Internet of Things i Sverige
Internet of Things i Sverige En nulägesrapport Sverige är i världseliten Vi befinner oss mitt i en samhällsrevolution med lika avgörande betydelse som uppkomsten av internet. Det säger Kristina Höök, professor i interaktionsdesign på KTH och föreståndare för forskningscentret Mobile Life Centre, när hon intervjuas i den här rapporten. Utvecklingen inom Internet of Things (IoT), uppkopplade saker och maskiner som kommunicerar med varandra och utför helt nya uppgifter, är redan i full gång och spås en ännu mer dramatisk tillväxt under de kommande åren. Särskilt de traditionella, tillverkande företagen genomgår idag stora förändringar för att utnyttja och anpassa sig till möjligheterna som den nya tekniken skapar. IoT ger även upphov till helt nya företag och branscher. Telenor Connexion, som är Nordens största leverantör av tjänster för IoT-lösningar, har intervjuat 100 svenska tillverkande företag för att ta tempen på en marknad som ligger i framkant i den globala utvecklingen. Den bild som intervjuerna ger av verkligheten vittnar om att den här utvecklingen fortfarande är i sin linda. Ännu har det inte etablerats givna metoder för utveckling av produkter och tjänster som bygger på IoT, företag väljer att lägga ansvaret för IoT på helt olika interna roller, skälen till att införa IoT-teknik i sin verksamhet varierar stort och det råder ännu en osäkerhet kring varifrån de stora förtjänsterna med IoT ska komma. I den här rapporten får vi bland annat läsa hur IoT skapar nya affärsmöjligheter för fordonstillverkarna Volvo och Scania, medan vattenpumpföretaget Xylem använder IoT för att komma närmare kunderna i 150 länder världen över. För nya företag – som Narrative och Trax – ligger IoT till grund för hela affärsidén. Säkerhetsföretaget Verisure berättar om hur IoT har lett till att de nu har ett helt ekosystem med partnerföretag inom smarta hemmet. Hos vitvarujätten Electrolux sker utvecklingen av företagets uppkopplade tjänster i samverkan med slutanvändarna. För att få ytterligare perspektiv ger även olika branschexperter sin syn på de utmaningar och möjligheter som IoT medför. Med Sveriges samlade styrkor inom området har IoT potentialen att bli vår nästa exportframgång. Den här rapporten syftar till att inspirera och vägleda dagens och morgondagens aktörer i den utvecklingen. Trevlig läsning! Per Simonsen, VD Telenor Connexion 2 3 Innehåll 4 6 Vad är Internet of Things 8 I praktiken: Electrolux 10 I praktiken: Scania 12 IoT i Sverige i dag 14 Intervju: Berg Insight 16 I praktiken: Verisure 18 Möjligheterna med IoT 20 Intervju: Global Focus 22 I praktiken: Volvo 24 Utmaningarna med IoT 26 I praktiken: Xylem 28 Intervju: Kaspersky Lab 29 Framtiden 30 I praktiken: Narrative och Trax 32 Intervju: Mobile Life Centre 34 Resultat från undersökningen 5 105 km/h 59°19´46´´N 18°4´7´´E 19°C Vad är Internet of Things? Internet of Things (IoT), eller ”sakernas internet”, är en pågående teknisk utveckling där allt fler fysiska föremål av olika slag ansluts till internet. Dessa uppkopplade föremål kan till exempel samla in och dela med sig av information på egen hand eller bevakas och fjärrstyras på distans. Det innebär en rad möjligheter i form av besparingar och skapandet av nya tjänster. Tekniken är inte ny, men framförallt har utvecklingen av molntjänster och smartphones lett till att allt fler IoT-lösningar kan kommersialiseras på ett kostnadseffektivt sätt. Den snabba utbredningen av IoT som pågår just nu kan komma att påverka nästan alla aspekter av det vardagliga livet. På samhällsnivå påverkar det allt från stadsplanering till sjukvård och räddningsinsatser. För företag innebär det stora möjligheter till besparingar genom att minska energiförbrukningen eller effektivisera transport och logistik, men också för att hitta nya affärsmöjligheter genom att utveckla uppkopplade produkter och tjänster. Liknande möjligheter finns för alla människor i vardagen, ända ned på individnivå. Från telematik till IoT Tidigare kallades den här typen av kommunikation M2M (maskin-till-maskin). I dag har M2M allt oftare börjat ersättas av det bredare begreppet IoT, för att understryka att utvecklingen går bortom att bara handla om maskiner (och datorer) som kommunicerar med varandra. IoT innefattar snart sagt allting: system, sensorer, affärsprocesser, maskiner, fordon och konsumentprodukter, men även människor och djur som kopplas upp mot internet. Tekniken har funnits i olika former sedan datorerna gjorde sitt intåg och långt innan termen M2M myntades. Då användes begrepp som telematik, telemetri, SCADA (Supervisory Control And Data Acquisition) och industriell automation. Telematik beskriver ursprungligen processen för långväga överföring av databaserad information. Efter att termen utvecklats mot att beskriva 6 konvergensen av telekommunikation och informationsbehandling, har den vanligen använts i samband med automatiseringsteknik i bilar. GPS-navigering, trådlös säkerhetskommunikation och hjälpsystem för automatisk körning är alla tekniker inom bilindustrin som räknas som telematik. Alla dessa begrepp finns kvar och används fortfarande, men är samtidigt olika exempel på kommunikation som ingår i IoT. Den stora skillnaden för IoT-utvecklingen är att kostnaderna för hårdvara har sjunkit kraftigt, att nätverkskapaciteten har förbättrats avsevärt och att det numera finns helt nya tekniker för att utveckla produkter och tjänster för en bred marknad till rimliga priser. Teknik och standarder IoT använder sig av både trådbunden och trådlös kommunikation, till exempel mobilnät, wifi och fibernät, som gör det möjligt för alla olika enheter att kommunicera med varandra. Det kan till exempel vara en sensor som registrerar en rörelse eller en mätare som registrerar ett värde. De är i sin tur uppkopplade mot internet och skickar den insamlade datan till en applikation (mjukvara) som kan översätta och presentera den som meningsfull information. Introduktionen av smartphones innebär att dessa applikationer har fått ett naturligt mobilt gränssnitt för att hantera uppkopplade tjänster för slutanvändaren. Tidigare byggde många företag uppkopplade lösningar helt skilda från varandra där ett begränsat antal enheter kommunicerade sinsemellan. Enheterna samlade oftast in data för ett specifikt ändamål där informationen stannade inom organisationen. Utvecklingen av cloud computing (molnet) har lett till att data numera värderas på ett annat sätt. I dag kan en stor del av prestanda och lagring hanteras med hjälp av molntjänster istället för med egen hårdvara. Molnet har också gjort att det blivit betydligt enklare att dela information med andra företag och intressenter. Det betyder att många företag slipper bygga upp en egen kostsam infrastruktur för att hantera IoT. Teknikutvecklingen har helt enkelt gjort det möjligt att koppla upp fler saker och kommersialisera IoT på ett mer kostnadseffektivt sätt. 7 I PRAKTIKEN: Fullt kundfokus när Electrolux utvecklar uppkopplade produkter Vanessa Butani, Sustainability Strategy, Electrolux Uppkopplade produkter är inget nytt område för vitvarutillverkaren Electrolux. Redan vid millennieskiftet lanserade företaget det smarta kylskåpet “Screenfridge” tillsammans med telekomföretaget Ericsson. Säljsuccén uteblev, men produktutvecklingen fortsatte. – Electrolux är stolt över vårt arbete med innovation och att vi var tidigt ute med ett koncept för det smarta kylskåpet. I efterhand kan vi konstatera att tajmingen inte var den rätta. Marknaden var inte redo för Screenfridge och vi ser nu att det hade behövts ett mer komplett ekosystem för uppkopplade vitvaror med fler partners involverade, säger Vanessa Butani. Dagens teknik innebär helt andra förutsättningar för uppkopplade produkter och Electrolux ser en stor potential i IoT. – I dag har en stor del av konsumenterna en smartphone, vilket gör att de har tillgång till ett bekant gränssnitt som kan hantera IoT-tjänster och är mer vana vid att hantera sådana tjänster. Det har öppnat upp för uppkopplade konsumentprodukter. I våra kundundersökningar har vi också sett att det finns ett stort intresse för produkter med den här typen av funktioner, så nu verkar marknaden vara mer redo, säger Vanessa. Electrolux Innovationstriangel Kunddriven innovation Electrolux strategi är att i snabb takt utveckla nya produkter och lösningar som är relevanta för konsumenterna, genom ett nära samarbete mellan företagets funktioner för forskning och utveckling, marknadsföring och design. Alla beslut rörande produktutvecklingen tas gemensamt mellan avdelningarna. Ett riktmärke för utvecklingsprocessen är ”70-procentsregeln” där en funktion eller testprodukt måste få stöd av över 70 procent i en fokusgrupp för att gå vidare i utvecklingen. Produktutveckling inom Electrolux utgår numera helt och hållet från ett identifierat kundbehov. Insikterna hämtas från användarundersökningar och fokusgrupper, ofta med utgångspunkt i praktisk tillämpning av produkterna i hemmet. Ytterst ansvarig för uppkopplade produkter är Electrolux CTO Jan Brockmann, men all produktutveckling inom företaget hanteras gemensamt mellan tre olika avdelningar. – Vi arbetar efter en modell som vi kallar Innovationstriangeln, där marknads-, utvecklings- och designavdelningarna arbetar väldigt nära varandra i allt som rör produktutvecklingen. De ursprungliga idéerna kan komma från olika håll, men sedan arbetar vi gemensamt mot målet att alla produkter och nya funktioner ska svara mot en bekräftad efterfrågan och kundinsikt, säger Vanessa. Exempel på arbetsgång: 1. Marknadsavdelningen genomför kundundersökningar och analyserar användningen av en produkttyp i hemmet. IoT inget självändamål 2. Resultatet sammanfattas till designteamet som ger förslag på möjliga funktioner för att möta ett kundbehov. rin sfö Ma n rkn ad sig De – Med de kommande produkterna finns möjligheten för oss som tillverkare att uppdatera mjukvara och introducera nya funktioner på distans. Ser vi ett intresse från kunderna för att delta i en sådan utvecklingsprocess skulle det stämma bra överens med vår utvecklingsfilosofi. IoT är inget självändamål och ingen ska behöva betala för vår möjlighet att till exempel samla in användardata. Men vi tror att det mest spännande inom det här området blir nya uppkopplade funktioner som hjälper konsumenterna i deras vardag med saker som matlagning och tvätt. Det blir en viktig konkurrensfördel och jag tror att vi kommer att få se många sådana funktioner för vitvaror inom de närmaste åren, avslutar Vanessa. 3. Utvecklingsavdelningen gör en utvärdering av för- och nackdelar hos de olika lösningarna. g Electrolux har ett par nya produkter med uppkopplade funktioner på väg ut för att i första steget testas på en begränsad marknad. Eftersom IoT-produkter delvis är mjukvarubaserade är det möjligt att framöver lansera så kallade betaversioner, där slututvecklingen av de uppkopplade tjänsterna sker i samverkan med användarna. 4. Produkten/funktionen blindtestas anonymt i en fokusgrupp mot ledande produkter i samma prisklass. 5. Om 70 procent föredrar den nya produkten går den vidare mot produktion. Annars görs designen om. Fou 8 9 I PRAKTIKEN: Uppkopplade tjänster skapar nya affärer hos Scania Karin Rådström, Director, Fleet & Driver Services, Scania CV Under de senaste åren har så kallade fleet management-tjänster vuxit till en allt viktigare del av Scanias erbjudande. Tjänsterna samlar information om lastbilarna som kan omsättas till konkreta åtgärder som till exempel förändrade körbeteenden för chaufförerna. Åtgärderna kan resultera i sänkta kostnader på grund av lägre bränsleförbrukning men även andra fördelar som minskad mängd utsläpp och säkrare körning. Scanias uppkopplade tjänster har blivit ett sätt att komma närmare kunden och stärka relationen, genom att dagligen leverera ett mervärde till dem. Det är en relativt ny affärsmodell för ett typiskt producerande företag i fordonsindustrin. – Det började som ett önskemål från våra kunder, som efterfrågade ett verktyg för att planera sin körning. I samband med it-boomen i slutet på 90-talet ställde sig därför Scania frågan: Vad ska vi göra, säger Karin Rådström. Scania startade ett separat it-bolag, som utvecklade de första fleet management-lösningarna. Dessa tjänster började säljas till kunderna redan 1998. För ett företag som tillverkar lastbilar var det en stor omställning att utveckla en fungerande affärsmodell som även omfattar IT-tjänster. – Att som lastbilstillverkare erbjuda en uppkopplad tjänst på det här sättet var helt nytt. Tidigare var nästan hela vår affär bunden till försäljning av lastbilar, men omställningen innebar en helt ny typ av affärsflöde. Vi behövde en annan sorts säljorganisation för att hantera många små affärer i form av tjänsteabonnemang med löpande transaktioner av mindre belopp. Samtidigt blev det naturligt en del av den större omställningen av hela företaget att erbjuda en helhetslösning för logistik, säger Karin. Lönsamhet på flera nivåer Scanias uppkopplade tjänster beskrivs som en tredelad affär. Först och främst är det en konkurrensfördel i försäljningen av nya lastbilar. För det andra är tjänsterna en lönsam affär i sig. Den tredje delen är någonting som har kommit att bli allt viktigare och som antas stå för den största möjligheten framöver, nämligen det värde som den insamlade informationen ger för Scania. – Den insamlade datan från våra uppkopplade tjänster skapar ett stort värde för vår utvecklingsavdelning och säljorganisation, som får in information om hur bilarna används utan att behöva göra omfattande användarundersökningar. Det innebär även att vi kan sälja vidare information till leverantörer av andra system, vilket också är en helt ny affär för oss, avslutar Karin. Karin Rådströms råd till företag som ska utveckla uppkopplade tjänster • Börja med att hitta affärsnyttan, istället för att utgå från tekniska lösningar • Skapa tidigt ett bra affärsexempel som visar nyttan med tjänsten • Få ledningen att förstå nyttan av den uppkopplade tjänsten och hur utvecklingen av liknande tjänster ser ut i världen 10 Scania Fleet Management • Ett standardiserat simkort installeras i alla lastbilar över hela världen redan i fabrik. När kunden ansluter sig till tjänsten godkänner de att kortet aktiveras så att information kan samlas in. • Informationen skickas via mobilnätet till Scanias servrar. Där bearbetas den och skickas vidare till kund. Via en webbportal kan kunden analysera informationen och skapa beslutsunderlag för att effektivisera körningen ner på chaufförsnivå. • Exempel på besparingar: En långtradare kan gå över 200 000 km per år med en bränsleförbrukning på omkring 35 liter/100 km. En minskning av förbrukningen på tio procent, genom ett förändrat förarbeteende, betyder ungefär 7 000 färre liter bränsle per år. Det innebär 18,9 ton lägre koldioxidutsläpp per år för en enda lastbil. 11 Hur bedömer du förutsättningarna i Sverige för att lyckas med IoT-satsningar avseende... IoT i Sverige i dag Telenor Connexions undersökning visar att en majoritet (77 procent) av svenska tillverkande företag har infört IoT-lösningar, eller planerar att göra så inom två år. Det rör sig om många olika typer av tillämpningar, från fjärrstyrning av maskiner till uppkopplade varuautomater och trygghetslarm. De viktigaste anledningarna till att företagen investerar i IoT är enligt undersökningen att skapa en förbättrad tjänst eller service gentemot kund (61 procent), uppnå kostnadsbesparingar (36 procent), samt skapa en ny intäktskälla eller affärsmodell (34 procent). Får man bara välja ett alternativ svarar knappt vart tredje företag (29 procent) att den viktigaste anledningen är att skapa en förbättrad tjänst eller service gentemot kund. Av de som ännu inte har implementerat IoT i verksamheten anger knappt hälften (48 procent) att detta beror på att man inte ser en tydlig affärsnytta eller att avkastningen från investeringen är för svag. Andra tycker inte att marknaden är mogen (17 procent) medan ett fåtal (4 procent) uppger att man inte har tillräcklig intern kompetens för att driva frågan. 12 Vem äger IoT-området hos er internt? Infrastruktur mycket dåligt mycket bra 0% 4% 8% 20% 35% 33% Kostnadsbild mycket dåligt mycket bra 0% 23% IT-chef 12% 24% 34% 21% 9% 13% VD 13% Produktchef 12% Utvecklingschef 6% CTO/Teknisk chef Kunskap och kompetens mycket dåligt mycket bra 0% 12% Oklart/ej bestämt 2% 15% 27% 39% 17% 24% Annan Innovationskraft inom området mycket dåligt mycket bra IoT en IT-fråga? Den globala IoT-marknaden Av de som svarat på undersökningen anger 23 procent att det är IT-chefen som är ytterst ansvarig för IoT-området. I drygt var tionde företag (13 procent) ligger dock ansvaret hos VD:n och i lika många fall är det produktchefen som ansvarar för IoT. 12 procent uppger att man ännu inte har bestämt vem som ska äga området eller att det är oklart. Det saknas därmed en tydligt etablerad ansvarsroll för att driva IoT i svenska företag. En trolig orsak till detta är att området fortfarande är så nytt att en tydlig ansvarsroll ännu inte har fastställts hos många företag. Andra faktorer som påverkar vem inom företaget som ansvarar för IoT är naturligtvis företagets storlek och affärsfokus. När allt fler företag inser att IoT inte är enbart en teknikfråga, utan berör hela affären och organisationen, kommer ansvarsrollen sannolikt att bli tydligare. Enligt en bedömning från nätverksföretaget Cisco kommer antalet uppkopplade enheter i slutet av 2014 att överstiga antalet människor på jorden. Flera olika analytiker har försökt uppskatta hur stor tillväxt som IoT-marknaden kommer att ha, men definitionerna, marknadens avgränsningar och beräkningarna varierar kraftigt. De flesta bedömare anser dock att mellan 26 miljarder (Gartner) och 50 miljarder (Ericsson) enheter kommer att vara internetanslutna år 2020. Det handlar alltså om åtminstone en fördubbling på bara några års sikt. Den svenska marknaden beräknas växa till ungefär två miljarder euro och den nordiska marknaden till 6,1 miljarder euro år 2017. Uppkopplade bilar och konsumentprodukter spås stå för den starkaste tillväxten i Norden, med en årlig tillväxt om 47 respektive 42 procent. Om IoT-marknaden tidigare har drivits främst av en efterfrågan på företagslösningar, så ser detta ut att förändras i takt med att allt fler konsumentnära lösningar nu blir tillgängliga. Gartners analys säger att produkt- och tjänsteleverantörer inom IoT kommer att generera inkomster som år 2020 överstiger 300 miljarder dollar, främst inom tjänstesektorn. Samma år kommer den totala globala marknaden kopplad till IoT att ha ett värde på 1,9 biljoner dollar. Enligt analysföretaget Business Monitor Internationals rapport Sweden Telecommunications Report (Q1 2014), är den svenska telekommarknaden en av de mest avancerade i världen och ledande inom antalet M2M-uppkopplingar och tillväxt för LTE (4G) under 2013. Fler ansvarsroller för IoT som företagen i undersökningen uppger är bland annat utvecklingschef, teknisk chef, produktionschef och inköpschef. Sverige världsledande Så upplevs förutsättningarna Majoriteten av företagen (58 procent) svarar att de har anlitat extern hjälp för utvecklingen av IoT-lösningar. Vanligast är att anlita ett IT-konsultbolag (21 procent), systemintegratör (20 procent) eller operatör (19 procent). Endast fyra procent har anlitat ett managementkonsultbolag för IoT-utveckingen. Enligt en rapport från konsultföretaget Arthur D. Little finns det redan nio miljoner uppkopplade saker i Sverige och siffran väntas öka till 23 miljoner år 2017. Samma rapport konstaterar att Norden ligger i framkant med en snabb utveckling av marknaden för uppkopplade produkter och tjänster. Den nordiska IoT-marknaden väntas växa dubbelt så snabbt som den globala marknaden under de kommande tre åren. Bilden av Sverige som världsledande inom IoT bekräftas av Telenor Connexions undersökning. På frågan om förutsättningarna i Sverige för att lyckas med IoT-satsningar anser 59 procent att innovationskraften är mycket god. Många anser även att den kunskap och kompetens inom IoT som finns inom Sverige är en positiv faktor. 56 procent tycker den är mycket god, men samtidigt anser 42 procent att den 0% 3% 14% 24% 43% 16% är medelgod. Här kan leverantörer och konsulter sannolikt bli bättre på att tydliggöra sitt tjänsteerbjudande och ge insikt i lyckade uppdrag. När det gäller den svenska infrastrukturen för IoT som en förutsättning, upplever en klar majoritet (68 procent) att den är mycket god. En tredjedel (33 procent) ger till och med området högsta betyg. Kostnadsbilden får däremot sämre betyg: knappt en tredjedel (30 procent) tycker att den är gynnsam medan något fler (36 procent) anser att kostnaderna gärna skulle få vara lägre för att ge bättre förutsättningar. Sverige redo för IoT Sverige har en lång tradition av företag som ligger i framkant inom it- och telekomutveckling. Exempelvis är svenska Ericsson, med sin Ericsson Device Connection Plattform, en av de två ledande globala tillverkarna av IoT- och M2Mplattformar. Både företag och konsumenter är teknikmogna och vana vid att tidigt testa och ta till sig ny teknik. Sverige står alltså väl rustat för att möta utvecklingen inom IoT. Den positiva bilden av den innovationskraft, kompetens och infrastruktur som finns i landet, stärker denna uppfattning. 13 INTERVJU: Internet of Things den nya horisonten för affärstänkande Tobias Ryberg, analytiker och medgrundare, Berg Insight Sverige har en lång tradition av företag som har legat i täten inom utvecklingen av uppkopplade produkter, som numera benämns Internet of Things. – IoT-lösningar kan till exempel skapa bättre förutsättningar för att övervaka och optimera sin energikonsumtion. Så enkla åtgärder som att i detalj veta vilka lampor, maskiner och fläktar som kan stängas av under vissa tider kan innebära enorma resursbesparingar. På liknande sätt kan logistikföretag optimera sin bränsleförbrukning, säger Tobias. Uppkopplade lösningar gör att även personalresurserna kan effektiviseras, genom att exempelvis servicerutiner optimeras via fjärrövervakning så att kontroller och avläsningar kan hanteras på distans. Fysisk service på plats av en tekniker sker endast när det verkligen är nödvändigt. – En utmaning som svenska företag står inför är att de agerar på en liten hemmamarknad. Det kan vara en bromskloss för möjligheten att testa uppkopplade produkter och tjänster och skala upp dem på en lönsam nivå, säger Tobias. – Det har alltid varit naturligt för svenska företag att använda IT i sin affärsutveckling. Dessutom har Sverige ett väldigt bra utbud av kompetent personal för utveckling av uppkopplade tjänster. Det gäller dock att den avdelning som arbetar med IoT-utveckling får med ledningen från start och övertygar dem om hur IoT-lösningar kan vara ett sätt att nå uppsatta affärsmål, säger Tobias Ryberg. Många svenska företag har arbetat med M2Mkommunikation via mobilnätet sedan mitten av 90-talet. Det har lett till att omkring 20 procent av alla mobila ”abonnenter” i Sverige i dag är maskiner. Det är högst i världen. – IoT är redan den nya horisonten för affärstänkandet för många svenska företag, men det gäller att stå rustade för att förvalta möjligheterna och möta utmaningarna, säger Tobias. Möjligheter och utmaningar För tillverkningsindustrin innebär IoT framförallt en möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga genom att utveckla bättre produkter och tjänster. Det ger även en möjlighet för alla företag och offentliga verksamheter att effektivisera sin utvecklingsprocess och spara resurser. 14 IoT innebär en ny intäktskälla 34% Så svarar svenska företag i Telenor Connexions undersökning på frågan om viktigaste anledningarna till att implementera IoT Konsumentlösningar De företag som vill nå konsumenter med sina uppkopplade produkter och tjänster står inför en annan utmaning. Det finns inte ännu någon allmän standard för hur saker ska kopplas upp i hemmet. Vilken teknik eller vilket gränssnitt som ska användas är långt ifrån självklart. Dessutom kan det komma att utvecklas olika standarder för fibernätet respektive mobilnätet. – Problemet är inte unikt för Sverige, men just när det gäller detta område kan de länder som fortfarande har el- och/eller telemonopol få en fördel i att hitta en standard och driva utvecklingen framåt. Närmast till hands för den svenska marknaden ligger kanske att bygga in funktionaliteten i bredbandsmodemen, eller att någon form av IoT-gateway kan väljas som ett tillval. Det förutsätter att de kommersiella aktörerna kan enas om en standard, säger Tobias. Den största utmaningen ligger dock i att få konsumenterna att se fördelarna med uppkopplade lösningar. – För en konsument är den personliga vinningen med IoT-produkter inte alltid given, men samtidigt finns det potential att göra stora samhällsbesparingar. Därför är det inte omöjligt att vi kommer att få se nationell lagstiftning eller ett EU-direktiv som exempelvis innefattar smarta lösningar som sparar energi i hemmen. För att få konsumenterna med på tåget krävs dock att det utöver besparingar samtidigt går att försäkra dem om att det är säkra lösningar som inte inkräktar på integriteten. Där är vi inte riktigt än, avslutar Tobias. 15 I PRAKTIKEN: Smarta hemmet breddar Verisure Michael Peterson, kommunikationschef, Verisure Verisure erbjuder hemlarm för konsumenter och har varit drivande i den omställning som branschen har genomgått de senaste tio åren. – Våra traditionella larmlösningar byggde på hårdvara som installerades ute hos kunden och kopplades till vår larmcentral via den fasta telefonledningen och senare även via GSM. Med det senaste decenniets teknikutveckling inom bredband och mobiltelefoni, samt lägre priser på komponenter, är det nu möjligt att utveckla ett mycket bredare och rikligare tjänsteutbud för det smarta hemmet, säger Michael Peterson. Utökat ekosystem med partners För traditionella larmföretag begränsades antalet samarbetspartners normalt till en larmcentral och ett säkerhetsföretag som ryckte ut när larmet gick, såvida dessa funktioner inte fanns internt inom samma företag. I dag ser situationen helt annorlunda ut. – Det är en helt ny marknad som växer fram. Med över 300 000 kunder bara i Sverige och 15 000 sålda anläggningar i Europa per månad har vi en unik position för att bli navet i det smarta hemmet. En viktig del i erbjudandet är våra samarbetspartners vars tjänster integreras i Verisures ekosystem och kan styras via mobilappen. I dag samarbetar vi bland annat med Assa Abloy för elektroniska lås, Anticimex för fukt- och temperaturavläsningar, och Panasonic för luftvärmepumpar. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränsen för vilka samarbeten som är tänkbara framöver, säger Michael. Verisures smarta hem Genom att använda modern trådlös teknik, kombinerad med en applikation för mobiltelefoner och en kontrollpanel via ett webbgränssnitt, erbjuder Verisures lösningar för det smarta hemmet mycket mer än bara ett modernt inbrottslarm. Exempel på funktioner: • Larma på och stänga av hemlarmet med mobilen • Styra hemmets lås på distans • Styra belysningen, kaffebryggaren eller annan elektronik på distans • Få meddelanden i mobilen när barnen kommer hem • Läs av inomhustemperaturen eller luftfuktigheten och få varningar från Anticimex när inomhusklimatet behöver förbättras eller om det finns fukt och ogynnsamma förhållanden i exempelvis krypgrunden eller på vinden 16 • • • Få en varning i mobilen när brandlarmet går Kontrollera och styr värme och kyla via Panasonics värmepump kopplad till appen Ett uppvärmningssystem som fungerar efter familjens rutiner: till exempel styrs temperaturen efter var människorna befinner sig i huset, liksom sänks när ingen är hemma Verisures affärsmodell bygger på att äga den tekniska plattformen, som är fullt integrerad med alla olika funktioner hos kunden. Alla samarbetspartners äger dock sin egen kundrelation kopplad till respektive tjänst. Användaren behöver alltså inte vara kund hos Verisure för att använda någon av de andra tjänsterna, det räcker med att köpa Verisures radiomodul och ladda ner appen för att kunna installera just de lösningar för smarta hemmet som man vill ha. – Vi tar inte ut någon abonnemangskostnad eller annan avgift från de företag vi samarbetar med. Målet är istället att erbjuda en så konkurrenskraftig lösning som möjligt, för att få en så stor försäljningsvolym att vi sätter en marknadsstandard. Det viktigaste i strategin är kundnyttan, att tillsammans med våra partners erbjuda en fullt integrerad och snygg lösning som är enkel att använda, säger Michael. Strategin innebär även ett nära samarbete kring försäljning och marknadsföring, eftersom det ofta visar sig att de som exempelvis vill ha ett elektroniskt lås även är intresserade av en larmlösning. För att hitta synergier i försäljningsarbetet anordnas bland annat utbildningar i företagens respektive erbjudanden. Säker lösning Även om Verisures helhetskoncept för det smarta hemmet är en av företagets starkaste konkurrensfördelar är kärnverksamheten fortfarande larm och säkerhet. – Uppkoppling till vår larmcentral med övervakning dygnet runt, väktarutryckningar och professionell installation är fortfarande grunden i Verisures erbjudande. Nu kan vi även förse kunderna med en rad andra enkla och säkra lösningar. När en kund kopplar på en ny produkt, behöver de bara ladda ner en ny mjukvara. Uppkopplingen sker genom krypterad kommunikation, vilket sammantaget med att Verisure själva står för design och utveckling grundar för ett extremt säkert och pålitligt system, avslutar Michael. 23% En utmaning att skapa en fungerande affärsmodell Så svarar företag i Telenor Connexions undersökning på frågan om utmaningarna med IoT 17 Möjligheterna med IoT Affärsmöjligheter kopplade till IoT Affärsmöjligheterna med uppkopplade produkter och tjänster är många och därför varierar anledningarna till företagens IoT-satsningar. Telenor Connexions undersökning pekar dock på ett skäl som sticker ut mer än andra: 61 procent av de svenska företagen svarar att de satsar på IoT för att förbättra en tjänst eller service gentemot kund. Andra tydliga vinster med att satsa på uppkopplade lösningar är kostnadsbesparingar (36 procent), att skapa en ny intäktskälla eller affärsmodell (34 procent) och att uppkopplingen är nödvändig för produktens funktion (27 procent). Utöver kostnadsbesparingar, som länge har förknippats med IoT, visar undersökningen att företagen nu även ser andra fördelar med uppkopplade lösningar, som möjligheten att utforma helt nya affärsidéer. För många företag utgör IoT till och med grunden i själva produkten, något vi just nu ser hos de många nystartade företag som bygger hela sin affärsverksamhet kring uppkopplade lösningar. Att IoT kan leda till fler fördelar än kostnadsbesparingar blir ännu mer uppenbart när vi frågar svenska företag om den enskilt viktigaste anledningen till att de satsar på IoT. Då kommer kostnadsbesparingar först på fjärde plats (9 procent). • Nya affärsmodeller: IoT hjälper företag att skapa nya värdekedjor för sina kunder och nya processer för att snabbare få ut produkter på marknaden, prioritera marknadsutvecklingen och snabbt bemöta kundernas behov. • Realtidsinformation om affärskritiska system: Med IoT kan organisationer samla in mer information om sina processer och produkter på ett snabbare sätt för att skapa nya intäkter, förbättra effektiviteten och öka kundlojaliteten. • Diversifiering av intäktskällor: IoT kan hjälpa företag att skapa nya tjänster och nya intäktskällor för befintliga produkter, till exempel leverantörer av automater som erbjuder lagerhantering till dem som levererar varorna i maskinen. • Global överblick: IoT gör det lättare för företag att få en överblick över hela verksamheten oberoende av plats, inklusive mätning av effektiviteten från ena änden av leveranskedjan till den andra. • Effektivare och smartare operativ verksamhet: Tillgång till information från autonoma slutpunkter, som dagens smarta nät redan levererar till allmännyttiga företag, gör att organisationer kan fatta snabbare beslut om bland annat prissättning, logistik, försäljning och support. Källa: The Digital Universe of Opportunities: Rich Data and the Increasing Value of the Internet of Things (EMC och IDC) Ekonomiska möjligheter För tillverkande företag innebär IoT fortfarande främst en möjlighet att skapa mervärde och konkurrensfördelar, genom att utveckla produkter med nya funktioner. Det blir även möjligt att utveckla digitala tjänster kring produkterna, till exempel för att tjäna pengar på löpande abonnemang utöver ren produktförsäljning. Ytterligare en möjlighet är att samarbeta med användarna för att automatiskt samla in användarinformation direkt från själva produkterna. Den typen av information kan vara värdefull för vidare produktutveckling och innebär en besparing jämfört med kostsamma användarstudier. Andra möjligheter till besparingar är automatisering och effektivisering av tillverkningsprocesser, varukedjor och logistik. Även företagets personalresurser kan optimeras, till exempel genom att hantera viss service och övervakning på distans istället för att detta arbete utförs av företaget på plats. Varför uppkopplade lösningar? Så svarar företagen i Telenor Connexions undersökning på frågan om den enskilt viktigaste anledningen till att de implementerar IoT Kostnadsbesparing 9% tjänst/service 29% Förbättrad mot kund intäktskälla/ 13% Ny affärsmodell Mot ett hållbart samhälle IoT kan även bidra till en mer hållbar samhällsutveckling, genom att skapa förutsättningar för mindre utsläpp och en effektivare energiåtgång. Enligt en rapport från i fjol av teleoperatören AT&T och tankesmedjan Carbon War Room förväntas IoT-lösningar bidra till att minska utsläppen av globala växthusgaser med 9,1 miljarder ton år 2020, vilket motsvarar ungefär en femtedel av dagens utsläpp. I undersökningen svarade knappt en femtedel av företagen, 19 procent, att miljöaspekten är en viktig anledning till IoT. Samtidigt uppgav endast en procent att det är den viktigaste orsaken. En förklaring till den låga andelen kan vara att man inte anser att företagets produkter och tjänster har en direkt inverkan på miljön. Dagens företag måste dock räkna in alla faser i produktens livscykel, från utveckling och produktion till användning och återvinning. Här kan IoT, med teknikens möjligheter att till exempel skapa användarinformation, vara ett sätt att effektivisera samtliga av dessa områden ur ett miljöperspektiv. Det kan bland annat handla om vilka delar av en produkt som används mest eller oftast går sönder, till hur produkten återvinns efter att den är förbrukad. IoT förväntas även kunna höja livskvaliteten för människor inom sjukvården, när uppkopplade tjänster gör att fler kan vårdas i hemmet och längre upp i åldrarna. nödvändigt för 13% Uppkoppling produktens funktion 18 19 INTERVJU: Hållbarhet är den största affärsmöjligheten i vår tid och IoT är en stor del av lösningen IoT för ett hållbart samhälle Olof Ålenius, Partner & Strategy Director, Global Focus Enligt FN:s prognoser kommer jordens befolkning att uppgå till ungefär 10 miljarder år 2050. För att vi människor ska kunna leva goda liv är det viktigt att vi hushåller med naturresurserna. IoT-visionerna handlar om hur vi kan skapa mer värde för människor, göra bättre affärer, samtidigt som vi bidrar till ett mer hållbart samhälle. – Energifrågan är viktig, men ett hållbart samhälle handlar om mer än miljön. Ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer måsta gå hand i hand för att vi ska nå dit. IoT har en enorm potential att bidra till en sådan utveckling. IoT skapar förutsättningar för helt nya affärsmodeller där människors behov blir tillfredsställda samtidigt som smarta företag kan tjäna mer pengar och vi använder planetens resurser smartare. Att sälja tillgång istället för ägande är en affärsmodell som börjat ta fart inom många branscher. Se till exempel på bilpoolernas utveckling. En bil står parkerad mer än 90 procent av tiden. En uppkopplad bil kan delas av många, säger Olof Ålenius. Hälsa och sjukvård är ett annat område där IoT kan skapa förutsättningar för nya affärsmöjligheter och besparingar, samtidigt som det leder till en ökad flexibilitet och livskvalitet för många människor. – Uppkopplade lösningar för att behandla kroniskt sjuka på distans finns redan och andra liknande försök visar att det finns potential för att halvera antalet sjukhusnätter i Sverige med hjälp av IoT. Det skulle vara en enorm kostnadsbesparing för samhället, samtidigt som det underlättar vardagen för många patienter. Till detta kan läggas hela den privata friskvårdsbranschen där uppkopplade tjänster förväntas blir en miljardindustri bara i Sverige inom fem år, säger Olof. Goda exempel Ett bra exempel på hur IoT kan bidra till att både lösa problem och spara resurser finns inom den svenska hemtjänsten. – En utredning visade att väldigt många arbetstimmar lades på att hantera vårdtagarnas nycklar, framför allt när det blev 19% Miljöaspekten är viktig Så svarar svenska företag i Telenor Connexions undersökning på frågan om viktigaste anledningarna till att implementera IoT 20 fel och personalen fick köra tillbaka och hämta rätt nyckel. Försök med fjärrstyrda lås har lett till en tidsvinst på omkring tio procent. Detta frigör personalresurser som kan läggas på rätt saker och höja kvaliteten på äldrevården, säger Olof. Det är viktigt att fråga sig vad människor vill ha mer av i sina liv. Inte bara tänka på att minska resursförbrukningen och att effektivisera. Hur kan företag skapa mervärde i kundernas vardag med hjälp av IoT? I Sverige finns även flera lyckade exempel på uppkopplade byggnader, där IoT-tjänster styr bland annat säkerhetsfunktionerna och energiförbrukningen, med ett system där belysning och värme regleras automatiskt utifrån om någon befinner sig i rummet. – Försök bland svenska kommuner har lett till besparingar på upp till 25 procent av de totala driftskostnaderna och upp till 50 procent av elkostnaderna, bara genom att reglera sin belysning på det här sättet, säger Olof. Användarupplevelsen viktigare än tekniken Energimyndigheten har drivit frågan om energibesparing under 15 år. Deras fokus har numera flyttats från produktionen till konsumtionen, då svenska fastigheter står för ungefär 40 procent av landets totala energiåtgång. Inom industrin drivs utvecklingen på av företagen själva, eftersom de stora energivolymerna gör att alla besparingar har ett stort ekonomiskt värde för enskilda företag. På individnivå har däremot incitamenten, i form av kostnadsbesparingar, inte varit tillräckligt stora för att driva utvecklingen framåt. – Den mest miljövänliga kilowattimmen är såklart den som aldrig behöver produceras. Och konsumerar vi mindre energi, kan vi också producera mindre. För hushållen kan IoT vara det som verkligen får detta att hända. Men då räcker det inte att tekniken i sig är smart. Ett smart hem blir smart först när tekniken anpassas till de som bor där, inte tvärtom. De lösningar som behövs för en hållbar utveckling på samhällsnivå är de som på riktigt förenklar vardagen, samtidigt som de hjälper till att spara både pengar och resurser på individnivå. Då skapar vi en värld där alla vinner, avslutar Olof. 21 I PRAKTIKEN: Volvos bilar blir självständiga i den digitala verkligheten Volvo On Call Volvo On Call är ett assistanssystem som kommunicerar via ett inbyggt simkort i bilen. En intelligent mobilapplikation kopplas sedan till tjänsten och ger ägaren möjlighet att kontrollera bilen var de än befinner dig. En annan tjänst är Sensus Connect som innefattar digitala tjänster som musik och underhållning. David Holecek, Connectivity Brand and Marketing Manager, Volvo Car Corporation Fordonsbranschen var tidigt ute med uppkopplade konsumenttjänster baserade på grundläggande telematiklösningar. Första versionen av Volvo On Call lanserades för över tio år sedan, men det krävdes en användarvänlig mobilapp för att få fart på försäljningen. Exempel på funktioner: • Fjärrstyrd parkeringsvärmare • Låsa bilen med digital nyckel • Lokalisera bilen • Strömmade musiktjänster • Wifi • • • • Logga och få detaljerad information om körningen Serviceförslag från Volvo Stöldvarning och spårning via GPS Callcenterstöd vid nödsituationer eller akuta servicebehov – I början fokuserade tjänsten på reaktiva funktioner som bottnade i Volvos kärnvärde säkerhet. Det handlade om funktioner som hjälpte till om olyckan var framme eller när bilen behövde servas akut, men det var svårt för kunderna att se nyttan i förväg. Det ändrades helt när den nya versionen av Volvo On Call lanserades 2011, med funktioner som underlättade vardagen och kunde fjärrstyras via mobiltelefonen, säger David Holecek. Försäljningen av tjänsten ökade snabbt och Volvo On Call gick från en marknadsandel på någon enstaka procent till 20 procent på ett par år. – Den populäraste funktionen på den nordiska marknaden är möjligheten att starta parkeringsvärmaren i förväg. Det är även en viktig funktion sett ur ett miljöperspektiv, eftersom avgaser och motorslitage blir lägre när det enkelt går att undvika kallstarter. Inom kort kommer vi även att introducera en liknande funktion för luftkonditioneringen, så att man kan slippa sätta sig i stekheta bilar under varma dagar, säger David. – Möjligheterna är nästan oändliga, men vi vill försäkra oss om att vi gör rätt saker på rätt sätt när vi flyttar delar av vår affär ut på nätet. Det vore enkelt att bygga in ännu en skärm som ansluts till internet, men vi vill inte bara koppla in internet i bilen, vi vill att bilen ska bli en självständig spelare i den digitala verkligheten, säger David. Möjligheten att fjärrstyra bilens lås med digitala nycklar öppnar också upp för andra affärsmöjligheter och tjänster. – Vi har ingen klar affärsmodell redo, men vi har redan gjort tester tillsammans med logistikföretaget Bring och matleverantören Linas Matkasse där varor levereras till parkerade bilar. På samma sätt ser vi en möjlig utveckling där andra aktörer får tillgång till bilen under en begränsad tid, till exempel för service på verkstad eller privat mikrouthyrning när bilen inte används, säger David. Självkörande bilar En annan intressant utveckling är de självkörande bilarna, som kan bli verklighet om bara några år. – Det här är en spännande utveckling som knyter an till övriga funktioner i våra uppkopplade bilar. Dels behövs sensorer som kommunicerar och känner av andra bilar, dels behöver bilen kunna samla in annan information från internet. Vi har redan ett projekt igång i Göteborg där våra testförare kör fungerande självkörande bilar. Det är ännu många bitar som behöver falla på plats, men målet är att vi ska ha några hundra bilar ute på riktiga konsumenttester under 2017, avslutar David. Underhållning och fjärrstyrda lås Nya funktioner som är under utveckling för Volvos uppkopplade bilar är olika betalningslösningar, i första hand för parkering, kopplade till applikationen. Även en rad underhållningstjänster avsedda för passagerare har introducerats under namnet Sensus Connect. 22 61% IoT möjliggör en förbättrad tjänst mot kund Så svarar svenska företag i Telenor Connexions undersökning på frågan om viktigaste anledningarna till att implementera IoT 23 Utmaningarna med IoT IoT viktig tekniktrend Även om IoT ofta beskrivs som ett framtidsområde med stora möjligheter visar Telenor Connexions undersökning att det även finns utmaningar. De vanligaste utmaningarna bland svenska tillverkande företag är av teknisk natur. 29 procent anser att säkerhet och integritet är en utmaning för IoT och lika många tycker att den tekniska komplexiteten – att skapa en komplett lösning – är en utmaning. Knappt vart fjärde företag (23 procent) uppger att en utmaning för IoT-lösningar är att skapa en fungerande affärsmodell. Andra vanliga utmaningar är att få ut tjänsterna på marknaden (20 procent), kostnaden (18 procent) och brist på standarder (13 procent). Ur ett internt perspektiv anses de största utmaningarna kring IoT vara att området kräver ny intern kompetens (29 procent), en ny affärsmodell eller försäljningssätt (22 procent) samt att förflyttningen från produkt- till tjänstefokus tar lång tid (21 procent). När företagen blir ombedda att välja den främsta interna utmaningen svarar flest (14 procent) att IoT kräver en ny affärsmodell eller försäljningssätt. IoT betraktas som en av tekniktrenderna med störst påverkan för nordiska tillverkande företag, tillsammans med mobiltjänster, big data, molnet och sociala medier. Det framgår av rapporten The Future of Business Transformation från analysföretaget Kairos Future och IT-konsultföretaget Tieto. Rapporten bygger på en studie som omfattar 500 företag där en tredjedel förväntar sig att deras bransch kommer att förändras helt fram till år 2020. Samma rapport visar att 43 procent av företagsledarna på de tillfrågade företagen är oroliga över att tappa konkurrenskraft eftersom de inte följer med i teknikutvecklingen. Ungefär en tredjedel av företagen uppger att de redan är sena i att ta till sig ny teknik. Utmaningar för att möta IoT-utvecklingen Säkerhet: Att hantera den enorma mängd data som alla nya uppkopplade enheter skapar kommer att innebära betydande säkerhetsutmaningar. Detta förväntas i sin tur skapa en ökning av tillgänglighetskraven, vilket kan utmana såväl affärsprocesser som personlig säkerhet. Integritet: Fler uppkopplade enheter innebär att en ännu större mängd personlig användarinformation görs tillgänglig via internet. Om den informationen inte skyddas kan det ge upphov till intrång i den personliga integriteten. Datahantering: IoT innebär en ökad hantering av såväl personlig information (konsumentdriven) som så kallad big data (företagsdriven). Ju fler applikationer och uppkopplade enheter som konsumenter och företag använder, desto större blir mängden information som behöver hanteras. Vilken är den största utmaningen med att implementera IoT/ uppkopplade lösningar? 17% 15% 14% Säkerhet och integritet Teknisk komplexitet Skapa/utveckla en fungerande affärsmodell Lagringskapacitet: Den ökade mängden IoT-data bidrar till ett ökat behov av att hantera större mängder information. Fokus måste ligga på att hantera lagringskapaciteten och att avgöra om företag kan samla in och använda sig av IoT-data på ett kostnadseffektivt sätt. Datacenter: Befintliga datacenter är dimensionerade för ett begränsat krav på bandbredd från mänsklig interaktion med applikationer. IoT-utvecklingen kommer att öka kravet på bandbredd för inkommande data. Källa: Gartner: The Impact of the Internet of Things on Data Centers Kommentar Vilken är den största interna utmaningen när det gäller implementering av IoT/uppkopplade lösningar? 14% Kräver ny affärsmodell/ nytt sätt att sälja 24 13% Kräver ny kompetens internt 12% Förflyttning från produkt till tjänstefokus - tar tid IoT är fortfarande en bransch under mognad där det utvecklande företaget ofta står relativt ensamt. I många fall kan det vara komplext för ett enskilt företag att utveckla produkter och framför allt digitala tjänster inom IoT. Komplexiteten handlar inte bara om att bemöta den tekniska utvecklingen utan också om att hantera nya affärs- och verksamhetsprocesser som följer med omställningen från att sälja produkter till att även sälja tjänster. Faktorer som styr vilken kompetens kring IoT som bör finnas internt eller som kan inhämtas externt är främst typ av företag och hur kritiskt IoT är för företagets framtida konkurrenskraft. Inledningsvis kan det därför finnas flera fördelar med att ta hjälp av extern expertis. Det är ett stort åtagande att uppehålla driften av uppkopplade tjänster över tid och hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Företag måste även ta hänsyn till framväxten av nya standarder, säkerställa att lagar och regler på olika marknader följs samt hantera säkerheten på ett tillfredställande sätt. 25 I PRAKTIKEN: IoT ska lyfta Xylems tjänsteerbjudande Ulf Eripe, Product Development Manager – Monitoring & Control, Xylem Xylem är ett globalt verkstadsföretag inom vattenteknik, där delar av verksamheten har rötter i småländska Emmaboda sedan 1901. Företaget tillverkar främst pumpar och erbjuder lösningar för övervakning och styrning av pumpstationer. Produktportföljen innehåller redan slutna SCADA-system för övervakning och styrning, men man har även påbörjat en utveckling mot bredare IoT-lösningar. – Jämfört med andra branscher, som telekom och bilindustrin, ligger vi tio år efter i utvecklingen. Ericsson har till exempel förändrat hela sin affärsmodell från en tjänsteförsäljning på fem procent för 20 år sedan till omkring 60 procent i dag. Jag tror att vi har möjlighet att göra en liknande resa med hjälp av IoT-lösningar, säger Ulf Eripe. Säkerheten en utmaning Något som står klart efter att Xylem har arbetat en tid med utvecklingsprojekten är att det finns utmaningar på vägen. – Säkerheten är ett tydligt problem. Det finns till exempel inte någon given standard, så säkerhetslösningarna varierar mellan olika leverantörer. Vi upplever också att det finns ett ganska stort motstånd hos organisationer utanför Norden när det gäller att lämna ut data. Därför tror jag att en gedigen säkerhetslösning, med VPN och blockerade portar, är en förutsättning för att övertyga våra kunder om att IoT-lösningar erbjuder samma säkerhetsnivå som SCADA, säger Ulf. Xylems befintliga SCADA-system säljs främst på marknader som i likhet med Sverige har en väl utvecklad infrastruktur. – Jag tror något motsägelsefullt att IoT-utvecklingen kommer att drivas på av de marknader som inte använder SCADA i någon större utsträckning i dag. Det beror främst på att det är svårare för dem som redan använder SCADA att motivera omställningen till en IoT-lösning. Mest troligt är att SCADA och IoT kommer att fortsätta samexistera och utvecklas hand i hand, och att datainsamlingen i vissa fall flyttar över till ett IoT-system, säger Ulf. Stor potential Xylem Xylem är en världsledande leverantör av pumpar och vattenteknologi. Företaget transporterar, renar, testar och hjälper sina kunder att använda vatten på ett effektivt sätt inom kommunala anläggningar liksom i bostäder och kommersiella byggnader, samt industri och jordbruk. Företaget är verksamt i över 150 länder med ett antal marknadsledande varumärken och 12 000 medarbetare som besitter bred applikationsexpertis med stark inriktning på att hitta lokala lösningar på värdens mest utmanande vatten- och avloppsproblem. 26 Möjligheterna med IoT är många men för Xylem handlar det i första skedet om att utveckla tjänster som gör att de kan komma närmare sina kunder. – På kort sikt tror jag att IoT främst kan bidra till att samla in data från våra kunders system som låter oss förbättra våra tjänster för service och underhåll. På längre sikt ser jag att IoT har en potential som gör det möjligt att erbjuda en övergripande tjänst för att hantera hela driften åt våra kunder. En sådan lösning kan innefatta storskaliga funktioner, exempelvis förebyggande åtgärder för att justera vattenflöden inför väntade skyfall eller att optimera vattenhushållningen i en hel kommun, säger Ulf. Utvecklingen av IoT-tjänster innebär också att Xylem kan samla in användardata för ren produktutveckling. – Det är definitivt en av de stora möjligheterna med IoT, då det motsvarar att ha en mängd ständigt pågående fälttester av våra produkter och där vi även kan jämföra resultat mellan olika länder. Att använda insamlad data på ett sådant sätt kommer visserligen att gagna våra kunder men får aldrig bli den främsta drivkraften för att utveckla dessa tjänster. Den direkta kundnyttan måste alltid komma först, avslutar Ulf. 27 INTERVJU: Säkerheten måste finnas med från start David Jacoby, säkerhetsforskare, Kaspersky Lab Än så länge finns det relativt få uppkopplade konsumentprodukter utöver datorer och mobiltelefoner. Men med nuvarande utvecklingstakt är det någonting som snabbt håller på att ändras. Hinner säkerheten med i utvecklingen? – Vi vet ännu inte om säkerheten i ”sakernas internet” är ett stort problem. Men eftersom det blir allt vanligare att exempelvis registrera sitt betalkort på de olika uppkopplade sakerna så blir även dessa måltavlor för angripare. Det är inte bara underhållningsprodukter som kopplas upp till internet, utan även till exempel säkerhetstjänster som hemlarm. Då börjar säkerhetsperspektivet bli tydligt, säger David Jacoby. Även många andra fastighetsfunktioner, som elmätare, termostater och vattenmätare, är numera uppkopplade. Det är funktioner som många kanske inte ens reflekterar över som internetanslutna. Framtiden De allra flesta i Telenor Connexions undersökning ser IoT som ett viktigt område. Över hälften (52 procent) svarar att området är kritiskt för företaget om fem år. Ännu fler (60 procent) tror att IoT kommer att förändra hela deras bransch inom samma period. Möjligheterna med IoT är många och Sverige – som har flera världsledande tillverkande företag inom och it och telekom, liksom en gynnsam företagskultur för startups – har goda förutsättningar att behålla täten i utvecklingen. Om man lyckas kombinera it och telekom på rätt sätt i utvecklingen av nya digitala tjänster, innebär det att Sverige kan skaffa sig en mycket stark global position inom IoT. Hur viktigt tror du att IoT kommer att vara för ert företag om fem år? Oviktigt Kritiskt 3% – Jag tror att risken är stor att de flesta, såväl företag som privatanvändare, glömmer bort att tänka på säkerheten och hur mycket information de egentligen delar med sig av. Det är fortfarande många som inte skyddar exempelvis sina mobiltelefoner, även om de har varit uppkopplade mot internet på bred front i över tio år. Psykologiskt sett blir steget ännu längre när det gäller att tänka it-säkerhet för saker som traditionellt inte ses som ”IT”, säger David. Sannolikt kommer olika leverantörer, åtminstone inledningsvis, att använda olika standarder för att ansluta sina IoTprodukter till internet. Som användare kan det därför bli svårt att få kontroll över alla sina uppkopplade saker, inte minst ur ett it-säkerhetsperspektiv. – För konsumenten går det självklart att sätta upp ett eget separat nätverk med en egen brandvägg för den här typen av produkter, men då börjar det handla om lösningar som är ganska avancerade för vardagsanvändaren. Bästa rådet till slutanvändaren är att fundera över vilken typ av produkter och funktioner de verkligen behöver ha uppkopplade, säger David. IoT-utvecklingen innebär att många tillverkare, som kanske inte tidigare har arbetat med it-säkerhet för sina produkter, nu behöver få upp den frågan på agendan. Det är nödvändigt för att kunna säkra både trafik och lagring av de stora volymer användardata som genereras av uppkopplade lösningar. – Ett forskningsprojekt som jag just nu driver visar att nästan alla hemmaunderhållningsprodukter som vi har testat har allvarliga säkerhetsbrister, säger David. Om de kopplas upp genom hemmanätverket utgör de en svag länk och då spelar det ingen roll om användarens andra saker är säkrade. It-säkerhet måste därför finnas med som en faktor redan i utvecklingsfasen av uppkopplade produkter och tjänster. – De företag som lyckas övertyga användarna om att de erbjuder säkra lösningar har allt att vinna när invasionen av uppkopplade produkter tar fart på allvar, avslutar David. 28 17% 6% 17% 22% 20% 32% Siandet om hur utvecklingen kommer att se ut skiljer sig åt, men i undersökningen lyfter många fram hur IoT kommer att förändra företaget på ett positivt sätt. Lösningarna gör det möjligt att behandla information, kommunicera och styra processer på ett effektivare sätt. Många svarar även att IoT innebär att företaget kommer att sälja mer tjänster än produkter, vilket innebär att nya affärsmodeller blir nödvändiga. 1% Vet ej Tror du att IoT kommer att förändra din bransch inom fem år? 39% Nej 60% Ja En stor andel företag i undersökningen anser att IoT är en tydlig konkurrensfördel, till exempel vad gäller tjänstebjudande och kostnadseffektivitet. Företag som väljer att inte anpassa sig efter de nya förutsättningarna riskerar att halka efter eller slås ut. Därför måste företag skapa en strategi för ett uppkopplat samhälle som tar hänsyn till de nya möjligheter och utmaningar som IoT kommer att leda till för verksamheten. Säkerhet och integration är största utmaningen Så svarar flest svenska företag i Telenor Connexions undersökning på frågan om största utmaningen med IoT 29 INTERVJU: INTERVJU: “Gör rätt från början” “Kan du inte sälja din idé kan du inte sälja din produkt” Oskar Kalmaru, marknadschef och medgrundare, Narrative Hur kom ni på idén med Narrative? – Vår vd Martin Källström kom på idén till Narrative när han hade avslutat arbetet med uppstarten av bloggportalen Twingly och letade efter en idé till en ny startup. Han gjorde en trendanalys och såg en möjlighet i skärningspunkten mellan trenderna med IoT och wearables, alltså uppkopplade saker som bärs på kroppen. Martin ville dessutom väva in bilder i den mixen, eftersom bilder och fototjänster har exploderat de senaste åren. Det som Narrative tillför är möjligheten till att hantera och organisera användargenererade bilder i en volym som inte var möjlig tidigare. Hur har resan sett ut för er sedan idéstadiet? – Vi har arbetat systematiskt efter en plan för att få ut Narrative på marknaden så snabbt och med så lite pengar som möjligt. Att utveckla hårdvara är dyrt och därför inledde vi en Kickstarterkampanj under 2012. Det gjorde det möjligt att få ut produkten till försäljning innan det fanns en färdig prototyp. Produkten Narrative fanns därmed till försäljning redan samma år som bolaget startades, men var tillgänglig för leverans först efter 18 månader. Det krävdes även ytterligare externt riskkapital, eftersom det är resurskrävande att utveckla en produkt som behöver både hårdoch mjukvara, support och mobilapp. Vad har varit den största utmaningen? Tekniken, integrationen, betalningsmodellen, marknadsföring eller något annat? – Allt! Tekniken i Narrative var helt ny, så det var en lång teknikkedja från hårdvara till själva lösningen ända ut till appen. Detta ledde även till utmaningar kring finansieringen. bilder från alla användare och gör dem sökbara efter geografi eller kopplade till olika events och liknande. Förbättrad koppling mellan Narrative Clip och mobiltelefonen skulle också tillföra mycket användarvärde, exempelvis att kunna styra hur kameran fungerar. Vilka råd kan du ge till den som vill förverkliga en idé om en uppkopplad produkt eller tjänst? – Gör rätt från början. När det gäller hårdvara är det nämligen extra viktigt att det blir rätt från början, eftersom utveckling är kostsamt och svår att korrigera i efterhand. Börja med en ordentlig analys av marknaden och följ regelbundet upp denna i förarbetet. Med vilken typ av funktioner skulle Narrative gå att komplettera i framtiden? – Narrative kan utvecklas med bättre GPS och smartare mjukvara, till exempel lärande algoritmer som väljer ut bilderna efter användarens personliga preferenser. I förlängningen kan Narrative bli en sorts personligt Google Streetview som automatiskt samlar 30 Hur kom ni på idén med Trax? – Grundidén kom redan 2002 när mina hundar brukade springa bort där jag bodde i Härnösand. Då var inte GPS-tekniken och internet tillräckligt utvecklade för den typ av smidig lösning som jag ville ha. 2011 såg jag en treåring springa ut från en frisör och en halv minut senare kom mamman efter men sprang åt fel håll. Jag hjälpte henne att hitta dottern och då kom jag att tänka på idén igen. Hur har resan sett ut för er sedan idéstadiet? Narrative Narrative Clip är en uppkopplad liten kamera som man fäster på sina kläder. Prylen registrerar användarens liv genom att automatiskt ta två bilder i minuten som loggas med rätt geografisk plats via GPS. Bilderna lagras på en webbtjänst som går att komma åt från en dator eller mobilappar för iOS och Android. Narrative Clip väger 20 gram och har en 5 megapixel kamera. Hur fungerar Narrative rent tekniskt? – Kameran tar bilder var 30:e sekund. Själva enheten är utrustad med GPS och kompass som skapar metadata på bilderna för katalogisering. Bilderna laddas upp på användarens konto hos Narrative. Bilderna sorteras efter olika tidsperioder under dagen. Den bästa bilden för varje period väljs ut automatiskt av Narratives bildanalysprogram. Dagens bästa bilder samlas i en tidslinje i mobilappen. Mikael Karlsson, medgrundare, Trax Wearables Wearables är ett samlingsbegrepp för elektronik som bärs på kroppen och som oftast är kopplade till smarta telefoner. Området växer snabbt och analysföretaget Gartner spår att data från konsumenternas wearables kommer att driva fem procent av försäljningen för världens tusen största konsumentföretag år 2020. Enligt Gartner kommer antalet mobilappar som delar konsumentdata att fördubblas redan 2015. Utvecklingen avspeglas i de många nya företag och produkter där IoT är inte bara är en del av själva lösningen, utan utgör själva affärsidén. Ett – 2011 hade tekniken kommit ikapp, men inga av de befintliga produkterna på marknaden motsvarade den enkla pryl som jag såg framför mig. Knappt någon av dem var kopplade till en app för smartphones. Jag gjorde ett grundligt förarbete för att ta reda på vilka värden som efterfrågades och kom fram till att mycket handlade om att utveckla en design som var lätt att ta till sig. Produkten skulle vara smidig att använda, liten till storleken och enkel att köpa. – Vi tog fram en design i bra storlek och började sedan utveckla mobilappen. För att finansiera utvecklingen presenterades konceptet på crowdfundingsajten Kickstarter i mars 2013. Intresset var stort och vi fick in 142 procent av vårt mål för finansieringen. Nästan lika viktigt som kapitaltillskottet var alla kontakter som vi fick i samband med detta, med intresserade återförsäljare, distributörer och potentiella kunder världen över. Prototypen blev klar i april 2013 och då inleddes det svåra arbetet med att få ett fungerande underlag för att få igång en produktion i fabrik. En viktig del var avtalet med Telenor som exempel är Kiwi, en pryl under utveckling som läser av kroppens rörelser och gester. Kiwi kan lära sig användarens rutiner och kommunicera med andra uppkopplade saker, till exempel sätta på kaffekokaren när användaren stiger upp ur sängen eller starta motorvärmaren när användaren tar bilnyckeln på morgonen. Ett särskilt område som förväntas växa stort är uppkopplade hörlurar, så kallade hearables, med möjlighet att i realtid analysera vad användaren hör och spela upp relevant information i örat. Användningsområdena är många och omfattar allt från lösningar för hörselskadade till verktyg för butikspersonal som får hjälp att besvara frågor från kunder. Trax Trax är en GPS-sändare som gör att du kan spåra dina barn och husdjur, antingen genom en mobilapp eller genom datorn. Lösningen innehåller smart teknik som exempelvis sänder varningssignaler när bäraren lämnar eller närmar sig markerade zoner, om enheten tappas eller förflyttar sig snabbare än en förutbestämd hastighet samt när batteriet håller på att ta slut. gjorde det möjligt att använda Trax i 33 länder vilket blev en stor konkurrensfördel för oss. Med vilken typ av funktioner skulle Trax gå att komplettera i framtiden? – En intressant möjlighet är underhållningsfunktioner, till exempel utbildande spel där positionering är en del av upplägget. Andra funktioner kan vara ökad räckvidd i svåråtkomliga områden för extremanvändare. Vilka råd vill du ge till den som vill förverkliga en idé om en uppkopplad produkt eller tjänst? – Många glömmer bort att tänka på hur produkten ska säljas. Det viktigaste är att kunna förklara sin idé och sälja in den till investerare. Lyckas man presentera sin produktidé för erfarna investerare som tror på den kan man få ovärderlig återkoppling för att gå vidare. Ett bra tips är att besvara frågan ”Varför är min produkt bättre än konkurrenternas?”. Den som inte kan det har ett problem. 13% Produkten kräver uppkoppling Så svarar svenska företag i Telenor Connexions undersökning på frågan om den viktigaste anledningen till att implementera IoT 31 INTERVJU: Tekniken blir underordnad när allting kopplas upp Kristina Höök, professor i interaktionsdesign på KTH och centrumföreståndare på forskningscentret Mobile Life Centre Internet of Things kan beskrivas som en samhällsrevolution med lika avgörande betydelse som själva uppkomsten av internet och world wide web, vilket möjliggjorde den moderna globaliseringen. – Det låter kanske storslaget men jag tror det är vad vi kan förvänta oss när ”allting” kopplas upp mot internet. Vi ser redan produkter och tjänster som bidrar till en hållbar samhällsutveckling genom att minska vår energikonsumtion, automatisera farliga och smutsiga arbeten, förenkla och förbättra vardagen och även skapa nya möjligheter för underhållning, lek och spel. IoT kan helt enkelt förändra världen och jag är övertygad om att det kommer att göra det också, säger Kristina Höök. Minskat fokus på teknik Hittills har IoT-utvecklingen drivits på av tekniska innovationer som smartphones, molnet och anpassade operativsystem för att använda IP i IoT-världen. – Teknikutvecklingen kommer givetvis att vara viktig för IoT även framöver, men jag tror att mer mjuka värden, som exempelvis affärsnyttan, kommer att få en allt större roll. Utan en fungerande affärsmodell som förvaltar de tekniska möjligheterna kommer företag inte att tjäna några pengar på IoT, säger Kristina. – Samtidigt handlar inte allt om effektivisering och lönsamhet. Det är rimliga mål för industrin, men kan inte överföras på hur vi kommer att använda IoT i hemmet. Där ser jag ett tydligare fokus på sociala IoT-lösningar, lek och underhållning, som kan bidra till andra delar av en hållbar samhällsutveckling än de rent ekonomiska och ekologiska, säger Kristina. Något annat som kommer att bli avgörande är hanteringen av all information som IoT genererar. Enligt Kristina behöver dagens lagstiftning, regleringar och policys ses över. 32 Kristina Hööks förslag på nationella åtgärder för IoT: – Det finns frågetecken om vad som händer med integriteten när allt mer personlig information blir tillgänglig på internet. Jag tror att öppen data, digital information som är fritt tillgänglig för alla utan inskränkningar, är den enda vägen framåt. Företag som Google och Facebook har i många fall redan den här informationen, med skillnaden är att de inte är öppna med den, säger Kristina. 1. Nationell informationspolicy: Sverige bör formulera en informationspolicy som bygger vidare på den svenska offentlighetsprincipen och kombinerar öppenhet inom it-världen, med stor respekt för den personliga integriteten. Nationell satsning 2. Bli en global testbädd: Data är mer än någonsin ett konkurrensvapen. Därför borde Sverige formulera en målsättning för att etablera sig som en global testbädd för IoT-innovationer. Sverige har länge varit en internationell förebild för öppenhet där offentlighetsprincipen är en självklarhet. På ett liknande sätt tror Kristina att det går att se IoT-utvecklingen som en demokratisk process, där Sverige har chans att ta täten och bli en ledande it-nation igen. 3. Strategi för informationshantering: Sverige behöver en strategi för hantera all insamlad information. Inte minst för att undvika olika gränssnitt och standarder. – Möjligheterna är enorma. Inte minst för ett it- och exportberoende land som Sverige. Jag saknar en politisk reform liknande hem-pc-reformen eller bredbandsreformen. Om Sverige kan ta ett sådant nationellt grepp om IoT, som uppdaterar synen på öppenhet, delaktighet och personlig integritet, har vi alla möjligheter att bli världsledande inom området, avslutar Kristina. 4. Införa en incitamentsstruktur: Så mycket information som möjligt behöver tillgängliggöras från både offentliga och privata aktörer. Incitament för de som bidrar med data kan exempelvis vara skatteavdrag för investeringar. 33 APPENDIX: Viktigast är...? Så svarar företagen Undersökningen i rapporten bygger på svar från 100 svenska tillverkande företag kring frågorna nedan och genomfördes av undersökningsföretaget Norstat i maj-juni 2014. För en del av frågorna redovisas endast de vanligaste svarsalternativen. tjänst/service 29% Förbättrad mot kund Kostnadsbesparing intäktskälla/ 13% Ny affärsmodell 9% nödvändigt för 13% Uppkoppling produktens funktion 1 Har ni implementerat Internet of Things i er verksamhet idag eller planerar att göra det inom de närmaste två åren? Ja 77% 4 Vem äger IoT-området hos er internt? 23% IT-chef 13% VD 13% Produktchef 12% Utvecklingschef 2 6% CTO/Teknisk chef Vad är främsta anledningen till att ni inte planerar det? 48% Ser ingen affärsnytta/ negativt ROI 3 34 Kostnadsbesparing 24% Annan 17% Anser att marknaden inte är mogen 4% Har ej kompetens internt för att driva frågan 30% Annat Vilka är anledningarna till att ni implementerar IoT/uppkopplade lösningar? Ange den/de som stämmer för er organisation och avsluta med att ange vilket av alternativen som är allra viktigast. 61% 36% 34% Förbättrad tjänst/service mot kund 12% Oklart/ej bestämt Ny intäktskälla/ affärsmodell 27% 19% 18% 10% Uppkoppling nödvändigt för produktens funktion Miljöaspekt Input till forskning och utveckling Annat 5 Har ni anlitat extern hjälp kring IoT och i så fall vilken typ av aktör? Ange den/de som anlitats av er organisation och avsluta med att ange vilken leverantör ni anser är viktigast i er IoT-utveckling. 42% Viktigast är...? ö at gr ltb j Ne u ns ko IT- 21% lag r g ola e int ör t ra m te s Sy e Op 20% 19% en m ge u ns o tk na 4% 28% 22% 22% IT-konsultbolag Operatör Systemintegratör Ma o ltb an n An 14% 35 6 Vilka är utmaningarna med att implementera IoT/uppkopplade lösningar generellt? Ange den/de som stämmer enligt dig och avsluta med att ange vilken som är den största utmaningen för er. 29% 29% Teknisk komplexitet - att få ihop en komplett lösning Säkerhet och integritet 23% Kostnaden Infrastruktur Mycket dåliga Mycket bra 0% Brist på standarder 20% 35% 33% Kostnadsbild Mycket dåliga Mycket bra 0% 12% 24% 34% 21% 9% Kunskap och kompetens Mycket dåliga Mycket bra 0% Säkerhet och integritet 8% Annat Största utmaningen är...? 17% 4% Skapa/utveckla en fungerande affärsmodell 20% 18% 13% 33% Få ut tjänsterna på marknaden (kännedom bland användare) 8 Hur bedömer du förutsättningarna i Sverige för att lyckas med IoT-satsningar avseende... 15% Teknisk komplexitet 14% Skapa/utveckla en fungerande affärsmodell 2% 15% 27% 39% 17% Innovationskraft inom området Mycket dåliga Mycket bra 0% 7 Vilka är era interna utmaningar när det gäller implementering av IoT/ uppkopplade lösningar? Ange den/de som stämmer för er organisation och avsluta med att ange vilken som är den största utmaningen för er. 14% Otydligt ansvar/ägande av frågan internt inom bolaget 29% 9 14% 24% 43% 16% Hur viktigt tror du att IoT kommer att vara för ert företag om fem år? Oviktigt Kräver ny kompetens internt 21% Förflyttning från produkt till tjänstefokus - tar tid 18% Kräver ny process för produkt-/tjänsteutveckling 22% Kräver ny affärsmodell/nytt sätt att sälja 3% Kritiskt 3% 10 6% 17% 22% 20% 32% Tror du att IoT kommer att förändra din bransch inom fem år? 1% Vet ej Största utmaningen är...? 39% Nej 14% Kräver ny affärsmodell/ nytt sätt att sälja 36 13% Kräver ny kompetens internt 12% 60% Ja Förflyttning från produkt till tjänstefokus - tar tid 37 telenorconnexion.com Copyright Telenor Connexion 2014. Alla rättigheter reserverade.
© Copyright 2024