Vad har du på tallriken?

EN GUIDEBOK
OM MAT, MAKT
OCH KLIMAT
FÖR ELEVER
OCH LÄRARE
1
Vad har du
på tallriken?
Innehåll
Tillsammans kan vi få en godare måltid....................................3
Från jord till bord....................................................................4
Hållbar utveckling...................................................................6
Aktiviteter och metoder för en hållbarare konsumtion.................7
Agerar alla konsumenter likadant? ...........................................8
Vem har makt över maten?....................................................10
Vad säger de svenska regelverken om maten på skolan? ..........12
Vad f inns det för regelverk inom EU och internationellt?..........13
Tio enkla tips för att minska klimatpåverkan i skolan...............14
Påverka................................................................................15
Mat globalt: Latinamerika......................................................16
Mat globalt: Asien – Indien....................................................18
Klimaträttvisa.......................................................................20
Det f inns lösningar!...............................................................22
Vi kan påverka det vi äter!.....................................................24
2
Latinamerikagrupperna
Framtidsjorden
Latinamerikagrupperna är en oberoende och
partipolitiskt obunden ideell förening som bildades 1968. Vi arbetar för en rättvis och hållbar
värld och gör det tillsammans med folkrörelser i
Latinamerika.
Vi vill förändra de strukturer i samhället som
gör att kvinnor och män tvingas leva i fattigdom
och förtryck. Därför är vårt övergripande mål
att öka det folkliga deltagandet, så att de kan
påverka beslut och politiska processer som
påverkar deras rättigheter.
Vi tror att samarbete över nationsgränserna är
nödvändigt för att nå vår vision om en rättvist,
jämlikt och hållbart värld. Därför samarbetar vi
med folkrörelser i Latinamerika.
Föreningen består av medlemmar och ideellt
aktiva. Vi har lokalgrupper och temagrupper
samt ett antal medlemsorganisationer, som på
olika sätt delar våra värderingar och stöder vårt
arbete. Föreningens leds av en styrelse och administreras av personal i Stockholm, Nicaragua,
Ecuador och Bolivia.
Framtidsjorden är ett internationellt nätverk som
stöder initiativ till utveckling på socialt rättvis
och ekologiskt hållbar grund. Nätverket har
medlemsorganisationer i Sydamerika, Asien och
Sverige som genomför pilotprojekt, arrangerar
utbildningar, informerar om sin verksamhet
och utbyter kunskap med andra i och utanför
nätverket.
Framtidsjordens medlemsorganisationer
arbetar främst inom de tre områdena hållbar
landsbygdsutveckling, urbana miljöfrågor och
insatser för att bevara biologisk och kulturell
mångfald. Inom alla områdena genomförs utbildningar i form av naturskolor och folkbildning.
Framtidsjorden vill verka för
en utveckling som tillfredsställer människors behov,
nu och för kommande
generationer. Verksamheten
bygger på de tre grundprinciperna – ekologi, självtillit
och samarbete.
Författade av: Tereca Bolkow, Katyan Barraza Merino, Latinamerikagrupperna, Tobias Petersson
(Fj), Josefine Höijer (Lag). Grafisk form: Petter Evertsén/Revoluform. Tryck: Myran grafiska, 2014
Den här skriften är framtagen med ekonomiskt stöd av Sida genom Forum Syd. Dessa organisationer har inte medverkat i utformningen och inte heller tagit ställning till skriftens innehåll.
Tillsammans
kan vi få en
godare måltid
Varje år konsumerar du och jag mängder med
mat. Vi äter maten i hemmet, hos vänner, i
skolan, på restaurang och vi ser den i affären.
Men varifrån kommer maten egentligen? Och
vilka andra effekter har maten på vår och andras
omgivning och klimat än att vi blir mätta?
I denna guide får du kunskap om matens väg
från jord till bord, om vad som händer på andra
ställen i världen innan maten hamnar på borden,
eller i soporna. För du vill väl veta vad du egentligen har på tallriken?
Men kunskap betyder inget om man inte
använder den. Vi vill att du använder den för att
förändra så att du får bättre mat för miljön och
för schysta villkor. Du kan förändra på många
ställen, inte bara i din matkasse.
När du själv väljer i affären kan du göra ett
medvetet val men hur gör du för att få en schysst
mattallrik i skolan? I den här guideboken får du
verktyg för att förändra på din skola och i din
kommun. Du får också veta vad du ska fråga efter när du är i affären eller på restaurangen. Det
är inte svårt. Tillsammans kan vi få en godare
och bättre måltid.
3
Från Jord
till Bord
4
Mat
Det mesta av världens mat odlas, samlas
eller skördas av mer än en miljard småbönder, herdefolk och fiskare. Det är på landsbygden som maten produceras. Samtidigt
är det här som hungern och fattigdomen är
som störst. Antalet människor som lider av
kronisk hunger i världen ökar (enligt siffror
från FN:s livsmedelsorgan FAO). 925 miljoner människor saknar idag mat för dagen.
Av dessa lever i det närmaste åtta av tio på
landsbygden.
Matbrist är sällan problemet, det finns
tillräckligt med mat i världen. Istället är
det den ojämna fördelningen av livsmedel, mark och resurser som påverkar
människors möjlighet att få i sig den mat
de behöver.
Makt
Vi har alla makt, hur den ser ut varierar.
Beroende på din bakgrund, din ålder, ditt
kön eller var du bor i världen så innebär det
olika makt. Varje gång du väljer eller väljer
bort något så utövar du din makt. Men vem
har egentligen makten över den mat som
vi äter och den som köps in till din skolmatsal? Vem är det som väljer eller väljer bort?
Kommunen eller landstinget bestämmer vad det är för mat som köps in till de
offentliga skolorna. De måste dock rätta
sig efter regler som är uppsatta inom
EU. I andra änden av kedjan bestämmer mellanhänder vilket pris bönderna
i Indien och Ecuador ska få för den mat
de producerar och som sedan exporteras
till oss. Eftersom det är många led mellan
jord och bord är det svårt att veta vem
som producerat maten och hur. Faktum är
att ett fåtal stora företag har makten över
den mesta mat som produceras och distribueras. Nestle, Kraft-foods, Kellogs och
Coca-cola Company är några av dem.
Mat har förvandlats till en handelsvara
på samma sätt som en dator eller mobiltelefon och den handlas idag utan hänsyn till
vem som hungrar. Att ta tillbaka makten
över maten innebär i ett första steg att få
en överblick över varifrån maten som vi
äter kommer och hur den har producerats.
Klimat
Den globala uppvärmningen går snabbare än vad forskarna trodde för några år
sedan. Flera studier – om den arktiska isen,
5
uppvärmningen av den sibiriska tundran,
försurningen av våra hav – tyder på att vi närmar oss farliga tröskeleffekter, och en punkt
där den globala uppvärmningen kommer att
skena. Det kan leda till havsnivåhöjningar
som dränker miljonstäder, och väderförändringar som ställer hundramiljontals människor utan mat, och sammanbrott i stora
ekosystem som regnskogarna och korallreven. Redan idag finns det 25 miljoner klimatflyktingar och extrema väderfenomen gör
att framförallt utsatta och fattiga människor
dör eller blir hemlösa och tvingas fly.
Mat, makt och klimat hänger ihop
Det mesta vi gör leder till utsläpp av
FOTO: WILLIAN SILVERA/LATINAMERIKAGRUPPERNA
växthusgaser. Hur vi odlar vår mat, hur
den transporteras, förpackas och
vad vi stoppar i oss leder till olika
25%
mycket utsläpp. I Sverige står
av utsläpmaten för 25 % av våra utsläpp
pen står
av växthusgaser. Detta gör att
maten för
om vi påverkar vad vi stoppar i
oss kan vi också påverka miljön
och människors levnadsvillkor.
I skolan serveras dagligen 1 miljon
skolmåltider. Det betyder att vi har stora
möjligheter att tillsammans se till att skolan blir klimatsmart och rättvis. Det gäller
att få dem som har makt att välja rätt, och
att också välja bort det som är dåligt eller
skapar orättvisa.
Hållbar utveckling
Hur kan vi leva idag för att inte missgynna
kommande generationer? Denna fråga är
grundprincipen i hållbar utveckling, som
är samlingsnamnet på vad många anser
vara lösningen på dagens miljöproblem.
Tyvärr motverkar lösningarna ofta sitt
eget syfte och saknar en helhetssyn. Man
ser alltför ofta bara de positiva effekterna
inom separata sektorer.
6
Konsumentens roll
för hållbar utveckling
Allt vi konsumerar innebär uttag, av olika
storlek, av jordens resurser. Ökad konsumtion och sättet vi konsumerar på har
inneburit ett överutnyttjande av dessa
resurser. Detta anses som en av de
yttersta faktorerna för de miljöoch klimatproblem vi idag står
inför. Planeten Jorden räcker
helt enkelt inte till.
Inte nog med att vi konsumerar utöver vad världen
klarar av att producera,
utan vi slänger stora resurser rakt ned i soptunnorna.
År 2012 slängdes mer än 1/3 av
all mat som producerats. Totalt
blir det 1.3 miljarder ton resurser. Vi
står inför samma utmaningar idag som
1987. Vad har gjorts? och vad har inte gjorts?
Diskussionsfrågor:
1. Vad tror ni är anledningen till att utveckling
och genomförandet av hållbara lösningar tar så
lång tid?
2. Vad tycker ni är de största förändringarna
som behövs göras i er skola?
3. Gör en undersökning på din skola gällande
hållbar utveckling. Vad görs idag jämfört med
för 10–20 år sedan för att förbättra miljön och
minska matsvinnet.
Lever vi ett slit-och-släng samhälle?
Utvecklingen de senaste åren vittnar om
ett samhälle där fler och fler varor allt oftare produceras i stora kvantiteter i låglöneländer. Nyckelordet för dagens samhälle
är masskonsumtion och slit-och-släng. Genom detta har vi skapat en konsumtionskultur där alltför många lever och skapar
sin identitet utifrån vad de konsumerar,
”Du är vad du konsumerar”. Slit-och-släng
kulturen med tillhörande masskonsumtion ger stora avtryck i de uttag de gör på
jordens resurser och resultatet av detta har
blivit att människor och miljö utarmas och
överutnyttjas.
Hållbar utveckling
1987 definierades hållbar
utveckling av Norges
tidigare statsminister Gro Harlem
Brundtland i den
rapport, som bär
hennes namn men,
som officiellt går
under rubriken
”Vår gemensamma
framtid”. Här beskrivs
hållbar utveckling som:
”En hållbar utveckling
tillfredsställer dagens behov
utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.
Diskussionsfrågor:
Vad tror ni är grundorsaken
till att så många har svårt
att börja köpa ekologiska
produkter?
Vad skulle ni göra för att
förändra ett konsumtionsmönster?
AKTIVITETER OCH METODER
FÖR EN HÅLLBARARE KONSUMTION
Hållbar konsumtion handlar om vad vi konsumerar, hur mycket vi konsumerar och på
vilket eller vilka sätt vi konsumerar. Vi måste välja rätt produkt, rätt antal, rätt tidpunkt
och efter detta använda produkten rätt.
BRA
MINDRE BRA
DÅLIGT
Att äta säsongsanpassat
Frukter odlade på annan
kontinent. T ex apelsiner,
bananer,äpplen, päron.
Nötkött är sämsta köttprodukten ur ett klimatperspektiv
Rotfrukter som t ex lök, morötter och potatis
Mejeriprodukter som mjölk,
vispgrädde, smör.
Odlad fisk tex lax som föds upp
på skmjöl: sk måste fångas, malas och fraktas till odlingarna.
Frukter odlade i närheten, t ex
svenska äpplen, päron.
Grönsaker utomhusodlat men
ej ekologiskt.
Torsk som fångas med bottensläpade trålar.
Grönsaker som t ex ekologisk
sallad, tomat och isbergssallad
(odlad utomhus).
Fisk fångad i Östersjön
Skaldjur som räkor och havskräftor kräver stora båtar långt
ut på havet.
Baljväxter som t ex ärtor, kikärtor, linser, bönor.
Pastaprodukter är tyvärr inte
heller så bra – men bättre än ris
Ost är sämst bland mejeriprodukterna.
O CKSÅ BRA MED:
Ekologiskt matvete, ekoägg, viltkött, fisk (egenfångad eller kravmärkt).
Behöver vi förändra vår livsstil?
Att förändra sin livsstil anses av många som
samtidens största utmaning. Hela vårt ekonomiska system vår välfärd och vår kultur
bygger på ekonomisk tillväxt. Det lättaste
sättet att dämpa den rådande överkonsumtionen är att konsumera mindre. Men
vad händer då? Vi lever i en ekonomi som
skapats av ständigt ökad konsumtion och
där medvetenhet om naturens begränsningar saknas. Nu måste vi alla tänka om
och jobba för en hållbar konsumtion där vi
ifrågasätter de mönster vi idag lever i.
Vilka hinder finns på vägen
mot en hållbar konsumtion?
Undersökningar från åtskilliga länder
visar att 53 procent av befolkningen är
oroade över miljön. Detta samtidigt som
de inte var redo att agera vid köptillfället.
13 procent var villiga att betala mer för att
konsumera hållbart, men gjorde det inte.
Och slutligen var bara 21 procent verkligen
villiga att betala extra för hållbar konsumtion och gjorde det. Många påpekar
att priset är den avgörande faktorn, man
väljer det billigaste i butiken. Dock kan
man fråga sig vad valet hade varit om
man vände på problembilden och kallade
de ”vanliga” bananerna för ”besprutade”.
Hur skulle valet bli då mellan ekologiska
och ”besprutade”? Andra faktorer som gör
att du väljer det icke hållbara alternativet
grundar sig på tillgänglighet, bekvämlighet, kvalitet, brist på kunskap, skepticism
och vanans makt.
7
Agerar alla
konsumenter likadant?
8
Svaret är enkelt och NEJ. Vi konsumenter är
inte en grupp som alltid agerar lika, som alla
påverkar miljön på samma vis. Det finns
stora skillnader mellan till exempel kvinnor
och män, socialt status och bakgrund. Det
finns åtskilliga rapporter som visar att män
släpper ut större andel koldioxid än kvinnor.
Totalt sett använder singelmän utan barn i
Sverige 22 procent mer energi än kvinnor i
samma situation. Kvinnor handlar generellt
större andel ekologiska produkter än män.
Ser man till social tillhörighet så kan man
enkelt sammanfatta hållbarheten som att
desto högre inkomst en person eller familj
har desto större konsumtionsvanor har man,
och därav följer att män är större miljöbovar
än kvinnor.
De ojämlikheter vi ser i Sverige är inget
unikt utan är i stort sett lika över hela
världen. Av världens 1 miljard fattigaste är
tre femtedelar kvinnor och flickor. Sjuttio
procent av de barn som inte går i skolan
är flickor. Så vad har detta att göra med
din konsumtion? Jo fler och större naturkatastrofer förstärker dessa ojämlikheter.
Kvinnor är mer sårbara för klimatförändringar då de till exempel har det svårare
att fly eftersom de alltför ofta har större
ansvar för hem och barn. Då kvinnor har
lägre inkomst eller ingen alls är de också
mer sårbara när det gäller möjligheter och
resurser att bygga upp en ny tillvaro efter
en katastrof.
Att välja rätt vara eller tjänst ur ett
hållbarhetsperspektiv sträcker sig som sagt
även in i de sociala strukturer som finns i
samhället. Människor med högre inkomst
borde ha större möjlighet att köpa hållbara
produkter. Men är det verkligen så? Det
har visats tydligt att så kallade ekologiska
fotavtryck ökar ju högre inkomst en person
har. Höginkomsttagare har råd att köpa
miljömärkta produkter eller tjänster om de
skulle vilja, men de kör ofta egen bil istället för att åka kollektivt och bor ofta i stora
mer energikrävande hus.
3 punkter som sammanfattar h ur
vi kan nå en hållbarare konsumtion:
1. Rätt produkt
Här är miljömärkningar till
hjälp, men även andra varor
och tjänster som inte ökar
uttaget av jordens resurser
betraktas som hållbara.
2. Rätt antal gånger
Det räcker inte bara med att
handla hållbara produkter,
antalet köp måste också
begränsas.
3. Rätt sätt
Det är avgörande hur produkten används, exempelvis ska
du inte köpa för mycket mat,
som sedan blir dålig och du
tvingas slänga den. Du ska
inte heller tvätta dina nyköpta
jeans för ofta eller använda
för mycket tvättmedel. När du
inte längre vill ha dem kan du
återvinna eller sälja dem vidare
på andrahandsmarknaden.
Diskussionsfrågor
Agera: Sök på internet, undersök i hemmet, skolan och i
butiken:
1. Vad anser du det innebär
för vår värld att vi lever i en
konsumtionskultur? Anser du
att vi gör det?
2. Hur mycket slänger vi av den
mat som vi bär hem från butiken? Och hur mycket slänger
butikerna själva? Hur mycket
mat slängs det i skolan?
3. Varför tror du att det är
skillnad mellan män och kvinnor när det gäller konsumtion?
4-HÖRN
– om mat och klimat
Syfte: Med denna övning får gruppen
möjligheten att på ett interaktivt sätt
reflektera och ta ställning till olika frågor
och påståenden utifrån sina egna åsikter.
Tid: 20 min
Antal personer: smågrupp eller helklass
Så här går det till: I 4-hörnsövningen så
representerar tre av hörnen i rummet var sin
åsikt. Det fjärde är ett öppet hörn där övriga
åsikter får ta plats. Spelledaren läser upp på-
ståenden/frågor och de medverkande ställer
sig i det hörn som passar bäst ihop med var
och ens åsikt. Ofta utgår man från en situation man kan befinna sig i. Vill någon byta
hörn under spelets gång så är detta tillåtet.
Varje hörn redovisar sina åsikter. Vid
stora grupper så kan det vara bra att ge tid
för en liten fördiskussion i gruppen, som
man sedan kort redovisar.
Redovisa kort vad de olika märkningarna står för inför första frågan.
Frågebatteri
Tema: mat och klimat
Du ska handla mellanmål och affären finns
det rättvisemärkta, kravmärkta och omärkta
produkter. Vilken produkt väljer du?
1. Jag väljer den närodlade produkten
2. Jag väljer den rättvisemärkta produkten
3. Jag väljer den kravmärkta produkten
4. Öppet svar
3. Ät mer närodlat
4. Öppet svar
Är det bra att handla lokalt producerad mat?
1. Ja, för det bidrar till en lokal marknad
2. Ja, för det minskade transporter
3. Nej, för det slår ut bönder i syd
4. Öppet svar
Du vill minska din skolas/arbetsplats negativa
påverkan på klimatet och omvärlden. Vad är
ditt hetaste tips till skolledningen?
1. Servera mer vegetarisk mat
2. Köp in mer närodlat
3. Släng mindre mat
4. Öppet svar
Hur minskar vi på bästa
sätt klimatförändringarna?
1. Genom att tänka klimatsmart i vår vardag
2. Genom politiska handlingar/påverka politiker
3. Genom att företagen tar ansvar
4. Öppet svar
Hur kan vi på bästa sätt
minska sitt klimatavtryck?
1. Kör mindre bil
2. Flyg mindre
Gå igenom de olika märkningar som finns för
livsmedel. Vad betyder de olika märkningarna?
• Rättvisemärkt/Fairtrade
• Krav
• Närodlat
• EU:s märkning för Ekologiskt Jordbruk
• MSC – för fisk
Ta med er en lista med märkningarna och
fråga matsalspersonalen om någon av maten är
märkt med dessa.
9
Vem har makt
över maten?
Matinköp – från politik
och lagar till mat på bordet
Varje dag serveras 1 miljon skolluncher i
de svenska skolmatsalarna. Det bli 260
miljoner luncher om året. Maten står för 25
procent av växthusgaserna i alla led. Detta
betyder att vi i skolan har en stor möjlighet att påverka klimatförändringarna och
matens inverkan på omvärlden.
Matinköpen, som offentliga skolor gör,
kontrolleras av olika lagar i Sverige och
EU. Här får ni en kort inblick i hur lagarna
fungerar.
10
Vad säger lagen om
matinköpen på skolan?
Lagen om offentlig upphandling (LOU) är
den lag som styr alla de inköp som görs
av myndigheter och andra organisationer
som är finansierade med allmänna medel
såsom matinköp till skolan. Bestämmelserna i LOU är samma för alla EU länder
och bygger på EU-direktiv. Förut har det
endast gått att ställa krav på miljö, djurskydd och kvalitet på de livsmedel som
köps in. Sedan år 2014 har EU-parlamentet
antagit nya direktiv som öppnar upp för
möjlighet att också ta hänsyn till miljö och
sociala perspektiv. Detta gör att det blir
enklare för upphandlingsorganisationer att
ställa krav på mat med bättre kvalitet och
mindre kemikalier. Det kommer också att
blir lättare att arbeta politiskt med att köpa
in mer närodlat. I Sverige har arbetet startat och beräknas vara klart andra halvan
av 2015. Redan innan det nya direktivet har
många kommuner hittat vägar att kunna
köpa in just närodlad mat.
FOTO: LATINAMERIKAGRUPPERNA
Kommunen – din skola
kan vara med och påverka!
Det är kommunen och landstingen som har
ansvaret för maten i de offentliga skolorna.
Offentliga upphandlare och leverantörer
kan idag få stöd för miljöanpassade och
etiska upphandlingar. Det som avgör hur
långt skolor och kommuner kommer i
sitt arbete är det politiska engagemanget
bland de som ska äta maten, personal
och beslutsfattare. Vissa kommuner har
en upphandlingspolicy, som underlättar
inköpen och ger inköpsansvariga tydliga
riktlinjer och större utrymme att ställa krav
vid inköp.
Skolor och elevinflytande
– här kan du tycka till!
När skolbespisningen köper in mat är det
oftast kommunens upphandlingsavdelning
som sköter inköpen i samråd med kommunens storkök. De har ofta ett så kallat
ramavtal med leverantörer. Skolköket
och leverantörerna får sedan själva hålla
kontakt och göra upp om rutiner, mängder
och tidpunkter för leveranserna. Upphandlingsprocessen kan ta upp till 6 månader
från det att upphandlingen påbörjats till
dess att avtal är skrivet.
Läs mer på Miljöstyningsrådets hemsida,
www.msr.se under fliken
upphandling samt på
Sveriges kommuner och landsting (SKL):
www.skl.
se
Mat och klimat på schemat
I södra Dalarna har lärare och elever på
Karlfeldts gymnasium i Avesta arbetat
med olika teman kring hållbarhet sedan år
2011. Då kom de i kontakt med Latinamerikagrupperna och Framtidsjorden genom
tidningen Makten över maten, som tar
upp exempel på hur mat, makt och klimat
hänger ihop.
– Tidningen har varit en inspiration och
hjälp i arbetet på skolan med mat, makt
och klimatfrågor. Just mat och makt var det
första temat vi arbetade med i kursen socialt entreprenörskap inom det samhällsvetenskapliga programmet, berättar Eva
Lindkvist som undervisar i kemi, biologi
och naturkunskap.
– Mat är lätt att arbeta med när vi försöker förstå att det vi gör som individer
har betydelse. Vi utgår från ett demokratiperspektiv som ligger till grund för allas
mänskliga rättigheter.
I första klass erbjuds alla på programmet att välja en praktisk programfördjupning. Hela 90 procent av eleverna väljer
socialt entreprenörskap för att fördjupa
sig i de olika temana. Målet med kursen är
att genomföra en idé till färdig handling.
Eleverna väljer själva vilken del av hållbarhet de vill fördjupa sig i; ekologisk, social
eller ekonomisk.
Elever har under åren bland annat ställt
krav på den mat som köpts in på skolan
genom att införa en vegetarisk lunch varje
vecka. Detta för att minska matens negativa påverkan på klimatet och omvärlden.
Det finns alltid vegetarisk mat att välja på
för eleverna. Eleverna har också ställt krav
på information om var köttet som köps in
på skolan har sitt ursprung. ”Det hela uppmärksammades i media och slutade med
att en grupp fick åka ner till Göteborg för
att vara med i direktsändning på lokal-tv”.
– Vi planerar nu att åka till Indien med
sju elever i samarbete med Framtidsjorden
för att fördjupa oss ännu mer i frågorna,
berättar Eva.
– Många av de elever, som läst kursen,
fortsätter sitt engagemang efter gymnasietiden. Initiativet till projektet kommer från
lärarna och alla som arbetar med det brinner för de här frågorna. Elevernas personliga utveckling och ökade förståelse för de
teman vi arbetar med är en stor motivation
för oss lärare, säger Eva.
De flesta elever engagerar sig mycket
i frågorna som kursen tar upp. Nästa
tema är ”det goda livet” där eleverna ska
utforska mer om hur de val de gör idag
påverkar omvärlden.
Vi är tre gånger rikare idag än vad vi
var för 50 år sedan, trots det är vi inte
lyckligare. Eva tycker att det är viktigt att
fler skolor arbetar med miljö- och rättvisefrågor. Det vi gör i skolan kan bidra till en
bättre och mer hållbar värld.
Faktaruta
Elever och lärare har möjlighet att engagera sig
i arbetet för en omställning till en mer hållbar
matproduktion och konsumtion. Detta är också i
linje med läroplanen för den obligatoriska skolan
och frivilliga skolformerna:
”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter
både att ta ansvar för den miljö de själva direkt
kan påverka och att skaffa sig ett personligt
förhållningssätt till övergripande och globala
miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur
samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan
anpassas för att skapa hållbar utveckling.”
”Miljöperspektiv i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka
till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa
sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och
vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att
skapa hållbar utveckling.” ur Lpo 94.
11
Vad säger de svenska
regelverken om
maten på skolan?
12
Riksdagen har tagit fram 16 nationella miljökvalitetsmål som ska ligga till grund för
Sveriges miljöarbete nationellt men också
internationellt till år 2020. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska
miljön som miljöarbetet ska leda till.
Miljömålen som påverkar livsmedel är:
n Begränsad klimatpåverkan
n Giftfri miljö
n Ett rikt odlingslandskap
n Ett rikt växt- och djurliv
n Ingen övergödning
n Bara naturlig försurning
n Grundvatten av god kvalitet
n Myllrande våtmarker
n Hav i balans samt levande kust och
skärgård.
Regeringen har sedan tidigare satt
upp målet att den certifierade ekologiska
odlingen i Sverige ska vara minst 20 procent av landets jordbruksmark och att 25
procent av de livsmedelsprodukter som
konsumeras ska vara ekologiskt certifierade vid utgången av 2010. Avsaknad av
kemikalier och ökad variation bidrar till
större biologisk mångfald på åkermarken
och i dess närmaste omgivning. Ekologisk
odling kan därmed bidra till att uppnå miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt
växt- och djurliv och Giftfri miljö.
År 2010 odlades 16,5 procent av åkermarken ekologiskt och cirka 8 procent var
ekologiskt certifierad enligt krav. Detta
betyder att målet ännu inte uppnåtts.
På www.miljomal.se kan du läsa mer
om hur det går med att nå miljömålen. Här
finns också pedagogiska övningar om hur
ni kan arbeta med målen i klassrummet.
I Sverige har en handlingsplan tagits
fram för miljöanpassad upphandling till
kommuner och landsting. Målet är att den
offentliga sektorn ska påskynda utvecklingen mot en långsiktigt hållbar konsumtion och produktion av livsmedel. Det ska
uppnås genom styrning av myndigheter,
engagemang av politiker och andra beslutsfattare på lokal och regional nivå, utbildning och stöd till offentliga upphandlare.
Regeringens mål
Såhär såg det ut 2010
20%
Ekologiskt
odlad jordbruksmark
25%
Ekologiska
matvaror
konsumerad
16,5%
Ekologiskt
odlad jordbruksmark
8%
Ekologiska
matvaror
konsumerad
Vad f inns det för
regelverk inom EU och
internationellt?
Förutom styrning från nationella lagar och politiska beslut
påverkas du som konsument och medborgare i Sverige
av en rad andra institutioner. Vissa av dessa är så kallade
överstatliga institutioner. Vi kommer kort redogöra för hur
några av dessa styr oss i vår vardag.
För EU är huvudsyftet att reglera och påverka lagar
och förordningar inom hela EU. Exempel på frågor kan
vara gränsbevakning, jordbrukssubventioner, konkurrens, miljöskydd, försvarsfrågor.
Inom WTO (World Trade Organisation) jobbar man
med att reglera globala handelsfrågor. Dock fungerar
dessa regleringar ofta så att de får lika stor påverkan
utanför de ämnen eller geografiska områden de var ämnade att påverka inom.
Man kan se det på följande vis: regleringar avsedda för
stärkande av rättigheter och möjligheter på ena sida av
myntet kan ofta fungera tvärtemot på andra sidan, vilket
man alltför ofta inte tar hänsyn till.
Ett exempel på detta är EU:s jordbruksstöd som utgör
nästa 50 % av EU:s budget vilket motsvarar 600 miljarder kronor per år. Detta stöd har inte bara en enorm
påverkan inom EU utan långt utanför unionens gränser.
Tar man som exempel bomullsodlare i Västafrika så har
de på grund av EU:s jordbruksstöd inte samma utgångspunkter och konkurrerar inte på samma villkor som en
bonde inom EU. Odlare i Afrika slåss därför inte bara
mot brist på vatten, mat och säkerhet. De slåss också
mot en global marknad och mot subventionerade grödor,
som gjorts billigare på grund av överstatliga subventioner. Denna diskriminering leder i slutänden inte bara till
en utarmad miljö utan även till en allt djupare fattigdom.
Vilket lämnar oss med vetskapen om att EU:s jordbruksstöd i många fall kan vara rent skadligt för både miljö
och utvecklingsländer.
FOTO: KERSTIN EDQUIST/LATINAMERIKAGRUPPERNA
13
Diskussionsfrågor:
n Hur skulle du gå till väga för
att påverka inom EU?
n Hur tror du att förändring av
internationella avtal sker?
AGERA!
10 enkla tips för
att minska klimatpåverkan i skolan
1. Inför dagliga vegetariska alternativ och fler köttfria
dagar på skolan
2. Låt eleverna vara med och påverka matinköpen på
skolorna. Detta leder till att mindre mat slängs. I en
rapport från Livsmedelsverket beräknas matsvinnet i
Sveriges skolor kosta mellan 100–300 miljoner kronor
årligen.
14
3. Anpassa matinköpen efter den svenska säsongen. Ät
isbergssallad, morötter och rabarber på våren och broccoli, grönkål och äpplen på hösten.
4. Servera färsk mat istället för fryst mat.
5. Köp in närodlad mat från lokala producenter istället
för att köpa importerade varor
6. Servera kranvatten istället för läsk och flaskvatten
7. Köp in miljöcertifierad fisk som KRAV eller MSC
märkts. Köp överhuvudtaget in mer ekologiskt och
rättvisemärkt mat som både värnar om miljön och
garanterar att maten producerats med respekt för de
mänskliga rättigheterna.
8. Använd till exempel rapsolja istället för produkter
som innehåller palmolja.
9. Undvik skräpmat, godis och tomma kalorier. Servera
istället vatten, frukt, grön hälsosam mat som fika.
10. Ansök om Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar
utveckling och sätt igång och engagera elever och personal i skolans arbete för en mer hållbar utveckling.
Kryssa i rutan när
det är genomfört!
Påverka
Att påverka sin skolas eller kommuns matinköp kan tyckas svårt,
men här följer nu konkreta exempel på handlingsplan:
Så här enkelt kan det vara:
1. Bilda en liten arbetsgrupp
2. Skriv ner vad ni äter på skolan under en vecka
3. Prata med kökschefen och skolledningen och fråga hur
de tänker kring mat, hälsa och klimatsmart mat (ha med ett
faktablad)
4. Skicka skolledningen ett konkret förslag på vad ni tycker
kan förbättras och be om svar inom rimlig tid
5. Skicka samtidigt en insändare till de lokala tidningarna
6. Följ upp förslaget med ett möte. Kanske har ni redan nu
lyckats påverka en del!
7. Kontakta inköpsansvariga på kommunen och fråga hur
de tänker kring mat, hälsa och klimatsmart mat (ha med ett
faktablad)
8. Skicka ett konkret Medborgarförslag till kommunfullmäktige (gärna med kopia till alla partierna i kommunen) och be
om svar inom rimlig tid. Ni kan även be de lokala partierna att
motionera utifrån ert Medborgarförslag.
9. Skicka samtidigt en insändare till de lokala tidningarna
10. Följ upp Medborgarförslaget med ett möte med kommunchefen. Kanske lyckas ni påverka inköpen på skolor i hela
kommunen!
15
MAT GLOBAL T
Latinamerika
16
Mer kött och soja - mindre regnskog
Du kanske kommit i kontakt med soja genom att äta till exempel tofu, sojakorv eller
druckit sojamjölk. Om du läser innehållsförteckningen på till exempel läkemedel,
margarin, kakor och bröd så finns den
också där. Soja används även vid framställning av matolja och biodiesel.
Sojabönan är en ärtväxt och kommer
ursprungligen från Kina. I dag är USA,
Brasilien och Argentina de största producenterna. Men, den soja som går direkt
till mat är bara några få procent. Till oss
människor i alla fall! Ungefär 90 procent
av sojan som kommer till Sverige används
till djurfoder.
Soja ger stora mängder högvärdigt pro-
tein vilket gör att det används som foder
för att få köttdjur att växa snabbt. Cirka 80
procent av världsproduktionen används
som djurfoder och i Sverige importerar vi
soja till största del som foder till våra kor,
grisar och höns.
Så vad är problemet med sojan?
Sojabönorna odlas till största delen av storbönder och storföretag i enorm skala för
att exporteras. Kina och EU är de största
marknaderna. Handeln kontrolleras av
de fyra transnationella företagen Cargill,
ADM, Dreyfus och Bunge. Försäljningen
av de genmodifierade fröerna är huvudsakligen i händerna på det amerikanska
företaget Monsanto.
Användningen av GMO-soja har ökat
mycket snabbt och utgör 77 procent av
världsproduktionen. GMO-soja är i stort
sett den enda variant som odlas i Argentina, Paraguay och västra Brasilien. GMOfri soja går idag nästan bara att köpa från
delar av Brasilien
Ursprungsfolk och människor som
traditionellt använt marken trängs undan
i och med att sojaplantagen breder ut sig.
Vattendrag förgiftas och det blir allt svårare att försörja sig på landsbygden. Följden
blir att befolkningens kulturer hotas och
rättigheter kränks.
I takt med att köttkonsumtionen ökar
så ökar också användandet av soja.
I Brasilien avverkas årligen cirka 1,2 miljoner hektar skog i Amazonasområdet för
odling av soja. Sedan 2002 har artrika ytor
av savann i Brasilien, stora som England,
odlats upp. Varje år försvinner 21 000
kvadratmeter av savannen, en yta större
än Halland, Blekinge och Skåne tillsammans. Sojaplantagerna är en av de största
orsakerna till avskogningen av Amazonas.
Farliga bekämpningsmedel som varit
förbjudna i Sverige i över 30 år används
fortfarande på sojaplantager. Gifter sprids
i naturen och påverkar den biologiska
mångfalden och de människor, som
arbetar på plantagen. I Brasilien rapporterar forskare och fackföreningar ökande
förgiftningsskador och cancerfall.
FOTO: KERSTIN EDQUIST/LATINAMERIKAGRUPPERNA
Vad kan jag göra för att minska
sojans negativa effekter?
• Köp enbart in soja från certifierade odlingar för att säkerställa sojans ursprungsområde.
• Köp kött från djur som inte vuxit upp
på soja, som till exempel svenskt naturbeteskött
• Minska köttkonsumtionen genom att
införa köttfria dagar på skolan.
Informationen är hämtad från SwedWatchs rapport Mer kött och soja – mindre
regnskog. På latinamerikagruppernas
hemsida kan du ladda ner rapporten, www.
latinamerikagrupperna.se
Landgrabbing
Den problematik som vi ser med sojaodlingarna
idag är ett globalt förekommande fenomen. Det
styrs ofta av utländska företag som investerar i
mark i länder framförallt i Syd. Odlingar av grödor som till exempel soja, majs, sockerrör och
eukalyptus, som inte ska användas för produktion av mat utan för att producera biobränslen,
papper eller djurfoder. Detta fenomen växer allt
mer och kallas för Landgrabbing.
n Googla ordet Landgrabbing och lär mer om
dess konsekvenser.
17
MAT GLOBAL T
Asien – Indien
Förut odlade de mat på åkrarna – nu odlar de bomull
2005 var Indien världens tredje största bomullsproducent
efter USA och Kina. Bomullsproduktionen globalt upptar
inte mer än 2,5 procent av jordens uppodlade jordbruksmark. Dock förbrukar den en oproportionerligt stor andel
av den totala användningen av jordbrukskemikalier och
inte mindre än 25 procent av den totala mängden insektsbekämpningsmedel.
18
Bomullsproduktionens största baksidor
Vattenförbrukningen vid bomullsproduktion är enorm.
Endast sockerproduktionen kräver ännu mer vatten. Stor
del av det vatten som används för bomullen utgörs av
konstbevattning, vilket ofta medför användning av fossila
bränslen till pumpar. Konstbevattning medför även att
grundvattnet sjunker, vilket i sin tur drabbar småskaliga
bönder som förlitar sig på grundvattnet och öppna brunnar
för sin överlevnad. Bomullsindustrin medför en enorm användning av jordbrukskemikalier vilket både utarmar den
biologiska mångfalden och har en negativ miljöpåverkan
under både framställning och användning.
De ekologiska problemen förstärks också av mängder
med sociala baksidor. Många bönder som traditionellt
odlat mat på sina marker för att försäkra familjens överlevnad går nu över till bomullsproduktion. Detta betyder
att de till hundra procent måste förlita sig på goda bomullsskördar och höga uppköpspriser. Detta innebär i sin
tur att de satt sig i en osäker situation där de själva inte
längre kan styra över sin produktion eller sitt liv. Ofta
inbringar inte skördarna tillräckligt med inkomster för
att täcka kostnaderna för konstbevattning, kemikalier
och utsäden.
Bonden som blev lovad guld och gröna skogar för att
odla bomull i stället för mat blir istället utblottad, fattigare
och fast i skulder till internationella bolag, som till stor del
styr alla led i bomullsproduktionen. Detta har i sin tur lett
till att ett ökande antal bönder ser självmordet som enda
utväg ur den skuldfälla de hamnat i.
FOTO: FRAMTIDSJORDEN. ILLUSTRATION: PETTER EVERTSÉN
19
Vad kostar de kläder du använder och vart går pengarna?
Låt oss säga
att du köper en
tröja för 350kr,
då fördelas
intäkterna av
denna tröja på
följande vis.
0k
35
r
175 kr
(ca 50 procent):
Klädbutiken
115 kr
(ca 33 procent):
Klädföretaget
(märket)
1,40 kr
(ca 0,4 procent):
Lön till sömnadsarbetare
42 kr
(ca 12 procent): Produktionskostnader (tex råvaror och fabriksförtjänster)
14 öre
(ca 0,04 procent):
Lön till bomullsarbetare
17,50 kr
(ca 5 procent): Transport och avgifter (tex
tullar och skatter)
Klimaträttvisa
20
Ser vi till de människor och delar av världen som blir mest
påverkade av klimatförändringarna så kan vi snabbt dra
slutsatsen att det inte är länder och områden som varit
med och bidragit till klimatförändringarnas uppkomst. De
som drabbas hårdast är människor och länder som bidragit minst till växthuseffekten. Detta gör klimatproblematiken till en rättighetsfråga.
Det bakvända förhållandet mellan koldioxidutsläppen i
Nord och konsekvenserna i Syd gör att allt fler kräver just
”klimaträttvisa”. Med klimaträttvisa menas att de rika länderna som historiskt sett stått för störst del utsläppen av
koldioxid och andra växthusgaser har ett ansvar att stoppa
klimatförändringarna samt säkra fattiga människors rätt
till utveckling. Det är också i de rika länderna resurserna
finns för detta arbete. Globala klimatavtal har även blivit
en del av denna process.
Som det ser ut idag så går vi inte mot en minskad
klimatpåverkan. Vår ökande konsumtion av importvaror
genererar klimatpåverkande produktion i länder som Kina,
som sedan ”får skulden” för utsläppen. Flyget är den snabbast ökande utsläppskällan och bidrar liksom den internationella båttrafiken till utsläppsökningarna. Utvecklingen
går totalt sett åt fel håll. Om alla skulle konsumera som vi
gör i Sverige idag så skulle vi behöva 3 jordklot.
Den här informationen är tagen från Global Footprint
Network, som också beräknar the World Overshoot Day.
World Overshoot Day är en markering när på året vi globalt
sett har konsumerat alla våra resurser för det året. År 2013
beräknades att den dagen skulle infalla den 20 augusti
vilket betyder att vi efter detta datum har levt över vad vår
jord har kapacitet att klara av.
Läs mer om hur det funkar: www.footprintnetwork.org
FOTO: LEANDRO SCHCLAREK MULINARI/LATINAMERIKAGRUPPERNA
Fakta
Tittar vi istället på (bilder
på jordklot och länder som
konsumerar)
USA: 4,16 jordklot
Sverige: 3 jordklot
Brasilien: 1,95 jordklot
China: 1,18 jordklot
Indien: 0,49 jordklot
Det globala medelmåttet
ligger på 1,5 jordklot.
Övning
KLIMATERMOMETERN
Syfte: Termometern ger tillfälle att
reflektera över och tänka igenom olika
påståenden gällande klimaträttvisa samt
argumentera för dem i grupp.
Tid: 15–20 min
Antal personer: smågrupp eller helklass.
Så här går det till: I övningen så representerar en termometerskala i rummet
gruppens åsikter på en skala från varmt till
kallt. Den ena sidan av rummet markeras
som varmt och andra som kallt och allt
däremellan blir nyanserade ”svalt”, ”ljummet” osv. De som ställer sig på den varma
sidan håller med och den kalla sidan håller
inte alls med. Allt mellan detta representerar svar som ”kanske”, ”håller med till
viss del” eller ”jag vet inte”. Efter varje
påstående följer en kort diskussion där
spelledaren kan ställa frågor som varför
ställde ni er just på den platsen? vad har ni
för tankar? Osv.
Frågor:
1.Klimatförändringarna är ett faktum
2.I Sverige märker vi av klimatförändringarna
3.I världen så märker vi av
klimatförändringarna
4.Vi har en skyldighet att kompensera för
våra utsläpp
21
Följdfrågor/Diskussion
Att anteckna och följa upp
de frågor som kommer upp
genom denna övning kan vara
ett bra sätt att sätta sig in i
klimatproblematiken. Arbeta
vidare i klassen och forska mer
kring frågeställningar som:
n Hur ser forskningen ut idag
gällande klimatproblematiken/
vad säger den senaste rapporten från IPCC?
n Hur kommer Sverige påverkas av klimatförändringarna?
n Hur skiljer sig vår påverkan
från resten av världen?
n Vad innebär kompensation
av utsläppen?
Det f inns lösningar!
22
Matsuveränitet
I början av 90-talet myntade den internationella bonderörelsen La Via Campesina
konceptet matsuveränitet. Detta var en
protest mot en allt mer ohållbar produktionstrend av mat där marknadsekonomi
och företag styr och där producenters och
konsumenters intressen kommer i andra
hand. Ohållbar produktion är fortfarande
en växande trend där småskaligt och
ekologiskt brukande av jordar tenderar
att övertas av storskaliga jordbruksmetoder med genmodifierade grödor och
växtgifter.
Enligt FN går idag 870 miljoner människor hungriga, av dem bor större delen i
syd. Tre fjärdedelar av dem är småbrukare.
Det är de som producerar den mat vi har
på våra tallrikar. Det är också småbrukarna
som är mest utsatta för påtryckningar och
diskriminering av de kommersiella krafter
som vill pressa ned priser för att tillfreds-
Diskussionsfrågor:
n Vad är det för skillnad
mellan matsuveränitet och
matsäkerhet? Diskutera
skillnader, fördelar och
nackdelar.
n Är dagens matpolitik
hållbar?
n Ska mat vara en
handelsvara?
n Skiljer sig mat från andra
produkter som vi konsumerar?
I sådant fall hur?
ställa det växande antal människor som
kräver billig mat.
Matsuveränitet omfattar en rad olika
koncept och metoder. De viktigaste
delarna är människors och länders rätt
att lokalt utforma sin egen jordbruks- och
livsmedelspolitik. Att brukaren ska äga
rätten att producera grödor och livsmedel
på sitt egen mark samt att ha rätten att
välja vad som ska produceras och hur det
ska produceras. Matsuveränitet handlar
om att ha bestämmanderätt och äganderätt i hela livsmedelskedjan, allt från att
äga fröer för utsäde till att äga avkastningen. Att i första hand producera mat
för de egna behoven och i andra hand för
export.
Matsäkerhet
Matsäkerhet är FN:s definition på rätten
till en tillräcklig och säker tillgång till
näringsrik mat. Kravet på matsäkerhet
säger ingenting om var och av vem maten
produceras eller hur kontrollen över matproduktionen borde se ut.
Agroekologi
Agroekologi är dels en vetenskap med
syfte att ta fram en modell för att kunna
föda världens ökande befolkning utan
att kränka människors rättigheter eller
förstöra miljön. Det är också ett politiskt
förslag och en rörelse för ett mer hållbart
samhälle. Basen i agroekologi är en lokal,
varierad livsmedelsproduktion och konsumtion som utgår från lokala småskaliga
familjejordbruk, men den innehåller även
flera andra delar (ekonomi, genus, pedagogik, medicin, etc) och traditionell, folklig
kunskap. Den agroekologiska modellen
befinner sig i konstant uppbyggnad/förändring och består i hög grad av sammankoppling och utbyten mellan många lokala
erfarenheter.
AGERA!
Se filmen Tillbaka till Jorden som handlar
om Brasiliens ojämlika jordfördelningen och
och hur de ”jordlösas rörelse” arbetar för att
skapa rättvisa och ekologiska lösningar.
Diskussion efter filmen:
n Vad menas med Gröna Revolutionen?
n Lista för och nackdelar med genmodifierade grödor, GMO?
n Tror ni att vi kan föda världens befolkning
genom småskaligt jordbruk?
n Varför presenteras företag dom Monsanto
som problematiska i filmen?
Småskaligt och ekologiskt jordbruk är
effektivare för att mätta en växande världsbefolkning än storskaligt industrijordbruk.
Det slog FN fast i rapporten Agroekologi
och rätten till mat år 2011.
FN:s specielle rapportör om rätten
till mat, Oliver de Schutter, menar att vi
genom det storskaliga jordbruket, som är
den rådande modellen idag, går fel väg
att gå för att föda världen befolkning. Vi
kommer inte att lösa hungerproblemen
eller stoppa klimatförändringarna genom
industriellt jordbruk på stora plantager.
Lösningen ligger i att stödja småskaliga
jordbrukares kunskaper och erfarenheter
och öka deras inkomster så att de kan bidra
till utvecklingen på landsbygden, slog han
fast i FN-rapporten.
Sedan den gröna revolutionen på
1970-talet har de flesta inflytelserika organisationer och företag på jordbruksområdet,
inklusive FN, hävdat att storskalig odling,
genmodifierade grödor och kemiska produkter är vägen för att höja avkastningen
och matproduktionen i världen. Nu visar
det sig att vi har gått fel väg. När människor
fortfarande svälter trots de enorma industrijordbruken måste vi tänka om.
Oliver de Schutter menar att det i vissa
områden är möjligt att fördubbla matproduktionen under en tidsperiod på mellan
tre och tio år med hjälp av agroekologiska
metoder. Han utgår dock från samma
framtidsscenario som det transnationella
företaget Monsanto, som i sin reklam
hävdar att GMO-utsäde, kemikalier och
storskalighet är nödvändiga för att föda en
befolkning på uppskattningsvis nio miljarder människor år 2050. Men Schutters och
den agroekologiska lösning är alltså den
motsatta.
FOTO: LATINAMERIKAGRUPPERNA
23
Vi kan påverka
det vi äter!
Att arbeta med mat, klimat och makt i klassrummet är ett stort steg i rätt riktning för en
mer rättvis och hållbar värld. Det handlar inte
bara om att lära sig mer om frågorna utan också
att praktisera våra demokratiska rättigheter
och möjligheter till inflytande. Vi har makt att
förändra! Vi hoppas att ni med denna
guidebok kommit en bit på vägen.
Kontakta gärna oss som står som
författare till denna boken:
[email protected]
[email protected]