Analys av tänkbara orsaker
till BPSD
En sammanställning utifrån
gruppdiskussioner
Återträff för administratörer i BPSD-registret
Maj 2015
Inledning
Våren 2015 anordnade Demensteamet i Västerås Stad två återträffar för administratörer i
BPSD-registret. Rubriken för återträffen var ”Teamarbete – en förutsättning för framgång”.
Deltagarna arbetar på särskilda boenden för olika utförare och alla yrkesprofessioner var
representerade. Sammanlagt deltog 60 personer.
BPSD-registret är ett kvalitetsregister där analys av tänkbara orsaker till BPSD ingår. I
Västerås Stad ska arbetssättet användas på alla personer med demenssjukdom som bor på
särskilt boende. Mer information om BPSD-registret kan du hitta här: www.bpsd.se
Vi har sett ett stort behov av att teamet finns med vid analysen av tänkbara orsaker till
BPSD. Detta för att kunna uppmärksamma sjukdomstecken och basala behov som inte är
tillgodosedda samt kunna åtgärda det med lämpliga personcentrerade åtgärder. Vi valde
därför att deltagarna skulle få diskutera i grupper kring tänkbara orsaker till BPSD utifrån ett
teamperspektiv.
Deltagarna delades in i grupper om ca 6-7 personer där varje grupp bestod av
undersköterskor och minst en hälso- och sjukvårdspersonal (arbetsterapeut, fysioterapeut
eller sjuksköterska). I några grupper fanns även chefer representerade. Inför
gruppdiskussionen gjorde deltagarna en övning för att öka kreativiteten och för att ”bryta
isen”. Varje grupp fick sedan en tänkbar orsak till BPSD som inte var tillgodosedd. Deras
uppgift var att analysera den tänkbara orsaken utifrån fyra frågeställningar:




Hur kan vi bedöma detta?
Hur kan det yttra sig hos personen?
Vad kan det bero på?
Hur kan vi åtgärda detta?
Alla deltagare var aktiva i diskussionerna och kom med många bra idéer utifrån sina olika
professioner. Det som framkom på båda tillfällena sammanställdes till detta material. Vi vill
dela med oss av detta material för att andra ska kunna bli inspirerade. Materialet är inte
heltäckande men kan fungera som ett kunskapsstöd.
Tack till alla deltagande administratörer i BPSD-registret i Västerås för att ni bidrog till att
skapa detta material!
Demensteamet
Västerås Stad
Lotta Andersson
Leg. sjuksköterska
Caroline Pros
Leg. arbetsterapeut
www.demensteametvasteras.se
Demensteamet Västerås Stad
2
Tillräckligt med mät och dryck?
Hur kan vi bedöma detta?




Riskanalyser i Senior Alert
Regelbundna viktkontroller
Registrering av näringsintag
Registrering av vätskeintag
Hur kan det yttra sig hos personen?












Viktförlust
Trötthet
Sömnsvårigheter
Agitation
Lättretlighet
Oro
Förvirring
Humörsvängningar
Huvudvärk
Försämrat allmäntillstånd
Vitaminbrist
Förändrad urin och avföring
 Smärta
 Ohälsa i munnen
Vad kan det bero på?










Nedsatt kognitiv funktion
Depression
Ohälsa i munnen
Afasi
Tugg- eller sväljproblem
Näringsintaget är mindre än energiförbrukningen
Olika sjukdomstillstånd
Försämrad aptit
Kosten är inte individuellt anpassad
Måltidsmiljön är inte individuellt anpassad
3




Avsaknad av positiv social samvaro
Stödet/bemötandet i samband med måltider är inte individuellt anpassat
Smärta
Läkemedelsbiverkningar
Hur kan vi åtgärda detta?





















Promenader
Miljöombyte
Skapa positiv social samvaro
Duka fint
Ge möjlighet att kunna ta maten själv
Vällagad och god mat
Ge ett individuellt anpassat stöd som ska framgå i personens genomförandeplan
Pedagogiska måltider
Anpassade portioner
Näringsberikad kost
Efterrätter
Energihutt/smoothies
Konsistensanpassad kost
Förebyggande munvård
Läkemedelsgenomgång
Träna funktioner
Anpassad sittställning
Anpassad servis, t.ex. bestick, tallrik, glas
Vila före måltid
Anpassa måltidsmiljön, t.ex. ljud- och synintyck
Önskemat
4
Tillräckligt med somn?
Hur kan vi bedöma detta?


Sömnregistrering
Utvärdera larm från t.ex. larmmatta, rörelselarm
 Rapporter från nattpersonal
Hur kan det yttra sig hos personen?









Trött och orkeslös
Försämrat matintag
Oro
Irritation
Vandringsbeteende
Rastlöshet
Illamående
Huvudvärk
Smärta
Vad kan det bero på?













Smärta
Oro
Ångest
Hunger
Hallucinationer
Magproblem
Felaktigt inkontinensskydd
Läkemedelsbiverkningar
Störande grannar
Madrass/säng är inte individuellt anpassade
Rumstemperatur
Felaktig dygnsrytm
Förstoppning
5
Hur kan vi åtgärda detta?












Läkemedelsgenomgång
Meningsfulla aktiviteter
Åtgärder för att öka mat- och vätskeintag
Anpassad social närvaro under kväll/natt
Ta hänsyn till personens kvällsrutiner
Anpassa miljön, t.ex. släcka ner belysning, lugn ljudmiljö
Kvälls-/nattfika
Boll-/kedjetäcke
Kvalitetssäkra rätt inkontinensskydd
Taktil massage
Utevistelse
Positiv social samvaro
6
Normäl ävforing?
Hur kan vi bedöma detta?



Avföringslistor
Bedöma konsistens (färg, form, lukt etc.)
Observation av toalettvanor
Hur kan det yttra sig hos personen?



















Förstoppning
Lös avföring, diarréer
Illamående
Irritation
Oro
Agitation
Motorisk rastlöshet
Ångest
Förvirring
Smärta
Infektioner
Sömnsvårigheter
Fixering av toalettbesök
Försämrad aptit
Uttorkning
Skam, förnedring
Viktnedgång
Trött och orkeslös
Isolering, vill inte lämna bostaden
Vad kan det bero på?






Vätskebrist
Läkemedelsbiverkningar
Kosten, t.ex. bristfälligt fiberintag, ensidig kost, allergier
Inaktivitet
Olika sjukdomstillstånd
Oro, nervositet, stress
7


Miljöombyten
Förändrade rutiner
Hur kan vi åtgärda detta?


















Regelbundna måltider
Önskekost
Anpassad kost (stoppande eller lösande)
Laktos- eller glutenfri kost
Tarmreglerande läkemedel
Öka vätskeintag (vatten)
Meningsfull aktivitet
Fysisk aktivitet, t.ex. promenader, gångträning, styrketräning
Läkemedelsgenomgång
Rutiner för att regelbundet kunna sitta på toaletten i lugn och ro
Påminna om toalettbesök på regelbundna tider
Anpassa sittställning på toaletten
Massage
Se över och utesluta andra sjukdomstillstånd
Använda tydliggörande bilder
Använda vårdarsång
Anpassa miljön i badrummet, t.ex. med kontrastfärger, symboler
Tydliga instruktioner vad som ska hända
8
Verkär personen smärtfri?
Hur kan vi bedöma detta?



VAS-skalan
Abbey Pain Scale
Bedömning av allmäntillstånd
 Observationer
Hur kan det yttra sig hos personen?












Sömnsvårigheter
Försämrad aptit
Oro
Agitation
Apati
Depression
Skrikbeteende
Motorisk rastlöshet
Ledsamhet
Svårigheter att sitta
Förändrat kroppsspråk och ansiktsuttryck
Vill inte stiga upp ur sängen
Vad kan det bero på?










Inaktivitet
Olika sjukdomstillstånd
Brist på lägesändringar
Otillräcklig smärtlindring
Förstoppning
Felaktig läkemedelsbehandling
Ohälsa i munnen
Ångest
Frakturer
Artros
9
Hur kan vi åtgärda detta?

















Positionering i sittande och liggande
Lägesändringar
Träningsprogram
Taktil stimulering
TENS
Akupunktur
Antidecubitusmadrass
Meningsfull aktivitet
Positiv social samvaro
Läkemedelsbehandling
Läkemedelsgenomgång
Förebyggande munvård
Ge bekräftelse och vara närvarande
Egentid
Beröring
Utevistelse
Läkarbedömning
10
Finns däglig positiv sämväro
med ändrä?
Hur kan vi bedöma detta?



Observationer
Reflektioner i team
Levnadsberättelse
Hur kan det yttra sig hos personen?









Oro
Agitation
Lättretlighet
Motorisk rastlöshet
Isolering
Tystnad
Viktnedgång
Sömnsvårigheter
Depression
Vad kan det bero på?






Personlighetsdrag, t.ex. blyg, osäker
Smärta
Rutiner hos personal
Brist på personal
Depression
Boendemiljön är inte individuellt anpassad
11
Hur kan vi åtgärda detta?








Sitta och prata, hålla handen och lyssna
Samtala om det som intresserar personen
Bekräfta personen
Individuellt anpassat bemötande
Anpassa den sociala samvaron utifrån personen
Prioritera samvaro före andra praktiska göromål
Delaktighet i dagliga aktiviteter
Ett fungerande kontaktmannaskap
12