1. No category

UTSTÄLLNINGSHANDLING
2015-10-15
VINDBRUKSPLAN 2016
UDDEVALLA KOMMUN
ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE XXXX-XX-XX
Beställare: Beställarens projektledare:
Uddevalla kommun
Lynn Joel
Konsult:
Ramböll Sverige AB
Uppdragsledare: Maria Danling & Karin Hammarlund Kramer
Handläggare:
Anna Brånhult & Emil Gottberg
Granskad av:
Karin Hammarlund Kramer
Uppdragsnummer:1320008401
Ramböll Sverige AB
Skeppsgatan 5
211 11 Malmö
T +46 10 615 60 00
F +46 10 615 20 00
www.ramboll.se
Organisationsnummer 556133-0506
INNEHÅLL
FÖRORD 4
SAMMANFATTNING AV KOMMUNENS STÄLLNINGSTAGANDEN
4
INLEDNING5
BAKGRUND5
Nuvarande vindkraftsutbyggnad5
Vindbruksplanens syfte5
RESTRIKTIONER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT
9
LÄMPLIGA OCH OLÄMPLIGA OMRÅDEN FÖR VINDKRAFT
22
Vindförhållanden9
Elnätet9
Skydds- och riskavstånd
9
Ljud12
Ljus och skugga
13
Skydds- och restriktionsområden
13
Övriga intresseområden19
Kumulativa effekter21
Avveckling av vindkraft
21
Utbyggnadsområde 1 - Herrestadsfjället
Utbyggnadsområde 2 - Skjutfältet
25
27
KÄLLOR29
GENOMGÅNG OCH BEDÖMNING AV SKYDDS- OCH RESTRIKTIONSOMRÅDEN 33
FÖRDJUPADE RIKTLINJER FÖR LÄMPLIGA KARAKTÄRSOMRÅDEN
44
Herrestadsfjället45
Skjutfältet51
4
FÖRORD
Denna vindbruksplan är framtagen för att vara ett underlag till vindkraftplanering i Uddevalla kommun. Planen redovisar restriktioner och förutsättningar för vindkraft samt lämpliga utbyggnadsområden i kommunen.
Som underlag för utpekandet av lämpliga och olämpliga områden för
vindkraft har en kommuntäckande dialogbaserad landskapsanalys använts. Denna analys har också utökats och fördjupats under arbetet med
vindbruksplanen.
Vindbruksplanen ska på ett överskådligt och tydligt sätt presentera
Uddevalla kommuns vindbruksplanering i syfte att ge ett praktiskt stöd
åt kommunens handläggare samt ge rekommendationer åt vindkraftsexploatörer.
SAMMANFATTNING AV KOMMUNENS
STÄLLNINGSTAGANDEN
Kommunens ställningstaganden kan sammanfattas på följande vis:
- Kommunen pekar ut två lämpliga utbyggnadsområden för vindkraft, ett i sydvästra delen av Herrestadsfjället och ett vid Bulids skjutfält.
- Resten av kommunen är olämplig för utbyggnad av vindkraft.
- Kommunen stödjer riksintesse för vindkraft i norra delen av kommunen dock inte riksintressena i södra delen av kommunen.
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
5
INLEDNING
Dialogbaserad landskapsanalys för Uddevalla kommun,
2012 finns på kommunens
hemsida: www.uddevalla.se.
Sök "landskapsanalys".
Bakgrund
Denna vindbruksplan ersätter en tidigare vindbruksplan. I den tidigare
planen anges att kommunen har för avsikt att ta fram en kommunomfattande landskapsanalys som stöd för översiktlig planering, och att landskapsanalysen ska utgöra ett komplement till vindbruksplanen.
Arbetet med landskapsanalysen blev så pass genomgripande både med
avseende på metod att ta fram områden för vindkraft samt det slutliga
resultatet, att man inte kunde betrakta landskapsanalysen som ett komplement till vindbruksplanen, utan som ett underlag till en ny vindbruksplan.
I landskapsanalysen delades kommunen in i landskapstyper och karaktärsområden. Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk
identifierades för varje landskapstyp och karaktärsområde. Landskapsanalysens syfte var inte att peka ut lämpliga och olämpliga områden för
vindkraft utan att lyfta fram möjligheter och konflikter för vindkraft i de
specifika landskapstyper och karaktärsområden som finns i kommunen.
(se sid 6 och 7)
Vindkraftsutbyggnad
I september 2015 finns 13 uppförda vindkraftverk och 9 beviljade
vindkraftverk i kommunen. Samtliga verk är lokaliserade i kommunens
västra delar. En karta över uppförda och beviljade vindkraftverk finns på
sidan 8.
Vindbruksplanens syfte
Syftet med vindbruksplanen är att vägleda den landbaserad vindkraftsutbygganden i Uddevalla kommun med utgångspunkt tagen i landskapets
förutsättningar i enlighet med landskapsanalysen. Vindbruksplanen redovisar lämpliga utbyggnadsområden för vindbruk, samt ger riktlinjer till
vindkraftexploatörer om vad som behöver beaktas för att kunna etablera
vindkraft i dessa områden. Återstoden av kommunens yta betraktas av
kommunen som olämpligt område, på grund av landskapets höga komplexitet.
Planen behandlar endast landbaserad vindkraft eftersom vindkraft till
havs inte bedöms vara möjligt för Uddevalla kommun.
6
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
Landskapsanalysens möjligheter och konflikter
MÖJLIGHETER OCH KONFLIKTER I LANDSKAPSTYPERNA
Utdrag ur landskapsanalysen. Piktogrammen visar möjligheter och konflikter i förhållande till vindkraft i Uddevalla kommun. Olika möjligheter och konflikter är aktuella
i fjärrzonen och närzonen. Påverkan som Ljud är till exempel främst aktuellt i närzonen medan möjligheten Understödja riktning främst kan upplevas i fjärrzonen.
Skalnivån avgör också om påverkan blir neutral respektive negativ som för Höga
naturvärden.
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
MÖJLIGHETER OCH KONFLIKTER I KARAKTÄRSOMRÅDENA
7
8
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
Lane
Hogstorp
Uddevalla
Bokenäs
Ammenäs
Ljungskile
Vindkraftsutbyggnad september 2015
Utifrån landskapsanalysen medför de beviljade verken en mängd konflikter och anses därför inte befinna sig inom
ett lämpligt område i denna vindbruksplan.
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
9
RESTRIKTIONER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖR VINDKRAFT
Mer information om lagar ,
förordningar, skyddsavstånd,
restriktioner, etc finns på
www.vindlov.se
Vindkraftverk prövas enligt miljöbalken (MB) eller plan- och bygglagen
(PBL) beroende på storlek på anläggningen. Prövningen tar bland annat
upp störningar för omgivningen i form av ljud och skuggbildning. Ibland
krävs det även andra tillstånd för vindkraftverk, till exempel enligt 11
kap. MB för lednings- och vägdragning över vatten eller om anläggningen ska placeras i vatten. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6
kap. 3–10 §§ MB måste finnas med i ansökan.
Vindförhållanden
Vindkraftverk är normalt i gång och producerar el vid vindhastigheter
mellan 4 och 25 meter per sekund. Vid svagare och starkare vind stoppas
verken. Den maximala effekten, den så kallade märkeffekten på verken,
uppnås vanligtvis vid vindstyrkor på 12-14 meter per sekund.
Ett av kriterierna för utpekande av riksintresse för vindbruk är att det
ska blåsa mer än 7,2 meter per sekund i årsmedelvind 100 meter över
nollplansförskjutningen. Kartan på sidan 10 visar årsmedelvinden i kommunen 100 meter över nollplaneförskjutningen. De röda områdena har
en årsmedelvind på över 7,2 m/s. Även årsmedelvindar lägre än 7,2 m/s
kan vara lönsamma för vindkraft. För att säkert kunna veta hur lönsam
en plats är för vindkraftetablering måste mätningar göras på den specifika platsen.
Elnätet
Vindkraftverk eller parker kan anslutas till lokalnätet, regionnätet eller
stamnätet. Det vanligaste är till lokal- eller regionnät, men beror på vilken typ av ledning som finns i närheten och hur många MW (mega watt)
som ska anslutas. Anslutning till ett nät sker vid ett ställverk/transformatorstation.
Exploatören kontaktar nätbolaget för att få reda på hur situationen för en
aktuell etablering ser ut. Nätbolagen har en skyldighet att se till att förnyelsebar energi kan anslutas till elnätet. Efter att en vindkraftsexploatör
lämnat en förfrågan inom ett område gör nätägaren en kostnadsuppskattning för anslutningen som inkluderar förstärkningar av nätets kapacitet
om detta behövs.Vindkraftexploatörer betalar en anslutningsavgift till
nätägaren för anslutningen till elnätet.
Stamnätet i Norden 2013
(Svenska Kraftnät, 2014)
Skydds- och riskavstånd
Väg och järnväg
Skyddsavståndet till allmän väg och järnväg bör enligt Trafikverket vara
minst vindkraftverkets totalhöjd. Ett lämpligt avstånd fastställs efter
samråd med Trafikverket och andra berörda.
10
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
Lane
Hogstorp
Uddevalla
Bokenäs
Ammenäs
Ljungskile
Vindkartering 100 meter
Årsmedelvind100 m över nollplaneförskjutningen, källa Energimyndigheten, 2014
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
11
Lane
Hogstorp
Uddevalla
Ammenäs
Bokenäs
Ljungskile
Intresseområden flygplatser
OBS! Hela kommunen är inom Trollhättan/Vänersborgs flygplats intresseområde
12
Kraftledningar
Skyddsavståndet till kraftledningar bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd. Det behöver också vara ett tillräckligt avstånd mellan kraftledningens och vindkraftverkets jordningspunkter. Om kraftledningen besiktas
med helikopter måste avstånden vara tillräckliga för säker flygbesiktning.
Nedisning och riskavstånd
Hård snö och is kan falla ner eller slungas iväg en kortare sträcka från
ett vindkraftvek. Andra riskfrågor som bör uppmärksammas är risk för
fysisk kollision med verk och åsknedslag. En riskbedömning med förslag
till åtgärder mot tänkbara olyckor kan krävas då vindkraftverk lokaliseras till områden där allmänheten frekvent vistas.
Hinderfrihet och flygplatser
Inom närliggande flygplatsers intresseområden (se karta sid 11) ska respektive flygplats få varje specifikt ärende för yttrande. Inom hinderfri yta
för försvaret får ingen vindkraft lokaliseras (se karta sid 15).
Ljud
Den största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras vid bladens passage genom luften. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där
det mest framträdande frekvensområdet är 63–4000 Hz (www.vindlov.
se). Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk vilket framför
allt beror på att ljudenergin fördelas över ett större område. Ljudutbredningen påverkas även av de meteorologiska förhållandena som vindförhållanden och lufttemperatur, samt beroende på markens beskaffenhet.
Avstånd till bostäder
Gränsen för avstånd mellan vindkraftverk och bostäder styrs genom Naturvårdsverkets rekommendation för buller från vindkraftverk vilket är
40 dBA vid husfasaden (Naturvårdsverket, 2012).
Inga fasta avstånd till bostäder anges i vindbruksplanen eftersom detta
inte är en säker metod för att säkerställa att riktlinjer för ljud följs. Vilka
hus som är bebodda och behöver ett buffertavstånd är något som kan
förändras och bli en felkälla om man i vindbruksplanen pekar ut stoppområden runt bostäder. Detta måste istället utredas och beräknas inför
prövningen av varje separat vindkraftsetablering.
I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, det vill säga områden där
bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, är Naturvårdsverkets rekommendation att ljudnivån inte bör överskrida 35 dBA.
Vindskyddat läge
Med vindskyddat läge menas ett område som har betydligt lägre vindhastighet än platsen där det ljudalstrande vindkraftverken står. I vindskyddade lägen är bakgrundsljudet lägre vilket gör att ljudet från vindkraftverket blir lättare att urskilja från bakgrundsljudet.
Ett försök att ta fram en metod för kvantifiering av vindskyddade lägen
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
13
har gjorts av Energimyndigheten och ÅF. Resultatet av undersökningen
visade att ingen metod för kvantifiering kunde fastställas och att den
enda pålitliga metoden som kan utreda om en plats är ett vindskyddat
läge är att mäta vindstyrkan vid verket och vindstyrkan samt ljudnivån
vid den aktuella platsen (Energimyndigheten & ÅF 2011).
Då metoderna för att avgöra vindskyddat läge i planeringsskedet är
osäkra, har vindskyddade lägen inte undersökts vidare i arbetet med
vindbruksplanen. Landskapet i vissa delar av kommunen är dock av den
karaktären att det finns risk för problem med störande ljud från vindkraft
i vindskyddade lägen. Kontrollprogram för uppföljning av ljud från vindkraft ska upprättas i samband med etableringar för att förhindra störande
ljud. Med störande ljud menas i detta fall ljud över 40 dBA vid bostadshusets fasad.
Ljus och skugga
Vindkraftverk som är mellan 45-150 meter ska förses med blinkande
medelintensivt rött ljus och vindkraftverk över 150 meter med blinkande
högintensivt vitt ljus. Hinderbelysning ska utformas så att olägenheter
för närboende undviks så långt det är möjligt.
Vid soligt väder och då solen står lågt kan vindkraftverk ge upphov till
roterande skuggor på marken. Antalet skuggtimmar per år vid bostad
eller annan störningskänslig bebyggelse får uppgå till högst 30 timmar
teoretisk skuggtid per år, 8 timmar faktisk skuggtid per år och 30 minuter
per dygn (Naturvårdsverket, 2012).
Skydds- och restriktionsområden
Riksintressen
Riksintresse för kulturmiljö, naturvård och friluftsliv är reglerat i 3 kap
6 § miljöbalken. Dessa områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt
kan skada natur- eller kulturmiljön (3 kap. 6 § miljöbalken). Riksintrese för vindbruk är reglerat i 3 kap 8 § miljöbalken. Ett området som
omfattas av riksintresse för vindbruk skall så långt möjligt skyddas mot
åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningar för energiproduktion.
Riksintresse kustzonen är reglerat i 4 kap 4§ miljöbalken och innebär
restriktioner för nya områden med fritidsbebyggelse. En karta över riksintressena relevanta för vindbruksplanen finns på sidan 15.
Ett riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken innebär inte ett ovillkorligt
skydd eller en direkt rätt att använda området för det ändamål som det
redovisats för. Bedömningen att ett område är av riksintresse för ett
visst ändamål innebär att detta intresse ska ges företräde framför andra
allmänna och enskilda intressen när frågor om markanvändning avgörs
(Naturvårdverket 2005). För att kunna avgöra om en vindkraftetablering
är förenlig med ett riksintresse måste riksintressets värden på den aktuella platsen undersökas.
Landskapsbildsskydd
14
Områden med landskapsbildsskydd bildades av Länsstyrelsen före lagändringen 1974, med stöd av 19 § i naturvårdslagen. Det är framförallt
visuella upplevelsevärden landskapsbildsskyddet avser att skydda. För
att kunna avgöra om en vindkraftetablering är förenlig med ett lanskapsbildsskydd måste skyddets restriktioner studeras i relation till eventuella
landskapliga förändringar som ägt rum sedan skyddet infördes.
Natura 2000-områden och Naturreservat
Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som skyddas
inom EU, i Sverige har Natura 2000-områden skydd i Miljöbalken. Målet med skötseln och uppföljningen av områdena är att naturtyperna och
arterna ska ha ”gynnsam bevarandestatus”. Detta innebär förenklat att
en naturtyp inte ska förändras till en annan typ och att och att arterna ska
finnas kvar. Det krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett
betydande sätt kan påverka Natura 2000-arterna och livsmiljöerna i ett
Natura 2000-område. Om listade arter eller naturtyper skadas får tillstånd
inte ges, annat än i vissa fall efter tillåtelse från regeringen.
Enligt Miljöbalken får naturreservat bildas för att:
• Bevara biologisk mångfald
• Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer
• Tillgodose behov av områden för friluftslivet
• Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer
• Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter
Kopplat till naturreservat finns föreskrifter om vilka verksamheter som
inte är tillåtna inom området för att uppnå syftet med reservatet, till exempel förbud mot schaktning, plantering eller avverkning. Länsstyrelsen
eller kommunen har rätt att helt eller delvis upphäva föreskrifter om det
finns synnerliga skäl till detta. I ett sådant fall måste också intrånget i
naturvärdet kompenseras i skälig utsträckning inom naturreservatet eller
på något annat område.
Etablering av vindkraft i naturreservat och Natura-2000 områden är ofta
inte förenligt med föreskrifterna för respektive område, såsom fallet är i
Uddevalla kommun. En karta över naturreservat och Natura-2000 områden i Uddevalla kommun finns på sidan 15.
Influensområde inklusive riksintresse försvaret
Riksintresse för försvaret är ofta områden med skjut-, spräng-, hamn-,
flygverksamhet, radar, sensorer, kommunikationsanläggningar. Dessa
verksamheter innebär i de flesta fall en omgivningspåverkan som har
betydelse för plan- och lovärenden. Ett influensområde är ett område där
åtgärder som till exempel ny bebyggelse kan påverka eller påverkas av
verksamhet inom influensområdet eller totalförsvarsanläggningens funktion (Försvarsmarkten 2013).
Inom Uddevalla kommun förekommer influensområdena Sågebackens
skjutfält och Skredsviks hamn samt övningsfält med skjutbana. Inom
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
15
Lane
Hogstorp
Uddevalla
Ammenäs
Bokenäs
Ljungskile
Skydds- och restriktionsområden
16
influensområde och riksintresse för försvaret ska samråd med försvaret
ske.
Riksintresse vindbruk
De riksintresseområden för vindbruk som utpekats 2013 baseras på enhetliga kriterier och undantag för hela landet med ett energisystemperspektiv.
Ett antal huvudkriterier och undantag har använts vid utpekandet av riksintresseområden på land 2013:
• I vindområdet ska det blåsa mer än 7,2 m/s i årsmedelvind 100 meter
ovan mark
• Området ska vara större än 5 kvadratkilometer (undantaget elområde 4)
• Avståndet mellan vindkraftverk och bebyggelse ska vara mer än 800
meter (Undantag för de områden som kvarstår sedan 2008 där 400 meter är gällande)
Uddevallas kommuns syn på riksintresse för vindbruk är att det är ett
bristfälligt underlag för vindkraftsplanering, då ingen hänsyn till landskapliga förutsättningar tas i utpekandet av områden. Detta har till exempel
framkommit vid arbetet med den dialogbaserade landskapsanalysen. Kommunen stödjer de områden för riksintresse för vindbruk som sammanfaller
med den dialogbaserade landskapsanalysens utpekade områden. De riksintresseområden som faller utanför dessa stödjer kommunen inte.
Bedömning
Följden av vad som beslutades i vindbruksplanen 2011 och vad man
senare kom fram till i den dialogbaserade landskapsanalysen innebär att
Uddevalla kommun inte kan stödja riksintressen för vindbruk i den södra
delen av kommunen. Dessa riksintressen för vindbruk från 2008 återaktualiserade av Energimyndigheten, eftersom projektering pågick i dessa.
Kommunen anser dock att detta inte är skäl nog att stödja dessa riksintressen.
Underlag
- Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk 2011
- Dialogbaserad Landskapsanalys 2012-12-18
- Landskapsanpassad utbyggnad enligt Landskapsanalysen 2013
- Energimyndighetens nya riksintresse för vindbruk 2013
- Politiskt beslut av KF 2014-02-1, avstyrkan 25 verk i det område där de
aktuella riksintressena finns.
Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk 2011
I Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk 2011 finns utpekade områden
som inte bedömdes lämpliga för vindkraft dvs Herrestadfället, Bredfjället
samt kustområden. Vid framtagande är en ny plan bestämdes det att det
skulle utpekas lämpliga utbyggnadsområden för vindkraft. Den nya planen
skulle baseras på en landskapsanalys:
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
17
”Uddevalla kommun har för avsikt att ta fram en kommunomfattande
landskapsanalys som stöd för sin översiktliga planering. I denna process
kommer områden lämpliga för utbyggnad av vindkraft att tas fram. Utgångspunkten är att vindkraftsetableringar endast kommer att tillstyrkas
inom de områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft i landskapsanalysen. Landskapsanalysen ska utgöra ett komplement till det här dokumentet (riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk).”
Eftersom landskapsanalysen inte pekat ut de södra delarna av kommunen,
där riksintressen för vindbruk från 2008 finns som lämpligt för vinkraftsutbyggnad, bör kommunen inte heller stödja att vindkraft etableras i området.
Dialogbaserad landskapsanalys
Slutsatsen som kan dras av landskapsanalysen resultat är att norra delen av
kommunen bör utredas vidare för en eventuell vindkraftsutbyggnad.Sammanfattningen från landskapsanalysen är följande:
”Möjligt utredningsområden
I kartan, visad här till vänster, anges möjliga utredningsområden för vindkraft i beaktande av: genomförd landskapsanalys, vindförhållanden, samt
områden föreslagna av Energimyndighetens revidering av riksintresse
för vindkraft. De av Energimyndigheten reviderade riksintresseområdena
styrker landskapsanalysens slutsatser. I kartan har avgränsningen av det
möjliga utredningsområdet baserats på konsultens syntes av kunskap som
tagits fram genom den genomförda landskapsanalysen. En del av denna
kunskap utgörs av dialog med allmänheten angående möjliga utredningsområden för vindkraft.
Underlaget för avgränsningen av möjligt utredningsområde bygger på
följande:
• Herrestadsfjället - Landskapstyp G, karaktärområde 15
• Militärt skjutfält - Landskapstyp F, karaktärsområde 14
• Förslag till revidering av riksintresse för vindkraft
• Vindförhållanden
Underlaget för avgränsningen av delvis möjliga områden, för utredning av
möjligheterna att komplettera en redan påbörjad utbyggnad av vindkraft,
bygger på följande:
• Infrastruktur berört kustnära sprickdalslandskap - Landskapstyp A
• De infrastruktur berörda inre delarna av Bokenäset - Karaktärsområde 20
I det möjliga utredningsområdet samt det delvis möjliga utredningsområdet krävs ett belysande av de möjligheter och problemställningar som finns
beskrivna i föreliggande landskapsanalys vad gäller landskapstyper och
karaktärsområden.”
18
Sammanfattningen anger även följande:
- Landskapsanalysen har inneburit en dialogprocess som tydliggjort vilka
krav en bärkraftig utbyggnad av vindkraften i Uddevalla kommun måste
leva upp till.
- Analysen anger inte vad som är lämpliga eller olämpliga utbyggnadsområden.
- Landskapsanalysen visar var problemställningarna är större och möjligheterna sämre eller var problemställningarna mindre och möjligheterna
större för en vindkraftsutbyggnad.
- Hur detta underlag som landskapsanalysen utgör förvaltas i tillståndsprocessen för olika vindkraftetableringar kommer att avgöra utfallet av
möjligheter för en landskapsanpassad och hos medborgarna väl förankrad
vindkraftsutbyggnad.
- Det står utom allt tvivel klart att både landskapsanpassning, tillämpning
av försiktighetsprincipen vad gäller ljud i förhållande till landskapstyperna
och karaktärsområdena samt produktionsoptimering dvs. de vindrikaste
områdena sammanfaller i Uddevalla kommun.
Eftersom landskapsanalysen inte pekat ut de södra delarna av kommunen,
där riksintressen för vindbruk återaktualiserade från 2008, som lämpligt
för vinkraftsutbyggnad bör kommunen inte heller stödja att vindkraft etableras i området.
Utbyggnad landskapsanpassat alternativ enlig Landskapsanalysen
Under 2013 gjorde Uddevalla kommunen en visualisering av projekterad
vindkraft i kommunen. Man ville ha ett bättre underlag inför att man skulle
lämna svar enligt det kommunala vetot för de projekt som var aktuella i
södra Uddevalla. I arbetet med visualiseringen ingick även ett förslag till
utbyggnad av vindkraften baserat på landskapsanalysen. Det var även ett
sätt att pröva landskapsanalysen.
Resultatet av en landskapsanpassad utbyggnad anger en utbyggnad i norra
delen av Uddevalla, med undantag av några enstaka verk. Inga vindkraftverk föreslås inom utpekade riksintressen för vindkraft i de södra delarna
av Uddevalla.
Riksintresse för vindbruk 2013
Energimyndigheten beslutade 2013-12-16 om nya riksintressen för vindbruk. I beslutet ingick även de områden i södra Uddevalla som pekades
ut som riksintressen för vindbruk 2008. Anledningen att dessa kvarstår i
Uddevalla är att projekt påbörjats i dessa. Statusen för dessa områden har
därför varit oförändrad som riksintresse för vindbruk sedan 2008.
Dessa områden utgick dock i Energimyndighetens förslag till nya riksintressen för vindbruk som presenterades i december 2012, eftersom de inte
uppfyllde de kriterier som satts upp för att ta fram ny riksintressen. Kanske
i först hand för att Energimyndigheten tagit hänsyn till spridd bebyggelse
och ökat avståndet till bostäder från 400 m till 800 m, men även vindför-
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
19
hållanden var avgörande.
Uddevalla kommun anser att Energimyndighet i alltför stor grad frångått
sitt underlag för att det ska vara trovärdigt att peka ute dessa områden som
riksintressen för vindbruk och för att dessa ska kunna stödjas av Uddevalla
kommun. Däremot anser vi att energimyndighetens beslut om nya riksintressen stödjer våra slutsatser om förslag till utbyggnad av vindkraft i den
norra delen av Uddevalla.
Kommunfullmäktigebeslut om avstyrkan av 25 vindkraftverk
Kommunfullmäktige beslutade 2014-02-12 att avstyrka 25 vindkraftverk
inom de aktuella riksintressen för vindbruk i södra Uddevalla. Beslutet
uppfattades ha en bred politisk enighet. Beslutet följer det underlag som
tagits fram för vinkraftsplaneringen i Uddevalla kommun.
Det underlag som relaterats till inför beslutet är:
- Vindbruksplan 2011
- Dialogbaserad Landskapsanalys 2012
- Landskapsanpassad utbyggnad enligt landskapsanalysen 2013
- Nya riksintressen vindbruk 2013
- Egna erfarenheter av vindkraft
Beslutet bör ses som att Uddevalla kommun stödjer det underlag som tagits fram för planering av vindkraft. Underlaget har legat till grund för att
avstyrka vindkraftverk inom de aktuella riksintressena. Samma underlag
används nu för at ta fram aktuell vindbruksplan för Uddevalla kommun.
Utifrån det underlag som finns och de beslut som hittills fattats finns inget
som tyder på att kommunen ska stödja riksintressen för vindbruk i den
södra delen av Uddevalla.
Övriga intresseområden
Kommunalt kulturmiljövårdsprogram
Syftet med det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet är att lyfta fram
och tillgängliggöra miljöer med höga kulturvärden. Programmet ska vara
ett redskap för att i ett tidigt skede integrera kultumiljövård i samhällsplaneringen och ska vara underlag för de avvägningar som görs i översiktsplanearbetet. Inriktningen på programmet är bebyggelsehistorik, vilket
betyder att kulturlandskapet, fornminnen och naturvärden endast beskrivs
där de förstärker den byggda miljöns värden.
I kulturmiljövårdsprogrammet betonas det att programmet måste vara ett
ständigt föränderligt dokument och att kulturmiljövårdens uppgift delvis är
att bevara och vårda men också att levandegöra kulturhistoriskt värdefulla
element i kulturlandskapet. Om vindkraft placeras inom eller i anslutning
till kulturmiljöprogrammets områden ska hänsyn tas till värdena beskrivna
i programmet.
20
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
Lane
Hogstorp
Uddevalla
Ammenäs
Bokenäs
Ljungskile
Övriga intresseområden
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
21
Värdefulla miljöer i odlingslandskapet
Värdefulla miljöer i odlingslandskapet är områden utpekade i i länsstyrelsens rapport ”Odlingslandskap i Göteborg och Bohuslän” som områden
med höga natur- och kulturvärden. Dessa brukade och öppna landskap
utgör en central del av kulturmiljön på landsbygden. Om vindkraft placeras inom eller i anslutning till värdefulla miljöer i odlingslandskapet ska
hänsyn tas till värdena beskrivna i bevarandeprogrammet.
Kumulativa effekter
Kumulativa effekter är den sammanvägda påverkan av olika vindkraftsetableringar. Det kan innebära sammanvägd påverkan från flera olika saker.
Med begreppet kumulativa effekter menas främst:
• Rumslig och visuell påverkan
• Inringning
• Sammanläsning av flera etableringar
• Ljud
• Skuggor
A
B
A+B
Det är tillsammans som anläggningarna A och B orsakar kumulativa effekter (här visas sammanläsning). Figuren vill förklara
en princip och är ej skalenlig.
Med de kumulativa effekterna avses risken att “läsa samman” skilda
etableringar, att bli inringad, med resultatet att påverkan från de samlade
etableringarna blir större än varje etablering var för sig. Till kumulativa
effekter räknas även skuggverkan och ljud, samt rumsliga och visuella
effekter som att vindkraftverket skapar visuella barriärer eller att deras
placering är oregelbunden och utan tydliga inbördes relationer. Den första
etableringen dikterar möjligheterna för de som kommer efter. Därför är det
viktigt att från början skapa goda förutsättningar för att undvika att kumulativa effekter uppstår. Gärna genom sammanhållen layout i tydliga grupper, tillräckliga avstånd mellan grupper och placeringar som exempelvis
följer landskapsriktningar som större vägar eller höjdryggar.
Avveckling av vindkraft
När ett vindkraftverk är uttjänt kan det bytas ut mot ett nytt eller monteras
ned. Ansvaret för att montera ner en vindkraftanläggning är i första hand
verksamhetsutövaren/ägarens. Detta beror på att det är ägaren som har
sökt och fått ett med nedmonteringsansvar villkorat tillstånd för att etablera vindkraftsanläggningen och driva den. Om ägaren inte kan fullfölja
sitt åtagande är det markägaren och i sista hand samhället som ansvarar
(Svensk vindenergi, 2009).
Riktlinjer och villkor för avveckling av vindkraftanläggningar bör ställas
vid anmälan eller i samband med tillståndsprövning enligt miljöbalken.
22
LÄMPLIGA OCH OLÄMPLIGA OMRÅDEN
FÖR VINDKRAFT
Utpekandet av lämpliga utbyggnadsområden för vindbruk i Uddevalla
kommun tar sin utgångspunkt i den dialogbaserade landskapsanalysen
och den tidigare gjorda visualiseringen av vindkraft. All yta utanför
dessa lämpliga områdena är olämplig för vindbruk.
De karaktärsområden som i ett första steg bedömts som lämpliga för
vindbruk (störst möjligheter och minst potentiella konflikter i förhållande
till vindbruk) är Herrestadsfjället och Skjutfältet vid Bulid.
I bedömningen av vilka områden som kan anses lämpliga för vindkraft
i ett landskapsperspektiv är slutsatsen att det inte finns helt konfliktfria
områden för vindkraft i Uddevalla kommun.
Inom de ovan nämnda karaktärsområdena finns två områden utpekade
som lämpliga utbyggnadsområden för vindkraft: Herrestafjället ochSkjutfältet. Dessa områden beskrivs på sidorna 25-28. I bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering beskrivs mer i detalj hur de
lämpliga områdena tagits fram.
Anmälningar och ansökningar för vindkraftetableringar inom de lämpliga utbyggnadsområdena kommer bedömas i enlighet med Plan- och
bygglagen respektive Miljöbalken, samt andra riktlinjer, vad gäller
exempelvis krav på miljökonsekvensbeskrivning och ljud- och skuggpåverkan på bostäder.
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
23
Lane
Hogstorp
1
2
Uddevalla
Ammenäs
Bokenäs
Ljungskile
Lämpliga utbyggnadsområden med
skydds- och restriktionsområden
0
2,5
5
10 Km
Legend
Utbyggnadsområden
RI vindbruk
Järnväg
Värdefulla odlingsmiljöer
Hinderfrihet försvaret
Vatten
Mastfritt område
Landskapsbildsskydd
Bebyggelse
Kulturmiljövårdsprogram
Naturreservat och djurskyddsområde
Industriområde
Natura2000 SCI & SPA
Samrådsomraden försvaret
Jordbruksmark & öppen mark
RI kulturmiljö 3kap6$ MB
Buffer kraftledningar 220m
Skog
RI kustzonen 4kap4$ MB
Buffer huvudvagar 200m
RI naturvård 3kap6$ MB
Byggnad
RI friluftsliv 3kap6$ MB
Motorväg
Bilväg
1 - Herrestadsfjället
2 - Skjutfältet
¯
24
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
#
#
##
# ##
##
#
##
#
##
#
##
#
##
#
Lane
Hogstorp
1
2
Uddevalla
Ammenäs
Bokenäs
Ljungskile
Lämpliga utbyggnadsområden med
uppförda och beviljade vindkraftverk
0
2,5
Legend
#
Beviljade vindkraftverk
Motorväg
Bebyggelse
#
Uppförda vindkraftverk
Bilväg
Jordbruksmark & öppen mark
Utbyggnadsområden
Vatten
Skog
Järnväg
1 - Herrestadsfjället
2 - Skjutfältet
5
10 Km
¯
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
25
Utbyggnadsområde 1 - Herrestadsfjället
Området ligger i karaktärsområde Herrestadsfjällets sydvästra del mellan
Smedsvattnet och väg E6. Området består främst av skogsmark i kuperad
terräng. Riksintresse vindbruk, riksintresse friluftsliv och område för kulturmiljövårdsprogram finns inom området. För möjligheter och konflikter
i karaktärsområdet se bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering.
Utbyggnadsområdet är ca 2 km² och skulle kunna rymma upp till 4 vindkraftverk.
Att beakta och studera vidare
• Området ligger på Herrestadsfjället som är ett viktigt område för
friluftsliv och rekreation. Påverkan på friluftsliv och rekreation bör
undersökas vidare.
• Höga naturvärden kan förekomma i och intill området. Påverkan på
djurliv och natur bör undersökas vidare.
• Påverkan på kulturmiljövårdsprogrammet bör utredas.
• TV-masten som ligger strax utanför områdets sydöstra hörna kan ha
ett stoppområde runt sig vilket kan påverka utbyggnadsmöjligheterna
i området.
• Visuell påverkan från Smedsvattnet, Smedseröd, Hogstorp och
Skeppsviken bör undersökas.
• Områdets relation till område 2 bör undersökas för att utreda eventuella kumulativa effekter.
26
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
Bråten
Smedsvattnet
Smedseröd
Utbyggnadsområden
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
27
Utbyggnadsområde 2 - Skjutfältet
Området ligger i karaktärsområde Skjutfältet norr om Uddevalla stad.
Området är en del av ett militärt övningsområde med begränsad tillgänglighet för allmänheten på grund av oexploderad ammunition i marken.
Riksintresse friluftsliv förekommer inom området. För möjligheter och
konflikter i karaktärsområdet se bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering.
Utbyggnadsområdet är ca 2 km² och skulle kunna rymma upp till 6 vindkraftverk.
Att beakta och studera vidare
• Eftersom det förekommer oexploderad ammunition i marken kommer den mark som behövs till anläggingsvägar och uppställningsplats
för vindkraftverken behöva röjas från ammunition. Detta innebär en
kostnad men ger också ett område med begränsad tillgänglighet en ny
användning. Samråd med försvaret måste ske.
• Området ligger i närheten Herrestadsfjället och Bulid som används för
rekreation och friluftsliv. Påverkan på friluftsliv och rekreation bör
undersökas vidare.
• Höga naturvärden kan förekomma i närheten av området. Påverkan på
djurliv och natur bör undersökas vidare.
• Visuell påverkan från Kurveröd, Fassröd, Bulid och Skeppsviken bör
undersökas.
• Områdets relation till område 1 bör undersökas för att utreda eventuella kumulativa effekter.
28
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
Mållsjön
Smörkullen
Bulid
Kurveröd
Utbyggnadsområden
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
29
KÄLLOR
Energimyndigheten & Power circle, 2014, Anslutning av förnybar elproduktion till distributionsnäten i södra Sverige
Energimyndigheten & ÅF Industry, 2011, Låg ljudnivå i vindskyddade
lägen - Metod för kvantifiering av platser med vindskyddat läge
Försvarsmakten, 2013, Komplettering till beslut om och rediovisning av:
Försvarsmaktens intressen och riksintressen för totalförsvarets militära
del enligt kap 3 9§ miljöbalken
Länsstyrelsen i västra götaland, 2008, Värdebeskrivningar riksintresse
för naturvård
Länsstyrelsen i västra götaland, 2000, Områden av riksintresse för friluftsliv
Naturvårdsverket, 2012, Vindkraftens påverkan på människors intressen,
Rapport från kunskapsprogrammet Vindval.
Svenska Kraftnät, 2014, Elnät i fysisk planering -Behandling av ledningar och stationer i fysisk planering och i tillståndsärenden
Svensk vindenergi, 2009, Vindkraftverk– kartläggning av aktiviteter och
kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning
Uddevalla kommun, 2012, Dialogbaserad landskapsanalys för Uddevalla kommun
Uddevalla kommun, 1999, Beslut om bildande av Herrestadsfjällets naturreservat
Vindelstam Sandra, 2014, Herrestadsfjället -Vindkraft i samspel med
landskapet. Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU.
ÅF Industry, 2013, Mätning av ljudimmission från vindkraftverk enligt
Elforsk 98:24, Båröd 2:4 Lejdebergen, Uddevalla
www.energimyndigheten.se, 2014-08-20, [online] http://www.energimyndigheten.se/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft/Forskningsprogram/Vindkartering1/
www.naturvardsverket.se, 2014-06-26, [online] http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Buller/Buller-fran-vindkraft/
buller-vindkraft-riktvarden/
BILAGA 1
GENOMGÅNG OCH BEDÖMNING AV SKYDDS- OCH RESTRIKTIONSOMRÅDEN INOM
KARAKTÄRSOMRÅDEN SOM BEDÖMTS LÄMPLIGA FÖR VINDBRUK
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
31
GENOMGÅNG OCH BEDÖMNING AV
SKYDDS- OCH RESTRIKTIONSOMRÅDEN
Riksintresse friluftsliv - Herrestadsfjället
Urvalskriterierna för riksintresset på Herrestadsfjället grundar sig i det
omväxlande sjö-, berg- och skogsområdet som ger särskilt goda förutsättningar för strövande och skidåkning liksom Viksjöområdets vattensystem i norr för kanotsport. Här finns också Särskilt goda tillfällen till
bär-och svampplockning och fritidsfiske. Områdets storlek och att det
finns förutsättningar för olika typer av friluftsverksamheter under olika
årstider bidrar till också kriterierna (Länsstyrelsen i västra Götaland).
Förutsättningarna för att områdets värde skall bestå är enligt Länsstyrelsen att ett hänsynstagande till friluftslivet vad avser skogsbruk är tas.
Naturvårdsinriktade skogsbruksplaner bör övervägas inom vissa områden och inga ingrepp i vattensystemen som kan innebära att kanotleder
blockeras bör göras. Området kan även påverkas negativt av bebyggelseexploatering.
Bedömning av svårighetsgrad Herrestadsfjället
Kärnvärdena i riksintresset är relaterade till det variationsrika landskapet
på Herrestadsfjället med sjöar, berg och skogar som lämpar sig speciellt
bra för strövande, skidåkning, kanotsport bär- och svampplockning samt
fritidsfiske. De centrala delarna av riksintresset inom Uddevalla kommun
har det mest varierande landskapet med många sjöar. Dessa delar är
också längst bort från ljudkällor som vägar och bebodda områden.
Eftersom vindkraft inte stänger av delar av landskapet och på så vis inte
hindrar strövande, skidåkning mm kan vindkraft vara förenlig med riksintresset på Herrestadsfjället. Det främsta problemet är troligen det ljud
som vindkraften ger ifrån sig. Svårigheterna att förena riksintresset med
vindkraft ökar ju längre in på fjället man kommer då landskapet här blir
mer variationsrikt samt tystare. Risken för en fragmentisering av området
ökar också.
Riksintresse friluftsliv - Gullmarnområdet
Se även riksintresse friluftsliv Herrestadsfjället.
Urvalskriterierna för riksintresset Gullmarnområdet grundar sig i
Gullmarnfjorden med dess natursköna stränder och särskilt vacker och
intressant landskapsbild. Fjorden med dess öar har särskilt goda förutsättningar för bad och båtsport. Den är också ett mynningsområde och
vattendrag med särskilt goda tillfällen till fritidsfiske efter lax, laxöring,
torsk mm. Områdets mångsidighet och storlek som ger förutsättningar
för flera fritidsverksamheter samtidigt och under olika årstider, samt förekomsten av goda utsiktspunkter över vidsträcka områden, är också del
av urvalskriterierna.
Det omväxlande och ställvis mycket dramatiska fjordlandskapet är en
stor attraktion är ett lämpligt mål för turism baserad på enskilda initiativ
och utan krav på omfattande service (Länsstyrelsen i västra Götaland
2000).
32
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
Bedömning av svårighetsgrad Gullmarnområdet
Kärnvärdena i riksintresset är relaterade till det omväxlande fjordlandskapet med dess utsiktspunkter, stränder och vattenområden som lämpar
sig speciellt bra för turism, bad, båtsport och fritidsfiske.
Landbaserad vindkraft kommer inte i konflikt med båtsport eller fritidsfiske i fjorden. Ett problem med att förena riksintresset med vindkraft är
landskapsbilden och utsiktspunkterna i området.
Riksintresse naturvård - Gullmarsfjorden
Det främsta naturvårdsintresset för riksintresset Gullmarsfjorden är fjordens marina fauna. Kriterier för utpekande handlar om områdets sällsynta landskaps- och naturtyper, sårbara biotoper och arter samt förekomst
av mycket rik flora och fauna.
Förutsättningar för bevarande av riksintresset är att en god vattenkvalitet
upprätthålls samt att känsliga eller skyddsvärda bottnar och reproduktionsområden för fisk och fågel undantas från fysisk påverkan som kan
förändra miljön. Andra förutsättningar för bevarande är fortsatt brukande
av jordbruksmark samt restaurering av igenvuxna ängar och naturbetesmarker.
Bedömning av svårighetsgrad riksintresse naturvård
Gullmarsfjorden
Riksintressets kärnvärden är fjordens marina fauna samt områdets sällsynta natur- och landskapstyper. Landbaserad vindkraft kommer inte i
konflikt med den marina faunan i fjorden. Potentiella problem kan vara
reproduktionsområden för fågel eller sårbara biotoper och arter.
Fakta om riksintressen
Riksintresse naturvård:
Ett område av riksintresse för naturvård ska särskilt väl belysa viktiga skeden av naturoch kulturlandskapets utveckling eller vara ostört och hysa en stor mångfald av naturtyper. Ett område kan också pekas ut som riskintresse naturvård på grund att det hyser
unika, hotade eller sårbara naturtyper eller arter, eller en kombination av egenskaper
som gör området värdefullt för förståelsen av naturen (Naturvårdsverket 2005).
Riksintresse friluftsliv:
För att ett område ska vara av riksintresse för friluftslivet ska det ha stora friluftslivsvärden
sett i ett nationellt perspektiv. Värdena kan vara särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Områden av riksintresse för
naturmiljön respektive friluftslivet ska skyddas mot sådana åtgärder som påtagligt kan
skada naturmiljön. Med påtaglig skada avses skada på värden i naturmiljö som har betydelse från allmän synpunkt och som inte kan återskapas eller ersättas om de en gång
förstörs (Naturvårdsverket 2005).
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
33
Riksintresse naturvård - Bredmossen
Myrkomplex som domineras av en representativ excentrisk mosse med
botaniska värden. Mossen innehåller några små gölar. Några mindre dråg
genomkorsar mossen. Topogena kärr och björksumpskogar ingår också
i komplexet. Myren vid Lunddalen har värden av sumpskog. Den största
delen av myren är av mossetyp.
Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av
sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör ej utföras.
Naturreservat, Natura-2000 område (art- och habitatdirektivet) utgör dela
av området, samt ingår i myrskyddsplan (ej Lunddalen).
Bedömning av svårighetsgrad riksintresse naturvård Bredmossen
För bedömning och svårighetsgrad inom Natura 2000 och naturreservat
Bredmossen-Hensbacka, se detta stycke. För Lunddalen, med sina sumpskogar, bedöms området vara svårförenligt med en vindkraftetablering.
Influensområde inklusive riksintresse försvaret Sågebackens skjutfält
Sågebackens skjutfält används främst av hemvärnsförband och andra förband baserade i västsverige. Övningar med skarp ammunition förekommer. Riksintresseområdet utgörs av skjutfältet och innebär framförallt en
påverkan på omgivningen genom skottbuller (Försvarsmarkten 2013).
Bedömning av svårighetsgrad Sågebackens skjutfält
Konflikter med riksintresset kan uppstå om verk placeras så möjligheten
till övningar minskar eller förstörs. Området är bullerpåverkat genom
militärövningar.
Influensområde inkl riksintresse försvaret - Skredsviks
hamn
Området består av en hamn med bas för fartygs- och dykenheter samt
övningsfält och skjutbana. På skjutbanan genomförs skjutövningar med
skarp ammunition på korta avstånd. Omgivningspåverkan från skjutbanan är dock liten. Övningsfältets storlek möjliggör att större stabs- och
logistikenheter kan samöva med bl.a. fartygsförband på västkusten.
Bedömning av svårighetsgrad Skredsviks hamn
Influensområdet och riksintressets värden som övningsfält och skjutbana
kan komma i konflikt med vindkraft om verk placeras så möjligheten till
övningar minskar eller förstörs.
Naturreservat Herrestadsfjället
Syftet med reservatsbildningen Herrestadsfjället är att bevara och utveckla ett sjörikt skogsområde med hög attraktivitet för friluftslivet
som även har möjligheter för naturundervisning samt upplevelser av en
intressant natur- och kulturmiljö. Syftet är också att utveckla områdets
biologiska mångfald bland annat genom att öka andelen äldre skog och
34
lövskog (Uddevalla kommun 1999).
Inom naturreservatet är det förbjudet att schakta, dika, spränga etc samt
uppföra byggnader och anlägga ny bilväg. Eftersom Herrestadsfjället är
ett kommunalt naturreservat är det kommunen som kan lämna dispens
för verksamheter i området.
Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Herrstadsfjället
Naturreservatets värden är främst knutna till friluftslivet som innefattar vandring, svampplockning, fiske etc samt upplevelser av natur- och
kulturmiljön. Eftersom vindkraft inte stänger av delar av landskapet och
med detta omöjliggör friluftsliv i området kan vindkraft vara förenligt
med naturreservatet. Friluftslivet samt upplevelsen av natur- och kulturlandskapet kan dock påverkas negativt av vindkraft som ett modernt och
storskaligt element samt genom förhöjda bullernivåer.
Syftet att utveckla områdets biologiska mångfald behöver inte komma i
konflikt med en vindkraftetablering. Konflikt uppstår om verk placeras så
att den biologiska mångfalden och andelen äldre skog minskar på grund
av vindkraftens markanspråk.
Dispens från naturreservatets föreskrifter måste ges för att en vindkraftetablering skulle kunna bli möjlig, vilket försvårar en etablering i området.
Naturreservat Gullmarn
Naturreservatets syfte är att bevara Gullmarn som ett marinbiologiskt
värdefullt område för forskning och uppväxtområde för fisk. Möjligheterna till rekreation och friluftsliv samt omgivande strandområdens landskapstyper, växt- och djurmiljöer bidrar också till reservatsbildningen.
Inom naturreservatet ska ett antal föreskrifter följas bland annat om
förbud mot schaktning, nya byggnader, avverka träd, utföra kulvertering,
dra luftledningar etc.
Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Gullmarn
Gullmarns kärnvärden är kopplade till fjorden och omkringliggande
strandområden med dess biologiska och vetenskapliga värden samt möjligheterna till friluftsliv och rekreation. Landbaserad vindkraft kommer
inte i konflikt med det marina livet eller de vetenskapliga värdena. Ljud
och visuell påverkan från vindkraft kan komma i konflikt med rekreation
och friluftsliv i området.
Natura 2000 Klockaremossen
Klockaremosskomplexet består av ett antal mossar av sydvästlig typ och
domineras av koncentriska, excentriska och svagt välvda mossar som
omges av fukthed. På mosseplanen växer myrlilja och ett stort inslag av
kärrväxter. Området är ornitologisk värdefullt och i Madkärren och i Bäveåns rikkärr finns botaniskt intressanta delar.
Det främsta bevarandesyftet för området är att bevara våtmarkstyperna
och landskapsbilden samt att bevara förutsättningarna för specialiserade
och unika växt- och djurarter som är bundna till våtmarksmiljöerna.
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
35
Ingrepp på eller i anslutning till våtmarksområdet som dikning, omfattande avverkningar, byggande av vägar etc som påverkar de hydrologiska förhållandena i våtmarken kan negativt påverka området. Även
annan typ av exploatering som kraftledningar, master, torn och intensivt
skogsbruk kan innebära en negativ påverkan på den upplevelse av orörd
vildmark som våtmarken erbjuder.
Bedömning av svårighetsgrad Natura 2000 Klockaremossen
Områdets kärnvärden består av de naturtyper, djur- och växtarter som
mosskomplexet hyser. Det ingrepp som en vindkraftetablering innebär
kan påverka de hydrologiska förhållandena vilket kommer i konflikt med
områdets bevarandemål. Vindkraftetablering kan också påverka landskapsbilden, upplevelsen av vildmark samt djur- och växtliv.
Natura 2000 Gullmarsfjorden
Gullmarsfjorden är en tröskelfjord och ett av de mest artrika marina
områdena i Sverige. Natura 2000-området omfattar fjordens vattenområden samt ett antal mindre och obebyggda öar och små skär. Det främsta
bevarandesyftet i detta område är att ett bevara marina naturtyper i ett
fjordområde som är unikt för Sverige, som erbjuder livsbetingelser för
en mycket speciell och artrik fauna och flora.
Den potentiella negativa påverkan handlar framförallt om vattenkvalitet
och vattenverksamheter som kan påverka vattenmiljön som muddring,
nybyggnad av pirar, bryggor etc.
Bedömning av svårighetsgrad Natura-2000 Gullmarsfjorden
Kärnvärdena i Gullmarsfjorden är fjordens unika marina naturtyper och
speciella flora och fauna. Landbaserad vindkraft kommer sannolikt inte i
konflikt med de marina naturtyperna eller djur- och växtlivet. Vindkraft i
kustnära områden kan innebära en negativ påverkan på naturtyper, flora
och fauna.
Natura 2000 och naturreservat BredmossenHensbacka
Bredmossen är Bohusläns största öppna myrkomplex och utgörs av en
terrasserad översilningsmyr med huvudsaklig sluttning mot norr. Naturreservatet och Natura 2000-området har samma geografiska utsträckning. Natura 2000-området består av naturtyperna öppna svagt välvda
mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn, samt skogbevuxen
myr. Vegetationen är artfattig men har vitmossarter, som är typiska för
västsvenska mossar. Här finns ett rikt fågelliv och här finns bland annat
orre och ormvråk.
Enligt naturreservatsföreskrifterna är det förbjudet med utdikning, tippning eller fyllning/täkt av jord eller torv. Det är även förbjudet att uppföra byggnad utan tillstånd av länsstyrelsen samt att använda kemiska
bekämpningsmedel mot vegetation eller fauna.
Genom sin ansenliga storlek, sina karaktäristiska växtsamhällen och den
relativa orördheten har Bredmossen stora natur- och naturvetenskapliga
värden. Områdets öppna och flacka myrytor har dessutom betydande
36
landskapliga kvalitéer.
Myrområdet är främst känsligt för hydrologisk påverkan och skogsbruk.
Allvarliga hot är ingrepp som dikning, torvtäkt, omfattande avverkningar, byggande av vägar (omfattar även skogsbilvägar), som påverkar
hydrologin i våtmarken. Exploatering anses även vara ett hot mot upplevelsen av orörd vildmark. Även påverkan och förändring i omgivningarna kan i större eller mindre grad även påverka våtmarksområdet.
Bedömning av svårighetsgrad Natura-2000 och naturreservat
Bredmossen-Hensbacka
Områdets kärnvärden är storleken, den relativa orördheten och de hydrologiska förhållanden som skapat och vidhåller myrkomplexet, samt
områdets flora och fauna. På grund av att i stort sett all exploatering
anses kunna skada hydrologin, och därmed myrkomplexet, samt att vissa
för vindkraft känsliga fågelarter finns inom området (oklart om ex skogshöns och rovfåglar häckar inom området) bedöms området vara svårförenligt med en vindkraftetablering.
Kulturmiljövårdsområde Herrestadsfjället
Kulturmiljövårdsområdet omfattar nästan hela Herrestadsfjället inom
Uddevalla kommun och har historiskt använts som odlingsmark och
betesmark på ljunghedar. Dessa är idag till stor del igenvuxna men ett
antal större ljunghedar finns kvar i området samt lämningar av bland
annat äldre bebyggelse, torp, backstugor, kvarnar och stengärdesgårdar.
Friluftslivsverksamhet som vandring och fiske är vanliga i området och
Bredmossen i områdets nordvästra del ger möjligheter att studera olika
faser av myrens igenväxning. Området har inga fasta fornlämningar.
Åtgärdsförslagen i kulturmiljövårdsprogrammet innefattar bland annat
att ingen ny bebyggelse bör tillåtas förutom i begränsad omfattning för
förenings- och friluftsliv, samt att röjning bör ske av igenväxande betesängar och hagar.
Bedömning av svårighetsgrad Kulturmiljövårdsområde
Herrestadsfjället
Områdets kärnvärden är de kvarvarande ljunghedarna, äldre bebyggelse,
lämningar av torp- och backstugor samt bredmossen med sina pedagogiska värden. Konflikt kan uppstå om vindkraft placeras så att upplevelsen av de kulturhistoriska lämningarna förminskas. Vindkraft skulle
också kunna förstärka upplevelsen av lämningarna om vindkraftverken
placeras på tillräckligt avstånd så att de inte dominerar i miljön runt lämningen. Åtgärdsförslaget att inte tillåta ny bebyggelse inom området talar
mot en vindkraftetablering.
Värdefulla miljöer i odlingslandskapet
Värdefulla miljöer i odlingslandskapet är brukade och öppna landskap
som ofta utgör en central del av kulturmiljön på landsbygden. Områdena
är utpekade i länsstyrelsens rapport ”Odlingslandskap i Göteborg och
Bohuslän” som områden med höga natur- och kulturvärden.
Bevarandeprogrammet har inga egna restriktioner kopplade till sig utan
ska användas som underlag för bedömningar enligt lagar som miljöbal-
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
37
ken där bestämmelser anger att områden ska skyddas mot åtgärder som
kan skada eller påtagligt skada natur- och kulturvärden.
Bedömning av svårighetsgrad värdefulla miljöer i odlingslandskapet
På grund av områdenas natur- och kulturvärden bedöms områdena samt
att samtliga områden är belägna i dalgångar som inte är aktuella för vindkraftsetablering.
Landskapsbildsskydd
Landskapsbildsskydd är ett skydd för landskapsbilden med stöd av 19 §
naturvårdslagen i dess lydelse före den 1 januari 1975. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken gäller bestämmelserna fortfarande i de berörda områdena. Det är inte möjligt att ändra föreskrifterna i
ett beslut eller fatta nya beslut om landskapsbildsskydd.
Det är små och spridda äldre bokskogar som innefattas i landskapsbildsskyddet. Inom dessa områden är det bl a förbjudet att avverka bokskog
annat än som beståndsvårdande gallringar, uppföra nya byggnader, anlägga körväg, schakta, tippa, fylla el liknande, samt dra fram luftledning.
Bedömning av svårighetsgrad landskapsbildsskydd
Områdenas kärnvärden är just bokskogen och förbuden mot att schakta,
fylla, dra fram ledning eller anlägga väg gör det svårt att kombinera med
en vindkraftetablering. Inom karaktärsområdet Inre Bokenäset finns två
små (1,6 resp 0,4 ha) landskapsbildsskyddade bokskogar i Rålanda och
Knähammar. Områdenas lilla area gör dock att de är lätta att kringgå
geografiskt.
Fakta om Kulturmiljövårdsprogrammet
Uddevalla kommuns kultumiljövårdsprogram syftar till att vara ett redskap för att i ett
tidigt skede intregrera kultumiljövård i samhällsplaneringen. Inriktningen på programmet
är bebyggelsehistorik, vilket betyder att kulturlandskapet, fornminnen och naturvärden
endast beskrivs där de förstärker den byggda miljöns värden. I kulturmiljövårdsprogrammet betonas det att programmet måste vara ett ständigt föränderligt dokument och att
kulturmiljövårdens uppgift inte endast är att bevara och vårda utan också att levandegöra kulturhistoriskt värdefulla element i kulturlandskapet.
Värdegrunden för programmets bedömningar baseras på att karaktärsskapande bebyggelse ska bevaras eller förnyas varsamt. En plats karaktär och skönhet ska vårdas
eller utveklas så att varje tidsepok kan upfattas och historien bli läsbar. Förändringar som
sker ska göras med respekt för den historiska kontinuiteten och visuella helheten.
38
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
BILAGA 2
FÖRDJUPADE RIKTLINJER FÖR LÄMPLIGA KARAKTÄRSOMRÅDEN
40
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
FÖRDJUPADE RIKTLINJER FÖR LÄMPLIGA
KARAKTÄRSOMRÅDEN
De lämpliga karaktärsområdena beskrivs här för att belysa möjligheter
och konflikter i förhållande till vindbruk samt ge fördjupade riktlinjer för
etablering av vindkraft inom karaktärsområdet.
Skjutfältet
Lane
Herrestadsfjället
Uddevalla
Råsseröd
Ammenäs
Bokenäs
Ljungskile
0
Lämpliga karaktärsområden
2,5
Legend
Motorväg
Bebyggelse
Lämpliga karaktärsområden
Bilväg
Jordbruksmark & öppen mark
Järnväg
Vatten
Skog
5
10 Km
¯
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
41
Herrestadsfjället
Beskrivning
Herrestadsfjället ligger i norra delen av Uddevalla kommun på gränsen
till Munkedal och Färjelanda kommuner och ingår i landskapstypen
skogsdominerat sjörikt skogslandskap. Området består av en skogsbevuxen bergsplatå med ett stort antal sjöar och mossar. Historiskt har
Herrestadsfjället varit utmarksområde för bete på ljunghedar men idag
används idag framförallt till modernt skogsbruk samt rekreation och
friluftsliv. Ca 1/3 av karaktärsområdet är del av naturreservat Herrestadfjället. Herrestadsfjället kan anses vara ett orört område låg kontinuitet
(beskogades först för ca 100 år sedan). Karaktärsområdet är glesbefolkat
men ett antal hus finns i områdets västra del.
Landskapets struktur i kommunen med fördjupning på
Skjutfältet (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 11).
De främsta riktningarna i landskapet är fjällets sydöstra kant mot dalen i
Inre Bokenäset, dalen vid Hogstorp samt riktningar på fjället skapade av
den uppspruckna bergterrängen och sjöarna. Inga större vägar förekommer i området men två regionkraftledningar och en fördelningsledning
finns i norra delen av karaktärsområdet. TV-masten i södra delen av
karaktärsområdet är ett landmärke.
Krokestugan
Kåredalen
Vrångevattnet
Kärrestugan
Buevattnet
Kölnestugan
Riktningar i landskapet
1
Lugnet
Landmärke - TV-masten
Smedvattnet
1
42
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
Skydd och restriktioner
Skydden och restriktionsområdena på Herrestafjället täcker nästintill hela
karaktärsområdet med flest överlappande skydd på fjällets centrala delar
och i västra delen vid Gullmarsfjorden. Kulturmiljövårdsprogrammet och
riksintresse friluftsliv är det till ytan största restriktionsområdena. Riksintresse vindbruk finns också centralt karaktärsområdet och överlappar
riksintresse friluftsliv och kulturmiljövårdsprogrammet.
Typ av skydd/restriktion
Förekommer i
karaktärsområdet
Hinderfrihet försvaret
-
Riksintresse friluftsliv (Herrestadsfjället)
x
Riksintresse naturvård (Bredmossen)
x
Riksintresse kustzonen
-
Riksintresse vindbruk
x
Influensområde inkl riksintresse försvaret (Sågebackens skjutfält)
x
Naturreservat (Herrestadsfjället)
x
Natura-2000 (Bredmossen-Hensbacka)
x
Kulturmiljövårdsprogram (Herrestadsfjället)
x
Värdefulla miljöer i odlingslandskapet
-
Landskapsbildsskydd
-
En genomgång av restriktionernas föreskrifter i anslutning till vindkraft
finns i Bilaga 1.
Krokestugan
Kåredalen
Vrångevattnet
Kärrestugan
Buevattnet
Kölnestugan
Lugnet
Smedvattnet
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
43
Möjligheter och konflikter
De i landskapsanalysen identifierade möjligheter, konflikter och övriga
problemställningar i relation till vindkraftetablering på Herrestadsfjället är
sammanfattade i tabellen nedan (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla
kommun 2012, s. 84-85).
De största möjligheterna är:
• Portal/inramning: Vindkraft kan bli en portal/inramning av Herrstafjället.
• Framhäva höjd: Vindkraftverk placeras på höjder och förstärker topografin.
• Breddad ekonomisk bas: Vindbruk gynnar jord- och skogsbruksekonomin.
De största potentiella konflikterna är:
• Nåldyneeffekt: Om vindkraft placeras utspritt utan en tydlig geometri, i
linje eller sammanhållen grupp, kan nåldyneeffekt uppstå.
• Blockera landskapsriktning/utsikt: Vindkraft placeras så att landskapsriktningar bryts och blockerar utsikter.
• Höga naturvärden: Höga naturvärden vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjället kan komma i konflikt med vindkraft då etablering av vindkraft tar mark i anspråk och kan störa djurliv.
• Ljud: Eftersom Herrestadsfjället är glesbefolkat och upplevs som tyst
kan ljud från vindkraft bli mer märkbart. Upplevelsen av tystnad samt
bostäder (exempelvis i Smedseröd) kan också komma i konflikt med ljud
från vindkraft.
• Inringning: Om vindkraft placeras så att en plats, ex en dalgång, har
vindkraft i alla väderstreck uppstår en inringningseffekt.
Övriga problemställningar:
• Vägar i höglänt terräng: Delar av karaktärsområdet är höglänt. På sådana platser kan vindkraftverkens anläggningsvägar skapa tillgänglighet
för rekreation, men även trädfria gator som syns på långt håll.
• Höga naturvärden: Höga naturvärden vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjället kan komma i konflikt med vindkraft då etablering av vindkraft tar mark i anspråk och kan störa djurliv.
• Rekreation: Stora delar av Herrestafjället används för rekreation och
friluftsliv som kan påverkas visuellt och audiellt av vindkraft.
Landskapstyp Skogsdominerat
sjörikt skogslandskap
Karaktärsområde Herrestadsfjället
Möjligheter
Konflikter
Möjligheter
Konflikter
Övriga problemställningar
Portal/inramning
Blockera landskapsriktning/utsikt
Portal / inramning
Inringning
Vägar i höglänt
terräng
Framhäva höjd
Nåldyneeffekt
Breddad ekonomisk bas
Ljud
Höga naturvärden
Höga naturvärden
Rekreation
Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk på landskapstyps- och karaktärsområdesnivå. De möjligheter och
konflikter som förekommer på båda nivåerna är markerade i starkare färg. (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012).
44
Höga naturvärden: Vid Gullmarsfjorden
och på Herrestadsfjällets centrala delar
finns höga naturvärden som kan komma i
konflikt med vindkraft. Höga naturvärden
kan även förekomma på andra platser
inom karaktärsområdet.
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
POTENTIELLA KONFLIKTER
Inringad dalgång: Vindkraft omger dalgången
Blockera landskapsriktning: Vindkraften placeras mot landkapets riktning
Nyåldyneeffekt: Vindkraften är spridd i
landskapet och ger ett rörigt intryck
Ljud: Vindkraftens ljud kan upplevas som
störande.
MÖJLIGHETER
Portal/Inramning & Framhäva höjd: Vindkraft förstärker fjällets höjd och bildar en inramning och gräns mellan fjället och dalen.
Framhäva höjd: Vindkraft som placeras på
höjdryggar i landskapets riktning framhäver
höjdskillnaderna uppe på fjället
Portal/Inramning & Samlokalisering med annan infrastruktur: Vindkraft bildar en inramning och gräns mellan fjället och dalen och
följer E6 och järnvägens riktning.
Höga naturvärden: Vid Gullmarsfjorden
och på Herrestadsfjällets centrala delar
finns höga naturvärden som kan komma i
konflikt med vindkraft. Höga naturvärden
kan även förekomma på andra platser
inom karaktärsområdet.
Vägar i höglänt terräng: Nya vägar kan
skapa tillgänglighet för rekreation men
innebär ingrepp i skogslandskapet.
Rekreation: Stora delar av Herrestafjället
används för rekreation och friluftsliv som
kan påverkas visuellt och audiellt av vindkraft.
Oexploderad ammunition (OXA): Vindkraft
passande ny markanvändning utan större
konflikter, men anläggandet fördyras av röjning av OXA
ÖVRIGA PROBLEMSTÄLLNINGAR
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
45
Riktlinjer för utbyggnad
Riktlinjer för layout och lokalisering:
• Vindkraft bör lokaliseras i gränsområdena mellan fjället och omkringliggande dalar för att skapa en inramande effekt och undvika en
fragmentisering av natur- och rekreationsvärdena. 1 Vindkraft ska ej
placeras på fjällets inre delar där rekreationsvärdena är högre. 2
• Vindkraft bör lokaliseras i sammanhållna grupper om minst tre verk
för att undvika nåldyneeffekt.
• Vindkraft bör lokaliseras längs med dalens riktning i närheten av E6
för att skapa en inramande effekt och minska påverkan på tystare områden på fjällets centrala delar. 3
• Vindkraft ska inte placeras så att ett område ringas in och har vindkraft i samtliga riktningar (se figurer föregående uppslag).
Generella riktlinjer skydds- och restriktionsområden:
• För riksintresse friluftsliv bör friluftslivsaktiviteter och -upplevelser
kopplat till det omväxlande sjö- berg- och skogsområdena beaktas. En
vindkraftetablering får inte påtagligt skada naturmiljön i området. De
centrala och norra delarna av riksintresset inom kommunen hyser de
största friluftslivsvärdena och är därför känsligast för vindkraftetablering. 2
• Inom riksintresse naturvård Bredmossen bör vindkraft ej placeras då
bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering och dämning. 4 Se även naturreservat/Natura 2000 Bredmossen-Hensbacka.
• För Bulid skjutfält måste samråd med försvaret ske för eventuell
placering av vindkraft, samt hänsyn tas till oexploderad ammunition
(OXA).
Krokestugan
4
2
Kåredalen
Vrångevattnet
Kärrestugan
Buevattnet
Kölnestugan
Lugnet
1
Smedvattnet
1
3
Illustration av riktlinjer för utbyggnad. Gröna områden och pilar representerar möjligheter och röda områden konflikter.
46
• För naturreservatet Herrestadsfjällets inre delar ska förutsättningar för
friluftslivsaktiviteter och -upplevelser samt naturundervisning beaktas.
Vindkraft bör inte placeras så att den biologiska mångfalden eller andelen äldre skog eller lövskog minskar.
• Naturreservat/Natura 2000-området Bredmossen-Hensbacka har stora
natur- och naturvetenskapliga värden, samt betydande landskapliga
kvalitéer (öppenhet/upplevd orördhet). Det är bland annat förbjudet
med utdikning, tippning eller fyllning/täkt av jord, omfattande avverkningar, byggande av vägar (omfattar även skogsbilvägar), som påverkar hydrologin i våtmarken. Vindkraft ska inte placeras inom eller i
direkt anslutning till området.
• Området för kulturmiljövårdsprogram Herrestadsfjället är skogklätt
och gamla odlingsytor är till stor del igenvuxna eller planterade med
barrträd. Ur denna aspekt kan vindkraft placeras då synligheten är låg.
Vindkraftverk placeras inte i eventuella utblickar och siktlinjer från de
kulturhistoriskt värdefulla miljöerna. Detta för att minimera krocken
mellan kulturbygdens småskalighet och ålderdomlighet och vindkraftens storskalighet och moderna uttryck.
Övriga riktlinjer:
• Samråd med Munkedals och Färjelanda kommuner bör ske vid vindkraftetablering inom 3 km från kommungräns.
Att tänka på:
• Vindkraftens ljud bör undanhållas Herrestadfjällets inre rekreationsmiljöer. Vindkraft bör ur detta perspektiv endast placeras i karaktärsområdets kantzoner. Viktigt är då att uppmärksamma eventuell ljudpåverkan på bostäder, exempelvis i Smedseröd.
• Den möjliga etableringen i sydöstra delen av karaktärsområdet bör
vägas mot andra möjliga etableringar för att minimera effekterna av en
möjlig inringning av Herrestadsfjällets friluftsområden.
• Placering av verk i nord-sydlig riktning (bort från Uddevalla tätort)
skapar en mindre horisont från centralorten.
• Vindkraftens vägdragningar och uppställningsytor kan användas för
utveckling av biologisk mångfald om välgenomtänkt markanläggning,
sådd och långsiktig skötsel för vägrenar och uppställningytor finns.
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
47
Skjutfältet
Karaktärsområdet Skjutfältet utgörs av en kuperad höjdplatå norr
om Uddevalla och ingår i landskapstypen skogsdominerat småbrutet
sprickdalslandskap. I området finns mestadels en blandning av större
barrskogs- och myrmarker och ett mycket litet inslag av öppna brukade
marker och lövskog. Hydrologin utgörs av myrar och mossmarker samt
ett par långsmala sjöar i sprickdal, vilka avvattnar mot Bäveån. Området
är är idag en modern glesbygd och används för det militära övningsområdet Sågebacken. Det gamla hemmanet Bulid finns här.
Landskapets struktur i kommunen med fördjupning på
Skjutfältet (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 11).
Karaktärsområdet har en lång historia som utmarksresurs och expansionsområde. Sedan militären tog över fr.o.m. 1800-talet har traditionell
skötsel och lite förändring skett, dock har den militära markanvändningen sin speciella påverkan och slitage. Främst i väst är markerna påverkade av militärens slitage. Inga större vägar går genom området men
det passeras av stam- och regionnätets kraftledningar.
Ö Krokevattnet
Mållsjön
Riktningar i landskapet
22
Landmärke - Vattentornet
22
Bulid
Uddevalla
48
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
Skydd och restriktioner
Karaktärsområdet skydds- och restriktionsområden främst i de norra
delarna. I nordöst återfinns större mosskomplex med naturskydd och i
väst kulturmiljö- och friluftsskydd. Större delen av området ingår även i
försvarets samrådsområden.
Typ av skydd/restriktion
Förekommer i
karaktärsområdet
Hinderfrihet försvaret
x
Riksintresse friluftsliv (Herrestadsfjället)
x
Riksintresse naturvård (Tronemosse)
x
Riksintresse kustzonen
-
Riksintresse vindbruk
-
Influensområde inkl riksintresse försvaret (Sågebackens
skjutfält)
x
Naturreservat (Herrestadsfjället)
x
Natura-2000 (Klockaremossen)
x
Kulturmiljövårdsprogram (Herrestadsfjället)
x
Värdefulla odlingsmiljöer
-
Landskapsbildsskydd
-
En genomgång av restriktionernas föreskrifter i anslutning till vindkraft
finns i Bilaga 1.
Ö Krokevattnet
Mållsjön
Bulid
Uddevalla
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
Konflikten Höga naturvärden
gäller främst andra karaktärsområden i landskapstypen
Skogsdominerat småbrutet
skogslandskap. Inom karaktärsområdet Skjutfältet återfinns delar av naturreservat
Herrestadsfjället och Natura
2000-området Klockaremossen. De värden de skyddar är
främst inriktade mot friluftsliv
och växtlighet.
49
Möjligheter och konflikter
De i landskapsanalysen identifierade möjligheter, konflikter och övriga
problemställningar i relation till vindkraftetablering i Skjutfältet är sammanfattade i tabellen nedan (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla
kommun 2012, s. 82-83).
De största möjligheterna är:
• Portal/inramning: Vindkraft kan bli en portal/ inramning och skiljelinje mellan Uddevallas vardagslandskap och Skjutfältets andra
funktioner.
• Tydlig geometri: Vindkraft kan placeras så att verken utgör en tydlig
geometri, till exempel i linje med befintliga verk eller i väldefinierade
grupper.
• Understödja riktning: Vindkraft placeras i linje med topografins riktning.
• Breddad ekonomisk bas: Vindbruk gynnar jord- och skogsbruksekonomin.
De största potentiella konflikterna är:
• Nåldyneeffekt: Om vindkraft placeras utspritt utan en tydlig geometri,
i linje eller sammanhållen grupp, kan nåldyneeffekt uppstå.
• Inringning: Om vindkraft placeras så att en plats, ex en dalgång, har
vindkraft i alla väderstreck uppstår en inringningseffekt.
• Ljud: Ljud från vindkraft kan upplevas som störande.
Övriga problemställningar:
• Vägar i höglänt terräng: Nya vägar kan skapa tillgänglighet för
rekreation men innebär ingrepp i skogslandskapet på höjderna. Då det
redan finns vägar i höglänt terräng i området bör en målsättning vara
att minimera antalet nya vägar vid nyetablering.
• Höga naturvärden & Rekreation: Förutom naturreservat Herrestadsfjället och Natura 2000-området Klockaremossen, har militärens expansiva och relativt långvariga slitage format ekologin till en
speciell karaktär. Ekologiska värden finns även kopplade till myr- och
våtmarker. En vindkraftetablering inom detta område behöver inte
innebära en konflikt mellan vindbruk och natur- och rekreationsintressena. I områden med militära övningar är risken för störande ljud
mindre då området redan är påverkat.
• Oexploderad ammunition (OXA): Explosionsrisken låser markan-
Landskapstyp Skogsdominerat
småbrutet skogslandskap
Karaktärsområde Skjutfältet
Möjligheter
Konflikter
Möjligheter
Konflikter
Övriga problemställningar
Portal / inramning
Omringa
Portal / inramning
Torna upp sig
Vägar i höglänt terräng
Tydlig geometri
Nåldyneeffekt
Breddad ekonomisk bas
Nåldyneeffekt
Höga naturvärden
Understödja riktning
Höga naturvärden
Rekreation
Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk på landskapstyps- och karaktärsområdesnivå. De möjligheter och
konflikter som förekommer på båda nivåerna är markerade i starkare färg. (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012)
50
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
vändningen och gör att det inte finns större markanvändningskonflikter i området. Området kan användas för vindkraft då vindkraft tar lite
mark i anspråk. Anläggandet fördyras oavsett av röjning av OXA för
nya vägar och uppställningsplatser.
POTENTIELLA KONFLIKTER
Inringning: Vindkraft omger högplatån och
syns i alla riktningar.
Nåldyneeffekt: Vindkraften är spridd i landskapet och ger ett rörigt intryck
Ljud: Vindkraftens ljud kan upplevas som
störande.
MÖJLIGHETER
Portal/Inramning och tydlig geometri:
Genom att följa landskapets riktning
och accentuera gränsen mellan landskapstyper kan förståelsen för landskapet och dess funktioner stärkas
Understödja riktning: Genom att följa
topografin understödjs en riktning i landskapet
Höga naturvärden & rekreation: Vid Klockaremossen och Herrestadsfjällets naturreservat
finns höga naturvärden.
Vägar i höglänt terräng: Nya vägar kan skapa tillgänglighet för rekreation men innebär
stora ingrepp. Befintliga vägar i höglänt terräng bör användas.
Oexploderad ammunition (OXA): Vindkraft
passande ny markanvändning utan större
konflikter, men anläggandet fördyras av röjning av OXA (bekostas/samfinansieras av
vindkraft). Möjliggör ytterligare användning
av området genom rekreation
ÖVRIGA PROBLEMSTÄLLNINGAR
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
51
Riktlinjer för utbyggnad
Riktlinjer för layout:
• Vindkraft bör lokaliseras längs landskapets gränser eller riktningar,
samlade grupper eller linjer om minst tre verk för att undvika nåldyneeffekt och för att skapa struktur. En riktlinje för avstånd mellan grupper är 3 km, med målet att grupperna ska upplevas tydligt åtskilda från
varandra. 1
• Nya vindkraftverk bör placeras så att verken utgör en tydlig geometri,
följer topografi. 1
• Vindkraft ska inte placeras så att ett område ringas in och har vindkraft i samtliga riktningar (se figurer föregående uppslag).
Generella riktlinjer skydds- och restriktionsområden:
• Inom hinderfrihet försvaret kan vindkraftverk inte placeras.
• Inom riksintresse friluftsliv Herrestadsfjället bör verk inte placeras så
att de negativt påverkar viktiga utsiktspunkter från rekreationsområdet. Även ljudnivån bör beaktas. En föreslagen ljudnivå vid viktiga
funktioner inom friluftsområdet, som bohusleden, föreslås till 35 dBA.
• Inom riksintresse naturvård Tronemosse bör verk inte placeras, då de
negativt kan påverka djurlivet (främst fåglar) eller naturtyperna mossar och myrar och deras känsliga hydrologi. 2
• Inom influensområde och riksintresse försvaret (militära övningsområ-
2
Ö Krokevattnet
Mållsjön
1
Uddevalla
Illustration av riktlinjer för utbyggnad. Gröna pilar representerar möjligheter och
röda områden konflikter.
52
den och skjutfält) måste samråd med försvaret ske. Samt inom Bulids
skjutfält.
• Inom naturreservat Herrestadsfjället ska verk inte placeras så att friluftsvärden eller försök till utveckling av biologisk mångfald påverkas
negativt av storskalig vindkraft. Populära utblickar och siktlinjer bör
inte hindras av vindkraftverk.
• Inom Natura 2000-område Klockaremossen ska verk inte placeras, då
området utgörs av hydrologiskt känsliga, ornitologiskt värdefulla och
botaniskt intressanta myrkomplex.
• Området för kulturmiljövårdsprogram Herrestadsfjället är skogklätt
och gamla odlingsytor är till stor del planterade med gran. Ur denna
aspekt kan vindkraft placeras då synligheten är låg. Vindkraftverk placeras inte i eventuella utblickar och siktlinjer från de kulturhistoriskt
värdefulla miljöerna. Detta för att minimera krocken mellan kulturbygdens småskalighet och ålderdomlighet och vindkraftens storskalighet och moderna uttryck.
Övriga riktlinjer:
• Samråd med Munkedals och Färjelanda kommuner bör ske vid vindkraftetablering inom 3 km från kommungränsen.
Att tänka på:
• Vindkraftens ljud bör undanhållas Herrestadfjällets inre rekreationsmiljöer.
• Den möjliga etableringen i sydvästra delen av Skjutfältet bör vägas
mot andra möjliga etableringar i karaktärsområde Herrestadsfjället för
att minimera effekterna av en möjlig inringning av Herrestadsfjällets
friluftsområden.
• Placering av verk i nord-sydlig riktning (bort från Uddevalla tätort)
skapar en mindre horisont från centralorten.
• Vindkraftens vägdragningar och uppställningsytor kan användas för
utveckling av biologisk mångfald om välgenomtänkt markanläggning,
sådd och långsiktig skötsel för vägrenar och uppställningytor finns.
UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN
www.uddevalla.se
53