Patientsäkerhetsberättelse för Västra Götalandsregionen
Patientsäkerhetsberättelse för Västra Götalandsregionen Avseende år 2014 150301 Claes-Håkan Björklund Regionchefläkare Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Händelseanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år 2 3 5 6 9 9 10 11 12 17 19 19 21 21 34 53 Sammanfattning Patientsäkerhet är ett sammanfattande namn på alla de aktiviteter som vidtas för att skydda våra patienter från vårdskador. Vårdskador är alla typer av skador som hade kunnat undvikas om sjukvården vidtagit adekvata åtgärder. Detta arbete tar sig naturligtvis olika former i en stor och komplex organisation som Västra Götalandsregionen och för att få en komplett bild av regionens patientsäkerhetsarbete finns mycket information att hämta ur de patientsäkerhetsberättelser som upprättats av de förvaltningar inom regionen som utför sjukvård och tandvård. I föreliggande regionövergripande handling beskrivs regional styrning och regionala stödaktiviteter samt uppföljning. För att försöka ge en samlad bild av arbetet i regionen har också exempel på lokalt arbete redovisats. Övergripande mål och strategi för patientsäkerhetsarbetet har fastställts av Regionfullmäktige i budget, mer detaljerade riktlinjer har beslutats av Regionstyrelsen. Regionens arbete har i väsentlig grad bedrivits inom ramen för den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. En förutsättning för allt utvecklingsarbete är att man kan mäta resultatet av insatta åtgärder. Det är därför av central betydelse att utveckla bättre metoder för att på olika sätt mäta vårdskador, men också att mäta hur väl vårdens processer följer evidensbaserade riktlinjer för säker vård. Sedan flera år mäts vårdrelaterade infektioner på våra sjukhus, från och med i 2011 mäts även förekomst av trycksår och följsamhet till hygienrutiner och klädregler inom ramen för nationell punktprevalensmätningar. En säkrare metod att mäta vårdrelaterade infektioner har utvecklats (Infektionsverktyget) och har under 2014 breddinförts vid samtliga sjukhus som drivs av regionen. Läkemedelsrelaterade skador utgör en betydande del av vårdskadorna. Under året har särskild uppmärksamhet ägnats åt att följa upp beslutad standard både för särskild uppmärksamhet på läkemedelsbehandling vid utskrivning från sjukhus och patient/anhörigdelaktighet i detta genom krav på skriftlig läkemedelsberättelse till alla som skrivs ut från sjukhus. Ett systematiskt arbetssätt krävs för att ständigt öka säkerheten i verksamheten med utgångspunkt både från inträffade skador eller tillbud och från påvisade risker. Det viktigaste redskapet i detta arbete är regionens avvikelsehanteringssystem som förutom att stödja inrapportering av skador och tillbud även innehåller standardiserade verktyg för orsaksutredning, redovisning av åtgärder samt uppföljning. Vid allvarliga skador och tillbud används en särskild metod för händelseanalys. Systematiskt arbete krävs både i vården och i ledningen. Under året har arbetet med att utveckla regionens ledningssystem fortsatt. En förutsättning för en säker vård är att medarbetare på alla nivåer är medvetna om riskerna för skador i vården och deltar i arbetet att minska 3 riskerna såväl i det enskilda patientmötet som i arbetet med att utveckla vården. Utan en god patientsäkerhetskultur finns inte förutsättningar för att undvika vårdskador. Under året har arbetet med förbättrad patientsäkerhetskultur fortsatt på basen av de handlingsplaner som utarbetades efter mätning av patientsäkerhetskulturen 2013. 4 Övergripande mål och strategier I budgeten för 2013 har regionfullmäktige formulerat övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet på följande sätt: ”Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland.” Inom ramen för detta uppdrag har regionfullmäktige fastställt två kvantitativa mål: Andelen vårdrelaterade infektioner inom somatisk slutenvård skall understiga 8 % Antalet överbeläggningar vid sjukhusen skall minska Övriga mål och strategier har fastställts av regionstyrelsen inom ramen för den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet och innebär att: Regionkansliet följer upp patientsäkerhetsberättelser från alla vårdgivare med finansiering från Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen skall delta i nationell patientenkät. Handlingsplaner för patientsäkerhetskultur skall uppdateras. Regionens sjukhus skall följa upp sin verksamhet med hjälp av markörbaserad journalgranskning Regionens primärvårdsenheter skall producera information till nationell patientöversikt (NPÖ) Sjukhus och primärvård skall mäta och förbättra följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Följsamhet till behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården skall öka och antalet antibiotikarecept skall minska Samtliga sjukhus skall redovisa följsamhet till riktlinje avseende läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse. Trycksårsförekomst på sjukhus skall mätas och följsamhet till rekommenderade åtgärder för att förebygga trycksår hos riskpatienter skall öka Överbeläggningar på sjukhusen och förekomst av utskrivningsklara patienter skall mätas som utgångspunkt för ett arbete för att minska antalet överbeläggningar. IT-stödet ”Infektionsverktyget” skall breddinföras vid samtliga sjukhus och rutiner skall tas fram för att validera data från systemet. 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2010-12-14 ( § 310) om följande fördelning av det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet enligt patientsäkerhetslagen: Regionstyrelse och utförarstyrelser ansvarar (inom respektive beslutsräckvidd) för vårdgivarens skyldigheter avseende följande: 1 § Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) respektive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls. 2 § Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas. 4 § Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet 9 § Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. 10 § Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Respektive utförarstyrelse ansvarar för vårdgivarens skyldigheter avseende följande: 3 § Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med utredningen ska vara att 1. så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka 6 faktorer som har påverkat det, samt 2. ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Motsvarande utredningsskyldighet har den som bedriver verksamhet som avses i 7 kap. 7 § för händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en sådan allvarlig skada som avses i 6 §. 5 § Vårdgivaren ska till Socialstyrelsen anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Motsvarande anmälningsskyldighet har den som bedriver verksamhet som avses i 7 kap. 2 §. Anmälan ska göras snarast efter det att händelsen har inträffat. Vårdgivaren ska samtidigt med anmälan eller snarast därefter till Socialstyrelsen ge in den utredning av händelsen som föreskrivs i 3 § första stycket. 6 § Om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av annan allvarlig skada än vårdskada till följd av säkerhetsbrister i verksamheten vid en sjukvårdsinrättning eller enhet som avses i 7 kap. 7 §, ska vårdgivaren eller enheten snarast efter det att händelsen har inträffat anmäla detta till Socialstyrelsen. Vårdgivaren eller enheten ska samtidigt med anmälan eller snarast därefter till Socialstyrelsen ge in den utredning av händelsen som föreskrivs i 3 § andra stycket. 7 § En vårdgivare ska snarast anmäla till Socialstyrelsen om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten. 8 § Vårdgivaren ska snarast informera en patient som har drabbats av en vårdskada om 1. att det inträffat en händelse som har medfört en vårdskada, 2. vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen, 3. möjligheten att anmäla klagomål till Socialstyrelsen enligt 7 kap. 10 §, 7 4. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen, samt 5. patientnämndernas verksamhet. Informationen ska lämnas till en närstående till patienten, om patienten begär det eller inte själv kan ta del av informationen. Uppgift om den information som har lämnats ska antecknas i patientjournalen Fördelning av ansvar i praktiskt arbete Ovanstående avsnitt redogör för den formella ansvarsfördelningen i regionens politiska organisation där bindande beslut om regionens verksamhet fattas. Styrningen av regionens hälso- och sjukvård baseras på en beställarutförarmodell där huvudparten av resurserna till hälso- och sjukvård kanaliseras via beställarnämnderna till självständiga utförarstyrelser. Regionstyrelsen ansvarar för styrmodellen och har en uppsiktsplikt gentemot utförarna men är inte formellt överordnad utförarstyrelserna som utses av regionfullmäktige. I tjänstemannaledet finns en mer renodlad linjeorganisation där regiondirektören är överordnad respektive förvaltningschef. I regiondirektörens ledningskansli är det patientsäkerhetsenheten som under hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för patientsäkerhetsfrågorna. Patientsäkerhetsenheten bereder beslut såväl för regionstyrelsen och dess utskott som för regiondirektören som leder via en koncernledningsgrupp. Patientsäkerhetsarbetet på ledningskansliet omfattar förutom beredning av övergripande beslut även samordning och stöd till det arbete som bedrivs i respektive utförarförvaltning. I praktiken sker denna samordning i nätverksform, dels via chefläkargruppen som är en formell beredningsgrupp till regiondirektören, dels via nätverksgrupper specifika för vissa frågor t.ex. antibiotikafrågor och trycksårsfrågor. Särskilt stöd kan utformas i form av regionala utbildningar och gemensamma trycksaker Patientsäkerhetsenheten följer också upp det arbete som görs i respektive förvaltning för att redovisa i första hand till regionledningen men också till SKL. Ett led i uppföljningen är sammanställning av den regionala patientsäkerhetsberättelsen. 8 Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning på förvaltningsnivå redovisas under rubriken ”Egenkontroll”. Uppföljning av övergripande mål och strategier uttryckta i Regionfullmäktiges budgetbeslut görs av regionstyrelsen och redovisas i regionens årsredovisning. En bred uppföljning av verksamhetens kvalitet,inklusive patientsäkerhetsmått, görs i regionens verksamhetsanalys som publiceras årligen. De mål och åtgärder som berör patientsäkerhet redovisas även i denna berättelse. Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroll sker huvudsakligen i de flesta förvaltningarna genom bland annat följande system: Avvikelserapporter i avvikelsehanteringssystemet MedControl PRO (MCP). Patientenkäter: Nationell Patientenkät. Egna i förvaltningen utarbetade enkäter (SU1, SÄS, FSS). Punktprevalensmätningar (PPM): Inom ramen för SKLs Patientsäkerhetssatsning avseende vårdrelaterade infektioner (VRI), trycksår och basala hygien- och klädrutiner (BHK). Vid vissa sjukhus (ex SU, AL) görs PPM avseende VRI, BHK och trycksår kontinuerligt. Infektionsverktyget för mätning av antibiotikaordinationer inom slutenvården har implementerats i de flesta sjukhusförvaltningarna. Överbeläggningar och utlokaliseringar: daglig registrering vid samtliga enheter med slutenvård. Strukturerad journalgranskning (Markörbaserad journalgranskning, MJG): görs varje månad sjukhusövergripande genom stickprov på 20-40 journaler per månad/sjukhus i somatisk slutenvård. Utöver detta görs systematiska tematiska journalgranskningar inom flera verksamheter. Vid ett sjukhus med enbart öppenvård (ANS) och inom folktandvården (FTV) används 1 För utförarförvaltningarna används följande förkortningar: SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; NH=Närhälsan (tidigare Primärvården); NU, Sjukhusen i Norra Älvsborg och Uddevalla; SkaS, Sjukhusen i Skaraborg; SÄS, Sjukhusen i Södra Älvsborg; KS, Kungälvs sjukhus; AL, Alingsås lasarett; FSS, Frölunda specialistsjukhus; ANS, Angereds närsjukhus; FTV, Folktandvården; HH, Habilitering och hälsa; HA, Hälsan och arbetslivet. 9 egenutvecklade instrument för strukturerad journalgranskning (ANS). Attitydundersökningar hos personal görs vartannat år och gjordes senast 2013 vid samtliga enheter inom ramen för mätning av Patientsäkerhetskultur (SKL) Nationella Kvalitetsregister: verksamheterna är anslutna till relevanta kvalitetsregister och använder sig bl a av registrens utdatafunktioner, sammanställningarna i registrens rapporter och Öppna jämförelser. Rapporter och återkoppling från Patientnämnden Revisionsrapporter används för certifierade verksamheter (t ex från SWEDAC för laboriatorieverksamheten vid SU). Revisionsrapporter från LÖF avseende förlossninsgsskador, protesrelaterade infektioner och säker bukkirurgi (SkaS). Följsamheten till rutiner mäts, bl a för upprättande av läkemedelsberättelser vid sjukhusen, caliciläget (NU), SBAR (SÄS), patientsäkerhetsmallar (SkaS; riskbedömningar, vårdplanering, genomförda åtgärder, utvärdering av trycksår/fall/undernärning). Samverkan för att förebygga vårdskador Överföring av patient mellan enheter/verksamheter eller olika vårdgivare innebär risker om inte adekvat information överförs. En av de vanligaste identifierade orsakerna till risk för skada eller skada är brister i kommunikation vid överlämning och/eller samverkan. Sjukhus och primärvård deltar i samordnad vårdplanering mellan sjukhus, kommun och primärvård, och man använder det webbaserade systemet KLARA som är baserat på den regiongemensamma rutinen för samordnad vårdplanering. Regionalt och nationellt har gruppen mest sjuka äldre identifierats vara i behov av särskilda insatser för samordning av insatser från kommun, primärvård och sjukhus. En särskild handlingsplan har utformats och arbetet med att genomföra denna har fortsatt under 2014. Samverkan mellan olika vårdnivåer kräver regler och överenskommelser för att klargöra gränser, framför allt mellan primärvård och specialiserad vård. Under 2014 har arbetet med nivåstrukturerade vårdprogram fortsatt. För att ytterligare främja samverkan har ett pilotprojekt avseende allmänläkarkonsult startats. Projektet innebär att särskilda resurser avsätts för läkare inom primärvård och på sjukhus för att klargöra respektive ansvarsområden. Pilotprojektet 2013-2014 avser ortopedi. 10 Riskanalys Inom varje förvaltning finns system för att identifiera och utreda patientsäkerhetsrisker i verksamheterna. Gemensamt är att regelbundna analyser av sammanställningar i avvikelsehanteringssystemet utgör en viktig grund för att identifiera risker när samma typ av händelser upprepas. Risker identifieras också i samband med återkommande patientsäkerhetsronder på avdelnings- och verksamhetsnivå. Systemen har i detta avseende utvecklats olika långt i förvaltningarna och deras verksamheter. Samtliga förvaltningar gör riskanalyser vid större förändringar i verksamheterna och vårdprocesserna. Riskanalyser görs också vid införande av nya metoder och ny teknik. Fortlöpande riskanalyser i befintliga processer görs vid några förvaltningar. Återkommande patientsäkerhetsronder och patientsäkerhetsdialoger genomförs. Vid ett sjukhus (SÄS) har ett system (Gröna korset) för daglig riskanalys och identifiering av avvikelser införts brett. Vid några sjukhus (ANS, SkaS) bedrivs ett omfattande arbete med riskanalyser i befintliga processer. Riskanalyser i befintliga processer och av mer återkommande/kontinuerlig karaktär är fortfarande ett utvecklingsområde. Metoden som används för riskanalys kan variera men följer i huvudsakliga drag den som beskrivs i handboken ”Riskanalys & händelseanalys”2, även om andra metoder kan användas. Teamen som utför riskanalyserna finns på såväl förvaltningsövergripande som på verksamhetsnivå och där de som deltar i analysen, analysledarna undantagna, som regel är representanter från de verksamheter som berörs. Resultaten av genomförda analyser leder till att en handlingsplan upprättas för de åtgärder som ska vidtas och som fastställs av chefen på den nivå som är relevant för de verksamheter som omfattas av åtgärderna. Olika system finns för att på ett systematiskt sätt följa upp att åtgärderna vidtagits. Även på detta område har man kommit olika långt i förvaltningarna när det gäller systematiken. Det finns idag inget regionövergripande nätverk för att samordna organisationen och metoderna för riskanalyser. I de fall risker som berör flera förvaltningar identifieras, vilket främst framkommer efter genomförda internutredningar i samband med anmälan enligt lex Maria, finns en process för genomförande av vårdgivarövergripande riskanalyser där för ändamålet speciella grupper bildas och där de medicinska sektorsrå2 Riskanalys & Händelseanalys. Handbok för patientsäkerhetsarbete. Andra reviderade upplagan. Socialstyrelsen (2009) 11 den3 har en central roll. Arbetet koordineras av medicinska rådgivare och koordinatorer vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Under 2014 har en större regionövergripande riskanalys av läkemedelshanteringen inom barnsjukvården genomförts. Processen med att göra regionövergripande riskanalyser behöver utvecklas och effektiviseras så att områden som bör riskanalyseras kan identifieras, beslut fattas om riskanalys och analyserna genomföras med representation från relevanta förvaltningar och verksamheter. För detta utgör arbetet med ett regionövergripande ledningssystem för riskanalyser en viktig del. Det bör eftersträvas att som underlag vid riskanalyser inkludera erfarenheterna från tidigare kända och utredda avvikelser i de processer som berörs. Erfarenheterna finns sökbara i VGRs beslutsdatabas (se nedan) samt i Nitha Kunskapsbanken (se Händelseanalyser nedan). Än så länge utnyttjas sådan information i mycket liten omfattning i riskanalysarbetet, utöver i de fall där riskanalysen initieras på basen av upprepade händelser inom en och samma veksamhet. För detaljer i riskanalysarbetet hänvisas till respektive förvaltnings egna patientsäkerhetsberättelser (bilaga). Händelseanalys Anledningen till att händelseanalyser görs är i de flesta fall att en allvarlig avvikelse4 identifierats i avvikelsehanteringssystemet (MedControl). Rutiner och organisation finns i förvaltningarna för att kontinuerligt bedöma inrapporterade avvikelser. Avvikelser kan bli kända genom personalens rapporteringsskyldighet, klagomål från patienter och närstående (direkt till verksamheten eller indirekt via IVO eller Patientnämnden) samt händelser som upptäcks vid journalgranskning. Händelseanalyser görs som regel av verksamheternas egna analysteam, där det finns analysledare som utbildats i händelseanalys. För mindre verksamheter som inte har egna team finns förvaltningsövergripande analysteam. Någon systematisk hänvisning till team som är helt oberoende av den verksamhet som berörs av händelsen finns inte i dagsläget, även om många förvaltningar har analysledare som arbetar förvaltningsövergripande och inte är knutna till en viss verksamhet. Händelseanalysarbetet är väl etablerat och är en självklarhet vid utredning av avvikelser. Analyserna görs enligt den metod för s k Root Cause Analysis (RCA) som beskrivs i handboken ”Riskanalys & händelseanalys” och som är nationellt rekommenderad. Händelseanalyser görs på uppdrag av verksamhetschefen för den verksamhet som är huvudsakligen berörd i 3 Sektorsråden är experter som representerar sin verksamhet och är huvudsakligen indelade efter de medicinska specialiteterna. 4 I detta sammanhang avses avvikelser i bred bemärkelse såsom oönskade händelser eller skador oavsett om de var känt undvikbara (till skillnad från den författningsmässiga definitionen som endast omfattar händelser som var på förhand undvikbara om adekvata åtgärder hade vidtagits). 12 händelsen. Verksamhetschefen upprättar också och beslutar om en handlingsplan på basen av de åtgärder som föreslagits av analysteamet. När det gäller uppföljning av att beslutade åtgärder vidtagits kan detta ske på olika sätt i förvaltningarna, där de flesta uppföljningarna sker på uppdrag av verksamhetschefen och görs i den egna verksamheten. I några förvaltningar (SU, KS) finns en fastställd rutin att efter 6 och/eller 12 månader följa upp att de beslutade åtgärderna vidtagits. Uppföljningen bör utvecklas vidare så att den blir mer systematisk. För detta ändamål finns stöd i avvikelsehanteringssystemet MedControl. För att utvärdera om vidtagna åtgärder haft avsedd effekt används i de fall detta görs de olika systemen för egenkontroll som beskrivits ovan. Eftersom utvärdering av vidtagna åtgärders effekt på patientsäkerheten är ett mycket svårt område behöver detta utvecklas och främst baseras på indikatorer som fastställts nationellt. Utöver specifika indikatorer, vilket finns inom några skadeområden, har markörbaserad journalgranskning baserad på slumpvis utvalda journaler föreslagits som ett instrument för att nationellt följa vårdskadeutvecklingen inom olika områden. Detta möjliggör att de samlade effekterna av patientsäkerhetsarbetet kan följas över tid och på en mer långsiktig bas. För detta ändamål har VGR tagit beslut om att fortsätta göra granskningar av slumpvis utvalda journaler. Resultaten av händelseanalyserna och handlingsplaner återförs i verksamheterna vid arbetsplatsmöten och i olika forum för dialog mellan ledning och medarbetare. För ett lärande anslås resultaten också på speciella anslagstavlor och i förvaltningarnas intranät. Händelseanalyser har i större utsträckning kommit att göras för att klarlägga om oönskade händelser i händelseförlopp som ledde till en allvarlig skada var undvikbara. I en icke väsentlig andel av analyserna framkommer att händelseförloppet inte var möjligt att förhindra. Detta är en av anledningarna till att antalet händelseanalyser som görs är större än antalet händelser som sedan anmäls enligt Lex Maria (varje sådan anmälan ska åtföljas av en rapport som beskriver resultatet av händelseanalys). Från båda typerna av händelseförlopp (undvikbara och sådana som inte var undvikbara) dras lärdom om vilka risker som finns i sjukvårdens processer. Riskerna kan vara sådana där kunskap om lämpliga åtgärder finns, medan andra är sådana där ytterligare forskning måste göras för att ny kunskap ska fås om hur riskerna kan minskas. 13 Källa: Förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser. Samtliga sjukhusförvaltningar har anslutit sig till det nationella webbaserade IT-stödet för händelseanalys, Nitha. Syftet med Nitha är att effektivisera händelseanalyserna, att öka deras kvalitet och att bidra till den nationella kunskapsbanken för händelseanalyser, vilket ökar möjligheterna ”att lära av sina misstag och berätta för andra”. Målet är att alla händelseanalyser som görs som ett led i internutredningen vid anmälan enligt lex Maria skall göras i Nitha och att alla gjorda analyser ska överföras till Kunskapsbanken. Under 2014 har användningen av Nitha fortsatt öka i samma takt som under föregående år (se nedan). Arbetet med implementering av Nitha sker lokalt i varje förvaltning och där samordning och visst stöd sker från regionens Patientsäkerhetsenhet. Varje förvaltning har representanter i det regionövergripande nätverket för Nitha som har möten två gånger per år för kunskaps- och erfarenhetsubyte. Representanterna deltar också i de nationella användarmötena. VGR har representation i den nationella förvaltningsgruppen för Nitha. Två stora förvaltningar, Folktandvården och Närhälsan, har än så länge dröjt med införande av Nitha. Anledningen uppges vara bl a att 14 verktyget inte upplevs som ändamålsenligt för de händelser som inträffar där. Nitha kan därför behöva belysas och utvecklas vidare så att det kan användas även i dessa verksamheter, inte minst för att öka möjligheterna till att samla kunskapen om inträffade händelser och göra den tillgänglig och sökbar. 15 Källa: Nithas databas för pågående och publicerade händelseanalyser. Under 2014 introducerades i VGR av en ny metod för att analysera funktionerna i sjukvårdens processer och deras variation, s k funktionell resonansanalysmetod (FRAM). Metoden identifierar såväl styrkor som svagheter i samspelet mellan funktionerna och resultaten används för att stärka goda samspel och minska sådana som kan leda till att vårdskador uppstår. Metoden är användbar för såväl analys av avvikelser som för riskanalys och design av sjukvård. Under 2014 tetades metoden på ett fall av röntgenkontrastinducerad njurinsufficiens hos en patient med metforminbehandlad diabetes mellitus. Svagheter i systemet kunde identifieras och möjligheterna att dämpa dessa genom bl a systemets styrkor. Under januari 2015 har en riskanalys påbörjats av fosterövervakningen i samband med förlossning, som är ett vanligt problem när risksituationer uppstår inom sådan verksamhet. Utöver denna kommer ytterligare analyser sannolikt att påbörjas under 2015. Representanter från olika förvaltningar deltar i den FRAM-utbildning som pågår under 2015 som samordnas av Jönköpingsregionen och där bl a VGR är medarrangör. 16 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Händelser som befaras ha medfört eller kunnat medföra vårdskada rapporteras och hanteras i ett vårdövergripande IT-baserat avvikelsehanteringssystem, MedControl. Systemet är fullt implementerat i alla förvaltningar som bedriver hälso- och sjukvård. Varje medarbetare som vill göra en avvikelserapport loggar in i systemet med sin unika VGRidentitet vilket möjliggör personlig återkoppling av ärendet under handläggningsprocessen, något som är av betydelse för att upprätthålla en hög rapporteringsbenägenhet. Vid varje nyanställning utbildas medarbetaren i systemet och om sin skyldighet att rapportera avvikelser, enligt patientsäkerhetslagen. Medarbetarna uppmuntras också till att göra avvikelserapporter i samband med de återkommande återföringar som sker vid arbetsplatsträffar och i samband med patientsäkerhetsronder/dialoger. Genom att rapporterade avvikelser med åtföljande utredningar står på agendan vid möten på samtliga nivåer inom förvaltningarna (från arbetsplatsträffar till sjukhusledningens sammanträden) har rapporterna fått en allt större betydelse i patientsäkerhetsarbetet och har bidragit till en ökad återföring/återkoppling i verksamheterna. Detta befrämjar benägenheten hos personalen att fortsätta rapportera oönskade händelser och till att öka riskmedvetenheten vilket stärker patientsäkerheten där den skapas, nämligen i mötet med patienten och närstående. Vid inrapportering av en avvikelser anges på vilken enhet upptäckten gjordes, eller i fall med samtidig arbetsskada vilken enhet avvikelsen inträffade på. Inom varje verksamhet finns en person som på verksamhetschefens uppdrag regelbundet går igenom inrapporterade avvikelser och bedömer vilken verksamhet som har utredningsansvaret. Utredningen innefattar en riskbedömning avseende risk för upprepning och konsekvensen för patienten, enligt matrisen för riskbedömning i handboken ”Riskanalys och händelseanalys”. Vid alla avvikelser görs en bedömning av om det fanns bidragande orsaker till händelsen och vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra en upprepning. Vid allvarligare avvikelser görs en internutredning med händelseanalys (se ovan) på uppdrag av verksamhetschefen. Ärendet förs vidare till chefläkaren som gör en bedömning av om avvikelsen ska anmälas enligt Lex Maria. Inom verksamheterna finns rutiner för återföring av avvikelserna och resultaten av utredningarna vid arbetsplatsträffar. Sammanställningar av avvikelserna görs på verksamhetsbas för att identifiera avvikelser som upprepas och olika mönster och trender som föranleder att riskanalyser och förbättringsprojekt genomförs. Exempel på förbättringsprojekt finns i förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser (se bilaga). Det sammanhållna systemet för hantering av avvikelser inom VGR möjliggör vårdgivarövergripande analyser av avvikelserapporter. En 17 rapport har publicerats på VGRs hemsida5 där sambandet mellan överbeläggningar och rapportering av vårdskador har analyserats. Resultaten visar att rapporteringen av vårdskador ökar brant när den genomsnittliga beläggningen på en avdelning går över 86 %, vilket starkt talar för att överbeläggningar under längre perioder medför i en ökad förekomst av vårdskador. Vidare visar resultaten att vid en hög genomsnittlig beläggning minskar rapporteringen av vårdskador, vilket mest troligt beror på att förmågan att upptäcka vårdskador och benägenheten att rapportera dem avtar till följd av hög arbetsbelastning. Enstaka tillfällen av överbeläggning på avdelningar med en genomsnittlig beläggning på högst 86 % resulterade inte i en ökning av rapporterade vårdskador, vilket talar för att överbeläggningar i sig inte behöver medföra en betydande riskökning om de inte förekommer för ofta. Vid VGR har beslut fattats om målet att ha en högsta medelbeläggning på 90 %, vilket torde medföra att patientsäkerheten stärks. 5 Överbeläggningar och rapporterade vårdskador i VGR 1209-1305 18 Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter på verksamheten från patienter och närstående tas emot på flera sätt i förvaltningarna och deras verksamheter. Samtliga verksamheter möjliggör direkt kontakt med verksamhetschefen eller medarbetare. Vissa verksamheter har särskilda patientvägledare (ex NU) som tar emot och för klagomålet vidare till berörd chef för åtgärd, samt utför också utredningar och återför resultatet till patienten och närstående. Klagomål kan också tas emot via särskilda brevlådor som finns i anslutning till vårdavdelningar, mottagningar och i gemensamma ytor på sjukhuset, samt via formulär på sjukhusets och verksamheternas hemsidor. För att informera patienter och närstående om deras möjligheter att klaga har förvaltningarna utarbetat särskilda broschyrer med upplysning om till vilka instanser man kan vända sig (vårdgivaren/verksamheten, IVO, Patientnämnden och LÖF) och hur kontakten kan tas. Klagomål kan också komma till verksamheterna via IVO och Patientnämnden. Klagomål bedöms och utreds på samma sätt som avvikelser som rapporteras av hälso- och sjukvårdspersonal, och kan bli föremål för bedömning av om en anmälan ska göras enligt lex Maria. Sådana anmälningar görs i allt större utsträckning. Av de beslut från Socialstyrelsen och IVO i enskilda klagomål som inkom till VGR under första halvåret 2014 hade vårdgivaren VGR gjort en anmälan enligt Lex Maria i drygt 20 % av klagomålen där brister i patientsäkerheten förelåg. Detta visar att vårdgivaren tar klagomålen på stort allvar och att klagomålen utgör ett viktigt bidrag tillsammans med personalens avvikelserapportering i patientsäkerhetsarbetet och lärandet. Sannolikt finns ett utrymme för att öka andelen klagomål som leder till Lex Maria-anmälan då det i ca en fjärdedel av klagomålen som inte medförde Lex Maria-anmälan men där det förelåg brister i patientsäkerheten förelåg allvarlig vårdskada. Dialoger förs regelbundet mellan de enskilda förvaltningarna och Patientnämnden i VGR, där Patientnämnden återför sina iakttagelser. Klagomålen sammanställs och utvärderas systematiskt i flera förvaltningar och utgör ett underlag för patientsäkerhetsarbetet, jämte vad som framkommer av personalens avvikelserapporter och strukturerad journalgranskning Sammanställning och analys Inom samtliga förvaltningar görs regelbundet systematiska sammanställningar på basen av systemen för egenkontroll, avvikelser och resultaten av händelseanalyser. Analyser avseende mönster, trender och riskområden görs på verksamhetsnivå och förvaltningsnivå och ligger till grund för riskanalyser och förbättringsprojekt. För detaljer, se för19 valtningarnas patientsäkerhetsberättelser (bilaga). Sedan januari 2012 samlas alla beslut i lex Maria-ärenden och klagomål från Socialstyrelsen/IVO som rör VGR i en databas. Databasen utgör ett underlag för sammanställningar och analyser avseende typer av allvarliga händelser, risksituationer, bidragande orsaker och åtgärder för att förhindra upprepning. På basen av innehållet i databasen kan sammanställningar göras både regionövergripande och avseende verksamhetstyp/specialitet. Sammanställningarna gör det möjligt för förvaltningarna att jämföra sig med hela vårdgivarområdet och finna möjligheter till goda exempel. Förvaltningsorienterade sammanställningar har gjorts för NU och SU och har återförts i seminarieform. Under 2015 är förhoppningen att fler förvaltningar ska efterfråga sådana sammanställningar. Avsikten med sammanställningarna är att skapa en ökad medvetenhet om innehållet i de Lex Maria- och klagomålsutredningar som genomförs och att detta ska leda till en ökad fokusering på de risker som dokumenterats. Ett annat syfte är att identifiera regionövergripande fokusområden som är gemensamma för flera förvaltningar. Patientsäkerhetsarbetet i sådana fokusområden kan då bedrivas med utgångspunkt från de goda erfarenheter som redan finns i vissa förvaltningar och verksamheter, vilket medför ett gemensamt lärande. Två sammanställningar har publicerats på VGRs hemsida för patientsäkerhet6. Dessa belyser innehållet i utredningarna av enskildas klagomål till Socialstyrelsen/IVO respektive av Lex Maria-anmälningarna där beslut inkommit till VGR från Socialstyrelsen/IVO under 2012-2013. Sammanställningarna innehåller en detaljerad analys av bakgrunden till vården, underliggande hälsotillstånd hos patienterna, sammanhanget där oönskade händelser uppstår samt hur och vilka vårdskador som utvecklas. Vidare görs en analys av risksituationer och bakomliggande orsaker när oönskade händelser inträffar. Analyserna utgör en grund för fördjupande analyser av olika händelsetyper, vårdprocesser och verksamhetstyper där oönskade händelser och vårdskador är mer ofta förekommande. Under våren 2015 kommer en sammanställning att göras av de utredningar som gjorts under 2014 och som föranletts av klagomål och Lex Maria-anmälningar. Möjligheten att se trender kommer då att analyseras och konkreta fokusområden för patientsäkerhetsarbetet identifieras. Av särskild betydelse är möjligheterna att med hjälp av innehållet i databasen systematiskt identifiera situationer där upprepningar sker som kräver särskild uppmärksamhet i form av utarbetande/översyn av kunskapsstöd och regionala medicinska riktlinjer. 6 Se hemsidan Lära av misstag vid Patientsäkerhetsenheten i Västra Götalandsregionen. 20 Samverkan med patienter och närstående Patienter och närstående erbjuds systematiskt att delta i utredningen av oönskade händelser och vårdskador, och får också återkoppling av utredningsresultatet, i de ärenden där patienten berörs. Patienter och närstående tillfrågas också i växande omfattning att delta i riskanalyser. Patienternas upplevelser av vården efterfrågas rutinmässigt vid de flesta förvaltningarna. Detta kan ske genom enkäter och dialoger efter genomförda vårdtillfällen. I ett exempel har dialoger resulterat i att upplevelse av trygghet i vården, vård i rätt tid, hygien och kommunikation värderas högt av patienterna (FSS). I ett annat exempel har patienterna varit med vid utformningen av patientinformation, särskilt vid utredning av avvikelser (SÄS). Patienters och närståendes delaktighet ses som en förutsättning vid utveckling av vårdens processer (ANS). Verksamhets- och förvaltningsledningarna har återkommande möten med brukar- och patientföreningar. Patienternas och närståendes delaktighet i utvecklingen av en vård med hög patientsäkerhet och kvalitet är ett område där utveckling kommer att fortsätta pågå. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Nätverket för säker vård För att samordna patientsäkerhetsarbetet äger regelbundna möten rum tillsammans med chefläkarna vid regionens förvaltningar. Inom nätverket sker erfarenhets- och informationsutbyte med målsättningen att skapa ett gemensamt förhållningssätt inom ramen för regionstyrelsens handlingsprogram och i övrigt beslutade riktlinjer för patientsäkerhet. Strukturerad journalgranskning Strukturerad journalgranskning MBJ (Markörbaserad journalgranskning) har genomförts på samtliga sjukhus i regionen. Fyrtio, trettio eller tjugo slumpvis utvalda journaler beroende på sjukhusets storlek har granskats månatligen. Resultaten från granskningarna ger också underlag för nationell uppföljning av skador i hälso- och sjukvården. Under året har även klinikvisa journalgranskningar genomförts som en del i årets patientsäkerhetsatsning. Granskningen ger underlag för utvecklingsarbete inom patientsäkerhetsområdet samt ger sjukhus- ledningarna möjlighet att följa antalet 21 upptäckta skador över tid. I december månad organiserades en erfarenhetsutbytesdag för granskningsteamen för att stödja arbetet och så långt möjligt uppnå enhetlighet i bedömningar av skador och vårdskador. Patientsäkerhetskultur Under 2013 gjordes för andra gången mätningar av patientsäkerhetskulturen. Utifrån dessa mätningar finns handlingsplaner som på regional nivå innefattar åtgärder för att öka benägenheten att rapportera avvikelser och åtgärder för att förbättra kommunikation vid vården övergångar. I november organiserades en konferens för första linjens chefer och för verksamhetsutvecklare i avsikt att sprida goda idéer för att förbättra patientsäkerhetskulturen. Trycksår Fyra regionala punktprevalensmätningar har genomförts i Västra Götalandsregionen årligen 2011-2014, som en del i den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. Vecka 10 2013 ingick 3087 patienter i mätningen. Återkoppling av resultaten är av stor betydelse för det fortsatta förbättringsarbetet som också kopplas till åtgärdspaketet för trycksår i samband med vård. Uppföljningens främsta syfte är att skapa underlag för förbättringsarbete för att förebygga och minska förekomsten av trycksår. Utgående från resultatet av mätningarna har reviderade handlingsplaner tagits fram på förvaltningsnivå samt övergripande regionalt. Den regionala handlingsplanen innefattar följande: Utvecklingsledare på patientsäkerhetenheten är regionens kontaktperson för frågor rörande trycksår i kontakterna med Sveriges Kommuner och Landsting och ansvarar för informationsspridning i organisationen. Utvecklingsledare leder den regionala nätverksgruppen för trycksår, med av sjukhusen utsedda kontaktpersoner för trycksår. Innehåll på möten; information, erfarenhetsutbyte, sammanställning och analys av trycksårsdata, uppföljning och revidering av handlingsplaner, planering av utbildningar mm. 22 Sammanställer och analyserar trycksårsdata från punktprevalensmätningar på regional nivå. Bevakar ny forskning och utveckling såväl nationellt som internationellt. Fortsatt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan sjukhusen där patientsäkerhetsenheten är en resurs. Verkar för att sprida goda exempel inom regionen. Anordnar utbildningar och erfarenhetsutbytesdagar kring trycksår. o Utbildnings-/erfarenhetsutbytesdag för vårdpersonal med utvecklingsansvar inom trycksår planeras till den 4 februari 2015. Initierar aktiviteter i anslutning till internationella trycksårsdagen såväl regionalt som lokalt. Framtagande, tryckning och distribution av patientinformation avseende trycksår/trycksårsprevention hösten 2014. Framtagande, tryckning och distribution av tryckmaterial vändskivor och trycksårskort hösten 2014. Återkommande information, återföring och diskussioner i regionens chefläkarnätverk. Läkemedelsberättelse Under året har en uppföljning skett av den regionala riktlinjen som skall säkra att alla patienter vid utskrivning från sjukhusen erhåller en skriftlig läkemedelsberättelse och en aktuell läkemedelslista. Sjukhusens uppföljningar har gjorts som egenkontroll. Infektionsverktyget Vårdrelaterade infektioner (VRI) utgör en betydande del av vårdskadorna, framför allt inom somatisk slutenvård. För att kunna bedriva ett effektivt förbättringsarbete med avsikt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner är det viktigt att kunna mäta förekomsten av infektioner och på detta sätt utvärdera insatta åtgärder. Den nu använda metoden med punktprevalensmätning två gånger per år ger otillräckligt underlag för förbättringsarbete. Sedan 2008 finns vid Södra Älvsborgs Sjukhus ett system med kontinuerlig mätning av VRI. Efter modell av detta har ett nationellt system, Infektionsverktyget, utvecklats. Infektionsverktyget har drivits som pilotprojekt vid två kliniker vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och under våren 2014 genomfördes breddinförande av verktyget vid samt23 liga sjukhus. En rutin för validering av registreringen har tagits fram och en första validering har genomförts. Arbete med att ta fram en övergripande indikator som kan ersätta punktprevalensmätning har påbörjats. Överbeläggningar Arbete för att minska överbeläggningar och utlokaliseringar bedöms vara viktigt för att minska risken för vårdskador och ingår i den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. I likhet med alla övriga landsting rapporterar Västra Götalandsregionen förekomst av överbeläggningar till en nationell databas med nationellt fastställda definitioner (se även resultatdelen av patientsäkerhetsberättelsen). Förekomsten av överbeläggningar vid regionens sjukhus överstiger riksgenomsnittet och är särskilt besvärande inom den somatiska vården (vid enskilda sjukhus finns även stora problem inom psykiatrisk vård). För att minska överbeläggningarna har samtliga sjukhus tagit fram handlingsplaner. På regional nivå har en analys av vårdplatsbehovet gjorts och regionstyrelsen har fastställt planeringstal för vårdplatstillgång. Under året har antalet disponibla vårdplatser ökat vid flera sjukhus. Åtgärder för att minska överbeläggningarna omfattar dessutom: Anpassning av vårdplatsfördelning mellan olika verksamhetsområden Arbete för att minska medelvårdtid och öka polikliniseringsgrad Samverkan med kommuner för att minska antalet utskrivningsklara patienter som tvingas stanna på sjukhus i väntan på åtgärder i kommunal hälso- och sjukvård Åtgärder för att förutse och förebygga akut behov av slutenvård Patientsäkerhetsberättelse privata vårdgivare Alla vårdgivare har enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) en skyldighet att årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Västra Götalandsregionen har ställt upp en mall för hur patientsäkerhetsberättelse skall skrivas av regionens egna förvaltningar. Denna mall är avpassad för den stora vårdgivarorganisationen och kan upplevas som ohanterlig och byråkratisk för mindre vårdgivare och enskilda näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. För att underlätta arbetet med att utforma patientsäkerhetsberättelse för mindre vårdgivare har patientsäkerhetsenheten tagit fram en mall som kan användas för detta ändamål. Mallen utgår från lag och föreskrift men är anpassad till den mindre organisationen 24 Strama – arbete mot antibiotikaresistens Regionala Stramas övergripande ansvar och samordningsfunktion i regionen Regionala Strama har förutom en övergripande och samordnade funktion huvudansvaret för arbetet mot primärvården enligt nedan. Huvudansvaret för stramaarbetet inom sluten vård vilar på sjukhusens egna sjukhusstramagrupper som finns på sex av de större sjukhusen. På de mindre sjukhusen stöttar Regionala Strama lokala kontaktpersoner. Regionala Strama bidrar med en samordnande, stödjande och faciliterande funktion för dessa grupper. Två av de tidigare lokala Stramagrupperna är fortsatt verksamma under ledning av Smittskyddet men har små möjligheter till operativt arbete i avsaknad av tilldelade medel. Dessutom har en länsveterinär samt en tandläkare knutits till regionens strama-arbete. Kontinuerligt erfarenhetsutbyte sker med de farmaceuter som verkar inom primärvården samt med Smittskydd och med Läkemedelskommitténs terapigrupp infektion. Regionala Strama leder ett nätverk för lokalt ansvariga farmaceuter inom sluten vården samt ett nätvärk med lokalt ansvariga mikrobiologer. Båda nätverkens målsättning är att samverka så att lokala förskrivardata respektive resistensdata uthämtas och presenteras likvärdigt. Det möjliggör jämförelse mellan våra sjukhus och mellan större enheter inom sjukhusen. Resultat Regionala Strama håller regelbundna möten för ovan beskrivna grupperingar för uppdatering inom ämnesområdet samt erfarenhetsutbyte. Mer riktade insatser beskrivs under respektive rubrik nedan. Sjukhusstramagrupperna har bedrivit ett allt mer aktivt lokalt arbete fr.a. i breddinförandet av infektionsverktyget och de har börjat bygga upp lokala nätverk med kontakläkare till Strama inom varje verksamhet, likt de som skapats inom primärvården. Behovet av Regionala Stramas stöd i detta arbete har blivit väldigt tydligt, exempelvis genom samarbete med regionala aktörer som VGR-IT, genom att skapa förutsättningar så att man kan jämföra sig mot varandra och medverka vid utbildningsinsatser. Regionala Strama har fortsatt att besöka sektorsråden för att tydliggöra behovet av lokalt stramarbete för verksamhetscheferna. Regionala Strama har samordnat återkommande och samtida kontakter med media i olika delar av regionen vilket resulterat i nyhetsinslag i lokalradio, samt lokala tidningar med syfte att informera allmänheten. Informationsmaterial riktat till patienter har tidigare tagits fram av Regionala Strama och finns fortsatt att fritt nyttja för verksamma inom vården. Vid sidan av de utbildningar som bedrivs i egen regi medverkar Regionala Strama regelbundet i återkommande utbildningen för ST25 och AT-läkare, för läkare med utländsk utbildning, distriktsköterskor m fl utbildningar i regionen. Övervakning av antibiotikaresistens I Stramas uppdrag ligger att övervaka antibiotikaresistensutvecklingen. Stramas laboratorienätverk möts regelbundet för kunskaps- och metodutbyte samt för att generera och övervaka resistensdata kopplat till de empiriska, d.v.s. de initiala behandlingsvalen vid våra vanligaste infektioner. Data uthämtas utifrån överenskomna algoritmer vilket genererar en omfattande, heltäckande och unik resistensdatabas för såväl öppen som sluten vård i regionen. Det skapar möjlighet att snabbare upptäcka övergripande förändringar och ger möjlighet till närmare jämförelser mellan sjukhusen t ex utifrån lokalt antibiotikabruk. Regionala Strama sammanställer och vidarebefordrar data till de lokala grupperna. Resultat Jämförande resistensdata för 2012 och 2013 år har tagits fram för regionen som helhet och uppdelat på primärvård och slutenvård samt för de fyra största sjukhusen. Sammanställning av 2014 års data pågår. Vikten av den kopplade metoddiskussionen har blivit än tydligare inte minst för de mindre laboratorierna. Nätverkandet har bidragit till förbättrad diagnostik lokalt och att mer tillförlitliga data genereras lokalt. Resistensläget i Västra Götaland skiljer sig inte nämnvärt från Sverige som helhet. Inom sluten vården, särskilt inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset ses en något högre resistens än i primärvården. Störts andel resistens ses för arter inom släktet Enterobacteriaceae. Andelen multiresistenta tarmbakterier fortsätter att öka såväl i samhället som inom sluten vården, ökningstakten överstiger vida den för MRSA. Övervakning av antibiotikaförskrivning I Stramas uppdrag ligger att övervaka antibiotikaförskrivningen. Stramas nätverk för sjukhusverksamma apotekare har skapat en mall för hur lokala data för sjukhusen ska tas fram och rapporteras så att kvartalsvisa jämförelse möjliggörs. Regionala Strama sammanställer aggregerade data som återkopplas till respektive sjukhusstramagrupp och ansvarar även för att sammanställa förskrivningsdata för regionen som helhet. För förskrivning inom primärvården tar Regionala Strama fram kvartalsrapporter med jämförande data för vårdcentralerna som distribueras till samtliga vårdcentraler. De baseras på data från ehälsomyndigheten (Consice). Tillgång till diagnoskopplade data saknas fortfarande för öppen vård. För sluten vård kan sådana genereras först när infektionsverktyget är i fullt bruk. 26 Förskrivning inom öppenvården Patientsäkerhetsatsningens mål: En mycket positiv utveckling ses i förskrivningen på recept mycket tack vare det arbete som bedrivits inom primärvården, vilka står för drygt 60 % av all receptförskrivning. Den totala minskningen under årets patientsäkerhetssatsning, om 11 % (från 358 till 320 recept/1000 invånare, oktober 2013-september 2014) var den största i landet. Det motsvarar ca 55 000 recept och omfattar framför allt antibiotika som används mot luftvägsinfektioner. Minskningen är oberoende kön och åldersgrupp men personer över 75 år erhåller fortfarande nästan dubbelt så mycket antibiotika som de under 75 år. Minskningen var även störst i landet, 20 % sett över de fyra år som patientsäkerhetssatsningen pågått. Förskrivningen i de olika kommunerna: Västra Götaland tillhör inte längre de mest högförskrivande landstingen utan har med 320 recept/1000 invånare och år i december 2014 nått under riksgenomsnittet. Trots att förskrivningen minskat i 44 av 49 kommuner är spridningen (236– 433 recept/1000 invånare och år) fortfarande anmärkningsvärt stor mellan den kommunen med högst (Karlsborg) respektive lägst (Dals-Ed) förskrivning. Störst minskning noterades i Tibro och Mariestad (minskning på drygt 60 recept/1000 invånare) samt Bollebygd och Stenungsund (minskning på drygt 50 recept/1000 invånare) under 2014. Graden av minskning är inte kopplad till hög utgångsförskrivning utan snarare det omvända. Vårdcentralernas förskrivning: Primärvården står för närmare 80 % av den minskade förskrivningen de senaste två åren. Flertalet vårdcentraler har under det gångna året minskat sin förskrivning varje kvartal jämfört med samma kvartal föregående år. För hela 2014 minskade 160/201 vårdcentraler sin förskrivning jämfört med 2013. Variationen mellan vårdcentralerna i regionen är fortfarande stor men den är också säsongsberoende utifrån varierande söktryck och cirkulerande infektioner. Noterbart är att genomförd minskning inte står i relation till hur hög förskrivningen var året innan, inte sällan har vårdcentraler med redan låg förskrivning lyckats minska sin förskrivning ytterligare. Val av antibiotika: En positiv utveckling ses även i val av antibiotika. Andelen smalspektrum penicilliner av luftvägsantibiotika är hög och andelen kinoloner av urinvägsantibiotika till kvinnor >18 år är låg inte minst i en nationell jämförelse. Tandvården: En positiv utveckling ses även inom tandvården. De står för ca 6% av den totala receptförskrivningen i VGR och förskrivningen har minskat med ca 14% under det gångna året. 27 Figur: Förändring av antibiotikaförskrivningen på recept till patienter bosatta i Västra Götaland fördelat utifrån typ av vård under perioden 2011-2014 Förskrivning inom slutenvården Förskrivningen på rekvisition: Förskrivningen är väsentligt oförändrad jämfört tidigare. VGR tillhör de fem högst förskrivande landstingen i Sverige till patienter inom slutenvården men har en låg förskrivning av cefalosporiner och kinoloner samt hög användning av smalspektrumpenicilliner. En oroväckande trend är den stadiga ökningen av piperacillin-tazobactam och karbapenemer som i övriga landet. Förskrivningen av recept: Sluten vården har inte haft samma gynnsamma utveckling som den inom primärvården, endast en marginell minskning har skett. Jämförande data: Olikheter föreligger mellan sjukhusförvaltningar i regionen i såväl totalanvändning som val av antibiotika, både för rekvisition och recept. Unikt för VGR jämfört med andra landsting är möjligheten till jämförande data sedan 2013. Ett betydande arbete har lagts ned under 2014 på att ta fram bra nämnardata som möjliggör jämförelse mellan sjukhusen ställt i relation till vårdkonsumtion (vårddygn, vårdtillfällen och besök). En värdering av förbrukningen utifrån faktisk svensk dosering (PDD) jämfört med traditionell 28 beskrivning med internationellt definierade standarddoser (DDD) har utförts och visar att faktiskt använda doser är betydligt högre än vad statistik med DDD visar. Detta gäller i synnerhet resistensdrivande antibioka som cefalosporiner. En tydlig skillnad mellan sjukhusen är den jämförelsevis låga användningen av cefalosporiner för SÄS och Alingsås till förmån för bensylpenicilliner, respektive låg användning av karbapenemer inom NU-sjukvården. Den differentierade antibiotikaanvändningen avspeglar sig t ex i lägre förekomst av infektion med Clostridie difficile i förvaltningar med lägre cefalosporinanvändning. Ovan beskrivna data utgör ett viktigt komplement till de data som på sikt kommer kunna uthämtas ur Infektionsverktygets rapportdel. Riktade insatser som Regionala Strama bedrivit under året inom primärvården Regionala Strama har huvudansvaret för de insatser som bedrivs för att öka följsamheten till behandlingsriktlinjerna för infektioner inom primärvården. Arbetet bedrivs i samarbete med kontaktläkare till Strama som ska finnas på varje vårdcentral med avtal med VGR. För en mer utförlig beskrivning över genomfört arbete och vårdcentralernas egna förslag på förbättringsåtgärder hänvisas till Regionala Stramas rapport: ” Strama-insatser inom primärvården 2014”. Den har distribuerats till såväl kontaktläkare som chefer inklusive chefläkare i primärvården och finns tillgänglig på Stramas webbsida (www.vgregion.se/strama). Nationella patientsäkerhetsatsningen Regionala Strama har haft fokus på de krav som ställts på antibiotikaområdet för 2014, dvs att förskrivningen av antibiotika på recept skulle minska mot ett långsiktigt mål på 250 recept/1000 invånare och år samt att läkare verksamma inom primärvården skulle reflektera över sin individuella antibiotikaförskrivning. De vårdcentraler som under våren 2014 har genomfört och rapporterat samtliga åtaganden inom ramen för satsningen till Regionala Strama via en självdeklaration erhöll 30 000 kronor samt 5 kronor/listningspoäng. Under ledning av kontaktläkaren och verksamhetschefen ska läkargruppen vid minst ett reflekterande möte granska och diskutera sina individuella och enhetens samlade förskrivning i jämförelse med andra enheters förskrivning. Förskrivningen ska diskuteras i relation till aktuella behandlingsriktlinjer utgående från patientfall. Till hjälp inför det reflekterande mötet distribuerar Regionala Strama kvartalsvis aktuell nationell och regional förskrivarstatistik med jämförelser ner på vårdcentralsnivå samt patientfall med handledarmanualer. Vårens fall inkluderade urinvägsinfektioner hos män samt äldre. Reflekterande möte: Majoriteten (ca 1000) av primärvårdens fast anställda 29 läkare i Västra Götaland fick tillgång till sina egna förskrivarprofiler. Flertalet deltog i det reflekterande mötet tillsammans med långtidsvikarier, ST-läkare och AT-läkare vilket innebär att drygt 1000 läkare deltagit i minst ett sådant möte under våren 2014. Självdeklaration: 186 av regionens 202 vårdcentraler inkom med en godkänd självdeklaration till Regionala Strama. Den innehöll en analys av vårdcentralens antibiotikaförskrivning med beskrivning av vidtagna och fortsatta förbättringsåtgärder för att öka följsamheten till behandlingsriktlinjerna. Slutsatserna överensstämde i mångt och mycket med de från föregående års självdeklarationer. De mest framträdande slutsatsernas var: Kunskap om samt följsamhet till behandlingsriktlinjer måste fortsatt öka. Återkoppling av den individuella och enhetens förskrivning i jämförelse med andras förskrivning är viktig. Tillgång till diagnoskopplade data efterfrågas. Reflekterande möten på arbetsplatsen med kollegial diskussion om den individuella och vårdcentralens samlade förskrivarstatistik och patientfall ses som ett bra arbetssätt för att öka följsamheten till behandlingsriktlinjerna. Många avser att fortsätta med reflekterande möten. Vikten av samsyn på enheten och ett samstämmigt budskap till patienterna från alla personalkategorier betonas. All personal måste vidareutbildas och inkluderas i strama-arbetet. Gemensam lokal vidareutbildning skapar ökad trygghet inte minst vid telefonrådgivning. Strukturen och logistiken på vårdcentralen påverkar förskrivningen i stor utsträckning exempelvis har flera enheter upphört med drop-inmottagningar direkt till läkare. Särskilda insatser behöver vidtas för att öka följsamheten till riktlinjerna för de vårdcentraler som frekvent bemannas med tillfälliga vikarier. Workshop med kontaktläkarna Dialog i smågrupper om kontaktläkaruppdraget genomfördes vid sex tillfällen under hösten i olika delar av regionen och samlade över 100 kontaktläkare. Målsättningen var att utvärdera hur uppdraget fungerat hittills och hur kontaktläkarna ser på det fortsatta strama-arbetet samt att delge varandra goda råd om hur kontaktläkaruppdraget kan bedrivas. De mest framträdande slutsatsernas från dessa dialogmöten var: Ytterligare stöd erhölls för slutsatserna av självdeklarationerna enligt ovan. 30 Den ekonomiska ersättningen för strama-arbetet ses som mycket viktig och arbetet anses värt att premiera i jämförelse med andra kvalitetsmål. Den fungerar som drivkraft och påminnelse inte minst för chefernas engagemang i och för arbetet. Kontaktläkaruppdraget beskrivs som viktigt, stimulerande och engagerande. Få kontaktläkare har haft avsatt tid för uppdraget men skulle gärna göra mer om tid gavs t ex utbilda annan personal och specifika patientgrupper. Fortsatta reflekterande möten krävs för bestående effekt av nuvarande arbete och bör ske minst två gånger per år, men förutsätter att Regionala Strama fortsätter med regelbundna utskick med statistik, patientfall och handledarmanualer. Vikten av triagering av sjuksköterska inför läkarbesök betonas, inte minst vid drop-in-mottagningar. Förbättrad kravspecifikation vid upphandling av tillfälliga vikarier efterfrågas, de behöver ”Strama-certifieras” så att de följer behandlingsriktlinjerna. Utbildningsaktiviteter för primärvården För att understödja stramaarbetet i primärvården genomförde Regionala Strama olika utbildningsaktiviteter under året. Besök på vårdcentraler: Regionala Strama har nu besökt samtliga regionens vårdcentraler vid minst ett tillfälle under en tvåårsperiod och informerat personal, företrädesvis i samband med APT, om uppdaterade behandlingsriktlinjer, främst för luftvägsinfektioner, samt om det hot som den allt mer tilltagande antibiotikaresistensen utgör. Heldagsutbildning om urinvägsinfektioner: Över 200 läkare inom öppen vård, företrädesvis Stramas kontaktläkare deltog i en heldagsutbildning i mars 2014, där utredning och behandling av urinvägsinfektion och tänkbara differentialdiagnoser belystes. Halvdagsutbildning om infektioner hos äldre: Se nedan under särskilda boenden. Riktade insatser som Regionala Strama bedrivit vid sidan av de i primärvården Regionala Strama har genomfört flera riktade insatser under året vid sidan av det för primärvården. Resultaten av dessa insatser presenteras utifrån den verksamhet som främst omfattats. 31 Sluten vård Infektionsverktyget (IV) var breddinfört på samtliga sjukhus under våren undantaget SU men brist i datafångst från olika verksamheter har försenat användandet av IVs rapportdel på lokal nivå. Sjukhusstrama och Vårdhygien har utbildat representanter för lokala verksamheter i användandet av verktyget under året. Validering av infektionsverktyget: Validering var ett krav i årets patientsäkerhetssatsning och är en förutsättning för att IV ska kunna användas i ett förbättringsarbete. Validering av datafångst genomfördes av VGR-IT. I samarbete med sjukhusstrama utarbetade Regionala Strama en mall för validering av orsaken till given antibiotikaordination. Mallen användes i hela regionen och aggregerade regionala data samanställdes av Regionala Strama. Den genomförda valideringen var jämförelsevis omfattande i VGR. Sammantaget validerades 26 av 46 verksamheter utanför SU. Försenat breddinförande av IV på SU medförde att validering genomfördes på 12 av 32 verksamheter på SU. Valideringen visade att en tredjedel av de vårdrelaterade infektionerna missades. . Sett över hela regionen så angavs fyra av fem ordinationsorsaker korrekt, men för vårdrelaterade infektioner (VRI) var bara 68% riktigt angivna jämfört med 92% för de samhällsförvärvade infektionerna (SFI). Således kallades en betydande andel VRI för SFI vilket får implikationer för såväl det vårdhygieniska arbetet som stramaarbetet. För det fortsatta användandet av IV krävs således att valideringar sker systematiskt och upprepat och kombinerat med utbildningsinsatser för att säkerställa att datakvaliteten ökar. En ny validering planeras till 2015. Tandvård Nationella riktlinjer för profylax och antibiotikabehandling inom tandvården har uppdaterats under senaste åren. Tandvårdsstrama uppskattar att nästan varannan antibiotikakur i tandvården inte grundar sig på aktuell evidens. Utbildning: Tillsammans med tandvårdsstrama, läkemedelskommitténs terapigrupp tand samt ansvariga inom offentlig tandvård och hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för tandvård genomfördes utbildning för regionens tandläkare inom såväl offentlig som privat driven vård. Insatsen omfattade föreläsningar på samtlig offentligt drivna enheter samt fyra dialogmöten på kvällstid spritt i regionen för att nå även privata aktörer. De sistnämnda mötena hörsammades av >300 tandläkare och hygienister och fick uppmärksamhet i media. Informationsmaterial: Regionala Strama har tagit fram patientfolders och väntrumsaffischer med tandvårdsbudskap samt patientkort om antibiotikaprofylax i tandvården fritt tillgängliga för tandvården att bruka. Särskilda boenden Äldre får dubbelt så mycket antibiotika som de under 75 år. Inte sällan ges behandling för misstänt urinvägsinfektion och sårinfektion på felaktiga grunder och med för långa kurer. Läkare inom primärvården har efterfrågat utbildning för personal som vårdar äldre. Utbildning: Halvdagsutbildningar om infektioner hos äldre med betoning på 32 urinvägs- och sårinfektioner erbjöds vid sex tillfällen i olika delar av regionen och samlade dryga 900 personer. Lokala media uppmärksammade utbildningarna. De riktades till sjuksköterskor och läkare verksamma inom primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden och genomfördes i samarbete med regionens vårdhygienenheter samt hudläkare från Skaraborgs sjukhus och en regionalt verksam uroterapeut. Informationsmaterial: Patientfoldrar och affischer om asymtomatisk bakterieuri hos äldre har tagits fram av Regionala Strama. De är fritt tillgängliga för vård och omsorg i VGR. 33 Resultat Lex Maria, avvikelser, händelse- och riskanalyser m.m. Nedan visas förvaltningarna arbete så som framgår ur deras egna patientsäkerhetsberättelser och ur avvikelsehanteringssystemet MedControl. Händelseanalyser7 Förvaltning NH SU NU SÄS SkaS KS AL ANS FSS HH FTV HA Hela VGR Riskanalyser Avvikelserapporter8 Lex Maria anmälningar 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 30 158 33 21 21 14 5 4 6 19 311 87 135 45 14 32 16 4 6 6 15 0 360 3 42 27 18 16 7 9 12 1 0 5 140 6 43 19 11 26 9 9 25 1 0 1 150 1891 10907 2590 3373 3507 1107 549 111 97 232 576 N 24940 1828 9912 2200 3309 3461 931 568 98 122 125 482 N 23036 43 117 42 26 11 5 2 1 2 1 14 0 264 60 95 34 25 11 11 3 1 1 10 0 251 7 Uppgifter som rör händelseanalyser, riskanalyser och lex Maria-anmälningar har hämtats ur respektive förvaltnings patientsäkerhetsberättelse 8 Uppgifter hämtade ur MedControl/Cognos (150219): antal patientavvikelser utifrån registreringsdatum, upptäcktes på/inträffade på och vårdskada ”inträffat eller kunnat inträffa” 34 Källa: MedControl med utdataverktyget Cognos (150219). (Utsökningskriterier: Datum för registrering/Avvikelser/vårdskada har inträffat+vårdskada har kunnat inträffa/[upptäckt på enhet i VGR+inträffat på enhet i VGR]. Förvaltningar som utför hälso- och sjukvård.) 35 Avvikelserapporteringen har legat på en stabil nivå de senaste åren med en viss tendens till ökning under 2011-2013. Antalet rapporter 2014 har minskat med ca 8 %. Orsaken till att ökningen av rapporteringsfrekvensen har avstannat är svår att bedöma. En förklaring kan vara att rapporteringen har nått en rimlig högsta nivå som medger ett tillräckligt stort underlag för patientsäkerhetsarbetet och för att identifiera relevanta händelser och riskområden där fördjupad analys behöver göras. En annan förklaring kan vara att patientsäkerheten förbättrats tack vare systematiska och målmedvetna insatser under de senaste 10 åren, vilket stöds av analyser av vårdskador inom ramen för den nationella markörbaserade journalgranskningen, som bl a ger stöd för att händelser som bidragit till skador med dödlig utgång minskat. Minskningen av rapporteringsfrekvensen kan också vara ett uttryck för en ökad belastning på vårdpersonalen, som leder till att förmågan att identifiera risksituationer och benägenheten att rapportera avvikelser minskar. Det senare är viktigt att beakta eftersom en pressad arbetssituation kan utgöra en fara för patientsäkerheten och medför en risk för att patientsäkerhetsarbetet avstannar. En viktig iakttagelse är att antalet rapporterade vårdskador ökat i absoluta tal varje år sedan 2011 och att andelen ökat från 12 % 2011 till 15 % 2014. Detta kan tala för att benägenheten att rapportera skador ökat på bekostnad av benägenheten att rapportera risksituationer (som inte medfört vårdskada). Det bör i detta sammanhang påtalas att kategoriseringen av avvikelser i MedControl kan variera, även om denna variation, och det fel som detta medför vid uttag av data, 36 torde vara jämnt fördelad mellan medarbetarna och verksamheterna i VGR. Källa: Förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser. 37 Källa: Förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser. Antalet händelseanalyser har ökat från 311 stycken under 2013 till 360 under 2014. Under åren 2011-2014 har antalet varierat mellan 311-396, med ett genomsnittligt antal om ca 350 analyser/år. En ökning ses framför allt inom Närhälsan och vid NUsjukvården. Vid SU ses en stadigvarande minskning sedan 2012. Samma utveckling ses när det gäller antalet Lex Maria-anmälningar, som minskat från 264 stycken 2013 till 251 under 2014. I genomsnitt har sedan 2011 dryga 240 anmälningar gjorts/år. Det är möjligt att den omfattning av händelseanalyser och Lex Maria-anmälningar som görs utgör en rimlig nivå för att erhålla kunskaper om utvecklingen av oönskade händelser och de bidragande orsakerna. Det är viktigt att denna nivå upprätthålls även i fortsättningen, där varje förvaltning följer sin utveckling i relation till tidigare aktivitetsnivå och sitt vårdinnehåll. Källa: Sammanställning baserad på förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser. 38 Källa: Sammanställning baserad på förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser. Det sammanlagda antalet riskanalyser som görs i VGRs förvaltningar visar en ihållande årlig ökning sedan 2011 vilket är mycket positivt eftersom riskanalyser i jämförelse med händelseanalyser har legat efter i utvecklingen. En ökning av antalet analyser sågs under 2014 framför allt vid SkaS och ANS, vilket hänger samman med en ökad benägenhet att göra riskanalyser vid omorganisation och i de befintliga processerna. 39 Förvaltning NH SU NU SÄS SkaS KS AL ANS FSS HH FTV HA Hela VGR Klagomål i MCP9 2013 2014 504 591 1630 1603 383 441 347 329 251 233 71 70 24 75 20 11 25 36 55 41 65 78 13 2 3377 3521 Anmälningar till PN10 2013 2014 926 931 1194 1276 534 544 536 457 635 624 87 88 50 70 10 8 28 25 28 47 270 316 4270 4386 Anmälningar till LÖF11 2013 2014 707 703 241 275 178 178 235 258 92 88 55 51 28 30 283 294 1819 1877 Synpunkter och klagomål från patienter och närstående kan ses som det andra ögat på patientsäkerhetsläget vid sidan av det som framkommer av personalens rapportering och vid journalgranskning. Klagomål kan komma till vårdgivaren direkt eller via Patientnämnden och tillsynsmyndigheten IVO. Ytterligare en indikator på patienters upplevelser av brister i vården kan vara antalet ansökningar om ersättning för skada som inkommer till LÖF. Under 2014 har det skett en ökning av antalet registrerade klagomål i MedControl (MCP), vilket sannolikt till betydande del hänger samman med en ökad systematik varmed klagomål registreras och hanteras inom ramen för avvikelsehanteringssystemet. En viss ökning ses av antalet anmälningar/kontakter med Patientnämnden, som ökat med ca 3 %, och till LÖF, som ökat i samma omfattning. Ökningen per år av antal ärenden till Patientnämnden och LÖF har minskat sedan 2011, vilket talar för att man nu närmar sig en platå, vilket kan vara ett utslag av ett ökat patientsäkerhetsarbete samtidigt som vården blivit alltmer komplex. Ser man till det månatliga antalet klagomålsanmälningar till IVO som rör VGRs hälso- och sjukvård har dessa legat stabilt under 2013-2014 med i snitt 70 anmälningar/månad. Sammantaget talar de data som finns för att följa patientsäkerhetsläget stabiliserats utifrån statistisk synvinkel. Detta kan betyda att systemen för att följa utvecklingen har uppnått en sådan mognad att de bör kunna användas som en tillförlitlig del i egenkontrollen av de insatser som görs för att minska riskerna för vårdskador. Data talar också för att riskerna i vården inte ökar i samma takt som komplexiteten i vården ökar. 9 Uppgifter hämtade ur avvikelsehanteringssystemet MedControl/Cognos(150219): antal klagomål utifrån registreringsdatum, inträffade på, patienklagomål: Ja 10 Uppgifter hämtade ur Patientnämndens årsrapporter för 2013 respektive 2014. 11 Uppgifter från LÖF per 150219. Uppgifter kan endast sammanställas för sjukhusen, eftersom LÖFs databas inte kan skilja mellan vård som drivs av VGR respektive av privat vårdgivare med offentlig finansiering. I summan anges det sammanlagda antalet för sjukhusen i VGR. 40 Givetvis måste slutsatserna beaktas mot bakgrund av de möjligheter och svårigheter som finns att se och kommunicera riskerna och bristerna i vården. Källa: MedControl via utdataverktyget Cognos. (Sökning 150219): Avvikelser/Patientklagomål Ja/Datum registrering/Inträffade på.) 41 Klagomål från enskilda på den hälso- och sjukvård som bedrivs av VGR inkomna till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Statistiken baseras på underättelser från IVO inkomna till VGR per den 150218. Källa: VGRs databas över SoS/IVO-anmälningar och beslut. Klagomål från enskilda på den hälso- och sjukvård som bedrivs av VGR inkomna till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fördelad per förvaltning. Perioderna februari-oktober för åren 2013 och 2014 där fullständig statistik finns visas. 42 Källa: Patientnämnden i VGR, årsrapport för 2014 och personlig kommunikation (uppgifter om Närhälsan 2014). 43 Trycksår Vecka 10, 2014 ingick 3087 patienter i punktprevalensmätningen trycksår. Av dessa var 18 % riskpatienter. 94 % av antal möjliga slutenvårdsavdelningar exklusive barn och rättspsykiatriska avdelningar i Västra Götalandsregionen deltog i mätningen. Andelen trycksår i Västra Götalandsregionen 2014 var 14 %. Målet ≤12 % uppfylldes inte. Trenden avseende trycksårsprevalens är dock 44 nedåtgående, så målet står kvar till 2015 års punkprevalensmätning. Andel patienter i Västra Götalandsregionen med trycksår/tryckskada kategori 1-4 45 Fördelning av trycksår uppdelat på kategori 1- 4 VGR 2014 (=14 % trycksår) Dokumenterad riskbedömning på patienter >70 år inom 24 timmar i Västra Götalandsregionen År 2013, hade andelen dokumenterade trycksår på patienter > 70 år inom 24 timmar ökat till 26 % jämfört med 2 % år 2011. Exakt samma 46 värde uppnåddes i mätningen 2014. Målet inför 2014 års mätning, att antalet riskbedömningar skulle ha ökat till ≥50 % uppnåddes inte. Målet kvarstår därför till 2015 års punktprevalensmätning. Dokumenterad hudbedömning på patienter >70 år inom 24 timmar i Västra Götalandsregionen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alingsås Kungälv SU PPM 2011 NU PPM 2012 PPM 2013 SKAS PPM 2014 Dokumenterad hudbedömning har ökat från 36 % 2011 till 46 % 2014. Gällande riskbedömning/hudbedömning finns stor förbättringspotential. Den långsiktiga målsättningen för riskbedömning och hudbedömning av äldre > 70 år eller yngre patienter som är liggande/sittande mer än 12 av 24 timmar i enlighet med SKL:s åtgärdspaket för trycksår är givetvis 100 %. Att tidigt identifiera riskpatienter är en viktig förutsättning för att tidigt kunna sätta in preventiva åtgärder för att förebygga utvecklingen av trycksår. 47 SÄS VGR Riskpatienter med förebyggande/behandlande madrass Riskpatienter som erhållit en förebyggande madrass har ökat från 65,5 % 2011 till 79.3 % 2014. Sjukhusen har under det gångna året köpt in fler tryckavlastande madrasser. Riskpatienter med planerad lägesändring i säng 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alingsås Kungälv SU PPM 2011 NU PPM 2012 SKAS PPM 2013 SÄS PPM 2014 Planerad lägesändring i säng har varierat något under mätningarna. År 48 VGR Riket 2012 och 2013 gick procentsiffran ned. 2013 var utfallet 39 % och 2014 hade det gått upp till 43 %. Under året har vändskiva införts som ett alternativ till vändschema. Riskpatienter med hälavlastning 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alingsås Kungälv SU PPM 2011 NU PPM 2012 SKAS PPM 2013 SÄS PPM 2014 Utfallet för hälavlastning följer samma mönster som planerad lägesändring i säng. Jämfört med 2013 då vi uppmätte 27 % nådde vi år 2014, 34 %. Avseende dokumentation av trycksår har mycket gjorts. Standardvårdplaner och dokumentationsmallar har utarbetats på sjukhusen. Detta möjliggör framöver kontinuerliga uttag av trycksårsdata direkt ur patientjournalen. 49 VGR Riket Vårdrelaterade infektioner Ovanstående figur visar utvecklingen av antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård mätta vid en dag två gånger per år. Utvecklingen som till en början visade en sjunkande tendens har nu vänt och visar snarare en stigande tendens. Orsakerna till att minskningen avstannat kan vara flera och hänföras både till bristande rutiner och förändrad patientsammansättning på våra avdelningar. En rimlig slutsats är att vi nu inte kan förvänta oss att enbart ökad följsamhet till allmänna hygienregler kan ge ytterligare minskning utan riktade insatser mot de olika typerna av vårdrelaterade infektioner måste vidtas. Mätning av vårdrelaterade infektioner måste också göras med större upplösning för att kunna fungera som stöd till förbättringsarbete på enskilda enheter och verksamhetsområden. Vid Alingsås Lasarett har särskilda insatser gjorts för att förebygga i synnerhet vårdrelaterade urinvägsinfektioner och man har gjort egna mätningar varje månad. Resultatet visar att fokuserat arbete med ledningens stöd och täta uppföljningar är väsentliga. 50 Basala hygienrutiner och klädregler Målet för 2014 var en följsamhet på minst 72 % vilket uppnåddes av regionen som helhet och av de flesta sjukhusen 51 Överbeläggningar och utlokaliseringar Ovanstående figurer visar överbeläggningar och utlokaliseringar definierade enlig nationella indikatorer. Siffrorna anger överbeläggningar respek52 tive utlokaliseringar per dag uttryckt som medeltal för respektive månad per 100 disponibla vårdplatser. Resultatet visar att Västra Götalandsregionen som helhet ligger klart över riksgenomsnittet vad avser överbeläggningar. Årsmedelvärdet har dock sänkts något från i genomsnitt 3,7 överbeläggningar per 100 vårdplatser 2013 till 3,5 överbeläggningar 2014 Strama – arbete mot antibiotikaresistens För resultat avseende denna rubrik hänvisas till Strama-avsnittet, under rubriken ”Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits”… Övergripande mål och strategier för kommande år Regionens hälso- och sjukvårdsstyrelse fastställde i februari 2015 en patientsäkerhetsplan som övergripande strategiskt planeringsdokument. Planen innehåller beskrivningar av övergripande strategiområden, verktyg och insatsområden. Inom varje rubrik anges ansvarsfördelning och, där det är möjligt, kvantitativa mål. Planen innehåller följande delar: Övergripande strategiområden; Patientsäkerhetskultur Patientdelaktighet Regional samordning och erfarenhetsutbyte Verktyg och metoder: Systematisk journalgranskning Händelse- och riskanalyser Analys av inträffade skador och tillbud Insatsområden: Vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens Trycksår Strålsäkerhet Överbeläggningar Fallskador Läkemedelsrelaterade skador Patientsäkerhetsforskning För närmare detaljer om planens innehåll hänvisas till detta dokument 53
© Copyright 2024