Vindbruksplan, granskning
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2015-10-15 VINDBRUKSPLAN 2016 UDDEVALLA KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE XXXX-XX-XX Beställare: Beställarens projektledare: Uddevalla kommun Lynn Joel Konsult: Ramböll Sverige AB Uppdragsledare: Maria Danling & Karin Hammarlund Kramer Handläggare: Anna Brånhult & Emil Gottberg Granskad av: Karin Hammarlund Kramer Uppdragsnummer:1320008401 Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö T +46 10 615 60 00 F +46 10 615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506 INNEHÅLL FÖRORD 4 SAMMANFATTNING AV KOMMUNENS STÄLLNINGSTAGANDEN 4 INLEDNING5 BAKGRUND5 Nuvarande vindkraftsutbyggnad5 Vindbruksplanens syfte5 RESTRIKTIONER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT 9 LÄMPLIGA OCH OLÄMPLIGA OMRÅDEN FÖR VINDKRAFT 22 Vindförhållanden9 Elnätet9 Skydds- och riskavstånd 9 Ljud12 Ljus och skugga 13 Skydds- och restriktionsområden 13 Övriga intresseområden19 Kumulativa effekter21 Avveckling av vindkraft 21 Utbyggnadsområde 1 - Herrestadsfjället Utbyggnadsområde 2 - Skjutfältet 25 27 KÄLLOR29 GENOMGÅNG OCH BEDÖMNING AV SKYDDS- OCH RESTRIKTIONSOMRÅDEN 33 FÖRDJUPADE RIKTLINJER FÖR LÄMPLIGA KARAKTÄRSOMRÅDEN 44 Herrestadsfjället45 Skjutfältet51 4 FÖRORD Denna vindbruksplan är framtagen för att vara ett underlag till vindkraftplanering i Uddevalla kommun. Planen redovisar restriktioner och förutsättningar för vindkraft samt lämpliga utbyggnadsområden i kommunen. Som underlag för utpekandet av lämpliga och olämpliga områden för vindkraft har en kommuntäckande dialogbaserad landskapsanalys använts. Denna analys har också utökats och fördjupats under arbetet med vindbruksplanen. Vindbruksplanen ska på ett överskådligt och tydligt sätt presentera Uddevalla kommuns vindbruksplanering i syfte att ge ett praktiskt stöd åt kommunens handläggare samt ge rekommendationer åt vindkraftsexploatörer. SAMMANFATTNING AV KOMMUNENS STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunens ställningstaganden kan sammanfattas på följande vis: - Kommunen pekar ut två lämpliga utbyggnadsområden för vindkraft, ett i sydvästra delen av Herrestadsfjället och ett vid Bulids skjutfält. - Resten av kommunen är olämplig för utbyggnad av vindkraft. - Kommunen stödjer riksintesse för vindkraft i norra delen av kommunen dock inte riksintressena i södra delen av kommunen. UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 5 INLEDNING Dialogbaserad landskapsanalys för Uddevalla kommun, 2012 finns på kommunens hemsida: www.uddevalla.se. Sök "landskapsanalys". Bakgrund Denna vindbruksplan ersätter en tidigare vindbruksplan. I den tidigare planen anges att kommunen har för avsikt att ta fram en kommunomfattande landskapsanalys som stöd för översiktlig planering, och att landskapsanalysen ska utgöra ett komplement till vindbruksplanen. Arbetet med landskapsanalysen blev så pass genomgripande både med avseende på metod att ta fram områden för vindkraft samt det slutliga resultatet, att man inte kunde betrakta landskapsanalysen som ett komplement till vindbruksplanen, utan som ett underlag till en ny vindbruksplan. I landskapsanalysen delades kommunen in i landskapstyper och karaktärsområden. Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk identifierades för varje landskapstyp och karaktärsområde. Landskapsanalysens syfte var inte att peka ut lämpliga och olämpliga områden för vindkraft utan att lyfta fram möjligheter och konflikter för vindkraft i de specifika landskapstyper och karaktärsområden som finns i kommunen. (se sid 6 och 7) Vindkraftsutbyggnad I september 2015 finns 13 uppförda vindkraftverk och 9 beviljade vindkraftverk i kommunen. Samtliga verk är lokaliserade i kommunens västra delar. En karta över uppförda och beviljade vindkraftverk finns på sidan 8. Vindbruksplanens syfte Syftet med vindbruksplanen är att vägleda den landbaserad vindkraftsutbygganden i Uddevalla kommun med utgångspunkt tagen i landskapets förutsättningar i enlighet med landskapsanalysen. Vindbruksplanen redovisar lämpliga utbyggnadsområden för vindbruk, samt ger riktlinjer till vindkraftexploatörer om vad som behöver beaktas för att kunna etablera vindkraft i dessa områden. Återstoden av kommunens yta betraktas av kommunen som olämpligt område, på grund av landskapets höga komplexitet. Planen behandlar endast landbaserad vindkraft eftersom vindkraft till havs inte bedöms vara möjligt för Uddevalla kommun. 6 UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING Landskapsanalysens möjligheter och konflikter MÖJLIGHETER OCH KONFLIKTER I LANDSKAPSTYPERNA Utdrag ur landskapsanalysen. Piktogrammen visar möjligheter och konflikter i förhållande till vindkraft i Uddevalla kommun. Olika möjligheter och konflikter är aktuella i fjärrzonen och närzonen. Påverkan som Ljud är till exempel främst aktuellt i närzonen medan möjligheten Understödja riktning främst kan upplevas i fjärrzonen. Skalnivån avgör också om påverkan blir neutral respektive negativ som för Höga naturvärden. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN MÖJLIGHETER OCH KONFLIKTER I KARAKTÄRSOMRÅDENA 7 8 UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING Lane Hogstorp Uddevalla Bokenäs Ammenäs Ljungskile Vindkraftsutbyggnad september 2015 Utifrån landskapsanalysen medför de beviljade verken en mängd konflikter och anses därför inte befinna sig inom ett lämpligt område i denna vindbruksplan. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 9 RESTRIKTIONER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT Mer information om lagar , förordningar, skyddsavstånd, restriktioner, etc finns på www.vindlov.se Vindkraftverk prövas enligt miljöbalken (MB) eller plan- och bygglagen (PBL) beroende på storlek på anläggningen. Prövningen tar bland annat upp störningar för omgivningen i form av ljud och skuggbildning. Ibland krävs det även andra tillstånd för vindkraftverk, till exempel enligt 11 kap. MB för lednings- och vägdragning över vatten eller om anläggningen ska placeras i vatten. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 3–10 §§ MB måste finnas med i ansökan. Vindförhållanden Vindkraftverk är normalt i gång och producerar el vid vindhastigheter mellan 4 och 25 meter per sekund. Vid svagare och starkare vind stoppas verken. Den maximala effekten, den så kallade märkeffekten på verken, uppnås vanligtvis vid vindstyrkor på 12-14 meter per sekund. Ett av kriterierna för utpekande av riksintresse för vindbruk är att det ska blåsa mer än 7,2 meter per sekund i årsmedelvind 100 meter över nollplansförskjutningen. Kartan på sidan 10 visar årsmedelvinden i kommunen 100 meter över nollplaneförskjutningen. De röda områdena har en årsmedelvind på över 7,2 m/s. Även årsmedelvindar lägre än 7,2 m/s kan vara lönsamma för vindkraft. För att säkert kunna veta hur lönsam en plats är för vindkraftetablering måste mätningar göras på den specifika platsen. Elnätet Vindkraftverk eller parker kan anslutas till lokalnätet, regionnätet eller stamnätet. Det vanligaste är till lokal- eller regionnät, men beror på vilken typ av ledning som finns i närheten och hur många MW (mega watt) som ska anslutas. Anslutning till ett nät sker vid ett ställverk/transformatorstation. Exploatören kontaktar nätbolaget för att få reda på hur situationen för en aktuell etablering ser ut. Nätbolagen har en skyldighet att se till att förnyelsebar energi kan anslutas till elnätet. Efter att en vindkraftsexploatör lämnat en förfrågan inom ett område gör nätägaren en kostnadsuppskattning för anslutningen som inkluderar förstärkningar av nätets kapacitet om detta behövs.Vindkraftexploatörer betalar en anslutningsavgift till nätägaren för anslutningen till elnätet. Stamnätet i Norden 2013 (Svenska Kraftnät, 2014) Skydds- och riskavstånd Väg och järnväg Skyddsavståndet till allmän väg och järnväg bör enligt Trafikverket vara minst vindkraftverkets totalhöjd. Ett lämpligt avstånd fastställs efter samråd med Trafikverket och andra berörda. 10 UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING Lane Hogstorp Uddevalla Bokenäs Ammenäs Ljungskile Vindkartering 100 meter Årsmedelvind100 m över nollplaneförskjutningen, källa Energimyndigheten, 2014 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 11 Lane Hogstorp Uddevalla Ammenäs Bokenäs Ljungskile Intresseområden flygplatser OBS! Hela kommunen är inom Trollhättan/Vänersborgs flygplats intresseområde 12 Kraftledningar Skyddsavståndet till kraftledningar bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd. Det behöver också vara ett tillräckligt avstånd mellan kraftledningens och vindkraftverkets jordningspunkter. Om kraftledningen besiktas med helikopter måste avstånden vara tillräckliga för säker flygbesiktning. Nedisning och riskavstånd Hård snö och is kan falla ner eller slungas iväg en kortare sträcka från ett vindkraftvek. Andra riskfrågor som bör uppmärksammas är risk för fysisk kollision med verk och åsknedslag. En riskbedömning med förslag till åtgärder mot tänkbara olyckor kan krävas då vindkraftverk lokaliseras till områden där allmänheten frekvent vistas. Hinderfrihet och flygplatser Inom närliggande flygplatsers intresseområden (se karta sid 11) ska respektive flygplats få varje specifikt ärende för yttrande. Inom hinderfri yta för försvaret får ingen vindkraft lokaliseras (se karta sid 15). Ljud Den största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras vid bladens passage genom luften. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frekvensområdet är 63–4000 Hz (www.vindlov. se). Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk vilket framför allt beror på att ljudenergin fördelas över ett större område. Ljudutbredningen påverkas även av de meteorologiska förhållandena som vindförhållanden och lufttemperatur, samt beroende på markens beskaffenhet. Avstånd till bostäder Gränsen för avstånd mellan vindkraftverk och bostäder styrs genom Naturvårdsverkets rekommendation för buller från vindkraftverk vilket är 40 dBA vid husfasaden (Naturvårdsverket, 2012). Inga fasta avstånd till bostäder anges i vindbruksplanen eftersom detta inte är en säker metod för att säkerställa att riktlinjer för ljud följs. Vilka hus som är bebodda och behöver ett buffertavstånd är något som kan förändras och bli en felkälla om man i vindbruksplanen pekar ut stoppområden runt bostäder. Detta måste istället utredas och beräknas inför prövningen av varje separat vindkraftsetablering. I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, det vill säga områden där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, är Naturvårdsverkets rekommendation att ljudnivån inte bör överskrida 35 dBA. Vindskyddat läge Med vindskyddat läge menas ett område som har betydligt lägre vindhastighet än platsen där det ljudalstrande vindkraftverken står. I vindskyddade lägen är bakgrundsljudet lägre vilket gör att ljudet från vindkraftverket blir lättare att urskilja från bakgrundsljudet. Ett försök att ta fram en metod för kvantifiering av vindskyddade lägen UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 13 har gjorts av Energimyndigheten och ÅF. Resultatet av undersökningen visade att ingen metod för kvantifiering kunde fastställas och att den enda pålitliga metoden som kan utreda om en plats är ett vindskyddat läge är att mäta vindstyrkan vid verket och vindstyrkan samt ljudnivån vid den aktuella platsen (Energimyndigheten & ÅF 2011). Då metoderna för att avgöra vindskyddat läge i planeringsskedet är osäkra, har vindskyddade lägen inte undersökts vidare i arbetet med vindbruksplanen. Landskapet i vissa delar av kommunen är dock av den karaktären att det finns risk för problem med störande ljud från vindkraft i vindskyddade lägen. Kontrollprogram för uppföljning av ljud från vindkraft ska upprättas i samband med etableringar för att förhindra störande ljud. Med störande ljud menas i detta fall ljud över 40 dBA vid bostadshusets fasad. Ljus och skugga Vindkraftverk som är mellan 45-150 meter ska förses med blinkande medelintensivt rött ljus och vindkraftverk över 150 meter med blinkande högintensivt vitt ljus. Hinderbelysning ska utformas så att olägenheter för närboende undviks så långt det är möjligt. Vid soligt väder och då solen står lågt kan vindkraftverk ge upphov till roterande skuggor på marken. Antalet skuggtimmar per år vid bostad eller annan störningskänslig bebyggelse får uppgå till högst 30 timmar teoretisk skuggtid per år, 8 timmar faktisk skuggtid per år och 30 minuter per dygn (Naturvårdsverket, 2012). Skydds- och restriktionsområden Riksintressen Riksintresse för kulturmiljö, naturvård och friluftsliv är reglerat i 3 kap 6 § miljöbalken. Dessa områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön (3 kap. 6 § miljöbalken). Riksintrese för vindbruk är reglerat i 3 kap 8 § miljöbalken. Ett området som omfattas av riksintresse för vindbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningar för energiproduktion. Riksintresse kustzonen är reglerat i 4 kap 4§ miljöbalken och innebär restriktioner för nya områden med fritidsbebyggelse. En karta över riksintressena relevanta för vindbruksplanen finns på sidan 15. Ett riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken innebär inte ett ovillkorligt skydd eller en direkt rätt att använda området för det ändamål som det redovisats för. Bedömningen att ett område är av riksintresse för ett visst ändamål innebär att detta intresse ska ges företräde framför andra allmänna och enskilda intressen när frågor om markanvändning avgörs (Naturvårdverket 2005). För att kunna avgöra om en vindkraftetablering är förenlig med ett riksintresse måste riksintressets värden på den aktuella platsen undersökas. Landskapsbildsskydd 14 Områden med landskapsbildsskydd bildades av Länsstyrelsen före lagändringen 1974, med stöd av 19 § i naturvårdslagen. Det är framförallt visuella upplevelsevärden landskapsbildsskyddet avser att skydda. För att kunna avgöra om en vindkraftetablering är förenlig med ett lanskapsbildsskydd måste skyddets restriktioner studeras i relation till eventuella landskapliga förändringar som ägt rum sedan skyddet infördes. Natura 2000-områden och Naturreservat Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som skyddas inom EU, i Sverige har Natura 2000-områden skydd i Miljöbalken. Målet med skötseln och uppföljningen av områdena är att naturtyperna och arterna ska ha ”gynnsam bevarandestatus”. Detta innebär förenklat att en naturtyp inte ska förändras till en annan typ och att och att arterna ska finnas kvar. Det krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-arterna och livsmiljöerna i ett Natura 2000-område. Om listade arter eller naturtyper skadas får tillstånd inte ges, annat än i vissa fall efter tillåtelse från regeringen. Enligt Miljöbalken får naturreservat bildas för att: • Bevara biologisk mångfald • Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer • Tillgodose behov av områden för friluftslivet • Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer • Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Kopplat till naturreservat finns föreskrifter om vilka verksamheter som inte är tillåtna inom området för att uppnå syftet med reservatet, till exempel förbud mot schaktning, plantering eller avverkning. Länsstyrelsen eller kommunen har rätt att helt eller delvis upphäva föreskrifter om det finns synnerliga skäl till detta. I ett sådant fall måste också intrånget i naturvärdet kompenseras i skälig utsträckning inom naturreservatet eller på något annat område. Etablering av vindkraft i naturreservat och Natura-2000 områden är ofta inte förenligt med föreskrifterna för respektive område, såsom fallet är i Uddevalla kommun. En karta över naturreservat och Natura-2000 områden i Uddevalla kommun finns på sidan 15. Influensområde inklusive riksintresse försvaret Riksintresse för försvaret är ofta områden med skjut-, spräng-, hamn-, flygverksamhet, radar, sensorer, kommunikationsanläggningar. Dessa verksamheter innebär i de flesta fall en omgivningspåverkan som har betydelse för plan- och lovärenden. Ett influensområde är ett område där åtgärder som till exempel ny bebyggelse kan påverka eller påverkas av verksamhet inom influensområdet eller totalförsvarsanläggningens funktion (Försvarsmarkten 2013). Inom Uddevalla kommun förekommer influensområdena Sågebackens skjutfält och Skredsviks hamn samt övningsfält med skjutbana. Inom UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 15 Lane Hogstorp Uddevalla Ammenäs Bokenäs Ljungskile Skydds- och restriktionsområden 16 influensområde och riksintresse för försvaret ska samråd med försvaret ske. Riksintresse vindbruk De riksintresseområden för vindbruk som utpekats 2013 baseras på enhetliga kriterier och undantag för hela landet med ett energisystemperspektiv. Ett antal huvudkriterier och undantag har använts vid utpekandet av riksintresseområden på land 2013: • I vindområdet ska det blåsa mer än 7,2 m/s i årsmedelvind 100 meter ovan mark • Området ska vara större än 5 kvadratkilometer (undantaget elområde 4) • Avståndet mellan vindkraftverk och bebyggelse ska vara mer än 800 meter (Undantag för de områden som kvarstår sedan 2008 där 400 meter är gällande) Uddevallas kommuns syn på riksintresse för vindbruk är att det är ett bristfälligt underlag för vindkraftsplanering, då ingen hänsyn till landskapliga förutsättningar tas i utpekandet av områden. Detta har till exempel framkommit vid arbetet med den dialogbaserade landskapsanalysen. Kommunen stödjer de områden för riksintresse för vindbruk som sammanfaller med den dialogbaserade landskapsanalysens utpekade områden. De riksintresseområden som faller utanför dessa stödjer kommunen inte. Bedömning Följden av vad som beslutades i vindbruksplanen 2011 och vad man senare kom fram till i den dialogbaserade landskapsanalysen innebär att Uddevalla kommun inte kan stödja riksintressen för vindbruk i den södra delen av kommunen. Dessa riksintressen för vindbruk från 2008 återaktualiserade av Energimyndigheten, eftersom projektering pågick i dessa. Kommunen anser dock att detta inte är skäl nog att stödja dessa riksintressen. Underlag - Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk 2011 - Dialogbaserad Landskapsanalys 2012-12-18 - Landskapsanpassad utbyggnad enligt Landskapsanalysen 2013 - Energimyndighetens nya riksintresse för vindbruk 2013 - Politiskt beslut av KF 2014-02-1, avstyrkan 25 verk i det område där de aktuella riksintressena finns. Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk 2011 I Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk 2011 finns utpekade områden som inte bedömdes lämpliga för vindkraft dvs Herrestadfället, Bredfjället samt kustområden. Vid framtagande är en ny plan bestämdes det att det skulle utpekas lämpliga utbyggnadsområden för vindkraft. Den nya planen skulle baseras på en landskapsanalys: UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 17 ”Uddevalla kommun har för avsikt att ta fram en kommunomfattande landskapsanalys som stöd för sin översiktliga planering. I denna process kommer områden lämpliga för utbyggnad av vindkraft att tas fram. Utgångspunkten är att vindkraftsetableringar endast kommer att tillstyrkas inom de områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft i landskapsanalysen. Landskapsanalysen ska utgöra ett komplement till det här dokumentet (riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk).” Eftersom landskapsanalysen inte pekat ut de södra delarna av kommunen, där riksintressen för vindbruk från 2008 finns som lämpligt för vinkraftsutbyggnad, bör kommunen inte heller stödja att vindkraft etableras i området. Dialogbaserad landskapsanalys Slutsatsen som kan dras av landskapsanalysen resultat är att norra delen av kommunen bör utredas vidare för en eventuell vindkraftsutbyggnad.Sammanfattningen från landskapsanalysen är följande: ”Möjligt utredningsområden I kartan, visad här till vänster, anges möjliga utredningsområden för vindkraft i beaktande av: genomförd landskapsanalys, vindförhållanden, samt områden föreslagna av Energimyndighetens revidering av riksintresse för vindkraft. De av Energimyndigheten reviderade riksintresseområdena styrker landskapsanalysens slutsatser. I kartan har avgränsningen av det möjliga utredningsområdet baserats på konsultens syntes av kunskap som tagits fram genom den genomförda landskapsanalysen. En del av denna kunskap utgörs av dialog med allmänheten angående möjliga utredningsområden för vindkraft. Underlaget för avgränsningen av möjligt utredningsområde bygger på följande: • Herrestadsfjället - Landskapstyp G, karaktärområde 15 • Militärt skjutfält - Landskapstyp F, karaktärsområde 14 • Förslag till revidering av riksintresse för vindkraft • Vindförhållanden Underlaget för avgränsningen av delvis möjliga områden, för utredning av möjligheterna att komplettera en redan påbörjad utbyggnad av vindkraft, bygger på följande: • Infrastruktur berört kustnära sprickdalslandskap - Landskapstyp A • De infrastruktur berörda inre delarna av Bokenäset - Karaktärsområde 20 I det möjliga utredningsområdet samt det delvis möjliga utredningsområdet krävs ett belysande av de möjligheter och problemställningar som finns beskrivna i föreliggande landskapsanalys vad gäller landskapstyper och karaktärsområden.” 18 Sammanfattningen anger även följande: - Landskapsanalysen har inneburit en dialogprocess som tydliggjort vilka krav en bärkraftig utbyggnad av vindkraften i Uddevalla kommun måste leva upp till. - Analysen anger inte vad som är lämpliga eller olämpliga utbyggnadsområden. - Landskapsanalysen visar var problemställningarna är större och möjligheterna sämre eller var problemställningarna mindre och möjligheterna större för en vindkraftsutbyggnad. - Hur detta underlag som landskapsanalysen utgör förvaltas i tillståndsprocessen för olika vindkraftetableringar kommer att avgöra utfallet av möjligheter för en landskapsanpassad och hos medborgarna väl förankrad vindkraftsutbyggnad. - Det står utom allt tvivel klart att både landskapsanpassning, tillämpning av försiktighetsprincipen vad gäller ljud i förhållande till landskapstyperna och karaktärsområdena samt produktionsoptimering dvs. de vindrikaste områdena sammanfaller i Uddevalla kommun. Eftersom landskapsanalysen inte pekat ut de södra delarna av kommunen, där riksintressen för vindbruk återaktualiserade från 2008, som lämpligt för vinkraftsutbyggnad bör kommunen inte heller stödja att vindkraft etableras i området. Utbyggnad landskapsanpassat alternativ enlig Landskapsanalysen Under 2013 gjorde Uddevalla kommunen en visualisering av projekterad vindkraft i kommunen. Man ville ha ett bättre underlag inför att man skulle lämna svar enligt det kommunala vetot för de projekt som var aktuella i södra Uddevalla. I arbetet med visualiseringen ingick även ett förslag till utbyggnad av vindkraften baserat på landskapsanalysen. Det var även ett sätt att pröva landskapsanalysen. Resultatet av en landskapsanpassad utbyggnad anger en utbyggnad i norra delen av Uddevalla, med undantag av några enstaka verk. Inga vindkraftverk föreslås inom utpekade riksintressen för vindkraft i de södra delarna av Uddevalla. Riksintresse för vindbruk 2013 Energimyndigheten beslutade 2013-12-16 om nya riksintressen för vindbruk. I beslutet ingick även de områden i södra Uddevalla som pekades ut som riksintressen för vindbruk 2008. Anledningen att dessa kvarstår i Uddevalla är att projekt påbörjats i dessa. Statusen för dessa områden har därför varit oförändrad som riksintresse för vindbruk sedan 2008. Dessa områden utgick dock i Energimyndighetens förslag till nya riksintressen för vindbruk som presenterades i december 2012, eftersom de inte uppfyllde de kriterier som satts upp för att ta fram ny riksintressen. Kanske i först hand för att Energimyndigheten tagit hänsyn till spridd bebyggelse och ökat avståndet till bostäder från 400 m till 800 m, men även vindför- UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 19 hållanden var avgörande. Uddevalla kommun anser att Energimyndighet i alltför stor grad frångått sitt underlag för att det ska vara trovärdigt att peka ute dessa områden som riksintressen för vindbruk och för att dessa ska kunna stödjas av Uddevalla kommun. Däremot anser vi att energimyndighetens beslut om nya riksintressen stödjer våra slutsatser om förslag till utbyggnad av vindkraft i den norra delen av Uddevalla. Kommunfullmäktigebeslut om avstyrkan av 25 vindkraftverk Kommunfullmäktige beslutade 2014-02-12 att avstyrka 25 vindkraftverk inom de aktuella riksintressen för vindbruk i södra Uddevalla. Beslutet uppfattades ha en bred politisk enighet. Beslutet följer det underlag som tagits fram för vinkraftsplaneringen i Uddevalla kommun. Det underlag som relaterats till inför beslutet är: - Vindbruksplan 2011 - Dialogbaserad Landskapsanalys 2012 - Landskapsanpassad utbyggnad enligt landskapsanalysen 2013 - Nya riksintressen vindbruk 2013 - Egna erfarenheter av vindkraft Beslutet bör ses som att Uddevalla kommun stödjer det underlag som tagits fram för planering av vindkraft. Underlaget har legat till grund för att avstyrka vindkraftverk inom de aktuella riksintressena. Samma underlag används nu för at ta fram aktuell vindbruksplan för Uddevalla kommun. Utifrån det underlag som finns och de beslut som hittills fattats finns inget som tyder på att kommunen ska stödja riksintressen för vindbruk i den södra delen av Uddevalla. Övriga intresseområden Kommunalt kulturmiljövårdsprogram Syftet med det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet är att lyfta fram och tillgängliggöra miljöer med höga kulturvärden. Programmet ska vara ett redskap för att i ett tidigt skede integrera kultumiljövård i samhällsplaneringen och ska vara underlag för de avvägningar som görs i översiktsplanearbetet. Inriktningen på programmet är bebyggelsehistorik, vilket betyder att kulturlandskapet, fornminnen och naturvärden endast beskrivs där de förstärker den byggda miljöns värden. I kulturmiljövårdsprogrammet betonas det att programmet måste vara ett ständigt föränderligt dokument och att kulturmiljövårdens uppgift delvis är att bevara och vårda men också att levandegöra kulturhistoriskt värdefulla element i kulturlandskapet. Om vindkraft placeras inom eller i anslutning till kulturmiljöprogrammets områden ska hänsyn tas till värdena beskrivna i programmet. 20 UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING Lane Hogstorp Uddevalla Ammenäs Bokenäs Ljungskile Övriga intresseområden TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 21 Värdefulla miljöer i odlingslandskapet Värdefulla miljöer i odlingslandskapet är områden utpekade i i länsstyrelsens rapport ”Odlingslandskap i Göteborg och Bohuslän” som områden med höga natur- och kulturvärden. Dessa brukade och öppna landskap utgör en central del av kulturmiljön på landsbygden. Om vindkraft placeras inom eller i anslutning till värdefulla miljöer i odlingslandskapet ska hänsyn tas till värdena beskrivna i bevarandeprogrammet. Kumulativa effekter Kumulativa effekter är den sammanvägda påverkan av olika vindkraftsetableringar. Det kan innebära sammanvägd påverkan från flera olika saker. Med begreppet kumulativa effekter menas främst: • Rumslig och visuell påverkan • Inringning • Sammanläsning av flera etableringar • Ljud • Skuggor A B A+B Det är tillsammans som anläggningarna A och B orsakar kumulativa effekter (här visas sammanläsning). Figuren vill förklara en princip och är ej skalenlig. Med de kumulativa effekterna avses risken att “läsa samman” skilda etableringar, att bli inringad, med resultatet att påverkan från de samlade etableringarna blir större än varje etablering var för sig. Till kumulativa effekter räknas även skuggverkan och ljud, samt rumsliga och visuella effekter som att vindkraftverket skapar visuella barriärer eller att deras placering är oregelbunden och utan tydliga inbördes relationer. Den första etableringen dikterar möjligheterna för de som kommer efter. Därför är det viktigt att från början skapa goda förutsättningar för att undvika att kumulativa effekter uppstår. Gärna genom sammanhållen layout i tydliga grupper, tillräckliga avstånd mellan grupper och placeringar som exempelvis följer landskapsriktningar som större vägar eller höjdryggar. Avveckling av vindkraft När ett vindkraftverk är uttjänt kan det bytas ut mot ett nytt eller monteras ned. Ansvaret för att montera ner en vindkraftanläggning är i första hand verksamhetsutövaren/ägarens. Detta beror på att det är ägaren som har sökt och fått ett med nedmonteringsansvar villkorat tillstånd för att etablera vindkraftsanläggningen och driva den. Om ägaren inte kan fullfölja sitt åtagande är det markägaren och i sista hand samhället som ansvarar (Svensk vindenergi, 2009). Riktlinjer och villkor för avveckling av vindkraftanläggningar bör ställas vid anmälan eller i samband med tillståndsprövning enligt miljöbalken. 22 LÄMPLIGA OCH OLÄMPLIGA OMRÅDEN FÖR VINDKRAFT Utpekandet av lämpliga utbyggnadsområden för vindbruk i Uddevalla kommun tar sin utgångspunkt i den dialogbaserade landskapsanalysen och den tidigare gjorda visualiseringen av vindkraft. All yta utanför dessa lämpliga områdena är olämplig för vindbruk. De karaktärsområden som i ett första steg bedömts som lämpliga för vindbruk (störst möjligheter och minst potentiella konflikter i förhållande till vindbruk) är Herrestadsfjället och Skjutfältet vid Bulid. I bedömningen av vilka områden som kan anses lämpliga för vindkraft i ett landskapsperspektiv är slutsatsen att det inte finns helt konfliktfria områden för vindkraft i Uddevalla kommun. Inom de ovan nämnda karaktärsområdena finns två områden utpekade som lämpliga utbyggnadsområden för vindkraft: Herrestafjället ochSkjutfältet. Dessa områden beskrivs på sidorna 25-28. I bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering beskrivs mer i detalj hur de lämpliga områdena tagits fram. Anmälningar och ansökningar för vindkraftetableringar inom de lämpliga utbyggnadsområdena kommer bedömas i enlighet med Plan- och bygglagen respektive Miljöbalken, samt andra riktlinjer, vad gäller exempelvis krav på miljökonsekvensbeskrivning och ljud- och skuggpåverkan på bostäder. UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 23 Lane Hogstorp 1 2 Uddevalla Ammenäs Bokenäs Ljungskile Lämpliga utbyggnadsområden med skydds- och restriktionsområden 0 2,5 5 10 Km Legend Utbyggnadsområden RI vindbruk Järnväg Värdefulla odlingsmiljöer Hinderfrihet försvaret Vatten Mastfritt område Landskapsbildsskydd Bebyggelse Kulturmiljövårdsprogram Naturreservat och djurskyddsområde Industriområde Natura2000 SCI & SPA Samrådsomraden försvaret Jordbruksmark & öppen mark RI kulturmiljö 3kap6$ MB Buffer kraftledningar 220m Skog RI kustzonen 4kap4$ MB Buffer huvudvagar 200m RI naturvård 3kap6$ MB Byggnad RI friluftsliv 3kap6$ MB Motorväg Bilväg 1 - Herrestadsfjället 2 - Skjutfältet ¯ 24 UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING # # ## # ## ## # ## # ## # ## # ## # Lane Hogstorp 1 2 Uddevalla Ammenäs Bokenäs Ljungskile Lämpliga utbyggnadsområden med uppförda och beviljade vindkraftverk 0 2,5 Legend # Beviljade vindkraftverk Motorväg Bebyggelse # Uppförda vindkraftverk Bilväg Jordbruksmark & öppen mark Utbyggnadsområden Vatten Skog Järnväg 1 - Herrestadsfjället 2 - Skjutfältet 5 10 Km ¯ TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 25 Utbyggnadsområde 1 - Herrestadsfjället Området ligger i karaktärsområde Herrestadsfjällets sydvästra del mellan Smedsvattnet och väg E6. Området består främst av skogsmark i kuperad terräng. Riksintresse vindbruk, riksintresse friluftsliv och område för kulturmiljövårdsprogram finns inom området. För möjligheter och konflikter i karaktärsområdet se bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering. Utbyggnadsområdet är ca 2 km² och skulle kunna rymma upp till 4 vindkraftverk. Att beakta och studera vidare • Området ligger på Herrestadsfjället som är ett viktigt område för friluftsliv och rekreation. Påverkan på friluftsliv och rekreation bör undersökas vidare. • Höga naturvärden kan förekomma i och intill området. Påverkan på djurliv och natur bör undersökas vidare. • Påverkan på kulturmiljövårdsprogrammet bör utredas. • TV-masten som ligger strax utanför områdets sydöstra hörna kan ha ett stoppområde runt sig vilket kan påverka utbyggnadsmöjligheterna i området. • Visuell påverkan från Smedsvattnet, Smedseröd, Hogstorp och Skeppsviken bör undersökas. • Områdets relation till område 2 bör undersökas för att utreda eventuella kumulativa effekter. 26 UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING Bråten Smedsvattnet Smedseröd Utbyggnadsområden TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 27 Utbyggnadsområde 2 - Skjutfältet Området ligger i karaktärsområde Skjutfältet norr om Uddevalla stad. Området är en del av ett militärt övningsområde med begränsad tillgänglighet för allmänheten på grund av oexploderad ammunition i marken. Riksintresse friluftsliv förekommer inom området. För möjligheter och konflikter i karaktärsområdet se bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering. Utbyggnadsområdet är ca 2 km² och skulle kunna rymma upp till 6 vindkraftverk. Att beakta och studera vidare • Eftersom det förekommer oexploderad ammunition i marken kommer den mark som behövs till anläggingsvägar och uppställningsplats för vindkraftverken behöva röjas från ammunition. Detta innebär en kostnad men ger också ett område med begränsad tillgänglighet en ny användning. Samråd med försvaret måste ske. • Området ligger i närheten Herrestadsfjället och Bulid som används för rekreation och friluftsliv. Påverkan på friluftsliv och rekreation bör undersökas vidare. • Höga naturvärden kan förekomma i närheten av området. Påverkan på djurliv och natur bör undersökas vidare. • Visuell påverkan från Kurveröd, Fassröd, Bulid och Skeppsviken bör undersökas. • Områdets relation till område 1 bör undersökas för att utreda eventuella kumulativa effekter. 28 UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING Mållsjön Smörkullen Bulid Kurveröd Utbyggnadsområden TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 29 KÄLLOR Energimyndigheten & Power circle, 2014, Anslutning av förnybar elproduktion till distributionsnäten i södra Sverige Energimyndigheten & ÅF Industry, 2011, Låg ljudnivå i vindskyddade lägen - Metod för kvantifiering av platser med vindskyddat läge Försvarsmakten, 2013, Komplettering till beslut om och rediovisning av: Försvarsmaktens intressen och riksintressen för totalförsvarets militära del enligt kap 3 9§ miljöbalken Länsstyrelsen i västra götaland, 2008, Värdebeskrivningar riksintresse för naturvård Länsstyrelsen i västra götaland, 2000, Områden av riksintresse för friluftsliv Naturvårdsverket, 2012, Vindkraftens påverkan på människors intressen, Rapport från kunskapsprogrammet Vindval. Svenska Kraftnät, 2014, Elnät i fysisk planering -Behandling av ledningar och stationer i fysisk planering och i tillståndsärenden Svensk vindenergi, 2009, Vindkraftverk– kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning Uddevalla kommun, 2012, Dialogbaserad landskapsanalys för Uddevalla kommun Uddevalla kommun, 1999, Beslut om bildande av Herrestadsfjällets naturreservat Vindelstam Sandra, 2014, Herrestadsfjället -Vindkraft i samspel med landskapet. Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU. ÅF Industry, 2013, Mätning av ljudimmission från vindkraftverk enligt Elforsk 98:24, Båröd 2:4 Lejdebergen, Uddevalla www.energimyndigheten.se, 2014-08-20, [online] http://www.energimyndigheten.se/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft/Forskningsprogram/Vindkartering1/ www.naturvardsverket.se, 2014-06-26, [online] http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Buller/Buller-fran-vindkraft/ buller-vindkraft-riktvarden/ BILAGA 1 GENOMGÅNG OCH BEDÖMNING AV SKYDDS- OCH RESTRIKTIONSOMRÅDEN INOM KARAKTÄRSOMRÅDEN SOM BEDÖMTS LÄMPLIGA FÖR VINDBRUK TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 31 GENOMGÅNG OCH BEDÖMNING AV SKYDDS- OCH RESTRIKTIONSOMRÅDEN Riksintresse friluftsliv - Herrestadsfjället Urvalskriterierna för riksintresset på Herrestadsfjället grundar sig i det omväxlande sjö-, berg- och skogsområdet som ger särskilt goda förutsättningar för strövande och skidåkning liksom Viksjöområdets vattensystem i norr för kanotsport. Här finns också Särskilt goda tillfällen till bär-och svampplockning och fritidsfiske. Områdets storlek och att det finns förutsättningar för olika typer av friluftsverksamheter under olika årstider bidrar till också kriterierna (Länsstyrelsen i västra Götaland). Förutsättningarna för att områdets värde skall bestå är enligt Länsstyrelsen att ett hänsynstagande till friluftslivet vad avser skogsbruk är tas. Naturvårdsinriktade skogsbruksplaner bör övervägas inom vissa områden och inga ingrepp i vattensystemen som kan innebära att kanotleder blockeras bör göras. Området kan även påverkas negativt av bebyggelseexploatering. Bedömning av svårighetsgrad Herrestadsfjället Kärnvärdena i riksintresset är relaterade till det variationsrika landskapet på Herrestadsfjället med sjöar, berg och skogar som lämpar sig speciellt bra för strövande, skidåkning, kanotsport bär- och svampplockning samt fritidsfiske. De centrala delarna av riksintresset inom Uddevalla kommun har det mest varierande landskapet med många sjöar. Dessa delar är också längst bort från ljudkällor som vägar och bebodda områden. Eftersom vindkraft inte stänger av delar av landskapet och på så vis inte hindrar strövande, skidåkning mm kan vindkraft vara förenlig med riksintresset på Herrestadsfjället. Det främsta problemet är troligen det ljud som vindkraften ger ifrån sig. Svårigheterna att förena riksintresset med vindkraft ökar ju längre in på fjället man kommer då landskapet här blir mer variationsrikt samt tystare. Risken för en fragmentisering av området ökar också. Riksintresse friluftsliv - Gullmarnområdet Se även riksintresse friluftsliv Herrestadsfjället. Urvalskriterierna för riksintresset Gullmarnområdet grundar sig i Gullmarnfjorden med dess natursköna stränder och särskilt vacker och intressant landskapsbild. Fjorden med dess öar har särskilt goda förutsättningar för bad och båtsport. Den är också ett mynningsområde och vattendrag med särskilt goda tillfällen till fritidsfiske efter lax, laxöring, torsk mm. Områdets mångsidighet och storlek som ger förutsättningar för flera fritidsverksamheter samtidigt och under olika årstider, samt förekomsten av goda utsiktspunkter över vidsträcka områden, är också del av urvalskriterierna. Det omväxlande och ställvis mycket dramatiska fjordlandskapet är en stor attraktion är ett lämpligt mål för turism baserad på enskilda initiativ och utan krav på omfattande service (Länsstyrelsen i västra Götaland 2000). 32 UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING Bedömning av svårighetsgrad Gullmarnområdet Kärnvärdena i riksintresset är relaterade till det omväxlande fjordlandskapet med dess utsiktspunkter, stränder och vattenområden som lämpar sig speciellt bra för turism, bad, båtsport och fritidsfiske. Landbaserad vindkraft kommer inte i konflikt med båtsport eller fritidsfiske i fjorden. Ett problem med att förena riksintresset med vindkraft är landskapsbilden och utsiktspunkterna i området. Riksintresse naturvård - Gullmarsfjorden Det främsta naturvårdsintresset för riksintresset Gullmarsfjorden är fjordens marina fauna. Kriterier för utpekande handlar om områdets sällsynta landskaps- och naturtyper, sårbara biotoper och arter samt förekomst av mycket rik flora och fauna. Förutsättningar för bevarande av riksintresset är att en god vattenkvalitet upprätthålls samt att känsliga eller skyddsvärda bottnar och reproduktionsområden för fisk och fågel undantas från fysisk påverkan som kan förändra miljön. Andra förutsättningar för bevarande är fortsatt brukande av jordbruksmark samt restaurering av igenvuxna ängar och naturbetesmarker. Bedömning av svårighetsgrad riksintresse naturvård Gullmarsfjorden Riksintressets kärnvärden är fjordens marina fauna samt områdets sällsynta natur- och landskapstyper. Landbaserad vindkraft kommer inte i konflikt med den marina faunan i fjorden. Potentiella problem kan vara reproduktionsområden för fågel eller sårbara biotoper och arter. Fakta om riksintressen Riksintresse naturvård: Ett område av riksintresse för naturvård ska särskilt väl belysa viktiga skeden av naturoch kulturlandskapets utveckling eller vara ostört och hysa en stor mångfald av naturtyper. Ett område kan också pekas ut som riskintresse naturvård på grund att det hyser unika, hotade eller sårbara naturtyper eller arter, eller en kombination av egenskaper som gör området värdefullt för förståelsen av naturen (Naturvårdsverket 2005). Riksintresse friluftsliv: För att ett område ska vara av riksintresse för friluftslivet ska det ha stora friluftslivsvärden sett i ett nationellt perspektiv. Värdena kan vara särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Områden av riksintresse för naturmiljön respektive friluftslivet ska skyddas mot sådana åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Med påtaglig skada avses skada på värden i naturmiljö som har betydelse från allmän synpunkt och som inte kan återskapas eller ersättas om de en gång förstörs (Naturvårdsverket 2005). TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 33 Riksintresse naturvård - Bredmossen Myrkomplex som domineras av en representativ excentrisk mosse med botaniska värden. Mossen innehåller några små gölar. Några mindre dråg genomkorsar mossen. Topogena kärr och björksumpskogar ingår också i komplexet. Myren vid Lunddalen har värden av sumpskog. Den största delen av myren är av mossetyp. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör ej utföras. Naturreservat, Natura-2000 område (art- och habitatdirektivet) utgör dela av området, samt ingår i myrskyddsplan (ej Lunddalen). Bedömning av svårighetsgrad riksintresse naturvård Bredmossen För bedömning och svårighetsgrad inom Natura 2000 och naturreservat Bredmossen-Hensbacka, se detta stycke. För Lunddalen, med sina sumpskogar, bedöms området vara svårförenligt med en vindkraftetablering. Influensområde inklusive riksintresse försvaret Sågebackens skjutfält Sågebackens skjutfält används främst av hemvärnsförband och andra förband baserade i västsverige. Övningar med skarp ammunition förekommer. Riksintresseområdet utgörs av skjutfältet och innebär framförallt en påverkan på omgivningen genom skottbuller (Försvarsmarkten 2013). Bedömning av svårighetsgrad Sågebackens skjutfält Konflikter med riksintresset kan uppstå om verk placeras så möjligheten till övningar minskar eller förstörs. Området är bullerpåverkat genom militärövningar. Influensområde inkl riksintresse försvaret - Skredsviks hamn Området består av en hamn med bas för fartygs- och dykenheter samt övningsfält och skjutbana. På skjutbanan genomförs skjutövningar med skarp ammunition på korta avstånd. Omgivningspåverkan från skjutbanan är dock liten. Övningsfältets storlek möjliggör att större stabs- och logistikenheter kan samöva med bl.a. fartygsförband på västkusten. Bedömning av svårighetsgrad Skredsviks hamn Influensområdet och riksintressets värden som övningsfält och skjutbana kan komma i konflikt med vindkraft om verk placeras så möjligheten till övningar minskar eller förstörs. Naturreservat Herrestadsfjället Syftet med reservatsbildningen Herrestadsfjället är att bevara och utveckla ett sjörikt skogsområde med hög attraktivitet för friluftslivet som även har möjligheter för naturundervisning samt upplevelser av en intressant natur- och kulturmiljö. Syftet är också att utveckla områdets biologiska mångfald bland annat genom att öka andelen äldre skog och 34 lövskog (Uddevalla kommun 1999). Inom naturreservatet är det förbjudet att schakta, dika, spränga etc samt uppföra byggnader och anlägga ny bilväg. Eftersom Herrestadsfjället är ett kommunalt naturreservat är det kommunen som kan lämna dispens för verksamheter i området. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Herrstadsfjället Naturreservatets värden är främst knutna till friluftslivet som innefattar vandring, svampplockning, fiske etc samt upplevelser av natur- och kulturmiljön. Eftersom vindkraft inte stänger av delar av landskapet och med detta omöjliggör friluftsliv i området kan vindkraft vara förenligt med naturreservatet. Friluftslivet samt upplevelsen av natur- och kulturlandskapet kan dock påverkas negativt av vindkraft som ett modernt och storskaligt element samt genom förhöjda bullernivåer. Syftet att utveckla områdets biologiska mångfald behöver inte komma i konflikt med en vindkraftetablering. Konflikt uppstår om verk placeras så att den biologiska mångfalden och andelen äldre skog minskar på grund av vindkraftens markanspråk. Dispens från naturreservatets föreskrifter måste ges för att en vindkraftetablering skulle kunna bli möjlig, vilket försvårar en etablering i området. Naturreservat Gullmarn Naturreservatets syfte är att bevara Gullmarn som ett marinbiologiskt värdefullt område för forskning och uppväxtområde för fisk. Möjligheterna till rekreation och friluftsliv samt omgivande strandområdens landskapstyper, växt- och djurmiljöer bidrar också till reservatsbildningen. Inom naturreservatet ska ett antal föreskrifter följas bland annat om förbud mot schaktning, nya byggnader, avverka träd, utföra kulvertering, dra luftledningar etc. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Gullmarn Gullmarns kärnvärden är kopplade till fjorden och omkringliggande strandområden med dess biologiska och vetenskapliga värden samt möjligheterna till friluftsliv och rekreation. Landbaserad vindkraft kommer inte i konflikt med det marina livet eller de vetenskapliga värdena. Ljud och visuell påverkan från vindkraft kan komma i konflikt med rekreation och friluftsliv i området. Natura 2000 Klockaremossen Klockaremosskomplexet består av ett antal mossar av sydvästlig typ och domineras av koncentriska, excentriska och svagt välvda mossar som omges av fukthed. På mosseplanen växer myrlilja och ett stort inslag av kärrväxter. Området är ornitologisk värdefullt och i Madkärren och i Bäveåns rikkärr finns botaniskt intressanta delar. Det främsta bevarandesyftet för området är att bevara våtmarkstyperna och landskapsbilden samt att bevara förutsättningarna för specialiserade och unika växt- och djurarter som är bundna till våtmarksmiljöerna. UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 35 Ingrepp på eller i anslutning till våtmarksområdet som dikning, omfattande avverkningar, byggande av vägar etc som påverkar de hydrologiska förhållandena i våtmarken kan negativt påverka området. Även annan typ av exploatering som kraftledningar, master, torn och intensivt skogsbruk kan innebära en negativ påverkan på den upplevelse av orörd vildmark som våtmarken erbjuder. Bedömning av svårighetsgrad Natura 2000 Klockaremossen Områdets kärnvärden består av de naturtyper, djur- och växtarter som mosskomplexet hyser. Det ingrepp som en vindkraftetablering innebär kan påverka de hydrologiska förhållandena vilket kommer i konflikt med områdets bevarandemål. Vindkraftetablering kan också påverka landskapsbilden, upplevelsen av vildmark samt djur- och växtliv. Natura 2000 Gullmarsfjorden Gullmarsfjorden är en tröskelfjord och ett av de mest artrika marina områdena i Sverige. Natura 2000-området omfattar fjordens vattenområden samt ett antal mindre och obebyggda öar och små skär. Det främsta bevarandesyftet i detta område är att ett bevara marina naturtyper i ett fjordområde som är unikt för Sverige, som erbjuder livsbetingelser för en mycket speciell och artrik fauna och flora. Den potentiella negativa påverkan handlar framförallt om vattenkvalitet och vattenverksamheter som kan påverka vattenmiljön som muddring, nybyggnad av pirar, bryggor etc. Bedömning av svårighetsgrad Natura-2000 Gullmarsfjorden Kärnvärdena i Gullmarsfjorden är fjordens unika marina naturtyper och speciella flora och fauna. Landbaserad vindkraft kommer sannolikt inte i konflikt med de marina naturtyperna eller djur- och växtlivet. Vindkraft i kustnära områden kan innebära en negativ påverkan på naturtyper, flora och fauna. Natura 2000 och naturreservat BredmossenHensbacka Bredmossen är Bohusläns största öppna myrkomplex och utgörs av en terrasserad översilningsmyr med huvudsaklig sluttning mot norr. Naturreservatet och Natura 2000-området har samma geografiska utsträckning. Natura 2000-området består av naturtyperna öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn, samt skogbevuxen myr. Vegetationen är artfattig men har vitmossarter, som är typiska för västsvenska mossar. Här finns ett rikt fågelliv och här finns bland annat orre och ormvråk. Enligt naturreservatsföreskrifterna är det förbjudet med utdikning, tippning eller fyllning/täkt av jord eller torv. Det är även förbjudet att uppföra byggnad utan tillstånd av länsstyrelsen samt att använda kemiska bekämpningsmedel mot vegetation eller fauna. Genom sin ansenliga storlek, sina karaktäristiska växtsamhällen och den relativa orördheten har Bredmossen stora natur- och naturvetenskapliga värden. Områdets öppna och flacka myrytor har dessutom betydande 36 landskapliga kvalitéer. Myrområdet är främst känsligt för hydrologisk påverkan och skogsbruk. Allvarliga hot är ingrepp som dikning, torvtäkt, omfattande avverkningar, byggande av vägar (omfattar även skogsbilvägar), som påverkar hydrologin i våtmarken. Exploatering anses även vara ett hot mot upplevelsen av orörd vildmark. Även påverkan och förändring i omgivningarna kan i större eller mindre grad även påverka våtmarksområdet. Bedömning av svårighetsgrad Natura-2000 och naturreservat Bredmossen-Hensbacka Områdets kärnvärden är storleken, den relativa orördheten och de hydrologiska förhållanden som skapat och vidhåller myrkomplexet, samt områdets flora och fauna. På grund av att i stort sett all exploatering anses kunna skada hydrologin, och därmed myrkomplexet, samt att vissa för vindkraft känsliga fågelarter finns inom området (oklart om ex skogshöns och rovfåglar häckar inom området) bedöms området vara svårförenligt med en vindkraftetablering. Kulturmiljövårdsområde Herrestadsfjället Kulturmiljövårdsområdet omfattar nästan hela Herrestadsfjället inom Uddevalla kommun och har historiskt använts som odlingsmark och betesmark på ljunghedar. Dessa är idag till stor del igenvuxna men ett antal större ljunghedar finns kvar i området samt lämningar av bland annat äldre bebyggelse, torp, backstugor, kvarnar och stengärdesgårdar. Friluftslivsverksamhet som vandring och fiske är vanliga i området och Bredmossen i områdets nordvästra del ger möjligheter att studera olika faser av myrens igenväxning. Området har inga fasta fornlämningar. Åtgärdsförslagen i kulturmiljövårdsprogrammet innefattar bland annat att ingen ny bebyggelse bör tillåtas förutom i begränsad omfattning för förenings- och friluftsliv, samt att röjning bör ske av igenväxande betesängar och hagar. Bedömning av svårighetsgrad Kulturmiljövårdsområde Herrestadsfjället Områdets kärnvärden är de kvarvarande ljunghedarna, äldre bebyggelse, lämningar av torp- och backstugor samt bredmossen med sina pedagogiska värden. Konflikt kan uppstå om vindkraft placeras så att upplevelsen av de kulturhistoriska lämningarna förminskas. Vindkraft skulle också kunna förstärka upplevelsen av lämningarna om vindkraftverken placeras på tillräckligt avstånd så att de inte dominerar i miljön runt lämningen. Åtgärdsförslaget att inte tillåta ny bebyggelse inom området talar mot en vindkraftetablering. Värdefulla miljöer i odlingslandskapet Värdefulla miljöer i odlingslandskapet är brukade och öppna landskap som ofta utgör en central del av kulturmiljön på landsbygden. Områdena är utpekade i länsstyrelsens rapport ”Odlingslandskap i Göteborg och Bohuslän” som områden med höga natur- och kulturvärden. Bevarandeprogrammet har inga egna restriktioner kopplade till sig utan ska användas som underlag för bedömningar enligt lagar som miljöbal- UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 37 ken där bestämmelser anger att områden ska skyddas mot åtgärder som kan skada eller påtagligt skada natur- och kulturvärden. Bedömning av svårighetsgrad värdefulla miljöer i odlingslandskapet På grund av områdenas natur- och kulturvärden bedöms områdena samt att samtliga områden är belägna i dalgångar som inte är aktuella för vindkraftsetablering. Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskydd är ett skydd för landskapsbilden med stöd av 19 § naturvårdslagen i dess lydelse före den 1 januari 1975. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken gäller bestämmelserna fortfarande i de berörda områdena. Det är inte möjligt att ändra föreskrifterna i ett beslut eller fatta nya beslut om landskapsbildsskydd. Det är små och spridda äldre bokskogar som innefattas i landskapsbildsskyddet. Inom dessa områden är det bl a förbjudet att avverka bokskog annat än som beståndsvårdande gallringar, uppföra nya byggnader, anlägga körväg, schakta, tippa, fylla el liknande, samt dra fram luftledning. Bedömning av svårighetsgrad landskapsbildsskydd Områdenas kärnvärden är just bokskogen och förbuden mot att schakta, fylla, dra fram ledning eller anlägga väg gör det svårt att kombinera med en vindkraftetablering. Inom karaktärsområdet Inre Bokenäset finns två små (1,6 resp 0,4 ha) landskapsbildsskyddade bokskogar i Rålanda och Knähammar. Områdenas lilla area gör dock att de är lätta att kringgå geografiskt. Fakta om Kulturmiljövårdsprogrammet Uddevalla kommuns kultumiljövårdsprogram syftar till att vara ett redskap för att i ett tidigt skede intregrera kultumiljövård i samhällsplaneringen. Inriktningen på programmet är bebyggelsehistorik, vilket betyder att kulturlandskapet, fornminnen och naturvärden endast beskrivs där de förstärker den byggda miljöns värden. I kulturmiljövårdsprogrammet betonas det att programmet måste vara ett ständigt föränderligt dokument och att kulturmiljövårdens uppgift inte endast är att bevara och vårda utan också att levandegöra kulturhistoriskt värdefulla element i kulturlandskapet. Värdegrunden för programmets bedömningar baseras på att karaktärsskapande bebyggelse ska bevaras eller förnyas varsamt. En plats karaktär och skönhet ska vårdas eller utveklas så att varje tidsepok kan upfattas och historien bli läsbar. Förändringar som sker ska göras med respekt för den historiska kontinuiteten och visuella helheten. 38 UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING BILAGA 2 FÖRDJUPADE RIKTLINJER FÖR LÄMPLIGA KARAKTÄRSOMRÅDEN 40 UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING FÖRDJUPADE RIKTLINJER FÖR LÄMPLIGA KARAKTÄRSOMRÅDEN De lämpliga karaktärsområdena beskrivs här för att belysa möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk samt ge fördjupade riktlinjer för etablering av vindkraft inom karaktärsområdet. Skjutfältet Lane Herrestadsfjället Uddevalla Råsseröd Ammenäs Bokenäs Ljungskile 0 Lämpliga karaktärsområden 2,5 Legend Motorväg Bebyggelse Lämpliga karaktärsområden Bilväg Jordbruksmark & öppen mark Järnväg Vatten Skog 5 10 Km ¯ TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 41 Herrestadsfjället Beskrivning Herrestadsfjället ligger i norra delen av Uddevalla kommun på gränsen till Munkedal och Färjelanda kommuner och ingår i landskapstypen skogsdominerat sjörikt skogslandskap. Området består av en skogsbevuxen bergsplatå med ett stort antal sjöar och mossar. Historiskt har Herrestadsfjället varit utmarksområde för bete på ljunghedar men idag används idag framförallt till modernt skogsbruk samt rekreation och friluftsliv. Ca 1/3 av karaktärsområdet är del av naturreservat Herrestadfjället. Herrestadsfjället kan anses vara ett orört område låg kontinuitet (beskogades först för ca 100 år sedan). Karaktärsområdet är glesbefolkat men ett antal hus finns i områdets västra del. Landskapets struktur i kommunen med fördjupning på Skjutfältet (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 11). De främsta riktningarna i landskapet är fjällets sydöstra kant mot dalen i Inre Bokenäset, dalen vid Hogstorp samt riktningar på fjället skapade av den uppspruckna bergterrängen och sjöarna. Inga större vägar förekommer i området men två regionkraftledningar och en fördelningsledning finns i norra delen av karaktärsområdet. TV-masten i södra delen av karaktärsområdet är ett landmärke. Krokestugan Kåredalen Vrångevattnet Kärrestugan Buevattnet Kölnestugan Riktningar i landskapet 1 Lugnet Landmärke - TV-masten Smedvattnet 1 42 UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING Skydd och restriktioner Skydden och restriktionsområdena på Herrestafjället täcker nästintill hela karaktärsområdet med flest överlappande skydd på fjällets centrala delar och i västra delen vid Gullmarsfjorden. Kulturmiljövårdsprogrammet och riksintresse friluftsliv är det till ytan största restriktionsområdena. Riksintresse vindbruk finns också centralt karaktärsområdet och överlappar riksintresse friluftsliv och kulturmiljövårdsprogrammet. Typ av skydd/restriktion Förekommer i karaktärsområdet Hinderfrihet försvaret - Riksintresse friluftsliv (Herrestadsfjället) x Riksintresse naturvård (Bredmossen) x Riksintresse kustzonen - Riksintresse vindbruk x Influensområde inkl riksintresse försvaret (Sågebackens skjutfält) x Naturreservat (Herrestadsfjället) x Natura-2000 (Bredmossen-Hensbacka) x Kulturmiljövårdsprogram (Herrestadsfjället) x Värdefulla miljöer i odlingslandskapet - Landskapsbildsskydd - En genomgång av restriktionernas föreskrifter i anslutning till vindkraft finns i Bilaga 1. Krokestugan Kåredalen Vrångevattnet Kärrestugan Buevattnet Kölnestugan Lugnet Smedvattnet TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 43 Möjligheter och konflikter De i landskapsanalysen identifierade möjligheter, konflikter och övriga problemställningar i relation till vindkraftetablering på Herrestadsfjället är sammanfattade i tabellen nedan (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 84-85). De största möjligheterna är: • Portal/inramning: Vindkraft kan bli en portal/inramning av Herrstafjället. • Framhäva höjd: Vindkraftverk placeras på höjder och förstärker topografin. • Breddad ekonomisk bas: Vindbruk gynnar jord- och skogsbruksekonomin. De största potentiella konflikterna är: • Nåldyneeffekt: Om vindkraft placeras utspritt utan en tydlig geometri, i linje eller sammanhållen grupp, kan nåldyneeffekt uppstå. • Blockera landskapsriktning/utsikt: Vindkraft placeras så att landskapsriktningar bryts och blockerar utsikter. • Höga naturvärden: Höga naturvärden vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjället kan komma i konflikt med vindkraft då etablering av vindkraft tar mark i anspråk och kan störa djurliv. • Ljud: Eftersom Herrestadsfjället är glesbefolkat och upplevs som tyst kan ljud från vindkraft bli mer märkbart. Upplevelsen av tystnad samt bostäder (exempelvis i Smedseröd) kan också komma i konflikt med ljud från vindkraft. • Inringning: Om vindkraft placeras så att en plats, ex en dalgång, har vindkraft i alla väderstreck uppstår en inringningseffekt. Övriga problemställningar: • Vägar i höglänt terräng: Delar av karaktärsområdet är höglänt. På sådana platser kan vindkraftverkens anläggningsvägar skapa tillgänglighet för rekreation, men även trädfria gator som syns på långt håll. • Höga naturvärden: Höga naturvärden vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjället kan komma i konflikt med vindkraft då etablering av vindkraft tar mark i anspråk och kan störa djurliv. • Rekreation: Stora delar av Herrestafjället används för rekreation och friluftsliv som kan påverkas visuellt och audiellt av vindkraft. Landskapstyp Skogsdominerat sjörikt skogslandskap Karaktärsområde Herrestadsfjället Möjligheter Konflikter Möjligheter Konflikter Övriga problemställningar Portal/inramning Blockera landskapsriktning/utsikt Portal / inramning Inringning Vägar i höglänt terräng Framhäva höjd Nåldyneeffekt Breddad ekonomisk bas Ljud Höga naturvärden Höga naturvärden Rekreation Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk på landskapstyps- och karaktärsområdesnivå. De möjligheter och konflikter som förekommer på båda nivåerna är markerade i starkare färg. (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012). 44 Höga naturvärden: Vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjällets centrala delar finns höga naturvärden som kan komma i konflikt med vindkraft. Höga naturvärden kan även förekomma på andra platser inom karaktärsområdet. UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING POTENTIELLA KONFLIKTER Inringad dalgång: Vindkraft omger dalgången Blockera landskapsriktning: Vindkraften placeras mot landkapets riktning Nyåldyneeffekt: Vindkraften är spridd i landskapet och ger ett rörigt intryck Ljud: Vindkraftens ljud kan upplevas som störande. MÖJLIGHETER Portal/Inramning & Framhäva höjd: Vindkraft förstärker fjällets höjd och bildar en inramning och gräns mellan fjället och dalen. Framhäva höjd: Vindkraft som placeras på höjdryggar i landskapets riktning framhäver höjdskillnaderna uppe på fjället Portal/Inramning & Samlokalisering med annan infrastruktur: Vindkraft bildar en inramning och gräns mellan fjället och dalen och följer E6 och järnvägens riktning. Höga naturvärden: Vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjällets centrala delar finns höga naturvärden som kan komma i konflikt med vindkraft. Höga naturvärden kan även förekomma på andra platser inom karaktärsområdet. Vägar i höglänt terräng: Nya vägar kan skapa tillgänglighet för rekreation men innebär ingrepp i skogslandskapet. Rekreation: Stora delar av Herrestafjället används för rekreation och friluftsliv som kan påverkas visuellt och audiellt av vindkraft. Oexploderad ammunition (OXA): Vindkraft passande ny markanvändning utan större konflikter, men anläggandet fördyras av röjning av OXA ÖVRIGA PROBLEMSTÄLLNINGAR TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 45 Riktlinjer för utbyggnad Riktlinjer för layout och lokalisering: • Vindkraft bör lokaliseras i gränsområdena mellan fjället och omkringliggande dalar för att skapa en inramande effekt och undvika en fragmentisering av natur- och rekreationsvärdena. 1 Vindkraft ska ej placeras på fjällets inre delar där rekreationsvärdena är högre. 2 • Vindkraft bör lokaliseras i sammanhållna grupper om minst tre verk för att undvika nåldyneeffekt. • Vindkraft bör lokaliseras längs med dalens riktning i närheten av E6 för att skapa en inramande effekt och minska påverkan på tystare områden på fjällets centrala delar. 3 • Vindkraft ska inte placeras så att ett område ringas in och har vindkraft i samtliga riktningar (se figurer föregående uppslag). Generella riktlinjer skydds- och restriktionsområden: • För riksintresse friluftsliv bör friluftslivsaktiviteter och -upplevelser kopplat till det omväxlande sjö- berg- och skogsområdena beaktas. En vindkraftetablering får inte påtagligt skada naturmiljön i området. De centrala och norra delarna av riksintresset inom kommunen hyser de största friluftslivsvärdena och är därför känsligast för vindkraftetablering. 2 • Inom riksintresse naturvård Bredmossen bör vindkraft ej placeras då bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering och dämning. 4 Se även naturreservat/Natura 2000 Bredmossen-Hensbacka. • För Bulid skjutfält måste samråd med försvaret ske för eventuell placering av vindkraft, samt hänsyn tas till oexploderad ammunition (OXA). Krokestugan 4 2 Kåredalen Vrångevattnet Kärrestugan Buevattnet Kölnestugan Lugnet 1 Smedvattnet 1 3 Illustration av riktlinjer för utbyggnad. Gröna områden och pilar representerar möjligheter och röda områden konflikter. 46 • För naturreservatet Herrestadsfjällets inre delar ska förutsättningar för friluftslivsaktiviteter och -upplevelser samt naturundervisning beaktas. Vindkraft bör inte placeras så att den biologiska mångfalden eller andelen äldre skog eller lövskog minskar. • Naturreservat/Natura 2000-området Bredmossen-Hensbacka har stora natur- och naturvetenskapliga värden, samt betydande landskapliga kvalitéer (öppenhet/upplevd orördhet). Det är bland annat förbjudet med utdikning, tippning eller fyllning/täkt av jord, omfattande avverkningar, byggande av vägar (omfattar även skogsbilvägar), som påverkar hydrologin i våtmarken. Vindkraft ska inte placeras inom eller i direkt anslutning till området. • Området för kulturmiljövårdsprogram Herrestadsfjället är skogklätt och gamla odlingsytor är till stor del igenvuxna eller planterade med barrträd. Ur denna aspekt kan vindkraft placeras då synligheten är låg. Vindkraftverk placeras inte i eventuella utblickar och siktlinjer från de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna. Detta för att minimera krocken mellan kulturbygdens småskalighet och ålderdomlighet och vindkraftens storskalighet och moderna uttryck. Övriga riktlinjer: • Samråd med Munkedals och Färjelanda kommuner bör ske vid vindkraftetablering inom 3 km från kommungräns. Att tänka på: • Vindkraftens ljud bör undanhållas Herrestadfjällets inre rekreationsmiljöer. Vindkraft bör ur detta perspektiv endast placeras i karaktärsområdets kantzoner. Viktigt är då att uppmärksamma eventuell ljudpåverkan på bostäder, exempelvis i Smedseröd. • Den möjliga etableringen i sydöstra delen av karaktärsområdet bör vägas mot andra möjliga etableringar för att minimera effekterna av en möjlig inringning av Herrestadsfjällets friluftsområden. • Placering av verk i nord-sydlig riktning (bort från Uddevalla tätort) skapar en mindre horisont från centralorten. • Vindkraftens vägdragningar och uppställningsytor kan användas för utveckling av biologisk mångfald om välgenomtänkt markanläggning, sådd och långsiktig skötsel för vägrenar och uppställningytor finns. UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 47 Skjutfältet Karaktärsområdet Skjutfältet utgörs av en kuperad höjdplatå norr om Uddevalla och ingår i landskapstypen skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap. I området finns mestadels en blandning av större barrskogs- och myrmarker och ett mycket litet inslag av öppna brukade marker och lövskog. Hydrologin utgörs av myrar och mossmarker samt ett par långsmala sjöar i sprickdal, vilka avvattnar mot Bäveån. Området är är idag en modern glesbygd och används för det militära övningsområdet Sågebacken. Det gamla hemmanet Bulid finns här. Landskapets struktur i kommunen med fördjupning på Skjutfältet (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 11). Karaktärsområdet har en lång historia som utmarksresurs och expansionsområde. Sedan militären tog över fr.o.m. 1800-talet har traditionell skötsel och lite förändring skett, dock har den militära markanvändningen sin speciella påverkan och slitage. Främst i väst är markerna påverkade av militärens slitage. Inga större vägar går genom området men det passeras av stam- och regionnätets kraftledningar. Ö Krokevattnet Mållsjön Riktningar i landskapet 22 Landmärke - Vattentornet 22 Bulid Uddevalla 48 UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING Skydd och restriktioner Karaktärsområdet skydds- och restriktionsområden främst i de norra delarna. I nordöst återfinns större mosskomplex med naturskydd och i väst kulturmiljö- och friluftsskydd. Större delen av området ingår även i försvarets samrådsområden. Typ av skydd/restriktion Förekommer i karaktärsområdet Hinderfrihet försvaret x Riksintresse friluftsliv (Herrestadsfjället) x Riksintresse naturvård (Tronemosse) x Riksintresse kustzonen - Riksintresse vindbruk - Influensområde inkl riksintresse försvaret (Sågebackens skjutfält) x Naturreservat (Herrestadsfjället) x Natura-2000 (Klockaremossen) x Kulturmiljövårdsprogram (Herrestadsfjället) x Värdefulla odlingsmiljöer - Landskapsbildsskydd - En genomgång av restriktionernas föreskrifter i anslutning till vindkraft finns i Bilaga 1. Ö Krokevattnet Mållsjön Bulid Uddevalla TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Konflikten Höga naturvärden gäller främst andra karaktärsområden i landskapstypen Skogsdominerat småbrutet skogslandskap. Inom karaktärsområdet Skjutfältet återfinns delar av naturreservat Herrestadsfjället och Natura 2000-området Klockaremossen. De värden de skyddar är främst inriktade mot friluftsliv och växtlighet. 49 Möjligheter och konflikter De i landskapsanalysen identifierade möjligheter, konflikter och övriga problemställningar i relation till vindkraftetablering i Skjutfältet är sammanfattade i tabellen nedan (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 82-83). De största möjligheterna är: • Portal/inramning: Vindkraft kan bli en portal/ inramning och skiljelinje mellan Uddevallas vardagslandskap och Skjutfältets andra funktioner. • Tydlig geometri: Vindkraft kan placeras så att verken utgör en tydlig geometri, till exempel i linje med befintliga verk eller i väldefinierade grupper. • Understödja riktning: Vindkraft placeras i linje med topografins riktning. • Breddad ekonomisk bas: Vindbruk gynnar jord- och skogsbruksekonomin. De största potentiella konflikterna är: • Nåldyneeffekt: Om vindkraft placeras utspritt utan en tydlig geometri, i linje eller sammanhållen grupp, kan nåldyneeffekt uppstå. • Inringning: Om vindkraft placeras så att en plats, ex en dalgång, har vindkraft i alla väderstreck uppstår en inringningseffekt. • Ljud: Ljud från vindkraft kan upplevas som störande. Övriga problemställningar: • Vägar i höglänt terräng: Nya vägar kan skapa tillgänglighet för rekreation men innebär ingrepp i skogslandskapet på höjderna. Då det redan finns vägar i höglänt terräng i området bör en målsättning vara att minimera antalet nya vägar vid nyetablering. • Höga naturvärden & Rekreation: Förutom naturreservat Herrestadsfjället och Natura 2000-området Klockaremossen, har militärens expansiva och relativt långvariga slitage format ekologin till en speciell karaktär. Ekologiska värden finns även kopplade till myr- och våtmarker. En vindkraftetablering inom detta område behöver inte innebära en konflikt mellan vindbruk och natur- och rekreationsintressena. I områden med militära övningar är risken för störande ljud mindre då området redan är påverkat. • Oexploderad ammunition (OXA): Explosionsrisken låser markan- Landskapstyp Skogsdominerat småbrutet skogslandskap Karaktärsområde Skjutfältet Möjligheter Konflikter Möjligheter Konflikter Övriga problemställningar Portal / inramning Omringa Portal / inramning Torna upp sig Vägar i höglänt terräng Tydlig geometri Nåldyneeffekt Breddad ekonomisk bas Nåldyneeffekt Höga naturvärden Understödja riktning Höga naturvärden Rekreation Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk på landskapstyps- och karaktärsområdesnivå. De möjligheter och konflikter som förekommer på båda nivåerna är markerade i starkare färg. (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012) 50 UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING vändningen och gör att det inte finns större markanvändningskonflikter i området. Området kan användas för vindkraft då vindkraft tar lite mark i anspråk. Anläggandet fördyras oavsett av röjning av OXA för nya vägar och uppställningsplatser. POTENTIELLA KONFLIKTER Inringning: Vindkraft omger högplatån och syns i alla riktningar. Nåldyneeffekt: Vindkraften är spridd i landskapet och ger ett rörigt intryck Ljud: Vindkraftens ljud kan upplevas som störande. MÖJLIGHETER Portal/Inramning och tydlig geometri: Genom att följa landskapets riktning och accentuera gränsen mellan landskapstyper kan förståelsen för landskapet och dess funktioner stärkas Understödja riktning: Genom att följa topografin understödjs en riktning i landskapet Höga naturvärden & rekreation: Vid Klockaremossen och Herrestadsfjällets naturreservat finns höga naturvärden. Vägar i höglänt terräng: Nya vägar kan skapa tillgänglighet för rekreation men innebär stora ingrepp. Befintliga vägar i höglänt terräng bör användas. Oexploderad ammunition (OXA): Vindkraft passande ny markanvändning utan större konflikter, men anläggandet fördyras av röjning av OXA (bekostas/samfinansieras av vindkraft). Möjliggör ytterligare användning av området genom rekreation ÖVRIGA PROBLEMSTÄLLNINGAR TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 51 Riktlinjer för utbyggnad Riktlinjer för layout: • Vindkraft bör lokaliseras längs landskapets gränser eller riktningar, samlade grupper eller linjer om minst tre verk för att undvika nåldyneeffekt och för att skapa struktur. En riktlinje för avstånd mellan grupper är 3 km, med målet att grupperna ska upplevas tydligt åtskilda från varandra. 1 • Nya vindkraftverk bör placeras så att verken utgör en tydlig geometri, följer topografi. 1 • Vindkraft ska inte placeras så att ett område ringas in och har vindkraft i samtliga riktningar (se figurer föregående uppslag). Generella riktlinjer skydds- och restriktionsområden: • Inom hinderfrihet försvaret kan vindkraftverk inte placeras. • Inom riksintresse friluftsliv Herrestadsfjället bör verk inte placeras så att de negativt påverkar viktiga utsiktspunkter från rekreationsområdet. Även ljudnivån bör beaktas. En föreslagen ljudnivå vid viktiga funktioner inom friluftsområdet, som bohusleden, föreslås till 35 dBA. • Inom riksintresse naturvård Tronemosse bör verk inte placeras, då de negativt kan påverka djurlivet (främst fåglar) eller naturtyperna mossar och myrar och deras känsliga hydrologi. 2 • Inom influensområde och riksintresse försvaret (militära övningsområ- 2 Ö Krokevattnet Mållsjön 1 Uddevalla Illustration av riktlinjer för utbyggnad. Gröna pilar representerar möjligheter och röda områden konflikter. 52 den och skjutfält) måste samråd med försvaret ske. Samt inom Bulids skjutfält. • Inom naturreservat Herrestadsfjället ska verk inte placeras så att friluftsvärden eller försök till utveckling av biologisk mångfald påverkas negativt av storskalig vindkraft. Populära utblickar och siktlinjer bör inte hindras av vindkraftverk. • Inom Natura 2000-område Klockaremossen ska verk inte placeras, då området utgörs av hydrologiskt känsliga, ornitologiskt värdefulla och botaniskt intressanta myrkomplex. • Området för kulturmiljövårdsprogram Herrestadsfjället är skogklätt och gamla odlingsytor är till stor del planterade med gran. Ur denna aspekt kan vindkraft placeras då synligheten är låg. Vindkraftverk placeras inte i eventuella utblickar och siktlinjer från de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna. Detta för att minimera krocken mellan kulturbygdens småskalighet och ålderdomlighet och vindkraftens storskalighet och moderna uttryck. Övriga riktlinjer: • Samråd med Munkedals och Färjelanda kommuner bör ske vid vindkraftetablering inom 3 km från kommungränsen. Att tänka på: • Vindkraftens ljud bör undanhållas Herrestadfjällets inre rekreationsmiljöer. • Den möjliga etableringen i sydvästra delen av Skjutfältet bör vägas mot andra möjliga etableringar i karaktärsområde Herrestadsfjället för att minimera effekterna av en möjlig inringning av Herrestadsfjällets friluftsområden. • Placering av verk i nord-sydlig riktning (bort från Uddevalla tätort) skapar en mindre horisont från centralorten. • Vindkraftens vägdragningar och uppställningsytor kan användas för utveckling av biologisk mångfald om välgenomtänkt markanläggning, sådd och långsiktig skötsel för vägrenar och uppställningytor finns. UTKAST UTSTÄLLNINGSHANDLING TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN www.uddevalla.se 53
© Copyright 2024