1. No category

Lägesrapportering för projekt TIA
20141231
Projektets förutsättningar- För deltagarna
Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella
funktionsnedsättningar, en varaktig lösning på sin försörjnings- och sysselsättningssituation.
Målgruppen för TIA är arbetslösa personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
Deltagarna identifieras hos respektive aktualiserande myndighet genom kartläggning och
presenteras för projektet via arbetsgruppen.
Målgruppen kännetecknas av att de har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och att
möjligheterna till yrkesutbildning via skolsystemet är stängda på grund av antingen slutbetyg
från särskola eller ofullständiga grundskole- eller gymnasiebetyg.
Situationen på arbetsmarknaden är fortfarande dyster för TIAs målgrupp, trots att
arbetslösheten sjunker i Kalmar län så fortsätter den att stiga för utsatta grupper.
Arbetslöshetens utveckling i Kalmar län
6 000
Antal
Utsatta
Övriga
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Källa: Arbetsförmedlingen
Säsongrensade data, trendvärden
Andelen arbetssökande med svårare ställning på arbetsmarknaden fortsätter att stiga. I oktober
2014 utgjorde de 64 procent av totalt drygt 8 660 inskrivna arbetslösa i Kalmar län.
Antalet personer som varit arbetslösa i mer än ett år den senaste tioårsperioden har ökat sedan
våren 2008. I slutet av oktober i 2014 hade drygt 2 790 personer varit utan arbete i mer än ett
år. Det är 33 procent av samtliga inskrivna arbetslösa.
I de grupperna som har svårare att hitta arbete och riskerar att hamna i långa tider av
arbetslöshet ingår: personer med högst förgymnasial utbildning, personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldrarna 55-64
år samt utomeuropeiskt födda.
Inskrivna arbetslösa 16-64 år fördelade på enskilda grupper,
Kalmar län, januari 2004-oktober 2014. Observera att en person kan ingå i
flera grupper.
För TIAs målgrupp är läget extra svårt då varje individ oftast ingår i minst två utsatta grupper:
”Personer med funktionsnedsättning” och ”Högst förgymnasial utbildning”, men ibland ingår
de även i tre eller fyra utsatta grupper. (se diagram ovan).
I diagrammet nedan visas andelen inskrivna arbetslösa som varje månad går till ett arbete med
eller utan stöd. Jobbchanserna, det vill säga andelen arbetslösa som varje månad går till ett
arbete, är betydligt högre för grupper med en starkare position på arbetsmarknaden än för
svagare grupper. Jobbchansen är ungefär dubbelt så stor för dem som har en starkare ställning
som för dem med en mer utsatt position på arbetsmarknaden.
Samtidigt har andelen inskrivna arbetslösa med en svagare position på arbetsmarknaden
ökat kraftigt under de senaste åren, beroende på bland annat sjukförsäkringsreformen och en
stor invandring. Många av dessa saknar egna kontaktnät och har svårt att hävda sig i
konkurrensen om lediga platser.
Jobbchanser för utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa 16-64 år, Kalmar län,
januari 2004-oktober 2014.
Det är personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning
som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldrarna 55-64 år samt
utomeuropeiskt födda som har svårare att få ett arbete. Deras jobbsituation har inte förändrats
märkbart under åren 2009-2013. Från 2014 pekar kurvan nedåt, vilket tyder på att dessa
grupper får det ännu svårare. Kurvan visar också att gapet mellan utsatta och övriga ökar.
Som vi har konstaterat så är situationen på arbetsmarknaden besvärlig för TIAs målgrupp.
Samtidigt har nybeviljade sjukersättningar och aktivitetsersättningar en ökande trend efter att
ha haft att antalet nybeviljade sjukersättningar har haft en rejäl nedgång från år 2004 till 2011.
Nybeviljade sjukersättningar per 1000
Nybeviljade aktivitetsersättningar per 1000
Källa: Försäkringskassans officiella statistik
Projektets förutsättningar -För personalen
Kompetenskraven för personalgruppen är en så bred kompetens som möjligt med focus på
kunskaper om målgruppen, om arbetsmarknadens spelregler, om olika yrkesområden, om
pedagogisk handledning, om bred yrkeserfarenhet och om empati, förståelse och tolerans.
Personalen har valts ut genom att de har drivit liknande projekt tidigare och de rekryteringar
som har tillkommit har valts ut genom personlig lämplighet och erfarenheter av målgruppen.
Personalgruppen på TIA har under 2014 genomgått några förändringar, den tidigare tf
projektledaren har blivit ordinarie och den tidigare ordinarie projektledaren har blivit
handledare på halvtid, dessutom så har en handledare rekryterats på halvtid. Personalgruppen
består nu av en man och två kvinnor på heltid och en man och en kvinna på halvtid, som en
extra resurs så har TIA en kvinna om 25% för administration.
TIA har sin bas på Falkenbergshuset på Verkstadsgatan i Kalmar. Där finns lokaler med
verkstäder, omklädningsrum (olika för män och kvinnor, med låsta skåp, toaletter och dusch)
och lunchrum.
Projektets förutsättningar -För organisationen
TIA är ett projekt inom Samordningsförbundet i Kalmar län som startade 2008-06-01.
Huvudman för TIA är Kalmar Kommun där projektet är organiserat under Näringsliv och
Arbetsmarknadsenheten.
Till TIA är kopplat en arbetsgrupp som aktualiserar ärenden till projektet. Arbetsgruppen
består av handläggare från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget
(Vuxenhabiliteringen) och Kalmar kommun.
Under 2014 har TIA också fått en egen styrgrupp bestående av representanter från
Samordningsförbundets olika myndigheter.
TIA har en årlig budget om 1,8 miljoner kronor. From 20120701 delas finansieringen lika
(900 000 kr var) mellan Samordningsförbundet i Kalmar län och Kalmar kommun.
Under våren 2014 har projekt TIA beviljats medel från Samordningsförbundet och Kalmar
kommun för att driva projektet vidare tom 20141230.
Under 2014 har Lokala samverkansgruppen i Kalmar/Torsås ansökt om en mer långsiktig
finansiering av TIA om fem år, from 20150101. Samordningsförbundet beviljade finansiering
i två år 20150101-20161231. Kalmar kommun står fortfarande för halva budgeten. Under
perioden ska även en extern utvärderare utvärdera projektet. Medel till detta planeras att sökas
från Samordningsförbundet under 2015.
Genomförande och Process -För deltagarna
Verksamheten som TIA bedriver på Falkenbergshuset består av legoarbeten från företag i
regionen och smörgåstillverkning på uppdrag. Det finns möjlighet att pröva på enklare
städuppdrag och caféverksamhet som TIA driver. Falkenbergshuset är också utgångspunkt för
den mat- och postutkörning till olika verksamheter inom kommunen som TIA ansvarar för.
De deltagare som aktualiseras till TIA:s arbetsgrupp har dessförinnan utretts av respektive
myndighet. Där har en bedömning gjorts om man möjligtvis kan stå till arbetsmarknadens
förfogande. Efter denna bedömning sker alltså remitteringen till TIA. Fortfarande kan det
dock finnas oklarheter om och på vilket sätt individen klarar av ett arbete eller om TIA är rätt
åtgärd, därför börjar alltid deltagarens period på TIA med en prövomånad.
Arbetet med deltagarna på TIA är indelat i fyra steg:
- kartläggning
- arbetsträning
- arbetsprövning
- avslut
Kartläggning och arbetsträning sker i första hand på Falkenbergshuset medan arbetsprövning
sker hos olika arbetsgivare, både privata och offentliga. Under arbetets gång redovisas
utvecklingen fortlöpande till arbetsgruppen som träffas var tredje vecka.
All aktivitet och planering sker individuellt för varje deltagare beroende på individens
resurser och önskemål. Dock ska verksamheten vara så arbetsplatslik som möjligt dvs krav
om att passa tider, sjukanmäla sig i tid (visa läkarintyg efter en vecka), hålla
överenskommelser, vara drogfri och nykter och sist men inte minst respektera arbetskamrater
och arbetsledning trots olikheter i livsstil och åsikter.
En central del av arbetet är det informella mötet mellan deltagare och personal. Det är i
arbetssituationen och runt kaffebordet man får reda på deltagarnas resurser och svagheter,
man får en inblick i deltagrens tidigare erfarenheter och deras sociala situation. Man får också
en god inblick i deltagnas omvärldsbild och attityder gentemot samhälle och medmänniskor.
För de flesta deltagare är arbetsmarkandens regler (skrivna eller oskrivna) enkla och
självklara att följa, då upplevs oftast vistelsen på TIA som trygg och enkel och vägen ut i
arbetslivet går smidigt. För några deltagare är det dock mycket svårt att förstå, känna
acceptans för och leva upp till det som arbetslivet kräver, då upplevs oftast vistelsen på TIA
betydligt mer negativ. Målet för TIAs personal blir då att försöka identifiera orsaken till
svårigheterna och lotsa deltagaren mot rätt åtgärd, behandling, rehabilitering eller habilitering.
Genomförande och Process -För personalen
Personalen har utefter uppdragsgivarnas önskemål och de behov man har funnit under arbetets
gång byggt upp verksamhet och metoder på erfarenhetsbasis.
Huvudman för TIA är Kalmar kommun, personalen följer de avtal för anställningar som gäller
inom kommunen. TIA är organiserade under Näringslivs- och arbetsmarknadsenheten där
även andra projekt och arbetsmarknads åtgärder är organiserade där även kontakten med
regionens företag och näringsliv sker, det finns en ansvarig chef för hela enheten. TIA är
lokaliserade på Falkenbergshuset, där även andra arbetsmarknadsåtgärder har sina
verksamheter, det finns en ansvarig chef för hela Falkenbergshuset. Detta ger TIA ett brett
kontaktnät med kontinuerligt erfarenhets- och informationsutbyte inom enheten.
Arbetsfördelningen på TIA förhåller sig så att rollerna är flytande inom personalgruppen för
att verksamheten inte ska bli känslig för sjukdomar och ledigheter men det finns tre
huvudområden med ansvarig:
Projektledare: har övergripande ansvar för all verksamhet, har budgetansvar och representerar
verksamheten i arbetsgrupp och till Samordningsförbundet.
Verksamhetsansvarig: organiserar alla arbetsuppgifter sköter kontakten med företag,
organiserar legoarbeten och transporter. Verksamhetsansvarig är också skyddsombud.
Deltagaransvarig: har samtal, sköter myndighetskontakter och redovisning samt
dokumenterar.
Då förutsättningarna på arbetsmarkanden är i ständig förändring och regelverk för
myndigheter påverkas av politiska ambitioner så ställs allt högre krav på personalen om att
kunna handleda och vägleda deltagarna rätt samt att kunna genomföra och dokumentera en
realistisk bedömning av deltagares förutsättningar på arbetsmarkanden.
Under 2014 har fortbildningsinsatser för personalen genomförts i form av att en handledare
gått en utbildning i Supported Employment anordnad av MISA och projektledaren har gått en
utbildning i Arbetsförmågebedömning som anordnades av Spetsa (Linköpings Universitets
utbildningsföretag).
Genomförande och Process -För organisationen
Samverkan med andra myndigheter sker främst i arbetsgruppen, styrgruppen och genom
Samordningsförbundets informationskanaler, projektledarträffar, lokala samverkansgruppen
osv. Samverkan med näringslivet sker i det dagliga arbetet i mötet med arbetsgivare, företag
och näringsidkare.
Kvalitetsbedömning av samverkansprocessen sker i det resultat verksamheten visar genom
rapportering till Samordningsförbundet och Lokala samverkansgruppen men också genom
”feedback” från deltagare, handläggare och arbetsgivare.
Framgångsfaktorer i organisationen är just samverkan och en vilja att komma runt hinder
man stöter på under arbetets gång.
De förändringar i övriga samhället som påverkar verksamheten är främst olika myndigheters
och skolväsendets förändrade regelsystem men också politisk vilja, ekonomiska konjunkturer
och lokala trender.
En tydlig utveckling i samhället är att målgruppen tenderar att öka i den statistik som både
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan presenterar. Då många i målgruppen inte har
lyckats etablera någon försörjning genom A-kassa eller Aktivitets-/Sjukersättning så belastar
också målgruppen Socialförvaltningens kostnader för ekonomiskt bistånd.
Resultat och effekter-För deltagarna
Målgruppen för TIA är personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Dock har det visat
sig att gruppen är svår att avgränsa då deltagarna ofta har flera faktorer eller diagnoser som
begränsar deras utbud på arbetsmarknaden tex psykisk ohälsa, stressyndrom, fysisk ohälsa
(rygg, mage, syn, hörsel, händer, fötter osv.), låg utbildnings nivå, utom europeiskt födda och
äldre över 55år.
Av de yngre deltagarna som kommer till TIA så har majoriteten gått i särskola och har
slutbetyg från gymnasiesärskolan, det får den effekten att det exkluderar dem från i stort sett
all eftergymnasial yrkesutbildning, vilket i sin tur ger stora begränsningar vad det gäller
möjligheten att själv välja sitt yrke. En del deltagare har i stället valt att söka förlängning på
sin Aktivitetsersättning (som man har haft rätt till pga förlängd skolgång) men har fått avslag
då ny testning har visat att de inte är lindrigt utvecklingsstörda (vilket är kriteriet för att ha rätt
till särskola, moment 22!!). Dock har man kunnat skönja ett trendbrott från särskolebakgrund
till vanlig skolgång med ofullständiga grundskolebetyg. Intaget till särskola sjunker stadigt
vilket med för att det förmodligen kommer att komma fler med ofullständig grundskola i
framtiden.
Verksamheten har nått fastställda mål.
Under 2014 har 12 personer börjat på TIA och under samma period har 11 deltagare avslutats
varav 4 till arbete/studier.
Anledningen till att relativt få har gått mot arbete studier är att flera deltagare som har varit
med i projektet en längre tid men som inte har lyckats närma sig arbetslivet har avslutats
under 2014. Dock har samtliga avslutade deltagare sin sysselsättnings- och
försörjningssituation ordnad efter avslut eller en plan för fortsatt väg mot arbete.
Vilka effekter i form att förbättrad livskvalitét och hälsa tiden på TIA har haft på deltagarna är
svårt att mäta i det korta perspektivet. För en del deltagare är det en verklighetschock att
komma in i arbetslivets skyldigheter, för andra är det en lättnad att få struktur på dagen. Men i
det längre perspektivet har det visat sig att det har mycket stor betydelse att deltagarna hamnar
rätt.
Alla deltagare som aktualiseras till TIA tillhör en målgrupp som har mycket svårt att etablera
sig på arbetsmarknaden främst pga låg utbildningsfrekvens ofta pga liten studievana i
familjen, få som har körkort, svårt med flexibilitet, svårt med socialt samspel, låg effektivitet i
arbetet och hög sjukfrånvaro.
För de deltagare som får en anställning innebär det många positiva effekter, de får en lön som
i sin tur ger tillgång till många samhällsfunktioner som till ex att ta lån för att skaffa
hus/bostadsrätt, större ekonomiska möjligheter att ägna sig åt en meningsfull fritid, man kan
få ekonomiska möjligheter att ta körkort och ibland innebär en anställning att man får en
möjlighet att reda upp gamla ekonomiska skulder. På det sociala planet så får de en struktur
på dagen för sig själva och ofta för hela sin familj (som ibland har saknats), de får
arbetskamrater och ett socialt sammanhang, man måste ta ett större ansvar för sin egen hälsa
och kanske viktigaste av allt man får en tillhörighet, en text på ryggen.
TIA har därför skapat ett sidoprojekt (Aktiva) där deltagare som börjar närma sig
arbetsmarknaden kan få en tidsbegränsad anställning för att lära sig vad det innebär att ha ett
arbete, med allt vad skyldigeter och rättigheter gentemot en arbetsgivare det medför. 2014-1231 fanns 27 anställda i sidoprojektet.
I de fall då man inte klarar av de krav som ställs om man ska stå till arbetsmarknadens
förfogande och lösningen istället blir sjuk/aktivitetsersättning blir ofta effekten att det känns
som en lättnad att inte behöva leva upp till krav man inte klarar av, en speciellt anpassad
sysselsättning utan produktionskrav är ibland det bästa alternativet.
Resultat och effekter-För personalen
För att nå de mål som är uppsatta för TIA så har man valt en verksamhet som skall vara så
arbetsplatslik som möjligt med åtaganden mot externa uppdragsgivare, företag och
kommuner. Det ställer stora krav på personalen att vara flexibel och smörjningen i
maskineriet men det ger också stora möjligheter för personalen att lära sig om deltagarnas
situation och arbetsförmåga, arbetsmarknadens villkor, företagens och organisationers villkor,
myndigheters regelverk, myndigheters interagerande och samarbete eller ibland brist på
samarbete.
Personalens kompetensutveckling har skett fortlöpande framför allt i kunskaps- och
erfarenhetsutbyte med berörda myndigheter och näringsliv. Samtidigt har personalen deltagit i
såväl interna som externa utbildningsinsatser och seminarium. En källa till
kompetensutveckling har också varit andra projekt inom Samordningsförbundet i Kalmar län,
där projektledare har kunnat diskutera och få ”feedback” kring sin verksamhet.
Resultat och effekter-För organisationen
Projekt TIA har kunnat bidra till Samordningsförbundets organisation med kunskap om
målgruppens speciella situation på arbetsmarknaden och i samhället. Med den kunskapen har
man kunnat identifiera glapp mellan organisationer där intellektuellt resurssvaga personer lätt
”ramlar mellan stolarna”. Man har också funnit att de flesta deltagare är aktuella hos eller har
rätt till insatser från flera olika myndigheter. Ansvaret för målgruppen faller lite olika, ofta
beroende av slumpen. För att implementera verksamheten och arbetsmetoderna i någon
organisation krävs fortsatt samarbete mellan berörda myndigheter då det ekonomiska och
moraliska ansvaret för målgruppen är gemensam.
Då man inledningsvis kunde konstarera att utsatta grupper i allmänhet och TIAs målgrupp i
synnerhet fortfarande, trots att arbetslösheten sjunker i hel landet, har svårt att etablera sig på
arbetsmarknaden. Så ställer det fortsatt stora krav på respektive myndighet att identifiera
målgruppen och erbjuda rätt stöd.
Kalmar 2015-01-19
Projektledare
Stina Randevall Hjärtstam