2015-01-27
Målsättningen
Vetenskapsteori och introduktion till
examensarbete
Kunskap och förståelse
Tandhygienistprogrammet Termin 4, VT 2015

Självständigt redogöra för grundläggande vetenskapliga teorier och
metoder inom odontologisk profylaktik.

Redogöra för relevant forskning om orala sjukdomar samt ha förståelse
för hur dessa kan påverka och påverkas av den allmänna hälsan och
välbefinnandet.

Uppvisa fördjupade kunskaper inom valt ämnesområde.
Sebastian Malmqvist
2
Målsättningen
Målsättningen
Färdighet och förmåga

Självständigt identifiera problem och formulera en avgränsad
frågeställning inklusive hypotes inom huvudområdet.
Värderingar och förhållningssätt

Reflektera över den egna insatsen i det genomförda examensarbetet.

Självständigt kunna söka och kritiskt värdera vetenskaplig litteratur
inom odontologisk profylaktik och andra för ämnet relevanta områden.

Tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik i
enlighet med god forskningssed, etiska riktlinjer och samhälleliga
aspekter.

Muntligt och skriftligt sammanställa insamlad vetenskaplig data,
analysera och tolka resultatet samt sätta det i relation till
tandhygienistens hälsofrämjande arbete och andra samhälleliga
aspekter.

Tillämpa ett professionellt förhållningssätt genom att visa förmåga till
gott samarbete och förmåga att genomföra studien inom givna
tidsramar.
Självständig kunna kritiskt granska, argumentera och försvara ett
examensarbete samt kunna ge återkoppling på annat examensarbete.

Självständigt kunna reflektera över den egna kunskapen och identifiera
sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla sin kompetens

3
 Vad är forskning?
4
Varför forska (inom odontologi)?
Forskning och vetenskap är sökande efter ny kunskap
(alla är forskare!)
 Teorier kan förändras vilket kräver att man måste förnya sin
kunskapsbas kontinuerligt
 Vad är vetenskap?
Vetenskap är ett systematiskt studium av ett
ämnesområde
 Behandla patienter enligt vetenskap och beprövad
erfarenhet (vad innebär olika erfarenheter? Bör utsättas för
medveten och kritisk reflektion)
 Vad är vetenskaplig forskning?
Problemlösning och därmed ny kunskap genom ett
kontrollerat och systematiskt kunskapssökande
 Kvalitetssäkra sitt eget arbete
 Anpassa sig till en snabb utveckling
5
6
1
2015-01-27
Vad är vetenskaplig forskning?
Evidensbaserad tandvård
(Evidence based dentistry)
 Problemlösning genom ett kontrollerat och systematiskt
sökande av ny kunskap
Definition
 Kunskapen som produceras skall tillföra
vetenskapssamhället
“ny kunskap”
Den rationella användningen av det nu
gällande bästa vetenskapliga belägget
som tillsammans med klinisk erfarenhet
används för beslutsfattande vid
patientbehandlingen
 Forskaren har skyldighet att följa vetenskapssamhällets
krav och normer
”Skall vara empirisk dvs. grundad på experimentella
iakttagelser och systematisk observation”
Jag behandlar
patienten enligt
vetenskap och
beprövad
erfarenhet
7
8
SBU-rapporter, tandvård 17st
SBU -Statens beredning för
medicinsk utvärdering

Kunskapscentrum för häso- och sjukvården

 Svensk lag säger att sjukvården ska bygga på
vetenskap och beprövad erfarenhet

 När det finns många metoder att välja mellan, gäller
det att veta vilka som är bäst. SBU:s uppgift är att ta
reda på det

 Analysera nytta och kostnader för olika medicinska
metoder

 Jämför vetenskapens ståndpunkt med svensk
vårdpraxis

 Ge ett bättre beslutsunderlag för att avgöra vilken
sjukvård som ska bedrivas

Sköljning med Klobetasolgel eller
Aureomycin (tetracyklin) vid aftösa
munsår (afte)
Retention efter ortodontisk
behandling (2014)
Psykologiska interventioner för att
förbättra bristfällig munhälsa hos
ungdomar och vuxna (2014)
Sedering jämfört med narkos vid
tandbehandling av barn och
ungdomar (2013)
Behandling av infektioner runt
tandimplantat (periimplantit)
(2013)
Psykologisk behandling av
tandvårdsrädsla hos vuxna (2012)
Antibiotikaprofylax vid kirurgiska
ingrepp (2010)










Rotfyllning (2010
Tandförluster (2010)
Laser vid avlägsnande av karies
(2009)
Karies – diagnostik, riskbedömning
och icke-invasiv behandling (2007)
Bettavvikelser och tandreglering i ett
hälsoperspektiv (2005)
Kronisk parodontit – prevention,
diagnostik och behandling (2004)
Tidig belastning av tandimplantat
(2004)
Rökning och ohälsa i munnen (2002)
Förebygga karies (2002)
Behov av utvärdering i tandvården
(2000)
9
10
Vad är evidens?
Vad är en vetenskaplig metod?
En viss strukturell process
Klinikerns
skicklighet
Patientens
önskningar
och åsikter

Hypotes
 en provisorisk teori: alla tandhygieniststudenter på termin 4 har 0 i
plackindex (PI)
Evidens
baserad
forskning

Hypotesen prövas
 registrerar plackförekomst
 insamling och analys av data

Hypotesen verifieras eller falsifieras (överensstämmer med eller
motsäger)
 Hypotesen verifieras
Bästa
tillgängliga
bevis

Slutsats: provisorisk sanning eller negation till hypotesen
 Alla tandhygienister termin 4 borstar förträffligt och PI är följaktligen 0
11
12
2
2015-01-27
Två forskningstraditioner
Datainsamling/analys
 Kvantitativa
• Kvantitativ forskning
• Kvalitativ forskning
– Hypotestestning
 Kvalitativa
Power analys
Forskningsinstrument
– Generera hypoteser
 Objektivitet
Väga..mäta
”Hårddata”
Förstå
”Mjukdata”
Datatyper:
 mätdata
27 januari 2015
13
Mättnad
Forskaren är instrumentet
 Subjektivitet
Datatyper:
 känslor, beteenden,
händelser beskrivna,
upplevda, bevittnade
Lena Karlsson
27 januari 2015
14
27 januari 2015
16
27 januari 2015
18
Impactfactor
Vetenskapliga
tidskrifter
 Odontologiska tidskrifter, 100-tal
 Impact factor
 Tidskriftens ”kvalitet”
 Hur ofta en artikel citeras
27 januari 2015
15
Den vetenskapliga artikeln uppbyggnad
Databaser
 Titel -Title
 Sammanfattning - Abstract, Summary
 Cinahl 1981-
 artikeln i miniatyr
 Vårddatabas med information för sjuksköterskor, arbetsterpeuter,
sjukgymnaster med flera vårdyrken.
 > 2 miljoner referenser, > 3000 tidskrifter
 Introduktion - Introduction
 varför man ville göra något, bakgrund
 Material och metoder – Materials and methods
 PubMed 1950-
 vad och hur man gjorde
 Är en databas som täcker bland annat områdena medicin,
omvårdnad, odontologi och paramedicin.
 > 24 miljoner referenser, > 43 000 tidsskrifter (>11 000 fulltext)
 Resultat - Results
 vad man fann
 Diskussion - Discussion
 Web of Science 1900-
 vad innebär resultaten, olika perspektiv
 Olika områden som till exempel naturvetenskap, inklusive medicin.
 > 55 000 miljoner referenser, > 12 000 tidskrifter
 Referenser – References
 vad man stödjer sig på
27 januari 2015
17
3
2015-01-27
Den vetenskapliga artikeln uppbyggnad
 Titel -Title
Sammanfattning - Abstract - Summary
 Sammanfattning - Abstract, Summary
 artikeln i miniatyr
 Vanligtvis först i artikeln
 Artikeln i miniatyr
 Introduktion - Introduction
 varför man ville göra något , bakgrund
E=mc2
 < 250 ord
 ibland med rubriker
 Material och metoder – Materials and methods
 vad och hur man gjorde det
 Strukturerat abstract
 Resultat - Results
 Den del som (förutom titeln) läses mest
 vad man fann
 bör utformas noggrant
 Diskussion - Discussion
 Skrivs ibland på flera språk
 vad innebär resultaten, olika perspektiv
 Referenser – References
27 januari 2015
19
27 januari 2015
20
27 januari 2015
22
27 januari 2015
24
Paradigm
Inledningen
Introduction

 vad man stödjer sig på
Lena Karlsson
Av grekiska paradeigma, förebild
Ger bakgrunden
 beskriver forskningsfältet
(den paradigm som forskarna arbetar inom)
 mycket kortfattat
 beskriver vad som tidigare gjorts
 motiverar varför man måste veta mer
Det som delas av ett vetenskapligt
samfund

Anger syftet
 ”the aim of”
 ”the purpose of the present study was”

Uttrycker (explicit) studiens hypotes(er); vår hypotes är att testresultat i
grupp A inte skiljer sig från testresultat i grupp B
 saknas tyvärr ofta
27 januari 2015
som kan utgöras av hela den
odontologiska vetenskapen
eller en grupp av odontologer
inom en mycket snäv
deldisciplin
21
Paradigmbegreppet
Inledningen
Introduction
 Alla forskare arbetar inom ett paradigm
 vetenskapsideal, vetenskapsuppfattning, forskarsamhällets
”regelverk”
 t ex om vad som är god vetenskap, ”good praxis”
 Karolinska institutets ”regler”
 Ger bakgrunden
 beskriver forskningsfältet
den paradigm som forskarna arbetar inom
 mycket kortfattat
 beskriver vad som tidigare gjorts
 motiverar varför man måste veta mer
 Anger syftet
 ”the aim of”
 ”the purpose of the present study was”
 Uttrycker (explicit) studiens hypotes(er)
 Saknas tyvärr ofta
 Paradigmskifte
 Gingivit, behandlades med massage till dess att forskare påvisade att
man kunde framkalla gingivit genom att inte borsta tänderna.
 Plackets inverkan på de parodontala vävnaderna.
Nonspecifika, specifika och ekologiska plackhypotesen
27 januari 2015
23
4
2015-01-27
Exempel på ”syften”
Inledningen
Introduction
 Ger bakgrunden
 beskriver forskningsfältet
den paradigm som forskarna arbetar inom
 mycket kortfattat
 beskriver vad som tidigare gjorts
 motiverar varför man måste veta mer
 Anger syftet
 ”the aim of”
 ”the purpose of the present study was”
 Uttrycker (explicit) studiens hypotes(er)
 Saknas tyvärr ofta
 ” To investigate the effect of daily intake of fluoridated milk on
enamel demineralization adjacent to fixed orthodontic brackets
assessed with quantitative light-induced fluorescence (QLF).”
 “The aim of this study was to explore patients’ expectations on
and experiences from dental implant treatment through deepinterview technique.”
27 januari 2015
25
Teori = hypotes
27 januari 2015
26
Hypotes
 Verifierat antagande i motsats till hypotes
 [av grekiska hypothesis], antagande, förmodande
 ” Provisorisk teori/påstående som formuleras enbart för att
prövas”
En teori är en
 grupp satser som hänger ihop och vars delar är verifierade
 sanning tills motbevisad
 En hypotes skall gå att omskriva i mätbara termer
 Ur hypotesen härleder man, deducerar, konsekvenser som
måste vara sanna om hypotesen är riktig
 Visar iakttagelser eller experiment att dessa konsekvenser
föreligger i verkligheten, är hypotesen bekräftad och upphöjs
till teori.
 I dagligt tal
 ”jag har en teori…”
= jag gissar
 Hypotetiskt-deduktiva metoden
27 januari 2015
27
27 januari 2015
28
Ett exempel på en explicit hypotes
Hypotesen
 Skall alltid formuleras före man påbörjar en studie
” …this study tested the hypothesis that childhood asthma is
 men är inte alltid explicit utskriven i artikeln
associated with an increased caries increment.”
 Kvantitativ forskning bör vara styrd av hypoteser
(Caries Res 2001;35(4):235-239)
 Ibland dock ”hypotesgenererande” forskning, t ex kvalitativ
forskning
 En hypotes måste vara testbar
 dvs det skall gå att avgöra om den är ”sann” eller ”falsk”
27 januari 2015
29
27 januari 2015
30
5
2015-01-27
Etik och moral
Forskningens etiska dilemma
 Etik (gr)
 den teoretiska
reflektionen över
mänskliga värderingar
och handlingar och
motiven för dessa
kunskapskravet
 Moral (lat)
 sed, sedvänja, bruk
 människans praktiska
handlande
skyddskravet
Vad gör forskning etisk?
Modern forskningsetik
 Hantering av försökspersoner
 Historiskt - framsteg via skandaler
32
27 januari 2015
34
 Nürnbergrättegångarna (forskares övergrepp på
koncentrationslägerfångar)
 Manhattanprojektet
 Tuskegee syfilisexperiment
 Odontologiskt: Vipeholmsstudien
 Icke skada, informerat samtycke, skydd av data




27 januari 2015
Hantering av försöksdjur
Hantering av vetenskap
Hantering av forskningens konsekvenser
Hanteringen av relationen mellan forskare
 Numera – framsteg genom lagar och riktlinjer
 Handledare och doktorand
 Helsingforsdeklarationen
 Vidareutveckling av Nürnbergkoden.
27 januari 2015
33
Helsingforsdeklarationen (Nürnbergkoden)
Etisk granskning






 Ingen forskning på levande varelser får påbörjas utan
godkänd etisk prövning!
Frivilligt och informerat samtycke
Nyttig och ”nödvändig” forskning
Inget onödigt fysiskt eller psykiskt lidande
Avbrytande om risk för skada
Väntande nyttan ska överstiga riskerna
Rätt att dra sig ur
 Undantag ryggradslösa djur (i de allra flesta fall)
 Etikprövningsnämnder
 Ledarmöten med vetenskaplig kompetens
 Djurförsöksetiska nämnder
27 januari 2015
35
27 januari 2015
36
6
2015-01-27
Risk-vinstbedömning
Forskningsfusk
Vad vet man om riskerna?
 Fabricering
 Förfalskning
 Plagiat
risker
Hur minimeras riskerna?
Risk-vinstbedömning
 Gråzoner
Är frågeställningen viktig?
 Resultatredovisning som är avsiktigt missvisande/döljande
 Överflödig eller överlappande publicering
 Överdriven delpublicering (”Salami slicing”)
vinster
Kan frågan besvaras av
studien?
Metodologisk bedömning
27 januari 2015
37
27 januari 2015
38
27 januari 2015
40
27 januari 2015
42
Den vetenskapliga artikeln uppbyggnad
 Titel -Title
Material och metoder
Materials and methods
 Sammanfattning - Abstract, Summary
 artikeln i miniatyr
Så här gjorde jag….
 Introduktion - Introduction
 varför man ville göra något , bakgrund
 Material och metoder – Materials and methods
 Princip
 vad och hur man gjorde det
 beskrivning så detaljerad att en annan forskare skall kunna
upprepa studien
 Resultat - Results
 Beskriver i huvudsak
 vad man fann
 studiematerialet
 populationen
 Diskussion - Discussion
 urvalsmetoder
 vad innebär resultaten, olika perspektiv
 mätmetoder
 statistiska metoder
 Referenser – References
 vad man stödjer sig på
Lena Karlsson
27 januari 2015
39
Kvantitativa undersökningsmetoder
Poweranalys
 För att uppskatta hur många försökspersoner(fp) som behövs
 Experiment
 Beror på valda mätvariabler
 man manipulerar den oberoende
variabeln (x-axeln), t ex tid
 Uppvisa signifikans
 Observationsstudier
 Ej försvarbart att utsätta fler fp än nödvändigt. Men ej heller för
få antal fp då det inte går att dra några säkra slutsatser från
erhållet resultat.
27 januari 2015
 Icke experimentella undersökningar
 man manipulerar inte den oberoende
variabeln
41
7
2015-01-27
Beroende och oberoende variabler
Beroende variabel:
Orsakssamband
Oberoende variabel:
 Manipulation av oberoende variabeln leder till
förändring av beroende
Går att påvisa mekanismen bakom påverkan
Den variabel man
mäter
Den variabel som forskaren
mer eller mindre
systematiskt förändrar
(kontrollerar) i ett
experiment
y-variabeln
 Uteslutning av bias
 Statistiskt samband ≠ orsakssamband
x-variabeln
Kvantitativa
Kvalitativa
27 januari 2015
43
27 januari 2015
44
27 januari 2015
46
Mätskalor
 Nominalskala
Urval och randomisering
 kategorier
 Kan ej rangordnas
 Kön, diagnoser
 Ordinalskala
 ordning
 Slumpmässigt urval
 Kan rangordnas, okänt avstånd
 t ex betyg, plackindex
 Varje enhet i populationen har samma
chans att få komma med i studien
 Randomisering
 Intervallskala
 mätvärden på en tallinje, avstånden mellan värdena är konstant
 Varje enhet i urvalet har lika chans att
hamna i experimentgrupp som i
kontrollgrupp
 temperatur i Celciusgrader
 Kvotskala
 mätvärden på en tallinje med absolut nollpunkt
 temperatur i Kelvingrader (absoluta nollpunkten -273 °)
 Görs genom lottning
_____________________
 Val av skala bestämmer hur data kan behandlas statistiskt
27 januari 2015
 slumptalstabell
45
Urvalsmetoder för att få enheter att studera
Obundet slumpmässigt urval
 Totalundersökning
 Vid varje ”dragning” av en individ (enhet) har de i
populationen kvarvarande enheterna samma chans
att bli utvalda
 ovanligt
 Obundet slumpmässigt urval (OSU)
 Alla i populationen skall ha samma chans att komma med i
stickprovet (sample)
 Systematiskt urval
 Alla kombinationer av n enheter har samma chans att
bli valda
 Ur en population tar man ut var n:te individ
 Klusterurval
 Stratifierat urval
 Man väljer stickprovet proportionellt mot hela antalet individer i olika
strata
 ”Bekvämlighetsurval”
 De som är lättast att få tag i
27 januari 2015
47
27 januari 2015
48
8
2015-01-27
Systematiskt urval
Klusterurval (gruppurval)
 Man väljer t ex var 10:e patient med en slumpmässig
startpunkt i urvalsramen
 Populationen delas in i kluster (grupper). Några
kluster väljs slumpmässigt, sedan undersöks alla
individer i klustren
 t ex man sorterar sina patienter efter födelsenummer och tar
sen var tionde efter att ha lottat
 T ex skolor kan vara kluster
 Varför?
 Man väljer patienter födda på en viss dag i månaden
 Geografisk spridning
 Kostnader
 Risk för fel pga av periodicitet
 Var 10:e patient är just kvällspatienter, risk för bias
(systematiskt fel)
27 januari 2015
49
27 januari 2015
50
27 januari 2015
52
före socker
Stratifierat urval
Matchning
 Populationen delas in i strata och ett Obundet
Slumpmässigt Urval (OBU) dras ur var och ett
 En individ ”paras” ihop med en annan
individ
 skall vara jämförbara avseende alla
tänkbara störande faktorer (”confounding
factors”)
 Matcha aktivt
 sedan randomiseras individerna till varsin
behandlingsgrupp
 Varför?
 Man kan anpassa stickprovets storlek så att man får med
tillräckligt många ur ett strata
 T ex man vill intervjua
 de två individerna jämförs och skillnaden
mellan dem blir vårt egentliga mätvärde
Tandläkare, tandtekniker, tandhygienister, tandsköterskor
Det finns många fler tandläkare än t ex tandtekniker
27 januari 2015
51
Lena Karlsson
efter
Det klassiska experimentet (”klassisk
design”)
Experiment
[av latin experiri, pröva]
 Experiment
 En randomiserad experimentgrupp och kontrollgrupp testas
efter de utsätts för en åtgärd (experimentvariabeln) med
avseende på den beroende variabeln.
1. man manipulerar den oberoende variabeln i en
(eller flera) experimentgrupp(er)
2. man har en kontrollgrupp som inte manipuleras
3. fördelningen av enheter mellan experimentgrupp
och kontrollgrupp(er) är slumpmässig
(randomisering)
R= randomisering; X= experimentgrupp; O= mätning av beroende variabel
27 januari 2015
53
27 januari 2015
54
9
2015-01-27
Ett exempel
Randomiserad klinisk studie (randomised
clinical trial, RCT)
 Du vill se hur tandemaljens ythårdhet påverkas av en
fluorlösning.
 Från ett slumpurval randomiseras försökspersonerna
på experimentgrupp(er) och kontrollgrupp
 Du gör ett antal provkroppar av extraherade tänder
som randomiseras (R) på experimentgrupp och
kontrollgrupp, lägger hälften av provkropparna i en
fluorlösning (experimentgrupp, X) och den andra
hälften i destillerat vatten (kontrollgrupp).
 Experimentgruppen får verksam behandling
 Kontrollgruppen får placebo
 Blindning
 Efter en vecka tar du upp emaljbitarna och mäter
hårdheten med hårdhetsmätare (en vanlig
laboratoriemetod) hos alla provkroppar (O).
 Efter en viss tid mäts utfallet
 Alltid prospektiva (framåtblickande) longitudinella
(över tid)
R= randomisering; X= experimentgrupp; O= mätning av beroende variabel
27 januari 2015
55
27 januari 2015
56
27 januari 2015
58
Randomiserad klinisk studie RCT
Placebo
Population
Intervention
Mäter utfall
 Placebo: (latin) jag skall behaga
Låtsasbehandling
Screening
 Tabletter, operationer etc
Randomisering
Riskfaktor
Kontroll -
tid
 Placeboeffekten
Mäter utfall
27 januari 2015
den del av effekten som beror på patientens
förväntningar
57
Blindning
En RCT-studie där man vill testa
fluortandkräm
 Blindning
 Man drar ett slumpmässigt stickprov ur populationen
av barn
 Dubbelblindning
 Varken behandlare eller patient vet vilken
behandling som ges
 Man randomiserar barnen på två grupper
 Den ena gruppen får F-tandkräm
 Den andra gruppen får placebo-tandkräm
 Enkelblindning
 Oberoende observatör
 Efter två år mäter man karies
T ex en tandläkare gör fyllningarna och vet vilket
material som använts
En annan kontrollerar dem efter t ex 1 år
27 januari 2015
59
27 januari 2015
60
10
2015-01-27
Vad är en metaanalys?
RCT-studien är grunden i Evidence Based
Medicine/Dentistry
 Systematisk sammanfattning
 Använder resultaten från ett antal sinsemellan oberoende
studier (RCT-studier) belysa exempel effekten av en viss
insats.
 Statistisk metod
 Reducerar slumpens inflytande
 Minskar risken för felaktiga slutsatser
 Cochrane Collaboration
Gör systematiska översikter av RCT-studier
 Cochrane Oral Health Group
 Cochrane Database Syst Rev
>1200 systematiska översikter
få inom tandvård
Fig. 1. Plaque data for the studies using dental floss.
27 januari 2015
61
Lena Karlsson
27 januari 2015
62
Cross-overdesign exempel
•Aim: to compare the cleansing effect of two
toothpastes A, B
Cross-overdesign
 experimentgruppen är samtidigt kontrollgrupp
•Hypothesis: Toothpaste A has a better cleansing
effect than B.
 samtliga individer får samma behandling
•Twenty-seven volunteers, 25 women and 2 men
with a mean age of 52.9 ± 13.1 years, participated
in the study group.
 ordningen randomiseras
 wash-out-period
•The study was a double-blind, randomised and
controlled clinical trial with a crossover design.
•The subjects were randomly allocated to use each
of the two test toothpastes in a randomized
sequence for six weeks. Each phase was preceded
by a six-week washout period toothpaste.
27 januari 2015
63
Det klassiska experimentet utan
randomisering
Lena Karlsson
27 januari 2015
64
Före-efter experiment
 man mäter (beroende variabel), gör något (oberoende variabel)
och mäter igen på samma individer
 ’Non-Equivalent Groups Design’
 den första mätningen kan påverka den andra mätningen
 man vet inte om grupperna är lika från början
 regressionseffekten
 vid två mätningar i en och samma grupp kommer de största och
minsta värdena vid första provet att röra sig mot medelvärdet
27 januari 2015
65
27 januari 2015
66
11
2015-01-27
…men salivflödet ändras med tid på dagen
Ett Före-efter experiment
Före
Efter
Fp1
Fp2
… …
Fp27
0,23
0,27
0,12
0,15
0,18
0,14
Mean
SD
0,213
0,031
0,152
0,05
 Man vill se hur ett
läkemedel påverkar
salivflödet
 Protokoll:
 Man mäter salivflödet före
 Patienten tar läkemedlet
 Man mäter salivflödet efter
Effekt av dygnsrytm på
vilosaliv
...
0,6
0,5
Salivflöde, ml/min
 Syfte:
P<0,05 parat t-test
0,4
0,3
0,2
0,1
ZZZZZ…..
0
Fp = Försöksperson
00:00
12:00
00:00
12:00
Tid på dagen
27 januari 2015
00:00
Dawes, 1972
67
27 januari 2015
68
Kohortstudie
Icke-experimentella forskningsmetoder
 Ingen manipulering av den oberoende variabeln
 en grupp av människor definieras
 Man vill undersöka t ex
 exponeringen man är intresserad av fastställs
 t.ex. en ålders- eller yrkesgrupp
 kohorten följs över tid och utfallet mäts i slutet av studien.
 jämförelse mellan de exponerade och de ej exponerade avseende
utfallet
 en variabel som inte kan manipuleras
 en variabel som redan inträffat
 ”naturliga experiment”
 prospektiv
 sambandet mellan 2 eller flera variabler
 pågå från den dag man först bestämt exponering framåt i tiden tills
studien avslutas
 Vanligt i kliniska studier av epidemiologisk karaktär
 retrospektiv
 Observationsstudier, t ex fluorexposition och förhöjd
risk för lårbensfraktur
27 januari 2015
 man uppskattar exponering i efterhand när utfallet är känt
69
utfall
Exempel på kohortstudie
27 januari 2015
70
En kohortstudie
parodontit
 Syfte:
 att se om socker påverkar kariesutvecklingen hos en grupp
barn
Rökare
frisk
Personer
som inte
har
parodontit
 Protokoll:
 Man väljer ut en grupp barn
 och delar in dem i grupperna ”Äter lite godis” och ”Äter mycket
godis”
parodontit
 Man väntar några år
Riskfaktor
Inte rökare-
 Man mäter karies i de bägge grupperna
frisk
 Statistik
tid
 t ex oparat t-test
27 januari 2015
71
27 januari 2015
72
12
2015-01-27
Exempel på fall-kontrollstudie
Fall-kontrollstudie
(case-control study)
Röker
 Retrospektiv (klinisk) studie
 individen mäts mer än en gång
Röker inte
 Princip
parodontit
 Man börjar med utfallet och ser tillbaka för att finna orsaken
 Metod
 man väljer ut två (eller flera) grupper
Röker
 en med sjukdom (fallen, cases)
 en utan (kontrollerna, controls)
 man ser tillbaka efter möjliga riskfaktorer
 letar efter samband mellan exposition och sjukdom, t ex rökning och
lungcancer
27 januari 2015
Röker inte
Man ser bakåt
73
Friska
(kontroller)
27 januari 2015
74
Tvärsnittsundersökning
(cross-sectional study)
En fall-kontrollstudie
 Syfte:
 att se om fluor i tandkräms påverkar kariesutvecklingen hos
en grupp barn
 Protokoll:
 Man delar upp gruppen i ”mycket karies” (sjuka) och ”ingen
karies” (friska)
 Man tar reda på om de använt fluortandkräm eller inte
 Statistisk analys
27 januari 2015
 Riskfaktorer och följder bestäms samtidigt
 Individen mäts bara en gång
 Forskarna väljer en grupp individer utan hänsyn till sjukdom
eller riskfaktorer
 sedan delas gruppen i 2 grupper med hänsyn till tidigare
exposition för riskfaktorn
 varefter förekomsten av sjukdomen jämförs mellan
grupperna
75
27 januari 2015
76
Exempel på tvärsnittsundersökning
En tvärsnittsundersökning
- Jönköpingsundersökningen (1973, 1978, 1983 1993 och 2003)
 Syfte:
 att se om fluortandkräm påverkar kariesutvecklingen hos en
grupp barn
Tvärsnittsstudier fokuserar på det aktuella status av
t ex karies i en specifik population.
 Protokoll:
 En stor grupp med barn tas ut ur populationen
 Man tar reda på vilken typ av tandkräm de använder (med eller
utan F)
 Man mäter karies och jämför de två grupperna med statistik
27 januari 2015
77
27 januari 2015
78
13
2015-01-27
Statistik
Studie design – experimentala studier
Studie design– observationsstudier
Randomiserade kontrollerade studier:
Icke- Randomiserade kontrollerade studier
:
[av latin status, ställning, stat; ursprungligen
’’beskrivning av staten’’]
Kohort-studier
Case-kontroll
studie
 den gren av matematiken som behandlar metoder för
insamling, bearbetning, redovisning och analys av
numeriska data
Tvärsnittsstudier
 Statistik ≠ vetenskaplig metod
27 januari 2015
79
27 januari 2015
80
27 januari 2015
82
27 januari 2015
84
Principer för val av statistisk metod
Statistiska metoder
1. Typ av data?
Nominal-, ordinal-, intervall-, kvotdata
 Bygger på slumpens matematik
2. Hur är data fördelade?
Normalfördelning
Icke normalfördelning?
De statistiska metoderna är empiriska (slutledning
grundad på erfarenhet) och utvecklas ständigt
Kan data normaliseras?
Varians?
3. Hur många mätningar/individ?
4. Hur många grupper?
 Metoden bör väljas innan studien påbörjas
Man skall inte ”fiska” signifikanser!
Det finns professionella statistiker som bör
rådfrågas innan
 Parametriska eller nonparametriska tester
27 januari 2015
81
Den vetenskapliga artikeln uppbyggnad
Många statistikprogram kan hjälpa till med valet av metod
 Titel -Title
 Sammanfattning - Abstract, Summary
 artikeln i miniatyr
 Introduktion - Introduction
 varför man ville göra något, bakrund
 Material och metoder – Materials and methods
 vad och hur man gjorde det
 Resultat - Results
 vad man fann
 Diskussion - Discussion
 vad innebär resultaten, olika perspektiv
 Referenser – References
27 januari 2015
83
 vad man stödjer sig på
Lena Karlsson
14
2015-01-27
Den vetenskapliga artikeln uppbyggnad
Resultat - Results

Imperfektum – det som man fann

Resultatreduktion
 Titel -Title
 Sammanfattning - Abstract, Summary
 artikeln i miniatyr
 centralmått
 beroende på typ av data
 Introduktion - Introduction
 spridningsmått
 Konfidensintervall

Tabeller

Figurer och diagram
 varför man ville göra något , bakgrund
 Material och metoder – Materials and methods
 tabellhuvud (texten över)
 vad och hur man gjorde det
 Resultat - Results
 nästan alltid svart-vita
 varje tidskrift har sin stil!
 vad man fann
 vanligen streckdiagram
 figurtext (texten under)

 Diskussion - Discussion
Ej dubbel redovisning!
 vad innebär resultaten, olika perspektiv
 Referenser – References
27 januari 2015
85
Diskussion - Discussion
 vad man stödjer sig på
Lena Karlsson
27 januari 2015
86
27 januari 2015
88
Validitet
 Diskussion om fyndens kvalitet
 Mäts det som är avsett att mätas?
 validitet
 reliabilitet
 ’confounding variables’ (t ex studera sambandet
munsköljningsprodukter och munhålecancer)
 Intern validitet
Oberoende variabeln påverkar den beroende
 Diskussion om fyndens plats i teorin
 orsak-verkan-samband
 alternativa förklaringar
 bygga ut teorin
 Extern validitet
Generaliserbarhet
 Inte upprepa resultaten!
 Ange riktlinjer för den framtida forskningen
 Slutsatser
 Begreppsvaliditet
Verkningsmekanism
27 januari 2015
87
Reliabilitet
Slutsatser - Conclusions
 Hur tillförlitligt är metoden vid upprepade mätningar?
 Vanligen i slutet av diskussionsdelen
 ” Daily intake of fluoridated milk may aid remineralization of
white spot lesions adjacent to fixed orthodontic appliances.”
 Test-retest
 Interbedömarreabilitet
 Svarar på syftet
 “To investigate the effect of daily intake of fluoridated milk on
enamel demineralization adjacent to fixed orthodontic
brackets assessed with quantitative light-induced
fluorescence (QLF).”
 Internal consistency
27 januari 2015
89
27 januari 2015
90
15
2015-01-27
Den vetenskapliga artikeln uppbyggnad
 Titel -Title
Acknowledgements
 Sammanfattning - Abstract, Summary
 artikeln i miniatyr
 Här namnger man alla som hjälpt till i väsentlig grad
 Introduktion - Introduction
 man frågar först!
 varför man ville göra något , bakgrund
 Här anges finansiärerna t ex
 Material och metoder – Materials and methods
 Vetenskapsrådet (tidigare MFR)
 Wallenbergsstiftelsen
 Patentmedelsfonden för odontologisk profylaxforskning
 vad och hur man gjorde det
 Resultat - Results
 vad man fann
 Diskussion - Discussion
 vad innebär resultaten, olika perspektiv
 Referenser – References
27 januari 2015
91
 vad man stödjer sig på
Lena Karlsson
27 januari 2015
92
27 januari 2015
94
Publiceringsprocessen
Referenslistan
 All forskning måste redovisas!
 Forskningsrapport
 Principer
 Till anslagsgivaren
 Abstract till kongress
 Proceedings
 varje icke självklar sats skall stödjas av en referens
 Referenser måste vara adekvata
De måste innehålla det man refererar till!
 Referensernas format varierar i olika tidskrifter
 Tidskriftsartikel
 Originalartikel
 Översiktsartikel (review-artikel)
 Vancouverstandarden
 Referenser skall kunna återfinnas i de medicinska
databaserna
 Systematisk review-artikel
 Avhandling
 framför allt skall en bibliotekarie kunna leta fram referensen!
27 januari 2015
 Monografiavhandling
 Sammanläggningsavhandling
93
Vad händer med manuskriptet?
Publikationsprocessen
 Utse lämplig måltidskrift
 Redaktören läser igenom manuskriptet
 skickar det till 2-3 referees (lektörer) som läser det noggrant och
skriver ett utlåtande
 Ämnesområde
 Allmänna odontologiska tidskrifter
 Redaktören fattar ett beslut:
 t ex J Dent Res, Europ J Dent Res, Acta Odontol Scand
 accepted / rejected
 ”Smala” tidskrifter
 t ex J Clin Periodontol, Caries Res, J Oral Surg
 Impact factor
 ”Peer review”
 Författaren får (vanligen) tillbaka manuskriptet för
förbättringar före accepterandet
 Hela processen tar 2-6 månader
 och efter 6-12 månader publicering!
 Skicka in manuskriptet med ett artigt följebrev:
 Dear Sir,
Please find enclosed...
27 januari 2015
95
27 januari 2015
96
16
2015-01-27
Forskaren
 2012 fanns 20 137 personer med doktorsexamen anställda vid
Sveriges universitet och högskolor. Av dem är 4 836
professorer.
 Inom tandvården
 tandläkarehögskolorna
 professorer och lärare
 industrien
 läkemedelsindustrin
 dentala material
 laboratorieteknik
 förvaltning
27 januari 2015
97
27 januari 2015
98
27 januari 2015
100
Forskarutbildning
Akademin och alla dessa titlar …
 Grundutbildningen
Anställning
• Universitetsadjunkt
• Doktorand
• Forskarassistent
• Universitetslektor
• Docent
• Professor
Kandidatexamen
 examensarbete krävs
 Magisterexamen
 examensarbete
 Forskarskola
 Licentiatexamen
 Doktorsexamen
27 januari 2015
99
27 januari 2015
101
Lycka till!
Lena Karlsson
17