Inventering av grönstruktur i Drottninghög -
Inventering av grönstruktur i Drottninghög ekologiska värden och ekosystemtjänster Innehåll Inventering av grönstruktur i Drottninghög ekologiska värden och ekosystemtjänster. Denna rapport har tagits fram av Kalle Magnér på uppdrag av Stadsmiljöavdelningen och Katarina Carlsson, ansvarig planarkitekt för projekt DrottningH, Stadsbyggnadsförvaltningen. Claes Nihlén, Miljöförvaltningen, samt Fredrik Bengtsson, Stadsbyggnadsförvaltningen, har konsulterats i arbetet och bidragit med underlag. Bilder. Med anledning av att detta är en intern rapport har publiceringstillstånd för ”lånade” bilder inte inhämtats. Bakgrund4 Resultat & analys 6 Förslag12 Uppdragsbeskrivning och områdesavgränsning 4 Hur ser grönstrukturen i Drottninghög ut? 6 Att utveckla ekosystemtjänsterna i Drottninghög12 Centrala begrepp i denna rapport 4 Typologier på allmän platsmark Typologier på kvartersmark Vitalitet - hur mår växtligheten? Exempel på värdefulla träd i Drottninghög 6 7 8 8 Sociala + ekologiska värden = sant 12 Tidsperspektiv12 Ekologiska värden i Drottninghög 9 Ekologiska värden 4 Grönstruktur4 Ekosystemtjänster4 Tidigare utredningar 5 Sociotopkartering5 Naturvärdeskartering5 Genomförandebeskrivning5 Områden som fallit utanför inventeringen 5 Tidsdisponering5 Produkt5 Generella förutsättningar för ekologiska värden Ekologiska värden i Drottninghög Sociala värden i Drottninghög Kulturhistoriska värden i Drottninghög Ekosystemtjänster i Drottninghög Ekosystemtjänsternas värde 9 9 9 10 11 11 Exempel på åtgärder i Drottninghög 13 Övergripande strategi Platsanknutna exempel på hur ”Den gröna kärnan” i Drottninghög kan utvecklas Generella exempel på åtgärder i Grönkulla bostadsområde Generella exempel på åtgärder i Drottninghög Generella exempel på hur ekologiska värden kan utvecklas genom skötsel och gestaltning 13 16 Summering16 Fortsatt arbete med Drottninghögs grönstruktur 16 Huvudsakliga källor 2 14 15 15 17 3 Bakgrund Uppdragsbeskrivning och områdesavgränsning Centrala begrepp i denna rapport Uppdraget har inneburit att genomföra en inventering av grönstrukturen i stadsutvecklingsområdet Drottninghög i Helsingborg. Ekologiska värden Värden hos grönstrukturen som är nödvändiga för att de ekologiska 0319 processerna ska fungera, eller annorlunda uttryckt: värden som upprätthåller goda livsvillkor för växt- och djurarter. 0207 Syftet med inventeringen är ”att i ett tidigt skede av utvecklingsarbetet klarlägga och fastställa de befintliga värden i form av träd och växtlighet som finns på Drottninghög (...) vilka arter, solitärer eller områden som bör tas särskild hänsyn till – antingen genom bevarande, komplettering eller ombearbetning, eller om det ev. finns anledning att ta bort delar/arter/solitärer.” Inventeringen genomförs i två steg: 1) En övergripande inventering av hela Drottninghög, såväl av privat som kommunal mark. Drottninghög avgränsas av Regementsvägen (i väster), Vasatorpsvägen (i söder) och Drottninghögsvägen (i norr och öster). (Bildkälla: eniro.se) • Vilken typ av växtlighet finns på området, var och i vilken omfattning? • Vilka är de mest framträdande arterna? • Finns särskilt värdefulla solitärer? Vilka typer/solitärer skulle kunna ges bättre förutsättningar? • Finns viktiga kopplingar mellan olika arter/områden som bör bevaras/förstärkas? • Finns det anledning att isolera eller begränsa viss typ av växtlighet? • Befintliga ekosystemtjänster? 2) Vid behov en mer detaljerad inventering av det sammanhängande parkstråket ”Drottninghögsparken”, samt Grönkullaområdet. • Vilka solitärer eller typområden bör behandlas med extra försiktighet? • Hur kan den växtlighet som anses värdefull ges optimala betingelser? • Finns det anledning att göra specifika tillägg till växtligheten för att öka det totala värdet av befintlig grönska? Vilka och var i så fall? • Finns andra åtgärder eller tillägg som kan främja ekologisk och biologisk mångfald i området? (även avseende ekosystemtjänster) Inventeringen önskas redovisas med karta/-or samt bifogad skriftlig beskrivning/dokumentation, gärna med stöd av foton. 4 0312 Tidigare utredningar 0318 0301 0317 I remissversionen av Helsingborgs stads grönplan (2013) 0808 framgår att en naturvärdes- respektive sociotopkartering av centralorten samt ett urval småorter0327 har genomförts under 2011-2012. Drottninghög har i dessa inventeringar delats in grovt i fyra delområden. 0308 0321 0208 Grönstruktur 0322 0225 0230 Begreppet grönstruktur kan tolkas på många sätt och en officiell 0223 0222 definition saknas. Generellt kan man säga att det i Sverige finns två dominerande synsätt: 0221 0203 a) med grönstruktur avses alla gröna element oavsett ägandeform, 0219 dvs även kvartersmark 0224 0204 I föreliggande uppdrag syftar ordet grönstruktur på det förra synsät0215 tet, dvs alla gröna element. Denna syn är av naturliga skäl vanligast 0212 när man undersöker ett områdes ekologiska värden (då hårdgjorda ytor i detta sammanhang vanligen saknar värde).0201 0202 0210 Sociotopkartering 0309 Förekomsten av 24 olika0414 sociotopvärden har inventerats för varje yta. För utfall i Drottninghög (yta med ID 409-412) se nedan. 0307 0415 0413 0418 0801 0807 0325 0410 0324 0216 0421 0411 0402 Ifrågavarande inventering genomfördes i juli och augusti (vecka 27, 28, 33) 2013 och skiljer sig från tidigare utförd sociotop- och naturvärdeskartering framförallt genom att den är avsevärt mer detaljerad och undersöker vegetation på artnivå. 0424 Inventerade ytor och 0406 deras ID i Drottninghög. 0401 Sociotopvärde: 0127 Grönområden med medelhöga värden beskrivs i grönplanen generellt som varierade, men saknar högkvalitativa strukturer som vatten, död ved och hålträd. Genomförandebeskrivning 0416 0412 0404 0405 ID: Naturvärdeskartering Drottninghögs befintliga naturvärden bedöms vara medelhöga. 0904 0409 0326 b) med grönstruktur avses allmän platsmark - förutom gröna ytor0220 inkluderas ibland även torg, gångvägar, lekplatser, bollplaner och 0213 0218 skolgårdar 0217 0323 0802 0417 En begränsning med sociotopkarteringen är att ytorna är förhållandevis stora och att ett påträffat värdes utbredning inom ytan inte 0809redovisas. Det bör också påpekas att bedömningen är subjektiv; icke desto mindre medger den rättvisa jämförelser mellan ytor inom en och samma kartering (förutsatt att de inventerats av samma person). 0407 409 0423 410 411 0408 0901 Drottninghög har i denna studie delats in i ca 145 ytor. Ytornas 412 0420 Ro ja--0121 Picknick ja -jaEkosystemtjänster 0209 0422 0109 Promenad jaja- 0403 Ekosystemtjänster är ”de funktioner hos ekosystem (alla levande 0110 Spontanidrott ja jajaja 0522 varelser och miljön inom ett område) som på något0119 sätt gynnar män0107 Mötesplats - --niskan” (Naturvårdsverket 2013). Ekosystemtjänsterna delas normalt Grön oas ja - ja ja 0520 0519 0521 0516 in i fyra kategorier: Lek ja jaja 0518 0108 0505 Folkliv0517 (ja) --0537 0524 - --0523 0506Vatten • Försörjande tjänster: t ex syre (fotosyntes), vatten, produktion av Naturlek ja - jaja 0513 0507 livsmedel, fiberråvara från växter, bioenergi från skog, medicinBlomprakt - ja-ja 0111 0532 0120 0503 - --ska råvaror, kemikalieråvaror, naturgödsel. Naturupplevelse 0525 0514 0114 0501 0101 Vinteraktivitet ja -ja0112 0124 • Reglerande och upprätthållande tjänster: t ex vattenrening, pol0502 Motion jaja- 0508 linering, klimatreglering, filtrering, nedbrytning och återcirkuIdrott - --lation av avfall och föroreningar, upprätthållande av livscykler, Utsikt - --jordmånsbildning, skydd mot erosion, skred och ras, upprätthålHandel - --lande av markens bördighet, fluvial flödesreglering. Servering - --Skogskänsla - --• Stödjande tjänster: t ex cirkulation av näringsämnen, fröspridBad ja--ning, mångfald på genetisk, art-, eller habitatnivå. Evenemang - --• Kulturella tjänster: t ex estetiska värden, möjlighet till friluftsliv, Djur - --Odling - --hälsa och rekreation, pedagogiska värden, kulturell anknytning Kultur - --till olika miljöer. avgränsning har avgjorts under inventeringens gång och har utgått främst från en rumslig-visuell upplevelse - ibland har en yta emellertid delats upp i flera ytor för att variationer inom ytan ska kunna beskrivas tydligare. Varje yta har försetts med ett ID, och läge, arter, 0903 status, ”andra element” samt ”spår av mänsklig aktivitet” har noterats. 0419 0504 0531 Områden som fallit utanför inventeringen • Bryn hos vegetationsridå som vetter mot Drottninghögsvägen samt delar av vegetationsridå som vetter mot Vasatorpsvägen har inte inventerats då det har varit svårt att komma fram till dessa (trottoar eller vägren att stå på saknas). • I mycket täta eller taggiga bestånd har eventuella arter i innerbestånd inte kunnat inventeras. • I instängslade ytor på kvartersmark (kring förskolor samt Den gode herdens kyrka) har i regel endast träd, häckar och buskar i fastighetsgränsen inventerats. Indelning av Drottninghög i ytor med ID. En större karta återfinns på sista sidan av dokumentet. Produkt Resultat, analys och förslag av inventeringen har sammanställts i följande handlingar: • Karta som visar indelning av ytor och ID (A3 1:4000). • Textdokument (Word) som beskriver yta för yta: artsammansättning (träd och buskar), ev. skiktning, status hos arter med sänkt vitalitet, spår av särskild användning. Detta dokument kan, förutom att redovisa data för en specifik yta, användas för att t ex (med hjälp av sökfunktionen) inhämta information om en specifik trädarts förekomst och utbredning i Drottninghög, eller för att utläsa vilka träd och buskar som är i behov av åtgärder och var. • Mapp med fotografier namngivna med ID. Dessa bilder har tagits under inventeringen och fungerat som ”minnesanteckningar”. Vissa bilder är översiktliga medan andra lyfter fram särskilda omständigheter (vilket ofta framgår av titeln). Bilder finns inte för alla ytor. • Övergripande och sammanfattande rapport som beskriver Drottninghögs ekologiska värden och ekosystemtjänster, samt går in på behov och förslag till vidare arbete för framförallt ”den gröna kärnan” och Grönkulla bostadsområde. (= ifrågavarande dokument). Tidsdisponering Inventering i fält: ca 3 veckor. Analys, förslag och sammanställning, ca 1 vecka. 5 Med utgångspunkt i markanvändning och typ av bebyggelse kan Drottninghög grovt delas in i de tre bostadsområdena Rökulla, Blåkulla och Grönkulla, tillhörande parkeringar, ett centrum med bl a vårdcentral skola, förskola, kyrka och butiker, samt allmän platsmark bestående av lokalgator, torg och gröna ytor. mat flerbostadsområde institutioner och handel utik bad parkering gc-väg varu b Rökullavä en tsv äg en Hur ser grönstrukturen i Drottninghög ut? parkmark Re ge m Resultat & analys gen Dr ott nin “Drottninghögsparken” Rökulla Utifrån en sådan indelning kan olika ”typologier” av grönska skönjas (se nedan). Drygt hundra arter av träd och buskar har noterats under inventeringen av Drottninghögs grönstruktur. De arter som förekommer inom en typologi upprepar sig generellt från den ena gruppen av vegetationselement till den andra. Också mellan de tre bostadsområdena Grönkulla, Blåkulla och Rökulla är skillnaderna i användning av arter och typologier liten. En viktig skiljelinje i artsammansättning går mellan vegetation på allmän platsmark och kvartersmark. Medan den förra överlag innehåller inhemska, lövfällande träd och buskar finns det bland arterna på kvartersmark en övervägande del exoter samt inte sällan inslag av städsegröna växter. Vidare är avsaknaden av fältskikt (annat än gräs) på allmän platsmark påfallande. Inne i bestånden är det i regel för tätt för att ett rikt fältskikt ska kunna utvecklas varför fältskiktet här mer eller mindre består av bar jord med inslag av naturligt spridda örtartade växter. I planteringsytor på kvartersmark dominerar träd och buskar, men på vissa gårdar finns även perenna örtartade växter varav vissa (t ex vintergröna, skuggröna) är marktäckande. gh ög svä ge n grönyta skola förskola Grönkulla Grönkulla vägen kyrka äldreboende förskola Översikt över markanvändning i Drottninghög. Observera att ytorna inte är helt exakt återgivna. vårdcentral centrum Blåkulla Blåkullav ägen grönyta Vasatorp svägen 3) Längs omgivande vägar. Täta, tvåskiktade vegetationsridåer med företrädesvis inhemska arter (naturlika planteringar), ofta poppel och avenbok med underplantering av bl a häckhagtorn. 4) På parkeringsytor. Få eller inga träd. Vid Grönkulla (ovan) har man planterat lönnar, vid Blåkulla avenbok och vitoxel, medan parkeringsytan vid Rökulla saknar träd. 6) Gröna ytor mellan hus. Häckar, trädgrupper och buskage med en blandning av naturlika planteringar med inhemska växter och exoter; kortklippt gräsmatta. Typologier på kvartersmark Typologier på allmän platsmark Trädskikt Buskskikt Fältskikt (gräs, örter) Bottenskikt (mossor, lavar) Den vertikala uppbyggnaden av vegetationselement kan beskrivas i termer av skikt. 6 1) Parkmark. Täta, ofta tvåskiktade buskage och vegetationsridåer med korta bryn och företrädesvis inhemska arter (naturlika planteringar) samt öppna, ofta kortklippta gräsytor. Vanligt förekommande arter i de naturlika planteringarna är avenbok, naverlönn, hägg och häggmispel. 2) Längs gator och gc-vägar i området. Trädrader med oftast inhemska arter. Det vanligaste alléträdet i Drottninghög, vilket återkommer över hela området, är lind. Även på kvartersmark finns stora gröna ytor. Bilden är tagen över Rökulla och visar en typsituation som även kan representera Grönkulla och Blåkulla: På ena sidan om respektive huskropp finns en hårdgjord gårdsyta (typologi 5) med entréer till bostäder och trapphus; på andra sidan finns en gemensam grönyta (typologi 6) med kortklippt gräs, träd och buskar samt en närlekplats för mindre barn. (Bildkälla: eniro.se) 5) Hårdgjorda gårdsytor. Planteringsbäddar med kulturväxter och exoter, framförallt buskar (mer sällan perenner) och solitärträd. Vanligaste arterna här är buskar som oxbär, spirea, tok, schersmin och prakttry respektive solitärträd såsom hagtorn, körsbär, prydnadsapel. 7) Privata uteplatser (ej inventerade). Kulturväxter, ofta blommor. Uteplaterna i Drottninghög upplevs överlag som gröna, vilket kan vittna dels om ett trädgårdsintresse, dels om att blomsterprakt värderas högt. 7 Vitalitet - hur mår växtligheten? Ålder. Träd och buskar* i Drottninghög är i regel planterade under slutet av 60-talet i samband med att området uppfördes, eller senare, och överstiger därför sällan 45 år. Maxåldern hos olika arter varierar, men träden i Drottninghög är generellt ännu ganska unga och kan därför leva vidare om både 50 och 100 år, och i vissa fall ännu längre. Ett träds livslängd beror på många orsaker, och kunskaperna i detta ämne är begränsade. Som riktlinje kan man säga att ett pionjärträd, t ex björk, blir omkring 100 år, medan ett sekundärträd blir 200 år eller äldre. En lind sägs kunna bli 800 år och en ek 1000 år. Ekologiska värden i Drottninghög Skäl att begränsa växtlighet. Eftersom vi vet mycket lite om hur exoter påverkar våra naturliga system bör man vara försiktig med att använda dessa i naturlika planteringar i fall det inte kan uteslutas att dessa sprider sig aggressivt. Våra inhemska arter är viktiga att värna eftersom de utgör värdväxter för olika organismer i den livsuppehållande näringsväven. Därför föreslås skott av robinia hållas efter i naturlika planteringar (i yta J15), och likaså tysklönn i den mån den förekommer. Generella förutsättningar för ekologiska värden Förekomsten av ekologiska värden i ett område bestäms av många faktorer. Avgörande sådana är: I övrigt är det en smaksak vilken växtlighet som bör gallras för att gynna annan växtlighet. Några förslag på insatser ges längre fram. Åldern hos de äppel- och päronträd som sannolikt är kvarstående sedan tiden då Drottninghög var ett område med fruktodlingar är oklar. Gamla äppelträd med starkväxande stam (fram till 1930-talet var fröstammar vanliga) kan bli 150-200 år eller äldre. Ovan, t. v: Lindallé (J18). Ovan, t. h: Solitär kaukasisk vingnöt (J26). Många träd i Drottninghög har nått sin ”vuxna” fas i den mening att de nu är reproduktiva. Tillgången på blommande träd och buskar samt bär och frukt innebär såväl estetiska som ekologiska värden. Gamla träd och hålträd saknas. Vitalitet. Befintliga träd och buskar uppvisar generellt god vitalitet, men om man jämför de arter som inventerats med ursprungliga planteringsplaner framgår att vissa arter har dött (alternativt tagits bort eller aldrig planterats). Detta kan bero på dålig etablering eller stor konkurrens, t ex att gallring inte har utförts i tillräcklig utsträckning. Flera bestånd är idag nästintill ogenomträngliga, kronskiktet är helt slutet och många träd är trängda. Att vissa träd under en period medvetet har verkat som amträd och sedan avlägsnats kan också förklara diskrepansen mellan plan och verklighet. T. v: Rödek i bryn (K15). Ovan: Felaktigt beskuren lönn (H17). ek - i bestånd (t ex ) katsura - solitär/grupp (D23a, E12a, E12b, J31) Mest iögonfallande i dagsläget är den minskade vitaliteten hos individer som planterats i hårdgjorda ytor, vilket bl a visar sig i dålig tillväxt, döda kronor och stamskador. Sådana träd och buskar - t ex på torg och parkeringsytor - kan ha för små planteringsgropar, för dålig jord eller i övrigt alltför tuffa förhållanden. Det verkar även som om att vissa träd har skadats genom vandalisering. På vissa träd ser barken ut att ha skalats av och på andra finns märken i stammarna som liknar knivhugg. Detta avser framförallt Grönkullaområdet med angränsande parkering (se t ex yta B11). 8 Sammanhållen Sammanhängande Varierad kaukasisk vingnöt (A11, J26) lind - allé (J18) oxel - solitär (J22) päron - äldre, solitär (E21) rödek - i bestånd (K15, K16) silverpil - solitär/grupp (K13a) sälg - stor, i bestånd (K11) valnöt - solitär (D23b, G11b) *Fält- och bottenskikt kommenteras ej här till följd av bristande artdiversitet. • Ytans area och form. En stor och samtidigt sammanhållen yta ger mindre omgivningspåverkan (t ex störningar i form av buller eller föroreningar) och kan rymma en större diversitet av biotoper och arter än en mindre. • Samband. En sammanhängande grönstruktur där ytor förbinds genom spridningskorridorer ökar möjligheterna till reproduktion och ger ett större genetiskt utbyte, vilket ger ett mer livskraftigt ekosystem. • Innehåll. Skötseln av en yta avgör vilka kvaliteter som kan utvecklas på lång och kort sikt - många arter kräver stabila förhållanden för att trivas, medan andra kräver kontinuerliga störningar. Exempel på värdefulla träd i Drottninghög Till vänster: Stamskada hos oxel (B11). Träd som p g a bristande vitalitet eventuellt kan vara farliga för allmänheten (risk för fall) och som föreslås undersökas närmare förekommer i ytorna H16b, J19b, K13a. Sociala värden i Drottninghög Karaktäristiskt för Drottninghög är att stadsdelen är bilfri och lummig. Tidigare genomförda enkäter och intervjuer med medborgare i området visar också att de gröna ytorna anses vara värdefulla. Med tanke på de måttliga ekologiska värdena är det idag kanske framförallt de sociala värdena hos grönstrukturen i Drottninghög som ger den betydelse. äpple - äldre, solitär/grupp (H14a, H16b, J20c, J20d, J22) Fragmenterad Osammanhängande Ensartad Parkytorna i Drottninghög består av stora, öppna, klippta gräsmattor omgivna av trädgrupper, solitärträd, vegetationsridåer och buskage som skapar rum, ger lä och skänker skugga. Landskapet är delvis ondulerande, med vallar, slänter och små kullar – men då vallarna planterats är höjdskillnaderna delvis maskerade. Kartan visar viktiga ekologiska kopplingar i Drottninghög, enligt Grönplanen (2013). Orangefärgade delsträckor indikerar att de ekologiska värddena behöver stärkas. Ekologiska värden i Drottninghög I detta uppdrag har enbart inventering av flora genomförts. Eftersom fåglar, insekter och andra organismer från djurriket är knutna till vissa värdväxter som kan erbjuda föda, gömslen, bo- och reproduktionsplats kan växtligheten på en plats därmed säga någonting om den förväntade artdiversiteten. Att grönstrukturen i Drottninghög är relativt ung och samtidigt ensartad sett till växtlighet, lokalisering och skötsel innebär att det finns få enskilda höga värden i området. Samtidigt utgör de sammanhållna ytorna och spridningskorridorerna mellan dem potentiellt sett höga ekologiska värden. Vegetationsridåer och buskage är i regel helt slutna med ett väl utvecklat buskskikt – i några fall har buskvegetationen avlägsnats med följd att man fått besvär med ogräs. Tätheten hos buskage och vegetationsridåer begränsar möjligheterna att låta sig omslutas av det gröna, t ex att sätta sig under trädkronorna eller passera igenom ett bestånd. De kan ibland också ge upphov till otrygghet. Av barn används vissa buskage för kojbyggen och lek med pinnar. Då möjligheten till naturlek i Drottninghög är mycket begränsad bör sådana buskage värnas. I övrigt fungerar buskage och vegetationsridåer som rumsskapande ”gröna väggar” och som en fond till de öppna vistelseytor som de utgör gräns till. De gröna väggarna kan även ge skugga och skydd från vind. De parkrum som skapas ger ofta känsla av rymd medan mindre, mer intima rum är mer sällsynta. Utvecklingspotential. För att inte sänka de ekologiska värdena bör grönytornas area och sammanhållna form samt sambanden mellan dem upprätthållas. För att höja de ekologiska värdena bedöms förändrad skötsel kunna göra stor skillnad. Ett viktigt skäl till att höja de ekologiska värdena är att väl fungerande ekologiska nätverk genererar en rad ekosystemtjänster. Exempel på hur de ekologiska värdena kan höjas följer längre fram i rapporten. Legend. Döda kronpartier (dieback) hos lönn (B11). karaktärsfull/ovanlig ekologiska värden kulturhistoriskt värdefull Solitärt päronträd att sitta under i grönyta (E21) med fin rumslighet och känsla av rymd. 9 Buskaget (J15) genomvävt av stigar och kojor. Möjligheterna till naturlek i Drottninghög är begränsade och större naturområde inom 1 km saknas. Kulturhistoriska värden i Drottninghög Arbetet med att utveckla Drottninghög väcker även frågor om kulturhistoriska värden. Hur har våra behov och önskemål förändrats sedan miljonprogrammet byggdes? I vilken mån bör man ta hänsyn till de ursprungliga intentionerna för Drottninghög? Tanken om närhet och tillgång, som tagit sig uttryck i formgivningen av en grön och sammanhållen yta i direkt anslutning till bostäder, utan separerande vägar, har fram till idag förvaltats väl. Grönytor att vistas i - snabbanalys av rumsligheter från socialt perspektiv. yta som fungerar som vistelseyta ”död yta”, t ex restyta omgärdad av vägar privat känsla, t ex nära hus, som vänder sig bort från det offentliga instängslad yta begränsningslinje för ”den gröna kärnan” Finns det viktiga kulturhistoriska värden att slå vakt om? Äppelträden som minner om tiden före miljonprogrammet, då Drottninghög användes för fruktplanteringar? De naturlika planteringarna som Helsingborg i slutet av 60- och början av 70-talet var något av en pionjär med att anlägga? Lekytor och bollplaner är integrerade i de gröna ytorna men är i många fall i bristande skick. Detta kan ge intryck av att platserna blivit bortglömda. Gångvägar genom det gröna ger goda möjligheter till promenader i Drottninghög. Upptrampade genvägar över gräsmattorna vittnar samtidigt om att anlagda vägar inte helt korrelerar med rörelseriktningarna till dagens målpunkter. I ”Drottninghögsparken” erbjuds fina rumsligheter i ett sammanhängande område som endast bryts av mindre gång- och cykelvägar. Området – med sina inhemska träd och buskar – är en pedagogisk resurs för skola och förskola, särskilt då bilvägar inte behöver korsas för att nå området. Vegetationsridåerna mot Regementsvägen ger lä och medverkar tillsammans med de bågformade gröna väggarna till att definiera parkrummen. Vidare kan de bidra till att upplevelsen av 10 Genväg genom vegetationsridå (C21b). buller minskar, från i första hand Regementsvägen. När det blåser lite kan det höga suset från popplarna (som beror på bladskaftets konstruktion) hjälpa till att kamouflera trafikbullret i nordvästra delen av området. Å andra sidan kan vegetationsridåerna orsaka att de barriärer kring Drottninghög som den omgivande trafikinfrastrukturen utgör förstärks ytterligare. De bågformade gröna väggarna har en tydlig fram- och baksida vilket gör att de vänder sig bort från vissa ytor som därmed riskerar att bli ”döda” restytor. ”Hålan” var tidigare en vattenfylld grusgrav, men fylldes under slutet av 1960-talet upp till 1 meter över grundvattennivå. Den inramades först av lindar som planterades på vallens krön, vilka snart fick sällskap av naturlika planteringar. Till följd av otillfredsställande resultat kompletterades planteringarna senare med popplar. Dessa befinner sig idag i det övre trädskiktet. Är de bågformade gröna väggarna på vallarna runt hålan i ”Drottninghögsparken”, som ger uttryck för ett starkt formkoncept, bevaransvärda? Eller bör lindarna, som idag växer inuti de gröna väggarna, åter framhävas? Behövs vegetationen på vallarna alls tillvaratas? Skapar vallarna, även utan vegetationens hjälp, den rumslighet som man ursprungligen var ute efter när Drottninghög bebyggdes? Bågformade vallar söder om ”Hålan” som kompletteras med nya träd och buskar, däribland kinesisk poppel, enligt plan från 1974 (ritning 72-V-39). Ekosystemtjänster i Drottninghög Nyttan av sociala, ekologiska och andra värden i Drottninghög kan gemensamt beskrivas och värderas med hjälp av begreppet ekosystemtjänster. Naturvårdsverket (2012) sammanställer i en rapport valda ekosystemtjänster knutna till bebyggd miljö. Det påpekas här att urbana ekosystem ofta är mer störda av buller, föroreningar och slitage än andra ekosystem. Vidare är de kulturella ekosystemtjänsterna (upplevelsebaserade) i staden generellt starkare än de försörjande dito. Även behovet av reglerande ekosystemtjänster är överlag stort och ökar i takt med klimatförändringarna. Att se effekterna av Drottninghögs ekosystemtjänster på ett globalt plan är svårt, även om man inte ska underskatta varje liten ytas bidrag till den stora helheten. Renare luft: kolinbindning och luftkvalitet. Mer än 70 % av koldioxidutsläppen kommer från städer. Växter binder kol och minskar därmed mängden koldioxid i luften. I synnerhet träd men även buskar renar luften från föroreningar. Forskning (Hewitt 2005, Nowak 2001 m fl, se Lunds universitet 2012) visar att hög förmåga att förbättra luftkvaliteten har klibbal, ask, lärk, skogslönn, naverlönn, tall och vårtbjörk. Dessa träd kan fungera som vegetationsfilter om de planteras nära källor till luftföroreningar. En flerskiktad (träd-, buskoch fältskikt) och måttligt tät vegetation ger effektivare filtrering, och ju större träd desto större resultat. Vidare är blad med håriga, klibbiga och ojämna ytor bättre på att fånga upp partiklar än släta blad. Långlivade arter minskar behovet av underhåll. I Drottninghög kan dagens täta vegetationsridåer längs Vasatorps-, Regements- och Drottningshögsvägen ha stor betydelse för luftkvaliteten i området. Dagvattenhantering. Vegetation, tillsammans med nedbrytande organismer, har en betydande roll för filtrering och absorption av föroreningar som förs med dagvattnet från hårdgjorda ytor såsom vägar och tak. Att t ex låta dagvatten från vägytor infiltreras i svackdiken istället för direkt ned i kulverterade dagvattenledningar kan därmed begränsa spridningen av föroreningar ut i bäckar och hav. Grönytor kan även användas för flödesreglering och motverkar översvämningar. Risken för översvämningar växer såväl med havsnivåhöjningar och ökad nederbörd som med större andel hårdgjorda ytor. Där det för framkomlighetens skull behövs hårdgjorda ytor är plattor bättre än asfalt. Ännu bättre är sand och grus som kan fånga upp föroreningar, till skillnad från asfalt som gör att oljespill följer med dagvattnet. Lokalt kan framhållas Drottninghögs grönstrukturs potential att t ex: • • • • • • • • • • • filtrera föroreningar och binda partiklar i luften hantera och rena dagvatten lokalt bryta ned avfall skapa ett behagligt lokalklimat i form av t ex vinddämpning, skugga, höjd luftfuktighet och utjämnade temperaturskillnader reducera buller upprätthålla markens bördighet för framtida odlingsbehov upprätthålla livscykler genom att öka den biologiska mångfalden möjliggöra möten, lek, aktiviteter och rekreation främja hälsa fungera som pedagogik resurs för skola och förskola skapa estetiska värden Ett par illustrerande exempel följer nedan. Öppna dagvattenmagasin kan behöva ta stora ytor av parkmark i anspråk, men om omtanke läggs på gestaltningen kan de bli ett estetiskt tillskott som ökar de rekreativa värdena. Tillskapande av öppna vattenytor kan även bidra till ökad biologisk mångfald. Upprätthållande av livscykler: genutbyte och pollinering. Beträffande upprätthållande av livscykler fäster Naturvårdsverket uppmärksamhet på att villaträdgårdar och parkmark i staden kan vara betydelsefulla för bevarandet av genetiska resurser hos arter som slagits ut i kommersiella odlingssystem. Villaträdgårdar och parkmark är också ofta blomrikare och har vanligen en större artdiversitet än skogs- och jordbruksmark, vilket inte sällan innebär att ekosystemtjänsten pollinering är väl ombesörjd och även kan gynna t ex intilliggande odlingar. Samtidigt bör det understrykas att detta helt beror på hur marken används - en kortklippt gräsmatta underhåller förstås få pollinatörer. I Drottninghög är det troligen på kvartersmark som ekosystemtjänsterna pollinering och genutbyte kan spela en viss roll. Klimatreglering. Gröna ytor kan minska effekten av urbana värmeöar i staden och ge svalka genom skugga och avdunstning av vattenånga. Intill byggnader kan skuggande träd minska behovet av avkylning. Markanvändning. Hårdgöring av gröna ytor förstör oåterkalleligen jordmånen och genom att undvika hårdgöring kan markens bördighet och struktur upprätthållas. Att försöka begränsa kvävenedfallet är här en annan åtgärd för att bibehålla markens befintliga egenskaper. Ekosystemtjänsternas värde Att uppskatta ekosystemtjänsternas värde är inte enkelt och väl beprövade metoder förefaller överlag saknas: Så sent som i januari 2013 tillsatte regeringen en utredning kring hur ekologiska värden kan mätas. Tack vare att Drottninghög har en förhållandevis stor andel grönyta, och mot bakgrund av att en ekologisk strategi för området hittills har saknats, bedöms potentialen att förbättra ekosystemtjänsterna som god. Ifrågavarande rapport utgår från att ekosystemtjänsterna kan förbättras i förhållande till befintlig situation, men för att kunna uppskatta närmare hur stora dessa förbättringar blir krävs fördjupade studier. Rökullagatan. Översvämning i Drottninghög, 16 augusti 2013, efter kraftigt skyfall. 11 Förslag Att utveckla ekosystemtjänsterna i Drottninghög Eftersom de ekologiska värdena är låga, och för att fler ekosystemtjänster ska kunna utföras, föreslås att de ekologiska värdena inte bara förvaltas utan även höjs. Samtidigt är det viktigt att de sociala värden och möjligheter som grönstrukturen i Drottninghög rymmer tillvaratas och utvecklas. I en urban miljö där grönstrukturen består av parkytor i direkt anslutning till bostadshus, skolor och förskolor har grönstrukturen en viktig social funktion att fylla. Det är därmed angeläget att ekologiska värden och andra ekosystemtjänster i Drottninghög gestaltas och sköts på ett sätt som gör att de är estetiskt tilltalande och förenliga med ett rationellt brukande av parken. Att tänka i termer av ekosystemtjänster kan i vissa fall innebära intressekonflikter men innebär lyckligtvis också att samma eller överlappande ytor kan ges flera funktioner och därmed fungera som mångfunktionella ytor. Därmed finns det mycket att vinna på att planera för sociala och ekologiska värden synkront. Att stora delar av grönskan planeras med människan i fokus samt att grönskan i staden alltid förhåller sig till andra stadselement såsom bostäder och vägar innebär att det även är önskvärt att grönplaneringen sker parallellt med planeringen av ny bebyggelse och ny trafikinfrastruktur. Bland de åtgärder där förbättringar av ekosystemtjänsterna i Drottninghög bedöms kunna ske är det framförallt dagvattenhantering och upprätthållande av livscykler genom ökad biologisk mångfald som fortsättningsvis lyfts fram i den här rapporten. Att jobba med dessa frågor kan samtidigt innebära ökade sociala värden, vilket även ges exempel på. Sociala + ekologiska värden = sant Sociala och ekologiska värden förefaller ofta gå hand i hand: • Människor i allmänhet uppskattar artrikedom, fågelsång, gamla och karaktärsfulla träd, vatten, blommande träd och buskar, och varierade miljöer – komponenter som samtidigt är viktiga för biologisk mångfald. En god gestaltning och skötsel som syftar till att skapa varierade miljöer/biotoper kan således innebära både högre biologisk mångfald och en mer karaktärsrik grönska. • Att plantera växter med en utspridd blomning över året ger mer jämn tillgång på nektar och pollen vilket gynnar biologisk mångfald, samtidigt som tiden då besökare i området kan avnjuta blomprakt förlängs. • Stora och väl sammanhållna grönytor minskar omgivningspåverkan av buller och föroreningar, vilket förbättrar livsförutsättningarna för flora och fauna samtidigt som både de rekreativa värdena kan öka och mer plats avsättas för utrymmeskrävande aktiviteter. • Grönytor som binds samman i nätverk utan korsande barriärer ger förbättrade spridningsmöjligheter för många organismer och kan på samma gång innebära att människor får möjlighet att röra sig över större områden utan att behöva överbrygga större vägar, vilket inte minst innebär ökad rörlighet för barn som inte får vistas själva i trafiken. Långsiktiga insatser. Vilka värden i Drottninghög tar tid att skapa? Vad kan vi behöva spara för framtida behov? Tidsperspektiv I Drottninghög bor idag ca 3000 personer. Under kommande 20 år planeras stadsdelen växa med ytterligare 3000 personer. För att lyckas med detta och skapa ett Drottninghög som lockar en bred målgrupp behöver troligtvis tillgängligheten förbättras och attraktiva målpunkter skapas i området. Detta kräver en långsiktig målbild som samtidigt bryts ned i olika steg. Vad behöver göras och i vilken ordning? • Att bevara och utveckla de ekologiska värdena i befintliga grönytor är ofta förenat med lägre kostnader än att börja om från början. • Träd växer långsamt. Värna de träd som kommer att ha höga värden om 20, 50 och 100 år och plantera de träd som saknas i Drottninghög redan idag. Att utveckla de offentliga platserna och skapa nya målpunkter i Drottninghög skulle kunna betyda att grönytorna – som utgör en betydande del av den allmänna platsmarken – betraktas som en katalysator som kan lyfta områdets status och bana väg för andra förändringar. Snabba resultat och temporära värden. Staden är i ständig förändring. Hur länge kommer nuvarande planer för Drottninghög att bestå? Insatser som kan ge omedelbara värden är också mer flexibla då de kan dyka upptillfälligt på en plats ochkreotopkoncept relativt fort återuppstå Så skapas nya på en annan. Att öka tillgängligheten och bättre integrera Drottninghög med andra delar av Helsingborg innebär bl a att överbrygga barriärer och skapa kopplingar i viktiga lägen (se även Grönplanen, s 45, 85). Innan Vasatorpsvägen förvandlas till stadsgata och parkeringsytor bebyggs kan gluggar skapas genom att vissa garage tas bort och att vegetationsridåerna glesas ut. Utgå behov • Buskar och perenner fårfrån oftaartens volym, blommor och frukt fortare Kreotopen kan ses som en färdig byggsats som kan användas på olika platser än träd, och är därför mer lättersättliga änstrukturer. träd. Att utgå från ett strukturtänk och där byggstenarna utgörs av olika förenklar ofta konstruktionen av en kreotop. När olika strukturer kombineras till en kreotop är det bra att veta vilka strukturer som gynnar och på vilket • Att skapa ”kreotoper” - konstruerade naturmiljöer - vilka på arter strasätt. Sand t ex erbjuder förutom en varm bomiljö även näringsfattiga förhållanden där torrmarksväxter Stenar kan tjäna som varma uppehållsplatser tegiska platser är ofta ett snabbttrivs. och kostnadseffektivt sätt att för t ex trollsländor och ge skrymslen åt sorkar. Markvegetationen styr ofta förekomsten av olikavärdena. djurarter och I särskilt viktigt är att en blomrikedom som kan förbättra de ekologiska Vindkraft i slättlandskapet - såförse insekter med nektar och pollen får möjlighet att utvecklas. Träd och buskar, som gynnar anläggning äraven bristvara naturmiljöer den biologiska mångfalden i slättlandskapet, kan utgöra utkiksplatser för fåglar, ge boplatser för många arter och fungera som en ledlinje. Nedan finns en tabell där du kan se (Jordbruksverket 2011) ges exempel påartgrupper. kreotoper som också kan vilka strukturer som gynnar vilka överföras på Drottninghög. Tabell 1 Översikten visar strukturer som har viktiga funktioner för olika artgrupper. r= reproduktion, b=bomiljö, f=födosöksplats och u=uppehållsplats Artgrupp 12 Sniglar och snäckor b b b, f, r Steklar b, r f Organiskt material Sand Träd b, f, b, f, b, f, u b, f u b, f, r b, f, r u u b, r b, f b, f b b,f b ,ÊSMWÊYUFS b b sländor u u b, u lavar b svampar b f b, u b b Sten b Vatten b u b, f, r b, f, u b, u b, f, r, u b b b b b b, u b, f Buskar skalbaggar r, b f b, f b, f, r b, f b b, f, r fåglar f b, f f b, u b, f u b, f, r däggdjur b, f b b, r, u b, f, r, u b, u b, f spindlar b, f b, f b, f b, f b, f b b mossor 32 Fältvegetation fjärilar HSPEPDILSÊMEKVS Vegetationsridå söder om Vasatorpsvägen. Att jobba med ökad tillgänglighet kan i ett första skede - innan Vasatorpsvägen byggs om innebära att skapa visuell kontakt mellan Drottninghög och Fredriksdal, vilket innebär insatser även på Fredriksdalssidan. Död ved b b Flugor och myggor b, f (SÊTIPQQPSPDIWÌSUCJUBSF b, f Skinnbaggar och stritar b, f r f f r f b, f b, f, r Exempel på åtgärder i Drottninghög Övergripande strategi Den ursprungliga stadsplanen för Drottninghög bestod till en tredjedel av parkmark, men består idag av 22 % offentlig grönyta respektive 16 % i aktuellt planprogram. ”Drottninghögsparken” (”den gröna kärnan”) är en av få stadsdelsparker i Helsingborg som är minst 5 hektar. En större, sammanhängande och till formen sammanhållen yta ger plats för fler livsmiljöer och arter ökade möjligheter till genetiskt utbyte mellan populationer. Från ett socialt perspektiv är större sammanhållna ytor viktiga eftersom de kan skapa förutsättningar för mer utrymmesrymmande aktiviteter och ibland erbjuda ”tysta områden” i staden. Även om Drottninghög tillhör Helsingborgs större stadsdelsparker är den i en vidare kontext (t ex i jämförelse med stadsparker i andra svenska städer) förhållandevis liten, vilket ställer desto högre krav på ytans kvaliteter. De åtgärder som i denna rapport föreslås handlar om att tillvarata befintliga värden och öka ekosystemtjänsterna genom att utveckla mångfunktionella ytor med fokus på ekologiska värden och dagvattenhantering, och med samtidig hänsyn till sociala och kulturella värden (trygghet, estetik, möjligheter till lek, spel, möten, rekreation). Det är viktigt att de åtgärder som vidtas för att höja de ekologiska värdena utförs på ett sådant sätt att de inte hindrar människor från att använda parken på ett rationellt sätt, och där de är visuellt synliga bör de utformas på ett estetiskt tilltalande sätt. Augustenborg i Malmö - känt för sina dagvattenlösningar - har besökare från hela världen. Kan Drottninghög profilera sig som en ekostadsdel i framkant? I huvudsak föreslås att ett varierat fält-, busk- och trädskikt med en större mångfald av biotoper eftersträvas i arbetet med att utveckla Drottninghögs grönstruktur. Varierade mark- och fuktighetsförhållanden saknas idag i området – såväl riktigt torra och sandiga miljöer som blöta miljöer. Många växtarter återkommer istället i plantering efter plantering, och skillnaderna mellan sol- och skuggsida är små. Genom att skapa dammar i lågpunkter och tillföra sand på vallar i soliga lägen (i väst och syd) kan Drottninghögs ekologiska värden öka, samtidigt som området upplevs som mindre homogent. f, u Exempel på material med vars hjälp nya ”kreotoper” (biotoper) kan byggas upp. Tabellen visar strukturer som har viktiga funktioner för olika artgrupper. Teckenförklaring: r = reproduktion; b = boendemiljö; f = födosöksplats; u = uppehållsplats. (Ur Jordbruksverket, 2012, s 32). 13 Platsanknutna exempel på hur ”Den gröna kärnan” i Drottninghög kan utvecklas Aktivera! (K24a) ”Hålan” sköts idag som en långgräsyta, har inga större ekologiska värden och verkar inte användas mer än för pulkaåkning om vintern. Hur kan ytan bättre tillvaratas? Plats för skatepark? Fotbollsplan? Liten scen? Bänkar/läktare i del av vall? Motverka buller! (K24a) Nordvästra delen av Drottninghögsparken är påverkad av trafikbuller. Vegetationsridån mot Regementsvägen minskar troligen upplevelsen av buller. När det blåser kan befintliga popplar maskera ljudet något. Ljud från vatten i rörelse skulle även kunna tänkas kamouflera bullret, eller byggnader som placeras på ett ändamålsenligt sätt. Torrare! (K11) I västsluttningen kan med fördel vegetation gallras upp till krönet. Påför blottad sand (och sten) för steklar och andra insekter (torrt och soligt) samt plantera in solälskande arter, t ex rosor, slån. Ev. ringbarka och gallra poppel som kan skymma instrålning under perioder då solen står lägre. GALLRA! Vitsippor i Pålsjö skog. I Drottninghög består fältskiktet mest av gräsmatta. Om man gallrar i bestånden så att mer ljus når marken finns chans att etablera örtartade växter. K24a Öppnare! (K12) Utveckla ”kulturlandskap”. På västra sidan upp till krön: Röj ytan och behåll i stort sett bara ekar. Plantera nya buskar (som tål torka och västerläge), t ex hassel, björnbär, rosor, hagtorn. Blötare! (K24a) Eftersom ”Hålan” ligger i en lågpunkt finns möjligheter att gräva ur och skapa en dagvattendamm. Detta kräver dock någon form av invallning av friluftsbadet. Stillastående vatten i soligt läge ger algblomning, men om marken flackas ut så att översvämningsytor skapas får man en fluktuerande vattenyta. Alträd planterade på små socklar i dammen kan kasta en vandrande skugga över vattenytan och samtidigt skapa en spännande miljö. Spänger och bryggor kan göra de blöta ytorna tillgängliga, medan överskottsmassor efter utgrävning kan påföras andra delar av sänkan och på så vis ge torrare ytor som kan användas för tillskapande av aktivitetsytor. ? Gallra! (J19b) Många avenbokar i beståndet ser dåliga ut. Vilka kan räddas? Gynna björkarna istället? Eller ge plats för något helt annat? ? Aktivera! (J19a) F d hundrastplats som idag är en välklippt men funktionslös gräsyta. Värna! Kritisk ”flaskhals” som bör hållas ihop. Är avenboksgruppen (J19a) en barriär som bör överbryggas? Legend. åtgärd som kan främja sociala värden åtgärd som kan främja ekologiska värden åtgärd som kan främja tekniska värden (dagvatten) åtgärd som kan främja kulturella värden 14 Generella exempel på åtgärder i Drottninghög Gallra! Inventeringen av Drottninghögs grönstruktur vittnar om att de naturlika planteringarna är mycket täta och att växterna tillåtits sprida sig utan större urskillning. Spontan föryngring sker i bestånden, men många träd är trängda och skulle behöva större utrymme varför bestånden skulle behöva glesas ut. Arter i underskiktet kan gynnas genom att arter i toppskiktet gallras. I brynzonen kan mjuka övergångar skapas, istället för dagens skarpa gränser mellan öppet och slutet. Gör så att man kan sitta under trädkronorna och röra sig i vissa bestånd (det gröna som ”tak” är en outnyttjad resurs). Woodland? K12 ”Den gröna kärnan” K11 J23 J15 J19a J19b J18 Håll tätt! Vissa bestånd kan med fördel behållas täta och vildvuxna för att gynna fåglar och smådjur som här kan finna en fristad. (Befintliga täta, mer eller mindre orörda buskage, t ex: J15, D10b, D10c; spår av naturlek: A16, G11a, E21, J15, K20) Grönkulla bostadsområde J10J16 Förvalta! (J18) Lindalléns ålder har under inventeringen ej kunnat fastställas, men det kan inte uteslutas att den har ett kulturhistoriskt värde. Högt gräs under träden föreslås klippas. Nedhängande grenar över stig och stamskott beskärs. Avlägsna andra arter än lind (dvs björk och naverlönn) i trädraderna och försök återplantera lind i gluggarna. Allén saknar idag i båda riktningar en målpunkt – bör den förlängas, ev. bli del av ny gc-väg? De blottade rötterna är emellertid utsatta och behöver skyddas, ev. genom att grus/singel läggs ovanpå befintliga markyta. Möjligen kan asfaltering genomföras, men för trädens överlevnad bör schaktning/grävning helt undvikas. Tillvarata! (J15) Buskagets slutenhet föreslås behållas – här finns död ved, skydd och gömslen för fåglar och smådjur, samtidigt som buskaget är en välanvänd lekmiljö för barn. Robinia sprider sig dock ohämmat i ytan och skott föreslås avlägsnas. Flytta? Förändra? (J23) Lekplatsen ligger idag på en undanskymd plats. Är det ett problem om mindre barn inte tillåts gå dit utan föräldrars sällskap? Idag uppehåller sig mindre barn främst på gräsmattorna eller närlekplatserna mellan bostäderna. Hur stort är behovet av social kontroll i Hålan? Behöver delar av vallarna tas bort alternativt gallras, eller kan uppsikt skapas genom att Hålan aktiveras, eller kanske genom ny bebyggelse? Utveckla! (J10-J16) Kan rosenträdgården med omgivande ytor utvecklas och samtidigt göras mer tillvänd mot resten av den gröna kärnan? (Sinnenas trädgård: taktila växter, doftande kryddväxter, ätliga växter… pergola med klätterrosor?) TILLVARATA! Stora stenar ligger idag i rader längs gc-vägarna – vad fyller de för funktion? Om stenarna lades i två rader på höjden skulle nya biotoper kunna skapas... BLÖTARE! Dagvattendamm/alkärr med spänger och bryggor. Gröna vallar med enstaka träd i bakgrunden. I fuktig mark bildar klibbalen typiska bestånd med adventivrötter som påminner om styltrötterna hos vissa tropiska träd. I symbios med särskilda bakterier kan alen fixera kväve direkt från luften. (Bild: Marie Janäng) Generella exempel på åtgärder i Grönkulla bostadsområde Blötare! Kan dagvatten norrifrån ledas ut på gräsmattorna mellan husen i flackt svackdike? Växter som trivs i vatten men också tål torrperioder, t ex svärdslilja, kaveldun, bladvass skulle kunna planteras. Förutom rening och minskad risk för översvämningar kan platserna fungera för lek. Perenner! Idag innehåller gårdsytor och grönytor mellan husen mest vedartade växter. Större andel perenner i befintliga planteringar skulle kunna tillföra blomprakt och främja pollinering; marktäckande perenner skulle dessutom kunna sänka driftskostnaderna om de bidrar till att behovet av ogräsrensning minskar och jordfuktigheten bättre bibehålls. Tillgängliggör! De ondulerande gräsytorna mellan husen kan vara svåra att ta sig ut på för äldre och rörelsehindrade. Modellera! Tillvarata grönskans strukturerande förmåga att skapa rumslighet. Subtrahera biomassa för att skapa rymd och addera biomassa för att skapa gränser så att en blandning av stora och små, intima rum skapas. AKTIVERA! Amfiteater integrerad bland kullar i Pildammsparken, Malmö. Kan ”Hålan” i Drottninghög utvecklas till en samlande plats för evenemang och aktiviteter som lockar medborgare från hela staden? Accentuera! Låt de uppvuxna naturlika planteringarna bilda stomme i Drottninghögs grönstruktur, men accentuera med karaktärsfulla solitärträd och smågrupper (exoter som t ex tulpanträd, näsduksträd, valnötsträd – rödbladiga träd, städsegröna träd och buskar, osv). Tillvarata! Död ved kan tillvaratas på plats istället för att transporteras bort – t ex i vegetationsridåerna längs Vasatorpsvägen, Regementsvägen och Drottninghögsvägen, där även holkar kan sättas upp. Vid stora kvantiteter kan avverkade träd tillvaratas som fiberråvara eller omvandlas till bioenergi. Uppgrävda stenar kan med fördel samlas i rösen eller användas till stenmurar/terrasser. Återskapa! Drottninghög har tidigare varit en fruktodling och de få fruktträd som finns kvar idag har sett sina bästa dagar. Att satsa på återplantering av fruktträd skulle förutom att knyta an till platsens historia kunna öka de ekologiska värdena, ge boende och besökare möjlighet att plocka frukt och tillföra blomprakt. ÅTERSKAPA! I Rosendals trädgårdar i Stockholm har man skapat en ”äppellund” dit många söker sig för att sitta i gräset i solen eller på en bänk i skuggan under ett träd. 15 Generella exempel på hur ekologiska värden kan utvecklas genom skötsel och gestaltning Följande åtgärder kan användas som ”verktygslåda” att plocka från när t ex grönytor anläggs eller omgestaltas: • Tillvarata gamla träd samt träd med potential att utveckla håligheter och skrovlig bark, gärna ekar (livsmiljö för fåglar, fladdermöss, insekter, lavar, mossor och svampar). Summering Huvudsakliga källor • Satsa på en grönstruktur som utför många olika ekosystemtjänster. Eriksson & Bramryd (2012). Vegetation som luftfilter - lokala beräkningar av ekosystemtjänster i Helsingborg (presentationsmaterial). Lunds universitet, Campus Helsingborg. • Utveckla och tillvarata ekologiska, sociala, tekniska och kulturella värden samtidigt. Helsingborgs stad (2012). Planprogram för Drottninghög, december 2012. • Profilera Drottninghög som ett stadsutvecklingsprojekt där hållbara lösningar står i fokus. Naturvårdsverket (2013). Sammanställd information om Ekosystemtjänster. Skrivelse 2012-10-21, ärendenr NV-00841-12. Helsingborgs stad (2013). Grönplan - fördjupningspromemoria om Helsingborgs grönstruktur (remisshandling 2013-05-23). Jordbruksverket (2011). Vindkraft i slättlandskapet - så gynnar anläggning av naturmiljöer den biologiska mångfalden. • Brist på hålträd kan kompenseras genom utsättning av holkar (för fåglar och fladdermöss, men även för bin, humlor, igelkottar). • Låt död ved ligga kvar på marken så långt det är möjligt (livsmiljö för vedlevande insekter, skalbaggar, mossor, svampar). • Anlägg vattenytor (för fåglar, grod- och kräldjur, trollsländor och andra insekter) Fortsatt arbete med Drottninghögs grönstruktur • Skapa stenrösen (för trollsländor, grod- och kräldjur – gärna nära vatten). • Att ta fram en långsiktig målbild som bryts ned i faser såväl för Drottninghög som helhet som för grönstrukturen. • Plantera växter som producerar mycket nektar (korgblommiga växter, ärtväxter, buddleja, kryddväxter). • Skapa blomstrande rabatter. Trädgårdsblommor har ofta nektar och/eller pollen som lockar till sig insekter (dag- och nattfjärilar, bin och humlor, blomflugor, skalbaggar). Förädlade växter med fyllda blommor saknar pollen och ofta även nektar. Värdet av ekosystemtjänsten pollinering har beräknats till 70-80 miljarder per år enbart i Sverige. • Gå ned i skala och ta ett gestaltande helhetsgrepp om Drottninghögs grönstruktur. • Ska Drottninghög certifieras enligt BREEAM? Fördjupningsområde? Ekologisk påverkan, markanvändning, översvämningsrisker, ljudmiljö... • Bäst är om det finns en blandning av växter som blommar under olika perioder av året. Lind fyller en viktig funktion då den blommar under sensommaren, medan sälg är viktig eftersom den blommar tidigt om våren före de flesta andra växter. • Välja särskild ekosystemtjänst att fördjupa sig i och räkna på? • Inhemska träd och buskar med blommor, bär och nötter (t ex hassel, fläder, olvon, sälg, slån, hagtorn) utgör viktiga värdväxter och födokällor för fåglar och insekter. • Att utifrån främst sociala och ekologiska aspekter bedöma vilka vegetationsridåer och buskage som ska gallras och vilka arter och individer som ska tas bort respektive gynnas. • Fruktträd såsom äpple, päron, plommon, körsbär pollineras av humlor och bin; fallfrukten gynnar fåglar, fjärilar och andra insekter. • Att undersöka vissa mindre vitala träd utifrån säkerhetssynpunkt. • Skapa blomsterängar (för fjärilar, humlor och bin). Ängar är magra gräsmarker som inte gödslas, vilket kräver en mager jordart alternativt bortförsel av matjorden, samt kontinuerlig skötsel. • Skapa sandmarker för vildbin och humlor (som är viktiga pollinatörer av t ex frukt, bär och raps). • Buskage ger många fåglar och smådjur skydd från rovdjur. • Kompostera biomassa (vilket bl a gynnar maskar, snäckor, igelkottar) 16 • Fatta beslut om vilka typer av sociala aktiviteter som ska utvecklas i Drottninghög och var. Kan några av dessa integreras i t ex den gröna kärnan? Lavendel. Många växter i örtträdgården tillhör familjen kransblommiga – mynta, timjan, lavendel, salvia, isop, hjärtstilla m fl – och har blommor som lockar humlor, bin och fjärilar. Flockblomstriga växter – dill, kummin, körvel, libbsticka – drar till sig t ex skalbaggar och blomflugor. Samtidigt är detta växter som människor kan ha nytta av. 17 Inventerade ytor med ID Drottninghög, juli-aug 2013 Områdesavgränsning Vägar trafikerade med motorfordon Huvudsaklig gång- och cykelvägnät 100 m Skala 1:3000 (A3)
© Copyright 2024