Ärende 27. Inkomna handlingar
Tjänsteskrivelse 2015-01-12 FHN 2015.0013 Handläggare: Emmy Andersson Folkhälsonämnden Inkomna handlingar 2015-12-09 Följande handlingar anmäls Protokollsutdrag Karlskoga 1. Protokollsutdrag KS AU 2015-11-09 § 67 Riktlinjer lönebildning 2. Protokollsutdrag KS AU 2015-11-09 § 72 Resultat från undersökning angående nämndernas arbete med mål inför 20162018 3. Protokollsutdrag KF 2015-11-10 § 171 Anhållan om entledigande som ordinarie ledamot i Folkhälsonämnden från Lawrence Bishop (S) 4. Protokollsutdrag KF 2015-11-10 § 173 Karlskoga kommuns delårsrapport januari - augusti 2015 5. Protokollsutdrag KF 2015-11-10 § 175 Revidering av folkhälsonämndens reglemente 6. Protokollsutdrag KFN 2015-11-18 §127 Dansa Pausa 7. Protokollsutdrag SBN 2015-11-19 § 164 Sammanträdesdagar 2016 8. Protokollsutdrag KS 2015-11-24 § 253 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 c:\temp\eann9spjmb.doc Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen arbetsutskott KS AU § 67 2015-11-09 KS 2015.0173 Riktlinjer lönebildning Sammanfattning I samband med revision av kommunens arbete med personalförsörjning lyftes frågan om att revidera lönepolicyn. I samband med detta har det efterfrågats riktlinjer för att skapa en tydlighet i lönesättningen. Lönepolicyn reviderades och antogs i kommunfullmäktige 2014. Efter det har arbetet med framtagandet av riktlinjer för lönebildning fortgått. En del i arbetet har varit att samtliga personalledare och arbetstagarorganisationer har varit delaktiga och har fått lämna synpunkter. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 8 oktober 2015 Riktlinjer för lönebildning Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att godkänna Riktlinjer för lönebildning med justeringar enligt arbetsutskottets diskussion. Expedieras till Samtliga nämnder Personalchef Justerande Utdragsbestyrkande Riktlinje För lönebildning Planering och genomförande av löneöversyn Fastställd av: KS AU § 67 2015 Revideras senast: 2018-12-31 Innehållsförteckning Riktlinje – För lönebildning .............................................................................................................. 3 Omfattning ...................................................................................................................................... 3 Angränsande styrdokument ............................................................................................................ 3 Syfte ............................................................................................................................................... 3 Ansvar för efterlevnad ..................................................................................................................... 3 Lönebildning ................................................................................................................................... 3 Lönesättning i Karlskoga kommun .................................................................................................. 4 Lönesättning vid nyanställning ....................................................................................................................... 5 Lönesättning vid löneöversyn ......................................................................................................................... 5 Lönesättning mellan löneöversyner ............................................................................................................... 5 Löneöversynsprocessen ................................................................................................................. 6 Arbetsgivarens analyser ................................................................................................................................. 6 Arbetsgivarens planerade åtgärder ................................................................................................................ 6 Utvecklings- och bedömningssamtal .............................................................................................................. 7 Överläggning inför löneöversyn...................................................................................................................... 7 Löneöversynsmodell ...................................................................................................................................... 7 Ny lön och uppföljning .................................................................................................................................... 8 I samband med löneöversyn ska följande beaktas .......................................................................... 9 Vision. Övergripande beskrivning av ett önskvärt framtida tillstånd. Ska ange i vilken riktning kommunen är på väg. För Karlskoga kommun finns en vision – Vision 2020. Mål och budget. Dokumentet Mål och budget sammanfattar vad kommunens verksamheter ska uppnå (mål och resultat) inom den närmaste treårsperioden i syfte att nå Vision 2020 samt vilka ekonomiska resurser som finns till verksamheternas förfogande. Mål och resultat följs upp tre gånger om året – efter april, augusti och december Program. En översiktlig politisk viljeriktning inom ett sakområde. Särskild definition i plan- och byggsammanhang eller annat. Policy. Kommunens grundläggande förhållningssätt/värderingar och vägledande principer. Riktlinje. Beskriver tillvägagångssätt i olika sakfrågor och är ett stöd för hur frågor bör hanteras och genomföras. Diarienummer: KS 2015.0173 Ansvarig enhet: Personalavdelningen Riktlinje – För lönebildning Alla anställda inom Karlskoga kommun arbetar för dem som lever och verkar i Karlskoga. Vi kännetecknas av öppenhet och nytänkande Vi visar respekt för uppdrag, individ och omvärld Vårt arbetssätt präglas av enkelhet Vårt arbete kännetecknas av helhetssyn Ur ”Gemensamma värderingar i Karlskoga kommun” medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamhet bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Lönebildning och lönesättning ska också bidra till att arbetsgivaren kan rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens där rätt lön utgör en drivkraft för goda insatser, kompetensutveckling och bra arbetsresultat. Lönebildning är ett långsiktigt kontinuerligt arbete där chefer på alla nivåer måste vara delaktiga. Det krävs perspektiv både utifrån helhet och dels framförallt stor lojalitet mellan enheter, verksamheter och förvaltningar för att nå uppställda mål. Omfattning Planering och genomförande av löneöversyn gäller för samtliga i Karlskoga kommun. Angränsande styrdokument Värdegrund i Karlskoga kommun Chef- och ledarpolicy Medarbetarpolicy Lönepolicy Syfte Riktlinjerna syftar till att ge en tydlig bild av lönebildningsarbetet, planering och genomförande av löneöversyn, roller och ansvar. Ansvar för efterlevnad Samtliga chefer har ansvar för att säkerställa att riktlinjerna efterföljs. Lönebildning Lönebildning är ett styrmedel för att utveckla den kommunala verksamheten utifrån lokala förutsättningar. Löneökningarna utgör normalt kommunens största årliga investering och behöver därför relateras till de lokala ekonomiska förutsättningarna. Med löneavtal utan centralt angiven nivå har Karlskoga kommun fått ett större ansvar för den egna lönebildningen. Lönebildning kan beskrivas som de processer som leder fram till en lönestruktur – ända ner till den enskilde medarbetarens lön. Den ska 3 (10) Lönebildning ska implementeras i övrig verksamhetsstyrning och blir då en viktig del av Karlskoga kommuns verksamhetsplanering. I budgetprocessen tydliggörs ekonomiska ramar och behov av löneökningar. Planeringen av löneöversyn måste därför integreras med budgetarbetet och kommunens övriga planeringsarbete. En förutsättning för att lönebildningsarbetet ska bli ett styrmedel för verksamheten är att planering, genomförande och tidplaner är väl förankrade i verksamheten. Lönebildningsarbetet består av många delar. Grundläggande krav i lagar och avtal, kartläggning av kommunens interna lönebild, omvärldsanalyser, önskad styrning av lönebilden på kort och lång sikt samt planering och uppföljning av vilka åtgärder som både bör och måste vidtas. Löneavtalens konstruktion förutsätter att alla chefer och medarbetare i organisationen är insatta i lönepolitiken. Verksamhetsansvariga chefer ska delta i diskussioner av strategisk karaktär med uppdraget att inventera och redovisa sina behov och önskemål inför kommande löneöversyn och beaktas i budgetprocessen. Kommunstyrelsens arbetsutskott fastställer ramarna för de årliga löneöversynerna. Förvaltningschefsgruppen ansvar för den kommunövergripande lönebildningen. Karlskoga kommun är en arbetsgivare därför ska inte lön användas som konkurrensmedel inom kommunen. Ett aktivt lönearbete bör leda fram till att både verksamheter och medarbetare utvecklas. Syftet är att skapa en process där medarbetarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Följande faktorer påverkar lönebildningen: befattningens lönenivå löneläget på arbetsmarknaden bedömning av personliga kvalifikationer Befattningens lönenivå baseras på arbetsvärderingens faktorer såsom: kunskap och färdigheter ansvarstagande ansträngning arbetsmiljöförutsättningar Bedömningen av den individuella prestationen sker utifrån lönekriterier. möjlighet till delaktighet kring utformningen av de verksamhetsanpassade lönekriterierna. Kriterierna bör årligen tas upp och preciseras, exempelvis på arbetsplatsträffar. I framtagande av lönekriterier ska Karlskoga kommuns värdeord beaktas. Lönebildningsarbetet förutsätter därför regelbundna utvecklings- och lönesamtal med god kvalitet. Där en dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön. Lönesättning i Karlskoga kommun De centrala löneavtalen förespråkar en lönesättning som kombinerar arbetsuppgifternas krav med medarbetarens prestation. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhens effektivitet, produktivitet och kvalititet. Förutsättningarna att rekrytera, utveckla och behålla arbetskraft påverkar också löne- och anställningsvillkoren. Att arbeta med lönebildning och anpassa lönenivåer är ett långsiktigt och strategiskt arbete där individuell och differentierad lönesättning blir ett viktigt verktyg och styrmedel. Att våga differentiera kräver chefer med mod och ett bra underlag av bedömning utifrån lönekriterierna. Lönekriterier är bedömningsgrunder för att sätta lön. Tydliga lönekriterier som kopplar till verksamhetsmålen och medarbetare som vet vad som krävs för en högre lön, är viktiga förutsättningar för en ökad lönespridning. Lönekriterier kan tas fram på en övergripande nivå, men bör brytas ner och/eller anpassas till de enskilda arbetsplatsernas förutsättningar. Det är viktigt att lönekriterierna så långt som möjligt täcker in alla delar av arbetet. Fyra till sex väldefinierade lönekriterier föreslås. Verksamheten ansvarar för att lönekriterier finns framtagna och förankras. Samverkan med arbetstagarorganisationer sker i enlighet med samverkansavtalet. Medarbetare ska ges 4 (10) Med individuell lön menas att medarbetare med likvärdig kunskap och erfarenhet inom samma befattning kan ha olika lön beroende på individuell prestation. Lönesättning vid löneöversyn Alla anställda omfattas av § 1 i de centrala löneavtalen, ”Grundläggande principer för lönesättning” Det innebär att tidsbegränsade anställda ingår i löneavtalet men inte i löneöversyn. Den årliga löneöversynen omfattar tillsvidareanställda medarbetare vid tidpunkten för fastställande av löneöversynsunderlag, oavsett facklig tillhörighet. Lönesättning sker därefter enligt de principer som följer av de centrala löneavtalen, Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (HÖK). Med differentierad lön menas att lönen kan vara olika beroende på arbetsuppgifternas svårighetsgrad och bredd samt medarbetarens kunskap och erfarenhet inom befattningen. Lönesättning vid nyanställning Vid nyanställning, oavsett anställningsform, ska lönen sättas enligt innevarande år. Nyanställningar sent under året lönesätts i nästkommande års löneläge. Dessa anställningar kan finnas med i underlagen men ingår inte i löneöversyn. Det ska framgå på anställningsavtalet vilket år som lönen avser. Tillsvidareanställd utan fast placering (TUFAP) ingår i löneöversyn och ska inte lönesätts när en fast placering är aktuell. Medarbetare som har en tillsvidareanställning vilande, för att vara anställd på en tidsbegränsad anställning i kommunen, lönesätts på sin tillsvidaranställning. Det samma gäller tillsvidareanställda utan fast placering (TUFAP) och lönesätts av den chef där den anställde är placerad vid löneöversyn. Grunden vid tidsbegränsade anställningar är att chef och medarbetare kommer överens om lön för den period anställningen varar. Vid längre tidsbegränsade anställningar ska lönen också ses över årligen, exempelvis i samband med löneöversyn för tillsvidareanställda. Lönesättande chef ansvarar då för att ny lön meddelas till lönecentrum. Lön kan även diskuteras i samband med en förlängning av en tidsbegränsad anställning. Förlängningen i sig är dock ingen garanti för att medarbetaren får förändrad lön, utan ska ses i perspektivet av att lön överenskoms i ett års lönenivå och ses sen över årligen, oberoende av anställningsform. Datum för löneöversyn kan variera med hänsyn till exempelvis avvaktan på centrala avtal eller annat i arbetsgivarens tidplan. Om bedömningssamtalet mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav och uppnådda resultat inte kan genomföras, kan en separat överenskommelse om förhandlingsordningen träffas i överläggningen. En vanlig åtgärd är generella lönepåslag utifrån befattning eller avtalsområde. De generella påslagen kan fastställas till ett krontal innan översyn är gjord eller hanteras utifrån faktiska beräkningar efter löneöversyn. I samband med en timanställning, intermittent, hanteras lönesättningen olika. I vissa fall lönesätter chef i verksamheterna, i andra fall bemanningsenheten. Vid nyanställning av intermittent vikarie ska en differentiering av lönen ske utifrån befattningens lönebild, medarbetarens utbildning i förhållande till befattningen samt tidigare erfarenheter. Lönesättning mellan löneöversyner Lönesättning mellan löneöversyner då medarbetare ändrar arbetsuppgifter är inte alltid självklart. Enligt Allmänna Bestämmelser (AB) § 6 ”Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är att förena med anställningen. Om behov finns är arbetstagaren dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos Timlöner och lägstalöner justeras vanligen 1 april. 5 (10) arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap.” som de önskar prioritera utifrån inventeringen. Ansvar: Förvaltningen Orsaker till lönesättning mellan löneöversyner kan vara vid väsentlig förändring av arbetsuppgifterna eller vid utökat ansvarsområde vilket innebär att förändringen ställer högre krav på kompetens/ansvar och är i sådan omfattning att det ej ingår i löneöversynens individuella kriterier. Vid tillfälligt utökat ansvarområde kan istället lönetillägg utges Arbetstagarorganisationerna lämnar på begäran av personalavdelningen in sina yrkanden. Personalavdelningen tar med förvaltningarnas önskemål och arbetstagarorganisationernas yrkanden i analysarbetet och gör en samlad lönepolitisk bedömning Inför löneöversyn. Dokumentet innehåller en kartläggning av aktuell lönebild, analys av nuläge och framtida behov med utgångspunkt i lönepolicy, centrala löneavtal, verksamhetsbehov och omvärldsbevakning. Vart tredje år görs även en fördjupad analys kring löneskillnader mellan kvinnor och män i enlighet med diskrimineringslagen. Kartläggningen kan resultera i såväl långsom kortsiktiga mål och handlingsplaner. Icke akuta behov ska integreras i kommande budgetarbete. vid en förflyttning/omplacering, det ska då tydligt dokumenteras på vilket sätt lönen kommer att hanteras Löneöversynsprocessen Löneöversyn genomförs årligen och löneförändringar ska gälla fr.o.m. 1 april respektive år, såvida inte annat överenskoms. Resultatet av analysarbetet ligger till grund för Kommunstyrelsens arbetsutskott beslut om de ekonomiska ramarna och lönepolitiska prioriteringar. Ansvarig: Personalavdelningen Genomförandet av den årliga löneöversynen kan illustreras på följande sätt: Arbetsgivarens planerade åtgärder Arbetsgivarens planerade åtgärder som har fastställts av KS AU presenteras vid ett gemensamt möte för samtliga arbetstagarorganisationer och förvaltningschefer. Ansvarig: Personalavdelningen Arbetsgivarens analyser När förgående års löneöversyn har avslutats gör verksamheterna en behovsinventering inför nästkommande löneöversyn med ett helhetsperspektiv på kort och lång sikt. Inventeringen ska ta hänsyn till framtida personalförsörjning, kompetens- och löneökningsbehov och kommunicerar och förankrar behoven i förvaltningsledningen. Förvaltningen lämnar förslag till personalavdelningen om vilka yrkesgrupper Arbetsgivaren genomför avtalskonferenser årligen för chefer där planerade åtgärder och klargöranden för eventuella principiella ställningstaganden presenteras. Tidplan och annan information kring processerna i löneöversynen kommuniceras kontinuerligt till lönesättande chefer. Ansvarig: Personalavdelningen 6 (10) Inför den årliga löneöversynen ska chef föra en dialog med medarbetarna på en arbetsplatsträff (APT) om arbetsgivarens planerade åtgärder, förvaltningens egna prioriteringar, verksamhetens mål, budget och lönekriterier. Underlag över anställda kontrolleras i webverktyget PS Förhandling justeringar meddelas till personalavdelningen. Ansvarig: Lönesättande chef Utvecklings- och bedömningssamtal Utvecklingssamtal och bedömningssamtal, hålls mellan chef och medarbetare. Samtalen kan hållas separat eller i anslutning till varandra. Överläggning inför löneöversyn Personalavdelningen genomför överläggningar med arbetstagarorganisationerna där ev. yrkanden bemöts av arbetsgivaren och specifika frågor kommuniceras. Innan överläggning skickas underlag över medlemmar till respektive arbetstagarorganisation. Vid överläggning bestäms löneöversynsmodell, se punkt 5. För närvarande är samtal chef - medarbetare huvudspåret för Karlskoga kommun. Om någon part begär ska löneöversynen genomföras som traditionell förhandling. Det finns också möjlighet att komma överens om en lokal förhandlingsordning. Återrapportering sker till chefer vad som har framkommit i överläggningarna. Ansvarig: Personalavdelningen Om utvecklingssamtal och bedömningssamtal inte har genomförts ska chef meddela detta till personalavdelningen innan överläggning inför löneöversyn påbörjas. Utvecklingssamtalet ger möjlighet för chef och medarbetare att föra en dialog om prestation, måluppfyllelse, utveckling och arbetssituation. Samtalet ska vara framåtsyftande. Bedömningssamtalet bygger på resultatet av utvecklingssamtalet och därför är ett väl genomfört utvecklingssamtal en förutsättning för ett bra bedömningssamtal. Samtalet syftar till en gemensam genomgång av medarbetarens arbetsresultat utifrån lönekriterier och individuella mål. I samtalet diskuteras vad man gjort i sitt arbete och hur det har gått det senaste året men inga krontal diskuteras. En grund för en bra bedömning är att hänsyn också tas till verksamhetsmässiga förutsättningar att nå målen. Löneöversynsmodell Löneöversyn kan ske på tre sätt: genom modellen chef – medarbetare, traditionell förhandling mellan lokala parter samt genom överenskommelse mellan lokala parter om en lokal förhandlingsordning. Karlskoga kommun genomför i huvudsak löneöversyn med modellen chef - medarbetare. Den löneöversynsmodell som bestäms i överläggningen avgör tillvägagångssättet för lönesättningen. Avvakta alltid besked från personalavdelningen vilken löneöversynsmodell som ska användas. För oorganiserade medarbetare används modell utifrån avtalsområdet de tillhör. Tydliggör för medarbetaren vilket samtal som genomförs. Samtalen ska hållas årligen och genomföras senast 28 februari oavsett om centrala löneavtal är klara eller inte. Ansvarig: Lönesättande chef 7 (10) Modell Lönesamtal Samtal chef – medarbetare Chef överlämnar sitt förslag om ny lön till berörd medarbetare. Lönen fastställs vid avstämningen Karlskoga kommun – arbetstagarorganisation. Om utvecklingssamtal och bedömningssamtal inte har genomförts eller om en bedömning av den individuella delen inte kan göras för att genomföra lönesamtalet ska chef meddela personalavdelningen innan överläggning inför löneöversyn påbörjas. I lönesamtalet ska en dialog föras kring uppnådda resultat i förhållande till mål men även eventuella orsaker till avvikelser i förhållande till uppsatta mål. Samtalet är ingen förhandling utan ett tillfälle då chef i dialog med medarbetaren beskriver varför medarbetaren har den lön den har. Arbetsuppgifter eller ansvar som har genererat ett lönetillägg ska inte ligga till grund för bedömning av ny lön. Kopplingen mellan arbetsresultat i bedömningssamtalet och lönesamtalet ska vara tydlig. Det är viktigt att samtalet handlar om ny lön i kronor och inte löneökningens storlek eller %. Medarbetare med svag eller ingen löneutveckling ska i dialogen mellan chef och medarbetare ha förstått detta. För att åstadkomma bättre måluppfyllelse och därigenom bättre löneutveckling, krävs en handlingsplan. Arbetsgivaren ansvarar för lönesättningen, men om medarbetare inte har förståelse för den nya lönen finns möjlighet att få ett kompletterande lönesamtal. Medarbetaren har då möjlighet att ta med facklig företrädare. Dokumentation är viktigt vid dessa samtal och bidrar till att individuell lönesättning inte upplevs som ett diffust system med osynliga medarbetare. De individuella löneförslagen rapporteras i webverktyget PS förhandling, utifrån tidplanen. Ansvarig: Lönesättande chef fastställda. När avstämningen är avslutad läggs information ut på intranätet. Ansvarig: Personalavdelningen eller Modell Traditionell förhandling Lönesättande chef lämnar förslag på ny lön utifrån individuell bedömning till personalavdelningen. Arbetsuppgifter eller ansvar som har betalats med ett lönetillägg ska inte ligga till grund för bedömning av ny lön. De individuella löneförslagen rapporteras i webverktyget PS förhandling, utifrån tidplanen. Ansvarig: Lönesättande chef Personalavdelningen genomför förhandling utifrån lönesättande chefs löneförslag. Efter förhandlingen återkopplar personalavdelningen till chef att lönerna är förhandlade. Ansvarig: Personalavdelningen Chef meddelar medarbetaren den nya lönen. Om medarbetaren önskar kan ett löneförtydligande samtal genomföras. Ansvarig: Lönesättande chef eller Modell Lokal förhandlingsordning Ansvarig. Personalavdelningen Ny lön och uppföljning Ny lön gäller från och med den löneöversynstidpunkt som framgår av löneavtalen. Då löneöversyn inte är klar i förhållande till när ny lön ska gälla, utbetalas ny lön retroaktivt. Vid anmälan till Försäkringskassan om ny sjukpenninggrundande inkomst (SGI) gäller ny lön från löneöversynstidpunkten, vanligtvis 1 april. Då löneöversyn inte är klar vid denna tidpunkt gäller det datum då avstämningen/förhandling med arbetstagarorganisationen genomförs. Denna modell avslutas med en avstämning mellan personalavdelningen och arbetstagarorganisationen. Två veckor innan avstämning meddelar arbetsgivaren, kommunens samlade förslag till ny lön på individnivå till arbetstagarorganisationen Avstämningen är ett tillfälle där parterna stämmer av eventuellt garanterat utfall, återkopplar till överläggningen och kommunicerar erfarenheter av löneöversynsprocessen. Arbetsgivarens samlade förslag till ny lön är därmed 8 (10) När löneöversyn är genomförd och avslutad tar uppföljningsarbetet vid. Vad blev resultatet av löneöversyn och fick eventuella satsningar avsedd effekt. Resultatet kommuniceras med förvaltningarna inför årsbokslutet och blir en del i planeringen av nästkommande löneöversyn. Ansvarig: Personalavdelningen lön och översynen sker i samband med detta. Av anställningsavtalet ska framgå vilket årslöneläge som ny lön gäller för. Chefsbyte Vid chefsbyte ska tidigare chef, om möjligt, lämna sådana uppgifter att lönesamtal kan hållas. Om utvecklingssamtal och bedömningssamtal inte har genomförts eller om en bedömning av den individuella delen inte kan göras för att genomföra lönesamtal ska chef meddela detta till personalavdelningen innan överläggning inför löneöversyn påbörjas. En uppföljning ska också genomföras på en arbetsplatsträff (APT). Löneöversynsprocessen utvärderas och lönekriterier gås igenom för eventuell revidering. Ansvarig: Lönesättande chef Sjukskrivna och föräldralediga Löneöversyn ska genomföras för sjukskrivna och föräldralediga. Utvecklings- och lönesamtal ska så långt som möjligt genomföras. Lönediskriminering får inte ske och även om den individuella prestationen inte kan bedömas, ska innehållet i arbetet värderas och lönesättas. I samband med löneöversyn ska följande beaktas Förändring av arbetsuppgifter Medarbetare som i samband med omorganisation eller av annat skäl fått väsentlig förändring av arbetsuppgifterna bör beaktas i löneöversynen. Med väsentlig menas att större delen av arbetsuppgifterna bytts ut mot mer avancerade arbetsuppgifter och eller att mer ansvar lagts på medarbetaren. Lönetillägg De uppgifter som normalt anses ingå i de ordinarie arbetsuppgifterna ska värderas i den individuella lönen. I den individuella lönen finns det även utrymme för att beakta sådana arbetsuppgifter som inte är stadigvarande förekommande. Tidsbegränsat lönetillägg är ett lönetillägg som är kopplat till utövandet av ett visst tidsbegränsat uppdrag, ansvar eller en viss tidsbegränsad funktion. Tidsbegränsat lönetillägg ska inte utbetalas för sådana arbetsuppgifter som inte är av tidsbegränsad art eller som i övrigt ska utgöra underlag i bedömningen av den individuella lönen. Lönetillägg för varaktiga arbetsuppgifter ska inte förekomma. Byte av befattning Grundprincipen då medarbetare byter befattning är att lön ses över löpande under året. En ny anställning kan innebära en annan 9 (10) Sjukskrivna och föräldralediga ska alltid bedömas utifrån den grupp de tillhör och den prestation de utförde innan sjukskrivningen eller föräldraledigheten. Sjukskrivna som varit sjukskrivna mer än ett år ska få ta del av löneutfallet. Vid anmälan till Försäkringskassan om ny sjukpenninggrundande inkomst, SGI, gäller 1 april. Om löneöversyn inte är klar till 1 april gäller det datum då avstämningen med arbetstagarorganisationen genomförs. Tjänstlediga Medarbetare som av olika anledningar är tjänstlediga, omfattas också av löneöversynen. I löneöversynsunderlagen ska samtliga tillsvidareanställningar finnas med, även de som är tjänstlediga, då det är anställningen som sådan som ska ses över avseende ny lön. Tjänstlediga som är tjänstlediga mindre än ett år och som chefen bedömer ska komma tillbaka i tjänst, bedöms utifrån den insats de gjorde före ledigheten. Vid tjänstledigheter mer än ett år sker lönesättning utifrån befattningens lönebild då medarbetaren kommer tillbaka. att uppmärksamma de äldre medarbetarna ur såväl ett personalförsörjnings- som ur ett lönespridningsperspektiv. Fackliga företrädare Fackliga företrädare får inte med anledning av sitt uppdrag ges försämrade anställningsvillkor. Förtroendemannalagen markerar tydligt att fackliga företrädare har rätt att följa med i arbetskamraternas löneutveckling. Arbetets innehåll och svårighetsgrad ska alltid värderas och är tillsammans med prestation och eventuell marknadspåverkan alltid en del av lönens storlek. För medarbetare som är tjänstlediga för fackligt uppdrag på deltid eller heltid, görs en överenskommelse i överläggningen med respektive organisation kring vilka grundläggande principer för lönesättning som ska gälla. Oorganiserade Löneöversyn för oorganiserade sker vid samma tillfälle som för organiserade. Lönen grundas på utfört arbete och prestation, inte på facklig tillhörighet. Löneutrymmet ingår i verksamhetens totala utrymme för lön och hänger ihop med oorganiserad medarbetares kollektivavtalsområde, ex. barnskötare tillhör kommunals avtalsområde osv. För medarbetare som tillhör annan facklig organisation än normalt inom avtalsområdet, lönesätts utifrån rådande facklig tillhörighet. (Kan få betydelse om individgarantier finns i ett avtal) Medarbetare som avslutar sin anställning Medarbetare som avslutar sin anställning på egen begäran, under pågående löneöversyn omfattas av löneöversynen och ingår i underlaget. Äldre medarbetare Genom engagemang och motivation hos äldre medarbetare ökar förutsättningarna för fortsatt verksamhetsutveckling. Äldre medarbetare får inte lönediskrimineras. Det är därför viktigt 10 (10) Svag eller ingen löneutveckling Medarbetare ska ges möjlighet att kunna påverka sin egen löneutveckling. Om någon medarbetare har en svag eller ingen löneutveckling ska detta framgå och motiveras i dialog mellan medarbetare och chef i ett tidigt skede t.ex. i samband med utvecklingssamtalet. För att åstadkomma en förändring ska en handlingsplan upprättas och följas upp återkommande. Avsikten är att lägga grunden för en bättre löneutveckling eller finna alternativa vägar för medarbetarens fortsatta arbetsliv. Såväl chef som medarbetare har ansvar för att handlingsplan och uppföljning kommer till stånd. Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen arbetsutskott KS AU § 72 2015-11-09 KS 2014.0337 Resultat från undersökning angående nämndernas arbete med mål inför 2016-2018 Sammanfattning Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka om nämnderna anser att de har satt realistiska mål och mått inför 2016-2018 (KF § 109/2015). Bakgrunden till uppdraget var att revisionen i sin undersökning av nämnderna 2014 redovisade att stor del av nämndledamöterna inte ansåg att nämndmålen var realistiska utifrån tilldelade ekonomiska ramar. Resultatet av undersökningen presenteras nedan av kommunstyrelsens ledningskontor. Mot bakgrunden av den låga svarsfrekvensen är det svårt att dra allt för långtgående slutsatser. Dock väcker resultatet en hel del frågor. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 28 oktober 2015 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att nämndernas mål diskuteras tillsammans med nämndpresidierna i samband med Mål- och budgetprocessen 2017-2019. I samband med de planerade Mål- och budgetseminarierna kommer tid att avsättas för verksamhetscontrollern att informera om resultatstyrning. Expedieras till Samtliga nämnder Justerande Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2015-10-22 1 (8) KS 2014.0337 Handläggare Brittmarie Ahlm Kommunstyrelsens arbetsutskott Resultat från undersökning angående nämndernas arbete med nämndmålen inför 2016-2018 Sammanfattning Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka om nämnderna anser att de har satt realistiska mål och mått inför 2016-2018 (KF § 109/2015). Bakgrunden till uppdraget var att revisionen i sin undersökning av nämnderna 2014 redovisade att stor del av nämndledamöterna inte ansåg att nämndmålen var realistiska utifrån tilldelade ekonomiska ramar. Resultatet av undersökningen presenteras nedan av kommunstyrelsens ledningskontor. Mot bakgrunden av den låga svarsfrekvensen är det svårt att dra allt för långtgående slutsatser. Dock väcker resultatet en hel del frågor. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 28 oktober 2015 Bakgrund Målet med verksamhetsstyrning är att leverera god kvalitet och service till kommuninvånarna, företagarna och besökarna samt att bedriva en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att få styrningseffekt ska målen vara realistiska och mätbara utifrån tilldelade resurser, vilket också framgår av anvisningarna till Mål och budget. Därtill ska målen vara kända av de som jobbar i verksamheterna. Kommunstyrelsens ledningskontor genomförde en enkätundersökning angående arbetet med nämndernas mål inför 2016-2018. Enkäten gick ut till samtliga ledamöter (ordinarie och ersättare) i kommunens nämnder. De ledamöter som ingick i flera nämnder uppmandes att välja en nämnd att besvara enkäten utifrån. Nämnder som annan kommun än Karlskoga kommun är värd för undantogs från undersökningen. Tjänsteskrivelse 2 (8) 2015-10-22 KS 2014.0337 2015 är första året på innevarande mandatperiod och det är mycket för nya ledamöter att sätta sig in i. Undersökningen genomfördes därför nio månader in i den nya mandatperioden. I vilken nämnd är du ledamot? Antal 14 12 10 8 6 4 2 0 13 8 8 8 11 9 8 3 Huvuddelen av frågorna i undersökningen formulerades som påståenden som de svarande kunde instämma i i olika utsträckning. Påståendena/frågorna kan delas in i följande kategorier: målens betydelse för kommunen (1 påstående) ledamotens egen kännedom om målen (1 påstående) målen som verktyg för styrning av verksamheterna (3 påståenden) samt realismen i ambitionsnivåerna (3 påståenden). Därutöver ställdes en fråga om arbetssättet inför 2016-2018 jämfört med tidigare. Undersökningen genomfördes under perioden 28 september – 9 oktober 2015. Den 5 september gick en påminnelse ut till de som inte hade svarat. Av 132 nämndledamöter fullföljde 67 enkäten, vilket utgör en svarsfrekvens på 52 procent. Av de som besvarade enkäten ingick 21 procent (14 ledamöter) i något nämndpresidium, 47 procent (32 ledamöter) var ordinarie ledamöter och 32 procent (22 ledamöter) var ersättare. Resultat Betydelse för kommunens utveckling 91 procent av nämndledamöterna (60 ledamöter) höll med om att nämndens mål har mycket stor/ganska stor betydelse för kommunens utveckling. Detta påstående var det påstående som ledamöterna var mest positiva till. 47 procent (31 ledamöter) höll med i mycket stor utsträckning, 44 procent (29 ledamöter) i ganska stor utsträckning. Tjänsteskrivelse 3 (8) 2015-10-22 KS 2014.0337 Nämndens mål har betydelse för kommunens utveckling Antal 50 40 29 30 31 20 10 1 4 1 0 Mycket liten Ganska liten Varken stor Ganska stor Mycket stor utsträckning utsträckning eller liten utsträckning utsträckning Insatt i nämndens mål Mål och resultat är de förtroendevaldas verktyg för att styra verksamheten. Därför innehöll undersökningen ett påstående om hur väl ledamöterna ansåg sig vara insatta i nämndens mål. För påståendet om hur väl insatta ledamöterna ansåg sig vara i nämndens mål svarade 77 procent (51 ledamöter) att de i mycket stor/ganska stor utsträckning var insatta. Dock var det endast en tredjedel (22 ledamöter) som ansåg sig vara insatta i mycket stor utsträckning. Jag är väl insatt i nämndens mål Antal 50 40 29 30 22 20 10 12 1 2 0 Mycket liten Ganska liten Varken stor Ganska stor Mycket stor utsträckning utsträckning eller liten utsträckning utsträckning De som tyckte sig vara väl insatta i nämndens mål var spridda mellan de olika nämnderna och fördelade sig på mellan 1-4 ledamöter i respektive nämnd. Av dessa var huvuddelen ordinarie ledamöter eller ingick i respektive nämndpresidium. Verktyg för att styra verksamheten För att mål- och resultatstyrning ska vara ett effektivt verktyg i verksamhetsstyrningen ska, som tidigare nämnts, målen vara realistiska och mätbara. Därutöver måste målen vara kända av de som ska utföra arbetet. Tjänsteskrivelse 4 (8) 2015-10-22 KS 2014.0337 När det gäller målen som verktyg för verksamhetsstyrning var ledamöterna över lag ganska självkritiska. Endast 22 procent ansåg att nämndens mål i mycket stor utsträckning var ett effektivt verktyg för att styra verksamheten. 65 procent tyckte dock att nämndens mål var ett effektivt verktyg i styrningen i ganska stor utsträckning. Antal Nämndens mål är ett effektivt verktyg för att styra verksamheten 50 44 40 30 15 20 10 3 2 3 0 Mycket liten Ganska liten Varken stor Ganska stor Mycket stor utsträckning utsträckning eller liten utsträckning utsträckning De ledamöter som ansåg sig vara mycket väl insatta i nämndens mål tyckte också att nämndens mål var ett effektivt verktyg för att styra verksamheten. Uppföljningsbara mål Inte heller höll nämndledamöterna med om att nämndens mål gick att följa upp med mätbara styrmått i någon större utsträckning. Endast 22 procent ansåg att målen gick att följa upp i mycket stor utsträckning och 65 procent i ganska stor utsträckning. Antal Nämndens mål går att följa upp med hjälp av mätbara styrmått 50 44 40 30 15 20 10 7 1 0 0 Mycket liten Ganska liten Varken stor Ganska stor Mycket stor utsträckning utsträckning eller liten utsträckning utsträckning Även här var de ledamöter som tyckte sig vara väl insatta i nämndens mål mycket mer positiva än övriga ledamöter. Tjänsteskrivelse 5 (8) 2015-10-22 KS 2014.0337 Uppföljning och analys av målen Det var mer än dubbelt så många ledamöter, 40 procent eller 27 ledamöter, som höll med om att nämndens mål i mycket stor utsträckning följdes upp och analyserades på ett bra sätt. De ledamöter som tyckte att nämndens mål följdes upp och analyserades på ett bra sätt tyckte också att nämndens mål gick att följa upp med hjälp av mätbara styrmått. Antal Nämndens mål följs upp och analyseras på ett bra sätt 50 40 30 24 20 10 27 14 1 1 0 Mycket liten Ganska liten Varken stor Ganska stor Mycket stor utsträckning utsträckning eller liten utsträckning utsträckning Realistiska ambitionsnivåer Endast 18 procent (12 ledamöter) höll i stor utsträckning med om att ambitionsnivåerna i nämndmålen var realistiska i förhållande till tilldelade resurser. Och endast 21 procent (14 ledamöter) höll i stor utsträckning med om att ambitionsnivåerna i nämndmålen var realistiska i förhållande till tidigare uppmätta resultat. Ambitionsnivåerna i nämndens mål är realistiska i förhållande till tilldelade ekonomiska resurser Antal 50 40 33 30 20 10 3 8 10 12 0 Mycket liten Ganska liten Varken stor Ganska stor Mycket stor utsträckning utsträckning eller liten utsträckning utsträckning Tjänsteskrivelse 6 (8) 2015-10-22 Antal KS 2014.0337 Ambitionsnivåerna i nämndens mål är realistiska i förhållande till tidigare uppmätta resultat 50 36 40 30 20 10 14 13 2 2 0 Mycket liten Ganska liten Varken stor Ganska stor Mycket stor utsträckning utsträckning eller liten utsträckning utsträckning De ledamöter som var mer kritiska till realismen i ambitionsnivåerna i förhållande till tilldelade ekonomiska resurser ansåg sig inte vara lika väl insatta i nämndens mål som de som var mer positiva till realismen. Dialog med förvaltningen Enligt svaren förekom dialog med samtliga förvaltningar. 40 procent (27 ledamöter) höll i stor utsträckning med om att man hade haft en dialog med representanter för förvaltningen inför fastställandet av nämndmålen. Antalet ledamöter som i stor utsträckning höll med om att dialog förekom varierade mellan nämnderna. Inför fastställandet av nämndens mål har en dialog skett med representanter för förvaltningen 50 40 30 23 20 10 27 10 2 2 0 Mycket liten Ganska liten Varken stor Ganska stor Mycket stor utsträckning utsträckning eller liten utsträckning utsträckning Arbetssätt jämfört med tidigare Nämndledamöterna fick också frågan om nämnden hade arbetat med nämndmålen inför 2016-2018 på annat sätt än tidigare. Den frågan var svår att besvara för många, då många ledamöter var nya i sina nämnder. Drygt hälften, 55 procent, kunde besvara frågan. Av dessa svarade 33 procent att man hade arbetat på annat sätt, medan övriga svarade att man inte hade ändrat arbetssätt. Tjänsteskrivelse 2015-10-22 7 (8) KS 2014.0337 Överväganden Resultatet från undersökningen är motsägelsefullt och väcker en del frågor. Och mot bakgrund av den låga svarsfrekvensen är det svårt att dra allt för långtgående slutsatser. Sammanfattningsvis kan man konstatera att de nämndledamöter som ansåg sig vara väl insatta i nämndens mål var över lag mer positiva till övriga påståenden. Problemet är att det var så få som ansåg sig väl insatta i nämndens mål. Å ena sidan menar en relativt stor andel av nämndledamöterna att nämndmålen är betydelsefulla för kommunens utveckling. Å andra sidan tycker man bara i ganska stor utsträckning att nämndmålen är ett effektivt verktyg för verksamhetsstyrning. Samtidigt tyckte förvånansvärt många ledamöter att nämndmålen inte var realistiska i förhållande till tilldelade ekonomiska ramar eller tidigare uppmätta resultat. Mål och resultat är de förtroendevaldas verktyg för att styra verksamheten, inte tjänstemännens. Styrning sker då de förtroendevalda sätter mål, fördelar resurser, gör uppföljningar och beslutar om förbättringar. För att styrningen ska få någon effekt ska styrningen påverka beteendet hos de som jobbar i verksamheterna i syfte att skapa värde för brukaren/medborgaren utifrån hans/hennes behov. Mot den bakgrunden kan man ju fråga sig varför nämnderna beslutar om nämndmål som inte är realistiska – utifrån tilldelade ramar och uppmätta resultat. Tilldelade resurser utgör spelplanen för den verksamhet som kan bedrivas medan tidigare resultat anger nuläget. Samtidigt bör det påpekas att det inte finns några direkta samband mellan insatta resurser och kvaliteten på verksamheten. Mål som inte är realistiska eller förankrade i verksamheterna och som inte påverkar beteendet hos de som jobbar i verksamheterna har ingen styreffekt och kan därmed inte heller vara betydelsefulla för kommunens utveckling. En relativt stor andel av nämndledamöterna angav att de har fört en dialog med representanter för förvaltningarna inför att målen för 20162018 skulle fastställas. Syftet med dialogen mellan politik och profession är att gå från det önskvärda till det möjliga och faktiska. Trots dialoger tycker alltså förvånansvärt många ledamöter att målen inte är realistiska. Var brister det? Å ena sidan menar en relativt stor andel av nämndledamöterna att nämndens mål följs upp och analyseras på ett bra sätt. Om så är fallet, hur kan man då fortsätta att besluta om mål som inte är realistiska? Å andra sidan tycker relativt få att nämndmålen går att följa upp med Tjänsteskrivelse 2015-10-22 8 (8) KS 2014.0337 mätbara styrmått. Det borde rimligen innebära att målen inte går att följa upp och blir därmed nästintill omöjliga att analysera. Var brister det? Beskrivning av förslag Undersökningens resultat bör diskuteras vidare innan förslag till åtgärder läggs. Undersökningen gjordes nio månader in i den nya mandatperioden. Möjligen skulle resultatet ha blivit annorlunda om den gjordes nästa höst. Resultatet nedbrutet per nämnd tillsammans med nämndens nuvarande mål- och budget skulle till exempel kunna utgöra underlag för en diskussion mellan kommunstyrelsens arbetsutskott (mål- och budgetberedning) och respektive nämnd. Detta för att få mer kunskap om vad nämndledamöterna känner till och hur de tänker. Om möjligheten finns, vore det bra om denna diskussion kunde ske innan nämndmålen och tillhörande mått för 2017-2018 ska fastställas. Även förvaltningarna har en viktig roll att spela i mål- och uppföljningsarbetet. Förvaltningens roll är att planera vad som ska göras och hur det ska göras utifrån fastställda mål. I uppföljningen är rollen att presentera fakta, göra analyser, föreslå åtgärder och redovisa konsekvensbeskrivningar. Analysarbetet är sedan tidigare utpekat som ett viktigt förbättringsområde och kommer att utgöra en del i chefs- och ledarskapsutvecklingsprogrammet riktad till första linjens chefer. Av undersökningsresultatet att döma kan det finnas anledning att rikta insatser angående analysarbetet även till andra chefsnivåer. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tar ställning till om respektive nämnd ska kallas till en diskussion angående nämndens nuvarande mål- och budget. Brittmarie Ahlm verksamhetscontroller Expedieras till Samtliga nämnder Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2015-11-10 KF § 171 KS 2015.0380 Anhållan om entledigande som ordinarie ledamot i Folkhälsonämnden från Lawrence Bishop (S) Sammanfattning Lawrence Bishop (S) begär entledigande från uppdraget som ledamot i folkhälsonämnden. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beviljade Lawrence Bishops (S) begäran om entledigande. Ny ledamot utses vid nästkommande sammanträde. Expedieras till Kommunstyrelsens ledningskontor Berörd ledamot Folkhälsonämnden Justerande Utdragsbestyrkande 1 (1) Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2015-11-10 KF § 173 KS 2015.0015 Karlskoga kommuns delårsrapport januari - augusti 2015 Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor har upprättat en delårsrapport för perioden januari-augusti 2015 för Karlskoga kommun. Rapporten är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed och intentionerna i kommunala redovisningslagen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 20 oktober 2015 § 238 Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 1 oktober 2015 Karlskoga kommuns delårsrapport januari-augusti 2015 Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Karlskoga kommuns delårsrapport för januariaugusti 2015. Yrkanden Jonas Bergman Wallin (M) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag och som ett tilläggsyrkande att - kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att revidera de antagna måtten i budget 16 samt långtidsplan 17-18, så att de överensstämmer med skolinspektionens föreläggande - kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan för ett förändringsarbete som lever upp till de krav som skolinspektionen kräver - barn- och utbildningsnämnden redogör månadsvis för de åtgärder som beslutas och planeras för kommunstyrelsen med start den 24 november och fram till dess att skolinspektionen avslutat ärendet. Anneli Bramvehl (M), Alf Rosberg (M) samt Tony Ring (M) yrkade bifall till Jonas Bergman Wallins (M) yrkande. Christina Gustavsson (S) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. Urban Jonsson (S) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på Jonas Bergman Wallins (M) tilläggsyrkande. Ajournering Sammanträdet ajournerades kl 17:30-17:55. Beslutsgång Kommunfullmäktiges presidium redogjorde för sin bedömning att Jonas Bergman Wallins (M) tilläggsyrkanden var att anse som nya ärenden som faller under kommunfullmäktiges beredningstvång varför tilläggsyrkandet avvisades. Justerande Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2015-11-10 Däremot faller frågeställningarna under kommunstyrelsens uppsiktsplikt varför frågorna bör hanteras vidare av kommunstyrelsens presidium. Därmed fanns bara ett förslag till beslut och följande beslutsgång godkändes av kommunfullmäktige: Ordföranden ställde kommunstyrelsens förslag till beslut under proposition och fann att kommunfullmäktige biföll detta. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkände Karlskoga kommuns delårsrapport för januariaugusti 2015. Alf Rosberg (M) deltog ej i beslutet. Expedieras till Samtliga nämnder Justerande Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2015-10-01 1 (2) KS 2015.0015 Handläggare Christian Westas Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse till Karlskoga kommuns delårsrapport januari-augusti 2015 Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor har upprättat en delårsrapport för perioden januari-augusti 2015 för Karlskoga kommun. Rapporten är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed och intentionerna i kommunala redovisningslagen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 22 september 2015 Karlskoga kommuns delårsrapport januari-augusti 2015 Beskrivning av förslag Ekonomiskt resultat Utfallet för hela kommunen för perioden januari-augusti 2015 visar ett positivt resultat på 36,1 mnkr eller +3,5 procent av faktiska skatteintäkter och generella statsbidrag. Prognostiserat resultat för helåret 2015 är +25,8 mnkr eller +1,7 procent av prognostiserade skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta skulle innebära att budgeterat resultat för 2015 uppnås. Trots att budgeten totalt är i balans finns avvikelser i årsprognosen. Största negativa avvikelsen är -16,5 mnkr i drift för nämnder/styrelse. Ytterligare negativa avvikelser jämfört med budget är -4,5 mnkr i prognos för pensionskostnader och -1,3 mnkr i försämrad skatteunderlagsprognos (SKL cirkulär 15:23 daterad 2015-08-17). Största positiva avvikelsen är +12,8 mnkr i minskade finansiella kostnader då låneflytt inom koncernen ger balans mellan lån och räntederivat för kommunen. Vidare +10,0 mnkr i återbetalning av AFA försäkringspremier avseende 2004 (estimerat belopp) samt -0,5 mnkr i övrig finansförvaltning. 2015-10-01 KS 2015.0015 Måluppfyllelse Prognosen för måluppfyllelsen för några av fullmäktigemålen är osäker. Fortfarande är det många mått som ännu inte är mätta. Den samlade bedömningen är dock att följande fem mål är möjliga att delvis uppnå: Mål 1: Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Mål 2: Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Mål 3: Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Mål 4: Karlskoga är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Mål 7: Karlskogas förskolor och skolor säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar för att utveckla sina förmågor som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle. Mål 5, Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas, bedöms möjligt att uppnå. Mål 6, Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling, är i dagsläget inte möjligt att bedöma. Slutsatser utifrån medborgarundersökningen Kultur- och föreningsnämnden hänvisar i sin sammanfattning i verksamhetsberättelsen till ett så kallat effektmått för faktorn ”fritidsmöjligheter” i Statistiska Centralbyråns medborgarundersökningar och drar slutsatser om vad som är det mest intressanta politikområdet. Det bör noteras att medborgarundersökningen ger ett underlag för beslut. I slutänden är det kommunfullmäktige som avgör vilka områden som de vill prioritera. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Karlskoga kommuns delårsrapport för januari-augusti 2015. Christian Westas ekonomichef Expedieras till Samtliga nämnder Brittmarie Ahlm verksamhetscontroller KS 2015.0015 Karlskoga kommun Delårsrapport januari-augusti 2015 Innehåll Förvaltningsberättelse............................................................................................................................. 3 Sammanfattande kommentarer ekonomisk analys ................................................................................ 3 Resultat-, kassaflödes- och balansräkning (tkr) ................................................................................... 5 Driftredovisning i sammandrag, netto, januari - augusti 2015 (tkr) ...................................................... 8 Sammanställd redovisning av treårsbudget (tkr) ................................................................................... 9 Kommunens investeringsutgifter (tkr) .................................................................................................. 9 Noter och redovisningsprinciper ......................................................................................................... 10 Personalanalys ....................................................................................................................................... 17 God ekonomisk hushållning ................................................................................................................. 22 Finansiella mål .................................................................................................................................... 22 Fullmäktigemålen ................................................................................................................................ 22 Kvalitetsarbete ....................................................................................................................................... 31 Kommunfullmäktige ............................................................................................................................. 34 Verksamhetsberättelse kommunstyrelsen .......................................................................................... 35 Verksamhetsberättelse socialnämnden ............................................................................................... 44 Verksamhetsberättelse barn- och utbildningsnämnden .................................................................... 55 Verksamhetsberättelse kultur- och föreningsnämnden ..................................................................... 68 Verksamhetsberättelse samhällsbyggnadsnämnden .......................................................................... 81 Verksamhetsberättelse myndighetsnämnden ..................................................................................... 89 Verksamhetsberättelse folkhälsonämnden ......................................................................................... 96 Verksamhetsberättelse gymnasienämnden ....................................................................................... 108 Karlskoga kommunhus AB ................................................................................................................ 116 Karlskoga Energi & Miljö AB ........................................................................................................... 117 Karlskogahem AB ............................................................................................................................... 118 Karlskoga Näringsliv & Turism ........................................................................................................ 119 Parkeringsbolaget Råkan ................................................................................................................... 120 Övriga nämnder och förbund ............................................................................................................ 121 Administrativ nämnd - Lönecentrum östra Värmland ...................................................................... 121 Östra Värmlands överförmyndarnämnd ............................................................................................ 122 Bergslagens Räddningstjänstförbund ................................................................................................ 123 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 3 (124) Förvaltningsberättelse Sammanfattande kommentarer ekonomisk analys Kommunen totalt Utfallet för hela kommunen för perioden januari-augusti 2015 visar ett positivt resultat på 36,1 mnkr eller +3,5 procent av faktiska skatteintäkter och generella statsbidrag. Per 31 augusti 2015 är prognostiserat resultat för helåret 2015 ett överskott motsvarande +25,8 mnkr eller +1,7 procent av prognostiserade skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta skulle innebära att budgeterat resultat uppnås. Trots att budgeten totalt är i balans finns avvikelser i årsprognosen. Största negativa avvikelsen är -16,5 mnkr i drift för nämnder/styrelse (se nedan för mer detaljer). Ytterligare negativa avvikelser jämfört med budget är 4,5 mnkr i prognos för pensionskostnader och -1,3 mnkr i försämrad skatteunderlagsprognos (SKL cirkulär 15:23 daterad 2015-08-17). Största positiva avvikelsen är +12,8 mnkr i minskade finansiella kostnader då låneflytt inom koncernen ger balans mellan lån och räntederivat för kommunen. Vidare +10,0 mnkr i återbetalning av AFA försäkringspremier avseende 2004 (estimerat belopp) samt -0,5 mnkr i övrig finansförvaltning. Driftredovisning för nämnder/styrelse Utfallet per 31 augusti 2015 i driftredovisningen för samtliga nämnder/styrelse är 981,5 mnkr vilket är -5,7 mnkr jämfört med budget. Största avvikelserna mot budget har Socialnämnden -7,9 mnkr, Kommunstyrelsen +6,7 mnkr samt Barn- och utbildningsnämnden -4,1 mnkr. Prognostiserad driftredovisning för helåret 2015 är 1 481,8 mnkr vilket skulle innebära en negativ avvikelse mot budget med -16,5 mnkr. De största avvikelserna per nämnd är följande: Kommunfullmäktige prognostiserar -1,5 mnkr beroende på avvikelse på arvoden och partistöd. Kommunstyrelsen prognostiserar -9,0 mnkr mot budget. Den negativa avvikelsen beror på sociala investeringar uppgående till 8,3 mnkr till projekten ”Från etablering till anställning”, ”Projekt 1:1”, ”Digitala lärverktyg” samt bidrag till Svenska Migrationscentret. Samtliga sociala investeringar hanteras inom ramen för treårsbudgeten. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar -6,0 mnkr beroende främst på barn- och elevökningar jämfört med budget samt ökade kostnader för skolskjutsar. Socialnämnden prognostiserar -2,0 mnkr beroende på osäkerhet på ersättningar från Migrationsverket samt kostnader försörjningsstöd. Gymnasienämnden prognostiserar +1,5 mnkr tack vare gymnasiesärskolan. Investeringar Investeringsutgifter per sista augusti 2015 uppgår till 36,4 mnkr. Prognos investeringsutgifter för helåret 2015 är 81,4 mnkr vilket skulle innebära att 14,2 mnkr av budget inte kommer att förbrukas. Uppfyllelsegraden av årets investeringar skulle då bli 85,2 procent av budget. Kommunala bolag Karlskoga Kommunhus AB Bolaget har i stort sett endast räntekostnader som täcks av koncernbidrag från Karlskoga Energi & Miljö AB. Årets resultat efter erhållna koncernbidrag beräknas ligga i paritet med budget. Budgeterat resultat för 2015 är -9 tkr. 3 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 4 (124) Karlskoga Energi och Miljö AB Resultatutfall per sista augusti 2015 är +33,8 mnkr vilket är +5,8 mnkr bättre än föregående års motsvarande period. Prognos för helåret 2015 är +59,4 mnkr vilket skulle innebära -2,6 mnkr jämfört med årsbudget. Årsprognosen är förbättrad med 2,6 mnkr sedan delårsrapporten per sista april 2015. Avvikelsen mot årsbudget förklaras främst av låga elpriser som påverkar vattenkraftens resultat. Även Biogasbolaget i Mellansverige AB, som ägs till hälften, redovisar ett sämre resultat än budget föranlett av låg produktion. Karlskogahem AB Resultat för perioden januari-augusti 2015 är +20,7 mnkr vilket är +6,2 mnkr bättre än föregående års motsvarande period. Årsprognosen är +20,4 mnkr vilket är hela +9,3 mnkr bättre än årsbudget. Orsaker till det positiva resultatet är minskat hyresbortfall för bostäder och lokaler, lägre personalkostnader samt icke påbörjade planerade underhållsåtgärder. De planerade underhållsinsatserna faller dock ut under resterande del av året. Kommunens utveckling och framtid Glädjande fortsätter kommunens befolkning att öka. Per sista juli 2015 var befolkningen 30 243 invånare vilket innebär att ökning med 189 personer sedan årsskiftet. För att Karlskoga ska kunna fortsätta att växa är det nödvändigt att bygga nya bostäder. Kommunen har både planberedskap och intressenter som är beredda att bygga men bankernas krav på egen insats och amorteringstakt gör det svårt för intressenterna att förverkliga bostadsprojekten. Karlskogahem AB har under sommaren presenterat sin femåriga affärsplan där man skriver att ”byggande av nya bostäder kan ske på ny exploateringsmark, genom förtätning på befintlig byggnadsmark och genom påbyggnad på befintliga hus. Affärsmässighet i kalkylerna och efterfrågan på bostadsmarknaden är vägledande för var och när offensiva satsningar i form av nyproduktion kan komma att ske.” Kommunledning anser att bostadsfrågan är avgörande för hur väl Karlskoga kommun ska utvecklas de närmaste åren. 4 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 5 (124) Resultat-, kassaflödes- och balansräkning (tkr) Delår jan-aug 2014 Bokslut 296 637 0 -1 213 780 0 -44 881 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, not 3 Generella statsbidrag mm, not 3 Finansiella intäkter Finansiella kostnader, not 12 Resultaträkning Verksamhetens intäkter, not 1 Jämförelsestörande post Verksamhetens kostnader, not 2 Jämförelsestörande post Avskrivningar Resultat före extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Årets resultat i % av skatt+gen. statsbidrag Delår jan-aug 2015 Prognos Budget 2015 2015 463 166 0 -1 843 308 0 -64 545 318 430 0 -1 266 780 0 -45 200 0 0 -1 460 040 0 -67 800 0 0 -1 448 582 0 -67 800 0 0 -11 458 0 0 -962 024 -1 444 687 -993 550 -1 527 840 -1 516 382 -11 458 839 343 165 422 4 162 -5 444 1 253 894 246 717 7 064 -25 339 858 981 177 789 4 062 -11 190 1 288 482 267 416 5 500 -7 740 1 296 865 260 335 5 500 -20 500 -8 383 7 081 0 12 760 41 459 37 649 36 092 25 818 25 818 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 41 459 37 649 36 092 25 818 25 818 0 4,1% 2,5% 3,5% 1,7% 1,7% 2014 Avvikelse 5 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 6 (124) Kassaflödesanalys Delår Bokslut Delår jan-aug 2014 2014 jan-aug 2015 Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Justering för realisationsvinster 41 459 44 881 -1 972 -2 200 37 649 64 544 -256 -4 589 36 092 45 200 -3 314 -13 200 -36 0 58 82 132 97 348 64 836 0 45 867 -82 701 45 298 0 33 037 -37 413 92 972 0 9 578 -38 147 36 267 -61 761 0 0 -98 434 5 712 0 -22 923 0 0 0 0 0 0 0 -61 761 0 244 -92 478 0 0 -22 923 20 000 -16 000 0 0 0 4 000 20 000 -16 000 3 500 7 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Årets kassaflöde -12 463 7 994 13 344 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut 101 144 88 681 101 144 109 138 109 138 122 482 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga fordringar, not 9 Ökning/minskning kortfristiga skulder, not 10 Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Investeringsbidrag Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansierings-verksamheten Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 6 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 7 (124) Balansräkning (tkr) Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Delår Bokslut Delår jan-aug 2014 2014 jan-aug 2015 1 031 599 105 810 1 037 555 110 829 1 028 478 110 829 426 063 4 400 425 998 4 400 425 998 4 400 Summa anläggningstillgångar 1 567 872 1 578 782 1 569 705 Omsättningstillgångar Förråd m.m. Fordringar, not 5 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 0 95 357 88 681 184 038 0 108 151 109 137 217 288 0 98 515 122 481 220 996 1 751 910 1 796 070 1 790 701 984 549 41 459 1 026 008 984 549 37 649 1 022 198 1 022 199 36 092 1 058 291 67 982 69 698 66 383 396 268 261 652 725 902 399 767 304 407 773 872 399 767 266 260 732 410 1 751 910 1 796 070 1 790 701 0 0 0 923 447 904 300 896 600 2 050 100 2 090 100 2 050 100 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar, not 4 Summa tillgångar Eget kapital, not 6 Eget kapital vid årets början Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner m.m. Skulder Långfristiga skulder, not 7 Kortfristiga skulder, not 8 Summa avsättningar och skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser Panter Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar Borgensförbindelser (not 11) Limit checkräkningskredit 7 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 8 (124) Driftredovisning i sammandrag, netto, januari - augusti 2015 (tkr) Delår jan-aug 2014 Kommunfullmäktige och revisionen 1) Kommunstyrelsen Östra Värmlands överförmyndarnämnd Administrativ nämnd Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Valnämnden 1) Summa verksamhetskostnader Finansförvaltning Resultat (omvänt plus/minustecken) Bokslut 2014 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 3 705 6 308 4 930 8 093 6 593 -1 500 65 996 108 087 69 840 123 769 114 758 -9 011 2 473 3 295 2 265 3 208 2 908 -300 3 270 400 123 4 509 600 098 3 253 414 631 4 880 612 094 5 027 610 093 147 -2 000 278 086 426 038 290 253 435 241 429 241 -6 000 50 866 78 411 52 085 78 722 78 852 130 34 385 168 432 97 955 -265 59 248 330 5 304 148 473 673 33 485 5 439 1 183 104 094 0 49 390 8 888 2 866 154 632 0 49 390 8 888 3 419 156 132 0 0 0 553 1 500 0 937 194 1 440 774 981 458 1 481 783 1 465 301 -16 481 -978 653 -1 478 423 -1 017 550 -1 507 600 -1 491 119 16 481 -41 459 -37 649 -36 092 -25 818 -25 818 0 Budgeterat resultat -15 106 -25 818 -25 818 0 Resultat i förhållande till budget -22 543 0 0 0 1) Jämförelseåret 2014 var Valnämnden inräknad i beloppen för kommunfullmäktige och revisionen. Delår 2 2015 ligger Valnämnden på separat rad. 8 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 9 (124) Sammanställd redovisning av treårsbudget (tkr) Resultat i förhållande till budget Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Summa Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 19 772 0 485 4 698 1 076 -1 500 -700 -2 000 -1 000 0 0 0 0 -6 000 0 115 537 130 0 715 -5 0 3 000 4 616 1 641 5 0 -1 503 6 939 0 0 553 1 500 -8 017 500 0 0 0 -500 Kommunens investeringsutgifter (tkr) Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Varav överförs till nästa år Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden 0 703 1 526 1 010 4 121 28 407 0 394 213 500 1 800 4 580 4 430 7 247 60 552 0 875 1 400 500 3 000 5 330 4 430 7 247 72 753 0 875 1 400 0 1 200 750 0 0 12 201 0 0 0 0 1 000 750 0 0 19 190 0 0 0 Summa investeringsutgifter 36 374 81 384 95 535 14 151 20 940 9 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 10 (124) Noter och redovisningsprinciper Jan-aug 2015 Jan-aug 2014 1 552 065 1 486 402 -188 273 -1 041 300 -4 062 0 318 430 -177 602 -1 008 001 -4 162 0 296 637 1 515 972 1 444 943 -188 273 -4 529 -11 190 -45 200 1 266 780 -177 602 -3 236 -5 444 -44 881 1 213 780 Not 3 Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunalskatt Preliminär kommunalskatt Slutavräkning föregående år Årets preliminära slutavräkning Summa 858 981 0 0 858 981 839 342 0 0 839 342 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag Kostnadsutjämningbidrag Utjämningsbidrag LSS Fastighetsavgift Generella bidrag från staten Regleringsavgift Utjämningsavgift LSS Summa 148 000 2 080 0 700 0 31 087 452 -774 -3 755 177 790 129 967 2 063 4 603 159 0 31 866 0 0 -3 236 165 422 Bokslutskommentarer Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftsredovisningen Avgår: Interna intäkter Skatteintäkter och statsbidrag Finansiella intäkter Extraordinära intäkter Externa intäkter verksamheten Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftsredovisningen Avgår: Interna kostnader Utjämningsavgift Finansiella kostnader Avskrivningar Externa kostnader verksamheten 10 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 11 (124) Jan-aug 2015 Jan-aug 2014 4 400 4 400 4 400 4 400 37 056 15 677 4 378 208 0 40 195 97 514 41 715 21 978 3 811 1 399 36 25 418 94 357 Kortfristiga placeringar Obligationer Summa kortfristiga placeringar 1 000 1 000 1 000 1 000 Not 6 Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets resultat Social investering Eget kapital vid periodens slut 1 010 143 36 092 12 055 1 058 290 969 549 41 459 15 000 1 026 008 372 000 27 767 399 767 372 000 24 267 396 267 Skuld till Bergslagens Räddningstjänst 19 229 Leverantörsskulder 15 252 Arbetsgivaravgift och preliminärskatt 52 804 Skuld till Migrationsverket 27 444 Semesterlöneskuld/ferie- och uppehållslöneskuld 74 082 Upplupen ränta 1 273 Pensionsskuld individuell del inklusive särskild löneskatt 75 753 Förutbetalda skatteintäkter 0 Övriga kortfristiga skulder 423 Summa kortfristiga skulder 266 260 18 595 22 887 49 010 12 514 71 287 1 035 73 892 7 224 5 208 261 652 Bokslutskommentarer Not 4 Långfristiga fordringar Förlagsbevis Kommuninvest Summa Not 5 Kortfristiga fordringar Upplupna intäkter eller förutbetalda kostnader Kundfordringar Momsfordran Skatteintäkter Stiftelserna Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Not 7 Långfristiga skulder Långfristiga skulder Investeringsbidrag Summa Not 8 Kortfristiga skulder 11 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 12 (124) Bokslutskommentarer Not 9 Kassaflöde kortsiktig fordran Kundfordringar Kortfristiga fordringar Upplupna intäkter Kortfristig placering Summa Not 10 Kassaflöde kortfristig skuld Kortfristig skuld Leverantörsskuld Moms Personalens källskatt Övriga kortfrisiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Not 11 Borgen för lån Bolag Karlskoga Kommunhus AB Karlskogahem AB Karlskoga Energi & Miljö AB Biogasbolaget i Mellasverige AB Borgensumma Jan-aug 2015 Jan-aug 2014 2 973 -30 358 36 962 0 9 577 -4 917 -14 511 65 295 0 45 867 -55 -30 941 356 2 718 4 572 -14 796 -38 146 -8 318 -65 378 81 2 713 -5 420 -6 378 -82 700 590 000 811 500 600 000 49 000 2 050 500 590 000 811 500 600 000 49 000 2 050 500 12 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 13 (124) Bokslutskommentarer Not 12 Säkringsredovisning Volym Säkringspost (tkr) Externa lån 355 000 Revers Karlskogahem 17 000 Lånebehov 0 Summa 372 000 Säkringsinstrument Derivat Derivat Summa Volym (tkr) 150 000 250 000 400 000 Volym (tkr) Procent Derivat som överstiger lånen 28 000 7% Specifikation av räntederivat Volm (tkr) RänteRänta förfall 150 000 4,41% Juli 2030 250 000 3,98% Maj 2042 400 000 Resultateffekt 7% av undervärde Bokning ÅR 2014 Intäkt delår 2, 2015 Undervärde (tkr) -56 187 -105 778 -161 965 11 337 12 760 1 423 Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar För redovisningen gäller lagen om kommunal redovisning, som syftar till att uppnå enhetlighet i grundläggande ekonomiska frågor. Lagen styr tillsammans med kommunallagens krav på god redovisning kommunens principer för redovisning. Rådet för kommunal redovisning ger rekommendationer som är normgivande för den kommunala redovisningen. Rekommendationerna efterlevs av kommunen förutom avseende exploateringsfastigheter samt till viss del avseende materiella anläggningstillgångar. Kommunen har påbörjat ett arbeta att identifiera exploateringsfastigheter och i redovisningen flytta över dessa från anläggningstillgångar till omsättningstillgångar. Detta arbete är ännu inte klart. För materiella anläggningstillgångar påbörjas avskrivningen månaden efter att den tagits i bruk, vilket är en avvikelse från rekommendationen. Kommunen har inte heller genomfört förändringen till komponentavskrivning. Byte av redovisningsprincip Under året gjordes inga ändringar av redovisningsprinciper. 13 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 14 (124) Pensionsskulden Pensionsskulden är kommunens beräknade framtida skuld till arbetstagare och pensionstagare. Den bygger på en genomsnittlig livslängd på cirka 80 år. Den samlade pensionsskulden redovisas under avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder, under rubriken ansvarsförbindelser som ligger under posten inom linjen utanför balansräkningen. Under avsättningar redovisas årets och tidigare års intjänade förmånspensioner. Under kortfristiga skulder redovisas de pensioner som intjänats av de anställda under verksamhetsåret och som ska betalas ut i slutet av mars nästa år. Under ansvarsförbindelser redovisas de pensionsförpliktelser som intjänats av arbetstagare och pensionstagare före 1998. Dessa räknas årligen upp enligt ett fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser icke uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som en kortfristig skuld. Finansiella instrument Karlskoga kommun arbetar med räntederivat i syfte att uppnå önskad risknivå i den långfristiga upplåningen som för närvarande sker helt och hållet till rörlig ränta. Räntederivaten bokförs med mellanskillnaden av betalningsströmmarna som räntekostnad. BEGREPPSFÖRKLARINGAR Anläggningskapital Anläggningskapital är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas den månad anläggningstillgången tas i bruk. Anskaffningsvärdet är lika med utgiften minus eventuella investeringsbidrag. Balanslikviditet Balanslikviditet avser omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder och är ett mått på betalningsförmågan på kort sikt. Balansräkning Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) och hur kapitalet har införskaffats (långoch kortfristiga skulder samt eget kapital). Tillgångarna består av likvida medel, pengar som kommunen lånat ut och olika anläggningstillgångar som gator och fastigheter. Dessa har finansierats på i princip två sätt, antingen genom externa lån (skulder) eller genom att verksamheten har lämnat överskott (eget kapital). Eget kapital kan också ses som kommunens behållna förmögenhet eller som en skuld till kommuninvånarna. Storleken på det egna kapitalet jämfört med skulderna visar kommunens finansiella styrka. Ju större eget kapital jämfört med skulderna desto bättre finansiell ställning eller soliditet. Tillgångarna motsvaras alltid av summa skulder och eget kapital. Därav namnet balansräkning. Extraordinära poster Extraordinära poster är händelser eller transaktioner som saknar ett tydligt samband med kommunens ordinarie verksamhet och som inträffar sällan eller oregelbundet och som utgör ett väsentligt belopp. 14 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 15 (124) Finansnetto Finansnetto är skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Jämförelsestörande post Jämförelsestörande poster är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Kapitalkostnader Planenliga avskrivningar beräknas på objektens anskaffningsvärden justerat för investeringsbidrag med mera. Avskrivningstiden följer i huvudsak Svenska kommunförbundets rekommendationer. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys visar hur kommunens investeringar och löpande verksamhet har finansierats och hur det har inverkat på kommunens likvida ställning. Kassalikviditet Kassalikviditet är ett mått på kommunens betalningsberedskap. 100 procent anses som ett minimivärde. Då täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Kommunbidrag Kommunbidrag är tillskott av kommuncentrala medel (skatteintäkter och generella statsbidrag) för finansiering av kommunens verksamheter. Latent skatt Företagens obeskattade reserver måste i framtiden upplösas och återföras till beskattning. I den sammanställda redovisningen tar man hänsyn till latent skatteskuld på för närvarande 26,3 procent. Resterande del av obeskattade reserver (73,7 procent) förs till eget kapital. Likviditet Likviditet avser tillgängliga medel ur omsättningstillgångarna som kan användas för betalning på kort sikt, exempelvis kassa, bank och postgiro (likvida medel). Medelskattekraft Medelskattekraft är rikets skatteunderlag dividerat med antalet invånare i riket vid inkomstårets slut, det vill säga den beskattningsbara inkomsten per invånare. Resultaträkning Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader (finansiella resultatet) samt hur förändringen av kommunens eget kapital uppkommit. Denna förändring kan också erhållas genom att jämföra eget kapital i de två senaste årets balansräkningar. I ett företag kallar man detta för vinst. Men en ”vinst” eller ökning av det egna kapitalet kan aldrig vara något självändamål för en kommun. Däremot kan framtida kostnader för pensioner med mera kräva ett visst positivt resultat eller överskott. Resultaträkningen beskriver i tre steg hur årets resultat (förändringen av eget kapital) uppkommer. Det första steget (resultat 1) visar nettokostnaden av årets verksamhet (inklusive avskrivningar), som måste täckas med framför allt kommunalskatt. I nästa steg ingår skatteintäkter och -kostnader och intäkts- och kostnadsräntor, vilket skapar resultat 2 som utgör ingångsvärdet för finansieringsanalysen (tillsammans med avskrivning från resultat 1) och visar hur mycket pengar den löpande verksamheten har tillfört kommunens kassa. 15 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 16 (124) I det sista steget medräknas eventuella extraordinära kostnader och intäkter, vilket ger förändringen av eget kapital (resultat 3). Rörelsekapital Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Självfinansieringsgraden Självfinansieringsgrad avser kommunens förmåga att med egna medel finansiera sina investeringar. Skattekraft Skattekraft är skatteunderlaget dividerat med antalet invånare vid inkomstårets utgång, det vill säga den kommunalt beskattningsbara inkomsten per invånare. Skuldsättningsgraden Skuldsättningsgraden anger hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditet Soliditet är eget kapital i förhållande till totala tillgångar, i procent. Soliditeten är ett mått på hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. Verksamhetens nettokostnad Nettokostnaden är skillnaden mellan de intäkter och kostnader som kommunens olika verksamheter skapar. 16 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 17 (124) Personalanalys Sammanfattande analys Antalet tillsvidareanställda har totalt sett ökat med 24 årsarbetare jämfört med samma datum förra året. Antalet lärare med legitimation samt konverteringar enligt LAS (lagen om anställningstid) och förändringar i verksamheterna är några förklaringar. Verksamhetsförändringarna beror på att antalet nyanlända vuxna och ungdomar ökar och medför ett ökat behov av personal. Gymnasieförvaltningen har ökat med 8 årsarbetare och socialförvaltningen med 12, de mindre förvaltningarna har marginella förändringar. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,9 procentenheter jämfört med samma period förra året, och ligger nu på 7,6 procent. Vid delårsrapport 1 låg vi 1,1 procentenheter över nivån förra året. Alla förvaltningar utom kommunstyrelsens ledningskontor och samhällsbyggnadsförvaltningen har högre sjukfrånvaro än förra året. Socialförvaltningen och folkhälsoförvaltningen har högst sjukfrånvaro med 8,9 procent. Det är kvinnornas sjukfrånvaro som ökar totalt sett, medan männens sjunkit något. Kvinnorna (8,4 %) har mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro än männen (4,0 %). Högst sjukfrånvaro har kvinnor över 50 år, de har också ökat mest, från 8,4 % till 9,9 %. Kvinnor upp till och med 29 år ligger på samma nivå som förra året (4,4 %). Arbetet med analys av sjukfrånvaron fortsätter och kommunstyrelsens arbetstutskott följer upp arbetet regelbundet. Personal utan sjukfrånvaro Frisknärvaro Inför 2015 har vi sett över urvalet för frisknärvaron, så att vi ska få en så rätt bild som möjligt, det innebär att siffrorna från 2014 inte överensstämmer med de som redovisades vid delårsrapport 2 2014. Andelen personer utan sjukfrånvaro har minskat med 2 procentenheter jämfört med samma period förra året. Variationen är stor från att bara 34 av 100 medarbetare inte haft någon frånvaro under de första åtta månaderna på folkhälsoförvaltningen, till 58 av 100 på samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen är den enda förvaltningen som har ökat andelen friska jämfört med förra året. På kultur och föreningsförvaltningen har andelen friska sjunkit med sex procentenheter fram till och med augusti. Månadsavlönade utan sjukfrånvaro, januari – augusti 2015 jämfört med 2014 (procent av anställda) 17 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 18 (124) Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,9 procentenheter jämfört med samma period förra året, och ligger nu på 7,6 procent. Vid delårsrapport 1 låg vi 1,1 procentenheter över nivån förra året. Alla förvaltningar utom kommunstyrelsens ledningskontor och samhällsbyggnadsförvaltningen har högre sjukfrånvaro än förra året. Socialförvaltningen och folkhälsoförvaltningen har högst sjukfrånvaro med 8,9 procent. På socialförvaltningen, som har drygt 1100 anställda, betyder det att ca 98 personer är hemma på grund av sjukdom varje dag. Vård och omsorg som har högst sjukfrånvaro upplever dock att sjukfrånvaron varit lägre än vanligt under sommaren. Vilket också stöds av statistiken då ökningen nu ligger lägre än vid delår 1. På samhällsbyggnadsförvaltningen har sjukfrånvaron sjunkit med mer än två procentenheter. Det är kvinnornas sjukfrånvaro som ökar totalt sett, medan männens sjunkit något. Kvinnorna (8,4 %) har mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro än männen (4,0 %). Inom samhällsbyggnadsförvaltningen som har relativt jämn könsfördelning har männen dock högre sjukfrånvaro än kvinnorna. Högst sjukfrånvaro har kvinnor över 50 år, de har också ökat mest, från 8,4 % till 9,9 %. Kvinnor upp till och med 29 år ligger på samma nivå som förra året (4,4 %). Total sjukfrånvaro per förvaltning, januari – augusti 2015 jämfört med 2014 (procent) 18 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 19 (124) Sjukfrånvaron uppdelad på kön och ålder, januari – augusti 2015 och 2014 (procent av ordinarie arbetad tid) januari – augusti 2015 kvinnor - 29 år 30 – 49 år 50 år Totalt 4,4 8,1 9,9 8,4 januari – augusti 2014 kvinnor män 2,6 3,8 4,7 4,0 4,4 6,9 8,4 7,3 män 4,1 3,2 4,9 4,1 Upprepad korttidsfrånvaro Den upprepade korttidsfrånvaron ligger lite högre än förra året, ungefär på samma nivå som 2013. Det innebär att fler har haft 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen under ett år jämfört med förra året. Tidigare har det visat sig att personer med upprepad korttidssjukfrånvaro i större utsträckning riskerar att falla över i långtidssjukfrånvaro. Därför är trenden negativ. De förvaltningar med högst andel upprepad korttidsfrånvaro är socialförvaltningen (9,3 %), följt av folkhälsoförvaltningen (8,8 %) och barn och utbildningsförvaltningen (8,6 %). Lägst har kommunsstyrelsens ledningskontor (1,9 %). Upprepad korttidsfrånvaro under januari – augusti 2015 jämfört med 2014 (antal personer) 240 230 220 2014 210 2015 200 190 180 Jan Feb Mars Apri maj Juni Juli Aug Långtidssjukfrånvaro 19 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 20 (124) Kvinnornas långtidssjukfrånvaro ökar totalt sett medan männens sjunkit. Yngre kvinnor upp till 29 år har mindre långtidssjukfrånvaro, från 30 år och äldre har den långa sjukfrånvaron ökat. Männens långa sjukfrånvaro har förändrats marginellt för grupperna 30 år och äldre, medan män upp till 29 år likt kvinnorna minskat den långa sjukfrånvaron. De interna rutinerna kring rehabiliteringsarbetet är det samma som tidigare år när långtidssjukfrånvaron sjunkit, det som upplevs skilja är sjukskrivningstiderna som blivit längre. Försäkringskassans regelverk har inte ändrats men bedömningarna och rehabiliteringskedjans stopptider upplevs inte lika definitiva nu, vilket bidrar till längre rehabiliteringstider. Den intervallindelade sjukfrånvaron visar också att frånvarodagarna i snitt per anställd ökat från drygt 19 dagar till drygt 21,5 dagar. Antal frånvarotillfällen i snitt per anställd har förändrats marginellt åt det positiva hållet. Antalet korta sjukfall1-14 dagar har minskat totalt sett i kommunen medan antalet sjukfall som varar 60 dagar och längre ökat. Antalet sjukdagar över 60 dagar har ökat kraftigt från drygt 37 000 dagar till över 45 000 dagar (alla sjukdagar i det pågående sjukfallet är inkluderat även om det startade tidigare än innevarande år). Långtidssjukfrånvaron av den totala sjukfrånvaron (procent) januari – augusti 2015 kvinnor män - 29 år 30 – 49 år 50 år Totalt 9,5 55,4 61,7 55,8 1,6 41,7 53,7 43,8 januari – augusti 2014 kvinnor 21,3 45,0 51,7 46,8 män 18,4 41,0 53,2 44,8 Personal Antalet tillsvidareanställda har totalt sett ökat med 24 årsarbetare jämfört med samma datum förra året. Antalet lärare med legitimation samt konverteringar enligt LAS (lagen om anställningstid) och förändringar i verksamheterna är några förklaringar. Verksamhetsförändringarna beror på att antalet nyanlända vuxna och ungdomar ökar och medför ett ökat behov av personal. Gymnasieförvaltningen har ökat med 8 årsarbetare och socialförvaltningen med 12, de mindre förvaltningarna har marginella förändringar. Årsarbetare fördelat på förvaltning, 31 augusti 2015 jämfört med 31 augusti 2014 (antal) 20 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 21 (124) Årsarbetare per förvaltning fördelat på kön, 31 augusti 2015 jämfört med 31 augusti 2014 (antal) 21 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 22 (124) God ekonomisk hushållning Finansiella mål Karlskoga kommun har två finansiella mål som är viktiga för att få en stark, långsiktig och hållbar ekonomi. Förändring av eget kapital, dvs. årets resultat, ska vara positiv och utgöra minst 2 % av skatter och bidrag. Det innebär 31,1 mnkr enligt budget 2015. Budgeterat resultat för 2015 var 25,8 mnkr och avviker således från resultatmålet. Prognosen för helåret per 31 augusti 2015 visar 25,8 mnkr vilket således överensstämmer med budget men skulle innebära att målet inte nås. Syftet med målet är att verksamheten varje år skall generera likviditet till egenfinansiering av investeringar, skapa förutsättningar för att minska låneskulden och trygga framtida pensionsåtaganden. Ambitionen är att öka nivån på resultatet successivt från år 2016 och framåt i syfte att konsolidera kommunens ekonomi. Investeringarna skall som huvudregel uppgå till maximalt avskrivningsnivå. Avskrivningarna för 2015 är budgeterade till 67,8 mnkr. Investeringsnivå för 2015 enligt fastställd investeringsplan i budget är 56,2 mnkr med då ombudgeteringar från 2014 på investeringsprojekt som inte avslutats tillkommer, kommer målet inte att nås. Prognosen per 31 augusti 2015 är 81,4 mnkr i investeringsutgifter för helåret 2015. Syftet med målet är att egenfinansiera investeringar, minska låneskuld och stärka soliditeten. Investeringar utgörs av summan av varje års investeringsbudget och omföring av tidigare års icke utförda investeringar. Båda målen syftar också till att kommunens ekonomi skall vara så stark att man klarar framtida pensionsåtaganden utan negativ inverkan på kommunens kärnverksamheter. Fullmäktigemålen Tecken förklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Nivåer för styrmått Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa 22 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 23 (124) Medborgar-/brukarperspektiv Bedömning av måluppfyllelsen för målen under medborgar-/brukarperspektivet är svårbedömda. Fortfarande har få mätningar genomförts och få uppgifter om genomförda eller planerade åtgärder finns angivna. De tre målen bedöms dock vara möjliga att delvis uppnå. Alla skolungdomar i årskurs 9 och som sökte ferieplats kunde erbjudas en feriepraktikplats i somras. 60 % av de som hade en feriepraktikplats var flickor. Arbetet med att utveckla trygghetsfrågorna fortgår. Mål Styrmått Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade åtgärder Förra årets resultat visade ingen större skillnad jämfört med tidigare. Kvinnornas upplevda trygghet minskade däremot. Se vidare kommentaren till Anmälda våldsbrott. Andel ungdomar i årskurs 9 Pojkarnas och flickornas resultat är som känner sig trygga i samstämmiga med länets. Flickors Karlskoga upplevelse av trygghet är ett utvecklingsområde. Systematisk uppföljning av barns trygga uppväxtvillkor följs genom folkhälsopolitiskt bokslut. Övergripande drogförebyggande arbete och drogfri skolavslutning genomförs. Ett projekt för jämlik och jämställd hälsa pågår i samverkan för att bredda kommunernas arbete kring social trygghet. Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga Trend Jämf (2014) (2014) Resultatet från föregående års mätning har förbättrats totalt sett för grundskolan. Skillnaden i resultat för flickor och pojkar i åk 5 är liten, däremot uppger pojkarna i åk 8 något större trygghet än flickorna. Eleverna i åk 5 uppger en större trygghet än eleverna i åk 8. Resultatet för grundsärskolan är sämre än föregående år. Observera att det låga elevantalet för grundsärskolan innebär att varje elevsvar motsvarar sex procentenheter. Andel av Karlskogas (egna) Ett verktyg för mätning av publika lokaler som är tillgänglighet av lokaler har tagits fysiskt tillgängliga för alla fram. Mätningar visar att vi redan i augusti har nått målnivån. Anmälda våldsbrott Fokus inom det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet under 2015 ligger på den nya samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och Polismyndigheten. (2013) 23 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 24 (124) Överenskommelsen ska bygga på den lokala problembilden och innehålla medborgarlöften. Ett omfattande arbete pågår med förberedelser och implementering av arbetet. Polisen kommer även att tillsätta en särskild kommunpolis. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service Andel ensamkommande barn och unga som upplever att kommunens mottagande är gott Ej mätt. Mäts under slutet av året. Helhetsbedömning av kommunen som en plats att leva och bo på Arbete pågår fortfarande med att identifiera åtgärder som ökar Karlskogas attraktivitet som boendeort. Ökat bostadsbyggande bedöms vara en mycket viktig faktor. Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna Förra årets resultat var bra. Sedan januari har inga nya resultat från brukarundersökningar rapporterats. Diskussioner pågår om att hitta andra och mer kontinuerliga metoder för att undersöka brukarnöjdheten. Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon Resultatet för bemötande förra året var betydligt lägre än resultatet för 2013. Resultatet är också betydligt lägre än genomsnittet för andra kommuner. Svängningar i resultaten kan bero på att vi inte systematiskt arbetar med bemötandefrågan inom kommunen. Sedan mätningen genomfördes har riktlinjer för bemötande och service tagits fram, vilka ska implementeras under 2015. (2014) (2014) Andel brukare som Inga nya resultat har rapporterats upplever ett gott bemötande sedan januari. Riktlinjer för service vid kontakt med kommunen och bemötande är framtagna och ska implementeras under 2015. Se även kommentaren ovan om metoder för mer kontinuerliga undersökningar. Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter Medborgarundersökningen genomförs vartannat år. Under 2015 kommer fler aktiviteter att genomföras vad gäller medborgarinflytande, återkoppling av genomförda medborgardialoger samt ett antal dialoger. En handbok har tagits fram i hur man genomför medborgardialoger. (2014) 24 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 25 (124) Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga Antal ferieplatser Antalet feriepraktikanter uppgick till 240, vilket är 10 fler än målvärdet. Könsfördelningen var 145 tjejer och 95 killar. 171 feriearbetare arbetade inom den kommunala verksamheten och 69 arbetade för en förening. Hur stor andel av de sökande från årskurs 9 som erbjuds en ferieplats Alla ungdomar i årskurs 9, som sökte feriepraktikplats i rätt tid, erbjöds en feriepraktikplats. Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna1 är öppna efter skoltid under verksamhetsåret I likhet med tidigare år planerar de två fritidsgårdarna sina öppettider så att de kompletterar varandra och kan erbjuda så generösa öppettider som möjligt inom de ekonomiska ramarna. Andel föreningar som kommunen årligen för samtal med och som arbetar med att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer Föreningsträffarna påbörjas under oktober 2015. Föreningarna har inte kunnat leverera några konkreta svar angående ekonomiskt utsatta barn. Föreningarna tror att det finns, men har inte funnit något sätt att mäta detta. Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser En nollmätning genomförs senare i höst. Tidigare utvärdering av Rymden har visat att det är betydande för barnen att träffa andra som befinner sig i liknande situation samt att deras deltagande i Rymden har hjälpt dem att hantera sin situation hemma. Resultat för styrmått Styrmått 1.1 Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0100) 1.2 Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (%) 1.3 Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga (%) Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde Resultat 59 - 57 - Mäts 2016 - Mäts 2017 100 Grsk 93 kv 57 m 62 88 kv 52 m 62 - (2011) 94 2015 88 fl 83 p 96 93 Grsk 91 fl 92 p 89 fl 92 p93 Grsär 94 Grsär 100 1.4 Andel av Karlskogas (egna) publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (%) 1.5 Anmälda våldsbrott (antal per 1000 invånare) 38 38 65 40 57 11,5 11,1 (eftersläp- 10,4 - 58 Mäts i höst ning) 1.6 Andel ensamkommande barn och unga som upplever att kommunens mottagande är gott (%) 1 49 60 83 Stacken och Skrantagården 25 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 26 (124) 1.7 Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (index 0-100) 56 - kv 58 m 55 57 - Mäts 2016 kv 59 m 56 68 2.2 Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (%) 68 89 80 81 2.3 Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (%) 71 - 84 85 Rapporteras 2.4 Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index) - 74 Rapporteras 2.1 Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna som helhet (%) 79 i ÅR Mäts i höst i ÅR 37 - kv m 37 - Mäts 2016 kv 36 m 38 3.1 Antal ferieplatser 243 234 249 230 240 3.2 Hur stor andel av de sökande från årskurs 9 som erbjuds en ferieplats (%) 100 100 100 100 100 3.3 Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid under verksamhetsåret 42 42 42 42 42 3.4 Andel föreningar som kommunen årligen för samtal med och som arbetar med att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer (%) - - - 40 - 3.5 Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser (%) - - - Ingen nivå angiven Nollmätning i höst Medarbetarperspektiv Fem medarbetarundersökningar har genomförts de senaste 10 åren och resultatet har bearbetats fyra gånger. Medarbetarindex för kommunen som helhet har hela tiden legat högt, men i 2014 års mätning sjönk det. Ledarskapsindexet har också hållit en hög nivå, men även där sjönk det 2014. Kommunen har under de senaste åren arbetat med att sjösätta ett obligatoriskt chefs- och ledarutvecklingsprogram. Det har genomförts utbildningsinsatser när det gäller förvaltningschefer och 2:a linjens chefer. Hösten 2015 påbörjas utbildningsinsatser för 1:a linjens chefer inom kommunkunskap och ekonomi. När det gäller medarbetare som kan rekommendera kommunen som arbetsplats så ser vi även där ett sämre resultat än 2012. Analysarbetet efter 2014 års medarbetarundersökning måste prioriteras högt. Analysen bör omfatta fler områden för att kunna få en helhetsbild i syfte att upprätta handlingsplaner med aktiviteter som bidrar till en positiv förändring. Mål Styrmått Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter Kommunens medarbetarindex Kommunens ledarskapsindex Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade åtgärder Trend Jämf Viktigt att bibehålla uppnådda resultat 2014 genom analysarbete kring medarbetarundersökningens resultat. Hur många av Arbetet sker på respektive arbetsplats kommunens medarbetare och handlingsplaner arbetas fram på 3 26 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 27 (124) som kan rekommendera den egna arbetsplatsen olika nivåer – enhet, förvaltning och kommunövergripande. Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet En ny mätning för dessa tre mått genomförs hösten 2015. (2014) Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (2014) Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (2014) Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Resultat 4.1 Kommunens medarbetarindex (%) 66 - 64 - Mäts 2016 4.2 Kommunens ledarskapsindex (%) 67 - 63 - Mäts 2016 4.3 Hur många av kommunens medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (%) 69 - 66 - Mäts 2016 4.4 Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0100) 79 - 79 80 Mäts i höst 4.5 Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) 78 - 79 79 Mäts i höst 4.6 Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) 80 - 71 81 Mäts i höst Utvecklingsperspektiv Resultat och andra signaler tyder på att Karlskogas näringslivsklimat såväl som uppfattningen om Karlskoga näringslivsklimat har bottnat och nu istället visar på en positiv trend. Utöver nedanstående värden så har Karlskoga ökat 29 platser i Svenskt Näringslivs kommunranking (attitydundersökning). Detta sker från en låg nivå, men Karlskoga ligger nu precis på gränsen till att tillhöra de 50 % som finns i mittenskiktet. Med ett aktivt arbete med företagen bör det vara fullt möjligt att förbättra resultatet. Resultatet från de senaste mätningarna bland företag som har haft med kommunen att göra i olika ärenden (NKI/SBA), har varit betydligt bättre än resultatet från attitydundersökningen. I den tidigare NKI/SBA-undersökningen (resultatet för den senaste undersökningen är försenat) låg Karlskoga bland de 25 bästa kommunerna. Det här visar att det är bilden av kommunen snarare än faktiska förhållanden som behöver förbättras, något som Näringslivsbolaget tillsammans med kommunen arbetar med just nu. Nyföretagandet i Karlskoga torde även framgent vara lägre än i riket i stort men det är på kort sikt ofrånkomligt utifrån den näringslivsstruktur som historiskt finns här. Aktiviteten vid t ex Nyföretagarcentrum i form av antal besök är dock högre än tidigare vilket är positivt. Utvecklingen vid Alfred Nobel Science Park, och då främst TTC med inriktningen industriell 3D-printing och 3Dröntgen, ser mycket lovande ut och har rönt stort nationellt intresse. 27 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 28 (124) Mål Styrmått Hur nöjda företagarna är med kommunens service Mätningen, som avser ärenden under 2014, är avslutad men p.g.a. problem vid ärendeinsamlingen är Karlskogas resultat inte klart att redovisa i skrivande stund. Karlskogas resultat vid förra mätningen låg bland de 25 % bästa. Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga Resultatför år 2015 visar på en klar förbättring, även om det är från en låg nivå. Detta är positivt men för tidigt att sia om det är en bestående trend. Det ska noteras att resultatet för denna attitydundersökning skiljer sig kraftigt från företagarnas nöjdhet med kommunens service (NKImätningarna där företagen har haft kontakt med kommunen i olika ärenden). Under ledning av Näringslivsbolaget har nu ett systematiskt arbete inletts för att bredda och stärka kontakterna mellan kommun och näringsliv. Antal nystartade företag Nyföretagandet i Karlskoga, liksom i länet i stort, ligger lägre än i riket. En av orsakerna bedöms vara att Karlskogas näringsliv domineras av tillverkningsindustrin, en bransch där nya företag förutsätter större investeringar och kapital än många andra branscher. Ett ökat antal rådgivningar för Nyföretagarcentrum under inledningen av 2015 har gett ett något positivar avtryck i statistiken jämfört med föregående år Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Karlskoga har en socialt/ kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade åtgärder Andel ungdomar i årskurs 9 Trenden är svagt nedåtgående sedan som anger att de mår mätningarna startade (2005). I mycket bra/bra jämförelse med länet mår flickorna något bättre medan pojkarna uppvisar något lägre resultat än länsnivån. Övergripande drogförebyggande arbete pågår. Fortsatt arbete med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att kunna påverka sin situation och framtid. Dansa Pausa är en bra metod för att minska psykisk ohälsa, enligt utvärdering av pilotprojektet. Andel ungdomar i årskurs 9 Att se ljust på framtiden är en av de som ser mycket starkaste indikatorerna för psykisk Trend Jämf (2013) (2015) (2015) (2014) (2014) 28 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 29 (124) Karlskogas förskolor och skolor säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar för att utveckla sina förmågor som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle ljust/ganska ljust på framtiden hälsa. Fortsatt arbete med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att kunna påverka sin situation och framtid. Dansa Pausa är en bra metod för att minska psykisk ohälsa, enligt utvärdering av pilotprojektet. Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden Översyn och revidering av enkäter på BUF pågår. Enligt BUN:s plan för återrapportering sker nästa enkätundersökning för detta styrmått under vt 2016. Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen Redovisas i årsredovisningen för 2015. Kostnad för brukarnöjdheten Resultatet redovisas då uppgifter för brukarnöjdhet och verksamhetens nettokostnad finns tillgängliga. Andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9 Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökade marginellt från föregående år. Över tid är den trenden nedåtgående. Arbetet med att förbättra resultaten är en prioriterad uppgift. Utvecklingsinsatser genomförs på alla nivåer. Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde för årskurs 9 är totalt sett praktiskt taget oförändrat. Andelen elever behöriga till yrkesprogram har totalt sett sjunkit från 2014 till 2015 och över tid är även den trenden nedåtgående. Andel A-E i årskurs 9 var lägst i svenska som andraspråk och matematik. Högst var andelen i musik och bild. Genomsnittlig betygspoäng var lägst i svenska som andraspråk och matematik, respektive högst i modersmål och bild. I de flesta ämnen hade flickor högre resultat, oavsett om genomsnittlig betygspoäng, andel A-E eller andel A mäts. Ett av undantagen är idrott och hälsa där pojkar hade högre resultat i alla tre avseenden. Betyg A var betydligt vanligare hos flickor än pojkar. Av de totalt 360 A-betygen fick flickor 254 (70,6 %) av dem. Flickor i årskurs 9 hade i jämförelse med pojkar i årskurs 9 högre genomsnittligt meritvärde, högre andel med godkänt betyg i alla ämnen (2014) (2014) 29 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 30 (124) och högre andel med behörighet till yrkesprogram. Vid en jämförelse mellan ämnen, mellan kön och mellan skolor framkommer vissa skillnader som avviker från den kommunövergripande bilden. Detta behöver problematiseras och tas hänsyn till vid insatser och vid uppföljning. Arbetet med att förbättra resultaten är en prioriterad uppgift. Utvecklingsinsatser genomförs på alla nivåer. Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning En svag uppgång de senaste åren som ändå är svår att kalla tydlig. Krävs fortsatt fördjupat utvecklingsarbete när det gäller framgångsrikt lärande. Arbete sker i samtliga rektorsområden. Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde Resultat - 70 - 72 Resultat ej ännu redovisat 5.2 Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun 3,0 2,9 - 3,3 3,2 5.3 Antal nystartade företag per 1 000 invånare (antal/år) 3,4 3,5 2 3,4 6.1 Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra (%) 86 - 80 - - 6.2 Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (%) 86 - - fl 86 p 90 - 5.1 Hur nöjda företagarna är med kommunens service, kommunen totalt (index 0-100) 6.3 Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (%) 6.4 Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (%, basår 2009) 3,3 2015 fl 75 p 87 - 81 fl 79 p 83 fl 84, p 87 - 96 fl 97 p 96 -9 -14 -14 -11 Redovisas i ÅR 6.5 Kostnad för brukarnöjdhet (kr/invånare och nöjdhetspoäng) 657 - 7.1 Andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9 (%) 75,2 74,5 608 689 69,8 90 fl 78 p 60 7.2 Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng) 197,3 206,5 199,8 2 3 Kga 12,9 Dfrs 13,8 Kga 13,3 Dfrs 12,5 13,4 Mäts inför ÅR 2015 71,1 fl 72,5 p 69,4 205 fl 218,7 p 177,2 7.3 Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning (betygspoäng) 3 3,4 201,5 fl 213,9 p 186,7 13,5 Avvaktar Skolverkets statistik Prognos för 2014 som bygger på värden från jan – juni. Avser perioden jan-juni 2015. 30 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 31 (124) Kvalitetsarbete Kvalitetsåtaganden Till och med augusti 2015 har inga nya kvalitetsåtaganden utarbetats. Kommunen har fortfarande 27 kvalitetsåtaganden. Tyck om Karlskoga Karlskogaborna och andra kan via Tyck om Karlskoga lämna synpunkter på kommunens tjänster. Till och med augusti 2015 kom det in 208 synpunkter, vilket var betydligt fler än motsvarande period förra året. 17 procent (36 synpunkter) har åtgärdats eller kommer att åtgärdas. 32 procent (66 synpunkter) hänvisades till framtida planering. 10 procent av synpunkterna bedömdes leda till förbättringar – förbättrad service, rutiner, tillgänglighet och information. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick som vanligt flest synpunkter (drygt hälften av alla synpunkter). Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat med trafikfrågor, gator, gång- och cykelvägar och parker – verksamheter som riktar sig till många och engagerar många. Inkomna synpunkter till samhällsbyggnadsförvaltningen handlade mest om den fysiska miljön och trafiksäkerhet. Gymnasieförvaltningen fick inga synpunkter via Tyck om Karlskoga. Antal synpunkter per förvaltning, jan-augusti 2013. 2014 och 2015 Synpunkter på finska Sedan februari i år kan synpunkter lämnas på finska genom att synpunkter och svar passerar en översättare. Till och med april kom åtta synpunkter in på finska. Sedan dess har inga synpunkter kommit in på finska. Typ av synpunkt Ungefär två tredjedelar av synpunkterna var klagomål (152 stycken), 30 procent var förslag (68 stycken) och 2 procent var beröm (4 stycken). Jämfört med samma period förra året var andelen klagomål färre och andelen förslag fler. 31 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 32 (124) Fördelning per synpunktstyp, jan-aug 2015 Utlovade svarstider Två tredjedelar av synpunktslämnarna ville bli kontaktade, huvuddelen per e-post. 93 procent av fick en mottagningsbekräftelse inom utlovade två dagar, 7 procent inom 10 dagar eller blev kontaktade på annat sätt. Ungefär hälften (48 procent) fick svar eller kontakt med ansvarig tjänsteman inom utlovade fem arbetsdagar, vilket är något bättre än resultatet för årets första fyra månader. 27 procent fick svar inom 10 arbetsdagar, 8 procent inom 15 arbetsdagar och 19 procent fick svar först efter mer än 16 arbetsdagar. Värt att notera är att det inte fanns några obesvarade synpunkter. Att kommunen håller utlovade svarstider är fortfarande ett viktigt förbättringsområde. 32 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 33 (124) Internkontroll Syftet med internkontrollen är att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Vidare syfte är att rapportering om ekonomi och verksamhet är tillförlitlig samt att lagar och föreskrifter följs. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att kommunen har en god internkontroll. De kommunövergripande områden för 2015 som valts ut är följande: Kontanthantering i kommunens samtliga verksamheter Kontanthantering innebär en ökad risk för ekonomisk skada för kommunen, då det alltid finns en risk för oegentligheter. Därför är det extra viktigt med noggrant utformade rutiner och interna kontroller vid denna hantering. De nämndspecifika rutinerna har visat att brister förekommer. Således föreslås internkontroller i samtliga verksamheter där kontanthantering förekommer. Rapportering sker senast i december 2015. Uppföljning ersättningar från Migrationsverket Med anledning av att inrikes inflyttningar och migration ökar i Karlskoga har också schablonersättningar ökat från Migrationsverket. Dessa schablonersättningar ska täcka kostnader för etableringsinsatser för nyanlända personer som mottagande och praktisk hjälp vid bosättning, utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering, tolk, vissa kostnader för ekonomiskt bistånd samt merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg. Kommunen erhåller även ersättningar från Migrationsverket efter ansökan/redovisning. Den snabba volymutvecklingen kan medföra risker att inte samtliga ersättningar erhålls från Migrationsverket. Rapportering sker senast i november 2015. Granskning av kommunens system för internkontroll Kommunrevisionen har påpekat att kommunstyrelsens uppsiktsplikt vad gäller internkontrollen i nämnder och bolag behöver utvecklas. Granskningen syftar till att ge en bild av nuvarande processer samt att identifiera förbättringsmöjligheter som underlättar kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Tjänstemannaförslaget är att området kvarstår från 2014 pga. att slutrapportering ännu inte skett då arbetet är omfattande. Rapportering sker senast i november 2015. 33 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 34 (124) Kommunfullmäktige Driftredovisning (tkr) Delår jan-aug 2014 Bokslut 2014 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 3 791 1 606 -86 6 394 2 526 -86 4 999 2 673 -69 8 162 3 980 -69 6 643 2 858 -50 -1 519 -1 122 19 Nettokostnader 1) 3 705 6 308 4 930 8 093 6 593 -1 500 Nettobudget 4 529 6 793 4 395 6 593 6 593 0 824 485 -535 -1 500 0 -1 500 Resultat i förhållande till budget 1) Jämförelseåret 2014 var valnämnden inräknad i beloppen för kommunfullmäktige och revisionen. Delår 2 2015 ligger valnämnden på separat rad. Kommentarer driftredovisning Kommunfullmäktige och revisionen redovisar per augusti ett negativt resultat på 535 tkr vilket beror på ökade kostnader för partiföreträdare, partistöd samt utbildningar i samband med ny mandatperiod. Årets prognos är ett negativt resultat om som mest 1 500 tkr. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period 2014 – 2016 Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 19 485 - 1 500 - 1 000 Kommentarer treårsbudget Kommunfullmäktige väntas redovisa ett negativt resultat för 2015 om som mest 1 500 tkr. Detta för ökade kostnader för arvoden och partistöd samt kostnader för utbildning av nya kommunfullmäktige i den nya mandatperioden. Från 2016 ökas kommunfullmäktiges ram och prognosen för innevarande treårsperiod är ett negativt resultat om 1 000 tkr. Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Varav överförs till nästa år Avvikelse 2015 Budget från 2014 Voteringsutrustning 0 500 500 0 Summa investeringsutgifter 0 500 500 0 0 Kommentarer investeringar Kommunfullmäktige använde inte sin budget för voteringsutrustning 2014 och prognosen är att budgeten, som förts med till 2015, används i år. 34 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 35 (124) Verksamheterna Verksamhetsberättelse kommunstyrelsen Sammanfattning Prognosen för verksamhetsresultaten ser huvudsakligen bra ut. Prognosen i augusti är ungefär densamma som prognosen i april. Sex av kommunstyrelsens tio mål bedöms möjliga att uppnå och fyra bedöms möjliga att delvis uppnå. Prognosen bygger på uppmätta resultat, tidigare uppmätta resultat och pågående eller avslutade aktiviteter. Per augusti har vi ett positivt resultat på 6 665 tkr mot periodens budget. Det beror främst på att kommunstyrelsens budget för oförutsedda medel inte har förbrukats för perioden. I resultatet inkluderas kostnader för sociala investeringar till svenska migrationscentret och projekteten digitala lärverktyg och 1:1 motsvarande 2 287 tkr. Årets prognos är ett negativt resultat om som mest 9 011 tkr vilket huvudsakligen avser kostnaderna för de sociala investeringarna. Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Nivåer för styrmått Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Medborgar-/brukarperspektiv Karlskogas befolkning forsätter att öka. Senaste befolkningssiffrorna visar att vi var 30 243 personer i Karlskoga. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna löper på enligt plan. Arbetet med att utarbeta en integrationsstrategi pågår och ska vara klart till årsskiftet. Även om vi inte har någon färsk undersökning som rör kommunens information vet vi sedan tidigare att Karlskogas webb håller god standard. Det finns dock ett behov av att utveckla kommunikationen utanför de digitala kanalerna. Resultatet för kommunstyrelsens ledningskontors stöd och service till förvaltningarna ligger på samma nivå som förra året. Efter mandatperiodens första år kommer även servicen till de förtroendevalda att undersökas. Två av kommunstyrelsens fyra mål under medborgar-/brukarperspektivet bedöms vara möjliga att uppnå vid årets slut. De övriga två bedöms vara möjliga att delvis nå. Översikt Mål Styrmått Kommuninvånarna känner sig trygga i Karlskoga Antal genomförda och reviderade risk- och sårbarhetsanalyser på förvaltningsnivå Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Trend Jämf Processen med förvaltningarnas risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) pågår och ska vara klar 2015-10-31. 35 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 36 (124) God integration för nyanlända samt för ensamkommande flyktingbarn Antal förvaltningsvist upprättade och reviderade krisplaner Krisplanen bygger på respektive förvaltnings RSA. Arbetet pågår på förvaltningarna och målnivån kommer att uppnås. Antal genomförda krisövningar Under 2015 är fokus på att i första hand genomföra kommunal samverkanskurs. Det är inte säkert att vi kommer att hinna genomföra tre krisövningar. Antal skaderapporter Utvecklingen är densamma som tidigare år. Toleransnivån för att rapportera skador har blivit lägre, vilket innebär att även mindre skador anmäls. Trenden att antalet skaderapporter ökar samtidigt som kostnad per skada minskar fortsätter. Antal möten i kommunens integrationsnätverk Hittills under 2015 har två möten genomförts. En ny arbetsgrupp/projekt, är utsedd för att arbeta fram program/strategi för integration ht-15. 36 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 37 (124) Lättillgänglig information om den kommunala verksamhetens kvalitet och service God service och tillgänglighet Kommunens information via webbplatsen Vi jobbar kontinuerligt med att utveckla www.karlskoga.se för att informationen ska vara lättillgänglig, relevant och aktuell. Under året har vi inrättat redaktionsråd där kommunens kommunikatörer ingår för att prioritera och sortera flödet på webbplatsen. Resultatet för webbplatsen kommer under oktober. Hur nöjda invånarna är med kommunens information Senaste mätningen genomfördes 2014. För att öka nöjdheten arbetar vi med att bli ännu bättre på att se till att kommunikationen i olika kanaler hänger ihop. Det finns behov av att utveckla kommunikationen utanför de digitala kanalerna, populärutgåvor av olika rapporter etc. samt överväga kommunikation i form av exempelvis informationsblad till samtliga hushåll. Men detta är en ekonomisk fråga eftersom det är en kanal som är betydligt mer kostsam. Andel invånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunstyrelsens ledningskontor per telefon Det är viktigt att behålla ett fortsatt gott resultat. Frågan diskuteras regelbundet på avdelningens APT. Riktlinjer för Bemötande och service har tagits fram och dessa ska implementeras i hela kommunen under 2015. Ny mätning görs i höst. Andel invånare som direkt får svar på en enkel fråga vid kontakt med kommunstyrelsens ledningskontor per telefon Frågan är alltför personberoende; en kundtjänst/servicecenter ses som en möjlighet att utveckla servicen till medborgarna. Ny mätning görs i höst. Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors bemötande Det sammanlagda resultatet för 2015 är i princip detsamma som förra året. Resultatet ska nu brytas ner och analyseras. Varje avdelning kommer att arbeta vidare med sina resultat. Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors tillgänglighet (2014) (2014) (2014) (2014) Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors kvalitet på utförd tjänst Medarbetarperspektiv De senaste åtta åren har en medarbetarundersökning genomförts och bearbetats fyra gånger. Den senaste mätning gjordes 2014. Svarsfrekvensen för kommunstyrelsens ledningskontor var 95,7 %. Medarbetarindex för kommunstyrelsens ledningskontor har hela tiden legat högt och ökade i mätningen 2014. Ledarskapsindexet håller också en hög nivå och ökade i mätningen 2014, men i förhållande till medarbetarindexet behöver ledarskapsindexet öka. Positivt är att många medarbetare på kommunstyrelsens ledningskontor kan rekommendera den egna arbetsplatsen och mätningen visar också att medarbetarna har ett ökat förtroende för närmaste chef. 37 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 38 (124) Översikt Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Trend Jämf Kommunstyrelsens ledningskontors medarbetarindex Kommunstyrelsens ledningskontors ledarskapsindex Kommunstyrelsen är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter till utveckling och arbetstillfredsställelse Hur många av kommunstyrelsens ledningskontors medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen Medarbetarnas (KSL:s) upplevda motivation i arbetet Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om sin närmaste chef Viktigt att bibehålla uppnådda resultat 2014 genom analysarbete kring medarbetarundersökningens resultat. Arbetet sker på respektive avdelning/enhet och handlingsplaner arbetas fram som innehåller både vad vi ska fortsätta med i vårt dagliga arbete och vad vi behöver utveckla. En handlingsplan för hela förvaltningen arbetas fram under hösten. Mätning för de tre sista måtten genomförs hösten 2015. Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen Tydlig och systematisk personalplanering Antal förvaltningsvist uppdaterade nulägesanalyser av personalförsörjningsbehovet Nulägesanalyserna med fakta och omvärldsbevakning är framtagna och har sammanställts. Antal förvaltningsvist genomförda analyser av framtida personalförsörjningsbehov Arbetet påbörjas under våren tillsammans med socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt folkhälsoförvaltningen. I samband med arbetet kring mål och budget 2015-2017 gavs ett uppdrag att utreda ökad grundbemanning, möjlighet till heltid och översyn av delade turer inom socialförvaltningen. Antal förvaltningsvist aktuella personalförsörjningsplaner Personalförsörjningsplaner tas fram när analysarbetet om framtida personalförsörjningsbehov är klart. Sker när uppdraget enligt ovan är slutfört. 38 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 39 (124) Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Resultat 4.1.1 Kommunstyrelsens ledningskontors medarbetarindex (procent) 71 - 74 - Mätning 2016 4.1.2 Kommunstyrelsens ledningskontors ledarskapsindex (procent) 70 - 73 - Mätning 2016 4.1.3 Hur många av kommunstyrelsens ledningskontors medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) 83 - 85 - Mätning 2016 4.1.4 Medarbetarnas (KSL:s) upplevda motivation i arbetet (index 0-100) 81 - 82 82 Mäts i höst 4.1.5 Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) 82 - 86 83 Mäts i höst 4.1.6 Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) 79 - 82 81 Mäts i höst Utvecklingsperspektiv Läget för utvecklingsperspektivet är positivt. Utifrån fastställda ambitionsnivåer i styrmåtten bedöms tre av fyra mål under utvecklingsperspektivet möjliga att uppnå till årsskiftet och ett bedöms vara möjligt att delvis nå. Mötena mellan näringslivet och företrädare för kommunen har så här långt haft ett gott deltagande från kommunen. Antalet ungdomar som bedrev sommarlovsföretag ökade från 10 förra året till 15 i år. Utvecklingen av olika projekt inom Science Park ser positiv ut. Översikt Mål Styrmått Goda relationer med näringslivet Kommunstyrelsens verksamheter ska bedrivas kostnadseffektivt och finansiellt hållbart Invånarna är nöjda med möjligheten till inflytande och påverkan i kommunen Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Antal deltagande politiker/tjänstemän i möten mellan företag och kommun Näringslivsbolaget har nu kommit igång med mötesverksamheten som hittills i år bestått av 10 riktade möten samt 6 månadsmöten (Mat & Prat). Antal UF-feriejobb (sommarlovsföretagare) Aktiviteten genomfördes vecka 25-27 och 15 ungdomar deltog i år. (2014 deltog 10). Minsta årliga amortering via Kommunhus AB En amortering på 45 mnkr är planerad till 1 oktober 2015. För detta krävs godkännande av KS och KF under hösten. Antal undertecknade serviceöverenskommelser med förvaltningarna inom IT-område Överenskommelserna färdigställs och beräknas vara klara till årsskiftet. Hur nöjda invånarna är med möjligheterna till påverkan Nästa medborgarundersökning görs 2016. Resultatet påverkas också av hur vi svarar på frågor i olika kanaler – insändare, Facebook med mera. Och också hur vi kommunicerar beslut i olika instanser – berättar om de som fattat beslut låtit lyssna på opinion, dialog eller annat inför ett beslut. Trend Jämf 39 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 40 (124) Kommunstyrelsen säkerställer en god samverkan mellan universitet, det lokala näringslivet och andra samhällsaktörer Antal frågeställningar där medborgardialoger har genomförts Ylva Två dialoger i form av utökade samråd beträffande fysisk planering är planerade under 2015. Den ena dialogen, om torget kommer troligen att starta under november. I november planeras även en medborgardialog om attityder till skola och utbildning. Antal pågående forsknings- och utvecklingsprojekt gemensamt med universitet och näringsliv Science Park har nu flyttat in i nya lokaler. TTC (Tillverkningstekniskt Center), d v s industriell 3D-printing och 3D-röntgen genererar allt större intresse nationellt och leder till många nya företagskontakter och, förutom de 6 pågående, nya möjliga projekt. Driftredovisning (tkr) Delår jan-aug 2014 Bokslut 2014 Utfall jan-aug 2015 Budget 2015 1 Prognos 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 119 248 73 714 -53 252 191 401 111 501 -83 314 123 981 76 000 -54 141 204 204 114 304 -80 435 195 793 115 304 -81 035 -8 411 1 000 -600 Nettokostnader 65 996 108 087 69 840 123 769 114 758 -9 011 Nettobudget 70 730 109 840 76 505 114 758 114 758 0 4 734 1 753 6 665 -9 011 0 -9 011 Resultat i förhållande till budget Kommentarer driftredovisning Kommunstyrelsen redovisar per augusti ett positivt resultat på 6 665 tkr vilket främst beror på att periodens budget för kommunstyrelsens oförutsedda medel inte är utnyttjad. I resultatet inkluderar också kostnader för sociala investeringar på 2 287 tkr. Årets prognos är ett negativt resultat om som mest 9 011 tkr för i huvudsak sociala investeringar. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period 2014 – 2016 Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 772 4 698 -700 0 40 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 41 (124) Kommentarer treårsbudget Prognosen för 2015 är ett negativt resultat om som mest minus 9 011 tkr och av detta avser 8 311 tkr en uppskattning av kostnaderna för de sociala investeringarna till svenska migrationscentret, från etablering till anställning samt för projekten digitala lärverktyg och 1:1. För 2013 öronmärktes 15 mnkr av eget kapital för sociala investeringar. Förra året hade kommunstyrelsen kostnader för sociala investeringar på 2 945 tkr och således förbättrades kommunstyrelsens resultat med detta som ingångsvärde för 2015. De öronmärkta 15 mnkr av eget kapital minskades till 12,055 mnkr, vilket också är det resultat som ramen för treårsbudgeten kan förbättras med. De 700 tkr som i årets prognos inte inkluderas av de sociala investeringarna avser lägre intäkter och hanteras inom ramen för det positiva resultatet i treårsbudgeten. Prognosen för innevarande treårsperiod är ett nollresultat. Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Varav överförs till nästa år Investeringar i datanät Övriga investeringar Budget från 2014 Beslutsstödsystem 674 29 1 700 100 1 900 100 200 0 0 0 1 000 1 000 1 000 Summa investeringsutgifter 703 1 800 3 000 1 200 1 000 Kommentarer investeringar Årets prognos för investeringarna är ett positivt resultat om 1 200 tkr och av detta kommer 1 000 tkr för beslutsstödsystem att föras med till 2016. I beslutad investeringsbudget för 2016-2018 planeras investering i beslutsstödsystem göras först 2017. Internkontrollområden Kommunstyrelsens internkontrollområden för 2015 är Informationsflödet Länstrafik – Karlskoga kommun Fakturor för representation, kurser, resor och hotell Resultat Tidpunkt för rapportering är november-december 2015 således föreligger inget resultat per augusti 2015. 41 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 42 (124) Nyckeltal 2015 4 2012 2013 2014 71 51 66 31 44 19 22 22 15 10 12 14 243 234 248 240 Volymer Antal borgerliga vigslar Antal inkomna motioner Antal inkomna medborgarförslag Antal feriepraktikplatser Antal lediga tjänster Antal ansökningar till lediga jobb Antal vikariebeställningar via bemanningsenheten Antal förmedlade vikarietimmar Antal tillhandahållna fullvärdiga e-tjänster, totalt Antal följare av kommunen i sociala medier 182 239 295 315 3 086 3 559 4 040 3 778 55 828 61 813 63 210 40 561 387 204 403 269 415 092 269 163 5 5 5 5 - ca 1 000 ca 1 400 1 625 61 - 60 - Kvalitet Hur nöjda kommunens invånare är med kommunikationerna (index 0-100) Kommuninvånarnas möjligheter att använda kollektivtrafiken för resor, lokalt och regionalt (0-10) Webbplatsens tillgänglighet oavsett funktionsnedsättning (andel passerade tester) Andel upptid för webbplatsen (procent) Hur många kommuninvånare som kan rekommendera någon att flytta till Karlskoga (index 0-100) kv 63 m 59 5,4 kv 62 m 58 - kv 5,7 m 5,1 5,4 - kv 5,6 m 5,3 97 99 99 5 99,5 99,0 99,0 99,97 55 - 57 - kv 58 m 56 kv 56 m 54 Sommarvikariers nöjdhet med bemötandet från chefer och kollegor (%) Andel sommarvikarier som kan tänka sig att söka arbete i Karlskoga kommun igen (%) - 96 - Mätning pågår - 99 - Mätning pågår Andel sommarvikarier som kan tänka sig att söka arbete på samma arbetsplats igen (%) - 96 - Mätning pågår Feriepraktikanters nöjdhet med bemötandet från handledare (%) Feriepraktikanters nöjdhet med bemötandet från kollegor (%) - 88 - Mätning pågår - 94 - Mätning pågår 2 572 1 622 1 253 1 193 45 467 46 860 48 070 32 852 188 187 206 56 Kostnader Kommunens resultat före extraordinära poster (kr/invånare) Nettokostnad för kommunens egentliga verksamhet (kr/invånare) Nettokostnad för näringslivsfrämjande åtgärder (kr/invånare) 4 Avser till och med augusti 2015, om inte annat anges. Den gratisprogramvara som kommunen har använt för att mäta tillgängligheten oavsett funktionsnedsättning har försvunnit från marknaden. Vi söker därför ett nytt verktyg. 5 42 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 43 (124) Nettokostnad för nämnd- och styrelseverksamhet (kr/invånare) 2012 2013 2014 2015 308 320 304 248 40 40 40 40 2 - 1 1 2 503 2 463 2 483 - 29 631 29 751 30 054 1 352 1 299 1 532 870 4 151 206 409 209 4 -5 8 209 51 4 RUS-indikatorer Restid med kollektivtrafik mellan Karlskoga och Örebro (snabbaste färdsätt), minuter Antal börsnoterade företag med huvudkontor i Karlskoga Antal arbetsställen i Karlskoga Folkmängd (antal) Inflyttning, in- och utrikes (antal) Flyttningsnettot, in- och utrikes (antal) Inrikes flyttningsnetto (antal) 6 30 243 6 Per den 31 juli 2015. 43 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 44 (124) Verksamhetsberättelse socialnämnden Sammanfattning Socialnämnden redovisar ett minusresultat om 7 902 tkr för årets första åtta månader. Prognosen i dagsläget är ett underskott om 2 000 tkr för helåret 2015. Prognosen är dock fortfarande osäker. Främst beror det på osäkerhet kring hur mycket pengar som kan fås genom återsökning från Migrationsverket, vilken ekonomisk effekt anpassningen av verksamheten inom hemvården ger samt försörjningsstödets fortsatta utveckling. Från och med 1 juli 2015 gäller en internbudget utifrån resursfördelningsmodell inom vård och omsorg 1 (hemvård). En anpassning pågår för att komma i nivå med de nya budgetförutsättningarna. Den nya internbudgeten gör att områdets resultat ser ut att ha försämrats i jämförelse med delårsrapport 1 på grund av att resurser omfördelats. Tre av åtta nämndmål bedöms vara möjliga att uppnå medan fyra mål bedöms kunna uppfyllas delvis. Ett mål bedöms inte vara möjligt att uppfylla. Bedömningen är fortfarande osäker då flera styrmått ännu inte mätts. Det är positivt att väntetiden till särskilt boende fortsätter att sjunka samt att resultaten för dokumenterad munvårdsbedömning och eftersamtal ökat upp till nämndens målnivå. Sjukfrånvaron är dock fortsatt hög och nämndens målnivå för sjukfrånvaron kommer inte att nås under året. Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Nivåer för styrmått Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Medborgar-/brukarperspektiv Tre av fem mål bedöms vara möjliga att uppnå medan ett bedöms kunna uppfyllas delvis och ett mål bedöms inte vara möjligt att uppnå. Då flera styrmått ännu inte mätts är bedömningen för de målen fortfarande osäker. Andelen barnhushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd fortsätter öka. Barnhushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd är en prioriterad målgrupp när arbetsmarknadsenheten startar sitt arbete med nya arbetsmetoder den 31 augusti. Det är positivt att väntetiden till särskilt boende fortsätter att sjunka samt att resultaten för dokumenterad munvårdsbedömning och eftersamtal ökat upp till nämndens målnivå. 44 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 45 (124) Mål Styrmått Brukarna känner sig säkra och trygga med den verksamhet som bedrivs inom socialnämndens verksamhetsområde. Ensamkommande barn och ungdomar ska ges bra förutsättningar för en god integration i det svenska samhället. Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Väntetiden för att få plats på ett särskilt boende från ansökan till erbjuden plats, (antal dagar). Under året har det kontinuerligt funnits flera lediga platser i vårdboende. Dock inte så att det alltid passar rätt personer. Detta har lett till att personer med kroppsliga funktionsnedsättningar erbjudits demensboende. Det är brist på boende för personer med missbruksproblematik vilket medfört att medelvärdet för väntetiden är klart högre än medianen. Andel brukare som fått åtgärder insatta utifrån bedömd risk för fall, tryckskada eller näringstillstånd, (procent). I förhållande till delårsrapport 1 har resultatet förbättrats med 19 procentenheter. Fortsatt förbättringsarbete behövs för att målet ska uppnås. Enheterna behöver följa sina egna resultat och vid behov planera in utbildningsinsatser i förebyggande arbete. Andel brukare som vårdas i livets slut som har fått en dokumenterad munvårdsbedömning, (procent). Utfallet är lika med målnivån. Resultatet är högre än genomsnittet i länet. Andel närstående som har erbjudits eftersamtal (vid brukares bortgång), (procent). Utfallet är lika med målnivån. Resultatet är högre än genomsnittet i länet. Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att deras boende är bra, (procent). Ej mätt. Mäts under slutet av året. Andel ensamkommande barn och ungdomar som känner sig trygga i Karlskoga, (procent). Ej mätt. Mäts under slutet av året. Trend Jämf 45 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 46 (124) Brukarna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom socialnämndens ansvarsområde. Andel brukare som är nöjda med kommunens hemtjänst som helhet, (procent). Ej mätt. Undersökningen pågår för närvarande. Andel brukare som är nöjda med kommunens vårdboenden som helhet, (procent). Ej mätt. Undersökningen pågår för närvarande. Andel brukare som är nöjda med kommunens verksamhet för funktionsnedsättning, (procent). Mäts inte 2015. Andel brukare som är nöjda med kommunens verksamhet för individ och familj, (procent). Ej mätt. Andel telefonsamtal till förvaltningen där uppringaren får ett gott bemötande från personalen, (procent). Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens verksamheter, (procent). Handläggningen inom vård och omsorg ska utföras enligt den nya handläggningsmodellen Äldres Behov I Centrum (ÄBIC). Ej mätt. Mäts genom serviceundersökningen. Ej mätt. Svar på frågan fås i samma undersökningar som mäter brukarnas nöjdhet med verksamheterna. Andel nya boende på särskilt boende som har individuella beslut om insatser, (procent). Det har flyttat in 85 personer under 2015, av dessa har 20 ett beslut om insatser enligt ÄBICmodellen. Implementeringen avbröts då handläggningen var resurskrävande och en ny enklare modell för hur handläggning enligt ÄBIC ska gå till inom särskilt boende ska tas fram. Andel beslut om särskilt boende som följts upp Inga beslut har följts upp då det gått så kort tid sedan införandet 46 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 47 (124) av ÄBIC. inom ett år, (procent). Andel hemvårdsbeslut som följts upp inom ett år, (procent). En uppföljningsmodell för ÄBIC håller på att tas fram och implementeras under 2015. (100 % av besluten följs upp men ännu inte enligt ÄBIC). Utfallet är lika med målvärdet. Andel (ÄBIC) utredningar där det finns tydliga och mätbara mål för insatsen/-erna, (procent). Andel hushåll med barn (0- 18 år) som långvarigt uppbär ekonomiskt bistånd, procent (av det totala antalet hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd). Socialnämnden ska verka för att förbättra förutsättningarna för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga kommun. Socialförvaltningen öppnar sina verksamheter för fler praktikplatser. Andelen barnhushåll har ökat marginellt jämfört med delårsrapport 1. Totalt finns nu 103 hushåll med barn 0-18 år som uppbär långvarigt ekonomiskt bistånd. I dessa hushåll finns 237 barn. Arbetsmarknadsenheten (AME) har organiserats om. Nya arbetsmetoder kommer att användas och en prioriterad målgrupp för arbetet är barnfamiljer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Arbetet inleds 31 augusti. Utfallet är dubbelt så högt som det satta målvärdet Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 2015 Målvärde Resultat 47 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 48 (124) 2.1.1 - 2.1.4 Andel brukare som är nöjda med kommunens hemtjänst, vårdboenden, verksamhet för 7 funktionsnedsättning och verksamhet för individ- och familjeomsorg som helhet (procent) 84 75 (NKI) 81 67 (NKI) 2.1.6 Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens verksamheter (procent) 78 (NKI) 63 75 (NKI) 8 87,5 Ej mätt 93 90 Ej mätt 84,7 Medarbetarperspektiv Då bara ett av sju styrmått hittills mätts är bedömningen av måluppfyllelsen mycket osäker. Tre av sju styrmått mäts inte alls under året medan tre styrmått mäts i slutet av året. Sjukfrånvaron ökar och styrmåttsnivån kommer inte att kunna uppfyllas trots insatser för att sänka sjukfrånvaron. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Medarbetarindex, (index 0100). Mäts ej 2015. Ledarskapsindex, (index 0100). Mäts ej 2015. Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid på socialförvaltningen, (procent). Sjukfrånvaron fortsätter att öka och den är 1,4 procentenheter högre än föregående år. Det är främst långtidssjukskrivningarna som blivit fler och längre. Åtgärd: Efter delår 1 påbörjades ett arbete där ansvarig chef och personalavdelningen analyserade varje enhets sjukfrånvaro kopplat till resultatet av medarbetarundersökningen. Hittills har 10 enheter genomgått analysen. Målet är att inom ett år analysera alla enheters sjukfrånvaro och se vilka åtgärder som kan vidtas. Socialförvaltningen är en attraktiv och jämlik arbetsplats. 7 8 Andel medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen, (procent). Mäts ej 2015 Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet, (index 0-100). Ej mätt. Mäts genom en kommungemensam undersökning under oktober/november. Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef, (index 0-100). Ej mätt. Mäts genom en kommungemensam undersökning under oktober/november. Medarbetarnas uppfattning Ej mätt. Mäts genom en Trend Jämf Benämndes tidigare som handikappomsorg Avser endast hemtjänst, vårdboenden och verksamhet för funktionsnedsättning 48 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 49 (124) om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen, (index 0100). kommungemensam undersökning under oktober/november. Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Resultat 4.1.1 Förvaltningens medarbetarindex (procent) 67 - 64 - Mäts ej 2015 4.1.2 Förvaltningens ledarskapsindex (procent) 67 - 61 - Mäts ej 2015 4.1.4 Hur många av förvaltningens medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) 69 - 66 - Mäts ej 2015 4.1.5 Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) 79 - 78 81 Ej mätt 4.1.6 Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) 78 - 78 81 Ej mätt 49 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 50 (124) Utvecklingsperspektiv Båda målen bedöms kunna uppfyllas delvis. Då bara ett styrmått mätts är bedömningen mycket osäker. Den direkta brukartiden är två procentenheter lägre än samma period föregående år. Införande av resursfördelningsmodell den 1 juli och planerat införande av gemensam planeringsmodell förväntas höja brukartiden. Mål Styrmått Servicenivån i socialnämndens verksamheter är god. Socialnämnden har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Antal olika personal som en hemtjänsttagare möter i snitt under en 14-dagarsperiod Trend Jämf Ej mätt. Mäts i samband med kommunens kvalitet i korthet i oktober. Andel lyckade kontaktförsök med handläggare via telefon, (procent). Ej mätt. Mäts genom serviceundersökningen. Direkt brukartid inom vård och omsorg, (procent). Brukartiden har minskat med 1 procent sedan delår 1, varierar mellan hemvårdgrupperna från 32 % och upp till 63 %. Där brukartiden är låg finns större behov av anpassning till ny budgetfördelningsmodell. Den gemensamma planeringsmodell som implementeras förväntas öka brukartiden. Andel ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, (procent). Ej mätt. Mäts i samband med kommunens kvalitet i korthet i oktober. Kostnad för brukarnöjdhet, särskilt boende, (kronor per dygn och nöjdhetsprocent). Ej mätt. Brukarundersökning pågår. Kostnad för brukarnöjdhet, hemvård, (kr/utförd timme och nöjdhetsprocent). Ej mätt. Brukarundersökning pågår. Kostnad för brukarnöjdhet, LSS-boende för vuxna, gruppbostad (kr/dygn och nöjdhetsprocent). Mäts inte 2015. 50 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 51 (124) Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde Resultat 6.1.2 Andel ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, (procent). - - 81 85 Ej mätt 6.1.3 och 6.1.5 Kostnad för brukarnöjdhet, särskilt boende och LSS-boende för vuxna, gruppbostad, (kr/dygn och nöjdhetsprocent). - - - 9 Ej mätt 6.1.4 Kostnad för brukarnöjdhet (kr/timme och nöjdhetsprocent). - - - 6,6 Ej mätt 34 732 36 744 37 106 - 19 466 (första 4 månaderna) 6.1.6 Kostnad för försörjningsstöd (kostnader/hushåll, kr). 2015 22,8 Driftredovisning (tkr) Delår jan-aug 2014 Bokslut 2014 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 502 567 -102 445 760 036 -159 939 531 748 -117 116 765 768 -153 674 763 768 -153 674 -2 000 0 Nettokostnader 400 123 600 098 414 631 612 094 610 093 -2 000 Nettobudget 400 065 601 174 406 729 610 093 610 093 0 -58 1 076 -7 902 -2 000 0 -2 000 Kostnader Intäkter Resultat i förhållande till budget Kommentarer och korrigerande åtgärder Socialnämnden redovisar ett minusresultat om 7 902 tkr för årets första åtta månader. Kostnaderna inom vård och omsorg och funktionsnedsättning sjunker efter sommaren vilket minskar underskottet. Återsökningar från Migrationsverket kommer att täcka kostnader för institutionsplaceringar inom enhet barn och unga. Prognosen i dagsläget är ett underskott om 2 000 tkr för helåret 2015. Prognosen är dock fortfarande osäker. Främst beror det på osäkerhet kring hur mycket pengar som kan fås genom återsökning från Migrationsverket, vilken ekonomisk effekt anpassningen av verksamheten inom hemvården ger samt försörjningsstödets fortsatta utveckling. Förvaltningsgemensamt redovisar ett stort plusresultat om 5 457 tkr för perioden. Det beror dels på att en ofördelad budgetpost ligger där och dels på att medel fördelats om från vård och omsorg 1 (hemvård) utifrån områdets nya budget. 9 Avser särskilt boende 51 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 52 (124) Inom vård och omsorg 1 (hemvård) ligger kostnaderna över riktpunkt för perioden och området redovisar ett minusresultat om 2 277 tkr. Från och med 1 juli 2015 gäller en internbudget utifrån resursfördelningsmodell. En anpassning pågår för att komma i nivå med de nya budgetförutsättningarna. Två enheter, Norr och Väst behöver minska antalet personal i förhållande till minskat antal ärenden och vårdbehov. Inga medarbetare kommer att bli övertaliga utan en omfördelning kommer att ske. Detta genom att det finns ett generellt vikariebehov inom vård och omsorg 1 samt att enhet Öst har behov av förstärkning av personal utifrån antal ärenden och vårdbehov. Ett gemensamt planeringsverktyg implementeras inom hemvården för att stödja den pågående anpassningen. Utbildning har getts att hantera systemet och det pågår utveckling av arbetssätt på enheterna. Detta förväntas ge effekter både på brukarnas nöjdhet och också personalens arbetsmiljö. Arbetet med omorganisation och nya gränser har genomförts och kommer att ha effekter på samverkan mellan hemvårdsgrupperna. Inom vård och omsorg 2 (vårdboende) ligger kostnaderna över riktpunkt och området redovisar ett minusresultat om 5 453 tkr. Enhetscheferna ser en ökad sjukfrånvaro och svårigheter att få resurser från bemanningsenheten vilket medfört extra arbete för enhetscheferna och övertid för ordinarie personal. Kostnaden för övertid är 340 tkr högre än föregående år. Säsongsinfluensa liksom calicivirus har förekommit. Vid calicivirus är åtgärden att bedriva barriärvård (isolera de boende, stänga av den drabbade våningen och avsätta viss personal att bara jobba där). Detta innebär extra nattpersonal och att enheterna nyttjar egen personal på mertid/övertid då resurs inte kan fås från bemanningsenheten. Grundbemanningen är låg vilket medför att vikarier måste tas in vid frånvaro och sjukfrånvaron har ökat. Kostnaderna för sjukvikarier är cirka 1 000 tkr högre jämfört med föregående år. Kostnaden för extra timmar ligger i nivå med föregående år på cirka 1 900 tkr. Här handlar det om extra personal vid vård i livets slut och förstärkningar i specifika vårdsituationer. Det är främst Treklövern som haft behov av extrapersonal då det där funnits personer med stort omvårdnadsbehov och vård i livets slut. Det har under året, i vårdboende, kontinuerligt funnits cirka tio lediga lägenheter som periodvis använts till korttidsvård. Under semesterperioden har antalet korttidsplatser på Treklövern reducerats för att minska behovet av semestervikarier och därmed hålla nere kostnaderna. Detta har fungerat bra och alla med behov av korttidsvård har fått insatsen. En flytt av fem växelvårdsplatser från Treklövern till vårdboende skulle minska personalkostnaderna. Individ och familj redovisar ett minusresultat om 4 545 tkr för perioden. Kostnaderna för institutionsvård och familjehemsvård för barn och unga är höga och har sin förklaring i att antalet aktualiseringar och antalet utredning har ökat betydligt senaste åren. Berörd enhetschef har fått i uppdrag att se över placeringar och alternativa lösningar, resultatet av uppdraget ska redovisas senast 31 december. 52 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 53 (124) Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ligger högre än riktpunkt efter åtta månader och antalet personer som uppbär ekonomiskt bistånd fortsätter att öka. Den nya satsningen inom Arbetsmarknadsenheten för att minska beroendet av ekonomiskt bistånd startar den 31 augusti med den första gruppen. Funktionsnedsättning ligger något över riktpunkt och redovisar ett minusresultat om 791 tkr för perioden. Kostnaderna ligger högt för gruppbostäder på grund av flera vårdkrävande brukare och därmed större personalbehov. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period 2014 – 2016 Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 0 1 076,3 - 2000 0 Åtgärder för att klara ett ackumulerat nollresultat vid periodens slut Kommunstyrelsen beviljade 2013 utvecklingsmedel till socialnämnden om sammanlagt 3 000 tkr. Utvecklingsmedlen tillfördes inte social-nämndens budget utan socialnämndens kostnader för utvecklings-projekten räknas istället av vid årsbokslut och räknas till nämndens resultat i treårsbudget 2014-2016. Kostnaden för utvecklingsprojekten var 1 962,2 tkr under 2014. Utvecklingsprojekt har fortsatt även under 2015 och har hittills kostat 497,9 tkr, vilket totalt ger 2 460,1 tkr ytterligare som ska räknas till nämndens resultat. Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Inv möbler m m (FG) Inv interna kallelsesystem (VO2) Inv befintlig vht (VO) Inv låssystem (VO) Inv hjälpmedel (VO) Inv datorer (FG) Inv nationella it-strateging (FG) Inv befintlig vht (IFO) Inv nybyggnation (HO) Inv befintlig vht (HO) Inv vht specifika system (FG) Summa investeringsutgifter Utfall jan-aug 2015 67 0 700 0 496 164 48 0 0 7 44 1 526 Prognos 2015 600 560 700 250 1 020 450 100 150 400 150 200 4 580 Budget 2015 600 560 700 1 000 1 020 450 100 150 400 150 200 5 330 Avvikelse 2015 0 0 0 750 0 0 0 0 0 0 0 750 Varav överförs till nästa år 0 0 0 750 0 0 0 0 0 0 0 750 Kommentarer investeringar Investeringar avseende låssystem inom hemvården har försenats och kommer igång först under hösten 2015. Det innebär att cirka 750 tkr av beviljade investeringsmedel för 2015 kommer att behöva föras över till 2016. I övrigt följer investeringarna plan. 53 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 54 (124) Internkontrollområden Socialnämndens internkontrollområden för 2015 är: Användning av schemaplaneringssystemet Time Care Förvaring av akutläkemedel och kontroll av läkemedelsförråd. Time Care har valts ut för att granska hur schemaplaneringsverktyget används av enheterna utifrån förändliga bemanningskrav och brukarbehov. Översynen av förvaring av akutläkemedel och kontroll av läkemedelsförråd sker då det har upptäckts svinn inom detta område. Resultatet från internkontrollen redovisas för socialnämnden i samband med årsredovisning 2015. Nyckeltal10 2012 2013 2014 2015 Försörjningsstöd – antal hushåll 825 838 860 677 Vård (vuxna) institution/LVM, antal dagar - kvinnor - män 180 180 0 154 154 0 133 750 12 443 6 411 6 032 354 169 185 134 796 12 668 6 502 6 166 71 71 0 73 610 11 130 6 326 4 804 2 447 882 1 565 1 989 15 1974 2 660 598 2 062 3 611 926 2 685 17 19 18 Mätning pågår - - Kostnad per plats i särskilt boende, kr/dag 1 694 (2011) Kostnad/plats gruppboende, kr/dygn (personer med utvecklingsstörning) 1 926 (2012) 1 701 (2012) 2 142 (2013) 601 (2013) 1 789 (2013) 2 204 (2014) Ca 750 (2014) 1 766 (2014) 2 315 (2014) Kostnad/plats daglig verksamhet, kr/dygn (personer med utvecklingsstörning) 323 (2011) 304 (2012) 344 (2013) 350 (2014) Försörjningsstöd – kostnad/hushåll (kr) 34 732 4 005 36 744 37 106 40 728 3 700 3 156 4 238 966 3 891 933 5 134 1 117 3 794 989 2 686 Volymer Personlig assistans med ersättning – antal timmar/år Vård (barn och ungdom) familjehem, antal dagar - flickor - pojkar Vård (barn och ungdom) institution, antal dagar - flickor - pojkar 130 238 12 395 6 076 6 319 Kvalitet Antal medarbetare som besöker en hemtjänsttagare i snitt under en tvåveckorsperiod. Kostnader Kostnad per hemtjänsttimme, utförd tid (kr) Kostnad per vårddag (vuxna) institution/LVM (kr) Kostnad per vårddag (barn och ungdom), familjehem, (kr) Kostnad per vårddag (barn och ungdom), institution (kr) 10 År 2012-2014 är helårsresultat. Resultat med årtal inom parantes är helårsresultat. 54 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 55 (124) Verksamhetsberättelse barn- och utbildningsnämnden Sammanfattning Perioden januari till augusti 2015 har präglats av att antalet elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskolan har fortsatt att öka. Den 31 augusti fanns det 3 347 elever i kommunens skolor inkl. Lonnhyttan och Granbergsdal. En ökning med 4,5 % i jämförelse med motsvarande tid 2014. Elevantalet antas fortsätta att öka. Häsängsskolan återinvigdes i och med terminsstarten. I dagsläget finns 26 elever i förskoleklass på skolan. Skolan byggs upp succesivt. Outnyttjade delar av Häsängsskolan och Bregårdsskolans C-hus är den begränsade lokalreserv för skolverksamhet som finns inom kommunen. Skolinspektionen genomför sin regelbundna tillsyn av Karlskoga kommun som huvudman. Inspektionen riktar sig denna gång mot huvudmannanivån Beslut väntas under oktober/november. Utredning om Rävåsskolan och Bregårdsskolan har presenterats under perioden. Svaret på det föreläggande som Arbetsmiljöverket ställt på kommunen kring personalens arbetsmiljö på Rävåsskolan har en direkt koppling till beslut om Rävåsskolans framtid. För elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är det totalt sett en marginell förbättring mot föregående läsår 13/14. I ämnena svenska som andraspråk, matematik och engelska får minst andel av elever betyget godkänt eller mer (d.v.s. A-E). Högst andel elever med A-E var i musik, bild och modersmål. Antalet A-betyg var nästan dubbelt så högt hos flickor än hos pojkar. Flickor hade 180 (64,7 %) av de totalt 278 A-betygen. Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökade marginellt från föregående år. Över tid är den trenden nedåtgående. Genomsnittligt meritvärde för årskurs 9 är totalt sett praktiskt taget oförändrat. Andelen elever behöriga till yrkesprogram har totalt sett sjunkit från 2014 till 2015 och över tid är även den trenden nedåtgående. I de flesta ämnen hade flickor högre resultat, oavsett om genomsnittlig betygspoäng, andel A-E eller andel A mäts. Ett av undantagen är idrott och hälsa där pojkar hade högre resultat i alla tre avseenden. Betyg A var betydligt vanligare hos flickor än pojkar. Av de totalt 360 A-betygen fick flickor 254 (70,6 %) av dem. Flickor i årskurs 9 hade i jämförelse med pojkar i årskurs 9 högre genomsnittligt meritvärde, högre andel med godkänt betyg i alla ämnen och högre andel med behörighet till yrkesprogram. Det ekonomiska utfallet pekar på ett underskott för 2015. Totalt prognostiserar nämnden ett underskott på cirka 6 000 tkr. Främst är det förvaltningsgemensamma åtaganden som driver underkottet. De tidigare redovisade orsakerna till underskottet finns kvar så som tillfälliga platser inom förskolan, ökade kostnader för institutionsplacerade barn, ökade driftkostnader i anslutning till att fler barn finns i verksamheten, skolskjutskostnader samt ökade hyreskostnader när delar av Häsängsskolan och Bregårdsskolans C-hus nu tagits i bruk. Verksamhetsresultat Teckenförklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Inte uppfylld nivå Delvis uppfylld nivå Ingen utvärdering Nivåer för styrmått Uppfylld nivå 55 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 56 (124) (>95% av målvärdet) (<65 % av målvärdet) (65-95 % av målvärdet) Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Medborgar-/brukarperspektiv Mätningar januari – augusti 2015. Verksamheterna erbjuder i huvudsak en trygg miljö. Elever och föräldrar är generellt sett nöjda med förskolor och skolor med tillhörande verksamheter och känner sig väl bemötta. Barnen i förskolan upplever att de har kamrater, och deras föräldrar bedömer att deras barn är trygga i förskolan. Eleverna i fritidshemmen känner sig mycket trygga. I vilken utsträckning våra elever utsätts för kränkande behandling är ett område som det är svårt att mäta på så sätt att andelen anmälda kränkningar kan komma att öka ju mer verksamheterna arbetar med frågan. Medvetna elever som känner sig lyssnade på vänder sig i högre grad till de vuxna och berättar om vad som händer i elevgruppen. Mål Styrmått 1.1 Barn- och utbildningsnämnde ns verksamheter ger trygga förhållanden för utbildning och omsorg 1.1.1 Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8, grundsärskolans årskurs 5-9 och fritidshemmen som uppger att de känner sig trygga i verksamheten (procent). 1.1.2 Andel elever i grundskolan och grundsärskolan som upplever sig ha varit utsatt för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling den senaste månaden (procent) 1.1.3 Andel femåringar i förskolan som upplever att de har kamrater (procent) Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Trend Jämf Enheterna arbetar aktivt med de vuxnas förhållningssätt och det förebyggande arbetet med det sociala klimatet. Andelen elever som upplever att de har blivit kränkta har minskat sedan 2012. Det är fler flickor än pojkar som upplever sig ha blivit kränkta. Barnen upplever i stort att de har kamrater. Det syns inga skillnader mellan flickor och pojkar. 56 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 57 (124) 2.1.1 Andel brukare som är nöjda11 med nämndens verksamheter som helhet (procent) Utifrån brukarenkäter och samtal försöker enheterna fånga upp vad som är viktigt för att elever och föräldrar ska uppleva verksamheten som väl fungerande. Fokus ligger på de pedagogiska processerna. 2.1 Brukarna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom nämndens verksamhetsområde 2.1.2 Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens verksamheter (procent) Brukarna är generellt nöjda med det bemötande de får i verksamheterna. Någon jämförelse över tid kan inte göras på grund av ny mätmetod. 3.1.1 Andel elever i åk 9 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen (procent)12 71,1% är en uppgång mot föregående år, men över tid en nedåtgående trend. Det finns en variation i kunskapsresultat mellan kommunens tre högstadieskolor, 77,5% - 66,7%. När elevgruppen nyanlända (15 stycken) inte räknas in ökar kunskapsresultaten något, 81,9%68,2. Vid en jämförelse med föregående år var skillnaden mellan flickor och pojkar ovanligt låg för denna vårtermins åk 9. 3.1 Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har goda kunskaper och lärdomar 3.1.2 Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna13 är öppna efter skoltid under verksamhetsåret (tim/vecka) De två fritidsgårdarna planerar sina öppettider så att de kompletterar varandra och kan erbjuda så generösa öppettider som möjligt inom de ekonomiska ramarna. Resultat för styrmått Styrmått 1.1.1 Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8, grundsärskolans årskurs 5-9 och fritidshemmen som uppger att de känner sig trygga i verksamheten (procent). Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Åk 5 88 Åk 8 93 Grsär 100 Tot 92 Fl 93 Po 93 Tot 91 Fl 92 Po 89 Grsär 100 2015 Målvärde 96 Resultat Ej mätt14 11 Styrmått 2.1.1 och 2.1.2: Andel som uppger att de är mycket nöjda eller ganska nöjda Ersätter indikator enligt RUS (regionala utvecklingsstrategin); ”Andel elever som inte nått målen i ett, flera eller alla ämnen”. 13 Här avses Stacken och Skrantagården 14 Under våren 2015 har planen för återrapportering av kvalitet och resultat reviderats (BUN 2015.0237) samt att Skolinspektionens enkätundersökning till elever, personal och vårdnadshavare inför tillsynen hösten 2015 genomförts. 12 57 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 58 (124) 1.1.2 Andel elever i grundskolan och grundsärskolan som upplever sig ha varit utsatt för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling den senaste månaden (procent) 1.1.3 Andel femåringar i förskolan som upplever att de har kamrater (procent) Gsk 4-6 43 Grsk 7-9 36 Tot 31 Fl 4-9 33 Po 4-9 28 88 2.1.1 Andel brukare som är nöjda16 med nämndens verksamheter som helhet (procent) 2.1.2 Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens verksamheter (procent) 3.1.1 Andel elever i åk 9 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen (procent)17 3.1.2 Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna18 är öppna efter skoltid under verksamhetsåret (tim/vecka) - 15 30 85 Fl 87 Fo 84 Tot 4-6 35 Fl 38 Po 33 Tot 7-9 Fl 30 Po 25 92 Fl 92 Po 92 94 87 Fl 88 P 87 Totalt föräldrar 78 Fsk 84 Totalt 80 72 Ej mätt Nytt mått Nytt mått 85 75 Ej mätt 75,2 74,5 69,8 76 71,1 42 42 42 42 Rapporteras i årsbokslutet. Medarbetarperspektiv Inga nya mätningar januari – augusti 2015 Inom detta område finns resultat från 2014. Utvecklingen som helhet inom detta område har en svagt negativ tendens. Eftersom några av styrmåtten bytts ut mellan 2013 och 2014 är det inte möjligt att bedöma helhetsresultatet eller utvecklingen inom området. Arbete påbörjas utifrån de åtgärder som beslutas efter analys av 2014 års resultat. Nya mättillfällen för HME-mått införs hösten 2015 Mål Styrmått 4.1 Medarbetarna inom barn- och utbildningsnämnde ns verksamheter har inflytande över sin vardag och kan påverka och utveckla det dagliga arbetet Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter 4.1.1 Medarbetarindex (procent) Handlingsplaner utarbetas i enlighet med riktlinjerna för enheterna 4.1.2 Ledarskapsindex (procent) Handlingsplaner utarbetas i enlighet med riktlinjerna för enheterna 4.1.3 Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Handlingsplaner utarbetas i enlighet med riktlinjerna för enheterna 4.1.4 Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (indx 0100) 4.1.5 Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Handlingsplaner utarbetas i enlighet med riktlinjerna för enheterna Trend Jämf Handlingsplaner utarbetas i enlighet med de riktlinjerna för enheterna 15 Under våren 2015 har planen för återrapportering av kvalitet och resultat reviderats (BUN 2015.0237) samt att Skolinspektionens enkätundersökning till elever, personal och vårdnadshavare inför tillsynen hösten 2015 genomförts. 16 Styrmått 2.1.1 och 2.1.2: Andel som uppger att de är mycket nöjda eller ganska nöjda 17 Ersätter indikator enligt RUS (regionala utvecklingsstrategin); ”Andel elever som inte nått målen i ett, flera eller alla ämnen”. 18 Här avses Stacken och Skrantagården 58 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 59 (124) 4.1.6 Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Handlingsplaner utarbetas i enlighet med de riktlinjerna för enheterna Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 2015 Målvärde 4.1.1 Förvaltningens medarbetarindex (procent) 64 Ej mätt 63 -- 4.1.2 Förvaltningens ledarskapsindex (procent) 65 Ej mätt 63 -- 4.1.3 Hur många av förvaltningens medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) 65 Ej mätt 74 -- 4.1.4 Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) 82 Ej mätt 82 -- 4.1.5 Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) 81 Ej mätt 81 78 4.1.6 Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) 66 Ej mätt 66 83 Resultat Utvecklingsperspektiv Mätningar januari – augusti 2015 Nämnden och förvaltningen bedriver en systematisk och kontinuerlig uppföljning av verksamheternas resultat. Avstämningar med uppföljande analysträffar görs i de olika ämnena. Medarbetarna får regelbunden utbildning i styrdokumenten för förskola och grundskola med särskilt fokus på pedagogisk kontinuitet respektive bedömarkompetensen och ett inkluderande förhållningssätt. Medarbetarna får också utbildning i systematiskt kvalitetsarbete med fokus på analys. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter 5.1 Skolan ger en bra bild av Karlskogas arbetsmarknad och näringsliv 5.1.1 Andel klasser19 i grundskolan och grundsärskolan som genomför studiebesök i kommunens anläggningar och företag med verksamhet inom naturvetenskap och teknik (procent). Studiebesöken genomförs i enlighet med målen. Arbete pågår för att vidga möjligheterna för fler studiebesök på företag inom Karlskoga Liknande resultat som föregående år. 6.1 I förskolan och skolan arbetar man med den gemensamma värdegrunden 6.1.1 Andel femåringar i förskolan som upplever att de vuxna bryr sig om vad de tycker (procent) 6.1.2 Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 som upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter (procent) Trend Jämf Nya mätningar görs under året. 19 Beräknat på antalet klasser som ska genomföra studiebesök enligt handlingsplanen för studiebesök (f.n. åk 2, 3, 4, 5, 6 och 8). 59 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 60 (124) 7.1 Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan 6.1.3 Kostnad per meritpoäng (kronor)20 6.1.4 Kostnad i förhållande till andel elever som uppnått målen (kronor)21 Kostnader för 2014 har inte redovisats 7.1.1 Andel förskolor som aktivt använder experimentlådor i sin verksamhet (procent) Fortsatt arbete inom FramKaNT Kostnader för 2014 har inte redovisats Andel för 2015 rapporteras i årsbokslutet 7.2.1 Andel elever i åk 922 som Se 3.1.1. har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen (procent)23 7.2.2 Genomsnittligt meritvärde för elever som slutar grundskolans åk 924 Marginell uppgång från föregående mätningstillfälle. Det är större skillnader mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde än mellan flickors och pojkars andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. 7.2.3 Andel elever i grundskolan som är behöriga till högskoleförberedande program respektive yrkesprogram (procent)25 En generell nedgång. Det är relativt små skillnader gällande elevers behörighet för de olika programmen. Utmaningen består i att öka andelen behöriga åtminstone till yrkesprogrammen (godkänt i svenska, matematik och engelska samt fem andra ämnen). Skillnaden i behörighet till yrkesprogrammen mellan pojkar och flickor är relativt liten (2,5 procentenheter). 7.3 Barn- och utbildningsnämnde ns verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande! 7.3.1 Andel förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande (procent) Under 2015 kommer den digitala satsningen att verkställas. Andel för 2015 kommer att rapporteras i årsbokslutet. 7.3.2 Antal elever per digitalt lärverktyg26 inom grundskolan och grundsärskolan Under 2015 kommer den digitala satsningen att verkställas. Detta påverkar årskurserna F-6. Årskurs 7-9 påverkars inte i nuläget. Andel för 2015 rapporteras i årsbokslutet. 7.4 Eleverna i grundskolan och 7.4.1 Andel elever i grundskolans åk 3 som når krav- N Rapporteras i årsbokslutet. 7.2 Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har goda kunskaper och lärdomar 20 Genomsnittligt meritvärde 2015 jämfört med genomsnittlig kostnad för a) pedagogisk personal 2014 b) alla kostnader 2014 utom lokaler och skolskjutsar (egen beräkning utifrån Skolverkets statistik). 21 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen 2014 jämfört med genomsnittlig kostnad för a) pedagogisk personal 2013 b) alla kostnader 2013 utom lokaler och skolskjutsar (egen beräkning utifrån Skolverkets statistik). Rikets kostnad a) 620,2 kr, b) 1 187,3 kr (egen beräkning utifrån Skolverkets statistik). 22 Grundskola och grundsärskola redovisas separat Ersätter indikator enligt RUS (regionala utvecklingsstrategin); ”Andel elever som inte nått målen i ett, flera eller alla ämnen”. 24 Ersätter indikator enligt RUS (regionala utvecklingsstrategin); ”Andel elever som inte nått målen i ett, flera eller alla ämnen”. 25 Grupp 1: Yrkesprogram, grupp 2: Estetiskt program, grupp 3: Ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program, grupp 4: Naturvetenskapligt program 26 Här avses elevdatorer och plattor. OBS! Ny definition fr.o.m. 2014! 23 60 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 61 (124) grundsärskolan har en god läsförståelse 7.5 Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har en god matematisk förmåga nivån i läsförståelse, skönlitterär text, i det nationella provet i svenska (procent) 7.4.2 Elever i grundskolans åk 6 som når kravnivån i läsförståelse delen i det nationella provet i svenska (procent) 7.4.3 Andelen elever i grundsärskolans åk 6 som når de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska (procent)27 7.5.1 Andel elever i grundskolans årskurs 3 som når kravnivån i det nationella provet i matematik (procent) Rapporters i årsbokslutet. Rapporters i årsbokslutet. Rapporters i årsbokslutet. 7.5.2 Andel elever i grundskolans åk 6 som når kravnivån i det nationella provet i matematik (procent) 7.5.3 Andelen elever i grundsärskolans åk 6 som når de kunskapskrav som minst ska uppnås i matematik (procent) Rapporters i årsbokslutet. Rapporters i årsbokslutet. Resultat för styrmått Styrmått 5.1.1 Andel klasser28 i grundskolan och grundsärskolan som genomför studiebesök i kommunens anläggningar och företag med verksamhet inom naturvetenskap och teknik (procent). 6.1.1 Andel femåringar i förskolan som upplever att de vuxna bryr sig om vad de tycker (procent) 6.1.2 Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 som upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter (procent) 6.1.3 Kostnad per meritpoäng (kronor) 29 6.1.4 Kostnad i förhållande till andel elever som uppnått målen (kronor)30 7.1.1 Andel förskolor som aktivt använder experimentlådor i sin verksamhet (procent) Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde 2015 F-6 24 7-9 55 100 - 100 52 61 92 95 79 - 76 78 a. 224 b. 322 a. 227 b. 392 a. 242 b. 405 a. 230 b. 397 a. 588 b. 846 a. 630 b. 1 089 a.695 b. 1 159 a. 617 b. 1067 74 75 64 85 Resultat 93 27 På grund av att elevgruppen är liten kommer redovisningen att ske både i procent och i antal. Beräknat på antalet klasser som ska genomföra studiebesök enligt handlingsplanen för studiebesök (f.n. åk 2, 3, 4, 5, 6 och 8). 29 Genomsnittligt meritvärde 2014 jämfört med genomsnittlig kostnad för a) pedagogisk personal 2014 b) alla kostnader 2014 utom lokaler och skolskjutsar (egen beräkning utifrån Skolverkets statistik). 30 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen 2014 jämfört med genomsnittlig kostnad för a) pedagogisk personal 2013 b) alla kostnader 2013 utom lokaler och skolskjutsar (egen beräkning utifrån Skolverkets statistik). Rikets kostnad a) 620,2 kr, b) 1 187,3 kr (egen beräkning utifrån Skolverkets statistik). 28 61 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 62 (124) 7.2.1 Andel elever i åk 9 31 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen (procent)32 75,2 74,5 69,8 76 7.2.2 Genomsnittligt meritvärde för elever som slutar grundskolans åk 933 197 206 200 204 7.2.3 Andel elever i grundskolan som är behöriga till högskoleförberedande program respektive yrkesprogram (procent)36 7.3.1 Andel förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande (procent) 7.3.2 Antal elever per digitalt lärverktyg37 inom grundskolan och grundsärskolan 7.4.1 Andel elever i grundskolans åk 3 som når kravnivån i läsförståelse, skönlitterär text, i det nationella provet i svenska (procent) 7.4.2 Elever i grundskolans åk 6 som når kravnivån i läsförståelse delen i det nationella provet i svenska (procent) 7.4.3 Andelen elever i grundsärskolans åk 6 som når de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska (procent)38 7.5.1 Andel elever i grundskolans årskurs 3 som når kravnivån i det nationella provet i matematik (procent) 7.5.2 Andel elever i grundskolans åk 6 som når kravnivån i det nationella provet i matematik (procent) 7.5.3 Andelen elever i grundsärskolans åk 6 som når de kunskapskrav som minst ska uppnås i matematik (procent) Tot 71,1 Fl 72,5 Po 69,4 34 35 201,5 /208,9 Fl 213,9 Po 186,7 1) 83,2 2)82,3 3)81,6 4)78,4 50 1) 83,3 2) 82,7 3) 81,2 4) 79,1 74 1) 81,3 2) 80,7 3) 77,0 4) 75,2 85 1) 84 4,5 3,7 3,9 2,5 93 93 90 95 96 90 91 94 - 80 39 40 75,3 63,3 Nytt mått 70 82,6 92,6 Nytt mått 94 -- 80 (4/5) -- -- 1) 77,8 2) 76,0 3) 76,5 4) 75,6 90 - - 31 Grundskola och grundsärskola redovisas separat Ersätter indikator enligt RUS (regionala utvecklingsstrategin); ”Andel elever som inte nått målen i ett, flera eller alla ämnen”. 33 Ersätter indikator enligt RUS (regionala utvecklingsstrategin); ”Andel elever som inte nått målen i ett, flera eller alla ämnen”. 34 Beräknad på 16 ämnen. 35 Beräknad på 17 ämnen. 36 Grupp 1: Yrkesprogram, grupp 2: Estetiskt program, grupp 3: Ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program, grupp 4: Naturvetenskapligt program 37 Här avses elevdatorer och plattor. OBS! Ny definition fr.o.m. 2014! 38 På grund av att elevgruppen är liten kommer redovisningen att ske både i procent och i antal. 39 Redovisades ej pga. för litet antal elever 40 Redovisas för grupper om minst 10 elever 32 62 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 63 (124) Driftredovisning (tkr) Delår jan-aug 2014 Bokslut 2014 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 306 529 199 903 -28 443 470 368 299 036 -44 330 319 928 209 352 -29 675 473 241 314 000 -38 000 465 116 327 861 -35 875 -8 125 Nettokostnader 278 086 426 038 290 253 435 241 429 241 -6 000 Nettobudget 278 563 422 848 286 160 429 241 429 241 0 477 -3 190 -4 093 -6 000 0 -6 000 Resultat i förhållande till budget 2 125 Kommentarer driftredovisning Det ekonomiska utfallet pekar på ett underskott för 2015. Totalt prognostiserar förvaltningen med ett underskott på cirka 6 000 tkr vid årets slut. Det beror bl a på: Fler barn och elever i verksamheten Nya kostnader vid uppstart av Häsängsskolan samt C-huset på Bregårdsskolan från hösten 2015. Kostnader för tillfälliga förskoleplatser under våren. Antalet institutionsplacerade barn har ökat, vilket innebär ökade kostnader för skolgången. Kostnader för skolskjutsar Fler barn i enskilt bedrivna förskolor i kommunen Ökat antal barn/elever med behov av särskilt stöd Förvaltningen har under perioden januari-augusti fått ersättning från kommunens etableringsinsatser för merparten av de ökande kostnaderna för mottagningsgrupper, förberedelseklasser, svenska som andraspråk och modersmålsundervisning Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period 2014 – 2016 Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 0 01) -6 000 0 Kommentarer treårsbudget 1) Enligt beslut i KF 2015-04-28 godkändes avsteg från treårsbudget genom att BUN:s resultat täcks fullt ut i 2014 års bokslut (-3.190 tkr). Nämnden har för avsikt att redovisa ett nollresultat efter treårsperiodens slut. 63 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 64 (124) Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Varav överförs till nästa år Avvikelse 2015 Inventarier och IT-utrustning 1 010 4 430 4 430 0 0 Summa investeringsutgifter 1 010 4 430 4 430 0 0 Kommentarer investeringar Under 2015 har investeringar genomförts för att möjliggöra start av Häsängsskolan samt delar av Bregårdsskolans C-hus. För att möta den ökade förslitningen på enheterna har ett stort gemensamt möbelinköp genomförts. I samband med iPadssatsningen har investeringar genomförts för att säkra förvaringen av utrustningen på F-3 enheterna. Arbetsmiljöåtgärder på Bregårdsskolan och Rävåsskolan har genomförts under första halvåret. En eftersläpning av leverantörsfakturor finns. 64 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 65 (124) Internkontrollområden Barn- och utbildningsnämndens internkontrollplan omfattar två områden: Betygsresultaten i grundskolans årskurs 6 med särskilt fokus på flickors respektive pojkars resultat. När det gäller andelen elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämne är det totalt sett en marginell förbättring mot föregående läsår 13/14. När det gäller skillnader mellan ämnen för årskurs 6 var andelen med minst godkända betyg (A-E) lägst i SvA (54,5 %), matematik (85,7 %) och engelska (89,3 %). Högst andel elever med minst godkända betyg var i musik (97,3 %), bild (97,0 %) och modersmål (97,0 %). Antalet A-betyg var nästan dubbelt så högt hos flickor än hos pojkar. Flickor hade 180 (64,7 %) av de totalt 278 A-betygen. Noterbart är att i ämnet svenska var det 15 elever som fick högsta betyget A. Samtliga av dessa var flickor. Förutom svenska utgör även ämnet bild respektive musik de ämnen där störst skillnad finns mellan flickor och pojkar gällande att få betyget A. Störst skillnader till flickornas fördel, utifrån genomsnittligt betygspoäng, är även här svenska respektive bild, men också hem- och konsumentkunskap. Idrott och hälsa är det ämne med störst skillnad mellan könen och som är till pojkarnas fördel, med avseende på andel A-E. Med avseende på genomsnittligt betygspoäng är det ingen/marginell skillnad mellan könen. Pojkarna som grupp har således de lägre godkända-betygen medan flickorna som grupp de högre. Väntetider i förskolan (tiden mellan att ansökningen kommer in och att en plats erbjuds) Under första halvåret 2015 såg väntetiderna i förskolan ut följande sätt: Karlskoga kommun: 37 % fick plats på önskat datum, medelvärde för väntetiden för de som ej fick plats på önskat datum, 64 dagar Väntetiden skiljer mellan områdena i kommunen Södra området: 23 % fick plats på önskat datum, medelvärde för väntetiden för de som ej fick plats på önskat datum, 64 dagar. Västra området: 56 % fick plats på önskat datum, medelvärde för väntetiden för de som ej fick plats på önskat datum, 58 dagar. Östra området: 46 % fick plats på önskat datum, medelvärde för väntetiden för de som ej fick plats på önskat datum, 68 dagar. 65 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 66 (124) Nyckeltal 41 2012 2013 2014 2015 714 617 97 687 591 96 86,0 707 609 98 685 588 97 86 701 598 103 679 577 101 85 681 582 99 86 48,042 36,043 14 52 41 48 41 - 16 6,4 - 6,8 4,0 7,0 7,6 4,2 Volymer Personal Tillsvidareanställda, antal varav kvinnor varav män Tillsvidareanställda, årsarbetare varav kvinnor varav män Kvinnor i förvaltningen (procent av antal tillsv.) Intermittent anställda, årsarbetare Medarbetare 60-67 år (procent av antal tillsv.) 700 600 100 Sjukfrånvaro (andel i procent av total arbetstid) varav kvinnor varav män 4,8 4,6 5,9 14 5,1 5,4 3,2 Frisknärvaro (andel med 0-5 sjukfrånvarodagar/år). 78 72 70 - 34,6 30,8 53,5 35,9 35,2 42,6 39,0 50,9 52,1 39,8 115 529 121 419 122 400 129 700 - - 81 070 94 576 80 900 92 600 - - 1 377 1 362 1 369 Långtidssjukfrånvaro (Sjukfrånvaro överstigande 59 dagar. Procent av total sjukfrånvaro.) varav kvinnor varav män 39,7 32,4 Kostnader Genomsnittskostnader per förskolebarn: Karlskoga Riket Genomsnittskostnad per grundskoleelev: Karlskoga Riket Volymer Verksamhetsmått Antal inskrivna förskolebarn 15 april Kommunal förskola - - 1341 41 Till och med aug, om inte annat anges. Timanställda och korttidsvikariat resursteamet. Korttidsvikarier i resursteamet ingår även i antal årsarbetare ovan. 43 Enbart timanställda 42 66 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 67 (124) 91 92 105 103 1 260 1 216 101 - 79 1 240 91 3 016 3 093 3 160 3 26144 78 73 85 84 115 529 121 419 122 400 129 700 - - 81 070 94 576 80 900 92 600 - - 63 53 59 53 50 45 - Karlskoga Riket Andel förskolebarn i behov av särskilt stöd45 5,8 5,3 6,1 9,4 % flickor % pojkar Andel lärare i verksamheten med pedagogisk högskoleutbildning (procent) 0,6 1,3 5,6 5,3 16,2 38,1 61,9 2,9 34,3 66,7 - varav % flickor varav % pojkar Andel förskolebarn med åtgärdsprogram 5,8 5,3 15,0 41 59 2,7 31,4 68,6 Karlskoga Riket Antal elever per lärare (heltidstjänst) 92 88 88 88 90 88 - 12,1 12,0 12,2 12,1 11,8 12,0 - Fristående förskola Antal inskrivna förskolebarn 15 oktober Kommunal förskola Fristående förskola Antal elever i kommunal grundskola (inkl fsk-klass, särskola) Antal elever i fristående skola (fsk-klass/grsk) i Karlskoga - Kostnader Genomsnittskostnader per förskolebarn: Karlskoga Riket Genomsnittskostnad per grundskoleelev: Karlskoga Riket - - Kvalitet Andel förskollärare i verksamheten (procent) Karlskoga Riket Antal förskolebarn per pedagog Karlskoga Riket 44 45 - - - - Avser 26 augusti 2015 Ny beräkningsgrund fr.o.m. 2013 67 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 68 (124) Verksamhetsberättelse kultur- och föreningsnämnden Sammanfattning Nämndens olika verksamheter är viktiga för kommunens möjligheter att konkurrera om befolkningstillväxt och etableringar. Statistiska Centralbyråns redovisar i sin nationella medborgarundersökning 2014 olika effektmått inom ramen för Nöjd-Region-Index (NRI). Exempel på områden och effektmått är kommersiellt utbud 0,0; utbildning 0,2; trygghet 0,4; bostäder 0,8; arbetsmöjligheter 0,9; kommunikationer 0,9; fritidsmöjligheter 1,9. (I fritidsmöjligheter ingår möjligheter att bedriva kulturaktiviteter.) Extra intressant är att jämföra vilken betydelse medborgarna tillmäter kultur och fritid jämfört med det politiskt oerhört heta området utbildning. Sett ur ett medborgarperspektiv svarar alltså kultur- och föreningsnämnden för det mest intressanta politikområdet. Kultur- och föreningsnämnden arbetar för att uppnå årets målsättningar med hjälp av förvaltningens basverksamhet bibliotek, kulturskola, fritidsverksamhet och föreningsstöd. Dessutom genomförs olika aktiviteter och projekt, såsom idrottsfritids, Kör DeLux, Mötesplats 24-7, El Sistema och Fritidsbanken. El Sistema är ett projekt som främjar både integration, intresse för musik och gemenskap hos barnen. Fritidsbanken är som ett bibliotek – men det som lånas är idrottsutrustning. Förvaltningen har fått i uppdrag att etablera Fritidsbanken i Karlskoga under september i samarbete med Svenska kyrkan, Möckelnföreningarna, Karlskogahem, Arbetsmarknadsenheten och föreningslivet. Det har varit invigning av skateboardanläggningen och utegymmet, anläggningar som är gratis och tillgängligt för alla vilka utökar utbudet av fritidsaktiviteter i Karlskoga. Kultur- och föreningsnämnden redovisar ett överskott på 483 tkr mot budget (0,6 %) efter augusti. Överskottet beror främst på högre intäkter än budgeterat, exempelvis har folkhälsonämnden fört över 300 tkr till kulturskolan som avser kultur- och föreningsnämndens del i överskottet för ungdomsdialog från 2013. Den intäkten kommer att finansiera delar av El Sistema projektet som startade under augusti. Prognosen för 2015 är ett överskott på 130 tkr då de större utvecklingsprojekten startas upp under hösten och kommer att pågå över årsskiftet. För hela treårsperioden är prognosen ett nollresultat. Nämndens investeringar följer enligt planerat. Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Nivåer för styrmått Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa 68 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 69 (124) Medborgar-/brukarperspektiv Målen som Kultur- och föreningsnämnden har arbetat fram under medborgar- och brukarperspektivet syftar till att marknadsföra nämndens verksamheter så att medborgarna ska ha kännedom om de olika aktiviteterna som erbjuds samt att kultur- och fritidsföreningarna är både trygga och säkra. Medborgarnas möjlighet att påverka skapar ett demokratiskt samhälle och är en nödvändighet som en del i kommunens verksamhetsutveckling. Nämnden arbetar för att motverka utanförskap hos barn och unga och främja integrationen i kommunen. Under 2014 och 2015 har ett antal åtgärder genomförts för att tillmötesgå medborgare och brukares önskemål om ökad tillgänglighet såsom utökade öppettider på Biblioteket och Strandbadet. En ny webbplats för Biblioteket, ett utegym som är gratis och tillgängligt för alla vid Näset, Nobelhallen har fått en ny mediakub och ny belysning runt Bråtens motionsspår. I augusti var det invigning av skateboardanläggningen. För att motverka utanförskap hos barn och unga samt främja integration fortsätter verksamheten idrottsfritids, även för barn med funktionsnedsättning. El Sistema kommer att starta under hösten i projektform. Träffar i områden med många utlandsfödda planeras i samarbete med föreningsliv och andra aktörer även för 2015. Under hösten kommer Fritidsbanken att startas, ett ställe dit vem som helst kan lämna idrottsutrustning och vem som helst kan låna – helt gratis. Resultaten i medborgar- och brukarundersökningar som gjordes 2014 är goda för nämndens verksamheter vilket visar att fokus ligger på samtliga medborgare och brukare i kommunen och att bemötandet är en central del om verksamheterna ska få ett gott omdöme. Under 2015 har Konsthallen och Kulturskolan genomfört brukarundersökningar med mycket goda resultat och förhoppningen är att övriga verksamheter ska uppnå lika goda resultat vid höstens mätningar. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Trend Jämf Antal certifierade trygg och säker förening (antal) Karlskogas föreningar är certifierade som en trygg och säker förening. Utbudet av kulturoch föreningsverksamhe t är känt och tillgängligt för såväl nyinflyttade som för kommuninvånarna. Fem föreningar är certifierade i nuläget. Målsättningen för 2015 är 10 föreningar. Deltagandet på utbildningarna har varit lågt och de föreningar som från början gick med i säker och trygg förening har tappat farten. Utbildningarna kommer att fortsätta under 2015 för att nå så många föreningar som möjligt och två ytterligare föreningar kommer sannolikt bli certifierade under 2015. Det är svårt att motivera Karlskogas föreningar att vara med i projektet. Öppethållande på För att vända trenden med nedåtgående huvudbiblioteket utöver tiden besökssiffror har biblioteket utökade 08-17 på vardagar (antal öppettider sedan september. Det är ännu timmar) svårt att utläsa något resultat av satsningen. Det finns fler åtgärder att göra i framtiden för att öka besöksantalet genom exempelvis ”meröppet”. Öppethållande för allmänheten Från den 1 januari har öppethållande för i simhallen utöver tiden 08-17 allmänheten utökats. På måndagar kl. 9på vardagar (antal timmar) 14 samt utökat öppethållande lördagar och söndagar. Öppethållandet på måndagar har den största besöksstatistiken, även helgtiderna har gett ökat besöksantal. När badet stängs för allmänheten så gäller föreningsmedverkan. Föreningarna har sin verksamhet måndag-torsdag fram till kl. 21.00, fredag till kl.20.30 samt lördag och söndag fram till kl. 20.00. 69 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 70 (124) Andel pojkar (0-25 år46) i Kulturskolans frivilliga verksamhet (procent) Andel flickor (0-2547 år) i föreningsverksamheten (procent) Brukarna skall känna sig nöjda med det utbud och de verksamheter/tjänst er som Kultur- och föreningsförvaltnin gen tillhandahåller. Hur nöjda brukarna är med de verksamheter/tjänster som Kultur- och föreningsförvaltningen tillhandahåller (procent)48 Arbete pågår ständigt med att tillgodose brukarnas behov och önskemål. Brukarundersökningarna görs under vår och höst. Konsthallen och Kulturskolan har genomfört brukarundersökningar under våren. Resultaten är goda och visar att Konsthallen tangerar och Kulturskolan överträffar målvärdet. Andel brukare som upplever att nämnden når nivåerna i kvalitetsåtagandena (procent) Tidigare mätt i NKI49 Målvärdet är uppnått för både Konsthallen och Kulturskolan. Konsthallen har haft ambitionen på att i högre grad samverka med Konstföreningen som är en stor del av kundgruppen. Kulturskolan har deltagit i ett nationellt projekt under 3 år arrangerat av Kulturskolerådet. Projektet går ut på att ge barn och unga ökad delaktighet och inflytande. Målet är väl uppnått och resultatet visar en tydlig uppåtgående trend. Mäts i november. Andel deltagare som upplever att de får gehör för önskemål och förväntningar på innehållet i kulturskolans kurser (procent)50 Medborgarna ska uppleva ett gott bemötande i kontakt med Kultur- och föreningsförvaltnin gens personal En ny dansform, Breakdance kommer att introduceras från hösten 2015. Förhoppningen är att den kommer att attrahera pojkar. Mäts i oktober. Redovisas i årsbokslutet då föreningarna anmäler antal flickor/pojkar i föreningslivet i sin bidragsansökan under hösten. Andelen brukare som är nöjda med bibliotekspersonalens serviceförmåga och kunnighet (procent)51 Andel brukare som upplever ett gott bemötandet i kontakten med Kultur- och föreningsförvaltningens personal (procent)52 Andel av medborgarna som upplever ett gott bemötandet när de via telefon ställt en enkel fråga till Kultur- och föreningsförvaltningen (procent)53 Andel av medborgarna som Mätning sker under vår och höst. 2014 års resultat var högre än målvärdet. Arbetet 2015 är behålla samma nivå. För Konsthallen och Kulturskolan som hittills mätts är resultatet gott och målnivåerna är väl uppnådda. Konsthallen har förbättrat sitt resultat och Kulturskolan ligger kvar på sin höga nivå. Mätning sker under hösten. Mätning sker under hösten. 46 2012-2013 mättes åldrarna 0-20 år 2012-2014 mättes åldrarna 0-20 år 48 Brukarundersökningar 49 Brukarundersökningar – Från och med 2014 byts måttenheten NKI mot andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd. 50 Brukarundersökningar 51 Brukarundersökningar 52 Brukarundersökningar 53 Extern servicemätning 47 70 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 71 (124) får svar på en enkel fråga via e-post till Kultur- och föreningsförvaltningen inom två arbetsdagar (procent)54 Andel av medborgarna som tar Mätning sker under hösten. kontakt med Kultur- och föreningsförvaltningen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga (procent)55 Medborgarna upplever att de har inflytande över Kultur- och föreningsnämndens verksamheter Andel lyckade kontaktförsök med en handläggare inom Kultur- och föreningsförvaltningen via telefon (procent)56 Mätning sker under hösten. Andel besvarade frågor av en handläggare inom Kultur- och föreningsförvaltningen med god kvalité via e-post (procent)57 Mätning sker under hösten. Ungdomar mellan 15 och 24 år stimuleras till att driva egna arrangemang genom ”Ung peng” (antal) Inga ansökningar har inkommit. Informationsblad har tagits fram under våren. Beslut är fattat om Regional Ung Peng som bygger på samverkan mellan regionen och kommunerna. Samverkan består av i delat ansvar för marknadsföring, handläggning och ekonomi. Av antalet inkomna synpunkter har sju förslag lett till förbättringar inom förvaltningen. Antal medborgare som via ”tyck om” ger förslag som leder till verksamhetsutveckling och förbättringar (antal) Kultur- och föreningsnämnden prioriterar Antal ferieplatser (antal/år) Fritid kunde erbjuda fyra ferieplatser och biblioteket en plats. Fritid kommer att kunna erbjuda fler ferieplatser från 2016. 54 Extern servicemätning Extern servicemätning - Utfallet har ändrats från 42 % år 2011 och 2012 då resultatet av mätningen 2013 baserar sig på ”bra eller acceptabla svar” på frågorna som ställts. 56 Extern servicemätning 57 Extern servicemätning 55 71 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 72 (124) främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Andel föreningar som kommunen årligen för samtal med och som arbetar med att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer (procent) Föreningsträffarna påbörjas under oktober 2015. Frågan har ställts till föreningarna på tidigare föreningsträffar om de vet om det finns barn och unga med i föreningslivet som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Inga konkreta svar har kunnat ges gällande detta. Svaret är att man tror det finns men det finns inget sätt att kunna mäta detta. Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Resultat 2.1.1 Hur nöjda brukarna är med de verksamheter/tjänster som Kultur- och föreningsförvaltningen tillhandahåller (procent) 81 88 93 95 2.2.1: Andel brukare som upplever ett gott bemötandet i kontakten med Kultur- och föreningsförvaltningens personal (procent) 75 93 80 94 Medarbetarperspektiv De anställda inom Kultur- och föreningsnämndens verksamheter ska känna motivation och engagemang i sitt arbete och på så sätt ge bästa möjliga service och kvalité till medborgarna. De ska även arbeta efter en helhetssyn inom kommunens alla verksamheter och då framförallt gentemot medborgare, i enlighet med kommunens värdegrundsarbete. Kultur- och föreningsnämndens presidium har haft träffar med andra nämnders presidier för kunskapsutbyte och samarbete över gränserna, med brukarna och medborgarna i fokus. I bred samverkan har förvaltningen tagit fram ett antal friskfaktorer som bidrar till att man trivs på arbetet och vill bidra med sin kompetens och sitt engagemang. Som chef på förvaltningen har man ett uttalat uppdrag att hålla dialogen om friskfaktor levande. Ny medarbetarundersökning genomfördes hösten 2014 och resultatet presenterades i februari 2015. Resultaten är något lägre än vid mätningen 2012 och en förvaltningsgemensam handlingsplan kommer att presenteras under hösten. Mål Styrmått Anställda inom Kultur- och föreningsnämnden upplever arbetstillfredsställelse med arbetet. 58 Medarbetarindex (procent)58 Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Trend Jämf Medarbetarundersökningens resultat från 2014 presenterades i februari. Förvaltningens resultat är något lägre än föregående mätning. Respektive avdelning har utarbetat handlingsplaner som sammanställs till en förvaltningsövergripande handlingsplan under hösten. Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år 72 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 73 (124) Ledarskapsindex (procent)59 Se ovan. Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent)60 Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0100)61 Se ovan. Se ovan. Medarbetarnas uppfattning om Se ovan. sin närmaste chef (index 0100)62 Medarbetarnas uppfattning om Se ovan. tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100)63 Frisknärvaro (procent) Frisknärvaron fram till augusti är något lägre än förra året för motsvarande period. I förhållande till kommunen har förvaltningen ett högt resultat. Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Resultat 4.1.1 Förvaltningens medarbetarindex (procent) 64 - 55 - - 4.1.2 Förvaltningens ledarskapsindex (procent) 63 - 54 - - 4.1.3 Hur många av förvaltningens medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) 72 - 60 - - 4.1.4 Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) 76 - 72 78 - 4.1.5 Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) 77 - 72 79 - 4.1.6 Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) 73 - 66 75 - 59 Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år 61 Medarbetarundersökningen/HME undersökningen 62 Medarbetarundersökningen/HME undersökningen 63 Medarbetarundersökningen/HME undersökningen 60 73 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 74 (124) Utvecklingsperspektiv Ett rikt kultur- och fritidsutbud är viktigt för företagens utveckling och rekrytering av kompetent personal, därför är Kultur- och föreningsnämndens ambition att Karlskogas näringsliv ska se nämndens verksamheter som en resurs. Marknadsföring av nämndens verksamheter skedde i liten skala under 2014 så utmaningen 2015 ligger i att hitta fler arenor och nätverk för detta. Nämndens verksamheter ska medverka och skapa förutsättningar för större arrangemang i kommunen som gör staden Karlskoga attraktiv och känd nationellt. Hittills i år har ett antal större evenemang ägt rum och fler planeras under hösten. Kulturskolan kan erbjuda estetiska miljöer som stimulerar, tillvaratar och utvecklar kreativa och estetiska kompetenser hos barn och ungdomar. De arbetar för att stärka och underlätta övrig inlärning och skapa meningsfullhet samt samarbeten med studieförbunden för att korta kötiderna. Biblioteket arbetar med läslust där Biblioteket ska bli en mötesplats och inom Fritid finns flera samarbeten för att stärka barn och unga. Alla dessa samarbeten leder till att främja de många olika vägarna till det livslånga lärandet och stärka individerna. Mål Styrmått Utbudet av Kulturoch föreningsverksamheten är känt och tillgängligt för företagare Marknadsföra kultur- och föreningsverksamheten till företagare inom kommunen i årliga träffar (antal träffar) Kultur- och föreningsnämnden ska verka för att den kulturella och den föreningsdrivna kompetensen långsiktigt bidrar till att utveckla trivsel och gemenskap som blir värdeskapande för människor i Karlskoga och som ger staden liv och puls. Elevplatser (0-25 år64) i kulturskolan skall uppgå till minst (antal) Kultur- och föreningsnämndens verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt Elever (0-25 år) som har stått i kö längre än 12 månader ska minska (antal/år) Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Trend Jämf Fritid har varit med på ett frukostmöte, arrangerat av Karlskoga Näringsliv och Turism AB. De som deltog var både politiker, tjänstemän och företagare. Inventering av fler marknadsföringsarenor för nämndens verksamheter pågår. Mäts i oktober Mäts i oktober Kultur- eller idrottsevenemang Arbetet med att stödja de föreningar som med minst 300 personer i planerar stora evenemang har fortgått. publik (antal) Mellan januari och augusti har det varit evenemang såsom BIK Karlskogas Alagsmatcher/träningsmatcher, Bofors Gymnastikförenings kavalkad, NM i bowling, Vårsimiaden, Valborgsmässofirande vid Björkborns herrgård, Rising Stars och Nationaldagsfirande vid Hembygdsgården. Kostnad för brukarnöjdhet Rapporteras i årsredovisningen (kr/invånare och nöjdhetspoäng)65 Rapporteras till KF Strandbadets snittkostnader/öppettimma66, beräknat på årsbasis för - Bokningsbar tid(kronor/timme) - Öppethållande tid för Rapporteras i årsredovisningen 64 2011-2013 mättes åldrarna 0-20 år Måttet består av två måttenheter som sätts i relation till varandra – brukarnöjdhet och nettokostnad per invånare. Måttet kostnad per invånare redovisas med viss eftersläpning. Från och med 2014 byts måttenheten NKI till andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd) 66 Ej Träningspasset. 65 74 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 75 (124) allmänheten (kronor/timme) Bibliotekets snittkostnader/öppettimma, beräknat på årsbasis (kronor/timme)67 Rapporteras i årsredovisningen Kulturskolan är en självklar del av utbildningen i Karlskoga Andel elever som fortsätter år 2 på Kulturskolan (procent) Mäts i oktober Kultur-och föreningsnämnden ger tillsammans med civilsamhället stora möjligheter till bildning inom kultur- och fritidsområdet. Antal samarbets/samverkansprojekt med andra aktörer (antal) Ett antal lyckade sammarbetsprojekt har resulterat i ett mervärde för Karlskogas medborgare. Exempelvis har ett utegym och en skateboardanläggning invigts under året, gratis och tillgängligt för alla. Lovverksamhet och idrottsfritids bedrivs tillsammans med föreningsverksamheten i kommunen och arbetsmarknadsenheten ansvarar för verksamheten kring Knappfors. Ett tätt samarbete sker tillsammans med Simföreningen och Bofors gymnastikförening. Länsstyrelsen har beviljat ekonomiskt stöd till projektet IT-guider som syftar till att öka den digitala delaktigheten i samhället och minska utanförskap samt digitala klyftor hos människor. I samarbetet med Rädda barnens ”lästanter” har alla elever i årskurs 2 gjort ett inspirerande besök på biblioteket som väcker elevernas läslust. Språkcaféer i samarbete med ABF för nyanlända och utlandsfödda har pågått och har utökas till att även erbjuda läxläsningshjälp. Karlskoga symfoniorkester, Bofors Musikkår och Teaterföreningen Lyset är samarbetspartner som bidrar till att kvalitén höjs och det blir ett publikt intresse för konserter och föreställningar. Resultat för styrmått Styrmått 6.2.1: Kostnad för brukarnöjdhet (kr/invånare och nöjdhetspoäng) 67 Resultat Resultat Resultat 2015 2012 2013 2014 Målvärde - - 29,65 - Resultat Externa uppdrag ingår ej i beräkningen 75 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 76 (124) Driftredovisning (tkr) Delår jan-aug 2014 Bokslut 2014 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 60 095 93 306 60 664 92 423 92 023 -400 -9 229 -14 895 -8 579 -13 701 -13 171 530 Nettokostnader 50 866 78 411 52 085 78 722 78 852 130 Nettobudget 51 848 78 948 52 568 78 852 78 852 0 982 537 483 130 0 130 Resultat i förhållande till budget Kommentarer driftredovisning Kultur- och föreningsnämnden redovisar ett överskott på 483 tkr mot budget (0,6 %) efter augusti. Överskottet beror främst på högre intäkter än budgeterat, exempelvis har folkhälsonämnden fört över 300 tkr till kulturskolan som avser kultur- och föreningsnämndens del i överskottet för ungdomsdialog från 2013. Den intäkten kommer att finansiera delar av El Sistema projektet som har startat under augusti. Kulturskolan har från årsskiftet förändrat avgiftssystemet för normalavgiften som sänkts från 770 kr/termin till 700 kr/termin. Ambitionen är att på sikt få in fler deltagare i verksamheten, men till en början har det resulterat i något lägre intäkter. Två musiklärare har anställts inom ramen för El Sistema verksamheten på 60 % vardera och finansieras av en ramförstärkning 2016-2018 och ett bidrag från Postkodslotteriet. Bibliotekets prognos för 2015 är ett underskott på 670 tkr som avser utbyten av personaldatorer, personalutbildningar, E-arkiv samt utställningen ”Art kod” som kommer i höst som en återkoppling till medborgardialogen för barn och unga. Kostnader för E-arkivprojektet och kommer att regleras under 2016 då 400 tkr är tilldelat i nämndens driftram för projektet. Fritid kommer under året ha en del kostnader för verksamhetsanpassningar på sina anläggningar för att föreningsverksamheten inte ska bli lidande eller verksamhetsytorna obrukbara. Exempelvis har förbättringar av verksamhetsytor gjorts tillsammans med Rävåsens IK då damlaget i fotboll har gått upp en division. Arbete med att byta ut rostiga rör till istillverkningen i Nobelhallen har pågått under sommaren. Under hösten kommer en manskapsvagn bytas ut vid Kilsta där bågskytteklubben har sin verksamhet och förbättringar av verksamhetsytor kommer att göras på fotbollsplanen Trekanten. Efter augusti finns det ett överskott på föreningsbidragen som beror på avdrag för sena ansökningar och en förening som tackat nej till årligt bidrag. Detta har möjliggjort att fler särskilda bidrag till föreningslivet kan beviljas under året. För fritid är det svårt att förutspå de kostnader som är väderberoende, främst på anläggningarna Kemab Arena och Nobelhallen. Blir det en normalkall vinter och inga större oförutsedda kostnader uppstår räknar fritid med ett överskott på 200 tkr för året. En mindre summa finns budgeterad för oförutsedda kostnader, men ett större maskinhaveri på exempelvis Strandbadet eller Nobelhallen kan medföra stora kostnader vilket gör prognosen något osäker. Personalkostnaderna är något höga efter augusti vilket beror på ett beviljat avgångsvederlag, personalkostnader för E-arkiv projektet och El Sistema samt utbetalning av sparade semesterdagar inom förvaltningen. Nämndens driftramar har justerats med 2015 års löneökningar. Under hösten kommer vikariekostnaderna att öka på Strandbadet i samband med ett erfarenhetsutbyte. All personal kommer att få möjlighet att ”prya” under en vecka på något annat badhus. 76 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 77 (124) Förvaltningens utvecklingsprojekt kommer att pågå över årsskiftet 2015/2016 vilket gör att ledning kommer få ett överskott 2015 som regleras inom nuvarande treårsbudget. Beroende på vilka utvecklingsprojekt som startas under året, driftkostnader inom väderberoende verksamheter samt vilka verksamhetsanpassningar som beslutas genomföras, kommer prognosen för året att troligtvis att ändras. Prognosen totalt sett för 2015 är ett överskott på 130 tkr som kommer att regleras inom nuvarande treårsbudget. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period 2014 – 2016 Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 114,5 537 130 0 Kommentarer treårsbudget Kultur- och föreningsnämndens totala resultat från föregående treårsbudget 2011-2013 blev ett överskott om 229 tkr. Enligt gällande överföringsregler för resultatet har nämnden fört med sig ett överskott om 114,5 tkr som ingående balans 2014. Under förutsättning att uppdragsverksamheten inte minskar kommer kulturskolan att göra ett nollresultat för treårsperioden. Biblioteket kommer att använda en del av tidigare överskott till verksamhetsanpassningar i bibliotekets lokaler för att komma vidare med Mötesplats 24-7 och att starta upp ett bibliotekscafé. Anläggningarna på fritid är mycket väderberoende och om det blir normala temperaturer samt att inga större kostsamma reparationer uppstår kommer fritid göra ett nollresultat vid utgången av 2016. Prognosen för nämnden vid utgången av 2016 är ett nollresultat. Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-april 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Varav överförs till nästa år Avvikelse 2015 Belysning Näsets utegym Strandbadet entré Skateboardanläggning Strandbadet Mediakub Nobelhallen Fritidsanläggningar Stränder Ismaskin Pedagogisk utrustning kulturskolan Akustikåtgärder kulturskolan Lärarinstrument kulturskolan Bildkonst 0 227 3 361 68 209 133 48 0 86 305 4 037 400 441 170 64 1 200 86 305 4 037 400 441 170 64 1 200 0 0 0 0 0 0 0 0 8 0 0 70 150 30 300 64 144 30 300 70 -6 0 0 6 Summa investeringsutgifter 4 124 7 247 7 247 0 0 77 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 78 (124) Kommentarer investeringar För de investeringsprojekt som pågått över årsskiftet 2014/2015 har kvarvarande investerings-medel flyttats till 2015 års budget, totalt 4,7 mnkr. På Strandbadet har ljudisolering monterats på väggarna i undervisningsbassängen och under sommarstängningen (v 28-31) påbörjades upprustningen av kassasystemet/passersystemet. Det nya systemet är ännu inte i bruk då det återstår några delar att installera. Även receptionen har renoverats under denna period och väntas vara klar i början av september. Ett nytt passersystem kommer att ge bättre kontroll vid insläpp av besökare samt underlätta den ekonomiska redovisningen. Golvet i Träningspasset har renoverats under sommaren. En större insatts har gjort på Sandtorpsbadet då stranden schaktades och iordningställdes. Det ställdes även dit en badhytt samt ett antal sittbänkar. Skateparken är i stort sett klar, lite kringarbeten återstår. Ny sarg och plexiglas i Nobelhallen började monteras i början av juni och är i skrivande stund inte riktigt färdig på grund av att plexiglaset inte riktigt uppfyller de krav som beställaren har. Under hösten kommer en digital skärm att monteras upp på ytterväggen av Nobelhallen för de resterande medlen gällande Mediakuben. En maskin, ”luftare”, till fotbollsplanerna har köpts in. Under hösten påbörjas upphandlingen av en ny ismaskin. Under perioden har det varit många kontakter med föreningslivet gällande både verksamhetslokaler och förrådsutrymmen. Bofors Gymnastikförening har en stor verksamhet och till största delen används Bregårdsskolans idrottshall. Det stora problemet där är förrådsutrymmen eftersom deras verksamhet kräver en hel del olika redskap. För 2016 har nämnden fått 10 tkr i ökad drift för en ny förrådsutbyggnad, Bregårdsskolans idrottshall. Kulturskolans investeringar fortgår enligt plan. Internkontrollområden Kultur- och föreningsnämnden har för 2015 två fastställda nämndspecifika interkontrollområden (KFN 2014.0082 §92) Tidigare genomförda internkontroller På nämndens aprilsammanträde rapporterades den genomförda kontrollen av tidigare genomförda internkontroller. Granskningen omfattade ett trettiotal internkontroller från år 2000 och framåt. Utredarens dokumentering, förslag till eventuella åtgärder och nämndens beslut har granskats. Alla internkontroller var väl genomförda och föranledde inga ytterligare åtgärder. I några fall fanns dock en otydlighet i nämndbesluten, varför nämnden beslutade att förslagsunderlaget till nämndbeslut i framtiden ska förtydligas. PS Självservice Internkontroll av PS Självservice kommer att rapporteras till nämndens sammanträde i november. Nyckeltal 2012 2013 2014 243 695 - 220 540 215 167 4 977 6 468 68 2015 Volymer Biblioteket Lån (antal) E-lån (antal) 68 133 880 Till och med april, om inget annat anges. 78 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 79 (124) 8,2 39 778 7,4 37 317 7,2 4,4 213 557 221 573 214 325 170 999 208 203 161 716 103 482 699 534 502 493 7,5 5,7 5,4 3,4 53/57 53/57 57/61 57/61 608 585 123 647 552 130 462 512 140 88 345 101 220 288 303 201 80 146 82 107 117 114 166 73 21 984 10 487 9 753 5 241 5 829 5 003 800 721 906 932 84 84 81 66 88 88 88 89 75 Is 90 Inlines 75 Is 84 Inlines 73 Is 69 Inlines 069 - 86 82 63 104 251 141 000 138 837 - 1 400 1 553 75 124 1 635 5 446 5 542 5 224 - Deltagare i idrottsfritids Idrottsevenemang på regional, nationell eller internationell nivå (antal) - 57 112 74 - 7 5 1 Idrottslag i högsta eller näst högsta divisionerna (antal) Lag i högsta divisionen i de fem största publika arenaidrotterna (fotboll, innebandy, ishockey, handboll, bandy enligt Riksidrottsförbundet) på dam och herrsidan (antal) - 4 3 3 - 0 0 0 298 183 181 71 58 58 13 10 10 Virituella besök på Bibliotekets olika webbsidor (antal) Lån/invånare (antal) Mediaenheter (antal) Fysiska besök totalt (antal) Fysiska besök/öppendag (antal) Fysiska besök/invånare (antal) Bibliotekets öppettimmar per vecka sommartid/vintertid (antal) Kundkontakter till: - Energi- och klimatrådgivaren (antal) - Konsumentrådgivare (antal) - Budget-skuld rådgivare (antal) Arkiv Förfrågningar (antal) Besök (antal) Inleveranser till arkiven (antal) Museer Besökare Alfred Nobels Björkborn (antal) Besökare Arbetarmuseet Gråbo – Kulturområdet Rosendal (antal) Fritid Deltagande i lovverksamhet (antal) Idrottshallar, nyttjandegraden av bokningsbar tid (procent) Strandbadet, antal nyttjandetimmar/vintervecka (antal) Nobelhallen, nyttjandegraden av bokningsbar tid (procent) KEMAB arena, nyttjandegraden av bokningsbar tid (procent) Badgäster i Strandbadet (antal per år) Varv/vecka i Nobelspåret (antal) Barn- och ungdomar i föreningsverksamhet (antal) Kulturskolan Kölista till Kulturskolan (antal) Återanmälningsfrekvens (%) Andel sökande barn/ungdomar till Kulturskolan i 69 Inget inlinesgolv inlagt på grund av renovering i Nobelhallen. 79 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 80 (124) åldersgruppen 6-15 år (procent) Andel aktiva barn/ungdomar i Kulturskolan, åldersgruppen 6-15 år (procent) 7,170 22 20 17 17,1 7 761 7 762 6 400 4 600 4 3 4 59 58 52 60 9 10 0 1 8 58 9 10 0 1 8 51 9 11 0 2 8 - - 4 Andel sjukfrånvaro av total arbetad tid, totalt (procent) 4,7 4,5 6,7 7,3 Andel sjukfrånvaro av total arbetad tid, kvinnor (procent) 7,4 7,1 10,9 10,4 Andel sjukfrånvaro av total arbetad tid, män (procent) 1,3 1,5 1,6 3,1 Besökare Konsthallen (antal) Andel elever i grundskolan och gymnasiet som har fått information om kulturskolans utbud för att utveckla kreativa och estetiska kompetenser hos barn och ungdomar (procent) 100 Antal ”prova på dagar” Kvalitet Möte mellan föreningar, politiker och tjänstemän inför överenskommelser om ekonomiskt stöd (antal) Föreningar som uppbär ekonomiskt stöd (antal) - Barn- och ungdomsföreningar - Sociala föreningar - Kulturföreningar - Etniska föreningar - Samlingsföreningar - Uppdragsföreningar - Studieförbund Nyttjandegrad av erbjudanden/biljetter till nyinflyttade (procent) 70 0,1 % Avser jan-jul 2015. 80 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 81 (124) Verksamhetsberättelse samhällsbyggnadsnämnden Sammanfattning 2015 är första året på den nya mandatperioden och perioden har varit mycket intensiv med fler sammanträden än normalt samt en nämndutbildning om två dagar. Förvaltningen har dessutom startat upp en ny gemensam myndighetsnämnd och därtill genomfört en omfattande omorganisation som blev operativ den 1 maj. En utredning om det kommunala lantmäteriet ska finnas kvar i nuvarande form har genomförts och beslutet har tagits att det kommunala lantmäteriet bibehålls med vissa justeringar. Förvaltningsledningen har, och kommer delvis att bytas ut. En ny förvaltningschef har beslutats tillträda 1 september och rekrytering av två avdelningschefer behöver ske under årets sista tertial. Under våren har en generationsväxling skett i ledningen på gatuenheten, vilket kommer medföra en välbehövd digitalisering av verksamheten. Det är full aktivitet inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden. Bland annat har förvaltningen under delåret slutfört två stora lokalutredningar. Dessutom är många är intresserade av att bygga nya bostadstäder och exploateringen av Karlskogas marker för bostadsbyggande kan utökas. Efter en mild start på vintern var slutet på vintern mycket kostsam främst avseende halkbekämpning och ekonomiskt ligger nämnden över riktpunkten. Prognosen för 2015 är ett nollresultat samt att endast en mindre del av det tidigare överskottet kan föras med till 2016. Möjligheterna att nå nämndens mål bedöms som goda till i vissa fall mycket goda. Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Nivåer för styrmått Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Medborgar-/brukarperspektiv Mål Styrmått Karlskogas vägar, gång- och cykelvägar uppfattas som trygga, trafiksäkra och har god Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade aktiviteter Antal rapporterade allvarliga olyckor som är förorsakade av brister på kommunens egna gator, vägar och gcm-vägar (stycken). Antal kilometer separerad gcmväg (km). Trend Jämf Det är glädjande att inga allvarliga olyckor har inträffat på grund av brister på kommunens egna transportleder. 81 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 82 (124) framkomlighet för alla. Karlskoga kommuns egna publika lokaler är tillgängliga för alla. Andel nylagd asfalt per år gentemot total asfaltsyta (%). Andel tillgänglighetsanpassade lekplatser (%) Andel publika lokaler som är tillgängliga för rörelsehindrade (%). Andel publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt syn (%). Styrmåttet för asfalt är periodiserat. Asfaltering har skett under sommaren och vi räknar med att fortsätta under hösten varvid målet bör uppfyllas för helåret. Ett verktyg för mätningen av tillgänglighet av lokaler har tagits fram. Mätningar visar att vi redan vid delår janugpr 2015 har nått målet till 100 %. Andel publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt hörsel (%). Antal blommor i växthuset Dalen för plantering i Karlskoga kommun (stycken). Växthuset i Dalen blomstrar för fullt och har utsmyckat Karlskoga kontinuerligt under våren och sommaren. Antal klotterinspektionsronder inklusive eventuell åtgärd per år (stycken). Styrmåttet för klotterinspektionsronder är periodiserat. Bättre rutiner för klotterinspektioner har tagits fram och klotterinspektionsronder pågår. Klotterinspektionerna sker kontinuerligt och antal inspektioner, och därmed styrmåttet, är således svårt att mäta i exakta antal. Redovisat värde är därför en uppskattning. Arbete pågår inför nästa mål och budgetperiod att se över formuleringen för styrmåttet för att det tydligare ska visa en rättvis bild av läget i Karlskoga. Tre av de fem naturreservaten kan anses ha god standard, det är Torkesviken, Rävåsen & Lunedet. Förbättrat ledsystem är påbörjat 2015 för Fisksjön och Bullerdalen. Samtliga reservat saknar idag en bra informationsskyltning och arbete med att förbättra skyltning startar under hösten 2015. Som styrmåttet är formulerat idag är det ett svårt styrmått att mäta. Styrmåttet har därför formulerats om och delas upp i fler delar i mål och budget för 2016-2018. Styrmåtten mäts på årsbasis och redovisas i årsrapporten. Karlskoga kommun är ett rent och estetiskt tilltalande samhälle. Karlskoga kommun ska erbjuda goda möjligheter till rekreation i skog, mark och vattenmiljö. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med samhällsbyggnadsnäm ndens verksamheter och man ska mötas av god service och Andel av kommunen förvaltade natur-reservat som innehar en god standard på vandringsleder, besöksanordningar och informationsskyltning (%). Andel brukare som är nöjda med mark- och planeringsavdelningens verksamhet (%). 82 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 83 (124) trevligt bemötande. Hur nöjda medborgarna är med miljöarbetet i kommunen (index). Styrmåttet har utgått med anledning av omorganisationen som skedde 1 maj 2015. Styrmåtten mäts på årsbasis och redovisas i årsrapporten. Styrmåtten för antal MUDA och Kaizen har periodierats. Innan omorganisationen räknades MUDA resp. Kaizen ihop totalt för hela förvaltningen. Men i och med omorganisationen som trädde i kraft efter delår 1, har det blivit tydligare vilka MUDA och vilka Kaizen som hör till respektive nämnd. Målnivårena behöver därför justeras inför kommande mål och budget då vi inte längre redovisar förvaltningens samlade resultat. Vi kan konstatera att förvaltningens förhållandevis goda resultat för året 2015 till stor del beror på den delen av verksamheten som hör till myndighetsnämnden. Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter behöver se över sitt kvalitetsarbete och under 2014 tillsattes en kvalitetsgrupp för hela förvaltningen. Arbetet med kvalitetsgruppen behöver spridas och utvecklas ytterligare för att få fart på kvalitetsarbetet i hela organisationen. Andel brukare som är nöjda med plan- och exploateringsavdelningens verksamhet (%). Andel brukare som är nöjda med teknik- och fastighetsavdelningens verksamhet (%). Andel frågor i SKL:s webbgranskning som kan få sitt svar via hemsidan (%). Andel avslutade ärenden i KAISA per år (%). Genomförande av projekt och handläggning av ärenden karakteriseras av god kvalitet genom att kvalitetssäkrade rutiner och normer följs. Andel avslutade projektkoder i DevisX per år (%). Andel avslutade projekt med kvalitetsuppföljning (%). Antal förbättringsförslag (MUDA) (stycken). Samhällsbyggnadsnä mndens verksamheter utvecklas kontinuerligt genom ständiga förbättringar enligt LEANprincipen. 83 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 84 (124) Antal avslutade verksamhetsutvecklingsprojekt (Kaizen) (stycken). Antal ej bokningsbara aktivitetsplatser (is, snöbacke, basketplan, boulebanor, skatepark, öppna ytor) inom tätorten riktade mot barn och ungdomar (stycken). Samhällsbyggnadsnämnden skapar fria platser för aktiviteter riktade mot barn och unga. Styrmått 1.1.1 Antal rapporterade allvarliga olyckor som är förorsakade av brister på kommunens egna gator, vägar ochnöjda gcm-vägar (stycken)är med miljöarbetet i 2.1.2 Hur medborgarna Sedan föregående delår har skateparken på Boforsudden färdigställts och invigts. Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde Resultat 0 0 0 60 - - - - - 2015 kommunen (index) Medarbetarperspektiv Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade aktiviteter Trend Jämf Medarbetarindex (index). Ledarskapsindex (index). Samhällsbyggnadsn ämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (%). Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index). Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index). Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index). Frisknärvaro (%). Majoriteten av styrmåtten mäts på årsbasis eller vartannat år och redovisas i årsrapporten. Sjukfrånvaron fortsätter att minska vilket vi tydligt ser i jämförelse med 2014 års resultat. Sjukfrånvaro (%). Samhällsbyggnadsnämnden är en trygg och säker arbetsplats. Styrmått 4.1.1 Medarbetarindex (index) Antal arbetsplatsolyckor (stycken). Åtta nollskador (arbetsskada utan frånvaro) har inträffat under perioden, samt ett tillbud. Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Resultat 70 - 76 - - 84 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 85 (124) 4.1.2 Ledarskapsindex (index) 72 - 77 - - 4.1.3 Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (%) 84 - 85 - - 4.1.4 Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index) - - 82 84 - 4.1.5 Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index) - - 83 85 - 4.1.6 Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index) - - 81 80 - 70 - 76 - - 4.1.1 Medarbetarindex (index) Utvecklingsperspektiv Mål Styrmått Antal hektar planlagd mark för handel och industri (hektar). Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade aktiviteter Målnivåerna för dessa styrmått kommer att ses över. Målet att ha 200 hektar planlagd mark, och 100 hektar byggklar mark, för handel och industri är inte rimligt och är en felräkning. Lämpliga nivåer är troligtvis kring 20 respektive 10 hektar mark. Mätning görs vartannat år och nästa sker 2015. Mätningen redovisas i årsrapporten. Styrmåtten mäts på årsbasis och redovisas i årsrapporten. Inom Karlskoga kommun finns det attraktiv mark att tillgå för näringslivsetableringar. Näringslivet är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. I planering och utförande av nämndens uppdrag är social/kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling ett ledord. Antal hektar byggklar mark för handel och industri (hektar). Hur nöjda företagarna är med nämndens hantering av tillfällig markupplåtelse (index). Procentuell minskning av inköpt energi (el, värme, pellets och olja) i den kommunala organisationen (basår 2009) (%). Andel fossila fordonsbränslen i kommunens personbilar (basår 2009) (%). Andel personal som har genomfört jämställdhetsutbildning (%). Antal nya planer vars syfte är att ta ställning till kulturhistoriska miljöer (stycken/år) Andel anställda som har gått Eco-driving (%). Trend Jämf Andel leasingbilar som är miljöbilar i Karlskoga kommun (%). 85 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 86 (124) Driftkostnad per belysningspunkt (kr/punkt). Resultat för styrmått Styrmått 5.2.1 Hur nöjda företagarna är med nämndens hantering av tillfällig markupplåtelse (index) Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Resultat - 62 - 72 - Driftredovisning (tkr) Delår jan-aug 2014 Bokslut 2014 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 164 022 30 577 -129 637 257 973 45 978 -198 725 161 641 27 848 -128 156 237 668 41 854 -188 278 237 668 41 854 -188 278 0 Nettokostnader 34 385 59 248 33 485 49 390 49 390 0 Nettobudget 35 291 60 889 32 927 49 390 49 390 0 906 1 641 -558 0 0 0 Resultat i förhållande till budget 0 Kommentarer driftredovisning Efter åtta månader ligger nämnden ca 500 tkr sämre än riktpunkten, vilket beror på halkbekämpning under vintern. Nämnden har ett överskott från tidigare med in i budgetåret 2015. Medel av detta har använts till nämndutbildningar samt kostander för teknik och databaser. Årsprognosen för 2015 är ett nollresultat. Sjukfrånvaron efter åtta månader är den lägsta för året på 3,4 %. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period 2014 – 2016 Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 715 1 641 0 500 Kommentarer treårsbudget Nämnden har ett överskott med in i budget från tidigare år. Överskottet har använts för nämndutbildningar, kostnader för teknisk utrustning samt utredningskostnader för det kommunala lantmäteriet. Prognosen är att av tidigare överskott kunna överföra maximalt 500 tkr till år 2016. 86 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 87 (124) Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) KS projekt 2015 Nytt gruppboende Nobel byte av sarg och glas Arkiv Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Varav överförs till nästa år 256 0 4 260 2 000 1 000 500 3 500 2 500 1 500 2 000 6 000 500 500 1 500 2 500 500 500 1 500 2 500 725 0 3 995 6 440 0 1 079 12 239 1 000 1 000 10 434 13 000 0 5 000 30 434 1 000 2 000 16 434 14 850 316 10 000 44 600 0 1 000 6 000 1 850 316 5 000 14 166 0 1 000 6 000 1 850 316 5 000 14 166 515 -198 32 193 9 111 485 2 971 240 3 426 4 173 148 188 12 293 1 605 1 822 134 317 233 438 652 4 150 426 2 000 7 500 148 1 500 20 925 1 605 1 822 434 317 233 438 652 4 150 426 2 000 8 644 -1 395 0 19 326 0 0 300 0 0 0 0 0 0 0 1 144 -1 543 -1 500 -1 599 0 0 300 0 0 0 0 0 0 0 1 144 0 0 1 444 Omsättningstillgångar Centrumståk/marklösen Storängens industiområde Aggerudsviken detaljplan Kostnader mark Försäljning mark/fastigheter Sjöledning /VA VA Villingsberg Summa omsättn. tillgångar 0 517 0 1 752 -12 868 -588 1 346 -9 841 1 500 600 247 2 000 -19 210 -600 1 346 -14 117 2 580 0 247 0 0 0 0 2 827 1 080 -600 0 -2 000 19 210 600 -1 346 16 944 1 080 0 0 0 Summa investeringsutgifter 14 951 40 742 72 753 32 011 19 190 Egna projekt 2015 Förvaltningsgemensamma Reserv Reinvestering lokaler Reinv. Gator och maskiner Konstnärlig utsmyckning KF 10 mnkr till ombyggnad Projekt från 2014 Projekt fastighet Projekt gata park Konstn. utsmyckning 2014 Brandstation Gestaltning Boforsudden Attraktiv stadskärna Attraktiv stad ställplatser Nobelhallen Ekebyskolan Gästis Karlberg Diverse KS projekt Knapped 0 0 1 080 87 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 88 (124) Kommentarer investeringar Årets tilldelade investeringsram är 40,6 mnkr. Överföringar från tidigare år har gjorts med 22,1 mnkr. KF har dessutom tilldelat nämnden 10 mnkr extra till ombyggnad av fastigheter. Allt detta resulterar i en total budgetram för året på 72,7 mnkr. Efter åtta månader är 128 investeringsprojekt av varierad storlek uppstartade inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Försäljningar har gjorts med 14,4 mnkr och ytterligare 4,8 mnkr förväntas inkomma vid årsskiftet. Internkontrollområden Redovisning av resultat för internkontrollpunkter för 2015 sker i årsberättelsen. - Att skyddsrond utförs vid respektive medarbetares arbetsställe under 2015. - Att kontrollera att rutinerna för fordonsparken gällande däckbyte/kontrollbesiktning följs. Nyckeltal 2012 2013 71 2014 2015 Volymer Nyttjandegraden av kommunens lokaler (kvm/inv) 71 8,19 8,16 8,17 7,98 Till och med augusti, om inte annat anges. 88 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 89 (124) Verksamhetsberättelse myndighetsnämnden Sammanfattning 2015 är första året för den nya gemensamma myndighetsnämnden för Karlskoga och Storfors kommuner och första maj 2015 trädde den nya förvaltningsorganisationen i kraft som harmoniserar med nämndstrukturen. I den nya Bygg- och miljöavdelningen samlas de tjänstemän som arbetar för nämnden (dock ej trafik). Övergången har gått smidigt och de nya vardagsrutinerna börjar sätta sig. För att stärka grupptillhörigheten kommer vissa medarbetare även byta kontor så att vi sitter tillsammans avdelningsvis. Det är fortsatt hög aktivitet inom samtliga nämndens verksamhetsområden. Antal inkomna bygglovsansökningar är fortsatt högt, jämfört med de tidigare rekordåren 2011 och 2014 är det 25 % fler ansökningar. Det är även högtryck inom handläggning av serveringstillstånd där det jämfört med den statistik vi har tillgänglig, har inkommit nästan dubbelt så många ärenden. Trots att det är ett nytt handläggningsområde och hög arbetsbelastning uppvisas goda resultat. På grund av den höga belastningen inom alkoholområdet är antalet kontrollbesök inom livsmedel förre än planerat. Med förändringar i planeringen, resursfördelning och med ökad effektivitet i handläggningen av alkoholärenden så är förhoppningen att samtliga verksamheter ska få den tillsyn som planerats. Möjligheterna att nå nämndens mål bedöms som goda till mycket goda och den ekonomiska prognosen pekar mot ett nollresultat. Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Nivåer för styrmått Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Medborgar-/brukarperspektiv Mål Styrmått Myndighetsnämndens ärenden beslutas på ett rättssäkert sätt och utifrån likartade bedömningskriterier Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade aktiviteter Trend Jämf Antal fastställda handläggningsrutiner inom miljöbalkens område (stycken) Antal fastställda handläggningsrutiner inom 89 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 90 (124) livsmedelslagens område (stycken) Antal fastställda handläggningsrutiner inom planoch bygglagens område (stycken) Antal fastställda handläggningsrutiner på trafikenheten (stycken) Antal överklagade beslut som vinner i högre instans (ej beslut där syftet är att få prejudikat) (stycken) Trafikenhet n har ett överklagande som vunnit i högre instans. Det gäller en sökande för parkeringstillstånd för rörelsehindrade som överklagat sitt avslag. Överklagan har behandlats av länsstyrelsen i Värmland som har godkänt nedsatt syn som ett kriterie för bifall, vilket länsstyrelsen i Örebro inte gör. Det skall egentligen inte finnas någon skillnad mellan de olika Länsstyrelserna men vi ser att så är fallet. Antal tillsynsbesök inom livsmedelslagstiftningens område (stycken) Målvärdena för antal tillsynsbesök har periodiserats. Verksamheternas goda resultat tyder på snabb och effektiv handläggning. Antal tillsynsbesök inom livsmedelskontrollen når inte upp till det periodiserade styrmåttet. Anledningen till detta är att de två medarbetare som jobbar med serveringstillstånd även arbetar med livsmedelskontroll och den ena är nyanställd från februari månad. Då handläggning av alkoholärenden är helt nytt för nämnden har mycket resurser lagts på lärande och att skapa effektiva arbetssätt, dessutom är inflödet av ärenden dubbelt så stort jämfört med den statistik för tidigare år vi har tillgång till. För resterande del av året har vi gjort en omplanering och omfördelning av resurser och i kombination med att handläggningen av alkoholärenden med tid och ökad erfarenhet sker mer effektivt ser vi att de flesta livsmedelsverksamheter kommer få den tillsyn som är planerad. Karlskoga kommun har en effektiv myndighetsutövning Antal tillsynsbesök inom miljöbalkens område (stycken) Antal dagar från anmälan till bedömning av ovårdad tomt 90 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 91 (124) (antal dagar) Handläggningstid för bygglov utan avvikelser från detaljplan och utan tekniskt samråd. (antal veckor) Handläggningstiden för bygglov har ökat något, mycket med anledning av att det inkommit onormalt stort antal ansökningar under flera månaders tid. Att antalet inkomna ansökningar är större kan vi även se i nyckeltalen där antalet ansökningar redan för delår 2 är upp i samma antal som för helår tidigare år. Andel anmälningar av värmepump där handläggningstiden är 5 dagar eller mindre (ej luftvärmepump) (%) Handläggningstid för parkeringstillstånd för rörelsehindrad (antal dagar) Antal dagar från anmälan av nedskräpning till åtgärd (ej åtalsanmälan) (antal) System för att mäta tiden från anmälan av nedskräpning till borttagning har visat sig vara problematisk och styrmåttet löper egentligen över både myndighetsnämndens och samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden. Styrmåttet har därför arbetats om till perioden 2016-2018 och resultat kommer inte att kunna redovisas i nuvarande form under 2015. Antal dagar från anmälningstillfälle till fordonsvrak flyttas (antal) Flyttning av fordonsvrak visar på fortsatt snabb handläggning och det är mycket bra för Karlskogas helhetsintryck. Det är viktigt att få bort ett fordonsvrak så snabbt som möjligt annars finns det risk att det eskalerar. Hur nöjda brukarna är med service och tillgänglighet via telefon.(%) Några av styrmåtten under detta nämndmål har skrivits om och slagits ihop med anledning av omorganisationen som skedde 1 maj 2015. Karlskoga kommun är ett rent och estetiskt tilltalande samhälle. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med myndighetsnämndens verksamheter och man ska mötas av god service och trevligt bemötande. Andel brukare som får svar på epost inom 2 dygn. (%) Övriga styrmått mäts i huvudsak på årsbasis via kommunövergripande undersökning. Andel brukare som är nöjda med bygg- och miljökontorets miljöoch hälsoskyddsverksamhet (%). Miljökontoret visar fantastiska siffror i deras enkät som går ut kontinuerligt till deras brukare. I princip alla har svarat att de är ”Mycket nöjda” eller ”Ganska nöjda”. Andel brukare som är nöjda med Bygg- och miljökontorets bygglovs verksamhet (%). F.d. stadsbyggnadskontorets verksamheter, som hade en något 91 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 92 (124) svag öppning under delår 1, har nu hämtat sig och visar på resultat över målnivån för delår 2. Genomförande av projekt och handläggning av ärenden karakteriseras av god kvalitet genom att kvalitetssäkrade rutiner och normer följs. Andel brukare som är nöjda med trafikenhetens verksamhet (%). Öppettider i bygg- och miljökontorets kundtjänst (antal timmar/vecka) Andel frågor i SKL:s webbgranskning som kan få sitt svar via hemsidan (%). Andel avslutade ärenden i diarieföringssystemen (ByggR, ECOS, KAISA) (%) Styrmåtten redovisas i årsrapporten. Styrmåtten redovisas i årsrapporten. Målvärdena har periodiserats. Innan omorganisationen räknades MUDA resp. Kaizen ihop totalt för hela förvaltningen. Men i och med omorganisationen har det blivit tydligare vilka MUDA och vilka Kaizen som hör till respektive nämnd. Målnivårena behöver därför justeras inför kommande mål och budget då vi inte längre redovisar förvaltningens samlade resultat. Både bygg- och miljökontoret och Trafikenheten visar, trots den röda gubben, ett bra resultat med tanke på sina 17 resp. 3 medarbetare som tillsammans lämnat in 400 MUDA. Trots det goda resultatet kan vi se en lägre aktivitet än vanligt med anledning av att bygg- och miljökontoret ingår som pilot i projektet Idékedjan - ett kommunövergripande system för att ta emot och hantera förbättringsförslag. Avdelningen är positivt inställd till att ett sådant kommunövergripande system införs, men då avdelningen sedan tidigare har ett inarbetat arbetssätt för att ta emot förbättringsförslag har det nya systemet, som ännu inte är optimerat för verksamheten och uppfattas något svårjobbat, orsakat att medarbetarna drar sig för att lämna in förslag via idékedjan. Andel avslutade projekt med kvalitetsuppföljning (%). Antal förbättringsförslag (MUDA) (stycken). Myndighetsnämndens verksamheter utvecklas kontinuerligt genom ständiga förbättringar. Antal avslutade verksamhetsutvecklingsprojekt (Kaizen) (stycken). 92 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 93 (124) Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Resultat 1.2.4 Handläggningstid för bygglov utan avvikelser från detaljplan och utan tekniskt samråd. (antal veckor) - - 4,4 4 5 1.2.6 Handläggningstid för parkeringstillstånd för rörelsehindrad (antal dagar) - - 7 14 7 Medarbetarperspektiv Myndighetsnämnden har ingen anställd personal. Utvecklingsperspektiv Mål Styrmått Näringslivet är nöjda med myndighetsnämndens verksamhet Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade aktiviteter Hur nöjda företagare är med handläggningen av bygglov (index) Hur nöjda företagare är med handläggningen av miljöärenden (index) Trend Jämf Styrmåtten mäts vartannat år. Nästa gång är 2015 och det redovisas i årsrapporten. Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Resultat 5.1.1 Hur nöjda företagare är med handläggningen av bygglov (index) - 50 - 60 - 5.1.2 Hur nöjda företagare är med handläggningen av miljöärenden (index) - 68 - 70 - Driftredovisning (tkr) 93 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 94 (124) Delår jan-aug 2014 Utfall jan-aug 2015 Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 168 166 0 330 240 0 9 143 5 822 -3 704 15 163 9 947 -6 275 15 163 9 947 -6 275 0 Nettokostnader 168 330 5 439 8 888 8 888 0 Nettobudget 217 325 5 925 8 888 8 888 0 49 -5 486 0 0 0 Resultat i förhållande till budget 0 Kommentarer driftredovisning Myndighetsnämnden bildades tillsammans med Storfors kommun vid årsskiftet 2014/2015 därför finns inte bra jämförande siffror från tidigare år. Bostadsanpassningens förbrukning skenade i början av året men har nu planat ut. Efter åtta månader ligger nämnden ca 500 tkr bättre än budget. Prognosen för året är ett nollresultat. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period 2014 – 2016 Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 -5 5 0 0 Resultat i förhållande till budget Kommentarer treårsbudget Nämnden i gick in i 2015 med ett nollresultat för att underlätta det nya samarbetet med Storfors kommun. Prognosen för treårs perioden är ett nollresultat. Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Varav överförs till nästa år Avvikelse 2015 Nämnd 0 0 0 0 0 Summa investeringsutgifter 0 0 0 0 0 Kommentarer investeringar Nämnden har ingen investeringsbudget under 2015. 94 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 95 (124) Internkontrollområden Redovisning av resultat för internkontrollpunkterna 2015 sker i årsberättelsen. - Att livsmedelsverksamheter får tillsyn i enlighet med beslutad tillsynstid. - Att rapporteringskedjan till myndighetsnämnden för anmälan om delegationsbeslut för bygglov följs. Nyckeltal 72 2012 2013 2014 2015 antal inkomna lovärenden (bygg) 268 230 293 253 antal inkomna anmälan/ansökan (miljö) 191 353 299 273 kundtjänst - antal inkomna samtal totalt - miljökontoret 2316 1008 2840 940 3050 1100 2438 790 - statsbyggnadskontoret* 1380 1900 1950 1648 Volymer * Stadsbyggnadskontorets kundtjänst startades under 2012. 72 Till och med augusti, om inte annat anges. 95 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 96 (124) Verksamhetsberättelse folkhälsonämnden Sammanfattning Arbetet har i stor utsträckning fortsatt ägnats till analys av resultatet 2014 samt att göra handlingsplaner för att åtgärder ska genomföras med gott resultat. Personalbudgeten har bland annat analyserats tillsammans med vikariekostnader och uppföljningen har skärpts. Sjukfrånvaron har analyserats vidare och sjukfrånvaron minskar succesivt. Just nu ligger sjukfrånvaron på 8,8 % i genomsnitt vilket är en stor minskning från föregående år. Under förutsättning att folkhälsonämnden får kostnadstäckning för ökade personal- och råvarukostnader kommer ett nollresultat presenteras vid utgången av 2016. Folkhälsonämnden har tagit beslut om en organisationsöversyn i enlighet med de analyser som gjorts av ekonomin. Inom kostverksamheten håller chefsområdena på att ses över. En rapport är under arbete för att beskriva processen samt att ge svar på frågor i KPMGs genomlysning av nämndens arbete. Projektet jämlik och jämställd hälsa i Karlskoga och Degerfors kommuner, ”Gör jämlikt – gör skillnad!” har startat. En förstudie ska genomföras och arbetet håller på att systematiseras. Drogfri skolavslutning genomfördes med väldigt gott resultat. Inom folkhälsonämnden drivs tre jämförelsenätverk ”Att mäta det omätbara” där arbetet fortsätter. Inom ramen för Heltidsprojektet har personalen identifierat fler olika modeller för att åstadkomma heltidstjänster. Några av modellerna håller på att analyseras och struktureras för att kunna prövas i skarpt läge. Utgångspunkten är medarbetarnas reella inflytande i processen, ökad effektivitet samt minskad stress. Resultatet av medarbetarundersökningen 2014 har presenterats och folkhälsonämndens personal har sammanfattat handlingsplaner för de åtgärder som behövs. Andelen ekologiska livsmedel har ökat till ca 20 %. Anledningen är nytt livsmedelsavtal samt att Folkhälsonämnden har fått ökade anslag för att möjliggöra fler ekologiska inköp. Ekologiska inköp är något högre i Degerfors än i Karlskoga. Folkhälsonämnden redovisar ett underskott på 43 tkr mot budget efter augusti vilket motsvarar 0,03 % mot omsättningen. Personalkostnaderna är fortsatt högre än budget och efter augusti är 69 % förbrukat. Orsaken är högre vikariekostnader än budgeterat, obudgeterad förflyttningstid inom städverksamheten samt kostnad för avgångsvederlag. En sparåtgärd som genomfördes i början av året där 1 % av samtliga områdesbudgetar placerades centralt på staben. En organisationsöversyn pågår i förvaltningen för att få personalbudgeten i balans och där har några personalförändringar redan genomförts. En liten del av de högre personalkostnaderna avser utökade uppdrag inom kost och städ och täcks av ökade intäkter. Även kostnader som inte finns budgeterade påverkar nämndens resultat såsom ökade hyreskostnader och hämtning av miljöavfall där det pågår ett utredningsarbete för att hitta orsakerna. Transportkostnaderna inom kostverksamheten har fortfarande inte kunnat sparas in tillfullo efter det nuvarande avtalets kostnadsökningar. Efter augusti är 60 % av livsmedelsbudgeten förbrukad. Prognosen är att livsmedelsbudgeten kan hållas. Förutsättningen är att de nya livsmedelsavtalen inte medför högre kostnader eller några stora prishöjningar på livsmedel inträffar till följd av exempelvis högre oljepris eller höjd dollar/eurokurs som ofta påverkar livsmedelspriser. Personalkostnaderna är 1 950 tkr för höga i delårsrapport jan-aug, i förhållande till budget. Därmed varnas för att ett nollresultat inte kan uppnås vid årsskiftet. Folkhälsonämnden uppmanar till strikt återhållsamhet i samtliga verksamheter för att motverka underskott. Prognosen som presenteras i denna rapport avser överskott inom heltidsprojektet (553 tkr) som beräknas lämnas tillbaka om inte annat politiskt beslut fattas. Verksamhetsresultat 96 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 97 (124) Tecken förklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Nivåer för styrmått Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Medborgar-/brukarperspektiv Folkhälsoarbetet och arbetet med barnkonventionen vänder sig till alla medborgare. Barn, elever och äldre inom ramen för kommunernas kost- och städverksamheter är alltid prioriterade. Åtgärder och förbättringar görs efter att undersökningar genomförts. Resultaten för 2014 visar ett gott resultat ur ett helhetsperspektiv. Störst negativ avvikelse från målvärdet har nöjd med städning av skoltoaletter samt nöjd med skollunchen. Glädjande nog är de äldre matgästerna inom vård och omsorg nöjda till 100 % i Degerfors och till 96 % i Karlskoga. Ur ett brukarperspektiv utvecklas dialog och samarbete genom matråd och städråd, med äldreboenden, rektorer och schemaläggare m.fl. för att inhämta synpunkter i syfte att ständigt förbättra verksamheten. En lyckad inspirationshelg genomfördes för unga och äldre medborgare i samarbete med Sveriges ungdomsråd och Pensionärernas riksförbund med temat ”Åldersmaktsordning”. Demokratisatsning genomfördes i samband med supervalåret tillsammans med ungdomar för att få fler ungdomar att rösta. Drogförebyggande arbete med fokus nätdroger och drogfri skolavslutning har genomförts för att öka trygghet. Andelen ungdomar som aldrig druckit alkohol behöver behållas. Ur ett främjande och stödjande perspektiv finns samverkansforum inom Degerforsmodellen som ständigt utvecklas genom tydlig styrning och ledning. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga/Degerfors (procent). Pojkarnas och flickornas resultat är samstämmiga med länet. Utifrån genusperspektiv är flickors upplevelse av trygghet ett utvecklingsområde. Systematisk uppföljning av barns trygga uppväxtvillkor följs genom folkhälsopolitiskt bokslut. Övergripande drogförebyggande arbete och drogfri skolavslutning genomförs. En projektspecifikation för jämlik och jämställd hälsa har tagits fram i samverkan för att bredda kommunernas arbete kring social trygghet. Andel barn och unga i Karlskoga/Degerfors (skolår 8) som aldrig druckit alkohol. Fler killar än tjejer anger att de aldrig druckit alkohol. Fortsatt drogförebyggande arbete som stoppa langningen annonser i tidningen och arrangemang såsom Drogfri skolavslutning och Blås grönt genomförs. Folkhälsonämndens verksamheter och insatser bedrivs ansvarsfullt i syfte att skapa trygghet och säkerhet. Trend Jämf (2014) 97 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 98 (124) Medborgarna/bruka rna är sig nöjda med Folkhälsonämndens verksamheters kvalitet och service. Hur nöjda föräldrar är som deltar i tematiska föräldramöten (procent). Då styrmåttet ska tas bort har ingen uppföljning gjorts. Orsak till att uppföljningen tas bort är folkhälsonämndens låga påverkansgrad. Istället fokuseras på invånares nöjdhet av familjestöd som följs upp genom kvalitetsåtagande. Andel nöjda ungdomar som deltagit i arrangemanget drogfri skolavslutning (procent). Drogfritt skolavslutningsarrangemang för åk 7-9 och åk 1 på gymnasiet genomfördes för fjärde gången 2015 ungdomar har varit delaktiga i processen att ta fram innehåll till arrangemanget, vilket kan påverka graden av nöjdhet. Andel elever som är nöjda med städningen av skoltoaletter i Karlskoga/Degerfors. (procent) (andel mycket nöjda/ganska nöjda) Städverksamheten har deltagit på elevråd i Karlskoga för fördjupad analys av resultaten. En skola har beställt utökad städning av skoltoaletterna. Fortsatt samverkan mellan städverksamheten och skolan är betydande för skapa trygghet och nöjdhet kring skoltoaletterna. Flera yttre faktorer tillsammans med städningen påverkar elevernas upplevelser. Intervjuer har genomförts med elever och resultaten tyder på ett bättre utfall än vid tidigare brukarundersökning. Vilket kommer analyseras under hösten. Andel förskolor som är nöjda med städningen i Karlskoga/Degerfors. (procent) Städråd genomförs två gånger per år där städfrågor lyfts med kunden. Flera barn i förskolan påverkar tillgängligheten att utföra städning. Planering av städning sker utifrån verksamheten. Tydlig kommunikation med kunden med information om städschema och rutiner. Flödeschema fylls i varje dag utifrån beställning. Andel nöjda matgäster (5åringar) i förskolan i Karlskoga/Degerfors. (procent) Jämfört med föregående års mätning är det en ökning av utfallet med två procentenheter. Nöjdheten kan till viss del bero på ändrad meny där större fokus på åldersanpassade maträtter har införts. Andel föräldrar som är nöjda med maten i förskolan i Karlskoga/Degerfors. (procent) Mätningen genomförs i oktober månad och redovisas i årsredovisningen. Information till föräldrar om maten i förskolan sker på föräldramöten under terminen. Föräldrar kan även ta del av matsedlar via en app. 98 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 99 (124) Andel nöjda matgäster (Skolår 5& 8) i skolan Karlskoga/Degerfors.(procent) Jämfört med föregående års mätning är det en minskning av utfallet med åtta procentenheter. Matråd är betydande för att tillgodose elevernas önskemål med en näringsrik matsedel. Utveckling av arbetet för att förbättra lunchschemat för eleverna, vilket påverkar hela måltidssituationen. Intervjuer har genomförts med elever och resultaten tyder på ett bättre utfall än vid tidigare brukarundersökning. Vilket kommer analyseras under hösten. Andel nöjda matgäster inom vård och omsorg i Karlskoga/Degerfors. (procent) Dialog om maten förs regelbundet med pensionärsråden. Det finns även kostombud på alla äldreboenden. Andel unga medborgare (högstadie- och gymnasieålder) i Karlskoga/Degerfors som är nöjda med hur kommunerna arbetar med ung medborgardialog. (procent) Förutsättningar för ung medborgardialog tydliggörs i reviderat kvalitetsåtagande. Ungdomar har gjort kommunbesök och haft kommunprao. Kanalen Ung i Karlskoga och Degerfors och Ung Kung på sociala medier används aktivt. Ung Kung har regelbundna möten och genomför aktiviteter gentemot ungdomar. Politikerlunch genomförs regelbundet. Ungdomsrådet Ung Kung deltar på kommunfullmäktiges sammanträde för dialog mellan ungdomar och politiker. Antal feriepraktikanter med praktik inom folkhälsonämndens verksamheter. (antal/år) Antal ferieplatser är beroende av möjligheten till handledning och uppdrag inom förvaltningen. Lika många flickor/pojkar fick ferieplats inom förvaltningen, men det var fler flickor inom städ och fler pojkar inom folkhälsa. Andel feriepraktikanter som anger att de är mycket nöjda/ganska nöjda. Nöjdheten kan till viss del bero på att ungdomarna söker plats och blir informerade/intervjuade före anställning och att uppdraget var tydligt definierat. Samtliga ungdomar hade även en gemensam introduktion där man träffade sina handledare, vilket skapade en bra Barn och unga i Karlskoga/Degerfor s har jämlika och jämställda uppväxtvillkor med skälig levnadsstandard. 99 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 100 (124) start. Andel unga i Dansa Pausa som uppger att de mår bättre efter deltagande i kommunens främjande och förebyggande insats. (procent)73 Pilotprojektet Dansa Pausa avslutades vid årsskiftet 2014. Resultat från flickornas självskattning visar på ett positivt resultat för hälsan i största allmänhet, likväl som på psykisk hälsa med minskad nedstämdhet och depression. Störst förbättring syns på minskade depressionssymtom. Ingen mätning gjordes på pojkar på grund av få deltagare. Goda resultat har lett till planering av nystart av Dansa Pausa. Andel barn/unga som uppger att de mår bättre, inom ramen för Rymden. (procent) Tidigare utvärderingar har visat att det är betydande för barnen att träffa andra som befinner sig i liknande situation. Samt att deras deltagande i Rymden hjälpt dem att hantera sin situation hemma. Andel barn/unga som anger att de förbättrat sin emotionella hälsa efter avslutat deltagande i Pinocchio inom Degerforsmodellen (riktat stöd ur förebyggande perspektiv. ) (procent) 74 Samordning av Pinocchio och tydliggörande av uppdrag skapar förutsättningar för att verksamheten fungerar. Andel barn/unga som deltar i Pinocchio ökar. Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde 2015 2.x.x Andel brukare som är nöjda med nämndens verksamheter som helhet (procent) - - - Nollmät 2.x.x Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens verksamheter (procent) - - - Nollmät Resultat 73 . Psykisk hälsa avses. Mäts genom SDQ-formulär som visar barnets upplevelse av huvud- och magvärk, oro, nedstämdhet, nervositet, rädsla samt klängighet och ledsnad. Mätning görs kontinuerligt, men måttet bygger på de barn som har avslutat sitt deltagande under mätåret. Det kan innebära att barnen har deltagit olika länge i Pinocchio, barnets behov i hem och skola styr. Om inget barn är ”färdigt” att avsluta Pinocchio finns ingen mätning. Mätning i november 2014 74 100 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 101 (124) Medarbetarperspektiv Enkäter och hälsoprofilsbedömningar genomförs regelbundet med folkhälsonämndens personal. Resultaten används som underlag för handlingsplaner med aktuella förbättringsområden för respektive enhet. Målet är att behålla goda resultat avseende medarbetarindex och ledarindex. Ett genomlysningsprojekt kring sjukfrånvaro för städverksamheten har genomförts. Förväntad effekt är ett förbättrat arbete med återkoppling till medarbetare kring friskfaktorer och en minskad sjukfrånvaro som effekt. Att kunna försörja sig på sitt arbete är en viktig jämställdhetsfråga och intentionen med Heltidsprojektet. Syftet är att under projekttiden hitta modeller för att möjliggöra heltider. Andelen heltider har ökat till 63 % under 2014. Målvärdet var 75 % för 2014. Ökningen är även en del av förvaltningens löpande och långsiktiga personalplanering. Organisations- förändring är nödvändigt för att kunna öka antalet heltidstjänster. Det innebär långsiktigt arbete med utveckling av organisationen utifrån ett brukarperspektiv. Detta arbete kräver både tid och ekonomiska resurser. Mål Styrmått Medarbetarindex (procent). Ledarskapsindex (procent). Folkhälsonämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Medarbetarundersökningens resultat presenterades i februari. Förvaltningen arbetar med analys och handlingsplaner av de olika delarna. Medarbetarundersökningens resultat presenterades i februari. Förvaltningen arbetar med analys och handlingsplaner av de olika delarna. Andel medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent). Medarbetarundersökningens resultat presenterades i februari. Förvaltningen arbetar med analys och handlingsplaner av de olika delarna. Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0100) Medarbetarundersökningens resultat presenterades i februari. Förvaltningen arbetar med analys och handlingsplaner av de olika delarna. Medarbetarnas uppfattning om Medarbetarundersökningens resultat sin närmaste chef (index 0presenterades i februari. Förvaltningen 100) arbetar med analys och handlingsplaner av de olika delarna. Medarbetarnas uppfattning om Medarbetarundersökningens resultat tydligheten i styrningen på presenterades i februari. Förvaltningen arbetsplatsen (index 0-100). arbetar med analys och handlingsplaner av de olika delarna. Andel medarbetare som arbetar heltid (procent). Heltidsprojektet är inne på sitt sista år och arbetet pågår med att tillsammans med medarbetarna arbeta fram modeller för att skapa heltidstjänster. Två modeller kommer att prövas under hösten. Ökad kommunikation om projektet sker regelbundet till berörda. Trend Jämf (2014) (2014) (2014) (2014) (2014) (2014) (2014) 101 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 102 (124) Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Resultat 4.1.1 Förvaltningens medarbetarindex (procent) 74 - 70 - Mäts ej 2015 4.1.2 Förvaltningens ledarskapsindex (procent) 78 - 72 - Mäts ej 2015 4.1.3 Hur många av förvaltningens medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) 74 - 66 - Mäts ej 2015 4.1.4 Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) 79 - 77 - Mäts ej 2015 4.1.5 Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) 85 - 79 - Mäts ej 2015 4.1.6 Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) 85 - 76 - Mäts ej 2015 Utvecklingsperspektiv År 2014 har innefattat en process där begreppen jämlik och jämställd hälsa har diskuterats, fördjupats och problematiseras. Folkhälsonämnden har tagit fram en projektspecifikation för jämlik och jämställd hälsa i Karlskoga och Degerfors kommuner, ”Gör jämlikt – gör skillnad!” Nämnden uppmärksammar orsaker till skillnaderna i hälsa för att förhindra en utveckling mot ökad social oro, konflikter och utanförskap. Det som behöver uppmärksammas är andelen flickor i åk 9 som anger de mår bra/mycket bra samt andel flickor i åk 9 som ser mycket ljust/ljust på framtiden som avviker från målvärdet. Måluppfyllelsen visar att ständiga förbättringar behövs för att nå en hållbar utveckling såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt/kulturellt. Folkhälsonämndens kost- och städverksamheter står sig väl i sin pågående utveckling och drift vid jämförelse med en stor del av landets kommuner då det gäller styrning, budgetarbete, redovisning och system för uppföljning. Möjligheten för fler inköp av ekologiska, lokala och närproducerade livsmedel startades genom att påbörja nytt sätt att upphandla livsmedel. Ska andelen ekologiska livsmedel öka mer behövs beslut om att kunna öka kostnaden för råvara. Råvarukostnaden utgör ca 30 av kostverksamhetens kostnad. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Andel ungdomar i årskurs 9 i Karlskoga/Degerfors, som anger att de mår mycket bra/bra. (procent) Trenden är svagt nedåtgående sedan mätningarna startade (2005). I jämförelse med länet mår flickorna något bättre medan pojkarna uppvisar något lägre resultat än länsnivån. Övergripande drogförebyggande arbete pågår. Fortsatt arbete med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att kunna påverka sin situation och framtid. Dansa Pausa är en bra metod för att minska psykisk ohälsa, enligt utvärdering av pilotprojektet. Andel ungdomar i årskurs 9 i Karlskoga/Degerfors, som ser mycket ljust/ljust på framtiden. (procent) Att se ljust på framtiden är en av de starkaste indikatorerna för psykisk hälsa. Fortsatt arbete med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att kunna påverka sin situation och Folkhälsonämnden bidrar till god och jämlik hälsa ur ett socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Trend Jämf (2014) (2014) 102 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 103 (124) framtid. Dansa Pausa är en bra metod för att minska psykisk ohälsa, enligt utvärdering av pilotprojektet. Kostnad för brukarnöjdhet för kost till barn och elever i Karlskoga/Degerfors. (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Kostnad för brukarnöjdhet för kost till äldre inom vård och omsorg i Karlskoga/Degerfors. (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Redovisas i årsredovisningen. Kostnad för brukarnöjdhet för städning i Karlskogas/Degerfors verksamheter. (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Andel inköpta ekologiska livsmedel (procent). Redovisas i årsredovisningen. Andel ungdomar i årskurs 8 i Karlskoga som trivs bra i skolan. (mycket bra/bra) (procent) 75 Enligt Liv och hälsa ung (år 9) är andel flickor som trivs i skolan samma sedan 2007. Pojkarnas resultat har minskat det senaste året, men ligger i linje med tidigare års mätningar. Pojkarna trivs sämre än länet medan flickornas resultat är samstämmigt med länsresultatet. Hög grad av trivsel är en stark indikator som visar samband med lägre riskbruk av exempelvis alkohol och narkotika. Andel elever årskurs 7-9 som äter skollunch. (procent) (antal ätande/inskrivna elever, höst- och vårtermin) Andel elever har ökat i Karlskoga med drygt 5 procentenheter och minskat med knappt en procentenhet i Degerfors. Ökningen kan bero på att menyerna anpassats efter målgruppen. Eleverna menar att platsbrist i skolrestaurangen kan påverka att färre elever väljer att äta skollunch. Redovisas i årsredovisningen. Andelen ekologiskt har ökat då nytt livsmedelsavtal har tagits i bruk. Andelen ekologiska inköp är något högre i Degerfors än i Karlskoga. Folkhälsonämnden har fått ökade anslag för att möjliggöra fler ekologiska inköp. Folkhälsonämnden utvecklar och stärker arbetet med barnkonventionen för att stödja barn och ungas lärande. 75 Mäts via statistik från hälsosamtalen i årskurs 8. 103 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 104 (124) Andel elever i gymnasiet som äter skollunch. (procent) (antal ätande/inskrivna elever, höst- och vårtermin) En minskning av andelen ätande elever har skett i både Karlskoga och Degerfors. En bidragande orsak i Karlskoga kan vara långa köer till serveringen och platsbrist i matsalen. Det förklaras av att det är betydligt fler inskrivna elever på gymnasiet nu än tidigare. Eleverna uppger att de är nöjda med både smak och variation på maten. Driftredovisning (tkr) Delår jan-aug 2014 Kostnader - varav personal - varav personal bemanningsenheten Intäkter Bokslut 2014 Utfall jan-aug 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 141 167 83 748 141 220 81 798 53 -1 950 -91 970 -138 301 -137 801 500 5 304 1 183 2 866 3 419 553 1 505 2 570 1 140 3 419 3 419 0 1 073 -2 734 -43 553 0 553 90 208 51 417 141 289 77 659 93 153 52 778 3 109 5 257 3 466 -89 776 -135 985 432 Nettobudget Resultat i förhållande till budget Nettokostnader Prognos 2015 Kommentarer driftredovisning Folkhälsonämnden redovisar ett underskott på 43 tkr mot budget efter augusti vilket motsvarar 0,03 % mot omsättningen. Personalkostnaderna är fortsatt högre än budget, efter augusti är 69 % förbrukat. Orsaken högre vikariekostnader än budgeterat, obudgeterad förflyttningstid inom städverksamheten samt kostnad för avgångsvederlag. En sparåtgärd som genomfördes i början av året där 1 % av samtliga områdesbudgetar placerades centralt på staben. En organisationsöversyn pågår i förvaltningen för att få personalbudgeten i balans och där har några personalförändringar redan genomförts. En liten del av de högre personalkostnaderna avser utökade uppdrag inom kost och städ och täcks av ökade intäkter. Även kostnader som inte finns budgeterade påverkar nämndens resultat såsom ökade hyreskostnader och hämtning av miljöavfall där det pågår ett utredningsarbete för att hitta orsakerna. Transportkostnaderna inom kostverksamheten har fortfarande inte kunnat sparas in tillfullo efter det nuvarande avtalets kostnadsökningar. Efter augusti är 60 % av livsmedelsbudgeten förbrukad. Prognosen är att livsmedelsbudgeten kan hållas under förutsättning att de nya livsmedelsavtalen inte medför högre kostnader eller några stora 104 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 105 (124) prishöjningar på livsmedel inträffar till följd av exempelvis högre oljepris eller höjd dollar/eurokurs som ofta påverkar livsmedelspriser. Personalkostnaderna är 1 950 tkr för höga i delårsrapport jan-aug, i förhållande till budget. Därmed varnas för att ett nollresultat inte kan uppnås vid årsskiftet. Folkhälsonämnden uppmanar till strikt återhållsamhet i samtliga verksamheter för att motverka underskott. Inom ramen för heltidsprojektet finns ett överskott motsvarande 553 tkr som avsåg utbetalda avgångsförmåner under 2014. Dessa utgör ett överskott som beräknas lämnas tillbaka om inte annat politiskt beslut fattas. Prognosen som presenteras i denna rapport avser överskott inom heltidsprojektet (553 tkr). Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period 2014 – 2016 Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 0 0 553 0 Resultat i förhållande till budget Kommentarer treårsbudget Folkhälsonämnden hade 321 tkr som ingående balans och utfallet 2014 blev ett underskott på -2,7 mnkr. Underskottet avsåg endast verksamheterna i Karlskoga eftersom en reglering gjorts mot verksamheterna i Degerfors. I samband med att kommunfullmäktige beslutade Karlskoga kommuns årsredovisning för 2014, justerades folkhälsonämndens underskott så att balansen i treårsbudgeten blev noll. Förvaltningen arbetar med en genomlysning av personalkostnaderna, som bland annat orsakade det kraftiga underskottet 2014. Förslag på verksamhetsanpassningar som kan minska kostnaderna samt olika arbetstidsmodeller har utretts. Några förändringar som har genomförts från årsskiftet är bland annat ett sparbeting på 1 % för hela förvaltningen, ökad medvetenhet i beställarfunktioner, andra rutiner vid vikariat som bemannas av egen personal med syfte att få en budget i balans 2015. Några verksamhetsförändringar har genomförts under augusti. Prognosen för 2015 är ett överskott på 553 tkr som avser heltidsprojektet. Under förutsättning att folkhälsonämnden får kostnadstäckning för ökade personal- och råvarukostnader kommer ett nollresultat presenteras vid utgången av 2016. Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Varav överförs till nästa år Avvikelse 2015 Städmaskiner Köksutrustning Övriga investeringar Överfört från 2014 129 265 450 375 50 0 450 275 50 100 0 -100 0 100 Summa investeringsutgifter 394 875 875 0 0 105 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 106 (124) Kommentarer investeringar På grund av förseningar av planerade investeringar 2014 har 100 tkr förts över till 2015 års budget. Extra investeringar av hyllor och bänkar har gjorts till Mårbackaköket då dessa inte ingick i projektet vid ombyggnation. Kostnaden uppgick till 115 tkr, vilket motsvarar 31 % av kostens investeringsbudget. Prognosen är ändå att investeringsbudgeten kommer att räcka under 2015 om inget oförutsett inträffar. Städverksamheten har hittills investerat i nya kombimaskiner, både mindre och större modeller. Internkontrollområden Folkhälsonämnden har för 2015 fyra fastställda nämndspecifika internkontrollområden (FHN 2014.0119 § 148). Sjukfrånvaro Kontrollera och analysera statistiken för lång- och korttids sjukfrånvaro inom förvaltningen samt föreslå och redovisa åtgärder. Redovisades vid nämndens sammanträde i juni. Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen har minskat. Mer än hälften av den totala sjukfrånvaron är långtidssjukfrånvaro, frånvaro över 60 dagar. Orsakerna är i de flesta fall inte arbetsrelaterade. Städverksamheten har fortfarande en högre sjukfrånvaro jämfört med kostverksamheten även om skillnaden har minskat. Ett genomlysningsprojekt av sjukskrivningarna inom städverksamheten har genomförts vilket kan vara en bidragande orsak till en minskad sjukfrånvaro. Att uppmärksamma och så långt som möjligt försöka åtgärda grunderna till sjukfrånvaron är viktigt för att skapa ett bra arbetsliv med goda arbetsvillkor. Att skapa trygga rutiner, delaktighet och inflytande i arbetet är en viktig del av detta. Kontanthantering- uppföljande granskning Kontrollera och följa upp rutin för kontanthantering inom förvaltningen samt redovisa åtgärder. Kontrollen visade att rutinen för kontanthantering efterföljs samt redovisa genomförda åtgärder kring bl.a. system för löneavdrag fungerar. På ekonomiavdelningen upplevs kassarapporteringen fungera betydligt bättre än tidigare, men det finns fortfarande några punkter som kan förbättras. Samtliga av de punkter som lyfts fram som förbättringsområden från ekonomiavdelningen kommer att tas upp med berörd personal av förvaltningens kontaktekonom för att ytterligare förbättra rapportering av kontanthantering. För att minimera kontanthanteringen inom kostverksamheten har folkhälsoförvaltningen infört löneavdrag för inköp av personalmåltider. Redovisades till nämndens sammanträde i maj. Beställaransvar kost Kontrollera och följa upp rutin för beställaransvar inom kostverksamheten. Kontroll av hur rutin för vem som har beställaransvar och vem som utför beställningar inom kostverksamhet. Kontroll av att beställningar görs till avtalsleverantörer för att se om avvikelse finns och varför. Redovisas vid nämndens sammanträde i september. Förflyttningstider städ Kontrollera tid och kostnad för förflyttningstider inom städverksamheten samt redovisa ev. åtgärder. Tid och kostnad för förflyttningar inom städverksamheten kontrolleras för mars och september månad, 2014 jämfört med mars och september månad, 2015. Ev. åtgärder för minskade tider för förflyttning ska redovisas. Redovisas vid nämndens sammanträde i november. 106 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 107 (124) Nyckeltal 76 2012 2013 2014 2015 Antal städtimmar per år 149 255 148 496 149 669 - varav Karlskoga 109 383 109 282 110 515 - varav Degerfors 39 872 39 214 39 154 - Antal portioner 2 581 732 2 528 904 2 556 950 1 616 310 varav Karlskoga 2 009 339 1 969 299 1 966 067 1 250 119 varav Degerfors 572 393 559 605 590 883 366 191 Städkostnader 38 452 42 852 43 849 29 915 varav Karlskoga 28 472 32 139 32 936 23 61077 varav Degerfors 9 980 10 713 10 913 6 305 Kostkostnader 81 191 81 814 85 13478 57 252 varav Karlskoga 59 751 59 533 65 047 44 083 varav Degerfors 21 440 21 360 20 087 13 169 1,70 1,72 1,60 - 11,3 (2010) 13,3 (2010) 11,6 (2011) 13,9 (2011) 12,1 (2012) 10,9 (2012) 13,5 (2013) 11,0 (2013) Volymer Kostnader Kvalitet Svinn i kökens servering (kg/100 portioner) 79 Barnfattigdomsindex Karlskoga Degerfors 76 Till och med augusti, om inget annat anges. Städadministrationens kostnader redovisas endast under varav Karlskoga. 78 För 2014 har kosten haft lägre extraförsäljning, högre personalkostnader, engångskostnader bland annat i samband med flytt av produktionskök, högre kapitaltjänstkostnader och ökade transportkostnader i och med nytt transportavtal. Kostadministrationens kostnader redovisas endast under varav Karlskoga. 79 Statistiken av barnfattigdomsindex har en eftersläpning med två år. 77 107 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 108 (124) Verksamhetsberättelse gymnasienämnden Sammanfattning Sett till helheten skattar Möckelngymnasiets elever sin skola högt. Skolverkets officiella statistik är ännu inte publicerad. Utifrån rapporter från verksamheten ser det ut ungefär som tidigare år vad gäller betygsresultat. Förvaltningen tror att betygspoängen kan nå målnivån för 2015. Det skiljer stort mellan programmen på gymnasieskolan. Några program ligger väl över rikssnittet medan andra ligger längre ifrån. I rektorernas verksamhetsberättelser ges en närmare beskrivning av detta. Antal nyanlända elever ökar stadigt både inom vuxenutbildningen och inom gymnasieskolan. Det har inneburit hård belastning på personalen, främst inom svenskundervisning för invandrare (SFI). Det blir svårare och svårare att hitta behöriga lärare inom svenska som andraspråk. Eleverna trivs och känner sig trygga samt upplever att de blir väl bemötta, både av andra elever och av medarbetarna. Eleverna upplever sig också något tryggare än i föregående mätning (2014). Relationerna mellan elever och medarbetare tycks generellt ha förbättrats, men utvecklingen av relationerna går i olika riktningar. Deras upplevelse av att bli bemötta med respekt och hänsyn samt deras trivsel ligger kvar på samma nivå som tidigare eller har ökat något. Fler elever än tidigare upplever sig dock ha blivit utsatta för diskriminering och kränkande behandling av personal. Andelen som upplever motsvarande behandling från andra elever är i nivå med föregående år. Det är små förändringar i medarbetarresultaten sedan 2012 vilket gör det svårt att se någon specifik trend. Ett fortsatt arbete kommer att ske kring samverkan, arbetsplatsträffar och ledarskap för att öka medarbetarnas upplevelse av delaktighet. Gymnasieförvaltningen har kommunens lägsta sjukskrivningstal även om det tyvärr ökade något under våren. Yrkeshögskolan har ett gott samarbete med näringslivet och bedriver förutom utbildning projekt tillsammans med regionförbundet och branschen. Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Nivåer för styrmått Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa 108 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 109 (124) Medborgar-/brukarperspektiv Sett till helheten skattar Möckelngymnasiets elever sin skola högt. De trivs och känner sig trygga samt upplever att de blir väl bemötta, både av andra elever och av medarbetarna. Eleverna upplever sig också något tryggare än i föregående utförda mätning. Relationerna mellan elever och medarbetare tycks generellt ha förbättrats, men utvecklingen av relationerna går i olika riktningar. Trygghet och bemötande är ett ständigt pågående arbete på alla nivåer och i alla grupper. Skolverkets officiella statistik är ännu inte publicerad. Rapporter från verksamheten indikerar liknande resultat som tidigare läsår. Målnivåerna för 2015 antas kunna uppnås och redovisas i årsredovisningen. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Styrmått 1.1.1: Andel elever som känner sig trygga i Möckelngymnasiet (%) Mål 1.1 Eleverna i gymnasienämndens verksamheter känner sig trygga i sin utbildningsvardag Styrmått 1.1.2: Andel elever som uppger att de aldrig har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i Möckelngymnasiet innevarande läsår Styrmått 2.1.1: Andel elever som är nöjda med Möckelngymnasiet som helhet Mål 2.1 Eleverna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom gymnasienämndens verksamhetsområde Styrmått 2.1.2: Andel elever som är nöjda med bemötandet i gymnasienämndens verksamheter Mål 3.1 Alla elever i Möckelngymnasiet fullföljer sin utbildning Styrmått 3.1.1: Andel nybörjare i Möckelngymnasiet som får slutbetyg inom 4 år, totalt De flesta eleverna känner sig trygga och upplever att de blir väl bemötta. Att öka känslan av trygghet och gott bemötande kan stärka eleverna i vårt fortsatta arbete för att minska andelen som upplever si blivit utsatta enligt styrmått 1.1.2. Förbättringsarbete sker i dialog med medarbetare och elever Flickor upplever sig i högre grad utsatta för kränkande behandling av andra elever, medan pojkar i något högre grad än flickor upplever sig utsatta av personal. Flickors upplevelse av att vara utsatta av andra elever ligger i nivå med föregående år, medan pojkarna upplever detta i mindre grad. Förbättringsarbete sker i dialog med medarbetare och elever. Trend Jämf Eleverna är nöjda med Möckelngymnasiet som helhet, särskilt flickorna. Inom elevgrupperna är det fler flickor som är riktigt nöjda och fler pojkar som är riktigt missnöjda på denna punkt. Förbättringsarbete sker i dialog med medarbetare och elever. Eleverna upplever att de blir väl bemötta. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är relativt stora, och det är betydligt fler flickor som är nöjda med bemötandet. Förbättringsarbete sker i dialog med medarbetare och elever. Krävs fortsatt fördjupat förbättringsarbete som sker i dialog med medarbetare och elever. 109 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 110 (124) Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde Resultat 93 92 94 95 - 1.1.1: Andel elever som känner sig trygga i Möckelngymnasiet (%) 1.1.2: Andel elever som uppger att de aldrig har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i Möckeln-gymnasiet innevarande läsår Av elever 70 Av elever 70 Av personal Av personal 78 80 Av elever 71 Av personal 73 2015 Av elever 75 Av personal 80 - 2.1.1 Andel brukare som är nöjda med nämndens verksamheter som helhet (procent) 51 58 72 75 - 2.1.2 Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens verksamheter (procent) 61 63 77 80 - K 74 D 76 K 74 D 72 K 77 D 78 K 79 D 79 - 3.1.1: Andel nybörjare i Möckelngymnasiet som får slutbetyg inom 4 år, totalt Medarbetarperspektiv Det är små förändringar sedan 2012 vilket gör det svårt att se någon specifik trend. Ett fortsatt arbete sker kring samverkan, arbetsplatsträffar och ledarskap för att öka medarbetarnas upplevelse av delaktighet. Gymnasienämnden har en av kommunens lägsta sjukskrivningstal som tyvärr har ökat något under våren. Mål Styrmått Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex Mål 4.1 Medarbetarna i gymnasienämndens verksamheter känner stolthet och har inflytande över sin vardag Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Det är små förändringar sedan 2012 vilket gör det svårt att se någon specifik trend. Ett fortsatt arbete kring samverkan, arbetsplatsträffar och ledarskap för att öka medarbetarnas upplevelse av delaktighet. Det är små förändringar sedan 2012 vilket gör det svårt att se någon specifik trend. Ett fortsatt arbete kring samverkan, arbetsplatsträffar och ledarskap för att öka medarbetarnas upplevelse av delaktighet. Trend Jämf 110 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 111 (124) Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde80 2015 Resultat 4.1.1 Förvaltningens medarbetarindex (procent) 59 - 56 59 - 4.1.2 Förvaltningens ledarskapsindex (procent) 63 - 60 63 - Utvecklingsperspektiv Elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet är ett av de områden där eleverna är minst nöjda. Resultatet är dock inte entydigt. De tre områden som eleverna anger som viktigast, innehållet i lektionerna, arbetssättet och den tid de har till förfogande för ett arbetsområde samt prov- och redovisningsdatum och redovisningssätt, är också de som eleverna upplever att de har mest inflytande över, även om inflytandet inte riktigt lever upp till elevernas förväntningar. Det upplevda inflytandet har också minskat inom flera av områdena jämfört med föregående år. Flickorna upplever dock ett tydligt större inflytande än pojkarna inom flera av de områden som eleverna upplever som viktiga. Yrkeshögskolan har ett gott samarbete med näringslivet och bedriver förutom utbildning några projekt tillsammans med regionförbundet och branschen. Mål Styrmått Mål 5.1 Tillsammans med näringslivet bedriver gymnasienämnden utbildningar inom Yrkeshögskolan som är viktiga för regionens kompetensförsörjning Mål 6.1 Gymnasienämnden bedriver sin verksamhet ansvarsfullt och kostnadseffektivt Mål 7.1 Alla elever som studerar i gymnasienämndens verksamheter fullföljer sin utbildning med goda resultat Mål 7.2 Eleverna i 80 Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Trend Jämf Styrmått 5.1.1: Antalet Ny ansökan kommer att göras. Besked utbildningar som bedrivs inom kommer januari 2016. Yrkeshögskolan Styrmått 6.1.1 Nämndens verksamhet bedrivs inom budgetramarna Beräknar att kunna hålla budget för 2015. Stora ökningar av en del elevgrupper gör prognosen mer osäker än tidigare år. Styrmått 6.1.2: Undervisningskostnad per elev per betygspoäng Följer kostnadsutvecklingen. Styrmått 6.1.3: Andel nybörjare i Möckelngymnasiet som får slutbetyg inom fyra år, totalt Krävs fortsatt fördjupat utvecklingsarbete när det gäller framgångsrikt lärande. Arbete sker i samtliga rektorsområden. Styrmått 7.1.1: Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola efter avslutad utbildning i Möckelngymnasiet Krävs fortsatt fördjupat utvecklingsarbete när det gäller framgångsrikt lärande. Arbete sker i samtliga rektorsområden. Styrmått 7.1.2: Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning Krävs fortsatt fördjupat utvecklingsarbete när det gäller framgångsrikt lärande. Arbete sker i samtliga rektorsområden. Styrmått 7.2.1: Andel elever i Eleverna upplever i stort att lärarna Målvärde satt för 2016 111 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 112 (124) gymnasienämndens verksamheter upplever ett reellt inflytande över sitt lärande Möckelngymnasiet som upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter Styrmått 7.2.2: Andel elever inom Vuxnas lärande som i kursutvärderingar uttrycker att de har kunnat påverka sitt lärande tar hänsyn till deras åsikter och är relativt nöjda med det inflytande de har Mycket stor andel upplever att de har inflytande över sin utbildning Fortsatt utveckling av lärplattform Resultat för styrmått Styrmått Resultat Resultat Resultat 2012 2013 2014 Målvärde Resultat 1 1 2 3 2 6.1.1 Nämndens verksamhet bedrivs inom budgetramarna + 6,63% - 5,0% -3,1% 0,0% - 6.1.2: Undervisningskostnad per elev per betygspoäng K 4 325 D 4 043 K 4 580 D 4 874 K 4 500 D 4 639 K 4 467 D 4 568 - 6.1.3: Andel nybörjare i Möckelngymnasiet som får slutbetyg inom fyra år, totalt K 74 D 76 K 74 D 72 K 77 D 78 K 79 D 79 - 7.1.1: Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola efter avslutad utbildning i Möckeln-gymnasiet K 78 D 88 K 87 D 81 K 88 D 83 K 88 D 84 - K 12,9 D 13,8 K 13,3 D 12,5 K 13,4 D 13,0 K 13,5 D 13,2 - 7.2.1: Andel elever i Möckelngymnasiet som upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter 73 78 77 78 - 7.2.2: Andel elever inom Vuxnas lärande som i kursutvärderingar uttrycker att de har kunnat påverka sitt lärande 70 94 93 94 - 5.1.1: Antalet utbildningar som bedrivs inom Yrkeshögskolan 7.1.2: Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning 2015 Driftredovisning (tkr) 112 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 113 (124) Delår jan-aug 2014 Bokslut 2014 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 151 572 65 764 -53 617 236 141 98 836 -87 668 160 157 72 005 -56 063 235 631 107 724 -80 999 237 131 107 724 -80 999 1 500 0 0 Nettokostnader 97 955 148 473 104 094 154 632 156 132 1 500 Nettobudget 97 979 146 969 104 088 156 132 156 132 0 24 -1 504 -6 1 500 0 1 500 Resultat i förhållande till budget Kommentarer driftredovisning För perioden januari-aug redovisar gymnasienämnden i stort sett ett nollresultat. Prognosen för året är ett överskott på ca 1,5 mnkr. Förvaltningsgemensamma poster kommer hamna på ett nollresultat. Detta då vi i den interna budgeten fått flytta om ca 1,3 mnkr till gymnasiet på grund av ökat elevantal under året. De största budgetavvikandeposterna avser interkommunala intäkter samt kostnader för elever i andra skolor, där vi räknar med ett överskott på ca 2,5 mnkr. Kostnader för skolskjutsar kommer överskrida budgeten med ca -2,2 mnkr, varav ca -300 tkr är kopplat till ökat elevantal och därmed fler gymnasiekort hos länstrafiken. Den större delen -1,9 mnkr är kopplat till det dyra avtalet gällande upphämtade elever. Gymnasieskolan prognostiserar med ett nollresultat efter omfördelade budgetmedel internt. Dock prognostiserar två rektorsområden med överskott och två med underskott. Gymnasiesärskolan prognostiserar ett överskott på ca 1,5 mnkr vilket främst beror på fler elever utifrån samt färre elever i andra skolor. Vuxnas lärande prognostiserar med ett nollresultat tack vara den nya centrala fördelningsmodellen av schablonpengarna från migrationsverket. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period 2014 – 2016 Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 3000 -1503 1500 0 Kommentarer treårsbudget Då förvaltningen har med sig ett överskott på 3 mnkr från föregående treårsperiod bedöms ett nollresultat i slutet av treårsperioden vara realistiskt. Investeringskostnader (tkr) 113 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 114 (124) Investeringar (tkr) Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Varav överförs till nästa år Avvikelse 2015 Investeringar GN 213 1 400 1 400 0 Summa investeringsutgifter 213 1 400 1 400 0 0 Kommentarer investeringar Under perioden januari-aug 2015 verksamheterna investerat ca 213 tkr i IT-utrustning, möbler och inredning samt programvara till en maskin. Prognosen för året är att förvaltningen kommer hålla sig inom tilldelad investeringsram. Internkontrollområden Genomströmningstider Internkontrollområdet har bestämts eftersom genomströmningstider är viktigt både för att eleverna ska fullfölja sin utbildning på planerad tid och för nämndens effektivitet. Rektor arbetar med sina arbetslag samt elevstödet för att stödja elevernas studier och ge bäst stöd för varje elev. Resultaten har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Karlskoga fick något sämre resultat 2014 främst för att ett program åstadkom ett ovanligt svagt resultat. Degerforsenheten förbättrades sig något. Vi väntar på Skolverkets officiella siffror för 2015. Elevernas betygspoäng Betygspoäng är ett sätt att jämföra sitt resultat och som går att jämföra med andra skolor, kommuner och hela riket. Rektor arbetar med sina arbetslag samt elevstödet för att stödja elevernas studier och ge bäst stöd för varje elev. Karlskoga har sakta förbättrat sina betygsresultat de senaste åren. Degerfors enheten förändrade sitt utbud i samband med sammanslagningen som kan ge en förklaring till det svaga resultatet för 2014. Jämför man grundskolans resultat med de resultat man får i gymnasieskolan står de i ungefär samma relation till rikets siffror. Vi väntar på Skolverkets officiella siffror för 2015. Nyckeltal 81 2012 2013 2014 2015 Andel Karlskoga- och Degerforselever som väljer Möckelngymnasiet för sin utbildning i första hand82 (%) 79 72,8 60,4 64,8 Andel Karlskoga- och Degerforselever som söker teknisk och naturvetenskaplig gymnasieutbildning i första hand83 (%) 22 31 19,5 26,1 Volymer Kvalitet 81 Till och med augusti, om inte annat anges. Andel förstahandssökande från Karlskogas och Degerfors grundskolor vid den slutliga antagningen. Baseras på siffror från gymnasieantagningen i Örebro. Nytt sätt att mäta från 2014. 83 Andel förstahandssökande från Karlskogas och Degerfors grundskolor vid den slutliga antagningen. Baseras på siffror från gymnasieantagningen i Örebro. Nytt sätt att mäta från 2014. Här ingår också industritekniskt program. 82 114 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 115 (124) Jag skulle kunna rekommendera en vän eller bekant att börja arbeta på min arbetsplats HME delindex motivation HME delindex ledarskap 72 - 64 - 78 - 76 - 75 - 78 - HME delindex styrning 77 - 68 - Kostnader 115 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 116 (124) Karlskoga kommunhus AB Ordförande VD Sven-Olov Axelsson Christian Westas Bolaget i korthet Karlskoga Kommunhus AB är moderbolag till Karlskogahem AB och Karlskoga Energi & Miljö AB. Bolaget har i övrigt ingen verksamhet. Ekonomi (tkr) Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) Delår janaug 2014 0 Bokslut Utfall jan2014 aug 2015 0 Prognos 2015 Budget Avvikelse 2015 2015 0 0 0 0 -18 300 -30 -16 971 1 000 014 1 026 700 1 015 000 -26 600 -26 600 0 0 0 Investeringsplan (tkr) Inga investeringar Delår janaug 2014 0 Bokslut Utfall jan2014 aug 2015 0 0 Prognos 2015 0 Budget Avvikelse 2015 2015 0 0 Kommentarer Bolaget har i stort sett endast räntekostnader som täcks av koncernbidrag från Karlskoga Energi & Miljö AB. Årets resultat efter erhållna koncernbidrag beräknas ligga i paritet med budget. Budgeterat resultat för 2015 är -9 tkr. 116 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 117 (124) Karlskoga Energi & Miljö AB Ordförande VD Dan-Åke Widenberg Jens Isemo Bolaget i korthet Koncernen består av moderbolaget Karlskoga Energi & Miljö AB med dotterbolagen Karlskoga Elnät AB, som tillhandahåller nättjänster med stöd av leveranskoncession för område, Karlskoga Kraftvärmeverk AB, som producerar och levererar el, ånga och fjärrvärme, Karlskoga Miljö AB, som tillhandahåller vatten och avlopp samt avfalls- och deponitjänster, och Karlskoga Stadsnät AB, som tillhandahåller bredbandstjänster. Dessutom finns Karlskoga Vattenkraft AB innehållande 24 vattenkraftverk som producerar miljövänlig el. Biogasbolaget producerar fordonsgas och ägs till hälften. Ekonomi (tkr) Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) Delår janaug 2014 307 926 Bokslut Utfall jan2014 aug 2015 491 958 321 566 Prognos 2015 497 760 Budget Avvikelse 2015 2015 510 965 13 205 28 038 59 695 33 832 59 400 62 030 1 441 326 1 500 710 1 461 246 1 505 600 1 529 670 36 38 37 2 630 24 070 -1 Investeringsplan (tkr) Koncernen Delår janaug 2014 59 118 Bokslut Utfall jan2014 aug 2015 113 328 46 151 Prognos 2015 87 115 Budget Avvikelse 2015 2015 94 000 6 885 Kommentarer Anledningen till den negativa resultatavvikelsen är sämre resultat i Karlskoga Vattenkraft AB, trots rekordproduktion, på grund av det låga elpriset. Även Biogasbolaget i Mellansverige AB redovisar sämre resultat föranlett av låg produktion. 117 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 118 (124) Karlskogahem AB Ordförande VD Rolf Lindberg T.f. vd Anders Zetterblad Förbundet/Bolaget i korthet Bolagets fastighetsbestånd omfattar 2513 lägenheter och 143 lokaler. Förvaltad bostadsyta uppgår till 166 667 kvm och lokalytan till 43 882 kvm. Uthyrningsgraden för bostäder är ca 97,7 % och för lokaler ca 96 %. Ekonomi (tkr) Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) Delår janaug 2014 Bokslut Utfall jan2014 aug 2015 Prognos 2015 Budget Avvikelse 2015 2015 131 335 197 816 136 411 204 731 203 436 1 295 14 550 -7 971 20 727 20 367 11 054 9 313 980 900 13,9 975 869 12 982 938 14,1 971 438 13,9 974 452 13,3 -3 921 0,6 Bokslut Utfall jan2014 aug 2015 Prognos 2015 Investeringsplan (tkr) Karlskogahem AB Delår janaug 2014 54 915 80 703 15 076 25 177 Budget Avvikelse 2015 2015 39 280 14 103 Kommentarer Bolaget visar ett positivt resultat för perioden med 20,7 (14,5) mnkr. Bidragande orsaker till det positiva resultatet har varit minskat hyresbortfall vad gäller bostäder och lokaler, lägre personalkostnader samt ej påbörjade planerade underhållsåtgärder. En reavinst på nästan 600 tkr har uppkommit under perioden och avser försäljning av en bostadsrättslägenhet. Investeringar för perioden uppgår till ca 15,1 mnkr (55). Större investeringar har varit takrenoveringar, uppgradering värmeanläggningar, anpassning för ny Familjecentral, upprustning Socialkontoret och investeringar i den yttre miljön i Skogsrundan. Bolaget kommer för helåret 2015 sannolikt att uppnå ett något lägre resultat än i delårsbokslutet. Det beror framförallt på att kostnader för planerade underhållsinsatser faller ut under senare delen av året 118 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 119 (124) Karlskoga Näringsliv & Turism Ordförande VD Anne-Mari Alanen Dan-Åke Widenberg Bolaget i korthet Bolagets uppdrag avser tjänster inom områdena näringslivsutveckling och turism innebärande nätverksbyggande och företagsservice, företagsetablering samt turism- och besöksnäringsverksamhet inom Karlskoga Kommun. Ekonomi (tkr) Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) Delår janaug 2014 Bokslut 2014 Utfall janaug 2015 Prognos 2015 Budget Avvikelse 2015 2015 0 4 553 3 256 4 300 4 292 18 -476 -189 0 -934 934 2 478 25 979 63 1 900 32 1 900 25 0 Bokslut Utfall jan2014 aug 2015 Prognos 2015 Investeringsplan (tkr) Delår janaug 2014 0 0 0 0 Budget Avvikelse 2015 2015 0 0 Kommentarer Bolagets turistverksamhet karaktäriseras av att kostnaderna är högre inför och under den varma årstiden för att under resterande del av året mer innehålla normala organisationskostnader. Underskottet t o m augusti bedöms kunna inhämtas till årets slut. Bolagets verksamhet baseras på vunnen upphandling av uppdrag för Karlskoga kommun vilkens ekonomiska ram inte inrymmer varken medel till näringslivsutveckling eller destinationsutveckling. Det från början förutsatta ekonomiska bidraget från näringslivet har inte fullföljts. Ev. styrelsearvoden förutsätts inte täckas av uppdragsersättningen varför detta får särskilt behandlas och lösas av bolagets ägare, vilket även noterats i bolagsstämmoprotokollet. 119 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 120 (124) Parkeringsbolaget Råkan Ordförande VD Nina Höijer Stig Rengman Bolaget i korthet Bolaget bedriver parkeringsverksamhet för fordon i centrala Karlskoga. Bolaget har över 300 parkeringsplatser, varav 212 på takparkeringen. Ekonomi (tkr) Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) Delår janaug 2014 Bokslut Utfall jan2014 aug 2015 Prognos 2015 Budget Avvikelse 2015 2015 389 579 343 555 585 30 15 230 43 71 269 58 39 317 61 0 234 66 32 266 70 32 32 4 Bokslut Utfall jan2014 aug 2015 Prognos 2015 Investeringsplan (tkr) Investeringar Delår janaug 2014 0 0 0 0 Budget Avvikelse 2015 2015 0 0 Kommentarer Bolaget har sedan uppfarten till takparkeringen byggdes om sett en minskning av intäkterna. Detta då takparkeringen är avgiftsfri i två timmar. För perioden jan-aug 2015 har bolaget erhållit 200 tkr i driftbidrag utöver ovan nämnda omsättning. Budgeterad summa för året uppgår till 240 tkr. För samma period föregående år erhölls 200 tkr i driftbidrag och totalt under 2014 erhålls 340 tkr. Driftbidragen finansieras till 90 % av fastighetsägarna och 10 % av kommunen. Utan sådana bidrag skulle inte bolaget klara sig. 120 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 121 (124) Övriga nämnder och förbund Administrativ nämnd - Lönecentrum östra Värmland Ordförande Ann-Marie Walloch Ansvarig kommun Kristinehamns kommun Administrativ nämnd Den administrativa nämnden är en gemensam nämnd för Karlskoga, Kristinehamn, Filipstad och Storfors och värdkommun är Kristinehamn. Nämndens verksamhet avser idag löneadministration. Samtliga kommuner lämnar ett årligt bidrag till den gemensamma nämndens verksamhet som skall täcka nämndens kostnader. Driftredovisning Karlskogas andel Delår jan-aug 2014 Bokslut 2014 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader Intäkter 3 270 0 4 509 0 3 253 0 4 880 0 5 027 0 147 0 Nettokostnader 3 270 4 509 3 253 4 880 5 027 147 Nettobudget 3 351 5 027 3 351 5 027 5 027 0 81 518 98 147 0 147 Resultat i förhållande till budget Kommentarer Den administrativa nämnden redovisar per augusti ett positivt resultat på 98 tkr vilket beror på att kostnaden för verksamheten, vårt bidrag, är lägre än avsatt budget. Årets prognos är därför en positiv avvikelse mot budget motsvarande 147 tkr. 121 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 122 (124) Östra Värmlands överförmyndarnämnd Ordförande Inga-Lill Röhr Ansvarig kommun Kristinehamns kommun Östra Värmlands överförmyndarnämnd Nämnden ska i första hand ha tillsynen över personer som är ställföreträdare till underåriga eller hjälpbehövande personer. Överförmyndarnämnden medverkar till att det finns god man, förvaltare eller förordnad förmyndare för den som har behov av detta. Nämnden beslutar också om arvode för dessa. Nämnden hanterar även frågor för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Driftredovisning Karlskogas andel Delår jan-aug 2014 Bokslut 2014 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 4 116 3 064 -1 643 5 131 3 644 -1 836 4 076 3 217 -1 811 5 290 3 718 -2 082 5 140 3 568 -2 232 -150 -150 -150 Nettokostnader 2 473 3 295 2 265 3 208 2 908 -300 Nettobudget 1 939 2 908 1 939 2 908 2 908 0 -534 -387 -326 -300 0 -300 Resultat i förhållande till budget Kommentarer Överförmyndarnämnden redovisar per augusti ett negativt resultat på 326 tkr. Det beror framförallt på ökade arvodeskostnader och något lägre intäkter. Prognosen för året beräknas på grund av detta till ett underskott om 300 tkr. 122 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 123 (124) Bergslagens Räddningstjänstförbund Förbundschef Göran Stålberg VD Anders Nilsson Förbundet i korthet Bergslagens Räddningstjänst bildades 1997. I räddningstjänstförbundet ingår kommunerna Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. Den geografiska utsträckningen är ca 140 km x 70 km. Räddningstjänstområdet omfattar stads- och tätortsbebyggelse, större mekaniska och kemisk/tekniska fabriker, stora skogsområden, jordbruk och skärgård. Europaväg och järnväg går genom området samt stora trafikmängder från och till de närliggande Dalafjällen. Syftet med räddningstjänstförbundet är att erhålla en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad för medlemskommunerna. Räddningstjänstförbundets främsta målsättning är att medverka till att olyckor och bränder inte inträffar samt att konsekvenserna av de olyckor som inträffar blir så små som möjligt. Människor som bor eller vistas i våra kommuner skall känna sig trygga och säkra i förhållandet till risker och olyckor som de kan utsättas för samt känna förtroende för Brt som organisation. För att Brt ska kunna medverka till att skapa ett samhälle där olyckor som påverkar människor, egendom och miljö minskas, måste olycksriskerna identifieras och kommuninnevånarna medvetandegöras om dessa risker. Ekonomi (tkr) Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) Delår janaug 2014 Bokslut Utfall jan2014 aug 2015 Prognos 2015 Budget Avvikelse 2015 2015 9 709 15 195 10 636 15 456 14 075 -1 381 1 703 127 343 32 -992 158 973 24 636 -978 0 182 981 978 182 981 0 Bokslut Utfall jan2014 aug 2015 Prognos 2015 Investeringsplan (tkr) Delår janaug 2014 5 941 6 649 1 222 4 550 Budget Avvikelse 2015 2015 4 550 0 123 2015-09-22 Delårsrapport januari - augusti 2015 124 (124) Kommentarer Ekonomi- och verksamhetsplan enligt ägardirektiv Ett nytt Handlingsprogram för perioden 2016-19 ska beslutas under 2015. Den ekonomiska planen och dimensioneringen av utryckningsstyrkorna har diskuterats i både direktionen och Östra Värmlands-gruppen där den ekonomiska planen fastställts. Samarbete sker mellan BRT och medlemskommunernas risk- och säkerhetsansvariga. Gruppen arbetar bla med att samordna målformuleringar i kommande Handlingsprogram. BRT utför via upprättat avtal t o m årets slut uppdrag av specificerade uppgifter inom Risk- och säkerhetsområdet från Hällefors kommun. Kommunen har dock fortsatt ansvar för att Lagen om extraordinära händelser uppfylls. Filipstads kommun och BRT har ett tillsvidare avtal om ökad samverkan inom det systematiska brandskyddsarbetet, provning av automatlarm m.m. Antalet larm har ökat något jämfört med motsvarande period förra året. Till stor del är det antalet brand i byggnad som ökat. Nytt höjdfordon har upphandlats om ca 6,2 mnkr. När det gäller brandstationerna: I Karlskoga: pågår arbetet med att bygga upp en övningsplats där BRT ska kunna utföra övningar såsom rökdykning, skärning, klippning sågning och tätning. I Degerfors: är arbetet med byggnationen av nya brandstationen klar. Invigning är planerad till 9 september. I Filipstad: så har upphandlingen av en ombyggnation avslutats och en samlokalisering med ambulansen är inte aktuell i dagsläget. Ekonomisk kommentar: I resultatet ingår återföring av Fora pengar från 2004 om 722 Tkr både vad gäller delår och prognos 2015. 124 Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2015-11-10 KF § 175 KS 2015.0076 Revidering av folkhälsonämndens reglemente Sammanfattning Kommunfullmäktige har den 16 december 2014 i § 164 uppdragit åt kommunstyrelsen att revidera folkhälsonämndens reglemente avseende nämndens presidium. Enligt det nuvarande reglementet anges endast ordförande och vice ordförande, men både 1:e och 2:e vice ordförande har utsetts. Ändringen i reglementet innebär ingen förändring av förfaringssätt eller kostnader mot tidigare. Vid översyn av reglementet föreslås även en språklig revidering samt ett förtydligande avseende ersättarnas tjänstgöring utifrån kommunrepresentation. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 20 oktober 2015 § 228 Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 7 september 2015 Karlskoga kommuns inkallelseordning för ersättare i nämnder Degerfors kommuns inkallelseordning för ersättare i nämnder Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutade att revidera folkhälsonämndens reglemente enligt följande: 1. Reglementet revideras språkligt i syfte att göra det mer lättläst genom att ändra exempelvis ”skall” till ”ska”, ”ej” till ”inte” och ”deltaga” till ”delta”. 2. Tillägg i § 9 ”Nämnden består av 9 ordinarie ledamöter och 9 ersättare, varav 6 ledamöter och 6 ersättare skall utses av Karlskoga kommun samt 3 ledamöter och 3 ersättare utses av Degerfors kommun. Ordförande och andre vice ordförande skall utses av Karlskoga kommun och förste vice ordförande ska utses av Degerfors kommun.” 3. Ändring och tillägg i § 10: ”Om en ordinarie ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare deltaga i ett sammanträde, skall en ersättare kallas att tjänstgöra, i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ordinarie ledamot inträder i tjänst först efter att pågående ärende är avslutat. Om inte ersättaren väljs proportionellt skall ersättaren tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda turordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordning. Ersättarna ska tjänstgöra i den ordning som respektive kommunfullmäktige beslutat inför varje mandatperiod. Ersättare träder in i första hand utifrån vilken kommun som representeras, i andra hand utifrån vilket parti som representeras. En ersättare som börjat tjänstgöra fortsätter att tjänstgöra Justerande Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2015-11-10 även om annan ersättare inom det egna partiet anländer. Har ersättare från ett parti börjat tjänstgöra för frånvarande ledamot i ett annat parti och ersättaren i sistnämnda parti anländer ska han/hon inträda som tjänstgörande.” Expedieras till Folkhälsonämnden Degerfors kommun Justerande Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2015-09-07 1 (2) KS 2015.0076 Handläggare Karin Jirénius Kommunfullmäktige Revidering av folkhälsonämndens reglemente Sammanfattning Kommunfullmäktige har den 16 december 2014 i § 164 uppdragit åt kommunstyrelsen att revidera folkhälsonämndens reglemente avseende nämndens presidium. Enligt det nuvarande reglementet anges endast ordförande och vice ordförande, men både 1:e och 2:e vice ordförande har utsetts. Ändringen i reglementet innebär ingen förändring av förfaringssätt eller kostnader mot tidigare. Vid översyn av reglementet föreslås även en språklig revidering samt ett förtydligande avseende ersättarnas tjänstgöring utifrån kommunrepresentation. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 7 september 2015 Karlskoga kommuns inkallelseordning för ersättare i nämnder Degerfors kommuns inkallelseordning för ersättare i nämnder Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att revidera folkhälsonämndens reglemente enligt följande: 1. Reglementet revideras språkligt i syfte att göra det mer lättläst genom att ändra exempelvis ”skall” till ”ska”, ”ej” till ”inte” och ”deltaga” till ”delta”. 2. Tillägg i § 9 ”Nämnden består av 9 ordinarie ledamöter och 9 ersättare, varav 6 ledamöter och 6 ersättare skall utses av Karlskoga kommun samt 3 ledamöter och 3 ersättare utses av Degerfors kommun. Ordförande och andre vice ordförande skall utses av Karlskoga kommun och förste vice ordförande ska utses av Degerfors kommun.” 3. Ändring och tillägg i § 10: ”Om en ordinarie ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare deltaga i ett sammanträde, skall en ersättare kallas att tjänstgöra, i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Tjänsteskrivelse 2015-09-07 2 (2) KS 2015.0076 Ordinarie ledamot inträder i tjänst först efter att pågående ärende är avslutat. Om inte ersättaren väljs proportionellt skall ersättaren tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda turordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordning. Ersättarna ska tjänstgöra i den ordning som respektive kommunfullmäktige beslutat inför varje mandatperiod. Ersättare träder in i första hand utifrån vilken kommun som representeras, i andra hand utifrån vilket parti som representeras. En ersättare som börjat tjänstgöra fortsätter att tjänstgöra även om annan ersättare inom det egna partiet anländer. Har ersättare från ett parti börjat tjänstgöra för frånvarande ledamot i ett annat parti och ersättaren i sistnämnda parti anländer ska han/hon inträda som tjänstgörande.” Karin Jirénius Kommunsekreterare Expedieras till Folkhälsonämnden Degerfors kommun Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 31(64) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-12-15 KF § 161 Dnr 00241-2014 Särskild inkallelseordning för ersättare i nämnderna Kommunfullmäktiges beslut 1. Särskild inkallelseordning för ersättare i styrelser och nämnder ska tillämpas. 2. Följande inkallelseordning av ersättare i styrelsen och nämnderna fastställs för mandatperioden 2015-2018: För ledamot tillhörande nedanstående partigrupp: Inträder ersättare i nedan angiven partigruppsordning: (V) (V), (MP), (M), (FP), (S), (C), (KD) (S) (S), (V), (MP), (C), (KD), (M) (MP) (MP), (V), (M), (FP), (S), (KD), (C) (C) (C), (KD), (S), (V), (MP) (KD) (KD), (C), (S), (V), (MP) (M) (M), (FP), (V), (MP), (S), (KD), (C) Ärendet Enligt kommunallagen 6 kap. 10 § ska kommunfullmäktige besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnderna. Om inget annat har beslutats ska ersättare kallas in i den ordning som de står uppsatta i protokollet från fullmäktiges val av ersättare. Detta kan leda till partiväxling och i värsta fall majoritetsskifte under vissa sammanträden. För att undvika partiväxling kan fullmäktige besluta om s.k. särskild inkallelseordning för ersättare. Partierna rangordnar då det egna partiet och de övriga partierna i den ordning som man vill att ersättarna ska kallas in. Man börjar med det egna partiet och sedan följer de övriga partierna i fallande ordning, med det parti sist som man minst vill ha ersättare från. Ärendets beredning Kommunfullmäktiges valberedning § 6/2014-12-03 Skickas till Sekreterare Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-12-16 Kommunfullmäktige KF § 185 KS 2014.0323 Inkallelseordning för ersättare vid tjänstgöring i styrelse, nämnder, beredningar och utskott mandatperioden 2015-2018 Sammanfattning Kommunfullmäktiges valberedning har vid sammanträdet den 2 december 2014 behandlat frågan om inkallelseordning i samband med frågan om förslag till mandatfördelning i styrelse, nämnder, utskott och beredningar. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 24 november 2014. Kommunfullmäktiges valberedning föreslår en komplettering till den tidigare föreslagna inkallelseordningen. Där hinder i lag eller författning inte finns ska de icke personliga ersättarna i kommunens styrelse, nämnder, beredningar, utskott eller motsvarande inkallas i följande ordning för de fall ersättande parti är representerade i nämnden: För ledamot tillhörande nedanstående partigrupp… … inträder ersättare i nedan angiven partigruppsordning S M V FP KD C MP SD SPI S, V, FP, MP, C, M, KD, SPI M, C, KD, MP, FP, S, V, SD, SPI V, S, FP, MP, C, M, KD, SPI, SD FP, S, V, C, KD, M, MP, SPI, SD KD, C, M, MP, FP, SPI, S, V, SD C, M, KD, MP, FP, S, V MP, C, KD, S, M, V, FP, SPI, SD SD, SPI, M, C, KD, MP, V, S, FP SPI, SD, M, C, KD, MP, S, V, FP Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges valberednings tjänsteskrivelse den 2 december 2014 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkände inkallelseordningen för ersättare vid tjänstgöring i nämnder, styrelser, beredningar och utskott. Expedieras till Samtliga partiföreträdare Samtliga styrelser och nämnder Justerande Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Kultur- och föreningsnämnden KFN § 127 2015-11-18 KFN 2013.0046 Dansa Pausa Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden och folkhälsonämnden har ett gemensamt intresse av att samverka kring ungdomar. Karlskoga kommuns tidigare genomförda pilotprojekt Dansa Pausa utgjorde en del av ett forskningsprojekt som Örebro universitet och Region Örebro län bedrev. Syftet var att genom dans förbättra ungas psykiska och fysiska hälsa. Den psykiska ohälsan - bland framför allt unga flickor - är alarmerande hög. Både i Karlskoga och Degerfors liksom i landet i övrigt. Nedstämdhet och kroppsliga besvär förekommer dubbelt så ofta bland flickor som bland pojkar, oavsett skolår. Målgruppen för Dansa Pausa är ungdomar i åldern 13-18 år. Barn och unga som mår psykiskt dåligt har samma rättigheter och lika värde som alla andra. Ingen får diskrimineras. Dansa Pausa kommer att genomföras i samverkan mellan kultur- och föreningsnämnden och folkhälsonämnden. Samverkansaktörer i projektet är elevhälsan (skolsköterskor/kuratorer), barn och ungdomsmedicinmottagningen, barn och ungdomspsykiatrin, primärvården/ ungdomsmottagningen, fritidsgårdarna, Örebro läns idrottsförbund samt Örebro läns bildningsförbund. Dansa Pausa kan ta emot 40 ungdomar och avsikten är att verksamheten ska bli en permanent del i kulturskolans utbud. Planen är att börja hösten 2016 med en grupp flickor, finansierat genom kultur- och föreningsnämndens medel för utvecklingsprojekt. Innan dess sker förberedande arbete med rekrytering av deltagare, främst inom elevhälsans medicinska insats där målgruppen finns. Samtidigt söker man andra vägar för att motivera pojkar att delta. Från och med 2017 ska verksamheten vara en ordinarie verksamhet inom kulturskolan för ungdomar som mår psykiskt dåligt, finansierat genom en ekonomisk ramförstärkning på 100 tkr. Allt i syfte att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa, en socialt och kulturellt hållbar kommun samt att spara framtida kostnader för andra nämnder än de två ansvariga nämnderna. Beslutsunderlag Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 oktober 2015. Förvaltningens förslag till beslut 1. Kultur- och föreningsnämnden återupptar projektet Dansa Pausa för tjejer under hösten 2016. 2. Kultur- och föreningsnämnden finansierar Dansa Pausa under 2016 med 51 tkr från Lednings konto 50*4031*099 Utvecklingsprojekt. 3. Kultur- och föreningsnämnden har för avsikt att tillsammans med folkhälsonämnden att bedriva Dansa Pausa för både tjejer och killar som en permanent verksamhet inom kulturskolan från och med 2017. Justerande Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Kultur- och föreningsnämnden 2015-11-18 4. Kultur- och föreningsnämnden kommer i samband med 2016 års budgetarbete att äska 100 tkr i ramförstärkning till Dansa Pausa för både tjejer och killar från och med 2017. Kultur- och föreningsnämndens beslut 1. Kultur- och föreningsnämnden återupptar projektet Dansa Pausa för tjejer under hösten 2016. 2. Kultur- och föreningsnämnden finansierar Dansa Pausa under 2016 med 51 tkr från Lednings konto 50*4031*099 Utvecklingsprojekt. 3. Kultur- och föreningsnämnden har för avsikt att tillsammans med folkhälsonämnden att bedriva Dansa Pausa för både tjejer och killar som en permanent verksamhet inom kulturskolan från och med 2017. 4. Kultur- och föreningsnämnden kommer i samband med 2016 års budgetarbete att äska 100 tkr i ramförstärkning till Dansa Pausa för både tjejer och killar från och med 2017. Expedieras till Barn- och utbildningsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Socialnämnden Ekonom Kulturchef Justerande Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden 2015-11-19 SBN § 164 SBN 2015.0358 Sammanträdesdagar 2016 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutar varje år nästkommande års sammanträden. Sammanträdestiderna har stämts av mot samhälls-byggnadsnämndens verksamheter. Generella mötestider för beredning är onsdagar klockan 13.00 och för sammanträden tisdagar klockan 13.00, enligt förslag på datum nedan. Eventuella förändringar under året meddelas i så god tid som möjligt. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 10 november 2015 Förvaltningens förslag till beslut Förslag till beredningsdagar och sammanträdesdagar under 2016 för samhällsbyggnadsnämnden enligt följande: Beredning 27 januari 24 februari 30 mars 27 april 1 juni 31 augusti 28 september 2 november 30 november Tid 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 Sammanträde 9 februari 8 mars 12 april 10 maj 14 juni 13 september 11 oktober 15 november 13 december Tid 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 9 -16 13:00 13:00 13:00 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutade beredningsdagar och sammanträdesdagar under 2016 för nämnden enligt följande: Beredning 27 januari 24 februari 30 mars 27 april 1 juni 31 augusti 28 september 2 november 30 november Justerande Tid 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 Sammanträde 9 februari 8 mars 12 april 10 maj 14 juni 13 september 11 oktober 15 november 13 december Utdragsbestyrkande Tid 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 9 -16 13:00 13:00 13:00 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Forts. SBN § 164 2015-11-19 SBN 2015.0358 Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen ___ Justerande Utdragsbestyrkande 1 (2) Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-11-24 KS § 253 KS 2015.0016 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor har upprättat en ekonomisk rapport för perioden januari-oktober 2015. Per 31 oktober 2015 är prognostiserat resultat för helåret 2015 ett överskott motsvarande +25,8 mnkr eller +1,7 procent av prognostiserade skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta skulle innebära att budgeterat resultat uppnås. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 10 november 2015 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkände upprättad ekonomisk rapport för perioden januarioktober 2015. Expedieras till Samtliga nämnder Justerande Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2015-11-10 1 (1) KS 2015.0016 Handläggare Christian Westas Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse ekonomisk rapport januari-oktober 2015 Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor har upprättat en ekonomisk rapport för perioden januari-oktober 2015. Per 31 oktober 2015 är prognostiserat resultat för helåret 2015 ett överskott motsvarande +25,8 mnkr eller +1,7 procent av prognostiserade skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta skulle innebära att budgeterat resultat uppnås. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse daterad 2015-11-10 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner upprättad ekonomisk rapport för perioden januari-oktober 2015. Christian Westas Ekonomichef Expedieras till Samtliga nämnder KS 2015.0016 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 Innehåll Kommentarer ekonomisk rapport ............................................................................................................................3 Driftredovisning kommunen totalt ...........................................................................................................................3 Sammanställning ekonomisk rapport .......................................................................................................................4 Kommunfullmäktige ................................................................................................................................................5 Ekonomisk rapport kommunstyrelsen......................................................................................................................7 Ekonomisk rapport socialnämnden ..........................................................................................................................9 Ekonomisk rapport barn- och utbildningsnämnden ...............................................................................................11 Ekonomisk rapport kultur- och föreningsnämnden................................................................................................13 Ekonomisk rapport samhällsbyggnadsnämnden ....................................................................................................16 Ekonomisk rapport myndighetsnämnden ...............................................................................................................20 Ekonomisk rapport folkhälsonämnden ..................................................................................................................22 Ekonomisk rapport gymnasienämnden ..................................................................................................................24 Ekonomisk rapport överförmyndarnämnden .........................................................................................................26 Ekonomisk rapport administrativa nämnden .........................................................................................................27 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 3 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Kommentarer ekonomisk rapport Kommunen totalt Per 31 oktober 2015 är prognostiserat resultat för helåret 2015 ett överskott motsvarande +25,8 mnkr eller +1,7 procent av prognostiserade skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta skulle innebära att budgeterat resultat uppnås. Trots att budgeten totalt är i balans finns avvikelser i årsprognosen. Största negativa avvikelsen är -19,8 mnkr i drift för nämnder/styrelse (se nedan för mer detaljer). Ytterligare negativa avvikelser jämfört med budget är 4,5 mnkr i prognos för pensionskostnader och -2,5 mnkr i försämrad skatteunderlagsprognos (SKL cirkulär 15:29 daterad 2015-10-09). Största positiva avvikelsen är +12,8 mnkr i minskade finansiella kostnader då låneflytt inom koncernen ger balans mellan lån och räntederivat för kommunen. Vidare +13,3 mnkr i återbetalning av AFA försäkringspremier avseende 2004 samt +0,7 mnkr i övrig finansförvaltning. Driftredovisning för nämnder/styrelser Prognostiserad driftredovisning för helåret 2015 är 1 485,1 mnkr vilket skulle innebära en negativ avvikelse mot budget med -19,8 mnkr. Detta innebär en försämrad årsprognos jämfört med delårsrapporten per 31 augusti med -3,3 mnkr. De största avvikelserna per nämnd är följande: Kommunfullmäktige prognostiserar -1,3 mnkr beroende på avvikelse på arvoden och partistöd. Kommunstyrelsen prognostiserar -10,0 mnkr mot budget. Den negativa avvikelsen beror på sociala investeringar uppgående till 9,4 mnkr till projekten ”Från etablering till anställning”, ”Projekt 1:1”, ”Digitala lärverktyg” samt bidrag till Svenska Migrationscentret. Samtliga sociala investeringar hanteras inom ramen för treårsbudgeten. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar -7,0 mnkr beroende främst på barn- och elevökningar jämfört med budget samt ökade kostnader för skolskjutsar. Socialnämnden prognostiserar -2,3 mnkr beroende på osäkerhet på ersättningar från Migrationsverket samt kostnader försörjningsstöd. Gymnasienämnden prognostiserar +0,5 mnkr tack vare gymnasiesärskolan. Folkhälsonämnden prognostiserar +0,5 mnkr vilket beror på heltidsprojektet. Investeringar Investeringsutgifter per sista oktober 2015 uppgår till 50,9 mnkr. Prognos investeringsutgifter för helåret 2015 är 81,6 mnkr vilket skulle innebära att 17,0 mnkr av budget inte kommer att förbrukas. Uppfyllelsegraden av årets investeringar skulle då bli 82,8 procent av budget. Driftredovisning kommunen totalt Kommunens driftkostnad, netto Verksamhet, netto Finansförvaltning Summa nettokostnad Utfall jan-okt 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 1 225 491 -1 366 974 1 485 072 -1 510 890 1 465 301 -1 491 119 -19 771 19 771 -141 483 -25 818 -25 818 0 3 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 4 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Sammanställning ekonomisk rapport Driftredovisning Nämnd Kommunfullmäktige inkl revision Kommunstyrelsen (verksamhet) Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Administrativa nämnden Överförmyndarnämnd Gymnasienämnden Summa Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 6 247 92 397 513 406 363 048 64 533 41 194 7 138 1 550 4 067 2 677 129 234 1 225 491 7 893 124 728 612 349 436 241 78 997 49 390 8 888 2 866 4 880 3 208 155 632 1 485 072 6 593 114 758 610 093 429 241 78 852 49 390 8 888 3 419 5 027 2 908 156 132 1 465 301 -1 300 -9 970 -2 256 -7 000 -145 0 0 553 147 -300 500 -19 771 Investeringar Nämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (verksamhet) Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Summa Årsprognos 2015 500 Utfall jan-okt 2015 0 Årsprognos 2015 budgetavvikelse 0 1 800 3 770 4 430 5 536 63 317 0 875 1 400 81 628 703 2 086 3 411 4 948 38 630 0 643 475 50 896 1 200 1 560 0 1 711 12 536 0 0 0 17 007 4 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 5 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Kommunfullmäktige Driftkostnader, netto Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 6 316 3 315 69 7 962 3 858 -69 6 643 2 858 -50 -1 319 -1 000 19 Nettokostnader 6 385 7 893 6 593 -1 300 Nettobudget 5 494 6 593 6 593 0 -891 -1 300 0 1 300 5 697 550 6 247 6 793 1 100 7 893 5 493 1 100 6 593 -1 300 0 -1 300 Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Kommunfullmäktige Revisionen Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Kommunfullmäktige och revisionen redovisar per oktober ett negativt resultat på 891 tkr vilket beror på ökade kostnader för partiföreträdare, partistöd samt utbildningar i samband med ny mandatperiod. Årets prognos är ett negativt resultat om 1 300 tkr. Uppföljning av treårsbudget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 19 -1300 -800 Kommentarer till åtgärdsplan Kommunfullmäktige väntas redovisa ett negativt resultat för 2015 om som mest 1 300 tkr. Detta för ökade kostnader för arvoden och partistöd samt kostnader för utbildning av nya kommunfullmäktige i den nya mandatperioden. Från 2016 ökas kommunfullmäktiges ram och prognosen för innevarande treårsperiod är ett negativt resultat om 800 tkr. Redovisat löneutfall jämfört med 2014, netto Utfall jan-okt 2014 Utfall jan-okt 2015 2 049 3 315 Kommentarer Kommunfullmäktige och revisionens arvodeskostnader har för perioden ökat med 1 266 tkr i jämförelse mellan 2014 och 2015. Det är fördelat på 1 121 tkr till kommunfullmäktige och 146 tkr på revisionen och motsvarar en ökning på 61,79 %. Ökningen beror dels på tillsättandet av en ytterligare partiförträdare. Dels de nya arvodesbestämmelser där storleken på vissa uppdrag har höjts avseende antal inkomstbasbelopp samt att inkomstbasbeloppet för 2015 även har ökat. 5 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 6 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Investeringskostnader Investeringar (tkr) Utfall jan-okt 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Varav överförs till nästa år Avvikelse 2015 Budget från 2014 Voteringsutrustning 0 500 500 0 Summa investeringsutgifter 0 500 500 0 0 Kommentarer investeringar Kommunfullmäktige använde inte sin budget för voteringsutrustning 2014 och prognosen är att budgeten, som förts med till 2015, används i år. 6 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 7 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Ekonomisk rapport kommunstyrelsen Driftkostnader, netto Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 159 064 94 138 -66 667 205 163 115 697 -80 435 195 793 114 697 -81 035 -9 370 -1 000 -600 Nettokostnader 92 397 124 728 114 758 -9 970 Nettobudget 95 632 114 758 114 758 0 3 235 -9 970 0 9 970 2 008 1 080 41 710 9 683 6 917 17 986 10 838 2 175 92 397 2 666 10 000 54 434 12 137 8 538 23 085 13 268 600 124 728 2 566 10 000 53 164 12 287 7 838 14 985 13 918 0 114 758 -100 0 -1 270 150 -700 -8 100 650 -600 -9 970 Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Kommunstyrelsen Oförutsett Ledning/Utveckling Kansliavdelning Ekonomiavdelning IT-avdelning Personalavdelning Bemanningsenheten Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Det positiva resultatet per oktober beror främst på att budgeten för de oförutsedda medlen inte är förbrukade för perioden. Till och med oktober är 1 080 tkr förbrukat av de 10 mnkr som är avsatta. Därtill finns ett beslut om att fördela maximalt 4 mnkr till barn- och utbildningsnämnden beroende på utvecklingen av deras underskott vid årets slut. Ett ytterligare ärende lyfts också till kommunstyrelsen från kultur- och föreningsnämnden i november avseende 250 tkr. Precis som i föregående prognoser har vi även nu tagit med att hela budgeten för de oförutsedda medlen kommer att förbrukas. Det som inte förbrukas kommer således istället att förbättra kommunstyrelsens totala prognos för året. I oktobers resultat ingår kostnader för sociala investeringar motsvarande 7 674 tkr. Det fördelas på Svenska Migrationscentret 636 tkr, för projekt 1:1, 1 496 tkr och för digitala lärverktyg 5 542 tkr. För projektet från etablering till anställning bokförs kostnaderna hos Socialförvaltningen fram tills årsskiftet när omföring sker till kommunstyrelsen. För det här projektet är beslutet att som mest avsätta 2 541 tkr vilket varit med i tidigare prognoser. Då kostnaden i år inte väntas bli så hög revideras prognosen ned till 500 tkr. Prognoserna för Svenska Migrationscentret är 770 tkr, för projekt 1:1, 1 496 tkr och för digitala lärverktyg 6 600 tkr, totalt 9 370 tkr. Uppföljning av treårsbudget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. 7 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 8 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Redovisning tkr Ingående balans 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 772 - 600 0 Resultat i förhållande till budget Kommentarer till åtgärdsplan Prognosen för 2015 är ett negativt resultat om som mest minus 9 970 tkr. Av detta avser 9 370 tkr en uppskattning av kostnaderna för de sociala investeringarna till svenska migrationscentret, från etablering till anställning samt för projekten digitala lärverktyg och 1:1. För 2013 öronmärktes 15 mnkr av eget kapital för sociala investeringar. Förra året hade kommunstyrelsen kostnader för sociala investeringar på 2 945 tkr och således förbättrades kommunstyrelsens resultat med detta som ingångsvärde för 2015. De öronmärkta 15 mnkr av eget kapital minskades till 12,055 mnkr, vilket också är det resultat som ramen för treårsbudgeten kan förbättras med. De 600 tkr som i årets prognos inte inkluderas av de sociala investeringarna avser lägre intäkter och hanteras inom ramen för det positiva resultatet i treårsbudgeten. Prognosen för innevarande treårsperiod är ett nollresultat. Redovisat löneutfall jämfört med 2014, netto Utfall jan-okt 2014 Utfall jan-okt 2015 91 120 94 138 Kommentarer Kommunstyrelsens lönekostnader har för perioden ökat med ca 3 mnkr till 2015 i jämförelse med 2014. Det är en ökning med ca 3,31 % och beror uteslutande på bemanningsenheten. Investeringskostnader Investeringar (tkr) Utfall jan-okt 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Varav överförs till nästa år Investeringar i datanät Övriga investeringar Budget från 2014 Beslutsstödsystem 674 29 1 700 100 1 900 100 200 0 0 0 1 000 1 000 1 000 Summa investeringsutgifter 703 1 800 3 000 1 200 1 000 Kommentarer investeringar Årets prognos för investeringarna är ett positivt resultat om 1 200 tkr och av detta kommer 1 000 tkr för beslutsstödsystem att föras med till 2016. I beslutad investeringsbudget för 2016-2018 planeras investering i beslutsstödsystem göras först 2017. 8 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 9 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Ekonomisk rapport socialnämnden Driftkostnader, netto Utfall 2015 janokt Kostnader - varav personal - varav vikariekostnad bemanningsenh Intäkter Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 766 024 538 098 -2 256 -2 256 663 520 428 398 35 757 -150 114 -153 674 763 768 535 842 0 -153 674 Nettokostnader 513 406 612 349 610 093 -2 256 Nettobudget 508 411 0 0 0 -4 995 -612 349 -610 093 2 256 907 9 867 91 470 147 306 161 652 102 203 513 406 975 12 016 109 765 176 519 191 176 121 897 612 349 975 20 325 104 430 174 116 189 177 121 071 610 093 0 8 309 -5 335 -2 404 -2 000 -826 -2 255 Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Nämndverksamhet Förvaltningsgemensam verksamhet Individ och Familj Vård och Omsorg 1 - Hemvård Vård och Omsorg 2 - Vårdboende Funktionshinder Summa nettokostnader 0 Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Socialnämnden redovisar ett minusresultat om 4 995 tkr för årets första tio månader. Kostnaderna inom vård och omsorg och funktionsnedsättning sjunker efter sommaren vilket minskar underskottet. Återsökningar från Migrationsverket kommer att täcka kostnader för institutionsplaceringar inom enhet barn och unga. Prognosen i dagsläget är ett underskott om 2 000 tkr för helåret 2015. Prognosen är dock fortfarande osäker. Främst beror det på osäkerhet kring hur mycket pengar som kan fås genom återsökning från Migrationsverket, vilken ekonomisk effekt anpassningen av verksamheten inom hemvården ger samt försörjningsstödets fortsatta utveckling. Från och med den 1 juli 2015 gäller en internbudget utifrån resursfördelningsmodell inom vård och omsorg 1 (hemvård). En anpassning pågår för komma i nivå med de nya budgetförutsättningarna. Inom vård och omsorg 2 (vårdboende) har korttidsplatserna på Treklövern reducerats från 20 till 15 för att få ned personalkostnaderna inom området. Inom individ och familj är kostnaderna för försörjningsstöd fortsatt höga och en åtgärd som förhoppningsvis kommer att lösa en del av problemen är den nya satsningen inom arbetsmarknadsenheten vilken beräknas minska beroendet av ekonomiskt bistånd 9 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 10 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Uppföljning av treårsbudget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 0 -200 0 Kommentarer till åtgärdsplan Kommunstyrelsen beviljade 2013 utvecklingsmedel till socialnämnden om sammanlagt 3 000 tkr. Utvecklingsmedlen tillfördes inte socialnämndens budget utan socialnämndens kostnader för utvecklingsprojekten räknas istället av vid årsbokslut och räknas till nämndens resultat i treårsbudget 20142016. Kostnaden för utvecklingsprojekten var 1 962,2 tkr under 2014. Utvecklingsprojekten har fortsatt även under 2015 och har hittills kostat 502,4 tkr, vilket totalt ger 2 464,6 tkr ytterligare som ska räknas till nämndens resultat. Redovisat löneutfall jämfört med 2014, netto Utfall jan-okt 2014 Utfall jan-okt 2015 409 425,9 427 788,2 Kommentarer Löneökningarnas helårseffekt mellan åren 2014 och 2015 är totalt cirka 10 700 tkr. Inom enhet för ensamkommande barn har ökningen av avtalade platser inneburit en personalökning med en kostnad på 3 000 tkr. 2 000 tkr avser ökade kostnader inom vård och omsorg med anledning av ersättningar från Social-styrelsen för utökad bemanning. Ökade kostnader för obekväm arbetstid, övertid och jourtillägg är 1 400 tkr medan ökade kostnader för sjukfrånvaro är 1 100 tkr mellan åren. Investeringskostnader Investeringar tkr Inv möbler mm (FG) Inv interna kallelsesystem (VO2) Inv befintlig vht (VO) Inv låssystem (VO) Inv hjälpmedel (VO) Inv datorer (FG) Inv nationella it-strategin (FG) Inv befintlig vht (IFO) Inv nybyggnation (HO) Inv befintlig vht (HO) Inv vht specifika system (FG) Summa investeringsutgifter Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 86,2 0,0 791,4 0,0 571,4 436,8 53,7 0,0 102,3 0,0 43,8 2 086 506 0 794 0 1 020 450 100 150 400 150 200 3 770 600,0 560,0 700,0 1 000,0 1 020,0 450,0 100,0 150,0 400,0 150,0 200,0 5 330 Varav Avvikelse överförs till 2015 nästa år 94 560 -94 1 000 0 0 0 0 0 0 0 1 560 0 560 0 1 000 0 0 0 0 0 0 0 1 560 Kommentarer investeringar Investeringarna avseende låssystem inom hemvården samt interna kallelsesystem inom vårdboende har försenats och kommer igång först under 2016. Det innebär att 1 000 tkr samt 560 tkr kommer att behöva föras över till 2016. I övrigt följer investeringarna plan. 10 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 11 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Ekonomisk rapport barn- och utbildningsnämnden Driftkostnader, netto Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 401 002 262 975 -37 954 475 241 315 000 -39 000 465 116 327 861 -35 875 -10 125 12 861 3 125 Nettokostnader 363 048 436 241 429 241 -7 000 Nettobudget 357 701 429 241 429 241 0 -5 347 -7 000 0 7 000 15 053 108 521 239 474 363 048 19 472 131 243 285 526 436 241 16 657 127 743 284 841 429 241 -2 815 -3 500 -685 -7 000 Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Förvaltningsgemensamt Förskola Grundskola Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Förvaltningen prognostiserar med ett underskott på cirka 7 000 tkr vid årets slut. Det är en försämring med 1 000 tkr från föregående månad. Underskottet beror bl a på: Fler barn och elever i verksamheten (nettoökning med 10-12 elever per månad) Drift av Häsängsskolan samt C-huset på Bregårdsskolan från hösten 2015. Kostnader för tillfälliga förskoleplatser under våren. Antalet institutionsplacerade barn har ökat, vilket innebär ökade kostnader för skolgången. Kostnader för skolskjutsar Enskilt bedrivna förskolor i kommunen nyttjar beviljade platser Ökat antal barn/elever med behov av särskilt stöd Förvaltningen har under perioden januari-augusti fått ersättning från kommunens etableringsinsatser för merparten av de ökande kostnaderna för mottagningsgrupper, förberedelseklasser, svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. Prognosen förutsätter motsvarande ersättning för september-december. Uppföljning av treårsbudget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 0 -7 000 0 Kommentarer till åtgärdsplan Nämnden har för avsikt att redovisa ett nollresultat efter treårsperiodens slut. 11 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 12 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Redovisat löneutfall jämfört med 2014, netto Utfall jan-okt 2014 Utfall jan-okt 2015 249 826 262 975 Kommentarer Personalkostnaderna är 5,2 procentenheter högre i år än för motsvarande period förra året. En stor del av skillnaden kan förklaras av 2015 års löneökningar. Investeringskostnader Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Varav överförs till nästa år Inventarier och IT-utrustning 3 411 4 430 4 430 0 0 Summa investeringsutgifter 3 411 4 430 4 430 0 0 Investeringar tkr Kommentarer investeringar Under 2015 har investeringar genomförts för att möjliggöra start av Häsängsskolan samt delar av Bregårdsskolans C-hus. För att möta den ökade förslitningen på enheterna har ett stort gemensamt möbelinköp genomförts. I samband med iPadssatsningen har investeringar genomförts för att säkra förvaringen av utrustningen på F-3 enheterna. Arbetsmiljöåtgärder på Bregårdsskolan och Rävåsskolan har genomförts under första halvåret. 12 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 13 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Ekonomisk rapport kultur- och föreningsnämnden Driftkostnader, netto Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 76 166 33 771 226 -11 633 92 849 40 629 92 023 39 629 -826 -1 000 -13 852 -13 171 681 Nettokostnader 64 533 78 997 78 852 -145 Nettobudget 65 710 78 852 78 852 0 1 177 -145 0 145 540 1 793 15 458 14 058 32 684 64 533 885 2 606 18 677 17 002 39 827 78 997 885 2 931 18 207 17 002 39 827 78 852 0 325 -470 0 0 -145 Kostnader - varav personal - varav personal bemanningsenheten Intäkter Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Nämnd Stab Bibliotek Kulturskolan Fritid Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Kultur- och föreningsnämnden redovisar ett överskott på 1,2 mnkr mot budget efter oktober. I redovisningen finns det kostnader och intäkter för El Sistema projektet som inte är budgeterade, bland annat har folkhälsonämnden fört över 300 tkr till kulturskolan som avser kultur- och föreningsnämndens del i överskottet för ungdomsdialog från 2013. Kulturskolan har från årsskiftet förändrat avgiftssystemet för normalavgiften som sänkts med70 kr/termin. Ambitionen är att på sikt få in fler deltagare i verksamheten, men till en början har det resulterat i något lägre elevintäkter. Bibliotekets prognos för 2015 är ett underskott på 470 tkr som avser utbyten av personaldatorer, personalutbildningar, E-arkiv samt utställningen ”Art kod” som kommer i höst. Kostnader för E-arkivprojektet och kommer att regleras under 2016 då 400 tkr är tilldelat i nämndens driftram för projektet.Fritid har under året haft en del kostnader för verksamhetsanpassningar på sina anläggningar för att föreningsverksamheten inte ska bli lidande och verksamhetsytorna obrukbara. Exempelvis har förbättringar av verksamhetsytor gjorts tillsammans med Rävåsens IK då damlaget i fotboll har gått upp en division. Arbete med att byta ut rostiga rör till istillverkningen i Nobelhallen har pågått under sommaren. Under hösten har en manskapsvagn bytts ut vid Kilsta där bågskytteklubben har sin verksamhet och förbättringar av verksamhetsytor pågår vid fotbollsplanen Trekanten. För fritid är det svårt att förutspå de kostnader som är väderberoende, främst på anläggningarna Kemab Arena och Nobelhallen. Även intäkterna på Strandbadet är svårt att prognostisera, efter oktober är intäkterna lägre än budgeterat. Större maskinhaveri på exempelvis Strandbadet eller Nobelhallen kan även medföra stora kostnader vilket gör prognosen något osäker. Personalkostnaderna är högre än budgeterat efter oktober vilket beror på ett beviljat avgångsvederlag, utbetalda semesterdagar samt personalkostnader för projekten E-arkiv och El Sistema. Under hösten kommer vikariekostnaderna att öka på Strandbadet i samband med ett erfarenhetsutbyte där all personal kommer att få möjlighet att ”prya” under en vecka på något annat badhus. Under november kommer det att tillkomma cirka 210 tkr i kostnader utöver budget för personalärenden inom förvaltningen. Prognosen för hela året är beroende av vilka kostnader som uppstår i samband med förvaltningens utvecklingsprojekt, driftkostnader inom väderberoende verksamheter samt vilka verksamhetsanpassningar som beslutas genomföras. Efter oktober är prognosen totalt sett för 2015 ett underskott på 145 tkr som kommer att regleras inom nuvarande treårsbudget. 13 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 14 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Uppföljning av treårsbudget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 Resultat i förhållande till budget 114,5 537 -145 0 Kommentarer till åtgärdsplan Kultur- och föreningsnämndens totala resultat från föregående treårsbudget 2011-2013 blev ett överskott om 229 tkr. Enligt gällande överföringsregler för resultatet har nämnden fört med sig ett överskott om 114,5 tkr som ingående balans 2014. Under förutsättning att uppdragsverksamheten inte minskar kommer kulturskolan att göra ett nollresultat för treårsperioden. Biblioteket kommer att använda en del av tidigare överskott till en projektledartjänst för samarbetet med Möckelnföreningarna under 2016. Anläggningarna på fritid är mycket väderberoende och om det blir normala temperaturer samt att inga större kostsamma reparationer uppstår kommer fritid göra ett nollresultat vid utgången av 2016. Prognosen för nämnden vid utgången av 2016 är ett nollresultat. Redovisat löneutfall jämfört med 2014, netto Utfall jan-okt 2014 Utfall jan-okt 2015 32 794 33 771 Kommentarer Till ovanstående tillkommer personalkostnader för vikarier via bemanningsenheten. För jan-okt 2015 uppgår kostnaden till 226 tkr och motsvarande period föregående år 164 tkr. 14 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 15 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Investeringskostnader Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Belysning Näsets utegym Strandbadet entré Skateboardanläggning Strandbadet Mediakub Nobelhallen Fritidsanläggningar Stränder Ismaskin Pedagogisk utrustning kulturskolan Akustikåtgärder kulturskolan Lärarinstrument kulturskolan Bildkonst 50 305 3 790 306 209 133 64 0 86 305 3 825 400 209 133 64 0 86 305 4 037 400 441 170 64 1 200 0 0 212 0 232 37 0 1 200 21 0 0 70 144 0 300 70 150 30 300 64 6 30 0 -6 Summa investeringsutgifter 4 948 5 536 7 247 1 711 Investeringar tkr Varav överförs till nästa år 212 232 37 1 200 30 1 711 Kommentarer investeringar För de investeringsprojekt som pågått över årsskiftet 2014/2015 har kvarvarande investerings-medel flyttats till 2015 års budget, totalt 4,7 mnkr. På Strandbadet har ljudisolering monterats på väggarna i både undervisningsbassängen och simbassängen. Kassa- och passersystemet samt upprustningen av receptionen är färdigställd. Ett nytt passersystem kommer att ge bättre kontroll vid insläpp av besökare samt underlätta den ekonomiska redovisningen. Golvet i Träningspasset har renoverats och en större insats har gjort på Sandtorpsbadet där stranden schaktades, iordningställdes och kompletterades med en badhytt samt ett antal sittbänkar. En maskin, ”luftare”, till fotbollsplanerna har köpts in. Skateparken är invigd och det kvarstår lite arbete med området runt rampen. Ny sarg och plexiglas i Nobelhallen har monterats och en digital skärm kommer att sättas upp på ytterväggen av Nobelhallen för de resterande medlen gällande Mediakuben. Beställningen av skärmen är gjord och arbetet kommer att påbörjas vid årsskiftet. Den nya ismaskinen är beställd och leverans kommer att ske i mitten av mars 2016. Kulturskolans investeringar, förutom akustikåtgärder i aulan, följer enligt plan. För de investeringar som kommer att fortgå över årsskiftet kommer kvarvarande investeringsmedel att föras med till 2016. 15 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 16 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Ekonomisk rapport samhällsbyggnadsnämnden Driftkostnader, netto Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 200 534 33 896 -159 340 237 669 40 675 -188 278 237 669 41 854 -188 278 0 1 179 0 Nettokostnader 41 194 49 391 49 391 0 Nettobudget 41 159 49 391 49 391 0 -35 0 0 0 504 964 5 043 3 754 938 25 736 4 255 41 194 600 1 132 5 826 4 557 197 32 118 4 960 49 390 350 1 032 5 426 4 757 197 32 568 5 060 49 390 -250 -100 -400 200 0 450 100 0 Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Nämnd Ledning Stab Mark och Planering Fastighet Gata Park Vinterväghållning Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Efter 10 månader ligger nämnden 35 tkr sämre än budget. Kostnaden för vinterväghållningen har planat ut så här års och utrymme finns för ca 2 snöfall innan årsskiftet. Prognosen för hela året är dock ett nollresultat. Av överskottet från tidigare år beräknas ca 500 tkr föras med till 2016. Sjukfrånvaron efter oktober ligger på 3,96 %. Uppföljning av treårsbudget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 715 Utfall 2014 1 641 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 500 0 Kommentarer till åtgärdsplan Det överskott från tidigare år som nämnden har med sig in i 2015 har använts till nämndutbildningar och kostnader för nya databaser. En reserv på 500 tkr är planerat att föras med till 2016 vilket är sista året på innevarande treårs budget. 16 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 17 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Redovisat löneutfall jämfört med 2014, netto Utfall jan-okt 2014 Utfall jan-okt 2015 38 322 33 896 Kommentarer En omorganisation med flytt av personalkostnader till MYN samt ett flertal vakanta tjänster på förvaltningen gör att löneutfallet är betydligt lägre än vid samma tid förra året. 17 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 18 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Investeringskostnader Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Varav överförs till nästa år 342 1 000 6 -401 947 2 000 1 250 500 500 4 250 2 500 1 500 2 000 3 100 9 100 500 250 1 500 2 600 4850 500 250 1 500 2 600 4 850 798 0 7 191 9 227 0 1 592 18 808 1 000 500 11 000 13 039 0 5 000 30 539 1 000 2 000 15 745 15 539 316 10 000 44 600 0 1 500 4 745 2 500 316 5 000 14 061 0 1 500 4 745 2 500 316 5 000 14 061 850 531 52 224 9 111 635 3 086 310 3 755 4 613 150 191 14 517 1 605 1 822 134 317 233 438 652 4 150 426 4 000 7 500 150 1 500 22 927 1 605 1 822 434 317 233 438 652 4 150 426 2 000 8 644 -1 395 0 19 326 0 0 300 0 0 0 0 0 0 -2 000 1 144 -1 545 -1 500 -3 601 0 0 300 0 0 0 0 0 0 0 1 144 0 0 1 444 Omsättningstillgångar Centrumstråk/marklösen Storängens industriområde Aggerudsviken detaljplan Kostnader mark Försäljning mark/fastigheter Sjöledning/VA VA Villingsberg Summa omsättningstillgångar 4 517 0 2 491 -12 875 -648 1 346 -9 165 1 000 517 247 2 491 -19 210 -648 1 346 -14 257 2 580 0 247 0 0 0 0 2 827 1 580 -517 0 -2 491 19 210 648 -1 346 17 084 1 580 0 0 0 0 0 0 1 580 Summa investeringsutgifter 25 107 43 459 75 853 32 394 21 935 Investeringar tkr Projekt 2015 Nytt gruppboende Nobel byte sarg och glas Arkiv Uterink Nobel Förvaltningsgemensamma Reserv Reinvestering lokaler Reinv. Gator och maskiner Konstnärlig utsmyckning 2015 KF 10 mkr till ombyggnad Projekt från 2014 Projekt fastighet Projekt gata park Konstn.utsmycknig 2014 Brandstation Gestaltning Boforsudden Attraktiv stadskärna Attr.stad ställplatser Nobelhallen Ekebyskolan Gästis (+2mkr försäljning) Karlberg Diverse KS projekt Knapped 18 2015-11-10 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 19 (27) 2015-11-10 Kommentarer investeringar Årets tilldelade investeringsram är 40,6 mnkr. Överföringar från tidigare år har gjorts med 22,1 mnkr. KF tog beslut om att tilldela ytterligare 10 mnkr för ombyggnad av fastigheter och under hösten kom ytterligare beslut om att tilldela 3,1 mnkr för att bygga in uterinken vid Nobel. Tillsammans gör detta en budgetram på 75,8 mnkr. Drygt 100 projekt av varierad storlek är uppstartade och pågår inom samhällsbyggnadsförvaltningen. 19 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 20 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Ekonomisk rapport myndighetsnämnden Driftkostnader, netto Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 11 857 7 505 -4 719 15 163 9 100 -6 275 15 163 9 947 -6 275 0 847 0 Nettokostnader 7 138 8 888 8 888 0 Nettobudget 7 407 8 888 8 888 0 269 0 0 0 265 74 992 2 044 2 708 823 232 7 138 325 103 1 207 2 577 3 250 1 148 278 8 888 325 103 1 207 2 177 3 250 1 548 278 8 888 0 0 0 -400 0 400 0 0 Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Nämnd Ledning Stab Sektion Bygglov Bostadsanpassning Sektion Tillsyn Trafik Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Första året med gemensam nämnd med Storfors kommun och som fallit väl ut. Ekonomiskt ser det bra ut för nämnden och på helårsbasis är prognosen ett nollresultat. Något försiktigt kan tyckas men det kan vara bra att invänta totala kostnader innan vi lovar överskott från nämnden. Sjukfrånvaron efter tio månader är 3,96 %. Uppföljning av treårsbudget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 5 Utfall 2014 0 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 0 0 Kommentarer till åtgärdsplan 2015 är Karlskoga värdkommun för en gemensam nämnd med Storfors kommun och har därmed egna verksamheter och personalkostnader. Nämnden gick in i 2015 med ett nollresultat. Prognosen för 2015 års utgång är ett nollresultat. 20 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 21 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Redovisat löneutfall jämfört med 2014, netto Utfall jan-okt 2014 Utfall jan-okt 2015 205 7 505 Kommentarer Myndighetsnämnden är ombildad per den 1/1 2015 och tidigare hade nämnden enbart kostnader för egna arvoden. 2015 har MYN däremot en hel del personalkostnader för de verksamheter som är myndighetsutövning. Investeringskostnader Varav överförs till nästa år Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Nämnd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa investeringsutgifter 0 0 0 0 0 Investeringar tkr Kommentarer investeringar Myndighetsnämnden har ingen investeringsbudget under 2015. 21 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 22 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Ekonomisk rapport folkhälsonämnden Driftkostnader, netto Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 117 453 65 498 4 417 -115 903 141 167 83 748 141 220 81 798 53 -1 950 -138 301 -137 801 500 Nettokostnader 1 550 2 866 3 419 553 Nettobudget 2 849 3 419 3 419 0 Eventuella avvikelser 1 299 553 0 -553 520 -1 594 1 583 -570 1 611 1 550 814 -807 605 100 2 154 2 866 814 246 205 0 2 154 3 419 0 1 053 -400 -100 0 553 Kostnader - varav personal - varav personal bemanningsenheten Intäkter Nettokostnader per verksamhet Nämnd Stab Kostverksamhet Städverksamhet Folkhälsa och barnkonvention Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Folkhälsonämnden redovisar ett överskott på 1,3 mnkr mot budget efter oktober som motsvarar 0,9 % av omsättningen. Främsta orsaken till överskottet är den sparåtgärd som gjordes i början av året där 1 % av samtliga områdesbudgetar placerades centralt på staben. Folkhälsonämnden beslutade i samband med delårsredovisningen (jan-aug 2015) om strikt återhållssamhet gällande inköp resterande del av året för att motverka ett underskott för 2015. Personalkostnaderna är fortsatt högre än budgeterat och efter oktober är 85 % av personalbudgeten förbrukad. Orsakerna är utbetalt avgångsvederlag, högre vikariekostnader samt obudgeterad förflyttningstid inom städverksamheten. En organisationsöversyn har gjorts i förvaltningen för att få personalbudgeten i balans inför 2016 och några personalförändringar har redan genomförts under året. En liten del av de ökade personalkostnaderna avser utökade uppdrag inom städ- och kostverksamheten som täcks helt av ökade intäkter. Även kostnader som inte finns budgeterade påverkar nämndens resultat såsom ökade leasing- och hyreskostnader, utbildningar i nytt kostdatasystem samt hämtning av miljöavfall. Efter oktober är 81 % av livsmedelsbudgeten förbrukad och förvaltningens intäkter uppgår till 84 % av budget. Under förutsättning att personalkostnaderna inte överstiger budgeterade kostnader för nov-dec 2015 och att strikt återhållsamhet gällande inköp följs kommer folkhälsonämnden prognos för året vara ett överskott på 553 tkr som helt avser Heltidsprojektet. Uppföljning av treårsbudget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 0 0 553 0 22 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 23 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Kommentarer till åtgärdsplan Folkhälsonämnden hade 321 tkr som ingående balans och utfallet 2014 blev ett underskott på -2,7 mnkr. Underskottet avsåg endast verksamheterna i Karlskoga eftersom en reglering gjorts mot verksamheterna i Degerfors. I samband med att kommunfullmäktige beslutade Karlskoga kommuns årsredovisning för 2014, justerades folkhälsonämndens underskott så att balansen i treårsbudgeten blev noll. Förvaltningen har under 2015 arbetat med en genomlysning av personalkostnaderna, som bland annat orsakade det kraftiga underskottet 2014. Förslag på verksamhetsanpassningar som kan minska kostnaderna samt olika arbetstidsmodeller har utretts. Städverksamheten har haft uppdraget att se över personalens förflyttningstider mellan städobjekt för att minimera kostnaden för detta. Några förändringar som har genomförts från årsskiftet är bland annat ett sparbeting på 1 % för hela förvaltningen, ökad medvetenhet i beställarfunktioner, andra rutiner vid vikariat som bemannas av egen personal med syfte att få en budget i balans 2015. Några verksamhetsförändringar har genomförts i augusti, exempelvis mottagningskök på Karlbergsskolan. Prognosen för 2015 är ett överskott på 553 tkr som avser heltidsprojektet. Under förutsättning att folkhälsonämnden får kostnadstäckning för ökade personal- och råvarukostnader kommer ett nollresultat presenteras vid utgången av 2016. Redovisat löneutfall jämfört med 2014, netto Utfall jan-okt 2014 Utfall jan-okt 2015 64 710 65 498 Kommentarer Till ovanstående utfall tillkommer personalkostnader för vikarier via bemanningsenheten. Januari-oktober 2015 uppgick kostnaden till 4,4mnkr och motsvarande period föregående år 4 mnkr. Investeringskostnader Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Städmaskiner Köksutrustning Övriga investeringar Överfört från 2014 258 308 77 423 348 104 450 275 50 100 27 -73 -54 100 Summa investeringsutgifter 643 875 875 0 Investeringar tkr Varav överförs till nästa år 0 Kommentarer investeringar På grund av förseningar av planerade investeringar i köksutrustning 2014, har 100 tkr förts över till 2015 års budget. Extra investeringar av hyllor och bänkar har gjorts till Mårbackaköket då dessa inte ingick i projektet vid ombyggnation. Kostnaden uppgick till 115 tkr, vilket motsvarar 31 % av kostens investeringsbudget. Städverksamheten har hittills investerat i nya kombimaskiner, både mindre och större modeller. En IT-översyn har gjorts i förvaltningen under hösten och prognosen visar att investeringsbudgeten kommer att hållas 2015 om inget oförutsett inträffar. 23 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 24 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Ekonomisk rapport gymnasienämnden Driftkostnader, netto Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 201 554 90 271 -72 320 236 631 90 271 -80 999 237 131 107 724 -80 999 500 17 453 0 Nettokostnader 129 234 155 632 156 132 500 Nettobudget 130 110 156 132 156 132 0 876 500 0 -500 44 081 1 774 56 154 10 877 16 348 129 234 55 047 3 916 66 523 13 319 16 827 155 632 53 047 3 916 66 523 14 819 17 827 156 132 -2 000 0 0 1 500 1 000 500 Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Förvaltningsgemensamt Administrativ chef Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxnas lärande Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse För perioden januari-oktober redovisar nämnden ett överskott på 876 tkr. Helårsprognosen är ett överskott på 500 tkr. Prognosen för förvaltningsgemensam verksamhet hamnar på ett underskott på ca 2.000 tkr. Det beror på att kostnaderna för skolskjutsar överskrider budgeten med motsvarande belopp. Gymnasiesärskolan prognostiserar med ett överskott på 1.500 tkr. Ett ökat antal elever kommer från andra kommuner. Yrkeshögskolan prognostiserar med ett överskott på 1.000 tkr. Överskottet är planerat för att klara av uppstarten av en ny utbildning hösten 2016. Uppföljning av treårsbudget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning tkr Resultat i förhållande till budget Ingående balans 2014 Prognos 2015 Prognos 2014 - 2016 3 000 500 0 Kommentarer till åtgärdsplan Då förvaltningen har med sig ett överskott på 3 000 tkr från föregående treårsperiod bedöms ett nollresultat i slutet av treårsperioden vara realistisk. Redovisat löneutfall jämfört med 2014, netto Utfall jan-okt 2014 Utfall jan-okt 2015 82 151 90 271 24 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 25 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Kommentarer Ökningen av lönekostnader beror till viss del på löneökningar, men också på att vissa vakanser har tillsatts. Dessutom har ett ökat tryck på SFI och språkintroduktion inneburit ytterligare anställningar jämfört med föregående år. Investeringskostnader Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Inventarier och IT-utrustning 475 1 400 1 400 0 Summa investerings-utgifter 475 1 400 1 400 0 Investeringar tkr Varav överförs till nästa år 0 Kommentarer investeringar Under perioden januari-oktober 2015 har verksamheterna investerat ca 475 tkr i IT-utrustning, möbler och inredning samt programvara till en maskin. Prognosen för året är att förvaltningen kommer hålla sig inom tilldelad investeringsram. 25 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 26 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Ekonomisk rapport överförmyndarnämnden Driftkostnader, netto Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 4 844 3 506 -2 167 5 540 3 888 -2 332 5 140 3 568 -2 232 -400 -320 100 Nettokostnader 2 677 3 208 2 908 -300 Nettobudget 2 423 2 908 2 908 0 -254 -300 0 300 2 677 2 677 3 208 3 208 2 908 2 908 -300 -300 Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Överförmyndarnämnden Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Överförmyndarnämnden redovisar per oktober ett negativt resultat på 254 tkr vilket framförallt beror på ökade arvodeskostnader. Prognosen för året beräknas på grund av detta till ett underskott om 300 tkr. Redovisat löneutfall jämfört med 2014, netto Utfall jan-okt 2014 Utfall jan-okt 2015 3 301 3 506 Kommentarer Överförmyndarnämndens arvoden har för perioden, i jämförelse mellan 2014 och 2015, ökat med ca 200 tkr. Det motsvarar en ökning på 6,21 % och beror på ett ökat antal uppdrag för ensamkommande barn. 26 Ekonomisk rapport januari-oktober 2015 27 (27) 2015-11-10 2015-11-10 Ekonomisk rapport administrativa nämnden Driftkostnader, netto Utfall 2015 jan-okt Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader - varav personal Intäkter 4 067 0 0 4 880 0 0 5 027 0 0 147 0 0 Nettokostnader 4 067 4 880 5 027 147 Nettobudget 4 189 5 027 5 027 0 122 147 0 -147 4 067 4 067 4 880 4 880 5 027 5 027 147 147 Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Administrativ nämnd Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Den administrativa nämnden redovisar per oktober ett positivt resultat på 122 tkr som beror på att kostnaden för verksamheten, vårt bidrag, är lägre än avsatt budget. Årets prognos är därför en positiv avvikelse mot budget motsvarande 147 tkr. Uppföljning av treårsbudget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning tkr Ingående balans 2014 Prognos 20xx Prognos 2014 - 2016 Resultat i förhållande till budget 27
© Copyright 2024