Romani Shib
Kelderash 1
Sar te djines kado bersh
2007/2008
www.sofiadistans.nu
1
Läsårsplanering: Romani shib åk 4-9
Vecka
Innehåll
Uppgifter
1-2
Introduktion, läs och
hörförståelse.
Grammatik
Läsa, skriva
3-4
Alfabet, lika ord
Läsa, skriva
5–6-7
Romernas historia i Sverige,
levnadsförhållanden, försörjning
Film, lyssna
8
Räknetal
Läsa, skriva
9 - 10
Mattradition, maträtter
olika livsmedel, drycker
Läsa, skriva
11 - 12
Hälsningsfraser
Föra en kort dialog
13-14-15
Seder, traditioner, kultur
Läsa, skriva
16 – 17- 18
Geografi, flaggor, huvudstäder
Läsa skriva
19 - 20
Lek med ord
Färger
Läsa, skriva
21 - 22
Kroppen, kläder
Läsa skriva
23 - 24
Yrkesgrupper
Skriva en kort historia
25 - 26
Sagor, Fisken i guld
Lyssna
27 - 28 - 29
Djur och natur
Läsa, skriva
30 - 31
Högtidsdagar
Läsa, skriva
32 - 33
Tidsbegepp, klockan
veckodagar, månader
Läsa, skriva
34
I hemmet
Läsa, skriva
35
Utvärdering, repetition
Skriva
Terminsslut
2
Introduktion till distanskursen i Romani shib.
Kursen är grundläggande, och vänder sig i första hand till årskurserna 4-9, men kan
även användas av vuxna.
Romani shib har varit ett talspråk i flera hundra år, varav det är svårt att hitta
befintliga läroböcker och annat skrivet material. År 2000 blev språket erkänt som ett
nationellt minoritetsspråk i Sverige. Det innebär att de nu kan få böcker, blanketter och
annat skrivet på Romani shib.
Språket talas av flera miljoner romer världen över, och det finns ca 60 olika dialekter,
varav alla inte förstår varandras dialekt. Språket är även uppblandat med ord från
hela världen. I svenska språket finns det liknande ord, tex (tjej – shej – flicka). På
italienska ( fenesra – felestra – fönster), på jugoslaviska ( dosta – dosta – det räcker).
Romani shib tillhör den indoariska gruppen bland de indoeuropeiska språken, och är
besläktat med det historiska språket sanskrit och moderna språk som hindi och punjab.
I dag tals i Sverige följande varianter, svensk romani, finsk romani, kelderash, tjurari,
sinto, arli, bugurgi och gurbet.
Den här kursen är genomgående på dialekten kelderash.
Kursen ska ge eleven grundläggande kunskaper i Romani shib.
•
Grammatik, hur man skriver och uttalar ord, alfabet
•
Läsa och skriva korta historier
•
Föra korta dialoger, tex hälsningsfraser
•
Räkna till 50
•
Tidsbegrepp, klockan, dagar, veckor, månader
•
Bra ordförråd
•
Förstå enkla texter : sagor, romernas historia
3
Hej och välkomna till kurseni Romani Shib. Den här kursen vänder sig till er som
har Romani shib i grunden, talar och förstår språket något. Det är en
grundläggande kurs, där du får lära dig lite grammatik, hur man stavar, uttalar och
får ett bra ordförråd. Du kommer här att läsa olika texter, men även ha möjlighet
att lyssna på dem. Vilket gör det lättare för dig att höra uttal och betoningar.
De här symbolerna kommer du att se under kursens gång, de kommer att finnas på
alla sidor. De visar vad du ska göra.
Insändningsuppgift
Betygskriterier
Mål
Voicemail
Film
Debatt
Läxa
Lyssna
Läsa
Måla, rita
Musik
Prov
Övning
4
Sar te djines kado bers: 4´to ji kaj le 9´to.
Kurko
So si andre
So te keres
1-2
Sar lel pe, te djines haj
te ashunes.
Gramatiko
Te djines, te ramos
3-4
O Alfabeto, vorbi kaj anen pe
jekhavreste.
Te djines, te ramos
5 -6 - 7
Le romengi historia ando Svedo,
sar trajinas, sar pirenas te kerén lové.
Te dikes filma,
te ashunes
8
Sifri
Te djines, te ramos
9 - 10
Xabeneke modori, xabenata
xabe ando balamo, pimata
Te djines, te ramos
11 - 12
Te des djes lasho
Te des duma
13 – 14 - 15
Modori, zakonori, kultura
Te djines, te ramos
16 – 17 - 18
Geografia, stagori, bare forori
Te djines, te ramos
19 - 20
Kel tuke vorbensa
Le ferbi
Te djines, te ramos
21 -22
O stato, tsali
Te djines, te ramos
23 -24
Butjea
Te ramos jekh skurto
historia
25 - 26
Paramitja, o sumnakuno masho
Te ashunes
27 – 28 - 29
Le djivini, natura
Te djines, te ramos
30 - 31
Djes bare
Te djines, te ramos
32 - 33
O tjaso, le djesa ando kurko
le shon
Te djines, te ramos
34
Djeli ando kher
Te djines, te ramos
35
Repitatsia, Sar sas tuke o kurso
Te djines, te remos
Getol o termino
5
Kate lel pe o sitjarimos de dural pe i Romani shib.
O sitjarimos si te sitjos i shib anda o gor, haj si kerdo angrunes le glatenge kaj piren
andi shkola katar o 4 bersh, ji kaj o 9 bersh numa vi pure shaj djinen les.
I Romani Shib si jekh shib kaj ferdi denas duma anda o muj, haj kadea sas but shela
bersh, anda kodea naj amende kaj le rom sitjarimake bufarea vaj kaver materialo
ramome pe e shib e romani. Ando bersh 2000 anklisti i shib prinjardi sar jekh shib
minoretitsko ando Svedo. Kodelesa phenenpe ke si amen slobodo te avel amen bufarea,
foroske haj temeske lilá ramome pe i Romani shib.
Glugom e lumea si but millivonori rom kaj den duma romanes, haj si pashte 60
dialektori pe late, kodo kerel ke nastinas sogodi te atjares jekhavreke. Amari shib la vi
but vorbi katar le thema pe sa i lumea. Andi Sveditsko shib si vorbi kaj si romane,
exemplo(tjej,romanes:shej). Pe talianitsko shib (fenestra,romanes:filestra), pe
jugoslavitsko shib (dosta, romanes:dosta).
E Romani shib si ando o indoarisko gruppo anda le indoerupake shiba, haj si pashe
pasha i purani shib sanskrit haj vi le duje shibansa hindi haj punjabi.
Adjes ando Svedo si rom kaj den duma kadala dialektori: Sveditsko romani, finlantitsko
romani, kelderash, lovari, tjurari, arli, sinti haj gurbet.
Kado sitjarimos si ferdi kerdo pe o dialekto: Kelderash Romanes.
O sitjarimos si te del kodolen kaj djinen les, te sitjol e shib anda o fundo.
•
Gramatiko, sar te ramos haj phenes le vorbi, alfabeto
•
Te djines haj te ramos skurtsi historiori
•
Te des duma tsera, exemplo:Te des djes lasho
•
Te djines ji kaj le 50
•
Te sitjos o tjaso, djesa, le kurke haj le shon
•
Te atjares tsera maj vushori ramomata, exemplo:paramitji, e historia le romengi
6
So te keres ando kurko.
Te Aven Baxtale, kado si o sitjarimos pe i Romani Shib. Kado sitjarimos si tumenge
kaj aba den duma romanes haj atjaren i shib variso. Las amen te sitjaras anda o
fundo, haj sitjona tsera gramatiko, sar te ramon, sar te phenen le vorbi, haj te
djanen maj but vorbi romane. Si te djinen ramomata pe i shib, numa vi te ashunen
pe lende, kado si te kerel te sitjon sar ashundol i Romani shib.
Kadala semnori si te dikes sar djala o sitjarimos maj angle, von si te avena pe svako
rig. Le semnori sikaven tuke so si te keres. (na bister te dikes pe lende)
Butji te trades andre.
Sar si i butji kerdi.
So te sitjos.
Glasoko e-lill.
Filma
Kaj den duma.
Butji kere.
Ashun.
Te djines.
Te makén farba.
Djili.
Proba.
Te ramos.
7
So te djines ando kurko/ Veckoplanering
Kurko 1 – 2
Sar te djines le vorbi
Läs och hörförståelse, uttal, grammatik
Te sitjos, Du lär dig
•
•
•
Ashun sar te djines le vorbi/ Läs och hörförståelse
Sar te phenes le vorbi/ Uttal
Gramatiko/ Grammatik
So trubus tu te sitjos/ Vad du ska kunna
•
•
•
Sar te djines haj te ramos le vorbi/ Kunna läsa och skriva orden
Sar te phenes le vorbi/ Uttal
Te atjares o gramatiko/ Visa att du förstår grammatiken
Ashun pe le vorbi haj o gramatiko/ Lyssna på orden och grammatiken
Ashun pe le vorbi duvar, pala kodea te djines le vorbi / Lyssna på orden några gånger och
läs dem sedan.
Te ramos / övningsuppgift
Te ramos 1
Te ramos 2
Te ramos 3
Te ramos 4
Te ramos 1
Sar te djines le vorbi / övning 1
Te ashunes le vorbi / övning 2
Te ashunes le vorbi / övning 3
Te ashunes le vorbi / övning 4
Gramatiko /
övning 1
Trade andre o gramatiko kaj ramorsdan/ övning 1
8
Kurko 3 – 4 Alfabeto, Vorbi kaj anen pe jekhavreste
Alfabetet, lika ord
Te sitjos, Du lär dig
• Romano alfabeto/ romska alfabetet
• Vorbi kaj anen pe jekhavreste/ lika ord
So trubos te sitjos/ Vad du ska kunna
•
•
Te atjares sar te djines, haj te ramos le vorbi/ kunna läsa och skriva orden
Te atjares le vorbi, haj vi te atjares o diferanso/ förstå orden, och skillnaden
Ashun pe le vorbi
Ashun pe le vorbi, pala kodea djin le vorbi, Lyssna på orden och läs dem sedan
Te ramos / övninguppgift
Ramosar romano alfabeto/ övning romska alafabetet
Ramosar vorbi kaj anen pe jekhavreste/ lika ord
Ramosar kadala vorbi anda o alfabeto, haj trade andre
A
D
S X
A exemplo: Amperato
9
Kurko 5 – 6 - 7
Romani historia / Romernas historia
Te sitjos, du lär dig
•
•
•
•
•
•
•
•
Romengi historia
Sar kerenas lové/ försörjning
E shkola, Katarina Taikon/ berättelse ur livet
Katarina haj Rosa Taikon
So trubus te sitjos/ Vad du ska kunna
Katar avén le rom angrunes
Sar pírenas te keren lové
Te djanes kon sas i Katarina Taikon,
Haj so voj kerda le romenge
Ashun pe le romengi historia, porme djines tu korkoro. Pala kodo site atjares tje
prublemori sas le romen atuntji. Sar pirenas te keren lové, haj te anen paj haj kasht.
Dja khere haj pusta le maj pure manushen. Push te beshle von avri ande le tseri
haj vurdona kana sas ivén. Pushta tjire papos, mamia, kakés, bibea, tjiri dades, haj deja.
Vaj kaver pure manushen.
Voicemail
Sar kerenás lové le rom? Sar beshenas ?
10
Kurko 8
Sifri / Siffror
Te sitjos / Du lär dig
•
•
Te djines dji kaj le panshvardesh / räkna till 50
Te djines le sifri / enkla räknetal
So trubus te sitjos/ Vad du ska kunna
•
•
Te djines ji kaj le 50 / kunna räkna till 50
Te djines le sifri, te tos le ande jekh tan/ enkla räknetal
Ashun pe le sifri duvar haj vi trivar, porme djin le/ Lyssna, och läs dem sedan
Te ramos/ övningsuppgift
Te ramos, Sifri 1/ Siffror övning 1
Te ramos Sifri 2/ Siffror övning 2
Voicemail
Te djines ji kaj le bisthapansh (25)
11
Kurko 9 – 10
Romano xabe / Romernas mat
Te sitjos, Du lär dig
•
•
•
•
Xabeneke modori / Mattradition
Xabenata / Maträtter
Xabe ando balamo / Mat i affären
Pimata / Drycker
So trubus te sitjos / Vad du ska kunna
•
•
•
•
Te djanes le xabeneki historia, haj tje importante si tená bistren i kultura le
xabeneki
Te djanes sar bushon duj romane xabenata
Sar bushon le pimata
Te ramos le vorbi
Ashun pe le romengo xabe, ashun duvar, porme sar djines tu korkoro
Te ramos / Övningsuppgift
•
•
Te ramos Xabe 1
mat övning 1
Te ramos Te pes 2 drycker/ övning 2
Läxa/ Butji khere
• Sar bushol, mjölk, te, läsk, kaffe,öl ?
• Sar bushon duj xabenata?
Trade andre i butji kaj kerdan khere: Sar bushol, mjölk, te, läsk, kaffe, öl?
Sar bushon duj xabenata? / Vad heter två maträtter?
12
Kurko 11- 12
Kana arakes varikas
Hälsningsfraser
Te sitjos / Du lär dig
•
•
•
Te sitjos de des djes lasho kana arakes manushen/ Hälsningsfraser
Vorbi kaj maladon kana arakes varikas/ liten ordlista
Te ramos haj te sitjos le vorbi
So trubus te sitjos/ Vad du ska kunna
•
•
•
Te djanes sar te des le manushen lasho djes
Te ramos haj te djines le vorbi
Te ramos jekh skurto historia, skriva en kort dialog
Ashun pe kado duvar, porme djin tu korkoro
Te ramos / övningsuppgift
Te ramos 1/ gör övning 1
Te ramos 2/ gör övning 2
Kote site des duma varikasa, haj pushen jekhavres
kaj sanas, kaj djas, kaj beshes.
Porme site ramos tu korkoro jekh skurto historia,
kana des duma varikasa
Te djanes sar te des djes lasho, te phenes
Hej / vart ska du? / var bor du ? / var har du varit ? / jag har varit i skolan /
Vi ses i morgon / var går du i skolan? / min mormor bor i staden/
Haj porme trade andre kado
Trade andre kodo kaj ramorsdan / skicka in det du har skrivit
13
Kurko 13 – 14 – 15
Modori, Zakonori, Kultura
Seder, traditioner
Te sitjos, Du lär dig
•
•
•
•
•
•
Abeav / Bröllop
Kana mekempe/ Skilsmässa
Kris / Romsk rättegång
Sar beshen / Boende
Shpita / Sjukhus
Armaja/ Förbannelser
So trubus te sitjos/ Vad du ska kunna
•
•
•
•
Te djanes le modori pa o abeav
Te djanes so si romani kris
Modori ando kher
So si armaja
Ashun pe kado jekh data, porme djines tu korkoro.
Te dikes Katka site dikes jekh filma pe romano abeav
Voicemail, te phenes so si kado:
So si plotska?
14
Vecka 16 – 17 – 18
Geografia / Geografi
Te sitjos, Du lär dig
•
•
•
•
Themenge stagori / länders flaggor
Thema / Länder
Bare forori/ Huvudstäder
Semnori foroske / Kännetecken för städer
So trubus te sitjos/ Vad du ska kunna
•
•
•
Te djanes le themenge stagori
Te djanes le bare forori
Te djanes so si pinjardo ande jekh them
Te ramos / Övningsuppgifter
Te ramos Themenge stagori 1/ övning 1
Te ramos Themenge stagori 2/ övning 2
Te ramos Themenge stagori 3 /övning 3
Ramosar akana o baro foro
Ramosar o them haj o foro
Ramosar o them haj o foro
Bare forori 1 / övning 1
Bare fororo 2 / övning 2
Bare forori 3/ övning 3
Tje ferbi si pe le stagori?/ Vilka färger har de här ländernas flaggor?
Svedo? Norvego? Finlanto? Denemarko?
15
Kurko 19 - 20
Ferbi / Färger
Te sitjos, Du lär dig
•
•
Ferbi / färger
Kel tuke le vorbensa/ lek med ord
So trubus te sitjos/ Vad du ska kunna
•
•
•
Te djanes efta ferbi pe romani shib
Te atjares save vorbi tji maladon le kavrensa
Te djines haj te ramos le ferbi
Ashun pe le ferbi duvar trivar, porme sar djines./ Lyssna på färgerna
Te ramos / Övningsuppgift
Ramosar Ferbi 1 / övning 1
Ramosar Ferbi 2 / övning 2
Ramosar Ferbi 3 / övning 3
Dja khere haj ramosar le ferbi kaj si tumen ande le sobi. Pe sofa, pe firanga,
pe poneava, pe sinja, haj på zido.
16
Kurko 21 – 22
O stato / Kroppen
Tsali / kläder
Te sitjos, Du lär dig
•
•
Le kotora pe o stato/ kroppsdelar
Tsali/ kläder
So trubus te sitjos, Vad du ska kunna
•
•
•
Te djanes sar bushon 10 kotora pe o stato
Te djanes sar bushon le tsali
Te djines haj te ramos le vorbi
Ashun pe o stato haj pe le tsali porme djin tu le vorbi/ Lyssna några gånger, läs sedan
Te ramos / Övningsuppgift
Ramosar O stato 1 övning 1
Ramosar O stato 2 övning 2
Ramosar Tsali 1 övning 1
Läxa
Ramosar sar bushon le tsali kaj si pe tute
Skriv vad kläderna heter som du har på dig
Exemplo; Kaltsi – byxor
17
Kurko 23 – 24
Butjea / Yrken
Te sitjos, Du lär dig
• Sar bushon le butjea/ olika yrkesgrupper
So trubus te djanes, Vad du ska kunna
• Te djanes sar bushon pansh butjea
• Te djanes te ramos jekh skurto historia
• Te djanes te ramos haj te djines le vorbi
Ashun pe le butjea duvar trivar, porme djin le vorbi. Lyssna några gånger, läs sedan
Te ramos / Övningsuppgift
Te ramos le butjea 1 / övning 1
Te ramos le butjea 2 / övning 2
Ramosar savi butji si tuke maj drago.
voicemail/ röstmail
Trade andre haj phen savi butji si tuke maj drago
Vilket jobb skulle du vilja ha.
18
Kurko 25 – 26
O sumnakuno masho/ Guldfisken
Paramitja / Saga
Ashun pe paramitja, haj pala kodea djin tu korkoro.
Te sitjos, Du lär dig
• Te djines jekh lungo paramitja
• Maj but vorbi
Butji khere/ Läxa
The djines i paramitja / att läsa sagan
Sar djines rieatjako / läs en stund på kvällen
19
Kurko 27 – 28 – 29
Djivinie/ Natura/ Vreami
Djur/ Natur/ Årstider
Te sitjos, Du lär dig
•
•
•
Pa le djivinie/ djur
Djeli andi natura / saker i naturen
Vreami ando bers / årstider
So trubus te sitjos, Vad du ska kunna
•
•
•
Te djanes sar bushon efta djivine / kunna sju olika djur
Te djanes sar bushon le djeli ande natura / namn på saker i naturen
Te djanes sar bushon le vreami ando bers / kunna årstiderna
Ashun pe leDjivinie / Natura/ Vreami ando bers, ashun duvar, porme djines tu le vorbi.
Lyssna några gånger, läs sedan orden
Te ramos / Övningsuppgift
Ramosar i Djivine/ övning 1, djur
Ramosar i Natura / övning 1 natur
Ramosar i Vreami ando bers / övning 1 årstider
Ramosar haj trade andre: Efta djivine, haj duj vreami
Skriv namn på sju djur och två årstider
20
Kurko 30 – 31
Bare djesa / Högtidsdagar
Te sitjos, Du lär dig
•
•
•
•
Pa Krutjuno / Jul
Pa Patradji / Påsk
Pa milako baro djes / Midsommar
Djeli kaj ton pe, pe djes bare / Pynt till högtider
So trubus te sitjos, Vad du ska kunna
•
•
•
•
Sar bushon le djes le bare / vad högtiderna heter
Kana si le djes le bare / när de är
Djeli kan trubun kaj le djes le bare/ vilken sorts pynt man behöver
Te ramos jekh skurto historia / skriva en kort historia
Ashun pe Djes bare duvar, porme djin tu korkoro. Lyssna på högtider, läs sedan texten
Te ramos/ Övningsuppgift
Ramosar, Bare djesa 1 / övning 1
Ramosar, Bare djesa 2 / övning 2
Ramosar, Bare djesa 3 / övning 3
Voicemail/ röstmail
Save djeli trubul kaj i patradji / vilka saker har man på påsken
21
Kurko 32 – 33
Tjaso, djesa, shon
Tidsbegrepp
Te sitjos, Du lär dig
• Tjaso /Klockan
• Le djes ando kurko /Veckodagar
• Le shon /Månader
So trubus te sitjos, Vad du ska kunna.
•
•
•
Te penes o tsajto po tjaso
Te djanes le djesa ando kurko
Te djanes le shon ando bersh.
Ashun pe kado duvar, porme djin tu korkoro / Lyssna några gånger, läs sedan.
Te ramos / Övningsuppgift
Te ramos 1 Djesa ando kurko / övning 1
Te ramos 2 Le shon / övning 2
Te ramos 1 Tjaso / övning 1
Kana dikes po tjaso, vaj te pushena tut kaver rom so de le tjasori,
te phenes o tsajto romanes.
När du tittar på klockan, eller om någon släkting frågar dig vad klockan är, ska du
svara på romanes.
22
Kurko 34
Djeli ando kher/ Hemmet
Te sitjos, Du lär dig
•
•
•
Bari soba / vardagsrummet
Kote kaj sovés / sovrummet
Kuxna / köket
Ashun le vorbi duvar te kamesa, porme djin le vorbi korkoro.
So trubus te sitjos, vad du ska kunna
•
•
Te ramos haj te djines le vorbi
Te djanes so bushon le djeli ando kher
Te ramos / Övningsuppgift
Te ramos 1 Djeli ando kher /Bari soba
Te ramos 2 Djeli ando kher /Kote kaj sovés
Te ramos 3 Djeli ando kher /Kuxna
/ övning 1
/ övning 2
/ övning 3
Te ramos 4 djeli ando kher So si tut khere / övning
Ramosar akana so si tut andi tjiri soba, haj mak le djeli
ferbensa.
Rita och måla några saker som du har i hemmet
Skriv vad de heter
Trade andre: Te ramos / övning 1 Bari soba
Skicka in övning 1/ vardagsrummet
23
Kurko 35
Sar sas tuke o kurso / Utvärdering
Repetitono/Repetition
Te ramos sar sas tuke o kurso, te sas tuke drago, vaj paro.
Te djas palpale te dikes so djindan haj so ashundan ando kurso. Pe kodo kaj shajke
bisterdan.
24
Sar te atjares te djines le vorbi.
Kurko 1 - 2
Läsförståelse
Te ashunes
Ando romano alfabeto naj ÅÄÖ, åäö.
Romska alfabetet har inte ÅÄÖ, åäö
Ke kana naj åäö ando alfabeto, musaj te ramos u, o vaj ea koté.
Istället för dessa bokstäver, skriver man u, o eller ea.
Katka site sitjos sar te djines, haj te ramos le vorbi. Majangle shaj ramos jekh
skurto historia.
Te ashunes
U Phenés sar O
O Phenés sar Åå
Ea Phenés sar Ää
Öö, tji trubol
Öö, används inte
Katka avel exemplori pe vorbi.
Domolo - tu phenés dåmålå
Jolka – tu phenés jålka
Purom – tu phenés porom
Vudar – tu phenés vodár
Kerea – tu phenés kerä
Mutsa – tu phenés motsa
Duj – tu phenés doj
Luja – tu phenés loja
Rieat – tu phenés riät
Vundji – tu phenés vondji
Luludji – tu phenés lolodji
Treanda – tu phenés trända
25
Läsförståelse/ Sar te djines le vorbi
Övning 1/ Te ramos 1
Kurko 1 - 2
Ramosar le vorbi/ skriv orden
U phenés sar …………..
Ea phenés sar ……………
O phenés sar ……………
Exmplori:
Jolka
tu phenés…Jålka……………….
Purum
tu phenés… Porom……………….
Vundji
tu phenés…………………..
Duj
tu phenés………………….
Kerea
tu phenés…………………..
Vudar
tu phenés…………………..
Domolo
tu phenés…………………..
Luludji
tu phenés……………………
Mutsa
tu phenés…………………….
Treanda
tu phenés……………………
Ando romano alfabeto tji trubul……………….
26
Vorbi te ashunes
Hörförståelse
Kurko 1- 2
Sar te phenés haj sar te ramos le vorbi
Te ashunes
R, vissa ord som har bokstaven r, uttalas skorrande ( som i skåne och även i franska språket).
Arro
Anro
Barr
Mjöl
Ägg
Sten
Manro
Rata
Rotja
Bröd
Däck
Kjol
Ronjeto
Roj
Raja
Åskväder
Sked
Grenar
27
Hörförståelse / Te ashunes
Övning 2 / Te ramos 2
Kurko 1- 2
Ramosar le vorbi/ skriv de rätta orden
R
……………..
……………….
………………….
………………
………………….
………………….
………………….
……………………
…………………
28
Hörförståelse/ Vorbi te ashunes
X
Finns i vissa ord, uttalas med gurglande ljud
Kurko 1 - 2
Te sitjos sar te phenés haj te ramos le vorbi
Te ashunes
Oxto
Paraxodo
Poxtan
Åtta
Båt
Tyg
Raxami
Shax
Tjoxaní
Jacka
Kål
Häxa
Xabe
Xumer
Mat
Deg
Xeril
Snarkar
29
X
Hörsförståelse/ Te ashunes
Övning 3 / Te ramos 3
Kurko 1 - 2
Ramosar le vorbi / skriv i de rätta orden
……………..
……………..
…………………..
………………….
……………….
…………………..
………………
……………….
…………………
30
Hörförståelse / Te ashunes
Sh, uttalas som tex, stjärna,
Kurko 1 - 2
Te sitjos sar te phenés haj te ramos le vorbi
Te ashunes
Shax
Shav
Shej
Kål
Pojke
Flicka
Sheran
Kudde
Shero
Huvud
Shunuto
Måne
Shpilka
Hårspänne
31
Hörförståelse/ Te ashunes
Övning 4 / Te ramos 4
Kurko 1 - 2
Sh
Ramosar le vorbi/ skriv i de rätta orden
…………….
………………
………………
……………..
……………….
……………….
…………………..
32
Gramatiko/ Grammatik
Te sitjos sar te ramos haj te djines le vorbi
Kurko 1 - 2
Te ashunes
Jekh – En, ett
( i romani shib använder man jekh, både som en eller ett)
Le rom phenen jekh pe sa le singulari vorbi.
Singularo
Jekh
Pluralo
Maj but
Singular
En, ett
Plurar
Fler
Exemplori:
Singularo
Jekh pabaj
Jekh lemuja
Pluralo
Ett äpple
En citron
Duj paba
Duj lemoji
två äpplen
två citroner
Maskulinum - Mursh – Man – Shav – / man / pojke
Femininum - Djuvli – Kvinna – Shej – / kvinna / flicka
Exemplori:
Vo si zuralo – Han är stark ( maskulinum)
Voj si zurali – Hon är stark ( femininum )
Substantivuri (substantiv)
Saker, människor, djur
Djeli, manush, djivinie
Verburi (verb)
När man gör något
Kana kerés variso
Exemplori:
Po zido si jekh glinda
( spegel)
Mande si jekh djukel
( hund )
Ando Svedo si but manush ( människor)
Te des duma
Te asás
Te kelés
att
att
att
( prata)
( skratta)
( dansa)
33
Gramatiko/ Grammatik
Övning 1 / Te ramos 1
Kurko 1- 2
To le vorbi vorta/ fyll i de rätta orden
Singular, när det är en eller ett – Plural, när det är fler saker
Jekh pabaj, trin paba, duj limonori, jekh limona, jekh ambrol,
trin ambrola, duj roja, jekh paraxodo
Exemplo:
Singularo
Jekh pabaj : Ett äpple
Pluralo
Trin ambrola: Tre päron
Mursh? Djuvli? Ramosar le vorta vorbi, Exemplo: shav, shej
Maskulinum ……………………………………….. man/pojke
Femininum …………………………………………..kvinna/flicka
Vo si …zuralo……… Han är stark
Voj si………………… Hon är stark
Voj si…muri pej…… Hon är min syster
Vo…. si………………Han är min bror
….. si………puro…… Han är gammal
…...si………puri……
Hon är gammal
34
Romano alfabeto/ Romska alfabetet
Kurko 3 - 4
Te ashunes
Te atjares sar te djines haj te ramos le vorbi
Aa
Ambrol
Päron
Amperato
Kung
Anre
Ägg
Brashka
Groda
Bb
Bakro
Lamm
Bov
Spis
Cc
Cikla
Cykel
Dd
Dand
Tänder
Drab
Medicin
Djukel
Hund
35
Romano alfabeto
Kurko 3 - 4
Te ashunes
Ee
Eruplano
Flygplan
Evrupa
Europa
Ff
Furka
Gaffel
Felastra
Spegel
Grass
Fönster
Firanga
Gardin
Gg
Glinda
Häst
Gad
Skjorta
Hertia
Papper
Hh
Herezo
Ris
Holba
Flaska
Ii
Ivén
Vinter
Ishto
Gryta
Inja
9
Nio
36
Romano alfabeto
Kurko 3- 4
Te ashunes
Jj
Jolka
Julgran
Jakha
Ögon
Jag
Eld
Kk
Kham
Sol
Kafa
Kaffe
Khan
Öra
Blomma
Lavuta
Fisk
Manro
Bröd
Mol
Vin
fingrar
Nuvero
Moln
Nakh
Näsa
Ll
Luludji
Fiol
Lové
Pengar
Mm
Masho
Nn
Naja
37
Romano alfabeto
Kurko 3 - 4
Te ashunes
Oo
Oxto
Åtta
Operatsia
Operation
Orkestra
Orkester
Pp
Pabaj
Äpple
Prastia
Skärp
Phal
Jacka
Rata
Bräda
Rr
Roj
Sked
Raxami
Däck/hjul
Ss
Stadji
Mössa
Sheran
Kudde
Selata
Sallad
Tt
Tjaso
Klocka
Thav
Tråd
Tjerhaj
Stjärna
38
Romano alfabeto
Kurko 3 – 4
Te ashunes
Uu
Ungriko
Ungern
Vv
Vadra
Hink
Vudar
Dörr
Vusht
Läppar
Xx
Xabe
Mat
Xumer
Deg
Xeril
Snarkar
Zz
Zlaga
Örhängen
Zumi
Zaharo
Socker
39
Romano alfabeto/ Romska alfabetet
Övning 1/ Te ramos 1
Kurko 3 - 4
Ramosar le vorbi / Skriv de rätta orden
Aa
…………….
………………
……………
Bb
………………
…………………..
……………..
Cc
……………
Dd
……………..
………………….
…………………
40
Romano alfabeto
Övning 2/ Te ramos 2
Kurko 3 - 4
Ramosar le vorbi / Skriv de rätta orden
Ee
……………
……………..
Ff
……………
……………..
………………
Gg
………….
…………….
………………….
Hh
……………..
…………….
9
Ii
………………
…………………
…………….
……………..
41
Romano alfabeto
Övning 3/ Te ramos 3
Kurko 3 - 4
Ramosar le vorbi/ Skriv de rätta orden
Jj
…………….
…………………
…………………..
Kk
……………
……………
……………..
……………….
……………….
………………
………………..
………………
……………………
Ll
…………….
Mm
...................
Nn
......................
42
Romano alfabeto
Övning 4/ Te ramos 4
Kurko 3 - 4
Ramosar le vorbi/ Skriv de rätta orden
Oo
………….
……………..
……………..
Pp
...................
……………….
…………………
Rr
……………
……………..
……………….
Ss
......................
…………………..
…………….
Tt
…………..
…………….
………………
43
Romano alfabeto
Övning 5/ Te ramos 5
Kurko 3 - 4
Ramosar le vorbi/ Skriv de rätta orden
Uu
…………..
Vv
……………
………………………
………............
Xx
………………
………………….
…………………….
Zz
………………….
…………………
………………….
44
Lika ord – Vorbi kaj anen pe jekhavreste
Kurko 3- 4
Te atjares sar te phenénpe le vorbi, haj te atjares o differenso
Du ska kunna förstå ordens betydelse, och även skillnaden.
Te ashunes
Differenso: Skillnad
Kham
Sol
Kam
Kanske, ifall
Butji
Kinder
Butji
Arbete
Shib
Språk
Shib
Tunga
Kher
Hus, lägenhet
Kerr
Stövel
Ker
Göra
Modár
Slå ihjäl
Modár
Släcka
Taná
Sängkläder
Taná
Platser, ställen, orter
Sovel
Sover
Suvel
Syr
45
Lika ord/ vorbi kaj anen pe jekhavreste
Övning/ Te ramos
Kurko 3 - 4
Ramosar le vorbi/ skriv de rätta orden
Haj deto godji pe maj but vorbi kaj anen pe jekh avreste, haj ramosar vi kodela.
Kham
……………………..
Kam
……………………..
Butji
………………………
Butji
……………………….
Shib
………………………..
Shib
………………………..
Kher
……………………….
Kher
……………………….
Ker
……………………….
Modár
…………………………
Modár
…………………………
Thaná
………………………….
Taná
………………………….
Sovel
…………………………..
Suvel
…………………………..
46
Le romengi historia ando Svedo
Kurko 5 – 6 - 7
Te ashunes
Katka te sitjon sar beshenas le rom de majanglal ando Svedo, kana beshenas ande
le tseri haj vurdona. Palakodo site atjaren le prublemuri kaj sas le romen atuntji. Sar
pirénas te keren lové. Haj o maj importanto si te djanes katar aven le rom anda o gor.
Le rom aven angrunes anda i India. Kotar giletar ando bers, 1000, ma tji djanen konik vorta
sostar. But gindin ke nas le te xan koté, vaj ke sas rodine haj mudarde katár le gadje anda
kodo them.Ando bers 1322 avilé le rom ande Kreta, haj beshle koté lungo vreama. Pala
kodo, pirenas kajgodi andi e Evrupa. Ando bers 1417 ditjile ando Hamburgo. ( Neamtso)
Ando bers 1500 barilé le forori andi Evrupa, ke maj but manush avilé. Le gadje mangenas te
djantar le rom avri anda i Evrupa, ke tji mangenas len te beshen koté.
Pe kado tsajto sas o Gustav Vasa amperato ando Svedo, haj nashtilas te dikél le romen. Vo
phenelas ke le rom sas spivonori. Haj tji le rashaja ande kangeri nashtinas de dikén le romen,
von tji mekenas len te aven ande kangeri.
Ando bers 1600 sas marimos ande uni thema, atuntji tonas le romen sar khetani.
Ando Svedo 1637 ramonda o Gusta Vasa jekh lill, kaj phendas: Te shuden avri sa le romen
anda o them. Ando bers 1800 avilé but rom ando Svedo, von avilé anda Russia haj Franzozo.
Kodela rom sas ando Svedo kana anklisto, o angruno lumeako marimos 1914. Atuntji
pandada o Svedo peki granitsa, ke darajle, te aven perdo rom anda le kavér thema kaj sas o
marimos. Ma i granitsa sas pandadi ferdi le romenge, le gadje anda kaver thema avenas andré
ando Svedo.
Ando Svedo beshenas atuntji oxto familjori, kodelen mekla o amperato te ashen ando them.
Ma te gilosastar von avri anda o Svedo, na sas te mekén len te avén palpale. Le rom gindisajle
ke sas te avel len mishto ando Svedo, ma areslé ando tjorrimos.
Le gadje tji mangenas te djutin le romen varisosa. Von meklé le romen te beshen ande le tseri
haj vurdona, vi milá haj vi ivendé. Le gadje tji mekenás le romen te beshen ande le khera, vaj
te pirén le glati andi shkola.Le svedoke rom si neamorea kodelensa kaj avilé anda i Russia haj
anda o Franzozo.Ando bers 1943, djinde le romen ando Svedo, atuntji beshenas katé 500 rom.
Adjes si paste 3000 anda le svedoke rom.
Ando bers 1954 puterda o Svedo i granitsa, haj atuntji avilé rom anda kaver thema katé.
Atuntji avilé rom anda Finlanto, Polska, Spania haj anda but kaver thema.
Ando Svedo 1940
Ando Svedo 1960
47
Sar pirenas te kerén lové.
Försörjning
Kurko 5 – 6 - 7
Te djanés sar kerenas le rom majanglal, haj savé butjea kerenas.
Te ashunes
Hanonas xarkune ishturi ( förtenning av kopparkastruller )
Drabarimos
( spådom )
Djili haj kelimos.
( musik och dans
I antrego familia pirelas ando antrego Svedo. Von lenas putjin katár le gadje kaj avenas te
kelén, haj te ashunen lengi djili.
Haj de panshvardesh (50) bers palpale sas le romen shpilo (pe gadjikanes tivoli). Vi atuntji
pirenas ande antrego Svedo.
De tranda bers palpale, diné le gadje le romen khera, te na maj beshen ande le tseri haj
vurdona. Kana beshenas avri andi bar nas le kadea but te putjinen. Haj kana avilé andré ande
le khera denas pe godji sar te putjinen le khera. Ke shoha nas len gadjikani butji, haj shoha tji
pirde ande shkola. Ke lengi butji sas hanomos, drabarimos haj i djili, akana tji maj djalas pe
te keren kodela djeli. Atuntji pende le raj ke von putjinen lenge le khera, ta lenge sas musaj te
len lové katár le gadje. Le rom tji mangenas. Ta kadea areslé le rom te len socialo/ lové katár
le gadje.
Ma te meklosas le gadje le romen angrunes te piren ande shkola, haj te den le butji, na sas te
anklel kado
Ordförklaring:
tsera – tält vurdon – husvagn
hanomos –förtenning
antrego – hela, alla
angrunes – från början
Hanól xarkune ishturi
tseri – flera tält
vurdona - flera husvagnar
putjin – betala,eller ta betalt
butji - arbete
kher – hus, lägenhet
xarkuma - koppar
xarkuno ishto - kopparkatrull
ishto – gryta, kastrull
Familja kaj kelén haj djilaban
48
Katarina Taikon
Kurko 5 – 6 – 7
Te djanes kon si kadea importante romni. Ke voj xala tjino te kerel mishto le
romenge ando Svedo.
Te ashunes
I Katarina Taikon arakadili ande jekh tsera ando Svedo 1932. Prinjardi la mashkar le rom
haj vi katar le gadje pe sa e luma, ke marelaspe anda le rom. Ke voj phendas le gadjenge, ke
vi le rom mangen te keren butji haj te beshen ande le khera. Ke le gadje phenenas, ke le rom
mangen te piren palpale haj angle ando Svedo. Ma nas kadea, le gadje tji mangenas te den le
romen khera. Haj pala late si, ke meklé le glaten te pirén ande shkola. Voj gili kaj o Svedisko
ministero, haj vi kaj le gadje kaj sas bare pe shkola haj xalaspe pe lende.
Ando bers 1963 ramorsarda i Katarina peko angruno bufari , kaj bushol ”Zigenerska”. Pala
kodea ramonda le buferea kaj bushon Katizi ( 1969- 1980 ). Kodela buferea si pa lako trajo
kana voj sas tsinori. Voj sas i angruni manushni anda le svedoke rom, kaj ramorsarda jekh
bufari, haj da vi avri tsajtungori. Ando majo 1965 gili i Katarina anglal ando jekh
demonstrationo, haj vi kaver rom gilé mit. Ke le rom mangle te phenen, ke mangen maj lasho
trajo ando Svedo.
Ma i Katarina Taikon vazda kado, haj vi laki pej i Rosa. Von xale baro tjino.
I Katarina mulí 1995.
Haj vi la Katarinaki pej i Rosa Taikon sas mit te marelpe anda le rom. Vi voj sas kaj o
Sveditsko ministero haj kaj le kaver baré gadje. Von duj kerde but mishtimos le romenge
ando Svedo haj ande le thema.
49
Rosa Taikon
Kurko 5 – 6 - 7
Te djanes kon si kadea importante romni. Ke vi voj xala tjino te kerel mishto le
romenge ando Svedo.
Te ashunes
I Rosa si adjes jekh prinjardi djinteritsa, kaj sikavel peke butjea, glugom ando Svedo, ma vi
ande kaver thema. Lake angrustea, lansuri, bushleturi, haj zlaga si anda rup, haj vi anda o
sumnakaj. Voj sikada peki djeli pe le maj bare museori, galleriori haj pe but kaver thaná ando
Svedo.
But artistori haj kaver pinjarde manush piravén lake butjea.
I Rosa pirel vi ando antrego Svedo, te del duma haj te sitjarel le gadjen pa le rom.
Pala peke bersh haj djanglimos, si voj jekh anda le maj importante manush kaj sitjaren le
gadjen pa le rom.
50
E Shkola
Kurko 5 – 6 - 7
Te djanes haj te atjares le prublemori kaj sas le romen majanglal, haj te des tu godji
sar si ande shkola adjes.
Te ashunes
Kana o Taikon gilo, te zumavel te tol peke shejan ande shkola.
Pe kado tsajto beshenas le rom ande le tseri haj vurdona, haj le glati tji pirenas ande shkola.
Le glati djutinas te keren butji andi bar. Kado kaj djines akana si jekh paramitja anda o trajo.
Kadea paramitja avel anda o bufari kaj ramorsarda i Katarina Taikon. Haj sa kodo kaj
ramorsarda si lako haj lake familjako tjatjo trajo, kana pirenas ando Svedo.
O tsajto si o bersh 1939
I Katarina si katka efta bershengi
De duj djes palpale sas len jekh patjiv andi bar, ke rom avilé anda kaver foro. Le glati gilé
ando vesht, haj andé kasht te sar pekén o xabe. Akana peklé jekh antrego balo, haj peklé
manro pe o sastruno bov kaj sas ande i tsera. Kana xale gatá, liné angle i drashka haj i lavuta.
Le rom djilabade haj keldé sorro rieat. O djes pala i patjiv, tradetar le rom kere ande pengo
foro. Akana saste tol o Taikon haj le glati opre o shpilo ( tivoli).
I Katizi haj i Lena sas jekh djes ando foro te tjinen. Atuntji pushlele le raklorea, sostar tji
piren von ande shkola sar kaver glati. Kana avilé kere gilé kaj pengo dad, haj pende ke vi von
mangen te djan ande shkola. Ke vi von mangen te sitjon te djinén haj te ramon.
Lengo dad phenda, ke djal lensa kaj skola haj del duma kodelesa kaj purontjil. Ke sa kadea
site beshas katé but vreama. Huraven tumen shukar, haj hulaven tumare ball phenen te djutil
tumen i Rosa. Ke e Rosa djutilas len kanagodi, voj vi tjiravelas xabe, tolas gada , haj lelás
sama katar peké peja. Voj huradas le shejan ande shukar romane tsali. Porme todá len lengo
dad andi i matora haj trade kaj skola.
I shkola sas jekh baro lolo ker, haj perdo raklore kelenas penge avreal. Kana von avilé koté,
ashile sa le raklore haj dikenas pe lende. Akana gilé andré ando ker, haj gilé opre pe perdo
skeri. Koté sas but vudara kaj ashelas anavá, ma lengo dad nashtilas te djinel, ta vo tji djanelas
kaj beshelas o chefo la shkolako. Jekh kaver gadjo avilo avri anda jekh vudar, ta vo penda
lenge kaj te djan.
O Taikon marda på vudar, haj avili jekh gadji avri, haj pushla les so mangel.
Me mangav te dav duma le chefosa phenda lengo dad. Sito tsajto lesa pushel i gadji.
Na motol o dad, ma shajke sar dav duma lesa sakadea .Ke me mangav te djan mure duj sheja
ande shkola katé. Ej, maj adjuker haj dikav, te sar del duma tusa o chefo, phenda i gadji. Haj
pandada o vudar ta bashlo antrego kher. Pala but vreama avilo o chefo la shkolako.
51
O chefo sas skurto haj tulo, haj tsinore jashkii sas les pe le jakha. Vo ashiló haj dikelas but pe
lende.
No, pendas o chefo, haj so manges tu?
Amé site beshas ande kado foro but vreama, haj me mangav te tav le shejan ande shkola katé,
pendas lengo dad. Haj gilé le sheja majanglal ande shkola pushel o chefo. Von shoha tji pirde
ande shkola varikana pendas lengo dad.
Ej motol o gadjo, me manglemas te djutinav tumen, ma nashtiv te kerav kodea. Nashtinav te
tav len ande kadea shkola. Sostar nitji pushel lengo dad. O chefo la shkolako lolilo ando muj
haj penda: Te tavalen ande kadea shkola, sité xolaven le raklorenge deja haj dada, haj len le
avri anda shkola. Ke von tji mangen te piren romane glati ande jekhtan lensa. Sité anklel
mange prublemori. Lengo dad xolajlo haj pushla te kerel vo sa kadea kavré manushensa. O
Taikon la peke shejan haj gilotar kotar. Lengo dad sas tristo, haj le sheja mangenas te rovén.
Kana avilé avri angla i shkola sas perdo raklore haj raklorea koté. Atuntji tsipil jekh rakloro
haj phenel: Dikén von si rom, haj tji trubon te piren ande shkola..
Manglemas vi me te avav rom.
Kana avilé kere nashli i Katizi anglé kaj Rosa, haj penda lake ke tji mekla o gadjo te djan
ande shkola. Ej, penda i Rosa, darajle katar le rom, kadea kanagodi si.
Jekh djes avili jekh gadji telé andi bar. Voj gili angle kaj lengo dad haj da duma lesa, porme
avili angle kaj le sheja. Drobojtome pendas voj, me sitjarav ande shkola, haj ashundem so
kerda o chefo la shkolako tumensa. Mange nas drago kodo. Anakodea mangav te pushav
tumen variso. Me djanav ke o chefo la shkolako tji mekel tumén, te djan ande shkola le
raklorensa. Ma te kamena sar aven mande ande shkola, kana le raklore giletar kere. Ke me
mangav te sitjarav tumen te djinen haj te ramosaren.
Ej, pende von, ame mangas te avás. Kana sar avén kaj shkola pushla i Rosa.
Sar aven tehara te kamena, ma atuntji musaj te aven kana giletar le kaver. Sar aven kaj le
shtar, te na anklel amenge prumlemo le chefosa. Haj sar beshav tumensa jekh tjaso.
Svako djes ande duj kurke pirde palpale haj angle kaj shkola, haj kadea drago sas lenge.
Haj jekh djes kana avilé kere, sas perdo gadje koté, kaj xanaspe lenge dadesa haj lenge
pralesa. Le gadje avilé te den len drom kotár.
Lengo dad penda lenge ke i puri gadji kaj puruntjil po than, mekla len pe beshen kote duj
shon. Kado than naj lako penda o jekh gadjo, kado si lako shaveko than. Von keren butji ando
vesht, haj tji djanen ke tume beshen katé. Ma sité phenas lenge kado, haj ame djanás ke von tji
mangen romen pe pengo than. Sa kodea rieat avilili i puri gadji haj lake shave kote. I puri
phenda ke voj sas te mekel len te beshen kote, ma lake shave tji mangen romen.
Ta tjiden tumare djeli akana haj djantar katar, phende le gadje. Si tumen shtar tjasori pe
tumende te tjiden tumare djeli. Haj te tji gelantar atuntji, anás tumenge rajbaren.
Sogodi sas tristi, ma sikadé sas kadalesa, te aven le gadje haj te den len drom. Le sheja sas vi
tristi ke musaj te mekén i shkola, ke kadea drago sas lenge. Ma pirde koté duj kurke. Akana
tjide sa ando vurdon, haj trade ande jekh kavér foro, haj shajke sas te den le drom vi kotar.
Kado si jekh skurto versono anda o angruno bufari Katitzi.
Kado bufari haj vi le kaver kaj ramorsarda i Katarina, si kaj le biblotekori, haj vi pe kaver
thana.
52
Le sifri romane.
Te sitjos o djinimos pe le sifri
Kurko 8
Te ashunes
0. Rata/ Zero
1. Jekh
21. Bishtajekh
41. Shtarvardestajekh
2. Duj
22. Bishtaduj
42. Shtarvardeshtaduj
3. Trin
23. Bishtatrin
43. Shtarvardeshtatrin
4. Shtar
24. Bishtashtar
44. Shtarvardeshtashtar
5. Pansh
25. Bishtapansh
45. Shtarvardestapansh
6. Shov
26. Bishtashov
46. Shtarvardestashov
7. Efta
27. Bishtaefta
47. Shtarvardeshtaefta
8. Oxto
28. Bishtaoxto
48. Shtarvardeshtaoxto
9. Inja
29. Bishtainja
49. Shtarvardestainja
10. Desh
30. Treanda
50. Panshvardesh
11. Deshujekh
31. Treandajekh
12. Deshuduj
32. Treandaduj
13. Deshutrin
33. Treandatrin
14. Deshustar
34. Treandashtar
15. Deshupansh
35. Treandapansh
16. Deshushov
36. Treandashov
17. Deshuefta
37. Treandaefta
18. Deshuoxto
38. Treandaoxto
19. Deshuinja
39. Treandainja
20. Bish
40. Shtarvardesh
53
Sifri
Övning 1 / Te ramos 1
Kurko 8
Ramosar le sifri kote kaj trubun te aven/ skriv in de rätta siffrorna
Exemplo:
1……jekh……… .
15…………………………..
2………………….
20…………………………..
3………………….
30…………………………..
4………………….
40…………………………..
5…………………..
50…………………………..
6…………………..
7……………………
10……………………
2 + 2 = shtar
4 - 2 = duj…………….
3 + 3 = ……………
6 - 3 =…………………
4 + 4 =……………
7 – 1 = ………………..
5 + 5 =…………….
8 – 5 =…………………
3 + 4 =…………….
9 – 4 =…………………
9 +1 = ……………..
5 – 2 = ………………. ..
8 + 2 =……………..
9 – 8 =………………….
10 + 10 =……………
20 -10 =………………….
10 + 20 =……………
40 – 20 =…………………
20 + 30 =…………....
50 -30 =…………………..
54
Sifri
Övning 2/ Te ramos 2
Kurko 8
To vorta le sifri, sar trubun te aven / skriv in de rätta siffrorna
efta
oxto
desh
treanda
trin
jekh
duj
deshoduj
bishtatrin
shtar
shov
deshotrin
deshooxto
deshopansh
deshoefta
bishtajekh
bishtaefta
bishtashov
bishtainja
pansh
inja
deshoinja
bishtashtar
bishtaoxto
bish
deshojekh
deshoshtar
bishtaduj
1……………...
14…………………….
27……………………
2………………
15…………………….
28…………………….
3………………
16…………………….
29…………………….
4……………....
17…………………….
30………………………
5………….........
18……………………..
6…………….....
19………………………
7……………….
20………………………
8……………….
21………………………
9……………….
22………………………
10………………
23……………………….
11………………
24……………………….
12………………
25……………………….
13……………. ..
26…………………………
55
Le romengo xabe
Kurko 9-10
Te ashunes
So te sitjos
Te sitjos pa le xabeneki historia, haj tje importante si te na bistren, i kultura le xabeneki
Haj te avel tut intresno te tjiraves kado xabe. Le rom le pure mangen te djal le xabeneki
kultura, shav, shavestar.
Le romengi xabeneki kultura avel anda but kavér thema. Ke le rom pirenas ande but thema
majanglal. Atuntji pirenas them themestar, pe penge grass. Atuntji von dikenas sar tjiravenas
o xabe koté haj tjiravenas vi von sa kadea. Ma von tonas so sas lenge drago. Pe kodo tsajto
tjiravenas le rom bare ishtori xabenata, ke but djene pirenas ande jekh tan. Ke atuntji areselas
o xabe sogodenge. Haj anakodea si importanto te na bistras le romané xabenata. Haj maj
importante si te inkerén le ternimata kado kulturo. Ke kado xabe kaj tjiravén adjes, tjiravenas
de shell bers (100 år) palpale, haj vi maj but vreamea.
Le romenge sas drago te xan zumiea, zelinmata, kajniea haj xurdo mass.
Le xabenata kaj si drago butenge romenge adjes si:
Sarmi
Litjardo mass, tjirado ande le patriea le shaxeke, vaj ande le pipertji
Porme tjirol i zumi, kana si gata, to andré pure la paradikaki
Gulash
Xurdo mass haj but zelenimata haj pipertji.
Kajnieaki zumi
Zumi kaj ton andre but zelinimata haj gombotsi/ galushki.
Bokoli
Manro kaj tos andre mass tulo kajnieako tjikén haj piperi.
Saviako/ guglimata Piroshna kaj ton andré tjiral haj chukolado, vaj so si drago.
Gulash
Zumi, gombotsengi
Bokoli piperesa
56
Xabe/Mat
Kurko 9 - 10
Te ashunes
Te sitjos te djines haj te ramos le vorbi
Anro
Arro
Ägg
Mjöl
Smör
Herezo
Kulumpiri
Zelenimata
Ris
Potatis
Lon
Salt
Mass
Kött
Tjil
Grönsaker
Manro
Bröd
Piperi
Zaharo
Masho
Peppar
Socker
Fisk
57
Xabe / Mat
Kurko 9 - 10
Övning1 / Te ramos 1
Ramosar sar bushon le djeli kaj si ande kuxna/ Skriv vad sakerna heter
……………..
…………..
……………………..
………………….
………………
………………….
…………….
……………………
…….......................
……………………
…………………
…………........
58
Te pes/ Drycker
Te ashunes
Kurko 9 - 10
Te djanes sar bushol kodo kaj pempe
Kafa
Tjajo
Thud
Kaffe
Te
Mjölk
Lemonado
Berea
Paj
Öl
Vatten
Läsk
59
Te pes / Drycker
Övning 2 / Te ramos 2
Kurko 9 - 10
Sar bushol kodo kaj pes? Vad heter det som man dricker?
……………….
…………………..
………….. ….
…………………….
…………………
………………….
60
Kana arakes varikas
Hälsningsfraser
Kurko 11 - 12
Te ashunes
Te djanes sar te des le manushen lasho djes
Drobojto
Drobojto
Sar si tuké?
Sa mishto
Sar si tuké?
Lasho djes
Lashi rieat
Te aves
baxtalo
Sa mishto
Kaj djas
akaná
Kaj sanas?
Kaj muri
mami
Ande skola
Haj tu?
Kaj beshel
voj?
Kaj balamo
Ando foro
61
Kana arakes varikas / Hälsningsfraser
Te ashunes
Kurko 11 - 12
Te djanes sar te des le manushen lasho djes
Maj dikas
ame
Ej, maj dikas
ame
Dja devlesa
Dja devlesa
Ordlista
Te aves
baxtalo
Te aves
baxtali
Te aves baxtalo phenén le rom jekhavreke kana dikén
pe. La djuvlaeke phenén baxtali.
Te aves baxtalo kan inte översättas ordagrant, men
ungefärliga betydelsen är: Lyckan ska vara med dig.
Lashi rieat
God natt
Kaj djas akana?
Vart ska du nu?
Lasho djes
God dag/morgon
Kaj muri mami
Till min mormor
Drobojto
Hej
Kaj beshel voj
Var bor hon?
Sar si tuké?
Hur mår du?
Ando foro
Inne i staden
Sa mishto
Bra
Maj dikas ame
Vi ses
Kaj sanas?
Var har du varit?
Dja devlesa
Gud vare med dig
Ande shkola
I skolan
Sar bushos?
Vad heter du?
Haj tu?
Och du?
Kaj beshes?
Var bor du?
Kaj balamo
I affären
Dikas ame tehara
Vi ses i morgon
62
Kana arakes varikas
Övning 1 / Te ramos 1
Kurko 11 - 12
Ramosar le vorta vobi / skriv in de rätta orden
Exemplo:
Drobojto
Drobojto…………
Sar si tuké?
…Mishto………… ……….
Kaj sanas?……………
Ande skola
Hej
Bra
Var har du varit?
Haj tu?
……………………..
I affären
…………………
Kaj muri mami
Vart ska du nu?
Kaj beshel voj?
………………………
Inne i staden
………………….
Ej, maj dikas amé
Vi ses
Dja devlesa
………………………
Gud vare med dig
Sar bushos?
………………………
Skriv ditt namn
Me beshav ando
……………………..
Skriv namn på staden där du bor
Kana dikas ame
…………………….
Vi ses i morgon
63
Kana arakes varikas
Kurko 11 - 12
Övning 2 / Te ramos 2
De duma varikasa, haj pushen jekhavres, kaj site djal, kaj sas, haj kaj beshel. De tut
godji korkoro pe soste te pushen jekhavres.
Dialog, prata med en kompis och fråga vart han ska gå, var han har varit, var han bor.
Hitta själv på en kort dialog, och prata med din kompis.
64
Modori
Seder och kultur
Kurko 13 – 14 - 15
Te ashunes
Te sitjos le modori kaj sas le romen demajanglal, haj modori kaj si akana.
Abeav/bröllop
Majanglal puruntjilas o dad kasa te ansurilpe leko shav vaj leki shej. Adjes naj kadea, ma sa
kadea musaj te pushen le dades. Adjes si slobodo te len kodolen kaj si lenge drago.
But anda le romenge modori manaj. Ma o modo kaj te aven te mangen borí, site avela
kanagodi.
Atuntji djal o dad le shaveko haj leke namorea khere kaj la sheako dad, haj len pesa xabe haj
pimós. Kodo si o mangimos. Haj jekh holba si specialo, kodea si i plotska, pe kodea holba ton
jekh lanso korrako, vaj galbi. Akana pushél le shaveko dad, la sheake dades, te mekél te
ansuirilpe leki shej leke shavesa. Kana penda o dad ke mekél te ansurimpe, putrén i holba kaj
bushol plotska, haj pen le dada haj le rom i retjija. Porme len o lanso vaj le galbi telé pa i
holba, haj ton le galbi ande la sheaki korr. Akana si le terné tumnime.
Pala duj trin kurke kerén o abeav, haj aven but manush.
De but bersh palpale suvelas i sakra i lungo rotja, ma adjes tjinén le djeli kaj trubol kaj o
abeav ando balamo. O djes palá o abeav , kerél la sheako dad patjiv. Haj kodo djes ton la
sheake lolo diklo ando shero, haj den pe late lolé romané tsali.
Ma kam motol o dad ke tji dell la shea, ke kam naj leke drago o shav vaj e familia. Atuntji
nashén le terné. Haj atuntji musaj le dadeke te dell la shea kaj le rom.
Ma atuntji tji anklel abeav, ferdi jekh patjiv.
Förr i tiden bestämde föräldrarna vem man skulle gifta sig med, men det är inte så idag,
även om det är många som kanske tror det. När ungdomarna har träffats och fattat tycke
för varandra, så går pojkens föräldrar hem till flickans föräldrar och anhåller om hennes
hand.
Det är respekt för flickan och hennes familj. Det brukar bli stora bröllop med många
gäster.
Dagen efter bröllopet får flickan bära en röd schalett och röda romska kläder. Schaletten är
symbol för gifta kvinnor. Förr fick man inte gå utan schaletten, då blev det skandal. Men
idag är den seden borta. Det är bara de äldre som bär schaletten och några unga. Man
använde den istället för vigselring. Förr sydde svärmor brudklänningen, i dag köper man
färdig klänning och det som behövs i affären.
65
Kana mekempe/ skilsmässa
Te ashunes
Kurko 13 – 14 - 15
Te atjares
Ke vi le rom mekempe, sar ande kaver kulturori. Ma kana si prublemo, zumavel antrego
familia te djutil te avel mishto. Atuntji tas ame antrego familia haj das duma, te dikás so shaj
keras the djutinas, te na mekempe le terné. Ma univar tji djalpe sogodi kerés, haj le terné
mekempe.Amenge le romenge si le glati le maj baré pe lumea, ta andakodea zumavas te avel
lenge maj mishto, kana mekempe o dad haj dej. Haj o maj importanto amenge si, te aven le
glati, sakatji kaj dej haj vi kaj o dad, vi te mekenape von. Ma te si bare prublemori, atuntji
akarén pure haj godjaver manushen, te kerén kris.
Skilsmässa förekommer som i andra kulturer. När det blir problem i äktenskapet, försöker
familjen och släkten hjälpa till så gott det går. Vi brukar samlas alla och diskutera igenom
problemet, och hitta en lösning. Men det är inte alltid det fungerar och då blir det
skilsmässa. Men är det stora problem, så samlar man några äldre människor och har en
romsk rättegång. Kris är mer en familjeangelägenhet, rör det sig om allvarligare saker så
går man till svensk domstol.
Kris/ rättegång
Te ashunes
Te djanes haj te atjares so si jekh romani kris, kado kerde le rom kanagodi. Haj
kado modo shoa tji mekena le rom.
Te kerda varikon varkikake variso, kam mardepe, vaj te si o prublemo ke mangen varikon te
mekempe, keren kris. Atuntji aven pure haj godjaver manush. Atuntji sar phenén le terné
sostar mangen te mekempe, haj phenen pengo prublemo.
Kana phende le terné sa so mangle te phenén, djan le pure rigate haj den duma jekhkavresa.
Porme aven angle haj phenén so te keren. Ke musaj le ternenge te lempe pala le purengi
vorba. Univar djalpe mishto haj lempe palpale le terné. Haj univar nitsji. Haj te si varikon kaj
mardá varikas, atuntji musaj te putjinen strafo. Haj le pure purontjin sode lové te putjinén.
Sa kodola kaj si hamime ande jekh kris, musaj te len pe pala i kris kana si gata.
66
Sar beshen/ Armaja/ Shpita
Te ashunes
Kurko 13 – 14 - 15
Te atjares le modori kaj sas de majanglal, haj kaj si akana
Sar beshen / Boende
Adjés beshen sa le rom kaj si ando Svedo, ande le khera. Majanglal beshenas ande le tseri haj
vurdona. Atuntji sas le romen but modori/, ma akana manaj kadea but. Ke vi le rom anklen
maj haj maj moderni, haj bistren le purané modori.
Ma vi ande le khera si le romen but modori kaj si lenge musaj te inkerén.
Amari kultura, tji mekel te beshel jekh romani familja opral pa jekh kaver romani familja.
Kodea si tená piren le rom opral pe le kaver rom.
Vår kultur tillåter inte att en romsk familj bor över en annan romsk familj, av moraliska skäl.
Men om det är en annan nationalitet, så gör man det.
Armaja/förbannelser
Te ashunes
But rom darán katar le armaja. Ke kam xalpe varikon vaikasa, haj atuntji kodo manush kam
del armaja. Haj maj but dar si, te dela jekh puro manush armaja.
Shpita/sjukhus
Te ashunes
Te atjares haj te djanes sar kerenas le rom demajanglal. Haj te desto gindo sar si adjes.
Haj te si varikon nasvalo haj si ande shpita, le rom shoha tji len pesa luludjiea, ke kodea naj
mishto. Ke kodea kerél o manush ferdi kana merel varikon.
Haj shoha tji pirén le rom kalés hurade, kana djan kaj jekh shpita
67
Stagori ande Evrupa haj kaver riga pe e lumea.
Te sitjos le themenge stagori
Kurko 16 – 17 - 18
É Romani staga
Denemarko
Grezia
Evrupa tjidini/ EU
Finlanto
Fransozo
Irlando
Islanto
68
Stagori ande Evrupa haj kaver riga pe e lumea
Te sitjos le themenge stagori
Talia
Kurko 16 – 17 - 18
Letto
Hollanto
Norvego
Portugal
Rumonia
Scwietzo
Slovakia
Monaco
Polska
Russia
Englanto/Anglia
69
Stagori ande Evrupa haj kaver riga pe e lumea
Te sitjos le themenge stagori
Svedo
Neamtso/ Prajsko
Tjecho
Ungriko
Kurko 16 – 17 - 18
Turkiá
Austria
70
Stagori ande Evrupa haj kaver riga pe lumea
Övning 1 / Te ramos 1
Kurko 16 – 17 - 18
Ramos o vorta them kaj le stagori / Skriv landets namn under varje flagga
.....................................
……………………….
…………………………….
……………………….
……………………..
…………………………
…………………………..
…………………………
71
Stagori ande Evropa haj kaver riga pe lumea
Övning 2 / Te ramos 2
Kurko 16 – 17 -18
Ramosar o vorta them kaj svako staga/ Skriv landets namn under varje flagga
……………………….
……………………….
……………………
………………………
……………………….
……….. …...............
………………………
…………………………
……………………….
…………………….
……………………..
…………………………
72
Stagori ande Evropa haj kaver riga pe e lumea
Övning 3/ Te ramos 3
Kurko 16 – 17 - 18
Ramosar o vorta them kaj svako staga/ Skriv landets namn under varje flagga
………………………
……………………….
……………………….
………………………..
………………………
…………………………...
73
Thema haj bare forori / Huvudstäder
Te djanes haj te sitjos le themenge bare forori.
Kurko 16 – 17 -18
Te ashunes
Denemarko
Norvego
Kopenhagen
Oslo
Finlanto
Helsinki
Svedo
Stokolmo
Englanto
Franzozo
London
Paris
74
Thema haj bare forori / Huvudstäder
Te djanes haj te sitjos le themenge bare forori
Kurko 16 – 17 - 18
Te ashunes
Talia
Roma
Spania
Madrid
Grezia
Praisko/ Nieamtso
Atena
Berlino
Hollanto
Amsterdam
75
Bare forori / Huvudstäder
Övning 1/ Te ramos 1
Kurko 16 – 17 - 18
Ramosar le forori kote kaj trubon, pasha svako them / Skriv rätt stad
Norvego…………………………...
Englanto…………….......................
Finlanto…………………………….
Svedo………………………………..
Denemarko…………………………
Talia…………………………………
Grezia………………………………..
Nieamso/ Prajsko…………………….
Spania…………………………………
Franzozo………………………………
Hollanto……………………………….
76
Bare forori/ Huvudstäder
Övning 2 / Te ramos 2
Kurko 16 – 17 - 18
Ramosar o them haj o foro/ Skriv det rätta landet och huvudstaden
…………………………..
………………………………
…………………………..
………………………………
……………………………
………………………………
..........................
……………………
……………………….
…………………………
……………………….
………………………..
77
Bare forori/ Huvudstäder
Övning 3/ Te ramos 3
Kurko 16 – 17 -18
Ramosar o them haj o foro/ Skriv land och huvudstad
………………………………
…………………………
………………………………
…………………………..
………………………………
…………………………….
………………………………
…………………………….
…………………………
………………………...
78
Keltuke le
vorbensa
Tankelek
Te ashunes
Kurko 19 -20
Förstå vilket ord som inte passar med de andra
Jekh vorba tji maladol le kavér vorbensa.
Exemplori:
Pabaj
Ambrol
Banana
Nakh
äpple
päron
banan
näsa
Nakh tji maladol.
Djukel
Selata
Mutsa
Balo
Gad
Diklo
Jakh
Raxami
Selata tji maladol
Kopatji
Luludji
Sapuj
Tjar
Sapuj
Paj
Jolka
Pishkiri
Lon
Piperi
Xabe
Skamin
Purum
Selata
Vast
Shax
Jagg
Kasht
Roj
Thuv
Angrusti
Felestra
Vudar
Firanga
Kajni
Balo
Bakro
Glinda
Ball
Kangli
Ambrol
Glinda
Jakh
Vusht
Tjil
Dand
79
Ferbi – Färger
Te phenés haj te ramos le ferbi
Kurko 19 - 20
Te ashunes
1
Lolo
3
Vuneto
2
Zeleno
4
Galbeno
6
Melaxno
5
Parno
7
Kalo
80
Ferbi
Övning 1/ Te ramos 1
Kurko 19 - 20
Ramosar le vorbi / Fyll i de rätta orden
Jekh pabaj si…….vaj……………….
So anklél o manush kana beshel ando kham
Jekh selata si………………………...
………………………….................................
Jekh banano si………………………..
Jekh anro si …………………………..
Kana pabol anklél o thuv…………… .
O tjeri (himmel) si…………………….
81
Ferbi – Färger
Övning 2 / Te ramos 2
Ramosar le ferbi / Skriv färgerna
Kurko 19 -20
1.
2.
4.
3.
6.
5.
7.
1. …………………………
2. ………………………….
3. ……………………………
4. ……………………………
5. ……………………………
6. ……………………………
7. ……………………………
82
Ferbi
Övning 3 / Te ramos 3
Kurko 19 -20
Ker sar si tuke maj drago / Gör som du vill
Men rita minst 10 saker
Akana sité makés tu le ferbi korkoro, sar makés fruti haj zelinimata,
vaj so tu kames. Nu ska du måla färgerna själv, tex frukt, grönsaker, naturen eller
något som du själv tycker om.
1. Zeleno
2. Lolo
3. Vuneto
4. Galbeno
5. Parno
6. Kalo
7. Melaxno
83
O stato / Kroppen
Te sitjos le kotora pe le manusheko stato
Kurko 21 - 22
Te ashunes
Singularo
Jekh
Pluralo
Maj but
Singular
En ett
Plural
Fler
Ball
Buka
Djilo
Dji
Dumo
Ball
Butji
Djilé
Djia
Dumé
Hår
Kind
Hjärta
Mage
Axel
Hår
Kinder
Hjärtan
Magar
Axlar
Falka
Godji
Jakh
Feltji
Godjea
Jakhá
Haka
Hjärna
Öga
Hakor
Hjärnor
Ögon
Khan
Khuj
Khorr
Kitjo
Kholin
Khan
Khuja
Khorra
Kitjuri
Kholina
Öra
Armbåge
Hals
Höft
Bröstkorg
Öron
Armbågar
Halsar
Höfter
Bröstkorgar
Mashkar
Muj
Mashkara
Muja
Midja
Mun
Midjor
Munnar
Nakh
Naj
Punro
Prashav
Pulpa
Printjena
Shib
Shero
Nakha
Naja
Punre
Prashavé
Pulpi
Printjeni
Shiba
Shere
Näsa
Finger
Fot/ben
Revben
Lår
Ögonbryn
Tunga
Huvud
Näsor
Fingrar
Fötter/ben
Revben
Lår
Ögonbryn
Tungor
Huvuden
Tjang
Tjutji
Tjafa
Tjikat
Talpa
Thak
Tjanga
Tjutjea
Tjefi
Tjikata
Telpi
Thaká
Knä
Bröst
Nacke
Panna
Häl
Armhåla
Knän
Bröst
Nackar
Pannor
Hälar
Armhålor
Vast
Vundja
Vusht
Vast
Vundji
Vusht
Hand
Nagel
Läpp
Händer
Naglar
Läpp
84
O stato / Kroppen
Övning 1 / Te ramos 1
Kurko 21 - 22
Ramosar le vorbi kaj trubun / Skriv meningen färdig
Exemplo:
Mande si duj……jaká…………. (ögon)
Voj makél lé……vusht………… (läppar)
O xabe tos ando………………
(mage)
Dukál man o……………………. (tand)
O tsingno xal……………………. (bröst)
Pé le vast si desh………………… (fingrar)
Mande si jekh…………………... (näsa)
Voj toll farba ande……………… (hår)
Me pirav pe more……………….. ( fötter)
Bandjár lé……………………….. (knäna)
Laté si parné………………………(hår)
Paglém muró……………………..( axel )
Dukál man o ……………………..(huvud)
Kaj suv si jekh…………………... (öga)
Kaj tjirikli si lungo……………… (hals)
Laté si sanó………………………(midja)
85
O stato / Kroppen
Övning 2 / Te ramos 2
Kurko 21 - 22
Ramosar 10 kotora le statoke / Skriv 10 kroppsdelar
Exemplo:
1. Hår…………Ball……………………
2. Axel……………………………..
3. Hand…………………………….
6. Mage…………………………….
7. Knä……………………………….
9. Fot………………………………..
10. Öga………………………………
12. Mun………………………………
14. Öra ……………………………….
86
Tsali / Kläder
Te sitjos te phenés haj te ramos le vorbi
Kurko 21 - 22
Te ashunes
Raxami
Kaltsi
Shpentso
Jacka
Byxor
Tröja
Gad
Strimfi
Skjorta
Rotja
Kjol
Kepsa
Keps
Strumpor
Lungo rotsja
Klänning
Stadji
Mössa
Bunda
Päls
Manushi
Handskar
Peleria
Hatt
87
Tsali / kläder
Te ramos 1 / Övning 1
Ramosar sar buhon le tsali / Skriv vad plaggen heter
…Raxami……
……………………..
…………………….
………………
…………………….
……………………..
Kurko 21 - 22
…………………
………................
………………………
…………………
………………………
………................
88
Butjea/ Yrken
Kurko 23 - 24
Savi butji manglanas tu? Vaj sito kavér intresno pe varisoste?
Te des to gindo, savi butji si tuke drago, haj so manges te kerés kana pirdan gáta
ande shkola
Te ashunes
Rajbaro
Doktoro
Artisto
Polis
Doktor
Artist
Pekari
Bagare
Djilabatori
Musiker
Advukato
Advokat
89
Butjea/ Yrken /
Kurko 23 - 24
Savi butji manglanas tu? Vaj si tu kaver intresno pe varisoste?
Te des to gindo, savi butji si tuke maj drago, haj so manges te keres kana pirdan
gáta ande shkola
Te ashunes
Chaufforo
Chaufför
Sitjartori
Lärare
Dantisto
Tandläkare
Khetana
Militär
Barberi
Frisör
Rhashaj
Präst
90
Butjea / Yrken
Övning 1 / Te ramos 1
Ramosar le manushenge butjea / Skriv rätt yrke /jobb
Kurko 23 - 24
……………..
……………….
………………….
……………..
……………….
…………………..
91
Butjea/ Yrken
Övning 2 / Te ramos 2
Ramosar le manusenge butjea / Skriv rätt yrke
………………….
……………………
…………………..
……………………….
Kurko 23 - 24
……………
……………………..
92
Butjea / yrken/jobb
Övning 3 / Te ramos 3
Kurko 23 - 24
De tu godji savi butji si tuke maj intresanto.
Haj tu shaj ankles so kamés, ferdi te piresa ande shkola haj te djines.
Fundera på vilket yrke du tycker är mest intressant.
Du kan bli det du vill, bara du går i skolan och fortsätter att läsa vidare.
Trade porme jekh voicemail amenge, haj phen savi butji si tuke maj drago.
Vaj kam si tuke maj but butjea dragi, phen vi kodela.
93
Kurko 25 - 26
O Sumnakuno masho/ Guldfisken
Te Ashunes
Ande jekh perado tsinoro kher, beshenas jekh puro rom, haj leki romni. Von sas tjorre, ke nas
len but lové. O rom djalas svako djes kaj paj, te astarel mashen te avel len xabe.
Jekh djes kana gilo te astarel le mashen, astardilo jekh masho kaj sas kadea paro, ta daba la les
opré. Haj kana la les opré, dikla ke nas sar le kavér, kado sas sumnakono. O masho dikla po
rom haj da duma lesa, ke leste sas manushesko glaso.
O masho mangla te shudel les palpale ando paj, haj pendas leke kadea: Te mekesa man
palpale ando paj sité dav tut so tu manges. O rom pendas leke, ke tji mangel kantji lestar, haj
shuda les palpale ando paj. Kana avilo khere pushel les leki romni: astardan but mashen
adjes? Na, phenel o rom, ferdi jekh sumnakuno masho lem opré, ma shudem les palpale ando
paj. Ke o masho rudjilas mange te shudav les palpale ando paj, ke atuntji sas te del man so
mangav. Mange sas mila lestar, ta meklem les te djaltar.
Atunji xolajli i romni haj pendas leke: Sostar sanas kadea dilo, ta shudan le mashes palpale
ando paj? I romni tsipinda po rom svako djes haj svako rieat, haj tji mekelas les miro.
Jekh djes penda i romni leke: Sostar tji manglan manro lestar, ke naj amen kantji te xas.
Atuntji gilo o rom pale kaj o paj, te del muj po masho. O rom la pe te tsipil: Sumankono
masho, hajdi opré anda o paj, ke me mangav de dav duma tusa. Pala kodea avilo opré, haj
pushel le romes so mangel. Muri romni mangel manro, ke naj amen kantji te xas. Atuntji
penda o masho leke: Dja khere akana, haj site avel tumen perdo manro.
Kana avilo khere sas perdo manro. Ma akana pendas i romni leke, te djal palpale haj te
mangel lenge jekh nevo kher. Pale gilo kaj paj haj penda le masheke so mangla leki romni. O
masho pendas: Dja khere haj dik, akana si tumen nevo kher.
Ma kana avilo khere tsipilas leki romni haj penda: Tje kher si kado? Me mangav jekh baro,
kher, shukar tsali haj manush kaj keren butji mange. Pale gilo kaj o masho haj mangla kado.
Ej, penda o masho dja khere haj dik. O kher sas baro, la romnea sas shukar tsali, haj perdo
manush kaj kerenas butji lake.
Kana avilo khere phendas o rom: No, muri romni sar atjares akana? Mishto tuke? So phendan
phendas i romni, na phen ke sim tjiri romni, ke me sim hiresho akana, haj tu tji san kantji. Haj
phendas le manushenge kaj kerenas butji lake, te marén le romes. Kadea mardé les ta nashtilas
te pirel pe jekh kurko. Pala kodea toda les leki romni te shilavel avri angla kher, haj te lel
sama katar le grast. Haj ande le grastengi stala sovelas haj vi xalas,ke nas leke slobodo te xal
andré ando baro kher.
Tje vurruto anklisti muri romni, dape godji o rom, vorta sar jekh tjoxai anklisti. Demla so
kamél, haj akana phenel ke tji sim lako rom. Jekh djes akarelles i romni peste haj phenel leke:
Tu dilea, dja akana pale kaj o masho, ke akana mangav te avav amperatitsa, haj maj baro kher,
94
kaj si sumnakuno. Pale gilo kaj paj haj hendas: Sumnakuno masho, hajdi opre te dav duma
tusa. O masho avilo opre haj pushla le romes:
- So manges akana? Muri romni maj dilajli, akana mangel te anklel amperatitsa , haj mangel
maj baro kher kaj si sa anda sumnakaj. O masho pendas leke pale - Dja khere haj dik, akana si
tjira romnea so mangla. Haj kana avilo palpale, ashilo, haj ferdi dikelas.
Kote sas jekh baro kher sa anda sumnakaj, jekh baro sado kaj saj kupatjea, haj perdo shukar
luludjea ande sa le ferbi. Avreal pirenas khetani pishtolensa, te len sama te na aven varikon te
hamilpe kaj i romni, ke voj sas akana amperatitsa. I romni geli akana avri po balkono te diken
la sa le manush. Savore kaj sas avri denas muj: Te aves baxtali amari bari amperatitsa. Voj tji
kerelas kantji, ferdi pirelas avri ando kham, dikelas pe le luludja, haj pelas lemonado.
Pala trin shon, tji maj mangelas i romni te avel amperititsa, atuntji pendas te aven le khetani
opre late. Voj pendas lenge te djan te roden kodele romes kaj shilavel avri, tji pendas lenge ke
vo sas lako rom. Le khetani gile te roden les, haj pala but vrieama arakle les andi stala. Von
phende leke te djal majsigo opre kaj i amperetitsa, ke voj mangel te del duma lesa. Vo gelo
opre late haj pushla la so mangel.
Atuntji voj xolajli haj pendas leke: Ashun tu dilea, dja akana pale kaj o sumnakuno masho,
haj pen leke ke me tji maj mangav te avav amperetitsa. Akana mangav te avav kodea kaj
puruntjil pe sa i lumea. Me mangav te puruntjinav pe sa le manush, pe le kupatea, pe le
luludja, pe le mashe, pe le tjiriklea, po paj o baro, pe sa so si pe lumea.
Vo tji mangelas te kerel kodea. Atuntji voj tsipinda haj pendas leke, te tji keresa kado site
phenav le khetanenge te mudarento te meres. O rom tji mangeles te djal, ma darajlo ke site
mudaren les le khetani. Ma lokes djalas, haj pala lungo vreama avilo kaj o paj. Akana pale
pendas: Sumnakuno masho hajdi opre me mangav te dav duma tusa. Ma tji avilo opre, ta pale
da moj pe leste, ma tji avilo opre o masho. Trito data kana da muj, dikla sar anklisto o paj tista
kalo, haj akana so sas o paj vuneto.
Akana avilo o masho opre haj pushla le romes so mangel. Muri romni maj dilajli akana
pendas o rom. Akana tji maj mangel te avel amperetitsa, voj mangel te puruntjil pe sa i lumea,
pe sa le manush, pe le mashe, pe le luludea, pe le djivinie, pe sa le bare paja, pe sa so si pe
lumea. O sumnakuno masho ferdi dikla po rom, ma tji pendas leke kantji, haj porme bolda
palpale ando paj haj gilotar.
O rom gilo lokés palpale khere, haj kana avilo angle ashilo haj puterda peke jaká, ke tji
patjajlo so dikel.
O sumnakuno kher manás, le shukar luludjea manás, le shukar kupatea manás, kantji anda o
shukarimos manás.
Ke kote kaj sas o baro kher, sas akana lengo perado tsinoro kher. Haj avreal beshelas leki
romni ande shinde haj melalé tsali, pale anklisti i romni tjorri haj nas la lové.
Haj pale akana musaj sas le romeke te djal te astarel mashen, te avel len xabe te xan.
Haj so divar zumada o rom te astarel le sumnakune mashes pale, ma tji gilape.
Kadea si, kana manges prea but, tji lesa kantji.
95
Le Djivinie/ Natura
Kurko 27 – 28 -29
Te sitjos sar bushon le djivine kaj si ande natura.
Te ashunes
Bakro
Balo
Busni
Grass
Lamm
Gris
Åsna
Häst
Mutsa
Djukel
Tjirikli
Hirtso
Katt
Hund
Fågel
Råtta
Rish
Shoshoj
Ruv
Pujo
Björn
Kanin
Varg
Kyckling
Gurumni
Belka
Kanralo balo
Guruv
Ko
Ekorre
Igelkott
Tjur
96
Le djivinie/ Djur
Övning/ Te ramos
Kurko 27 – 28 - 29
Ramosar le anava pe le djivinie koté kaj site avén
Skriv namnen på djuren
……………
…………….
………………
……………
…………….
…………………..
…………………..
………………
…………………
……………….
…………………..
……………..
……………..
………………….
……………….
………………….
97
Natura/Natur
Te sitjos so si avri ande i natura.
Kurko 27 – 28 - 29
Te ashunes
Luludji
Kopatji
Vesht
Blomma
Träd
Skog
Patrin
Tjar
Marea
Löv
Gräs
Hav
Puv
Barr
Tjishaj
Jord
Sten
Sand
Nuveara
Kham
Shunuto
Moln
Sol
Måne
98
Natura/ Naturen
Övning 1 / Te ramos 1
Ramosar le vorbi, koté kaj sité avén
Skriv in namnen på de olika bilderna
Kurko 27 – 28 - 29
……………….
………………
………………
………………
………………..
……………....
……………….
……………….
………………
………………
……………….
……………
99
Vreami ando bers
Årstider
Te sitjos sar bushon le vreami ando bers
Kurko 27 – 28 - 29
Te ashunes
Ivén
Terno milaj
Vinter
Vår
Milaj
Tomna
Sommar
Höst
Iv
Brishin
Snö
Regn
100
Vreami ando bers/ Årstider
Övning 1/ Te ramos 1
Kurko 27 – 28 - 29
Ramosar sar bushon le vreami
………………………………
………………………………….
……………………………..
…………………………………….
……………………………..
…………………………………..
101
Bare djesa/ Högtider
Kurko 30 - 31
Te sitjos le bare djesa, sar bushon, haj sar keren le rom.
Te ashunes
Krutjuno/ Jul
De parnvardesh bers palpale inkerenas le rom vi o romano krutjuno(Trettondagsafton),numa
vi o krutjuno djinenas les sar sogodi ando Svedo.
De majanglal musaj sas te huravén i jolka pe le krutjonoko djes, ke nas slobodo te kerén
kadea anglal o krutjono. Haj vi sa o xabe tjiravenas atuntji.
Adjes ton uni rom i jolka jekh kurko maj anglal sar o djes le krutjoneko, haj but rom ton
svedoko xabe, haj vi romano xabe pe krutjoneki sinja. Le rom ton sarmi, gulash haj bokoli
zeveleansa. Jekh importante djela si o xereno, kudo musaj te avel pe sinja. Kudo xan kaj o
shonko.
Patradji/ Påsk
De but bers palpale le rom ando svedo poshtinas( fastade) pe i lungo parastui (långfredag)
kado kerenas pala o tjino kaj xala o Jesus po trusol. Le rom tji mangenas te xan tjiken kodo
djes, numa adjes tji inkeren but djene kodo modo. But djene xan masho pe i lungo parastui
adjes,
Ame le rom inkeras i patradji sar fer savo kaver kristiano manusch, haj makas vi ame anre
ande le ferbi, haj tas but galbeno farba ando kher, haj vi raja (grenar/kvistar) ande le por
(dun/fjädrar).
Vi but guglimata xas kadala djesa.
Milako baro djes/ Midsommar
Kado djes si sa kadea baro sar o krutjuno le gadjenge, kado si mashkar ando milaj. Haj vi
amenge le romenge si baro kado djes. Le gadje djantar dur avreal anda foro, haj ton opre jekh
kupatji luludjeansa. Haj xan heringo haj kulumpirea.
Haj vi rom sitjile te kerén sa kadea sar le gadje.
Ta kodo djes si vi amenge jekh baro djes.
102
Bare Djesa/ Högtider
Övning 1/ Te ramos1
Kurko 30 - 31
Pe savo baro djes maladon le patretsi? Vilken högtid passar till bilderna?
………………………….
………………………
………………………
……………………….
..............................
………………………
…………………….
……………………………
103
Bare djesa/ Högtider
Övning 2 / Te ramos 2
Kurko 30 -31
Savo djes baro si tuke maj drago?
Sar ramos kadea: Mange si drago………………………
So ton uni rom pe le krutjunoki sinja? Ramosar trin djeli
So xan but rom pe lungo parashtui?
104
Le djesa ando kurko / le shon
Veckodagarna/månaderna
Kurko 32 - 33
Te sitjos le djesa ando kurko, haj te djanes sar djan le shon
Te ashunes
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Luja
Martsine
Detradjine
Zoja
Parashtuji
Savato
Kurko
Adjes
Diminatsi
Tehara
Aratji
Kavér aratji
Kavér tehara
Rieatjako
Idag
Gryning/morgon
I morgon
I går
I förrgår
I övermorgon
I kväll
Le shon / Månaderna
Shtar kurke si pe jekh shon
Det är fyra veckor i en månad
Deshoduj shon si pe jekh bersh
Det är tolv månader på ett år
Ande jekh bersh si trin shela
shovardés pansh djes.
Det är 365 dagar på ett år
Ande jekh bersh si panshvardesh
duj kurke.
Det är 52 veckor på ett år
Ande jekh shon si treanda haj jekh djes, ande uni si treanda vaj bishtaoxto djes.
I en månad är det 31 dagar, i vissa 30 eller 28 dagar.
1. Januaro
31 djes
7. Juli
31 djes
2. Februaro
28 djes
8. Agusto
31 djes
3. Martso
31 djes
9. Septembro
30 djes
4. Aprilo
30 djes
10. Oktubro
31 djes
5. Majo
31 djes
11.Nuvembro
31 djes
6. Juni
30 djes
12. Decembro
31 djes
105
Le djesa haj le shon
Övning 1/ Te ramos 1
Kurko 32 - 33
Skriv dagar och månader i rätt ordning
Ramosar le djesa koté kaj trubun te avén
Luja, Zoja, Parashtuji, Detradjine, Savato, Martsiné, Kurko.
1………………………………..
(måndag)
2. ………………………………. (tisdag)
3. ………………………………. (onsdag)
4. ………………………………. (torsdag)
5. ……………………………….. (fredag)
6. ……………………………….. (lördag)
7. ………………………………
(söndag)
Ramosar le shon koté kaj trubun te aven
Te ramos 2/ Övning 2
1………………….
2………………..
3……………………
4………………….
5…………………
6……………………
7…………………
8…………………
9……………………
10……………….
11………………..
12…………………..
106
O tjaso/ Klockan
Te sitjos o tjaso pe romani shib
kurko 32 - 33
Le tjasori le bish kaj le
trin.
Le tjasori le bish opral le
.jekh.
Le tjsori le bish opral le
duj.
Le tjasori le bish kaj le
star.
Le tjasori le bish kaj le
pansh.
Le tjasori le pansh haj
bishta-pansh.
Le tjasori le oxto haj
trandapansh.
Le tjasori le sjov haj
bishta-pansh.
Le tjasori le inja haj
trandapansh.
Le tjasori le efta haj
bishta-pansh.
Le tjasori le desh haj
trandapansh.
Sode le tjasori,
Liza?
Kana lel pe e
skola tehara?
Kana mosaj te
djastar kheral?
Le tjasori inja
le .
Jekh fortari opral
le oxto.
Na maj pozno sar
jekh fortari kaj le
oxto.
107
O tjaso/ Klockan
Te ramos 1 / Övning 1
Kurko 32 - 33
Dik po tjaso, haj phen romanes sode si, tji trubus te ramos
Sode le tjasori? Vad är klockan?
.
.
.
.
.
.
Klockan är 10.00
Klockan är 12.00
Klockan är
16.00
Klockan är 18.00
Klockan är 11.00
Klockan är 09.00
108
Djeli ando kher
Bari soba, vardagsrummet
Kurko 34
Te sitjos te phenés haj te ramos le vorbi
Te ashunes
Sofa
Soffa
Sinja
Bord
Skaffedi
Firanga
Gardin
Ponava
Televizia
Vudar
Matta
Tv
Dörr
Patreto
Tavla
Zido
Vägg
Futeljo
Lampo
Fåtölj
Lampa
Phalea
Zidoki hertia
Golv
Tapet
109
Djeli ando kher, bari soba/
Vardagsrummet
Övning 1/ Te ramos 1
Kurko 34
Ramosar sar bushon le djeli / skriv vad sakerna heter
……………….
…………………
………………….
…………..
……………………..
……………………
……………..
…………………….
……………………
……………..
……………………
……………………….
110
Djeli ando kher
I soba kaj sovél o manush/ Sovrummet
Kurko 34
Te sitjos te phenés haj te ramos le vorbi
Te ashunes
Pato
Sheran
Säng
Kudde
Perina/ paplano
Täcke
Lampo
Ponava
Garderobo
Lampa
Matta
Garderob
Tjaso
Firanga
Klocka
Gardin
111
Djeli ando kher
I soba kaj sovel o manush/ Sovrummet
Övning 2/ Te ramos 2
Kurko 34
Ramosar le so bushon le djeli/ Skriv vad sakerna heter
........................
…………………….
…………………….
.........................
……………………….
……………………….
…………………
……………………….
112
Djeli ando kher
Ande kuxna/ I köket
Te sitjos te ramos haj te djines le vorbi
Kurko 34
Te ashunes
Ishto
Gryta
Kogoma/Tjajniko
Bov
Spis
Taxtaj / Pohari
Grillo
Grill
Taso / Kutji
Kanna
Glas
Kopp
Tiari
Roj
Furka
Tallrik
Sked
Gaffel
Shuri
Fedevo
Kniv
Lock
Bov
Ugn
113
Djeli ando kher
Ande kuxna/ Köket
Övning 3/ Te ramos 3
Kurko 34
Ramosar sar bushon le djeli/ Skriv vad sakerna heter
………………
……………………
……………………..
……………….
………………….
……………………..
……………….
……………………..
……………….
………………
………………
…………………..
114
Djeli ando kher, so si tut khere
Övning 4/ Te ramos 4
Kurko 34
Ramosar akana so si tut ande tjiri soba, haj mak le djeli ferbensa.
Rita och måla några saker som du har hemma
115
Utvärdering / Sar sas tuke te djinés kado kurso?
Djin le poshimata kaj ramolpe pa tjiri butji kaj kerdan kado bers. Trade jekh e-lill vaj
voicemail amenge.
Haj o anav po e-lill site avel ” Sar sas mange te djinav kado kurso”
Svara på följande frågor angående ditt arbete i romani shib under terminen. Skicka svaren till
oss. Döp mejlet till ” utvärdering vecka 35”.
1. So sas tuke drago pe kado termino?
2. So sas tuke paró?
3. Sas tuke dosta o tsajto, vaj trubul maj tsajto?
4. Sas tu dosta djutimos amendar, vaj trubulas tu maj djutimos.
5. Si variso ando planeringo kaj manges te keras ame kaver fealo?
6. Atjares tu kddo kaj ashel ando berseko planeringo?
7. Kaver djeli, ramosar so tu kames.
Utvärdering
1.Vad har varit roligt under terminen?
2.Vad har varit svårt?
3. Har tiden räckt till?
4. Har du fått den hjälp du behöver – från mig och handledaren
5. Är det något i planeringen eller arbetssättet du skulle vilja ändra på?
6. Förstår du förklaringarna i läsårsplaneringen?
7. Övrigt
116
Djinimaski karta/ Studiekort
Romani shib kurso 4 - 9
Katka si le probi kaj sité keres ando bersh, haj vi te trades le po e-lill vaj voicemail. Vi tu
korkoro shaj ramos opre kana tradán o e-lill, haj kana avilé tuke kodela palpalé.
Här en lista över samtliga insändningsuppgifter och skrivningar under året. Du kan själv göra
anteckningar när du skickat in och fått dina uppgifter besvarade
Kurko
Kurko 1- 2
Sar te djines le vorbi
Kurko 3 - 4
Alfabeto
Kurko 8
Sifri
Kurko 9 - 10
Xabe- Pimata
So te trades andré
Gramatiko E-lill
Te ramos 1/ övning 1
E-lill
Ramosar le vorbi
ADS
Voice-mail
Sar beshenas le rom?
Sar kerenás lové?
Voice-mail
Te djines kaj le 15
Voice-mail
Anav pe pimata, xabe
Kurko 11 - 12
Kana arakes varikas
Kurko 13 – 14 - 15
Modori, kultura
E-lill
Te ramos djes lasho
Voice-mail
So si plotska?
Kurko 16 – 17 - 18
Geografia
Kurko 23 - 24
Butjea
Kurko 27 – 28 - 29
Djivinie, vreami,
natura
Kurko 30 - 31
Bare djesa
Kurko 34
Djeli ando kher
Kurko 35
Sar sas o kurso
Utvärdering
E-lill
Ferbi pe stagori
Voice-mail
Maj drago butji
E-lill
Anav pe djivine,
vreami, natura
Voice mail
Savé djeli trubul
E-lill
Te ramos/ övning 1
E-lill
Ramosar sar sas tuke o
kurso
Kurko 5 – 6 - 7
Romani historia
So tradán
So avila tuke palpale
Anav/ Namn……………………………………………………
117
118
119