Lärande - Västmanlands Kommuner och Landsting
2015-10-05 Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 Lärande- och Arbetsmarknadsberedning Beredningsmöte 8 oktober 2015 Kl 9.00 – 11.00 Lokal: VKL, konferensrum Långsvan vån 3 Ärenden Projektidé gällande Samhällsorientering för nyanlända vuxna. Bilaga 1 Projektidén föredras av: Per Överberg - för Samordningsförbundet Västra Mälardalen Urban Norling - för Samordningsförbundet Västerås Ärende till LoA-beredningen från VKL:s styrelse (under förutsättning att VKL:s styrelse fattar beslut den 9 oktober) Bilaga 2 Lägesrapport från projektet #jagmed Hur ska LoA-beredningen verka/arbeta? Vilka frågor utifrån era lokala behov kan/bör lyftas till LoA-beredningen? Hur kan LoA-beredningen lyfta era lokala frågor? Vad händer med beredningens frågor (gy-skola, Vux-utb, Arbetsmarknad, Integration/sfi) då vi bildar Region Västmanland? Övriga frågor Välkomna! Carin Lidman, ordförande Gm Ove Svenson 2015-10-16 Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 Mötesanteckningar Lärande och Arbetsmarknadsberedningen (LoA) Mötesdatum: 2015-10-08 Tid: 9 - 11 Ledamöter Carin Lidman (S), ordförande Reijo Tarkka (V) Gunilla Wolinder (FP) Carl-Inge Westberg (S) Hans Jansson (V) Anders Cargeman (FP) ers Frånvarande Monna Ridderström (KD), vice ordförande Ingrid Noord Silversten (S) Åsa-Märta Sjöström (S) Johan Stråhle (S) Anders Wigelsbo (C) Laila Jarstorp (FPL) Leif Carlberg (S) Jenny Landernäs (M) Västerås Hallstahammar Kungsör Köping Landstinget Arboga Hallstahammar Arboga Fagersta Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Hallstahammar Projektidé gällande samhällsorientering för nyanlända Per Överberg, arbetsmarknadschef Köping Urban Norling, konsult med uppdrag för Samordningsförbundet i Västerås Per och Urban presenterade en projektidé för en utvecklad Samhällsinformation enligt den, med kallelsen, utskickade sammanfattningen av projektidén. Urban Norlings bild över projektidén 2015-10-16 Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 Tanken är att söka medel från Esf-fonden som öppnar sin utlysning mellan den 5 november – 12 december. VKL kommer att stå som projektägare och deltagande kommuner (från start) är Kungsör, Arboga, Köping och Västerås, övriga kommuner är välkomna att delta vid lämpligt tillfälle (övriga kommuner driver sin samhällsinformation via upphandling). Med anledning av den korta framförhållning vi har för inlämnandet av projektansökan får förankringsarbetet ske parallellt. Närvarande beredningsledamöter ställer sig positiva till initiativet. Utredningsmaterialet i sin helhet bifogas mötesanteckningarna. Ärende till LoA-beredningen från VKL:s styrelse VKL:s styrelse fattade beslut vid mötet den 9/10 att uppdra till LoA-beredningen att inkomma med förslag över hur ett länsomfattande samarbete kan ske i syfte att utveckla yrkesinriktad Sfi. Vid beredningens möte var beslutet inte fattat men beredningens ledamöter ställer sig positiva till uppdraget. Ove S tar frågan vidare till länets nätverk för vuxenutbildning. Lägesrapport gällande Esf-projektet #jagmed Ove S rapporterade att projektet startar med en planerings- och analysfas 2015-09-01 – 2016-03-31 för att därefter verka till 31/12 2018 (3 år) VKL är länsprojektägare och vi har samtliga kommuner i länet involverade i lokala projekt (9 st). Den sammanlagda projektbudgeten är 10.240.000 kr i Esf-bidrag, 3.379.000 kr medfinansiering av lokala projekt (arbetstid). VKL har ansökt om finansiellt stöd från Länsstyrelsen via 1:1medel på 2.658.000 kr vilket beviljades 2015-10-13. Det innebär att länet har ca 16.277.000 kr för att arbeta med projektets målsättning – Att minska andelen ungdomar som avbryter eller inte fullföljer sin gymnasieutbildning med fullständig examen. VKL är just nu inne i en rekrytering av länsprojektledare, vi har ett 30-tal ansökningar vara av relativt många mycket kvalificerade. En önskan är att ha projektledaren på plats under november månad. Hur ska LoA-beredningen arbeta? En förutsättning för beredningens arbete och framgång är att valda ledamöter kommer till beredningens möten, antingen i egen person eller representeras av sin ersättare (ersättare utser den lokala nämnden). Ordförande Carin L kommer att ta upp den frågan vid VKL styrelsemöte den 9/10. För att få en angelägen agenda till beredningens uppdrag gäller det att ledamöter för in de frågor som väcks lokalt men som har en regional karaktär inom områdena: gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor. Inför att Region Västmanland bildas 2017 är det av stor vikt att beredningens ansvarsområde tydliggörs som ett viktigt område för länets utveckling när det gäller utbildning, kompetensförsörjning och tillväxt. Nästa beredningsmöte är den 10 december kl 9 – 11 För anteckningarna Ove Svenson 2015-10-05 Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 Underlag till LoA-beredningens ärende: Projektidé gällande Samhällsorientering Sammanfattning av projektidé - SHO+ Nyanländas hälsa är ett av de största hindren för en lyckad integration i det svenska samhället och det finns ett flertal goda exempel på projekt som har arbetat med hälsa som en fördjupad del av den lagstadgade samhällsorienteringen som varje kommun är skyldig att erbjuda de nyanlända invandrarna. Idén om en större satsning på samhälls- och hälsokommunikatörer i Västmanland genom ett ESF-projekt har pågått under våren och sommaren 2015. Detta har nu mynnat ut i ett konkret förslag som samtliga kommuner i Västmanland är inbjuda att delta i. Så här långt är Västerås, Köping, Arboga och Kungsörs kommuner positiva till att delta från starten. Enligt förslaget blir Västmanlands kommuner och landsting (VKL) projektägare för projektet medan det operativa arbetet skulle ske i samverkan mellan de involverade kommunerna. Kommuner i länet som vid projektstarten inte kan/önskar delta är välkomna att ansluta sig när de så önskar, till exempel i samband med att ett pågående avtal gällande SO löper ut. Det finns goda skäl att utveckla den idag lagstadgade samhällsorienteringen om 60 timmar med hälsofrämjande information som i denna projektbeskrivning omfattar 20 timmar. Det som konkret avses genomföras i projektet är följande: De deltagande kommunerna anställer kommunikatörer med önskvärd språkkompetens och övriga önskvärda kvalifikationer/egenskaper på heltid. Kommunikatörerna kan vara lämpliga personer som redan idag finns i verksamheterna som tim- eller deltidsanställda. Det kan också handla om nyanställningar. Kommunikatörerna får under projekttiden en gedigen och högkvalitativ utbildning som förbereder dem för uppdraget som samhälls- och hälsokommunikatörer. Utbildningen innehåller nytt, bearbetat och utvecklat handledarmaterial och innefattar fortlöpande handledning och ”påfyllning” under projektets gång. De utbildade kommunikatörerna arbetar i de deltagande kommunerna med samhälls- och hälsokommunikation motsvarande minst 80 timmar/grupp (60 timmar ordinarie SO och 20 timmar extra Hälsokommunikation). Vid behov reser kommunikatörerna mellan kommunerna för att täcka behovet av olika språk. Den tid som kommunikatörerna inte ger samhälls- och hälsoorientering enligt ovan kan den flerspråkiga kompetensen användas för andra behov, till exempel för studiehandledning på modersmål på grundskola och gymnasieskola, som språkstöd på förskola och skola, som informatör på ”medborgarkontor”, som stödfunktion till fastighetsvärdar, för föräldrastöd/föräldrautbildning på modersmål m.m. Kommunikatörerna arbetar i olika kommuner men stärks i sin yrkesroll genom gemensam utbildning, gemensam handledning och regelbundna länsträffar där de byter erfarenheter och ges möjlighet till att diskutera sitt uppdrag. De deltagande kommunerna har en gemensam samordnare som schemalägger SHO+ och sköter kontakten med olika verksamheter som önskar nyttja den kompetens som kommunikatörerna 2015-10-05 Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 besitter. På detta vis implementeras en ny strukturell organisation som sparar administrativ resurs för kommunerna och främjar samverkan över myndighets- och kommungränser. Samordningen stärker också förutsättningarna att behålla och utveckla kompetens över tid. Välutbildade kommunikatörer med bred språkkompetens och en utökning av samhällsorienteringen med fokus på hälsa stärker förutsättningarna för en snabbare etableringsprocess och främjar folkhälsan hos nyanlända kommuninnevånare. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns omfattande stöd i olika utredningar och rapporter för att detta projekt bör genomföras. Framgång i integrationsfrågan är av största betydelse för fortsatt god samhällsutveckling och en av de största utmaningar samhället har att axla. Detta förslag har tagit fasta på goda exempel och forskning, det matchar de kriterier som är givna av ESF (där samverkan över kommungränser är ett av dessa kriterier), det ger goda synergieffekter på lokal och regional nivå, och framför allt stärker det förutsättningarna för individens stegförflyttning framåt i integrationsprocessen. Det finns i nuläget ett förslag till projektplan som innehåller upplägg, genomförande och ekonomi. Projektplanen innehåller även de ekonomiska incitamenten för implementering efter ESF. 150930 Per Överberg - för Samordningsförbundet Västra Mälardalen Urban Norling - för Samordningsförbundet Västerås Datum Dnr 2015-10-01 Sida 1(1) Ärende 15 Styrelsen den 9 oktober 2015 MISSIV Integration – fortsatt arbete L:\STYRELSE\STYRELSEHANDLINGAR\2 015\9 oktober\Ärende 15 integration LOA\MISSIV ärende 15 integrat.docx 2015-10-01 16:18 Vid direktörens genomgång med kommuncheferna har följande utvecklingsområden prioriterats. - Länsgemensam strategi SFI – SFX, uppdrag från styrelsen till LOA till aktuella nätverk, kompetensförsörjningsområdet i första hand, skolchefer informeras. Erbjudandet ska vara behovsstyrt inte utbudsstyrt och mer individanpassat. SFA påbörjat finns behov av FST/teknik, FSL/lärare etc. - Ansökan ESF projekt - Praktik för invandrare hos länets företag. - Gemensamt möte med AF cheferna i länet - Fortsatt utveckling av webbplats www.sprakivastmanland.se för utbyte av språklärare och samhällsinformation. Idé, att undersöka om ett ESF projekt kan rikta sig mot att utveckla en samhällskommunikatörsutbildning för att utveckla samhälls- och hälsoinformation. - Kommuncheferna undersöker möjligheten att använda skolan som plats för enkel vardaglig samhällsinformation till asylsökande, alla mödrar går med sina barn till skolan. VKL tar också från med skolcheferna, vilket stöd behöver i så fall skolan? Presidiet har understrukit vikten av ett nära samarbete med samordningsförbunden i länet, VKL har kontinuerlig kontakt med förbunden. Styrelsen föreslås besluta: att uppdra till Lärande och arbetsmarknadsberedningen, LOA, att komma med förslag på hur ett samarbete inom SFI/SFX i hela länet kan utvecklas samt redogöra för dagens samarbetsområden. Västmanlands Kommuner och Landsting Monika E Bertilsson Projektplan SHO+ Övergripande plan för genomförande av samhälls- och hälsokommunikatörsutbildning. Väl utbildade kommunikatörer med olika språkbakgrund bidrar och stärker förutsättningarna för stegförflyttning framåt i utlandsföddas etablerings och integrationsprocess. Projektplanen innehåller upplägg, genomförande, ekonomi och implementering samt önskvärda effekter av en ny utbildning av samhälls- hälsokommunikatörer kallad, Samhälls- och hälsoorientering +. Medel för genomförande kommer sökas från kommande ESF utlysning PO2 i november 2015. 2015 Per Överberg - för Samordningsförbundet Västra Mälardalen Urban Norling - för Samordningsförbundet Västerås Innehållsförteckning FÖRKORTNINGAR 3 1. INLEDNING & ÖVERGRIPANDE PROJEKTBESKRIVNING 4 2. UTGÅNGSPUNKTER 5 3. PROJEKTETS SYFTE 8 4. MÅL 8 5. FÖRDELAR OCH VINSTER 9 5. BEGREPP OCH LAGSTIFTNING 9 5.1 INLEDNING 5.1.1 FLYKTING 5.1.2 ASYLSÖKANDE 5.1.3 UPPEHÅLLSTILLSTÅND 5.1.4 INTEGRATION (I SAMMANHANGET MIGRATION) 5.2 FINSAM (LAGEN OM FINANSIELL SAMORDNING AV REHABILITERINGSINSATSER) 5.3 FINANSIELL SAMORDNING INOM REHABILITERINGSOMRÅDET 5.4 SAMORDNINGSFÖRBUNDEN 5.5 SAMHÄLLSORIENTERING 5.6 STUDIEHANDLEDNING 9 10 10 10 10 10 11 11 11 12 6. SAMVERKANSPARTER OCH ROLLER 12 6.1 KAK – KÖPING, ARBOGA OCH KUNGSÖR KOMMUNER 6.2 VÄSTERÅS KOMMUN 6.3 VKL – VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING 6.4 LANDSTINGET VÄSTMANLAND 6.5 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTERÅS OCH SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA MÄLARDALENS 12 12 13 13 14 7. GENOMFÖRANDEPLAN MED STÖD AV ESF ÅR 1+2 15 7.1 FÖRANKRING 7.2 ESF – EUROPEISKA SOCIALFONDEN 7.3 UPPLÄGG SHO+ UTBILDNING 7.4 FÖRKLARINGAR FIGUR 1-4 7.5 MÅLGRUPP FÖR KOMMUNIKATÖRSUTBILDNING SHO+ 7.6 URVAL AV DELTAGARE 7.7 UTBILDNINGENS ORGANISATORISKA UPPLÄGG 7.8 TIDSPLAN INFÖR ESF-ANSÖKAN 7.9 TIDSPLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV SOH+ UTBILDNING ÅR 1 7.10 TIDSPLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV SOH+ ÅR 2 + IMPLEMENTERING ÅR 1 7.11 JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET 15 15 16 20 20 21 21 21 21 22 22 8. IMPLEMENTERING 23 8.1 VKL – HUVUDMANNASKAP OCH SAMORDNINGSFUNKTION 8.2 KOMMUNERNA SOM KOMMUNIKATÖRERNAS ARBETSGIVARE 8.3 SHO+ TEAMETS TJÄNSTEUTBUD 8.4 FÖLJEFORSKNING 23 23 23 24 2 8.4 SPRIDNING 24 9. EKONOMI 24 9.1 SAMVERKANSGRUPP 9.2 BERÄKNINGSGRUNDER PROJEKTET ÅR 1 OCH 2 9.3 BERÄKNINGSGRUNDER FÖR SÖKTA MEDEL ESF 9.4 BERÄKNINGSGRUNDER FÖR VERKSAMHETEN SOM IMPLEMENTERAD OCH ORDINARIE 9.5 BEHOVSPROGNOS 9.6 EKONOMISK PLAN (BUDGET) FÖR PROJEKT SOH+ ÅR 1 9.7 EKONOMISK PLAN (BUDGET) FÖR PROJEKT SOH+ ÅR 2 9.8 EKONOMISK PLAN (BUDGET) FÖR PROJEKT SOH+ ÖVERGÅNG TILL ORDINARIE OCH ANSTÄLLNING AV 10 24 25 25 25 26 26 27 KOMMUNIKATÖRER 28 11. REFERENSLISTA 29 Förkortningar ESF VKL KAK AF SHK SHO+ AG LF HANDL Europeiska socialfonden Västmanlands kommuner och landsting Köping, Arboga, Kungsör Arbetsförmedlingen Samhälls- och hälsokommunikatörer Samhälls- och hälsoorientering (plus) Arbetsgivare Lösningsfokuserat arbetssätt Handledning 3 1. Inledning & övergripande projektbeskrivning Under 2015 har Samordningsförbundet Västra Mälardalen finansierat två projekt som har varit inriktade på integration av nyanlända invandrare i Köpings, Arbogas och Kungsörs kommuner; Samhällsorientering och kommunikatörsutbildning i samverkan samt Sammanhållande förstudie utrikesfödda. Nyanländas hälsa är ett av de största hindren för en lyckad integration i det svenska samhället och det finns ett flertal goda exempel på projekt som har arbetat med hälsa som en fördjupad del av den lagstadgade samhällsorienteringen som varje kommun är skyldig att erbjuda de nyanlända invandrarna. Sedan de två projekten startade har det funnits en nära samverkan dem emellan och idén om att bygga ut den nuvarande utbildningen har varit ett av de spår som projektet Sammanhållande förstudie utrikes födda har arbetat med redan i ett tidigt skede. Projektidén om en större satsning i Västmanland på samhälls- och hälsokommunikatörer har väckt ett stort intresse hos externa aktörer i länet. Under våren 2015 har de båda projekten deltagit i länsträffar anordnade av bland andra Länsstyrelsen, VKL och Samordningsförbundet Västra Mälardalen i syfte av att sprida projektidén till övriga länet. Det har också funnits en dialog med Landstinget i Västmanland kring samverkan i hälsokommunikationsutbildningar genom Kompetenscentrum för hälsa och de Hälsocenter som finns i länet Under våren har det bedrivits ett kartläggnings- och utvecklingsarbete i Västerås finansierat av Västerås samordningsförbund. Där har projektidén om en gemensam ansökan om fondmedel för att utbilda samhälls- och hälsokommunikatörer tillsammans med Köping, Arboga och Kungsör varit den idé som samordningsförbundet har valt att gå vidare med, någonting som också samordningsförbundets utvecklingsgrupp i Västerås har ställt sig bakom. Det finns goda skäl att utveckla den idag lagstadgade samhällsorienteringen om 60 timmar med hälsofrämjande information som i denna projektbeskrivning omfattar 20 timmar. Det finns flera framgångsrika exempel runt om i landet där samhällsorienteringen kompletterats med hälsoinriktad information. Som exempel kan nämnas MILSA i Skånes län och exempel från Ronneby. Det som avses i denna projektbeskrivning är följande: Genomföra en NY och uppgraderad utbildning av samhällskommunikatörer med NYTT bearbetat och utvecklat handledarmaterial för Samhällsorienteringen samt NY hälsofrämjande utbildningsdel Implementera en NY strukturell organisation och organisering som främjar myndighets och kommunsamverkan och som stärker förutsättningarna att behålla och utveckla kompetens över tid Med strukturell menas i detta sammanhang, uppbyggnad, sammansättning och organiseringar d v s övergripande förutsättningar och villkor. I tillägg till alla goda insatser som görs på individuell nivå finns det strukturella utmaningar som om de utvecklas, har en positiv 4 inverkan på arbetet och möjligheterna för nyanländas utveckling och stegförflyttning framåt. Väl utbildade kommunikatörer och en utökning av samhällsorienteringen med hälsoinformation stärker förutsättningarna för en snabbare etableringsprocess. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns omfattande stöd i olika utredningar och rapporter för att detta projekt bör genomföras. Framgång i integrationsfrågan är av största betydelse för fortsatt god samhällsutveckling och en av de största utmaningar samhället har att axla. Detta förslag har tagit fasta på goda exempel och forskning, det matchar de kriterier som är givna av ESF (där samverkan över kommungränser är ett av dessa kriterier), det ger goda synergieffekter på lokal och regional nivå, och framförallt stärker det förutsättningarna för individens stegförflyttning framåt i integrationsprocessen. De ekonomiska incitamenten för implementering efter ESF finns också där. 2. Utgångspunkter Det finns en ständigt pågående aktivitet på både makro (politiskt övergripande, strukturell nivå) och mikronivå (individuella insatser, lokala projekt) som syftar till att skapa goda förutsättningar för utlandsfödda att etablera sig i Sverige. I Västmanland pekas ett antal områden ut i två dokument; ”Mångfaldsdriven tillväxt 2014- 2020”, som är länets regionala utvecklingsprogram, RUP samt ”Växa i Västmanland”, vilken anger länsgemensamma strategier för kompetensförsörjning och är en del av arbetet med uppdraget Kompetensplattformen. I dessa dokument framgår att invandring är den viktigaste förutsättningen för Västmanlands befolknings och arbetskraftstillväxt. På uppdrag av de tre Samordningsförbunden i Västmanland genomfördes 2014-2015 en kartläggning över goda exempel och organiseringar som varit och är till hjälp i arbetet med behovsgruppen utlandsfödda i behov av omfattande samordnade rehabiliteringsinsatser. I det presenterade resultatet redovisas betydelsefulla slutsatsområden som ligger till grund för utformningen av denna projektplan. Sammantaget så stärks förutsättningarna för individens stegförflyttning framåt i etableringsprocessen. En metafor i sammanhanget är att likna etableringsprocessen vid ett stort antal pusselbitar som tillsammans skapar resultat. En grundläggande förutsättning för att kunna ta sig an det arbete som krävs för att kunna lägga sitt eget livspussel är den egna hälsan. 5 Följande framgångsfaktorer har beaktats i denna projektbeskrivning; Insatser för individens egen hälsoutveckling – att tidigt tillhandahålla hälsofrämjande information och insatser är en framgångsfaktor på alla plan. Den egna hälsoutvecklingen fungerar som en katalysator för övriga processer som handlar om stegförflyttning framåt. Genom hälsofrämjande information (och aktiviteter) skapas förutsättningar för en aktiv hälsoutveckling vilket är en starkt bidragande faktor till att individen förmår stegförflyttning framåt. Det finns en omfattande forskning som ger stöd för detta t.ex. att stress (PTSD) påverkar minnesfunktion och språkinlärning negativt. Resultat visar på stora samhällsekonomiska vinster när hälsoutvecklande insatser genomförs inför eller parallellt med andra insatser. Hälsoutveckling påverkar hela individens system positivt och begränsar onödigt lidande. Insatser som främjar hälsan kan vara en kombination av inslag som t.ex. information, olika typer av fysisk träning, avslappning, hälsoscreening, kroppskunskap, kostkunskap, normer, värderingar, hälsosystem, föreningskunskap, mm. Inslag som främjar hälsoutveckling är till hjälp i integrationsprocessen och ger positiva effekter även i den enskildes sociala kontext (familj, närstående). Projektet avser att utveckla kommunikatörsutbildningen med att bygga in hälsoinformation kopplat till respektive samhällsblock om totalt + 20 timmar. Delaktighet och påverkan – här spelar förhållningssätt och bemötande en avgörande roll. Samarbetsalliansen skapas i mötet med den enskilde. Att inom ramen för kontext (verksamhet och systemramar, villkor och förutsättningar) kunna påverka sin egen situation, att bli 6 lyssnad på, att kunna utvecklas i sin egen takt utifrån egna förutsättningar, är framgångsfaktorer. Resultat visar att individer i behovsgruppen har egna tankar och idéer om vad som är till hjälp framåt – och i vilken ordning. Former för aktiv delaktighet och påverkan i den egna planeringen påverkar stegförflyttning positivt. Slutsatsen ligger i linje med ambitionen att utveckla ett mer individanpassat upplägg utifrån individens behov samt att Kommunikatörerna får utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt Bygga på långsiktighet och befintliga strukturer – trygghet och långsiktighet påverkar förutsättningarna för stegförflyttning framåt. Här spelar grundstrukturer en stor roll. Mer permanenta strukturer är till hjälp för utvecklingen av samverkansprocesser, personalutveckling och metodutveckling. Allt detta kommer behovsgruppen tillgodo. I mer permanenta strukturer finns förutsättningar att bygga upp smidiga samverkanssystem över tid. I mer långsiktiga strukturer kan mer energi ägnas åt den enskilde och mindre till systemprocesser. Förutsättningar för tydliga arbetsprocesser ökar likväl som förutsättningar för stärkt arbetsmiljö. Genom att bygga och utveckla verksamheter på och med befintliga strukturer skapas goda förutsättningar för ett långsiktigt, kvalitetssäkrat arbete med individens fokus i fokus. Det projekt som denna beskrivning avser bygger på att ta tillvara och utveckla befintliga strukturer och därigenom stärka långsiktighet och samverkan. Implementering Framgångsfaktorer för en lyckad implementering är förutom goda och relevanta resultat att implementering är väl förankrad i medverkande organisationer från start. Just förankringen och en väl fungerade styrgrupp ger goda förutsättningar för en framgångsrik implementering (se socialstyrelsens handbok för implementeringsarbete). Samverkan En god och effektiv samverkan mellan myndigheter är till hjälp för den enskilde. När arbetsperspektivet utgår från individen (individens fokus i fokus) så blir behovet och betydelsen av en effektiv samverkan än tydligare. När myndigheter (genom chefer) ger tydliga mandat för samverkan (i praktiken) om vem, hur, var, när, så är det till hjälp för den enskildes stegförflyttning framåt. I detta sammanhang framstår ett tydligt ledarskap som ger förutsättningar för att samverkansprocessen kan vara vital, aktiv och handlingskraftig, som en viktig pusselbit för individens process framåt. Långsiktighet Stabilitet och långsiktighet i verksamhetens struktur är en framgångsfaktor. Arbetet med etableringsprocessen bör ges förutsättningar att verka inom långsiktiga strukturer. Den strukturella utvecklingen handlar dels om att utveckla långsiktigt hållbara organiseringar, men även om mer övergripande samhällsutveckling, som t.ex. utvecklingen av samhällsorienteringen med hälsoinformation. 7 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet Regeringen tar utmaningarna som den snabba befolkningstillväxten medför på allvar, men ser samtidigt den utvecklingspotential och de vinster som finns för vårt land om vi skapar rätt förutsättningar för nyanlända att etablera sig och göra vårt land till sitt. Om vi lyckas kan Sverige bli det land i Europa som har bäst förutsättningar att möta de välfärdsutmaningar som bland annat den demografiska utvecklingen med fler äldre och färre i arbetsför ålder innebär. Därför ligger regeringens fokus på konkreta åtgärder som förbättrar nyanländas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället och därmed bidra ekonomiskt, socialt, kulturellt och politiskt till Sveriges utveckling (Regeringen 150910). 3. Projektets syfte Att genomföra en NY och uppgraderad utbildning av samhällskommunikatörer med NYTT bearbetat och utvecklat handledarmaterial samt med NY hälsofrämjande utbildningsdel Att utveckla och implementera en NY strukturell organisering som främjar myndigheters och kommuners samverkan samt att förutsättningarna för att behålla och utveckla kompetens över tid stärks Att NYA samverkansformer och organiseringar implementeras som stärker förutsättningarna att behålla och utveckla kompetens över tid 4. Mål Att en bättre och mer flexibel SOH+ bidrar till snabbare etablering för nyanlända och stärkt folkhälsa Att regionens samverkan stärks genom samordning av SHO+ Att samordningen av SHO+ implementeras och befästs i befintlig struktur Att organisationsstrukturen för SHO+ medför trygga anställningsformer för kommunikatörerna Att resultat och effekter leder till efterfrågan av fler och löpande utbildningsplatser/utbildningar 8 5. Fördelar och vinster Flexibel samhällsorientering (lagstadgad 60 timmar) med hög kvalitet av utbildade samhälls- och hälsokommunikatörer som är anpassad efter gruppernas behov. Tydlig och tidig (kortare väntetider) information ger vinster på längre sikt för kommunen och övriga aktörer, bland annat kan riktade informationsinsatser på individens modersmål leda till en snabbare integration och etablering på arbetsmarknaden som i sin tur ge effekter som minskat antal personer som blir beroende av försörjningsstöd, färre ärenden på socialtjänsten eller minskad belastning på vården. Boskola på modersmål ger positiva effekter hos de kommunala bostadsbolagen genom ökad kunskap hos nya hyresgäster om hur det är att bo i Sverige. Samhälls- och hälsokommunikatörer kan också vara en resurs som bostadsbolagen kan använda i dialogen med enskilda hyresgäster. Studiehandledning på modersmål (lagstadgad verksamhet) i vilken samhälls- och hälsokommunikatörerna kan vara en resurs för skolan. De kan även användas vid det första mötet mellan skola och familj samt vid informationsträffar som föräldramöten eller utvecklingssamtal. Samhälls- och hälsokommunikatörer kan utgöra en resurs för kommunerna och Arbetsförmedlingen, ex. medverka som resurser (på olika språk) vid medborgarkontor, informationscenter olika informationsmöten mm. Den breda och djupa kunskap som kommunikatörerna får kommer att vara till stor hjälp i många olika sammanhang. Externa aktörer som arbetar med målgruppen nyanlända kan erbjudas tjänster som exempelvis information på asylboenden, särskilda hälsoinformationsgrupper mm Organisation och samverkansstruktur ger förutsättningar för långsiktighet, trygga anställningsformer och kompetensutveckling över tid. Samverkansformen över kommungränser ger ökat resursutnyttjande, lägre kostnader, kortare svars och väntetider, ökad flexibilitet i att möta förekommande behov (som varierar över tid) Genom samverkan kan kommunerna skicka deltagare till varandras grupper för att maximera eller dra nytta av språkgrupper och/eller gruppstorlek Projektet ger säkrare anställningsformer för kommunikatörerna och kvalitetssäkrar utbildningen och att personal stannar 5. Begrepp och lagstiftning 5.1 Inledning Nedan följer förtydliganden av för projektet viktiga begrepp och relevant lagstiftning. 9 5.1.1 Flykting Varje dag får i genomsnitt 23000 människor lämna sina hem till följd av krig, konflikt eller brott mot de mänskliga rättigheterna. Det finns idag ca 50 miljoner människor i världen som är flyktingar eller som lever i flyktingliknande situationer vilket är den högsta siffran sedan 1994. Pakistan är det land där flest flyktingar uppehåller sig (2012 ca 1,6 miljoner) följt av Iran, Tyskland och Kenya. De länder varifrån flest tvingas fly är Afghanistan, Somalia, Irak och Syrien. Samtliga av de 25 länder som tar emot flest flyktingar i relation till landets BNP i USD/capita är utvecklingsländer. Flyktingkonventionen definierar vem som är flykting och vilka rättigheter denna person har. Konventionen skrevs under 1951 och kompletterades med ett protokoll 1967. Enigt konventionen är en flykting en person som - ”flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk samhörighet, och som befinner sig utanför det land han är medborgare och som på tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet”. 5.1.2 Asylsökande Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, och som ännu inte fått sin ansökan avgjord. 5.1.3 Uppehållstillstånd Det finns olika grunder för uppehållstillstånd; Uppehållstillstånd som anknytning – som anknytning räknas make/maka/registrerad partner eller sambo samt barn under 18 år. Under 2013 gavs 40026 tillstånd på grund av anknytning. Uppehållstillstånd som gäststudent – studenten skall visa att han/hon kan försörja sig under hela studietiden. Under 2013 gavs 7559 tillstånd för studier. Uppehållstillstånd för att man söker skydd (asyl) – alla har rätt att söka asyl, det är en mänsklig rättighet. Migrationsverket skall pröva ansökan. Under 2013 gavs 27098 personer skydd i Sverige sedan de sökt asyl. Tillkommer gör 1900 kvotflyktingar. EU-medborgare behöver inte söka uppehållstillstånd – EU-medborgare som har sin försörjning tryggad genom egna medel eller anställning har rätt att bosätta sig i Sverige. Under 2013 registrerades 25501 EU-medborgare som nya migranter i Sverige. 5.1.4 Integration (i sammanhanget migration) Integration är i dagens Sverige ett begrepp som uppträder i många olika sammanhang och som kan beskrivas på olika sätt. Begreppet används ofta för att rubricera den process genom vilka personer med ett annat etniskt ursprung än det svenska upplever delaktighet, samhörighet och gemenskap i det svenska samhällets olika delar och funktioner. 5.2 FINSAM (lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser) Människor med en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade problem har ofta flera olika samhällskontakter. En uppskattning är att cirka 300 000 personer kan ha sådana behov. De riskerar att hamna i en gråzon när stöd och insatser krävs 10 från flera olika aktörer. Det kan i värsta fall leda till en rundgång mellan skola, socialtjänst, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvård och Försäkringskassan, med kortsiktiga och ineffektiva insatser som följd. Den 1 januari 2004 trädde Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser i kraft, i dagligt tal FINSAM. Lagen gör det möjligt för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting/region att samverka finansiellt inom välfärds- och rehabiliteringsområdet. Tillsammans bildar de fyra parterna ett samordningsförbund och beslutar själva hur samarbetet ska utformas och bedriver samverkan utifrån lokala förutsättningar och behov inom ramen för lagen. Genom samverkan i ett samordningsförbund kan parterna utveckla det gemensamma ansvarstagandet och därmed välfärds- och rehabiliteringsarbetet. Källa: www.finsam.se 5.3 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet I promemorian DS 2003:2 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet redovisas ett förslag till en permanent finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Finansiell samordning föreslås kunna ske mellan en försäkringskassa, ett landsting, en länsarbetsnämnd samt en eller flera kommuner. Därigenom skall en effektiv resursanvändning underlättas. Målgruppen för den föreslagna finansiella samordningen utgörs av människor som har så sammansatta och komplicerade problem att de är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera aktörer för att uppnå förmåga att försörja sig genom eget förvärvsarbete. De åtgärder som får finansieras genom den finansiella samordningen skall ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde och syfta till att återställa eller förbättra den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Källa: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/428 5.4 Samordningsförbunden Ett samordningsförbund kan ses som en struktur för att få samverkan mellan myndigheterna att fungera över tid. Det innebär att verksamheten inte enbart bedrivs i form av tillfälliga projekt utan mer som en ordinarie samverkansverksamhet. Samordningsförbunds uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva. På individnivå verkar samordningsförbunden genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Insatserna syftar ofta till att samlokalisera, utveckla gemensamma metoder och individanpassa insatser så att man når en ökad effektivitet. Samordningsförbunden stödjer också aktivt aktiviteter som syftar till att få samarbetet mellan parterna att fungera mer effektivt. I maj 2014 fanns 84 samordningsförbund i Sverige som täcker in 230 av landets 290 kommuner. Källa: www.finsam.se 5.5 Samhällsorientering §7 Förordning 2010:1138, om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Samhällsorienteringen ska i möjligaste mån bedrivas på modersmålet eller ett annat språk 11 som deltagaren behärskar väl. Vid behov ska tolk anlitas. De personer som ger samhällsorienteringen ska ha lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet och ämneskunskap. Förordningsmotiv 2010:1 Av uttrycket ”i möjligaste mån” följer att samhällsorienteringen får bedrivas på svenska i det fall att något annat inte är möjligt. Kommuner uppmanas även att samverka för att kunna erbjuda samhällsorientering på modersmål. Regionala rekommendationer De regionala rekommendationerna understryker vikten av att samhällsorienteringen ska ske utav en samhällskommunikatör. Samhällsorienteringen ska påbörjas så snart som möjligt efter det att den nyanlände har folkbokförts i kommunen. I 2 § förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare anges att samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Målet ska vara att deltagarna utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, hur samhället är organiserat, och praktiskt vardagsliv. 5.6 Studiehandledning §4, Skolförordning 2011:185 En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. 6. Samverkansparter och roller 6.1 KAK – Köping, Arboga och Kungsör kommuner KAK utgörs av Köpings kommun, Arboga kommun och Kungsör kommun. Kommunerna i KAK har för avsikt att anlita utbildade SHO+ kommunikatörer. Antalet utbildningsplatser för 2015 beräknas till 285. Behov av permanenta resurser för studiehandledningsinsatser föreligger. Respektive kommun är positiv till en ESF ansökan för SHO+ 6.2 Västerås kommun Västerås kommun har för avsikt att anlita utbildade SHO+ kommunikatörer. Antalet utbildningsplatser för 2015 beräknas till 250. Behov av fler resurser för studiehandledningsinsatser i tillägg till de som redan finns på CF2 (centrum för tvåspråkighet) föreligger. Behov av att utveckla och kvalitetssäkra SO föreligger. Behov av att kompetensbehållning över tid för insatser av kommunikatörer föreligger. Trygga arbetsvillkor för kommunikatörerna är önskvärt. Västerås kommun är positiv till en ESF ansökan för SHO+. 12 6.3 VKL – Västmanlands kommuner och landsting Inriktningen är att VKL tar sig an huvudmannaskapet för projektet samt den samordningsfunktion som organiserar och samordnar SHO+ Kommunikatörerna utifrån medverkande kommuners behov. VKL samordnar scheman, möten, beslut, uppföljningar vilket spar tid och resurser. Dessutom stärks samsyn kring hur man på bästa sätt kan ge individuellt stöd. Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle, utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114). Tydliga roller, tydlig kommunikation, tydligt mandat är till hjälp i lösningsinriktad samverkan med individens fokus i fokus. 6.4 Landstinget Västmanland Landstinget i Västmanland medverkar med kompetens inom ramen för den hälsoutbildning som genomförs av kompetenscentrum i Köping. Projektet ber Landstinget att påbörja en stark och konkret förankringsprocess som syftar till att Landstinget i Västmanland bidrar med kostnadstäckning om SEK 2000 per SHO-deltagare för de 20 påbyggnadstimmar som ligger inom samhällsorienteringsblocken. Modellen är hämtad från Ronneby i Blekinge län där Landstinget anser att kostnaden är sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande, vilket även ligger med som ett mål för Landstinget i Västmanland och den antagna landstingsplanen 2016-2018 och Målområde 1 – en god och jämlik vård och hälsa. 8.2.4 Jämlik vård och hälsa För att motverka av ökade hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället ska landstingets folkhälsoarbete särskilt fokuseras på identifierade utsatta grupper. Ett exempel är nyanlända till Sverige, vilka löper större risk att lida av eller utveckla ohälsa. 8.2.7 Samarbete för folkhälsa Folkhälsa är ett komplext område som omfattar såväl livsvillkor som levnads vanor som hälso- och sjukvård. Förutom individerna själva så har kommuner, landsting, såväl som arbetsgivare ett ansvar att för hur folkhälsan förbättras. Av den nationella folkhälsopolitiken framgår att folkhälsoarbetet är en gemensam angelägenhet för landsting och kommuner, där alla måste bidra för optimal effekt. Projektet menar även att Landstingets monetära medverkan skulle ha en positiv inverkan för övriga kommuner i Västmanland att vilja ansluta sig till en kvalitetssäkring av SHO+ kommunikatörer. Projektet menar även att Landstingets medverkan sänder en stark signal om att samverkan och samordning gör en positiv skillnad för både kommunikatörer och deltagare i SHO+ kurser. SHO+ kommunikatörerna är två eller flerspråkiga. Utöver att kommunikatören kan svenska språket väl så har han/hon ett annat modersmål. Kommunikatören har även en kulturell kunskap som är betydelsefull utifrån betydelsen att i sin yrkesroll ge uttryck för, och ta hänsyn till olika kulturella aspekter av hälsa. I läkartidningen 2015:112:DH37 står att läsa att kunskap om kulturella aspekter av hälsa är nyckeln till jämlik vård. 13 6.5 Samordningsförbundet Västerås och samordningsförbundet Västra Mälardalens Samordningsförbunden bekostar grundutbildning i lösningsfokuserat arbetssätt samt handledningsinsatser som ingår i kommunikatörsutbildningen både år 1 och år 2. Samordningsförbunden antar samtidigt en aktiv roll i spridningen projektets resultat och effekter. Samordningsförbundet Västerås skriver I sin verksamhetsplan 2015: De behovsgrupper som samverkansinsatserna skall rikta sig mot är personer med behov av samordnad rehabilitering och habilitering och som skall syfta till att dessa skall återfå eller förbättra sina möjligheter till egen försörjning. Löpande görs analyser av de grupper som berörs. Förutom grupper med behov av samordnad rehabilitering riktas även insatser i förebyggande/hälsofrämjande syfte. I propositionen 2002/03:132 anges att en tänkbar behovsgrupp för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet är personer som är i behov av förebyggande hälsoåtgärder. Dessa personer, i förvärvsaktiv ålder, är de som löper risk att hamna i ovanstående behovsgrupper och med ett potentiellt behov av samordnad rehabilitering och habilitering. Till grund för arbetet ligger gemensamt prioriterade grupper: Behovsgrupperna identifieras lokalt och ges möjlighet till tidigt stöd, inkluderande förebyggande åtgärder Behovsgrupperna utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (16-64 år) Individerna i behov av samordnad rehabilitering kan ha såväl fysiska, psykiska, sociala som arbetsmässiga behov Nysvenskar med svårighet att komma ut på arbetsmarknaden Ungdomar som uppbär eller riskerar att beviljas aktivitetsersättning Figur 1 Översikt medaktörer 14 Köping Utbildning Beställare Arboga AG % Landstinget Beställare Utbildning AG % Beställare Västerås Samord.förb. Beställare Medfinans AG % SHO+ Kungsör ESF Beställare Medfinansiering 2 år AG % VKL Övriga kommuner Projektägare Beställare AF SHK-samordning Urval av deltagare Aktivitetsstöd 7. Genomförandeplan med stöd av ESF år 1+2 7.1 Förankring Under period 28 augusti till 30 oktober 2015 pågår projektets förankringsarbete hos berörda kommuner och myndigheter. En tydlig avsiktsförklaring att medverka är avgörande för om en ansökan till ESF skall lämnas eller inte. 7.2 ESF – Europeiska socialfonden Målsättning är att med givet mandat ansöka om ESF medel i den utlysning som sker i november 2015. Socialfondsprojekt för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Socialfondens verksamhet syftar till att stärka individers ställning på ar- 15 betsmarknaden och öka övergångarna till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden. Insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa eller står långt från arbetsmarknaden så att de utvecklas och kommer i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Projektens huvudsyfte kan vara utveckling av nya metoder, eller tillämpning av kända metoder och arbetssätt, som bidrar till övergångar till arbete för de prioriterade grupperna eller förstärker kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Socialfondsprogrammet möjliggör en högre grad av individanpassning. Projekt som innefattar samverkan med AF ska särskilt prioriteras. 7.3 Upplägg SHO+ utbildning En ESF ansökan omfattar start och genomförande av SOH+ utbildning samt implementeringsfas av utbildade kommunikatörer och samordningsorganisation. Den utbildningsplan som har arbetats fram är en fördjupad utbildning för samhälls- och hälsokommunikatörer med ett genomarbetat, mer omfattade och fördjupande material. Utbildningen genomförs av Jobbcenter i Köping som även utvecklat det nya kurs och lärarhandledningsmaterialet. Utbildningen genomförs i tre block. Block 1 – Utbildning samhällskommunikatör Introduktion och pedagogik utbildning Utbildning i ämneskunskap, Kunskapstest Block 2 – Utbildning hälsokommunikatör Del 1: Utbildning i ämneskunskap Handledning av lärare Del 2: Parallellt med egna grupper, fördjupning och uppföljning Kunskapstest Block 3 – Vidareutbildning Lösningsfokuserat arbetssätt Grönkvist (socioekonomiskt program för att motverka ekonomisk stress) Föräldrakunskap Fördjupad pedagogik och ämneskunskap Boskola Block 1 och 2 utgör grundläggande utbildningen och omfattar 8 veckor på heltid. Block 3 är fördjupningsutbildning som ges parallellt med att kommunikatören praktiserar sina kunskaper med SOH grupper. Block 3 omfattar 4-8 veckor. 16 Samtliga block omfattar: Lektioner Föreläsningar Studiebesök Grupparbeten Praktiska övningar Inläsning av material Studiematerial som deltagarna erhåller Nytt utökat och fördjupat utbildningsmaterial Ny Lärarhandledning för samhällskommunikation (2015) Material för hälsoinformation (framtaget av Kompetenscenter) Material för boskola (framtaget av kommunala bostadsbolag) Efter avslutad utbildning erhåller deltagaren studieintyg Figur 2 Innehåll i SHO+ 17 Figur 3 Innehåll i respektive utbildningsblock 18 Figur 4 Processkarta 19 Kompetenscener Köping Samordningsförbunden V:a Mälardalen Västerås Norra V-L LTV Köping Arboga Kungsör Västerås SHO+ Fagersta Norberg Skinnsberg VKL Hallsta Sura Sala Process 2015 VT 2015 HT 2016 VT 2016 HT 2017 VT 2017 HT 2018 VT 2018 HT Förankring Förankring U ormning plan Ansökan ESF Svar + plan Start år1 Avslut år 1 + utvärdering Start år 2 + impl. år 1 Avslut år 2 + utvärdering Implementering år 2 Hälsocenter Köping Västerås Fagersta Sala ESF Po 2 2/11—11/12 7.4 Förklaringar figur 1-4 Figur 1: medaktörer i projektutformningen Figur 2: beskrivning av den utvecklade och fördjupade samhällsorienteringens 8 block med hälsoorientering samt Grönkvist, Boskola och studiehandledning. Figur 3: uppdelning av utbildningen i 3 block Figur 4: processkarta över tänkt samordning. Huvudman är VKL, medfinansiering genom samordningsförbunden, fötätat och utvecklat samarbete med Ltv genom Hälsocenter, utbildning av SHO+ kommunikatörer sker genom kompetenscenter i Köping, medverkande kommuner från start är Köping, Arboga, Kungsör och Västerås. Samtliga kommuner i Västmanland inbjuds att medverka. Förhoppningen är att övriga kommuner ansluter i takt med att man förankrat medverkan i respektive kommun. Medelsansökan görs till ESF PO2 med start 2/11-2015. 7.5 Målgrupp för kommunikatörsutbildning SHO+ Målgrupp är utlandsfödda personer som har efterfrågade språk (språkgrupper) som modersmål och som har grundläggande behörighetskrav för utbildningen. Rekrytering kan ske genom AF och/eller genom inventering av tim och/eller deltidsanställda som motsvarar ställda kompetenskrav och där det föreligger ett önskemål om kompetensutveckling i syfte att få behålla existerande arbetskraft. Antal deltagare till första utbildningsgrupp är 20 personer. 20 Könsfördelningen skall vara 50/50. Deltagarnas modersmål skall i största möjliga mån matcha föreliggande regionala behov. 7.6 Urval av deltagare Urval av deltagare för utbildning görs genom anställningsintervjuer och arbetsprov i samarbete med Arbetsförmedlingen. Rekrytering till utbildningen kan även göras genom att kommunen inventerar eventuell befintliga SO personal som är tim/deltidsanställd och där kompetensutveckling skulle medföra möjlighet till heltidsanställning. 7.7 Utbildningens organisatoriska upplägg All utbildningen genomförs i Kompetenscentrums lokaler i Köping som ligger 3 min promenad från tågstationen. Utbildning i SO genomförs av Jobbcenter i Köping med hjälp av lärare på Kompetenscentrum. Utbildning i Hälsoinformation genomförs av Kompetenscentrum med stöd av Kompetenscentrum för hälsa (KCH) och Hälsocenter. Lösningsfokuserad grundutbildning samt handledarinsatser anordnas av Samordningsförbundet Västerås och Samordningsförbundet Västra Mälardalen. Handledarutbildning i socioekonomiska programmet Grönkvist genomförs av KCH. 7.8 Tidsplan inför ESF-ansökan 2015 augusti-oktober Förankringsarbete i respektive kommun samt respektive part Planering av Projektplan (genomförandeplan och budget) Planering av utbildningsdel och samordningsorganisation 2015 november Skrivning av ESF ansökan + inlämning ESF ansökan 2016 mars Beräknat svar under mars 2016 Rekrytering av projektledare 7.9 Tidsplan för genomförande av SOH+ utbildning år 1 2016 april Start av SOH+ projekt Anställning av projektledare Detaljplanering av projektstart 2016 maj-juni Urval av deltagare till SOH+ kurs 1 (könskvotering 50/50) Anställning av administratör 2016 augusti Deltagarna påbörjar utbildningen block 1+2 (8 veckor) Start av följeforskning 2016 oktober Deltagarna påbörjar SHO+ praktik (2 och 2), löpande handledning Löpande följeforskning Anställning av samordningsfunktion 2016 november Genomförande Block 3 parallellt med SOH+ praktik, löpande handledning 21 Löpande följeforskning 2017 januari-mars Självständigt arbete med SHO+ praktik + löpande handledning Löpande följeforskning + presentation av resultat och effekter 7.10 Tidsplan för genomförande av SOH+ år 2 + implementering år 1 2017 april-maj Spridning av resultat Utvecklingsarbete med nya kommuner Informationsmöten inför kurs 2 Planering implementeringsarbete (avtal, arbetsformer, handledning) 2017 maj-juni Urval av deltagare till SOH+ kurs 2 (könskvotering 50/50). Utvecklingsarbete med nya kommuner Implementeringsarbete (avtal, arbetsformer, handledning) 2017 augusti -september Deltagarna påbörjar utbildningen block 1+2 (8 veckor) Mentorer av utbildade kommunikatörer från kurs 1 Implementering år 1 (organisationsutveckling, processhandledning) 2017 oktober Deltagarna påbörjar SHO+ praktik (2 och 2), löpande handledning Implementeringsarbetet klart (organisationsutveckling, processhandledning) 2017 november Genomförande Block 3 parallellt med SOH+ praktik, löpande handledning Löpande arbete inom den implementerade verksamheten 2018 januari-april Självständigt arbete med SHO+ praktik + löpande handledning Implementeringsarbete (organisationsutveckling, processhandledning) 2018 april-juni Självständigt arbete med SHO+ praktik + löpande handledning Vidare implementering av år 2 och utveckling av etablerad struktur från år 1 7.11 Jämställdhet och tillgänglighet Planering och genomförandet av projektet skall utgå från ett jämställdhetsperspektiv där kvinnor och män bereds lika villkor och möjligheter. Innehållet skall vara lika tillgängligt, av lika hög kvalitet och vara lika väl anpassad för såväl kvinnor som män. Projektet skall arbeta för att bryta könsstereotypa mönster och ta vara på alla deltagares resurser. Ett huvudsyfte är att projektet leder till för kommunikatörerna ett hållbart arbetsliv som kan kombineras med familjeliv. 22 8. Implementering 8.1 VKL – huvudmannaskap och samordningsfunktion VKL har godkänt att ta sig an huvudmannaskapet för en ESF ansökan vilket stärker förutsättningarna för alla parters bästa samverkan. VKL åtar sig även den viktiga samordningsfunktionen för både tjänsteplanering (beställningar av tjänst samt planering och schemaläggning) samt löneunderlagshantering. Funktionen innebär att en beställare av tjänster kontaktar VKL´s samordningsfunktion direkt, d v s EN väg in. En viktig del i samordnarfunktionen är att samverka med kommunernas SFI för att planera schemaläggning – allt i syfte att nå bästa samverkan med deltagarnas fokus i fokus. Samordningsfunktionen tillsammans med administratör redovisar kostnadsställen och kostnadsfördelning till berörda parter. Förslag är att anställningsformen om 100 % fördelas mellan kommunerna (procentanställning i flera kommuner som tillsammans blir 100 %) vilket öppnar möjligheten att kommunikatörerna kan arbeta interkommunalt även med studiehandledning. Samordningsfunktionen hanterar avräkningar i kostnader kommunerna emellan. I implementeringsplanen ingår att ta vara på, bygga vidare och utveckla det VKL-ägda WEB-systemet för samordning så att det passar och ger än bättre möjlighet att möta kommunernas behov av kommunikatörernas tjänster. Inför ESF-ansökan gör VKL en framställan till medverkande parter om formella beslut gällande medfinansiering samt medverkan. 8.2 Kommunerna som kommunikatörernas arbetsgivare Planen är att kommunikatörerna erhåller sin anställning i respektive kommun av den förvaltning som har som uppgift att genomföra SO. Utifrån att kommunikatörerna ska kunna nyttjas interkommunalt, leds, planeras och fördelas kommunikatörernas tjänster genom den centrala samordningsfunktionen, allt för bästa flexibilitet och samverkan. Arbetet För det administrativa arbetet tillsätts en administrativ tjänst under projekttiden om 100 % som efter projekttiden övergår till en fast 50 % tjänst utifrån att själva ESF administrationen upphör. Arbetsuppgifter som ingår i den administrativa tjänsten är lönehantering, ekonomifunktion, rapportering, statistik och ESF rapportering. 8.3 SHO+ teamets tjänsteutbud Utökad samhälls- och hälsoorientering (SHO+) på modersmål (min 80 timmar) Grönkvist (socioekonomiskt program) Social stödfunktion (särskild insats) Informatör på modersmål ex. medborgarkontor Stödresurs i skolan Studiehandledning på modersmål Delta i ”det första mötet” mellan skola och familj samt exempelvis föräldramöten och andra informationsträffar Stöd vid hälsoaktiviteter (individ och/eller grupp) Boskola för nyanlända invandrare på modersmål Stödfunktion för fastighetsvärdar 23 Informationsinsatser riktade till nyanlända och asylsökande genom ex. Landstinget (folktandvården, hälsocenter m.fl.), Migrationsverket, Studieförbunden Stödfunktion för Arbetsförmedlingen Informationsinsatser riktade mot gruppen nyanlända inom etableringen Stöd till ensamkommande barn i HVB-hem och familjehem 8.4 Följeforskning Projektet har för avsikt att redan tidigt knyta an följeforskning till projektet genom företaget PayOff som utför samhällsekonomiska utvärderingar, process- och effektutvärderingar på uppdrag främst av olika Samordningsförbund, kommun/stad, landsting/region, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och insatser med finansiering från Europeiska Socialfonden. PayOff har t.ex. utvecklat en modell för samhällsekonomisk utvärdering av integrationsinsatser. PayOff utvärderar främst åtgärder med fokus på: • individer i utanförskap som oftast också står långt från arbetsmarknaden • anställda med risk för ohälsa eller i behov av rehabiliteringsinsatser • andra sociala insatser inom välfärden Payoff har en egen modell för samhällsekonomisk utvärdering, NyttoSam. Den är väl beprövad och har använts för att genomföra ett hundratal utvärderingar av olika satsningar inom välfärden för att synliggöra nyttan för samhället, parterna och individerna. PayOff utgår från vilken förändring insatsen lett till för individerna som ingår i målgruppen för insatsen. 8.4 Spridning Projektet har som mål att resultat och effekter leder till efterfrågan av fler utbildade kommunikatörer. Det övergripande målet är att samtliga kommuner i Västmanland ansluter till att använda SOH+ utbildade kommunikatörer. I takt med behov avropas fler utbildningsplatser av kompetenscentrum i Köping. I takt med att fler kommuner ansluter stärks samverkan och kvaliteten i både genomförande och resultat samtidigt som kompetens behålls över tid. 9. Ekonomi 9.1 Samverkansgrupp En samverkansgrupp med representanter från VKL, Köpings kommun, Samordningsförbundet Västerås, Samordningsförbundet Västra Mälardalen, Kompetenscenter Köping och Länsstyrelsen har träffats och diskuterat innehåll och upplägg vilket lagt grunden för de kostnadsposter som redovisas i 9.6 och 9.7. 24 9.2 Beräkningsgrunder projektet år 1 och 2 Beräkningsunderlagen 9.6 och 9.7 är framtagna i samverkan med berörda parter. I den samverkansgrupp som planerat projekt SHO+ finns en omfattande kompetens av att starta projekt, genomföra projekt, utvärdera projekt samt den del som i slutändan är den mest betydelsefulla – erfarenhet av implementering. Utgångspunkter i beräkningsunderlaget har varit att ta fasta på faktiska kostnader i en modell som är trovärdig, genomförbar och hållbar (långsiktig). 9.3 Beräkningsgrunder för sökta medel ESF Utgångspunkter i beräkningsgrunder är ledorden– kvalitet och långsiktighet. Beräkningarna är gjorda utifrån diskussioner, jämförelser, erfarenheter och rimliga bedömningar. Det första året innebär att sjösätta den verksamhetsidé som växt fram i ett omfattande processarbete. År 1 innebär att genomföra den modell och det innehåll som redovisas i punkt 7.6. År 2 år kan beskrivas som en implementeringsfas i vilket modellen hittar sin exakta passform i det befintliga strukturnätet. Trots att förankringen är tydlig så behövs tiden (år 2) för att ge modellen de allra bästa förutsättningar att befästa samverkansnyttan i det regionala perspektivet. De kostnader som presenteras är relevanta i uppdraget. Vad beträffar beräkningar av medfinansiering så kan vi konstatera att medfinansiering om + 50 % uppnås. Medfinansieringen är dels direkt kostnadstäckning av utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt samt handledare utbildning i Grönqvist (program om hushållsekonomi för att minska ekonomisk stress) samt handledningskostnader under år 1 och år 2 av Samordningsförbundet Västerås och Samordningsförbundet Västra Mälardalen. Inräknat som medfinansiering är även deltagarnas aktivitetsstöd under utbildningsåret (schablon), samt det ersättning (aktivitetsstöd) som kursdeltagaren i SHO+ erhåller under de 80 timmar som SHO+ varar. Antalet kurser är en uppskattning baserat på behovsprognos för KAK (285 deltagare) respektive Västerås (250 deltagare) under 2015- Gruppstorleken är beräknad enligt 15 deltagare per grupp (snittet under 2015). 9.4 Beräkningsgrunder för verksamheten som implementerad och ordinarie Beräkningen har som bas den ersättning om 6000 SEK som betalas av staten till kommunen per deltagare för genomförande av den lagstadgad SO om 60 timmar. Vid beräkning av studiehandledningstimmar så beräknas att varje SOH+ kommunikatör genomför 6-8 studiehandledningstimmar per vecka samt andra uppdrag, kallade ”övriga uppdrag” 2-4 timmar per vecka. I respektive kommunikatörs veckoplanering finns förberedelsetid om 8 timmar (ej intäktsförda). Ett årsarbete omfattar ca 1792-1832 arbetstimmar (224-229 arbetsdagar). Fördelningen av tid kommer enligt preliminära beräkningar att vara 50% SOH+ utbildning, 25% förberedelsetid och 25% övrigt timarvode (ex. studiehandledning, boskola, Af, mm). i vilket På kostnadssidan står som största post löner för 10 kommunikatörer inklusive sociala avgifter, försäkringar mm samt kostnader för samordningsfunktionen genom VKL. Andra poster är uppskattning av overheadkostnader. Beräkningarna som redovisas i 9.4 avser en självfinansierad ordinarie verksamhet inom befintliga strukturer. Verksamheten kan alltså 25 stå på egna ben samtidigt som den bidrar till långsiktighet och kvalitetssäkring av för kommunerna lagstadgad verksamhet. 9.5 Behovsprognos I prognoser gjorda av Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Röda korset m.fl. samt egen omvärldsanalys, framträder ett tydligt behov av samhälls- och hälsokommunikatörer (och den kompetens de representerar). Behovet bedöms vara fortsatt mycket stort under lång tid framöver. Dessutom har behovet av kvalitetssäkrad information blivit en centralt och viktig del för den enskildes stegförflyttning framåt i etablerings och integrationsprocessen. Transkulturellt centrum i Stockholm lyfter fram hälsokommunikation för migranter som den viktigaste pusselbiten i den enskildes utveckling i det nya landet. SHO+ ska ske i dialogform i vilket kulturell och språklig kompetens är avgörande för att kunna ta hänsyn till hälsans bestämningsfaktorer och länka individens tidigare kunskap och erfarenheter till ny kunskap och nya erfarenheter. Sammantaget skapar denna process förutsättningar för KASAM, en känsla av sammanhang när världen blir begriplig, hanterbar och meningsfull. Hälsa är en nyckel till integration. 9.6 Ekonomisk plan (budget) för projekt SOH+ år 1 Utbildning år 1 period 150401-160331 Projektledare 1 år lön 33Tkr/m x1,4 Utbildning SO 20 deltagare x 6000 Utbildning HO 20 deltagare x 8000 Utbildning + HL Grönkvist 20 deltagare x 4000 Utbildning LF grund 20 deltagare x 5000 Lokalkostnader kansli 12 x 5000 Utbildningsmaterial +förbrukningsmtrl Handledning 20 delt indiv x 2 + 6 ggr grupp Studiebesök x3 (transport + omkostnader) Samordnarfunktion start okt lön 30Tkr/m x1,4 Administrations utrustning + system 12x 6 Hälsocenter stödfunktion lön 28Tkrx1,4 Följeforskning PayOff år 1 ESF administratör från juni 10x30Tkr/mån x1,4 Lokalkostnad utbildning 12v + handledning Samverkans och utbyte ex. TKC Stockholm TOTAL KOSTNAD ÅR 1 Medfinasiering Samordningsförbundet grundutbildning Lösningsfokus + handledarutbildningGrönkvist Samordningsförbundet löpande handledning Aktivitetsstöd SHK 20x 223/dag 30v (150dagar) Aktivitetsstöd klienter i SHO+ kurser 15del/x 12 kurser om vardera 80 tim (ers 28:-/t) (25% av beräknat behov) TOTAL MEDFINANSIERING ÅR 1 (+50%) Sökt medel ESF Kostnad 554400 120000 160000 80000 100000 60000 50000 150000 20000 252000 72000 470400 300000 420000 30000 30000 2868800 Medfinans ESF stöd Samord.förb Samord.förb Samord.förb 180000 150000 669000 403200 1402200 2538800 26 9.7 Ekonomisk plan (budget) för projekt SOH+ år 2 Implementering år 2 period 160401-170331 Projektledare 1 år lön 33Tkr/m x1,4 Utbildning SO 20 deltagare x 6000 Utbildning HO 20 deltagare x 8000 Utbildning Grönkvist 20 deltagare x 4000 Utbildning LF grund 20 deltagare x 5000 Lokalkostnader kansli 12 x 5000 Utbildningsmaterial Handledning 20 delt individuell x 2 + 6 ggr grupp Studiebesök x3 (transport + omkostnader) Samordnarfunktion 1 år lön 30Tkr/m x1,4 Overheadkostnader Förbrukningsmateriel Samverkans och utbyte t.ex TKC Stockholm ESF administratör 50% 12x15 Tkr/mån x1,4 Lokalkostnad utbildning 12v + handledning Spridningskostnader/konferens arr Hälsocenter stödfunktion lön 28Tkrx1,4 TOTAL KOSTNAD ÅR 1 Medfinasiering Samordningsförbundet grundutbildning Lösningsfokus + handledarutbildning Grönkvist Samordningsförbundet löpande handledning Aktivitetsstöd SHK 20x 223/dag 30v (150dagar) Aktivitetsstöd klienter i SHO+ kurser 15del/x 12 kurser om vardera 80 tim (ers 28:-/t) (25% av beräknat behov) TOTAL MEDFINANSIERING ÅR 2 (+50%) Sökt medel ESF Kostnad 554400 120000 160000 80000 100000 60000 35000 150000 20000 504000 50000 15000 30000 252000 30000 50000 470400 2680800 Medfinans Samord.förb Samord.förb Samord.förb 180000 150000 669000 403200 1402200 2350800 Implementeringsåret behövs för att utveckla, stötta och säkra att organisation och verksamhet slår rot i befintliga strukturer, därav också att utbildningsår 2 genomförs parallellt med att ordinarie verksamhet påbörjas (implementeras). 27 9.8 Ekonomisk plan (budget) för projekt SOH+ övergång till ordinarie och anställning av 10 kommunikatörer Beräkning ordinarie verksamhet Samordnartjänst 1 år lön 33Tkr/m x1,4 SHO+ 10x 25Tkr/mån x1,4 Administratör 50% 12x15 Tkr/mån x1,4 Overheadkostnader 5% Lokalkostnader kansli 12 x 5000 Hälsocenters medverkan bekostas av Ltv fr. år 3 Kostnad 554400 4200000 252000 150000 60000 Intäkt Behov KAK+Västerås SO + 600delt/år (6000:-) 3600000 *Prognos studiehandl 2750 x 380:**Prognos övriga tjänster 1650 x 380:- 1045000 627000 * 7tim per SHK /vecka (40 veckor) 10/SHO+ ** 4,2tim per SHK/ vecka (40 veckor) 10/SHO+ TOTAL 5216400 5272000 Den ekonomiska planen ovan har sin beräkningsgrund enligt punkt 9.4. Efter det att år 1 avslutas och utvärderingsunderlaget är klart och presenterats kommer 10 deltagare att anställas som samhälls- hälsokommunikatörer. Arbetsuppgifter kommer att vara genomförande av SHO+ inom KAK och Västerås, likaså studiehandledning och övriga kommunikations och informationstjänster. Projektet kallar år 2 för ”implementeringsår” vilket avser att kommunikatörer från år 1 medverkar som mentorer under år 2 i syfte att stärka den lärande processen och därmed den övergripande kvaliteten. Beräkningsgrunden för antalet SHO+ kurser är en årlig ökning om ca 10%. 28 11. Referenslista Jackson, Z. P., McKergow, M. (2002). The Solution Focus – The Simple Way to positive change. London: Nicholas Brealey Publishing. Norra Västmanlands Samordningsförbund -En kartläggning med fokus på utlandsfödda med språkhinder, ohälsoproblematik och behov av samordnad rehabilitering. http://www.samordningnv.se/statistik/statistik_kartlaggningavsamverkan.shtml Rapport-FoUrnalen 2013:5. Primärvårdsbaserad hälsoinformation i grupp till ofrivilligt migrerade. Rose-Marie Mossberg-Maghsoudi, Hanna Waldemarson Socialmedicinsk tidskrift 2/2013 - Utanförskap och försörjningsstöd vid ohälsa försämrar återhämtning visar en explorativ intervjustudie med nyanlända flyktingar i Södertälje, Solvig Ekblad, Maria Asplund, Christina Hägglöf. Socialstyrelsen Artikelnr 2012-6-12 - Om implementering ISBN 978-91-87169-37-3 Länsstyrelserna - Rapportnummer: 2013:11, Samhällsorientering för nyanlända Utvärdering av projektet Samhällsorientering på hemspråk i Ronneby kommun, Linnéuniversitetet, G. Åkesson Kunskap om kulturella aspekter av hälsa är nyckeln till jämlik vård, Läkartidningen 2015:112:DH37 Hälsokommunikatörer kan bidra till bättre hälsa hos utlandsfödda, Läkartidningen 2013:110:CAZZ Elektroniska källor SKL – Gör rätt från dag ett. Kartläggning av ekonomiskt bistånd till långvarigt sjuka bidragsmottagare och personer utförsäkrade från försäkringskassan. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-669-9.pdf FAMU – för arbete mot utanförskap, en hållbar väg mot självförsörjning. Stockholm stad http://www.stockholm.se/Arbete/Fran-bidrag-till-jobb/Metodutveckling-och-projekt/FAMU/ SvD artikel 7/2-2014. Hälsa hos nyanlända måste tas på allvar. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/halsa-hos-nyanlanda-maste-tas-pa-allvar_8904602.svd Nationella nätverket för samordningsförbund NNS och Kunskapsbanken www.nnsfinsam.se Karolinska institutet - http://ki.se/start Migrationsverket - http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner.html Migrationsinfo – forskning och statistik om integration och migration I Sverige http://www.migrationsinfo.se/ Regeringen - http://www.regeringen.se/ Samordningsförbundet Västerås http://www.samordningvastmanland.se/vasteras/ 29 Samordningsförbundet Västra Mälardalen http://www.samordningvastmanland.se/vm/ Samordningsförbundet Norra Västmanland - http://www.samordningvastmanland.se/nv/ Utvärdering av sociala investeringar - http://www.payoff.se/ Will Schutz, FIRO teorin http://www.thesweden.se/the-human-element/willschutz/ 30
© Copyright 2024