2015-03-10 Gemensam medborgarservice Annette Bengtsson Trafikingenjör Kompletterande PM till utredning Vägföreningar, vägsamfälligheter och samfällighetsföreningar (Lisa) 1 (6) 2015-03-10 Kompletterande PM till utredning Vägföreningar, vägsamfälligheter och samfällighetsföreningar Sammanfattning Denna komplettering syftar till att fördjupa konsekvensbeskrivningen till den föreslagna beslutsformuleringen. För nya detaljplaner fokuserar fördjupningen på att beskriva vad praxis inom området är och konstaterar att ett ökat kommunalt åtagande skulle innebära ökade driftskostnader. Byggs 400 bostäder/år med standard likt Skanörs vångar ökar driftskostnaderna med ca 1,5 miljon/år. Beskrivningen av 25-års avtalen studerar avtalslängder och kopplingen till kommunens upphandlingar av skötselentreprenader. Inga hinder bedöms förekomma gentemot entreprenörerna. Omfattningen av alternativ 3, bidragen förändras, föreslås fastställas i budgetprocessen och förändringarna kan genomföras stegvis. Utifrån en allmän bedömning och samrådssvaren bedöms efterfrågan på en ökning av vägbidragen inkl. indexreglering vara störst. Bidrag till lekplatser bedöms ge en större samhällsekonomisk nytta än bidrag till grönområde. Förändringen i arbetssätt dvs att ge samfällighetsföreningar ökat stöd och en utbyggnad av den allmänna kommunala platsmarken medför ett ökat behov av resurser på Tekniska enheten. Ett fortsatt gott samarbete med entreprenörer och riksförbundet för enskilda vägar (REV) är också en förutsättning för att ge gott stöd till samfällighetsföreningarna. Kommunen bör sträva efter att skapa hängavtal till samfällighetsföreningarna. Bakgrund Kommunen tar i många sammanhang emot synpunkter som rör samfällighetsföreningar. Exempel på frågor som diskuteras är kostnader, väghållaransvar och skötsel. Nämnden för gemensam medborgarservice beslutade 2012-01-31 därför att ta fram en utredning som ska studera alternativa driftsformer och andra metoder för att stödja samfällighetsföreningarna i framtiden samt att ta fram riktlinjer för huvudmannaskap i nya detaljplaner. Utredningen presenterades för Nämnden för gemensam medborgarservice 2014-02-14 (GMS § 17) som beslutade att överlämna utredningen till kommunstyrelsen för ställningstagande till fortsatt arbete och rekommenderade att kommunen arbetar vidare enligt alternativ 3, med REV-alternativet(Riksförbundet för enskilda vägar) som bas och att omfattningen av det fastställs i kommande budgetprocess. 2 (6) 2015-03-10 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2014-03-17 ( Ksau § 44) att utredningen skulle skickas på remiss för yttrande i slutet av mars till vägföreningar, vägsamfälligheter och samfällighetsföreningar med sista svarsdatum den 30 juni 2014. Synpunkter från remissen redovisades i en samrådsredogörelse. Ärendet behandlades i Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-12-16 (Ksau § 239). I tjänsteskrivelsen föreslogs att Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Överlämna utredningen till kommunfullmäktige för ställningstagande till fortsatt arbete. 2. Kommunstyrelsen rekommenderar att kommunen arbetar vidare, enligt a) I nya detaljplaner ska huvudmannaskapet delas enligt praxis i området och enligt principen att kommunen ska ha huvudmannaskapet för belysnings-, vatten- och spillvattenanläggningar samt huvudledningar för dagvatten på allmän platsmark. b) Separata beslut fattas avseende framtida hantering av de skötselområden som idag omfattas av 25-årsavtalen i samband med respektive avtals upphörande. c) Att kommunen arbetar vidare enligt alternativ 3 och att omfattningen av det fastställs i kommande budgetprocess. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att återremittera ärendet. Syfte Denna komplettering syftar till att konsekvensbeskriva punkterna a-c ovan ytterligare. För nya detaljplaner fokuserar fördjupningen på att beskriva vad praxis inom området är och studera vad ett ökat kommunalt åtagande skulle innebära ekonomiskt. Beskrivningen av 25-års avtalen studerar avtalslängder och kopplingen till kommunens upphandlingar av skötselentreprenader. För alternativ 3 fokuseras fördjupningen på REV-alternativet och resursförstärkning inom kommunen, bidrag till lekplatser och grönytor med förslag till stegvist införande. Organisation Vid framtagande av denna komplettering har följande medverkat: Annette Bengtsson, trafikingenjör, ansvarig handläggare Lisa Sundgren, stadsträdgårdsmästare Anna Möller, samhällsbyggnadschef Per Julin, projektledare Mathias Lindsjö, avdelningschef gemensam medborgarservice Joel Sandler, exploateringsingenjör Anders Cederhag, gatuchef 3 (6) 2015-03-10 Nya detaljplaner I nya detaljplaner föreslås att huvudmannaskapet delas enligt praxis i området och enligt principen att kommunen ska ha huvudmannaskapet för belysnings-, vatten- och spillvattenanläggningar samt huvudledningar för dagvatten på allmän platsmark. Med praxis i området avses att byggs det ett nytt område i till exempel Vellinge där den allmänna platsmarken är kommunal blir den allmänna platsmarken i det nya området också kommunal. Byggs det ett nytt område i till exempel Höllviken där den allmänna platsmarken intill är enskild, anläggs det nya området också med enskilt huvudmannaskap. Att ändra till denna huvudinriktning bedöms inte påverka investeringskostnaderna för kommunen men väl drift- och underhållskostnaderna. Om det är kommunalt huvudmannaskap, eller om dagvatten ingår i Kommunens verksamhetsområde för VA så tillfaller drift-/underhållskostnad kommunens VA-kollektiv. När kommunen står för investeringen bildas normalt verksamhetsområde och avgifter tas av fastighetsägarna. Om det är enskilt huvudmannaskap som inte omfattas av Kommunens verksamhetsområde för VA så tillfaller drift-/underhållskostnad samfällighetsföreningen. Vägföreningar kan bygga ut dagvatten i egen regi för avvattning av gata. Leder man detta sedan till kommunens dagvatten blir det vägföreningen som blir avgiftsskyldig. Detta måste dock göras via avtal. Redan idag ansvarar kommunen för drift- och underhåll av belysningsanläggningar inom samfälligheter. De ekonomiska konsekvenserna för ett större kommunalt ansvarstagande, dvs där blir kommunalt huvudmannaskap enligt detaljplanen är svåra att bedöma. Kommunen har som mål att växa ca 1 % per år det motsvarar mellan 250-350 nya bostäder om året. Driftskostnaden för den allmänna platsmarken på Skanörs vångar, med ca 400 bostäder beräknades 2008 till ca 1,5 miljoner kronor/år. Området är uppbyggt med en relativt hög standard och höga driftskostnader. Vid framtagande av nya detaljplaner föreslås att prelimininära driftkostnader tas fram. Baserat på befolkningsprognosen och översiktsplanen kan översiktliga långtidsprognoser tas fram. Det är viktigt att under hela utbyggnadsprocessen beakta skötselkostnaderna. Utöver den tillkommande skötseln för gator och grönytor tillkommer kostnader för parkeringsövervakning, administration och andra övergripande kostnader. 25-årsavtalen I punkt b) har föreslagits att man stryker hur de befintliga 25-årsavtalen ska hanteras vid avtalstidens utgång. Detta bedöms ge högre handlingsfrihet för framtiden. I praktiken innebär det att man prövar om det är motiverat att ändra detaljplanen. Om avtalen förlängs bör de vara långa för att ge föreningarna stabila förutsättningar. De avtal kommunen har med de olika skötselentreprenaderna löper normalt på 3-5 år. I 4 (6) 2015-03-10 entreprenaderna ges möjlighet till att reglera tillkommande och avgående ytor varför det inte bedöms som styrande att skriva avtalen utifrån den aspekten. Om kommunen väljer att fortsätta sköta områdena behövs ingen förändring av skötselentreprenaderna. Alternativ 3 I punkt c) föreslås att kommunen arbetar vidare enligt alternativ 3 (Bidragen förändras) Kommunen föreslås fortsätta samarbete med REV riksförbundet för enskilda vägar. Bidrag för grönytor Parker och naturområden ger möjlighet till bl.a. rekreation och lek. Ett antal av kommunens vägsamfälligheter har ansvar för skötseln av sådana områden. Syftet med att ge ett bidrag för grönytor bör vara att ge samfälligheterna möjlighet att erbjuda trygga och trevliga parker och naturparker med olika karaktär, beroende på vart de är belägna, till våra kommuninvånare och andra besökare. Samfällighetsföreningarna ansvar för grönområden varierar stort. I Ljunghusen kan ytorna vara över 200 000 kvm, i Höllviken ligger de största grönytorna på omkring 4 000 kvm, i Falsterbo är vissa sammanhållna grönytor i storleksordningen 2 000 kvm. Många mindre föreningar har exempelvis grönytor i vändslingor och andra mindre ytor i exempel entréytor och vid närlekplatser. Dessa kan ofta vara i storleksordningen 200-300 kvm eller ännu mindre men välskötta planteringsytor eller klippta gräsmattor. Ett eventuellt bidrag bör byggas upp så att det blir enkelt att administrera. Dagvattendammar och liknande bör räknas in i den bidragsberättigade ytan liksom cykelvägar och stigar i grönområdet. Krav på en viss skötselnivå eller karaktär bör inte ställas. I rapporten studerades ett kvm-pris men vid den fördjupning som nu har gjorts föreslås i stället att ett eventuellt bidrag byggas upp enligt principen nedan: Ytstorlek, kvm 200-1000 1001-5000 > 5000 Bidrag, kr/år 500 1500 3000 Kommunen har idag dålig kunskap om hur mycket grönytor samfällighetsföreningarna sköter. Görs ett antagande att 30 samfällighetsföreningar ansöker om bidrag per kategori skulle den årliga kostnaden bli 150 000 kr. Ekonomi Omfattningen av alternativ 3 föreslås fastställas i budgetprocessen. I kapitel 12 och 13 i rapporten ”Utredning - Vägföreningar, vägsamfälligheter och samfällighetsföreningar” redovisas de olika delarnas kostnader. Kostnaderna för grönytebidrag bör dock ändras enligt ovan. Utifrån en allmän bedömning och samrådssvaren bedöms efterfrågan på en ökning av vägbidragen inkl. indexreglering vara störst. Bidrag till lekplatser bedöms ge en större 5 (6) 2015-03-10 samhällsekonomisk nytta än bidrag till grönområde. Förändringen i arbetssätt det vill säga att ge samfällighetsföreningar ökat stöd och en utbyggnad av den kommunala allmänna platsmarken, medför ett behov av ökade resurser på Tekniska enheten. Ett fortsatt gott samarbete med entreprenörer och REV är också en förutsättning för att ge gott stöd till samfällighetsföreningarna. Kommunen bör sträva efter att skapa hängavtal till samfällighetsföreningarna. Förslag till beslut Kommunen föreslås arbeta vidare enligt a) I nya detaljplaner ska huvudmannaskapet fördelas enligt praxis i området och enligt principen att kommunen ska ha huvudmannaskapet för belysnings-, vatten- och spillvattenanläggningar samt huvudledningar för dagvatten på allmän platsmark. Om nya stora grönområden skapas, typ skötselområdena enligt 25-årsavtalen, i de nya detaljplanerna ska huvudmannaskapet bli kommunalt. b) Individuella beslut fattas avseende framtida hantering av de skötselområden som idag omfattas av 25-årsavtalen i samband med respektive avtals upphörande. c) Att kommunen arbetar vidare enligt alternativ 3 och att omfattningen av det fastställs i kommande budgetprocess. 6 (6)
© Copyright 2024