ÅR 2014 Master
Årsredovisning 2014 INNEHÅLL 2014 DET HÄR ÄR KRONOFOGDEN............................................................................................................................ 2 RIKSKRONOFOGDEN SAMMANFATTAR MYNDIGHETENS RESULTAT ................................................................ 3 RESULTATREDOVISNING .................................................................................................................................. 5 REDOVISNINGENS DISPOSITION .................................................................................................................................. 5 KRONOFOGDENS FÖRUTSÄTTNINGAR........................................................................................................................... 6 KRONOFOGDENS SAMLADE RESULTATUTVECKLING ....................................................................................................... 13 SUMMARISK PROCESS............................................................................................................................................. 19 VERKSTÄLLIGHET OCH INDRIVNING ............................................................................................................................ 23 SKULDSANERING ................................................................................................................................................... 30 KONKURSTILLSYN................................................................................................................................................... 33 KUNDSERVICE ....................................................................................................................................................... 36 ATT ARBETA FÖREBYGGANDE ................................................................................................................................... 38 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING .......................................................................................................................... 41 FÖREBYGGANDE ARBETE I FORM AV SERVICE OCH INFORMATION ..................................................................................... 41 ENKLA OCH TIDSENLIGA REGLER ................................................................................................................................ 42 BROTTSUTBYTESFRÅGOR ......................................................................................................................................... 43 ORGANISERAD BROTTSLIGHET .................................................................................................................................. 45 STATISTIKSAMMANSTÄLLNING.................................................................................................................................. 46 FÖRKLARINGAR TILL RESULTATREDOVISNINGEN............................................................................................................ 52 FINANSIELL REDOVISNING.............................................................................................................................. 54 RESULTATRÄKNING (TKR) ........................................................................................................................................ 54 BALANSRÄKNING (TKR) ........................................................................................................................................... 55 ANSLAGSREDOVISNING ........................................................................................................................................... 57 REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL ............................................................................................................................ 58 FINANSIERINGSANALYS ........................................................................................................................................... 59 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ......................................................................................................................... 61 SJUKFRÅNVARO..................................................................................................................................................... 71 ERSÄTTNINGAR TILL KRONOFOGDENS INSYNSRÅD ......................................................................................................... 73 ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE .................................................................................................... 74 1 (74) Det här är Kronofogden Kronofogden är en statlig myndighet som arbetar med skulder. Syftet med verksamheten är att den som har pengar att fordra ska få hjälp att driva in dem. Kronofogden fastställer skulder, dvs. hjälper den som har pengar att kräva att få skulden fastställd i formell mening och driver in skulder på uppdrag av privatpersoner, företag, stat, kommuner och olika organisationer. De som lånar ut eller säljer på kredit måste få vad de har rätt till och företagaren måste få betalt för sitt arbete. Annars skulle inte vårt samhälle fungera. Samtidigt ger myndigheten den som har en skuld att betala stöd och vägledning för att kunna klara ut sin skuldsituation och göra rätt för sig. Kronofogden arbetar på ett opartiskt sätt för att alla parter ska få sina intressen tillgodosedda på ett lagligt och korrekt sätt. En jämvikt, en balans mellan den som måste få betalt och den som inte kan betala, är central för Kronofogden. Utöver att hjälpa den som ska få betalt och den som ska betala, arbetar Kronofogden förebyggande för att minska riskerna för företag och privatpersoner att bli överskuldsatta över huvud taget. Detta gör myndigheten bl.a. genom att identifiera och informera om olika skuldfällor och genom att arbeta för att få till stånd förändringar i lagstiftningen. Kronofogden tar också emot ansökningar och beslutar om skuldsanering om man saknar möjligheter att kunna betala tillbaka sina skulder. Slutligen utövar myndigheten tillsyn över konkursförvaltarnas arbete i konkurser. 2 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Rikskronofogden sammanfattar myndighetens resultat Kronofogden påverkas av den samhällsekonomiska utvecklingen. Lågkonjunkturen har fortsatt under 2014 och arbetslösheten har legat kvar på samma nivå som 2013. Antalet ansökningar om betalningsföreläggande inom den summariska processen minskade marginellt, knappt 2 procent, men ligger fortfarande på en hög nivå. Det relativt stabila inflödet bedömer vi beror på de små förändringarna i konjunktur och arbetslöshet under 2014. Antalet ansökningar om skuldsanering och omprövningar av tidigare beviljade skuldsaneringar har ökat under året. Lågkonjunkturen och Kronofogdens satsning på att aktivera kunderna ser vi i hög grad ligger bakom ökningen av skuldsaneringsansökningarna. Till verkställigheten har inflödet av allmänna mål varit i nivå med förra året medan inflödet av enskilda mål ökade med 3 procent. Inflödet av konkursärenden minskade med 6 procent i förhållande till föregående år. Minskningen var störst inom detaljhandel och tjänsteföretag inom information och kommunikation. Resultatutvecklingen under året har varit god. Kvaliteten i handläggningen är överlag fortsatt bra. Produktiviteten ökade inom verkställigheten och konkurstillsynen, medan den var oförändrad inom den summariska processen men sjönk något inom skuldsaneringen. Handläggningstiderna förbättrades inom verkställigheten och skuldsaneringen, medan de i stort var oförändrade inom konkurstillsynen och ökade inom den summariska processen. Positivt är att antalet personer som beviljats skuldsanering fortsatte att öka. Det är också glädjande att de aktiverande samtal medarbetarna genomför vid kontakter med gäldenärer ökat kraftigt. De aktiverande samtalen syftar till att ge gäldenärerna vägledning för att de själva ska kunna ta tag i sin skuldsituation och skapa en förändring som i slutändan leder till att de blir skuldfria. Under året genomfördes 97 000 samtal. Vårt förebyggande arbete har fortsatt med många aktiviteter både i egen regi och tillsammans med andra aktörer, vilket bidrar till att minska riskerna för överskuldsättning. Medarbetarna i vår kundservice får genomgående höga betyg för bemötandet och för den hjälp kunderna får. Samverkan med andra myndigheter i kampen mot den organiserade brottsligheten har fortsatt. Vår bedömning är att myndighetens åtgärder för att motverka överskuldsättning i kombination med aktiverande samtal och en effektiv indrivningsverksamhet skapar förutsättningar för att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället. Under 2014 har ett projekt påbörjats som syftar till att fler myndigheter ska arbeta aktivt för att förebygga skuldsättning bland sina kunder. Tillsammans med andra myndigheter vill vi utveckla regler och metoder som underlättar för medborgarna att göra rätt för sig. Arbetet har påbörjats med en kartläggning av processerna innan de största ingivarna av allmänna mål överlämnar ärenden för indrivning. En bättre 3 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 kunskap ska leda till en tydligare bild av vilka ärenden som kan lösas på annat sätt än via Kronofogden. Vi ser med spänning fram emot de effekter detta arbete kommer att leda till. Att myndigheten är en attraktiv arbetsgivare är en förutsättning för att vi ska vara framgångsrika i framtiden. Medarbetarundersökningen från 2014 visar på en positiv utveckling sedan 2012. Det är viktigt att denna trend håller i sig framöver. En ytterligare viktig förutsättning för vår framgång är att vi bedriver en kostnadseffektiv verksamhet. Kronofogden står inför en stor utmaning kommande år med att byta ut myndighetens stordatorsystem. Bytet av system kommer att kräva en stor del av myndighetens resurser de kommande åren. Vi har, genom att lyckas hålla nere kostnaderna för 2014, skapat ett bättre ekonomiskt läge inför 2015. Eva Liedström Adler Rikskronofogde 4 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Resultatredovisning samhetsgrenarna bedriver myndigheten en förebyggande verksamhet och svarar på kundernas frågor i myndighetens kundservice. Även dessa verksamheter redovisas för att ge regeringen en rättvisande bild av myndighetens resultat. För kundservice avses med väsentliga prestationer besvarade kundfrågor via telefon och e-brev. För den förebyggande verksamheten avses med väsentliga prestationer de förebyggande aktiviteter som genomförts. Redovisningens disposition Årsredovisningen ska enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ge regeringen underlag för uppföljning av verksamheten vid Kronofogdemyndigheten, nedan benämnd Kronofogden eller myndigheten, genom att ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt myndighetens ekonomiska resultat och ställning. Resultatredovisningen ska främst ange hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volymer och kostnader. Kronofogden analyserar och kommenterar resultaten med utgångspunkt i uppgifterna för myndigheten enligt myndighetens instruktion samt regleringsbrevets mål och återrapporteringskrav. Kronofogden har också valt att på en övergripande nivå analysera och kommentera resultaten i relation till de mål som myndigheten själv ställt upp. Myndighetens egna mål tar sin utgångspunkt i uppdraget och målen i regleringsbrevet. Respektive verksamhetsavsnitt inleds med en ruta i vilken myndighetens uppgifter anges enligt myndighetens instruktion samt mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet. I respektive verksamhetsavsnitt redovisas även prestationernas volymer samt kostnaderna för prestationerna i termer av styckkostnader per avslutat ärende och mål. Hur prestationerna utvecklats över tid beskrivs i termer av snabbhet, produktivitet, inre effektivitet, enhetlighet och kvalitet. Jämförelsetal för dessa aspekter de tre senaste åren finns inlagda i redovisningen. Jämförelser i löptexten görs med föregående år om inget annat anges. Resultatredovisningen inleds med en beskrivning av myndighetens förutsättningar. Detta avsnitt innehåller bland annat beskrivningar av myndighetens organisation, ekonomi, ärendevolymer samt en bedömning av hur myndighetens interna styrning och kontroll fungerar. I detta avsnitt redovisas även myndighetens kompetensförsörjning och därmed återrapporteringskravet om kompetensförsörjning och sjukfrånvaro, enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Därefter följer en samlad resultatredovisning, i vilken även återrapportering görs av målet för utgiftsområdet. Här redovisas också en bedömning av myndighetens produktivitet, enhetlighet, kvalitet och effektivitet i enlighet med återrapporteringskrav i regleringsbrevet. Efter verksamhetsavsnitten redovisas övriga återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet. Därefter följer en statistiksammanställning, i vilken väsentliga mått och indikatorer som används för att belysa verksamhetens utveckling och resultat sammanställs för perioden 2012-2014. Här redovisas även skälen för eventuella avbrutna tidsserier för enskilda mål och indikatorer. För den avgiftsbelagda verksamheten (summarisk process samt verkställighet och indrivning) redovisas i statistiksammanställningen verksamhetens totala kostnader, intäkter och avgiftsintäkter under rubrikerna ”Summarisk process – att handlägga mål om betalningsföreläggande och handräckning”, samt ”Verkställighet och indrivning – att handlägga allmänna och enskilda mål samt fastighets- och bostadsrättsförsäljningsärenden”. Därpå följer avsnittet Förklaringar till resultatredovisningen, i vilken definitioner och metoder för bedömning av redovisningens olika mått beskrivs. Kronofogdens finansiella rapportering följer därefter. Årsredovisningen avslutas med rikskronofogdens undertecknande och bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll. Därefter fokuserar resultatredovisningen på myndighetens väsentliga prestationer mer ingående och hur dessa har utvecklats under året. Huvuddelen av verksamheten ägnar sig åt ärendehandläggning, varför de mest väsentliga prestationerna utgörs av handlagda ärenden och mål. Handläggningen av ärenden och mål sker i myndighetens verksamhetsgrenar; summarisk process, verkställighet och indrivning, skuldsanering och konkurstillsyn. Utöver verk- 5 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Kronofogdens förutsättningar och team. Huvudkontoret består av ITorganisationen, staber för ekonomi, kommunikation och HR tillsammans med en säkerhetsfunktion och en administrativ enhet. Vidare tillhör verksamhetsområdenas kanslier och verksamhetscheferna huvudkontoret. Under våren 2015 kommer IT-organisationen att utökas med en enhet som ska ansvara för kompetens och bemanning inom leveransorganisationen. Organisation Kronofogden leds av rikskronofogden som svarar för myndighetens verksamhet i alla delar. Myndigheten bedriver sin verksamhet på 38 orter i landet. Kronofogdens organisation består av ett huvudkontor och tre verksamhetsområden. De tre verksamhetsområden omfattar verksamhetsgrenarna och stödverksamheterna. Respektive verksamhetsområde är organiserat i enheter Figur 1. Kronofogdens organisation 2014 2014 uppgår till 49 miljoner kronor och Kronofogden har under 2014 lyckats hålla nere kostnaderna mer än vad som beräknats i ursprunglig budget. Kronofogden har likt andra statliga myndigheter fått sänkta anslagsuppräkningar för kommande år. Därför har det varit viktigt att Kronofogdens anslagsförbrukning kommer i rätt nivå inför 2015. Kronofogden står även inför en stor utmaning kommande år med att byta ut myndighetens stordatorsystem. Arbetet har intensifierats under 2014 och kommer följande år att kräva stor del av myndighetens resurser. Kronofogdens ekonomiska resultat och ställning Kronofogden hade med sig ett sparande på 53 miljoner kronor in i 2013. Samtidigt fick myndigheten för 2013 i praktiken inte någon kompensation för pris- och löneökningar. 2013 blev anslagsförbrukningen i nivå med planerat och 38 miljoner kronor av det ingående anslagssparandet förbrukades. 2014 har varit ett år där restriktivitet varit nödvändig. Återrekrytering vid vakanser har varit begränsad. Utgående anslagssparande 6 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Kronofogdens kompetensförsörjning och arbetsmiljö Återrapporteringskrav enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Kronofogden ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 3 kap. 1 § första stycket om resultatredovisning i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Kronofogden ska enligt samma förordning lämna uppgift om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. varsel ska kunna täcka upp vid vakanser, frånvaro och arbetstoppar. Erfarenheterna av delgivningspoolen är delade. Det är en flexibel resurs, men det finns också nackdelar i form av resurskrävande rekrytering och administrativa problem. Delgivningspoolen kommer troligen bestå men i begränsad omfattning. Kompetensförsörjning Tabell 1. Anställningsuppgifter 2014 2 241 2013 2 261 2012 2 127 67 % 67 % 66 % Andel kvinnliga chefer 56 % 54 % 54 % Medelålder 45 år 44 år 46 år Antal fast anställda Andel kvinnor Den nya IT-organisationen, som bildades 2013, är under uppbyggnad och medarbetare rekryteras successivt. Inledningsvis har konsultberoendet varit stort, men under året har 25 personer anställts och andelen konsulttimmar har minskat från 86 procent till 67 procent. Leveransorganisationen består av två enheter, enhetscheferna har förutom personalansvar även ett funktionellt ansvar för leveransprocesserna utveckling respektive förvaltning. Ett år efter att organisationen bildats kan myndigheten konstatera att kombinationen av personellt och funktionellt ansvar kräver mycket av enhetscheferna, inte minst mot bakgrund av att utvecklingstakten inom ITområdet ökat under 2014. Av den anledningen har myndigheten sett över organisationen och beslutat att införa ytterligare en enhet under våren 2015. Chefen för den nya enheten ska fokusera på kompetens och bemanning och flertalet av leveransorganisationens anställda och konsulter kommer att ha enheten som sin organisatoriska hemvist. Myndighetens kompetensförsörjning, att attrahera och rekrytera, utveckla och behålla zzsamt avveckla personal, är en avgörande förutsättning för verksamheten. Kronofogden har vid utgången av året 2 241 tillsvidareanställda medarbetare vilket är något färre än vid utgången av 2013. Personalomsättningen 1 var 7 procent bland tillsvidareanställd personal vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med förra året. Under året har 154 tillsvidareanställda slutat på myndigheten, 58 av dessa har gått i pension. 82 medarbetare har bytt arbete internt inom myndigheten. Av de tillsvidareanställda är 67 procent kvinnor och medelåldern är 45 år. Andelen chefer som är kvinnor är 56 procent. Myndigheten genomför varje år flera utbildningsinsatser. Den mest omfattande insatsen är behörighetsutbildningen som aspiranterna inom verkställigheten genomgår för att bli behöriga kronoinspektörer och kronofogdar. Behörighetsutbildningarna tar cirka sju månader att genomgå. Under 2014 har 31 personer påbörjat behörighetsutbildningen. Det är betydligt färre än föregående år, vilket är en följd av att myndigheten haft en återhållsam rekrytering. Behörighetsutbildningen varvar teori och praktik och innehåller flera delar, bland annat juridisk basutbildning och samtalsteknik. Under året har en revidering av en av Bemanningsläget inom myndigheten är i stort stabilt, även om det finns utmaningar inom vissa delar av verksamheten. Delgivningsverksamheten har länge haft högre personalomsättning än de flesta övriga verksamheter i myndigheten. Under året har delgivningsenheten gjort insatser för att öka förmågan att rekrytera och introducera medarbetare i den takt som behövs. Bland annat har enheten infört en delgivarpool, personal som med kort 1 Med personalomsättning avses andel externa avgångar i relation till genomsnittligt antal anställda under året. 7 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 är behovet att tydliggöra kopplingen till löneprocessen. delarna, Verkställighet vidare, påbörjats. Revideringen beräknas vara klar under 2015. Därutöver har en ny utbildning inom exekutiv försäljning tagits fram under året. Sammantaget kan myndigheten konstatera att arbetet med kompetensförsörjningen har bidragit till att myndigheten nått sina verksamhetsmål. Det chefsutvecklingsprogram som myndigheten startade under 2012 har fortsatt under året. Syftet med programmet är att ge alla chefer en gemensam grund. Programmet innehåller delar såsom arbetsgivarrollen, budget och uppföljning, chefens uppdrag, stöd och ledningskommunikation. Formen för utbildningen är en blandning av interaktiva självstudier och facilitatorsledda diskussioner i nätverksgrupper. Under året har de två avslutande delarna i programmet genomförts. Målet för chefsutvecklingsprogrammet är att deltagarna förstår vad chefsrollen innebär, att de har tillräckliga kunskaper för att fullgöra sitt uppdrag samt att de har utvecklat sin förmåga att leda. Den utvärdering som genomförts visar att 83 procent anser att de nått målen med utbildningen och att 67 procent anser att de kommer att ha nytta av programmets innehåll i sitt arbete. Arbetsmiljö och sjukfrånvaro Under hösten 2014 genomförde myndigheten en medarbetarundersökning. Medarbetarindex (MI), som beräknas utifrån alla frågor i enkäten, är 62. Resultatet visar en tydlig förbättring jämfört med den förra medarbetarundersökningen som genomfördes 2012. Det har skett en utveckling av frågeformuläret sedan förra mätningen och vissa frågor i årets mätning är därför inte jämförbara. När endast de frågor som är oförändrade ingår i beräkningen av MI är värdet 60, att jämföra med 2012 års mätning där MI var 56. Även svarsfrekvensen är högre än vid förra mätningen, 88 procent jämfört med 84 procent. De starkaste områdena är resultat och mål, prestations- och utvecklingsdialoger och våra värdeord. Utveckling, stress och förbättringsarbete identifierades som utvecklingsområden i den förra mätningen. Tendensen är svagt positiv inom dessa områden. År 2013 infördes en process för prestationsutveckling på hela myndigheten. Processen är årlig och syftar till att integrera myndighetens gemensamma mål, vision och värdeord med individens mål och agerande. Processen består av momenten prestations- och utvecklingsdialog (PU-dialog), löpande avstämningar och utvärdering av individuella mål. Under våren 2014 skedde en utvärdering av prestationsutvecklingsprocessen. Syftet med utvärderingen var att få kunskap om prestationsutveckling genomförts enligt plan och vilka delar som fungerar bra samt vad myndigheten bör fokusera på att utveckla i nästa steg. Utvärderingen visar att genomförandet av processen har fungerat mycket väl. Över 90 procent av medarbetare i undersökningen har haft PU-dialog och minst en avstämning under 2013. Medarbetarna är nöjda med PUdialogerna, man tycker att chefen lyssnar, är intresserad och visar uppskattning. Medarbetarna uppger i hög utsträckning (80 procent) att de är delaktiga i att sätta sina individuella mål och man upplever också att målen är möjliga att nå och att de är relevanta för teamets resultat. I utvärderingen framkommer även några utvecklingsområden. Ett förbättringsområde är återkopplingen till medarbetaren om hur denne utvecklas mot sina mål och ett annat Teamchefernas arbetssituation har varit ett fokusområde sedan den förra medarbetarundersökningen från 2012. Då upplevde nästan varannan teamchef att hen var utsatt för kraftig stress i sitt arbete. Under året har ett arbete bedrivits för att kartlägga teamchefernas arbetssituation. Kartläggningen visar att teamcheferna anser att kraven är många och att de sällan har tid till planering och förberedelser. Teamcheferna upplever också att de inte räcker till i sitt ledarskap och att de upplever en förväntan om att de ska vara tillgängliga på sin fritid. Mot bakgrund av ovanstående har myndigheten planerat åtgärder som syftar till att ge teamcheferna ökat handlingsutrymme genom att frigöra tid och att öka möjligheten att planera sitt arbete, samt till att tydliggöra förväntningarna på cheferna. Vissa av åtgärderna är konkreta medan andra är av mer långsiktig karaktär. Ett exempel på åtgärd är att myndigheten tagit fram en modell för samordning och planering av information och aktiviteter från huvudkontoret till 8 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 verksamheten. Syftet med modellen är att ge en jämnare fördelning av insatser över året och att ge chefer tillräcklig tid för förberedelser och kommunikation. Chefer för virtuella team möter särskilda utmaningar i sitt ledarskap. Av den anledningen har materialet om virtuellt ledarskap i myndighetens chefsutvecklingsprogram förbättrats. Ett bra ledarskap förutsätter ett bra medarbetarskap. En av de mer långsiktiga aktiviteterna är därför att tydliggöra myndighetens syn på medarbetarskap. avvecklingen av stordatorsystemen i förlängningen ska möjliggöra: • Effektivare utveckling av IT-stöd, till lägre kostnad. • Utveckling som bidrar till mer automatiserade processer och ökad kvalitet genom verksamhetseffektiva ITtjänster. • Utveckling av relevanta e-tjänster och digitalisering av en stor del av processerna i relation till kunderna. Tabell 2. Sjukfrånvaro Ersättningen sker i flera steg där arbetet gällande REX har påbörjats med projekten Hantera ansökan (nytt IT-stöd för hantering av ärenden om verkställighet) och Medea (nytt stöd för myndighetens medelshantering). Ersättningen av SUPRO påbörjades under 2014 med en förstudie och under 2015 kommer det nya IT-stödet börja utvecklas. Kronofogden har etablerat ett program med mål att REX ska vara ersatt vid utgången av 2017 och SUPRO ska vara ersatt vid utgången av 2016. Sjukfrånvaro totalt Sjukfrånvaro över 60 dagar Frisktal 2014 4,5 % 2013 4,0 % 2012 3,7 % 2,3 % 1,9 % 1,6 % 60 % 66 % 67 % Den totala sjukfrånvaron har ökat från 4,0 procent 2013 till 4,5 procent under 2014. Det är bland kvinnor som sjukfrånvaron ökat, från 4,6 procent 2013 till 5,4 procent, medan sjukfrånvaron bland män i princip är oförändrad. Den långa sjukfrånvaron (fler än 60 dagar) har ökat från 1,9 procent 2013 till 2,3 procent. I de team där sjuktalen är höga samarbetar myndigheten med företagshälsovården med riktade insatser. Därutöver har myndigheten med stöd av konsulter från Skatteverkets administrativa avdelning haft personalgenomlysningar i vissa team med höga sjuktal. Vid en personalgenomlysning får chefen hjälp med att analysera frånvaromönster, orsaker och förbättringsmöjligheter. Utifrån det tas en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron fram. De team som genomfört personalgenomlysningar uppfattar tillvägagångssättet som positivt och fler insatser har planerats in under 2015. Förutom insatser kopplade till ersättningen har följande utvecklingsinsatser och aktiviteter genomförts eller bedrivits under 2014: • Skanning av all post som skickas till den summariska processen har minskat behovet av traditionell posthantering. Hantering av den skannade posten görs numera i ett nytt IT-verktyg som togs i drift under året. • Ett nytt IT-stöd för konkurstillsynen, Kontiki, har också utvecklats och tagits i drift under året. • En förstudie har genomförts avseende ett IT-stöd som ska hantera försäljning av lösöre på internet. Ett genomförandeprojekt har påbörjats som kommer att fortsätta under 2015. • Förbättringar av skuldsaneringsprocessens IT-stöd vilket innebär minskade förvaltningskostnader samt ökad livslängd. Ett projekt har inletts för att digitalisera inlämning av fordringsanmälan till skuldsaneringsprocessen. • Ett portfölj-, projekt- och resurshanteringsverktyg har under 2014 införts inom myndigheten i syfte att effektivisera projektstyrningen. Förvaltning och utveckling av IT-system I Kronofogdens treårsplan 2014-2016 fastslås att IT-stöden för verkställighet (REX) och summarisk process (SUPRO) behöver ersättas med nya mer hållbara lösningar. IT-stöden ska utvecklas till att mer funktionellt, stabilt och effektivt stödja verksamheten. I myndighetens IT-investeringsplan för 2014-2016 är ersättningen av REX och SUPRO prioriterat. I ITstrategin för Kronofogden fastslås att 9 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 myndigheten, såväl som att få svar på skriftliga förfrågningar. Intresset har varit riktat till samtliga verksamheter inom myndigheten. Vidare har Kronofogden deltagit i konferenser inom indrivningsområdet. Deltagandet inom t.ex. EU och den internationella kronofogdeföreningen har varit fortsatt aktivt. Myndigheten är också representerad i internationella arbetsgrupper inom indrivningsområdet, t.ex. indrivningskommittén inom EU. Inom Norden har samarbetet fortsatt vad gäller indrivningsfrågor där Kronofogden under året både deltagit i nordiska indrivningsmöten och stått som värd. Forskning Kronofogden har beslutat att bedriva forskning i egen regi samt att främja forskning vid högskolor och universitet inom myndighetens verksamhetsområde. Forskningen syftar till bättre kunskap kring frågor om ekonomisk trygghet, överskuldsättning, betalningsförmåga samt myndighetsutövning och dess ekonomiska, sociala och samhälleliga orsaker och konsekvenser. Även andra frågor som kan ge underlag för strategiska ställningstaganden i enlighet med myndighetens vision är relevanta i sammanhanget. Under våren 2014 utlyste myndigheten forskningsbidrag till forskningsprojekt med slutförande innan utgången av 2015. I denna utlysning prioriterades särskilt områdena ungas etablering och ekonomiska utsatthet, konsekvenser av globaliseringen, förändrade familjemönster samt genusrelaterade mönster. Under hösten 2014 beslutades att två forskningsprojekt beviljas bidrag i enlighet med utlysningen. Dessa forskningsprojekt kommer att slutredovisas före utgången av 2015. Under året har Kronofogden inom ramen för EU:s Fiscalisprogram skickat ut medarbetare på arbetsbesök i andra medlemsstater. Dessa arbetsbesök bidrar till möjligheten att utbyta erfarenheter och öka kunskapen om kollegors arbetssätt. Vidare har myndigheten under första halvåret varit engagerad i en arbetsgrupp inom Fiscalis där inriktningen är att belysa såväl legala-, som process- och IT-frågor inom indrivningsarbetet. Under hösten har Kronofogden också engagerats i en ny arbetsgrupp inom Fiscalis där fokus bl.a. är arbetsmetodik. Som en del av Kronofogdens forskningssatsning har myndigheten under 2014 även finansierat två kunskapsöversikter. En kunskapsöversikt innebär att forskare inventerar och gör en sammanställning av tidigare forskning inom ett specifikt område. De två kunskapsöversikterna behandlar dels nya konsumtionsmönster i det digitala samhället och hur dessa påverkar överskuldsättningen, dels varför inte fler överskuldsatta personer använder sig av skuldsaneringsinstitutet. Kunskapsöversikterna kommer att presenteras under 2015. Kronofogden har fortsatt projektet som riktar sig till den georgiska indrivningsorganisationen (NBE). Fas två av detta Sidafinansierade projekt pågår fram till december 2015 och engagerar både en långtidsexpert och ett 20-tal korttidsexperter. Inriktningen för denna andra projektperiod är insatser inom strategi, management, organisation och förebyggande verksamhet. Parallellt med Sidaprojektet har också bedrivits ett EU-finansierat twinningprojekt med den georgiska indrivningsorganisationen. Fokus för detta projekt har varit stöd i legala frågor. Projektet avslutades den sista oktober genom att överlämna ett förslag till en sammanhållen indrivningslagstiftning. Förslaget ska läggas fram för det georgiska parlamentet under våren 2015. Inom ramen för myndighetens forskningssatsning genomgår även fyra medarbetare forskarutbildning vid Lunds universitet på halvtid. Dessa bedriver forskning som kommer att presenteras i form av doktorsavhandlingar. Internationellt samarbete I ett tvåårigt projekt finansierat av Nordiska ministerrådet, har Kronofogden deltagit tillsammans med kollegor i Finland. Under 2014 har aktiviteter bedrivits i form av studiebesök och seminarium i Estland. Vid dessa aktiviteter har frågor rörande utlandsindrivning och konkurstillsynsarbete diskuterats. Under året har Kronofogden haft en hög aktivitet avseende det internationella samarbetet. Myndigheten har deltagit i internationella sammanslutningar och omvärldens intresse för hur Kronofogden arbetar har varit fortsatt stort. Detta har inneburit en ökning av antalet förfrågningar om att få besöka 10 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Inflödet av konkursärenden minskade med 6 procent i förhållande till föregående år. Den utdragna lågkonjunkturen har fortsatt men inte förvärrats under året. Enligt statistik från Upplysningscentralen är den största minskningen inom detaljhandel och tjänsteföretag inom information och kommunikation. Genom det internationella samarbetet får Kronofogden möjlighet till erfarenhetsutbyte, kunskap och idéer till utveckling och förbättringar av den egna verksamheten. Dessa ökade insikter kan på sikt bidra till en mer kostnadseffektiv verksamhet. Deltagande i såväl EU:s arbetsgrupper som internationella konferenser och myndighetens utvecklingssamarbete har inneburit att medarbetare fått erfarenheter av internationellt arbete. Dessa erfarenheter kommer Kronofogden ha nytta av i framtiden samtidigt som möjligheten till deltagande i en internationell kontext bidrar till att myndigheten uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Totalt har 3 447 117 ärenden och mål inkommit till Kronofogden, vilket är i nivå jämfört med föregående år. Intern styrning och kontroll Kronofogden har en väl etablerad process för arbetet med den interna styrningen och kontrollen. Arbetet med myndighetens interna styrning och kontroll, inklusive internkontrollen, har under året bedrivits enligt plan och är integrerat med ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Riskanalyser på såväl strategisk som operativ nivå har genomförts och riskanalyserna har också löpande följts upp. Processen för den interna styrningen och kontrollen har bidragit till en systematik och en samsyn på vilka åtgärder som behöver vidtas på både kort och lång sikt för att säkra att myndigheten ska kunna nå sina mål samt minska risker för verksamhet, människor, egendom och information. Ärendevolymer och omvärldens påverkan Kronofogdens förutsättningar påverkas av den samhällsekonomiska utvecklingen. Lågkonjunkturen har fortsatt även under 2014 och arbetslösheten har legat kvar på ungefär samma nivå som 2013. Hur tydligt sambandet är mellan den samhällsekonomiska utvecklingen och antalet ansökningar till Kronofogden skiljer sig åt mellan myndighetens olika verksamheter. Antalet ansökningar om betalningsföreläggande och handräckning i den summariska processen påverkas av konjunkturens utveckling, och då framför allt om det sker en ökning av arbetslösheten. Under 2014 har inflödena minskat marginellt, knappt 2 procent. Att inflödet inte ökat bedöms ha sin förklaring i att arbetslösheten varit relativt stabil. Myndighetens riskanalys är uppdelad i två delar, dels risker som går mot myndighetens treåriga mål, dels risker som går mot kraven i myndighetsförordningen, även kallade myndighetsövergripande risker. I slutet av varje år görs en uppföljning av hur myndighetens risker har utvecklats under året. Då utvärderas också om planerade åtgärder har gett någon effekt på riskvärdet. Bedömningen av riskvärdet anges i tre nivåer och åskådliggörs med hjälp av färgerna grön, gul och röd. Ett rött riskvärde innebär att risken bedöms vara av en sådan karaktär att den antingen har stor påverkan på vår verksamhet eller kan ge mycket allvarliga konsekvenser för verksamheten. Det är främst dessa röda risker som myndigheten försöker minska. Antalet ansökningar om skuldsanering och omprövningar av tidigare beviljade skuldsaneringar har ökat under året. Lågkonjunkturen och Kronofogdens satsning på att aktivera kunderna bedöms ligga bakom ökningen av skuldsaneringsansökningarna. Antalet gäldenärer som är föremål för verkställighet och indrivning var vid utgången av året cirka 7 900 färre än vid samma tidpunkt 2013 och uppgick till 507 600 fysiska och juridiska personer. Inflödet av nya och återkommande gäldenärer till Kronofogden har under året minskat med cirka 12 000. Minskningen kan i viss mån förklaras av att Rikspolisstyrelsen inte restfört böter och avgifter till brottsofferfonden de sista tre månaderna 2014. I framtagandet av myndighetens treåriga mål framkom 11 risker för att inte nå målen. Under 2014 har myndigheten arbetat för att minska riskvärdet för dessa risker. Detta har lyckats för fyra av riskerna. För tre av riskerna har de åtgärder som vidtagits under året bidragit till 11 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 hade utförts. Uppföljningen visade att det fanns brister i genomförande och dokumentation av kontrollerna. Utifrån slutsatserna i uppföljningen vidtogs åtgärder. Uppföljningen vid halvårsskiftet 2014 visar en positiv utveckling när det gäller de brister som tidigare identifierats. att bedömningen av riskvärdet har sänkts från röd till gul. Ett förbättringsområde som tidigare har identifierats inom ramen för processen för intern styrning och kontroll berör internkontrollen. Under hösten 2012 genomfördes en översyn av internkontrollens innehåll och processen. Vid halvårsskiftet 2013 gjordes en utvärdering av hur väl de nya rutinerna för internkontrollen efterlevts och om kontrollerna Bedömningen är sammantaget för Kronofogden att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. 12 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Kronofogdens samlade resultatutveckling Kronofogdens uppgifter enligt instruktionen Kronofogden ansvarar för frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar, indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar, betalningsföreläggande och handräckning, skuldsanering, tillsyn i konkurs samt lönegaranti vid konkurs och företagsrekonstruktion. Kronofogden har vidare till uppgift att verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som kan bli föremål för verkställighet fullgörs i tid och på rätt sätt. Mål för utgiftsområde Skatt, tull och exekution enligt regleringsbrevet Att säkerställa finansiering av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. Återrapporteringskrav Återrapportering Kronofogden ska göra en bedömning av hur myndigheten bidragit till uppfyllandet av målet. Sid. 18 Mål för verksamhet Exekution enligt regleringsbrevet En god betalningsvilja ska upprätthållas i samhället och företeelser som kan leda till överskuldsättning ska motverkas. Kronofogden ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdens verksamhet. Återrapporteringskrav Kronofogden ska göra en bedömning av resultatutvecklingen med utgångspunkt i verksamhetens mål och prestationer. Om betalningsvilja: sid. 16 Om motverkan av företeelser som kan leda till överskuldsättning: sid. 16 Om underlätta för medborgare och företag: sid 16 Om förtroende: sid. 17 Generellt återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Kronofogden ska redovisa en bedömning av enhetlighet, kvalitet, effektivitet och produktivitet totalt. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras. Kronofogden bidrar till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidrar till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv genom att hjälpa de som har pengar att fordra, både staten, privatpersoner och företag, att driva in dessa pengar. Myndighetens verksamhet handlar i huvudsak om att handlägga ärenden och mål inom den summariska processen, verkställighet och indrivning samt hantera skuldsaneringsärenden. Därutöver bedriver myndigheten ett förbyggande arbete och besvarar frågor i kundservice. Kronofogden bidrar också genom att utöva tillsyn över konkursförvaltare och säkerställer att konkurser hanteras på ett korrekt sätt. Myndigheten har också i uppdrag att motverka brottslighet och då framför allt den ekonomiska brottsligheten. Om produktivitet: sid. 16 Om enhetlighet: sid. 16 Om kvalitet: sid. 17 Om effektivitet: sid.17 Kronofogdens inriktning och mål Kronofogden har utifrån uppdrag och instruktion från uppdragsgivaren, formulerat en vision för myndigheten. Visionen är att Kronofogden ska vara en pådrivande kraft för att alla betalar och ingen blir överskuldsatt. Som stöd för myndighetens utveckling mot visionen finns en strategisk inriktning. Inriktningen innehåller bland annat strategier som ska fungera som ledstänger för myndighetens ledning och styrning. Kronofogden sätter också mål på tre års sikt. Målen är en konkretisering av den strategiska inriktningen och beskriver vad myndigheten ska fokusera på under de närmaste tre åren. Målen är uppdelade utifrån tre fokusområden; kundmötet och det aktiverande och förebyggande arbetssättet, kostnadseffektiv verksamhet samt attraktiv arbetsgivare. 13 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Vägledande för innehållet i fokusområden har varit: • På vilket sätt kan Kronofogden bidra till att en god betalningsvilja upprätthålls i samhället? • På vilket sätt kan Kronofogden motverka överskuldsättning? • På vilket sätt kan Kronofogden göra det enklare för medborgare och företag att göra rätt för sig? kunderna upplever att Kronofogden ger stöd och vägledning som är till nytta för dem. Andelen kunder som anser att myndigheten ger stöd och vägledning som de har nytta av har i den senaste kundundersökningen ökat från 60 procent 2011 till 63 procent 2013. Detta tyder på att myndigheten går i rätt riktning mot sin måluppfyllelse. För verkställigheten är siffran något lägre och hamnade på 59 procent, vilket dock är en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2011. En långsiktig ambition är att antalet borgenärer och gäldenärer som finns i myndighetens register ska bli väsentligt färre. Kronofogden ska aktivera gäldenärerna så att de själva kan ta ansvar för sin situation. Detta sker genom att myndigheten genomför aktiverande dialoger vid kontakter med gäldenärer. Under året har dessa dialoger ökat med 162 procent. Fokusområdena beskriver hur myndigheten har valt arbeta för att utföra uppdraget och uppfylla uppdragsgivares målsättningar med verksamheten på bästa sätt. Denna väg kommer också bidra till att stärka förtroendet för myndigheten. Kundmötet och det aktiverande och förebyggande arbetssättet Kundernas behov ska vara Kronofogdens utgångspunkt. Myndigheten ska arbeta för att kunden upplever att Kronofogden ser och utgår från deras situation och att kunden har förstått vilka möjliga lösningar som finns och vad som händer i nästa steg i processen. Myndigheten ska sträva efter effektiva kundmöten, både för kunden och för myndigheten. Kronofogden ska också arbeta för att stärka och aktivera kunderna så att de kan komma tillrätta med sin ekonomiska situation. En förutsättning för att Kronofogden ska kunna ha både effektiva kundmöten och kunna stärka och aktivera kunderna är att myndigheten är begriplig i tal och skrift. Myndighetens operativa kundundersökning 2013 visar att kunderna inte upplever myndigheten som mer begriplig än vid förra mätningen 2011. Exempel på frågor som får lägre betyg är begriplighet i den skriftliga informationen samt om det är lätt att komma i kontakt med rätt person. Myndighetens ambition är att endast de mål och ärenden som inte kan lösas på annat sätt ges in till Kronofogden och att färre personer återkommer med nya skulder. Kronofogden måste därför fokusera på att samarbeta med externa aktörer och skapa utrymme för proaktiva insatser. Myndighetens bedömning är att under 2014 har myndigheten närmat sig målet genom åtgärder vidtagna i samverkan med kommuner, Centrala studiestödsnämnden (CSN) och andra ingivare. Samverkan med kommuner har pågått under flera år, men har under 2014 koncentrerats till tre kommuner; Trollhättan, Växjö och Säffle. Syftet med samverkan var att kommunerna skulle upprätta en plan för hur de vill arbeta förebyggande mot sina kommuninvånare. Kronofogden har bidragit med kunskap om hur man kan undvika att hamna i en situation där ekonomin är i obalans. Kostnadseffektiv verksamhet En förutsättning för att myndigheten ska nå visionen är att verksamheter bedrivs kostnadseffektivt. Det handlar om att uppnå en bättre samordning av myndighetens resurser och utföra arbetet på ett mer effektivt sätt för att frigöra resurser som kan satsas inom prioriterade områden. På sikt kan utvecklingen av nya IT-stöd bidra till en ökad effektivisering genom automatisering och genom ett ökat utbud av e-tjänster för myndighetens kunder. Denna IT-utveckling är dock beroende av att ersättningen av REX och SUPRO är genomförd, vilket med nuvarande planering kommer dröja till utgången av 2017. Kronofogden bedriver också ett arbete med att effektivisera processerna utan IT-stöd. Myndighetens verkställighet har utvecklats genom så kallad gäldenärsanpassad verkställighet vilket bland annat innebär att utredningsinsatsen anpassas efter ärendets komplexitet. Under 2014 har ett arbete också bedrivits inom skuldsaneringen med att införa konceptet Lean för att öka Myndigheten ska också arbeta för att stärka och aktivera kunderna. Det är då viktigt att 14 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 effektiviteten. För att effektivisera utvecklingsverksamheten och bättre kunna ta tillvara på förbättringsförslag har myndigheten under 2014 bedrivit ett arbete med att skapa struktur, systematik och tydlighet i myndighetens verksamhetsutvecklingsprocess. Detta kommer att fortsätta med ett införande under 2015. chefer samt följa upp och utveckla befintliga chefer. För att nå målet ”Balans i arbetet” ska minst 90 procent av Kronofogdens medarbetare uppleva att de har en balanserad arbetssituation. Medarbetarundersökningen visar att andelen som upplever en balanserad arbetssituation är 78 procent 3. Det är en ökning med fyra procentenheter från år 2012 då motsvarande resultat var 74 procent. Även om det är en positiv tendens behövs det vidare åtgärder för att vi ska nå målet om 90 procent år 2016. Cheferna i myndigheten har en viktig roll kopplat till arbetsmiljön. Syftet med att genomföra de åtgärder som identifierats i kartläggningen av teamchefers arbetssituation (se avsnitt Kronofogdens kompetensförsörjning och arbetsmiljö/Arbetsmiljö och sjukfrånvaro) är att skapa en bättre balans i chefernas arbetssituation vilket förväntas bidra positivt även till medarbetarnas arbetsmiljö. Fortsättningsvis är det också viktigt att myndigheten har ett starkt fokus på arbetsmiljöfrågor i den förändringsresa som påbörjats. Attraktiv arbetsgivare Det är genom att vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens som vi som myndighet kan nå våra mål och leva upp till uppdragsgivarens och kundernas förväntningar. Som arbetsgivare behöver vi attrahera och utveckla medarbetare så att de bidrar till Kronofogdens framgång. Inom detta fokusområde har vi valt att sätta mål för att våra medarbetare ska växa och utvecklas samt för att de ska uppleva balans i arbetet. För att vi ska nå målet ”Vi växer och utvecklas” år 2016 ska minst 90 procent av Kronofogdens medarbetare anse att vi erbjuder bra utvecklingsmöjligheter. Den under året genomförda medarbetarundersökningen visar att resultatet inom detta område har utvecklats positivt sedan 2012. Resultatet för andelen positiva och neutrala svar inom området utveckling är 84 procent 2. En nedbrytning på frågorna inom området visar att det är resultatet för frågor om prestations- och utvecklingsdialogen som har ökat mest. För att vi ska nå målet om 90 procent år 2016 behöver ytterligare insatser göras för att tydliggöra vilka utvecklingsmöjligheter som finns och bättre möta behoven av kompetensutveckling. Myndigheten utvecklar och kommer under 2015 implementera processen för hur myndigheten fångar verksamhetens behov av kompetensutveckling och omsätter det i konkret lärande. Därutöver ska myndighetens kompetensmodell förtydligas med beskrivna kompetenskrav, kompetensnivåer och utvecklingsmöjligheter. Ytterligare en planerad aktivitet är att utveckla myndighetens chefsförsörjning och skapa en aktiv och systematisk process för att identifiera framtida Kronofogdens väsentliga prestationer I enlighet med uppdragsgivarens krav, befintlig lagstiftning och kundernas behov och förväntningar ska Kronofogdens handläggning vara snabb, enhetlig och hålla hög kvalitet. Myndigheten ska också ha en hög produktivitet och effektivitet. I jämförelse med föregående år går resultatutvecklingen i termer av avslutade mål och ärenden åt olika håll beroende på verksamhet, men utvecklingen är överlag positiv. Cirka 3 procent fler mål har avslutas avseende betalningsföreläggande och handräckning inom den summariska processen. Antalet avslutade allmänna och enskilda mål inom verkställigheten ökade med 2 procent. Kronofogden har drivit in 10,8 miljarder kronor till borgenärerna, en ökning med 9 procent. Antalet avslutade fastighets- och bostadsrättsärenden har minskat med 2 procent och antalet sålda fastigheter och bostadsrätter ökade med 2 procent. I handläggningen av 2 Andel respondenter som svarat positivt eller neutralt frågorna i området ”Utveckling” i 2014- års medarbetarundersökning(svarsalternativ 3-5). Beräkningen skiljer sig från medarbetarundersökningens resultatrapport där enbart de positiva svaren ingår (svarsalternativ 4 och 5) inte de neutrala svaren (svarsalternativ 3). 3 Andel respondenter som svarat positivt eller neutralt på frågorna i området ”Stress”. Se kommentar ovan angående skillnad i beräkning från medarbetarundersökningens resultatrapport. 15 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 kompletterats med en skrivhandledning som delats ut till alla medarbetare och som innehåller konkreta råd om hur riktlinjen kan tillämpas i praktiken. I syfte att förbättra företagares kunskap om vad som är viktigt att känna till för att undvika överskuldsättning, har information lagts ut på Kronofogdens webbplats. skuldsanerings- och omprövningsärenden har antalet avslutade ärenden ökat med 9 procent. 10 procent fler har beviljats skuldsanering. Inom konkurstillsynen har antalet avslutade konkursärenden ökat med 4 procent. Utöver handläggningen i själva kärnverksamheten har myndigheten också besvarat kundfrågor och vidtagit en rad förebyggande aktiviteter. Cirka 2 procent fler samtal och ebrev har besvarats av myndighetens kundservice. Den förebyggande verksamheten har fortsatt sitt arbete för att motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning. Bland annat har Kronofogden medverkat i ”Gilla din ekonomi”, som är ett landsomfattande nätverk som startats av myndigheter, organisationer och finansiella företag för att öka den finansiella folkbildningen i samhället. Insatsen för att öka kommunpolitikers kunskaper om överskuldsättningens konsekvenser har fortsatt även under 2014. Åtgärder för att minska antalet avhysningar har också genomförts. Kronofogden bedömer att myndighetens åtgärder för att motverka överskuldsättning i kombination med aktiverande dialoger och en effektiv indrivningsverksamhet skapar förutsättningar för att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället. Produktivitet Produktivitetsutvecklingen i termer av avslutade ärenden och mål per årsarbetskraft har varierat. Produktiviteten har ökat med 6 procent inom konkurstillsynen och med 5 procent inom verkställighetens handläggning av allmänna och enskilda mål samt inom försäljningen av fastigheter och bostadsrätter. Antalet exekutiva åtgärder i form av utredningsrapporter, utmätningar och löneutmätningar per årsarbetskraft har ökat med 7 procent jämfört med föregående år. Inom den summariska processen var produktiviteten oförändrad jämfört med förra året medan den minskade med 3 procent inom skuldsaneringen. 5 procent fler samtal och e-brev per årsarbetskraft har besvarats inom kundservice. Myndigheten har också i uppdrag att motverka brottslighet. Kronofogden har haft bemanning i samtliga delar av det nationella underrättelsecentrat (NUC) under hela verksamhetsåret och varit aktiv i arbetet med att bearbeta och analysera underrättelser från de samverkande myndigheterna. Kronofogden har även innehaft tjänsten som biträdande samordnare för NUC, vilket varit en heltidstjänst. Under året har Kronofogden också haft kontinuerlig representation i kansliet för det Operativa rådet och Samverkansrådet i syfte att bidra med kompetens kring tillgångsinriktning i det myndighetsgemensamma arbetet. Kronofogden har deltagit i det myndighetsgemensamma arbetet i ärenden som beslutats av det Operativa rådet. Åtgärder mot penningtvätt har också fortsatt. Handläggningstider och enhetlighet Utvecklingen av handläggningstider och enhetligheten har varierat beroende på verksamhet. Inom den summariska processen har handläggningstiderna ökat medan enhetligheten i handläggningen i stort sett varit oförändändrad. Inom verkställigheten har handläggningstiderna förbättrats och detsamma gäller enhetligheten. Tiden fram till första försäljningsförsök av fastigheter har kortats och skillnaderna i handläggningstid mellan organisatoriska enheter har minskat. Inom skuldsaneringen har handläggningstiderna förbättrats medan skillnaderna i handläggningstid mellan organisatoriska enheter i stort sett är oförändrad. Inom konkurstillsynen har handläggningstiden för slutyttranden ökat något och detsamma gäller variationer mellan teamen. Slutligen kan konstateras att väntetiden i myndighetens kundservice ökat. Kronofogden har också vidtagit åtgärder i syfte att det ska vara lätt för medborgare och företag att göra rätt för sig. Information på myndighetens webbplats har fortsatt att anpassas till myndighetens olika kundgrupper. På hemsidan publiceras bl.a. regelbundet nyheter om avvikelser, handläggningsfrågor, förenklingar m.m. För vissa typer av ärenden redovisas normal handläggningstid så att ingivaren/sökanden vet vad som kan förväntas. Myndigheten har under 2014 också arbetat aktivt med att förbättra den skriftliga informationen. Riktlinjen för språket inom Kronofogden har uppdaterats och 16 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 kundservice medan den var i nivå med föregående år inom skuldsaneringen Handläggningens kvalitet Inom den summariska processen, skuldsaneringen och konkurstillsynen har kvaliteten i handläggningen varit fortsatt bra och på en oförändrad nivå jämfört med föregående år. Därutöver har kundservice för första gången genomfört kvalitetsuppföljning enligt Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell. Uppföljningen visade att kvaliteten var bra. Kvaliteten behöver förbättras i handläggningen av allmänna och enskilda mål. Det är det produktkvaliteten som måste förbättras. Inom försäljningen av fastigheter och bostadsrätter har ingen kvalitetuppföljning genomförts under 2014. Så tycker kunderna om Kronofogden Kronofogden har valt att definiera borgenärer och sökande, gäldenärer och svarande samt allmänheten som myndighetens kunder. För att säkra att Kronofogden löpande har en uppdaterad kunskap om kundernas syn på myndighetens verksamhet har Kronofogden en modell för egeninitierade kundundersökningar. Med hjälp av modellen kan myndigheten på ett systematiskt sätt följa utvecklingen av kundernas nöjdhet och förtroendet för myndigheten. Undersökningen utgör också ett underlag till förbättringsarbetet i verksamheten. Två typer av undersökningar genomförs av myndigheten, en inriktad på allmänheten och en som inriktar sig mot borgenärer och gäldenärer. En indikator för verksamhetens kvalitet utgörs av skadestånd. Under 2014 inkom till Kronofogden totalt 213 nya ärenden för handläggning inom ramen för förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten. Det avser både sådana som handläggs av myndigheten och av Justitiekanslern. Därtill kommer fem ärenden som efter stämningsansökan eller ansökan om betalningsföreläggande handlagts/handläggs som tvistemål i allmän domstol. Antalet nyinkomna ärenden är det högsta någonsin under ett och samma år. Under 2014 har Kronofogden avgjort 108 ärenden. Av dessa beviljades skadestånd i 25 fall, dvs. ca 23 procent, vilket motsvarar tidigare års nivåer. Därtill kommer 72 ärenden som under året avgjordes av Justitiekanslern. Av dessa beviljades ersättning i tolv fall. Kronofogden har vidare företrätt staten som svarande i åtta stycken mål som under året slutligt avgjorts av domstol. Totalt har ett belopp om 608 230 kr utbetalats under 2014. Beloppet motsvarar ungefär tidigare års nivåer. Utbetalda belopp har legat på ett intervall mellan 1 kr och 140 725 kr. Felaktig hantering av medel var även under 2014 den vanligaste grunden för bifall. Någon kundundersökning har inte genomförts under 2014. Enligt undersökningen 2013 nådde myndigheten ett NKI på 68, vilket är en ökning med 3 enheter jämfört med mätningen 2011. Kunderna var nöjda med personalens bemötande och upplevde att de kunde lita på de besked som personalen gav. Kronofogdens upplevedes också som neutral i handläggningen av ärenden. Personalen upplevdes också som kunnig av 75 procent och 82 procent av kunderna litade på de besked som personalen gav. Även inom området myndighetens kvalitet var det få kunder som var uttalat missnöjda. 78 procent tyckte att personalen informerar och förklarar så att de förstår och 73 procent uppgav att de kände förtroende för Kronofogden. Viktiga områden att förbättra för att öka kundnöjdheten och för att närma oss vår strategiska inriktning är stöd och vägledning för kunderna, verksamhetens snabbhet och information om vad som kommer att hända i nästa steg i handläggningen. Under året har myndighetens ambition bl.a. varit att öka antalet aktiverande dialoger med gäldenärer. Resultatet blev en ökning med 162 procent jämfört med 2013. Drygt 97 000 dialoger genomfördes. Myndigheten har också aktivt arbetat med att förbättra den skriftliga informationen. Utöver ovanstående har under året ytterligare 361 000 kr erlagts som skadestånd genom återbetalning av anslag med anledning av Europadomstolens dom den 25 juli 2013 i målet Rousk mot Sverige. Handläggningens inre effektivitet Kronofogdens effektivitet i termer av styckkostnader per avslutat ärende och mål har ökat inom den summariska processen, verkställigheten, konkurstillsynen och inom Synpunkter från myndighetens kunder (privatpersoner) framkommer också i den mätning som Svenskt kvalitetsindex (SKI) genomfört under hösten 2014. I indexet mäts 17 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 heten betalar för detta, något Kronofogden beslutat att inte göra gällande 2014 års undersökning. Det resultat som myndigheten kan ta del av visar att index gällande kundnöjdheten bland privatpersoner har ökat från 58,1 för 2013 till 58,3 för 2014. och analyseras ett stort antal aspekter kring kundrelationen till olika myndigheter. Studien görs med hjälp av en statistisk modell som möjliggör analys av orsakerna till kundernas bedömning. Som bakgrund mäts image, förväntningar, produktkvalitet, servicekvalitet och effektivitet. För att ta del av det fullständiga resultatet av undersökningen krävs att myndigTabell 3. Svenskt kvalitetsindex 2013 2014 58,3 Nöjdhet företag Nöjdhet privatpersoner Samlad bedömning Sammantaget bedömer myndigheten att verksamhetens resultat och resultatutveckling på ett positivt sätt bidragit till regeringens mål för utgiftsområdet. 18 2013 58,1 2012 cirka 72 51,8 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Summarisk process – att handlägga mål om betalningsföreläggande och handräckning Kronofogden handlägger mål om betalningsföreläggande och handräckning inom ramen för den summariska processen. Den summariska processen är ett förenklat förfarande där Kronofogden istället för domstol opartiskt beslutar om borgenärers rätt att kräva betalning, begära avhysning eller rätt till egendom. Om en tvist uppstår överlämnas målet till domstol. Kronofogdens utslag är en förutsättning för att en borgenär ska kunna ansöka om verkställighet. De vanligaste målen som hanteras är ansökningar om betalningsförelägganden. Därutöver hanteras ansökningar om betalningsfastställelse i pant samt vanlig och särskild handräckning. Kronofogdens uppgifter enligt instruktionen Kronofogden ansvarar för frågor om betalningsföreläggande och handräckning. Mål för verksamhetsgrenen enligt regleringsbrevet Utslag och beslut ska meddelas snabbt, rättssäkert och kostnadseffektivt. Återrapportering Specifika återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Kronofogden ska beskriva i vilken utsträckning utslag och beslut meddelas snabbt, rättssäkert och kostnadseffektivt. Resultatutvecklingen utifrån det uppsatta målet ska bedömas. Om snabbhet: sid. 20 Om rättsäkerhet: sid. 22 Om kostnadseffektivitet: sid. 20 Handlagda mål Tabell 4. Inkomna och avslutade mål Inkomna mål Avslutade mål 2014 1 185 469 1 202 031 2013 1 204 171 1 167 843 2012 1 193 340 1 193 404 Inflödet till myndighetens summariska process består till 96 procent av ansökningar om betalningsföreläggande. Därutöver hanteras ansökningar om betalningsfastställelse i pant samt vanlig och särskild handräckning. Ansökningarna handlar bl.a. om telekom- och energirelaterade tjänster, fordringar som köpts upp av inkassobolag, banker och finansbolags fordringar och obetalda trafikförsäkringar. Antalet ansökningar om betalningsföreläggande, handräckning och betalningsfastställelse i pant minskade med 2 procent jämfört med föregående år. Under den senaste tioårsperioden har målinflödet ökat kraftigt vilket beror på kreditsamhällets utveckling med ökade möjligheter att få snabba lån och att handla på kredit. Lågkonjunkturen 2008-2009 ledde till att ökningstakten påskyndades. Sedan 2009 har inflödet stabiliserats. Ansökningarna riktar sig främst mot fysiska personer, endast 12 procent av de svarande är juridiska personer. Under året fick sammanlagt 399 128 unika fysiska personer minst ett föreläggande, vilket var 11 644 färre personer än föregående år. De unika fysiska personerna hade i genomsnitt 2,6 mål per person vilket var oförändrat jämfört med 2013. Diagram 1. Antal inkomna mål, summarisk process, 2005-2014 1 300 000 1 200 000 1 100 000 1 000 000 900 000 Antalet särskilda handräckningar är normalt väldigt få men ökade med 44 procent under 2013. Trenden höll i sig även under 2014 då det inkom 1 227 mål vilket var i nivå med förra året. Att antalet ansökningar om särskild handräckning ökade under år 2013 och att de även 800 000 700 000 600 000 500 000 19 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 under 2014 legat kvar på den högre nivån beror huvudsakligen på att ett större eldistributionsföretag velat få tillgång till sina elmätare. Det har också varit en kraftig ökning av interimistiska beslut i samband med avhysning av personer som olovligen slagit läger på annans mark. delgivningskvitton driftsattes i januari 2014 och efter sommaren infördes även skanning av ansökningar och övriga inkomna handlingar. Genom att skanna handlingar möjliggörs en ökad automatisering av processen. Tabell 6. Handläggningstid Under de senaste åren har vanligtvis något fler mål avslutats än vad som kommit in. 4 Under 2013 avslutades dock något färre mål vilket berodde på att inflödet till myndigheten blev onormalt högt under de sista månaderna vilket medförde att dessa mål inte hann avslutas före årsskiftet. Dessa mål avslutades istället under de första månaderna år 2014. Antal dagar från ansökan till utslag Antal dagar från ansökan till beslut Andel avslutade mål inom 2 mån. Andel avslutade mål inom 4 mån. 2013 3 885 2012 3 945 248 255 242 2012 59 112 96 98 68 % 72 % 73 % 88 %* 89 % 89 % Handläggningstiderna för utslag och beslut har blivit längre. Handläggningstiden för utslag har i genomsnitt uppgått till 69 dagar, vilket är åtta dagar längre än föregående år. Beslutens genomsnittliga handläggningstid har ökat med 16 dagar och meddelades i genomsnitt efter 112 dagar. Tillfälliga balanser inom betalningsföreläggandeteam samt svårigheter för delgivningsteamen att rekrytera medarbetare till vissa orter har medfört att handläggningstiderna blivit längre. Tabell 5. Produktivitet och inre effektivitet 2014 3 843 2013 61 * Andel avslutade mål inom 4 mån har hämtats från myndighetens operativa uppföljningssystem QlikSupro. Tidigare år har motsvarande siffror hämtats från myndighetens månatliga uttag från verksamhetssystemet. Eftersom uttagen genomförts på olika sätt bedöms inte utfallen vara fullt ut jämförbara. Många av ansökningarna till den summariska processen återkallas innan målen hunnit avgöras då sökanden fått betalt alternativt nått en uppgörelse med svaranden. Under året har andelen återkallade ansökningar ökat från 39,8 procent till 41,2 procent. Avslutade mål per årsarbetskraft Kostnad per avslutat mål (kr) 2014 69 Produktiviteten i termer av antal avslutade mål per årsarbetskraft har varit i nivå med föregående år. Styckkostnaden per avslutat mål har minskat med 3 procent till 248 kronor. I de fall mål återkallas sker detta som regel i ett tidigt skede, medan utslag och beslut (t.ex. om att svaranden inte kunnat delges) i vissa fall drar ut på tiden beroende på delgivningsproblem. Cirka 60 procent av alla genomförda delgivningar sker via delgivningskvitto som skickas in av svaranden själv. I dessa fall går delgivningen mycket snabbt. I den mån svaranden måste delges fysiskt tar det längre tid. Antalet ärenden som överlämnats för fysisk delgivning till polis, bud eller Kronofogdens egen delgivningsenhet har under året ökat från 487 778 till 516 014 ärenden. Ett ständigt arbete pågår med att utveckla smarta och effektiva arbetssätt för att minska kostnaderna och för att öka kundnyttan, t.ex. genom ökad grad av automatisering med maskinella ansökningar samt nedsättning och återkallelse av fordran via fil. Andelen elektroniska ansökningar ligger oförändrat på 79 procent. För att få ett mer automatiserat flöde i handläggningen har skanning av handlingar införts. En första pilot med skanning av inkomna Under 2013 överlämnades tillfälligt fler delgivningsärenden för delgivning via bud men under 2014 har åter fler ärenden delgivits i egen regi (97 procent). Ett av Kronofogdens mål är att ”Stärka och aktivera kunderna” och genom att utföra delgivningen i egen regi har vi möjlighet till aktiverande dialoger. Under 4 Ett mål avslutas efter det att utslag meddelas eller beslut fattats. Utslag meddelas när en gäldenär delgivits och inte bestridit borgenärens krav. Beslut fattas i övriga fall, t.ex. när den svarande bestridit kravet eller inte kunnat nås för delgivning. 20 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 2015. Under årets sista månader har även en specialinsats genomförts med inlånad personal från andra enheter för att arbeta bort delar av de balanser med delgivningsärenden som bildats under året. 2014 utfördes 43 056 aktiverande dialoger inom den summariska processen, en ökning med 248 procent. Tabell 7. Handläggningens enhetlighet Skillnader mellan organisatoriska enheter (andel avslut inom 2 mån.) Skillnader mellan organisatoriska enheter (antal dagar från ansökan till utslag) 2014 2013 2012 66 % - 70 % 69 % -75 % 69 % -75 % 63 - 73 dagar 57 - 66 dagar 55 - 61 dagar En ytterligare insats som delgivningen genomfört under 2014 för att uppnå en stabilare personalförsörjning är att införa en delgivarpool. Poolen består av personal som med kort varsel ska kunna täcka upp vid vakanser, frånvaro och arbetstoppar. Erfarenheterna av delgivarpoolen är delade. Det är en flexibel resurs, men det finns också nackdelar i form av resurskrävande rekrytering och administrativa problem. Delgivarpoolen kommer därför troligen bestå men i begränsad omfattning. Variationen i handläggningstid mellan organisatoriska enheter avseende avslut inom två månader har minskat något jämfört med föregående år samtidigt som variationen i antal dagar från ansökan till utslag har ökat något. Arbete pågår fortlöpande för ökad enhetlighet, t.ex. genom kontinuerligt utveckling av handböcker samt införandet av ny arbetsmetod inom delgivningen med gemensam turlista. Myndigheten arbetar även med samordning av delgivnings- och verkställighetsuppdrag, vilket innebär att personal som är ute på en adress och eftersöker svarande/gäldenär samtidigt försöker delge dennes samtliga odelgivna ärenden oavsett om de hör hemma hos betalningsföreläggande, verkställighet eller skuldsaneringen. Kronofogden ska således genom samverkan säkerställa att myndighetens resurser används på ett optimalt sätt. Samordning medför att verkställigheten kan avlasta delgivningen och vice versa, men är också till nytta för kunden då flera ärenden kan avhandlas vid samma besök. Under året har antalet samordnade uppdrag mellan verkställigheten och delgivningen ökat kraftigt. Verkställigheten har under året delgivit 7 5275 mål om betalningsföreläggande och delgivningsenheten har delgivit 1 064 6 utmätningsärenden. Dessutom har samordnad delgivning utförts via myndighetens receptioner i 6 180 7 mål. Den samordnade delgivningen fungerar i många delar men behöver utvecklas ytterligare. De skillnader som finns i handläggningstider beror både på tillfälliga balanser som uppstått inom betalningsföreläggandeteam och på vilket delgivningsteam som är berört. Det är generellt sett svårare att delge svaranden i storstäderna eftersom rörligheten hos de eftersökta är större i dessa områden, vilket medför längre delgivningstid. Dessutom har svårigheter för delgivningsteamen att rekrytera medarbetare till vissa orter medfört att handläggningstiderna blivit längre. Samtliga dessa faktorer avspeglas i variationen i snabbhet mellan handläggningsorterna. Under de senaste åren har Kronofogdens egen delgivningsenhet haft effektivitetsproblem vilket till stor del berott på rekryteringsproblemen. När vakanser uppstått har balanserna ökat. För att kunna förbättra resultatet har delgivningsenheten infört ett nytt arbetssätt. Genom att arbeta efter det nya arbetssättet – där delgivare inte har egna turer utan man arbetar med en gemensam turlista med äldsta turen först – skapas förbättrade förutsättningar att möta och minska de balanser som finns idag. Arbete pågår även för att införa ett nytt arbetsverktyg för turlistorna och en första version beräknas kunna tas i drift i början av år Tabell 8. Handläggningens kvalitet Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D) 5 2014 B Jämfört med 4 534 mål 2013 Jämfört med 941 ärenden 2013 7 Jämfört med 3763 mål 2013 6 21 2013 B 2012 B ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 användes samt att man i vissa fall kunde uttryckt sig lite tydligare. Utöver att handlägga betalningsförlägganden och handräckning snabbt och effektivt, ska handläggningen ske på ett rättssäkert sätt. En större granskning har genomförts av kvaliteten i 500 delgivna mål inkomna i januari och februari 2014. Sammantaget visar granskningen ett gott resultat. Processkvaliteten ansågs vara bra i 73 procent av de granskade målen och produktkvaliteten var bra i 87 procent av målen. Bristerna i processkvaliteten består till stor del av att handläggningen inom den egna delgivningsenheten inte alltid sker ”slag i slag”. I de fall det funnits anmärkningar mot produktkvaliteten handlar det till exempel om att grunden för fordran inte alltid framgår så tydligt som den borde, att sökande slagit samman delkrav utan att ange vad kravet gäller för vara eller tjänst. I övrigt handlar det liksom föregående år, som regel om slarvfel orsakade av förbiseende snarare än kunskapsbrister och ses som mindre allvarliga. I regleringsbrevet för 2012 fick Kronofogden i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett kvalitetssäkrat ansökningsförfarande avseende ansökningar som lämnas in maskinellt. I utredningen gjordes bedömningen att det finns goda möjligheter att förbättra kvaliteten på ansökningarna genom att utveckla befintliga tillstånd för att lämna in ansökningar via fil till kvalitetstillstånd. Kvalitet kommer därigenom att ingå som en del i tillståndsprocessen. Ambitionen är att kunna säkerställa kvaliteten redan från början i det som lämnas in. För ingivare med god kvalitet kan detta leda till att stickprovsgranskning eller efterkontroller ersätter granskningen av varje enskild ansökan. Under 2014 har modellen för kvalitetssäkrat ansökningsförfarande vidareutvecklats och kommer i sin nya version att börja tillämpas vid årsskiftet 2014/15. Fler ansökningar om betalningsföreläggande kommer därmed att kunna omfattas av Kronofogdens kvalitetstillstånd. Förutom den större granskningen har även riktade granskningar genomförts avseende mål om vanlig handräckning i kombination med betalningsföreläggande samt besvarade e-brev i myndighetsbrevlådan. Vid granskningen av handräckningarna bedömdes processkvaliteten som bra i 64 procent men i 35 procent måste den förbättras. Bristen avser framförallt tid till delgivning. Produktkvaliteten var bra i 54 procent. Anmärkningarna på handräckningarnas produktkvalitet kan sammanfattas i brister i tjänsteanteckningar och dokumentation. Vid granskningen av besvarade ärenden i myndighetsbrevlådan bedömdes såväl processkvalitet som produktkvalitet som bra med 100 procent respektive 87 procent i utfall. Så tycker kunderna om verksamheten Någon myndighetsgemensam kundundersökning har inte genomförts under 2014. I myndighetens kundundersökning som genomfördes under hösten 2013 fick verksamheten ett NKI på 68, vilket var en ökning med 4 enheter jämfört med förra undersökningen 2011. Kunderna var nöjda med personalens bemötande och kunderna upplevde att personalen var kunnig och att man litade på de besked som personalen gav. Viktiga områden att förbättra för att öka kundnöjdheten och att närma oss vår strategiska inriktning är stödet och vägledningen av kunderna, verksamhetens snabbhet och information om vad som kommer att hända i nästa steg i handläggningen. Under året har därför ett arbete bedrivits för att vi månatligen, med start under våren 2015, ska kunna redovisa handläggningstider på myndighetens hemsida, så att ingivare/sökanden vet vad som kan förväntas. Åtgärder har även vidtagits för att öka de vägledande dialogerna med svarande, vilket resulterat i en ökning med 248 procent. Vidare har klarspråksutbildningar genomförts så att vi blir mer begripliga i tal och skrift. I begreppet kvalitet ligger även i vilken utsträckning som verksamhetens kunder upplever myndighetens kommunikation och information som begriplig. I syfte att öka begripligheten har därför utbildningar om klarspråk genomförts på teamnivå. Utbildningen tar bl. a. upp att vi ska utgå från den vi kommunicerar med och förklara nödvändiga fackord så att vi uttrycker oss vårdat, enkelt och begripligt. En av de riktade kvalitetsgranskningarna under året avsåg också enhetens e-postsvar i myndighetsbrevlådan. Resultatet var att den absoluta merparten av svaren bedömdes som bra (87 procent). De anmärkningar som fanns var i något fall att intern språklig jargong 22 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Verkställighet och indrivning – att handlägga allmänna och enskilda mål samt fastighets- och bostadsrättsförsäljningsärenden Kronofogdens mest omfattande arbetsuppgift är att genom handläggning av allmänna och enskilda mål driva in skulder i syfte att bidra till att borgenärer får betalt för sina fordringar. Kronofogden verkställer borgenärernas betalningsanspråk som riktas mot privatpersoner och juridiska personer. Kronofogden agerar opartiskt och utreder vilka tillgångar som gäldenären har. När en tillgång påträffas ska den omsättas i pengar. Kronofogden har i det arbetet möjlighet att vidta tvångsåtgärder, vilket innebär att tillgångar kan utmätas och säljas. I allt detta arbete ska Kronofogden beakta gäldenärens rättigheter. Om det visar sig att betalning inte är möjlig ska Kronofogden leverera en tillförlitlig utredning till borgenären som visar varför betalning inte har varit möjlig att åstadkomma. Kronofogdens uppgifter enligt instruktionen Kronofogden ansvarar för frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar samt indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar. Kronofogden är vidare behörig myndighet i ärenden om bistånd av andra staters myndigheter för verkställighet och indrivning samt utbyte av information och delgivning av handlingar i ärenden om verkställighet och indrivning Mål för verksamhetsgrenen enligt regleringsbrevet Borgenären ska i första hand få betalt för sin fordran. Om inte full betalning är möjlig ska betalning ske så långt möjligt och en tillförlitlig utredning ska levereras till borgenären. Gäldenärens rätt ska bevakas under handläggningen. Specifikt återrapporteringskrav för verksamhetsgrenen Återrapportering Kronofogden ska beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att borgenären ska få betalt för sin fordran. Även åtgärder som vidtagits för att tillvarata gäldenärens rättigheter ska ingå i beskrivningen. Återrapporteringen ska också innefatta en bedömning av resultatutvecklingen utifrån det uppsatta målet. Om betalning till borgenärer: sid. 24 Om åtgärder för att tillvarata gäldenärernas rättigheter: sid. 25 Om utredningar: sid. 25 Handlagda allmänna och enskilda mål Tabell 9. Inkomna och avslutade mål Totalt antal inkomna mål - varav allmänna mål - varav enskilda mål - varav avhysningsmål* Totalt antal avslutade mål - varav allmänna mål - varav enskilda mål - varav verkställda avhysningar - varav barn berörda av verkställd avhysning 2014 2 225 147 1 635 564 589 583 7 071 2 153 693 1 597 852 555 841 2 225 459 2013 2 210 059 1 635 094 574 965 8 490 2 105 032 1 564 069 540 963 2 532 504 2012 2 200 078 1 614 444 585 634 8 814 2 161 592 1 622 991 538 601 2 616 569 * Inkomna avhysningsmål ingår i antal inkomna, enskilda mål. utredningsrapport till borgenären. Målet ligger då kvar hos Kronofogden tills dess att det kan drivas in, målet återkallas eller att fordran preskriberas. Kronofogden handlägger allmänna och enskilda mål och ska driva in borgenärernas betalningsanspråk. Gäldenärens rätt ska bevakas under handläggningen. Genom att driva in pengar till fullbetalning av borgenärernas betalningsanspråk avslutas mål. Om Kronofogden inte kan driva in borgenärens fordran redovisas detta i form av en Inflödet av allmänna mål har varit i nivå med förra året. Antalet allmänna mål som avslutats har ökat med 2 procent, vilket framför allt 23 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 drev Kronofogden in drygt 6,3 miljarder kronor (allmänna mål) och till enskilda borgenärer drygt 4,4 miljarder kronor (enskilda mål). Totalt har cirka 1 176 000 mål blivit fullbetalda, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med föregående år 8. När det gäller allmänna mål är betalningar i nära anslutning till att målet överlämnats till Kronofogden för verkställighet som står för den största delen av indrivet belopp. För enskilda mål är löneutmätning den åtgärd som genererar mest pengar till borgenärerna. Enskilda händelser som påverkat indrivet belopp under året är för allmänna mål en avräkning avseende överskjutande skatt om cirka 500 miljoner kronor och för enskilda mål en exekutiv försäljning av två fastigheter som inbringat cirka 200 miljoner. beror på att något fler mål preskriberats under året. Inflödet av enskilda mål har ökat med 3 procent jämfört med förra året. Antalet avslutade enskilda mål har ökat med 3 procent. Förändringen avseende det totala antalet gäldenärer är liten. Jämfört med förra året så har det skett en minskning med knappt 2 procent till 507 601 vilket är i nivå med hur det såg ut vid utgången av 2012. Såväl inkomna som verkställda avhysningsmål fortsätter att minska. Jämfört med 2013 är det en minskning med 17 procent vad avser inkomna avhysningar och med 12 procent vad avser verkställda avhysningar. Antalet barn som berörts av verkställda avhysningar har också minskat med 9 procent jämfört med föregående år och uppgick till 459 barn. I 187 av landets 290 kommuner har inga barn berörts av verkställda avhysningar. Tabell 11. Indrivning till och från utländska stater Inkomna mål från u utländska stater Skickade mål till utländska stater Indrivet belopp utländska mål (mnkr) Indrivet belopp från utlandet (mnkr) Antalet ansökningar om handräckning har under året ökat från 2 793 till 3 267, vilket är en ökning med 17 procent. Ökningen beror framför allt på att ett stort antal ärenden inkommit som avser avhysning av personer som olovligen slagit läger på annans mark. Dessa ärenden står för mer än hälften av totalen. Andra vanligt förekommande handräckningsärenden är när eldistributionsföretag vill få tillgång till sina elmätare för att t.ex. stänga av elen hos en kund. Framför allt är handläggningen av ärenden som rör olovliga läger mycket resurskrävande för markägare, polis och Kronofogden. Det är dessutom ett samhällsproblem i stort som kräver fortsatta insatser från alla inblandade. Totalt indrivet belopp* - varav indrivet belopp allmänna mål - varav indrivet belopp enskilda mål 2013 9,90 6,08 2012 9,68 5,94 4,44 3,81 3,75 2013 2 718 2012 3 087 4 392 3 453 3 765 21,6 21,0 25,0 52,1 33,8 35,0 Antalet inkomna mål avseende begäran om verkställighet från utländska stater har minskat med 7 procent jämfört med föregående år. Samtidigt har antalet ärenden Kronofogden skickat till utländska stater ökat med 27 procent. Indrivet belopp till utländska stater ökade med 3 procent och indrivet belopp från utländska stater ökade med 54 procent. Ökningen avseende indrivet belopp från utländska stater är delvis relaterat till ökningen av antalet ärenden som skickats till utlandet, men framför allt till en större betalning i ett mål. Tabell 10. Indrivet belopp (miljarder kronor) 2014 10,77 6,34 2014 2 535 * Indrivet belopp har hämtats från myndighetens operativa uppföljningssystem WinIT. 2012 har motsvarande siffror hämtats från myndighets statistiska uppföljning PLEX. Eftersom uttagen genomförts på olika sätt bedöms inte utfallen vara fullt ut jämförbara. Kronofogden har totalt drivit in 10,8 miljarder kronor till borgenärerna under 2014. Till staten 8 Under 2013 fullbetalades cirka 1 154 000 mål. Under 2012 fullbetaldes cirka 1 158 000 mål. 24 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 När gäldenärer för första gången blivit föremål för verkställighet eller indrivning, s.k. förstagångsgäldenärer, mäts handläggningstiden från restföringsdagen i Kronofogdens register. I 94 procent av fallen har detta skett inom tre månader, vilket är en något högre andel än föregående år. Där full betalning inte erhållits har borgenären erhållit en utredningsrapport. I de fall handläggning inte skett inom tre månader har orsakerna bl.a. varit att handläggningen varit mer omfattande och krävt en djupare utredning eller att verkställighets- eller indrivningsåtgärder har genomförts som förlängt handläggningstiden, t.ex. försäljning av egendom eller utmätning av lön. Tabell 12. Produktivitet och inre effektivitet Avslutade mål per årsarbetskraft Kostnad per avslutat mål (kr) 2014 3 920 2013 3 729 2012 3 937 781 815 786 Produktiviteten i termer av antalet avslutade mål per årsarbetskraft har ökat med 5 procent jämfört med föregående år. Det totala antalet exekutiva åtgärder i form av utredningsrapporter, utmätningar och löneutmätningar per årsarbetskraft har ökat med 7 procent. Antalet utmätningar har ökat med 1 procent och antalet utredningsrapporter har ökat med 7 procent. Kostnaden per avslutat mål har minskat med 4 procent till 781 kr. Utifrån årliga förändringar av det förbehållsbelopp som fastställs av Kronofogden, och eventuella ändringar i gäldenärens inkomstoch utgiftssituation, ska beslut om löneutmätning årligen omräknas för samtliga gäldenärer med pågående löneutmätningsbeslut. I samband med denna omräkning har gäldenären möjlighet att komma in med viktig information om ändrade förhållanden som kan påverka utmätningsbeloppet. Vid utgången av året hade knappt 97 400 gäldenärer ett löneutmätningsbeslut som beslutats eller omräknats av Kronofogden under de senaste tolv månaderna. Drygt 900 av gäldenärerna hade beslut som inte omräknats, vilket är ett lägre antal än föregående år. Att vissa beslut inte omräknats i rätt tid är ofta kopplat till att omräkningen av löneutmätningsbeslutet sammanfaller med en tillgångsundersökning, vilket gör att handläggningstiden blir något längre. Tabell 13. Handläggningstid Andel gäldenärer utredda inom 9 mån. Andel förstagångsgäldenärer handlagda inom 3 mån. Antal ej omräknade löneutmätningsbeslut äldre än 13 mån. 2014 98 % 2013 96 % 2012 97 % 94 % 93 % 95 % 914 1 672 2 385 Kronofogden genomför utredningar av gäldenärers tillgångar och betalningsförmåga. En gäldenär kan ha ett eller flera pågående mål hos Kronofogden som avser verkställighet eller indrivning och dessa kan vara nya eller ha varit föremål för utredning tidigare. När utredning sker görs denna alltid för samtliga innevarande mål som gäldenären har. En gäldenär med skulder hos Kronofogden ska utredas på nytt avseende redan förekommande mål med en regelbundenhet som är beroende av gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Handläggningstiden mäts därför inte utifrån målens ålder utan istället utifrån den tid som förflutit sedan en giltig utredning förfallit. Kronofogden arbetar aktivt för att tillvarata gäldenärernas rättigheter under handläggningen. Ett av Kronofogdens mål är att ”Stärka och aktivera kunderna”. Ambitionen har därför under året varit att föra dialoger med fler än de som får sin första skuld hos oss i syfte att dessa ska förmås att själva aktivt ta tag i sin skuldsituation för att skapa en förändring som i slutändan leder till att de blir skuldfria. Ett aktiverande samtal kan innehålla allt ifrån vägledning om hur man kan undvika onödig restföring till information om skuldsanering. Samtidigt har Kronofogden fortsatt att kontakta de personer eller företag som får sin första skuld hos Kronofogden. I den första kontakten med Kronofogden ges gäldenären information om konsekvenserna av att vara restförd och hur dessa konsekvenser kan För gäldenärer med fordringar där borgenärerna inte kunnat få full betalning har Kronofogden till övervägande del, 98 procent, levererat en utredningsrapport inom nio månader från det att målet inkommit eller en tidigare utredning inte längre är giltig. I de fall som en utredningsrapport inte levererats inom nio månader är orsaken ofta att handläggningen dragit ut på tiden på grund av komplicerade tillgångsförhållanden. 25 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 undvikas. Under året har cirka 54 000 aktiverande samtal genomförts vilket är en ökning med 119 procent jämfört med föregående år. 9 Av dessa är cirka 16 500 genomförda med förstagångsgäldenärer, vilket är en ökning med 32 procent jämfört med föregående år. 10 bidragande orsak är de förstärkningsinsatser som löpande sker inom hela organisationen för att jämna ut balanser och skapa ett jämnare flöde av arbetsuppgifter. Tabell 15. Handläggningens kvalitet Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitets-uppföljningsmodell (skala A-D) Gäldenären är även den viktigaste källan till information i tillgångsundersökningen, både vad gäller att hitta tillgångar och att få in korrekta uppgifter inför beslut om verkställighetsåtgärder. Gäldenärskontakter ger också möjligheten att informera om de rättigheter gäldenären har. Av de utredningsrapporter som upprättats under året har det i 22 procent av fallen ägt rum en gäldenärskontakt 11. Det är i nivå med föregående år 12. Tabell 14. Handläggningens enhetlighet 2014 97 % -99 % 2013 93 % -99 % 2012 94 % -99 % 91 % -97 % 91 % -96 % 94 % -98 % 0% -3 % 0% -7 % 0% -6 % 2013 C 2012 B Kvaliteten i processen har granskats, från det att ett mål kommer in till dess att det avslutas genom fullbetalning eller utredningsrapport. Uppföljningen visar att processkvaliteten är hög i 78 procent av ärendena, vilket innebär att det stora flertalet av de granskade ärendena handläggs slag i slag och att utredningen avslutas snabbt. Resultatet är en förbättring jämfört med 2013 då processkvaliteten var hög i 71 procent av ärendena. I majoriteten av ärendena har handläggningen skett slag i slag. När det förekommer längre handläggningstider har det främst gällt momenten delgivning av beslut, försäljning, eller åtgärder inom medelshantering och till viss del inregistrering. Ett hinder för att öka andelen aktiverande samtal och gäldenärskontakter är att det ofta inte är möjligt att få fram aktuella kontaktuppgifter till gäldenärerna, trots myndighetens eftersökningar, då många i dagsläget endast har en mobiltelefon med kontantkort. Skillnader mellan organisatoriska enheter, andel gäldenärer utredda inom 9 mån. Skillnader mellan organisatoriska enheter, andel förstagångsGäldenärer. Handlagda inom 3 mån. Skillnader mellan organisatoriska enheter, andel ej omräknade löneutmätnings-beslut äldre än 13 mån. 2014 C När det gäller produktkvaliteteten håller 46 procent av de granskade ärendena en hög kvalitet. Ytterligare 39 procent håller en godtagbar kvalitet men med behov av vissa förbättringar. I 15 procent av de granskade ärendena har bedömningen gjorts att kvaliteten i handläggningen måste förbättras. Motsvarande siffror för föregående år var 47 procent, 30 procent respektive 23 procent. Produktkvaliteten bedöms ha förbättrats jämfört med motsvarande uppföljning 2013, då bland annat andelen ärenden med betyget måste förbättras är lägre. Det ska i sammanhanget påpekas att det urval som utgjort granskningen är ärenden där handläggningen är mer komplicerad än vad som varit fallet i de senaste årens granskningar varför resultatet inte är helt jämförbart med tidigare år. Fortfarande förekommer det dock i allt för stor utsträckning att dokumentationen brister och att gäldenärskontakter samt vägledande dialoger genomförs i för liten omfattning. Under året har även ytterligare två kvalitetsuppföljningar genomförts. Dessa har berört två specifika områden där myndigheten befarade Skillnaderna mellan organisatoriska enheter har minskat under 2014 vilket framför allt beror på ett förbättrat utfall för de delar som tidigare har haft ett lägre resultat. En starkt 11 Under 2013 genomfördes cirka 24 700 samtal. Under 2012 genomfördes cirka 22 9 00 samtal. 10 Under 2013 genomfördes cirka 12 500 samtal. Under 2012 genomfördes cirka 15 400 samtal. 11 Med gäldenärskontakt menas här att vi inhämtat fullständiga uppgifter om gäldenärens tillgångssituation direkt från gäldenären. 12 Under 2013 var andelen 21 procent. Under 2012 var andelen 22 procent. 26 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 procent håller en godtagbar kvalitet men med behov av vissa förbättringar. I 35 procent av de granskade ärendena har bedömningen gjorts att kvaliteten i handläggningen måste förbättras där den enskilt största bristen är att arbetsuppgiften inte har utförts. Det finns också brister vad avser dokumentation av de orsaker som inkomstkälla lämnat med anledning av att medel inte redovisas. Sammantaget visar uppföljningen på att arbetsuppgiften varit nedprioriterad på många håll i förhållande till andra arbetsuppgifter. Samtliga enheter har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att handlägga arbetsuppgiften i tid och området kommer att granskas på nytt under 2015. att det kunde finnas kvalitetsbrister. Den första kvalitetsuppföljningen avsåg företagshypoteksutredning. Det har i uppföljningen konstaterats att både process- och produktkvalitet måste förbättras. Uppföljningen visade att processkvaliteten är hög i endast 40 procent av de granskade ärendena. När det gäller produktkvaliteten så håller 30 procent av de granskade ärendena hög kvalitet. Ytterligare 26 procent håller en godtagbar kvalitet men med behov av vissa förbättringar. I 45 procent av de granskade ärendena har bedömningen gjorts att kvaliteten i handläggningen måste förbättras. En starkt bidragande orsak är att arbetsuppgiften är relativt sällan förekommande varför kompetensen hos många handläggare är för låg då man inte i tillräckligt ofta genomför dessa utredningar. För att komma tillrätta med problemen har man under hösten genomfört en komptensinventering av medarbetarna på teamen och upprättat en plan för medhandläggning där medarbetare med hög kompetens inom området i det dagliga arbetet överför sina kunskaper till övriga medarbetare. Denna kompetensöverföring kommer att fortgå under 2015. Så tycker kunderna om verksamheten Någon myndighetsgemensam kundundersökning har inte genomförts under 2014. I myndighetens kundundersökning som genomfördes under hösten 2013 fick verksamheten verkställighet och indrivning ett NKI på 65 vilket var en förbättring med 3 enheter jämfört med 2011. Kunderna var nöjda med personalens bemötande och kunderna upplevde att personalen var kunnig och att man litade på de besked som personalen gav. Kronofogdens upplevedes också som neutral i handläggningen av ärenden. Viktiga områden att förbättra för att öka kundnöjdheten och att närma oss vår strategiska inriktning är stödet och vägledningen av kunderna, verksamhetens snabbhet och information om vad som kommer att hända i nästa steg i handläggningen. Under året har vi därför genomfört aktiviteter för att öka antalet aktiverande samtal vilket också återspeglas i utfallet under året. Den andra kvalitetsuppföljningen avsåg uppföljning av löneutmätningsbeslut där gäldenärens inkomstkälla inte redovisar medel i enlighet med Kronofogdens beslut. Varje månad förekommer det avvikelser i cirka 7 000 beslut som behöver följas upp. Den sammantagna bedömningen är att processkvaliteten måste förbättras då endast 39 procent av de granskade ärendena håller hög kvalitet i denna del. Produktkvaliteten har bedömts vara bra men kan förbättras. 24 procent av de granskade ärendena håller hög kvalitet. Ytterligare 41 27 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Handlagda fastighets- och bostadsrättsförsäljningsärenden Tabell 16. Inkomna och avslutade försäljningsärenden Inkomna fastighets-/ bostadsrättsförsäljningsärenden - varav fastigheter - varav bostadsrätter Avslutade fastighets-/ bostadsrättsförsäljningsärenden - varav fastigheter - varav bostadsrätter - varav sålda fastigheter/bostadsrätter Andel sålda fastigheter/bostadsrätter i förhållande till inkomna 2014 3 060 2013 3 889 2012 3 686 2 116 944 3 744 2 674 1 215 3 836 2 526 1 160 3 512 2 624 1 120 1 075 2 666 1 170 1 050 2 483 1 029 849 35 % 27 % 23 % avslutade ärenden under året. Kostnaden per avslutat försäljningsärende har minskat med 5 procent till 17 853 kronor. Den förbättrade produktiviteten och den minskade styckkostnaden beror bland annat på att antalet resurser varit något lägre under året. Antalet inkomna fastighets- och bostadsrättsärenden har minskat med 21 procent jämfört med föregående år. Minskningen avser både fastigheter och bostadsrätter. Minskningen bedöms bero på en kombination av flera olika faktorer, bland annat de mycket låga bolåneräntorna, en stark bostadsmarknad och en relativt stabil arbetsmarknad. Därutöver har även rättspraxis ändrats något, vilket innebär att fastigheter och bostadsrätter i normalfallet endast ska utmätas om skulden inte kan regleras i rimlig tid via utmätning av lön eller annan egendom. Fastigheter utgör 69 procent av det totala inflödet och bostadsrätter 31 procent, vilket är i nivå med föregående år. Tabell 18. Handläggningstid Andel första försäljningsförsök av fastigheter inom 4 mån. 2013 59 2012 66 17 853 18 871 16 663 2012 65 % Tabell 19. Handläggningens enhetlighet Skillnader mellan organisatoriska enheter, första försäljningsförsök inom 4 mån. Tabell 17. Produktivitet och inre effektivitet 2014 62 2013 65 % I 78 procent av de inkomna fastighetsärendena har ett första försäljningsförsök gjorts inom fyra månader vilket är en förbättring jämfört med utfallet för både år 2012 och 2013. Det minskade inflödet av nya ärenden har gjort att processen kunnat snabbas upp. Antalet sålda fastigheter och bostadsrätter ökade med 2 procent jämfört med föregående år. Antalet avslutade ärenden har minskat med 2 procent, vilket till stor del beror på färre inkomna ärenden. Försäljningsverksamheten började året med balanser av pågående ärenden, dessa har dock successivt minskat genom att ärenden kunnat avslutas i snabbare takt än vad nya ärenden kommit in. Avslutade fastighetsoch bostadsrättsärenden per årsarbetskraft Kostnad per avslutat fastighets- och bostadsrättsärende (kr) 2014 78 % 2014 56 % 93 % 2013 47 % 90 % 2012 47 % 82 % Skillnaden mellan de organisatoriska enheterna vad avser första försäljningsförsök inom fyra månader har minskat till 37 procentenheter under 2014. Förbättringen beror främst på att det team som haft det lägsta utfallet förbättrat sitt resultat. Produktiviteten i termer av antalet avslutade försäljningsärenden per årsarbetskraft har ökat med 5 procent trots ett något lägre antal 28 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 granskningen framgår det att dokumentationen i handläggarstödet håller hög kvalitet. När det gäller processkvaliteten kan konstateras att anmälan till försäljning görs i tid och att tidpunkten fram till försäljning är kortare, vilket också bekräftas av det förbättrade resultatet i andel första försäljningsförsök inom 4 månader. I granskningen har framkommit att det ibland tar för lång tid innan försäljningsprotokoll upprättas efter det att egendomen sålts på auktion. Underlaget i granskningen har dock varit för litet för att dra några andra slutsatser avseende kvaliteten. Tabell 20. Handläggningens kvalitet Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala AD) 2014 Ingen uppföljning genomförd 2013 C 2012 C Under året har ingen separat kvalitetsuppföljning genomförts avseende försäljning av fastigheter och bostadsrätter utan detta har ingått som en del i den samlade kvalitetsuppföljningen för verkställighetsprocessen. Av 29 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Skuldsanering – att handlägga skuldsaneringsärenden och omprövningar Skuldsanering innebär att överskuldsatta helt eller delvis kan befrias från sina skulder. Ett av grundkraven är att den skuldsatte inte under överskådlig tid bedöms kunna betala sina skulder. Kronofogden prövar och beslutar i skuldsaneringsärenden och i omprövning av beslut om skuldsanering. Kronofogdens uppgifter enligt instruktionen Kronofogden ansvarar för frågor om skuldsanering. Mål för verksamhetsgrenen enligt regleringsbrevet Ett snabbt och begripligt förfarande som leder till ett hållbart beslut ska ge överskuldsatta förutsättningar för ekonomisk rehabilitering samtidigt som borgenärer får bästa möjliga betalning. Specifikt återrapporteringskrav för verksamhetsgrenen Återrapportering Kronofogden ska beskriva de åtgärder som vidtagits för att göra förfarandet snabbt och begripligt och i vilken utsträckning besluten blivit hållbara. Återrapporteringen ska också innefatta en bedömning av resultatutvecklingen utifrån det uppsatta målet. Om snabbhet och vidtagna åtgärder: sid. 31 Om begriplighet och vidtagna åtgärder: sid. 32 Om hållbarhet: sid. 32 Handlagda skuldsanerings- och omprövningsärenden Tabell 21. Inkomna och avslutade ärenden Totalt antal inkomna ärenden - varav skuldsaneringsärenden - varav omprövningar Totalt antal avslutade ärenden Avslutade skuldsaneringsärenden - varav beviljade skuldsaneringar - varav avslag/ avvisningar/avskrivningar Avslutade omprövningar* - varav beslut om ändring - varav beslut att upphäva - varav avslagna/ avvisade/avskrivna ansökningar om omprövning - varav avslut genom samordnad handläggning* 2014 13 324 10 083 3 241 12 822 9 648 5 879 3 769 3 174 1 258 183 2013 12 346 9 184 3 162 11 735 8 537 5 357 3 180 3 198 1 114 206 2012 11 910 9 068 2 842 10 342 7 520 4 637 2 883 2 822 1 082 293 1 332 1 319 1 076 401 559 371 * Ärenden om omprövning som samtidigt pågår avseende samma beslut om skuldsanering samordnas från och med maj 2012 genom s.k. samordnad handläggning. Endast ett beslut om omprövning fattas, medan resterande omprövningar avslutas utan att de registreras som beslut i databasen för skuldsanering. På så sätt kan man numera se hur många beslut om skuldsanering det är som är föremål för omprövning. Omprövningsärenden som är föremål för samordnad handläggning prövas vart och ett för sig och anses vara inkomna och avslutade på samma sätt som övriga omprövningar. Syftet med Kronofogdens skuldsaneringsverksamhet är att de som uppfyller skuldsaneringslagens krav ska beviljas skuldsanering så att de blir befriade från att betala sina skulder. Dessutom ska myndigheten besluta att de som inte uppfyller kraven får ett avslag på sin ansökan. När en ansökan beviljas eller avslås avslutas ärendet. Antalet inkomna ansökningar om skuldsanering var 10 procent fler än föregående år och är det högsta någonsin under ett enskilt år. De senaste 10 åren har antalet inkomna skuldsaneringsärenden ökat med 141 procent (se nedanstående tabell). Antalet inkomna ansökningar om omprövning ökade med 2 procent. 30 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Produktiviteten i termer av antalet avslutade ärenden per årsarbetskraft har minskat med 3 procent. Kostnaden per avslutat ärende är i nivå med föregående år. För att öka effektiviteten ytterligare har en översyn och analys av arbetsflödet påbörjats. Syftet med denna genomlysning är att identifiera och förenkla arbetskrävande moment samt eliminera icke värdeskapande åtgärder. Diagram 2. Antal inkomna ansökningar om skuldsanering, 2005-2014 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Tabell 23. Handläggningstid 0 Andel beslut om skuldsanering inom 7 mån. Andel avslag inom 3 mån. Andel omprövningar avslutade inom 3 mån. Antal pågående skuldsaneringsärenden äldre än 9 mån. Vid utgången av 2014 hade cirka 25 700 personer en pågående skuldsanering. Totalt har cirka 1 100 fler skuldsaneringsärenden än föregående år avslutas, vilket är en följd av att myndigheten under året tillfört verksamheten mer resurser. Syftet med satsningen var att bromsa upp den ökning av pågående ärenden som skett de senaste åren till följd av kraftiga ökningar av ärendeinflödet. Av de avslutade ärendena har Kronofogden beviljat 5 879 personer skuldsanering, vilket är 10 procent fler än föregående år. Andelen av ansökningarna som blir beviljade är dock i paritet med föregående år (drygt 60 procent). Avslutade ärenden per årsarbetskraft Kostnad per avslutat ärende (kr) 2013 115 2012 113 9 580 9 569 10 516 2012 79 % 43 % 12 % 47 % 81 % 64 % 70 % 871 284 203 Tabell 24. Handläggningens enhetlighet Skillnader mellan organisatoriska enheter, andel avslut inom 7 mån. 13 2014 111 2013 47 % Handläggningstiderna har generellt sett förbättrats, men når inte upp till 2012 års resultat fullt ut. Andelen beslut om skuldsanering som avslutas inom 7 månader har ökat från 47 procent till 51 procent. Andelen avslag inom 3 månader har ökat från 12 procent föregående år till 43 procent. För att förbättra handläggningstiderna arbetar verksamheten med att förbättra sina arbetsmetoder och klassificera ärenden, det sistnämnda i syfte att ge bättre styrmetoder och att snabbare kunna avsluta ärenden av enklare karaktär. Ett särskilt team har under året arbetat med att minska balanser av gamla ärenden och av de 871 ärenden som fanns i balans vid årsskiftet kommer en stor del vara avslutade i början av 2015. Kronofogdens skuldsaneringsverksamhet ska också fatta beslut om omprövning i de fall där den som söker omprövning uppfyller lagens krav. Antalet avslutade omprövningar var i nivå med föregående år. Omprövning av skuldsaneringsbeslut kan bli aktuellt om gäldenärens ekonomiska situation förändras eller om beslutad betalningsplan inte följs av gäldenären under den period som skuldsaneringen pågår. En skuldsanering pågår i normalfallet i fem år. Att borgenärerna får största möjliga betalning säkerställs genom tydliga riktlinjer för hur mycket gäldenären ska få förbehålla vid beräkning av betalningsutrymmet. Tabell 22. Produktivitet och inre effektivitet 2014 51 % Skillnader mellan organisatoriska enheter, andelen inledda ärenden 13 Beräknat på samtliga ärenden, dvs. både skuldsanerings- och omprövningsärenden. 31 2014 53 % 84 % 2013 48 % 77 % 2012 82 % 88 % 59 % 71 % 65 % 73 % 60 % 69 % ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 De regionala skillnaderna är i stort oförändrat vad gäller andelen avslutade ärenden inom 7 månader. Skillnaden mot 2012 års resultat är dock fortfarande stor. Omfördelningar av ärenden sker mellan teamen för att undvika onödiga dröjsmål för kunden. En viktig kvalitetsaspekt handlar om skuldsaneringsbeslutens hållbarhet. Ambitionen är att så få som möjligt som beviljats skuldsanering ska få sin skuldsanering upphävd. I syfte att öka hållbarheten och begripligheten i förfarandet genomför Kronofogden två dialoger med gäldenären, dels en vägledande dialog i samband med att beslut fattats, dels en uppföljningsdialog ett par månader efter det att beslut om skuldsanering fattats. Kronofogden mäter hållbarheten genom att undersöka hur stor andel av skuldsaneringsbesluten som har upphävts två år efter beslutsåret. Undersökningen visar att hållbarheten ligger i nivå med föregående år. Andelen beslut som upphävts minskade från 2,7 procent föregående år till 2,2 procent. Tabell 25. Handläggningens kvalitet Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D) 2014 B 2013 B 2012 B Genomförd kvalitetsuppföljning visar att processkvaliteten är hög i 50 procent av de granskade ärendena och att produktkvaliteten är hög i 71 procent av ärendena, vilket innebär att kvaliteten är likvärdig med föregående år. Avseende processkvaliteten har bedömningsgrunden ändrats jämfört med föregående år. För 2014 räknas starttid från det att ärendet kommer in till dess det avslutas. Föregående år räknades tiden från det att en handläggare påbörjade handläggningen till dess det avslutades. Med tanke på att ärendena fortfarande har en initial väntetid på två till tre månader är resultatet detsamma. När ett ärende väl påbörjats sker handläggningen processeffektivt, men ambitionen är att komma igång med handläggningen tidigare. Så tycker kunderna om verksamheten Någon myndighetsgemensam kundundersökning har inte genomförts under 2014. I myndighetens kundundersökning som genomfördes under hösten 2013 fick verksamheten verkställighet och indrivning ett NKI på 64 vilket var i nivå med 2011. Kunderna var nöjda med bemötandet och kunderna litade på det besked de fått av personalen. Viktiga områden att förbättra för att öka kundnöjdheten och att närma oss vår strategiska inriktning är stödet och vägledningen av kunderna, verksamhetens snabbhet och information om vad som kommer att hända i nästa steg i handläggningen. Under året har vi därför bl. a. arbetat med att förbättra beslutsmallar i avsikt att underlätta förståelsen för besluten. En annan viktig åtgärd för att förbättra informationen till kunderna är att vi numera på webbsidan publicerar aktuella handläggningstider. Tabell 26. Skuldsaneringsbeslutens hållbarhet Andelen beslut om skuldsanering som upphävts 2 år efter beslutsåret. 2014 2,2 % 2013 2,7 % 2012 3,0 % 32 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Konkurstillsyn – att utöva tillsyn över konkurser och lönegaranti Konkursförvaltare utses av domstol. Kronofogden är tillsynsmyndighet i konkurser, vilket betyder att myndigheten utövar tillsyn över konkursförvaltarnas arbete. I tillsynen ska Kronofogden enligt konkurslagen övervaka att konkursförvaltningen sker lagenligt och ändamålsenligt samt att konkurser avvecklas snabbt. Kronofogdens uppgifter enligt instruktionen Kronofogden ansvarar för frågor om tillsyn i konkurs samt lönegaranti vid konkurs och företagsrekonstruktion. Mål för verksamhetsgrenen enligt regleringsbrevet Tillsynen ska bidra till att konkursförvaltningen sker lagenligt, likformigt och effektivt. Vidare ska tillsynen bidra till att borgenärerna får bästa möjliga utfall. Specifikt återrapporteringskrav för verksamhetsgrenen Återrapportering Kronofogden ska beskriva de åtgärder som vidtagits för att bidra till en lagenlig, likformig och effektiv konkursförvaltning samt göra en bedömning av resultatutvecklingen utifrån det uppsatta målet. Återrapporteringen ska också innefatta en beskrivning av vidtagna åtgärder för att borgenärerna ska få bästa möjliga utfall. Om vidtagna åtgärder för en lagenlig, likformig och effektiv konkursförvaltning samt för att borgenärerna ska få bästa möjliga utfall: sid. 34 Handlagda konkurs- och lönegarantiärenden Tabell 27. Inkomna och avslutade ärenden Inkomna konkursärenden Avslutade konkursärenden Inkomna lönegarantiprocesser Avslutade lönegarantiprocesser 2014 7 615 8 400 116 121 2013 8 140 8 076* 146 130 2012 7 851 7 345* 162 142 * Antalet avslutade konkursärenden har minskats med 216 respektive 214 ärenden för åren 2013 och 2012 jämfört med 2013 års årsredovisning. Förbättrad möjlighet till uppföljning har gjort det möjligt att uppmärsamma de fall där samma ärende avslutats flera gånger. Bl.a. efterutdelningar i konkurser innebar tidigare att konkursärendet behövde öppnas och sedan avslutas på nytt, vilket då resulterade i ett nytt avslutat ärende. Inflödet av konkursärenden minskade med 6 procent i förhållande till föregående år. Den utdragna lågkonjunkturen har fortsatt men inte förvärrats under året. Enligt statistik från Upplysningscentralen är den största minskningen inom detaljhandel och tjänsteföretag inom information och kommunikation. Konkursförvaltarna erbjuds en e-tjänst där de med stöd av sin e-legitimation kan ge in konkurshandlingarna till Kronofogden. Ett stort antal förvaltare använde redan från start e-tjänsten för ingivande av handlingar till konkurstillsynsverksamheten. Vid utgången av 2014 var antalet anslutna konkursförvaltare uppe i drygt 80 procent av förvaltarkåren. 4 procent fler konkursärenden har avslutats jämfört med föregående år. Konkurstillsynen har arbetat aktivt med att påskynda förvaltarnas avslut av pågående konkurser, bl.a. genom att vara mer offensiv i samband med att förvaltaren avger halvårsberättelser, men även i andra dialoger med förvaltarna. Under året har 116 ärenden avseende lönegarantiprocesser inkommit, vilket är en minskning med 21 procent. Under 2014 har ansökningsavgiften för dessa ärenden höjts väsentligt, vilket kan vara en del av förklaringen till minskningen. Antalet lönegarantiprocesser är normalt sett beroende av antalet lönegarantibeslut och därmed av antalet anställda i företagen som försatts i konkurs. Antalet avslutade lönegarantiprocesser har minskat med 7 procent. Ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem har tagits i drift vilket innebär en övergång till en elektronisk dokumenthantering för Kronofogdens konkurstillsynsverksamhet, som tidigare haft en omfattande pappershantering. 33 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 något lägre än föregående år. 15 De beslutade sänkningarna av arvodena har i monetära termer motsvarat 69 procent av det belopp som myndigheten begärt, vilket är högre jämfört med föregående år. 16 Under 2014 har få lönegarantibedrägerier upptäckts. Tidigare ingivna brottsanmälningar har medfört långa häktningstider för misstänkta huvudgärningsmän och efterföljande fällande domar. Det gäller både större organiserade bedrägerier med många bolag och personer inblandade och falska lönegarantibeslut. Myndigheten samverkar med övriga aktörer i lönegarantiprocessen i Nationella lönegarantigruppen för att förhindra fortsatta bedrägerier. Kronofogden ska också övervaka att konkursförvaltningen sker lagenligt, likformigt och effektivt. Konkurstillsynen ska därmed bidra till en förvaltarkår med bred och hög kompetens. I linje med dessa syften har myndigheten fortsatt sin kvalitetssäkring av konkursförvaltarnas personal- och lönegarantihantering i konkursbon. Utvärderingen i denna del är ännu inte klar. Tabell 28. Produktivitet och inre effektivitet Avslutade ärenden per årsarbetskraft Kostnad per avslutat ärende (kr) 2014 180 2013 170* 2012 157* 7 479 8 065* 9 173* Med något undantag har samtliga förvaltarbyråer kvalitetssäkrats avseende den ekonomiska redovisningen och personal- och lönegarantihanteringen. När det gäller den ekonomiska redovisningen bedömer Kronofogden att förvaltarnas hantering överlag fungerar väl. De brister som redovisats är oftast av mindre karaktär. Det sista steget i en komplett kvalitetssäkring avser förvaltarens affärsmässighet och juridiska kompetens. En modell för att kvalitetssäkra detta har tagits fram. Arbetet har påbörjats och kommer att bedrivas under en treårsperiod. En av konkurstillsynens viktigaste arbetsuppgifter är att se till att det finns en konkursförvaltarkår med bred och hög kompetens. Kvalitetssäkringen av förvaltarnas arbete är ett viktigt led i detta. Kvalitetssäkringsmodellen syftar också till att den löpande tillsynen ska kunna minskas för de förvaltare som har fått goda omdömen i Kronofogdens granskning genom att vissa tillsynsmoment endast genomförs i form av stickprovsgranskningar. * I och med att antalet avslutade konkursärenden justerats ner åren 2013 och 2012 jämfört med 2013 års årsredovisning (se not under tabell 26), påverkar detta också produktiviteten och kostnaden per avslutat ärende för dessa år. Antalet avslutade ärenden per årsarbetskraft har därför minskat med 5 respektive 4 ärenden 2013 och 2012. Kostnaden per avslutat ärende har ökat med 210 kronor respektive 260 kr för motsvarande år jämfört med 2013 års årsredovisning. Produktiviteten har i termer av avslutade konkursärenden per årsarbetskraft ökat med 6 procent. Det bör dock noteras att myndigheten endast till viss del kan påverka avslutstakten men inte är den instans som avslutar konkursärenden. Påverkan sker bl.a. i samband med ingivande av halvårsberättelser och i diskussioner med förvaltaren. Konkursärenden avslutas av domstol efter begäran från förvaltaren. En förutsättning för avslut är att förvaltarens handläggning har slutgranskats av Kronofogden. Kostnaden per avslutat ärende har minskat med 7 procent. Tabell 29. Handläggningstid Kronofogdens tillsyn över konkursförvaltningen ska bidra till att borgenärerna får bästa möjliga utfall. Myndighetens roll är därför bl.a. att bevaka att konkursförvaltarnas arvoden är skäliga. Under 2014 har myndigheten förespråkat nedsättning av arvodena i 3 procent av de ärenden som avslutats, vilket är i samma nivå som föregående år. 14 Myndighetens begärda nedsättningar har rönt bifall från domstolarna i 74 procent av fallen, vilket är Yttrande inom 6 veckor 2014 89 % 2013 90 % 2012 90 % Kronofogden ska också se till att konkursförvaltningen sker snabbt. Hur snabbt en konkurs kan hanteras och avslutas beror på domstolarnas och konkursförvaltarnas agerande. Konkursens omfattning spelar naturligtvis också en roll. Myndigheten har på 15 Andelen var 78 procent 2013 och 78 procent 2012. Motsvarande andel var 54 procent 2013 och 66 procent 2012. 14 16 Motsvarande andel var 3 procent 2013 och 4 procent 2012. 34 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 ett aktivt sätt, t.ex. genom påminnelser och genom kvalitetssäkring av förvaltarnas arbetssätt och rutiner i den ekonomiska redovisningen, försökt bidra till en snabbare konkurshanteringsprocess. I slutet av konkurshanteringsprocessen påverkas snabbheten mer direkt av konkurstillsynens eget agerande genom de slutgranskningar som ska genomföras. Inkomna sluthandlingar har granskats och yttranden till tingsrätten har lämnats inom sex veckor i 89 procent av ärendena. Myndighetens kvalitetsuppföljning av konkurstillsynens handläggning visar att processkvaliteten är hög i 97 procent av ärendena. Uppföljningen visar vidare att den rättsliga kvaliteten (produktkvaliteten) är hög i 88 procent av ärendena. Det är i nivå med föregående år. Enbart ärenden kategoriserade med utökad tillsyn 17 har granskats. Kvaliteten i processen är fortsatt hög. Så tycker kunderna om verksamheten Någon myndighetsgemensam kundundersökning har inte genomförts under 2014. Konkurstillsynens NKI i 2013 års kundundersökning uppgick till 70, vilket var en ökning med 5 enheter jämfört med 2011 års undersökning. Resultaten visade att tillgängligheten är god och att kunderna litade på att de svar och besked de fått från konkurstillsynen var korrekta. Viktigt område att förbättra för att öka kundnöjdheten och att närma oss vår strategiska inriktning är att myndigheten stärker kompetensen i komplicerade juridiska och ekonomiska frågeställningar inom konkursområdet. Under året har vi därför arbetat för att förbättra enhetlighet och kompetens inom några särskilt utvalda områden. Arbetet har lett fram till ett antal ställningstaganden och rutiner. Det har också gjorts en översyn av processens styrande dokument. Tabell 30. Handläggningens enhetlighet Skillnader mellan organisatoriska enheter, yttrande inom 6 veckor Skillnader mellan organisatoriska enheter, genomsnittlig handläggningstid (mån.) Skillnader mellan organisatoriska enheter, antal ärenden per årsarbetskraft per team 2014 74 % 97 % 2013 81 % 98 % 2012 80 % 96 % 13 16 14 16 14 17 193 264 213 247 170 238 De regionala skillnaderna mellan teamen har ökat något jämfört med föregående år. Det pågår ett arbete för att den totala konkurshandläggningstiden ska minskas. Arbetet sker bland annat genom att påverka förvaltarnas förhållningssätt och arbetsmetoder. Det konkreta resultatet av arbetet kan förväntas först inom de närmaste åren. Tabell 31. Handläggningens kvalitet Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D) 2014 B 2013 B 2012 B 17 Tillsynsärenden kategoriseras i baskonkurser och konkurser med utökad tillsyn beroende på komplexitet. 35 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Kundservice – att besvara kundfrågor via telefon och e-brev Kronofogdens kundservice är en stödverksamhet som ansvarar för att besvara frågor från kunder i telefon och via e-brev. Kundservice är för många medborgare och företag den första och enda kontakten med Kronofogden. Besvarade kundfrågor Tabell 32. Inkomna och avslutade telefonsamtal och e-brev Inkomna kundfrågor till kundservice - varav telefonsamtal - varav e-brev Besvarade kundfrågor - varav telefonsamtal - varav e-brev Andel besvarade telefonsamtal 2014 1 416 159 1 277 126 139 033 1 272 723 1 133 690 139 033 89 % 2013 1 414 252 1 280 750 133 502* 1 251 080 1 117 578 133 502* 87 % 2012 1 180 351 1 085 939 94 412* 1 108 803 1 014 391 94 412* 93 % * Per 2014 redovisas e-brev exklusive skräpmail. Korrigering av e-brev har därför skett för åren 2013 och 2012 genom att inkomna och besvarade e-brev minskats med 18 737 respektive 12 598 e-brev för 2013 och 2012. Kundkontakterna via telefon och e-brev fortsätter att öka även om en viss avmattning har skett i ökningstakten för e-breven. Andelen besvarade samtal har ökat jämfört med 2013, från 87 procent till 89 procent. Tabell 34. Handläggningstid Medelväntetid per telefonsamtal (mm:ss) Medelsamtalstid per telefonsamtal (mm:ss) Andel besvarade e-brev inom 24 timmar 2013 vidareutvecklades myndighetens talsvar. Talsvaret indelades i tre olika kundgrupper; borgenär och ingivare, gäldenär och svarande samt allmänheten. Under 2014 har kundservice fortsatt att arbeta med att varje kund ska få en likvärdig handläggning, det vill säga, det ska vara enhetliga väntetider oavsett när man ringer, vem man är och vilken fråga man har. Kostnad per besvarat samtal och e-brev (kr) 2014 2013* 2012* 10 748 10 258 11 268 55 56 50 2013 04:52 2012 01:59 03:47 03:41 03:15 94 % 95 %* 98 %* * Korrigeringen av e-brev 2013 och 2012 (exklusive skräpmail) innebär att andelen besvarade e-brev inom 24 timmar minskar med 1 procentenhet för respektive år. Tillgängligheten, mätt som kundernas medelväntetid i telefon och andel besvarade e-brev inom 24 timmar, har minskat jämfört med föregående år. Medelväntetiden har i genomsnitt för året uppgått till 5 minuter och 1 sekund. Månaden med den längsta medelväntetiden var juni med 10 minuter och 8 sekunder och månaden med kortast medelväntetid var november med 2 minuter och 39 sekunder. Skillnaden i medelväntetider mellan de tre ovan nämnda kundgrupperna har i genomsnitt varit 20 sekunder på helåret. Medelsamtalstiden har ökat med 6 sekunder, vilket motsvarar 3 procent. Avseende e-breven har snabbheten i stort upprätthållits, trots att volymen e-brev ökat. Tabell 33. Produktivitet och inre effektivitet Besvarade samtal och e-brev per årsarbetskraft 2014 05:01 * Per 2014 redovisas e-brev exklusive skräpmail. Korrigering av e-brev har även skett för år 2013 och 2012, vilket inneburit att produktiviteten minskat med 153 respektive 128 besvarade samtal och e-brev för 2013 och 2012. Kostnaden per besvarat samtal och e-brev har också ökat med 1 krona för dessa år. Produktiviteten i termer av antal besvarade samtal och e-brev per årsarbetskraft har ökat med 5 procent jämfört med föregående år. Kostnaden per kundkontakt har minskat med 2 procent. 36 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 ”Utmärkt” eller ”Bra”. Iakttagelserna i produktkvalitet varierar, men består i huvudsak av brister i dokumentation och kundkontakten som sådan. Knappt 30 procent av de granskade konversationerna kan eller måste förbättras. Ofta förefaller handläggarna arbeta under stark tidspress varför fel förekommer. Tabell 35. Handläggningens kvalitet Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D) 2014 B 2013 -* 2012 -* * Någon bedömning av kvaliteten utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell gjordes inte 2013 eller 2012. Under året har kvalitetsuppföljning också skett genom egna mätningar av kundupplevd kvalitet vid två tillfällen. Av de 1 479 respondenterna upplevde 92 procent att man blev positivt bemött jämfört med 90 procent 2013. 89 procent var positiva till den hjälp man fick, vilket är en ökning med 2 procentenheter från föregående år. Kronofogdens kunder ska få hög kvalitet såväl i fråga om korrekta svar som i den service som kundservice lämnar. Kundservice har 2014 för första gången genomfört kvalitetsuppföljning enligt Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell. Det som följdes upp var bemötande i telefon genom s.k. medlyssning, samt i en annan uppföljning besvarade e-brev i myndighetsbrevlådan. Myndigheten valde att bara följa upp produktkvaliteten genom medlyssning eftersom det kan förmodas att processkvaliteten, d.v.s. snabbheten att acceptera anropet och avslut av detsamma, påverkas av granskarens fysiska närvaro. Processkvaliteten i alla samtal under mätperioden bedömdes som hög då 91 procent av samtalen besvarades av handläggaren inom fyra sekunder efter framstyrning. 82 procent av de medlyssnade samtalen höll hög kvalitet och endast ett av 200 medlyssnade samtal fick betyget ”Måste förbättras”. Handläggarna bedömdes ha ett bra bemötande och språk. Uppföljningen visar vidare på god förmåga att styra samtalet, ett effektivt och aktiverande arbetssätt där handläggaren ger stöd och vägledning samt informerar om nästa steg. Handläggaren ser också till helheten, lämnar korrekta svar, framstår som kunnig samt avslutar samtalet bra med en avstämning av att kunden förstått och är nöjd. Så tycker kunderna om verksamheten Någon myndighetsgemensam kundundersökning har inte genomförts under 2014. I myndighetens kundundersökning 2013 nådde kundservice ett NKI på 75, vilket var en ökning med 7 enheter jämfört med undersökningen 2011. Kunderna var nöjda med bemötandet och de litar på att svar och besked är korrekta. Kronofogdens upplevedes också som neutral i de svar som gavs. Viktiga områden att förbättra för att öka kundnöjdheten och att närma oss vår strategiska inriktning är informationen om vad som kommer att hända i nästa steg, stöd och vägledning samt snabbheten i handläggningen. Under året har kundservice därför tagit fram mallar för bedömning av kvaliteten i kundmötet. Mallarna används av teamcheferna för att följa upp och coacha medarbetarna både vid telefonsamtal och vid besvarande av e-post. Kundservice arbetar löpande med klarspråk. Uppföljningen av kundservice besvarade ebrev i myndighetsbrevlådan gav ett något lägre utfall. Processkvaliteten visade att kundservice i 89 procent av fallen besvarade breven inom 24 timmar, eller i vart fall nästpåföljande arbetsdag. Produktkvaliteten var 72 procent Kundservice har fått i uppdrag att utifrån inkomna kundsynpunkter utreda möjligeten att utveckla språkval i telefonin, återuppringningsfunktion samt information om köplats. 37 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Att arbeta förebyggande Uppdraget att arbeta förebyggande är gemensamt för hela Kronofogden, men det huvudsakliga ansvaret ligger på teamet för myndighetens förebyggande verksamhet. Teamet ska i första hand arbeta preventivt i syfte att motverka överskuldsättning samt underlätta för privatpersoner och företag att göra rätt för sig. Kronofogdens uppgifter enligt instruktionen . Myndigheten har bl.a. till uppgift att verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som kan bli föremål för verkställighet fullgörs i tid och på rätt sätt. Mål i regleringsbrevet som den förebyggande verksamheten stödjer Den förebyggande verksamheten stödjer målet för verksamhetsområdet att motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning, underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig samt bidra till att medborgare och företag känner förtroende för Kronofogdens verksamhet. Dessutom bidrar den förebyggande verksamheten till kravet på behovsanpassad och lättillgänglig service och information. kommuner. I år har det även genomförts en nationell konferens i privatekonomi. Kronofogdens förebyggande arbete utgår från att kunskap är avgörande för förmågan att kunna hantera en ekonomi i obalans. Genom aktiviteter, som i vissa fall genomförs i samverkan med andra aktörer, kan Kronofogden bidra med ökad kunskap och därmed minska riskerna för överskuldsättning hos privatpersoner, enskilda näringsidkare och företag. Kronofogdens aktiviteter identifierar och undanröjer också hinder i borgenärens processer som riskerar att leda till skuldsättning för gäldenären och utebliven betalning för borgenären. Undervisningsmaterialet på Kronofogdens lärarrum 18 har uppdaterats. Det har tagits fram nya lektioner om avhysning och om trafikförsäkring, dessutom har avsnittet om mobiltelefoni förbättrats genom ett samarbete med mobiloperatörer. Under året har det inkommit 30 bidrag till tävlingen ”Koll på cashen” jämfört med 58 bidrag 2013. Cirka 83 procent av eleverna som besvarat utvärderingen av tävlingen anser att de kommer att hantera sin ekonomi bättre eller mycket bättre i framtiden, tack vare sitt deltagande i tävlingen. Trots att ett mindre antal deltagit i tävlingen har antalet besökare på webbsidan ökat med 39 procent jämfört med förra året. Tabell 36. Kostnad för den förebyggande verksamheten Årlig kostnad minus intäkter för den förebyggande verksamheten (tkr) 2014 2013 2012 11 089 11 529 12 500 Kronofogdens besök i kommuner tillsammans med Konsumentverket, som pågått ett antal år, har fortsatt även under 2014. Målet har varit att få tre kommuner, Trollhättan, Växjö och Säffle att upprätta en plan för att arbeta förebyggande i kommunen. Trollhättan var först med att upprätta en plan och Kronofogden har genomfört skräddarsydda aktiviteter för personal anställda i olika verksamheter inom kommunen. Säffle och Växjö har också upprättat planer för hur de vill arbeta förebyggande och vilka yrkesgrupper de vill erbjuda utbildning. Någon kostnadsredovisning per aktivitet görs inte i årsredovisningen. Istället redovisas kostnaden totalt för den förebyggande verksamheten. Nedan beskrivs de mest prioriterade aktiviteterna som den förebyggande verksamheten genomfört under 2014. Att stärka och aktivera kunderna Kronofogden har medverkat i ”Gilla din ekonomi”, som är landsomfattande nätverk som startats av myndigheter, organisationer och finansiella företag för att öka den finansiella folkbildningen i samhället. Studiedagar för lärare i delprojektet ”Gilla din ekonomi - i skolan” har genomförts i tre 18 38 www.kronofogden.se/lararrummet ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 För att få en bättre spridning på kunskap om vad som händer när man inte kan betala i rätt tid, genomför Kronofogden utbildning av så kallade budbärare. Samarbete med Svenska kyrkan har pågått där alla diakoner i samtliga stift erbjudits budbärarutbildning. 19 Hittills har cirka 400 personer inom Svenska kyrkan deltagit i utbildningar. Representanter från flertalet av Frälsningsarméns kårer och Attention lokalförening i Stockholm har under året genomgått budbärarutbildning. Budbärarutbildningar är även kopplade till ”Gilla din ekonomi” för vidarutbildare på arbetsplatser, via fackförbund, samt bland seniorer via pensionärsförbunden. Budskapet i utbildningarna är bl.a. att tydliggöra Kronofogdens uppdrag, att visa på vikten av förebyggande insatser i ett tidigt skede samt att klargöra vad konsekvenserna är och vad som händer om man inte betalar i tid. Utvärderingarna visar att kunskapen hos deltagarna förbättrats betydligt och att de själva är beredda att arbeta förebyggande i ett bredare perspektiv för att motverka överskuldsättning. har varit att TFF utbildat personal inom Kronofogdens delgivning, som kommer i kontakt med den grupp som är ofrivilligt oförsäkrade. Utgångspunkten är att många av dessa personer betalar om de får kännedom om hur man går tillväga och hur regelverket fungerar. Kronofogden samverkar med Svensk handel och Svensk distanshandel avseende e-handel. Syftet är att minska onödig skuldsättning och att färre ärenden lämnas in till Kronofogden. Två arbetsgrupper har startat. En grupp, Kreditsmart, arbetar för att öka kunskapen kring e-handel hos unga blivande e-handelskonsumenter. En annan grupp arbetar med en översyn av branschens egna regler och att debattera skuldsättningsfrågor i e-handel medialt. Ärendeutvecklingen kopplad till snabblån (SMS-lån och andra kortfristiga lån utan formell kreditprövning) har ökat jämfört med 2013, då man kunde se en svag minskning. En förklaring kan vara att branschen vuxit och det finns ett stort behov av korta krediter när oväntade utgifter uppstår och hushållen saknar buffert. Trenden att ungdomars (18-25 år) andel av skuldsättning av snabblån minskar, gäller även i år. Från och med 1 juli 2014 har Finansinspektionen tillsyn över alla företag som lämnar eller förmedlar krediter till konsumenter. Konsumentverket har genom KO möjlighet att påverka företag som inte följer lagstiftningen som Konsumentverket har tillsyn över. Målsättningen med samverkan med snabblåneföretagen har därmed till stora delar uppnåtts och avslutades vid årsskiftet. Trots avslutad samverkan fortsätter Kronofogden att följa utvecklingen av snabblån. Rätt ärende in till Kronofogden Kronofogden och Kriminalvården har i samverkan tagit fram en checklista som kan användas som avstämning för att skulder inte onödigt byggs upp under anstaltsvistelsen. I november prövades checklistan för första gången på Kronobergs- och Sollentunahäktet. Projektet ”De största ingivarna av allmänna mål, har påbörjat arbetet i utredafasen. Projektet ligger i Kronofogdens portfölj för strategiska utvecklingsprojekt utan IT-inslag. Syftet med projektet i den första fasen är att kartlägga de största ingivarna av allmänna mål och vad som händer i processerna innan ett ärende lämnas över för indrivning. Det bedöms leda till en ökad kunskap om ingivarna för att längre fram i projektet samverka för att rätt ärenden kommer in till Kronofogden. Diagram 3: Antalet ansökningar om obetalda snabblån, 2007-2014. 60 000 För att reducera ansökningar om betalningsföreläggande har Kronofogden under året haft en samverkan med Trafikförsäkringsföreningen (TFF). Ett resultat av samverkan 50 000 40 000 30 000 20 000 19 Kronofogdens budbärarutbildning vänder sig till professioner som arbetar nära människor som riskerar att få sin ekonomi i obalans. Utbildningen tar upp orsaker till överskuldsättning, eventuella konsekvenser, hur överskuldsättning kan förebyggas och vad som händer om man inte kan betala. 10 000 0 39 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Informationskampanjen har lett till att färre barn hamnar hos Kronofogden, eftersom ärenden har återkallats. På sikt är målet att näringsidkare inte ska ingå avtal med barn och att myndigheter vidtar åtgärder så att restföring av barn undviks. Kronofogden har fortsatt sitt deltagande i olika samverkansforum för att minska antalet avhysningar. För tredje året anordnade Kronofogden och Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag, SABO, Kunskapsdagen ”Koll på kraven”. Förståelse, utbilda och lära om varandras arbete är några framgångsfaktorer som identifierats. Deltagarna var från bostadsföretag och kommuner. Samverkan med CSN har lett till förändrat arbetssätt hos CSN vilket ska leda till färre unga kunde till Kronofogden. Sedan slutet av 2012 har CSN via telefon kontaktat personer som haft återkrav p.g.a. felaktigt utbetald studiehjälp. Av de personer som slutreglerat sin återkravsskuld under perioden januari 2013 tom april 2014 är 64 procent personer som de haft kontakt med via telefon. I september 2014 startade CSN uppringning av återbetalningskunder som studerat på grundskole- eller gymnasienivå i åldrarna 18-23 år. Barns och ungdomars skuldsättning Antal restförda barn i Kronofogdens register fortsätter att minska och vid årsskiftet fanns det 822 barn med skulder hos Kronofogden. De senaste 4 åren har antalet restförda barn minskat med 45 procent. I samverkan mellan Kronofogden, Barnombudsmannen och Konsumentverket har en informationskampanj ägt rum som innebär att öka kunskapen om rättsläget hos myndigheter och företag i deras roll som sökande och inkassoombud. 40 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Övrig återrapportering Förebyggande arbete i form av service och information Mål enligt regleringsbrevet Information och service inom Kronofogdens område ska vara behovsanpassad och lättillgänglig. Återrapporteringskrav Kronofogden ska beskriva de insatser som har genomförts för att göra information och service mer behovsanpassad och lättillgänglig. Myndigheten arbetar kontinuerligt med att öka tillgängligheten, ge mer service och en anpassad och förbättrad information. anvisningar. Syftet är att öka enhetlighet och likformighet och därmed också öka förutsägbarheten för hur ärenden m.m. ska bedömas. Information på webbplatsen har fortsatt att anpassas till myndighetens olika kundgrupper. På hemsidan publiceras regelbundet nyheter om avvikelser, handläggningsfrågor, förenklingar m.m. För vissa typer av ärenden redovisas normal handläggningstid så att ingivaren/sökanden vet vad som kan förväntas. Handläggningstiderna uppdateras varje månad, vid större avvikelse oftare. Under 2014 har tjänsten utökats med ärendetypen skuldsanering och betalningsförelägganden kommer att börja redovisas i januari 2015. I genomsnitt har myndighetens webbplats haft 225 600 unika besökare varje månad, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med föregående år. Kronofogden finns också från 2013 med en sida på Facebook vilket bidrar till en ökad tillgänglighet och en ytterligare kanal för att möta medborgaren i realtid. I syfte att förbättra företagares kunskap om vad som är viktigt att känna till för att undvika överskuldsättning, har information lagts ut på Kronofogdens webbplats. Informationen, som har tagits fram i samverkan med bl.a. Företagarna, benämns ”Koll på läget” och illustrerar de faktorer som gör att företagare riskerar att hamna på obestånd och vad man bör tänka på för att undvika det. Myndigheten hanterar kundsynpunkter på ett systematiskt sätt. Totalt har 266 synpunkter omhändertagits under 2014. Den största andelen, 80 procent, av de inkomna kundsynpunkterna avser bemötande, kundupplevelser, tillgänglighet, blanketter och broschyrer. Under 2014 har 7 synpunkter tagits vidare för eventuellt beslut om genomförande. En stor del av de övriga synpunkterna har lämnats över till pågående projekt inom myndigheten. Rör synpunkten bemötande sker regelmässigt återkoppling direkt till den som lämnat synpunkten samt till den hos myndigheten som synpunkten berör. Av de 14 synpunkter från 2013 som gick vidare för genomförande har två genomförts under 2014. Utredningar pågår i övriga fall. Resultatet av den senaste kundundersökningen, som genomfördes 2013, visade att begripligheten i Kronofogdens skriftliga information var ett förbättringsområde. Myndigheten har under 2014 arbetat aktivt med att förbättra den skriftliga informationen. Riktlinjen för språket inom Kronofogden har uppdaterats och kompletterats med en skrivhandledning som delats ut till alla medarbetare och som innehåller konkreta råd om hur riktlinjen kan tillämpas i praktiken. Ett språknätverk har bildats och språkvårdsprojekt bedrivs som syftar till att öka begripligheten i myndighetens texter. Alla team inom myndigheten har fått möjlighet att gå igenom och diskutera konkreta exempel på texter som används inom myndigheten och hur de kan göras mer begripliga. Synpunkter kommer via e-brev, via formulär på webbplatsen och från medarbetare som lägger in egna förbättringsförslag eller via telefon där kundservicehandläggarna tar emot synpunkter från kunderna. Gemensamt för alla synpunkter är att de utgår från kunden och bidrar till att öka insikten om hur verksamheten kan bli bättre ur ett kundperspektiv. En person kan begära att Kronofogden rättar, blockerar eller utplånar missvisande uppgifter i Kronofogdens databaser för utsökning och Myndigheten har under 2014 fortsatt arbetet med att se över styrande dokument och 41 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 fel i samband med skuldens uppkomst eller i samband med att skulden lämnades över till Kronofogden. Under året har 12 145 rättelseärenden inkommit, att jämföra med 10 098 ärenden föregående år. 11 784 beslut har fattats i rättelseärenden och 70 procent av ärendena har bifallits, vilket är i nivå med föregående år. indrivning samt betalningsföreläggande och handräckning. Om en enskild har fått en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen som bottnar i uppgifter hos Kronofogden som den enskilde anser är felaktiga, kan denne begära att Kronofogden rättar dessa uppgifter. Uppgifterna kan t.ex. ha hamnat i registret på grund av att en myndighet har gjort Enkla och tidsenliga regler Mål enligt regleringsbrevet Reglerna inom Kronofogdens verksamhet ska vara enkla och tidsenliga. Återrapporteringskrav Kronofogden ska beskriva arbetet med att göra reglerna enkla och tidsenliga. En bedömning av i vilken omfattning myndighetens åtgärder har bidragit till att uppfylla regeringens mål att förenkla för företagen ska göras. erbjuds ytterligare en kanal för kommunikationen med Kronofogden. Det finns i liten utsträckning regler inom Kronofogdens verksamhet som påverkar företagens administrativa arbetsbörda. I detta avsnitt rapporterar myndigheten därför även andra åtgärder som Kronofogden vidtagit för att förenkla för företagen. En ny efterfrågad rutin har införts i syfte att förenkla för ingivare vid manuell ansökan om verkställighet i de fall exekutionstiteln är ett utslag i mål om betalningsföreläggande. Tidigare har den som lämnat in manuell ansökan om verkställighet, och inte haft något utslag, behövt begära ut utslag i mål om betalningsföreläggande (betalmål) från Kronofogden för att lägga till sin ansökan. Den nya rutinen innebär att Kronofogden i dessa ärenden internt kan hämta in utslaget på begäran av ingivaren. Ovan gäller endast utslag i mål som utfärdats av Kronofogden. Andra domar och beslut (exekutionstitlar) behöver ingivarna fortfarande lägga till på egen hand. Arbetet med att identifiera hinder för och underlätta användningen av Kronofogdens etjänster har fortsatt under året. En ökning sker av nyttjandet av våra tjänster. Ett arbete pågår även gentemot de programvarutillverkare som levererar de vanligaste inkassosystemen för dem som använder våra tjänster. Detta för att se till att systemen stödjer de tjänster som Kronofogden erbjuder. Arbetet med att utbyta information elektroniskt med banker har fortsatt under 2014. Syftet är att minska den administrativa bördan i form av manuell hantering för banker när de ska lämna uppgifter vid Kronofogdens tillgångsundersökning. Handelsbanken är ansluten från maj 2014. Skandinaviska Enskilda Banken kommer att anslutas i oktober och vi har startat en dialog med Danske Bank. Kommunikationen med banker handlar om att Kronofogden ställer frågor elektroniskt om tillgångar och att vi även kan meddela förbud elektroniskt. Kronofogdens kundansvariga har löpande dialoger med ingivare av mål om betalningsföreläggande i syfte att öka kvaliteten på ansökningarna och därmed minska behovet av kompletteringar. Hög kvalitet i ansökningarna är en förutsättning för att en ingivare ska kunna erhålla ett kvalitetstillstånd20 som innebär en snabbare hantering vid registringar av ingivarens ansökningar om betalningsföreläggande. Inom skuldsaneringen pågår utveckling av ytterligare en e-tjänst i syfte att möjliggöra elektronisk filöverföring av fordringsanmälningar. Det kommer att underlätta för skuldsaneringsborgenärerna som därmed Inom konkurstillsynen har ett nytt ärendehanteringssystem tagits i bruk som innebär en 20 Se avsnitt Summarisk process – att handlägga mål om betalningsföreläggande och handräckning. 42 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 procent av konkursförvaltarna anslutit sig till tjänsten. övergång från en pappersbaserad till en elektronisk dokumenthantering. Konkursförvaltarna erbjuds en e-tjänst där de kan lämna in handlingar till Kronofogden på elektronisk väg. Syftet är att erbjuda en utökad service till konkursförvaltare och domstolar vid ingivande av konkursdokument och att minska kostnaderna för den administrativa hanteringen. Vid årsskiftet hade drygt 80 Kronofogdens bedömning är att myndighetens arbete med att utveckla verksamheten utifrån kundernas behov bidragit till att förenkla för företag. Däremot har det inte skett en bedömning avseende storleken på detta bidrag till att uppfylla målet att förenkla för företagen. Brottsutbytesfrågor Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Kronofogden ska redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att utveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå. Kronofogden ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott. Under året har Kronofogden tillsammans med deltagare från Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Skatteverket utarbetat en myndighetsgemensam strategi för myndighetssamverkan på brottsutbytesområdet fram till 2018. I uppdraget har också ingått att utveckla de gemensamma arbetsprocesserna för en effektiv samverkan inom arbetet med brottsutbyte och att identifiera utvecklingsområden. Med utgångspunkt i strategin har en handlingsplan tagits fram med aktiviteter de kommande åren för att utveckla brottsutbytesarbetet i samverkan. Representanter för Kronofogden har också deltagit i Brottsförebyggande rådets arbete med utvecklad resultatredovisning avseende brottsutbyte och i framtagande av antologin om tillgångsinriktad brottsbekämpning ”Gå på pengarna”. Kronofogden meddelar ett förbud att lämna ut den aktuella egendomen trots att egendomen inte finns tillgänglig för Kronofogden (s.k. distansutmätning). En förutsättning är att den uppringande myndigheten omhändertagit egendomen med stöd av sitt eget regelverk. Kronofogden har genom denna verksamhet gjort utmätningar motsvarande 4,2 miljoner kronor under 2014, jämfört med 3,8 miljoner kronor under 2013. Regeringen har under 2014 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av utsökningsbalken. I direktiven till denna översyn framgår att frågan ska utredas om Kronofogdens möjlighet att få Polisens hjälp med att säkerställa egendom vid distansutmätning. En sådan möjlighet kommer ge jourverksamheten utökade möjligheter att säkerställa egenomdom i flera fall. Kronofogdens jourverksamhet har fortsatt att utvecklas positivt. Jouren har funnits tillgänglig för Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Skatteverket och Kriminalvården för att Kronofogden utanför ordinarie öppettid ska kunna säkerställa tillgångar som samverkande myndigheter påträffat hos gäldenärer som misstänks för eller har samröre med grov organiserad brottslighet. Gemensam nämnare för dessa ärenden är att de nästan uteslutande vid Kronofogdens tidigare utredning konstaterats sakna utmätningsbara tillgångar. Tack vare information från samverkande myndigheter har tillfälle att säkra tillgångar uppstått. Ett säkerställande sker genom att Under år 2014 har Kronofogden fortsatt sitt samarbete med Åklagarmyndigheten för att effektivisera myndigheternas arbete med att återta brottsutbyten genom kvarstad i brottmål. Samverkan, som sker både på central och lokal nivå, ska leda till förbättringar genom utökat erfarenhets- och kompetensutbyte, förbättrad uppföljning samt metod- och verksamhetsutveckling. Representanter för myndigheterna har under året träffats på central nivå vid två tillfällen. Lokala aktiviteter har förekommit men bör kunna ske i större utsträckning. Kronofogden har under året säkrat 50 miljoner kronor, vilket motsvarar 32 procent av yrkat belopp. Motsvarande belopp för föregående år 43 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 har ett enskilt ärende verkställts av Kronofogden där det totala fordringsbeloppet om 50 miljoner kronor säkerställts med betalningssäkring. Kronofogden har under året säkrat 153 miljoner kronor i betalningssäkringar, vilket motsvarar 49 procent av det yrkade beloppet. Motsvarande belopp för föregående år var 134 miljoner kronor, eller 38 procent. var 50 miljoner kronor, eller 39 procent av yrkat belopp. Under året har Kronofogden intensifierat sitt samarbete med Skatteverket beträffande grov ekonomisk brottslighet. Kontakter mellan Kronofogden och Skatteverket sker löpande. Under 2015 planeras fortsatta samarbeten i löpande ärenden, gemensam utbildning och deltagande i erfarenhetsutbyten. Under 2014 44 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Organiserad brottslighet Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Kronofogden ska beskriva vidtagna åtgärder som bedöms ha bidragit till att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. vad som är ett ”normalår” resultatmässigt för Kronofogden. Kronofogden ingår i arbetet mot den grova organiserade brottsligheten tillsammans med Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kustbevakningen, Tullverket, Säkerhetspolisen, Försäkringskassan och Migrationsverket. Kronofogden har representanter i såväl styrsom handläggargrupper i samtliga regionala underrättelsecentra (RUC) i landet. Under året har samtliga representanter i handläggargrupperna, RUC och NUC, deltagit i en myndighetsgemensam utbildning för satsningen mot grov organiserad brottslighet. Kronofogden har dessutom anordnat utbildning i Anacapa (analysmetod för utredningsarbete) för samtliga medarbetare på specialverkställigheten. Medarbetare från andra myndigheter inom den myndighetsgemensamma satsningen har beretts plats på utbildningen då intresse funnits. Ett nationellt underrättelsecenter (NUC) är sedan tidigare etablerat hos Rikskriminalpolisen. Kronofogden har haft bemanning i samtliga delar av NUC under hela verksamhetsåret och varit aktiv i arbetet med att bearbeta och analysera underrättelser från de samverkande myndigheterna. Kronofogden har även innehaft tjänsten som biträdande samordnare för NUC, vilket varit en heltidstjänst. Under året har Kronofogden också haft kontinuerlig representation i kansliet för det Operativa rådet och Samverkansrådet i syfte att bidra med kompetens kring tillgångsinriktning i det myndighetsgemensamma arbetet. Kronofogden har deltagit i det myndighetsgemensamma arbetet i ärenden som beslutats av det Operativa rådet. Myndigheten har under året lagt ner 514 arbetstimmar på dessa specifika ärenden, vilket kan jämföras med 1 059 timmar föregående år. Totalt har 12 miljoner kronor kunnat säkras i dessa ärenden, jämfört med 25 miljoner förra året. En orsak till det lägre beloppet i år bedöms vara att många av ärendena som beslutats av Operativa rådet varit mindre inriktade på ekonomisk brottslighet än tidigare år. Det är dock ännu för tidigt att kunna avgöra Arbetet med åtgärder mot penningtvätt har fortsatt. Enligt ett ställningstagande av rikskronofogden 2010 ska myndigheten, när betalning tas emot i kontanter, granska om betalningen skäligen kan antas utgöra penningtvätt. Belopp över 30 000 kronor ska särskilt uppmärksammas. Om det finns misstanke om penningtvätt ska ansvarig polismyndighet underrättas. Under året har Kronofogden anmält 75 ärenden till Finanspolisen med anledning av stora kontanta inbetalningar. Detta är en minskning jämfört med föregående år då 88 ärenden anmäldes. Kronofogden bedömer sammantaget att samverkan och insatser mot grov, organiserad brottslighet är mycket viktiga och att Kronofogden är en naturlig del i arbetet med att återta brottsvinster. Arbetet med att utveckla och förstärka samverkan med andra myndigheter kommer även fortsättningsvis att vara en viktig del i Kronofogdens verksamhet. 45 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Statistiksammanställning Översikt hela Kronofogden Väsentliga mått Ärendeinflöde och handläggning Inkomna ärenden och mål Avslutade ärenden och mål1 Ekonomi, totalt Kronofogden Kostnader (tkr) Indrivet belopp (tkr) Intäkter (tkr)3 - varav intäkter som får disponeras av myndigheten enligt regleringsbrevet (tkr)3 Kostnader för den avgiftsfinansierade verksamheten som får disponeras av myndigheten enligt regleringsbrevet (tkr)4 Intäkter av ansökningsavgifter m.m. till Kronofogden (tkr). Intäkterna disponeras ej av myndigheten enligt regleringsbrevet5 Svenskt kvalitetsindex (SKI) för Kronofogden Nöjdhet företag Nöjdhet privatpersoner 2014 3 447 117 3 392 867 2013 3 449 157 3 306 677 2012 3 425 573 3 385 608 1 787 621 10 772 3662 25 793 1 820 761 9 897 9462 27 861 1 742 305 9 680 730 26 941 9 291 10 123 11 998 10 853 11 191 10 424 1 501 313 1 710 654 1 364 509 58,3 58,1 ca 72 51,8 Not 1: Med avslutade ärenden och mål avses för verkställighet och indrivning ärenden som betalats, återkallats eller preskriberats. Not 2: Indrivet belopp har hämtats från myndighetens operativa uppföljningssystem WinIT. Tidigare år har motsvarande siffror hämtats från myndighetens statistiska uppföljning PLEX. Eftersom uttagen genomförts på olika sätt bedöms inte utfallen vara fullt ut jämförbara. Not 3: Med intäkter avses intäkter av avgifter och andra ersättningar, intäkter av bidrag samt finansiella intäkter. Not 4: Avser kostnader för administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet. Kostnaden kan inte fås direkt ur myndighetens redovisning utan måste beräknas utifrån flera nyckeltal. Eftersom kostnaderna som redovisas för 2012, 2013 och 2014 är beräknade utifrån faktiskt utfall för dessa nyckeltal avviker beloppen från de som återfinns i den finansiella redovisningen, vilka är baserade på preliminära beräkningar. Not 5: 2013 ändrade myndigheten principer för värdereglering av befarade kundförluster. Nettoeffekten av ändrade principer är en bokföringsmässig intäkt 2013 på 281 mkr som ett engångsbelopp. Kompetensförsörjning Väsentliga mått och indikatorer Anställningsuppgifter Antal fast anställda Andel kvinnor Andel kvinnliga chefer Medelålder Sjukfrånvaro1 Sjukfrånvaro totalt Sjukfrånvaro över 60 dagar Frisktal 2 2014 2 241 67 % 56 % 45 år 2013 2 261 67 % 54 % 44 år 2012 2 127 66 % 54 % 46 år 4,5 % 2,3 % 60 % 4,0 % 1,9 % 66 % 3,7 % 1,6 % 67 % Källor: QlikHR Not 1: Sjukfrånvaron mäts som procent av arbetstid. Not 2: Avser total tillgänglig arbetstid för anställda med maximalt 40 sjukfrånvarotimmar och maximalt tre sjuktillfällen under en löpande 12månadersperiod i relation till totalt tillgänglig arbetstid. 46 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Att handlägga mål om betalningsföreläggande och handräckning Väsentliga mått och indikatorer Ärendeinflöde och handläggning Antal inkomna mål Antal avslutade mål Antal pågående mål Andel avslutade mål inom 2 månader Antal avslutade mål per årsarbetskraft Skillnader mellan organisatoriska enheter (andel avslut inom 2 månader) Andel avslutade mål inom 4 månader Antal dagar från ansökan till utslag meddelas Skillnader mellan organisatoriska enheter (antal dagar från ansökan till utslag meddelas) Antal dagar från ansökan till beslut Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D) Ekonomi, totalt summarisk process Kostnader (tkr) Intäkter (tkr) Intäkter av ansökningsavgifter m.m. till Kronofogden (tkr). Intäkterna disponeras ej av myndigheten Styckkostnad per avslutat mål (kr)2 2014 1 185 469 1 202 031 183 790 68 % 3 843 2013 1 204 171 1 167 843 197 446 72 % 3 885 2012 1 193 340 1 193 404 158 335 73 % 3 945 66 % -70 % 88 %1 69 69 % -75 % 89 % 61 69 % -75 % 89 % 59 63 - 73 112 57 - 66 96 55 - 61 98 B B B 301 184 3 444 301 691 3 692 291 916 3 311 358 410 248 341 596 255 357 987 242 Källor: PLEX, Agresso, SUPRO, QlikSupro Not 1: Andel avslutade mål inom 4 mån har hämtats från myndighetens operativa uppföljningssystem QlikSupro. Tidigare år har motsvarande siffror hämtats från myndighetens månatliga uttag från verksamhetssystemet. Eftersom uttagen genomförts på olika sätt bedöms inte utfallen vara fullt ut jämförbara. Not 2: Avser styckkostnader för avslutade mål om betalningsföreläggande, handräckning och betalningsfastställelse i pant. Att handlägga allmänna och enskilda mål samt fastighets- och bostadsrättsärenden Väsentliga mått och indikatorer för allmänna och enskilda mål Ärendeinflöde och handläggning Antal inkomna gäldenärer Antal inkomna allmänna mål Antal inkomna enskilda mål Antal inkomna avhysningsärenden1 Antal pågående löneutmätningsbeslut Antal avslutade gäldenärer Antal avslutade allmänna mål Antal avslutade enskilda mål Antal avslutade avhysningsärenden1 Indrivet belopp allmänna mål (tkr) 2 Indrivet belopp enskilda mål (tkr) 2 Antal verkställda avhysningar - varav barn berörda av verkställd avhysning Antal gäldenärer i Kronofogdens indrivningsdatabas 2014 193 873 1 635 564 589 583 7 071 98 283 201 790 1 597 852 555 841 7 722 6 337 322 4 435 044 2 225 459 507 601 47 2013 205 880 1 635 094 574 965 8 490 95 746 197 472 1 564 069 540 963 9 017 6 084 528 3 813 418 2 532 504 515 499 2012 206 696 1 614 444 585 634 8 814 93 743 194 857 1 622 991 538 601 9 256 5 935 675 3 745 055 2 616 569 507 061 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Att handlägga allmänna och enskilda mål, fortsättning Andel förstagångsgäldenärer fullbetalda eller utredda inom 3 månader Skillnader mellan organisatoriska enheter (fullbetalda/utredda gäldenärer inom 3 mån) Andel gäldenärer utredda inom 9 månader Antal avslutade mål per årsarbetskraft Antal ej omräknade löneutmätningsbeslut äldre än 13 månader Skillnader mellan organisatoriska enheter (andel ej omräknade löneutmätningsbeslut äldre än 13 månader) Antal pågående förstagångsgäldenärer äldre än 5 månader Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D) 2014 2013 2012 94 % 93 % 95 % 91 % - 97 % 98 % 3 920 91 % - 96 % 96 % 3 729 94 % - 98 % 97 % 3 937 914 1 672 2 385 0%-3% 0%-7% 0%-6% 1 151 1 342 967 C C B Väsentliga mått och indikatorer för fastighets- och bostadsrättsärenden Ärendeinflöde och handläggning Antal inkomna fastighets- och bostadsrättsförsäljningsärenden - varav fastigheter - varav bostadsrätter Antal avslutade fastighets- och bostadsrättsFörsäljningsärenden - varav fastigheter - varav bostadsrätter Antal sålda fastigheter och bostadsrätter Antal avslutade fastighets- och bostadsrättsärende per årsarbetskraft Andel första försäljningsförsök av fastigheter inom 4 månader Skillnader mellan organisatoriska enheter (andel första försäljningsförsök inom 4 mån) Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D) 2014 2013 2012 3 060 2 116 944 3 889 2 674 1 215 3 686 2 526 1 160 3 744 2 624 1 120 1 075 3 836 2 666 1 170 1 050 3 512 2 483 1 029 849 62 59 66 78 % 65 % 65 % 56 % - 93 % 47 % - 90 % 47 % - 82 % - C C 1 299 123 20 694 1 339 429 21 958 1 272 415 21 785 1 142 903 1 369 059 1 006 523 781 815 786 17 853 18 871 16 663 Ekonomi, totalt verkställighet och indrivning Kostnader (tkr) Intäkter (tkr) Intäkter av grundavgifter m.m. till Kronofogden (tkr). Intäkterna disponeras ej av myndigheten3 Styckkostnad per avslutat mål, indrivning exkl. fastighetsförsäljning (kr)4 Styckkostnad per avslutat ärende, fastighetsförsäljning (kr)5 Källor: PLEX, TID, Agresso, WinIt Not 1: Inkomna och avslutade avhysningsärenden ingår i antalet inkomna och avslutade enskilda mål. Not 2: Indrivet belopp har hämtats från myndighetens operativa uppföljningssystem WinIt. För 2012 har motsvarande siffror hämtats från myndighetens statistiska uppföljning PLEX. Eftersom uttagen genomförts på olika sätt bedöms inte utfallen vara fullt ut jämförbara. Not 3: 2013 ändrade myndigheten principer för värdereglering av befarade kundförluster. Nettoeffekten av ändrade principer är en bokföringsmässig intäkt 2013 på 281 mkr som ett engångsbelopp. Not 4: Styckkostnad per mål, indrivning exkl. fastighetsförsäljning, avser avslutade allmänna och enskilda mål. I enskilda mål ingår avslutade avhysningsärenden. Avslutade gäldenärer är en konsekvens av avslutade mål och styckprisberäknas därmed inte. Not 5: Fastighetsförsäljningens andel av verksamhetsgrenens kostnader har nycklats utifrån arbetad tid. Felkällan bedöms som liten eftersom fastighetsförsäljningens andel endast uppgår till cirka fyra procent av den totala tiden. Med ärenden avses fastighets- och bostadsrättsärenden. 48 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Att handlägga skuldsaneringsärenden och omprövningar Väsentliga mått och indikatorer Ärendeinflöde och handläggning Antal inkomna skuldsaneringsärenden Antal inkomna omprövningsärenden Andel omprövningar av pågående skuldsaneringar Antal avslutade skuldsaneringsärenden - varav beviljade skuldsaneringar - varav avslag/avvisningar/avskrivningar Antal avslutade omprövningsärenden - varav ändringar - varav upphävanden - varav avslag/avvisningar/avskrivningar Antal pågående skuldsaneringsärenden Antal pågående omprövningsärenden Antal pågående skuldsaneringsärenden äldre än 9 månader Andel beslut om skuldsanering avslutade inom 7 månader Andel avslag avslutade inom tre månader Andel omprövningar avslutade inom 3 månader Antal avslutade ärenden per årsarbetskraft 2 Skillnader mellan organisatoriska enheter (andel avslut inom 7 månader) Skillnader mellan organisatoriska enheter (andelen inledda ärenden) Andel överklagade beslut om skuldsanering Andel skuldsaneringsbeslut som upphävts inom två år Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D) 2014 10 083 3 241 13 % 9 648 5 879 3 769 3 1741 1 258 183 1 332 5 564 689 2013 9 184 3 162 13 % 8 537 5 357 3 180 3 1981 1 114 206 1 319 5 283 619 2012 9 068 2 842 13 % 7 520 4 637 2 883 2 8221 1 082 293 1 076 4 603 634 871 284 203 51 % 43 % 81 % 111 47 % 12 % 64 % 115 79 % 47 % 70 % 113 53 % - 84 % 48 % - 77 % 82 % - 88 % 59 % - 71 % 3% 2,2 % 65 % -73 % 2% 2,7 % 60 % - 69 % 3% 3,0 % B B B 124 080 1 249 9 580 113 794 1 501 9 569 109 972 1 220 10 516 Ekonomi, totalt skuldsanering Kostnader (tkr) Intäkter (tkr) Styckkostnad per avslutat ärende (kr)3 Källor: Agresso, SKUSAN, QlikSkusan Not 1: Inklusive 371 samordnade avslut av omprövningar 2012, 559 avslut 2013 och 401 avslut 2014, där skuldsaneringsbeslut redan var föremål för omprövning när dessa omprövningsärenden kom in. Not 2: Avser både avslutade skuldsaneringsärenden och omprövningsärenden. Not 3: Avser styckkostnad för skuldsanerings- och omprövningsärenden. Att utöva tillsyn över konkurser och lönegaranti Väsentliga mått och indikatorer Ärendeinflöde och handläggning Antal inkomna konkursärenden Antal inkomna lönegarantiärenden i företagsrekonstruktion Antal inkomna lönegarantiprocesser Antal inkomna gränsöverskridande lönegarantiärenden Antal avslutade konkursärenden Antal avslutade lönegarantiärenden i företagsrekonstruktion 49 2014 7 615 2013 8 140 2012 7 851 226 116 16 8 400 251 266 146 42 8 0761 185 225 162 23 7 3451 197 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Att utöva tillsyn över konkurser och lönegaranti, fortsättning Antal avslutade lönegarantiprocesser Antal avslutade gränsöverskridande lönegarantiärenden Antal pågående konkursärenden Andel yttrande inom sex veckor Skillnader mellan organisatoriska enheter (yttrande inom sex veckor) Antal avslutade konkursärenden per årsarbetskraft Skillnader mellan organisatoriska enheter (genomsnittlig handläggningstid, mån) Skillnader mellan organisatoriska enheter (antal ärenden per årsarbetskraft per team) Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D) Ekonomi, totalt konkurstillsyn Kostnader (tkr) Intäkter (tkr) Styckkostnad per avslutat ärende (kr)3 Källor: PLEX, TID, Agresso, DiaRätt, QlikTillsyn 2014 121 22 10 032 89 % 2013 130 52 10 584 90 % 2012 142 6 10 405 90 % 74 % - 97 % 180 81 % - 98 % 1702 80 % - 96 % 1572 13 - 16 14 - 16 14 - 17 193 - 264 213 - 247 170 - 238 B B B 63 234 406 7 479 65 847 710 8 0652 68 001 625 9 1732 Not 1: Antalet avslutade konkursärenden har minskats med 216 respektive 214 ärenden för åren 2013 och 2012 jämfört med 2013 års årsredovisning. Förbättrad möjlighet till uppföljning har gjort det möjligt att uppmärsamma de fall där samma ärende avslutats flera gånger. Not 2: I och med att antalet avslutade konkursärenden justerats ner åren 2013 och 2012 jämfört med 2013 års årsredovisning (se not 1), påverkar detta också produktiviteten och kostnaden per avslutat ärende för dessa år. Antalet avslutade ärenden per årsarbetskraft har därför minskat med 5 respektive 4 ärenden 2013 och 2012. Kostnaden per avslutat ärende har ökat med 210 kronor respektive 260 kr för motsvarande år jämfört med 2013 års årsredovisning. Not 3: Avser kostnader för konkursärenden, hantering av lönegarantiprocesser och lönegarantiärenden i företagsrekonstruktion samt gränsöverskridande lönegaranti. Kundservice - att besvara kundfrågor via telefon och e-brev Väsentliga mått och indikatorer Ärendeinflöde och handläggning Antal inkomna samtal Antal inkomna e-brev Antal besvarade samtal Antal besvarade e-brev Andel besvarade samtal Andel besvarade e-brev inom 24 tim Medelväntetid telefoni (mm:ss) Medelsamtalstid telefoni (mm:ss) Antal besvarade samtal och e-brev per årsarbetskraft Ekonomi, totalt kundservice Kostnader (tkr) Intäkter (tkr) Kostnad per avslutat samtal/e-brev (kr) 2014 1 277 126 139 033 1 133 690 139 033 89 % 94 % 05:01 03:47 2013 1 280 750 133 5021 1 117 578 133 5021 87 % 95 %1 04:52 3:41 2012 1 085 939 94 4121 1 014 391 94 4121 93 % 98 %1 01:59 3:15 10 748 10 2581 11 2681 70 337 184 55 69 625 152 561 55 629 178 501 Källor: IBM Lotus Notes/Platina, Solidus, Agresso Not 1 Per 2014 redovisas e-brev exklusive skräpmail. Korrigering av e-brev har därför skett för åren 2013 och 2012 genom att inkomna och besvarade e-brev minskats med 18 737 respektive 12 598 e-brev för 2013 och 2012. Korrigeringen av e-brev innebar också att andelen besvarade e-brev inom 24 timmar minskade med 1 procentenhet för 2013 och 2012. Produktiviteten minskade med 153 respektive 128 besvarade samtal och e-brev för 2013 och 2012. Kostnaden per besvarat samtal och e-brev ökade också med 1 krona för dessa år. Anmärkning: Förbrukade resurser avseende kundservice har fördelats ut proportionerligt på verksamhetsgrenarna när kostnadsberäkning av varje verksamhetsgren skett. 50 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Att arbeta förebyggande Väsentliga mått och indikatorer Ärendeinflöde och handläggning Antal omyndiga i Kronofogdens indrivningsdatabas Ekonomi, totalt förebyggande verksamhet Kostnader (tkr) Intäkter (tkr) 2014 822 2013 9941 2012 1 216 11 089 0 11 529 0 12 545 45 Källor: PLEX, Agresso Not 1: Avser november p.g.a. tekniska problem med uppföljningen I december. Anmärkning: Förbrukade resurser avseende förebyggande verksamhet har fördelats ut proportionerligt på verksamhetsgrenarna när kostnadsberäkning av varje verksamhetsgren skett. Förebyggande arbete i form av service och information Väsentliga mått och indikatorer Ärendeinflöde och handläggning Antal inkomna rättelseärenden Antal beslutade rättelseärenden Antal unika besökare per månad på Kronofogdens webbplats1 Källa: DiaRätt, Google Analytics (2012,2013), SiteCatalyst (2011) Not 1: Genomsnittligt antal unika besökare per månad. 51 2014 12 145 11 784 2013 10 098 9 789 2012 8 298 9 068 225 600 201 737 156 737 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Förklaringar till resultatredovisningen kvalitet, rättslig kvalitet, dokumentation samt kontakter och kommunikation med parterna. Kvalitetsuppföljningen har genomförts korsvis inom respektive verksamhet för att säkra objektiviteten. Nedan anges definitioner till begrepp som finns i resultatredovisningen. Även de metoder som nyttjas för att ta fram uppgifterna beskrivs. Produktivitet Definition: Avser för summarisk process, verkställighet, skuldsanering och konkurstillsyn antalet avslutade ärenden och mål per årsarbetskraft, s.k. arbetsproduktivitet. För kundservice avses med produktivitet antalet besvarade telefonsamtal och e-brev per årsarbetskraft. Utöver kvalitetsuppföljningen under tertial tre med fokus på verksamhetens vanligaste förekommande mål och ärenden har myndigheten genomfört fördjupade kvalitetsuppföljningar. Utifrån de resultat som framkommer i tertial tre görs fördjupande uppföljningar under tertial ett och två det kommande året. Fokus i dessa uppföljningar sätts på de kvalitetsområden som man bedömer behöver granskas djupare utifrån de resultat som framkommit i uppföljningen som ägt rum under tertial tre. Kvalitetsuppföljning under tertial ett och två kan också avse uppföljning av kvaliteten i mindre vanligt förekommande ärendetyper som på grund av urvalet till uppföljningen under tertial tre normalt inte uppmärksammats i tillräckligt hög utsträckning. Metod: Uppgifter om antal avslutade ärenden och mål är hämtade från myndighetens uppföljningssystem. Antal årsarbetskrafter utgår från inrapporterad tid i myndighetens tidredovisningssystem. Uppgifter om antal besvarade samtal inom kundservice är hämtade från myndighetens uppföljningssystem för telefonin. Uppgifter om antalet besvarade e-brev hämtas från myndighetsbrevlådan. Bedömning av kvaliteten: Fyra bedömningsnivåer används i kvalitetsuppföljningen i enlighet med framtagen modell för att bedöma produktkvaliteten: Kvalitet Definition: Avser en bedömning av processoch produktkvaliteten. Med processkvalitet avses att ett ärende eller mål är handlagt utifrån framtagen processkarta utan onödiga ledtider (slag i slag). Med produktkvalitet avses att ett ärende eller mål är handlagt lagenligt och formellt riktigt samt i enlighet med myndighetens interna policy och riktlinjer. A: Utmärkt Avser komplicerade mål och ärenden som handlagts på ett mycket bra sätt eller normala mål och ärenden där handläggningen utmärkt sig på ett mycket bra sätt. Metod: Kvaliteten följs upp i genomförda kvalitetsuppföljningar. Kvaliteten har följts genom hela ärendehandläggningen, dvs. från det att ett ärende kommit in till dess att det avslutats. Uppföljningen har fokuserat på kvaliteten i verksamhetens vanligaste förekommande mål och ärenden. Eftersom det inte är möjligt att granska alla mål och ärenden har ett slumpmässigt urval. Urvalet som granskats har gjorts under januari-februari för de handläggande verksamheterna. Uppföljningen har genomförts enligt ett antal processpecifika kontrollpunkter som utgår ifrån samma metod och förhållningssätt. Kontrollpunkterna har varit kopplade till de olika verksamheternas processteg. För att möjliggöra en bedömning av kvaliteten på myndighetsövergripande nivå har bedömningar av varje granskat ärende lämnats inom följande områden: process- B: Bra Avser mål och ärenden som handlagts på ett bra sätt. Kan även innefatta smärre brister utan nämnvärd betydelse. C: Bra, men kan förbättras Avser korrekt handläggning men med något eller några tydliga förbättringsområden som dock inte är av allvarlig karaktär. D: Måste förbättras Avser handläggning med allvarliga brister som bryter mot lagar, förordningar, policys, ställningstaganden, fastställda rutiner eller rättsregler utan motivering och rimliga skäl. Bedömningsnivån ska användas oavsett om bristerna avser många ärenden eller endast 52 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 kostnader såsom löner, OH-kostnader (inkl. kostnad för lokaler och huvudkontor) samt kostnader för förebyggande verksamhet och kundservice. Fördelningen av OH-kostnader fördelas utifrån andelen arbetad tid per verksamhetsgren. Vad avser kundservice har styckkostnaden beräknats utifrån den totala kostnaden för kundservice dividerat med antalet besvarade samtal och e-brev. Kostnaderna redovisas i löpande priser. något enstaka. Det är därför viktigt att skälet till bedömning tydligt anges i ett fritextsvar. ”Utmärkt” och ”Bra” indikerar hög kvalitet medan ”Bra, men kan förbättras” och ”Måste förbättras” inte indikerar hög kvalitet. Två bedömningsnivåer finns för processkvaliteten: • Bra • Måste förbättras Inre effektivitet Definition: Avser myndighetens styckkostnader per avslutat ärende och mål inom kärnverksamheten. Styckkostnaderna redovisas för de väsentliga prestationerna inom verksamhetsgrenarna. För myndighetens kundservice redovisas styckkostnaden per besvarat samtal och e-brev. Däremot redovisas inte styckkostnaderna för den förebyggande verksamheten eftersom tidredovisningen inte är ordnad på ett sätt som gör att det är möjligt att följa kostnaderna per aktivitet. Istället redovisas den samlade kostnaden för de förebyggande aktiviteterna. Enhetlighet Definition: Avser för summarisk process, verkställighet och skuldsanering en bedömning av i vilken utsträckning som myndighetens kunder får en likvärdig hantering i myndighetens olika organisatoriska delar med fokus på främst handläggningstider. Handläggningstider för avslutade ärenden och mål har för summarisk process, verkställighet och skuldsanering jämförts mellan organisatoriska delar, vilket även utgör en indikator på verksamhetens processkvalitet. För konkurstillsynen redovisas eventuella skillnader i yttrandetider, genomsnittlig total handläggningstid samt fördelade och pågående antal ärenden per årsarbetskraft. Metod: Styckkostnader har beräknats utifrån den totala kostnaden per verksamhetsgren dividerat med antalet avslutade ärenden och mål. Med beräknade kostnader avses faktiska Metod: Uppgifterna är hämtade från myndighetens uppföljningssystem. 53 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Finansiell redovisning Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter 2014-01-012014-12-31 1 2 3 Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 4 5 6 7 Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Skatteintäkter m.m. Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet 8 9 Saldo Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Lämnade bidrag m.m. 10 Saldo 11 Årets kapitalförändring 54 2013-01-012013-12-31 1 759 098 22 114 2 879 800 1 791 226 22 074 3 845 1 942 1 784 891 1 819 087 -1 118 766 -111 424 -482 302 -1 248 -73 881 -1 147 797 -116 336 -480 161 -2 153 -74 313 -1 787 621 -1 820 761 -2 729 -1 673 1 501 313 847 382 1 710 654 461 673 -2 232 996 -2 131 228 115 700 41 100 1 720 -1 720 2 239 -2 239 0 0 112 971 39 427 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Balansräkning (tkr) Not 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Summa immateriella anläggningstillgångar 12 211 169 211 169 205 459 205 459 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar 13 14 15 7 599 50 855 0 58 454 7 590 46 639 2 992 57 221 2 552 617 953 1 566 441 15 191 2 202 138 2 743 162 747 1 368 865 20 985 1 555 339 25 498 811 586 26 895 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Uppbördsfordringar Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar 16 17 18 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter 19 30 760 665 20 31 445 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 20 -1 591 573 -972 995 21 203 556 386 152 458 196 1 047 903 187 051 393 289 432 174 1 012 514 1 959 536 1 884 433 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR 55 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Balansräkning forts. Not 2014-12-31 2013-12-31 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Depositioner Summa skulder m.m. Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Summa periodavgränsningsposter 22 23 11 24 246 284 676 112 971 397 893 266 245 250 39 427 284 942 25 26 5 975 15 534 21 508 6 201 13 140 19 341 27 28 29 170 583 99 021 323 314 44 637 25 299 782 002 1 444 856 181 945 54 833 394 576 35 574 23 494 772 355 1 462 776 95 278 95 278 117 374 117 374 1 959 536 1 884 433 30 31 32 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 56 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Anslagsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 (tkr) Redovisning mot anslag Utgiftsområde (UO)/Anslag a = ramanslag ap = anslagspost Not Ingå- Årets tillOmende delning dispoöverenligt nerade förings- reglerings- anslagsbelopp brev belopp Utnyttjad Indel av dragmedgivet ning överskridande Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp UO3 1:2 Kronofogdemyndigheten ap. 2 Kronofogdemyndigheten (a) 14 432 1 796 653 0 0 -361 1 810 724 -1 763 023 47 701 UO22 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap. 4 Trängselskatt: admin (a) 33 698 2 200 -698 0 0 2 200 -1 776 424 UO22 1:14 Trängselskatt i Göteborg ap. 5 Trängselskatt i Göteborg (a) 33 1 326 1 650 -1 326 0 0 1 650 -1 274 376 1 800 503 -2 024 0 -361 1 814 574 -1 766 073 48 501 TOTAL 34 16 456 KOMMENTARER TILL ANSLAGSREDOVISNINGEN UO3 1:2 ap 2 Kronofogdemyndigheten Årets tilldelning enligt regeringsbeslut I 18, 2013-12-12; 1 796 653 tkr. Anslagsbehållning som disponeras 2014 enligt regeringsbeslut I 18, 2013-12-12 är 3 procent. Anslagskredit enligt regeringsbeslut I 18, 2013-12-12; 53 900 tkr. Indrag av anslagsbelopp enligt regeringsbeslut I 19, 2014-12-11; 361 tkr UO22 1:11 ap 4 Trängselskatt i Stockholm, Trängselskatt: Admin Årets tilldelning enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 (Transportstyrelsen); 2 200 tkr. Anslagsbehållning som disponeras 2014 enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 (Transportstyrelsen) är allt. Anslagskredit enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 (Transportstyrelsen); 66 tkr. Omdisponerade medel enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 från ap 4 till ap 6; belopp andel 100%. UO22 1:14 ap 5 Trängselskatt i Göteborg, Trängselskatt Årets tilldelning enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 (Transportstyrelsen); 1 650 tkr. Anslagsbehållning som disponeras 2014 enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 (Transportstyrelsen) är allt. Anslagskredit enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 (Transportstyrelsen); 50 tkr. Omdisponerade medel enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19, från ap5 till ap2; belopp andel 100%. 57 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Redovisning mot inkomsttitel (tkr) Not 2300 2394 301 2397 041 Räntor Ränteinkomster från Kronofogdemyndigheten Dröjsmålsränta Summa räntor 2500 2532 001 2532 001 2532 001 2532 001 2532 001 2532 001 2532 001 2532 001 2532 001 Offentligrättsliga avgifter Avgifter hos Kronofogdemyndigheten Grundavgift, allmänna mål Grundavgift, enskilda mål Grundavgift, fastighetsärende Försäljningsavgift Förberedelseavgift Betalningsföreläggandeavgift Avgift för kallelse på okända borgenärer Avgift för dödande av förkommen handling Summa avgifter hos Kronofogdemyndigheten 2700 2711 002 2712 002 2714 461 35 36 37 Böter m.m. Restavgifter och dröjsmålsavgifter Bötesmedel Sanktionsavgifter vid överskridande av förbud mot märkt dieselolja Summa böter m.m. 2800 2811 022 2811 178 2811 178 Övriga inkomster av statens verksamhet Återbetalning av rättshjälpavgifter Övriga inkomster Tull- och andra införselavgifter, indrivna Summa övriga inkomster av statens verksamhet 9100 9131 031 9141 011 Skatt på inkomst Ofördelbara indrivna skatter Kupongskatt Summa skatt på inkomst 9400 9411 021 9428 021 9461 031 9462 011 9463 041 9472 011 Skatt på varor och tjänster Indriven mervärdesskatt Energiskatt och koldioxidskatt Indrivna fordonsskatter Vägavgifter Indriven trängselskatt Privatinförsel av tobak och alkohol Summa skatt på varor och tjänster SUMMA 58 38 2014-01-012014-12-31 2013-01-012013-12-31 -679 19 849 19 169 892 877 1 769 442 487 657 981 1 302 24 788 16 032 358 410 214 100 1 501 313 730 846 597 121 1 238 23 278 16 304 341 596 193 80 1 710 654 10 603 116 740 33 730 119 807 1 820 129 164 493 154 031 11 301 1 470 482 437 495 208 11 247 721 152 784 164 753 386 -817 -432 2 363 -182 2 181 170 0 62 006 1 136 25 261 0 88 573 12 521 920 63 344 923 20 127 5 97 840 2 232 996 2 131 228 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Finansieringsanalys (tkr) Not 2014-01-01- 2013-01-012014-12-31 2013-12-31 DRIFT Kostnader 39 -1 711 090 -1 741 922 1 759 098 22 019 2 879 800 1 784 796 1 791 226 21 740 3 845 1 942 1 818 754 -453 773 -33 806 -487 578 3 514 122 654 126 168 -413 872 203 000 INVESTERINGAR Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringsutgifter -14 016 -67 357 -81 373 -19 785 -70 098 -89 884 Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret Kreditiv i Riksgäldskontoret Amorteringar Försäljning av anläggningstillgångar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 63 049 44 188 -74 410 142 32 969 53 723 24 200 -75 462 502 2 963 610 3 136 -47 794 -83 785 1 501 313 847 382 -197 576 -39 646 2 111 474 1 710 654 461 673 -373 634 45 580 1 844 273 -2 232 996 -2 131 228 -121 522 -286 955 Finansiering av drift Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift Ökning (-) av kortfristiga fordringar Minskning (-) av kortfristiga skulder 40 41 Kassaflöde till drift Förändring av kortfristiga fordringar och skulder Kassaflöde till investeringar UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Skatteintäkter m.m. Förändring av kortfristiga fordringar avseende uppbördsverksamhet Förändring av kortfristiga skulder avseende uppbördsverksamhet Inbetalningar i uppbördsverksamhet Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Kassaflöde till uppbördsverksamhet 59 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Finansieringsanalys forts. Not 2014-01-01- 2013-01-012014-12-31 2013-12-31 TRANSFERERINGSVERKSAMHET Lämnade bidrag Utbetalningar i transfereringsverksamhet -1 720 -1 720 -2 239 -2 239 1 720 2 239 1 720 2 239 Kassaflöde till transfereringsverksamhet 0 0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -583 188 -167 740 39 519 207 258 Ökning (+) av kassa och bank Ökning (+) av tillgodohavanden Riksgäldskontoret Minskning (-) av avräkning med statsverket Summa förändring av likvida medel 26 022 9 368 -618 578 -583 188 28 911 35 233 -231 884 -167 740 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT -543 670 39 519 Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början 60 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Tilläggsupplysningar och noter Utgifter för egen utveckling av IT-stöd som beräknas bli av betydande värde för verksamheten under kommande år redovisas som immateriell anläggningstillgång. Immateriella anläggningstillgångar ska ha ett värde på lägst 100 000 kr för att utgiften ska aktiveras. Avskrivningar påbörjas när IT-stödet tas i drift. Redovisningsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Kronofogdens redovisning följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 2 kap. 5 § FÅB respektive allmänna råd till 6 § i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan avrundningsdifferenser förekomma. Jämförelser av redovisade uppgifter görs med föregående år, om inget annat anges. Följande avskrivningstider tillämpas: • Egenutvecklade IT-stöd, 5 år • Förbättringsutgifter på annans fastighet, 3–6 år (anpassat till hyreskontraktets löptid) • Licenser och rättigheter, 3 år • Kontorsmöbler, 10 år • Kontorsmaskiner, 5 år • Bilar, 5 år Brytdag och periodiseringar Löpande redovisning och anslagsavräkning har gjorts till och med den för statliga myndigheter gemensamma brytdagen 5 januari eller, om detta är en lördag eller söndag, närmast föregående vardag vid årsskifte. Inkomster och utgifter över 100 000 kronor periodiseras 21. Kortfristiga skulder till andra myndigheter Avräkning indrivna medel mot Försäkringskassan redovisas i posten kortfristiga skulder till andra myndigheter, men har tidigare år redovisats i posten övriga kortfristiga skulder. Förändringen har skett efter dialog med ESV. Tilläggsupplysningar I de fall det finns väsentliga skillnader i jämförelse med föregående år, eller i övrigt finns skillnader som myndigheten bedömt som väsentliga att kommentera, lämnas förklaringar som tilläggsupplysningar i noter. Som en följd av detta kan utseendet på noter skilja sig mot tidigare år. Poster kan ha tillkommit i syfte att öka förståelsen. Därtill kan poster i vissa noter tagits bort i de fall som myndigheten har bedömt att de inte längre är relevanta. Värderingsprinciper Uppbördsfordringar Värdet av fordringar under indrivning avseende skatter värderas utifrån det som under året faktiskt inbetalats av fordran i förhållande till den utgående fordran. Värdereglering sker så att fordran motsvarar det värde som beräknas inflyta. Modellen för värdereglering av grundavgifter i a-mål (statliga mål) reviderades 2013. Byte av princip innebar en engångseffekt i form av en intäkt om ca 281 mkr för räkenskapsåret 2013. Anläggningstillgångar Konst ska normalt sett ha ett anskaffningsvärde på minst 20 000 kr för att redovisas som anläggningstillgång. Övriga fordringar Fordringarna värderas enligt lägsta värdets princip, vilket innebär att fordran tas upp till det värde som Kronofogden beräknar kommer att betalas in. För förbättringsutgifter på annans fastighet ska anskaffningsvärdet uppgå till minst 100 000 kronor förutom för lås och larm där beloppsgränsen är 22 000 kr. Avskrivning sker linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Leverantörsskulder Leverantörsskulderna värderas till nominellt värde. Övrigt Monetära fordringar och skulder i utländsk valuta räknas om till balandagens kurs som publiceras av Riksbanken. 21 Utgiftsposter understigande 100 000 kronor kan periodiseras som kostnad om de är kända och det redovisningsmässigt vore fel att redovisa dem nästa räkenskapsår. 61 2014-01-012014-12-31 2013-01-012013-12-31 100 3 954 172 9 291 2 997 21 71 5 000 340 3 787 132 10 123 3 021 11 68 0 Övriga intäkter *** Summa 509 22 114 4 591 22 074 * Sammanställning tjänsteexport Avgiftsintäkter Kostnader Summa (=kapitalförändring tjänsteexport) 3 954 -4 163 -209 3 787 -4 616 -829 Noter Resultaträkningen (tkr om inte annat anges) 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Ersättningar enligt 4 § Avgiftsförordningen Tjänsteexport * Icke statliga medel enligt 6 kap 1§ Kapitalförsörjningsförordningen Ersättning från AP-fonden för adm. av uppbörden av fondmedel ** Information ur dataregister Kopior av allmän handling Lösöreköpskontrakt Flytt och investeringsersättning ** Sammanställning avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras - adm. av ålderspension Ersättning från AP-fonden och premiepensionssystemet 9 291 10 123 Kostnader Summa -11 811 -10 967 -2 520 -844 2 708 167 5 3 356 78 411 2 879 3 845 741 59 800 1 927 16 1 942 *** I beloppet ingår en reavinst motsvarande 95 tkr (333 tkr). 2 Intäkter av bidrag Intäkter från statliga myndigheter Bidrag från EU Övriga bidrag Summa 3 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret (RGK) * Övrigt Summa * Ränteintäkterna från RGK har minskat till följd av lägre räntenivå och lägre behållning under 2014. 4 Kostnader för personal Lönekostnader exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Lagstadgade arbetsgivaravgifter Aktivering av utgifter för egenutveckling * Övriga kostnader för personal Summa -798 633 -243 925 54 579 -130 787 -1 118 766 -783 772 -240 058 9 113 -133 075 -1 147 793 * Personalrelaterade kostnader aktiveras som egenutvecklade immateriella anläggningstillgångar till den del som arbete utförs i dessa projekt. Beloppet är högre 2014 till följd av att arbetet utförs av anställda medarbetare inom IT- organisationen. Under större delen av 2013 köptes motsvarande utvecklingsarbete som konsulttjänst från Skatteverket. 62 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 2014-01-012014-12-31 2013-01-012013-12-31 Övriga driftkostnader Driftkostnader avseende tjänster utförda av Skatteverket * Driftkostnader IT (exkl. utförda av Skatteverket) ** Porto Resekostnader, utomstatliga Exekutiva kostnader och buddelgivning Reaförluster Aktivering av utgifter för egenutveckling *** -203 252 -112 378 -50 830 -10 542 -15 954 -483 12 778 -324 682 -25 176 -50 510 -13 979 -29 363 -981 60 985 Övriga driftkostnader Summa -101 640 -482 302 -96 456 -480 161 Noter 5 * Skatteverket levererar tjänster i form av bland annat verksamhetsstöd. ** Under 2013 köptes merparten av IT-tjänster från Skatteverket via tjänsteavtal. Sedan november 2013 har Kronofogden en egen leveransorganisation för IT *** En del IT-relaterade driftkostnader aktiveras som utgifter för egenutvecklade IT-system. 6 Finansiella kostnader Ränta på räntekonto i RGK Ränta på lån i RGK avseende anläggningstillgångar * 0 -1 149 -42 -2 360 Övrigt Summa -100 -1 248 248 -2 153 * Räntan på lån hos RGK har trots en genomsnittligt ökad belåning, minskat till följd av en lägre räntenivå. 7 Avskrivningar och nedskrivningar -73 881 -74 313 Posten innehåller nedskrivningar av balanserade utgifter för utveckling motsvarande 0 tkr (1 175 tkr). Myndigheten har löpande tagit ställning till om aktiverade utvecklingskostnader fortsatt uppfyller de kriterier som enligt FÅB 5 kap. 2 § (ESV:s föreskrifter) krävs för att det skall anses vara en immateriell anläggningstillgång. I de fall som myndigheten har konstaterat att dessa kriterier ej är uppfyllda har utrangering skett. 8 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras inkl. värdereglering Avgifter hos Kronofogdemyndigheten Grundavgift, allmänna mål Grundavgift, enskilda mål Grundavgift, fastighetsärende Försäljningsavgift Förberedelseavgift Betalningsföreläggandeavgift Avgift för kallelse på okända borgenärer Avgift för dödande av förkommen handling Summa 442 487 657 981 1 302 24 788 16 032 358 410 214 100 1 501 313 730 846 597 121 1 238 23 278 16 304 341 596 193 80 1 710 654 Intäkter av avgifter som inte disponeras exkl. värdereglering Värdereglering avgifter m.m. * Summa 1 549 703 -48 390 1 501 313 1 509 861 200 793 1 710 654 * Under 2013 ändrades principerna för värdereglering av grundavgifter i allmänna mål. Det innebar att reserven för befarade kundförluster minskades med 281 170 tkr under 2013 63 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Noter 9 Skatteintäkter m.m. Räntor * Böter m.m. Övriga inkomster av statens verksamhet * Skatt på inkomst Skatt på varor och tjänster Periodiserade skatteintäkter m.m. Nedskrivning och konstaterade förluster skatteintäkter m.m. Summa 2014-01-012014-12-31 2013-01-012013-12-31 19 169 129 164 495 208 -432 88 573 484 709 -369 009 847 382 1 769 154 031 164 753 2 181 97 840 602 093 -560 993 461 673 -930 -599 -192 -1 720 -1 550 -660 -29 -2 239 115 700 -209 -2 520 112 971 41 100 -829 -844 39 427 * Se vidare not 38 angående tullärende. 10 Lämnade bidrag m.m. Lämnade bidrag för forskning vid universitet och högskolor Skadestånd till företag och enskilda Ersättning rättegångs- och rättshjälpskostnader Summa 11 Årets kapitalförändring Uppbördsverksamhet Tjänsteexport Administration av ålderspension Summa Årets kapitalförändring består av underskott avseende administration av ålderspension och tjänsteexport. Dessutom redovisas resultatet av periodiserade intäkter, värdereglering och konstaterade förluster avseende skatter i uppbördsverksamhet. 64 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Noter 2014-12-31 2013-12-31 440 896 67 357 -1 198 507 055 -235 436 -61 647 0 1 198 -295 886 211 169 371 972 70 098 -1 175 440 896 -174 333 -61 103 -1 175 1 175 -235 436 205 459 Balansräkningen (tkr om inte annat anges) 12 Balanserade utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Utrangering Kvarvarande anskaffningsvärde Ingående ackumulerad avskrivning Årets avskrivning Årets nedskrivning Återföring avskrivning/nedskrivning vid utrangering Utgående ackumulerad avskrivning Bokfört värde Balanserade utgifter för utveckling avser egenutveckling av IT-systemstöd. Av det bokförda värdet utgör 92 775 tkr (66 593 tkr) pågående utvecklingsprojekt. 13 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangering Kvarvarande anskaffningsvärde * Ingående ackumulerad avskrivning Årets avskrivning Återföring avskrivning vid utrangering Utgående ackumulerad avskrivning Bokfört värde 17 633 2 980 0 20 613 -10 043 -2 971 0 -13 013 7 599 14 997 2 636 0 17 633 -7 338 -2 704 0 -10 043 7 590 * I kvarvarande anskaffningsvärde ingår pågående förbättringsutgifter med 0 tkr (1 707 tkr). 14 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangering Kvarvarande anskaffningsvärde Ingående ackumulerad avskrivning Årets avskrivning Återföring avskrivning vid utrangering Utgående ackumulerad avskrivning Bokfört värde 15 Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Kvarvarande anskaffningsvärde Ingående ackumulerad avskrivning Årets överföringar Utgående ackumulerad avskrivning Bokfört värde Pågående nyanläggningar 2013 har tagits i bruk 2014. 65 142 120 14 028 -8 930 147 219 -95 481 -9 262 8 380 -96 364 50 855 136 335 14 187 -8 402 142 120 -93 404 -9 330 7 253 -95 481 46 639 2 992 0 0 2 992 0 -2 992 -2 992 0 2 992 2 992 0 0 0 2 992 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Noter 16 Fordringar hos andra myndigheter Ingående mervärdesskatt Kundfordringar, inomstatliga Avräkning utmätta medel hos Skatteverket * Fordringar på RGK avs ränta på räntekontot Summa 2014-12-31 2013-12-31 16 504 1 916 599 459 74 617 953 16 538 1 603 143 738 868 162 747 * Avser utmätta medel från skattekontot i december som ska utbetalas från Skatteverket till Kronofogden. Ett stort enskilt tullärende ingår se vidare not 38. 17 Uppbördsfordringar Fordringar grundavgifter, skatter Värdereglering Summa 18 Övriga kortfristiga fordringar Fordringar avseende utlägg i exekutiva förrättningar * Övriga fordringar Värdereglering Summa 5 010 425 -3 443 984 1 566 441 5 546 618 -4 177 753 1 368 865 30 577 259 -15 645 15 191 34 169 98 -13 282 20 985 30 760 665 20 31 445 25 498 811 586 26 895 * Fordringarna regleras när målen avslutas. 19 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader * Upplupna bidrag Övriga upplupna intäkter Summa * 23 817 tkr (23 689 tkr) avser förutbetalda hyror för lokaler. Övriga större belopp utgörs av fordran på Skatteverket för slutreglering tjänsteavtal, samt förutbetalda licensavgifter och konsulttjänster. 66 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 2014-12-31 2013-12-31 Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde Skuld som avser uppbörd * -980 733 -2 232 996 1 654 102 -1 559 627 -700 773 -2 131 228 1 851 268 -980 733 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skuld avseende anslag i räntebärande flöde ** -16 456 1 766 073 -1 800 503 0 -50 886 -67 519 1 796 451 -1 759 361 13 972 -16 456 24 194 -5 255 18 939 27 180 -2 986 24 194 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Övriga fordringar på statens centralkonto 0 6 619 424 -4 965 322 -1 654 102 0 0 6 670 935 -4 819 667 -1 851 268 0 Summa Avräkning med statsverket -1 591 573 -972 995 Noter 20 Avräkning med statsverket Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag * Ett stort enskilt tullärende är redovisat mot inkomsttitel 2014 (se not 38). Ärendet avser utmätta medel från skattekontot i december som ska utbetalas från Skatteverket till Kronofogden 2015 (se not 16). ** Skuld avseende anslag i räntebärande flöde är högre än utgående anslagssparande (48 501 tkr), dels p.g.a. att betaldag enligt regeringsbeslut avseende anslagsindragning (361 tkr) infaller 2015, och dels p.g.a. att betalning av omdisponerade anslag (698 tkr samt 1 326 tkr) sker 2015. 21 Kassa och bank Behållning räntekonto i RGK Deponerade medel i svensk valuta Klienters bankmedel Bank övriga konton 22 Statskapital Finansiering av konst från Statens konstråd. 67 203 556 386 152 424 016 34 180 1 047 903 187 051 393 289 432 021 153 1 012 514 246 266 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 2014-12-31 2013-12-31 245 250 39 427 284 676 240 426 4 824 245 250 -370 846 284 200 284 676 460 1 690 243 100 245 250 Balanserad Kapitalkapitalförändring förändring enligt resultatuppbörd räkningen Summa Noter 23 Balanserad kapitalförändring Ingående balans (exkl. föregående års kapitalförändring) Föregående års kapitalförändring Utgående balans Specifikation av balanserad kapitalförändring - tjänsteexport - administration av ålderspension - uppbörd Summa 24 Förändring av myndighetskapitalet StatsBalanserad kapital kapitalförändring avgiftsbelagd verksamhet Utgående balans 2013 Ingående balans 2014 Föregående års kapitalförändring Årets kapitalförändring Summa årets kapitalförändring Utgående balans 2014 266 266 -20 -20 246 25 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning 2 150 2 150 -1 673 243 100 243 100 41 100 476 284 200 39 427 39 427 -39 427 112 971 112 971 112 971 284 942 284 942 0 112 951 112 951 397 893 6 201 3 420 -3 646 5 975 8 776 2 229 -4 804 6 201 Värdet av pensionsförpliktelserna som fastställts av SPV per 2014-12-31, uppräknat med särskild löneskatt, har minskat med 567 tkr jämfört med 2013-12-31. De förmåner myndigheten beviljat, och som ännu inte ingår i SPV:s fastställda värde, står för en ökning motsvarande 340 tkr. 26 Övriga avsättningar Engångspremier Ingående avsättning engångspremier Årets kostnad för engångspremier Årets utbetalningar för engångspremier Utgående avsättning 15 534 13 140 0 -703 703 0 0 762 -762 0 Engångspremie för särskild pensionsersättning till personer som sagts upp betalas för den som fyllt 55 år men inte 61 år sista anställningsdagen. Kompetensutvecklings- och kompetensväxlingsåtgärder Ingående avsättning för kompetensutveckling/ -växling Årets förändring för kompetensutveckling/ -växling Utgående avsättning 13 140 2 394 15 534 7 020 6 120 13 140 Avsättningen till lokalt omställningsarbete sker för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder eller andra ändamål som lokala parter har enats om. Av avsatta medel bedöms ca 200 tkr användas under det närmast följande räkenskapsåret. 68 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Noter 27 Lån i Riksgäldskontoret Ingående låneskuld Årets upptagna lån * Årets amorteringar * Utgående låneskuld 2014-12-31 2013-12-31 181 945 63 049 -74 410 170 583 203 683 53 723 -75 462 181 945 * Myndigheten disponerar en låneram på 330 000 tkr. I låneramen ryms även kreditiv avseende pågående egenutveckling av immateriella anläggningstillgångar. 28 Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kreditiv för egenutvecklade anläggningstillgångar 99 021 54 833 I samband med färdigställande av utvecklingsinsatser har 27 203 tkr (33 097 tkr) överförts till lån för anläggningstillgångar. Myndigheten har flera större pågående utvecklingsprojekt som under utvecklingsperioden finansieras med kreditiv vilket förklarar ökningen jämfört mot föregående år. 29 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Avräkning indrivna uppbördsmedel Skatteverket * Avräkning indrivna uppbördsmedel Brottsoffermyndigheten Avräkning indrivna uppbördsmedel Försäkringskassan ** Arbetsgivaravgift Mervärdesskatt Övriga skulder till statliga myndigheter Summa 258 157 647 23 920 20 223 14 296 562 754 27 234 19 983 80 20 352 323 314 49 964 394 576 * Avser av myndigheten indrivna medel i december som ska utbetalas till Skatteverket. ** Myndigheten har i dialog med ESV ändrat redovisningsprincip för Avräkning indrivna medel mot Försäkringskassan, skulden ingår nu i den inomstatliga motpartsavstämningen. Jämförelsetalen har därför justerats med 27 234 tkr i denna not samt i noten avseende övriga kortfristiga skulder. Avräkning indrivna uppbördsmedel mot Skatteverket står för mer än halva skuldminskningen mot andra myndigheter. Minskad leverantörsskuld mot Skatteverket är den andra huvudsakliga anledningen till skuldminskningen. 30 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Avräkning indrivna uppbördsmedel * Övrigt Summa 17 365 5 482 17 522 5 836 2 452 25 299 136 23 494 * Posten visar aktuellt saldo på avräkningskonto avseende ofördelade medel för a-mål och varierar beroende på antalet arbetsdagar/helgdagar i anslutning till årsskiftet. Myndigheten har i dialog med ESV ändrat redovisningsprincip för Avräkning indrivna medel mot Försäkringskassan, skulden ingår nu i den inomstatliga motpartsavstämningen. Jämförelsetalen har därför justerats med 27 234 tkr i denna not samt i noten avseende kortfristiga skulder till andra myndigheter. 69 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Noter 31 Depositioner Klientmedel Deponerade medel Summa 2014-12-31 2013-12-31 367 806 414 196 782 002 381 912 390 443 772 355 Saldot på klientmedel avser inbetalda medel som ännu inte hunnit betalas ut till borgenär (motsvarande). Saldot kan variera beroende på antalet arbetsdagar/helgdagar i anslutning till årsskiftet. Deponerade medel avser vid bokslutstidpunkten inbetalda medel (t.ex. försäljningslikvider och utmätta belopp som inväntar besked om lagakraft) och återspeglar inte någon volymminskning eller -ökning i verksamheten. Av deponerade medel bedöms 152 072 tkr (37 %) regleras efter mer än 12 månader (97 600 tkr, 25 %). Ökningen beror på kvarstadsärenden motsvarande ca 90 000 tkr samt överklagade utmätningar som tar lång tid innan de blir avgjorda. 32 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader, inomstatliga * Semesterlöner, löner och arvoden inkl. sociala avgifter Övriga upplupna kostnader, utomstatliga * Oförbrukade bidrag från icke statliga organisationer Summa 1 232 86 254 7 793 0 95 278 6 353 95 890 15 131 0 117 374 * Avser framförallt konsult- samt delgivningskostnader. Redovisning mot anslag 33 UO22 1:11 Trängselskatt i Stockholm UO22 1:14 Trängselskatt i Göteborg Modellen för kostnadsberäkning baseras på antalet mål där gäldenärer restförts med enbart trängselskatt. Då antalet sådana mål är betydligt lägre än prognosticerat har detta inneburit lägre anslagsbelastning. Under 2015 kommer beräkningsmodellen att ses över. 34 Anslagsredovisning utgående överföringsbelopp - anslagssparande Utgående anslagssparande (48 501 tkr) är lägre än skulden avseende anslag i räntebärande flöde (50 886 tkr), dels p.g.a. att betaldag enligt regeringsbeslut avseende anslagsindragning (361 tkr) infaller 2015, och dels p.g.a. att betalning av omdisponerade anslag (698 tkr samt 1 326 tkr) sker 2015, se även not 20. Redovisning mot inkomsttitel 35 Dröjsmålsränta Se vidare not 38 avseende enskilt tullärende. 36 Grundavgift, allmänna mål Vid övergången till en ny modell för värdereglering av grundavgifter allmänna mål 2013 uppstod en engångseffekt som bokfördes mot inkomsttitel. Effekten motsvarar en bokföringsmässig intäkt motsvarande 281 170 tkr. 37 Avgifter hos Kronofogdemyndigheten Avgifter hos Kronofogden, redovisat mot inkomsttitel Beräknade avgifter hos Kronofogden enligt regleringsbrev I 2013 års avgifter ingår 281 mnkr avseende ändrad princip för värdereglering. 70 2014-01-012014-12-31 1 501 313 1 385 000 2013-01-012013-12-31 1 710 654 1 209 250 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 2014-12-31 Noter 2013-12-31 38 Inkomsttitel 2811 178 Övriga inkomster (Tull- och andra införselavgifter) I posten ingår indriven tullavgift i ett enskilt ärende motsvarande 475 761 tkr. Samtidigt drevs dröjsmålsränta in i samma ärende med 19 544 tkr. Beloppet för 2013 är också ovanligt högt, det året drevs tullavgift i ett enskilt ärende in på motsvarande 147 400 tkr. Finansieringsanalys 39 Finansieringsanalys, kostnader Kostnader enligt resultaträkningen Justeringar Avskrivningar Realisationsförluster Förändring av avsättningar för pensioner Förändring av avsättningar till engångspremier Förändring av avsättningar till kompetens-utveckling/växling Kostnader enligt finansieringsanalysen 2014-01-012014-12-31 2013-01-012013-12-31 -1 787 621 -1 820 761 73 881 483 -226 0 2 394 -1 711 090 74 313 981 -2 575 0 6 120 -1 741 922 22 114 22 074 -95 22 019 -333 21 740 40 Finansieringsanalys, intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen Justeringar Realisationsvinster Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen 41 Ökning (-) av kortfristiga fordringar Se vidare not 20 och 38 avseende enskilt tullärende. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent Totalt Andel av total sjukfrånvaro som avser långtidssjuka (60 dagar eller mer) Kvinnor Män <=29 år 30-49 år >=50 år 71 2014 4,5 50,0 2013 4,0 47,2 2012 3,7 43,5 5,4 2,7 4,6 4,2 5,0 4,6 2,8 3,4 3,4 4,9 4,2 2,9 2,9 3,2 3,9 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Sammanställning väsentliga uppgifter (mnkr om inte annat anges) 2014 2013 2012 2011 2010 Låneram i Riksgälden (RGK) Beviljad Utnyttjad - Varav lån i RGK - Varav anskaffning av anläggningstillgångar där lån inte har tagits upp 330 270 270 0 330 263 237 26 330 248 234 14 300 223 211 12 270 221 221 Beviljad kontokredit hos RGK Maximalt utnyttjad kontokredit 178 0 178 0 176 0 173 0 171 52 Räntekostnader och ränteintäkter på räntekontot Räntekostnader Ränteintäkter 0 0,74 0,04 1,93 0 2,88 0 2,22 0,02 0,20 22 9 22 10 21 12 21 12 25 19 1 501 1 385 1 711 1 209 1 365 1 209 1 386 1 209 1 389 1 020 Anslagskredit Beviljad anslagskredit Utnyttjad anslagskredit 54 0 53 0 53 0 52 0 68 11 Anslagssparande 49 16 67,5 51,6 0,2 2 058 2 358 2 063 2 261 2 045 2 127 1 976 2 209 2 013 2 230 832 846 809 818 794 Årets kapitalförändring (tkr) 112 971 39 427 4 824 247 298 45 501 Balanserad kapitalförändring (tkr) 284 676 245 250 240 426 671 351 625 850 Avgiftsintäkter för egen disposition Beräknat belopp i regleringsbrevet Avgiftsintäkter som ej disponeras Avgifter vid Kronofogden Beräknat belopp i regleringsbrevet Antalet årsarbetskrafter och medelantalet anställda Årsarbetskrafter Medeltalet anställda Driftkostnad per årsarbetskraft (tkr) 72 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Ersättningar till Kronofogdens insynsråd (kr) Utbetalning av skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till ledamöter och ledande befattningshavare under 2014 samt redovisning av dessas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Kronofogdens insynsråd Eva Liedström Adler Lön/arvode (kr) 1 297 517 Boel Magnusson Olof Moberg Eva Nordqvist Lena Nordqvist Ulrika Hansson Ingen ersättning 9 000 Ingen ersättning 7 500 Ingen ersättning Ulf Holm Vilhelm Nordenanckar Jessika Roswall 6 000 Ingen ersättning 7 650 Claes Månsson Ingen ersättning Claes G Hansson Ledande befattningshavare Erica Wass, bitr. rikskronofogde Förmån 13 932 980 557 11 580 73 Ledamot i andra styrelser etc. Arbetsgivarverket Tullverket Anställningsnämnden för den nya Polismyndigheten Kåpan Pensioner Inga övriga styrelseuppdrag Inga övriga styrelseuppdrag Domstolsverket Inga övriga styrelseuppdrag Näringslivets regelnämnd Riksrevisionens parlamentariska råd Avgick oktober 2014 Inga övriga styrelseuppdrag Advokat Jessika Vilhelmsson AB Ceders Advokatbyrå AB Enköpings Hyresbostäder AB Advokat Claes Månsson AB Svensk Inkasso Medlemsservice AB Advokat Claes G Hansson AB Bogesunds Utvecklings AB Eliten Utvecklings AB Gränden & Gatans Bostads AB HåPe Boendeutveckling AB Miljöfastigheter i Jönköping AB Rotebyggaren ETT AB Rotebyggaren TVÅ AB Rotebyggaren TRE AB Rotebyggaren FYRA AB Sjöfartsverket ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014 Årsredovisningens undertecknande I enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag överlämnar Kronofogdemyndigheten årsredovisningen för budgetåret 2014. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Sundbyberg, 18 februari 2015 Eva Liedström Adler Rikskronofogde 74 Kundservice: 0771-73 73 00 www.kronofogden.se KFM 964 utgåva 7. Tryck: Lenanders Grafiska AB, 2015
© Copyright 2024