Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso

VÅRDPROGRAM
Ägare:
LD Hjälpmedel
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal
hälso- och sjukvård i Dalarna
Framtaget av (förf.)
Dokumentkategori:
Marie Ahlfors, tf. Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel
Vårdprogram 2015-03-05
Marit Raninen-Lundin, Utvecklingsledare ”Utveckling, hälsa och välfärd, äldre” Region Dalarna,
Katarina Johansson, Utvecklingsledare ”Utveckling, hälsa och välfärd, äldre” Region Dalarna
Magdalena Alriksson Bergvall, tf. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gagnef
Annelie Isaksson, Sjuksköterska Gagnef
Lovisa Hård, Sjuksköterska Älvdalen
Helena Dingfors, Sjuksköterska Falun
Emelie Ekman, Sjuksköterska Falun
Gäller för:
Godkänt av:
Dalarna
Specialitetsgrupp Allmänmedicin i Landstinget Dalarna
Specialitetsgrupp Kvinnosjukvård i Landstinget Dalarna
Verksamhetschef Hälso- och sjukvård i kommunerna samt MAS
Fastställs av:
Regional utvecklingsgrupp äldre
SMEDJEBACKENS KOMMUN
Version:
3
Gäller
fr.o.m.
2015-06-01
t.o.m.
2018-01-01
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bakgrund ____________________________________________________________________ 1
Syfte________________________________________________________________________ 1
Mål ________________________________________________________________________ 1
NIKOLA _____________________________________________________________________ 2
Definition urininkontinens ______________________________________________________ 2
Olika typer av inkontinens ______________________________________________________ 2
Ansträngningsinkontinens ___________________________________________________________ 2
Trängningsinkontinens ______________________________________________________________ 2
Blandinkontinens __________________________________________________________________ 2
Överrinningsinkontinens _______________________________________________________ 2
Överaktiv blåsa ____________________________________________________________________ 2
Arkitektoriell/funktionell inkontinens __________________________________________________ 2
BASAL UTREDNING – Utreda och bedöma _________________________________________ 3
Anamnes _________________________________________________________________________ 3
Status ____________________________________________________________________________ 3
Provtagning _______________________________________________________________________ 3
Toalettschema _____________________________________________________________________ 3
Avföringsvanor ____________________________________________________________________ 3
Urinmätning ______________________________________________________________________ 3
Dryckesmätning ___________________________________________________________________ 3
Läckagemätning ___________________________________________________________________ 4
Bedöma __________________________________________________________________________ 4
Remiss till urolog/gynekolog _________________________________________________________ 4
BASAL UTREDNING – planera och åtgärda _________________________________________ 5
Toalettassistans____________________________________________________________________ 5
Blåsträning________________________________________________________________________ 5
Bäckenbottenträning _______________________________________________________________ 5
Genomgång av patientens läkemedel __________________________________________________ 6
Anpassa toalettmiljön _______________________________________________________________ 6
BASAL UTREDNING – utvärdera och följa upp ______________________________________ 7
Team Kontinens ___________________________________________________________________ 7
Dokumentation ____________________________________________________________________ 7
Reklamationer/Avvikelser ______________________________________________________ 7
Förskrivning av inkontinenshjälpmedel ____________________________________________ 9
Definitioner _______________________________________________________________________ 9
Att få inkontinenshjälpmedel _________________________________________________________ 9
Hur går utprovningen till?____________________________________________________________ 9
Vilka inkontinenshjälpmedel kan förskrivas? ____________________________________________ 9
Vem kan vara förskrivare? ___________________________________________________________ 9
Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och ansvar __________________________________ 10
Förskrivarens ansvar vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel____________________________ 10
Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården
(SOSFS 2008:1) § ________________________________________________________________ 10
Beställning av inkontinenshjälpmedel _________________________________________________ 10
Uppföljningsansvar av förskrivna inkontinenshjälpmedel _________________________________ 10
Inkontinenshjälpmedel utan förskrivning ______________________________________________ 11
Kateterbehandling ___________________________________________________________ 11
Olika befattningshavares ansvar ________________________________________________ 12
Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen _________________________________ 12
Läkare __________________________________________________________________________ 12
Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska ___________________________________________________ 12
Enhetschef _______________________________________________________________________ 12
Förskrivare - sjuksköterska/fysioterapeut ______________________________________________ 12
Sjuksköterska med områdes- och omvårdnadsansvar ____________________________________ 12
Kontinensombud __________________________________________________________________ 13
Kontaktperson inom SOL/LSS (socialtjänstlagen/lag om stöd och service åt vissa funktionshindrade)
________________________________________________________________________________ 13
Arbetsterapeut/Fysioterapeut _______________________________________________________ 13
Produktinformation _______________________________________________________________ 13
Regelverk __________________________________________________________________ 14
Referenser __________________________________________________________________ 14
Bilaga 1 Förskrivarförteckning: _________________________________________________ 15
Bilaga 2 Uppdragsbeskrivning: _________________________________________________ 16
Bilaga 3 Tolkningsguide till urinmätningslista _____________________________________ 17
Bakgrund
Urininkontinens och blåsfunktionsstörningar kan minska livskvaliteten betydligt både för
drabbade och närstående. Det är ett stort folkhälsoproblem som orsakar stora kostnader för
samhället.
I åldersgruppen över 65 år har 30 till 40 procent urinläckage, vilket motsvarar mer än 534 000
människor i Sverige och antalet beräknas öka i framtiden (SBU 2013).
Att få välja när, var och hur vi genomför de dagliga toalettbesöken betraktas som en
självklarhet för de flesta av oss. För ett flertal äldre och många personer med
funktionsnedsättning, är oförmåga att själv klara av sina toalettbesök många gånger orsaken till
att de inte kan bo kvar i sin egen bostad. Toalettbesök ska erbjudas regelbundet utifrån
patientens behov under hela dygnet, oavsett boendeform.
Urininkontinens och blåsfunktionsstörningar kan förhindras, lindras eller botas genom att
problemet uppmärksammas och att förebyggande information ges. För att kunna erbjuda
patienten vård och behandling av god kvalitet vid urininkontinens och blåsfunktionsstörningar,
behövs kompetens hos vårdgivare, utförare vid samt förskrivare av hjälpmedel.
Syfte
Vårdprogrammet ska vara ett stöd för olika yrkeskategorier. Bidra till ett strukturerat arbetssätt
vid utredning, behandling, uppföljning och omvårdnad av personer med urininkontinens samt
blåsfunktionsstörningar.
Behovsbaserad förskrivning av inkontinenshjälpmedel ska ske så att rätt hjälpmedel förskrivs
och hanteras på ett tryggt och säkert sätt för den enskilde samt på ett kostnadseffektivt sätt.
Mål
Alla patienter med urininkontinens och blåsfunktionsstörningar ska
• ges möjlighet att besöka toaletten utifrån sitt individuella behov under hela dygnet
• erbjudas utredning, få en diagnos fastställd samt erbjudas behandling
• uppnå inget eller minskat urinläckage efter åtgärd/behandling
• uppnå normaliserat eller förbättrat antal urineringstillfällen per dygn
• efter att behov påvisats, erbjudas individuellt utprovade och förskrivna
inkontinenshjälpmedel
• följas upp var sjätte månad samt vid förändrat behov
• efter utredning och behandling uppleva förbättrad livskvalitet
Länkar:
I dokumentet finns hänvisning till andra dokument/webbplatser
länkar (understrukna ord), som öppnas i nytt fönster. Se hemsidan för uppdatering samt för
blanketter i Nikola.
Förklaring; i detta dokument använder vi patient genomgående.
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
1
NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting)
NIKOLA är ett nationellt nätverk som driver på utvecklingen inom blåsfunktionsområdet. På
www.nikola.nu är den senaste kunskapen inom inkontinensområdet samlad, målsättningen är
att webbsidan ska fungera som en lättillgänglig resurs inom området.
I det här vårdprogrammet hänvisar vi till NIKOLAS kvalitetsprogram, som bygger på beprövad
erfarenhet och är evidensbaserat. Verktyg finns såsom blanketter med tillhörande instruktioner
och filmer för utredning, behandling och uppföljning.
NIKOLA samarbetar med Senior alert som är ett nationellt kvalitetsregister. Genom att utveckla
nya förebyggande arbetssätt vill kommuner och landsting öka möjligheten till bästa möjliga
vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Riskbedömning blåsdysfunktion
(inkontinens) infördes januari 2014 och rekommenderas inom Dalarnas län.
Definition urininkontinens
Urinary incontinence means uncontrollable leakage of urine.
It can be continuous or intermittent.
(ICS- International Continence Society, 2006)
Läckagemängden eller läckagefrekvensen behöver inte vara avgörande för det obehag eller den
minskade livskvalitet som en person kan uppleva.
Olika typer av inkontinens
Ansträngningsinkontinens
Läckage i form av droppar eller mindre skvättar utan blåskontraktion i samband med
ansträngning som t.ex. hosta och tunga lyft.
Trängningsinkontinens
Urinläckage som uppkommer i samband med trängning. Både små och stora läckage upp till
hela portioner kan förekomma.
Blandinkontinens
Kombination av ansträngnings- och träningsinkontinens.
Överrinningsinkontinens
Urinläckage på grund av att blåsan är överfylld och ”rinner över”. Det beror oftast på att
blåsmuskeln är försvagad eller på ett avflödeshinder t.ex. en förstorad prostatakörtel.
Överaktiv blåsa
Täta trängningar, täta miktioner, läckage.
Arkitektoriell/funktionell inkontinens
Av omgivningen orsakad inkontinens.
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
2
BASAL UTREDNING – Utreda och bedöma
Syftet med utredningen är att definiera bakomliggande orsaker till patientens blåsstörning.
Etiska avgöranden är viktiga när det gäller omfattning och inriktning på utredning och åtgärd.
Alla insatser måste individanpassas. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel ska alltid föregås av
en utredning.
Vid alarmsymtom hänvisas patienten akut till läkare:
• Nytillkomna trängningar (< ½ år) utan UVI
• Smärtsamma trängningar
• Blåstömningssvårigheter
• Synligt blod i urinen
• Tidigare malignitet i underliv eller urinvägar
Vid mycket kort anamnes och stora besvär och/eller makroskopisk hematuri ⇒ remiss till
urolog/gynekolog
Anamnes beskriver bakgrunden till blåsstörningen där patienten får skatta sina symtom och
problem. Den ger också möjlighet till observation av patienten under samtalet.
Status beskriver patientens nuvarande situation och omfattning av blåsstörning
Provtagning
•
•
•
Urinprov – bör omfatta analys av albumin, glukos, erytrocyter, leukocyter, nitrit (eventuellt
urinodling) för att utesluta urinvägsinfektion. ABU – Asymtomatisk bakteriuri hos kvinnor
skall normalt sett inte behandlas. Däremot män (ej kateterbehandlade) ska alltid behandlas
– se STRAMA
Blodprov - Plasmaglukos tas för att utesluta diabetes.
Residualurin (urin kvar i blåsan efter tömning) – Mätning vid misstanke om
blåstömningsproblem
Toalettschema kartlägger patientens blåstömningsmönster så att behandling
i form av vaneträning och uppmärksamhetsträning kan inledas. Om patienten inte blir
kontinent trots toalettassistens, utförs läckagemätning.
Inkontinenshjälpmedel ersätter inte toalettbesök.
Avföringsvanor ska kartläggas, då förstoppning kan vara en orsak till urinläckage. Förstoppning
behöver förebyggas och behandlas vid behov.
Urinmätning ger information om dygnsvolym urin, antal blåstömningar, största/
minsta volym, medelvolym, urinvolymens fördelning mellan dag och natt och eventuell
förekomst av urinläckage. Tolkningsguide.
Dryckesmätning kan utföras tillsammans med urinmätning och/eller läckagemätning. Viktiga
parametrar är dygnsmängd vätska, fördelning dag/natt samt typ av vätska.
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
3
Läckagemätning ger ett objektivt mått på mängden urin som patienten läcker, ska utföras
under två till fyra dygn. Mätningen används för utprovning av inkontinenshjälpmedel vid behov
samt utvärdering.
Bedöma
Efter att utredning skett görs en bedömning av de resultat som framkommit.
Diagnos ställs och är vägledande vid val av åtgärd/behandling (se olika typer av inkontinens).
Omvårdnadsdiagnos med mål samt åtgärd(er) utformas.
Målet ska beskriva ett framtida önskvärt tillstånd och formuleras tillsammans med patienten.
Remiss till urolog/gynekolog
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Cancersjukdom misstänks i urinvägar eller könsorgan
Symptomgivande framfall föreligger samtidigt som inkontinens
Svårt att tömma blåsan
Stor residualurin (mer än 50 ml hos ung frisk person, mer än 150-200 ml hos >60 år)
Genomgått tidigare strålbehandling eller kirurgi i lilla bäckenet på grund av malign sjukdom
Tidigare opererad för inkontinens
Trängningsinkontinens vid utebliven förbättring trots behandling
Plötslig debut av urinläckage utan påvisbar orsak
Kirurgisk behandling blir sannolik, t.ex. vid ansträngningsinkontinens eller blandinkontinens
där bäckenbottenträning inte gett effekt inom 4-6 månader
Smärtor, misstänkt fistel, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada
När symtom och undersökningsfynd inte stämmer överens
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
4
BASAL UTREDNING – planera och åtgärda
Planera och välj åtgärd. Resultaten från utredningen ger grunden för en individuell vårdplan.
Vårdplanen ska innehålla diagnos, mål, planering och uppföljning av åtgärder. Specificera hur,
av vem och när åtgärderna ska utföras.
Toalettassistans innebär att patienten får hjälp till toaletten eller blir påmind om att gå på
toaletten innan urinläckage uppstår och kan delas in i följande metoder:
Vaneträning - Toalettbesök vid förutbestämda tider som är anpassade efter patientens
blåsfunktion.
Uppmärksamhetsträning (prompted voiding) - Används till patienter som kan lära sig att känna
blåsfyllnad och som kan be om hjälp när behov uppstår. När patienten ber om hjälp måste
personalen snabbt hjälpa patienten till toaletten.
Schemalagda toalettbesök - Patienten erbjuds regelbundna toalettbesök vid förutbestämda
klockslag med intervaller på två till fyra timmar, ofta kopplat till måltider. Hos vissa patienter
kan det dock vara svårt att hitta lämpliga intervaller i miktionsmönstret. Det är ändå av värde
att hjälpa patienten till toaletten på bestämda tider för att försöka skapa regelbundna urin- och
avföringsvanor.
De fall där ovanstående åtgärder inte fungerar är att betrakta som undantag. De allra flesta blir
hjälpta av toalettassistans. Inkontinenshjälpmedel ersätter inte toalettbesök.
Tänk på att
• underlätta att hitta till toaletten genom markering
• skapa lugn och ro kring toalettbesöket
• rätt sittställning är viktig för att främja blås- och tarmtömning
• uppmana och stimulera patienten till att be om hjälp till toaletten när behov uppstår
• vara uppmärksam på signaler hos patienten som kan tyda på blås- eller tarmtömningsbehov
• underlätta av- och påklädning för patienten vid toalettbesök
Positiv attityd hos all personal är en förutsättning för all toalettassistans!
Blåsträning innebär att sträva efter att ha mellan 4-8 miktioner per dygn.
Vid urinträngningar mer än åtta gånger per dygn, eller om patienten inte hinner till toaletten,
kan blåsträning vara till god hjälp för att öka urinblåsans volym och förlänga intervallen mellan
toalettbesöken. Trängningar kan förekomma både med och utan urinläckage. Observera att
nattliga toalettbesök utan störd nattsömn kan vara normalt.
För att kartlägga urinvolymen utförs urin- och dryckesmätning under ett par dygn.
Urinmätningslistan upprepas flera gånger för att följa upp resultatet av blåsträningen.
Bäckenbottenträning innebär att stärka muskulaturen genom knipövningar så att de inre
organen lyfts upp i rätt läge samt att öka muskelkraften runt urinrör (slida) och ändtarm.
Både kvinnor och män kan bli hjälpta av metoden.
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
5
Genomgång av patientens läkemedel ingår i utredningen då urinvägar och tarm kan påverkas.
Det finns också flera olika läkemedel för blåsdysfunktion – kontakta läkare för vidare utredning
och bedömning.
Anpassa toalettmiljön – Tänk på att ta hjälp av andra professioner, till exempel arbetsterapeut
och fysioterapeut, för att vid behov anpassa den fysiska miljön så att toalettbesök är möjligt.
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
6
BASAL UTREDNING – utvärdera och följa upp
Förskrivaren har det övergripande ansvaret för utredning, planering, genomförande och
utvärdering vid vård av patienter med inkontinens/blåsfunktionsstörning, i samråd med läkare
och patient med närstående/kontaktperson/kontinensombud samt omvårdnadsansvarig
sjuksköterska.
Team Kontinens ska träffas regelbundet (kvartalsvis rekommenderas) och bestå av enhetschef,
förskrivare, kontinensombud (dag och natt) samt arbetsterapeut och fysioterapeut. Andra
yrkeskategorier, såsom läkare och biståndshandläggare, kan också delta. Sammankallande för
teamet är en utsedd förskrivare. Syftet är att stödja varandra i arbetet med att främja god vård
och behandling vid inkontinens/blåsfunktionsstörning samt följa med i utvecklingen inom
området. Teamet ska säkerställa att hantering och användning av upphandlat och förskrivet
hjälpmedel sker med god kvalitet för patienten och på ett kostnadseffektivt sätt.
Dokumentation
Dokumentation ska ske i patientjournal. Förskrivaren ansvarar för att utredning, utvärdering
och planerad uppföljning dokumenteras (individuell vårdplan). Vårdplanen samt förskrivning,
senaste mätning och beställning ska följa patienten vid överrapportering till annan enhet:
• Orsak (anamnes/status – typ av inkontinens, sjukdomar, medicinering)
• Omvårdnadsåtgärder (toalettassistans, förebygga förstoppning m.m.)
• Behandling (bäckenbottenträning, blåsträning, läkemedel, inkontinenshjälpmedel)
• Vid kateterbehandling dokumenteras aktuell läkarordination samt förskrivning och
kateterrelaterad omvårdnad
• Föregående vårdgivares utredning och planerade uppföljning.
Vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel dokumenteras följande:
• Val av inkontinenshjälpmedel (beskriv behov av olika produkter)
• Beräknad förbrukning per dygn (ange dag/natt)
• Förskrivningsperiod max ett år (beställning max 3 månader/uttag)
• Vid urinkateter - ange läkare med medicinskt ansvar för förskrivningen, ordination, planerad
uppföljning – av vem samt när?
• Utvärdering av förskrivning – var 6:e månad eller vid förändrat behov
• Planerad uppföljning av förskrivningen
• Aktuellt kontinenskort/förskrivningskort ska finnas hos patienten
Vid beställning av inkontinenshjälpmedel dokumenteras följande:
Uppföljning – fungerar hjälpmedlet på avsett sätt?
Förbrukning – finns hjälpmedel kvar i hemmet som ska ingå i beräkning av antal hjälpmedel
inför kommande period?
3 månaders förbrukning (eller kortare begränsad period) rekommenderas vid beställning av
förskrivna hjälpmedel.
Reklamationer/Avvikelser
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
7
Alla reklamationer/avvikelser gällande produkter ska rapporteras till:
Kontinenssamordnaren i Dalarna, [email protected]
Reklamation av inkontinenshjälpmedel sker enligt Varuförsörjningens anvisningar för
avvikelser. För kreditering eller ersättningsprodukter, kontakta kontinenssamordnaren. OBS!
Aktuellt kundnummer och distributör anges.
Avvikelsehantering gällande vård och omsorg ska göras enligt lokala rutiner vid förskrivande
enhet.
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
8
Förskrivning av inkontinenshjälpmedel
Definitioner
Förskrivning
Beställning
Bedöma behov av, prova ut och följa upp förskrivet hjälpmedel
Kontakta distributören för leverans av förskrivna hjälpmedel
Att få inkontinenshjälpmedel
Efter utredning av besvären bedöms individens behov av inkontinenshjälpmedel i vardagliga
situationer under dygnet. Urin- och dryckesmätning samt läckagemätning är exempel på
mätmetoder som används för att bedöma orsak och omfattning av funktionsnedsättningen.
Personer som har ett bestående påvisat behov på grund av sjukdom/skada, kan få
inkontinenshjälpmedel förskrivna.
Hur går utprovningen till?
Användaren får prova ett eller flera inkontinenshjälpmedel som motsvarar behovet och den/de
som ska hantera hjälpmedlet instrueras. Ibland behövs förskrivarens bedömning av hur
hjälpmedlet fungerar i hemmiljön samt tillsammans med andra hjälpmedel i samverkan med
arbetsterapeut/fysioterapeut.
Vid varje enhet bör det finnas provförpackningar för val av inkontinenshjälpmedel vid
utprovning. Dessa beställs kostnadsfritt från leverantörerna.
Se information om produktgrupper , absorptionsguide och tolkningsguide vid läckagemätning
samt förskrivarstöd
Målet med utprovning av inkontinenshjälpmedel:
Att användaren känner sig trygg med och litar på sitt hjälpmedel.
Vilka inkontinenshjälpmedel kan förskrivas?
Inkontinenshjälpmedel är personliga och medicintekniska produkter. Enbart Treklöverns
upphandlade sortiment ska förskrivas, se treklöverns produktkatalog (vissa hjälpmedel förskrivs
och följs upp i samråd mellan läkaren och annan förskrivare).
Där behovet av hjälpmedel inte kan uppfyllas inom upphandlat sortiment kan dispensansökan
göras. Den handläggs av kontinenssamordnaren samt tillstyrks av förskrivande enhets
verksamhetschef. Läs mer Hantering av kostnader för hjälpmedel
Inkontinenshjälpmedel ska inte beställas som förbrukningsvaror utan förskrivning.
Vem kan vara förskrivare?
Verksamhetschefen utser förskrivare för inkontinenshjälpmedel och ansvarar för
förskrivarförteckning vid den förskrivande enheten. Rekommenderad kompetens: ”Vård och
behandling vid blås- och tarmfunktionsstörningar samt förskrivning av inkontinenshjälpmedel,
7,5 hp” eller motsvarande högskoleutbildning.
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
9
Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och ansvar innebär att vårdpersonal utan
förskrivningsrätt deltar tillsammans med patienten och förskrivaren vid utprovning, hantering
och uppföljning av förskrivna inkontinenshjälpmedel och har kunskap om:
1. produkternas funktion,
2. riskerna vid användningen av produkterna på patienter,
3. hanteringen av produkterna, och
4. vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning, när en
negativ händelse har inträffat.
Personalen ska kontrollera produkterna innan de används på patienterna enligt tillverkarens
instruktioner, om sådana finns.
Förskrivarens ansvar vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel innebär att
förskrivningsprocessens alla faser blir genomförda och att personen kan använda och hantera
det förskrivna hjälpmedlet på rätt sätt.
1. prova ut och anpassa produkten till patienten,
2. samordna produkten med eventuellt tidigare till patienten förskrivna, utlämnade eller
tillförda produkter, bedöma behovet av
3. anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska kunna fungera tillsammans
på ett säkert sätt, ansvara för att
4. säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön, om det behövs,
5. informera användaren om hur produkten ska användas och de åtgärder som ska vidtas
i enlighet med tillverkarens säkerhetsföreskrifter,
6. instruera och träna användaren, dokumentera förskrivningen i journal
7. följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till patienten fram
till dess behovet upphört eller ansvaret för patienten har tagits över av någon annan.
Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och
sjukvården (SOSFS 2008:1) § 8-9 beskrivs vilka ansvarsområden vem har:
Beställning av inkontinenshjälpmedel
Förskrivaren ansvarar för beställning av individuellt förskrivna inkontinenshjälpmedel.
Beställning och leverans sker via extern distributör enligt Treklöverns avtal.
För konto i beställningsportalen krävs personlig inloggning som tillhandahålls av distributören
efter godkännande av verksamhetschef. Kontakta kontinenssamordnaren för
ansökningsblankett [email protected]. Meddela kontinenssamordnaren vilka som
förskriver.
Uppföljningsansvar av förskrivna inkontinenshjälpmedel
Förskrivaren har uppföljningsansvar för förskrivna hjälpmedel tills behovet upphör, eller att
uppföljningsansvaret överrapporteras och bekräftas av mottagande enhet.
Vid förändrat behov ska förskrivaren kontaktas för ny bedömning.
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
10
Inkontinenshjälpmedel utan förskrivning
Inom slutenvården förekommer användning av absorberande inkontinenshjälpmedel utan
förskrivning. Om behovet kvarstår efter utskrivning ska utredning och behovsbedömning göras
innan förskrivning sker.
Läs mer:
Treklövern Dalarna www.ltdalarna.se/inkontinens
1177 – Vårdguiden Att få ett inkontinenshjälpmedel
Om olika inkontinenshjälpmedel
Kateterbehandling
Vårdhandboken samt Hygienrutiner inom kommunal vård gäller vid kateterisering av urinblåsa
samt hantering av katetrar med tillbehör.
Läkaren har det medicinska ansvaret för kateterbehandlingen, sjuksköterskan har ansvar för
katetersättning, anpassade tillbehör samt för att nödvändiga kontroller, åtgärder och
uppföljningar genomförs. Ansvarig läkare ska dokumentera indikation och beräknad
behandlingstid. I patientens journal ska också finnas uppgifter om:
• ordinerande läkare
• beräknad liggetid för katetern
• typ av kateter och storlek
• mängd vätska i kateterballongen
• uppgifter om insättningen
• patientens egna iakttagelser och upplevelser av behandlingen
När patienten byter vårdform ska information om kateterbehandlingen rapporteras till och
övertagande bekräftas av den mottagande vårdgivaren.
Viktiga omvårdnadsåtgärder är information, patientundervisning, individuell utprovning av
hjälpmedel och förbrukningsartiklar, observationer av urin och hud samt åtgärder inom
kunskaps/kompetensområde. Sjuksköterska och läkare ska tillsammans planera vården och
ständigt ompröva behandling samt förskrivning av urinkateter.
Spolning av urinkateter/blåssköljning
Vid dåligt avflöde eller vid stopp i katetern, kan blåssköljning vara till hjälp, som
engångsåtgärder eller regelbundet. Blåssköljning får endast utföras efter läkarordination och
med ordinerad spolvätska.
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
11
Olika befattningshavares ansvar
Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen
Utse vem/vilka på enheten som skall få förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel samt
upprätta förskrivarförteckning.
Utse förskrivare som representerar den förskrivande enheten i Nätverk Kontinens
Tillstyrka att förskrivaren ges fortlöpande utbildning
Ge personalen möjlighet att förstå och tillämpa lagar, föreskrifter, författningar,
riktlinjer/vårdprogram samt lokala rutiner.
Läkare
Ordinera och i samråd med enhetens förskrivare utreda, behandla och följa upp vård och
behandling.
Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska
Utarbeta kommunövergripande rutiner
Följa upp att en god och säker vård ges vid inkontinens/blåsfunktionsstörning
Enhetschef
Ge personalen möjlighet till att förstå och tillämpa lagar, föreskrifter, författningar,
riktlinjer/vårdprogram samt lokala rutiner
Följa upp att beslutade omvårdnadsinsatser blir genomförda
Utse kontinensombud på varje enhet – uppdragsbeskrivning
Förskrivare - sjuksköterska/fysioterapeut
Verka för goda toalettvanor och basala hygienrutiner
Utreda, behandla, följa upp och utvärdera resultatet av insatta åtgärder
Tillsammans med arbetsterapeut/fysioterapeut bedöma patientens förmåga att stå, rörlighet
och fysisk miljö vid inkontinensvård, hygien och hantering av inkontinenshjälpmedel
Informera patient, närstående/kontaktperson, enhetschef om aktuella omvårdnadsåtgärder
och behandlingar
Bedöma behovet av och ansvara för individuell förskrivning av inkontinenshjälpmedel
Efter utredning informera biståndshandläggaren om behovet av omvårdnadsinsatser
Ha god kunskap om inkontinenshjälpmedel inom upphandlat sortiment
Säkerställa att hantering och användning av upphandlat och förskrivet hjälpmedel sker med god
kvalitet för patienten och på ett kostnadseffektivt sätt
Följa forskning och utveckling inom området och förmedla ny kunskap
Sjuksköterska med områdes- och omvårdnadsansvar
Verka för goda toalettvanor och basala hygienrutiner
Delta i utredning, behandling samt följa upp enligt vårdprogrammet och rapportera till
förskrivaren
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
12
Kontinensombud
•
•
•
•
•
•
•
•
Verka för goda toalettvanor och basala hygienrutiner
Vård- och omsorgspersonal, dag och natt, som erhållit fördjupade kunskaper inom området
utses av enhetschefen och ska finnas på alla enheter
Informera medarbetare samt introducera ny personal om gällande rutiner/vårdprogram
Medverka vid behovsbedömning, utprovning, uppföljning och utvärdering vid förskrivning
av inkontinenshjälpmedel
Ha god kunskap om inkontinenshjälpmedel inom upphandlat sortiment.
Medverka till att hantering och användning av upphandlat och förskrivet hjälpmedel sker
med god kvalitet för patienten och på ett kostnadseffektivt sätt
Kontinenskort/förskrivningskort är uppdaterade och finns hos patienten
Tidsbegränsat uppdrag – ett år
Kontaktperson inom SOL/LSS (socialtjänstlagen/lag om stöd och service åt vissa
funktionshindrade)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Verka för goda toalettvanor och basala hygienrutiner
Informera förskrivaren om patienten har inkontinens/blåsfunktionsstörning samt vid
förändringar
Delta i utredning, behandling samt följa upp enligt vårdprogrammet och rapportera till
förskrivaren
Tillsammans med förskrivare/arbetsterapeut/fysioterapeut delta vid bedömning av
patientens förmåga att stå, rörlighet och fysisk miljö vid inkontinensvård, hygien och
hantering av inkontinenshjälpmedel
Utföra aktuella omvårdnadsåtgärder och behandlingar
Medverka vid behovsbedömning, utprovning, uppföljning och utvärdering vid förskrivning
av inkontinenshjälpmedel
Medverka till att hantering och användning av upphandlat och förskrivet hjälpmedel sker
med god kvalitet för patienten och på ett kostnadseffektivt sätt
Att kontinenskort/förskrivningskort är uppdaterade och finns hos patienten
Kontakta förskrivaren då beställning av inkontinenshjälpmedel behöver förnyas eller
omprövas
Arbetsterapeut/Fysioterapeut
Tillsammans med förskrivare bedöma patientens förmåga att stå, rörlighet och fysisk miljö vid
inkontinensvård, hygien och hantering av inkontinenshjälpmedel
Utföra behandling samt förskriva hjälpmedel för att möjliggöra goda toalettvanor
Produktinformation
Aktiviteter på enheterna planeras tillsammans med Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska.
Beroende på aktivitet kan även annan personal inbjudas. Produktspecialisten ska meddela
kontinenssamordnaren i länet om aktiviteter som planeras.
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
13
Regelverk
Vård och behandling vid urininkontinens och blåsfunktionsstörningar ska vila på medicinska
grunder och följa gällande lagar, föreskrifter, författningar, vårdprogram, riktlinjer och lokala rutiner.
Förskrivning av inkontinenshjälpmedel sker enligt Treklöverns avtal.
Individuella vård- och omsorgsinsatser för att bibehålla kontinens samt förebygga/lindra/bota
inkontinensbesvär ska vara en naturlig del i den personliga omvårdnaden enligt värdegrund SOL
Läs mer www.ltdalarna.se/inkontinens
Referenser
Blomquist, Jacobson, Pless, Wärnberg. 2011. Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar
– Tre olika vägar till hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet (HI).
http://www.hi.se/Global/dokument/publikationer/2011/11357-forskrivningsprocessen-fritt-val-avhjalpmedel-egenansvar.pdf (Hämtad 2014-06-18)
Kvalitetsdokument - Basal utredning, Inkontinens, Blås- och tarmfunktionsstörning. Manual till
anamnesformulär. Centrum Läkemedelsnära produkter/Inkontinens. Västra Götaland; 2013.
http://www.vgregion.se/sv/Regionservice/tjanster/Centrum-for-Lakemedelsnaraprodukter/Inkontinenscentrum/
NIKOLA – Nätverk inkontinens kommuner landsting. Kvalitetsprogram – ett redskap för god vård.
www.nikola.nu
Terapirekommendationer 2014-2015: Råd och rekommendationer för läkemedelsanvändning utgivna av
Dalarnas läkemedelskommitté. www.ltdalarna.se/lakemedel
Urininkontinens. Vårdprogram utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala
län på uppdrag av inkontinensrådet; 2010.
Vårdhandboken - Handbok för hälso- och sjukvård, kapitlet Urininkontinens.
www.vardhandboken.se
Vårdprogrammet Kvinnlig urininkontinens Dalarna. 2014. www.ltdalarna.se/inkontinens
1177 Vårdguiden - Hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård.
www.1177.se
Vårdprogrammet Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg
i Uppsala län. Gäller t.o.m. 2013-12-31. www.lul.se
Vårdprogrammet Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård.
Inkontinenscentrum, Västra Götaland. Reviderat oktober 2009.
Vårdprogram vid urininkontinens och blåsfunktionsstörning. Omfattande kvinnor, män samt personer
inom hemsjukvård och särskilt boende. Kommuner och Landsting i Blekinge; fastställt 2013.
Hygienrutiner
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
14
Bilaga 1 Förskrivarförteckning:
Förskrivarförteckning för
inkontinenshjälpmedel
inom Treklövern Dalarna
Förskrivande enhet:
Verksamhetschef:
Kundnummer:
Datum:
Förskrivare:
1. .
2. .
3. .
4. .
5. .
6. .
7. .
8. .
9. .
10. .
11. .
12. .
13. .
14. .
15. .
Vid frågor kontakta kontinenssamordnare LD hjälpmedel 0243-49 78 39
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
15
Bilaga 2 Uppdragsbeskrivning:
Uppdragsbeskrivning för inkontinensombud.
•
Vara verksamhetens stöd i arbetet med omvårdnad av inkontinenta patienter.
•
Informera medarbetare och introducera ny personal beträffande inkontinensvården i
arbetslaget.
•
Stödja och inspirera medarbetarna att arbeta utifrån rutiner och vårdprogram beträffande
inkontinensvården.
•
Fördjupa sina kunskaper genom utbildning och förmedla dem till medarbetarna.
•
Verka för goda toalettvanor och god livskvalitet för den enskilde.
•
Vara delaktig i utredningar angående inkontinens enligt vårdprogram beträffande
inkontinensvården.
•
Ha ansvar att ordinationskort för toalettvanor samt kontinenskort för inkontinenshjälpmedel
är aktuella.
•
Kontakta leg: sjuksköterska med förskrivningsrätt då beställning av inkontinenshjälpmedel
behöver förnyas eller omprövas.
•
Delta i inkontinensmöten.
•
Avsätta tid för inkontinensarbete i samarbete med enhetschef.
Jag åtar mig uppdraget och har möjlighet att säga upp mig från uppdraget med tre månaders
uppsägning.
Namn:___________________________________ Ort, datum:________________________
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
16
Bilaga 3 Tolkningsguide till urinmätningslista
Normalvärden
•
•
•
•
•
•
total dygnsvolym (dl/ 24tim)
miktionsfrekvens (antal gånger/ 24tim)
10-20dl/ 24tim
4-8gg/ 24 tim
0-1gång/natt, 0-3 ggr hos äldre
medelvolym (dl/ miktion)
2,5 dl
största enskilda volym (dl)
4-5 dl
variation i enskilda volymens storlek (största och minsta volym)
dygnsvariationer (dag/natt)
Tumregler för tolkning av miktionslista
Ansträngningsinkontinens
• läcker vid ansträngning
• små läckage
• urinmängd mer än 3 dl på morgonen
• sällan mer än 1-2 miktioner/natt
Trängningsinkontinens:
• läcker vid trängning
• stora läckage
• ingen enstaka mängd större än 3 dl
• små mängder hela dagen
• flera nattliga miktioner
Blandinkontinens:
• läcker både vid ansträngning och trängning
• har minskat sin blåskapacitet till mindre än 3 dl
• kissar ofta, före och efter för säkerhets skull
Överrinningsinkontinens:
• ovanligt hos kvinnor men kan förekomma vid ryggmärgsskada, postoperativt eller vid framfall
som täpper för urethra.
• läcker vid ansträngning
• inga större urinmängder någon gång
Nokturi:
•
Nattlig polyuri anses föreligga om den nattliga urinvolymen (nattlig urinvolym + första
vattenkastningen på morgonen) är större än 33 % av dygnsurinvolymen os äldre, större än 20 %
hos yngre vuxna
Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna
17