Behov av extra medel för att skapa struktur kring

1/5
Utbildningsnämnden
Tjänsteskrivelse
Datum:
2015-03-25
Förvaltning: Utbildningsförvaltningen
Handläggare: Integrationsgruppen: Tommy Pettersson, Birgitta Eskilsson,
Agneta Eriksson och Ann-Charlotte Mellgren Sernemo
Telefon:
0523-61 32 74
E-post:
[email protected]
Behov av extra medel för att skapa struktur kring nyanlända
barn/elever
Dnr:
UBN 2015-81
Bakgrund
I vår förvaltning har vi ca 500 barn och elever med annat modersmål än svenska.
De finns i hela vårt skolsystem, från förskola upp till gymnasium och
vuxenutbildning. Dessa elever kräver stora insatser på många olika plan och det
är viktigt för hela kommunen att vi har en god samordning, arbetar med
integration, men främst också erbjuder en god och anpassad studiegång. En
lyckad skolgång är en viktig säkerhetsaspekt mot utanförskap och kriminalitet.
Förutsättningarna för att möta dessa elever ser olika ut inom olika delar av vårt
skolsystem, så det är av största vikt att vi som ett första steg skapar en basnivå
och arbetar övergripande.
Vi har under de senaste åren haft sjunkande resultat i vår kommun. En av
anledningarna är att elever som kommer sent till Sverige har svårigheter att
klara betygskraven främst på grund av språksvårigheter. Ju senare en elev
startar grundskolan ju större insatser krävs för att ge eleven chans att nå målen
för grundskolan. Att stärka det svenska språket är därför av vikt för att öka
möjligheter att nå uppställda kunskapskrav. Det tenderar idag också att bli en
ökande grupp elever som fastnar i skolsystemet på gymnasie- och vuxennivå då
det saknas ett strukturerat arbete att komma ut i studier och arbetsliv.
Genomsnittligt meritvärde
2012
2013
2014
Lysekil
216,2
216,5
206,9
Riket
211,4
213,1
211,0
Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 | [email protected] | www.lysekil.se
2/5
Källa: Siris Skolverket
Meritvärdet har sjunkit. Högst meritvärde hade vi några år innan 2012 –
det låg då på 226.
Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga
till Gy-skola
2012
2013
2014
Lysekil
91,4
87,7
80,3
Riket
87,5
87,6
75,9
Källa: Siris Skolverket
Andelen elever som ej var behöriga till gymnasiet under 2014 har ökat
med 7,4 procentenheter.
Andelen elever med fullständiga betyg i
alla ämnen, åk 9
71,5
2012
2013
2014
79,10%
81,50%
71,50%
Källa: Siris Skolverket
Högst låg värdena när vi hade höga meritvärden. Då var andelen elever
med fullständiga betyg över 94 %.
Då vi har tagit emot många nyanlända under kort period, utan att få extra
budgetmedel har vi också varit tvungna att omfördela i befintlig organisation och
budget. Detta får till följd att vi inte kan ge våra andra elever den undervisning
och det stöd som de enligt lag har rätt till. Därav sjunker många elevers resultat
och vi får fler elever som går ut grundskolan utan fullständiga betyg. IM
programmen på gymnasienivå ökar.
En stor oro är det utanförskap som kan bli följd av misslyckade studier och
bristen på resurser att arbeta med integration. Vi har idag en tilltagande
våldssituation och oroligheter kring fritidsgård och öppen idrottsanläggning som
gör att våra barn och elever känner otrygghet och där idrottsföreningar och skola
ibland har svårt att bedriva idrott.
Tankar kring basorganisation
Då vi har många barn och elever, i alla olika åldrar och med olika förutsättningar
med sig, samt det faktum att regeringen avser att lagstifta om kartläggning, finns
ett stort behov av en förvaltningssamordnare, 100 %, för denna grupp,
något som inte finns idag.
Förvaltningsamordnaren tar emot, ordnar möten med berörda, sammanställer
uppgifter av olika slag, synkroniserar insatser, kartlägger färdigheter och kan
arbeta med validering av tidigare kunskaper. Vidare samordnas modersmål,
studiehandledning etc. innan barnet/eleven placeras på en skolenhet.
3/5
Samordnaren har också ett uppföljningsansvar och ska stötta verksamheten med
elevens utveckling i fokus. Som en del i sitt uppdrag samverkar samordnaren
med region/länsstyrelse och andra myndigheter, samt bevakar
nyheter/möjligheter att söka medel från exempelvis Skolverket.
Samordnaren bör, organisatoriskt, vara placerad på förvaltningsnivå och på sikt
kanske också ha fördelningsansvar över de resurser som rör dessa elever.
På respektive skolenhet ska erbjudas det dessa elever enligt lag har rätt till, d.v.s.
förberedelse att delta i svensk skola/undervisning, stöd, t.ex. tekniska
hjälpmedel, specialstöd, studiehandledning och svenska som
andraspråksundervisning. Dessa resurser kan styras om efter behov/antal.
Detta område behöver i dagsläget förstärkas då det inte finns budgeterade medel
för detta.
Förutom personella förstärkningar finns ett stort behov av ett centralt konto som
täcker de tolkkostander som verksamheterna behöver.
Sammanfattning av förslaget:
Arbetsgrupp och samordnare behöver jobba vidare med hela konceptet kring hur
Lysekils kommun ska arbeta med dessa elever, hur vi ska organisera oss, hur vi
ska arbeta med integration etc. Därav kommer frågan om medel behöva justeras
ytterligare, både mellan enheter men det kan också vara så att vi behöver
ytterligare medel på sikt för att hantera denna växande grupp barn/elever.
Arbetet med skolpeng kopplat till elev med tilläggbelopp för dessa elever
behöver fortlöpa.
I första steget behöver vi täcka de kostnader vi har idag.
Intäkter 60 % tilldelas Utbildningsförvaltningen av de statliga medel som
tillkommer kommunen. Ekonomiavdelningen har svårt att helt beräkna dessa
medel men svarar:
”Beloppet som kommer till kassan under 2015 inte att delas ut till fullo
under 2015.
Belopp som avser 2013 delas ut, halva beloppet 2014 delas ut och
resterande kommer att läggas på balansen till nästkommande år.
Med ovan som mall och februari som prognosmånad kommer totala
beloppet till nämnden att vara 1470 tkr. beloppet som kommer till kassan
under 2015 inte att delas ut till fullo under 2015.
Belopp som avser 2013 delas ut, halva beloppet 2014 delas ut och
resterande kommer att läggas på balansen till nästkommande år.
Med ovan som mall och februari som prognosmånad kommer totala beloppet till
nämnden att vara 1470 tkr.”
4/5
Dessa medel täcker nästan kostnaderna för:
Kostnad
Lagkrav
1 tjänst inkl. PO
590 tkr
Prop.
2014/15:45
Kartläggning och mottagande av nyanlända
Lärare förberedelseklass 1 tjänst inkl. PO
550 tkr
Åk 1-6
Prop.
2014/15:45
Kartläggning och mottagande av nyanlända
Skollagen 2010:800
Rätt till stöd och särskilt stöd
Samordnare
förvaltningsnivå
Lärare förberedelseklass 1 tjänst inkl. PO
550 tkr
åk 7-9
Prop.
2014/15:45
Kartläggning och mottagande av nyanlända
Skollagen 2010:800
Rätt till stöd och särskilt stöd
Utöver detta har vi lagstyrda kostnader som vi inte kan täcka inom
befintlig budget:
Prioritering
SVA-lärare åk 1-6
1 tjänst inkl. PO Skollag 2010:800
550 tkr
Rätt till undervisning i svenska som 1
andraspråk
SVA-lärare åk 7-9
1 tjänst inkl. PO Skollag 2010:800
550 tkr
Rätt till undervisning i svenska som 1
andraspråk
Summa prio 1
1,1 milj.
kronor
140 tkr
Tolkkostnader
400 tolktillfällen/läsår a’ 350 kr (30 2
min telefontolk). Skollagen
2010:800
Utvecklingssamtal 2 ggr/läsår
5/5
Tolkkostnader
70 tkr
Studiehandledning
åk F-6
350 tkr
Studiehandledning
åk 7-9
Språkstödjare
förskolan
350 tkr
90 tkr
910 tkr
Summa prio 2
Modersmålsunderv 350 tkr
isning
Summa prio 3
350 tkr
Summa totalt:
2 miljoner
360 tkr
Skollagen 2010:800
Enstaka tolktillfällen med tolk på
plats a’ 700 kr/ 30 min
Skolförordningen 2011:185
Kap 5 § 4
2
Skolförordningen 2011:185
Kap 5§4
0,2 tjänst. Tidig insats för att
minska risk för framtida behov av
stöd,
2
Skolförordningen 2011:185
Kap 5 § 7
3
Förslag till beslut
Nämnden beslutar att godkänna redovisat förslag.
Integrationsgruppen: Agnetha Eriksson, Tommy Pettersson, Birgitta
Eskilsson och Ann-Charlotte Mellgren Sernemo
……………………………………………………
Pia Alhäll
Förvaltningschef
2
2