Katarina Jakobsson är projektstödjare i Norra Mellansverige med Värmlands-, Dalarnas- och Gävleborgs län som arbetsfält. Projektstödjare Katarina Jakobsson ”Tillsammans kan vi åstadkomma mycket” Sedan ESF Jämt drog igång har Katarina Jakobsson rest Norra Mellansverige runt för att besöka och stötta ESF projekt. Kontakten med projekten upplever Katarina är det mest spännande och givande med arbetet som projektstödjare. Mötena utmanar och utvecklar såväl hennes som projektägarnas kunskaper om jämställdhet. Att det hänt mycket sedan ESF Jämt startade år 2009 råder det ingen tvekan om. Katarina märker en kontinuerlig, positiv utveckling i arbetet med jämställdhet och jämställdhetsintegrering inom projekten. ”Det är häftigt att se att det händer så mycket – många av projekten som jag stödjer idag är helt annorlunda än tidigare. De vill mycket mer. De vill både ha utbildningar, rådgivning och skriver också ambitiösa handlingsplaner tillsammans med mig. Allt mer sällan är jämställdhetsarbetet något som bara ska bockas av.” Anledningen till förändringen tror Katarina är att ESF i Norra Mellansverige numera ställer hårda krav på jämställdhetsintegrering och följer upp projektens arbete. Men även att hon själv bättre når projektledningarna och förmår förklara vad jämställdhetsintegrering betyder för verksamheten. Dessutom märks generellt ett ökat intresse för jämställdhet hos dem hon möter. 62 Samtidigt finns fortfarande skillnader i attityder till och förståelse av jämställdhet. Tydligast syns detta mellan projekt som haft processtöd från ett tidigt skede och de som kontaktar henne sent i projektfasen eller inte alls. De projekt som hon följt från ansökan till avslut har oftast en större förståelse för betydelsen av jämställdhetsintegrering och arbetar mer strukturerat. Det är betydligt svårare att göra förändringar i pågående projekt. Målen är då redan satta, budgeten lagd och specifika mätkriterier, utan integrerade jämställdhetsperspektiv, valda. Katarinas bakgrund i den privata företagsvärlden gör att hon betraktar sitt arbete lite som ett försäljningsuppdrag. Men ett uppdrag där hon ska sälja något som kunderna ibland inte vet att de behöver eller vill ha. För att lyckas behövs en bra grund för att relationen ska utvecklas positivt och samtal möjliggöras. ”Det måste finnas ett förtroende mellan mig och projektledningen. Det gäller att möta dem där de är. Alla projekt är olika och befinner sig också på olika nivåer. Det gäller att formulera projektspecifika jämställdhetsmål som både utmanar och är realistiska. Vad vill vi uppnå när det gäller jämställdhet och vad krävs för att vi ska nå dit? I denna process får de stöd av mig men det finns ingen quick - fix, det är processen som är viktig.” Genom diskussions- och värderingsövningar ger Katarina projekten möjlighet att formulera hur de vill arbeta och varför jämställdhetsintegrering är viktigt. Övningarna ger bra och spännande ingångar till samtalen om jämställdhet. Att de kvalitativa aspekterna av jämställdhetsarbetet blir belysta redan från början är en stor fördel. Glöms de bort är risken att projekten fastnar i kvantitativa mål och främst räknar antal kvinnor och män. Ett av huvuduppdragen i mötet med projektledningarna är därför att bistå till att kvalitativa mål formuleras. I det arbetet ser hon sig själv som det främsta arbetsredskapet, med 4R som en bra metod att följa. ”Min roll är att ställa frågor och ge feedback – kan man tänka så här, vad tror ni om detta, kan ni göra så? Ofta sitter projektansvariga på väldigt mycket kunskap och bra idéer och med lite stöd formulerar vi och konkretiserar hur jämställdhetsarbetet ska göras. Det är i dialogen som något händer. Projektledningarna är ju experter på sina projekt och jag på jämställdhet. Tillsammans kan vi åstadkomma mycket!” Tre snabba! Vad betyder jämställdhet för dig? Att inte bli satt i ett fack på grund av kön. Att det inte finns en förförståelse om hur jag ska bete mig eller vara bara för jag är kvinna eller man. Och att vi värderas lika. Vad är svårast med att vara projektstödjare? Jag skulle önska större tydlighet om vilka förväntningar som finns på arbetet som vi projektstödjare ska utföra och vad vi ska åstadkomma, t.ex. från ESF nationellt. Vi kommer inte att kunna jämställdhetsintegrera alla projekt på några år. Men var ska vi 63 lägga ribban? När är ett projekt jämställdhetsintegrerat? När är man i mål? Det är en viktig fråga som jag tycker att vi bör lyfta kontinuerligt, både i ESF Jämt och med ESF. Vad är bäst med att vara projektstödjare? Det roligaste är att träffa projekten. Ett av mina projekt just nu har jag kommit i kontakt med väldigt sent i projektperioden. Från att ha misstänkt mig för att vara utsänd av ESF för att kontrollera deras arbete har vi fått ett mycket givande samarbete. Tillsammans har vi genomfört en basutbildning för både styrgrupp, arbetscoacher och alla som jobbar i projektgruppen och ledningen, med många spännande diskussioner. Efter basutbildningen har deras intresse väckts och de har påbörjat en 4R-analys. Jag tycker det här är ett fantastiskt exempel på projekt som gått från att tycka ”jaja, du får väl komma hit”, till att det har gjort stor skillnad för hur de tänker och gör i projektet. Det är häftigt och det beskriver vad som är det bästa med att vara projektstödjare! 64