1. No category

Motioner och motionssvar,
Stadgar
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
S1 - Icke böja sig för någon auktoritet, hur
ansedd den än måtte vara
I Ung Vänsters stadgar, § 2 ”Allmänna bestämmelser" moment 3, står det skrivet att:
"Hogre instans har rätt att upphäva beslut fattade av lägre instans efter samråd med
berord part. Medlem har rätt att overklaga lägre instans beslut till hogre instans."
En stadga som skvallrar om organisationens leninistiska rötter med den "demokratisk"
centralismen som organisationsmodell. Tanken om att högre instans automatiskt sätt
skulle ha fler medlemmar bakom sig i enskilda sakfrågor anser vi dock vara tvivelaktig.
Det är även ett förminskande av klubbars och distriktens kompetens att själva avgöra
vilka handlingar som bör göras för att föra organisationen framåt. Det riskerar
dessutom bli en bromskloss i vårt arbete, då det riskerar att skapa frustration inom
klubbarna och döda viljan till aktion. Som det sägs i förslaget till verksamhetsplan är
det i klubbarna som vi går från ord till handling och den stora delen av vår kamp äger
rum. Det är också klubbarna som rimligtvis själva vet bäst hur den lokala kampen förs
och ska föras och bör därför vara de som har störst inflytande över sina egna aktioner.
Inom vilka ramar en klubb får agera regleras dessutom redan av Ung Vänsters stadgar,
så länge dessa följs borde därför inte några yttrligare tillrättavisningar behöva
tillkomma. De högre instanserna borde istället satsa på att underlätta lägres instans
möjligheter att föra kampen framåt, och vid meningsskiljaktigheter öppna upp till
diskussion och komma med konstruktiv kritik. Inte detaljstyra deras handlingar och
ifrågasätta deras kapacitet till att fatta självständiga beslut.
Vi yrkar
Att
stryka moment 3 ur § 2 i Ung Vänsters stadgar.
Max Söderholm, Lotta Granetoft, Axel Morell, Tuva Ek, Ung Vänster Linköping
Stadgekommitténs svar på S1
Motionärerna vill göra en stor ändring av stadgarna genom att stryka en mening som
är grundläggande i kring hur vår organisationsmodell fungerar och synen på
relationen mellan olika instanser.
Det är viktigt att när man ser på användandet av stadgarna inte bara se till enskilda
exempel, utan en måste se till hur stadgarna använts över tid och i stort.
Ung Vänsters organisationsmodell bygger på erfarenheter från hundra år av
organisering. I stadgans första paragraf så sammanfattas grundstenen i vårt sätt att
vara organiserade: ”Den inre demokratin innebär att minoriteten följer majoritetens
beslut och att lägre instans följer beslut fattade av högre instans. Den innebär också
att majoriteten respekterar minoriteten och att högre instans inte fattar beslut i frågor
som enbart rör lägre instans. Lägre instans har rätt att överklaga beslut som fattas av
högre instans.” Alltså, vi har majoritetsbeslut för vi vet att flertalet vet bättre än en
enskild medlem. Bakom de beslut som tas på kongressen står fler antal medlemmar –
därför är beslut fattade av kongressen något som gäller för alla förbundets
medlemmar och valda instanser. På samma sätt har den kongressvalda
förbundsstyrelsen valt av fler än styrelser på andra nivåer, och är politisk och
organisatorisk ledning för hela förbundet.
1
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Det är alltså på mandatet att högre instans, distriktsstyrelse eller förbundsstyrelse, har
blivit valda av fler som de har rätt att upphäva beslut tagna i lägre instans. Det är av
anledningen för att se till att inte beslut strider mot stadgar, program, verksamhetsplaner eller andra beslut. Beslut som allvarligt går emot gemensamt fattade beslut, ska
kunna upphävas, och då behövs det instans som har rätt att göra detta.
Stadgekommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion S1
S2 - Mer inkluderande kvoteringsstadga
Det är inte endast kvinnan som utsätts för patriarkalt förtryck och missgynnas internt
i förbundet av könsmaktsordningen, utan det gör även icke-binära och övriga. Att
dessa exluderas och inte lyfts fram är därför förunderligt.
Vi yrkar
Att
”Kvinnor” under §2 mom 8 ska ändras till ”Icke-män”
Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren,
Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell Ung Vänster Kungsholmen
Stadgekommitténs svar på motion S2
Arbetet med internfeminism i förbundet har varit avgörande för att få kvinnor på
maktpositioner. Utan exempelvis kvoteringsstadgan är det svårt att se att tjejer skulle
ha så pass mycket auktoritet runt om i förbundet som de trots allt har. Genom att inte
nämna kvinnan som subjekt i kvoteringsstadgan utan istället skriva icke-män menar
stadgekommitten att det riskerar att splittra kvinnokollektivet och därigenom öka
mäns makt. Även fast det finns fler kön och personer som inte är män som inte
identifierar sig som kvinnor så är subjektet kvinna den största gemensamma nämnaren
för personer som är icke-män. Att använda begreppet icke-män menar vi vidare
snarare är en försämring då andra får stå i relation till män. Vi menar att stadgan inte
är binär då den enbart säger att kvinnor ska ha minst 50 procent av posterna, övriga
50 procent är ospecificerade.
Stadgekommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion S2
S3 - Skol- och Arbetsplatsföreningar
För att kunna påverka skola och arbetsplats enklare och mer koncentrerat bör
relevanta föreningar kunna instiftas i Ung Vänsters namn. Detta skulle kunna vara ett
enklare sätt att vara närvarande i ungas vardag och värva medlemmar. Klubbar är för
närvarande bundna vid ofta godtyckliga, stela och breda regionala indelningar, och
föreningar skulle ge mer flexibilitet.
Vi yrkar
Att
i §2 moment 13 lägga till ”skol- och arbetsplatsförening” efter ”grannskap”,
byta ut ”och” innan ”grannskap” till ett komma, samt lägga till ”, relevant
skola eller relevant arbetsplats” i slutet av meningen.
2
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Att
Att
efter §4 introduera en ny paragraf med titeln ”Skol- och
Arbetsplatsföreningar” i stadgarna.
under paragrafen ” §5 Skol- och Arbetsplatsföreningar” inkludera dessa
moment:
Moment 1: Om tre eller fler i en skola eller på en arbetsplats är medlemmar i
Ung Vänster kan de ansöka hos relevant distrikt att få bilda en Skol- eller
Arbetsplats-förening.
Moment 2: Varje skol- och arbetsplatsförening tillhör det distrikt hos vilket de
ansökte om bildning.
Moment 3: Varje skol- och arbetsplatsförening har rätt att söka ekonomiskt
stöd för specifika projekt hos distriktet de tillhör.
Moment 4: Alla som jobbar på arbetsplatsen eller går i skolan som är medlem
i Ung Vänster kan vara medlem i skol- eller arbetsplatsföreningen.
Moment 5: Skol- och arbetsplatsförening skall ses som ett komplement till
klubborganisering och inte ersättning.
Moment 6: Skol- och arbetsplatsförening ska bedriva utåtriktad verksamhet
inom skolan eller arbetsplatsen samt öppna möten och studier.
Moment 7: När skol- eller arbetsplatsförening bildas ska ett konstituerande
årsmöte hållas. På årsmötet ska följande ärenden behandlas:
 årsmötets behöriga utlysande
 godkännande av Ung Vänsters stagdar
 val i enlighet med §5 moment 11
 verksamhetsplan
Moment 8: Årsmöte är skol- och arbetsplatsföreningarnas högst beslutande
organ. skol- och arbetsplatsförening ska hålla årsmöte minst en gång per år.
Kallelse ska vara medlemmarna tillhanda senast två veckor före årsmötet.
Moment 9: På årsmötet skall följande ärenden behandlas:
 årsmötets behöriga utlysande
 styrelsens verksamhetsberättelse
 ekonomisk berättelse
 revisorernas berättelse
 ansvarsfrihet för avgående styrelse
 verksamhetsplan
Moment 10: Årsmötet väljer i skilda val:
 ordförande
 valfritt jämnt antal övriga ledamöter till styrelsen
 minst två revisorer
Moment 11: Medlemmar i skol- eller arbetsplatsföreningen kan nomineras till
klubbordförande och ledamöter samt nominera revisorer.
Moment 12: Extra årsmöte är näst årsmöte skol- och arbetsplatsföreningars
högst beslutande organ. Styrelsen kan sammankalla extra årsmöte. Extra
årsmöte ska sammankallas om 1/3 av skol- eller arbetsplatsföreningens
medlemmar begär det. Kallelse till extra årsmöte ska vara medlemmarna
tillhanda minst två veckor före årsmötet. Ifall nyval eller fyllnadsval till
klubbstyrelsen görs ska ekonomisk berättelse samt revisorernas berättelse
samt fråga om ansvarsfrihet för den aktuella tiden behandlas. Extra årsmöte
kan endast fatta beslut i de frågor som mötet sammankallades för.
Moment 13: Årsmötesprotokoll ska finnas tillgänglig och justerad senast fyra
veckor efter årsmöte.
Moment 14: Medlemsmöte är näst årsmöte och extra årsmöte skol- och
arbetsplatsföreningars högst beslutande organ. Skol- och arbetsplats-
3
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
föreningar ska hålla medlemsmöten regelbundet. För att medlemsmötet ska
vara beslutsmässigt ska kallelse ha gått ut till samtliga medlemmar i skol- eller
arbetsplatsföreningen. På medlemsmöte kan sympatisör adjungeras med
yttrande- och förslagsrätt.
Moment 12: skol- eller arbetsplatsföreningens styrelse ska:
 anordna och förbereda medlemsmöten och årsmöten
 regelbundet rapportera till skol- eller arbetsplatsföreningens medlemmar
och till distriktsstyrelsen om skol- eller arbetsplatsföreningens verksamhet
och ekonomi
 ge alla medlemmar möjlighet att delta i politiska aktiviteter
 erbjuda studier till alla medlemmar – utse en kassör – ansvara för att
beslut fattade på års- och medlemsmöte genomförs
 ansvara för det administrativa arbetet
Moment 15: En skol- eller arbetsplatsföreningen som efter upprepade
påstötningar inte fullgör de skyldigheter som stadgarna föreskriver eller under
en längre tid varit passiv kan läggas ner. Beslut i sådant fall fattas av
distriktsstyrelsen. Överklagande av ett sådant beslut ska tillställas
förbundsstyrelsen.
Moment 16 : Om redan existerande regler för skolanslutna organisationer
finns så bör skolföreningen observera dessa såvida de inte motsäger Ung
Vänsters stadgar eller principprogram.
Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren,
Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell Ung Vänster Kungsholmen
Stadgekommitténs svar på S3
Stadgekommittén håller med motionärerna om att det är viktigt att vara på plats på
arbetesplatser och skolor. Dock håller vi inte med om att det borde stadgeregleras
kring detta.
I Ung Vänster så regleras relationen mellan olika instanser strikt i stadgarna, och att
lägga till en helt ny instans utan att definiera relationen dem emellan är problematiskt.
Vad innebär det att skol- och arbetsplatsförening ska vara ett komplement till
klubbaktivitet? Kan man vara förtroendevald i både klubb och skol- och
arbetsplatsförening samtidigt? Vilka har ombud till distriktsårskonferenser? Hur gör
man om klubben som skolan/arbetsplatsen ligger i fattar beslut som är i motsatts till
det som skol- och arbetsplatsförening beslutat? Detta är bara en del frågor som
behöver diskuteras och besvaras.
Vi menar att stadgereglering kring skol- och arbetsplatsförening på det sättet
motionärerna föreslår gör aktiviteten på skolan eller arbetsplatsen onödigt byråkratiskt
genom krav på årsmöte, revisorer med mera. Vi menar att det behövs större
flexibilitet i att vara aktiv på sin skola och arbetsplats och vill tillexempel tipsa om
möjligheten att ha utskott, både på klubb och distriktsnivå. Utskott är underställda
respektive styrelse men kan samtidigt vara självständig i verksamhet. Vi menar därför
att aktivitet på skolor och arbetsplats inte behöver omfattas i några specefika stadgar,
utan att det redan kan täckas in.
Stadgekommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion S3
4
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
S4 - Kamratlighet är det bästa vi vet
Kamratstadgan är en viktig verktyg för vår organisation. Tyvärr är den inte alltid
levande på alla håll alltid, därför är det viktigt att vi förtydligar och ger exempel på vad
kamratlighet innebär så att stadgan hålls levande.
Vi yrkar
Att
ändra §2, Moment 9 så att det blir: ”Varje medlem ska uppträda kamratligt i
alla sammanhang. Alla medlemmar ska således känna sig trygga och
välkomnade. Detta innebär till exempel att vi alltid pläderar för och aldrig mot
kamrater i val till förtroendeuppdrag på alla nivåer och visar respekt för alla
medlemmar samt deras åsikter."
Rafael Czeszejko, Ung Vänster Söder om söder, Madeleine Sellgren,
Ung Vänster Botkyrka, Mattias Fucik, Ung Vänster Söder om Söder,
Maria Rosén, Ung Vänster Hägersten-Skärholmen
Stadgekommitténs svar på motion S4 kommer efter S15.
S5 - Genom att inte nämna någon,
så nämner vi alla
Vi är ett feministiskt förbund som aktivt, både i samhället samt inom förbundet,
arbetar för att alla ska få leva på samma villkor. Men alla inkluderas inte i denna
feminism, människor som inte ingår i det binära könssystemet hamnar utanför och får
etticketer som vi inte identifierar oss med. Att anta att alla antingen är kvinnor eller
män är, utöver konservativt, även oerhört förtryckande.
Det nästa naturliga steget i Ung Vänsters utveckling är att bli könsneutral. Det binära
könssystemet är bakåtsträvande och som ett revolutionärt ungdomsförbund så är det
viktigt att vi ligger i fas i debatten och är ledande i frågan om inkludering för att få
med så många som möjligt i vår kamp.
Med detta så tycker jag att vi ska använda oss av pronomenet hen när könet eller ickekönet inte är relevant.
Men att säga ”relevant” är problematiskt, därför tänkte jag förtydligar det genom ett
exempel. I Tove Liljeholms inlägg på Ung Vänsters blogg från den andra februari i år,
angående sexköpslagen, så står det om män som köper kvinnor, här är det absolut
relevant att nämna dessa kön. Medan i stadgarna från 2013 där det står ”Varje medlem
i Ung Vänster ska vara medlem i en klubb… ska hon eller han…” här är inget kön
relevant och därför ett perfekt ställe att ersätta med pronomenet hen.
Jag yrkar
Att
vi i § 2, Allmänna bestämmelser, lägger till ett nytt moment 15 som lyder ”I
Ung Vänsters politiska program, stadgar och övriga dokument ska det
könsneutrala pronomenet ”Hen” användas när könet inte är relevant, istället
för pronomen som syftar till det binära könssystemet.”
5
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
Att
vi i § 2, Allmänna bestämmelser, lägger till ett nytt moment 16 som lyder ”I
Ung Vänsters verksamhet ska det könsneutrala pronomenet ”Hen” användas i
så lång utsträckning som möjligt för att aktivt arbeta för en normalisering av
pronomenet.”
Adam Kedert Ung Vänster Fagersta-Norberg
Stadgekommittens svar på motion S5
Stadgekommitten menar att hen är ett användbart pronomen att använda då person
som beskrivs inte behöver könas. Att stadgereglera hur våra interna dokument ska
skrivas tycker vi dock inte är någon bra lösning. Dokumenten i sig textbehandlas av
kongress eller riksting och frågan om vilket pronomen som ska användas i vilket
dokument avgörs bäst där. Att stadgereglera för mycket av vår verksamhet gör det
stelbent och svårarbetat.
Stadgekommitten föreslår kongressen
Att
avslå motion S5
S6 - Dubbelorganisering
Det är något udda att medlemmar i Ung Vänster inte kan vara medlem i
organisationer så som Unga Feminister, som ju inte motverkar Ung Vänsters politik
eller ideologi utan snarare tillför till den feministiska rörelsen. Likaså organisationer
som Direktdemokraterna.
Den nuvarande stadgan innebär att Ung Vänster har en mycket hårdare reglering än
de flesta politiska organisationer. Den tillför ingenting utan är bara begränsande.
I denna motion täcks nu också utomparliamentariska reaktionära organisationer.
Vi yrkar
Att
§3 mom 2 ändras till “Person som är medlem i organisation som aktivt
motverkar Ung Vänster eller dess politik, samt personer som nyligen hållit en
högre position i annan organisation av partipolitisk karaktär, förutom Ung
Vänster närstående organisation, kan inte vara medlem i Ung Vänster”
Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren,
Lena Eklund, Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen
Stadgekommittens svar på motion S6
Stadgekommitten menar att även medlemsskap i organisation som inte motverkar
förbundets politik kan vara oförenlig med ett medlemskap i Ung Vänster. Vi håller
inte med motionärerna om att vore okej att vara ansluten till unga feminister och ung
vänster samtidigt. Unga feminister är ett ungdomsförbund till feministiskt initiativ och
har en annan ideologisk syn påbland annat feminism än Ung Vänster. Vi menar att det
är bra att stadgan är så pass omfattande just för att både kunna avse partipolitiska
organisationer, men också kunna innefatta mer autonoma rörelser som har en politisk
agenda. Poängen med detta är dels att undvika situationer där medlemmar hamnar i en
intressekonflikt genom sin lojalitet till två olika organisationer och dels att Ung
Vänster som organisation inte ska behöva hamna i situationer där vi ska försvara
varför en av våra medlemmar är medlem i en annan organisation eller vad
6
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
medlemmen gjort i den organisationen. Självklart ska en medlem i Ung Vänster kunna
vara medlem i organisationer som är partipolitiskt obundna så som djurens rätt , green
peace eller den lokala tjejjouren. Det är så stadgan är skriven och det är också så
rådande praxis är.
Stadgekommitten föreslår kongressen
Att
avslå motion S6
S7 - Avstängd i praktiken
Med anledning av turbulensen som vissa distrikt upplevde i början av år 2014 så
visade det sig att vissa avstängda medlemmar hade en friare tolkning av begreppet
"avstängd". I stadgarna §3 moment 9 återfinns skrivningen om avstängd och att
medlem kan avstängas från all verksamhet. Andemeningen i texten är att avstängd
medlem inte får vara delaktig i någon verksamhet som Ung Vänster bedriver.
De medlemmar som stängdes av var personer med lång eller ganska lång erfarenhet av
Ung Vänsters verksamhet. Det är inte konstigt att nyare medlemmar litar på
medlemmar med mer erfarenhet i förbundets verksamhet litar på det avvikande
tolkningar av våra grundläggande regler. Därför kunde avstängda medlemmar med
enkelhet övertyga mindre erfarna medlemmar som satte sig emot att den avstängda
medlemmen medverkade under Ung Vänsters möten, då begreppet "avstängd" i
stadgan användes till de avstängda medlemmarnas fördel. Med motiveringen att de
tolkade ordet "avstängd" som att de fortfarande kunde uppehålla sig i klubbens
lokaler och delta i klubbens öppna möten med argumentet dessa ska vara öppna för
alla. Med vårat tillägg till stadgarna, §3, moment 9, får medlemmarna en klarare
definition av vad "avstängd' faktiskt innebär. Begreppet avstängd är att likställa med
tillfälligt utesluten i vår mening. Med vårt tillägg får vi mindre tolkningsutrymme av
begreppet avstängd
Vi yrkar
Att
följande text i stadgarna § 3, moment 9 ändras till: ”Medlem kan avstängas
från all verksamhet i väntan på beslut i uteslutningsärendet. Avstängd medlem
är likställd med utesluten medlem fram till beslut fattats i uteslutningsärendet.
Beslut om avstängning fattas av verkställande utskottet.Avstängningen gäller
fram till närmsta ordinarie förbundsstyrelsemöte. Därefter kan
förbundsstyrelsen förlänga avstängningen som längst fram till nästa möte där
definitivt beslut i uteslutningsärendet måste fattas.”
Ung Vänster Sölvesborg-Olofström
Stadgekommitténs svar på motion S7
Stadgekommittén menar att det är en viktig problembeskrivning som lyfts av
motionärerna men tycker att den ändring som motionärerna föreslår skapar fler nya
problem än den löser. Vi menar att den nuvarande skrivningen “Medlem kan
avstängas från all verksamhet i förbundet i väntan på beslut i uteslutningsärende.” (vår
kursivering) är minst lika tydlig som motionärernas föreslagna text om att den som är
avstängd inte får delta i någon verksamhet som anordnas någonstans i förbundet.
Dessutom skapar den ändring som motionärerna föreslår en hel del nya frågetecken;
vad innebär det att en medlem är likställd med en utesluten medlem? Är det inte rent
av en självmotsägelse att vara utesluten (eller likställd med utesluten) och medlem
samtidigt? Och hur skulle den föreslagna skrivningen funka ihop med moment 10 i
7
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
samma paragraf där det framgår att den som tidigare blivit utesluten ur Ung Vänster
måste få sitt medlemskap godkänt av förbundsstyrelsen?
Stadgekommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion S7
S8 - Demokratisera uteslutningarna
Det har under den senaste tiden funnits en intern diskussion i organisationen gällande
en del uteslutningar som rikstyrelsen utfört. Åsikterna om vilka av dessa som varit
berättigade eller ej har gått isär, vilket bland annat lett till debatt i Rak Vänster. Vi tror
därför att alla kan enas kring att frågan om huruvida en persons agerande skadat Ung
Vänster kan vara komplex, bland annat eftersom definitionen är minst sagt diffus.
Därför tror vi att det skulle påverka den interna diskussionen positivt om det var Ung
Vänsters kongress, där alla delar av organisationen finns representerade, som fick sista
ordet om uteslutningar.
Vi yrkar
Att i stadgarna § 3 "Medlemskap" lägga till: Moment 11: Uteslutning kan överklagas
till närmsta följande kongress.
Max Söderholm, Lotta Granetoft, Tuva Ek, Ung Vänster Linköping
Stadgekommitténs svar på motion S8
Stadgekommittén vill börja med att konstatera att det redan i dagsläget är möjligt för
medlemmar att motionera till kongressen om att vilket beslut som helst som fattats av
förbundsstyrelsen ska upphävas. Motionärerna vill skriva in att medlemmar ska kunna
överklaga beslut om uteslutning. Kongressen är det organ som står över
förbundsstyrelsen, men trots det så menar stadgekommittén att det vore problematiskt
att på det sättet ta upp diskussioner om enskilda personer under kongressens
förhandlingar. Stadgekommittén menar att inte särskilt mycket gott kan komma ur att
diskutera den typ av känsliga personärenden som en uteslutning utgör på en kongress
och att detta därför ska undvikas så långt som möjligt.
Stadgekommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion S8
S9 - Klubbar på utländsk ort
Frågan som denna motion behandlar är i grunden mycket mer komplicerad än bara en
stadgeändring, det handlar om hur vi ser på vår organisation. En vanligt
förekommande inställning inom förbundet är att som medlem är man det hela tiden
och inte bara på möten m.m. men detta gäller indirekt enbart inom landets gränser.
Jag menar såklart inte att Ung Vänster ska vara den drivande kraften bakom
klasskampen i andra länder, men likt olika vänsterpartier ha avdelningar utanför det
egna landet dit många emigrerat är logiskt. Som tankeexperiment skulle Ung Vänster
kanske kunna organisera svenska ungdomar som i jakt på arbete flyttat till i Norge.
8
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
Dock ska man skilja på frågan hur vi ser på organisationen och vad stadgarna ger
möjlighet till där det senare kan ändras utan att för den sakens skull ändra vår syn på
hur vi agerar organisatoriskt.
De föreslagna ändringarna är baserade på motsvarande skrivningar i Vänsterpartiets
stadgar.
Jag yrkar
Att
I §4:1 lägga till ”Undantag föreligger för klubbar på utländsk ort enligt §4
moment 13.”, samt att ny §4:13 läggs till enligt följande ”Klubbar kan bildas
på utländsk ort. Bildande av sådan klubb ska godkännas av förbundsstyrelsen.
Klubb på utländsk ort tillhör ej distrikt.”
Samuel Scherman, Ung Vänster Norrort
Stadgekommitténs svar på S9
Vi tycker det är bra att motionären lyfter frågan kring hur vi ska se på aktivitet utanför
Sverige och om det bör stadgeregleras.
Det har under kongressperioden uppkommit små embryon till aktivitet utomlands,
men detta är i för liten grad för att kunna se som modell för stadgarnas utformning.
Vi tycker det därför är problematiskt att stadgereglera utan större diskussion kring hur
vi ser på klubbar på utländsk ort i allmänhet. Vi vill ha stadgar som håller över tid och
som är välgrundade i hur vårt förbund fungerar.
Vi menar att det redan idag går att ha aktivitet utomlands om det är relevant, efter
beslut tillexempel från förbundsstyrelsen om utformning (som arbetsgrupp, utskott
eller distrikt/klubb), och vi menar att det inte står i motsättning till några stadgar eller
likande i dagsläget. All aktivitet i Ung Vänster måste följa stadgarna, och så även
aktivitet på utländsk ort, vilket gäller även om det läggs till ett moment om klubbar på
utländsk ort.
Stadgekommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion S9
S10 - Klubbstyrelsen som organisatorisk ledning
(för interndemokratin)
Stadgekommittén har yrkat på en ändring av § 4 moment 12 till ”Klubbens styrelse
utgör den
organisatoriska och politiska ledningen för klubben mellan årsmötena och ska:”. Jag
tycker att det är olyckligt då det dels står i moment §4 moment 11 att medlemsmötet
är klubbens högsta beslutande organ efter årsmöte och extrainkallad årsmöte och att
det dels är fullt möjligt för klubbar att ha täta medlemsmöten där alla får vara med och
diskutera igenom de beslut som ska fattas (till skillnad från på distrikts-, och
förbundsnivå). Om stadgekommitténs yrkande går igenom så har vi alltså medlemsmöten som är de högsta beslutande instanserna (mellan årsmötena) men någon sorts
politisk ledning som utgörs av styrelsen. Den ska dock ändå regelbundet kalla till
medlemsmöten, redogöra för klubbens ekonomi på medlemsmötena. Det finns inget
förslag att ändra (eller lägga till) något i listan för sådant som klubbstyrelsen ska göra
9
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
och därför tycker jag att det blir diffust att kalla styrelsen för en politisk ledning.
Långsiktiga strategiska beslut rörande klubbens utveckling bör tas på årsmöten eller
extrainkallade årsmöten eller åtminstone väldigt stora medlemsmöten, inte i en liten
grupp bakom stängda dörrar. Att flytta beslut om vår politiska verksamhet från
medlemsmöten till styrelsemöten (som man skulle kunna tolka det som) känns som
ett interndemokratiskt problem. Alla medlemmar måste kunna känna att deras åsikter
spelar roll och att de har möjlighet att påverka vad klubben har för verksamhet även
mellan årsmöten och därför tycker jag att det räcker med att klargöra att
klubbstyrelsen är den organisatoriska ledningen.
Jag yrkar
Att
i paragraf §4 moment 12 ändra ”Klubbens styrelse ska:” till ”Klubbens
styrelse utgör den organisatoriska ledningen för klubben mellan årsmötena
och ska:”.
Daniel Lindh, Ung Vänster Umeå
Stadgekommitténs svar på S10
Motionären och stadgekommittén delar inte syn kring vad det är att vara politisk och
organisatorisk ledning i klubben. Stadgekommittén har i sina förslag på ändringar av
stadgarna lagt ett förslag som vi menar förtydligar klubbstyrelsens roll och viktiga
uppgift för att få förbundet att bli starkare.
Vi menar att det är att vara politisk och organisatorisk ledning att, som det redan står i
stadgarna: ”anordna och förbereda medlemsmöten”, ”ge alla medlemmar möjlighet
att delta i politiska aktiviteter” och ”erbjuda studier till alla medlemmar”. Det går inte
att fullfölja detta utan att vara en ledning som tänker strategiskt kring politik, ideologi
och organisation, som tänker kring vad som är prioriterat idag och hur det sett ut
tidigare, vad som kommer bygga klubben starkare och vad som behövs för att stärka
klubbens medlemmar politiskt, vad som är politiska kamper i klubbområdet vi kan
vinna och var det är strategiskt att ha utåtriktad aktivitet. Det innebär inte att beslut
kommer flyttas från medlemsmötet till styrelsen, utan det innebär att klubbstyrelsens
ansvar för klubbens utveckling förtydligas och medlemsmötet fortsätter fatta viktiga
beslut som att anta planeringar.
I den verksamhetsplan som antogs på kongressen 2013, så skriver vi bland annat så
här om klubbstyrelsens uppgifter: ”Våra styrelser måste bli bättre på att tänka
strategiskt. En klubbstyrelse ska ha målsättningar och visioner kring klubbens
långsiktiga utveckling. Den måste ha en bild av hur klubben ska fungera och se ut om
två år, och utarbeta strategier för att nå dit, och dessutom ha en plan för hur man ska
genomföra förbundets organisatoriska prioriteringar.” Det tycker vi speglar hur vi
generellt ser på klubbstyrelsens roll och något som också förtydligas och stärks i och
med stadgekommitténs förslag på förändring i stadgarna.
Stadgekommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion S10
S11 - Kongress varje år
I ett demokratiskt förbund har man kongress varje år och inte så sällan som vart
tredje. Nya medlemmar med ambition att förändra måste få göra sin röst hörd inom
en viss tid för att kunna känna att den betyder något. På samma sätt måste eventuella
10
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
konflikter ochoenigheten ges utrymme att diskuteras och lösas demokratiskt. För
förbundets bästa.
42
43
44
45
46
47
48
49
S12 - Fler grundmandat till distrikten
Jag yrkar
Att
i stadga §7 moment §2 stryka "minst vart tredje år" och ersätta med ”årligen"
Tristan Ojanne Ung Vänster Södertälje
Stadgekommitténs svar på motion S11
Stadgekommittén menar att Ung Vänsters kongresser, ur det perspektiv som är
relevant för motionen, fyller en dubbel funktion. Dels är de förbundets högsta
beslutande organ och fastslår förbundets organisatoriska och politiska inriktning, och
dels utgör varje kongress med stadgeskrivning, debatter etc som föregår den massiv
bildningsprocess för förbundet som höjer den ideologiska och organisatoriska
skolningen hos alla medlemmar som deltar i processen på något sätt.
Det finns idag inget hinder i stadgarna för att ha kongress varje år men vi tycker att
det vore olyckligt att som motionären föreslår skriva in en tvingande formulering av
flera skäl. För det första skulle det innebära att förbundets verksamhetsplaner skulle
sträcka sig över endast ett år och det skulle skapa en kortsiktighet i planeringen som vi
menar skulle vara till det sämre. För det andra skapar det faktum att vi idag de facto
har kongress vartannat år möjlighet att låta den process som föregår och kulminerar
iom kongressen ta tid och resurser i anspråk på alla organisationsnivåer på ett sätt som
främjar dels hur bra och väl underbyggda beslut som kongressen kan fatta och dels
hur mycket medlemmarna har möjligthet att hinna lära sig om de frågor som
aktualiseras i kongressdokumenten. Att hålla kongress varje år skulle ofrånkomligen
leda antingen till att orimligt mycket av förbundets tid och resurser skulle läggas på
kongresser och kongressförberedelser, eller till att kongresserna skulle förlora en
mycket stor del av sitt värde, både som högsta beslutande organ och som
bildningsprocess för förbundet.
Stadgekommittén vill dessutom tillägga att den att-sats som yrkas i motionen, om den
bifölls, skulle innebära att stadgarna som helhet i sin reglering av kongresser och
riksting och förhållandet dem emellan skulle bli tämligen märkliga och osammanhängande. Vi efterlyser därför ett mer genomarbetat helhetsförslag om det ska vara
realistiskt för kongressen att bifalla motionärens intentioner.
Stadgekommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion S11
Vi tycker att det är bra att stadgekommittén vill ha en mer representativ av mandaten
till kongresser och riksting och stämmer in i mycket av den problembeskrivning som
finns i deras förslag. Men att ändra räknesätt ger, precis som stadgekommittén skriver,
bara en marginell förändring. Vi vill gå lite längre. Vi tror att det största problemet
ligger på rikstinget, där vissa distrikt bara har ett enda ombud, och vill utöka antalet
grundmandat för distrikten.
11
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
Vi yrkar
Att
”dock har varje distrikt ett grundmandat” i paragraf 9 moment 7 ändras så att
det lyder ”dock har varje distrikt två grundmandat”.
Solsaga Johansson, Ung Vänster Emmaboda, David Jonsson,
Mattias Niklasson, Ung Vänster Kalmarsund
Stadgekommitténs svar på motion S12
Stadgekommittén vill för det första förtydliga och understryka att representativiteten,
alltså hur väl fördelningen av ombud är proportionerlig mot antalet medlemmar i
distrikten, totalt sett faktiskt blir sämre om vårt förslag bifalls. Det är bara fördelningen av mandaten som inte är grundmandat som blir mer representativ. Detta är
dock en av poängerna med förslaget - alltså att små distrikt ska få en något större
andel ombud. Den ändring som motionärerna föreslår skulle dock innebära att ett
riksting, om kongressen bifaller stadgekommitténs förslag om att minska den minsta
storleken på dessa, skulle kunna bestå till två tredjedelar av grundmandat. Detta skulle
innebära att ombudsfördelningen i mycket liten utsträckning skulle vara representativ.
Vi menar att det skulle vara att gå för långt.
Stadgekommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion S12
S13 - I ombudsmannafrågan
Vi tycker det är vettigt att ha en tydlig ansvarsfördelning mellan förtroendevalda och
anställda i förbundet. Det leder bland annat till lättare och bättre arbetsledning och är
dessutom en viktig interndemokratisk princip. Vi vill därför att den som är vald till
distriktsordförande inte ska kunna arbeta som ombudsman i sitt eget distrikt. Allra
helst skulle det gälla samtliga distriktsstyrelseledamöter, men som situationen är idag
skulle det bara försvåra för de mindre distrikten.
Vi yrkar
Att
ett nytt moment som lyder "En ombudsman får inte vara vald till ordförande
för det distrikt hen arbetar i." läggs till efter moment 5 under paragraf 13.
Solsaga Johansson, Ung Vänster Emmaboda,
David Jonsson, Ung Vänster Kalmarsund
Stadgekommitténs svar på motion S13
Frågan om förhållandet mellan att vara förtroendevald och anställd är inte
okomplicerad. Stadgekommittén menar dock att en sådan lösning inte har förutsättningar att fungera i Ung Vänster eftersom det skulle skapa stora svårigheter för de
flesta distrikt i och med det urval av kamrater som kan sitta i distriktsstyrelsen eller
arbeta som ombudsmän helt enkelt inte är större än att den föreslagna regeln blir en
mycket kännbar begränsning. Som en organisation med små resurser har vi inte råd att
ha några andra än de mest lämpade personerna som anställda eller förtroendevalda.
Dessutom menar stadgekommittén att den stadgeändring som motionärerna föreslår
inte skulle lösa de problem som de anger i brödtexten, dels eftersom det är en styrelse
som helhet som har arbetsledningsansvar, men framförallt eftersom det fortfarande
12
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
skulle vara möjligt att arvodera en ordförande vilket skulle leda till att den enda
skillnaden med motionärernas förslag vore sämre arbetsrättsliga villkor för en
ordförande som fortfarande skulle kunna vara de facto anställd.
Stadgekommittén vill vidare understryka att förbundets stadgar måste skrivas på ett
sätt som minimerar tillämpningsproblem och kryphål och vi menar att den föreslagna
ändringen ur det perspektivet inte framstår som särskilt välavvägd - varför ska det vara
just distriktets ordförande som omfattas oavsett om hen är anställd av distriktet eller
av en klubb? Vad ska gälla för ombudsmän som arbetsleds av och får sin lön betald av
förbundet? Och hur ska gränsdragningen egentligen göras iom att det alltid är
förbundet som har arbetsgivaransvar?
Stadgekommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion S13
S14 - Ombudspersoner, Stadgarna
Att skriva ombudsmän eller ombudsmän/kvinnor är inte nödvändigt då det inte
handlar om vilket kön eller könsidentigtet en ombudsperson har. Därför ska vi ha ett
könsneutralt ord som bara lägger fokus på att personen är ombud och inte vilket kön
personen har.
Vi yrkar
Att
i stadgarna, sida 6, rad 22 byta ut "ombudsmän" till "Ombudspersoner"
Att
i stadgarna, sida 6, rad 23 byta ur "ombudsmän/kvinnor" till
"ombudspersoner"
Bella Wessman, Ung Vänster Malmö, Tyra strand,Ung Vänster Malmö,
Nicole Voigt Marleheim, Ung Vänster Malmö, Alex Alarud, Ung Vänster Malmö,
Anton Wendt, Ung Vänster Malmö,Amelie Guignard, Ung Vänster Malmö
Stadgekommitténs svar på S14
Ombudsmän är en titel på en anställd och vi menar att det inte ger uttryck för
vilket kön en anställd har. Att kalla det ombudsperson vore inte helt tillämpligt i
vardagligt tal, jämför med brandperson och sjukperson exempelvis. Däremot håller
vi med motionärerna om att skrivningen ombudsmän/kvinnor är märklig och det
är också därför som stadgekommitten redan föreslagit att "kvinnor" ska strykas ur §13
moment 2.
Stadgekommitten föreslår kongressen
Att
avslå motion S14
S15 - Trygghet i stadgarna
Vi yrkar
Att
flytta nuvarande paragraf §14 till §15
Att
ny paragraf §14 införs
Att
§2 mom 9 ska flyttas till §14
Att
paragraf §14 ska lyda som sådan:
13
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
”§14 Ung Vänsters verksamhet som tryggt rum
Moment 1: Varje medlem ska visa respekt för andra medlemmar och deras
åsikter och i övrigt uppträda kamratligt.
Moment 2: Varje medlem ska sträva efter att hålla all förbundets verksamhet
trygg.
Moment 3: Varje medlem ska sträva efter att hålla alla rum där sluten
verksamhet hålls, en plats där var medlem kan känna sig fri att uttrycka sin
identitet vad gäller kön, sexualitet, etnicitet, ålder, ekonomisk eller kulturell
bakgrund, fysisk förmåga eller mental förmåga utan att dömas.
Moment 4: Varje medlem ska undvika att anta andra medlemmars kön,
pronomen eller sexualitet.
Moment 5: Varje medlem ska undvika att rasifiera andra.
Moment 6: Varje medlem ska undvika att använda sig av allmänt erkända
härskartekniker.”
Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren,
Lena Eklund, Amanda Ohlsson Ångnell Ung Vänster Kungsholmen
Stadgekommitténs svar på motion S4 och S15
Både motion S4 och S15 vill i stadgarna ändra och göra tillägg till §2 mom 9 även känt
som kamratlighetsstadgan.
Motions S4 vill exemplifiera vad den innebär. Stadgekommittén håller med om hur
viktigt kamratligheten är, men tycker inte att motionärernas tillägg tillför något.
Stadgan kan aldrig vara heltäckande och en uppradning av vad den innebär riskerar att
utelämna viktiga saker. Till exempel bestämningar kring hur vi pläderar passar bättre
in vid beslut om arbetsordningar på plats på de möten där det är aktuellt.
Motion S15 vill föra in en helt ny paragraf om trygghet. Stadgekommittén förstår
motionärernas intentioner men anser att förslaget skapar fler frågor än vad det ger
svar och stadgekommittén menar att förslagen till skrivningar är för invecklade och
detaljerade för att passa in i stadgarna och i flera fall slår in öppna dörrar. Dels kan
formuleringarna som motionärerna föreslår i moment 3 vara svårtolkade då identitet
är svårdefinierat. Hur förenar vi till exempel det med delar av Ung Vänsters internfeministiska arbete, då killar aktivt uppmanas att ta mindre plats, tillåter vi dem
fortfarande att fritt uttrycka sin identitet? I moment 5 vill motionärerna skriva in en
formulering om enskilda medlemmars rasifiering av andra. Rasifiering är ett begrepp
vi i Ung Vänster skriver om i vårt principprogram på sidan 28-29:
”Dagens klassamhälle kan därför definieras som ett rasistiskt klassamhälle, där
föreställningar om ras och etnisk eller kulturell tillhörighet ger upphov till en
hierarkisk uppdelning såväl i arbetslivet som på bostadsmarknaden, inom utbildningen
och politiken. Denna uppdelning sker genom rasifiering, det vill säga den process
genom vilken vissa grupper underordnas och tillskrivs biologiska eller kulturella
egenskaper som legitimerar exkludering och de härskande gruppernas exploatering.
Rasifieringen är dialektisk på så sätt att den skapar ett inkluderande ”Vi” och ett
exkluderande ”Dom”. I Sverige uttrycks detta tydligast genom uppdelningen
”svenskar” och ”invandrare”.”
14
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
Hur den formulering som motionärerna föreslår att skriva in skulle kunna efterlevas
och tolkas är väldigt oklart. Om man utgår från skrivningarna i vårt principprogram så
uppstår frågan om man verkligen kan säga att en individ kan rasifiera en annan
individ. Att behandla någon annorlunda på grund av dess ursprung, etnicitet eller
hudfärg är redan idag oacceptabelt i Ung Vänster. Slutligen vill motionärerna skriva in
att man inte ska få använda ”allmänt erkända härskartekniker” här uppkommer
frågorna som vad menas med ”allmänt” och ”erkända”? I Ung Vänster använder vi
oss ju av Berit Ås definiering av härskartekniker, men utöver hennes finns det många
fler.
Stadgekommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion S4
Att
avslå motion S15
Förbundsstyrelsens kommentar till motioner, motionssvar
och förslag till ändringar i stadgarna
Kongressen har att ta ställning till en uppsjö av olika ändringsförslag i förbundets
stadgar, både från de motioner som inkommit och de förslag som kommit från
stadgekommittén. Förbundsstyrelsen tycker det är positivt att det finns ett intresse för
våra stadgar, det tyder på att det är många som är måna om vår organisation och hur
den fungerar. Dock vill vi ta tillfället i akt att påminna om vad stadgarna är för typ av
dokument och vad de fyller för funktion. Våra stadgar är ett speciellt dokument. De är
inte att jämföra med till exempel en verksamhetsplan, som börjar och upphör gälla i
samband med en kongress. När vi förändrar i våra stadgar gör vi det av nödvändighet.
Det är för att vi i så fall under en längre tid har haft anledning att tro att något annat
system för vårt arbete skulle fungera bättre än det nuvarande. Våra stadgar är inte i
första hand en uppsättning regler eller en checklista på vad det är vi brukar ägna oss
åt. Stadgarna ska vara tydliga, men blir de alltför specifika riskerar de att förlora sin
giltighet. Stadgarna ska fungera som ett allomfattande ramverk för hela vår
verksamhet. Därför kan också små förändringar få stora konsekvenser. Stadgarna är
ämnade att ge just stadga och stabilitet till vår organisation. Stora och många
förändringar i stadgarna innebär alltså per automatik att man ruckar på fundamentet
för vår organisering. Därför ser sig förbundsstyrelsen föranledd att kommentera en del
av de inkomna förslagen, såväl från motioner som från stadgekommittén.
Motion S4 vill exemplifiera vad begreppet kamratlighet innebär. Förbundsstyrelsen är
skeptisk till detta. Vi menar för det första inte att stadgarna lämpar sig för att ta upp
olika exempel. För det andra menar vi att det är viktigt att kamratlighet i Ung Vänster
är ett brett begrepp. Om vi försöker specificera det är det stor risk att vi begränsar
dess innebörd. Vidare menar vi att det är problematiskt om våra stadgar inte efterlevs
och att varje medlem som upplever det ska framföra detta till högre instans. Däremot
tror vi inte att stadgarna efterlevs i högre utsträckning ju mer detaljerade de är.
Förbundsstyrelsen ser inget behov av att ändra hur ombudsfördelning i förbundet ska
gå till. Vi kan inte instämma med stadgekommittén i att de stora distrikten ofta har
svårt att välja tillräckligt många ombud för att få fullständiga delegationer, de problem
som i skilda fall finns med detta är lika vanligt i mindre distrikt. Vi ser heller inget
egenvärde, som stadgekommittén, i att de olika klubbarnas delegationer vid en
årskonferens ska vara jämnstora. Vi menar att det är viktigare att mandaten fördelas
proportionerligt. Som stadgekommittén skriver försämras proportionaliteten med
deras förslag och de små klubbarna/distrikten gynnas på de storas bekostnad. Det kan
låta som en storsint anledning, men det innebär följaktligen att en medlem i ett litet
distrikt eller liten klubb har mer inflytande. Förbundsstyrelsen menar inte att vår
15
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
nuvarande metod för att fördela mandaten har inneburit problem, varken nu eller
tidigare och tycker således att det vore onödigt att försöka åtgärda problem som inte
finns. Eftersom inga metoder är ultimata i alla avseenden skulle också en annan metod
medföra andra komplikationer.
Förbundsstyrelsen håller inte med motionärerna bakom motion S7. Vi menar i likhet
med stadgekommittén att det inte råder något tvivel om vad en avstängning innebär.
För det första tycker vi inte att enskilda händelser är något egentligt skäl att ändra i
våra stadgar, vi tycker att måste finnas en regelmässig felaktighet för att en
stadgeförändring ska vara påkallad. De problem som motionärerna beskriver menar vi
inte egentligen handlar om stadgarnas formulering, utan om att man helt enkelt varit
beredd att bryta mot desamma. Är man beredd att bryta mot stadgarna hjälper det
inte att de formuleras annorlunda. Vi vill också avslå motion S8 som rör överklagande
av uteslutningsbeslut. Förbundsstyrelsen vänder sig emot den syn som tycks finnas
hos motionärer såväl som hos stadgekommitté som reducerar kongressen till något
slags räfst och rättarting som ska sätta sig till doms över avgående förbundsstyrelse.
Förbundsstyrelsen utgör förbundets organisatoriska och politiska ledning mellan
kongresserna. Dess beslut är gällande och inte något som är temporärt eller på remiss
fram tills nästkommande kongress. Dessutom menar vi att motionärernas intention
tillgodoses av §3 moment 10.
Vi vänder oss också emot att stadgefästa internfeminismen. Stadgekommittén har rätt
i att internfeminismen är en av våra viktigaste interna arbetsmetoder och åtgärder för
att garanterna interndemokratin. Däremot tror vi inte att man på ett förtjänstfullt sätt
kan sägas stärka internfeminismen genom att lägga till en paragraf i våra stadgar. Vi
håller inte med stadgekommittén om att stadgarna ska användas för att signalera olika
saker om oss som förbund, stadgarnas innehåll måste vara tydligt och innebära
konkret hjälp i vår verksamhet. Vi tycker det är alldeles för svepande att skriva att ”ett
internfeministiskt synsätt genomsyrar all verksamhet”. Vi tycker dels att det är fel att
tala om vårt ”internfeministiska synsätt”, vi betraktar internfeminismen som direkta
åtgärder för att säkra interndemokratin. Intentionen må vara god, men vi tror att det
föreslagna tillägget skulle innebära att man gör internfeminismen en björntjänst.
Såväl stadgekommittén som motion S10 vill göra förändringar gällande hur vi
betraktar klubbstyrelserna och vad som är deras funktion. Förbundsstyrelsen menar
inte att någon av dessa förändringar skulle vara gynnsamma för stadgarna, även om vi
menar att skrivningen i motion S10 är mer acceptabel än stadgekommitténs
ändringsförslag. I Ung Vänster sätter vi klubben i centrum. Det innebär att vi
regelbundet håller klubbmöten och att klubbmötet (bortsett från årsmöte och extra
årsmöte) är klubbens högsta beslutande organ. Därför blir det, precis som motionären
bakom S10 påpekar, besvärligt att tala om klubbstyrelsen som klubbens
organisatoriska och politiska ledning. Vi menar att det innebär en kraftig förändring av
hur vi betraktar klubbstyrelserna idag. Därför tycker vi att det är olyckligt att
stadgekommittén lägger fram förslaget som om det i det närmaste var en fråga om
formalia. Klubbstyrelsernas funktion är idag väldefinierad i våra stadgar och dess vikt
kan inte understrykas, men vi menar att olika instansers vikt inte fastställs av om de i
stadgarna beskrivs som organisatorisk och politisk ledning.
Stadgekommittén vill också genomföra förändringar som rör distriktsårskonferenserna. Bägge de föreslagna förändringar som rör §5 moment 5 och §5
moment 6 vill förbundsstyrelsen avslå. Vi menar att medlemmarnas motionsrätt till
årskonferens är fundamental och inte något som går att kompromissa med. Med
stadgekommitténs föreslagna ändring skulle det till exempel vara fullt möjligt för en
16
Motioner och motionssvar
Stadgar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
distriktsstyrelse att i juli kalla till en årskonferens som ska hållas januari och sätta
motionsstopp i augusti. Det menar förbundsstyrelsen är orimligt. Dessutom
instämmer vi inte stadgekommitténs definition av ”konferensmaterial”, vi menar till
exempel att den avgående styrelsens verksamhetsberättelse bör ingå i konferensmaterialet, varför stadgekommitténs föreslagna ändring är ofördelaktig.
Stadgekommittén har också föreslagit förändringar kring vad stadgekommitténs
uppgifter ska vara. Förbundsstyrelsen menar att de föreslagna förändringarna är
obetydliga och att de i praktiken knappast kommer att förändra något. Därför vill vi
också avslå den föreslagna förändringen då den nuvarande skrivningen har tjänat oss
väl. Vi vill också avslå stadgekommitténs förslag om ändringar gällande §11 Internbulletiner. I första hand därför att vi inte heller här ser att det finns problem som
föranleder förändringar, men också för att tillägget om sociala medier rimmar illa med
det vi ser som stadgans främsta syfte – att säkerställa medlemmars rätt att få texter
publicerade i interntidningar på förbunds- och distriktsnivå.
Motion S13 vill infoga ett nytt moment rörande förbundets personal. Från förbundsstyrelsens sida har vi svårt att förstå vad motionen avser, eller vilka systematiska
problem det är som motionärerna ämnar åtgärda. Det enda vi kan se att motionen i
praktiken innebär är ett brott mot stadgarnas §4 moment 4 som stipulerar att varje
medlem ska vara valbar till alla uppdrag. Det menar vi vore mycket olyckligt och en
kraftig inskränkning av interndemokratin.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion S4
Att
avslå stadgekommitténs förslag till ändring av §2 moment 7
Att
avslå motion S7
Att
avslå motion S8
Att
avslå stadgekommitténs förslag att efter §3 föra in en ny paragraf med titeln
”Internfeminism”
Att
avslå stadgekommitténs förslag att mom. 1 i den nya paragrafen blir ”Ung
Vänster är ett feministiskt förbund, det innebär att ett internfeministiskt
synsätt genomsyrar all verksamhet”
Att
avslå stadgekommitténs förslag till ändring av §2 moment 8
Att
avslå motion S10
Att
avslå stadgekommitténs förslag till ändring av §4 moment 12
Att
avslå stadgekommitténs förslag till ändring av §5 moment 5
Att
avslå stadgekommitténs förslag till ändring av §5 moment 6
Att
avslå stadgekommitténs förslag till ändring av §7 moment 15
Att
avslå stadgekommitténs förslag till ändring av §8 moment 4
Att
avslå stadgekommitténs förslag §11 förbundsbulletiner
Att
avslå motion S13
17