BPSD-registret, en framgångssaga
BPSDregistret, en framgångssaga Sigrid Kulneff, Sjuksköterska Hela Sverige är med! Anslutna enheter: 4750 Anslutna kommuner: 282 Administratörer: 14 000 Inlagda personer: 25 918 Gjorda skattningar: 62 743 Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom Vad är BPSD ? BPSD kan delas in i; Affektiva symtom Depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet Psykossymtom Hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering Hyperaktivitet Agitation, vandringsbeteende, ropbeteende, sömnstörning Apati Initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intresse (Läkemedelsverket, 2008) Syftet med BPSD-registret är dels att öka välbefinnandet & livskvalitén för personer med demenssjukdom genom att minska BPSD, dels att kvalitetssäkra vården . BPSD-registret följer Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Hur vet vi att den demenssjuke mår bättre? För att lyckas i behandlingen av BPSD krävs: Observation 2. Analys 3. Åtgärd 4. Utvärdering 1. (Läkemedelsverket, 2008) Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 0 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 0 C. Agitation/upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 0 D. Depression/nedstämdhet 0 1 2 3 4 1 2 3 0 E. Ångest 0 1 2 3 4 1 2 3 0 F. Upprymdhet/eufori 0 1 2 3 4 1 2 3 0 G. Apati/likgiltighet 0 1 2 3 4 1 2 3 0 H. Hämningslöshet 0 1 2 3 4 1 2 3 0 I. Lättretlighet/labilitet 0 1 2 3 4 1 2 3 0 J. Motorisk rastlöshet 0 1 2 3 4 1 2 3 0 K. Sömnstörningar 0 1 2 3 4 1 2 3 0 L. Matlust och ätstörningar 0 1 2 3 4 1 2 3 0 Observation NPI-NH ©JL Cummings, 1994 Observation 2. Analys 3. Åtgärd 4. Utvärdering 1. (Läkemedelsverket, 2008) Vårdmiljö Vårdgivaren BPSD Den demenssjuke Vad kan orsaka BPSD? Miljö Förståelse för den demenssjukes värld? Har personalen adekvat utbildning? Ju bättre jag känner mig själv, desto bättre vårdare blir jag. Vårdgivaren Är de basala behoven tillfredsställda ? Mat & Dryck, Sömn, Urin & Tarm, Syn, Hörsel, Social samvaro Finns det några somatiska sjukdomstecken ? Feber, Urin, Smärta, Blodsocker, Blodtryck, Puls, Andning Läkemedelsgenomgång Olämpliga eller för många läkemedel 1. 2. 3. 4. Observation Analys Åtgärd Utvärdering (Läkemedelsverket, 2008) Vi har under många år haft hög tilltro till läkemedel och värderat dessa högre än omvårdnadsinsatser Vi behöver bli bättre på att sätta upp mål för vår läkemdelsbehandling och utvärdera effekterna Nationella riktlinjer säger att det är först när vi tittat på bakomliggande orsaker, arbetat med omvårdnadsåtgärder och arbetat med miljön, som vi ska fundera på lugnande- eller antipsykotiska läkemedel. Läkemedelsbehandling Fokus på professionellt bemötande Levnadsberättelsen kan hjälpa till att ge en bild av personens liv. Anhöriga & närståendes delaktighet och kunskap är mycket viktig. Att få vara den man alltid varit Observation 2. Analys 3. Åtgärd 4. Utvärdering 1. (Läkemedelsverket, 2008) Ständiga uppföljningar genom regelbundna skattningar Kvalitetssäkring NPIskattning Åtgärd Analys Allt som läggs in i registret kan man se i statistiken. Det blir ett verktyg som underlättar för personalen i den dagliga omvårdnaden. Implementering av Nationella riktlinjer Personcentrerad vård Gemensamt språk för personalen Utvärdering av omvårdnadsåtgärder Teamarbete Verksamhetsutveckling Kvalitetssäkring Forskning BPSD-registret kan bidra till Multiprofessionella team från enheten deltar i vår 2-dagarsutbildning innan de börjar arbeta med registret Kvalitetsregister Demenssjukdomar BPSD NPI-skalan Implementering Registrering Handlingsplan Undersköterskan/BPSD administratörens roll Kontaktpersonens roll Sjuksköterskans roll Chefens roll Det viktiga teamet Hur ska vi veta om en förändring blir en förbättring….. ….Och inte bara ett annat mönster? • • • • • • • Ökat vandrande Nedsatt tids & rumsorientering Ökad oro& aggressivitet Sömnstörning Avviker från boendet I behov av hjälp vid ADL &måltider Extra personal Anna 68 år Skillnad för den enskilde individen Analys • Hörsel • Neuroleptika sedan tidigare Efter 2:a skattningen mår Anna bättre och man sätter in antidepressiva Åtgärder • Delaktighet i dagliga göromål • Promenader med personal och make Resultat 2:a skattningen • Anna är mer av aktiviteter såsom gymnastik, duka bord och diska • Har fått kognitiva tidshjälpmedel • Make tar hem Anna över dagen • Neuroleptika Annas 3:e skattning 4 månader efter den första skattningen ”Mor har blivit mycket gladare och piggare, säger ofta att personalen är snäll. Hon säger att känner sig som en drottning och att hon trivs bra. Jag ser att personalen verkligen har ansträngt sig för att uppnå förändringar hos min mor och de ser själva att de har uppnått resultat. Vi anhöriga känner att nu samarbetar vi, man tar inte våra frågor som negativ kritik. Det smittar av sig över på andra boende som blivit mer aktiva och glada, diskuterar mera med varandra utan att bli arga” Närståendes berättelse, Tegs äldreboende i Umeå 40 poäng – åtgärder; vårdarsång, massage, Orudisgel En månad senare: 25 poäng Skillnad för många Medelvärde NPI-poäng över tid för de som har över 50 poäng på grundregistreringen (n=275) och minst fyra uppföljningar Medelvärde NPI-poäng, Silverängen 40 Medelvärde NPI-poäng 35 30 25 20 15 10 5 0 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 maj-12 Datum Antalet fall hos vårdtagarna minskade. Samtidigt halverades förbrukningen av neuroleptika! En sidoeffekt man uppmärksammade i Kiruna var att anmälningarna om hot och våld minskat sen man började arbeta med BPSD registret Leder BPSD registreringar tillantalet åtgärder utan samtycke: 46% JA Socialstyrelsens slutrapport när det gäller tvångs och begränsingsåtgärder Medelvärde NPI-skalan (förekomst och allvarlighetsgrad av BPSD) från registrets start (november 2010) till september 2014. Kommun Bollnäs Antal skattningar Antal personer 317 138 1094 436 117 67 73 40 Ljusdal 522 146 Nordanstig 125 59 Ockelbo 140 63 Ovanåker 325 148 Sanviken 95 72 363 141 Gävle Hofors Hudiksvall Söderhamn Gävleborg 2010-mars 2015 Inn Innan ni somnar……. Tack!
© Copyright 2024