Årsredovisning grund- och förskolenämnden
ÅRSREDOVISNING 2014 Grund- och förskolenämnden 2 ÅRSREDOVISNING 2014 för GRUND- OCH FÖRSKOLENÄMNDEN 1 Sammanfattning Grund- och förskolenämndens nettoutfall har under året uppgått till 1.455,0 mnkr, vilket motsvarar en negativ avvikelse mot budget med -10,6 mnkr (-0,7 procent). I det resultatet ingår även ett underskott i elevpengssystemet med -2,3 mnkr och som ska vara kostnadsneutralt för grund- och förskolenämnden. Den centrala förvaltningen och nämnden redovisar ett samlat överskott med 15,8 mnkr, central stödavdelning redovisar ett underskott med -3,9 mnkr och modersmålsenheten ett underskott med -0,2 mnkr. Förskolans resultatenheter redovisar ett samlat underskott med -11,6 mnkr. Resultatenheterna inom grundskolans år F-6 redovisar ett samlat underskott med -5,4 mnkr och resultatenheterna inom år F-9/7-9 redovisar ett samlat underskott med -3,0 mnkr. Resultatenheterna har under året utnyttjat 2,5 mnkr av tidigare års överförda överskott. Under året har även 2,2 mnkr återbetalats av tidigare års ackumulerade underskott. 2.1 Viktiga händelser Fem grundskolor har inspekterats av Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket ställde krav på skolhuvudmannen att åtgärda brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). För att möta upp Arbetsmiljöverkets krav har rutiner skapats för hur SAM ska bedrivas i skolverksamheten, vilka som ska delta i detta arbete och hur det ska följas upp årligen på alla nivåer i organisationen. Alla dokument, rutiner och årshjul som rör det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger nu samlade på One Drive (en molntjänst) för att vara tillgänglig för alla medarbetare. Det är för närvarande utbildningsförvaltningens alternativ till socialförvaltningens arbetsmiljöguide. Under hösten 2014 har arbetsmiljöutbildningar genomförts. Syftet har varit att ge kunskaper i arbetsmiljölagstiftningen och hur chefer och skyddsombud tillsammans praktiskt kan arbeta med arbetsmiljöfrågor. 270 medarbetare inom förvaltningen med speciell uppgiftsfördelning har genomgått en halv dags utbildning inom sina specifika områden. För samtliga medarbetare på enheterna ansvarar förskolechef/rektor för att genomföra en lokal arbetsmiljöutbildning på arbetsplatsträff. Skolinspektionen har genomfört tillsyn i alla verksamheter. Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inspekterades på huvudmannanivå. Barn- och ungdomsutbildning inspekterades på huvudmannanivå och skolnivå. Vid tillsynen på tre skolor framkom att skolenheterna uppfyllde författningarnas krav inom de områden som granskats. Hos övriga grundskolor påtalades brister som 3 enheterna tagit fram handlingsplaner för att åtgärda. Alla enheter har ännu inte fått sina uppföljningsbeslut från Skolinspektionen. Haninge kommun har på huvudmannanivå fått föreläggande från Skolinspektionen om att vidta åtgärder för att förbättra arbetet med att erbjuda en likvärdig utbildning inom varje skolform samt se till att det bedrivs ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete (SKA). Förvaltningen har i december lämnat ett svar till Skolinspektionen som innehåller en handlingsplan för att åtgärda bristerna. 2.2 Ansvarsområde Grund och förskolenämnden fullgör de av kommunens uppgifter inom skolväsendet som omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs istället för utbildning inom skolväsendet. 2.3 Resultat och måluppfyllelse 2.3.1 Hur nådde vi målen inom Ekologisk hållbarhet? Vårt klimat utsätts för en allt starkare negativ påverkan. Därför ska kommunen ständigt präglas av långsiktig ekologisk hållbarhet. Oavsett verksamhet ska ett övergripande ansvar vara att värna om våra gemensamma resurser så att biologisk mångfald, kulturmiljöer, människors hälsa och ekosystemets produktivitet inte äventyras. Den av kommunfullmäktige antagna Strategi för ekologisk hållbarhet ska utgöra ett hjälpmedel och en inspirationskälla i arbetet med detta målområde. Enligt den strategin ska med en ekologiskt hållbar utveckling avses en utveckling som säkerställer människans långsiktiga fortlevnad, värnar biologisk mångfald och naturmiljö och säkerställer ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga bl a genom att begränsa den pågående klimatförändringen. 1. Utsläpp av växthusgaser ska fram till år 2020 ha minskat med 25 procent jämfört med nivån år 2005 Strategier: Att tillsammans med Tornberget skapa mer energisnåla lokaler vid nyoch ombyggnation Minska matsvinnet Delta i kommunens arbete för samordnade varutransporter Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt Indikatorer: -Minskade energikostnader, lägre än 2013 - Matsvinn lägre än 2013 4 - Färre transporter, lägre än 2013 Analys och kommentar: Under året har inga större ombyggnationer eller nybyggnationer utförts i utbildningsförvaltningen regi. Dock öppnade Gudö förskola i början av januari och det huset är klassat som en passivhusbyggnad. Däremot har Tornberget ersatt dyra ineffektiva elpannor med nya bergvärmecentraler samt ett nytt lågtempvärmesystem på fyra förskolor som bidragit till att minska antalet förbrukade kWh med 70 % ( Beräknad siffra). Matsvinnet har mätts vid tio skolor (våren) och vid sju skolor (hösten) vid ett antal tillfällen per skola. Matsvinnet ser olika ut mellan skolor och mellan mättillfällen. I snitt var matsvinnet ca 20 g/ätande (2013:22 g) Skillnaden är stor mellan skolorna och mellan mättillfällena; matsvinnet har varierat mellan 9-44g.. De skolor som aktivt arbetar med åtgärder för att minska matsvinnet har jämförelsevis låga nivåer. Kommunens samordnade varutransporter har blivit försenade. Start sker först nästa år. Vad gäller indikatorn minskade energikostnader så kan inget mått uppges eftersom indikatorn ej följts upp. Förskolan : Vi har fortsatt arbeta med hållbar utveckling genom att i förskolechefsgruppen titta på goda exempel. Fler förskolor har under året fått utmärkelsen ”grön flagg” och ännu fler jobbar mot det. Den stora satsningen under 2014 har varit startandet av ett återbrukscenter, kallat ”Kremima”. Det är en verksamhet som drivs av en projektanställd och som syftar till att vi inom förskolan etablerar kontakt med företag i Haninge för att få deras spillmaterial från tillverkning av varor. Vi förädlar spillmaterialet i Kremiman och gör det användbart igen som kreativt skapande material för barnen. Företagen kan minska sin förbränning av spillmaterial och förskolorna kan minska inköp av skapandematerial. Grundskolan: Vi har haft seminarium med rektorer och kökschefer där bland annat goda exempel har lyfts fram med hur man kan arbeta med matsvinn. Vi har påbörjat ett samarbete med miljöskolan för att öka kunskapen om dessa frågor i vår verksamhet. 2.Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka Strategi: Att fortsätta öka och förtydliga vikten av inköp av ekologiska livsmedel Måluppfyllelse: Uppfyllt Indikator: -Andel ekologiska inköp , minst 25 % Analys och kommentar: Andel ekologiska livsmedel var 33 % att jämföra med 26 % år 2013. Detta betyder att nämnden nådde målvärdet på minst 25 % under år 2014 5 3.Energianvändningen ska minska Strategi: Att tillsammans med Tornberget skapa mer energisnåla lokaler vid nyoch ombyggnation Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt Indikator: - Energianvändning per kvadratmeter. Analys och kommentar: Under året har inga större ombyggnationer eller nybyggnationer utförts i utbildningsförvaltningen regi. Dock öppnade Gudö förskola i början av januari och det huset är klassat som en passivhusbyggnad. Däremot har Tornberget ersatt dyra ineffektiva elpannor med nya bergvärmecentraler samt ett nytt lågtempvärmesystem på fyra förskolor som bidragit till att minska antalet förbrukade kWh med 70 % ( Beräknad siffra). Vad gäller indikatorn minskad energianvändning per kvadratmeter s å kan inget mått uppges eftersom indikatorn ej följts upp. 2.3.2 Hur nådde vi målen inom Social hållbarhet? Kommunen ska ansvara för en långsiktig social hållbarhet genom att utveckla välfärden och säkra goda livsvillkor för invånarna. Både på kommunövergripande nivå och i enskilda nämnder ska människors behov och välbefinnande sättas i fokus. Möjlighet till arbete, trygghet, hälsa, utveckling, delaktighet och inflytande ska tas tillvara för att skapa ett socialt hållbart Haninge. 6.Haninge ska utveckla en attraktiv regional stadskärna Strategi: Tillgången till förskolor och grundskolor i centrala Haninge ska vara god Måluppfyllelse: Uppfyllt Indikator: -Alla sökande får plats i centrala Haninge, bättre än 2013 Analys och kommentar: Förskolan : Tillgången till förskoleplatser i centrala Haninge är god och vi har idag platstillgång på förskolorna i framförallt södra Handen. Två nya förskolor byggs i Vega och tas i drift till augusti 2015 samt oktober 2015. Det underlättar söktrycket på förskolorna i centrala Haninge vilket borgar för fortsatt tillgång till förskoleplatser i de områdena. 6 Grundskolan : Vi har under året påbörjat en planering tillsammans med rektorerna i centrala handen för at säkerställa att det finns tillräckliga platser i grundskolan de kommande åren. I detta arbete ingår naturligtvis även en nybyggnation av Vikingaskolan. 7.Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro Strategi: Arbetet med likabehandling och förhållningssätt ska utvecklas så att alla barn och elever känner trygghet och arbets-/studiero. Måluppfyllelse: Inte uppfyllt Indikator: -Skolplaneenkätens frågor om trygghets- och arbets-/studiero, bättre än 2013 Analys och kommentar: Vårdnadshavare pedagogisk omsorg och förskola, kommunala Mitt barn har arbetsro i förskolan/familjedaghemmet: 2013 – 78 % 2014 – 77 % Mitt barn känner sig trygg i förskolan/familjedaghemmet: 2013 – 94 % 2014 – 93 % Grundskolan- kommunala skolor (årskurs 3-9) Andel elever som upplever sig trygg i skolan. 2013- 87% 2014- 85% På lektionen stör andra elever ordningen i klassrummet (andel elever som inte upplever studiero) 2013- 67% 2014- 67% Förskolan : Vi ser en nedgång på en procentenhet inom vardera området gällande arbetsro och trygghet. Så små förändringar är svåra att analysera orsaker till. Vi har under 2014 arbetat mer med våra planer mot kränkande behandling och diskriminering och kommer fortsätta det arbetet under 2015 vilket vi då bör se effekter av. De senaste siffrorna från SCB visar att vi även i år utökar antalet vuxna per barn i förskolan vilket är en av flera faktorer som kan påverka att barn upplever trygghet. Grundskolan: Vi ser en liten nedgång i det ena området och vi ligger still inom det andra. Vi fortsätter vårt arbete med att skapa trygghet och studiero. Under året har vi haft 7 inspektion av Skolinspektionen vilket har gett oss tydliga förbättringsåtgärder på vissa av våra enheter avseende detta arbete. Vi har lyft fram goda exempel i rektorsgruppen och de flesta skolor kommer att påbörja ett arbete med trivselledare för att skapa bättre förutsättningar på vår rastverksamhet. Ett av de viktigaste arbetena inom detta område är att vi fortsätter vår implementering av samarbetsbaserad problemlösning. Detta är en metod för att arbeta förebyggande med elever som på olika sätt har stora svårigheter, exempelvis utåtagerande elever. 8.Folkhälsan ska förbättras Strategi: Måltiderna i skola och förskola ska vara näringsriktiga. Genom idrottsundervisningen uppmuntra till fysisk aktivitet. Genom hälsosamtalen följa upp varje elevs hälsa och ge varje elev redskap att ta ansvar för sin egen hälsoutveckling Måluppfyllelse: Uppfyllt Indikatorer: - Införa ny enkät, lägre än 2013 - Andel elever boende i Haninge som använder tobak, lägre än 2012 Analys och kommentar: Förskola och grundskolan: Catarina Heilborn, kommunens koststrateg, har regelbundna träffar med verksamhetens kockar där näringsriktiga måltider diskuteras. Kockarna får varje termin en gemensam matsedel som är näringsriktigt beräknad och ett webbaserat verktyg Skolmat Sverige finns att använda. I inspirationsmatsedeln finns förutom receptur även portionsstorlekar och vilka livsmedelsval som ryms i näringsberäknade måltider. Grundskolan: Varje elev erbjuds hälsobesök och närmare 100% av eleverna tackar ja till dessa samtal. Under 2014 har en digital enkät införts vilket möjliggjort en central systematisk uppföljning samt p g a att enkäten ifylls innan hälsobesöket så ger den eleverna möjlighet att påverka hälsobesökets innehåll. Andel elever i Haninge som inte använder tobak: -pojkar åk 9 88 % (88 % år 2012) -flickor åk 9 82 % (81 % år 2012) 9. Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka Strategi: Utveckla formerna för att ta emot och utreda klagomål samt informera om dessa rutiner. Utveckla formerna för dialog med medborgarna kring nämndens verksamheter 8 Måluppfyllelse: Uppfyllt Indikator: -Nöjd inflytandeindex, bättre än 2013 Analys och kommentar: Nämnden har beslutade rutiner för klagomålshantering enligt reglerna i skollagen. En blankett för klagomål finns utlagd på hemsidan. Klagomålshanteringen är en viktig del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Skoljuristen bereder ärendet varefter kanslichefen fattar beslut huruvida det finns brister i verksamheten och i förekommande fall hur dessa ska åtgärdas. Återkoppling av att klagomålet har inkommit ska ske inom två dagar och klagomålet ska handläggas inom en månad. Denna rutin har efterlevts med få undantag. Antalet inkomna klagomål under 2014 har varit cirka 50 stycken. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare år vilket tyder på att informationen om klagomålsrutinerna förbättrats. I de fall där brister påvisats leder klagomålen oftast till förbättringar i verksamheten i form av nya rutiner eller åtgärder riktade mot en specifik individ. Utöver klagomål enligt skollagen så mottas synpunkter enl kommunens gemensamma synpunktshantering (C2). För förvaltningens del så inkom 12 ärenden under året. De vanligaste synpunkterna har bestått av rena frågor som har vidarebefordrats till och besvarats av berörd handläggare. Ingen av synpunkterna har direkt berört gymnasiet eller vuxenutbildningen. Under år 2014 har samtliga nämndsammanträden varit öppna för allmänheten. Flera sammanträden har inletts med tillfälle till dialog med nämndens ledamöter. Nöjd inflytandeindex blev 41 på en 100-gradig skala, vilket är detsamma som förra året. 10.Invånarnas trygghet ska öka Strategi: Utbildningsförvaltningen ska aktivt delta i det brottsförebyggande arbetet i kommunen i enlighet med kommunens strategi för trygghet och trivsel Måluppfyllelse: Ej uppfyllt Indikator: -Skolplaneenkäten – mitt barn känner sig trygg i förskolan/skolan, bättre än 2013 Analys och kommentar: Vårdnadshavare pedagogisk omsorg och förskola, kommunala Mitt barn har arbetsro i förskolan/familjedaghemmet: 2013 – 78 % 2014 – 77 % Mitt barn känner sig trygg i förskolan/familjedaghemmet: 2013 – 94 % 9 2014 – 93 % Grundskolan- kommunala skolor (årskurs 3-9) Andel elever som upplever sig trygg i skolan. 2013- 87% 2014- 85% Förskola 2014: Inom förskolan arbetar vi främst förebyggande med förhållningssätt och värderingsfrågor. Vi har ett samarbete med socialtjänsten för att hjälpa barn och familjer som behöver extra stöd. Vi har intensifierat arbetet med plan mot kränkande behandling och diskriminering där vi för in trygghetsfrågor som en del i arbetet som vi ständigt följer upp i vårt systematiska kvalitetsarbete. Grundskolan 2014: Vi fortsätter med vårt arbete inom UNGSAM samt påbörjar ett arbete med trivselledare. Vi fortsätter med vårt arbete kring att förebygga bland annat utåtagerande beteende, samarbetsbaserad problemlösning. Gymnasiechefen är sammankallande i Lokala chefssamrådet som samordnar och utvecklar enheternas brottsförebyggande arbete. Utbildningsförvaltningen har i samarbete med socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att förtydliga lokala chefssamrådets roll. Lokala chefssamrådet bör kunna ges ett generellt ansvar för allt brottsförebyggande arbete för unga upp till 20 års ålder när det krävs ett förvaltningsövergripande samarbete. 11. Invånarna ska vara nöjda med kommunens service Strategi: Genomföra kommunens skolplan Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt Indikator: -Skolplaneenkäten – nöjdhet med förskola och skola, bättre än 2013 Analys och kommentar: Vårdnadshavare pedagogisk omsorg och förskola, kommunala Mitt barn känner sig trygg i förskolan/familjedaghemmet: 2013 – 92 % 2014 – 92 % Grundskolan- kommunala skolor (årskurs 3-9) Andel elever som är nöjda med skolan 2013- 79% 2014- 76% 10 Grundskolan, förskolan: Vi arbetar löpande utifrån kommunens skolplan samt att implementera själva skolplanen. För detta ändamål har en särskilt genomförandeplan tagits fram och beslutats av grund och förskolenämnden. VI har även 2014 arbetat med genomförandeplanen som ett steg i att konkret verkställa skolplanen. Genom att vi arbetar med skolplanens strategier förbättrar vi ständigt kvalitén inom förskolan och grundskolan. 12. Den enskildes valfrihet över den offentligt finansierade servicen ska öka Strategi: Öka andelen förstahandsval som blir tillgodosedda Måluppfyllelse: Inte uppfyllt Indikator: - Andelen förstahandsval i förskola och grundskola som tillgodoses. Bättre än 2013. Analys och kommentar: Förskolan: Vi uppfyller platsgarantin i förskolan där alla garanteras en plats i Haninge kommun inom 4 månader. Däremot finns en viss ojämn fördelning av platstillgången. Det gör att vissa barn får plats i andra kommundelar en den önskade. För att komma tillrätta med detta planeras det nya förskolor i Vega, Tungelsta och Västerhaninge. Grundskolan: Vi kan inte följa upp detta centralt men vissa skolor har fått tacka nej till sökande på grund av platsbrist. 13. Fler människor ska komma i arbete Strategi: Öka andelen behöriga till gymnasieskolan Måluppfyllelse: Inte uppfyllt Indikatorer: -Betyg i årskurs 9,högre än 2013 Analys och kommentar: Andel (%) elever som är behöriga gymnasiet GY11 (Yrkesprogram) – Kommunala skolor 2013- 83% 2014- 81% 17 Andelen elever som når skolans kunskapsmål ska öka Strategi: Genomföra åtgärder som förbättrar undervisningens kvalitet i klassrummet. 11 Förbättrad resultat- och målstyrning Måluppfyllelse: Uppfyllt Indikatorer: -Andel godkänd i alla ämnen (åk 6 och 9), bättre än 2013 Analys och kommentar: Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen åk 6 – Kommunala skolor 2013 – Saknas 2014 – 76 % Andel (%) som nått målen i alla ämnen i årskurs 9 – Kommunala skolor 2013- 70% 2014- 71% Grundskolan : Vi ser en liten ökning av andelen som når målen i alla ämnen. Vi har under året påbörjat ett fördjupat analys arbete i rektorsgruppen inom läsning, matematik, genus samt nyanlända. Syftet är att utveckla vår förmåga att analysera våra resultat och få fram mer verkningsbara åtgärder. Arbetet kommer att fortsätta under 2015 med att förbättra vår analysförmåga, de flesta skolorna fortsätter också med sitt utvecklingsarbete kring formativ bedömning. Vad gäller förbättrad resultat- och målstyrning se 2.1 Viktiga händelser samt 2.6.1 Uppföljning av personalpolitiskt program m m. 18. Andelen elever som upplever trygghet och arbetsro i skolan ska öka Strategier: Genomföra åtgärder som förbättrar undervisningens kvalitet i klassrummet Arbete med likabehandling och förhållningssätt ska utvecklas så att alla barn och elever känner trygghet och arbets- /studiero Goda exempel kring arbetet med trygghet och arbetsro på fritidshemmen ska spridas och förbättringsåtgärder föreslås Kartläggning av kvalitén på fritidshemmen görs våren 2014 Måluppfyllelse: inte uppfyllt Indikatorer: -Andelen med upplevd trygghet i skolplaneenkäten: förskola, grundskola, (bättre än 2013) -Andelen med upplevd studiero i skolplaneenkäten: grundskola, (bättre än 2013) -Följa upp enkät 12 -Genomföra kartläggning Analys och kommentar: Vårdnadshavare pedagogisk omsorg och förskola, kommunala Mitt barn har arbetsro i förskolan/familjedaghemmet: 2013 – 78 % 2014 – 77 % Mitt barn känner sig trygg i förskolan/familjedaghemmet: 2013 – 94 % 2014 – 93 % Grundskolan- kommunala skolor (årskurs 3-9) Andel elever som upplever sig trygg i skolan. 2013- 87% 2014- 85% På lektionen stör andra elever ordningen i klassrummet (andel elever som inte upplever studiero) 2013- 67% 2014- 67% Granskningen av fritidshemmen har visat att fritidshemskompetensen behöver höjas hos skolledningen och personalen. Det finns ett flertal utvecklingsområden och i rapporten över kvaliteten på fritidshemmen lyfts sex förslag fram på åtgärder för att höja kvaliteten på fritidshemmen: - Skolledningen behöver arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet utifrån att det bedrivs kvalitetsarbeten men det saknas en tydlig systematik Nätverk för ansvariga skolledare bildas för att höja kvaliteten hos skolledningen och för att få en bättre styrning av fritidshemmen Det kommer att genomföras en intern utbildning för outbildad personal för att förbättra verksamheten och för att öka förståelsen för uppdraget Det är ett pågående arbete med att ta fram stödmaterial för skolledning och personal som ska hjälpa till att förbättra likvärdigheten och kvaliteten Samarbete med Stockholms universitet pågår och behöver utvecklas för att hålla en hög nivå på verksamheten och att arbetet baseras på forskning och beprövad erfarenhet. Förskolan och grundskolan: Arbetet med planen mot kränkande behandling och diskriminering har intensifierats och mynnat ut i att alla förskolor och skolor idag har en plan mot kränkande behandling och diskriminering samt att den kontinuerligt följs upp och utvärderas. Goda exempel på arbetssätt sprids i förskolechefsgruppen och rektorsgruppen. 13 Grundskolan: Vi ser en liten nedgång i det ena området och vi ligger still inom det andra. Vi fortsätter vårt arbete med att skapa trygghet och studiero. Under året har vi haft inspektion av skolinspektionen vilket har gett oss tydliga förbättringsåtgärder på vissa av våra enheter avseende detta arbete. Vi har lyft fram goda exempel i rektorsgruppen och de flesta skolor kommer att påbörja ett arbete med trivselledare för att skapa bättre förutsättningar på vår rastverksamhet. Ett av de viktigaste arbetena inom detta område är att vi fortsätter vår implementering av samarbetsbaserad problemlösning. Detta är en metod för att arbeta förebyggande med elever som på olika sätt har stora svårigheter, exempelvis utåtagerande elever. 2.3.3 Hur nådde vi målen inom Ekonomisk hållbarhet? Med ekonomisk hållbarhet i fokus skapas stabila och sunda ekonomiska förhållanden i hela samhället. Övergripande för all kommunal verksamhet är att tänka långsiktigt och planera för kommande generationer. För att säkra välfärd och trygghet för våra invånare förutsätts att kommunens ekonomi är välordnad. Det måste finnas marginaler för att kunna hantera det oförutsedda. All kommunal verksamhet ska därför präglas av god ekonomisk hushållning. Kommunallagen ställer krav på kommunernas ekonomi och kommunerna måste leva upp till en budget i balans, d v s i den budget kommunfullmäktige fastställer måste intäkterna vara större än kostnaderna. Denna nivå är emellertid för låg för att kravet på och behovet av långsiktighet ska tillfredsställas. Varje kommun behöver bedöma vilken resultatnivå som behövs för att kunna ha en god ekonomisk hushållning. För detta ändamål ska kommunen fastställa finansiella mål. Sveriges kommuner och landsting, SKL har rekommenderat att denna nivå bör uppgå till minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. För att nå målet krävs att varje nämnd arbetar för att klara sin verksamhet inom avsatt budgetram. Inom målområdet Ekonomisk hållbarhet redovisas mål som är kommunövergripande. 20. Kommunen ska nå ett budgeterat resultat, som motsvarar minst två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag Strategi: Tydligare rutiner, stöd och kontroll i ekonomiuppföljningar samt budgetarbete Måluppfyllelse: inte uppfyllt Indikator: -Ekonomiskt resultat, .en budget i balans Analys och kommentar Görs under avsnittet ekonomi. 14 21. Kommunen ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare Strategi: Fortsatta satsningar på att stärka chefs- och ledarskapet Arbete med lärarnas arbetsmiljö En introduktionsutbildning utarbetas för alla nyanställda med information om bl a skolplanen, kunskapskontroller Vidareutbildningar i t ex ledarskap, didaktik, modern teknik och pedagogik m m anordnas Måluppfyllelse: delvis uppfyllt Indikator: -Nöjd medarbetarindex : bättre än 2013 Analys och kommentar: HME Förskola F-9 2013 81 78 2014 80 79 Förskola: Även i år ser vi en liten nedgång i resultatet av nöjd medarbetarindex. Analyser av så små förändringar är svåra och svarsfrekvensen är relativt låg. Organisationen känns i år mer stabil och vi har också tagit steg till att arbeta mer gemensamt mellan enheterna. Det tror vi kommer bidra till att skapa ett ännu mer positivt sammanhang att arbeta i. Vi har regelbundna möten med förskolechefer där vi diskuterar chefs- och ledarskap. Vi har också det här året tagit med biträdande förskolechefer just för att förstärka ledarskapet ut i organisationen. Alla förskolechefer har genomgått en utbildning i att bygga effektiva och fungerande team. Vi får kontinuerlig handledning av Harold Göthson från Reggio Emiliainstitutet där vi handleds i förhållningssätt och att vara en ledare med fokus på inflytande och delaktighet. Grundskola: Vi ser en liten förändring åt det positiva hållet. Analys av så små förändringar är svåra att göra. Vi arbetar med flera utvecklingsarbeten som förhoppningsvis stärker våra medarbetare. Vi har en flera nya rektorer som tillfört mycket positiv energi till våra enheter. En introduktion för nyanställda inom förvaltningen har utformats och det första introduktionstillfället kommer att ske mars 2015. Se vidare under stycket 2.8.1 Personalpolitiskt program m m. 22. Kommunens verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning 15 Strategi: Vidta åtgärder så att långtidssjukskrivningarna minskar Fortsatt prioritet på andel högskoleutbildad personal på förskolan, samt personaltäthet Kompetensutveckling för lärare samt karriärtjänster Måluppfyllelse: uppfyllt Indikatorer: -Sjukfrånvaro, lägre än 2013 -SCB-statistik -Andel förstelärare Analys och kommentar: Variabler Haninge 2012 2013 Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarutbildning, kommunal regi Anställda, andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, kommunal regi 28 29 6 30 30 5,6 Källa; Jämförelsetaldatabasen, Skolverket (Officiell statistik för år 2014 publiceras i april 2015.) Tabellen gäller förskolan och visar att vi förstärkt personaltätheten. Tendensen för 2014 är att vi ytterligare gör förstärkningar och landar nu nära rikssnittet. Vad gäller andelen förskollärare ökar vi med 2 procentenheter och vad gäller andelen högskoleutbildad personal ökar vi med 1 procentenhet. Det är en ökning med ca 25-30 tjänster vilket är glädjande. Haninge kommun har 99 förstelärare och tre lektorer. Av dessa förstelärare så finns två på förskoleklass, 13 på grundskola 1-3, 31 på grundskola 4-6, 22 på grundskola 7-9 och två på grundsärskola. En reflektion är att det är färre förstelärare i förskoleklass och grundskola 1-3 jämfört med grundskola 4-6 samt 7-9. Vad gäller sjukfrånvaron inom nämndens område så har den sjunkit med 0,9 procentenheter, från 9,2 % (2013) till 8,3 % (2014). 23. Med 2008 som jämförelseår ska invånarantalet till år 2018 ha ökat med minst 10 000 Strategi: Tillgången till attraktiva förskolor och skolor i Haninge ska vara god Måluppfyllelse: delvis uppfyllt Indikator: 16 -Befolkningstillväxt (Genomsnittlig årlig tillväxt för att nå målet 2018), (minst 950 pers/år) Analys och kommentar: Förskola: Vi uppfyller platsgarantin i förskolan där alla garanteras en plats i Haninge kommun inom 4 månader. Däremot finns en viss ojämn fördelning av platstillgången. Det gör att vissa barn får plats i andra kommundelar en den önskade. För att komma tillrätta med detta planeras det nya förskolor i Vega, Tungelsta och Västerhaninge. Grundskola: alla får plats men alla får inte sitt förstahandsval tillgodosett. Indikatorn befolkningstillväxt finns ännu ej framtagen i kommunen. 24. Det ska vara enkelt att starta och utveckla företag i kommunen så att antalet arbetsplatser ökar Strategier: Kvalitetssäkra rutinerna för stöd vid ansökan om att bedriva fristående förskola/pedagogisk omsorg Organisation och uppdragsbeskrivning för studie- och yrkesvägledningen ska ses över Måluppfyllelse: uppfyllt. Indikatorer: -SBA:s Nöjd-Kund-Index för företagare, (bättre än 2013) -Antal arbetsställen i kommunen, (fler än 2013) SBA:s Nöjd-Kund-Index blev 68 vilket ären höjning mot 2013 där index var 67. Antal arbetsställen i kommunen:2 752 st (2013: 2 665) Analys och kommentar: Förskolan: Det finns tydliga rutiner, riktlinjer och ansökningsförfaranden tillgängliga på Haninge kommuns hemsida. För råd och stöd samt tillsyn finns det en anställd tillsynsansvarig. Under 2014 har Pysslingen etablerat ny verksamhet i Tungelsta, Lillgården och Ur och skur har etablerat sig i Vega. I Jordbro har en pedagogisk omsorg gått från att vara kommunal till att vara privat. Grundskolan: Studie- och yrkesvägledningen har centraliserats och uppdragsbeskrivningen kommer att förtydligas i den nya organisationen. 2.3.4 Uppdrag från grund- och förskolenämnden våren 2014 (översatta till strategier ovan) För att ytterligare förstärka kunskapsuppdraget och kvalitetsförbättringar lägger vi följande uppdrag: 17 � En kartläggning av kvalitén på fritids ska göras under första halvan av 2014. Goda exempel bör lyftas och spridas samt rapporteringen bör innehålla förslag på förbättringsåtgärder. � Under 2014 ska arbetet med tydliga strukturer för uppföljning av resultatuppföljning prioriteras och framförallt hur vi säkerställer att det vi mäter används som förbättringsverktyg � Ta fram konkreta strategier för att komma tillrätta med den stora sjukfrånvaron inom nämndens olika enheter och ansvar. � Ett internutbildningspaket tas fram med allt från introduktionsutbildning för nyanställda med information om Skolplan, kunskapskontroller etc. till olika vidareutbildningar i ex ledarskap, didaktik, modern teknik och pedagogik mm Vi vill särskilt lyfta vikten av ett gott ledarskap och att det ska genomsyra hela organisationen. Det ska vara status att arbeta i Haninge! � Att arbetet med att förstärka och strategiskt lyfta lägstanivån med skolmaten ska under 2014 prioriteras. � Att Utbildningsförvaltningen ska arbeta strategiskt med kommunikation � Utifrån kommunfullmäktiges mål och förbättringsplanerna tas nyckeltal fram för uppföljning av de enskilda skolornas verksamhet och utveckling på områden som rör kvalité, trygghet, medarbetare, resursutnyttjande och elevunderlag. Nyckeltalen ligger till grund för nämndens uppföljning på enhetsnivå över tid. 2.4 Ökad tillgänglighet I utbildningsförvaltningens verksamhetslokaler har anpassningar gjorts utifrån Boverkets regler kring ”enkelt avhjälpa hinder” sedan många år tillbaka. Vid nybyggnation eller ombyggnation av verksamhetslokaler följer vi de krav som finns utifrån BBR (Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd) som ställer stora krav på tillgänglighet och anpassningar för personer med funktionsnedsättningar. Våra verksamhetslokaler skall vara tillgängliga för alla som verkar i Haninge Kommun. Nya anpassningar för att öka tillgängligheten görs kontinuerligt när behovet uppstår hos en specifik verksamhet. I våra skolor råder nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling och inga elever får diskrimineras från något utbildningsval oavsett funktionsnedsättning. Verksamheten har möjlighet att söka ekonomiskt stöd från central förvaltning för att ge barn och elever med funktionsnedsättningar samma förutsättningar att delta i undervisningen och möjligheten till att nå målen i skolan. Det kan handla om lokalanpassningar, inköp av speciellt material till undervisningen eller anställning av resurspersonal. 2.5 Kommungemensam internkontroll Inför årsbokslutet 2014 har nio kontrollmoment följts upp för samtliga nämnder. Dessa är: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Intern information Hantering av kontanter Beslutsstödsystem Företagskort Registrering i personalsystemet IT-webbkommunikation IT förändringsbegäran Ramavtalstrohet 18 9. Mutpolicyn 1 Intern information Syfte med kontrollmomentet är att följa upp hur frågan om att nå ut med information till medarbetare hanteras. Resultatet kan inte delas upp per nämnd. Kommunikations- och marknadsföringsenheten startade under 2013 ett arbete inför utveckling av en ny kommunal webbplats för Haninge kommun. En del av förstudiens arbete var en enkät om Haninge kommuns intranät. Förstudien har föreslagit flera åtgärder inför fortsatt arbete med frågan om ny webbplats för Haninge kommun. 2 Hantering av kontanter Syftet med kontrollmomentet är att följa om antalet kortterminaler vid försäljningsställen ökar. Därigenom blir hanteringen av kontanta medel automatiskt mindre och riskerna som följer av detta minskar. Fyrtio verksamheter i Haninge kommun har försäljning inom sitt verksamhetsområde och hanterar en avsevärd summa kontanter årligen. Av dessa finns sex försäljningsställen inom grund- och förskolenämnden. Av totala insättningar om 7 779 658 kr har 308 187 kr satts in inom grund- och förskolenämnden. Av totalt antal försäljningsställen som lämnar in kontanter till banking står nämnden för 6st av totalt 40 st. 3 Beslutsstödsystemet Syfte med kontrollmomentet är att kontrollera hur införandeprocessen av beslutsstödssystemet har gått. Resultatet av kontrollmomentet kan inte delas upp per nämnd. Den införandeplanering som finns för beslutsstödssystemet har i stort sett kunnat följas. Modulerna för ekonomirapporter, personalrapporter och verksamhetsplan är driftsatta. För dessa funktioner är en förvaltningsfunktion uppsatt. Delprojektet skolrapporter kommer att påbörjas under hösten och driftsättas vid årets slut enligt plan. En förvaltningsmodell för den löpande administrationen av beslutsstödssystemet ska tas fram. Planen följs i stor omfattning. Kostnaden för införandet av beslutsstöd har ökat med 564 tkr från start. 4 Användning av företagskort Syfte med kontrollmomentet är att följa upp hur företagskorten används. Genom stickprov har 10 % av fakturorna kontrollerats. Kontrollen har avsett om momsen är rätt redovisad, om kvitto på inköpet finns med i bokföringsunderlaget och om syfte med inköpen redovisats. Antal beviljade företagskort har ökat i kommunen. Den 1 april 2014 fanns 333 företagskort. Den 30 november 2014 fanns 355 st företagskort. Den största ökningen har skett i kultur- och fritidsnämnden och grund- och förskolenämnden. Inom grund- och förskolenämnden är antalet företagskort 77 st, en ökning sen april på 8 st. Inköp görs för stora belopp med dessa kort. en preliminär beräkning för samtliga verksamheter är 3,6 mkr för 2014. Av totalt antal fakturor 2624 st står nämnden för 546 st och för en total inköpssumma om 768 816 kr. Företagskort ska användas för mindre inköp som inte kan göras via vanliga beställningsrutiner. Alla övriga inköp ska ske på upphandlade ramavtal. Totalt har 257 fakturor granskats. Verksamheterna missar i stor omfattning att redovisa rätt moms och kommunen betalar in för lite moms till skatteverket. För nämndens del så har det visats sig i stickproven (gjorda jan-nov) att redovisad moms varit 8 536 kr medan den korrekta momsen var 9 712kr, d v s missad moms om 1 176 kr. Om man förmodar att stickproven är representativa så är nämndens missade momsavdrag 12 829 kr. Vad gäller kvitto och syfte så har 53 stickprov gjorts inom nämndens område (av 257 st 19 totalt) och av dessa stickprov saknar 7 st kvitto (kommunen: 23 st) och 10 st saknar syfte (kommunen: 31 st). Med anledning av ovan rekommenderas förvaltningarna se över sina inköpsrutiner. 5 Registrering i personalsystemet Syfte med kontrollmomentet är att kontrollera att rutinerna för kontroll av utanordningslistorna följs. Uppföljning av efterlevnad av utanordningslistor har inte kunnat utföras som avsett i personalsystemet. Arbetet är för omfattande för att kunna göras manuellt med regelbundenhet. En manuell undersökning visade att 20-25% av cheferna inte signerat sina utanordningslistor i tid. 6 IT webbkommunikation Syftet med kontrollmomentet är att kontinuitetsplan för respektive system ska finnas. Arbete med kontinuitetsplanering har endast påbörjats. 7 IT förändringsbegäran Syftet med kontrollmomentet är att formella och korrekta förändringsbegäranden upprättas inför införande av nytt eller förändrat IT-system. Uppsatta rutiner för förändringsbegäran vid nya eller förändrade IT-system fungerar bra. Icke godkända förändringar stoppas av Servicedesk/Tieto. 8 Ramavtalstrohet Syfte med kontrollmomentet är att se om rutin har upprättats för uppföljning av avtal samt om avtalstroheten förändras. Nyckeltal för avtalstrohet per nämnd 2014 är gjorda och kvalitetsgranskas under december 2014. De kan ännu inte publiceras i sin helhet utan kommer att presenteras i kommunens årsredovisning per nämnd. 9 Mutpolicy Syfte med kontrollmomentet är att kontrollera att mutpolicyn är känd och att policyn följs. Kontrollmomentet avseende mutpolicy har inte kunnat genomföras på önskat sätt. Orsaken är resursbrist. I resultatet av riskanalysen inför 2015 års internkontrollplaner föreslås att momentet återkommer för granskning. 2.6 Förvaltningsspecifik Intern kontroll Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Reglementet syftar bl a till att nämnder ska upprätthålla en tillfredsställande intern kontroll, som innebär att med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande mål uppnås: - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. - Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten. - Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer. I reglementet framgår att nämnderna varje år ska anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen (interkontrollsplan). Grund och förskolenämnden antar varje år en mål- och resultatuppföljningsplan. Den ligger till grund för den uppföljning som sker under året av skolornas resultat. Betyg och resultaten vid nationella prov och kunskapskontroller följs upp och utvärderas på olika nivåer. Det är på detta sätt som nämnden och förvaltningen kan säkerställa efterlevnaden av tillämpliga lagar, föreskrifter 20 och riktlinjer inom förskolans och skolans verksamhetsområde. I planen anges ett stoppdatum för sista inlämning av resultat. Utöver de kontroller som redovisas i mål- och resultatuppföljningsplanen har ytterligare ett antal arbetsområden valts ut som ska kontrolleras inom ramen för internkontrollen. Dessa arbetsområden faller inom ramen för kontroll av tillförlitlig rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer. En väsentlighets- och riskbedömning ligger till grund för vilka rutiner och arbetsområden som har valts ut till internkontrollplanen. Konsekvensen av att rutinen inte fungerar bedöms, liksom sannolikheten för att fel ska uppstå. Till internkontrollplanen har endast valts ut rutiner som får kännbara eller allvarliga konsekvenser om de inte fungerar. Sannolikheten för att fel ska uppstå kan variera mellan mindre sannolik, möjlig och sannolik. Årets internkontroll visar på vissa brister i anmälning av delegationsbeslut till nämnden. Rutin/arbomr Kontrollmoment Ansvarig för kontroll Uppföljning i ledningsgrupp Övergripande ekonomisk uppföljning Analys av utfall mot budget Verksamhetscontroller vid ksf Månatligen Ekonomisk uppföljning på enhetsnivå Att följa den av förvaltningschefen beslutade checklistan för ekonomisk uppföljning. Kontroll av att personal ligger l rätt registrerad i Heroma Resultatenhetschef, linjechef, förvaltningschef Månatligen Varje chef Kontroll av att attestförteckninge n uppdateras Kanslichef Två veckor innan slutdatum för första lönebudsregistreringen Feb Kontroll av att policy för ärendehantering följs Kontroll av att delegationsbeslut anmäls Kanslichef Kontroll av att Upphandlingesnhet, Lönerevision Attestrutiner Ärendehantering Delegationsordning Upphandling Uppföljning årsredovisning Uppföljningar har rapporterats till nämnd varje månad. Har stämts av månatligen i förvaltningens ledningsgrupp Har förbättrats väsentligt Uppdaterades i dec i enlighet med nya attestreglementet Juni, Dec Gällande rutiner för ärendehantering efterlevs Kanslichef Juni, Dec Vissa enheter rapporterar inte in förteckning över delegationsbeslut. En lista över vilka dessa enheter är har upprättats och översänts till linjechefer för åtgärd. Juni, Dec 21 ramavtalen efterföljs ksf Kontroll av att rätt eleversättning betalas ut för varje elev Kansliavdelningen Uppdrag i budgetdirektiven Följa upp åtgärder inom resp uppdragsområde. Förvaltningsledning Riktade medel till förskolan för ökad andel högskoleutbildad personal och ökning av personaltätenheten. Att varje förskoleenhet använder för ändamålet avsedda medel till att uppfylla målet. Central förskolechef Resursfördelning Följs upp av kommunstyrelseförvaltningen Juni, Dec Arbete med att förbättra underlagen till enheterna görs löpande Tertialvis Vissa åtg följts upp i delårsrapporter, vissa i årsredovisningen Januari Vid rekr har samtliga förskolechefer sökt anställa högskoleutb personal. Personaltätheten fortsätter att öka till 5.48. (5.6 föregående år) 2.7 Sammanlagt utfall grund- och förskolenämnden ekonomisammanfattning Budgetramen för 2014 är baserad på eleversättning per individ enligt kommunfullmäktiges beslut om elevpeng samt anslag för tilläggsbelopp för grundsärskola, barn i behov av särskilt stöd, strukturmedel nyanlända, modersmålsundervisning och skärgårdsbidrag. Beskrivning Datum Ursprunglig driftbudgetram 2014 (KF´s M & B 2014-2015, §107) Utökad budgetram "pengsystemet" enligt beslut i KS 201311-25 som kompensation för utökning av budgetram för BIT med 8,5 mnkr Ansvaret för tolkverksamheten överfört från SON till GFN from 2014. Resultatöverföring från 2013 enligt beslut i KS Dnr: KS71/2014, 2014-04-07. Volymkompensation prognostiserat underskott elevpengsystemet 2014, enligt beslut i KF 2014-12-08 2013-06-10 Belopp Ny ram (tkr) (tkr) 1 425 806 1 425 806 2013-11-25 4 617 1 430 423 2013-12-31 344 1 430 767 2014-04-07 3 550 1 434 317 2014-12-08 10 100 1 444 417 Nämndens budgetram för 2014 var ursprungligen 1.425,8 mnkr men har under året förändrats enligt ovanstående tabell och uppgår vid årsbokslutet 2014 till 1.444,4 mnkr, en ökning av budgetramen under året med ca 18,6 mnkr. Beskrivning Nettobudget 2014 Nettoutfall 2014 Avstämning elevpengssystemet Underlag för resultatöverföring till 2015 Belopp (tkr) 1 444 417 -1 455 027 2 302 -8 308 Resultat -10 610 -8 308 22 Det sammanlagda nettoutfallet för 2014 års nettodriftbudget uppgår till 1.455,0 mnkr, vilket överstiger tilldelad nettobudget med 0,7 procent och innebär ett redovisat underskott med ca -10,6 mnkr för helåret 2014, exkluderas underskottet i elevpengssystemet med ca 2,3 mnkr redovisar grund- och förskolenämnden ett underskott på – 8,3 mnkr. Utbildningsförvaltningen föreslår att resultatet på -8,3 mnkr i sin helhet överförs till 2015. Efter kompensationen i december från kommunfullmäktige med 10,1 mnkr för volymökningar utöver ursprunglig budget inom elevpengssystemet redovisar elevpengssystemet 2014 ett underskott på ca – 2,3 mnkr. Volymavvikelser inom elevpengssystemet ska vara kostnadsneutrala för grund- och förskolenämnden, vilket innebär att nämndens bokförda ekonomiska resultat 2014 bör justeras upp med ca 2,3 mnkr. Budgetansvar Månaden, netto Utfall / Resultat Budget 201412 201412 Ackumulerat, netto Avv. Utfall / Resultat Budget Avv. 201401-201412 201401-201412 ResultatöverUttag av Återbetalt i föring från tidigare års år av föreg. år överskott tidigare års (överfört ack. från fg. År) underskott Årets driftresultat Underlag för Resultat som resultatöverej överförs föring till nästa till nästa år år alt. omfördelas mellan ansvar Benmämning 200 Pengsystem GFN 201 Central förvaltning och nämnd 209 Modersmålsverksamhet 210 Central stödavdelning (CSA) 220 Förskolor kommunal regi 240 Grundskola år F-6 kommunal regi 260 Grundskola år F-9 kommunal regi 20 Grund- och förskolenämnden -106 319 -110 337 -9 078 -7 290 -838 -1 082 -10 290 -9 360 -1 973 -466 -1 847 434 -1 384 -393 -131 728 -128 493 4 018 -1 234 019 -1 231 717 -1 788 -79 925 -88 316 244 -13 451 -13 271 -929 -115 010 -111 113 -1 507 -4 225 -0 -2 281 -6 504 -0 -992 -1 893 0 -3 235 -1 455 027 -1 444 417 -2 302 8 391 -180 -3 897 -4 224 -6 504 -1 893 -10 610 11 543 -720 -2 222 -7 709 881 -2 215 2 500 -770 -1 011 649 204 1 369 0 -2 500 8 805 -180 -3 897 -3 455 -5 493 -1 894 -6 114 11 744 -11 626 -5 419 -3 007 -8 308 Under året har ca 2,2 mnkr återbetalats av de sammanlagda underskotten på 12,2 mnkr för de resultatenheter som hade med sig ett underskott från 2013 till 2014. Av de sammanlagda överförda överskotten till 2014 på 14,7 mnkr från föregående år har ca 2,5 mnkr tagits ut under året. Eventuella överskott från 2014 som överförs till 2015 kan disponeras först efter beslut i kommunfullmäktige. För 2014 uppgår de samlade överskotten som överstiger en procent av nettobudgeten till ca 0,3 mnkr för förskolan och ca 0,3 mnkr för grundskolan. -2 302 4 077 -180 -3 897 341 267 -1 694 23 Resultaträkning/budgetavvikelserapport Konto I10 - Taxor och avgifter I20 - Försäljning av verksamhet I30 - Bidragsintäkter Utfall Jan - Avvikelse Dec 2013 Jan - Dec 2013 Utfall Jan - Bud Ack Avvikelse Förändr. Dec 2014 Jan - Dec Jan - Dec utfall 2014 2014 2014 jm f. 2013 66 511 -18 758 67 519 68 456 -938 1 148 369 74 556 1 184 813 1 089 760 95 054 1,5% 3,2% 60 246 36 222 69 061 38 381 30 680 14,6% 13 -99,7% 68 698 -64 054 I40 - Anslag 4 996 4 027 13 I50 - Övriga Intäkter 3 733 -51 957 4 644 1 1 Sum m a I - Intäkter 1 283 856 44 091 1 326 050 1 265 295 60 755 3,3% K10 - Lönekostnader -865 166 -1 060 -897 874 -891 503 -6 371 3,8% 1,6% I60 - Finansiella intäkter K20 - Övriga personalkostnader K30 - Lokalkostnader K40 - Kostnader för bidrag K50 - Köp av tjänster K60 - Köp av varor 24,4% -100,0% -11 732 267 -11 920 -12 426 507 -189 366 -7 815 -196 067 -181 396 -14 670 3,5% -4 095 -4 095 -4 813 -35 085 30 272 17,5% -1 515 715 -43 528 -1 593 649 -1 511 970 -81 680 5,1% -69 263 17 023 -63 262 -53 789 -9 473 -8,7% K70 - Övriga kostnader -6 932 -851 -7 770 -17 584 9 814 12,1% K81 - Finansiella kostnader -6 260 1 989 -5 723 -5 959 236 -8,6% Sum m a K - Kostnader -2 668 529 -38 070 -2 781 077 -2 709 713 -71 364 4,2% Sum m a RR -1 384 673 6 021 -1 455 027 -1 444 417 -10 610 5,1% Ovanstående tabell redovisar grund- och förskolenämndens intäkter och kostnader i förhållande till lagd budget under 2014 på kontgruppsnivå, inklusive förvaltningsinterna transaktioner inom grund- och förskolenämndens verksamhetsområden och som framförallt påverkar utfallet för kontogrupperna ”I20 - Försäljning av verksamhet” och ”K50 - Köp av tjänster”. Grund- & förskolenämndens resursfördelning består av två olika delar, en anslagsfinansierad del (central förvaltning, grund- & förskolenämnd, modersmålsverksamhet och central stödavdelning) där lagd budget periodiseras över året och där nettokoutfallet ska balansera mot en tilldelad årsbudgetram. Den andra delen är intäktsfinansierad (de kommunala resultatenheterna inom förskola och grundskola) vilket innebär att budgeterade kostnader ska balansera mot budgeterade intäkter, dvs. det ska bli noll på den nedersta raden i budgeten. 24 Nämndens centrala verksamheter exklusive resultatenheter Nettoutfall per verksamhet, central förvaltning & nämnd Verksamhet Central förvaltning & nämnd Månaden utfall 201412 Månaden budget 201412 avvikelse Ackumulerat Budget avvikelse utfall/budget utfall perioden perioden utfall/budget 201401-201412 201401-201412 Budget 2014 Central förvaltning och nämnd Grund- och förskolenämnd Gemensam verksamhet Delsumma Centrala verksamhetskostnader Förskola Förskoleklass Fritidshem Grundskola Delsumma -715 5 074 4 359 64 5 273 5 337 779 199 978 367 52 871 53 238 765 64 122 64 887 398 11 251 11 648 765 64 122 64 887 38 513 5 475 10 311 57 577 111 875 37 605 5 409 7 717 62 641 113 372 -908 -66 -2 594 5 064 1 496 467 480 62 254 106 477 637 945 1 274 156 463 108 64 196 106 346 634 767 1 268 417 -4 372 1 941 -131 -3 178 -5 739 463 108 64 196 106 346 634 767 1 268 417 Summa Andel av årsbudget 116 234 8,7% 118 709 8,9% 2 475 1 327 395 99,6% 1 333 304 100,0% 5 909 0,4% 1 333 304 Tabellen visar utfall, budget och budgetavvikelse per verksamhet för central budget och elevpengssystemet men exklusive Central stödavdelning (CSA) och egna kommunala resultatenheter. Nettoutfallet för den förvaltningscentrala budgeten är 0,4 procent lägre än budget och motsvarar ett överskott med 5,9 mnkr inklusive ett underskott i elevpengssystemet med 2,3 mnkr Nettoutfall per verksamhet, central stödavdelning Verksamhet Central stödavdelning Central förvaltning och nämnd Grund- och förskolenämnd Gemensam verksamhet Delsumma Centrala verksamhetskostnader Förskola Förskoleklass Fritidshem Grundskola Delsumma Summa Andel av årsbudget Månaden utfall 201412 Månaden budget 201412 avvikelse Ackumulerat Budget avvikelse utfall/budget utfall perioden perioden utfall/budget 201401-201412 201401-201412 Budget 2014 1 280 1 280 1 198 1 198 -81 -81 13 696 13 696 14 363 14 363 667 667 14 363 14 363 1 340 190 542 6 938 9 010 742 120 561 6 739 8 162 -598 -70 19 -199 -848 16 871 2 183 6 558 75 702 101 314 10 147 1 759 6 487 78 357 96 750 -6 724 -424 -71 2 655 -4 564 10 147 1 759 6 487 78 357 96 750 10 290 9,3% 9 360 8,4% -929 115 010 103,5% 111 113 100,0% -3 897 -3,5% 111 113 Tabellen visar utfall, budget och budgetavvikelse per verksamhet för central stödavdelning (CSA). Nettoutfallet är 3,5 procent högre än budget och motsvarar ett underskott med ca -3,9 mnkr. Summering central förvaltning & central stödavdelning Verksamhet Central förvaltning & nämnd Central förvaltning & nämnd Central stödavdelning Summa Andel av årsbudget Månaden utfall 201412 116 234 10 290 Månaden budget 201412 avvikelse Ackumulerat Budget avvikelse utfall/budget utfall perioden perioden utfall/budget 201401-201412 201401-201412 118 709 9 360 2 475 -929 1 327 395 115 010 1 333 304 111 113 126 524 128 069 1 545 1 442 405 1 444 417 99,9% 100,0% 8,8% 8,9% 5 909 -3 897 Budget 2014 1 333 304 111 113 2 012 1 444 417 0,1% Nettoutfallet för den förvaltningscentrala budgeten uppgår till 1.442,4 mnkr vilket understiger årsbudget med 0,1 procent och motsvarar ett sammanlagt överskott på 2,0 mnkr inklusive ett underskott i elevpengssystemet med 2,3 mnkr. 25 Sammanfattning, central förvaltning inklusive modersmål & central stödavdelning (anslagsfinansierad) Budgetansvar Månaden, netto Utfall / Resultat Budget 201412 201412 Ackumulerat, netto Avv. Utfall / Resultat Budget Budget helår Avv. 201401-201412 201401-201412 Benmämning 2000 Förvaltningschef utbildningsförvaltningen/GFN 2010 Grund- och förskolenämnd 2040 Kvalitetschef 2050 Kanslichef 2200 Central förskolechef 2400 Grundskolechef F-9 201 Central förvaltning och nämnd 209 Modersmålsverksamhet 210 Central stödavdelning (CSA) 20 Grund- och förskolenämnden ResultatöverUttag av Återbetalt i föring från tidigare års år av föreg. år överskott tidigare års (överfört ack. från fg. År) underskott Årets driftresultat 2014 -3 445 692 -840 -4 476 -504 -505 -3 434 -64 -641 -2 092 -501 -557 -10 756 -199 -2 383 -3 53 -29 246 -426 -7 869 -28 006 -6 112 -8 266 -41 201 -765 -8 000 -25 200 -6 150 -7 000 11 955 339 131 -2 806 38 -1 266 -41 201 -765 -8 000 -25 200 -6 150 -7 000 6 401 -305 4 223 919 -417 3 -9 078 -838 -10 290 -20 205 -7 290 -1 082 -9 360 -17 732 -1 788 244 -929 -2 473 -79 925 -13 451 -115 010 -208 386 -88 316 -13 271 -111 113 -212 700 8 391 -180 -3 897 4 314 -88 316 -13 271 -111 113 -212 700 11 543 11 543 Underlag för Resultat som resultatöverej överförs föring till nästa till nästa år år alt. omfördelas mellan ansvar -2 222 11 955 339 131 -2 806 455 -1 269 13 636 339 131 -2 806 4 602 -80 -720 -2 222 -720 -2 222 8 805 -180 -3 897 4 728 15 821 -180 -3 897 11 744 Den centrala förvaltningen redovisar ett driftöverskott på 4,3 mkr för helåret 2014, beaktas även nettoeffekterna inom resultatöverföringssystemet under året återstår 11,7 mnkr att överföra till 2015 inklusive årets resultat för modersmålsenheten och central stödavdelning. Under året har i princip hela förvaltningsreserven på 9,5 mnkr har behövt tas i anspråk, framförallt för att täcka underskotten i budgeten för skolskjutsar och ersättningarna för barn med särskilda behov (CSA). Underskottet för kansliavdelningen på -4,3 mnkr beror bland annat på ökade kostnader för SL-kort då grund- och förskolenämnden under året sänkte avståndsreglerna för rätten till SL-kort. Ett nytt avtal tecknades också under året vilket medförde högre kostnader för skolskjutsar. Dessutom har kostnaderna för skolskjutsar ökat på grund av att antalet elever som är berättigade till skolskjuts har blivit fler som en följd av en ökad inflyttning till de områden i kommunen som berättigar till skolskjuts. För att kompensera för de ökade kostnaderna har 2015 års budget för skolskjutsar utökats med ca 2,5 mnkr. Underskottet på -3,9 mnkr för central stödavdelning (CSA) beror till stor del på en ökning av antalet barn och elever med särskilda behov, en ökning som också följer den generella volymökningen inom grund- och förskolenämndens olika verksamhetsområden. Detta har inte fullt ut kompenserats i budget därav underskottet för 2014. För att kompensera för de ökade kostnaderna har 2015 års budget för central stödavdelning utökats med 7,5 mnkr. Eventuella över- eller underskott för de budgetansvar som ingår i den förvaltningscentrala verksamheten överförs till förvaltningschef i samband med årsbokslut att disponera nästkommande budgetår. Undantaget är de överskott inom förskolan och grundskolan som överstiger en procent av nettobudget och som tillfaller respektive linjechef nästkommande budgetår för gemensamma satsningar för att höja kunskapsresultaten. Utbildningsförvaltningen föreslår att överskottet på ca 4,6 mnkr för central förskolechef ska användas för att delfinansiera föreslagen avskrivning av det ackumulerade underskottet på ca 8,4 mnkr för pedagogisk omsorg i samband med årsbokslutet 2014. 26 Sammanfattning, förskola inklusive pedagogisk omsorg (intäktsfinansierad) Budgetansvar Månaden, netto Ackumulerat, netto Utfall / Resultat 201412 Utfall / Resultat 201401201412 ResultatöverUttag av Återbetalt i föring från tidigare års år av föreg. år överskott tidigare års (överfört ack. från fg. År) underskott Årets driftresultat Underlag för Resultat som resultatöver- överstiger 1%, föring till nästa omfördelas år till linjechef Benmämning 2223 Vendelsömalms förskoleenhet 2270 Vendelsö/Söderby förskoleenhet 2290 Haga/Gudö förskoleenhet 2300 Pedagogisk omsorg 2370 Brandbergens förskoleenhet 2480 Södra handens förskoleenhet 2500 Centrala handens förskoleenhet 2570 Dalarö & Skärgårdens förskoleenhet 2580 Vega förskoleenhet 2590 Södra Jordbro förskoleenhet 2690 Norra Jordbro förskoleenhet 2730 Västerhaninge förskoleenhet 2790 Åby förskoleenhet 2820 Tungelsta förskoleenhet 220 Förskolor kommunal regi -349 -308 -139 -69 -63 -154 -143 -222 -30 -93 -110 -278 -151 134 -1 341 -387 -134 -811 -733 229 218 20 234 -427 -8 442 -1 127 -401 -1 053 609 284 -7 600 -38 -66 -101 205 91 49 5 -1 973 -4 225 -7 709 525 -324 -284 13 22 34 -49 -63 -49 -166 72 55 -770 649 -1 341 -63 151 -811 -733 229 218 70 297 -378 -8 442 -1 127 -401 -1 869 222 151 -8 411 -758 185 151 151 223 -378 -3 278 -1 238 -329 -3 455 -11 626 75 102 164 341 Det samlade nettoresultatet för resultatenheterna inom förskolan är ett underskott på 4,2 mkr för helåret 2014, beaktas även nettoeffekten av utfallet inom resultatöverföringssystemet under året kvarstår ett samlat underskott på 11,6 mnkr att överföra till 2015. Underskottet beror till stor del på årets negativa resultat för Vendelsömalms förskoleenhet, pedagogisk omsorg och Åby förskoleenhet. Pedagogisk omsorg (f.d. familjedaghemmen) redovisar ett underskott för 2014 på -0,8 mnkr. Tillsammans med tidigare års underskott uppgår det ackumulerade resultatet för pedagogisk omsorg till -8,4 mnkr att överföras till 2015. Utbildningsförvaltningen föreslår att det ackumulerade underskottet på 8,4 mnkr för pedagogisk omsorg skrivs av i sin helhet i samband med årsbokslutet 2014. Det sammanlagda resultatet för förskolan som överstiger en procent av nettobudget uppgår till ca 0,3 mnkr och tillfaller central förskolechef att disponera. Sammanfattning, grundskola år F-6 (intäktsfinansierad) Budgetansvar Månaden, netto Ackumulerat, netto Utfall / Resultat 201412 Utfall / Resultat 201401201412 ResultatöverUttag av Återbetalt i föring från tidigare års år av föreg. år överskott tidigare års (överfört ack. från fg. År) underskott Årets driftresultat Underlag för Resultat som resultatöver- överstiger 1%, föring till nästa omfördelas år till linjechef Benmämning 2340 Svartbäcksskolan F-6 2510 Båtsmanskolan F-6 2530 Vikingaskolan F-6 2540 Runstensskolan F-6 2560 Måsöskolan 2650 Höglundaskolan 2670 Kvarnbäcksskolan F-6 2840 Ribbybergsskolan F-6 2850 Åbyskolan F-6 240 Grundskola år F-6 kommunal regi -814 105 -163 65 -225 375 -157 -74 -960 136 -318 -1 411 -268 -2 211 -247 -681 -1 428 -75 227 -220 343 301 -310 217 323 -304 84 -333 -274 -1 847 -6 504 881 -1 011 103 -39 -145 101 204 355 -318 -1 078 6 -2 211 -208 -536 -1 428 -75 362 -318 -1 068 33 -2 418 -30 -358 -1 631 9 -5 493 -5 419 Det samlade nettoresultatet för resultatenheterna inom grundskolans år F-6 är ett underskott på 6,5 mkr för helåret 2014. Beaktas även nettoeffekterna av 27 utfallet inom resultatöverföringssystemet under året kvarstår ett samlat underskott på 5,4 mnkr att överföras till 2015, vilket är sämre än vad som överfördes till 2014 i samband med årsbokslutet för 2013. Underskottet beror till stor del på årets negativa resultat för Vikingaskolan, Måsöskolan och Ribbybergsskolan. Under året har ett antal grundskolor redovisat negativa resultat. De flesta av dessa underskott bedöms kunna hanteras inom ramen för kommunens regelverk för över- och underskott från tidigare år. Under hösten har två av de berörda grundskolorna fått nya rektorer som också lyckats förbättra de ekonomiska resultaten för sina enheter. För tre enheter beror underskotten framförallt på felbedömningar av den faktiska elevutvecklingen under året i förhållande till lagd budget samt vissa extraordinära åtgärder som inte varit budgeterade. Sammanfattning, grundskola år F-9/7-9 (intäktsfinansierad) Budgetansvar Månaden, netto Ackumulerat, netto Utfall / Resultat 201412 Utfall / Resultat 201401201412 ResultatöverUttag av Återbetalt i föring från tidigare års år av föreg. år överskott tidigare års (överfört ack. från fg. År) underskott Årets driftresultat Underlag för Resultat som resultatöver- överstiger 1%, föring till nästa omfördelas år till linjechef Benmämning 2310 Lyckeby-/Hagaskolan F-9 2332 Vendelsömalmsskolan F-9 2350 Brandbergsskolan F-9 2520 Söderbymalmsskolan 7-9 2554 Dalarö & Skärgårdens rektorsområde F-9 2810 Tungelsta skola F-9 2830 Ribbyskolan 7-9 260 Grundskola år F-9 kommunal regi -352 -219 -191 153 145 -283 -637 978 -1 042 -2 385 419 -167 45 258 -273 -425 12 91 396 -14 -1 811 296 5 877 -1 384 -1 893 -2 215 1 369 978 -1 042 -2 385 419 -167 45 258 750 -1 071 -2 373 387 -176 -889 365 189 -1 893 -3 007 267 Det samlade nettoresultatet för resultatenheterna inom grundskolans år F-9 / 7-9 är ett underskott på ca -1,9 mkr för helåret 2014. Beaktas även nettoeffekterna av utfallet inom resultatöverföringssystemet under året kvarstår ett samlat underskott på ca 3,0 mnkr att överföra till 2015 vilket är något sämre än vad som överfördes till 2014 i samband med årsbokslutet för 2013. Under året har ett antal grundskolor redovisat negativa resultat. De flesta av dessa underskott bedöms kunna hanteras inom ramen för kommunens regelverk för över- och underskott från tidigare år. Under hösten har två av de berörda grundskolorna fått nya rektorer som också lyckats förbättra de ekonomiska resultaten för sina enheter. För tre enheter beror underskotten framförallt på felbedömningar av den faktiska elevutvecklingen under året i förhållande till lagd budget samt vissa extraordinära åtgärder som inte varit budgeterade. Brandbergsskolans underskott har varit förväntat och av verksamhetsmässiga skäl bedöms att det kommer att vara nödvändigt med åtgärder som inte kan finansieras med enhetens egna intäkter. Resultatenheter med större underskott 2014 I nedanstående tabell redovisas de resultatenheter som redovisat ett resultat lägre än -1,0 mnkr i bokslutet 2014 och som utgör underlag för överföring till nästa budgetår. 46 32 28 Budgetansvar Månaden, netto Ackumulerat, netto Utfall / Resultat 201412 Utfall / Resultat 201401201412 Resultatöverföring från föreg. år Uttag av Återbetalt i Årets tidigare års år av driftresultat överskott tidigare års Underlag för Resultat som resultatöverej överförs föring till nästa till nästa år Benmämning 2223 Vendelsömalms förskoleenhet 2300 Pedagogisk omsorg 2790 Åby förskoleenhet 2530 Vikingaskolan F-6 2560 Måsöskolan 2840 Ribbybergsskolan F-6 2332 Vendelsömalmsskolan F-9 2350 Brandbergsskolan F-9 Summa -349 -69 -151 -163 -225 -74 -219 -191 -1 341 -811 -1 127 -1 411 -2 211 -1 428 -1 042 -2 385 -1 053 -7 600 -166 343 -310 -304 -425 12 -1 442 -11 756 -9 503 525 -1 341 -811 -1 127 -1 078 -2 211 -1 428 -1 042 -2 385 -1 869 -8 411 -1 238 -1 068 -2 418 -1 631 -1 071 -2 373 -11 423 -20 079 55 -333 103 101 396 -333 1 180 För samtliga resultatenheter med ackumulerade underskott i årsbokslutet 2014 gäller återbetalning av underskottet inom tre år enligt gällande regelverk. Avskrivning av ackumulerat underskott Utbildningsförvaltningen föreslår i samband med årsbokslutet 2014 avskrivning av de ackumulerade underskotten för Pedagogisk omsorg (-8,4 mnkr) och Brandbergsskolan (-2,4 mnkr), till en total kostnad på ca 10,8 mnkr och som finansieras genom att delar av det förvaltningscentrala överskottet på 11,7 mnkr tas i anspråk. Budgetansvar 2300 Pedagogisk omsorg 2350 Brandbergsskolan F-9 Summa Ackumulerade underskott (tkr) -8 411 -2 373 -10 784 Resultatöverföring från 2014 till 2015 Budgetansvar ResultatöverUttag av Återbetalt i föring från tidigare års år av föreg. år överskott tidigare års (överfört ack. från fg. År) underskott Årets driftresultat Underlag för Resultat som resultatöverej överförs föring till nästa till nästa år år alt. omfördelas mellan ansvar Benmämning 200 Pengsystem GFN 201 Central förvaltning och nämnd 209 Modersmålsverksamhet 210 Central stödavdelning (CSA) 220 Förskolor kommunal regi 240 Grundskola år F-6 kommunal regi 260 Grundskola år F-9 kommunal regi 20 Grund- och förskolenämnden 11 543 -720 -2 222 -7 709 881 -2 215 2 500 -770 -1 011 649 204 1 369 0 -2 500 8 805 -180 -3 897 -3 455 -5 493 -1 894 -6 114 11 744 -11 626 -5 419 -3 007 -8 308 -2 302 4 077 -180 -3 897 341 267 -1 694 I ovanstående tabell redovisas övergripande: - Ingående saldo för resultatöverföring från föregående år, Uttag i år av tidigare års överskott Återbetalning i år av tidigare års underskott Årets driftresultat exklusive resultatöverföring Förslag till fördelning av årets utgående resultat för resultatöverföring till nästa år 29 Specifikation av nettoutfall på ansvars/resultatenhetsnivå framgår under respektive verksamhetsrubrik i årsbokslutet. Utbildningsförvaltningen föreslår att 2014 års resultat på ca -8,3 mnkr i sin helhet överförs till 2015 års budget. Investeringsbudget, grund- och förskolenämnden Till 2014 har grund- och förskolenämnden inte särskilt äskat om nya investeringsmedel för tillkommande verksamhetsanpassningar. Kommunfullmäktige beslutade i april att grund- och förskolenämnden under 2014 fick disponera 24,6 mnkr i tilldelade men ej förbrukade investeringsmedel från 2013, se specifikation enligt nedanstående tabell. Projekt- Beskrivning nummer Avslutade investeringsprojekt 2013 20118 26126 Brandbergsskolans skolgård Etapp 2 Gudö förskola, inventarier & utrustning Summa avslutade investeringsprojekt 2013 Pågående investeringsprojekt bokslutet 2013 26110 26127 29999 Tungelsta skolas kök (+ 6,0 mnkr i Tb´s investeringsbudget 2014, totalt 17,3 mnkr) Lyckebyskolans renovering, evakuering & inventarier/utr. Övriga investeringsprojekt - ej fördelade invest.medel Summa pågående investeringsprojekt bokslut 2013 Summa Överfört från Investerings2013 budget 2014 Förbrukat 2014 Överfört från 2013 5 700 000 kr 3 000 000 kr 1 934 900 kr 8 700 000 kr Överfört från 2013 11 251 000 kr - kr 1 934 900 kr Oförbrukat, ej överföra till 2015 Att överföra till 2015 - kr - kr 1 065 100 kr - kr 1 065 100 kr 4 190 000 kr 4 663 000 kr 15 914 000 kr - kr 4 190 000 kr - kr 4 663 000 kr 4 663 000 kr 24 614 000 kr - kr 6 124 900 kr - kr 5 728 100 kr Utbildningsförvaltningen föreslår att 5,7 mnkr av tilldelad med oförbrukad investeringsbudget under 2014 överförs till 2015 för grund- & förskolenämnden att disponera för tillkommande verksamhetsanpassningar eller pågående men ej avslutade investeringsprojekt. Avslutade investeringsprojekt I samband med att Klockarbergsskolan flyttade in i Brandbergsskolan fattades det även beslut om en upprustning av Brandbergsskolans skolgård och närmiljö. Arbetet med att anpassa skolgården blev klart i slutet av 2014 och investeringsprojektet avslutas i samband med årsbokslutet 2014. Utbildningsförvaltningen föreslår att tilldelad investeringsbudget överförs till Tornberget i samband med årsbokslutet 2014. Kapitalkostnaderna för den här investeringen kommer att belasta grund- och förskolenämnden genom höjd hyra från Tornberget. Gudö förskola öppnade i januari 2015 och investeringsprojektet avslutas i samband med årsbokslutet och kapitalkostnaden för den här investeringen kommer att belasta grund- och förskolenämnden via kommunstyrelseförvaltningen. Pågående investeringsprojekt Ombyggnationen av Tungelsta skolas kök beräknas att påbörjas sommaren 2015. Ombyggnationen sker i Tornbergets regi och utbildningsförvaltningen föreslår därför att tilldelad investeringsbudget på ca 11,3 mnkr för Tungelsta skolas kök överförs till Tornberget i samband med årsbokslutet 2014. Kapitalkostnaderna för den här investeringen kommer att belasta grund- och förskolenämnden genom höjd hyra från Tornberget. 30 De bokförda investeringskostnaderna på ca 4,2 mnkr under 2014 för Haga/Lyckebyskolan avser kostnader för evakuering, busstransporter och magasinering av material och som i slutändan ska ingå i den totala tilldelade investeringsbudgeten på 135,0 mnkr för det här investeringsprojektet och som idagsläget disponeras i sin helhet av Tornberget. Totalt beräknas dessa kostnader att uppgå till ca 7,5 mnkr. Dessutom föreslår utbildningsförvaltningen att grund- och förskolenämnden i samband med årsbokslutet 2014 att äska om att 2015 få disponera 2,5 mnkr av total tilldelad investeringsbudget på 135,0 mnkr för inventarier och utrustning till Haga/Lyckebyskolan. Grund- & förskolenämnden har till 2015 inte äskat några särskilda investeringsmedel för tillkommande verksamhetsanpassningar och därför föreslår utbildningsförvaltningen att återstående tilldelade men ej ofördelade investeringsmedel på ca 5,7 mnkr överförs till 2015 för detta ändamål. Investeringsprojekt som genomförs i Tornbergets regi Investeringsobjekt Nämnd Budget (mnkr) Ökade Uppföljning/kommentar driftkostn./ år (prel.) Lyckebyskolan, reinvestering GFN, KFN Kolartorp 3 förskola, nybyggnation GFN 0 Lillgården förskola, nybyggnation GFN 67 Vikingaskolan, rivning och nybyggnation GFN, KFN Vega 5, Gunnebo förskola GFN Måsöskolan GFN 125 Tungelsta skola kök Ersättning Karusellen/Parks förskola GFN GFN 17,3 Vendelsömalmsskolans kök GFN 15 Utökning F-6 Skola i Handen GFN 0 Utökning F-6 Skola i Västerhaninge GFN Plan 116 135 226 7,3 Produktion pågår i byggskedet. Arbetena ligger något efter tidplanen. Beräknad återflytt till sommaren 2015. 0,0 Arbete med lokalprogram avslutat. Tomten kommer att användas för etablering då nybyggnation startar i området. Tillgänglig för byggstart tidigast ht 2017. 4,0 Projektering klar. TB väntar på besked från kommunen om att starta upphandling. I o m att privat aktör kommer uppföra ett par förskolor i området så är detta projekt vilande tills vidare. 12,3 Programarbete pågår, evakuering planerad till sommaren 2016. 0,0 Produktion pågår i byggskedet, klart mars -15. Kommunen hyresgäst 6,8 Lokalprogram klart. Projektering pågår. Om- och tillbyggnad startar efter sommaren 2015. 0,9 Projektering pågår. Byggstart planerad till sommaren 2015. 0,0 Detaljplan påbörjad. Den nya tomten bedöms maximalt kunna inrymma 8 avdelningar. Resterande 4 avdelningar behöver lösas på annat sätt. Utredning pågår. 0,8 Tornberget har flaggat för behov av stambyte och upprustning av Vendelsömalmsskolan. Ombyggnad av köket samordnas med stambytet. Planerad start sommaren 2016. 0,0 Skoltomt skall inrymmas i den påbörjade detaljplanen söder om Örnens väg. 6,3 Ersättning för Åbyskolan. Kommer att bli aktuellt först efter att de två nya förskolorna byggts och ersatt Karusellen/Park. Planen är att den nya skolan skall uppföras på tomten där förskolorna Karusellen/Park står idag. 2.8 Personal . 2.8.1 Uppföljning av personalpolitiska programmet m m Grund- och förskolenämnden har utifrån personalpolitiska programmets fem strategiområden valt att prioritera två områden: chefs- och ledarskap samt kompetensförsörjning. 31 Våra chefer har varit aktiva i framtagandet av kommunens riktlinjer för chefer. Vid chefsdagarna har våra chefer givits möjlighet att diskutera chefsfrågor med andra chefer i kommunen vilket har varit mycket värdefullt. Att diskuterar likheter och olikheter i chefskapet skapar förståelse för varandra och för det större sammanhang som man som chef ingår i. Detta har också lett till ökad samverkan mellan chefer över förvaltningsgränserna. Utbildningsförvaltningen har under året utvecklat en egen handlingsplan för sjukfrånvaro samt en egen handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete med årshjul. Alla chefer samt alla medarbetare med uppgiftsfördelning har utbildats i SAM, allt för att åstadkomma större medvetenhet och större systematik inom arbetsmiljöarbetet på förvaltningen. Förvaltningsledningen har skapat en ny struktur och ny årsplan för ledning och styrning av verksamheten som tydliggör politisk styrning samt styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten från förvaltningsledningen. Utbildningsförvaltningen har under många år arbetet med kultur och förhållningssätt utifrån Synvändan för att tydliggöra ett elev- och barnperspektiv på verksamheten. Det koncernövergripande arbetet kring kultur och förhållningssätt har varit ett positivt stöd i vår verksamhet. 2.8.2 Analys av förvaltningens sjukfrånvaro (inom nämndens ansvarsområde) Personal 2013 2014 Antal anställda 1884 2093 259 328 1625 1765 9,2 8,3 10,0 9,4 4,8 3,8 52,2 52,9 Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre (%) 7,9 7,9 Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30–49 år (%) 9,8 9,1 Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre (%) 8,8 7,5 Varav män Varav kvinnor Sjukfrånvaro i % av överenskommen arbetstid, alla anställda Sjukfrånvaro bland kvinnor Sjukfrånvaro bland män Långtidssjukfrånvaro (% av sjukfrånvaro 60 dagar eller mer) 32 *Gäller tillsvidareanställningar inkl visstidsanställningar med en sysselsättningsgrad på minst 40 procent av heltid. Anm: Sjukfrånvarostatistiken för 2014 har en felmarginal på +/- 0,1 till 0,3 % beroende på svårigheter med överförande av uppgifter mellan lönesystemet och beslutsstödssystemet Hypergene Målet att sjukfrånvaron skulle vara lägre än 2013 har uppfyllts. Sjukfrånvaron i procent av överenskommen arbetstid har minskat med 0,9 procentenheter, från 9,2 % till 8,3 %.. Det bör noteras att sjufrånvaron i procent sjunkit bland såväl kvinnor som män.. Den högsta sjukfrånvarotiden i procent uppvisar åldersgruppen 30-49 år. Förskola : Inom förskolan har vi under 2014 arbetat intensivt med sjukfrånvaron. Vi har identifierat de förskolor med högst sjukfrånvaro och satt in resurser där. Vi har sedan arbetat vidare med de förskolor som har lägre sjukfrånvaro. Vi har identifierat de individer som står för långtidssjukfrånvaron och startat ett rehabiliteringsarbete med dessa personer i samarbete med företagshälsovården. Vi har konsekvent följt upp kortidssjukfrånvaron med s k omsorgssamtal. Företagshälsovården har varit ute på APT och utbildat personal i attityd och förhållningssätt. Några förskolor har drivit mer djuplodade hälsoprojekt genom att tillsammans med företagshälsovården och HR ta fram hälsoprofiler för varje medarbetare och utifrån dessa föra en dialog med medarbetaren om hur den kan förbättra eller bibehålla sin hälsa. 2.9 Framtid Omvärldsanalys Lärarbristen har redan i år påverkat oss negativt vid rekrytering av olika ämneslärare och dessvärre kommer detta problem att öka de kommande åren. Detta är enskilt en av de största utmaningar som kommunen står inför i sin strävan att höja kunskapsresultaten. I förskolan har det under längre tid varit svårt att rekrytera förskollärare. Tittar vi på enhetsnivå ser vi dock att vissa enheter och områden har betydligt lättare att locka till sig förskollärare än andra. Konkurrens från andra kommuner, konkurrens inom kommunen, nationell brist på utbildade lärare/förskollärare samt ekonomiska resurser är några anledningar till att vi har svårt att rekrytera både lärare och förskollärare. Vår omvärld är orolig och en rad konflikter innebär att även Haninge måste räkna med en högre andel nyanlända. Detta innebär både fantastiska möjligheter till att berika våra skolor och förskolor med mångfald men ställer också krav på oss att utveckla vår förmåga att så effektivt som möjligt skapa en kvalitativ undervisning för de elever och barn som inledningsvis saknar förmåga i det svenska språket. Etablering av nya friskolor och förskolor i vårt närområde kan komma att innebära svårigheter för vissa enheter. Vi har fått en ny lagstiftning och direktiv avseende särskilt stöd. Invärldsanalys 33 Grundskolan fortsätter sitt utvecklingsarbete med att implementera samarbetsbaserad problemlösning i vår strävan att erbjuda pedagogerna och enheterna ett effektivt verktyg, utifrån en positiv elevsyn, för sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Grundskolan fortsätter implementeringen av vårt nya digitala pedagogiska plattform – schoolsoft. Förskolan har under hösten 2014 börjat utvärdera ett antal verksamhetssystem som ska mynna ut i en ny pedagogisk plattform även för förskolan till våren 2015. Fler och fler skolor arbetar strukturerat med bedömning för lärande som är ett arbetssätt för att säkerställa att alla vet vad eleven ska lära sig och att följa upp vad eleven faktiskt har lärt sig. Detta är ett arbetssätt som ska användas på varje lektion. Många skolor har också påbörjat ett arbete med att utveckla undervisningen i matematik för årskurs 1 och 2. Rektorsgruppen har påbörjat ett arbete för att utveckla vår förmåga att analysera våra resultat och utifrån detta dra slutsatser om förbättringsåtgärder. Valda utvecklingsområden är läsning, matematik, nyanlända och kön. Vi kommer under 2015 att permanenta Måsöskolan samt för ett par år utöka dess kapacitet till dess att de nya skolorna i Vega är på plats. Lyckebyskolan är beräknad att vara klar med sin renovering till hösten 2015. Ornö skola ska antingen renoveras eller få nya lokaler. Runstensskolan kommer att utöka sin kapacitet med ett par klassrum för att möta behoven till dess att det finns nya skolor i centrala Handen. Flera skolor står på tur för att så småningom renoveras. Tungelsta skolans kök och matsal ska byggas om. Även Vendelsömalmsskolans kök och matsal kommer att renoveras med trolig start under 2015. Särskolans kapacitet behöver utökas till hösten 2015 och en analys behöver genomföras av var denna utökning bör ske. Brandbergsskolan kvarstår som en stor utmaning för att säkerställa en god kvalitet på verksamheten och med att säkerställa en rimlig storlek avseende elevantal. Även Söderbymalmsskolan har en utmaning i att säkerställa en stabil organisation ur ett ekonomiskt perspektiv eftersom man i årskurserna 8 och 9 har svåra delningstal med för få elever i vissa klasser. Både för grundskolan och förskolan kommer 2015 vara ett år då vi lägger stort fokus på att i praktiken få igång det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skolinspektionens rapport för förskolan ger en analys av verksamhetens utvecklingsområden. Vi arbetar i skrivande stund med att utforma svar och handlingsplaner kring de brister vi har. Svaret ska vara skolinspektionen tillhanda i december. 2015 kommer innebära en rad insatser och ett implementeringsarbete för att få tillstånd nya arbetssätt så att vi kommer tillrätta med de brister skolinspektionen pekar på. Den enskilt viktigaste punkten är att vi förbättrar det systematiska kvalitetsarbetet från nämnd ända ner på enhetsnivå. Då kommunen växer ser vi ett ökat behov av förskoleplatser. De planerade nybyggnationerna av förskolor går inte riktigt i fas med inflyttningstakten vilket gör att vi våren 2015 kommer ha ett stort tryck på våra förskolor. Vi ser också att den finska förskolan Kantele växer och vi utökar därför Kantele med en avdelning, från 2 till 3. 34 Projekt som vi startat i förskolan 2014 och som rullar vidare 2015 är b.la. startandet av återbrukningscentret ”Kremima”. Kremima står för Kreativa miljöer och material och handlar om att ta ansvar för miljön samt ge barn och elever möjlighet till kreativitet och lärande. Ett gemensamt projekt mellan förskolan, grundskolan och KOF planeras 2015. Vi fortsätter 2015 med den kompetensutbildning vi startat för förskollärare. Vi kommer införa KSL:s modell för mätning av kvalitet i förskolan. Den utgår från områdena språk, matematik och systematiskt kvalitetsarbete. Vi tror att implementeringen av denna modell kommer öka likvärdigheten bland förskolorna då vi lättare kommer att kunna följa upp avvikelser. 2015 kommer alla förskolor i Haninge kommun att arbeta med ett gemensamt projekt. Det förväntade resultatet av det är ökad likvärdighet, ökad förmåga att jämföra sig med andra enheter samt ökad möjlighet till kompetensdelning inom och mellan förskolor. Bilaga Förskolan 35 Källa: IST-analys Förskolan 2014: Resultaten av årets LUS observationer och matematikobservationer är liknande mot det vi kunnat se tidigare år. Kunskapskontrollerna är ett stöd i att fortsätta hålla fokus på barnens läs- och matematik utveckling. Vi behöver dock utvärdera kunskapskontrollerna och fundera på hur de ännu mer kan bli ett verktyg till att förstå vår verksamhet. Det arbetet kommer att initieras sista delen av 2014 och fortsätt in på 2015. 36 Grundskolan Betygsstatistik - Årskurs 9 Kommentarer: För eleverna som gick ut grundskolan i våras ökade det genomsnittliga meritvärdet med 1,9 poäng till 203,5. Samtidigt minskade andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan från 82,6 procent förra året till 81,2 procent i år. En förklaring till att behörigheten har sjunkit är att det i våras var färre elever som nådde målen i matematik jämfört föregående år. För att bli behörig till gymnasieskolan krävs godkänt i minst åtta ämnen. Tre av dessa ämnen måste vara matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk. Andelen elever som nådde minst E i matematik minskade från 90,4% förra året till 85,9% i år. Även i Svenska och Engelska så har resultatet sjunkit i jämförande med föregående år. Flickor har i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkar. Våren 2014 var flickornas genomsnittliga meritvärde 210,0 medan pojkarnas var 198,3. Det skilde därmed i snitt drygt 12 meritvärdespoäng mellan flickorna och pojkarna, vilket är en något mindre skillnad än våren 2013. Resultaten visar att grundskolan behöver vidta åtgärder för att förbättra pojkarnas måluppfyllelse samt fortsätta arbetet med att förbättra våra matematikresultat. Bägge dessa områden samt nyanlända och läsning är de områden 37 som grundskolan särskilt kommer att arbeta vidare med för att öka vår förmåga till analys samt vidta fler konkreta förbättringsåtgärder. Betygsstatistik årskurs 9 vt 2013 Kommentarer: Figuren ovanför visar de elever som gick ut årskurs 9 vårterminen 2013 Folkbokförda elever utanför Haninge = visar meritvärdet på elever som flyttat till en kommunal eller fristående skola utan för kommunen. Elever från andra kommuner = Visar meritvärdet på elever som är folkbokförda i annan kommun men valt att gå i en kommunal i Haninge. Elever sedan åk. 1 = visar meritvärdet på de elever som gått i kommunala skolor i 9 år, från årskurs 1 till åk. 9. Elever tillkommit efter årskurs 1 = Visar meritvärdet på de elever som har tillkommit efter 38 åk. 1 Samtliga elever i kommunala skolor = visar meritvärdet på alla de elever som har gått ut årkurs 9 i kommunal skola i Haninge, oavsett folkbokföringsadress. Analys: Det genomsnittliga betygsresultatet för Haninge som publiceras i den offentliga statistiken är inte enbart ett resultat av Haningeskolornas insatser. Våra beräkningar visar att tre fjärdedelar av eleverna som går ut årskurs 9 i Haninge har gått i Haninges skolor genom hela sin skoltid. En fjärdedel har tillkommit under grundskoletiden. Ett antal elever har börjat sin utbildning i Haninges kommunala skolor men senare övergått till friskolor i framförallt Tyresö. De elever som gått i Haninges skolor under hela sin grundskoletid lämnar grundskolan med högre betyg än riksgenomsnittet. De elever som börjat grundskolan i Haninge men övergått till friskolor i annan kommun har ännu högre betyg. Elever som bor i annan kommun men går i skola i Haninge har betydligt lägre betyg. Även de elever som flyttat in till Haninges skolor under grundskoletiden har i genomsnitt betydligt lägre betyg. En viktig sådan elevgrupp är nyanlända som kommit till Sverige och Haninge sent under skoltiden. I en inflyttningskommun som Haninge är det viktigt att anpassa verksamheten så att nyinflyttade snabbt kommer in i verksamheten och når goda skolresultat. Foto: Jörgen Wiklund • Johan Alp/bildarkivet.se 136 81 Haninge tel 08-606 70 00 haninge.se
© Copyright 2024