BPSDregistret,
en
framgångssaga
Sigrid Kulneff, Sjuksköterska
Hela Sverige är
med!

Anslutna enheter: 4750

Anslutna kommuner: 282

Administratörer: 14 000

Inlagda personer: 25 918

Gjorda skattningar: 62 743
Beteendemässiga
och psykiska symtom
vid demenssjukdom
Vad är BPSD ?
BPSD kan delas in i;

Affektiva symtom
Depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet

Psykossymtom
Hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering

Hyperaktivitet
Agitation, vandringsbeteende, ropbeteende, sömnstörning

Apati
Initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intresse
(Läkemedelsverket, 2008)
Syftet med BPSD-registret är dels
att öka välbefinnandet & livskvalitén
för personer med demenssjukdom
genom att minska BPSD, dels att
kvalitetssäkra vården
.
BPSD-registret följer
Socialstyrelsens
Nationella Riktlinjer för vård och
omsorg vid demenssjukdom
Hur vet vi att den demenssjuke
mår bättre?
För att lyckas i behandlingen av
BPSD krävs:
Observation
2. Analys
3. Åtgärd
4. Utvärdering
1.
(Läkemedelsverket, 2008)
Symtom
Aldrig
Förekomst
Allvarlighetsgrad
Allvarlighetsgrad x
förekomst
A. Vanföreställningar
0
1 2 3 4
1
2
3
0
B. Hallucinationer
0
1 2 3 4
1
2
3
0
C. Agitation/upprördhet
0
1 2 3 4
1
2
3
0
D. Depression/nedstämdhet
0
1 2 3 4
1
2
3
0
E. Ångest
0
1 2 3 4
1
2
3
0
F. Upprymdhet/eufori
0
1 2 3 4
1
2
3
0
G. Apati/likgiltighet
0
1 2 3 4
1
2
3
0
H. Hämningslöshet
0
1 2 3 4
1
2
3
0
I. Lättretlighet/labilitet
0
1 2 3 4
1
2
3
0
J. Motorisk rastlöshet
0
1 2 3 4
1
2
3
0
K. Sömnstörningar
0
1 2 3 4
1
2
3
0
L. Matlust och ätstörningar
0
1 2 3 4
1
2
3
0
Observation NPI-NH ©JL Cummings, 1994
Observation
2. Analys
3. Åtgärd
4. Utvärdering
1.
(Läkemedelsverket, 2008)
Vårdmiljö
Vårdgivaren
BPSD
Den demenssjuke
Vad kan orsaka BPSD?
Miljö

Förståelse för den demenssjukes
värld?

Har personalen adekvat
utbildning?

Ju bättre jag känner mig själv,
desto bättre vårdare blir jag.
Vårdgivaren
Är de basala behoven tillfredsställda ?
Mat & Dryck, Sömn, Urin & Tarm, Syn, Hörsel, Social samvaro
Finns det några somatiska
sjukdomstecken ?
Feber, Urin, Smärta, Blodsocker, Blodtryck, Puls, Andning
Läkemedelsgenomgång
Olämpliga eller för många läkemedel
1.
2.
3.
4.
Observation
Analys
Åtgärd
Utvärdering
(Läkemedelsverket, 2008)

Vi har under många år haft hög tilltro till
läkemedel och värderat dessa högre än
omvårdnadsinsatser

Vi behöver bli bättre på att sätta upp mål för vår
läkemdelsbehandling och utvärdera effekterna

Nationella riktlinjer säger att det är först när vi
tittat på bakomliggande orsaker, arbetat med
omvårdnadsåtgärder och arbetat med miljön,
som vi ska fundera på lugnande- eller
antipsykotiska läkemedel.
Läkemedelsbehandling
Fokus på professionellt bemötande


Levnadsberättelsen kan hjälpa till att ge en bild
av personens liv.
Anhöriga & närståendes delaktighet och kunskap
är mycket viktig.
Att få vara den man alltid varit
Observation
2. Analys
3. Åtgärd
4. Utvärdering
1.
(Läkemedelsverket, 2008)
Ständiga
uppföljningar
genom
regelbundna
skattningar
Kvalitetssäkring
NPIskattning
Åtgärd
Analys
Allt som läggs in i registret kan man
se i statistiken.
Det blir ett verktyg som underlättar
för personalen i den dagliga
omvårdnaden.








Implementering av Nationella
riktlinjer
Personcentrerad vård
Gemensamt språk för personalen
Utvärdering av
omvårdnadsåtgärder
Teamarbete
Verksamhetsutveckling
Kvalitetssäkring
Forskning
BPSD-registret kan bidra till
Multiprofessionella team från enheten deltar
i vår
2-dagarsutbildning innan de börjar arbeta
med registret
 Kvalitetsregister
 Demenssjukdomar
 BPSD
 NPI-skalan
 Implementering
 Registrering
 Handlingsplan

Undersköterskan/BPSD
administratörens roll

Kontaktpersonens roll

Sjuksköterskans roll

Chefens roll
Det viktiga teamet
Hur ska vi veta om en
förändring blir en förbättring…..
….Och inte bara ett
annat mönster?
•
•
•
•
•
•
•
Ökat vandrande
Nedsatt tids &
rumsorientering
Ökad oro&
aggressivitet
Sömnstörning
Avviker från
boendet
I behov av
hjälp vid ADL
&måltider
Extra personal
Anna 68 år
Skillnad för den enskilde individen
Analys
•
Hörsel
•
Neuroleptika sedan tidigare
Efter 2:a skattningen mår Anna bättre
och man sätter in antidepressiva
Åtgärder
• Delaktighet i dagliga göromål
• Promenader med personal och
make
Resultat 2:a skattningen
• Anna är mer av aktiviteter
såsom gymnastik, duka
bord och diska
• Har fått kognitiva
tidshjälpmedel
• Make tar hem Anna över
dagen
• Neuroleptika
Annas 3:e skattning 4 månader efter den
första skattningen
”Mor har blivit mycket gladare och piggare, säger ofta att
personalen är snäll. Hon säger att känner sig som en drottning
och att hon trivs bra.
Jag ser att personalen verkligen har ansträngt sig för att uppnå
förändringar hos min mor och de ser själva att de har uppnått
resultat. Vi anhöriga känner att nu samarbetar vi, man tar inte
våra frågor som negativ kritik. Det smittar av sig över på andra
boende som blivit mer aktiva och glada, diskuterar mera med
varandra utan att bli arga”
Närståendes berättelse, Tegs äldreboende i Umeå
40 poäng – åtgärder; vårdarsång, massage, Orudisgel
En månad senare: 25 poäng
Skillnad för många
Medelvärde NPI-poäng över tid för de som har över 50 poäng på
grundregistreringen (n=275) och minst fyra uppföljningar
Medelvärde NPI-poäng, Silverängen
40
Medelvärde NPI-poäng
35
30
25
20
15
10
5
0
okt-11
nov-11
dec-11
jan-12
feb-12
mar-12
apr-12
maj-12
Datum
Antalet fall hos vårdtagarna minskade.
Samtidigt halverades förbrukningen av neuroleptika!
En sidoeffekt man uppmärksammade i Kiruna var att anmälningarna
om hot och våld minskat sen man började arbeta med BPSD registret
Leder BPSD registreringar
tillantalet åtgärder utan samtycke:
46% JA
Socialstyrelsens
slutrapport när det gäller
tvångs och
begränsingsåtgärder
Medelvärde NPI-skalan (förekomst och allvarlighetsgrad av BPSD)
från registrets start (november 2010) till september 2014.
Kommun
Bollnäs
Antal skattningar
Antal personer
317
138
1094
436
117
67
73
40
Ljusdal
522
146
Nordanstig
125
59
Ockelbo
140
63
Ovanåker
325
148
Sanviken
95
72
363
141
Gävle
Hofors
Hudiksvall
Söderhamn
Gävleborg 2010-mars 2015
Inn
Innan ni somnar…….
Tack!