1. No category

Arvord, språkfamiljer och metoder
Rune Westerlund
Språksläktskap
Språkförändring
Språklagar
Komparativ språkhistorieforskning
Arvord, lånord
Rekonstruktion av tidigare stadier
Glottokronologi (lexikostatistik)
Språkträd
Vågteorin för några uralspråk (ugriska och finska
språk)
syd- central- östkväniska
meänkieli
finska
ingermanl.
olonets.
karelska
liviska
votiska
vepsiska
estniska
nenets enets nganasan selkup
SAMISKA
SAMOJEDSPRÅK
URALISKA
östersjöfinska
volgafinska
mari
UGRISKA
permiska
mordvisn. moksja erza
©Rune Westerlund
udmurt. komi
mansi
chanit
ungerska
Räkneorden 1–3 i några indoeuropeiska
”tidiga” språk
*oynos
*duwo:
*treyes PE
*ainaz
u:nus
oinos
hei:s
se
ai:ns
jedinu
éka
ek
*twai
duo
dvai
dúo:
wi
dwa:i
diva
dvá
dui
*thrijiz
tre:s
treis
trei:s
trai
trijan
trije
trí
tin
(protogermanska)
(latin)
(keltiska)
(klassisk grekiska)
(tokhariska B)
(preussiska; baltiskt språk)
(kyrkslaviska)
(sanskrit)
(nepali)
Den germanska ljudskridningen
Bl.a. blir indoeuropeiska tonlösa klusiler tonlösa frikativor.
lat.
pf
OE
ped- fot
engelska
ON
svenska
mod. fr.
foot
fot-
[fu:t]
pied
three
þri-
[tre:]
trois
dt
tþ [θ] trikh
þri-
cord- heorte heart
[k-]
hjarta [jæʈ:a]
cœur
[k-]
Hur blev *kannabiz hampa?
Grimms lag kh, bp; Verners lag
(urgermanska)
/n/ före /p/  /m/
*hannapa
hænep
hennep
hanef
hampr
(anglosax.)
(medellågty.)
(medelhögty.)
(fornisl.)
hemp
hennep
Hanf
hampa
eng.
nederl.
ty.
sv.
Exempel på förändringar i Luleå med omnejd under de
senaste 60 åren (i sht hos den manliga befolkningen).
Fonetiskt: långt/kort /e/ före /r/ eller andra
retroflexer  e>ä>a
[ε]>[æ]>[a]
Hertsön
verkstad
där
©Rune Westerlund
Morfembortfall (Luleå med omnejd)
Tvåstaviga verb av typen:
köra  kö [ɕø:] obet. [ɕø]
fara  fa [fɑ:] obet. [fɑ]
göra  gö [jø:] obet. [jø]
Vars ska du gå? – Ja ska fa dit!
©Rune Westerlund
Förändring av morfologin vid pluralbildning i
danskan och svenskan
fornnordiska
gator
-ur
modern svenska
modern danska
-or
gader
[-əɹ]
färder
-ir
-er
-er/-e [-ə]
fiskar
-ar
-ar [-aɹ]
©Rune Westerlund
færder
fiske
Uttalsförändring av det danska verbet made ’mata’
[ˈmata]-[ˈma:tʰa]-[ˈma:də]-[ˈma:ðə]-[ˈma:ə]
forndansk 
yngre forndansk  1700-tal)

(1900-tal) 
2000-tal
Arvordet ”fågel” i engelskan
Protogermanska
*fugl-az
Old English
1500-tal
 fowl ’hönsfågel’ m.m.
foγol ’fågel’  brid ’ungfågel m.m.’  bird ’fågel’
Komparativ metod
*nusvenska-nysvenska-fornsvenska-runsvenska
*närliggande språk, nuvarande former och tidigare
stadier
*likheter och skillnader med andra språkgrupper
(t.ex. romanska, slaviska, iranska)
(Lehmann, W. P. 1992:141–161)
Arvord och lånord
Omarkerade ord: familj (släktskap), mat, ord för
kroppsdelar, räkneord, de omarkerade adjektiven
stor, liten, lång, kort etc.
Exempel på omarkerade arvord
Kroppsdelar
Kvantitet
Adjektiv
Föda
Djur
Verb
Perceptionsverb
Miljö
Lokaliteter
Färg
Konjunktion
Människa
Pronomen
öra, hjärta
två, många
stor, liten
vatten, frukt
fisk, fågel
äta, dricka
se, höra
jord, eld
höger, vänster
vit, röd
och
moder, namn
jag, du
Arvordens olika nivåer
indoeuropeiska:
germanska:
nordiska:
bäver PIE *bhebhrus
björn PG *beran
räv
ON *retƀa-
PIE = proto-indoeuropeiska
PG = proto-germanska
ON = urnordiska
(Cambridge Etymology Dictionary , Hellquist: Svensk etymologisk ordbok)
Lån från andra språk är oundvikliga
arvord
varda
arvoda
spyrja
gift
härdh
thorlikin
lånord fr. lågty.
bliva
arbeta
fråga
gåva
skuldra
sådan
(Pettersson, G 2005:137)
S.k. dupletter
proto-IE
arvord
lånord till sv.
*kan(n)abiz
hampa
kannabis
*trey-es *thrij-iz
tre
fem
full, fler
trio
punsch
plus
*pan-ca
*pl-nós *pol-nós
(bl.a. Lehmann, W. P. 1992:4)
Rekonstruktion av tidigare stadier av svenskan
Fonologisk
Morfologisk
Semantisk
f ------------- p
talspråkets [-ǝr] -er ------- -or
rolig ’lustig’ ---------- ro ’lugn’
Rekonstruktion av protospråkets rötter till
några romanska språk
fr.
it.
sp.
port.
latin
caro
?
‘kära’ cher
(‘dyra’)
caro
caro
‘fält’
champ
campo
campo campo
?
‘ljus’
chandelle candela
candela candeia
?
casa
casa
?
scuola
escuela escola
‘hus’
chez
(‘hem’,’vid’)
‘skola’ école
casa
?
(Lehmann, W.P.:1992:6–8)
Rekonstruktionsexempel
fr.
‘kära’ cher
(‘dyra’)
it.
caro
sp.
caro
campo
campo campo
*camp-
candela candeia
*cande*cas-
‘fält’
champ
‘ljus’
chandelle candela
‘hus’
chez
(‘hem’)
casa
casa
‘skola’ école
scuola
escuela
port.
caro
casa
escula
latin
*car-
*scho-
•Burlak S.A., Starostin S.A. “Introduction to Comparative Linguistics” – URSS, Moscow 2001
Glottokronologi (lexikostatistik)
Glottokronologi är en metod som används i
historisk lingvistik för att beräkna när två eller flera
språk skilde sig från varandra.
Bl.a. Morris Swadesh, Robert Lee, Sergei
Starostin, Svetlana Burlak
(Lehmann, W.P.:1992:175–182; Burlak, S.A., Starostin, S.A. 2001)
Glottokronologi
1. Grundläggande ordförråd på ca 200 ord, ”the Main List”.
2. Alla ord har likvärdiga möjligheter att bytas ut eller vara kvar.
3. Utbytet av ord från ML är i princip konstant över tid.
4. Hastigheten för bortfall/utbyte av ord är beräknad till 5% per
1000 år.
Ord från ”the Main List”
Kroppsdelar
Kvantitet
Adjektiv
Föda
Djur
Verb
Perceptionsverb
Miljö
Lokaliteter
Färg
Konjunktion
Människa
Pronomen
öra, hjärta
två, många
stor, liten
vatten, frukt
fisk, fågel
äta, dricka
se, höra
jord, eld
höger, vänster
vit, röd
och
moder, namn
jag, du
Viktiga hänsynstaganden
*det semantiska omfånget måste (i princip)
stämma, t.ex. måste ord som svenskans
orm och engelskans worm ’mask’ räknas
bort.
*alla lånord måste rensas bort
Starostins formel
t = tidsrymd
λ = hastigheten av bortfall av ord (0,05/1000 år)
c = procentandelen besläktade ord som är kvar
t=
log c
– 2λ
c
(Burlak S.A., Starostin S.A. 2001:85)
När skiljdes svenskan från övriga germanska
språk enl. Starostins formel?
Språk
År 0
200
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
Andel gemensamt ordförråd
(207 arvord enl. ML)
gotiska (1800)
tyska (1560)
engelska (1530)
80%
81%
holländska (1340)
85%
isländska (1000)
norska (810)
danska (500)
91%
94%
98%
(Burlak S.A., Starostin S.A. 2001 2001:86–90)
Några referenser
Burlak S.A., Starostin S.A. 2001. Introduktion till jämförande lingvistik. Moscow: Editorial URSS (på ryska).
Hellquist, E. 1922 (1966). Svensk etymologisk ordbok. Lund: Gleerups.
Lehmann, Winfred P. 1992. Historical Linguistics. London: Routledge.
Nielsen, N. Å. 2004. Dansk Etymologisk Ordbog. Köpenhamn: Gyldendals Røde Ordbøger
Pettersson, G. 2005. Svenska språket under sjuhundra år. Lund: Studentlitteratur.
Ramat, A.G., Ramat, P. 1998 The Indo-European Languages, Routledge, London
Sjoberg, A. & Sjoberg, G. 1956. Problems in glottochronology. American Anthropologist, 58 (2). S. 296–
308.
Kritik finns …
… men det får tas upp vid ett annat tillfälle
eller sammanfattas med ett citat av Colin
Renfrew ”we don’t do dates”!