Presentation Emelie Hane-Weijman, Umeå Universitet

Regioner och Individer i Omställning
En kontextualisering av skapande och förstörande av jobb
Sverige, 1990-2010
Emelie Hane-Weijman
Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet
Syfte: Regionala och individuella omställningar
1. Hur reagerar svenska regioner i lågkonjunkturer och efterföljande högkonjunkturer?
a) Använda brutto jobb förändringar för att urskilja drivkrafter bakom både
jobbskapande och förstörande, över tid och rum
b) Länka jobb skapandet/förstörandet till en regions förmåga att vara motståndskraftiga
och återanpassningsbara i perioder av chocker och lågkonjunkturer
2. Vad påverkas människors chanser att bli återanställda efter stora friställningar?
a) Hur många blir återanställda, och hur fort går det?
b) Vilka har lättare för att bli anställda?
c) Hur mobila är dessa återanställningar, mellan regioner och industrier?
Utvecklingen av antalet jobb i svenska regioner
”Regional Resiliens”
•
Förmågan att absorbera chocker och utveckla nya strategier är betydelsefullt för att förstå de varierande
utvecklingarna i de regionala ekonomierna (e.g. Lundquist et al., 2008; Martin, 2012; Gardiner et. al, 2013).
•
En stor kritik som riktas mot en negligering av de geografiska och temporala dimensionerna av en regions
resiliens - motståndsförmåga i perioder av kriser och lågkonjunkturer (Boschma, 2014).
•
En dynamisk förståelse för regional resiliens innefattar inte bara en hög resistans i tider av kriser, utan också
den efterkommande perioden av återhämtning (Boschma, 2014; Martin, 2012; Pike et al., 2010; Dawley et
al., 2010).
•
Dynamisk förståelse för regional resiliens è Motståndskraf och återanpassning
Motståndskraft och återanpassning
– Sysselsättning
• Sysselsättning istället för output (Massey & Meegan, 1982; Martin, 2012)
– Svårare att återhämta sig efter kriser
– Mer direkta effekter i regionen
– Följer en annan logik än output
• Små netto förändringar kan dölja stora nivåer av jobb skapande och förstörande. Därför
är brutto sysselsättningsförändringar en mycket bättre indikator på kvalitativa
förändringar i regioner (Essletzbichler, 2007; Martin, 2012).
How do regional economies respond to crises?
The geography of job creation and destruction in
Sweden (1990-2010)
European Urban and Regional Studies
RIKARD ERIKSSON
Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet
EMELIE HANE-WEIJMAN
Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet
Bruttosysselsättningsförändringar i Sverige 1990-2010
- INC, ENTRY och EXIT
Bruttosysselsättningsförändringar och regional resiliens
• Olika former av regional resiliens:
– Motståndskraftiga och stark tillväxt
– Känsliga men bra återhämtning/tillväxt
– Motståndskraftiga men ingen tillväxt
Gruppering av regioner beroende på deras
position i spridningsdiagrammet
è 4 olika grupper som reagerar väldigt
olika i kriser och i den senare
återhämtningsperioden.
Manufacturing
Cohesive/diverse
KIBS
• Stabila: Tillverkningsregioner med hög
andel relaterade företag
• Hög-hög: Hög andel KIBS, lite
tillverkning, hög andel relaterade och
orelaterade företag
• Turbulenta: Hög andel KIBS, högst
omsättning av arbetare (brutto), mest
SME:s.
• Låg-låg: Väldigt specialiserade, mycket
tillverkning och lägst omsättning av
arbetare (brutto)
Spec.
Korrelationer mellan resistans och efterförljande
tillväxtperiod
Returning to Work
RIKARD H. ERIKSSON
Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet
EMELIE HANE-WEIJMAN
Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet
MARTIN HENNING
Center för Regional Analys, Handelshögskolan, Göteborg Universitet
Urval och tillvägagångssätt
•Arbetsplatser med minst 100 jobbseparationer under ett år, antingen genom:
– Nedläggning, eller att
– 50% av alla anställda jobbar inte där från ett år till ett annat
•Konstruerat 5-års trajektorier av de individuella arbetsmarkandsutfallen, fokus på:
– Interaktionen mellan individen, arbetsstället och regionen
– Den spatiala och temporala dimensionen av dessa trajektorier
Individuella händelseförlopp (status) mellan t+1 – t+5
t1
t2
t3
t4
t5
Individuella händelseförlopp (status) mellan t+1 – t+5
Ett år efter jobbseparation (t1)
•
•
•
•
78% återanställda
Ålder är en positiv faktor i chanserna att bli återanställd
Hög utbildning och lön har positiva effekter
Regional industristruktur:
– Hög andel arbeten inom samma sektor
• Positivt
– Hög andel arbeten inom orelaterade sektorer
• Negativt
– Hög andel arbeten inom relaterade sektorer
• Positivt för arbetare inom tillverkningsindustrin
• Negativt för arbetare inom service
Vilka blir återanställda år 2-5
• 22-24% återanställda varje år
• Ca 8% aldrig återanställda
• Ålder en negativ faktor i chanserna att bli återanställd
• Hög utbildning och lön har positiva effekter
• Av de 3 olika kategorierna (student, jobb-träning och annat) så är det bara att vara delaktig i ett
jobb-träningsprogram som ökar sannolikheten att få ett jobb i den senare perioden – i
jämförelse med att vara arbetslös.
Arbetsmarknadsrörlighet
Sammanfattning: Regional omställning
-
jobbskapande och förstörande, inte bara netto
-
Nivån av nya företag är inte en bra proxy för ekonomisk utveckling i en region
-
Framförallt kvarvarande företag som bidrar till jobbskapande (netto och brutto)
-
Regioner som har lyckats med en omställning från ett tillverkningsfokus till den ”nya
ekonomin” – kunskapsintensiv service – klarat sig bättre.
-
Specialiserade regioner – högt jobbskapande och förstörelse, resulterar i lägre nivå av
nettoförändring än diversifierade och sammanhängande (relaterade) regioner = mer
motståndskraftiga och lättare för återhämtning
Sammanfattning: Omställning för arbetare
• Ålder är en positiv egenskap första året, men negativ den senare perioden
• En hög nivå av jobb i samma sektor är bra för återanställningsmöjlighet första året och minskar
tiden till återanställning.
• Hög nivå av orelaterade jobb minskar chanserna för återanställning första året och ökar tiden
till återanställning.
• Hög nivå av relaterade jobb ökar chanserna för återanställning för de som jobbat i
tillverkningsindustrin, och minskar tiden till återanställning för dessa.
• Delaktig i arbetspolitiska åtgärder som jobb-träning ökar chanserna att få ett jobb under hela
perioden i jämförelse med att vara arbetslös.