1. No category

HÄVSFORSKNINGSINSTITUTETS SKRIfT N:o 37
ÖVERSIKT ÄV ISÄRNÄ
VINTERN 1914—15
AV
GUNNAR GRANQVIST
R E F ERÄT: UEBERSIGIIT DER EI$VERRÄLTMSSE
11i1 WINTER 1914—15 ÄN DEN KIISTEN FINNLÄNDS
HELSINGFORS 1926
SOCIETÄS SCIENTIARUM fENNICÄ:
FINLÄNDISCHE HYDROORAPHISCH-BIOLOOISCHE
UNTERSUCHUNOEN
Nr.
1.
Nr.
2.
Nr.
3.
Nr.
4.
Nr.
5.
Nr.
6.
Nr.
7.
Nr.
8.
Nr.
9.
Nr. 10.
Nr. 11.
Nr. 12.
Nr. 13.
Nr. 14.
Tmonon HoMiN: Hydrographische Untersuchungon im nördlichen
Teile der Ostsee, im Bottnischen und im Finnischen Moerbusen 1898—
1904. 46±144 S., 2 Taf., 1907.
Rora? WrrrINo: Untersuchungen zur Kenntnis der Wasserbewegun
gen und der Wasserumsetzung in den Finland umgebonden Meeren.
Der Bottnische Meerhusen in den Jahren 1004 und 1905. Erster
Teil. X+246 8., 18 Taf., 1908.
JoHAN Gim: Beitrag zur Hydrographie des Finnischen Meer
busens. 40 8., 3 Taf., 1909.
METEOR. CERAJsrÄIT: Wassersand-Registrierungen hei Hangö,
1897—1903. 2UV±86 8., 1909.
K. M. LEVANDEE: Beobaehtungen Uber die Nahrung und die Parasiten
der Fisohe des Finnischen Meerbusens. IV±44 8., 1909.
HUGO KARSTEN: Untersuchungen Uber die Eisverhältnisse im Fin
nisehen Meerbusen und im nördliohen Teile der Ostsee. 1. Beobach
tungen während der Winter 1897—1902. 92 8., 5 TeL, 1911.
Rora? Wn’rnG: Zusammenfassende Uebersicht der Eydrographie dos
Bottnischen und Finnisehen Meerbusens und der Nördlichen Ostsee
nach den Untersuchungen bis Ende 1910. 82 S., 4 TeL, 1912.
RoLr WIT’rnG: Boobachtungen von Temperatur und Salzgehalt an
festen Stationen iii den Jahren 1900—1910. 78 8., 1912.
Rorx Yrr’ruG: Boobachtungon von Oborflachenstrom, Tiefenetrom
und Wind an Feuorschiffen ja den Jahren 1900=10. 100 8., 1912.
Roir Wn”rING: Jahrbuch 1911 onthaltend hydrographische Beobach
tungen in den Finland umgebonden Meeren. 132 8., 4 Taf., 1912.
Nicht orschienen.
Roir WrrrING: Jahrbuch 1912 onthaltend hydrographische Beobach
tungen in den Finland umgebenden Meeren. 130 8., 6 Taf., 1913.
RoLF WIrING: Jahrbuch 1913 enthaltend hydrographische Beobach
tungen iii den Finland umgebendon Meeren. 134 8., 5 TeL, 1914.
KURT BucE: Ueber die Alkalinität, Wasserstoffionenkonzentration,
Kohlensäure und Kohlensäurotension im Wassor der Finland umgeben
den Meere. 132 S., 3 Taf., 1917.
(u;i
REtHE WIRD
NICHT
FORTGESETZT.)
qj
HAVSFORSKNINGSINSTITUTETS SKRIfT N:o 37
öVERSIKT ÄV ISÄRNÄ
VINTERN 1914—15
AV
GUNNAR GRANQVIST
REFERAT: UEBER$ICHT DER EISVERIIÄLTM$SE
114 WINTER 1914 -15 ÄN DEN KUSTEN FINNLÄND$
HELSINGFORS 1926
STATSRÄDETS TRYCKERI
Inneliåll:
Sid.
1-. Otnereationsinuteriatet
1. Ohservationernns verkställaride
2. Observationsmnterialets hearhetrnng
EI. (ivcr8ikt ne en det meteorotoqi.9ka och h,droq,aJiska !örhåttanden
1. Lufttemperatureii
2. Ytvnttenteinperatitren
3. I) upteinpernturen
4. Viitclarnn, vnttenstöndet och nederbörclen
.3
5
6
8
8
9
10
li
ii 1. Jf/J
1. Orientering
2. Ticlen intili nrsskiftet
3. KöIc[perioden fröit nynret till bo jan av april
4. 1s1ossninstideit
5. Ladoga
1-1
ii
14
16
28
75
1 \. Is(jocklekea i cm för fretlaqaruu
3(7
Fö,Iccka oiq öeer obt riulion.sortcrfla
I*u(schc. J?efern(
-1-2
44
figurer:
1. C)I,ervi1 toiiurteiiin
2. 1SIi(t den 2. annari
3. Liläeet den 9. ]nmtari
4 Ishjeet den 16. laninni
5. Isliiaei cteit 23. anttaii
6. Tsläget den 30. januari
7. Isläget den 6. fehrunri
8. Jsläget den 13. februari
9. isläget dci; 20. februari
10. ls]ägct den 27. fehruari
11. Isläget den 5. mars
72. Isläget den 12. mars
13. [s1iiet den 19. mars
14. Tsläget dcii 26. mare
15. leliiget den
2.
16. Tsläget den 9.
17. lsliiget dcii 16.
1915
1913
1915
1915
1915
1915
1915
1913
1915
1915
1915
1915
1915
1915
npril
1915
april 1913
apiil
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
2(7
27
28
29
30
Sii.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
Isläget
Isläget
Isläget
Isläget
Isläget
Isläget
den 23.
den 30.
den7.
den 14.
den 21.
den 28.
apiil 1915
april 1915
maj 1915
maj 1915
maj 1915
maj samt den 4. och ii. juni 1915
(Förldaring av dc i 1 igg. 2 23 använda heteekningarna
finnes ä sid. 7).
31
32
33
34
95
30
1.
Observationsmaterialet.
1.
()bservationernas verkställu iide. i)et oliservafionsinaterial, på viiket
översikt av isförhåUandena längs Finlands kuster under vintern
1914-- 15 stöcter sig, har för tiden före den 1. mars 1915 och för tiden efter nämn
dii chatmo erhåiiits på olika ätt.
För den förna perioden hildas huvudde.len av dc j ojirnaler och kartor över
islöget, vilka sedan shttet nv 1890-talet på 13’. Vet en ski p s-S 0 C iete te ns
föranstaltande förts å fiertalet fynar längs den finländska irasten. Detta obser
vationsmatenual liar förfullstäncligats genom dc anteckningar över isförhöfl an
cleno, som på fönanstaltancle av dävonande Ö v e r s t y r e 1 se n f ii r f y r - 0 C h
10 t s v ä se ii cl e t verkställtsa lotsplatserna ett pan gdnger uncler varje
iniinacl och sora av överstvrelsen älskvärt stäDdes till instittttets föregängares
(Hyclrognafisk-Biologiska Havsundersökningarnas) clispo
siti on. l)et ur ciessa tvä lutvudkäilor härflyt mdc ina tenualet har yttenligare
kompletterats genmo iakttagelsen, sorn verkställts av fr iv ii Ii g a o b se r vii t ö ne r, vilka vidtalats och instruenats av Hydrognafisk-Tliologiska Hnvs
itnclersökningamna, samt genoin ohservauioner, sorn rneclcielats av he f ä 1 e t d
s t te n s i s 1i ry t ii r e. Dessittom ha on del itppgif 1cr erhMlits frdn 11 y cl r o r a f 1 s k ii B y 1 n s huvspegelstationer samt frdn Me te o rolo g 1 ska
C e n t r a 1 ii n s tai t e ii. På erund av dcii rådmtde krigscensuren ha för
denna vinten cläremot inga nämnvihcla uppgifter kunnat erhållas frän tid
ninspressen.
Alla clessa uppgifter ingingo eioellerdc[ till HydrogTafisk- Biologiska 11 avs
ttndersökninganiw i form ttt månads- t1ler t. 0. in. årsrapporter, suot kunde
dc säledes icke bdda uncie;’Iag för den snabha oiientening över sförha]hanclena
i varje nit, mcd dtföljande reie]hundnti rtiJporter1lg, vilket allI kniget nöci
väucliggj oide.
i\Icd anledning härtv ittaihetacles ett nytt, snnhhiu’e fiinktionerande och
saintidigt även meri oinfattande oliservationssystcin, vilket träcide i verksani
het dcii 1. mnars 1915. ])etta systein, vilket bygger pd reckonapporter, dr det
samma, somim i alit väsentiigi ämm 1 skrivande sttmd följes vid Havsforsknings
institutet vis ä vis j ournal - och kartnapponteringen, ehuru nttmena telef on och teiegrauirapporter tillkomomit för alI mnöjliggöra ett änrnt stönre aktuali
tetsvärde ti% institutets utgående rapporter. För detta system liar jag utför
ligt redogjort uti iniedningen till skriften N:o 22 uti föreliggancle skriftserie.
till vilken därför hän md hänvisas.
1 omstaende kartski zz äro observati onsortenna markera dc. En detalj e nad förteckning över dem, observationernas art och observatörerna ingör i
den av prof. R. WITTING avgivna redogörelsen för Hydrografisk-Biologiska
Havsnndersökningarnas verksarnhet trnder år 1915 (Ofv. 13’. Vet.-Soe. Förh.
Bd. LVIII 1915- -] 6. Avd. C, N:o 5).
föreliggande
—
-1
(3
ISARNA U)t4 --15.
.7%.
-
ig. t
(.)bsot’vttiousoitertta.
t. t)bservationstnateriatets bearbetnhiig. [ en[ighet mmi den faststä[tcla
anen för bearbetningen av isobservationsrnnterialet puh lieera-s detta för före
1iggancte vinter ieke in extenso. Utan har ruaterialet sammanstöUts i översikts
kartor. Vid renritandet av dessa kartor, sam ursprungligen av mig r[tat-s i
dita olika färger, har satama framställningssätt fölts, sam för första gången
auvänts i No 28 av clotmna skriftserie, hohandlanc[e isvintera 1922-23. Mcd
en hänvisning till ctcnua skrift, ditr jag näriria-re reclogjort för systetnot 3 Iräga,
lcan jag här ins1nänka mnig till att liimaa enclast iöljande för förståelsett mmv kar
[ota mi nöclväncliga [eckenförkl aringar:
-
]s.IiNA
7
1)11—Ui.
1 överiikt9kartorna anuäntl(I- beteekninqctr.
icoi’tii.
horisontala
sträek:
öpet
ratteu
sinii kors: iiissbitäad is; bttiis ellrr sötjcI
giesa, grova sträek, iitdt frön kustiinjen: stät, /asl is
1%
tri iri..,eI oinkr ts ii
ii i stt rU it suin for
(Oinr idt t for ‘i ict iii i k in d irj tuote
-‘liii f’ist is) sarnrna,ifrusc ii
t ii
eirkellinjer: paekis
cirkelytor (onuådet inect snclttnu kaii diirjäinte vain sträekut mm för siät
fnst is): sarnntan/rttsen paekis
01
1)1 rrten Iinje pack?sbaltd pac1cti ail
kOiIll)iititiOfler av oinstdende 1eteekningar: inorit oinriiclet i friign de
ti ian,e1ytor
isslag
de
‘
enskiidn
teckrieii
nngivn
tttnn, rttclragen linje: isgrdns.
Observeras 1 tä, att del uhservcit ionsmtiteria], sen vid ritnnclet iv kii—
toriia för den förra )eriocIen av vintern (t. 0. 70. fehruiri ) stått till l’örfognnck
itke vuit lika enhet]igt och fllllstäfldigt 50117 det rnaterial, 50171 Iitzger till crund
för henrl etninen av dcii senare perioden (fr. o. iii. mars), dii dci redon niä mdi
VicI ittarhetnndtt av knr
Olli urga.iI isitioneri av oheervationeritu genol nfirts.
tiina för den tidirtare perincleii. vilket skett först imder innevarande iir, har
ja» hiträtts rtv assistenten, j nar. RisTo JunwA. Oriina1knrt oma för den senire
perioden ämo veeka efter veeka ritade reclan imder är 1915. Renritmngeu iv
sai nth&ra kartor har skett trncler illneVaralide tir och efter mml anvIsilingar
och imdei niin kutitro]I itjfLr ts d1s av extra assistenten. meI7ior Aitns FiLL
si’ Itieti. des av rithiträdet, f mk. ToiNi I{ONtMFS.
1511 slitt inecldelas slnnnansthflda i tabe]lfcani en del upnrifi ei ö-ver j.s.
ijorkkktit, vilken icke övei’skacl liot klmnat i kartomn a äterges.
-
F{elsiiiglors,
]-ilVSfoISklIiIl2silist
itutet, 1925 oktoliei.
II.
Översikt av en del meteorologiskä och
hydrografiska förhållanden.
4. Luit.ternjieraturdn. Till orientoring md anföras följande taheiler över
medeltemperaturen vicl en del kustorter och cless avvikelse fIän rnotsvarancle
trottioärsmedeltal.
Tab. 1.
x
(2.)
11.
48.
(33.)
59.
(79.)
86.
t]eahorg 2)
\Vasa
Äbo
Matiehamn
[-[olsingfors
Wiborg
$orclavala
Tab. 2.
(2.)
ii.
48.
(33.)
59.
(79.)
8(1.
..
4.0
Mecleltemperatur 1914—15.
xi
XII
—2.2
—-3.4
---Ii
1
—11.4
8.7
3.; —0.s
2.8
0.3
1.2
7.0
4.8
2.;
2.4
4.;
2.o
0.0
0.o
7.6
2.o --4.1 ---0.s
9.;
2.o —1..i —-—1.o —-i0.o
—
—-
..
..
.
,
.
.
-
-
-
—
—
11
—9.3
—1.8
-
-
-4.s
-2.8
—5.8
-
-
III
--40.2
9.o
IV
0.o
V
X-V
4.i
5.-i
—--3.7
---2.;
t.4 6.0
5.3 Lo 5.6
7.6 L 6.o
8.8 1.s 7.o
--10.4 0.4 7.o
—0.s
0.;
—1.2
—1.0
—2.7
—
——
—
1)
1.o
7.t
-
—
-7.8
—8.;
—
-
I•III
——10.4—-
—
—
—
—
.
.
—
-
-
.
.
-
XII
+4.4
±3.z
1-1.5
)-3.4
)-4.2
-1-5.0
+ 6. o
-
-
—2.o
-2.7
—-2.2
1.6
-2.3
—
—
-1.. 2
-t
7.t
8.6’
—
Ävvikelser 1911—- -15 f-rtn mecleltemperaturen 1886—JO 15.
X
X[
tTIeitborg
—0.
+1.
Waoa. ——0.o ---0.2
Äho
—2.2 ---0.3
[ariehainn
-4.2 +0.1
[[elsingiors
-2.8 —0.4
Wihorg.
—1.7
t).o
Sorftavata
4 4 +0. o
6.4
4.1
1).
[1
III
IV
V
X-V 1-lIr
1.; -—3.o +0.s —4.; -—0.0 —1.0.
fO.;
4.4 +0.; —1.a ---0.7- .•1;,
+0.o —13 --1.2
-2.2 —0.0 —-1.9
—2.7 —0.1
+1.o
4.3 —-0. -—-1.;
+0.3
—L i -—0.7 —1.9 —1.o —---2.0
-0,1
-Lo
-4,1
-O -—4,t
4
-1.2 —-0.; —-1,
4.0
+1.
-
-
-
-
-
--
-
-
-
Dessa ctata giva on ;‘elativt kati fo hiist, sLrskilt i ck södin clolarna av lan—
det. 1)ärefter stog tomperaturen, relativt tagot, sd att novernber hlev ungefiil’
nonnat och december oseclvcnligt mild, lärgs sydkusten t. o. m. absotut taget
nägot miidare än novernber. KaUast var den tredje pentaden.
Ungofär vid ärsskiftot inträddo vinterköiden, soin höli i sig ända till den
törsta veckan i april. Under hela denna tid visar ingen encla pentad vicl någon
av oliservat ionsorterna p ositiv medeltomperatrn’. Absolut t egct voro anuari
och mars ungefär lika kaila, fehruari något vannare.
1) Mdnaclsrnec
leltalen äro häintacte ar v[E’rJ6onoao (IJSICA CENT RA LANSTALTENS
nairiactsöversikter av viIclet’lcker; i Fintaud.
2)
‘Paloi; iramiör ortsnanlnfil hiinvisa i donna och i följancte tabeller till ortotto nimi—
mer ii fig. 1; iii’ talot liioin paretites. tti avisar det till den II ännas t lif’liigtta, ii iig. 1.
ttpp tagna rtcri.
5*E;2i9wrI
SAUNA 1014—13.
-
Särskllt imder januari var temperaturen myeket jämn, men några s. k.
varma dagar förekonuno ej heller under febnari eller inara,
Relativt taget var jalmari ett par grader kallare än itormait, menon feh
rirari, den egezitliaa höai-intermönaden. var nr1ogot för i-anu Mars var osecl—
vanligt invcket kallare än inänadeus trettio-ärs-niedeltemperatur.
1 början av april mträffade omolaget från vinter till vor. ‘Fr. o. ui. den
andra pentaden av april är å ingen av de sju observat i onsorterno under någon
enda pentad inedelteumperoturen negativ.
Överhuvud var dock vären kaIl. Och även denna ärstid ,rtmärkte sig ge
noin eri förhällandevis jäion temnperatm’, sä att tenhileratinen i stort företer
en rätt jämnt fortgaencle stegring. Utpräglat kallare än tiden häde närmast
före och närmast efter voro emellertid dc första dagarna cv maj.
2. Ytvatteateniperatnren. Dc observationer över denna. vilka hiivit verk
ställcla, äro lii extenso pmtbheerade i N:o 5 av denna skriftserie. Ur den mä
till orientering dc i följande toheli 3 ingoende n,edelvärdcno onföras; p5 grand
cv kriget kunde vtvattenohservotionerna fortgå cndast 5 en del av dc ordina
ne talassoloiziska stationern a. vilket för klarar bnisterHa iii otservationon (det;
fr5n väst kiisten suku ao t. o. iii. alla i rpjjgifter.
.
Månadsmecleitai av ytvattentemperaturen 1914—15.
Tab. 3.
(5.) Ulkokalla
21. Säbboklr
(30.)Märket
42. ffiö
55. Russarö
5$. Porkala
61. (hähara
59. llelsiogfors
Vi VII VIII IX
6.o 17.o
13.i
S.oIS.o
t3. 20.
Ilo 20.o
I3. 20.o ISo 10.4
9.4
1&i iSo 13.0
11. 20.i 13. 10.
X
XI
XII
—
—————
—
——
—
—
-
62.
Söderskhr
12.o
19.2
14.,
9.s
73.
lloglaod
15.4 2l.
17.3
12.4
IV
V
—-0.2
1.’
5.o
—0.2 —0.2 1.0
—0.2 —0.2 0.3
—0.3 —0.3 0.i
5.s
—
——
-
III
II
1
6.2
5.7
2.7
6.1
—
1.3
4.o2.o
7.4 3.o 2.
7.0
—
—
3.o 2.3
3.o 2.s —6.o
3., 2.1 —0.1
3.s 2. —0.2
•().
—0.2. —0,2
0.i —0.1
on
0.2
—-0.2
—0.2
0.1
0.4
0.3
1.4
5,1
4.2
5,r
4.1
5.5
Till jämförelse. för mställning cv perionlen 1914 VI- 1915 V mcd hänsvn
till ytvattentempenaturen i hredd mcd andra är, kanna dc avaa anfönda tein
peratintalens avvikelser frän mängäniga inedeltal tjäno. l)essa avvikelser
framgä ur följandc tabeli 4. Den tidspeniocl, till vilken inedeltolet hänför sig,
är antecknad omenlelbort efter ortsnarnnet. För Hoglaild finnos ohoervationer
frän sä fä Ar. att en dylik jäinförelse hieve miosvisande, vorför Hoglartnl hort
läninato.
Tai). 4.
(S5lllkokalla
21,Säbbskir
(30.) Miirket
42. Utö
55. Russarö
5$. Porkala
61. Grähani
59. Helsingfors
62, Söderskär
2o4
25
Ytvaitentemperaturens aviikeiser bao otan gar.nnedeflai.
Vi VII
1907—23 —1.;+1.
1906—23+1.1
1906—23 +1.’ +5.3
1900—23 +3.’ +4.7
1000—23 +1.3 +3.a
1900—23 +1.8 +3.s
19C0—23 +2.3 +3.0
1905—23 --2.o +3.4
1913-—23 +2.4 +3.’
VIII
IX
X
Xl
XII
II
1
—1.3
—1.0
—0.8 —1.8 —1. —0.o
—1.s —2. —1.0 —0.3
—2.o —1.7 —1.3 —0.4
—0.o —2.o —1.o —0.1
—
—
—
111
-—
—-
—
—
—
IV
-—
—0.’ —0.4 —0.0
+0.3
+fl.s —0.3 —0.i —0.3 —0,s
+0.7 —0.1 0.o —0.2 —-0.o
rn0 —0.2 —0.2 —0.3 —0.8
+0.s —0.1 —0.1 —0. —0.o
+ft° On —0.i —0.1 —0.4
—
V
—
—0.3
—1.3
—1°
—1.0
—jo.
—0.7
10
ESA {LNA l9l4--U.
En blick pd ciessa tabeller visar, att det ovanligt varma ytvattnet, som
Linder den heta försoannaren bikiactes, rertan uncler augListi månad starkt av
kyides, så att under heta hösten intiil december vattnet var betydligt kattare
aa nonnalt. Under den varma decernher förldngsammades därernot tempera
turfallet, så att för denna inånad temperaturen blev för håilandevis hög, abso
lait taget stoci dcii t. d. m. viri Helsingfors fasta kuststation i merleltal vid ±
1
ii ldngre ut helägira stitioner aatrwligtvis högre.
irinter_Is jämna köld fr. 0. rn. januari framåt avspeglar sig sedari i de järnn
låga temperatunnedettalen. Som vanligt blev sedan fr. o. rn. april medeltein
peraturen positiv, var clock lögre dii norrnalt, liksom även under maj.
Av särskilcl hetydelse för stucliet av isutvecldingen är tien tidpunkt riä
yttemperaturen när fryspunkton. En detaljgranskning av föreliggande uppgif
ter (skrift N:o 5) vidhanctenger, att detta viii Helsingfors inträffacle tien 3. janu
ari, för övriga, lä.ngre ute belägna orter ett per dagar seaare. Sodan hölI sig
vattenteinperaturen pa köldgrader i en fortsättning ända till den 6. och 7.
april, ntorn vid Russarö, tilit roclan den sista veckan av mars är nägot vannore,
di, första dagarna cv april igea kaltare, och viri Hogland, ddr, säsom redan mä
nac%medeltalen utvisa, eILclast unrier enstaka dagar yttemperaturen nddcle
vattnets fryspunkt. Speciellt nnckr februari stod här ytvattentemperaturen
iorstatkls övcr nollpimkten. ylti 4verkkmnntnla fyrskepp, som intogs viii ut
gängen cv deceuibcr, stod temperaturon dä pä c:a 00 yltI en saithalt cv unge
fär 3 °/.
3. Djiiptemperatnren. Äruiii uwra iölj ddigert än för ytteiopornturobser
vationerna blev kriget för dj upobservntionerni. Vicl krigsutbrottet inrirogos
fyrs kop pen, och dänoed upphördo dc ytterst heiägna ohser vationsetationerna
mcd 51tt arhoto. lilott fyrskeppct \Verklcoiriataltt i Pinska vikens innorsta del
kvarlåg ä si shition.
[‘aktiskt snktios för hoiti llottniskn vikon alla cljupobservationer för före
liguuucle viiter. Summa lis förhäilanrlet norl Ahmds hav. Enrlast för Finska
viken li’’u fiir hällnrnlenn hättre till, i tIet att ä on tIet cv tie stationer, 5cm i
saiuliand niori yttei iiperntureii näicots, ävcn clj iipne tningar gj orries. Att iflilSltit
di cloclr, att clessa djupioätningnr ylä koststationernn ickc nä rio cgentligu
clj i ip lagren.
Uranska vi dc föroliggondo ohservationerua (skrift N:o 5) nägot närnare,
sä finne vi, att viri U t ö (ort 42 ä fig. t, djup 00 ui) i hnvsbartdet inot Ö s t e r
5 .j ö ii vattenpeluren 1 inedlet cv cleeeniher homegeniserodes härlo mcd hätisyn
till temperatureti och salthalteu. F rän e:n
sj önk temperaturcn därrefter
successivt, sä att ylti tiden kring uiänadsskif tet jnnua.ri- -fehruuri pclaren van
ittkyld i siri helhet. Sä förblev ternpcraturen oföräarlinri till siutet cv marK,
dä djupet visur ternperntiirstegring, ätiöljci nv snlthnitstegning -—-niltsä till
försci cv vartaare vatten -etifräa
och i bo jan cv apnil är temperntureu i
hela pclnren i tiiltagaurle.
Vid [iii s s a r ö i F iii s k a v i k e ii s raynning (ort 55 ä fig. 1), ddr ted
luligiolia clock ej nä cijuparc än 30 m, blev vattoet 1 stort liomegerit rerian nä
got tirhgare dc virl Utö och utkvlningeo van reclnti under förra hätfren cv ja
nuani titförd. Uppvänrnningen teot bottaeu van närkhar redan vid mars roå—
nods mgärig, clä clj upobservatiouorrm d orten etaellertirl avstmmacie.
Längre inät utiacri Fiuska vlrens kust, vid 1? o r k Lii a (ert 58 ä fig. 1)
ccli viii 0 r dliii r n (ort 61 ä fig. L), ä vilka bägge erter rljupmätuingarna nä
iii:S dj Lii) ellen sanima som viii Russarö, var höstntveoklingen uägot tidigare
4iii i sisteätanriat ent. 55 van exeniiaivis ilon 11. deeeiiiher
tien sista riagen
40
--,
11)14
15ItNA
11
-13.
tein
av iu’et. cia saintidigt iiiötiiiiigar orcles linde vid t-ttistcrö och Ik)rkala
pcrattireii å 0. 5. 10, 20 och 30 m vid dii förstnäumda nrtefl reSp. 3. i°, 3. i°.
vid den semire resf). 3. 20, 3. j0, 3. :, 3. i och 3. °. Vid Por
3, c, 3 7 och 3.
fir dcii 21. noveinlier. den sista
kala och t 1i’Shara ärl) inotsviirande temperaturer
ilo.
orter,
igen resp. 3. i, 3. 60, 3. o, 3.
tvi
en
dessa
för
a
inätningsciag
noloensaima
30,
2. i. Vid Porkala slutfo des titkyiningen av hela
2.
och 2.
2. , 2.
och 11. anciari, för Urähara saknas ohservationer
vattenpel aren i nollan den
19. jan.: sistnärnnda datoin vai ittk Iningen rodun fuil
micler ticien 21. flOV.
hordncl. Den 11. febr.. clÅ niätnincrar’ vid vai’dern erteli gj orcles, var änmi å
hägge nt’t eroa teniperatitien nader nolhpiiiikteu genoin hela pelaren, tie daga;’
senare iäg närmasi hnttnet ett nt’tgot varinare vatten. mcii först under ctacarna
cfter den ] ] opiil steg tcinpernt ni’eii i helo pelreii över nolipitiikten och fo st
i och iiwcl ingnngerl RV 1 flll inanitcl hlev 1 emperni ui’stegriiigen kroftignre. Ao
t(f’knas ndi för’ 1orkaiit fo den ii. aprii ote rl djitjanätnittgsstälk’t den läga
, ann tydi i gt v isar f öre k ao st 01i liv sm iii t VI) t leo. Prön
vt salli ali ci 0.
tahata aknns saitjoo .ASö ci cr5 kl1 r och Ei e r 1 on cl avbröts oliser—
vlitionsilrbctet j flovel nher 0011 vidte först 1 j iic’dict lv inuj, cia ltJ)pviirill—
1 )tt vi cl
turnslu’idei i
ii loi 1) VI i’(tt’l’il ottoa redai i vzi r ilit t
1v
1)11)001)
ordes,
‘‘. e r k L 0 lii 0 t a 1 a tvrs kep det 2 1 dcc. den sisi ii dj ii ii ii.t ii ii cet 1
o, 0. o, t). 7 , 1. 0 och 2.
vai’ loi operoi itren ä 0, 5. 10, 21), 31) iii resp. 1.
Oni teinpci’itiirlägei törc’ ii1gancle Vifltf’1’ i ii liithhtitidi’ till Illedielläget ger
Tai ali cii 111)1)1 imt’i’ clcis i iagra 1 nervtrn tie
f ölj mi tie imii :t’l 1 eii förc’st ii]] liii i
dj ii pl (‘liii )crmtt i tiet’, dc’ Is dcsn tein] )euatl ii’c ts lv “.1 kl1 (1 1 loii II) eclel till 011 f fl liii
cfili’ si aina ciata för’ tiet antai nhscrva t innsiir, -ai’ieraiicIc 1110111111 2)) och 24
-
—
,
3,0
.
—
.
-
•VO1
.
.
..
—
iii’.
sali) knlonhirlihj’ildei’nn
tmtllc’llcn
niii’nmmirc
aimmivn.
Ta1. .5. ])juptunpeiature och (lera8 avuikelsei’ Ji’ait /terors,neclcltal.
12. UPI
10 iii
30 m
50 imi
))) 10
10 ui
3Oio
....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
\h iitiii)i 151 1
liii)
13
,1)s)’rvl’IIIiId 1 enipeti) Ilteli
.
--
—
—
11.
a.
i
5.
1.1
1.3
13
it)
5.8
5.i
4.
XI
7,a
.
xi
II.);
Xiii.
3,:1
3.3
iii ii.
0.
0.2
11.2
-0.2
--
]OJ[
j
1.
1,9
1.0
J
mmm
ikeke
11)111 liImllii!Sd,5lle111’ltmll.
lmi)0)’tV)til(I temimetmm tum.
....
5. Porkmila.
•)l
-
.
On och IJIITc
v
UoXIii. tl7.
i.
1.3
1.3
1.3
1.3
V 1.
((.8
(1.0
1.3
0.:;
—
-
—
‘aXl,
1.
0.8
0.s[
1.1
0.9
0.8
0.a
1.1
t]iI1i. Cmiv).
0.3
(1.1
-
0.0
0.a
-
-
0.3
(1.3
0.2
0.1
CX.
(213t)
2.0
1.a
2.2
-2.1
+1.3
+1,1
±0
±1.3
-
1.1
1.1
Viii tuo! kmiraktäi’ dc enligi tabellen kahl. i)eceinhcrvännens iiiftvtaiide
iven tydhigt mäi’kbart i täc’klngrct
4. Viudarna. vat.t eut&iidet och nederbördeu. Vii iciari 11 voil iii iciei’ förhös
ten i oktober Tilit svaga, ioest jitin och \V, Undci’ iinveinber vero tie starkare,
iiiest tom S, ben även frtin S \V. Oln speciehla storinclaga r kunna tien Ii). cichi
11. saint den 27. -29. näjniias. DeeeilbbeI’ var inveket hlasig: särskihl 1 sodra
t’i nlanch förekomm o tairi liii starkii vindar. Vnidri kt nuigen var ali t fortfai’itnde
1 llest svcilig och) svclväst] ui. Undet j i0)tiittl vero syclligti oli) nstlIgil. viiidmii’ tie
di’
12
ISAItNA 9j4.fl
förherskande .Även under denna månnd vtw södra Finland den blåsigaste
delen av landet. Antecknas må längs sydkusten en stark E vind (6
8 B) den
6. Under fehruari var vinden svag, meet från E och SE, medan under mara
igen, i synnerhet uti södra Finland, den var rätt starlc med varierande
riktning.
April karaktäriserades av tämiigea svaga vindar ända till den sista veckan,.
dt\ starka vindnr inträdde, deana gång särskilt i norra Finland. Den 24. rasade
i N en SW storm, den 27.- -29. hlåste utmed hela luisten mycket starka
N och
NW vindar. \Tinden låg nnnars under hela mänaden mest på syd- och väst
kanten. Under maj voro västliga vindar övervägande; den 2. och 3. nådde vind
styrkan vid nordlig eller ostlig vind upp till 7 B uti södra Finland. Den
1&
och 17. voro vindarna även starka, mest fr5n sydkanten. Under juni slutligen
höil sig vinden rnycket envist p4 väst- och nordvästkanten. Starkast var ymden den 2. och 3., siirskilt i dc norra delarna av landet.
Vattenståndet
allt om detta enligt dc av cfr. H. RENQvIST i skrift N:o 15 av
föreliggancle pubiikationsserie iublicerade clata
stocl under oktober i me
deltal ungefär vicl årets medelvattenhöjd, under november en 15
cm 1ägre
Diferenserna mellan högsta och lägsta vattenståndet utgjorde 70 4 100 cm
för vardera mänaden. Oktober ingick mcd högvattea, vilket iängs Bottniska
viken nådde sitt maxirnum den 8., vid Finska viken redan den 1.
Slutet av
oktoher och början av november utrnärktcs av [ågvatten. Den 14. november
var en högvattendag, särskilt i SW, Iängre nornit och längrc österut
inträddc
högvattnet nägon dng senare. Mot slutct av novernber steg vattnct igen. Stig
ningen fortfor in p4 dcccrnhcr. Maxirnurovattcnhöjden för deccmher, vii
‘cn vattcnhöjd samticigt utgör maxinnm för hela pcriodcn olet.
1914— --jani
1915 inträffadc för flertalet observationsortcr under ticlen 4.— -6. dccernbcr.
OmIuing den 10. dcc. begynte vattnct att nämnviirt f alla; rnånadens lägsta
vattenstånd infölI 4 dc flesta orter den 12. eller 13. Differenscn mellan månn
dcns högsta och Iägsta vattenstånct är i medeltal c:a 20 cm större
än för dc
föregåcnde adanderna, i SW en aågot iniorhe differens, norrut och
östentt
en nägot störrc. Mcdelvattnct för dcccrobcr hlcv även 30 4 40
cm högre än
för noveroher.
Medclvattnct för jamiari var liha mcd eller nägot högrc än det för no—
vcinber. Mänacleos hiigsta högvattcn råddc dcii 20. och 21.
li’ebruari och ioars visa ungefär saroma mcdelvattenståncl sora januari.
Dhfcreoseraa iiiollaa högsta och lägsta vattenstånc[ iho uncler fchniari
3050 ero, miost i SW, nader nars migefär 10 cm högre. Det högsta vattenstdn
det upproättes under början av fcbruari och shttct av mois. En stark vatten
ståndsstegring för Finska viken den 20. ioars kan annoteras.
April månad har ett 10 4 15 cia högre medelvattenstånd än dc förcgående
m%nadcrna; högst stod vattnet utmcd Eottniska viiden den 20., i 5\T den
7.
och i Pinska vikeas östra delar den 2. och 3., lägst 54cr den 29., utom
i Finska
vikcns östra delar, där dietta inträffadc dien 8. Diffcrensen mellon
högsta och
lägsta vatteastånd var nigot roinchc än under nägon av die tidigare månaderna,
c:a 20 -40 cm. Dc häftigaste vattenståndsväxlingamna inträffade
i Finska
viken under dlen andlra pentadea, i Bottenhavet under tiden 26.---29.
Medelvattaet för maj skiljcr sig icke syonerligen mycket från det för ap
ril. Högst den 16., i Rottenvikea dlelL 17. Vattenståndsstegringen
vor d4 rätt
häftig, emed[an den närmost föregående tiden var en utpräglad l%gvatteape
and, för Bottenviken uppmättes t. o. mo. det lägsta vattenståndet
för roåna
dIen rieri 15. 1 Pinska viken uppmätmes miaimmovattenståadet
mestadeis dcii
-
—
-
-
13
1SÄI1NA 1914 -i:,.
tilit nader siooma ltlgvnttenpeiiod, soio ivhröts av
3., i Bottenhavet den 9.
(lea ovannäinnda häftiga och kortvariga vattenhöjdstegringen i incdlet av
10 änaden.
1 Ladoga ägdo, enligt mätningorna vid Sordavala, inga starka vatten
standsändringar rum. Dcii störsto differenscn, endast c:n. 30 cm, mollan unclcr
en och sammo mänad upjmiätta högsta och lägsta vattenstäncl uppvisar
1pi9l; nader januari— -iliius var denna inånadsdifferens 5- -10 ciii.
Yad slutligen nedcrbörden heträifar, sä var den imder oktobcr hctydligt
under det normala, utoni i S\V. där den var nägot högre. Ocksti i noveinter
var nederbörden i alimänhet nägot nader det nonnala. iitined Finska vikens
kust dock nägot rikligare än nonnait. 1 inediet av mnnadcn 1611 i flOiTft och
iiiellersta delarna av landet snö, soi
dock i slutcl av 1 nännden midcr inverkiii
nv den iniida vädorlcken försvann.
1 inntsats till dc färegående inanaclenm var decenihcr inyeket iiederbörds
nk. Dcii S.——-i0. 1 dli md utnied Bottenviken och den 13.— -14. över hcln södra
Finland. Snön avtog emcllcrtid under det följande huidvädret. sd att vid jul
tideii den sydvästra delen av laudet och nornit ännu 1 önhi Wasa van snölös.
Mot shitet iii- inänaden snöbctäcktcs dock marken överallt ailyo: snötjocklc
kcn van ntined Finska viken 20— —30 cm, utmcd Bottenhnvet nägot mindre.
Iängre norrut igen störne. Norr Ciii Lleäälvs inynmng hadc imdcr helo inäni
den snön hefnnmt sig i tilltagandc.
Tannani mänacl ntinärktes av noninal nederbörd, mccl talnka smärre snö
mli, 5001, eniedaii teinpcrntunen helo tiden höil sig minder frvspmmkten, alltj iiiiint
ökadc snödjupet.
ljngefär stnmnia. förhäihinden voro rädande ocksä uuden fchniani.
l)ock
ökades snötäckets tjocklek icke symierligen, einedan snön sä sinäningomii
tnycktcs saminan och antog en fasta.ne konsistens. Vicl utgängen av iiiänaden
van snödupet pä isen 10 -25 cm, mi itke utmiied Ilottniska viken än mttined
Finska viken: pä land var soin vtuiligt snödjupct stönre.
Aven unden inans var nederhönden nagot stönrc utmed sydkusl en än ut
miiecl västknsten; den föil i fonin av snö. P5 isen tilltog clock snödjupet endast
ohctydligt eilen t. o. ui. avtog, dä pä grand av den rätt klara, soliga vädenle
ken snön särskilt pä isen sä sinämngom sjönk sainmnnii.
Under apnil intnäffade dc första rcgnen, den 6. -9. Sedan avtog snön mnyc
ket snahht, sä att redan oinkning tien 20. apnd kusten van snölös ända app till
traktcn av Ulcäborg.
Tjndcr maj, x’ars nederbönd var nonnd eilen nägot störne. mä ctt häft igt
snöf alI (10-- -20 cm) antecknas dcii 2. och 3. över helo södra Finland. Soön kvar
Iäg till den 6. Nägra clagan senare var Sven dcii sista, ge mia snöii i nnnr
f önsviinneii.
—
—
-
-
III.
Isförhållandena.
1. (Jrienterhig. Knxalrteristiskt för isäret 1914- -15 var fritrost isutveok—
iingens regeihundna förlopp. De ohi:a utveoklingsfnserna av sväl skärgörcis—
som havsisarna följde 1 stort kontinuerilgt efter varanrira.
Viclaro var, intili merliet av raars, cM. isens maximrtmläge i alimanhot pas.
seras, ntveekllngen rätt norrnai. Pä grand av tien itiga temperaturen under
senare hitlften av mars uppnådde ison nncler clenna vinter ej ännu vici vanlig
ticl sin knhninationspunkt, utan först nägot senare. Dii även viiren höli sig
relativt kali, hade alit cietta till föijd, att isavtaganclet gick 1 örhåu[andevis lårLg—
samt för sig. Sii kom det sig, att isiiret 1914 15 hlev mot vären ganska nt—
tänjt på iängden
en ancfra egenskap, sora karaktösiserar detsrnnma.
Efter clessa a[hnänna antydningar gii vi att niigot mcm 1 detalj föija mec[
isntveckhngens förlopp. såclant cletta tLrlclor niidando förhirflancien gestaitaclo
-
sig.
-
2.
Tidea intiil årsskiitet. Pii grrnic[ av ofuflstänchga tiösorvationen iran
ticlen för tien första isbildningen ioke meri säkerhot fixerns. Dii emnoiiertid olI
servatmonor fnla Marjanierni i mecUet av novombor angiva niigot hilma utanför
[(ilmiö, iran därav siutas, att reclan tidigano
att c[ömna av tetnperatnrförhiii—
IalLc[ona nocian i senaro hälften av oktohen
ishiidningon vidtagit i 13 o t t e it—
v i ii e n s norcfligaste dci. OokM. fniirl irtistoa av 13 o t t e n ii a v e t s ittoiiersta
cielar föreiigga frin mnodiet av novemnhor oppgd tor ao isbilclning 1 dc gruncia
vattnon invid kusten innanför Vttergrnnci. F’niimr j? 1 n s 1: a v ii: e 11 föro
iigga för donria ticlprmbt inga rapportor. Säkort itr ciook, onligt toniporator
observationorna, att iitmninstone 1 nediot av novoi ii Per 111tt is h iiclat sig 1 gnoncia.
—
strandvatton i tie östligasto delarna.
Uncier somno häiften av novomnhor tilltog 1 nondiiga Ilottonvikon ison
uiingsamt. Don 22. tmovanhor kauno fotgängaro för första giingen taga sig frarn
över ison fnla fasta iannlet tiii Kanlö, rcvli clagar sonaro var havot maan hoia
synkrotsea fnla Marjaciiemni fyr fyilt nv issörja, san rloek reclan den 28. -29.
försvann nader tien clii råclanrie häftiga 5 ii SW stonnen. Den fasta ison at
meni kusten i norra cielen av Bottenviken, viikon is stöclcles av skärgiirclea,.
haclc ornoiiorticl rocian nn uiitt tien fasthet, att vinden jolta fönniidcie rnhha
tien. Hän van siiecles reclan 1 sintet av noveinher tiet för Finiarns skiirgiimcis—
kmistor sii kannktäristiska fastisbräuet utbiiclat. Det stnäokto sig stnomrnrn—
härigaritio wtgofär tiii Siikaj oki-trakten.
Ävoti hängro söciernt ntrned heia Bottniska vilcons kust ooh iitmninstono
den östma cioion mmv Fmnska vikons iin sonano dolon av ncivomhon, fniinsott fnla
ilo sista dagarna, en nitpnäglaci isbiidningsticl. Niigot fnstishnämn koin clook
joko här liii ntbilcirnng, ondast gmnncln vika ooh ciylikim und vatton i tien iiinorsta slnärgiirclen ii iovo ishelngcia.
Siidant van hägot, dii 1 slutot tmv ui voinhon on varmonro pori ci vidtog. Liingst
tmonn avstannado isntveokhngotm, giok här ciook knm1 II )nst tiihim aita. Längmr
södennt ititnäffado cuänornot on tyciiig tiiihakngiing.
I1ARXA ]914
-i,.
En orusvängning iriträffade åter i och ined den kaila tredje pentuden rv
decernber. Om ock denna köld ieke hlev larigvarig, hihehöil sig efter den isen
sä tämiigen oföräncfrad till de sista dagarna av däcemher, då dcii småriingmtl
tiiltagande köiden igen ästadkoni isbildning. (enonn dc rika
allen irncler
clecernher hade även vattnet sä srnåningorn lilivit avkylt, vilket förkiarar den
förhällandevis raska ishildningen, trots den ganska mättiiga kölden. Sär
skilt giek ishuidningen rätt raskt i Finska vikens östra del
att läget vai nio
get för isbrldning visa ii även dc tidignre anförda clj uptei iperahirerna fnt’ni
\Verkkornatala.
snöf
-
F’ig. 2.
-
1 släget den 2. janhlari 191 5.
Lö.ret vid tideii för årsskiftet ateiges schetiiatiskt av idtåejicle kart—
akizz (fig. 2). Det nå vttcrligare erinras uni, att i dernia, iiknnn i alla följandu
översiktskartor endast faktiskt inrapporterado uppgifter inritata, jeke vact
Solu gcflOlfl intc-r- ellei extrapoiat on kun sIittas till. Ilöri tirsakeit till ui t exon
pelvis isliräinet, särakiit i norr, fruuit räder sä frnginentariskt.
—
16
tSANA 1014 4i.
3. Kldperioden kåii nyäret till lörjaii ar aprll. Uncter cle frsta dagarna
av denna lnga köldperiocl blev, som rodan nämnts, ytvattnet utkyit vicl kust
stationerna uti Finska vikens västra del. Sarntidigt fortskred isbildningen
iiti skärgården, så att vicl siutet av den första veokan i januari lanclets hela
kust var kantact av ett sammanhängande fastisbrärn; i Bottenviken hacle ut
vecklingen reclan nått t. o. m. det stacium, då havsisar begynte uppstä. Se
ctan den häftiga storrn, sorn i söder rasat den 6., smäningom bedalTade, tog is
Fig. 3.
Isläget den 9. januari 1915.
hitdningen vicl ined ny fart. Viclståehde kartskizz (fig. 3) [o ctett 9. januari visar,
hain denna claturn blåisen och sörj ait i Finska. viken redait nådclc västerut
örbi Hoglancl och södenit över synkretsen frän fyrnrna, medan i $kär
garclshavet, cliir visserligen Skiftot och dc stora fjärclarna i söcha clelen ännu
voro alldeles isfria, isbilctning ägcle rurn i dc trakter pä gränsen mot Botten
havet. i vilka isbryggart över till Älaricl allticl o st hegynnet att utbyggas.
ISARNA 1914—15.
17
Också utanför l3ottenliavets skärgårdsisbräm pdgår ishildning, ehuru icke i
sainma ornfattning sora i Finska viken, tydiligen beroende på, att i detta vida
djtqare
och
större
hav
vattenutkyiningen
gått
långsanunare.
Fader tiden efter den 9. fortskred isbildningen utan
teiajo under
svaga
vindar
och järan
köld.
Lägct
en
avbrott
och i raskt
vecka senare
återges
i
fig. 4. Vi finna i Finska viken fast is över synkretsen frdn Irasten västerut
ända till Porkala meridian. T liavet finaes drivis, dock icke syrmerligen töt.
Fig. 4.
Isläget den 16. jalmari 1915.
och ieke längre västenit än till trakten av Jusarö meridian. 1 dessa dagar blev
ju även. som tidigare redogjorts för, täcklagret i motsvarande område utkyit.
varigenom letingclser
uppkotust av havsisar uppstodo. 1 Skärgårdshavet
hade ishrämet under veckan bllvit ansenligt bredare. Även från åländska si
dan hade ett 1 astishrärn sträckt sig östent, dock utan att ännu nå frain till
fastlondcts kustisbräm. Också utrned Bottenhavets kust funnos munera havs
för
-
204 -26
3
ISAILNX 19t4-—15.
1$
jsar, clook endast ett sn alt bälte; allt fortfarande voro så Iångt nm’rat sain utan
för Karlö havsisarna rörliga och mcd talrika öppningar. Vindriktningen vai
nader denna tid, som även under närmast följande veokor, roestsådan, ali
havsisama höllos inot Finlands kuster av haven.
Veokun efter den 16. var mccl undantag av den 19. 1 örhållandevis varta,
dook ingen dag mcd temperaturen över fryspunkten. Utvecklingen av isarna
Fig. 5.
isläget den 23. januari 1915.
(örsiggick därför i ett långsanunare tempo. 1 favsisanLa tiDtogo dock hela ti
den både 1 mängd och grovlek samt begynto biida packis, som t. v. dock
joko sammarifrös; fasta isbrämets yttre rancl bibehöli sig tämiigen oföränd
rad, där den ioke, såsom i dc mellersta delarna av Finska viken, ryckte till
haka på grand av att dess yttre clelar sönderbrötos av vindarna och n’ukade 1
drift. Läget den 23. januari, vid veokans utgång, återges i fig. o.
ISAItNÅ 0)14—13.
19
Vnder verkon efter den 23. var temperaturen till en börjen ungefär den
saitnnn som föregäende veeka, men sjönk fr. o. m. den 27. Då vinden samti
(tigt var svag och vatänet under den föregäende tiden så smäningom avkylts.
som exempelvis de tidigare anförda djuptemperaturerna för Utö ntvisa, hlev
följden notmligtvis ett starkt stegrat tempo uti isbildningen. Kartsläzzen i
fig. 6. frninställande isläret den 30. jaimari, äsl dliggör även fiera viktiga ty
-4
Fig. 0.
Isläget den 30. januari 1915.
iska förändringar i jäinförelse iiied isläget en veeka tidigare. Vid denna tid
punkt sanirnanfrös sålunda driv- och paekisen österoin Hogland, veden sale
des hela den inre delen cv Finska viken blev täckt av ett fast, saimnanliän
gande istäeke .Även väster om Hogland och ntrned hrämet cv skärgårclsis
sträekte sig nurnera ett brett bälte cv sammanfrnsen driv- och packis till nd
got västerom Porkola. Ytterom denna ägde stark bildning av hlMs risto, lika
-
20
ISARNA 1914—15.
så över hela Skärgårdshavet och i l3ottenhavet ytterom det bräm av sannnan
frusen driv- och packis, vilket liksom i Finska vikens mellersta del, även där
kantade det av skiirgården stödda fastisororådet närmast utmed lmsten. Där
emot var, trots köiden, vssken norra Östersj ön der Ålands hav ämm sit iit
kyit, att isbildning där sinille hava ägt mm, liksom även Bottenhavet norr
cm Aland och säkert även längre ute var isfritt.
Under fehruari fortgick utvecklingen ungefär i samma tempo. Redan un
der de första dagarna av månaden övergick Skärgårdshavets blåis till fast is,
varigenom det fasta kustisbrämet kom att innesluta även Åland. Den unga
isen ute i Finska viken och.Bottenhavet, som saknade skärgårdens stöd, un
dergick igen samtidigt havsisens vanliga utveclding: att bilda driv- och pack
is, cmii beroende pä vinclarna och strömmarna ligger antingen mot imsten ei1cr längre ute i havet.
-
4
Iig. 7.
Isiäget den 0. februari. 1915.
Kartskizzen för den 0. febr. (fig. 7) visar bl. a. att längs Finska vikens
kust det sammanfrusna driv- och packisbältct förlängts västerut ända till
trakten av :[-Iangö, att drivisen väster om Hogland alit fortfarande var rörlig
och att även i söclra Bottenhavet aneeniiga drivismängder bildats samt vidaro,
att också i norra Östersj ön numera isbilclning ägde mio, medan Åiands hav
allt fortfarande var isfritt.
En vecka senare, den 13. februari, har sydkustens bälte av sammanfrusen
rlrivis i väster redan närt Utö-trakten, medan lös drivis i ett emait band sträo
kor sig västerut länge Skärgärdshavets sydgräns ända över till Åiand. 1 Bot
även det
tonhavet har på gnmd av vindar mcd ostlig komponent havsisen
råkat i rörelse från
tidigare hopfrusna isbältet ytterom kmstens fastisbrä.m
knsten utät, st att en havsräk bilclats. Därav, att havsisen höil sig mmii sym
—
—
-
ISARNA 1914—16.
21
håll, kan siutos till. utt i havet rätt avsovärda mäxlgder is funnos. Alands hav
är allt fortfarande isfritt, och i norra Östersjön är y%terorn drivisbandet öppei
hav svnhgt, utom i den östra delen, där blåis bildats.
Fig. 8.
Isläget den 13. fehruari 1915.
Ytterligore eii veoka senare, den 20. 1 ebr. (1 ig. 9) sträckte sig det samiijan
irusna drivisbältet utmed Skärgårdshavet nästan ända fram till Åland i väs
tor och ytterom dotta var det öppna vattnet i norra Östersjön joko synligt.
4
22
[SAILNÄ 1914—15.
Utmec[ [lottenhavets krist, diir havsråken åter slutits, ha vi igen ett bälte sam
manfrusen ckiv- och paokis närmast kustisbrärnet, men Iängre ute är havs
ison rörlig, vittnande om förekomsten av öppet vatten. Även i Ålands hav
har drivis begynt irtI visa sig. Ungefär vid denna tidpunkt kan man arLtaga,
att trninstone den nordliga delen av Bottenhavet, där havsisen ännu den 13.
febrtiari var rörlig, frös samman tUl ett fast istäeke, ehuru uppgifter 4ärorn
saknas. 1 Finska viken väster om Uogland var isen alit fortfarando i nägon
mun rörlig
något öppet vattqn har doek ej här observerats sedan den 26.
jani airi, ehuru vind irma varit rätt varierande,
----
1
1
)1G
1120.
f: —:i
44:
P..
Fig 9.
isliiget den 20. fehmuari 1915.
[todan någon dag före den 20. hade temperaturen begynt att stiga. Den
femte pentadon av fehrunri vart ocksä den minst kaila. Under ciess början
var vinden varieraride, mun gick sodan över till vind med nordlig komponent,
viikon riktning var förherskande ännu den 27., dii kölden redan begynt attnå
got skärpa till. FörhMlandena voro således mycket gynnsamma för uppkom
stea av en havsrr%k längs Finska vikeas krist. Kartan för den 27. febr. (fig. 10)
visar även dotta för isförhållandena i mellersta och västra detarna av Finska
viken så kuraktäristiska isläge. Sarntidigt har drivisen söder om Skärgårdsha
vet som vanligt försvunnit ut i Östersj ön. Även utmed kusten av Bottniska
viken ha vi pä grund av rädunde vind- och strörnförhällunden en räk, som dock
ieke sträekte sig till Bottenvikens noiTa del, viikon tyrhigon h. o. h. var till
fmnson. 1 den sörka delon av Bottonviken, norr om Kvarken var däremot ison
alit ännu i rörolso. Fnla själva Kvarken saimas meddelandon.
Den 28. febnrari slog vinden om till sydlig, havsisen i Finska viken drog
sig åter mot nordkustou, ddr don närmast fastishrämet liggande dolen av havs
1SARNA 1914—13.
23
isen ånvo sem!nanfrös till ett bälte av fast is, medan havsisen längre ute ined
-indnrna niit mera skruvade och packades sammim. 1 Bottenhavet rörde sig
havsisen Iikaså norntt och försvann denna och följande dagar utom synhMl.
Fig. 10.
Isläget dcii 27. februari 1015.
Att utidor början av inars Finska viken hlev tämligen fullpackad av is
franigiu därav, att någon havsråk icke bildades trots det, att vinden i södra
Finland dessa dagar igen blev från nordkanten. Dii den 4. och 5. mars dessutoni
24
I$Au,NA 1914—45.
voro rätt kaila, så uppstocl isbildning bde i Östorsjön och Åtands hav. Re
oiltatet vart det allmäm-ia isläge, som i fig. 11 för den 5. mars terges.
Fig. 11.
Isläget tien 5. mars 1915.
Dc efter tien 5. inars följande tre
fyra veckorna beteckna isärets hög
vinter. 1 detta hänseencle tein kartorna för den 12., 19. och 26. mars samtför
den 2. april (figg. 12—15) sitt tydiiga språk.
25
ISAPNA 1914—1.5.
Atrninstone från den 16. rnars en. tio dagar framåt vai Kvarken mellan
Finland och $verige helagd mecl sammanhängande fast is, meri redan enst.ake
1
f
Fig. 12.
Isläget den 12. mars 1916.
dagar tidigare hade trafik över den mer ellei minche hopfrusna driv- och pack
isen ägt mm.
På grund av kriget var ail sjöfart i Östersjön spärracl, varför uppgifter
OHI isförhållandena där icke finnas att tlllgå. Det ken doek med tämiigen sior
4
26
[SAtNA 9y4.5
vissktet, särskilt ,orn isens uppträdande söcler om Skärgårdshavet ses i sam
hanct med isförhållandena i norra Östersj ön och vincUörhU1andena, fastslås,
att under hela mars och nnu ngot in p april clrivis fanns uti norra Östersjön.
Fig. 13.
Isläget den 19. rnars 19t5.
[in första påminnelse om våaens annalkande ha vi att annotera från den
20. -21. mars, då sprickor i isen i Finska viken flerstädes uppkomnro, vilket vät
får ses i samband med den vattenstnclsstegring, som clä ägde rurn. Och i kar
1SMtNA 1914—15.
27
tan för den 26. maes kan även för Finska vikens vidkoinmaaide den havsråk,
som under nordvinden den föreejietide dogen slagit upp, tydas som ett före
bud i summa riktning.
YO
0
191G
Ill.2S
Fig. 14.
Tsläget den 20. mars 1915.
3Ien annars äterger ännu kartan för den 2. april 0tt typiskt högvinterläge.
nägot som lätt förkiaras genom den alh ännu dä rädande köldperioden, soin
vars sista dag den 6. april kan beteelmas.
28
ISARNA 1914—15.
4. IsIcssninstiden. Blidvädret, flerstädes åtföljt av regn, scrn speciellt
± sydvästra Finland voro mycket nederbördsrika, beteclmnr inledningen till
den sista utvecldingsfasen ± isåret, närniigen avisningen eller den s. k. islcss
ningen. 1 det fasta isbrämet visn sig öppningnr i strömmar och sund, sprik
Fig. l.
Isläget den 2. april 1915.
korna i havsisen vidga ut sig och hnvsisen biir överhunid alit rörligare. Na
turligtvis äro inga stora föränclringar att alltför snabbt observera, mert ten
densen äi tydlig. Tycffigast äro föräncfringarna längst ± SW, mot norr och
öster inträcla verimingarna av vitrens begyrinelse långsammare.
ISAILKA 1914—15
29
Redan i kartan för den 9. april (fig. 16), framträder exempelvis vid jäin
förelse med tidigare islägen isens större rörlighet mycket väl. Förändringarna
uti det fasta ishrämet se. strömhålen o. d. homma däremot icke till s3rnes; änmi
jnindre den kvalitativa föröndring av isen, som redan vidtagit och ju läiigre
4
JO
I9I
&9.
Fig. 16.
Islägot den 9. april 1915.
tiden lider aIlt mer gör sig gäilande, nämligen isens uppmjukning och genoni
blötning med vatten. Päpekas mä vidare för den 9. april, att en havsråk ela
git upp också i Bottenviken. Att sluta av djuptemperaturerna från Utö ken
även vid denna tid norra Östersjön anses hava varit rätt isfri, medan Ålands
hav. tack varo sin närhet till Bottenhavet, alIt ännu hyste drivisar.
-
30
ISARNA •fl4
15.
Kartorna för den 16. april och den 23. april (1 igg. 17 ocb 18) visa utveek
lingens vidare förlopp för havsisei’na; för den fasta isen gäller, vnd redan oven
sagts, att förändringarna i den icke framträda i kartorna. Fäpekas mä dock
att även f aste isens utbredningsorm’åde frän den 16. till den 23. flerstädes in
knappats, mest uti SW, nägot soro kommer till smes Sven i kartskizzerna
-
Fig. 17.
Isläget den 16. april 1915.
Under tiden 1 rån tien 16, till 23. voro vindarna så gott som uteslutancle
irän sydkanten. Resultatet härav framträder i havsisarnas anhopning i norra.
delen av Finska viken och Bottenhavet. 1 Bottenviken ha vi likasä den :3.
öppet hav uti södra delarna, medan i tien norra häiften isen, smn haft stUo[
teot lntsten, ej ännu räkat i röreise.
31
ISARNA 1914—15.
Den 26. slog eiiiellertid vinden orn till nordknnten. 1)å begytite isen oeksu
i norra delen av Bottenviken Iösryckas och cM vinden ett par dagar senare he
darrade, f anna ut i Bottenviken ingen stillaståencle sammaufrusen havsis. ut on
ali havsis var även här i drift mcd vindarna.
Redan tidigare, eller under SW’-vinden den 24 hado den salmnanfrLLsna
havsisen i Finska vikens inre del råknt i drift. Den häftiga vinden den 27.,
3
¶23.
Fig. 18.
Isläget den 23. april 1915.
2l). skriiigradc vtterligare isarna här, som dessutom, på grund av den alIt mcc
stigande vattenremperaturen, för vilken tidigare redogjorts, hef uuno sig i snahh
nedsmilltnmg.
Verkningarna av den starka vinden den 27.—29. inskränkte sig clock ej
onclast till havsisen .Även den lasta isen hade så småningom blivit sa pass
försvagnd. att den icke bmnde stå ernot stormen, trots det stöd skärgården ei-
32
ISARNÄ 1014—15.
hjöd. Reclan första dagen, den 27., upprevs sålunda isbryggan över till ÅIanct
och under dc följande dagarna fortgick islossningen i skärgårdens yttre delar
mcd god fart utmed hela Finska vikens kust. Utmed Bottniska viken voro
betingelserna för islossning i sk5agården sämre, emedan den av vinden rnot
kiistan pressade havsisen bildade ett visst skydd för det fasta isbrärnet.
Fig. 19.
Isläget den 30. april 1925.
Det läge, som gonom alla ovan beskrivna förändringar uncler dc sista da
garna av april uppsttt, terges i fig. 16, som åskådlliggör isläget fo den 30.
april.
Det uppblött.a, ogångbara istäcke, som ännu sistnämncla dag fanns kvar
i den åholändska skärg5zden, försvann under dc nederbördsrika dagarna 2.. -3.
maj, då istossningen i dessa trakter således var slutförd. Samtidligt vidtog uti
33
ISARNA 10)4—15.
}‘inska viken islossningens sista stadhun. Efter den 3. f annos endast. drivtmde
isrester k-var, utom i Intsttrakterna innanför Hogland, där stäfivis ett obetyd
Iigt isskum kvarlåg, vilket under dc följande dagarna försvaim. Även havsisen
hlev mider samma tid nedsmuiten. Vid utgången av den första veckan av maj
1 anns, som av fig. 20 framgår, i Finska viken ingen is, frånsett dä fr5 några
isrester. som även dc två dagar senare voro försnmaa.
1915
¶7
Fig. 20.
Isläget den 7. maj 1915.
Även utmed l3ottniskn vikens kust avtäides, soja av 1 ig. 20 i jämförelse
ned fig. 19 framgår, fastisbrämet ansenligt. Utmed Bottenhavet vas dessuton;
den den 7. maj ämm kvarliggande fastisen uti iapplösningstillständ, flerstädes
laadiös, medan utmed Bottenvikens kust fastisbrämet vas något starkare. P1;
irund av dc ihMiande västvindarna låg nader helo veekan havsisen mot kus
teIl. varför dess nedsmMtning giek ]hngsamt.
i
H1 —2;;
5
ISARNA 1914—15.
34
Rednn i början av den nndrn veekan nv maj vnrt fastisen utmeci Botten
havet netisimilten. Den varma väderleken, åtföljd av regn, tärde även starkt
pä 1 astisen iängs Bottenviken, siu att vid siutet av den anch’n veckan i endast
enstakn onwäden 1 anns ett fastistäeke. Havsisen iäg alit fortfarande mot
Fig. 21.
isläget den 14. maj 1915.
knsten och nedsmäite ciärför endast Iängsamt. isläget tien 14. maj äskådlig
göres 1 fig. 21.
Den 15.—16. maj inträffacle häftiga vattenståndsföräacfringar. .Då. lis
ryektes dc sista kvarst&iende delamnn av den fasta isen och råkade 1 clrift.
ISAILNA 1914—1.
r
2.
35
Den 16.—-17. siog även vincicu om frun
västkantcn Idi stark sydost. Dä skingvn
des änthgen drivisbältet, sam i cvsaknud
cv denna röreiseimpuis sä länge legat
utmed Finlands västlnist. 1 Bottenhavet
vart havsisen sedan icke vi dare SYP
lig
den hiev säkert mcm kort ned
sniidten; mcii i tie nortdiga delarna av
E3ottenviken, ddr ismassarna voro större
och vattnct kcD are, drcvo havsisor
ännu länge oinkring mcd vindama säsain cv kartsldzzerna i fig. 23. framghr.
Emedan vindarna imder senare hälften
cv maj och förra häfftcn cv jimi tifl
övervägandc del linde västlig kompo
nent, iäg isen mcst mot dcii finländskn
sidan cv Bottenviken. Den 14. juni sldng
rades under frisk nordlig vind dc sistu
chivisfäitcn; den 17. juni har för sista
gängen antecknats, att isrester ohserve
mts i vattnen N\V cm Koriö.
-
V.21. 444
4tt;
7
ja
o
Pig. 22. isläget den 21. oaj 1915.
—-
•5••
V28fr VI. Lf,
Pig. 23. Tsläget den 28. maj mml den 4. och 11. juni 1915.
.i. Ladoga. Isutvecldingeu i Ladoga framgar cv tie mia kartor, Sam ära
infällda i figg. 2—21, obscrvationsarternas läge cv matsvarande kerta i fig.
1. Sam vanhgt var uudet hösten peralielliteten i utvecklingen mcd den i Fin
ska vikens inre del tydlig. Om vären däscmat inträddc islassningsfcnamenen
senare
heit natur]igt, dä 1 Ladaga ju dc isiassningshiipulser saknas. sato
för Finsku vikcns vidkammande scmhandct mcd Östersjön erbjuder. Först
under sista veckau cv aprii räkade under inverkan cv den hältiga vind, sam
dii rädde, hcvsisarna juoni synkrctsen frän ahservatiansartemna i rörelse
tie veckar diirefter var islossniugen i Ladaga slutförd.
—
—
ISARNA 1014—15.
30
IV.
:h
Istjockleken (1 cm)
k
t
0tt
±Vjoi,i
p4
.
42
—
-
—I
Ulkogimmi
—
i
---
Iiarjaniemi, i
1
—
—
---
—
-
Toppila
Taavo, .i
.-—a(tr)
4
,1d
-—te
Ohtakari, i
.;
Socklothällan
Stnhboa
te
ii Wasa,h
—a
Sälgntnd, ii
—
--ts
14 Kristinestad, 0 Ii
8
1)
43
Högldabh
-te
17 Yttergraod, h
Löatfj
Sand&sen
— Ovre 1.)
13 Skarvörarna, i
—a
20
—
—
—
—
..•
—
21
—.
—
—
—
—
—
78
20
—
-
J,9
42
20
27
•
18
—
—
—
—
—
—
—
—
30
42
21
34
•.—
—
-—
-—
30
27
—
—
——
-—
-.
3
-
—
24
15
5
28
30
39
19
28
35
38
26
26
29
30
30
33
25
31
31
34
28
44
41
44
13
1
4 10
2. 4
6 12
—
25
12
—I
57
51
45
23
-—
—
36
21
30:
33
-
13
Sndo
—
57
42
—
(O
10
—
—
P
21
33
20
—.
Isokraaseli, 1
—te
Tratklippau
Yxpila, li
‘fanlcar
7 ]tlässkitr, i
—
c3
12
—
2
3
1
8°
P
D
1
-4
-4
-4
L-
-4
-4
-4
-4
t°
-—
—
-—
.—
t
—
.
——
-—
9
21j
—
Räfsö, 0
••
—
24
15
—
5
210
— Måtyhioto
21 Säbbskile
—
—
2°
—
—
Bei&sku
1
-
23
24
Raumo
Llkö,i
—a
F 5 rkl ari ts g:
a
=
—
—
—
—
—
—
yttoroiu;
i
= intieroin;
-
-—
=
Fjiird; 0
=
18
3
18
12
45
18
-—
—
27
21
Isarnn ; te
=
42
36
drivis;
37
ISAIINÄ 1914—15.
för fredagarna.
‘H1
DI.-
i8,
80
22
‘2—
96—
-128
-- 63’-’69—
-
44
61 66 06 65
75
28 73 78 80!
—
78
58, 63 65
—
— 48
66
64 68 69
— 200 300 300
-‘-—1
—69
72—
—63
66 — 52 61
—
61 67
52
60 — 62 20
48 — 4 — 17[ 20!
—
--
—
-
—
—
—
—
—
öol
51
•
36-
—
64 62 68
83 83 04
.0 68 67
24 i4 74
300 300 3001
•
-
.57 4i 50 60 65
18,5152
-—,
72
72, 661
63
—-‘1616—
--
-
-
62
68
70
20
20
60
6043
-
—
-
--
-
-
-,—
41 444647-41’ 52 5)
j—-
-
•j
—
-
—I
15
15
—
-
62
67
70
20
20
62
67
65
20
40
55
73
60
70
300
4$!
18
58
52,
72
62
54
54’
26
.56 41
50 18
22 20
59 59
51 49
54 —
26 26
4
-—
40
40
5
15 10’ —i
40] 30
H
—
—
—
—
—
—
—
6
7
—
8
35,
60,
4$
42
20
50
43
39
9’
—
—
26
4
33’
32
—
7
—
—-
• —
—
—
—
11
—14,
—
5I 57 58
132233
31 31 35
51 51 58
3
—
—
7l57 16! 36
2
—
--
61!
60
5$ 5$
34 3f
3$] 43
5$ 73
57
60
43
73
53’
60
43
70
)0 21 —
53
53 53 —
421—5051—- — —
49 — 51 51 —‘ 54 54 j8 5$I 60 60 56
‘-——45 505060 60 .jfj 50
‘
—
20 15! —
—
—I
—
—‘ — —
60 100’ —
— — —200 200 300 .300 300 300
300 200
--
—
48 40
—
!
50
45 43 55 54
50 69 45
300 40O4OO 400 400 4O0 300
—
—
-
64
80,
66
22
300
-
62
69
70
20
Ii 62 -— — — 5.7 67
—1845,51.5057
—
L
-
37
53
16
36
20
•
—1
—
•-
—
20
—
•
—
—
—
1
17
—
z
-
—! --—
.
— — — 23 °$ 28
:zz
—1 —I ----25024 26-[
4.7
— 4144444451
—23 3(
23 31 35 35
—
••
—
--‘
—
-
—
--
— 54 57 57 45
46 16 48, 18 44
45
45
patkis; kursircrut tai
15
43
=
20
27, 28’ 30
1
25
28
-
36
45
44
15
19
29
-
20
35
-
5.1
3$
45
43
—
26
35 25
! —
53
-
22
250
46
—
45
—
45
43
43
34
3fl
-
41I
—
-
-
33
25
.73
59
10.
200
-! -—j
uppgiften hänför sig till iligon av tie liänuaste claga.rna.
38
ISA11NÄ 1911—15.
.j
C) r t
t.
—
t.-O
‘-4
f-I
‘-
t3
!-
r’
?
t
25
20
Nysad
—
18
Enskar, i
—
—
—
—
27
Lypertö, i
—
12
3
5
18
15
18
-.—
----
—
28 Jurmci
29 Saggö
—
—
—9
30
4-4
‘
4
‘3
©
—
301
13,
—
3
—
—
-—
30.
9
.--—
121
20
—
—tt-
—
Finbo
—
—
Sigttilskkr
Eckerl
33 Torpö, i
31
32
-
--
—
—
Rldftantn
3[
—
Nyharnit
—tr
Lumparon
—
—
35 BOIflarsUfld
36 Vtrdö
37 Måshaga, Ii
6
8
12
15
—
.-
--
—
..
10
—
--NW
—NE
Segliug
Fogio
38 .$ottntiga
39 Kurniinge, ii
Enkiinge
Delet (Kuntflnge)
i4JJuresj (Kuntlingc)
[0’ .Iung[ruslcat-
—
—
—
—
--
.
.
43’
Lohm, i
—1
—
—,
—
—
1
Rilotsalais
16’ Niidenclat
47 Köprnangrttn
Äbo,
..
.
—
—
--
4
•
—
12
—
—
Kirnitokanal
53, Jungfrusund
—
6
12
1&
—
----—
.
—
—
—
H
27
27;
30
27
36,
27
—
27
421
33
-—
—
.t6
51 12
20
15.
12
22
5
28
15 19
13 10
23
21
24
23
--
—
9
—
54 f[angö
55 Russarö
561 Tvärrnittnt
25
18
21
33
—
Hz
18
20
15
15
12
9
—
—
1
.
52
—
-—
10
—
57 Jusarö
—
...
—tr
58 Por1cija
-tr
—
—
—
—
33
—
He1singfor, Södrt hamueti
Norra hamncn
Brobet’gskajen
[“5 r k 1 a
—
—
—
—
49 Ottflkrona
50 Pargispori
51 Hästliolni
12
—
—
—
Becktto1insj
-- -- Erstan (IV 23.: tr)
211
--H
33
.
—
.
:
—
—
48
12
20
14
—
...-tt.
Utö
-.
---.
--
171
10
—
—t.r,p
Kölcar, Ii
42
211
241
18
15
—
-
—
—
—
tr
it
g:
a
=
—
ytCetorn; i
= inuorout;
[j
=
tjard; ii
harnii;
tr =
chivis;
1.ultp
)4SUt1$tI
—
—
—
—
p
A {tO8tT
— —
— —
— i—
—
— 1—
— 9
103
!S .tOJtI$t{ t
$ 01’
8$ 01’
81’
001 —
08
01’ 01’
—
00
11’
8T
61’
)111(1t1t1
01’
01’
$1’
=
(il
01’
91’
U p),IJJSJn.y
90
9$
01’
0$
00
11’
1$
1$
01’
S131i1JC1
0$
0$
8$
(1
L3
80
90
—
11’
91’
01’
01’
11’
[1’
01’
10
10
—
— —
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
1’
00
06
91
00
0$
00
—
—
—
—
—
90
01’
(31’
80
01’
11’
01’
—
61’
—
80
90
11’
01’
91’
—
—
—
—
—
—
—
—
f’J
—
91’
00
90
—-
-
---
01
01’
10
91’
01
91’
00
01’
00
L0
00
01’
60
01’
00
60
01’
10
00
1’!
0
90
96
09
60
61’
—-
09
01’
60
60
01’
01’
61’
00
$9
11’
90
20
60
$1’
00
00 $0
09
-6
06
01 91
39 39
01?
:06
—
00
01?
60
.19
11?
09
20
60
60
$0
96
0
00
0
lt
—
00
L$
11
86
0T
:00
21
cc
00
01’
96
1’3
90
1’3
—
L$
—
L
00
0
00
00
00
03
L0
90
.01’
--
.96
$0
23
:90
L0
P0
9
21
01’
01’
01’
01’
00
91’
90
91’
—
01’
—
00
61’
2
—
16
90
81’
80
—
90
06
98
$1’
—
—
$1’
—
00
—-
—
81’
-
10
00
t
00
00
9$
60
91’
90
00
61’
—
90
11’
1—
66
H
61’
oo
00
0$
$0
—
01’
90
:00
P6
1—
—
Ot
i2t
—
06
00
60
to
00
00
--
—-
00
01
00
1’
90
00
P6
—
—
—
00
-
01’
—
91’
—
03
—
—
01’
—
—
96
—
10
—
09
9$
—
—
06
— 1’6. 80
—
—
—
—
—
09
—
—
—
—
L —
—
9
—
—
I
96
—
—-
H
—
ilo
—
--
13
—
-
—
—
—
—
—
—
P1
66
06
—
o01
16
—
—
01
—
—
6
06
001? 000 P000
—-
—
———‘
— — —
—
—
01’
J1
01
61’
L0 60
‘1’
01-
M1-
oo
61
9
—
--
t1
—
L0
91
60
to
11’
01’
01’
6,;
21’
11’
oog :oo 1—
01’
01’
00
61
—
11’
:01’
01’
01’
11
11
10
‘L0
60
61’
2
01
11’
i
—
-
—
-
9$
20
61’
11
01’
.
•
•
•
—
—
—
•
•
00
9$
-
0$
61’
61’
10
—
91’
—
::
c,
z.19
“
—
9t
01’
tt
6t
H
[
—
•
\O%j\O_
:t—t-fl3i
40
ISA1NÄ 1914—-45.
__
Helsingfors l[avshamnett..
$andvikshamiien
01 Gr(rtiara
—tr
02$öderskiit,i
a
03 Glosholiusfjarckti
Aggskih’sfittden
1IörskUrsfjitden
Pellingesund
G-lostrohn, llastitharitir
oVåtskiir,i
—a
05 Walkom
60 Lovisa, i
59
—————
12
18
3
7
—
23
1$
..
25
211
25
-
—
—
—-
—‘-
—
...
07
—
—-
—
—-•
—-—
—
11
------
—
—
15
24
——
Kotka
Ktttttsalo, i
20
30
71
74
Aspö, i
Iloglaucl, W
75
4
7)
7 Stamö
tr
70 Korsalö, i
------——
,—
—
—
-
Fredrikstiarntr,
—
—
—-
—
1
7SPitkäJ)aasi,i
8
Sattnanienii, i
—
--—
--
5
-—
Wihorg
Björkö, siiittlet
15
20
15
30
6—12
15 20
rp5.fl5fl(j,
80
10
15
—
—————
79
—-
—
24
—
1
15
50 200
17 26
42
24
42
3
—
—
-
28
20
—
—
---
—
Sorclanlax
lianhipaasi
25
42
—
23 22
—38
42
39
-30---- 42
21
--
82
83
8t
23
50
---30
20
—
09
70
77
--
—
2
—-
Iloistö
68Pyttis-tagerö
1
-
——
—
—
—
Rahmansaari, 7
5
—
9
8Keljosaat’i
$ordavala
—
—
——
13
—
15——-
40
30—-’
:30
—
-—
12
—
.-2f
86
—.
87
Wtrorazu, 1
88
-—tr
Leppiinierni, 7
—
—
—-
—
—
15
—
30
•.
35—40
.10
-a
90 Heiniihroto, E
---E,tr
N
—
—
—f,tr,p
K, p
9 rklari ng:
..
18
S9Sirniza,i
—
-
a
ytterom; i
=
20
---10---————132336
15 26
—
—
—
.—
—
—
—
.—
ilmeroin; fj
—-
=
—
.—
•
—
—
••..
fjird; h
=
—
.
—
3841
--
—
—
harnu; tr
=
dtivis;
41
ISRNA 1914—13.
-
•
I4
•
•
•
•
—
3’
p
30’
25
—1
.
32
27’
31
29
.‘;I
35
30
.‘;7
38J
32;
3
--
—
—
—
.--
—
—
—
—
-
.‘-—
—-
47
---
—
—-
--
—
—
—
—
—
-
-—
—
—
24
—
—
——
24
51
42
—-
24
—
—
—
24
60
42
26
—
—
4
36
42
44
38
44’
45
39
.53
46,
40’
44
38
55
41
41
34
48
50,
43 43
47 49
40 46
41 40
—18
50
50
38
45
50
42
13
42
48
29
$.
45
36
42
48
41
-i
40
39
-—
—
3
45
36
32
45
36
34
32
50!
26
32,
—
—
—
—
$0
80
90
z z
—
30
33
48
30
-
—
!
— 30.
— 45
18 20
20 25
300 600
9 42
-—
2
35!
25
35
700
45 49
-
—
—
45
45
H
43
—
35
45
—
40
40 41
18 16
700 $00
52 53 55
—
—
40
—I
—
—
—r
—
54! 42.
44! 26
—
39
18’
28
43
5f,
42
40’
—
—
j
23
34
35
2$
—
..
—
.
-—
—
!
—
—
•
•
—,
—j
23
!
—
54
36
12
30
15
60
17
-j
—
41
4$
4s
54
42
36
45
—
40, 24 15
47
. 38,22
38 18
—.
—
j9
-
—
—
40
44
16
57
43
43
40
90’
—
38
40 39
40 39’
16 38
—800
59
24
32
30
18
37
$5!
35
$5
38
35
26 16
40 27
28
40 10
20 10
.-2$
-
31’
22 40 36
—-
53
14
.
-
41
34
40
oI
—
50
30
46
62
18[
53
4$
50
4
41
30’
46
62
19
55
50
55!
45
41
30
45
62
15
55
50
55
50
41
32’
16
62
1(3
61
50
00
50
33
.3’)
45
50’
50
53
-48
-50
50
54
—I
--‘
—
—I
60.
—
•J
-—
60
30
21
49’
3)
.—
56
56
36
36
-.
—
—-
65
—
63
—
--
—
—t
—
—
7(
--
-—
•.! 71j
‘
—
60
45!
135’
45,
(30
7
5$
45
(30
55
45
42 30’ 16
57 .44’
—
50 32
42 10
24 12 5
40 30’ —
30
50
57
50
59
50’ 5O
57 5r 4$
50
49
45 40
—
—
—
—
75
— 76
46
— 79
-
—
—
-
—‘
—
—
65
51
65
50
50.
50’ 46
10
60
4(1
30 35 25
60——
50 40
58 40
69 55 47
((8
60
50
69
00’
63’
65
83
81t
S5
30
—
—
-H
— 90’
6$ 68! 62 57; 50
150 150 140 10’ fl5
37 40 45 46 51 52, 44 37 32
— 250 250 250 250 250 240 220 210
=
9
— sir
-
--
50
77
— 7-
—
paekis; kI’rsil’cru( tai
(04—26
—!
07
-
4
—
—
z t
24
21.
.58
25
01’
—
—
5]
—
((1
-
-
—
--
—
—
61
45
24
i
-
—
—
EL
--
40
.
.-‘
•
66
uppgiftn h3infiit sig tifl n3igou av de
11
I’uWstQ (lagartia.
42
ISARNA 1914—1.
förteckning över observationsorterna.
1.
[.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
[0.
11.
12.
13.
[4.
TS.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
21.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45,
Marjairiemi.
Toppila.
Tauvo.
IsokraaseiL
Ohtakari.
Tankar.
Mässkär.
Socldothällarr.
Stubben.
Valsörarna.
Wasa.
Bergö.
Kaskö.
Kristinestad.
Högkhthb.
$ideby.
Yttergruncl.
$karvörarna,
Sandö.
Räfsö.
Sitbbskär.
Bergskär.
Raurno.
Lökö.
Nystad.
Enskai’.
Lypertii.
Jurmo.
$aggö.
Finho.
Signilskär.
Eckerö.
Torpö.
Nyharnu.
Bornarsctncl.
Vårdö.
Måshaga.
Sottunga.
Kumiinge.
Jungfruskär.
Kökar,
Utö,
Lohru.
Nagu.
Ruotsalais.
Orterna
otdiiatlt’
eiter taleri 1 iig. 1, sid. 6.
46.
47.
48.
49.
50.
51.
52.
53.
54.
55.
56.
57.
58.
59.
60.
61.
62.
63.
64.
65.
66.
67.
68.
69,
70.
71.
72.
73.
74.
75.
76.
77.
78.
79.
80.
$1.
82.
83.
84.
8S.
86.
87.
88.
89.
90.
Nri4enclal.
Köpmansgnmd.
Äbo.
Gulikrona.
Pargasport.
Hästholm,
Kimitokanal.
Jungfrusuncl.
Hangöuclch
Russarö.
Tvärminne.
Jusarö.
Porkala.
Helsingfors.
Vrnkholrnen.
Gråhara.
$öclerskär.
Gloshohn.
V5tskär.
Valkom.
Lovisa.
Boistö.
Pyttis-Fagerö.
Kotka.
Kuutsalo.
Äspö.
Hoglanct N.
Suurkylä.
Hoglanc[ 5.
Stamö.
Korsalö.
Frech’iksharn ii.
Pitkäpaasi.
Trångsuncl.
Björkö fWih. 1.)
Saunaniemi.
$orclanlax.
Kanlilpaasi.
Rnlunansarrri.
Kelj osaan.
Sordavata.
Vuorazu.
Leppäniemi.
$irniza.
Heinäluoto.
ISABNA 1014—L3.
2.
Alfabetiskl register.
(Talon hänvisa till fig. 1, sid. 6.)
Aspö, 71.
Bergskär, 22.
Bergö, 12.
Björkö (Wib. 1.), 80.
Boistö, 67.
I3omarsund, 35.
Eekerö, 32.
Inskär, 26.
Finho, 30.
Fredrikshamii. 77.
Glosholm, 63.
Gråhara, 61.
Gulikrona, 49.
Hangöudd, 54.
Hanhipaasi, 83.
Heinäluoto, 90.
Helsingfors, 59.
Hoglaud N, 72.
Hogland 5, 74.
Hiistholm, 51.
Höglduhh, 15.
Isokraaseli, 4.
.Jungfruskär, 40.
.1 ungfnisun d, 53.
,furmo, 28.
.Jusarö, 57.
Kaskö, 13.
Koljosaari, 85.
Kimitokanal, 52.
Korsalö, 76.
Kotka, 69.
Kristinestad. 4.
Kumlinge, 39.
Kuutsalo, 70.
Kökar, 41.
Köpmansgrwid. 47.
Leppäniemi, 88.
Lohm, 43.
Lovisa, 66.
Lypertö, 27.
Lökö, 24.
Marjaniemi, 1.
Mäshaga, 37.
Mässkär, 7.
Nagu, 44.
Nyhaaun, 34.
Nystad, 25.
Nädendal, 46.
Oktakari, 5.
Pargasport, 50.
Pitkäpaasi. 78.
Porkala, 58.
Pyttis-Fagerö. 68.
Rahmansaari. 84.
Rauma, 23.
Ruotsalais, 45.
Russarö, 55.
Räfsö, 20.
Saggö, 29.
SandS, 19.
Saunaniemi. 81.
Sidehy, 16.
Signilskär, 31.
Sirniza, 89.
Skarvörarna. 18.
Soeklothällan, 8.
Sordnnlax, 82.
Sordavala, 86.
Sottunga, 38.
Stamö, 75.
Stubben, 9.
Suurkylä, 73.
Säbhskär, 21.
Söderskär, 62.
Tankar, 6.
Tauvo, 3.
Toppila, 2.
Torpö, 33.
Trängsimd, 79.
Tvänuinne, 56.
Utö, 42.
Valkom, 65.
Valsörarna, 10.
Wasa, 11.
Vrakholmen, 60.
Vuorazu, 87.
Vårdö, 36.
Vätskih., 64.
Yttergnmcl. 17.
Aho, 48.
43
44
1SARNA 1914—45.
Deutsches Referat.
Uebersicht der Eisverhältnisse im Winter .1914—15
an den Kusten finnlands.
Atn 1. März 19I wurde die Eisbeobachtiuigsarlieit SC) organisiert, vie
ich sie selion frtiher in der $dhrift Nr. 22 clieser Reihe näher besehrieben habe.
tiso mit wöchcnttieh von allen Leuchttiirinen und Lotsenstationen der Kiiste
entlang einzusenclenden Eista.gebholiern. Bis zu diesern Tage wurden regel
niässig nur ,noitatlich von einigen Leuclittiirmen und dazu zttfällig von den
Lotsenstationen cm paar mal iin Wh;ter Eisnaehriehten eingesandt. Dos
Material, worauf sich vorliegencle Untersuchung sttitzt, ist folglieh fiir die Zoit
nach und vor dem 1. Miirz von ganz verschieclener Genauigkeit. .Dies tritt aueh
in den Karten (Fig. 2-—23), in denen clas Beobachtungsmaterial zusarnmon
gesteilt ist, deutlidh liervor. Betreffs dlleser Uebersiohtskarten braueht es wohl
kaum gesagt zu werden, class sie nicht zum Detailstuclium geeignet sind, di
hei dem tdeinet; Massstab die meisten Detalls wegEallen rnitssen, anclere
Detaile claeegen, die nioht weggelassen werclen können. oft vergvössert hervor
treten. Die för des Lesen der Karten notwendigen Zeichen sind:
kurze, Iiorizontule $triche: of/e,ie.i 1Vas’er.
Ideine Krcuze: ncugebildetes Kis; Blaueis oclcr hJtbtet,
von der Kiiste gorado hinaus gezogeno, ziemlieh stark geclruckte Linien: cbcncs,
feses Eis,
Dreiecko (ungefiillte): Tre’ibeis,
clroieokförinige t1ächen (ties Gebiet kemi ausserdein von Linien wie heitti
[csten Eis itberzogon 5cm): zusclmmcnqe/i’orcnes Treibeis,
krostinion: Paokeis,
lcrt,isf örtnigo Eläehen (ties (ehiot kann ausserdem voit L inion wie leiin festen
Eis tiberzogen sehr): zusararnenye/rorenes Fackeis,
krause, stark gedruokte Linie: Packeisbancl octer -wall,
inohrere obengenannter Zeichen unter oinancter in demselbon Gebiete: alle die
Eisarton, welohe die botreffenden Zeichen becleuten, kommn im Gobiote
VOT,
Iei[tto, ausgezogene Linie: Eisgrenze, cl. h. Grenze wischen versehiedeneri
Eisarten ocler zwischen Eis und offenom Wasser,
eeres Gebiet: keine Meidungen.
Der zweito Absohnitt enthäit oine kurze Uebersichb der Lufb- und der
Wassortemperatur sowie der Wind-, Wasserstancls- und Niedersch1agsvcrhä1t.
‘tisse.
Botreffs der Luftteirtperatur ergiebt sich, dass der Frähherbst kalt
der Spätherbst dagegen verhä]tnisrnilssig wurmu wur, weitcr, dass dc Winter
kifite von Ende Dezember bis Anfang Äpri[ danerte und class der Friih
Ihig leng und kait war; Vgl. Tab. 1, S. 8 (Mitteltetnperatur) uttct rCali. 2, S. 8
(Abweiehutigen dieser Temperatur von 30-jälirigen Mittein).
1$ARN. i9H—1.
45
Die Beobaehtungen von Temperatur und Saizgehalt ties \Vassers waren
ixnfolge des Krieges leider sehr heschränkt fVgL diese chriftenreihe Nr. 5).
Dos im Sommer 1914 verhidtuismässig warrne Oberfläehenwasser wiirde im
Verlauf des Herbstes selmeil abgekflhlt fVgl. Tab. 3 und 4, 5. 9); hn W. TeDe
des Einuischen Meerhusene wurde die Lkiih1ung des Oherfläehenwassers Ani.
Januar vollbraeht und dauerte bis Ende MLirz—Anf. April. Selion Mitte
flezernber ourde an den Beobaehttingsstationen 42.1) Utö. 5. Russarö imd 61.
(råhara die Temperatur der ganzen Wassersäi1e homogenisiert, wonach die
Abkflhlung des Wasserr sieh sehnell volihraehte. Der (‘harakter des Tief
wassers war kait fVgl. Tah. 5, 5. 11, Tiefenbeoliachtungen und ihre Äh
w eiehungen von rnehrjährigen Mittein).
Tm clritten Absclmitt sind die Eisverhältnisse kurz geschuIdort und die
Entwicke1ting derseiben in Zusaiumenhang mit den ohengenanriten hydro
naphischen und meteorologisehen Beclingungen gestelit. Die su kzessiven
Eisiagen werden durch Eiskarten filr jeden Freitag belenehtet
es mag liervor
gehoben werden, dass hei der Herstellung dieser Karten keine Extra- oder
Interpolation stattgefunclen liat, so dass in denseiben nur gemeidete, aho
wirki ieh ausgefiihrte Beob nehtungen e ingezeielrnet sind.
I3ezeiehnend fiir den Winter 1914—15 war t’tbrigens der regelmässige
Verlauf der Entwickelrnig der Eisverha]tnisse. Die Entwkkeiimg war aticlt
ziemlich norinal his Mitte Murz. weiehe Zeit gewölrnlieh den Höhepunkt der
Vereisung hezeichnet. Da aber die harte Winterkälte lis anf. Aprii clauerte.
wurde dos Maximum ein wenig spater ais gewöhniich erreieht, wovon, besonders
da auch die darauf folgencle Zeit im Grossen verhiiltrtismässig kait u urde, die
Foige war, dass auch der Eisgang etwa verspittet eintrat.
Endlieh foigen, 5. 36—46, einige Tahdon der Eisclieke und, $. 42-—43,
zwei Verzeichnisse der Beobaehtnngsorte.
—
iii
i) Die Zah[ vor deni Urtsaalunen ist dieseibe, init welcher der betreffende Di
der Orientiernngskarte tiet fleobaclitirngsstationen (Fig. 1. 5. 6) hezeichnet ist.
- :
j
HAVSFORSKNINGSINSTITUTETS SKRIFTER:
N:o
1.
ROLF WITTING:
Havsforskningsinstitutets värksamhet under r 1919.
Pris Fmk. 2:
(Finnes även pä finska).
2. KURT Bucu: Ammoniakstudien an Meer- und Hafenwasserproben.
18 sid. Pris Fmk 2:
3. GUNNAR GRANQvIST: Isarna vintern 1913—14 vid Finlands kust. Refe
rat: Das Meereis im Winter 1913—14 an den Kiisten Finnlands.
(Finnes även pä finska).
63 sid. Pris Fmk 5:
4. GuNNAR GRANQVIST: Talassologiska expeditioner i haven kring Finland
är 1914. Referat: Thalassologische Terminfahrten in den Finnland
(Finnes
umgebenden Meeren im Jahre 1914. 22 sid. Pris Fmk 2:
även på finska).
5. GUNNAR GRANQVIST: Regelbundna iakttagelser av havets temperatur
Och sslthalt under ären 1914—18. Referat: Regelmässige Beobach
tungen Von Temperatur und Salzgehalt des Meeres in den Jahren
(Finnes även pä finska).
1914—18. 56 sid. Pris Fmk 4:
6. GIWNAR GRANQVI5T: Talassologiska expeditioner i haven kring Finland
är 1919. Referat: Thalassologische Terminfahrten in den Finnland
(Finnes
umgebenden Meeren im Jahre 1919. 18 sid. Pris Fmk 2:
även pä finska).
7. ROLF WITTIN0: Havsforskningsinstitutets värksamhet under år 1920.
(Finnes även på finska).
26 sid. Pris Fmk 2:
8. GUNNAR GRANQn5T och KURT BUCH: Talassologiska iakttagelser i fjär
darna kring Helsingfors. Referat: Thalassologische Beobachtungen
(Fin
in den Helsingiorser Hsiengewässern. 42 sid. Pris Fmk 3:
nes även pä finska).
9. GUNNAR GRANQVIST och RISTO JunA: Talassologiska espeditioner i
haven kring Finland är 1920. Referat: Thalassologische Termin
fahrten in den Finnland umgebenden Meeren im Jahre 1920. 23 sid.
(Finnes även pä finska).
Pris Fmk 2:
10. GusNAR GRANQVIST: Ström- och vindobservationer vid fyrskeppen
1914—20. Referat: Strom- und Windbeobachtungen an den Leucht
(Finnes även pä finska).
schfflen 1914—20. 84 sid. Pris Fmk 6:
32 sid.
N:o
—.
—.
N:o
—.
N:o
—.
N:o
—.
N:o
—.
N:o
—.
N:o
—.
N:o
—.
N:o
—.
N:o 11.
ROLF WITTING: Fjärdarna kring Helsingfors med hänsyn till vatten
omsättningen och föroreningen. R e f e r a t: Die Meeresbuchten um
Helsingfors, ihre Wasserumsetzung und Verunreinigung. 115 sid. Pris
Fmk 10:
—.
(Finnes även pä finska).
N:o 12.
GUNNAR GRANQvIST och RISTO JunA: Talassologiska expeditioner i
havon kring Finland under år 1921. Referat: Thalassologische
Terminfahrten in den Finnland umgebenden Meeren im Jahre 1921.
(Finnes även pä finska).
20 sid. Pris Fmk 2:
N:o 13.
GUNNAR
N:o 14.
ROLF
—.
Ström- och vindobservationer vid fyrskeppen ir
1921. R e f e r a t: Strom- und Windbeohachtungen an den Leucht
(Finnes även pä finska).
schiflen im Jahre 1921. 40 sid. Pris Fmk 3:
GRANQvIST:
—.
WInING: Havsforskningsinstitutets värksamhet under är 1921.
(Finnes även pä finska).
27 sid. Pris Fmk 2:
HEIrnw RRNQVIST: Dagiiga vattenståndsiakttagelser 1913—1920 vid
—.
N:o 15.
Finlands kuster.
R e f e r a t:
Tägliche Wasserstandsbeohachtungen
(Finnes
Pris Fmk 6:
1913—1920 an den Kftsten Finlands. 82 sid.
N:o 16.
—.
N:o 17.
—.
N:o 18.
—.
även pä finska).
GUNNAR GRANQvIST: Regelbundna iakttagelser av havets temperatur
och salthalt under åren 1919—1920. Referat: Regelmässige Beob
achtungen von Temperatur und Salzgehalt des Meeres in den Jahren
(Finnes även pä finska).
1919 —1920. 63 sid. Pris Fmk 5:
HSNRIR RENQVISr: Wasserstandsregistrierungen in Helsingfors 1904—
1920. 75 sid. Pris Fmk 15:
KURT Bucn: Methodisches flher die Bestimmung von Stickstoffverhin
dungen im Wasser. 22 sid. Pris Fmk 2:
—.
N:o 35.
Dagliga vattenståndsuppgifter 1921. Referat: Täg
(Finnes även
liuhe Wasserstandsangaben 1921. 30 sid. Pris Fmk 3:
på finska).
GUNNAR GRANQnST: Regelbundna iakftagelser av havets temperatur och
salthalt r 1921. R e f e r a t: Regelmässige Beobauhtungen von Tem
peratur und Salzgehalt des Meeres im Jahre 1921. 54 sid. Pris Fmk
6:
(Finnos även pä finska).
EI e 1 e r a t:
HENRIK RENQVIST: Talassologiska vårexpeditionen 1922.
Die thalassologische Terminfahrt im Jahre 1922. 18 sid. Pris Fmk.
3:—. (Finnes även pä finska).
GUNNAR GRANQnST Isarna vintern 1920—21. R eI e r a t: Das Meereis
(Finnes även på finska).
im Winter 1920—2 1. 80 sid. Pris Fmk 30:
RisTo JuRwA: Övorsikt av isarna vintern 1919—20. Referat: Ueber
sicht der Eisverhältnisse liii Winter 1919—20 an den Kiisten Finnlands.
(Finnes även på finska).
30 sid. Pris Fmk. 20:
GUNNAR GRANQvIST: Ström- och vindobservafioner vid fyrskeppen år
1922. Referat: Strum- und Windbeohachtungen an den Leuuhtschiffen
(Finnes även pä finska).
im Jahre 1922. 40 sid. Pris Fmk 4:
ROLF WinrNo: Havsforskningsinstitutets värksamhet under är 1922.
(Finnes även på finska).
25 sid. Pris Fmk 3:
GImNAR GRANQVIST: Regelbundna iakttagelser av havets temperatur och
salthalt år 1922. R eI e r at: Regelmässige Beobauhtungen von Tem
peratur und Salzgehalt des keeres im Jahre 1922. 53 sid. Pr s Fmk
(Finnes även på finska).
6:
RISTO JURwA: Talassologiska värexpeditionen 1923. R eI e r a t: Die
thalassologische Terminfahrt im Jahre 1923. 28 sid. Pris Fmk 4:
(Finnes även på finska).
GUNNAR GRANQvIST: Isarna vintern 1922—23. Referat: Des Meereis
(Fiones även pä finska).
in Winter 1922—23. 132 sid. Pris Fmk 30:
HENRIK RENQvIST: Dagliga vattenståndsuppgifter 1922. R eI e r a t: Täg
(Finnes även
liuhe Wasserstandsangaben 1922. 44 sid. Pris Fmk 7:
pä finska).
ROLF0WITTING und HANS PETTRRSSON: Thalassologische Beobauhtungen
im Alauds- und Suhärenmeer im Juu 1922 und JuU 1923. 39 sid.
Pris Fmk 7:
ROLF WITTINO: Havsforskniogsinstitutets värksamhet under är 1923.
(Finnes även på finska).
25 sid. Pris Fmk 4:
RISTO JURWA: Talassologiska vårexpeditionen 1924. R eI e r a t: Die
thalassologische Terminfahrt im Jahre 1924. 27 sid. Pris Fmk 4:—.
(Finnes även på finska).
ERIK PÄnu1N: Beobauhtungen von Strom und Wind an den Leucht
schiffen im Jahre 1923. 26 sid. Pris Fmk 6:
Regelmässige Beobauhtungen von Temperatur
GUNNAR GRANQVIST:
und Salzgehalt des Meeres im Jahro 1923. 54 sid. Pris Fmk 10:—.
ROLF WITTLNG: Ravsforskningsinstitutets värksamhet under r 1924.
N:o 36.
HENRIK
N:o 19.
HENRIK RENQVIST:
—.
N:o 20.
—.
N:o 21.
N:o 22.
—.
N:o 23.
—.
N:o 24.
-—.
N:o 25.
—.
I’4:o 26.
—.
N:o 27.
—.
N:o 28.
—.
N:o 29.
—.
N:o 30.
—.
N:o 31.
—.
N:o 32.
N:o 33.
—.
N:o 34.
22 sid.
Pris Fmk 4: —. (Finnes även pä finska).
RENQVIST: Dagiiga vattenståndsuppgifter
1923. R e fe r a t:
(Finnes
Tägliuhe Wasserstandsangaben 1923. 46 sid. Pris Fmk 8:
även på finska).
GUNNAR GRANQVIST: Oversikt av isarna vintern 1914—15. R e 1 e r a t:
Uebersiuht der Eisverhältnisse im Winter 1914—15 an den Kflsten
Finnlands. 45 sid. Pris Fmk 20:—. (Finnes även pä finska).
—.
-
N:o 37.
Pris Fmk 20:—
•j-±
k’