Lärande - Västmanlands Kommuner och Landsting

2015-10-05
Ove Svenson, utvecklingsstrateg
 021-39 79 45
Lärande- och Arbetsmarknadsberedning
Beredningsmöte 8 oktober 2015
Kl 9.00 – 11.00
Lokal: VKL, konferensrum Långsvan vån 3
Ärenden

Projektidé gällande Samhällsorientering för nyanlända vuxna. Bilaga 1
Projektidén föredras av: Per Överberg - för Samordningsförbundet Västra Mälardalen
Urban Norling - för Samordningsförbundet Västerås

Ärende till LoA-beredningen från VKL:s styrelse (under förutsättning att VKL:s styrelse fattar
beslut den 9 oktober) Bilaga 2
Lägesrapport från projektet #jagmed
Hur ska LoA-beredningen verka/arbeta?
Vilka frågor utifrån era lokala behov kan/bör lyftas till LoA-beredningen?
Hur kan LoA-beredningen lyfta era lokala frågor?
Vad händer med beredningens frågor (gy-skola, Vux-utb, Arbetsmarknad, Integration/sfi) då vi
bildar Region Västmanland?
Övriga frågor






Välkomna!
Carin Lidman, ordförande
Gm Ove Svenson
2015-10-16
Ove Svenson, utvecklingsstrateg
 021-39 79 45
Mötesanteckningar Lärande och Arbetsmarknadsberedningen (LoA)
Mötesdatum: 2015-10-08
Tid: 9 - 11
Ledamöter
Carin Lidman (S), ordförande
Reijo Tarkka (V)
Gunilla Wolinder (FP)
Carl-Inge Westberg (S)
Hans Jansson (V)
Anders Cargeman (FP) ers
Frånvarande
Monna Ridderström (KD), vice ordförande
Ingrid Noord Silversten (S)
Åsa-Märta Sjöström (S)
Johan Stråhle (S)
Anders Wigelsbo (C)
Laila Jarstorp (FPL)
Leif Carlberg (S)
Jenny Landernäs (M)
Västerås
Hallstahammar
Kungsör
Köping
Landstinget
Arboga
Hallstahammar
Arboga
Fagersta
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Hallstahammar
Projektidé gällande samhällsorientering för nyanlända
Per Överberg, arbetsmarknadschef Köping
Urban Norling, konsult med uppdrag för Samordningsförbundet i Västerås
Per och Urban presenterade en projektidé för en utvecklad Samhällsinformation enligt
den, med kallelsen, utskickade sammanfattningen av projektidén.
Urban Norlings bild över projektidén
2015-10-16
Ove Svenson, utvecklingsstrateg
 021-39 79 45
Tanken är att söka medel från Esf-fonden som öppnar sin utlysning mellan den 5
november – 12 december. VKL kommer att stå som projektägare och deltagande
kommuner (från start) är Kungsör, Arboga, Köping och Västerås, övriga kommuner är
välkomna att delta vid lämpligt tillfälle (övriga kommuner driver sin samhällsinformation
via upphandling). Med anledning av den korta framförhållning vi har för inlämnandet av
projektansökan får förankringsarbetet ske parallellt.
Närvarande beredningsledamöter ställer sig positiva till initiativet.
Utredningsmaterialet i sin helhet bifogas mötesanteckningarna.
Ärende till LoA-beredningen från VKL:s styrelse
VKL:s styrelse fattade beslut vid mötet den 9/10 att uppdra till LoA-beredningen att
inkomma med förslag över hur ett länsomfattande samarbete kan ske i syfte att utveckla
yrkesinriktad Sfi. Vid beredningens möte var beslutet inte fattat men beredningens
ledamöter ställer sig positiva till uppdraget. Ove S tar frågan vidare till länets nätverk för
vuxenutbildning.
Lägesrapport gällande Esf-projektet #jagmed
Ove S rapporterade att projektet startar med en planerings- och analysfas 2015-09-01 –
2016-03-31 för att därefter verka till 31/12 2018 (3 år)
VKL är länsprojektägare och vi har samtliga kommuner i länet involverade i lokala
projekt (9 st). Den sammanlagda projektbudgeten är 10.240.000 kr i Esf-bidrag,
3.379.000 kr medfinansiering av lokala projekt (arbetstid). VKL har ansökt om finansiellt
stöd från Länsstyrelsen via 1:1medel på 2.658.000 kr vilket beviljades 2015-10-13. Det
innebär att länet har ca 16.277.000 kr för att arbeta med projektets målsättning – Att
minska andelen ungdomar som avbryter eller inte fullföljer sin gymnasieutbildning med
fullständig examen.
VKL är just nu inne i en rekrytering av länsprojektledare, vi har ett 30-tal ansökningar
vara av relativt många mycket kvalificerade. En önskan är att ha projektledaren på plats
under november månad.
Hur ska LoA-beredningen arbeta?
En förutsättning för beredningens arbete och framgång är att valda ledamöter kommer
till beredningens möten, antingen i egen person eller representeras av sin ersättare
(ersättare utser den lokala nämnden). Ordförande Carin L kommer att ta upp den frågan
vid VKL styrelsemöte den 9/10.
För att få en angelägen agenda till beredningens uppdrag gäller det att ledamöter för in
de frågor som väcks lokalt men som har en regional karaktär inom områdena:
gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor. Inför att Region
Västmanland bildas 2017 är det av stor vikt att beredningens ansvarsområde tydliggörs
som ett viktigt område för länets utveckling när det gäller utbildning,
kompetensförsörjning och tillväxt.
Nästa beredningsmöte är den 10 december kl 9 – 11
För anteckningarna
Ove Svenson
2015-10-05
Ove Svenson, utvecklingsstrateg
 021-39 79 45
Underlag till LoA-beredningens ärende: Projektidé gällande Samhällsorientering
Sammanfattning av projektidé - SHO+
Nyanländas hälsa är ett av de största hindren för en lyckad integration i det svenska
samhället och det finns ett flertal goda exempel på projekt som har arbetat med hälsa som
en fördjupad del av den lagstadgade samhällsorienteringen som varje kommun är skyldig
att erbjuda de nyanlända invandrarna.
Idén om en större satsning på samhälls- och hälsokommunikatörer i Västmanland genom
ett ESF-projekt har pågått under våren och sommaren 2015. Detta har nu mynnat ut i ett
konkret förslag som samtliga kommuner i Västmanland är inbjuda att delta i. Så här långt
är Västerås, Köping, Arboga och Kungsörs kommuner positiva till att delta från starten.
Enligt förslaget blir Västmanlands kommuner och landsting (VKL) projektägare för
projektet medan det operativa arbetet skulle ske i samverkan mellan de involverade
kommunerna. Kommuner i länet som vid projektstarten inte kan/önskar delta är välkomna
att ansluta sig när de så önskar, till exempel i samband med att ett pågående avtal gällande
SO löper ut.
Det finns goda skäl att utveckla den idag lagstadgade samhällsorienteringen om 60 timmar med
hälsofrämjande information som i denna projektbeskrivning omfattar 20 timmar. Det som konkret
avses genomföras i projektet är följande:






De deltagande kommunerna anställer kommunikatörer med önskvärd språkkompetens och övriga
önskvärda kvalifikationer/egenskaper på heltid. Kommunikatörerna kan vara lämpliga personer
som redan idag finns i verksamheterna som tim- eller deltidsanställda. Det kan också handla om
nyanställningar.
Kommunikatörerna får under projekttiden en gedigen och högkvalitativ utbildning som förbereder
dem för uppdraget som samhälls- och hälsokommunikatörer. Utbildningen innehåller nytt,
bearbetat och utvecklat handledarmaterial och innefattar fortlöpande handledning och ”påfyllning”
under projektets gång.
De utbildade kommunikatörerna arbetar i de deltagande kommunerna med samhälls- och
hälsokommunikation motsvarande minst 80 timmar/grupp (60 timmar ordinarie SO och 20
timmar extra Hälsokommunikation). Vid behov reser kommunikatörerna mellan kommunerna för
att täcka behovet av olika språk.
Den tid som kommunikatörerna inte ger samhälls- och hälsoorientering enligt ovan kan den
flerspråkiga kompetensen användas för andra behov, till exempel för studiehandledning på
modersmål på grundskola och gymnasieskola, som språkstöd på förskola och skola, som
informatör
på
”medborgarkontor”,
som
stödfunktion
till
fastighetsvärdar,
för
föräldrastöd/föräldrautbildning på modersmål m.m.
Kommunikatörerna arbetar i olika kommuner men stärks i sin yrkesroll genom gemensam
utbildning, gemensam handledning och regelbundna länsträffar där de byter erfarenheter och ges
möjlighet till att diskutera sitt uppdrag.
De deltagande kommunerna har en gemensam samordnare som schemalägger SHO+ och sköter
kontakten med olika verksamheter som önskar nyttja den kompetens som kommunikatörerna
2015-10-05
Ove Svenson, utvecklingsstrateg
 021-39 79 45
besitter. På detta vis implementeras en ny strukturell organisation som sparar administrativ resurs
för kommunerna och främjar samverkan över myndighets- och kommungränser. Samordningen
stärker också förutsättningarna att behålla och utveckla kompetens över tid.
Välutbildade kommunikatörer med bred språkkompetens och en utökning av
samhällsorienteringen med fokus på hälsa stärker förutsättningarna för en snabbare
etableringsprocess och främjar folkhälsan hos nyanlända kommuninnevånare.
Sammanfattningsvis kan sägas att det finns omfattande stöd i olika utredningar och rapporter för
att detta projekt bör genomföras. Framgång i integrationsfrågan är av största betydelse för fortsatt
god samhällsutveckling och en av de största utmaningar samhället har att axla. Detta förslag har
tagit fasta på goda exempel och forskning, det matchar de kriterier som är givna av ESF (där
samverkan över kommungränser är ett av dessa kriterier), det ger goda synergieffekter på lokal
och regional nivå, och framför allt stärker det förutsättningarna för individens stegförflyttning
framåt i integrationsprocessen.
Det finns i nuläget ett förslag till projektplan som innehåller upplägg, genomförande och ekonomi.
Projektplanen innehåller även de ekonomiska incitamenten för implementering efter ESF.
150930
Per Överberg - för Samordningsförbundet Västra Mälardalen
Urban Norling - för Samordningsförbundet Västerås
Datum
Dnr
2015-10-01
Sida
1(1)
Ärende 15
Styrelsen den 9 oktober 2015
MISSIV
Integration – fortsatt arbete
L:\STYRELSE\STYRELSEHANDLINGAR\2
015\9 oktober\Ärende 15 integration
LOA\MISSIV ärende 15 integrat.docx
2015-10-01 16:18
Vid direktörens genomgång med kommuncheferna har följande
utvecklingsområden prioriterats.
- Länsgemensam strategi SFI – SFX, uppdrag från styrelsen till LOA till
aktuella nätverk, kompetensförsörjningsområdet i första hand, skolchefer
informeras. Erbjudandet ska vara behovsstyrt inte utbudsstyrt och mer
individanpassat. SFA påbörjat finns behov av FST/teknik, FSL/lärare etc.
- Ansökan ESF projekt - Praktik för invandrare hos länets företag.
- Gemensamt möte med AF cheferna i länet
- Fortsatt utveckling av webbplats www.sprakivastmanland.se för utbyte
av språklärare och samhällsinformation. Idé, att undersöka om ett ESF
projekt kan rikta sig mot att utveckla en
samhällskommunikatörsutbildning för att utveckla samhälls- och
hälsoinformation.
- Kommuncheferna undersöker möjligheten att använda skolan som plats
för enkel vardaglig samhällsinformation till asylsökande, alla mödrar går
med sina barn till skolan. VKL tar också från med skolcheferna, vilket
stöd behöver i så fall skolan?
Presidiet har understrukit vikten av ett nära samarbete med
samordningsförbunden i länet, VKL har kontinuerlig kontakt med
förbunden.
Styrelsen föreslås besluta:
att
uppdra till Lärande och arbetsmarknadsberedningen, LOA, att komma
med förslag på hur ett samarbete inom SFI/SFX i hela länet kan
utvecklas samt redogöra för dagens samarbetsområden.
Västmanlands Kommuner och Landsting
Monika E Bertilsson
Projektplan SHO+
Övergripande plan för genomförande av samhälls- och hälsokommunikatörsutbildning. Väl
utbildade kommunikatörer med olika språkbakgrund bidrar och stärker förutsättningarna
för stegförflyttning framåt i utlandsföddas etablerings och integrationsprocess. Projektplanen innehåller upplägg, genomförande, ekonomi och implementering samt önskvärda effekter av en ny utbildning av samhälls- hälsokommunikatörer kallad,
Samhälls- och hälsoorientering +. Medel för genomförande kommer sökas från kommande
ESF utlysning PO2 i november 2015.
2015
Per Överberg - för Samordningsförbundet Västra Mälardalen
Urban Norling - för Samordningsförbundet Västerås
Innehållsförteckning
FÖRKORTNINGAR
3
1. INLEDNING & ÖVERGRIPANDE PROJEKTBESKRIVNING
4
2. UTGÅNGSPUNKTER
5
3. PROJEKTETS SYFTE
8
4. MÅL
8
5. FÖRDELAR OCH VINSTER
9
5. BEGREPP OCH LAGSTIFTNING
9
5.1 INLEDNING
5.1.1 FLYKTING
5.1.2 ASYLSÖKANDE
5.1.3 UPPEHÅLLSTILLSTÅND
5.1.4 INTEGRATION (I SAMMANHANGET MIGRATION)
5.2 FINSAM (LAGEN OM FINANSIELL SAMORDNING AV REHABILITERINGSINSATSER)
5.3 FINANSIELL SAMORDNING INOM REHABILITERINGSOMRÅDET
5.4 SAMORDNINGSFÖRBUNDEN
5.5 SAMHÄLLSORIENTERING
5.6 STUDIEHANDLEDNING
9
10
10
10
10
10
11
11
11
12
6. SAMVERKANSPARTER OCH ROLLER
12
6.1 KAK – KÖPING, ARBOGA OCH KUNGSÖR KOMMUNER
6.2 VÄSTERÅS KOMMUN
6.3 VKL – VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING
6.4 LANDSTINGET VÄSTMANLAND
6.5 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTERÅS OCH SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA MÄLARDALENS
12
12
13
13
14
7. GENOMFÖRANDEPLAN MED STÖD AV ESF ÅR 1+2
15
7.1 FÖRANKRING
7.2 ESF – EUROPEISKA SOCIALFONDEN
7.3 UPPLÄGG SHO+ UTBILDNING
7.4 FÖRKLARINGAR FIGUR 1-4
7.5 MÅLGRUPP FÖR KOMMUNIKATÖRSUTBILDNING SHO+
7.6 URVAL AV DELTAGARE
7.7 UTBILDNINGENS ORGANISATORISKA UPPLÄGG
7.8 TIDSPLAN INFÖR ESF-ANSÖKAN
7.9 TIDSPLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV SOH+ UTBILDNING ÅR 1
7.10 TIDSPLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV SOH+ ÅR 2 + IMPLEMENTERING ÅR 1
7.11 JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET
15
15
16
20
20
21
21
21
21
22
22
8. IMPLEMENTERING
23
8.1 VKL – HUVUDMANNASKAP OCH SAMORDNINGSFUNKTION
8.2 KOMMUNERNA SOM KOMMUNIKATÖRERNAS ARBETSGIVARE
8.3 SHO+ TEAMETS TJÄNSTEUTBUD
8.4 FÖLJEFORSKNING
23
23
23
24
2
8.4 SPRIDNING
24
9. EKONOMI
24
9.1 SAMVERKANSGRUPP
9.2 BERÄKNINGSGRUNDER PROJEKTET ÅR 1 OCH 2
9.3 BERÄKNINGSGRUNDER FÖR SÖKTA MEDEL ESF
9.4 BERÄKNINGSGRUNDER FÖR VERKSAMHETEN SOM IMPLEMENTERAD OCH ORDINARIE
9.5 BEHOVSPROGNOS
9.6 EKONOMISK PLAN (BUDGET) FÖR PROJEKT SOH+ ÅR 1
9.7 EKONOMISK PLAN (BUDGET) FÖR PROJEKT SOH+ ÅR 2
9.8 EKONOMISK PLAN (BUDGET) FÖR PROJEKT SOH+ ÖVERGÅNG TILL ORDINARIE OCH ANSTÄLLNING AV 10
24
25
25
25
26
26
27
KOMMUNIKATÖRER
28
11. REFERENSLISTA
29
Förkortningar
ESF
VKL
KAK
AF
SHK
SHO+
AG
LF
HANDL
Europeiska socialfonden
Västmanlands kommuner och landsting
Köping, Arboga, Kungsör
Arbetsförmedlingen
Samhälls- och hälsokommunikatörer
Samhälls- och hälsoorientering (plus)
Arbetsgivare
Lösningsfokuserat arbetssätt
Handledning
3
1. Inledning & övergripande projektbeskrivning
Under 2015 har Samordningsförbundet Västra Mälardalen finansierat två projekt som har
varit inriktade på integration av nyanlända invandrare i Köpings, Arbogas och Kungsörs kommuner; Samhällsorientering och kommunikatörsutbildning i samverkan samt Sammanhållande förstudie utrikesfödda.
Nyanländas hälsa är ett av de största hindren för en lyckad integration i det svenska samhället och det finns ett flertal goda exempel på projekt som har arbetat med hälsa som en
fördjupad del av den lagstadgade samhällsorienteringen som varje kommun är skyldig att
erbjuda de nyanlända invandrarna.
Sedan de två projekten startade har det funnits en nära samverkan dem emellan och idén
om att bygga ut den nuvarande utbildningen har varit ett av de spår som projektet Sammanhållande förstudie utrikes födda har arbetat med redan i ett tidigt skede.
Projektidén om en större satsning i Västmanland på samhälls- och hälsokommunikatörer har
väckt ett stort intresse hos externa aktörer i länet. Under våren 2015 har de båda projekten
deltagit i länsträffar anordnade av bland andra Länsstyrelsen, VKL och Samordningsförbundet Västra Mälardalen i syfte av att sprida projektidén till övriga länet. Det har också funnits
en dialog med Landstinget i Västmanland kring samverkan i hälsokommunikationsutbildningar genom Kompetenscentrum för hälsa och de Hälsocenter som finns i länet
Under våren har det bedrivits ett kartläggnings- och utvecklingsarbete i Västerås finansierat
av Västerås samordningsförbund. Där har projektidén om en gemensam ansökan om fondmedel för att utbilda samhälls- och hälsokommunikatörer tillsammans med Köping, Arboga
och Kungsör varit den idé som samordningsförbundet har valt att gå vidare med, någonting
som också samordningsförbundets utvecklingsgrupp i Västerås har ställt sig bakom.
Det finns goda skäl att utveckla den idag lagstadgade samhällsorienteringen om 60 timmar
med hälsofrämjande information som i denna projektbeskrivning omfattar 20 timmar. Det
finns flera framgångsrika exempel runt om i landet där samhällsorienteringen kompletterats
med hälsoinriktad information. Som exempel kan nämnas MILSA i Skånes län och exempel
från Ronneby. Det som avses i denna projektbeskrivning är följande:


Genomföra en NY och uppgraderad utbildning av samhällskommunikatörer med
NYTT bearbetat och utvecklat handledarmaterial för Samhällsorienteringen samt NY
hälsofrämjande utbildningsdel
Implementera en NY strukturell organisation och organisering som främjar myndighets och kommunsamverkan och som stärker förutsättningarna att behålla och utveckla kompetens över tid
Med strukturell menas i detta sammanhang, uppbyggnad, sammansättning och organiseringar d v s övergripande förutsättningar och villkor. I tillägg till alla goda insatser som görs
på individuell nivå finns det strukturella utmaningar som om de utvecklas, har en positiv
4
inverkan på arbetet och möjligheterna för nyanländas utveckling och stegförflyttning
framåt. Väl utbildade kommunikatörer och en utökning av samhällsorienteringen med hälsoinformation stärker förutsättningarna för en snabbare etableringsprocess.
Sammanfattningsvis kan sägas att det finns omfattande stöd i olika utredningar och rapporter för att detta projekt bör genomföras. Framgång i integrationsfrågan är av största betydelse för fortsatt god samhällsutveckling och en av de största utmaningar samhället har att
axla. Detta förslag har tagit fasta på goda exempel och forskning, det matchar de kriterier
som är givna av ESF (där samverkan över kommungränser är ett av dessa kriterier), det ger
goda synergieffekter på lokal och regional nivå, och framförallt stärker det förutsättningarna
för individens stegförflyttning framåt i integrationsprocessen. De ekonomiska incitamenten
för implementering efter ESF finns också där.
2. Utgångspunkter
Det finns en ständigt pågående aktivitet på både makro (politiskt övergripande, strukturell
nivå) och mikronivå (individuella insatser, lokala projekt) som syftar till att skapa goda förutsättningar för utlandsfödda att etablera sig i Sverige. I Västmanland pekas ett antal områden ut i två dokument; ”Mångfaldsdriven tillväxt 2014- 2020”, som är länets regionala utvecklingsprogram, RUP samt ”Växa i Västmanland”, vilken anger länsgemensamma strategier för kompetensförsörjning och är en del av arbetet med uppdraget Kompetensplattformen. I dessa dokument framgår att invandring är den viktigaste förutsättningen för Västmanlands befolknings och arbetskraftstillväxt.
På uppdrag av de tre Samordningsförbunden i Västmanland genomfördes 2014-2015 en
kartläggning över goda exempel och organiseringar som varit och är till hjälp i arbetet med
behovsgruppen utlandsfödda i behov av omfattande samordnade rehabiliteringsinsatser. I
det presenterade resultatet redovisas betydelsefulla slutsatsområden som ligger till grund
för utformningen av denna projektplan. Sammantaget så stärks förutsättningarna för individens stegförflyttning framåt i etableringsprocessen. En metafor i sammanhanget är att likna
etableringsprocessen vid ett stort antal pusselbitar som tillsammans skapar resultat. En
grundläggande förutsättning för att kunna ta sig an det arbete som krävs för att kunna lägga
sitt eget livspussel är den egna hälsan.
5
Följande framgångsfaktorer har beaktats i denna projektbeskrivning;
Insatser för individens egen hälsoutveckling – att tidigt tillhandahålla hälsofrämjande information och insatser är en framgångsfaktor på alla plan. Den egna hälsoutvecklingen fungerar som en katalysator för övriga processer som handlar om stegförflyttning framåt. Genom hälsofrämjande information (och aktiviteter) skapas förutsättningar för en aktiv hälsoutveckling vilket är en starkt bidragande faktor till att individen förmår stegförflyttning
framåt. Det finns en omfattande forskning som ger stöd för detta t.ex. att stress (PTSD) påverkar minnesfunktion och språkinlärning negativt. Resultat visar på stora samhällsekonomiska vinster när hälsoutvecklande insatser genomförs inför eller parallellt med andra insatser. Hälsoutveckling påverkar hela individens system positivt och begränsar onödigt lidande.
Insatser som främjar hälsan kan vara en kombination av inslag som t.ex. information, olika
typer av fysisk träning, avslappning, hälsoscreening, kroppskunskap, kostkunskap, normer,
värderingar, hälsosystem, föreningskunskap, mm. Inslag som främjar hälsoutveckling är till
hjälp i integrationsprocessen och ger positiva effekter även i den enskildes sociala kontext
(familj, närstående). Projektet avser att utveckla kommunikatörsutbildningen med att bygga
in hälsoinformation kopplat till respektive samhällsblock om totalt + 20 timmar.
Delaktighet och påverkan – här spelar förhållningssätt och bemötande en avgörande roll.
Samarbetsalliansen skapas i mötet med den enskilde. Att inom ramen för kontext (verksamhet och systemramar, villkor och förutsättningar) kunna påverka sin egen situation, att bli
6
lyssnad på, att kunna utvecklas i sin egen takt utifrån egna förutsättningar, är framgångsfaktorer. Resultat visar att individer i behovsgruppen har egna tankar och idéer om vad som är
till hjälp framåt – och i vilken ordning. Former för aktiv delaktighet och påverkan i den egna
planeringen påverkar stegförflyttning positivt. Slutsatsen ligger i linje med ambitionen att
utveckla ett mer individanpassat upplägg utifrån individens behov samt att Kommunikatörerna får utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt
Bygga på långsiktighet och befintliga strukturer – trygghet och långsiktighet påverkar förutsättningarna för stegförflyttning framåt. Här spelar grundstrukturer en stor roll. Mer permanenta strukturer är till hjälp för utvecklingen av samverkansprocesser, personalutveckling
och metodutveckling. Allt detta kommer behovsgruppen tillgodo. I mer permanenta strukturer finns förutsättningar att bygga upp smidiga samverkanssystem över tid. I mer långsiktiga strukturer kan mer energi ägnas åt den enskilde och mindre till systemprocesser. Förutsättningar för tydliga arbetsprocesser ökar likväl som förutsättningar för stärkt arbetsmiljö.
Genom att bygga och utveckla verksamheter på och med befintliga strukturer skapas goda
förutsättningar för ett långsiktigt, kvalitetssäkrat arbete med individens fokus i fokus. Det
projekt som denna beskrivning avser bygger på att ta tillvara och utveckla befintliga strukturer och därigenom stärka långsiktighet och samverkan.
Implementering
Framgångsfaktorer för en lyckad implementering är förutom goda och relevanta resultat att
implementering är väl förankrad i medverkande organisationer från start. Just förankringen
och en väl fungerade styrgrupp ger goda förutsättningar för en framgångsrik implementering
(se socialstyrelsens handbok för implementeringsarbete).
Samverkan
En god och effektiv samverkan mellan myndigheter är till hjälp för den enskilde. När arbetsperspektivet utgår från individen (individens fokus i fokus) så blir behovet och betydelsen av
en effektiv samverkan än tydligare. När myndigheter (genom chefer) ger tydliga mandat för
samverkan (i praktiken) om vem, hur, var, när, så är det till hjälp för den enskildes stegförflyttning framåt. I detta sammanhang framstår ett tydligt ledarskap som ger förutsättningar
för att samverkansprocessen kan vara vital, aktiv och handlingskraftig, som en viktig pusselbit för individens process framåt.
Långsiktighet
Stabilitet och långsiktighet i verksamhetens struktur är en framgångsfaktor. Arbetet med
etableringsprocessen bör ges förutsättningar att verka inom långsiktiga strukturer. Den
strukturella utvecklingen handlar dels om att utveckla långsiktigt hållbara organiseringar,
men även om mer övergripande samhällsutveckling, som t.ex. utvecklingen av samhällsorienteringen med hälsoinformation.
7
Foto: Martina Huber/Regeringskansliet
Regeringen tar utmaningarna som den snabba befolkningstillväxten medför på allvar, men
ser samtidigt den utvecklingspotential och de vinster som finns för vårt land om vi skapar
rätt förutsättningar för nyanlända att etablera sig och göra vårt land till sitt. Om vi lyckas
kan Sverige bli det land i Europa som har bäst förutsättningar att möta de välfärdsutmaningar som bland annat den demografiska utvecklingen med fler äldre och färre i arbetsför
ålder innebär. Därför ligger regeringens fokus på konkreta åtgärder som förbättrar nyanländas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället och därmed bidra
ekonomiskt, socialt, kulturellt och politiskt till Sveriges utveckling (Regeringen 150910).
3. Projektets syfte



Att genomföra en NY och uppgraderad utbildning av samhällskommunikatörer med
NYTT bearbetat och utvecklat handledarmaterial samt med NY hälsofrämjande utbildningsdel
Att utveckla och implementera en NY strukturell organisering som främjar myndigheters och kommuners samverkan samt att förutsättningarna för att behålla och utveckla kompetens över tid stärks
Att NYA samverkansformer och organiseringar implementeras som stärker förutsättningarna att behålla och utveckla kompetens över tid
4. Mål





Att en bättre och mer flexibel SOH+ bidrar till snabbare etablering för nyanlända och
stärkt folkhälsa
Att regionens samverkan stärks genom samordning av SHO+
Att samordningen av SHO+ implementeras och befästs i befintlig struktur
Att organisationsstrukturen för SHO+ medför trygga anställningsformer för kommunikatörerna
Att resultat och effekter leder till efterfrågan av fler och löpande utbildningsplatser/utbildningar
8
5. Fördelar och vinster

Flexibel samhällsorientering (lagstadgad 60 timmar) med hög kvalitet av utbildade
samhälls- och hälsokommunikatörer som är anpassad efter gruppernas behov. Tydlig
och tidig (kortare väntetider) information ger vinster på längre sikt för kommunen
och övriga aktörer, bland annat kan riktade informationsinsatser på individens modersmål leda till en snabbare integration och etablering på arbetsmarknaden som i
sin tur ge effekter som minskat antal personer som blir beroende av försörjningsstöd,
färre ärenden på socialtjänsten eller minskad belastning på vården.

Boskola på modersmål ger positiva effekter hos de kommunala bostadsbolagen genom ökad kunskap hos nya hyresgäster om hur det är att bo i Sverige. Samhälls- och
hälsokommunikatörer kan också vara en resurs som bostadsbolagen kan använda i
dialogen med enskilda hyresgäster.

Studiehandledning på modersmål (lagstadgad verksamhet) i vilken samhälls- och hälsokommunikatörerna kan vara en resurs för skolan. De kan även användas vid det
första mötet mellan skola och familj samt vid informationsträffar som föräldramöten
eller utvecklingssamtal.

Samhälls- och hälsokommunikatörer kan utgöra en resurs för kommunerna och Arbetsförmedlingen, ex. medverka som resurser (på olika språk) vid medborgarkontor,
informationscenter olika informationsmöten mm. Den breda och djupa kunskap som
kommunikatörerna får kommer att vara till stor hjälp i många olika sammanhang.

Externa aktörer som arbetar med målgruppen nyanlända kan erbjudas tjänster som
exempelvis information på asylboenden, särskilda hälsoinformationsgrupper mm

Organisation och samverkansstruktur ger förutsättningar för långsiktighet, trygga anställningsformer och kompetensutveckling över tid.

Samverkansformen över kommungränser ger ökat resursutnyttjande, lägre kostnader, kortare svars och väntetider, ökad flexibilitet i att möta förekommande behov
(som varierar över tid)

Genom samverkan kan kommunerna skicka deltagare till varandras grupper för att
maximera eller dra nytta av språkgrupper och/eller gruppstorlek

Projektet ger säkrare anställningsformer för kommunikatörerna och kvalitetssäkrar
utbildningen och att personal stannar
5. Begrepp och lagstiftning
5.1 Inledning
Nedan följer förtydliganden av för projektet viktiga begrepp och relevant lagstiftning.
9
5.1.1 Flykting
Varje dag får i genomsnitt 23000 människor lämna sina hem till följd av krig, konflikt eller
brott mot de mänskliga rättigheterna. Det finns idag ca 50 miljoner människor i världen som
är flyktingar eller som lever i flyktingliknande situationer vilket är den högsta siffran sedan
1994. Pakistan är det land där flest flyktingar uppehåller sig (2012 ca 1,6 miljoner) följt av
Iran, Tyskland och Kenya. De länder varifrån flest tvingas fly är Afghanistan, Somalia, Irak och
Syrien. Samtliga av de 25 länder som tar emot flest flyktingar i relation till landets BNP i
USD/capita är utvecklingsländer. Flyktingkonventionen definierar vem som är flykting och
vilka rättigheter denna person har. Konventionen skrevs under 1951 och kompletterades
med ett protokoll 1967. Enigt konventionen är en flykting en person som - ”flytt sitt land i
välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk samhörighet, och som befinner sig utanför det land han är medborgare
och som på tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet”.
5.1.2 Asylsökande
Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, och som ännu
inte fått sin ansökan avgjord.
5.1.3 Uppehållstillstånd
Det finns olika grunder för uppehållstillstånd;
Uppehållstillstånd som anknytning – som anknytning räknas make/maka/registrerad partner eller sambo samt barn under 18 år. Under 2013 gavs 40026 tillstånd på grund av anknytning. Uppehållstillstånd som gäststudent – studenten skall visa att han/hon kan försörja sig
under hela studietiden. Under 2013 gavs 7559 tillstånd för studier. Uppehållstillstånd för att
man söker skydd (asyl) – alla har rätt att söka asyl, det är en mänsklig rättighet. Migrationsverket skall pröva ansökan. Under 2013 gavs 27098 personer skydd i Sverige sedan de sökt
asyl. Tillkommer gör 1900 kvotflyktingar. EU-medborgare behöver inte söka uppehållstillstånd – EU-medborgare som har sin försörjning tryggad genom egna medel eller anställning
har rätt att bosätta sig i Sverige. Under 2013 registrerades 25501 EU-medborgare som nya
migranter i Sverige.
5.1.4 Integration (i sammanhanget migration)
Integration är i dagens Sverige ett begrepp som uppträder i många olika sammanhang och
som kan beskrivas på olika sätt. Begreppet används ofta för att rubricera den process genom
vilka personer med ett annat etniskt ursprung än det svenska upplever delaktighet, samhörighet och gemenskap i det svenska samhällets olika delar och funktioner.
5.2 FINSAM (lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser)
Människor med en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade problem har ofta flera olika samhällskontakter. En uppskattning är att cirka 300 000
personer kan ha sådana behov. De riskerar att hamna i en gråzon när stöd och insatser krävs
10
från flera olika aktörer. Det kan i värsta fall leda till en rundgång mellan skola, socialtjänst,
Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvård och Försäkringskassan, med kortsiktiga och ineffektiva insatser som följd. Den 1 januari 2004 trädde Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser i kraft, i dagligt tal FINSAM. Lagen gör det möjligt för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting/region att samverka finansiellt
inom välfärds- och rehabiliteringsområdet. Tillsammans bildar de fyra parterna ett samordningsförbund och beslutar själva hur samarbetet ska utformas och bedriver samverkan utifrån lokala förutsättningar och behov inom ramen för lagen. Genom samverkan i ett samordningsförbund kan parterna utveckla det gemensamma ansvarstagandet och därmed välfärds- och rehabiliteringsarbetet.
Källa: www.finsam.se
5.3 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
I promemorian DS 2003:2 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet redovisas ett
förslag till en permanent finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Finansiell samordning föreslås kunna ske mellan en försäkringskassa, ett landsting, en länsarbetsnämnd
samt en eller flera kommuner. Därigenom skall en effektiv resursanvändning underlättas.
Målgruppen för den föreslagna finansiella samordningen utgörs av människor som har så
sammansatta och komplicerade problem att de är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera aktörer för att uppnå förmåga att försörja sig genom eget förvärvsarbete.
De åtgärder som får finansieras genom den finansiella samordningen skall ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde och syfta till att återställa eller förbättra den
enskildes funktions- och arbetsförmåga.
Källa: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/428
5.4 Samordningsförbunden
Ett samordningsförbund kan ses som en struktur för att få samverkan mellan myndigheterna
att fungera över tid. Det innebär att verksamheten inte enbart bedrivs i form av tillfälliga
projekt utan mer som en ordinarie samverkansverksamhet. Samordningsförbunds uppgift
är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem
möjlighet att försörja sig själva. På individnivå verkar samordningsförbunden genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Insatserna syftar ofta till att
samlokalisera, utveckla gemensamma metoder och individanpassa insatser så att man når
en ökad effektivitet. Samordningsförbunden stödjer också aktivt aktiviteter som syftar till
att få samarbetet mellan parterna att fungera mer effektivt. I maj 2014 fanns 84 samordningsförbund i Sverige som täcker in 230 av landets 290 kommuner.
Källa: www.finsam.se
5.5 Samhällsorientering
§7 Förordning 2010:1138, om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare
Samhällsorienteringen ska i möjligaste mån bedrivas på modersmålet eller ett annat språk
11
som deltagaren behärskar väl. Vid behov ska tolk anlitas. De personer som ger samhällsorienteringen ska ha lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet och ämneskunskap.
Förordningsmotiv 2010:1
Av uttrycket ”i möjligaste mån” följer att samhällsorienteringen får bedrivas på svenska i det
fall att något annat inte är möjligt. Kommuner uppmanas även att samverka för att kunna
erbjuda samhällsorientering på modersmål.
Regionala rekommendationer
De regionala rekommendationerna understryker vikten av att samhällsorienteringen ska ske
utav en samhällskommunikatör.
Samhällsorienteringen ska påbörjas så snart som möjligt efter det att den nyanlände har
folkbokförts i kommunen. I 2 § förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa
nyanlända invandrare anges att samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse
för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Målet ska vara att
deltagarna utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, hur samhället är
organiserat, och praktiskt vardagsliv.
5.6 Studiehandledning
§4, Skolförordning 2011:185
En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som
ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället
för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.
6. Samverkansparter och roller
6.1 KAK – Köping, Arboga och Kungsör kommuner
KAK utgörs av Köpings kommun, Arboga kommun och Kungsör kommun. Kommunerna i KAK
har för avsikt att anlita utbildade SHO+ kommunikatörer. Antalet utbildningsplatser för 2015
beräknas till 285. Behov av permanenta resurser för studiehandledningsinsatser föreligger.
Respektive kommun är positiv till en ESF ansökan för SHO+
6.2 Västerås kommun
Västerås kommun har för avsikt att anlita utbildade SHO+ kommunikatörer. Antalet utbildningsplatser för 2015 beräknas till 250. Behov av fler resurser för studiehandledningsinsatser
i tillägg till de som redan finns på CF2 (centrum för tvåspråkighet) föreligger. Behov av att
utveckla och kvalitetssäkra SO föreligger. Behov av att kompetensbehållning över tid för insatser av kommunikatörer föreligger. Trygga arbetsvillkor för kommunikatörerna är önskvärt. Västerås kommun är positiv till en ESF ansökan för SHO+.
12
6.3 VKL – Västmanlands kommuner och landsting
Inriktningen är att VKL tar sig an huvudmannaskapet för projektet samt den samordningsfunktion som organiserar och samordnar SHO+ Kommunikatörerna utifrån medverkande
kommuners behov. VKL samordnar scheman, möten, beslut, uppföljningar vilket spar tid och
resurser. Dessutom stärks samsyn kring hur man på bästa sätt kan ge individuellt stöd. Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle, utan en ständigt levande
process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114). Tydliga roller, tydlig kommunikation, tydligt mandat
är till hjälp i lösningsinriktad samverkan med individens fokus i fokus.
6.4 Landstinget Västmanland
Landstinget i Västmanland medverkar med kompetens inom ramen för den hälsoutbildning
som genomförs av kompetenscentrum i Köping. Projektet ber Landstinget att påbörja en
stark och konkret förankringsprocess som syftar till att Landstinget i Västmanland bidrar
med kostnadstäckning om SEK 2000 per SHO-deltagare för de 20 påbyggnadstimmar som
ligger inom samhällsorienteringsblocken. Modellen är hämtad från Ronneby i Blekinge län
där Landstinget anser att kostnaden är sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande, vilket
även ligger med som ett mål för Landstinget i Västmanland och den antagna landstingsplanen 2016-2018 och Målområde 1 – en god och jämlik vård och hälsa.
8.2.4 Jämlik vård och hälsa
För att motverka av ökade hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället ska landstingets
folkhälsoarbete särskilt fokuseras på identifierade utsatta grupper. Ett exempel är nyanlända till Sverige, vilka löper större risk att lida av eller utveckla ohälsa.
8.2.7 Samarbete för folkhälsa
Folkhälsa är ett komplext område som omfattar såväl livsvillkor som levnads
vanor som
hälso- och sjukvård. Förutom individerna själva så har kommuner, landsting, såväl som arbetsgivare ett ansvar att för hur folkhälsan förbättras. Av den nationella folkhälsopolitiken
framgår att folkhälsoarbetet är en gemensam angelägenhet för landsting och kommuner,
där alla måste bidra för optimal effekt.
Projektet menar även att Landstingets monetära medverkan skulle ha en positiv inverkan
för övriga kommuner i Västmanland att vilja ansluta sig till en kvalitetssäkring av SHO+ kommunikatörer. Projektet menar även att Landstingets medverkan sänder en stark signal om
att samverkan och samordning gör en positiv skillnad för både kommunikatörer och deltagare i SHO+ kurser. SHO+ kommunikatörerna är två eller flerspråkiga. Utöver att kommunikatören kan svenska språket väl så har han/hon ett annat modersmål. Kommunikatören har
även en kulturell kunskap som är betydelsefull utifrån betydelsen att i sin yrkesroll ge uttryck
för, och ta hänsyn till olika kulturella aspekter av hälsa. I läkartidningen 2015:112:DH37 står
att läsa att kunskap om kulturella aspekter av hälsa är nyckeln till jämlik vård.
13
6.5 Samordningsförbundet Västerås och samordningsförbundet Västra Mälardalens
Samordningsförbunden bekostar grundutbildning i lösningsfokuserat arbetssätt samt handledningsinsatser som ingår i kommunikatörsutbildningen både år 1 och år 2. Samordningsförbunden antar samtidigt en aktiv roll i spridningen projektets resultat och effekter.
Samordningsförbundet Västerås skriver I sin verksamhetsplan 2015: De behovsgrupper som
samverkansinsatserna skall rikta sig mot är personer med behov av samordnad rehabilitering och habilitering och som skall syfta till att dessa skall återfå eller förbättra sina möjligheter till egen försörjning. Löpande görs analyser av de grupper som berörs. Förutom grupper med behov av samordnad rehabilitering riktas även insatser i förebyggande/hälsofrämjande syfte. I propositionen 2002/03:132 anges att en tänkbar behovsgrupp för finansiell
samordning inom rehabiliteringsområdet är personer som är i behov av förebyggande
hälsoåtgärder. Dessa personer, i förvärvsaktiv ålder, är de som löper risk att hamna i
ovanstående behovsgrupper och med ett potentiellt behov av samordnad rehabilitering och
habilitering. Till grund för arbetet ligger gemensamt prioriterade grupper:
 Behovsgrupperna identifieras lokalt och ges möjlighet till tidigt stöd, inkluderande
förebyggande åtgärder
 Behovsgrupperna utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (16-64 år)
 Individerna i behov av samordnad rehabilitering kan ha såväl fysiska, psykiska, sociala
som arbetsmässiga behov
 Nysvenskar med svårighet att komma ut på arbetsmarknaden
 Ungdomar som uppbär eller riskerar att beviljas aktivitetsersättning
Figur 1 Översikt medaktörer
14
Köping
Utbildning
Beställare
Arboga
AG %
Landstinget
Beställare
Utbildning
AG %
Beställare
Västerås
Samord.förb.
Beställare
Medfinans
AG %
SHO+
Kungsör
ESF
Beställare
Medfinansiering 2 år
AG %
VKL
Övriga kommuner
Projektägare
Beställare
AF
SHK-samordning
Urval av deltagare
Aktivitetsstöd
7. Genomförandeplan med stöd av ESF år 1+2
7.1 Förankring
Under period 28 augusti till 30 oktober 2015 pågår projektets förankringsarbete hos berörda
kommuner och myndigheter. En tydlig avsiktsförklaring att medverka är avgörande för om
en ansökan till ESF skall lämnas eller inte.
7.2 ESF – Europeiska socialfonden
Målsättning är att med givet mandat ansöka om ESF medel i den utlysning som sker i november 2015. Socialfondsprojekt för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Socialfondens verksamhet syftar till att stärka individers ställning på ar-
15
betsmarknaden och öka övergångarna till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden. Insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa eller står långt från
arbetsmarknaden så att de utvecklas och kommer i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Projektens huvudsyfte kan vara utveckling av nya metoder, eller tillämpning av
kända metoder och arbetssätt, som bidrar till övergångar till arbete för de prioriterade grupperna eller förstärker kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Socialfondsprogrammet möjliggör en högre grad av individanpassning. Projekt som innefattar samverkan
med AF ska särskilt prioriteras.
7.3 Upplägg SHO+ utbildning
En ESF ansökan omfattar start och genomförande av SOH+ utbildning samt implementeringsfas av utbildade kommunikatörer och samordningsorganisation. Den utbildningsplan
som har arbetats fram är en fördjupad utbildning för samhälls- och hälsokommunikatörer
med ett genomarbetat, mer omfattade och fördjupande material. Utbildningen genomförs
av Jobbcenter i Köping som även utvecklat det nya kurs och lärarhandledningsmaterialet.
Utbildningen genomförs i tre block.
Block 1 – Utbildning samhällskommunikatör
Introduktion och pedagogik utbildning
Utbildning i ämneskunskap,
Kunskapstest
Block 2 – Utbildning hälsokommunikatör
Del 1: Utbildning i ämneskunskap
Handledning av lärare
Del 2: Parallellt med egna grupper, fördjupning och uppföljning
Kunskapstest
Block 3 – Vidareutbildning
Lösningsfokuserat arbetssätt
Grönkvist (socioekonomiskt program för att motverka ekonomisk stress)
Föräldrakunskap
Fördjupad pedagogik och ämneskunskap
Boskola
Block 1 och 2 utgör grundläggande utbildningen och omfattar 8 veckor på heltid. Block 3 är
fördjupningsutbildning som ges parallellt med att kommunikatören praktiserar sina kunskaper med SOH grupper. Block 3 omfattar 4-8 veckor.
16
Samtliga block omfattar:
 Lektioner
 Föreläsningar
 Studiebesök
 Grupparbeten
 Praktiska övningar
 Inläsning av material
Studiematerial som deltagarna erhåller
 Nytt utökat och fördjupat utbildningsmaterial
 Ny Lärarhandledning för samhällskommunikation (2015)
 Material för hälsoinformation (framtaget av Kompetenscenter)
 Material för boskola (framtaget av kommunala bostadsbolag)
 Efter avslutad utbildning erhåller deltagaren studieintyg
Figur 2 Innehåll i SHO+
17
Figur 3 Innehåll i respektive utbildningsblock
18
Figur 4 Processkarta
19
Kompetenscener
Köping
Samordningsförbunden
V:a Mälardalen
Västerås
Norra V-L
LTV
Köping
Arboga
Kungsör
Västerås
SHO+
Fagersta
Norberg
Skinnsberg
VKL
Hallsta
Sura
Sala
Process
2015 VT
2015 HT
2016 VT
2016 HT
2017 VT
2017 HT
2018 VT
2018 HT
Förankring
Förankring
U ormning plan
Ansökan ESF
Svar + plan
Start år1
Avslut år 1 + utvärdering
Start år 2 + impl. år 1
Avslut år 2 + utvärdering
Implementering år 2
Hälsocenter
Köping
Västerås
Fagersta
Sala
ESF Po 2
2/11—11/12
7.4 Förklaringar figur 1-4
Figur 1: medaktörer i projektutformningen
Figur 2: beskrivning av den utvecklade och fördjupade samhällsorienteringens 8 block med
hälsoorientering samt Grönkvist, Boskola och studiehandledning.
Figur 3: uppdelning av utbildningen i 3 block
Figur 4: processkarta över tänkt samordning. Huvudman är VKL, medfinansiering genom
samordningsförbunden, fötätat och utvecklat samarbete med Ltv genom Hälsocenter, utbildning av SHO+ kommunikatörer sker genom kompetenscenter i Köping, medverkande
kommuner från start är Köping, Arboga, Kungsör och Västerås. Samtliga kommuner i Västmanland inbjuds att medverka. Förhoppningen är att övriga kommuner ansluter i takt med
att man förankrat medverkan i respektive kommun. Medelsansökan görs till ESF PO2 med
start 2/11-2015.
7.5 Målgrupp för kommunikatörsutbildning SHO+
Målgrupp är utlandsfödda personer som har efterfrågade språk (språkgrupper) som modersmål och som har grundläggande behörighetskrav för utbildningen. Rekrytering kan ske genom AF och/eller genom inventering av tim och/eller deltidsanställda som motsvarar ställda
kompetenskrav och där det föreligger ett önskemål om kompetensutveckling i syfte att få
behålla existerande arbetskraft. Antal deltagare till första utbildningsgrupp är 20 personer.
20
Könsfördelningen skall vara 50/50. Deltagarnas modersmål skall i största möjliga mån matcha föreliggande regionala behov.
7.6 Urval av deltagare
Urval av deltagare för utbildning görs genom anställningsintervjuer och arbetsprov i samarbete med Arbetsförmedlingen. Rekrytering till utbildningen kan även göras genom att kommunen inventerar eventuell befintliga SO personal som är tim/deltidsanställd och där kompetensutveckling skulle medföra möjlighet till heltidsanställning.
7.7 Utbildningens organisatoriska upplägg
All utbildningen genomförs i Kompetenscentrums lokaler i Köping som ligger 3 min promenad från tågstationen. Utbildning i SO genomförs av Jobbcenter i Köping med hjälp av lärare
på Kompetenscentrum. Utbildning i Hälsoinformation genomförs av Kompetenscentrum
med stöd av Kompetenscentrum för hälsa (KCH) och Hälsocenter. Lösningsfokuserad grundutbildning samt handledarinsatser anordnas av Samordningsförbundet Västerås och Samordningsförbundet Västra Mälardalen. Handledarutbildning i socioekonomiska programmet
Grönkvist genomförs av KCH.
7.8 Tidsplan inför ESF-ansökan
2015 augusti-oktober
Förankringsarbete i respektive kommun samt respektive part
Planering av Projektplan (genomförandeplan och budget)
Planering av utbildningsdel och samordningsorganisation
2015 november
Skrivning av ESF ansökan + inlämning ESF ansökan
2016 mars
Beräknat svar under mars 2016
Rekrytering av projektledare
7.9 Tidsplan för genomförande av SOH+ utbildning år 1
2016 april
Start av SOH+ projekt
Anställning av projektledare
Detaljplanering av projektstart
2016 maj-juni
Urval av deltagare till SOH+ kurs 1 (könskvotering 50/50)
Anställning av administratör
2016 augusti
Deltagarna påbörjar utbildningen block 1+2 (8 veckor)
Start av följeforskning
2016 oktober
Deltagarna påbörjar SHO+ praktik (2 och 2), löpande handledning
Löpande följeforskning
Anställning av samordningsfunktion
2016 november
Genomförande Block 3 parallellt med SOH+ praktik, löpande handledning
21
Löpande följeforskning
2017 januari-mars
Självständigt arbete med SHO+ praktik + löpande handledning
Löpande följeforskning + presentation av resultat och effekter
7.10 Tidsplan för genomförande av SOH+ år 2 + implementering år 1
2017 april-maj
Spridning av resultat
Utvecklingsarbete med nya kommuner
Informationsmöten inför kurs 2
Planering implementeringsarbete (avtal, arbetsformer, handledning)
2017 maj-juni
Urval av deltagare till SOH+ kurs 2 (könskvotering 50/50).
Utvecklingsarbete med nya kommuner
Implementeringsarbete (avtal, arbetsformer, handledning)
2017 augusti -september
Deltagarna påbörjar utbildningen block 1+2 (8 veckor)
Mentorer av utbildade kommunikatörer från kurs 1
Implementering år 1 (organisationsutveckling, processhandledning)
2017 oktober
Deltagarna påbörjar SHO+ praktik (2 och 2), löpande handledning
Implementeringsarbetet klart (organisationsutveckling, processhandledning)
2017 november
Genomförande Block 3 parallellt med SOH+ praktik, löpande handledning
Löpande arbete inom den implementerade verksamheten
2018 januari-april
Självständigt arbete med SHO+ praktik + löpande handledning
Implementeringsarbete (organisationsutveckling, processhandledning)
2018 april-juni
Självständigt arbete med SHO+ praktik + löpande handledning
Vidare implementering av år 2 och utveckling av etablerad struktur från år 1
7.11 Jämställdhet och tillgänglighet
Planering och genomförandet av projektet skall utgå från ett jämställdhetsperspektiv där
kvinnor och män bereds lika villkor och möjligheter. Innehållet skall vara lika tillgängligt, av
lika hög kvalitet och vara lika väl anpassad för såväl kvinnor som män. Projektet skall arbeta för att bryta könsstereotypa mönster och ta vara på alla deltagares resurser. Ett huvudsyfte är att projektet leder till för kommunikatörerna ett hållbart arbetsliv som kan
kombineras med familjeliv.
22
8. Implementering
8.1 VKL – huvudmannaskap och samordningsfunktion
VKL har godkänt att ta sig an huvudmannaskapet för en ESF ansökan vilket stärker förutsättningarna för alla parters bästa samverkan. VKL åtar sig även den viktiga samordningsfunktionen för både tjänsteplanering (beställningar av tjänst samt planering och schemaläggning)
samt löneunderlagshantering. Funktionen innebär att en beställare av tjänster kontaktar
VKL´s samordningsfunktion direkt, d v s EN väg in. En viktig del i samordnarfunktionen är att
samverka med kommunernas SFI för att planera schemaläggning – allt i syfte att nå bästa
samverkan med deltagarnas fokus i fokus. Samordningsfunktionen tillsammans med administratör redovisar kostnadsställen och kostnadsfördelning till berörda parter. Förslag är att
anställningsformen om 100 % fördelas mellan kommunerna (procentanställning i flera kommuner som tillsammans blir 100 %) vilket öppnar möjligheten att kommunikatörerna kan
arbeta interkommunalt även med studiehandledning. Samordningsfunktionen hanterar avräkningar i kostnader kommunerna emellan. I implementeringsplanen ingår att ta vara på,
bygga vidare och utveckla det VKL-ägda WEB-systemet för samordning så att det passar och
ger än bättre möjlighet att möta kommunernas behov av kommunikatörernas tjänster. Inför
ESF-ansökan gör VKL en framställan till medverkande parter om formella beslut gällande
medfinansiering samt medverkan.
8.2 Kommunerna som kommunikatörernas arbetsgivare
Planen är att kommunikatörerna erhåller sin anställning i respektive kommun av den förvaltning som har som uppgift att genomföra SO. Utifrån att kommunikatörerna ska kunna
nyttjas interkommunalt, leds, planeras och fördelas kommunikatörernas tjänster genom den
centrala samordningsfunktionen, allt för bästa flexibilitet och samverkan. Arbetet För det
administrativa arbetet tillsätts en administrativ tjänst under projekttiden om 100 % som efter projekttiden övergår till en fast 50 % tjänst utifrån att själva ESF administrationen upphör. Arbetsuppgifter som ingår i den administrativa tjänsten är lönehantering, ekonomifunktion, rapportering, statistik och ESF rapportering.
8.3 SHO+ teamets tjänsteutbud










Utökad samhälls- och hälsoorientering (SHO+) på modersmål (min 80 timmar)
Grönkvist (socioekonomiskt program)
Social stödfunktion (särskild insats)
Informatör på modersmål ex. medborgarkontor
Stödresurs i skolan
Studiehandledning på modersmål
Delta i ”det första mötet” mellan skola och familj samt exempelvis föräldramöten
och andra informationsträffar
Stöd vid hälsoaktiviteter (individ och/eller grupp)
Boskola för nyanlända invandrare på modersmål
Stödfunktion för fastighetsvärdar
23




Informationsinsatser riktade till nyanlända och asylsökande genom ex. Landstinget
(folktandvården, hälsocenter m.fl.), Migrationsverket, Studieförbunden
Stödfunktion för Arbetsförmedlingen
Informationsinsatser riktade mot gruppen nyanlända inom etableringen
Stöd till ensamkommande barn i HVB-hem och familjehem
8.4 Följeforskning
Projektet har för avsikt att redan tidigt knyta an följeforskning till projektet genom företaget
PayOff som utför samhällsekonomiska utvärderingar, process- och effektutvärderingar på
uppdrag främst av olika Samordningsförbund, kommun/stad, landsting/region, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och insatser med finansiering från Europeiska Socialfonden.
PayOff har t.ex. utvecklat en modell för samhällsekonomisk utvärdering av integrationsinsatser. PayOff utvärderar främst åtgärder med fokus på:
• individer i utanförskap som oftast också står långt från arbetsmarknaden
• anställda med risk för ohälsa eller i behov av rehabiliteringsinsatser
• andra sociala insatser inom välfärden
Payoff har en egen modell för samhällsekonomisk utvärdering, NyttoSam. Den är väl beprövad och har använts för att genomföra ett hundratal utvärderingar av olika satsningar inom
välfärden för att synliggöra nyttan för samhället, parterna och individerna. PayOff utgår från
vilken förändring insatsen lett till för individerna som ingår i målgruppen för insatsen.
8.4 Spridning
Projektet har som mål att resultat och effekter leder till efterfrågan av fler utbildade kommunikatörer. Det övergripande målet är att samtliga kommuner i Västmanland ansluter till
att använda SOH+ utbildade kommunikatörer. I takt med behov avropas fler utbildningsplatser av kompetenscentrum i Köping. I takt med att fler kommuner ansluter stärks samverkan
och kvaliteten i både genomförande och resultat samtidigt som kompetens behålls över tid.
9. Ekonomi
9.1 Samverkansgrupp
En samverkansgrupp med representanter från VKL, Köpings kommun, Samordningsförbundet Västerås, Samordningsförbundet Västra Mälardalen, Kompetenscenter Köping och Länsstyrelsen har träffats och diskuterat innehåll och upplägg vilket lagt grunden för de kostnadsposter som redovisas i 9.6 och 9.7.
24
9.2 Beräkningsgrunder projektet år 1 och 2
Beräkningsunderlagen 9.6 och 9.7 är framtagna i samverkan med berörda parter. I den samverkansgrupp som planerat projekt SHO+ finns en omfattande kompetens av att starta projekt, genomföra projekt, utvärdera projekt samt den del som i slutändan är den mest betydelsefulla – erfarenhet av implementering. Utgångspunkter i beräkningsunderlaget har varit
att ta fasta på faktiska kostnader i en modell som är trovärdig, genomförbar och hållbar
(långsiktig).
9.3 Beräkningsgrunder för sökta medel ESF
Utgångspunkter i beräkningsgrunder är ledorden– kvalitet och långsiktighet. Beräkningarna
är gjorda utifrån diskussioner, jämförelser, erfarenheter och rimliga bedömningar. Det första
året innebär att sjösätta den verksamhetsidé som växt fram i ett omfattande processarbete.
År 1 innebär att genomföra den modell och det innehåll som redovisas i punkt 7.6. År 2 år
kan beskrivas som en implementeringsfas i vilket modellen hittar sin exakta passform i det
befintliga strukturnätet. Trots att förankringen är tydlig så behövs tiden (år 2) för att ge modellen de allra bästa förutsättningar att befästa samverkansnyttan i det regionala perspektivet. De kostnader som presenteras är relevanta i uppdraget. Vad beträffar beräkningar av
medfinansiering så kan vi konstatera att medfinansiering om + 50 % uppnås. Medfinansieringen är dels direkt kostnadstäckning av utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt samt
handledare utbildning i Grönqvist (program om hushållsekonomi för att minska ekonomisk
stress) samt handledningskostnader under år 1 och år 2 av Samordningsförbundet Västerås
och Samordningsförbundet Västra Mälardalen. Inräknat som medfinansiering är även deltagarnas aktivitetsstöd under utbildningsåret (schablon), samt det ersättning (aktivitetsstöd)
som kursdeltagaren i SHO+ erhåller under de 80 timmar som SHO+ varar. Antalet kurser är
en uppskattning baserat på behovsprognos för KAK (285 deltagare) respektive Västerås (250
deltagare) under 2015- Gruppstorleken är beräknad enligt 15 deltagare per grupp (snittet
under 2015).
9.4 Beräkningsgrunder för verksamheten som implementerad och ordinarie
Beräkningen har som bas den ersättning om 6000 SEK som betalas av staten till kommunen
per deltagare för genomförande av den lagstadgad SO om 60 timmar. Vid beräkning av studiehandledningstimmar så beräknas att varje SOH+ kommunikatör genomför 6-8 studiehandledningstimmar per vecka samt andra uppdrag, kallade ”övriga uppdrag” 2-4 timmar
per vecka. I respektive kommunikatörs veckoplanering finns förberedelsetid om 8 timmar
(ej intäktsförda). Ett årsarbete omfattar ca 1792-1832 arbetstimmar (224-229 arbetsdagar).
Fördelningen av tid kommer enligt preliminära beräkningar att vara 50% SOH+ utbildning,
25% förberedelsetid och 25% övrigt timarvode (ex. studiehandledning, boskola, Af, mm). i
vilket På kostnadssidan står som största post löner för 10 kommunikatörer inklusive sociala
avgifter, försäkringar mm samt kostnader för samordningsfunktionen genom VKL. Andra
poster är uppskattning av overheadkostnader. Beräkningarna som redovisas i 9.4 avser en
självfinansierad ordinarie verksamhet inom befintliga strukturer. Verksamheten kan alltså
25
stå på egna ben samtidigt som den bidrar till långsiktighet och kvalitetssäkring av för kommunerna lagstadgad verksamhet.
9.5 Behovsprognos
I prognoser gjorda av Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Röda korset
m.fl. samt egen omvärldsanalys, framträder ett tydligt behov av samhälls- och hälsokommunikatörer (och den kompetens de representerar). Behovet bedöms vara fortsatt mycket stort
under lång tid framöver. Dessutom har behovet av kvalitetssäkrad information blivit en
centralt och viktig del för den enskildes stegförflyttning framåt i etablerings och integrationsprocessen. Transkulturellt centrum i Stockholm lyfter fram hälsokommunikation för migranter som den viktigaste pusselbiten i den enskildes utveckling i det nya landet. SHO+ ska
ske i dialogform i vilket kulturell och språklig kompetens är avgörande för att kunna ta hänsyn till hälsans bestämningsfaktorer och länka individens tidigare kunskap och erfarenheter
till ny kunskap och nya erfarenheter. Sammantaget skapar denna process förutsättningar
för KASAM, en känsla av sammanhang när världen blir begriplig, hanterbar och meningsfull.
Hälsa är en nyckel till integration.
9.6 Ekonomisk plan (budget) för projekt SOH+ år 1
Utbildning år 1 period 150401-160331
Projektledare 1 år lön 33Tkr/m x1,4
Utbildning SO 20 deltagare x 6000
Utbildning HO 20 deltagare x 8000
Utbildning + HL Grönkvist 20 deltagare x 4000
Utbildning LF grund 20 deltagare x 5000
Lokalkostnader kansli 12 x 5000
Utbildningsmaterial +förbrukningsmtrl
Handledning 20 delt indiv x 2 + 6 ggr grupp
Studiebesök x3 (transport + omkostnader)
Samordnarfunktion start okt lön 30Tkr/m x1,4
Administrations utrustning + system 12x 6
Hälsocenter stödfunktion lön 28Tkrx1,4
Följeforskning PayOff år 1
ESF administratör från juni 10x30Tkr/mån x1,4
Lokalkostnad utbildning 12v + handledning
Samverkans och utbyte ex. TKC Stockholm
TOTAL KOSTNAD ÅR 1
Medfinasiering
Samordningsförbundet grundutbildning Lösningsfokus + handledarutbildningGrönkvist
Samordningsförbundet löpande handledning
Aktivitetsstöd SHK 20x 223/dag 30v (150dagar)
Aktivitetsstöd klienter i SHO+ kurser 15del/x
12 kurser om vardera 80 tim (ers 28:-/t)
(25% av beräknat behov)
TOTAL MEDFINANSIERING ÅR 1 (+50%)
Sökt medel ESF
Kostnad
554400
120000
160000
80000
100000
60000
50000
150000
20000
252000
72000
470400
300000
420000
30000
30000
2868800
Medfinans
ESF stöd
Samord.förb
Samord.förb
Samord.förb
180000
150000
669000
403200
1402200
2538800
26
9.7 Ekonomisk plan (budget) för projekt SOH+ år 2
Implementering år 2 period 160401-170331
Projektledare 1 år lön 33Tkr/m x1,4
Utbildning SO 20 deltagare x 6000
Utbildning HO 20 deltagare x 8000
Utbildning Grönkvist 20 deltagare x 4000
Utbildning LF grund 20 deltagare x 5000
Lokalkostnader kansli 12 x 5000
Utbildningsmaterial
Handledning 20 delt individuell x 2 + 6 ggr grupp
Studiebesök x3 (transport + omkostnader)
Samordnarfunktion 1 år lön 30Tkr/m x1,4
Overheadkostnader
Förbrukningsmateriel
Samverkans och utbyte t.ex TKC Stockholm
ESF administratör 50% 12x15 Tkr/mån x1,4
Lokalkostnad utbildning 12v + handledning
Spridningskostnader/konferens arr
Hälsocenter stödfunktion lön 28Tkrx1,4
TOTAL KOSTNAD ÅR 1
Medfinasiering
Samordningsförbundet grundutbildning Lösningsfokus + handledarutbildning Grönkvist
Samordningsförbundet löpande handledning
Aktivitetsstöd SHK 20x 223/dag 30v (150dagar)
Aktivitetsstöd klienter i SHO+ kurser 15del/x
12 kurser om vardera 80 tim (ers 28:-/t)
(25% av beräknat behov)
TOTAL MEDFINANSIERING ÅR 2 (+50%)
Sökt medel ESF
Kostnad
554400
120000
160000
80000
100000
60000
35000
150000
20000
504000
50000
15000
30000
252000
30000
50000
470400
2680800
Medfinans
Samord.förb
Samord.förb
Samord.förb
180000
150000
669000
403200
1402200
2350800
Implementeringsåret behövs för att utveckla, stötta och säkra att organisation och verksamhet slår rot i befintliga strukturer, därav också att utbildningsår 2 genomförs parallellt
med att ordinarie verksamhet påbörjas (implementeras).
27
9.8 Ekonomisk plan (budget) för projekt SOH+ övergång till ordinarie och anställning av 10 kommunikatörer
Beräkning ordinarie verksamhet
Samordnartjänst 1 år lön 33Tkr/m x1,4
SHO+ 10x 25Tkr/mån x1,4
Administratör 50% 12x15 Tkr/mån x1,4
Overheadkostnader 5%
Lokalkostnader kansli 12 x 5000
Hälsocenters medverkan bekostas av Ltv fr. år 3
Kostnad
554400
4200000
252000
150000
60000
Intäkt
Behov KAK+Västerås SO + 600delt/år (6000:-)
3600000
*Prognos studiehandl 2750 x 380:**Prognos övriga tjänster 1650 x 380:-
1045000
627000
* 7tim per SHK /vecka (40 veckor) 10/SHO+
** 4,2tim per SHK/ vecka (40 veckor) 10/SHO+
TOTAL
5216400
5272000
Den ekonomiska planen ovan har sin beräkningsgrund enligt punkt 9.4. Efter det att år 1
avslutas och utvärderingsunderlaget är klart och presenterats kommer 10 deltagare att anställas som samhälls- hälsokommunikatörer. Arbetsuppgifter kommer att vara genomförande av SHO+ inom KAK och Västerås, likaså studiehandledning och övriga kommunikations och informationstjänster. Projektet kallar år 2 för ”implementeringsår” vilket avser att
kommunikatörer från år 1 medverkar som mentorer under år 2 i syfte att stärka den lärande processen och därmed den övergripande kvaliteten. Beräkningsgrunden för antalet
SHO+ kurser är en årlig ökning om ca 10%.
28
11. Referenslista









Jackson, Z. P., McKergow, M. (2002). The Solution Focus – The Simple Way to positive change. London: Nicholas Brealey Publishing.
Norra Västmanlands Samordningsförbund -En kartläggning med fokus på utlandsfödda med språkhinder, ohälsoproblematik och behov av samordnad rehabilitering.
http://www.samordningnv.se/statistik/statistik_kartlaggningavsamverkan.shtml
Rapport-FoUrnalen 2013:5. Primärvårdsbaserad hälsoinformation i grupp till ofrivilligt migrerade. Rose-Marie Mossberg-Maghsoudi, Hanna Waldemarson
Socialmedicinsk tidskrift 2/2013 - Utanförskap och försörjningsstöd vid ohälsa försämrar återhämtning visar en explorativ intervjustudie med nyanlända flyktingar i
Södertälje, Solvig Ekblad, Maria Asplund, Christina Hägglöf.
Socialstyrelsen Artikelnr 2012-6-12 - Om implementering ISBN 978-91-87169-37-3
Länsstyrelserna - Rapportnummer: 2013:11, Samhällsorientering för nyanlända
Utvärdering av projektet Samhällsorientering på hemspråk i Ronneby kommun,
Linnéuniversitetet, G. Åkesson
Kunskap om kulturella aspekter av hälsa är nyckeln till jämlik vård, Läkartidningen
2015:112:DH37
Hälsokommunikatörer kan bidra till bättre hälsa hos utlandsfödda, Läkartidningen
2013:110:CAZZ
Elektroniska källor











SKL – Gör rätt från dag ett. Kartläggning av ekonomiskt bistånd till långvarigt sjuka
bidragsmottagare och personer utförsäkrade från försäkringskassan. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-669-9.pdf
FAMU – för arbete mot utanförskap, en hållbar väg mot självförsörjning. Stockholm
stad
http://www.stockholm.se/Arbete/Fran-bidrag-till-jobb/Metodutveckling-och-projekt/FAMU/
SvD artikel 7/2-2014. Hälsa hos nyanlända måste tas på allvar.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/halsa-hos-nyanlanda-maste-tas-pa-allvar_8904602.svd
Nationella nätverket för samordningsförbund NNS och Kunskapsbanken www.nnsfinsam.se
Karolinska institutet - http://ki.se/start
Migrationsverket - http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner.html
Migrationsinfo – forskning och statistik om integration och migration I Sverige
http://www.migrationsinfo.se/
Regeringen - http://www.regeringen.se/
Samordningsförbundet Västerås http://www.samordningvastmanland.se/vasteras/
29




Samordningsförbundet Västra Mälardalen http://www.samordningvastmanland.se/vm/
Samordningsförbundet Norra Västmanland - http://www.samordningvastmanland.se/nv/
Utvärdering av sociala investeringar - http://www.payoff.se/
Will Schutz, FIRO teorin http://www.thesweden.se/the-human-element/willschutz/
30