Utredning om högskolans utbildningsutbud
1 Nordisk rektormøde: Akademikernes rolle i framtidens Norden Högskolans roll och utbildningsuppdrag 150303 Utredningen om Högskolans utbildningsutbud Lars Haikola Utredningen om högskolans utbildningsutbud 2 Utredning om högskolans utbildningsutbud; U 2014:09 Utredaren ska l. beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan ur ett helhetsperspektiv såväl på nationell nivå som på lärosätesnivå under de senaste 20 åren, Utredningen om högskolans utbildningsutbud 3 U 2014:09 2. i beskrivningen uppmärksamma t.ex. fördelningen mellan fristående kurser och kurser inom program, fördelningen mellan master- respektive magisterutbildningar, andelen kurser och utbildningar som har en mer direkt arbetsmarknadsanknytning och utbildningar och kurser som främst ges i bildningssyfte, utbudet av utbildningar som leder till examen och utbudet av utbildningar av fortbildnings- och vidareutbildnings- karaktär, Utredningen om högskolans utbildningsutbud 4 U 2014:09 3. göra en bedömning av och föra ett resonemang om huruvida balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov och målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet och att studenterna ska ha möjligheter till progression i utbildningen. Utredningen om högskolans utbildningsutbud 5 ”Blott Sverige svenska krusbär ha” • Sverige har en bred högskola. • Sverige har en kursbaserad högskola ”All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram” (Högskoleförordningen 6 kap 13 §) • Sverige skiljer på två (tre) typer av examina; 1. generella examina (56 % av hst) 2. yrkesexamina (50 st) (43 % av hst) 3. (+ konstnärliga examina) • SE har ett långt decentraliserat dimensioneringssystem Utredningen om högskolans utbildningsutbud 6 Helårsstudenter i Riket efter program och fristående kurser 19942013 350 000 325 000 300 000 275 000 250 000 225 000 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Totalt antal hst Hst på program Hst på frist kurser 7 Fördelning av ökningen av totala antalet helårsstudenter 94-14 Totalt antal helårsstudenter 2013 per kategori 1% 4% 9% Traditionella univ 25 % 15 % Fackuniversitet 50 % 8% Nya Universitet 13 % 64 % Högskolor Konstn, Ensk vårdh övriga Utredningen om högskolans utbildningsutbud 11 % 8 Förändring av antal helårsstudenter 1994 -2013 på programtyp och fristående kurser Ersta, RK Sofiah Konstnärliga Högskolorna KaU, Miun, LnU, ÖrU KI, KTH, CTH, SLU, Handelsh Trad univ Riket -25 000 -15 000 -5 000 5 000 Frist kurser Utredningen om högskolans utbildningsutbud 15 000 Yrkes 25 000 Konstnärliga 35 000 45 000 Generella 55 000 Totalt 65 000 75 000 Totala antalet helårsstudenter efter SUN 1 90 000 80 000 Samhv, jur, handel, adm 70 000 Teknik och tillverkning 60 000 Hälso och sjukvård soc omsorg 50 000 Humaniora och konst 40 000 Pedagogik och lärarutbildning 30 000 Natvet matem data 20 000 Tjänster 10 000 Lant o skogsbr djursjkvårs 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Utredningen om högskolans utbildningsutbud 9 10 Utredningen om högskolans utbildningsutbud 11 Utredningen om högskolans utbildningsutbud 12 Några slutsatser • Högskolor har störst tillväxt men traditionella universitet är sammantaget störst • Det har skett en programmifiering av svensk högskola – 1984: 64% - 2013: 73 % programutbildning • De nya programmen leder till största delen till generella examina • Utbildningsutbudet för fort- och vidareutbildning är minskande Utredningen om högskolans utbildningsutbud 13 Är denna utveckling bra? ”göra en bedömning av och föra ett resonemang om huruvida balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till 1. studenternas efterfrågan, 2. arbetsmarknadens behov och 3. samhällets övriga behov och 4. målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet och att studenterna ska ha möjligheter till progression i utbildningen.” Utredningen om högskolans utbildningsutbud 14 Vad vet vi? • Vi har fullständig kunskap om studenternas efterfrågan – sökandestatistik • Vi har god kunskap om arbetsmarknadens behov – prognoser, (med alla dess svagheter) • Vi har svag kunskap om samhällets övriga behov Utredningen om högskolans utbildningsutbud 15 Alltså – hur svarar balansen mellan • • • • kurs o program yrkesprogram o generella program yrkesutbildning o bildning examensutbildningar o fortbildnings- och vidareutbildningskurser • olika utbildningsområden (SUN 1) • etc mot olika behov? Utredningen om högskolans utbildningsutbud 16 Vad ska man utgå från i bedömning av balans mellan olika utbildningsformer? 1 Jämförelse med andra länder, t ex DK, NO, FIN, ISL 2 Jämförelse bakåt – har det funnits en ideal balans? 3 Vad säger måldokumenten! Vad är högkolan till för? Högskolans roll och utbildningsuppdrag. Utredningen om högskolans utbildningsutbud 17 Högskolelagen (HL) Högskolans första uppgift är 1 utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och … (HL 1 kap 2 §) Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (HL 1 kap 3 §) Utredningen om högskolans utbildningsutbud 18 Högskolelagen Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (HL1 kap 8 §) Utredningen om högskolans utbildningsutbud 19 För varje examen specifika krav på • kunskap o förståelse • färdighet o förmåga • värderingsförmåga o förhållningssätt • För yrkesexamina uttalas yrkesmål Utredningen om högskolans utbildningsutbud 20 Ger måldokumenten vägledning? • Endast svagt • Humboldtideal uttalas – forskningsanknuten utbildning • I balansen bildning – yrkesutbildning betonas snarast bildning • Hur andra avvägningar mellan olika syften med HE bör göras kan knappast utläsas ur måldokumenten lag o förordning Utredningen om högskolans utbildningsutbud 21 4 ”Akademiskt sunt förnuft” • • • • • • Det primära syftet med HE är att ge unga människor en lång, sammanhållen utbildning på heltid, oftast på campus, som kan nyttjas i arbetslivet och samhällslivet. All yrkesutbildning innehåller väsentliga delar av vad som kallas bildning – detta ingår i ”samhällets övriga behov” FoV-utbildning är en sekundär uppgift för högskolan. Merdelen av all kompetensutveckling sker i arbetslivet o organiseras o finansieras av företag, myndigheter o organisationer. Högskolan bör stå för specialiserad FoV av cutting edge karaktär. Högskolan bör organisera sin verksamhet fr a för unga msk som vill genomgå en hel samlad utbildning om 3 – 5 år. I möjligaste mån bör högskolan organisera sin verksamhet så att andra kategorier kan få möjlighet till kortare högskolestudier, FoV- utbildning eller bara för att en individ vill utöka sin kunskap – bildning. Utredningen om högskolans utbildningsutbud 22 Tack för uppmärksamheten! Utredningen om högskolans utbildningsutbud
© Copyright 2024