järvsjökullarna, åsele samrådsunderlag för
Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 JÄRVSJÖKULLARNA, ÅSELE SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PLANERAD UTÖKNING AV VINDKRAFTANLÄGGNING Underlag för samråd enligt 6 kap Miljöbalken för planerad utökning av beviljad vindkraftanläggning på och vid Järvsjökullarna från 6 vindkraftverk till 13 verk inom samma område. Åsele maj 2015 Åsele Vindkraft AB Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 Innehållsförteckning 1 INLEDNING .................................................................................................................. 4 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 2 BAKGRUND ................................................................................................................. 7 2.1 3 BEVILJAT PROJEKT MED SEX VINDKRAFTVERK ....................................................................... 8 OMRÅDESBESKRIVNING .............................................................................................. 9 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11 3.12 4 UTÖKNING AV BEVILJAD VINDKRAFTANLÄGGNING ................................................................. 4 MILJÖPRÖVNINGSPROCESSEN........................................................................................... 5 LÄSANVISNING .............................................................................................................. 5 VINDKRAFT I ETT NATIONELLT PERSPEKTIV ........................................................................... 6 SÖKANDE ..................................................................................................................... 6 PLANFÖRHÅLLANDE........................................................................................................ 9 BOENDE OCH FRITIDSHUS .............................................................................................. 10 FRILUFTSLIV ................................................................................................................ 10 SKOGSBRUK ................................................................................................................ 10 RENNÄRING ................................................................................................................ 11 TURISM ..................................................................................................................... 11 BERGSSTATEN ............................................................................................................. 12 VINDFÖRHÅLLANDEN .................................................................................................... 12 MARK OCH VÄGAR ....................................................................................................... 13 ANSLUTNING TILL ELNÄT ................................................................................................ 14 LUFTFART ................................................................................................................... 14 TOTALFÖRSVARET OCH RADARANLÄGGNINGAR .................................................................. 14 OMRÅDESBESKRIVNING AV NATUR, KULTUR OCH LANDSKAP .................................. 15 4.1 OMRÅDET .................................................................................................................. 15 4.2 OMGIVANDE LANDSKAP ................................................................................................ 16 4.3 DJURLIV ..................................................................................................................... 17 4.3.1 Fladdermöss .................................................................................................... 17 4.3.2 Fåglar .............................................................................................................. 18 4.4 KULTURMILJÖ ............................................................................................................. 18 5 BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN ........................................................................... 19 5.1 PLACERING ................................................................................................................. 19 5.2 VINDKRAFTVERK .......................................................................................................... 20 5.2.1 Vägar .............................................................................................................. 20 5.2.2 Ljud ................................................................................................................. 21 5.2.3 Hinderljus ........................................................................................................ 21 5.2.4 Elanslutning .................................................................................................... 21 5.2.5 Elproduktion.................................................................................................... 22 5.3 BYGGNATION .............................................................................................................. 23 6 BEDÖMDA EFFEKTER FÖR MÄNNISKOR OCH MILJÖ .................................................. 24 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 ALLMÄNT ................................................................................................................... 24 LJUD ......................................................................................................................... 24 RÖRLIGA SKUGGOR ...................................................................................................... 25 EFFEKTER PÅ LANDSKAPSBILD ......................................................................................... 26 EFFEKTER FÖR RENNÄRINGEN ......................................................................................... 28 EFFEKTER PÅ TURISMVERKSAMHETEN............................................................................... 29 EFFEKTER FÖR TOTALFÖRSVARET ..................................................................................... 29 2 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 6.8 EFFEKTER FÖR LUFTFARTEN ............................................................................................ 29 6.9 EFFEKTER PÅ NATURMILJÖ OCH DJURLIV ........................................................................... 29 6.9.1 Naturmiljö ....................................................................................................... 29 6.9.2 Däggdjur ......................................................................................................... 30 6.9.3 Fåglar .............................................................................................................. 31 6.10 KULTURMILJÖ ............................................................................................................. 31 6.11 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT ............................................................................................ 31 6.12 VÄGAR ...................................................................................................................... 31 6.13 EFFEKTER UNDER ANLÄGGNINGSTIDEN ............................................................................. 32 6.14 KEMIKALIER ................................................................................................................ 32 6.15 AVFALL OCH FARLIGT AVFALL .......................................................................................... 32 6.16 ENERGI, KLIMATPÅVERKAN OCH RESURSFÖRBRUKNING ........................................................ 32 7 RISKER, HÄLSA OCH SÄKERHET UNDER DRIFT ........................................................... 33 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 SKADOR PÅ OMGIVANDE MILJÖ....................................................................................... 33 BRAND OCH ÅSKA ........................................................................................................ 33 SKADA PÅ TREDJE MAN ................................................................................................. 33 RISK FÖR SKADA VID ARBETE I VINDKRAFTVERK ................................................................... 34 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ................................................................................... 34 NEDMONTERING ......................................................................................................... 34 Bilagor Bilaga 1 Utredning avseende rennäringen Bilaga 2 Naturvärdesinventering avseende Storbergkullen Bilaga 3 Fotomontage Bilaga 4 Ljudberäkning Bilaga 5 Skuggberäkning 3 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 1 Inledning 1.1 Utökning av beviljad vindkraftanläggning Åsele Vindkraft AB driver sedan 2011 en mindre vindkraftanläggning med fyra vindkraftverk på Storberget omedelbart öster om Sängsjön cirka 10 km nordnordväst om Åsele tätort. Höjderna omkring Sängsjön har mycket goda vindförhållanden. Det bekräftas inte minst av den höga elproduktionen vid de fyra vindkraftverken på Storberget. Vindstyrkan bekräftas även av vindkraftanläggningarna i Storrotliden norr om Fredrika samt Havsnäs norr om Strömsund1. Den 16 juni 2011 beviljades Åsele Vindkraft AB bygglov för att uppföra och driva ytterligare en vindkraftanläggning med sex vindkraftverk i området på och vid Järvsjökullarna väster om Sängsjön. Eftersom vindläget är så bra vid Sängsjön avser Åsele Vindkraft att utöka anläggningen från beviljade sex vindkraftverk till 13 verk och då i ett något större område omkring Järvsjökullarna samt de närliggande höjderna Sängsjöberget och Granberget. Bild 1 Planerad vindkraftanläggning vid Järvsjökullarna väster om Sängsjön. Öster om Sängsjön ses Storbergets fyra vindkraftverk. Kvällåliden och Svanabyn är beviljade men ej byggda Eftersom planerad utökning innebär att vindkraftanläggningen omfattar fler än sex vindkraftverk och därmed klassas som en stor anläggning behövs tillstånd enligt Miljöbalken samt tillstyrkan från Åsele kommun. 1 Vindstat.nu 4 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 1.2 Miljöprövningsprocessen Innan ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken söks hos Länsstyrelsen ska samråd genomföras med särskilt berörda, allmänhet och myndigheter. För att samtliga berörda ska kunna bedöma ärendet har detta samrådsunderlag upprättats. Ett flertal parter bjuds in till samråd som Länsstyrelsen i Västerbotten län, Åsele kommun, Vilhelmina södra sameby och Sametinget, fastighetsägare inom cirka 800 meters radie från närmaste vindkraftsverk, berörda jaktlag, Lapponia Jakt & Fiske, Åseles skoterklubb, Västerbottens ornitologiska förening, Transportstyrelsen, flygplatserna i Vilhelmina, Åsele och Lycksele, Försvarsmakten, radio- och teleoperatörer, Skogsstyrelsen, Bergstaten, Naturvårdsverket, Boverket, Energimyndigheten m.fl. Efter samråd görs kompletterande undersökningar och en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ställs samman. I MKB:n beskrivs direkta och indirekta effekter som vindkraftanläggningen kan ge för människor, djur, natur, landskapsbild och näringsliv. Beskrivningen ska också redovisa hushållning med mark, vatten, energi mm. Med tillståndsansökan bifogas även en redogörelse av samråden. 1.3 Läsanvisning Detta samrådsunderlag beskriver översiktligt platsen, vindkraftanläggningen, dess påverkan och effekter för samtliga 13 vindkraftverk även om sex av de 13 verken redan är lovgivna i tidigare bygglov. 1. Inledning 2. Bakgrund 3-4. Området 5. Anläggning. 6. Påverkan 7. Driftskede Inledningsvis beskrivs kortfattat gällande förhållande på och vid Järvsjökullarna. I de därpå två följande avsnitten presenteras området i en områdesbeskrivning. Beskrivningen bygger till viss del på material som använts vid tidigare ansökan från år 2011. I avsnitt 5 presenteras vindkraftanläggningen och i avsnittet därefter redovisas bedömningar av utökningens påverkan samt skadelindrande åtgärder. Avslutningsvis redovisas risker och hantering av risker i samband med drift av vindkraftanläggningen. 5 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 1.4 Vindkraft i ett nationellt perspektiv Den planerade vindkraftanläggningen vid Järvsjökullarna kommer att bidra till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning. I början på år 2015 finns 3 050 vindkraftverk i landet. De senaste årens utveckling har gjort att vindkraftens kostnader sjunkit så att väl belägna landbaserade projekt ger billigare el än andra nya elproducerande anläggningar2. Vindkraft är en förnybar energikälla med mycket liten påverkan på den biologiska mångfalden och viktig i arbetet med att minska utsläpp av koldioxid. Vindkraften ger inte heller, i motsats till i stort sett all annan elproduktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste ta över. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter cirka åtta månader i drift tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket3. 1.5 Sökande Åsele Vindkraft AB (556721-0082) ingår i Åsele Kraft-koncernen precis som ÅKAB Nät och Skog AB (556153-1582). Företagets kontaktperson är VD Roger Jansson Åsele Kraft 919 31 Åsele Tel. 0941 100 03 [email protected] 2 3 Svensk Energi Boverket, Vindkraftshandboken 6 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 2 Bakgrund Lokalisering av en vindkraftanläggning måste ske med stor omsorg. Tillräckligt stort område där minimala störningar uppstår, rätt vindförhållanden, närhet till kraftledningar samt tillgång till mark och vägar är grundläggande förutsättningar. Undersökningar har visat att området vid Järvsjökullarna strax väster om Sängsjön 15 km nordväst om Åsele tätort väl uppfyller ställda krav. Det är obebott och ligger förhållandevis långt från både bostäder och fritidshus. I området finns dessutom vägar av god standard. Efter samråd med Åsele kommun valde därför Åsele Vindkraft att planera för en mindre vindkraftsanläggning i detta område. Området är avsatt för vindkraft i den vindkraftsplan4 som Åsele med flera kommuner antagit. Bild 2 4 Flygfoto över Järvsjökullarna sett från sydost, Åsele Vindkraft Vindkraftsplan 2009; Åsele, Vilhelmina och Dorotea kommuner 7 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 2.1 Beviljat projekt med sex vindkraftverk År 2011 beviljades Åsele Vindkraft AB bygglov att resa sex vindkraftverk med en högsta höjd om 150 meter. Verkens placering med vägar framgår nedan, Bild 3. Bild 3 Layout enligt bygglov från juni 2011, Åsele Vindkraft 8 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 3 Områdesbeskrivning I detta avsnitt redovisas verksamhetsområde med gällande planer som översiktsplan, detaljplaner och områdesbestämmelser samt näringsverksamhet, vindförhållanden, möjlighet till elanslutning, annan verksamhet, åtkomst av mark och vägar mm. Bild 4 Verksamhetsområde Verksamhetsområdet, cirka 600 ha, är en mindre del av ett större område som av Länsstyrelsen benämns värdetrakt. Området är av riksintresse för rennäringen. Inom verksamhetsområdet finns vid Storbergkullen ett område med högre naturvärden. 3.1 Planförhållande Verksamhetsområdet är inte planlagt förutom att Åsele, Vilhelmina och Dorotea kommuner har antagit en gemensam kommunövergripande fördjupad översiktsplan5 avseende vindkraft. I planen redovisas det aktuella området som lämpligt för vindkraft och Åsele Vindkraft har bygglov för att resa sex vindkraftverk med placering och vägar enligt Bild 3 ovan. Länsstyrelsen har framfört att de gärna ser ett framtida naturreservat på och omkring Storbergkullen. 5 Vindkraftplanering i Södra Lappland, Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommuner, november 2008 9 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 3.2 Boende och fritidshus Vid etablering av vindkraftanläggningar brukar de som bor närmare vindkraftverken än 1 000 meter anses som särskilt berörda. I det här projektet ligger närmaste bostad vid Fäbodvallarna vilket är mer än 5 000 meter från Järvsjökullarna. Närmaste fritidshus ligger vid Sämskkäl och Rumpnäsdammen vid Sängsjöns västra strand närmare 1 500 meter från vindkraftanläggningen. 3.3 Friluftsliv Något friluftslivsområde av riksintresse finns inte närmare verksamhetsområdet än drygt sju km. I områdets närhet finns några platser som används eller är lämpliga för rekreation, friluftsliv och studiebesök. Det gäller t.ex. Laraborg som är ett lokalt utflyktsmål där dock den äldre byggnaden är borta. Vid Laraborg passerar också ett skoterstråk. Skolklasser besöker ibland Brandbärsberget. Även Rödbergsviken är ett lokalt men sällan besökt utflyktsmål. 3.4 Skogsbruk I verksamhetsområdet bedrivs aktivt skogsbruk med undantag för myrmarker och det område vid Storbergkullen med äldre skog som eventuellt ska reserveras som naturreservat6. Bild 5 6 Till vänster, vy från Järvsjökullarna mot Sängsjön, till höger slänt upp mot Järvsjökullarna, Åsele Vindkraft Länsstyrelsen Västerbotten län 10 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 3.5 Rennäring Järvsjökullarna ligger i utkanten av ett mycket stort område med riksintresse för rennäringen. Området ligger i den nordöstra delen av Vilhelmina södra samebys marker och används för rastbete under vår- och förvinter7. Längs väg 92, närmare fem km söder om den planerade anläggningen, finns en flyttled för renar. Bilaga 1. Inom hela Vilhelmina södra sameby finns idag några andra vindkraftanläggningar. Det gäller anläggningar med tre mindre vindkraftverk i Klimpfjäll, 18 verk i Bliekevare, fyra verk på Storberget samt 30 vindkraftverk på Trattberget-Skallberget. Bild 6 Område med riksintresse för rennäring med vindkraftanläggningen Renew Consulting & Construction 3.6 Turism Området omkring Järvsjökullarna används i mycket begränsad omfattning för jaktoch fisketurism. Affärsmässig turismverksamhet bedrivs av Lapponia Jakt & Fiske med utgångsplats i Visjömon. 7 Enetjärn Natur AB, Rennäringsutredning för Storbergkullen, 2009 11 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 3.7 Bergsstaten Bergstaten har beviljat Boliden Mineral AB undersökningstillstånd för ett område i Torvsele vid Sängsjöns östra strand. Enligt Bergsstatens karttjänst finns därutöver inga undersökningstillstånd i området. Bild 7 3.8 Karta över mineralutvinning, Bergstaten Vindförhållanden Järvsjökullarna ligger inom det vindrika bälte som löper genom södra Lappland. Det goda vindläget bekräftas också av den höga elproduktionen vid de fyra vindkraftverken på Storberget omedelbart öster om Sängsjön samt av vindkraftanläggningen i Storrotliden och Havsnäs8. Under 18 månader har Åsele Vindkraft mätt vindstyrkan på Järvsjökullarna med en 100 meter hög mätmast. Mätresultaten visar på en långtidsnormerad medelvind omkring 8 m/s. Vindriktningen är till helt övervägande del västlig eller västsydvästlig. För att en plats ska anses vara lämplig för vindkraft bör medelvindstyrkan vara minst 6,5 m/s. 8 Vindstat.nu 12 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 3.9 Mark och vägar Verksamhetsområdet ligger till största delen på Scaninge Holding AB:s marker samt till viss del på några närliggande fastigheter. Scaninge Holding är ett helägt dotterbolag till SCA. Bild 8 Befintliga vägar inom verksamhetsområdet Från väg 92 nås området genom att vid Nygården ta Sämskkälsvägen norrut förbi Rumpnäsdammen och vidare västerut på Rödbergstjärnsvägen. Alternativt kan man nå området från Trehörningssjövägen vid Visjömon och vidare österut via en mindre skogsväg över Sveaskogs fastighet. Ett tredje alternativ är en mindre skogsväg från väg 92 upp till Laraborg. ÅKAB Nät och Skog äger intilliggande mark med plats för planerad fördelningsstation. Åsele Vindkraft AB har exploateringsavtal alternativt arrendeavtal med samtliga berörda markägare. 13 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 3.10 Anslutning till elnät Den el som produceras av vindkraftanläggningen ska överföras till Vattenfalls regionnät. ÅKAB Nät och Skog har områdeskoncession i det aktuella området och kommer att svara för både det interna uppsamlingsnätet mellan vindkraftverken, fördelningsstation och överföring av elkraften till Vattenfalls regionnät. Bild 9 Koncessionskarta för ny luftledning, ÅKAB Nät och Skog I juli 2013 fick ÅKAB Nät och Skog nätkoncession för att bygga en 40kV luftledning från en planerad fördelningsstation vid Järvsjökullarna till Vattenfalls regionledning. 3.11 Luftfart De tre flygplatserna i Vilhelmina, Åsele och Lycksele kan påverkas. Det planerade området för anläggningen ligger utanför både Åsele och Lycksele flygplatsers MSAyta ”minimum sector altitude” men under motsvarande MSA-yta för Vilhelmina flygplats. 3.12 Totalförsvaret och radaranläggningar Någon försvarsanläggning har inte identifierats inom eller i verksamhetsområdets närhet. Närmaste väderradar finns i Kiruna, Luleå, Östersund, Örnsköldsvik och Hudiksvall. 14 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 4 Områdesbeskrivning av natur, kultur och landskap 4.1 Området Järvsjökullarna ligger cirka 15 km nordväst om Åsele tätort. Området kan beskrivas som ett högt beläget kuperat landskap med mellanliggande myrmarker. De högsta topparna är Storbergkullen med 601 meter över havet och Järvsjökullarna som når 570-580 meter över havet. Andra högre toppar i området är Sängsjöberget, Granberget väster om Sängsjön. Bild 10 Skyddad natur samt ett större område med äldre orörd skog på Storbergkullen, Renew Consulting & Construction Verksamhetsområdet präglas huvudsakligen av modernt skogsbruk. Stora delar består av kalhuggen skogsmark eller förhållandevis nyplanterad ungskog. På några platser där vindkraftverk planeras är det berg i dagen eller klen skog bestående av i första hand gran och björk samt någon sälg. Markvegetation utgörs av blåbärsris och andra för trakten vanliga arter. I de skogbevuxna delarna på och vid Järvsjökullarna dominerar gran kraftigt men även mindre björkar finns på platser där skogen är glesare. På Granberget finns ett bestånd av planterad 30-årig contortatall. Sängsjöberget präglas av aktivt skogsbruk med flera hyggen av olika ålder. Någon km söder om Järvsjökullarna ligger Storbergkullen med ett område om cirka 130 ha med högre naturvärden. Bild 10. År 2004 inventerade Länsstyrelsen området och noterade då att det på och vid Storbergkullen och i ravinerna ned mot Laraborg finns mycket gammal orörd skog. Där växer genuin naturskog av gran. Naturskog som nästan helt är opåverkad av modernt skogsbruk. Endast något enstaka spår av äldre plockhuggning kunde noteras. 15 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 Bild 11 Vid Storbergkullen finns ett område med höga naturvärden, Enetjärn Natur AB I ravinen ned mot Laraborg växer även en rik och varierad flora. Området bedöms också ha en stark stam av skogsfågel. För att få ökad kunskap har Åsele Vindkraft gjort en extra naturvärdesinventering9 av detta område. Bilaga 2. Bild 12 Lång-Rödmossemyran lämnas orörd vid etablering av vindkraftanläggningen, Åsele Vindkraft Inom verksamhetsområdet ligger Lång-Rödmossemyran samt några mindre myrar. Från Lång-Rödmossemyran rinner en mindre bäck mot väster till Stortrehörningen. Järvsjökullarna avvattnas österut mot Sämskkäl och Sängsjön. 4.2 Omgivande landskap Cirka fem km sydost om Järvsjökullarna ligger Brandbärsbergets naturreservat bestående av cirka 100 ha delvis försumpad gran- och tallskog. Delar av Brandbärsbergets reservat används för studiebesök. Drygt tre km nordväst om Järvsjökullarna ligger Rödbergets naturreservat omfattande drygt 100 ha naturskog på bergets sydsluttning. Både Brandbärsberget och Rödbergets naturreservat ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden s.k. Natura 2000-områden. Två km väster om Järvsjökullarna ligger Ringåskullen som är ett Natura 2000-område med drygt 160 ha äldre skog och myrmark. Strax norr om 9 Enetjärn Natur AB, Naturvärdesinventering inför planerad vindkraftsutbyggnad, 2009 16 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 Rödbergstjärnvägen på Sängsjöbergets sydsluttning ligger ett mindre område med biotopskydd. Bild 13 Skyddad natur i det omgivande landskapet, Naturvårdsverket 4.3 Djurliv 4.3.1 Fladdermöss Studier vid vindkraftanläggningar, och då särskilt vid havsbaserade anläggningar, har visat vindkraftverk kan utgöra hot för fladdermöss. Av de 19 olika arter av fladdermöss som finns i Sverige finns endast några få eller någon i Lappland. Det saknas kunskap om eventuell förekomst av fladdermöss inom verksamhetsområdet. Under år 2006 genomfördes en studie avseende antal och arter av fladdermöss i Västernorrlands län av Sven Arne Svensson och Linda Kristoffersson10. De bedömde att om det finns fladdermöss i regionen så är det med största sannolikhet Nordisk fladdermus alternativt Brandts fladdermus. Nordisk fladdermus är den vanligaste arten i Sverige och har även identifierats norr om polcirkeln. Den Nordiska fladdermusen jagar gärna sin föda i skyddade skogsgläntor. Yngelkolonier förekommer ofta inomhus eller i grottliknande håligheter. Brandts fladdermus förekommer både i barr- och lövskog samt jagar i gläntor och bryn eller i skog. Med hänsyn till det kalla inlandsklimatet och platsens höga höjd över havet bedöms det som mindre sannolikt att det finns någon förekomst av vattenfladdermus i verksamhetsområdet. 10 Svensson och Kristoffersson har medverkat i EU projektet ”Bat-protector” 17 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 4.3.2 Fåglar Ornitolog Sture Gustavsson har tidigare undersökt området och gör under våren 2015 kompletterande fågelstudier för att identifiera häckningsplatser och platser där fåglar söker föda samt flyttstråk. Under flera år har dessutom länets kungsörnsgrupp följt kungsörnarnas rörelser och ett kungsörnsrevir har identifierats i områdets omnejd men hittills har varken kungsörn eller havsörn iakttagits inom området. 4.4 Kulturmiljö I det planerade området för vindkraftanläggningen finns inte någon kulturmiljö av riksintresse eller reservat. Utanför området ligger de äldre fäbodarna vid Söråsele. Enligt Riksantikvarieämbetet finns strax norr om verksamhetsområdet några platser med fornlämningar som exempelvis boplatser, härdar och fångstgropplatser. År 2011 gjorde Västerbottens Museum en fornminnesutredning11 för att eventuellt identifiera ytterligare fornlämningar. Vid denna utredning noterades, förutom redan kända fornlämningar, en tidigare okänd fornlämning bestående av bokstäver inristade i en bläcka på en torrtall. 11 Västerbottens museum, Arkeologisk utredning, Nina Granholm, 2008 18 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 5 Beskrivning av anläggningen 5.1 Placering Vindkraftverken är placerade för att så skonsamt som möjligt ska passa in i terrängen men också ge optimal elproduktion. Det innebär att platserna är valda med hänsyn till områdets begränsningar med avseende på natur- och kulturvärden. De är också placerade med hänsyn till höjdläge, vindriktning, markförhållanden och med inbördes placeringar för att undvika vindskuggor. Bild 14 Verk Preliminär placering av vindkraftverken med interna tillkommande vägar markerade med blått Område Fastighet East Koordinater North Totalhöjd 1 2 3 4 Järvsjökullarna Järvsjökullarna Järvsjökullarna Järvsjökullarna Söråsele 15:1 Söråsele 2:73 Söråsele 2:73 Söråsele 2:73 1 564 327 1 563 506 1 564 177 1 562 745 7 126 956 7 127 228 7 127 485 7 127 699 Z möh 518 505 505 515 5 6 7 8 Järvsjökullarna Järvsjökullarna Järvsjökullarna Järvsjökullarna Söråsele 2:73 Söråsele 2:73 Söråsele 2:73 Söråsele 2:73 1 562 083 1 561 494 1 561 752 1 562 469 7 127 720 7 126 619 7 126 180 7 126 374 577 560 573 562 767 750 763 752 9 10 11 12 13 Järvsjökullarna Järvsjökullarna Järvsjökullarna Järvsjökullarna Järvsjökullarna Söråsele 2:43 Avasjö 2:20 Avasjö 2:20 Söråsele 2:73 Söråsele 2:73 1 562 689 1 562 147 1 561 503 1 561 188 1 561 118 7 125 935 7 125 616 7 124 951 7 125 751 7 126 243 549 567 551 548 525 739 757 741 738 715 Tabell 1 möh 708 695 695 705 Koordinater för 13 vindkraftverk med höjd över mark och totalhöjd angivet i meter över havet 19 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 5.2 Vindkraftverk Ett vindkraftverk består av ett fundament, torn, maskinhus och blad samt tillhörande elektrisk utrustning. Rotorn, som gör mellan 5 och 20 varv per minut, är med eller utan växellåda kopplad till en generator som alstrar el. Totalhöjden, d.v.s. den hösta höjden som bladet når är 180-200 meter. Bild 15 Vindkraftverket Sängsjön 3 på Storberget, ÅseleVindkraft Tornet, med en högsta höjd om 130-140 meter, är vanligtvis svagt konformat och tillverkat av stål och/eller betong i ljusa färger som t.ex. ljusgrått eller svagt grönt. Vindkraftverken är i drift vid vindstyrkor mellan 3-25 meter per sekund. För att verket inte ska överbelastas ställs verket av och bladen ställs i viloläge när det blåser mer än 25 meter per sekund. Verket stängs också automatiskt av om fel upptäcks. Ett vindkraftverk fjärrövervakas kontinuerligt och ses till varje eller varannan vecka. För varje vindkraftverk behövs en hårdgjord plan om knappa 2 000 m2 vilket innebär att samtliga 13 vindkraftverk upptar en samlad areal om mindre än 2,5 ha. 5.2.1 Vägar Tillfart till vindkraftanläggningen planeras att antingen gå från väg 92 och avfarten norrut vid Visjömon på Trehöringsjövägen fram till befintlig skogsväg västerut och vidare över Sveaskogs marker eller via Sämskkälsvägen och vidare på Rödbergstjärnvägen. Mellan Järvsjökullarna och över till Granberget och Sängsjöberget förstärks befintlig skotarväg. De nybyggda vägarna beräknas tillsammans bli cirka 8 km. När vägarna byggs tas vegetations- och torvjord bort och vägarna byggs på morän eller i förekommande fall berggrund. För att inte förändra existerande vattenflöden läggs trummor där så behövs Vägarna bör vara minst 4,5 meter breda med en fri lastbredd om 6 meter. Vägarnas sammanlagda areal beräknas till närmare 5 ha vilket är under en procent av hela verksamhetsområdet om 600 ha. 20 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 Bild 16 Befintlig skotarväg vid Rödbergstjärnvägen upp mot Järvsjökullarna förstärks För att klara transporterna av blad till verken bör vägarna inte har någon kurva med mindre radie än 30-35 meter. Några transporter har en maximal totalvikt om närmare 120 ton. Om transporterna kräver tillfälliga ytor återställs de efter byggnationen med material lika omgivningens. 5.2.2 Ljud När ett vindkraftverk är i drift bildas både mekaniska ljud från växellåda och generator och aerodynamiska ljud från bladen. De mekaniska ljuden kan minskas med olika tekniska lösningar. För vindkraftverk anges alltid ett ”källjud” vilket är ljudstyrkan uppe vid generatorn. Normalt uppgår ”källjudet” till 104-107 db(A). De aerodynamiska ljuden bildas av bladens rörelse genom luften. Ljudet upplevs som ett svischande ljud och tekniskt beskrivs det som ett bredbandigt brus huvudsakligen inom frekvensområdet 60-4 000 Hz. Ljudet har stora likheter med det ljud som alstras när vinden passerar vegetation av olika slag. 5.2.3 Hinderljus Av hänsyn till flyget finns krav på att vindkraftverk ska utrustas med hinderljus. På vindkraftverk med en högsta höjd om 150 meter krävs medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, natt och gryning. Under dagen behövs inget ljus. För vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter krävs under hela dygnet högintensivt vitt blinkande vitt ljus. För att reducera störningar från hinderljus kan vindkraftverken utrustas med teknik som tänder hinderljusen först då något flygplan finns i närheten. 5.2.4 Elanslutning Den el som produceras kommer att distribueras till regionnätet via ett internt elnät inom ÅKAB Nät och Skogs koncessionsområde. Intill varje vindkraftverk placeras en drygt 2 meter hög kopplingsstation med en byggnadsyta om 6-10 m2. Från denna kopplingsstation läggs markförlagd kabel till nästa vindkraftverks kopplingsstation 21 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 o.s.v. fram till en fördelningsstation. Anslutningssättet är valt för att minimera mängden använd kabel. Bild 17 Fördelningsstation 20/40 kV, Åsele Vindkraft Fördelningsstationen placeras på fastigheten Söråsele 15:1. Stationen kommer att stå på ett inhägnat område om cirka 1 500 m2. Inom hägnaden byggs en närmare fyra meter hög byggnad med en byggnadsyta om drygt 100 m2. Stationen är utrustad med ett 20kV ställverk, transformator och ett 40kV ställverk samt övrig elektrisk utrustning. Från fördelningsstationen byggs en ny 40kV luftledning till Vattenfalls regionledning NL 421 som går mellan Stenkulla och Åsele tätort. Ledningen byggs trädsäker med en cirka 35 m bred ledningsgata. Så långt som möjligt förläggs kraftledningen utmed Sämskkälsvägen men en större del byggs genom skogsmark. Bild 9 ovan. Total areal för ledningsgata och fördelningsstation beräknas till knappa 30 ha utanför verksamhetsområdet. 5.2.5 Elproduktion Med nu gällande bygglov för sex vindkraftverk på Järvsjökullarna med en högsta höjd av 150 meter och en generatoreffekt om 2 MW beräknas elproduktionen kunna uppgå till 36 GWh (36 000 MWh). Erfarenheten från närliggande vindkraftanläggningar och gjorda mätningar visar att Järvsjökullarna har mycket goda vindförutsättningar. Vinden är dessutom både kraftigare och jämnare, med mindre vindskjuvning och risk för störande turbulens, ju högre upp man kommer över marken. Det innebär att ett vindkraftverk med högre torn relativt sett ger högre produktion även om de är försedda med samma generator. I det här fallet betyder det att 13 vindkraftverk istället för sex, med 190 meters totalhöjd istället för 150 meter, med större generatoreffekt 3,3 MW istället för 2 MW tillsammans beräknas producera cirka 150 GWh (150 000 MWh). Alltså en ökning med mer än fyra gånger. D.v.s. drygt dubbelt så många vindkraftverk ger mer än fyra gånger mer el. 150 GWh (150 000 MWh eller 150 000 000 kWh) motsvarar den el som cirka 7 000 eluppvärmda villor förbrukar per år. 22 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 5.3 Byggnation Vid byggnation byggs först vägar och planer. Därefter gjuts fundamenten och när betongen blivit tillräckligt hård reses tornen varefter turbinerna lyfts på plats och monteras. Byggtiden för ett verk beräknas till en vecka förutsatt att vägar, planer och fundament är klara. I samband med etablering av vägar förläggs även det interna elnätet. Under anläggningstiden kommer den hårdgjorda ytan intill kranplatserna vid vindkraftverken att användas för nödvändig uppställning av torn- och turbindelar. Om det behövs kompletterande upplag eller uppställningsplatser under anläggningstiden kommer befintlig plats för virkesupplag på fastigheten Söråsele 15:1 att användas. I tredje hand föreslås att befintligt grustag utmed väg 92 vid Visjömon används som upplag. 23 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 6 Bedömda effekter för människor och miljö I detta avsnitt redovisas anläggningens lokala, regionala och globala miljöeffekter samt störningar under anläggningstiden. 6.1 Allmänt Generellt påverkar ett vindkraftverk omgivningen både positivt och negativt. El från vindkraft är förnybar och har därmed en positiv miljöpåverkan. Vindkraft minskar indirekt utsläpp av klimatpåverkande, försurande, övergödande och för luften försämrande gaser och ämnen. Förnybar el ger heller ingen framtida miljöskuld eller något skadligt avfall. Men vindkraftverken påverkar landskapsbilden genom sin höjd samt att rotorns rörelse drar till sig blicken. Ljud- och rörliga skuggor kan störa boende eller de som vistas nära ett vindkraftverk kan uppfatta ljud och skuggor. Rennäringen kan påverkas beroende på val av plats och hur mark och tillfartsvägar används. För turism och upplevelseverksamhet kan vindkraft vara både positivt och negativt beroende på inriktning. Vindkraftverk kan utgöra hinder i luftrummet samt eventuellt störa radioförbindelser. Naturmiljön och områdets djurliv påverkas när elnät, vägar och vindkraftverk byggs. Vindkraftverk i drift kan störa större fåglar. Anläggningarna består till viss del av elektrisk utrustning. Där finns markförlagd kabel, någon fördelningsstation och luftledning vilka ger upphov till elektromagnetiska fält. Dessa fält kan ha negativ inverkan på människors hälsa varför det finns gränsvärden elektromagnetisk strålning. Vid drift och underhåll av verken besöks området av servicepersonal och servicefordon, vissa kemikalier används och mycket måttliga mängder avfall bildas. Dessa effekter bedöms dock som mycket ringa. 6.2 Ljud Ett vindkraftverk i drift orsakar både mekaniska ljud från växellåda och generator och aerodynamiska ljud från bladen. Enligt Naturvårdsverkets och Socialstyrelsens rekommendationer12 får inte ljud vid bostad från vindkraftverk överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 dB(A). I områden med lågt bakgrundsljud bör inte ljudnivån överstiga 35 dB(A). Enligt Boverkets rekommendationer är ett rimligt skyddsavstånd för bostäder och fritidhus i förhållande till ett vindkraftverk i skogsterräng minst 800 meter. I det aktuella området finns ingen bebyggelse närmare än 1 500 meter. 12 www.naturvårdsverket.se/stod i miljoarbetet/vagledning/buller-vindkraft-riktvarden 24 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 Bild 18 Ljudutbredning beräknat med Wind-Pro, Renew Consulting & Construction, källjud 107 dB(A) För planerad vindkraftanläggning vid Järvsjökullarna har ljudberäkning13 enligt Naturvårdsverkets rekommendationer gjorts. Bilaga 4. Vid beräkningarna tas ingen hänsyn till eventuell maskering av ljudet genom skogsterrängen. Beräkningarna visar att ljudnivån inte överstiger riktvärdet på 40 dB(A) vid någon störningskänslig plats. 6.3 Rörliga skuggor Vindkraftverk i drift ger upphov till en snabbt rörlig skugga som kan irritera och utlösa stressreaktioner. Detta gäller särskilt om sådana skuggor förekommer inomhus. Skuggbildningen påverkas av flera faktorer som tornhöjd, rotordiameter, solstånd, avstånd, väder, siktförhållanden, vindriktning och topografi. För planerad vindkraftanläggning har skuggberäkningar genomförts14. Bilaga 5. Beräkningarna har gjorts för ett värsta fall där det antas att solen skiner hela dagen året om, att respektive vindkraftverk alltid står vinkelrätt mot solen i förhållande till störningspunkten och verket alltid är igång. Det finns inga fasta riktvärden för skuggor från vindkraftverk. Ofta används en rekommendation, som ursprungligen kommer från Tyskland, vilken innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänsliga platser inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. 13 Renew Consulting and Construction, Ljudberäkningar, WindPro, Järvsjökullarna, 2015 Renew Consulting and Construction, Skuggberäkningar, WindPro, Järvsjökullarna, 2015 14 25 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 Ett sätt att minimera störning p.g.a. skuggor är att placera verken i väderstreck som ger upphov till färre skuggor och på tillräckliga avstånd från störningskänsliga objekt. Genomförd skuggberäkning visar att skuggtiden inte överskrider 30 timmar per år och 30 minuter per dag vid någon plats. Vid beräkning av förväntad skuggtid som baseras på genomsnittlig soltid visar att rekommendationen 30 timmar per år klaras med mycket god marginal på samtliga störningskänsliga platser. 6.4 Effekter på landskapsbild Landskapsbilden skapas av många samverkande värden. Det är kulturhistoriska, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska värden. Hur den enskilda platsen uppfattas beror på interaktion mellan individ och plats där uppfattningen påverkas av bild, ljud, lukt, kunskap, känsla, minnen mm. Vindkraftverk placeras om möjligt högt på öppna platser för att på bästa sätt ta tillvara vinden. Det innebär att verken bryter av i landskapet och drar till sig blicken. För att illustrera hur vindkraftsanläggningen påverkar landskapsbilden görs fotomontage. Fotoplatserna är valda i samråd med Åsele kommun och är valda där människor vistas som vid vägar, bostäder, fritidshus, utsiktsplatser och platser för naturupplevelse. Vid val av plats har hänsyn också tagits till om terrängen gör det möjligt att från platsen se verken. Eftersom skog skymmer sikten så är det t.ex. inte möjligt att se något vindkraftverk från Brandbärsberget, Ringåskullen och Rödberget. Vid upprättande av fotomontagen har även hänsyn tagits till hur tillfartsväg och luftledning påverkar landskapsbilden. Studier visar också att planerad tillfartsväg har ringa eller ingen inverkan på landskapsbilden. I Bilaga 3 redovisas fotomontagen där det framgår att endast några av verken eller delar av verken syns från de valda platserna. Under sommaren kommer fotomontage att göras från flera platser norr om Järvsjökullarna som t.ex. vid Rödbergsviken och Rödbergstjärnen. P. g. a snöförhållanden har det under våren inte varit möjligt att ta tillräckligt bra foton från dessa platser. 26 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 Bild 19 Fotokarta visande fotoplatser och fotoriktning som underlag för fotomontage. Bilaga Bild 20 Fotomontage med vidvinkel från Nygården vid väg 92. Vindkraftverken skyms av Pikigkullarna men är, för information, markerade med röd färgton så som de ligger bakom höjderna Bild 21 Fotomontage från Visjömon. Även från denna plats skyms huvudssakligen vindkraftverken. Markering med röd färg visar placering bakom höjderna Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 Effekter för rennäringen 6.5 Verksamhetsområdet ligger inom Vilhelmina södra sameby. Området ligger även till absolut största delen inom ett mycket stort område med riksintresse för rennäringen och då som flyttbetesland. Den flyttled som går söder om området längs väg 92 berörs ej. Vindkraftanläggningens effekter för rennäringen har noga analyserats i en separat studie15 Bild 22 Område med riksintresse för rennäringen, Enetjärn Natur AB Vindkraftanläggningen med planer, vägar och kraftledning upptar cirka 38 ha vilket beräknas till 1,3 promille16 av området med riksintresse för rennäringen. Det blir heller ingen uppdelning eller fragmentisering eftersom vindkraftverken placeras i områdets utkant. Som skadelindrande åtgärder föreslås: 15 16 Åsele Vindkraft kommer att undvika snöröjning i större utsträckning än vad som krävs för drift och underhåll av vindkraftverken. Fördelningsstationen är placerad öster om Järvsjökullarna. Åsele Vindkraft ska hålla behörig kontaktperson tillgänglig för öppen dialog och samråd med samebyn. Om samebyn driver renar genom området och det finns risk för s.k. ”iskast” kan Åsele Vindkraft stänga av berörda verk om samebyn anmäler detta minst 5 dagar innan avstängning ska ske. Denna åtgärd kan verkställas upp till totalt 48 timmar per år. Rennäringsutredning 2009, Enetjärn Natur AB Rennäringsutredning 2009, Enetjärn Natur AB 28 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 Efter förfrågan från samebyn ska Åsele Vindkraft låta sätta upp flaggspel eller liknande skrämselanordning över de delar av det interna vägnätet inom vindkraftanläggningen som samebyn finner lämpligt. Tornen reses och verken monteras under sommar och tidig höst. En sammanfattande bedömning ger att vindkraftanläggningen inte kommer att försvåra för rennäringen på ett påtagligt sätt. Bilaga 1. Således bedöms anläggningen inte behöva prövas mot riksintresset för rennäring. Med de bedömningsgrunder som utformats för rennäringen bedöms i detta fall de sammantagna konsekvenserna för rennäringen bli små till följd av just denna anläggning. 6.6 Effekter på turismverksamheten Under anläggningstiden ökar aktiviteten väsentligt i området vilket kan störa både jakt och fritidsintressen. När anläggningen är i drift bedöms inte jakten missgynnas av anläggningen. Genomförda studier indikerar att djurliv vänjer sig vid vindkraftverk. Fiske bedöms kunna bedrivas utan förluster även under anläggningstiden. 6.7 Effekter för totalförsvaret Försvarsmakten bedöms inte ha något att erinra mot planerad verksamhet. 6.8 Effekter för luftfarten Lycksele flygplats berörs inte. Vindkraftverken kommer inte heller att påverka nuvarande användning av Åsele flygplats. Några vindkraftverk når högre än av Vilhelmina maximalt tillåtna byggnadshöjden om 730 meter över havet. Vindkraftverken förses med hinderljus enligt Transportstyrelsens föreskrifter. 6.9 Effekter på naturmiljö och djurliv 6.9.1 Naturmiljö När vägar, elnät och fundament byggs och verken reses påverkas miljön inom verksamhetsområdet. Omkring 8 ha, eller motsvarande 1,3 procent, av verksamhetsområdets 600 ha tas i anspråk. Däremot påverkas ej de skyddade områdena Rödberget, Ringåskullen eller Brandbärsberget eftersom de ligger helt utanför området. 29 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 Bild 23 Område om 130 ha med högre naturvärden lämnas i huvudsakligen orört Området med högre naturvärden om cirka 130 ha vid Storbergkullen kommer inte att påverkas på annat sätt än att vindkraftverk placeras i dess närhet samt att cirka 700 meter ny väg går genom området och då genom en del av området där det idag växer planterad ungskog av gran. Det totala arealbehovet för de 13 vindkraftverken är cirka 37 ha inklusive kraftledning vilket endast är fyra ha mer än markbehovet enligt gällande bygglov med sex verk. Elproduktion per utnyttjad ha ökar från drygt 1 GWh per ha till över 4 GWh per ha. Alternativ Planer ha Vägar ha Elansl. ha Total areal ha Elprod GWh Effektivitet GWh/ha Gällande lov med 6 verk 1 2 30 33 36 1,1 Ansökan med 13 verk 2 5 30 37 150 4,1 Tabell 2 Arealbehov för alternativen Gällande bygglov och Ansökan med jämförelse av producerad GWh per ha 6.9.2 Däggdjur Däggdjur kommer att störas under anläggningstiden. Efter anläggningstiden och när vindkraftverken är i drift bedöms de inte medföra någon negativ påverkan för däggdjur. Vissa studier, och då i första hand avseende vindkraftsanläggningar till havs, visar att vindkraftverk kan vara ett hot för fladdermöss. I avsnitt 4.3.1 beskrivs att om fladdermöss förekommer i området så är det arterna Nordiska och Brandts fladdermus. Båda arterna söker föda nära marken. Eftersom vindkraftverken byggs på högpunkter och vingspetsen aldrig når lägre än 60-70 30 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 meter bedöms anläggningen inte utgöra något större hot även om det mot förmodan finns fladdermöss i området17. 6.9.3 Fåglar Studier visar att det finns viss risk för fåglar att kollidera med vindkraftverk. Hänsyn bör därför tas till flyttstråk, häckningsplatser och områden för födosökning. Kungsörn och jaktfalk ingår i en specialstudie med satellitsändare för att kartlägga deras rörelsemönster. Några km från den planerade anläggningen har ett revir för kungsörn identifierats. Utmed Ångermanälven förekommer havsörn som ej torde påverkas av vindkraftanläggningen. Generella studier visar att risken för kollision med vindkraftverk är minst i vindkraftparker med ett inbördes avstånd mellan verken om cirka 400 meter och med långsamt roterande blad. En buffertzon på 500-1500 meter krävs för att inte störa fåglarna vid vistels eller flykt. Båda dessa kriterier bedöms vara uppfyllda. 6.10 Kulturmiljö I avsnitt 4.4 beskrivs kulturmiljön inom och i närheten av planerad anläggning. Då största hänsyn tas påverkas inte identifierade fornlämningar eller platser varken under anläggningstiden eller under vindkraftverkens drifttid. Tillkomsten av nya vägar kan göra dem mer tillgängliga. 6.11 Elektromagnetiska fält Det finns teorier som gör gällande att elektromagnetiska fält kan vara skadliga för människans hälsa och att långvarig exponering kan ge upphov till sjukdomar. Med hänvisning till försiktighetsprincipen rekommenderar därför Strålsäkerhetsmyndigheten att fältstyrkan ej bör vara över 0,2 T. För att ansluta vindkraftverken byggs ett internt uppsamlingsnät mellan verken och fram till fördelningsstationen. Detta elnät byggs med markförlagt kabel. Från fördelningsstationen fram till regionnätet byggs en luftledning med isolerad kabel. Strålningen från luftledningen ligger långt under rekommenderat värde redan efter bara ett tiotal meter från yttersta fasen. Den partvinnade jordkabeln ger minimalt tillskott till det elektromagnetiska fältet. 6.12 Vägar Anläggning av vägarna bedöms endast i mycket ringa omfattning påverka aktuella grundvattenförhållanden. För att underlätta eventuell dränering förläggs trummor efter behov. Flest transporter äger rum i samband med förstärkning och bygge av vägar samt vid gjutning av fundamenten. Under drifttiden görs resor till anläggningen vid tillsyn och service. 17 Sven Arne Svensson. En av Naturvårdsverkets kontaktpersoner/institutioner för ytterligare upplysningar om fladdermöss i Sverige samt medverkar i EU:s projekt Bat-protector. 31 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 6.13 Effekter under anläggningstiden Under anläggningstiden påverkas området i första hand av transporter, markarbeten och montagearbeten som orsakar buller och rörelse. 6.14 Kemikalier Varje vindkraftverk innehåller kylmedel, smörjoljor och hydrauloljor. Mängden hydraulolja uppgår till närmare 300 liter och mängden smörjolja till 700 liter. Risken för läckage till naturen är mycket liten eftersom alla oljor vid eventuella haverier i första hand samlas i maskinhuset och i andra hand i verkets torn och fundament 6.15 Avfall och farligt avfall Avfall som uppkommer tas om hand enligt gällande förordningar och föreskrifter. 6.16 Energi, klimatpåverkan och resursförbrukning El från vindkraft kan ersätta annan el. Om den ersätter fossilbaserad el innebär det att utsläpp av växthusgasen koldioxid minskar med mer än 150.00018 ton per år. Även föroreningar som bidrar till övergödning och försurning minskar. T.ex. kan mängden kvävedioxid minska med närmare 15019 ton per år. Vindkraftverk förbrukar resurser i form av byggmateriel, metaller och energi när de byggs. Bedömningar visar att mycket är möjligt att återanvända samt att energiförbrukningen är liten i förhållanden till nyttan. 18 19 Boverket, Vindkraftshandboken Boverket, Vindkraftshandboken 32 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 7 Risker, hälsa och säkerhet under drift För att ett vindkraftverk ska kunna bära sina kostnader måste det vara i skick att producera el 98-99 procent av årets alla timmar. Det betyder mer än 8 500 timmar. Hur mycket det sedan producerar beror givetvis på mycket det blåser. För att nå så hög tillgänglighet som 98-99 procent krävs noggrann tillsyn och fullgod service. Ett vindkraftverk med så hög tillgänglighet blir en förhållandevis säker anläggning. Gott underhåll ger en säker anläggning. Statistiken20 visar att olyckor och skador vid drift av vindkraftverk är mycket sällsynta. Men även om sannolikheten är mycket låg kan dock några risker identifieras. 7.1 Skador på omgivande miljö Eventuellt läckande oljerester eller andra kemikalier tas om hand inne i vindkraftverket varför det bedöms som mycket osannolikt med läckande vätskor. Vid större oljeläckage i maskinhuset har det i något fall hänt att mindre mängder olja nått verkets utsida och därmed spritts med vinden. Vid service och reparationer tas alla kemikalier och allt avfall om hand på därför avsett sätt. 7.2 Brand och åska Brand har inträffat vid något vindkraftverk men brandrisken bedöms dock som mycket liten. För servicepersonal finns släckningsutrustning på både entréplanet och uppe i maskinhuset. Både verkens blad och dess maskineri är med jordledningar helt skyddat för åskskador. Vid vindhastigheter över 25 m/s ställs vindkraftverken i viloläge. 7.3 Skada på tredje man Vintertid finns risk för fallande is s.k. ”iskast” vilket beror nedisning av vindkraftverkens blad. Nedisning kan uppstå i kallt klimat, högre höjder samt vid speciella väderförhållanden med dimma eller hög luftfuktighet följt av kall väderlek. För att minimera risken för iskast byggs allt fler vindkraftverk med möjlighet till avisning av bladen. Avisning kan göras antingen genom att värma bladens insida med varmluft alternativt värma bladens yta med en elektriskt ledande folie. Ett annat sätt att minska risken för olyckor på grund ”iskast” är ljud- och ljussignalsystem som varnar när verket startas. Informationsskyltar upplyser alltid besökare i området om eventuell risk. 20 Swedish Wind Power Technology Centre, 2012, Sara Fogelström 33 Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd den 16 maj 2015 7.4 Risk för skada vid arbete i vindkraftverk Vid arbete i vindkraftverk finns alltid risk för fall från höga höjder. Vid klättring uppför stegar påfrestas hjärta och cirkulationsorgan. Påfrestningarna förvärras vid kall väderlek. Risk för kläm- och skärskador finns vid arbete i trånga utrymmen. På samma sätt finns risk för elskador vid arbete på elanläggningar. Viss brandrisk finns vid arbete i maskinhus och utrymmen med elteknisk utrustning. Bild 24 7.5 Lokal service och tillsyn Skadeförebyggande åtgärder Noggrann service och underhåll av vindkraftverken är en förutsättning för både hög tillgänglighet och hög säkerhet. För att nå så hög tillgänglighet som möjligt övervakas vindkraftverken kontinuerligt varje sekund, dygnet runt, året runt. Dessutom följer normalt med leverans av vindkraftverk fleråriga serviceavtal där både förebyggande och avhjälpande underhåll regleras. Vindkraftverken är alltid låsta och allt arbete utförs av därför behörig personal. 7.6 Nedmontering Vindkraftverkens livslängd är omkring 25 år. Efter denna tid är det möjligt att demontera verken eller förnya dem. När verken demonteras kan platsen återställas till ursprungligt skick frånsett gjutna markarbeten, markförlagd kabel och vägar. Nedmontering av ett verk bedöms kosta omkring en miljon kronor beroende på fabrikat och storlek. Vid demontering kan värdefulla metaller återvinnas. 34 Rennäringsutredning för Storbergkullen vindkraftsanläggning i Västerbottens län Bilaga till miljökonsekvensbeskrivning 2009-05-26 Om utredningen Utredningen har genomförts under 2009 av Åsele Vindkraft AB. Utredande konsult har varit Johanna Öhman vid Enetjärn Natur AB. Tobias Sahlman har medverkat vid samråd med samebyn och Anders Enetjärn och Karolina Adolphson har medverkat vid kvalitetsgranskning, alla vid Enetjärn Natur AB. Vilhelmina södra sameby har representerats av Tomas Nejne, Laila Daerga och Mathias Blind. Representanterna har intervjuats om samebyns markanvändning och svårigheter kring konkurrerande markanvändning. Vilhelmina södra sameby har givits möjlighet att komma med synpunkter på denna rapport. Omslagsbild framsida: Renskiljning i Porjus. Foto: Stina Lundström, Enetjärn Natur AB. Omslagsbild baksida: Vindkraftverk på Hornberget, Malå. Foto: Anders Enetjärn. För Lantmäteriets kartor som använts i denna rapport gäller medgivande: © Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009/0711. 2 Innehåll 1 Inledning...........................................................4 2 Rennäringens förutsättningar...................5 2.1 Översiktligt om Vilhelmina södra sameby 5 2.2 Markanvändning och årscykel 5 2.3 Särskilda svårigheter och konkurrerande markanvändning 7 2.4 Samebyns markanvändning i närområdet 9 3 Skadelindrande åtgärder.......................... 11 3.1 Vidtagna och planerade åtgärder 11 3.2 Andra möjliga åtgärder 11 4 Bedömda konsekvenser............................ 12 4.1 Metodik 12 4.2 Konsekvenser för rennäringen 13 Referenser......................................................... 15 3 1 Inledning 1 INLEDNING Följande rapport är en utredning rörande konsekvenserna för rennäringen vid en vindkraftsetablering på Storbergkullen, Sängsjöberget och Storberget vid Sängsjön enligt beskrivning i Åsele Vindkrafts ansökan om tillstånd (Åsele Vindkraft, 2009). Rapporten utgör en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen och bör läsas tillsammans med denna. Den planerade vindkraftsanläggningen ligger inom Vilhelmina södra samebys marker. Rapporten grundar sig på ett samråd som hölls mellan samebyn och konsulten 2009-05-05 samt på Länsstyrelsens rapport om samebyn (Länsstyrelsen, 2007) och samlad kunskap och erfarenheter av renskötsel inom Enetjärn Natur AB. Minnesanteckningar från samrådsmötet bifogas rapporten (bilaga 1). I kap. 2 beskrivs rennäringens förutsättningar, dels markanvändning idag, dels specifika svårigheter rörande konkurrerande markanvändning. Denna del grundar sig främst på information som framkommit under samrådet med samebyn. Kap. 3 beskriver de skadelindrande åtgärder som Åsele Vindkraft AB planerar att vidta för att minska den negativa påverkan den planerade vindkraftsanläggningen kan ha på rennäringen. Åtgärderna har tagits fram i samarbete med samebyn. Kap. 4 beskriver de konsekvenser som rennäringen bedöms beröras av efter att de skadelindrande åtgärderna vidtagits. Konsekvensbedömningen grundar sig på bedömningsgrunder utformade av Enetjärn Natur AB, nyttjade inom ett flertal andra konsekvensutredningar. Figur 1.1. Foto: Anders Enetjärn. 4 I följande kapitel redovisas rennäringens förutsättningar. Dels beskrivs samebyns markanvändning över året översiktligt, dels beskrivs närområdet kring den planerade vindkraftsanläggningen mer detaljerat. Dessutom beskrivs svårigheter med dagens renskötsel samt andra aktuella eller potentiella verksamheter som kan påverka samebyn. 2.1 Översiktligt om Vilhelmina södra sameby Vilhelmina södra sameby är en fjällsameby vars marker sträcker sig från Saksinfjellet i Norge till kusten i Västernorrland. Området är omkring 14500 km2, varav 6100 km2 delas med Frostviken norra eller Vilhelmina norra sameby (Ren 2000). Vilhelmina södra sameby består av 19 renskötselföretag och byn håller omkring 8 000 renar i vinterstam. 2.2 Markanvändning och årscykel Vår (april-maj) Renskötaråret börjar med kalvningen i början av maj. Då håller renarna till på fjället och renskötarna lägger mycket tid på att vakta så att renarna inte sprids till fel områden och inte störs för mycket av rovdjur. Detta arbete utförs med skoter, så länge snön tillåter, ofta till början av juni. Under kalvningsperioden är vajorna mycket störningskänsliga. Det är viktigt att de inte störs av turister (t.ex. skoter- och skidåkare) eller rovdjur. Om en vaja med kalv blir stött av rovdjur kan hon lämna kalven, som då blir ett enkelt byte. Försommar (juni) Försommaren är en lugnare period under renskötaråret när renarna betar fritt och renskötarna får tid över till reparation och byggnation av hagar och andra anläggningar. Högsommar (juni-juli) Under högsommaren är det dags för kalvmärk- ning. Renarna finns då ofta i trivsellandet kring Stekenjokk och samlas ihop i de fasta kalvmärkningshagarna i området eller i mobila hagar i lämpliga s.k. backar. Samebyn har idag 10 fasta renmärkningshagar och 4-5 backar. Backarna är sluttningar mot vilka det är naturligt att samla renen och backens riktning i kombination med vindförhållanden avgör vilken backe som är lämplig att använda vid ett visst tillfälle. Sensommar (augusti) Under sensommaren betar renen fritt i hela fjällområdet och äter upp sig inför slakten. De äter grönt så länge det finns, men när svampen kommer i mitten av augusti drar de sig gärna ner i dalgångarna för att få tillgång till den födan. Den 25 augusti börjar småviltsjakten i fjällen. Det innebär en stor störning för renens betesro. Samebyn har därför en dialog med länsstyrelsen där länsstyrelsen kan besluta att stänga av vissa områden från jakt under en viss period. Den dialogen har fungerat väl de senaste åren och 2008 stängdes en stor del av samebyns betesland i fjällen av från jakt under sensommaren. Höst (september-oktober) I september är det så dags för sarvslakt och renarna samlas till samebyns egna slaktanläggning vid Biellovare. Sarvsamlingen tar omkring 3-7 dagar och för detta nyttjas motorcykel och helikopter. Höstslakten bedrivs tillsammans med grannsamebyarna Vilhelmina norra sameby och Frostviken norra sameby. Efter sarvslakten börjar brunstperioden. Då strövar renen fritt i nordvästra delen av fjällen. Brunsten är en störningskänslig period och länsstyrelsen kan bestämma om fredande från jakt i vissa områden även under denna period. Om vajan störs under brunsten kan det leda till ombrunst vilket får till följd att kalven föds några veckor senare än normalt. En sådan kalv kan ha svårt att klara sommaren och framför allt efterföljande vinter. Under brunsten ägnar sig renskötarna åt älgjakt. Jakten sker i dalgångarna ovan odlingsgränsen, ofta efter att övriga älgjägare fyllt sina kvoter och slutat jaga för säsongen. Förvinter (oktober-december) I oktober samlas renarna igen då vissa årskalvar tas ut för slakt. Några renskötselföretag avmaskar sina renar i samband med samlingen. De renskötselföretag som flyttar sina renar med lastbil gör det härifrån (i dagsläget 5 st företag med ca 15 % av det totala antalet renar). De 5 2 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2 Rennäringens förutsättningar körs då till Junsele där de släpps för vinterbete. Det sker ofta omkring slutet av oktober, men tidpunkten är mycket beroende på väder- och snöförhållanden. Övriga renar, ca 85 % av renstammen, släpps igen efter samlingen för att så småningom flyttas till fots. De senaste åren har flytten avslutats strax före jul, vissa år har den påbörjats redan i mitten av oktober. Vinter (januari-mars) 2 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR Under vintern är renstammen ofta uppdelad i två betesgrupper, den norra och den södra. Båda grupperna håller till väster om stambanan då flytt över järnvägen är för riskabel. Det gör att markerna öster om stambanan inte nyttjas alls av Vilhelmina södra sameby i dagsläget. I stället betar Frostviken norra samebys renar i det området. Under vintern vaktar renskötarna hjordarna mot rovdjur, ser till att de inte sprider sig till fel områden och leder dem till det bästa betet. Hur länge betet på ett område räcker beror mycket på snöförhållanden. Figur 2.1. Kalvmärkning. Foto: Maria Bergstén. 6 Vårvinter (april) Under vårvintern sker flytten tillbaka till åretruntmarkerna. Vårflytten går snabbare än höstflytten eftersom det är viktigt att komma upp till fjälltrakterna innan kalvningen börjar. Hela flytten tar 1-2 veckor och sker relativt samlat. Den sker till fots och till hjälp nyttjas helikopter (omkring 5 dagar), skoter och hundar. På nätterna under flytten samlas renarna i rasthagar där de utfodras. fjällräv är ett hot mot renkalvar. Samebyn får rovdjursersättning baserat på antalet rovdjursföryngringar respektive samebyns markareal, men samebyn menar att ersättningen inte motsvarar förlusten. 2.3 Särskilda svårigheter och konkurrerande markanvändning Samebyn har under samrådet presenterat de svårigheter de upplever idag och som väcker deras oro inför framtiden. Skogsbruk Skogsbruket har stor påverkan på rennäringen, både genom försämrat bete, störningar och ökad spridning längs skogsbilvägar. Rovdjur Samebyn ser rovdjur som ett stort problem. Enligt samebyn förekommer mycket björn och lo, mängden kungsörn ökar och järv förekommer både i skogslandet och i fjällen. Även rödräv och Klimpfjäll Konkurrerande markanvändning inom samebyns marker Symbol: Vindkraftanläggning Saxnäs Stekenjokk Gruva Fjällväg Turism Blaikfjället nationalpark Järnväg Väg Bliekevare Färg: I drift Ansökt Lövstrand, Ormsjö Potentiell Storbergkullen mfl Svanabyn 2 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR E 45 och inlandsbanan Gafsele Skallberget Skallberget, Trattberget Bräntet Solberg Rockliden Stambanan Figur 2.2. Karta över konkurrerande markanvändning inom Vilhelmina södra samebys marker. Både projekt som är i drift idag, de där planeringen kommit så långt att en ansökan eller motsvarande lämnats in (”Ansökt”) och de som endast är på tidigt planeringsstadium (”Potentiell”) visas. Sannolikt kommer endast en del av projekten inom grupperna ”Ansökt” och ”Potentiell” att bli verklighet. 7 Väg och järnväg Stambanan går tvärs genom samebyns vinterbetesland. Längs järnvägen finns inget staket och det saknas passage för renar. Därför nyttjar inte samebyn vinterbeteslandet öster om stambanan. Längre åt nordväst går väg E 45 och Inlandsbanan parallellt. Dessa passeras under flytten vår och höst. När renarna ska passera varnar samebyn och kan även stoppa eventuella tåg för att kunna utföra en säker passage. Gruvor & täkter I dagsläget finns inga gruvor inom samebyns marker men det finns flera potentiella projekt. Det planerade återupptagandet av gruvdriften i Stekenjokk är pausat för tillfället. I Lövstrand, Ormsjö och Rockliden finns aktiva bearbetningskoncessioner (Bergsstaten, 2008). Vattenkraftsutbyggnad Samebyns marker genomkorsas av utbyggda älvar och åar. Utbyggnaden påverkar rennäringen genom svagare isar; det går inte längre att flytta på älvarna och sjöar och passager är nu svåra och farliga. Dessutom innebär regleringen ett betydande markbortfall. 2 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR Vindkraft I dagsläget finns två vindkraftsanläggningar inom samebyns marker: Bliekevare och Klimpfjäll. Då Bliekevare är nyöppnad (december 2008) och Klimpfjäll är en mindre anläggning nära bebyggelse har samebyn endast små erfarenheter av renarnas reaktion på störningen. De observationer som man inom samebyn gjort hittills har pekat mot att renarna undviker att beta inom vindkraftsanläggningarna. Förutom befintliga vindkraftsanläggningar planeras ett flertal nya anläggningar inom området. Stekenjokk är den enda anläggningen där en första ansökan lämnats in till Länsstyrelsen. Utöver den finns varierande långt framskridna planer på vindkraftsanläggningar vid Svanabyn, Skallberget i Västerbottens län och Skallberget i Västernorrlands län, samt vid Bräntet. Det är inte troligt att samtliga planerade vindkraftsanläggningar byggs, men det är troligt att vindkraft kommer att utgöra en ökande konkurrerande markanvändningsform inom samebyns marker. Turism Turism är en annan form av markanvändning som kan störa renen. Detta kan ske dels genom nyttjande av stora områden genom småviltsjakt på fjället, skotertrafik och turskidåkning, men 8 också genom längdskidåkning, utbyggnad av stugbyar samt alpinanläggningar. Om den planerade nationalparken vid Blaikfjället kommer till stånd kan den utgöra ett skydd mot exploatering och därmed vara av positiv betydelse för samebyn. Tjernobyl Samebyns renar påverkas fortfarande av förhöjda cesiumhalter till följd av Tjernobylolyckan 1986. Det innebär att renarna testas vid kalvslakten och individer som inte uppfyller kraven om högst 1500 Bq/kg måste stödutfodras i 60 dagar innan de kan slaktas. Stödutfodringen innebär en merkostnad och ett merarbete för samebyn. 2.4 Samebyns markanvändning i närområdet Sängsjöområdets betydelse idag Sängsjöområdet ligger inom samebyns vårvinter- och förvinterland och nyttjas under flytten vår och höst. Det ligger intill Ångermanälven, i nordöstra delen av samebyns marker, mitt emellan fjäll och hav. Det är främst en av samebyns vinterbetesgrupper, den norra, som passerar Sängsjöområdet under flytten. Västra delen av den planerade vindkraftsanläggningen ligger inom ett rastbete av riksintresse och söder om området finns flera flyttleder av riksintresse (Figur 2.3). Dessutom utgör dalen söder om den planerade vindkraftsanläggningen ett trivselland och ett viktigt rastbete inom samebyns markanvändning (Ren 2000). Höstflytten Vid höstflytten passerar samebyn området västerifrån. Flytten går relativt långsamt, vilket innebär att renar kan befinna sig i Sängsjöområdet i upp till 1-2 månader, och sker fr.o.m. november t.o.m. januari. På senare år har dock flytten till vinterbetesmarkerna varit avklarad före jul. Under vandringen kan hjorden ibland vara Vindkraftverk Riksintresse: Flyttled Riksintresse: Kärnområde Riksintresse: Rastbete Riksintresse: Svår passage Flyttled Rastbete Trivselland 1 2 3 4 km 2 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR 0 Figur 2.3. Karta över närområdet kring Sängsjön. Vindkraftverk placerade enligt ansökan. 9 spridd och beta över en större yta. Det huvudsakliga betet utgörs av marklavar i dalen söder om utredningsområdet för vindkraft. Vid hård skare eller istäcke kan renen däremot behöva söka sig upp på Storbergkullen i jakt på hänglav eller mer lättgrävd snö. Strax sydost om Sängsjöområdet måste samebyns renar passera Ångermanälven. Det görs vanligen över den bro vid Sörnoret sydväst om Åsele som iordningställts för ändamålet, men kan även ske över isen. Detta kräver då att isen bär. Gör den inte det kan renhjorden vara tvungen att vända tillbaka mot Sängsjöområdet för att invänta säkrare is. Vårflytten 2 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR På våren sker flytten snabbare och mer samlat. Det är då lättare att styra renhjorden förbi vindkraftsanläggningen och den behöver inte heller stanna i längre perioder för bete. Sängsjöområdet passeras då på någon dag, maximalt en vecka. Figur 2.4. Flytt av renar med hjälp av skoter och hundar. Foto: Maria Bergstén. 10 3 Skadelindrande åtgärder Genom skadelindrande åtgärder kan negativa konsekvenser för rennäringen begränsas. Åtgärderna är åtaganden som Åsele Vindkraft AB kommer att använda i den fortsatta planeringen. En del av åtgärderna kan bli villkor för verksamheten. Konsekvensanalysen i kapitel 4 avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. 3.1 Vidtagna och planerade åtgärder Följande åtgärder har eller kommer att vidtas av Åsele Vindkraft AB i syfte att begränsa skadorna på rennäringen. Vid en eventuell försäljning kommer åtgärderna att följa projektet och utföras av projektets nya ägare. Plogning Renar följer ofta vägar som plogats eller där snön packats av skoter. Åsele Vindkraft AB kommer därför undvika att ploga vägar eller köra dessa med skoter i större utsträckning än som krävs för att sköta driften och reparationer av anläggningen. Anläggningsfasen Skog kommer i möjligaste mån avverkas vintertid för att renarna ska kunna beta den hänglav som då faller till marken. Anläggningsarbetet i övrigt kommer att förläggas till barmarksperioden då det inte påverkar rennäringen. 3.2 Andra möjliga åtgärder Dialog Åsele Vindkraft AB kommer att hålla en fortsatt öppen dialog med Vilhelmina södra sameby för att kunna vidta eventuella åtgärder för att minimera den negativa påverkan på rennäringen om förslag på sådana åtgärder framförs av samebyn. Flaggspel Vid behov och efter förfrågan från samebyn kommer Åsele Vindkraft AB att låta sätta upp flaggspel eller liknande skrämselanordning över de delar av det interna vägnätet i vindkraftparken där samebyn bedömer det lämpligt, i syfte att minska vindkraftsanläggningens påverkan på rennäringen. Eldragning 3 SKADELINDRANDE ÅTGÄRDER Åsele Vindkraft AB kommer att samråda med Vilhelmina södra sameby inför projektering av elnät ovan jord. Detta görs för att undvika att kraftledningarna anläggs på ett sådant sätt att de leder renen i fel riktning. Avstängning av vindkraftverk Det kommer att finns möjlighet att stänga av vindkraftverk i det fall att samebyn behöver driva renar inom vindkraftsanläggningen under perioder då det finns risk för isras eller iskast. Denna åtgärd kan verkställas upp till 2 dagar per år och ska föregås av att samebyn i god tid informerar om sina planer. Kontaktperson Åsele Vindkraft AB kommer att utse en kontaktperson för samebyn. Denna person kommer att ha mandat att utföra de åtgärder som överenskommits i detta kapitel inklusive de s.k. andra möjliga åtgärder som presenteras i kap 3.2. 11 4 Bedömda konsekvenser Säkerhet i bedömningarna Kapitlet beskriver metodiken för och bedömningen av konsekvenserna för rennäringen till följd av den planerade vindkraftanläggningen efter det att skadelindrande åtgärder är vidtagna. Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter på grund av bristande kunskapsunderlag. Säkerheten i bedömningen redovisas på skalan stor, måttlig eller liten. 4.1 Metodik Kapitel 4.2 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning på Storbergkullen, Sängsjöberget och Järvsjökullarna. Konsekvenserna bedöms efter att föreslagna skadelindrande åtgärder vidtagits (kapitel 3.1). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, d.v.s. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i MKB:n, avsnitt 6.1). Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på rennäringen till följd av vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (figur 4.1). Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om dessa steg inte alltid tydliggörs i texten: Påverkan 4 KONSENVENSBEDÖMNING Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning skapar en vandringskorridor. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. ökad spridning av renarna längs vägen. Konsekvens Konsekvens är en värdering av effekten efter föreslagna skadelindrande åtgärder med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att renskötarna måste lägga mer tid på att samla sina renar. 12 Den planerade vindkraftsanläggningen ligger inom ett område som nyttjas vid flyttning av ren. Renar kan uppehålla sig i området under högst två månader per år. Under ett normalår utgör inte det aktuella bergsområdet ett huvudsakligt betesområde, men det kan bli viktigt under år då snöförhållandena gör marklavar svåråtkomliga på lägre liggande marker. Delar av markerna anses så viktiga att de utsetts till riksintresse för sitt värde som rastbete. Lagstiftning gällande rennäringens riksintressen Enligt 3 kap 5 § miljöbalken ska områden av riksintresse för rennäringen skyddas mot åtgärder som kan försvåra näringens bedrivande på ett påtagligt sätt. Bedömning Vindkraftsanläggningen kommer att innebära att mark tas i anspråk för anläggningsytor, vägar och kraftledningar. De lavar som eventuellt förekommer på marken eller i träden inom sådana berörda ytor kommer att gå om intet. Anläggningens markanspråk uppskattas till 23 ha, där kraftledningsgator utgör den största delen. Av det aktuella riksintresseområdet kommer därmed ca 0,8 promille att tas i anspråk i form av olika anläggningsytor, vägar och kraftledningar. I den mån området nyttjas för renbete kommer renarnas benägenhet att sprida sig att öka till följd av att nya vägar anläggs. Samebyn ser även Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Stor påverkan på kärnområde eller flyttled av riksintresse, eller stor påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker. Måttlig påverkan på kärnområde eller flyttled av riksintresse, eller måttlig påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker. Påverkan bedöms så omfattande att den har effekter på fundamentala delar av samebyns årscykel. Påverkan bedöms orsaka betydande effekter för någon av samebyns betesgrupper. en risk att renar som kommer från nordväst under höstflytten väjer norrut för vindkraftsanläggningen och vandrar över Ångermanälven till Vilhelmina norra samebys marker i stället för att som idag vandra i ett mer sydligt stråk. Det är viktigt att notera att detta är samebyns bedömning. Det är svårt att göra en opartisk bedömning av detta utan att ingående studera samebyn och renarnas rörelser i närområdet. Flera skadelindrande åtgärder kommer emellertid att vidtas för att minska renarnas spridningsbenägenhet, och därmed även begränsa renskötarnas ökade arbetsbelastning med att hålla ihop renhjorden. Iskast och isras från vindkraftverken är en säkerhetsrisk inom vindkraftanläggningen. Antalet isbildningsdagar i större delen av Sverige är dock så få som 2-7 per år (Finnish Meteorological Institute, 2008). Om samebyn behöver driva renar inom vindkraftanläggningen då denna risk föreligger finns möjlighet att stänga av vindkraftverk. Bolaget är berett att vidta denna åtgärd vid högst två dagar per år under förutsättning att samebyn i god tid anmäler sina planer för bolaget. I dagsläget pågår forskning om vilka undvikelseeffekter som vindkraftanläggningar ger på renar, men ännu finns inga resultat som är direkt applicerbara på de förhållanden som råder i skogslandet i Västerbotten. Erfarenheter som visar att renar betar och rör sig ända intill och mellan vindkraftverken finns från bland annat Råshön vindkraftsanläggning i Jämtland (Aquila Environ, 2005). Dessa erfarenheter saknar dock vetenskaplig analys. Kalvningsperioden är den tid då renen är känsligast för störning. Det aktuella området används Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Liten påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker. Obetydlig påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja marker. Förbättrade förutsättningar för samebyns möjlighet att passera och nyttja marker. Figur 3.1. Bedömningsgrunder för rennäringen. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. 13 4 KONSENVENSBEDÖMNING 4.2 Konsekvenser för rennäringen emellertid under perioder (vår- och framför allt höstflyttningen) då renen är mindre känslig för störning. Med bakgrund av ovanstående är bedömningen att vindkraftanläggningen inte kommer att försvåra rennäringens bedrivande på ett påtagligt sätt. Således bedöms anläggningen inte behöva prövas mot riksintresset för rennäring. Med de bedömningsgrunder som utformats för rennäringen bedöms i detta fall de sammantagna konsekvenserna för rennäringen bli små till följd av just denna anläggning. Vindkraft vid Stekenjokk Kumulativa effekter De befintliga vindkraftsanläggningarna ligger båda långt från den planerade anläggningen kring Sängsjön. Klimpfjäll nyttjas i liten skala. Bliekevare nyttjas främst av den södra vinterbetesgruppen medan Sängsjöområdet nyttjas av den norra. Om anläggningen vid Stekenjokk kommer till stånd kommer den sannolikt ha stor påverkan på rennäringen, men detta bedöms inte att ha en direkt påverkan på effekterna av den planerade anläggningen vid Sängsjöområdet. Med dessa anläggningar ökar det samlade intrånget av vindkraftanläggningar inom samebyns marker. Anläggningen vid Sängsjön kan bli en av dessa. Förutom direkta effekter kan den kumulativa effekten av flera nya projekt inom samebyns marker orsaka en ökad stress för renar och renskötare. En sådan stress kan i förlängningen även leda till minskad överlevnad för renen och därmed minskad ekonomisk vinst för renskötselföretagen. Den planerade vindkraftsanläggningen är ett av flera planerade projekt inom samebyns område. Dessutom finns två befintliga vindkraftsanläggningar; Bliekevare och Klimpfjäll, samt rovdjur, turism, skogsbruk och vattenkraft. Det är idag okänt hur många av de planerade projekten som kan bli verklighet. Flera av de projekt som presenteras i kap. 2.3 är på ett väldigt tidigt stadium och projektens förutsättningar är fortfarande okända, varför kumulativa effekter av dessa inte kan bedömas. Här beskrivs i stället befintliga vindkraftsprojekt och de projekt för vilka ansökan inkommit till länsstyrelsen eller kommunen. 4 KONSENVENSBEDÖMNING Vindkraft på Bliekevare Bliekevare vindkraftsanläggning består av 18 verk som togs i bruk i december 2008. Anläggningen ligger ca 9 mil från Sängsjöområdet och kommer därmed inte orsaka kumulativa effekter i närområdet till den nu planerade anläggningen. Bliekevare ligger inom Vilhelmina södra samebys vår- och förvinterland som nyttjas under kalvningsperioden på våren eller av den södra vinterbetesgruppen under höstflytten. Vindkraft vid Klimpfjäll Anläggningen på Vajeklimpen vid Klimpfjäll består av tre mindre verk och togs i bruk 2001. På samma berg finns även en mindre alpinanläggning. Vindkraftsanläggningen ligger inom samebyns försommar-, sommar- och sensommarland men området nyttjas inte av samebyn i någon större grad på grund av närheten till civilisation. Klimpfjäll ligger ca 15 mil från Sängsjöområdet och bedöms därför inte orsaka kumulativa effekter i närområdet till den nu planerade anläggningen. 14 Vid Stekenjokk planeras en stor vindkraftsanläggning. Stekenjokk ligger längst västerut i samebyns betesområde, ca 16 mil från Sängsjöområdet. Markerna är viktiga under sommarmånaderna då renarna vistas i fjällen. Det stora avståndet till Sängsjöområdet och uppdelningen över året gör dock att den planerade vindkraftsanläggningen vid Stekenjokk inte skulle ge någon direkt kumulativ effekt i kombination med den planerade anläggningen vid Sängsjö. Slutsats om kumulativa effekter Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen är måttlig. Eftersom det inte finns någon större vindkraftanläggning inom renskötselområdet som varit i drift i flera år och utvärderats med avseende på rennäringen och eftersom renar från olika samebyar reagerar olika starkt på störning är det inte möjligt att med stor säkerhet utvärdera vindkraftens eventuella störningseffekter på renar. Referenser Skriftliga källor Aquila Environ, 2005. Kontrollprogram vindkraftanläggning Råshön, Offerdal. Bergsstaten, 2008. GIS-data över undersökningstillstånd, bearbetningskoncessioner och markanvisningar. Länsstyrelsen, 1997. Vilhelmina södra sameby – en beskrivning av samebyns förutsättningar, markanvändning och renskötsel. Ren 2000. GIS-data över samebyns markanvändning och gränser. Åsele Vindkraft AB, 2009. Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftanläggning vid Storbergkullen m.fl. Åsele kommun. Muntliga källor REFERENSER Nejne, T., Daerga, L. & Blind, M. Samråd. 200905-05. 15 Kungsgatan 53, 903 26 Umeå 090-710950 www.enetjarnnatur.se Naturvärdesinventering inför planerad vindkraftsutbyggnad på Storbergkullen, Åsele kommun Enetjärn Natur AB på uppdrag av Åsele Kraft AB 2009-08-12 Innehåll Bakgrund..............................................................3 Metodik.................................................................3 Beskrivning av omgivande landskap..........4 Storbergkullen....................................................5 Skogen 5 Våtmarker 7 Fåglar 7 Övrig fauna 7 Intressanta fynd av lavar och svampar 8 Bedömning..........................................................9 Källor................................................................... 10 Bilagor................................................................. 11 Bakgrund Åsele Kraft AB planerar att uppföra en vindkraftanläggning med sexton vindkraftverk i ett område ca 1.5 mil nordväst om Åsele samhälle. Sju vindkraftverk är placerade på Storbergkullen, där länsstyrelsen överväger att avsätta delar av berget som naturreservat. Länsstyrelsens planer omfattar fastigheterna Söråsele 1:16 och 2:20. Fem av de sju vindkraftverken på Storbergkullen (vindkraftverk 11-15) är placerade inom föreslagen avgränsning för naturreservatet. Som en del i miljökonsekvensbeskrivningen för erforderlig tillståndsprövning har därför en kompletterande inventering av naturvärden gjorts inom det planerade naturreservatet. Inventeringen omfattade de delar av fastigheterna Söråsele 1:16 och 2:20 som berörs av planerna på reservatsbildning. Naturvärdesinventeringen utfördes av Enetjärn Natur AB. Fältbesök gjordes i augusti 2009. Denna rapport behandlar slutsatserna från fältbesöket samt annan kunskapssammanställning. För karta över inventerat område, se bilaga 1. Metodik Enetjärn Natur AB har utarbetat en egen metodik för översiktlig naturinventering med naturvärdesbedömning. Detta innebär rutiner för hur olika naturmiljöer beskrivs och hur naturvärden bedöms. Metoden innebär att alla i landet förekommande naturtyper kan bedömas på ett likartat sätt. Vi har vid utarbetandet av metodiken utgått från nationella bedömningsgrunder för olika naturtyper. I en samlad objektiv bedömning vägs naturvärde och känslighet ihop utifrån definierade naturvärdesskriterier för olika naturtyper. Värderingen är en relativ jämförelse med liknande objektstyper/ biotoper i regionen. Känslighetsanalysen är kopplad till den påverkan som planeras i området. I det här fallet planeras en vindkraftetablering och analysen har därför fokuserat på påverkan i form av vägdragning, uppställningsytor och ledningsdragning. Syftet med inventeringsmetodiken är att redovisa alla objekt som har så höga naturvärden eller är så känsliga att det kan finnas anledning att ta hänsyn till detta vid den fortsatta planeringen av ett projekt. Dessa objekt klassas till klass 1 och 2 enligt tabell nedan. Naturinventeringen kan på så sätt utgöra ett gott stöd vid projektörens fortsatta planering. Inventeringen är också ofta ett nödvändigt instrument för myndigheternas senare ställningstagande i lokaliseringsfrågan. De bedömningsgrunder vi använder för naturvärden är mångformighet, historik, naturlighet, raritet, artinnehåll, påverkansgrad och utvecklingspotential. Objektets storlek kan vägas in i bedömningen av naturvärde. Enetjärn Natur AB sätter även in resultatet av inventeringen i ett större sammanhang, ett vidare rumsligt perspektiv som omfattar det omgivande landskapet. Även om vi till viss del berör arter och arters förekomster används detta främst som stöd för naturvärdesbedömningen av de olika objekten. Denna naturvärdesinventering av Storbergkullen omfattar inventering i fält under augusti 2009 och sammanställning av annat relevant kunskapsunderlag. Flygbildstolkning har också varit en viktig del av bedömningen. Detaljkännedomen om områdets flora och fauna är begränsad. Inventering och eftersök av arter har haft låg prioritet på grund av att det är mycket resurskrävande. Speciell uppsikt hölls dock efter rödlistade arter, signalarter och andra intressanta arter. Klassificering Bedömning 1 Högsta naturvärde Hänsynsyta 2 Högt naturvärde och/eller naturmiljö känslig för ingrepp 3 Ordinärt naturvärde Naturvärde och känslighet har bedömts enligt ovan. Beskrivning av omgivande landskap Storbergkullen finns i ett kuperat landskap 1,5 mil nordväst om Åsele samhälle. Toppen mäter 601 m över havet. Andra berg i området som berörs av Åsele Krafts planer på vindkraft är Storberget, Sängsjöberget, Granberget och Järvsjökullarna. Närområdet till Storbergkullen präglas av modernt skogsbruk. Det finns dock flera naturreservat avsatta i det omgivande landskapet som av länsstyrelsen därmed betraktas som en s.k. värdetrakt för naturvården. En värdetrakt innebär att länsstyrelsen prioriterar naturskydd inom området. Fyra kilometer sydost om Storbergkullen finns Brandbärsbergets naturreservat på 100 hektar. Rödbergets naturreservat på 40 hektar ligger fyra kilometer nordväst om Storbergkullen. Ett Natura 2000-område på 160 hektar ligger på Ringåskullen två kilometer nordväst om Storbergkullen. Inga nyckelbiotoper är registrerade av Skogsstyrelsen på eller i direkt anslutning till Storbergkullen (1). På södra sidan av Storbergkullen ligger Laraborg som är en gammal bosättning med några kvarstående lador och ett nybyggt vindskydd. En skoterled leder dit och det är ett utflyktsmål för närboende. Runt Laraborg finns en öppen björkskog med gammal betesmark. Bland alla örterna noterades bland annat fjälltolta (torta) och nordisk stormhatt. Kring den gamla bosättningen Laraborg finns gammal betesmark med högörter. Storbergkullen Skogen Storbergkullen består av en platå med ett flertal mindre myrar samt en del höjder där det finns berg i dagen och på något ställe mindre lodytor. Skogen domineras av tämligen öppen höjdlägesskog. Många granar är toppbrutna vilket tyder på stora snömängder om vintrarna. Hela området präglas av en genuin naturskog av gran som nästan är helt opåverkad av skogsbruk. Endast något enstaka spår av äldre plockhuggning noterades i myrkanter, i övrigt inga spår alls. Gran dominerar kraftigt bland trädslagen men även en del tunna björkar finns och då främst på höjder i området där skogen var glesare. Spridda sälgar hittades också i området och en del gamla, men inte så grova tallar. Granbeståndet hyser flera av de karaktärer som kännetecknar en naturskog, det är olikåldrigt, flerskiktat och med varierande grovlek. Huvuddelen av granarna har en diameter om ca 3-4 dm men även grövre förekommer (5-6 dm). Årsringarna på en fallen granlåga visade på en ålder om ca 170 år men uppskattningsvis är många av de grövre granarna 200 - 250 år. Eftersom inga spår av brand hittades i området finns det skäl att misstänka att beståndet kan vara ännu äldre. Förekomsten av död ved är påfallande. Döda stående granar och liggande lågor hittades i hela det område som berörs av reservatsförslaget och ställvis i anmärkningsvärd stor mängd. De liggande träden är av olika nedbrytningsfaser vilket visar på lång kontinuitet. Marken kan beskrivas som frisk blåbärstyp. I fältskiktet noterades de vanliga trivialarterna i en skog som denna, dvs blåbär, små rönnar, skogsstjärna, skogskovall, ängskovall, ekorrbär, linnea, husmossa, väggmossa, kvastmossa och björnmossa.Söder om området ner mot Laraborg är skogen glesare och mindre naturskogsartad eftersom plockhuggning har utförts. Inslaget av björk är klart större än uppe på platån och fläckvis ger det intryck av fjällbjörkskog. Skogslandskapet sett från föreslagen placering av vindkraftverk 15 över myrarna i nordostlig riktning. Vindkraftverk 13 föreslås placeras i högerkant på bilden. Bilderna ovan visar med några exempel hur skogen ser ut inom det inventerade området. Granar av olika ålder och dimension samt lågor ligger spridda över hela området. Bilden längst ned till höger är från platsen för det planerade vindkraftverk 16 där skogen är påtagligt yngre. Våtmarker Inom utredningsområdet finns några medelstora myrar samt en kilometerlång myr i norra delen. Inga spår av dikning eller andra mänskliga ingrepp hittades i området. Myrarna är ofta svagt sluttande vilket ibland skapar intressanta perspektiv i landskapet. De är genomgående näringsfattiga och karaktärsarter är hjortron, kråkbär, odon, dvärgbjörk, tuvull och taggstarr. På några ställen noterades också trådstarr, flaskstarr och strätta. Den ovanligaste arten som noterades i mindre fuktdrag var orkidéen spindelblomster. Fåglar Naturvärdesinventeringen gjordes efter fåglarnas häckningstid. Fåglarna hade slutat sjunga för säsongen och de observationer som gjordes ger därför ingen heltäckande bild av områdets fågelliv. Noterbart är att området har en mycket stark stam av skogsfågel. Ett flertal orrar, tjädrar och järpar noterades under besöket och även dalripa kan nog förväntas i en höjdlägesskog som denna. Arter som trivs i naturskog av gran är lavskrika och tretåig hackspett och båda dessa noterades under besöket. Lavskrika bedöms som missgynnad (NT) i svenska rödlistan för hotade arter (2). Tretåig hackspett, en art som i rödlistan bedöms sårbar (VU), noterades med ett par som födosökte tillsammans. Mängder av hackmärken från tretåig hackspett sågs spridda i hela området. Området bedöms som mindre lämpligt för kungsörn då grova tallar är en bristvara. Möjligen kan någon vråk eller hök häcka i området. Av ugglor kan man säkerligen förvänta sig finna sparvuggla. Den äldre skogen på Storbergkullen Ett par tretåiga hackspettar sågs under inventeringen. med insprängda småmyrar passar även lappuggla. Vid fältbesöket noterades följande fågelarter: Björktrast 4, bofink 1, domherre 6, dubbeltrast 10, grå flugsnappare 6, gråsiska 10, grönsiska 3, järpe 2, lavskrika 1, lövsångare 1, orre 6, sidensvans 1, tjäder 4, rödhake 1, rödvingetrast 2, taltrast 4, talltita 2, tretåig hackspett 2, trädpiplärka 2. Övrig fauna Inga däggdjur noterades vid fältbesöken. Den stora bärtillgången och den öppna skogen torde dock göra området attraktivt för födosökande björn om hösten. Under inventeringen noterades färsk björnspillning på två ställen och en helt nyligen riven myrstack där myrorna fortfarande försökte rädda myrägg ur stacken. Mycket älgspillning sågs också över hela området. Den stora mängden död ved i området gör det troligt att ovanliga vedinsekter skulle hittas om de eftersöktes. Signalarterna skrovellav (gråblå) och lunglav (grön). Intressanta fynd av lavar och svampar Lunglav och skrovellav noterades på spridda sälgar. Båda arterna är signalarter som alltid indikerar skogar med höga naturvärden. De är upptagna på den svenska rödlistan som missgynnade (2). Hänglavar, såsom violettgrå tagellav och garnlav hittades också i området. Violettgrå tagellav är upptagen på den svenska rödlistan som missgynnad (2). Över hela området noterades under fallna granlågor hotade vedlevande svampar som ostticka, doftskinn, rynkskinn, gränsticka, ullticka, harticka, och rosenticka. Osttickan bedöms på den svenska rödlistan som sårbar (VU) medan samtliga andra arter är beskrivna som missgynnade (NT). Alla används som signalarter för naturvärdesbedömning av granskog och indikerar höga naturvärden med lång skoglig kontinuitet. Osttickan orsakar vitröta och växer på grova granlågor i naturskogsartad barrskog, gärna på stockar som ligger upplyfta på grova grenar och har kvarsittande bark. I Norrland har arten placerats i toppen på en värdepyramid för naturvärdesbedömning av granskog. Den är knuten till naturskogsartade bestånd med lång kontinuitet av grova granlågor (3). Gränsticka. Ostticka. Rosenticka. Doftskinn. Bedömning Den samlade bedömningen är att bestånden av gammal granskog inom fastigheterna Söråsele 1:16 och 2:20 på Storbergkullen i sin helhet hyser mycket höga naturvärden. Med värdering av naturvärden som Enetjärn Natur AB tillämpar för olika naturtyper betraktas det inventerade området i sin helhet som klass 1. Större orörda områden är numera mycket ovanliga i skogslandskapet och detta område är dessutom placerat i en av länsstyrelsen prioriterad värdetrakt. En etablering av vindkraft här med uppställningsytor och anslutningsvägar för de fem planerade vindkraftverken 11-15 kan inte utföras utan att påtagligt skada och bryta kontinuiteten i de naturvärden som karakteriserar krönet av Storbergkullen, dvs de gamla bestånden inom de båda fastigheterna. Ett förslag till möjlig justering av verksplaceringar finns i bilaga 2. Källor Webbsidor www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/kartmall.aspx?id=38342 www.artdatabanken.slu.se/rodlista/ Litteratur Nitare J. Signalarter: indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsens förlag, 2000. 10 Bilaga 1 Karta över inventerat område 11 Bilaga 2 Möjlig justering av verksplaceringar Det är möjligt att genomföra mindre anpassningar av den planerade anläggningen och uppföra några av de planerade vindkraftverken utan att påtagligt skada naturvärden. Vid en första bedömning ges förslag enligt nedan. En noggrannare rekognoscering bör dock genomföras i fält. Vindkaftverk 16 föreslås placeras söder om området men väg planeras att dras genom den värdefulla skogen. För att undvika detta kan väg istället dras upp från skogsbilvägen som går till Laraborg. Väster om Laraborg finns ett hygge där vägen lämpligen kan placeras. Vindkaftverk 12 föreslås placeras i den nordöstra delen av området. Detta verk bedöms kunna flyttas till en liten höjd 170 m NO om den nu föreslagen placering (SWEREF 99-koordinater N 7.125.106, E 601.421). Alternativt kan verk 12 placeras på kanten av Storbergkullen några hundra meter öster om nuvarende placering. Där finns där två höjder som ser lämpliga ut. I båda fallen kan förläggas över nygjort hygge från verk 8 på Järvsjökullarna. Om detta görs måste trumma läggas in där vägen går över bäcken. Vindkaftverk 13 föreslås placeras på ett äldre hygge precis i kanten till naturskogen. Även om verket ligger i direkt anslutning till ett blivande naturreservat bedöms den nuvarande placeringen kunna behållas utan att påtagligt påverka naturvärdena. De skogliga värdena bedöms inte påverkas av att ett vindkraftverk står i direkt anslutning till naturskogen. Väg kan dras till verk 13 genom en förlängning av skogsbilvägen till Laraborg. Från vändplanen kan ny väg dras genom hyggesmark till verk 13. Vindkaftverk 11, 14 och 15 föreslås placeras helt inom den naturskog som är högst värderad. Utsikt från en kulle 170 m NO om verk 12. Höjderna som syns på bilden ligger på kanten av Storbergkullen och skulle kunna utgöra alternativa placeringar. Utsikt från vindkraftverk 13 mot nordväst. Vindkraftverk 13 är alltså placerat i hyggeskant i direkt anslutning till naturskogen. Det är inte möjligt att enkelt justera placeringen av dessa tre verk inom närområdet utan att skada höga naturvärden. En justering av placeringarna måste innebära att vindkraftverken flyttas till helt andra höjdlägen i omgivningarna. Bilaga 3 JÄRVSJÖKULLARNA, ÅSELE FOTOMONTAGE Åsele maj 2015 Åsele Vindkraft AB Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd | Bilaga 3 | Fotomontage den 15 ma j 2015 Karta med fotoplatser och fotoriktningar Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd | Bilaga 3 | Fotomontage den 15 ma j 2015 Vy från Rumpnäsdammen mot Järvsjökullarna. Några av vindkraftverken syns svagt mot en grå himmel. Samma vy från Rumpnäsdammen mot Järvsjökullarna. Här är vindkraftverken, som i verkligheten är ljust grå, markerade med röd färg. Även de delar av verken som skyms av terrängen är här markerade med rött trots att de inte kan ses från Rumpnäsdammen. Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd | Bilaga 3 | Fotomontage den 15 ma j 2015 Vy från Söråselebodarna mot Järvsjökullarna. Vindkraftverken syns helt obetydligt över höjderna. Samma vy från Söråselebodarna mot Järvsjökullarna men med vindkraftverken markerade med rött så som de är belägna bakom höjderna. Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd | Bilaga 3 | Fotomontage den 15 ma j 2015 Vy från Visjömon norrut mot Järvsjökullarna. Något av vindkraftverken syns svagt mot en grå himmel. Samma vy från Visjömon norrut mot Järvsjökullarna med vindkraftverken markerade med rött så som de är belägna bakom höjderna. Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd | Bilaga 3 | Fotomontage den 15 ma j 2015 Vy från väg 92 vid Nygården mot Järvsjökullarna. Även från denna plats är det svårt att se vindkraftverken. Samma vy från väg 92 vid Nygården mot Järvsjökullarna med vindkraftverken markerade med rött så som de är belägna bakom höjderna. Åsele Vindkraft AB | Järvsjökullarna | Samråd | Bilaga 3 | Fotomontage den 15 ma j 2015 Vy mot nordost från väg 92 vid Avasjö mot Järvsjökullarna. Även från denna plats är det svårt att se vindkraftverken. Samma vy mot nordost och Järvsjökullarna från avfarten vid Avasjö med vindkraftverken markerade med rött så som de är belägna bakom höjderna. Bilaga 4 JÄRVSJÖKULLARNA, ÅSELE LJUDBERÄKNING Åsele maj 2015 Åsele Vindkraft AB WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Project: Printed/Page Järvsjökullarna_Etapp II 2015-03-11 15:58 / 1 Licensed user: Renew Consulting & Construction Åkarevägen 11 A SE-31132 Falkenberg +46 346 294 00 RenewWindpro2 / [email protected] Calculated: 2015-03-11 15:56/2.9.285 DECIBEL - Main Result Calculation: L1.0.0 13st Vestas V117-3,3MW tot 200m SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud frånvindkraftverk", 2010 (NV dnr 382-6897-07 Rv) Scale 1:180 000 Noise sensitive area New WTG WTGs RN East 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 1 564 327 1 563 506 1 564 177 1 562 745 1 562 083 1 561 494 1 561 752 1 562 469 1 562 689 1 562 147 1 561 503 1 561 188 1 561 118 North Z 7 126 956 7 127 228 7 127 485 7 127 699 7 126 720 7 126 619 7 126 180 7 126 374 7 125 935 7 125 616 7 124 951 7 125 751 7 126 243 [m] 518,1 505,0 505,0 515,0 577,3 560,7 573,3 561,9 548,8 567,5 550,8 548,4 525,1 WTG type Valid Manufact. Type-generator Power, rated [kW] VESTAS V117-3.3 3300 1...Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 1...Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 1...Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 1...Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 1...Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 1...Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 1...Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 1...Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 1...Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 1...Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 1...Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 1...Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 1...Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 Row data/Description Rotor diameter [m] 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 Hub height [m] 141,5 141,5 141,5 141,5 141,5 141,5 141,5 141,5 141,5 141,5 141,5 141,5 141,5 Noise data Creator Name USER USER USER USER USER USER USER USER USER USER USER USER USER Mode 0 (107,0 dB(A) Mode 0 (107,0 dB(A) Mode 0 (107,0 dB(A) Mode 0 (107,0 dB(A) Mode 0 (107,0 dB(A) Mode 0 (107,0 dB(A) Mode 0 (107,0 dB(A) Mode 0 (107,0 dB(A) Mode 0 (107,0 dB(A) Mode 0 (107,0 dB(A) Mode 0 (107,0 dB(A) Mode 0 (107,0 dB(A) Mode 0 (107,0 dB(A) Wind LwA,ref Pure speed tones [m/s] [dB(A)] 8,0 107,0 No h 8,0 107,0 No h 8,0 107,0 No h 8,0 107,0 No h 8,0 107,0 No h 8,0 107,0 No h 8,0 107,0 No h 8,0 107,0 No h 8,0 107,0 No h 8,0 107,0 No h 8,0 107,0 No h 8,0 107,0 No h 8,0 107,0 No h h) Generic octave distribution used Calculation Results Sound Level Noise sensitive area No. Name A B C D E F G H I J K L M N O P Q Söråsele 23:22 (N) Söråsele 23:22 (S) Sämskkäl 2:110 Avasjö 2:172 Avasjö 2:173 Avasjö 2:175 Rumpnäsdammen 1:69 Rumpnäsdammen 1:56 Rumpnäsdammen 1:63 Rumpnäsdammen 1:55 Söråsele 2:120 Söråsele 2:119 Söråsele 2:148 Ringåsen 8:4 Ringåsen 8:4_väst Stor-Spirberget 2:20 5 Granberget 2:73 5 RN East 1 565 343 1 565 481 1 565 462 1 565 182 1 565 200 1 565 317 1 565 605 1 565 565 1 565 600 1 565 628 1 565 522 1 565 504 1 565 492 1 558 299 1 558 257 1 563 823 1 563 888 North 7 126 825 7 126 558 7 126 102 7 125 796 7 125 770 7 125 732 7 124 582 7 124 628 7 124 656 7 124 673 7 124 663 7 124 683 7 124 711 7 127 362 7 127 364 7 124 180 7 128 620 Z Imission height [m] [m] 400,0 1,5 400,0 1,5 405,6 1,5 400,8 1,5 401,8 1,5 400,0 1,5 400,0 1,5 400,0 1,5 400,0 1,5 400,0 1,5 400,0 1,5 399,5 1,5 399,7 1,5 350,0 1,5 350,0 1,5 508,7 1,5 400,0 1,5 Demands Sound Level Demands fulfilled ? Noise From WTGs Noise [dB(A)] [dB(A)] 40,0 37,7 Yes 40,0 36,3 Yes 40,0 35,2 Yes 40,0 35,5 Yes 40,0 35,3 Yes 40,0 34,8 Yes 40,0 31,1 Yes 40,0 31,3 Yes 40,0 31,3 Yes 40,0 31,3 Yes 40,0 31,5 Yes 40,0 31,6 Yes 40,0 31,7 Yes 40,0 30,2 Yes 40,0 30,0 Yes 40,0 34,5 Yes 40,0 38,0 Yes WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tel. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected] WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Project: Printed/Page Järvsjökullarna_Etapp II 2015-03-11 15:58 / 2 Licensed user: Renew Consulting & Construction Åkarevägen 11 A SE-31132 Falkenberg +46 346 294 00 RenewWindpro2 / [email protected] Calculated: 2015-03-11 15:56/2.9.285 DECIBEL - Main Result Calculation: L1.0.0 13st Vestas V117-3,3MW tot 200m Distances (m) NSA A B C D E F G H I J K L M N O P Q WTG 1 1024 1220 1420 1440 1472 1573 2696 2636 2628 2627 2585 2559 2529 6040 6082 2820 1720 2 1880 2085 2256 2204 2235 2348 3377 3315 3315 3320 3262 3234 3206 5207 5249 3063 1443 3 1339 1600 1887 1965 1996 2090 3235 3175 3166 3163 3125 3099 3069 5877 5920 3323 1171 4 2740 2964 3150 3091 3121 3236 4229 4168 4171 4178 4113 4086 4058 4457 4499 3679 1468 5 3260 3401 3433 3233 3258 3380 4119 4061 4076 4092 4006 3980 3956 3837 3879 3078 2620 6 3853 3986 4000 3777 3801 3923 4587 4530 4549 4568 4476 4451 4429 3279 3321 3371 3119 7 3647 3747 3709 3450 3471 3591 4170 4116 4137 4157 4063 4038 4017 3649 3689 2878 3242 8 2908 3017 3004 2773 2796 2918 3611 3553 3570 3587 3499 3473 3450 4284 4326 2577 2656 9 2798 2860 2777 2496 2516 2635 3214 3158 3178 3198 3105 3080 3058 4615 4656 2089 2940 10 3416 3463 3349 3039 3056 3171 3609 3557 3582 3605 3506 3483 3465 4224 4264 2206 3471 11 4271 4289 4121 3774 3786 3892 4118 4074 4106 4133 4028 4008 3995 4008 4044 2444 4375 12 4290 4367 4287 3993 4011 4127 4568 4518 4544 4568 4467 4444 4427 3307 3345 3067 3939 13 4263 4373 4344 4087 4108 4228 4783 4730 4753 4774 4677 4653 4633 3032 3072 3401 3649 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tel. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected] WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Project: Printed/Page Järvsjökullarna_Etapp II 2015-03-11 15:58 / 3 Licensed user: Renew Consulting & Construction Åkarevägen 11 A SE-31132 Falkenberg +46 346 294 00 RenewWindpro2 / [email protected] Calculated: 2015-03-11 15:56/2.9.285 DECIBEL - Map 8,0 m/s Calculation: L1.0.0 13st Vestas V117-3,3MW tot 200m Noise [dB(A)] 35 40 45 50 New WTG 0 500 1000 1500 2000 m Map: Vägkartan , Print scale 1:40 000, Map center RN East: 1 562 542 North: 7 126 325 Noise sensitive area Noise calculation model: Swedish 2009. Wind speed: 8,0 m/s Height above sea level from active line object WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tel. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected] Bilaga 5 JÄRVSJÖKULLARNA, ÅSELE SKUGGBERÄKNING Åsele maj 2015 Åsele Vindkraft AB WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Project: Printed/Page Järvsjökullarna_Etapp II 2015-03-11 16:24 / 1 Licensed user: Renew Consulting & Construction Åkarevägen 11 A SE-31132 Falkenberg +46 346 294 00 RenewWindpro2 / [email protected] Calculated: 2015-03-11 16:22/2.9.285 SHADOW - Main Result Calculation: L1.0.0 13st Vestas V117-3,3MW tot 200m Assumptions for shadow calculations Maximum distance for influence Calculate only when more than 20 % of sun is covered by the blade Please look in WTG table Minimum sun height over horizon for influence Day step for calculation Time step for calculation 3 ° 1 days 1 minutes Sunshine probability S/S0 (Sun hours/Possible sun hours) [] Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec 0,20 0,31 0,35 0,41 0,47 0,45 0,45 0,41 0,35 0,31 0,25 0,18 Operational hours are calculated from WTGs in calculation and wind distribution: Mätmast-rådata levererad 2010-09-06(1år Granskad) Operational time N NNE ENE E ESE SSE S SSW WSW W WNW NNW Sum 525 489 488 548 821 1 004 590 536 758 1 248 867 762 8 635 Idle start wind speed: Cut in wind speed from power curve A ZVI (Zones of Visual Influence) calculation is performed before flicker calculation so non visible WTG do not contribute to calculated flicker values. A WTG will be visible if it is visible from any part of the receiver window. The ZVI calculation is based on the following assumptions: Height contours used: Höjdlinjer 10m Vägkartan Obstacles used in calculation Eye height: 1,5 m Grid resolution: 10,0 m New WTG Scale 1:100 000 Shadow receptor WTGs RN East 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 1 564 327 1 563 506 1 564 177 1 562 745 1 562 083 1 561 494 1 561 752 1 562 469 1 562 689 1 562 147 1 561 503 1 561 188 1 561 118 North Z 7 126 956 7 127 228 7 127 485 7 127 699 7 126 720 7 126 619 7 126 180 7 126 374 7 125 935 7 125 616 7 124 951 7 125 751 7 126 243 [m] 518,1 505,0 505,0 515,0 577,3 560,7 573,3 561,9 548,8 567,5 550,8 548,4 525,1 WTG type Valid Manufact. Type-generator Power, rated [kW] VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !... Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !... Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !... Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !... Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !... Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !... Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !... Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !... Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !... Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !... Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !... Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !... Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !... Yes VESTAS V117-3.3-3 300 3 300 Row data/Description Rotor diameter [m] 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 117,0 Shadow data Hub Calculation RPM height distance [m] [m] [RPM] 141,5 1 355 17,7 141,5 1 355 17,7 141,5 1 355 17,7 141,5 1 355 17,7 141,5 1 355 17,7 141,5 1 355 17,7 141,5 1 355 17,7 141,5 1 355 17,7 141,5 1 355 17,7 141,5 1 355 17,7 141,5 1 355 17,7 141,5 1 355 17,7 141,5 1 355 17,7 Shadow receptor-Input No. Name A B C D E F G H RN East Söråsele 23:22 (N) Söråsele 23:22 (S) Sämskkäl 2:110 Avasjö 2:172 Avasjö 2:173 Avasjö 2:175 Rumpnäsdammen 1:69 Rumpnäsdammen 1:56 1 565 343 1 565 481 1 565 462 1 565 182 1 565 200 1 565 317 1 565 605 1 565 565 North Z 7 126 825 7 126 558 7 126 102 7 125 796 7 125 770 7 125 732 7 124 582 7 124 628 [m] 400,0 400,0 405,6 400,8 401,8 400,0 400,0 400,0 Width Height Height Degrees from Slope of a.g.l. south cw window [m] [m] [m] [°] [°] 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 Direction mode "Green house mode" "Green house mode" "Green house mode" "Green house mode" "Green house mode" "Green house mode" "Green house mode" "Green house mode" To be continued on next page... WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tel. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected] WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Project: Printed/Page Järvsjökullarna_Etapp II 2015-03-11 16:24 / 2 Licensed user: Renew Consulting & Construction Åkarevägen 11 A SE-31132 Falkenberg +46 346 294 00 RenewWindpro2 / [email protected] Calculated: 2015-03-11 16:22/2.9.285 SHADOW - Main Result Calculation: L1.0.0 13st Vestas V117-3,3MW tot 200m ...continued from previous page RN No. Name East I J K L M N O P Q Rumpnäsdammen 1:63 Rumpnäsdammen 1:55 Söråsele 2:120 Söråsele 2:119 Söråsele 2:148 Ringåsen 8:4 Ringåsen 8:4_väst Stor-Spirberget 2:20 5 Granberget 2:73 5 1 565 600 1 565 628 1 565 522 1 565 504 1 565 492 1 558 299 1 558 257 1 563 823 1 563 888 North Z 7 124 656 7 124 673 7 124 663 7 124 683 7 124 711 7 127 362 7 127 364 7 124 180 7 128 620 [m] 400,0 400,0 400,0 399,5 399,8 350,0 350,0 508,7 400,0 Width Height Height Degrees from Slope of a.g.l. south cw window [m] [m] [m] [°] [°] 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 Direction mode "Green house mode" "Green house mode" "Green house mode" "Green house mode" "Green house mode" "Green house mode" "Green house mode" "Green house mode" "Green house mode" Calculation Results Shadow receptor No. Name A B C D E F G H I J K L M N O P Q Söråsele 23:22 (N) Söråsele 23:22 (S) Sämskkäl 2:110 Avasjö 2:172 Avasjö 2:173 Avasjö 2:175 Rumpnäsdammen 1:69 Rumpnäsdammen 1:56 Rumpnäsdammen 1:63 Rumpnäsdammen 1:55 Söråsele 2:120 Söråsele 2:119 Söråsele 2:148 Ringåsen 8:4 Ringåsen 8:4_väst Stor-Spirberget 2:20 5 Granberget 2:73 5 Shadow, worst case Shadow, expected values Shadow hours Shadow days Max shadow Shadow hours per year per year hours per day per year [h/year] [days/year] [h/day] [h/year] 37:55 111 0:28 11:38 16:00 53 0:24 4:59 0:00 0 0:00 0:00 0:00 0 0:00 0:00 0:00 0 0:00 0:00 0:00 0 0:00 0:00 0:00 0 0:00 0:00 0:00 0 0:00 0:00 0:00 0 0:00 0:00 0:00 0 0:00 0:00 0:00 0 0:00 0:00 0:00 0 0:00 0:00 0:00 0 0:00 0:00 0:00 0 0:00 0:00 0:00 0 0:00 0:00 0:00 0 0:00 0:00 10:40 34 0:24 1:49 Total amount of flickering on the shadow receptors caused by each WTG No. Name 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (305) VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (306) VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (307) VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (308) VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (309) VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (310) VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (311) VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (312) VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (313) VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (314) VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (316) VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (317) VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (318) Worst case Expected [h/year] [h/year] 32:33 10:00 0:00 0:00 32:02 8:27 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tel. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected] WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Project: Printed/Page Järvsjökullarna_Etapp II 2015-03-11 16:24 / 3 Licensed user: Renew Consulting & Construction Åkarevägen 11 A SE-31132 Falkenberg +46 346 294 00 RenewWindpro2 / [email protected] Calculated: 2015-03-11 16:22/2.9.285 SHADOW - Calendar, graphical Calculation: L1.0.0 13st Vestas V117-3,3MW tot 200m WTGs 1: VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (305) 3: VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (307) WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tel. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected] WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Project: Printed/Page Järvsjökullarna_Etapp II 2015-03-11 16:24 / 4 Licensed user: Renew Consulting & Construction Åkarevägen 11 A SE-31132 Falkenberg +46 346 294 00 RenewWindpro2 / [email protected] Calculated: 2015-03-11 16:22/2.9.285 SHADOW - Calendar, graphical Calculation: L1.0.0 13st Vestas V117-3,3MW tot 200m WTGs WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tel. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected] WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Project: Printed/Page Järvsjökullarna_Etapp II 2015-03-11 16:24 / 5 Licensed user: Renew Consulting & Construction Åkarevägen 11 A SE-31132 Falkenberg +46 346 294 00 RenewWindpro2 / [email protected] Calculated: 2015-03-11 16:22/2.9.285 SHADOW - Calendar, graphical Calculation: L1.0.0 13st Vestas V117-3,3MW tot 200m WTGs 3: VESTAS V117-3.3 3300 117.0 !O! hub: 141,5 m (TOT: 200,0 m) (307) WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tel. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected] WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Project: Printed/Page Järvsjökullarna_Etapp II 2015-03-11 16:24 / 6 Licensed user: Renew Consulting & Construction Åkarevägen 11 A SE-31132 Falkenberg +46 346 294 00 RenewWindpro2 / [email protected] Calculated: 2015-03-11 16:22/2.9.285 SHADOW - Map Calculation: L1.0.0 13st Vestas V117-3,3MW tot 200m Hours per year, real case 0 8 30 New WTG 0 500 1000 1500 2000 m Map: Vägkartan , Print scale 1:40 000, Map center RN East: 1 562 361 North: 7 126 792 Shadow receptor Flicker map level: Höjdlinjer 10m Vägkartan WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tel. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
© Copyright 2025