrågor i det tidiga skedet.
– Och var är det mest intressant att
jobba med sådana frågor? Jo på kommunerna såklart, det är där det händer,
säger Per Haupt som 2010 började
som planarkitekt i Norrköping.
17 år i Holland
Han är utbildad arkitekt med examen
från Lund. Sedan 2010 bor han i
Söderköping och pendlar således till
Staden växer inåt
Sedan september förra året är han
Eskilstunas stadsarkitekt och en av
hans viktigaste uppgifter är att bidra i
4
arbetet att skapa en mer sammanhållen
stad. En stad som växer inåt istället för
utåt, och där målet är att bygga upp
till 300 nya bostäder per år och en rad
andra projekt som ska utveckla stadens
serviceutbud och attraktionskraft.
Förtätningstanken är till viss del en
återgång mot 1800-talets kompakta
stadsideal till skillnad från den stadsbild
som växte fram i efterkrigstiden, där
nya stadsdelar placerades långt från
centrum och där det uppstod många
mellanrum i stadsbilden.
>>
Så vill han som stadsarkitekt
utveckla stadsbyggnad och
arkitektur i Eskilstuna:
”Jag vill under kommande år
arbeta för att ta fram en policy
för stadsbyggnad och arkitektur i
Eskilstuna som kan bygga konsensus
och användas som utgångspunkt i
diskussioner med byggherrar och
andra intressenter. Det finns också
i Eskilstuna, vilket kanske inte alltid
uppmärksammas, en ganska tuff
och stark efterkrigstidsarkitektur.
Den attityden vill jag att vi behåller
och utvecklar, så att vi inte blir
ängsliga och faller in i en historiserande arkitektur. Vi ska fråga oss
vad som är kvalitet i vår tid, vad
vårt lager i stadsbilden ska bli.”
Per Haupt om vad som
kännetecknar Eskilstunas
stadsbild:
”Det går inte att gå förbi
Eskilstunaån som är så närvarande
i stora delar av staden, inte bara
i centrum. Även det industriella
arvet såklart, och att många av
dess byggnader finns inom rutmönstret är speciellt för Eskilstuna.
Ser man utanför innerstaden är
det också ganska unikt att det finns
så centrumnära miljonprogram,
som Årby till exempel’’.
5
Om de nya stora byggprojekten – Munktellbadet, arenan och nya campus:
”Projekten kommer att betyda mycket både som signalbyggnader i stadsbilden och som viktiga
magneter och mötesplatser för Eskilstunaborna. Mer liv och rörelse i staden betyder också att
fastighetsägare och byggherrar kommer få ökat intresse att investera i staden. Den stora utmaningen
består i att göra alla de här platserna lättillgängliga för alla, även för besökare och boende utanför
stadskärnan. Arbetet med bättre kollektivtrafik och ett nytt resecentrum är viktiga delar i detta.”
Bevara rätt mellanrum
Det viktiga är att bestämma vilka mellanrum som har ett stort egenvärde och
vilka som i delar kan bebyggas för att
öka stadstätheten och binda samman
olika områden bättre.
– Vissa mellanrum har stor betydelse för rekreation och för naturvärden inne i staden, till exempel holmar
av naturmark som kanske finns precis
intill bostaden.
Han tar Skogsängen som exempel
med sitt stora skogsparti mitt i bostadsområdet. Det har ett enormt värde
både för boende och områdets
karaktär.
– Det ska man banne mig inte ge
sig på.
Andra mellanrum är däremot mer
som fysiska barriärer mellan stadsdelarna och inte sällan ytor som mest
används av kommunens gräsklippare
och en och annan som rastar hunden.
Per Haupt tar stora breda zoner
längs trafikleder som ett exempel, där
avstånd till bebyggelsen mest fungerar
som bulleravstånd. Genom att sänka
hastigheten och omforma vissa av
dessa bilvägar till levande gator, gaturum, kan de tomma ytorna bebyggas
med bostäder, förskolor, handel och
annan verksamhet. Fler invånare ger
bättre möjligheter för kollektivtrafik
vilket i sin tur minskar bilberoendet.
– Det handlar om att hitta en balans
mellan framkomlighet och att kunna
vistas, promenera och cykla i gaturummet vid den typen av förändring.
Bygga bort barriärer
Han poängterar att förtätningen av
Eskilstuna inte kan ske efter en särskild
mall, en innerstadsmall som han kal�lar det, och syftar på risken att städer
enbart använder innerstaden som
modell för hur ett urbant stadsrum ska
se ut och fungera. Olika platser och
områden har olika förutsättningar och
rätt sak ska vara på rätt plats.
– En förtätning av till exempel
Lagersberg, Råbergstorp och Skiftinge
ser annorlunda ut jämfört med förtätningen i Eskilstunas centrum, säger
Per Haupt.
Att bygga bort fysiska barriärer är
bara en del i visionen om ett hållbart
Eskilstuna, men kan förhoppningsvis
bidra till att också bryta ner mentala
och sociala barriärer som kan vara
kopplade till olika stadsområden.
Skapandet av en bättre sammanhållen stad i bred bemärkelse är en
lång process.
– Förändringen sker inte över en
natt, utan stegvis och i dialog med
invånare, föreningar och fastighetsägare
som känner till sina områdens problem
och kvaliteter, säger Per Haupt.
6
Text Maria Lagerkvist
Foto Micke Sandström
Vinn plats i hållbarhetsgallerian ReTuna!
Hej Anna! Berätta vad tävlingen
går ut på?
– Tävlingen handlar om att ta fram en
produkt av förbrukat material, det kan
vara allt från inredning till klädesplagg.
Bidraget lämnar du in till Munktellmuseet
mellan 1-10 juli. Du tävlar i två kategorier,
dels Eskilstunas Favorit där besökare röstar på vilket bidrag de vill ska vinna samt
Juryns Pris där en domarpanel utser vinnaren. Vinnarna får en försäljningsplats på
ReTuna som gäller under ett helt år.
Du sitter med i domarpanelen – vad
kommer ni att leta efter?
– Det är jag tillsammans med Eva
Svensson från Recycle Design och Jan
Brandt, känd profil och konstnär, som är
domare. Eftersom vinsten är en försäljningsplats på ReTuna så letar vi efter en
produkt med affärsmässig potential. Det
ska också finnas möjlighet till en större
produktion.
Vad kan du berätta om ReTuna,
Eskilstunas nya hållbarhetsgalleria?
– ReTuna gör det lättare att handla smart.
Där kommer du att hitta alla typer av
föremål inom mode och inredning som
består av förbrukat material eller är nya
produkter med hög miljöprofil. Det kommer också att finnas servering och café,
precis som i vilken galleria som helst. Ni
är välkomna att fira invigningen med oss
den 28 augusti!
Kalas i Munktellstaden
MUNKTELLKALASET
08 AUG
LÖRDAG
– Man bredde ut städerna och
skapade ganska isolerade områden där planeringen utgick från bilen
som kommunikationsmedel, säger Per
Haupt.
Förtätningen, eller stadsläkningen
som är ett annat ord, utgår från att
utveckla dessa mellanrum för att skapa
en mer hållbar stad som hänger ihop,
där det är enklare att ta sig mellan
stadsdelarna via cykel, kollektivtrafik
eller till fots. En allt för tunn stad med
för många mellanrum har också svårt
att få ihop underlag för lokal handel,
bra kommunal service, kollektivtrafik
och andra serviceinrättningar som
invånarna behöver ha nära sig.
>>
Är du kreativ och klimatsmart?
Då ska du kolla in Recycling
Design Contest där nya designprodukter som tillverkats av
återvunnet material tävlar om
en plats på hållbarhetsgallerian
ReTuna. Trappuppgången
har pratat med centrumledaren Anna Bergström.
Skogsängens skogsparti har stort värde
för området och de boende.
KL.11.00-14.30
Kom och bli inspirerad, var kreativ och få spring i benen!
7
Så här tävlar du!
Lämna in din produkt till
Munktellmuseet mellan den
1-10 juli. Där får du hjälp
att presentera ditt bidrag.
Utställningen och röstningen
till Eskilstunas Favorit pågår
13/7- 8/8. Vinnarna till
Eskilstunas Favorit och Juryns
Pris koras på MunktellKalaset
8/8 klockan 14.00.
Verksamheterna i Munktellstaden bjuder på
en ångande, mullrande och experimenterande upplevelse för alla åldrar. Utställningar
för stora och små med konst,
recycling design, veteranmaskiner, idrott och
historia. Prova på roliga idrotter, teknikpyssla
och testa dina kunskaper på 100 meter
Kulturtipspromenad eller på Kunskapskollen.
Spring Munktellstadsloppet för dig upp
till 14 år. Träffa Theofron Munktell och häng
med på Maskinparad med Volvo Musikkår!
Läs mer på www.munktellstaden.se
eskilstuna.nu/festival/