1
Nordisk rektormøde: Akademikernes rolle
i framtidens Norden
Högskolans roll och
utbildningsuppdrag
150303
Utredningen om Högskolans utbildningsutbud
Lars Haikola
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
2
Utredning om högskolans
utbildningsutbud; U 2014:09
Utredaren ska
l. beskriva utvecklingen och
sammansättningen av utbildningsutbudet i
högskolan ur ett helhetsperspektiv såväl på
nationell nivå som på lärosätesnivå under
de senaste 20 åren,
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
3
U 2014:09
2. i beskrivningen uppmärksamma t.ex.
fördelningen mellan fristående kurser och
kurser inom program, fördelningen mellan
master- respektive magisterutbildningar,
andelen kurser och utbildningar som har en
mer direkt arbetsmarknadsanknytning och
utbildningar och kurser som främst ges i
bildningssyfte, utbudet av utbildningar som
leder till examen och utbudet av utbildningar av
fortbildnings- och vidareutbildnings- karaktär,
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
4
U 2014:09
3. göra en bedömning av och föra ett
resonemang om huruvida balansen i
högskolans utbildningsutbud är väl avvägd
med hänsyn till studenternas efterfrågan,
arbetsmarknadens behov och samhällets
övriga behov och målet att utbildning i
högskolan ska ha hög kvalitet och att
studenterna ska ha möjligheter till
progression i utbildningen.
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
5
”Blott Sverige svenska krusbär ha”
•
Sverige har en bred högskola.
•
Sverige har en kursbaserad högskola
”All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i
form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram”
(Högskoleförordningen 6 kap 13 §)
•
Sverige skiljer på två (tre) typer av examina;
1. generella examina (56 % av hst)
2. yrkesexamina (50 st) (43 % av hst)
3. (+ konstnärliga examina)
•
SE har ett långt decentraliserat dimensioneringssystem
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
6
Helårsstudenter i Riket efter
program och fristående kurser 19942013
350 000
325 000
300 000
275 000
250 000
225 000
200 000
175 000
150 000
125 000
100 000
75 000
50 000
25 000
0
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
Totalt antal hst
Hst på program
Hst på frist kurser
7
Fördelning av ökningen av totala
antalet helårsstudenter 94-14
Totalt antal helårsstudenter
2013 per kategori
1%
4%
9%
Traditionella univ
25 %
15 %
Fackuniversitet
50 %
8%
Nya Universitet
13 %
64 %
Högskolor
Konstn, Ensk vårdh
övriga
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
11 %
8
Förändring av antal helårsstudenter 1994 -2013 på
programtyp och fristående kurser
Ersta, RK Sofiah
Konstnärliga
Högskolorna
KaU, Miun, LnU, ÖrU
KI, KTH, CTH, SLU, Handelsh
Trad univ
Riket
-25 000
-15 000
-5 000
5 000
Frist kurser
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
15 000
Yrkes
25 000
Konstnärliga
35 000
45 000
Generella
55 000
Totalt
65 000
75 000
Totala antalet helårsstudenter efter SUN 1
90 000
80 000
Samhv, jur, handel, adm
70 000
Teknik och tillverkning
60 000
Hälso och sjukvård soc
omsorg
50 000
Humaniora och konst
40 000
Pedagogik och lärarutbildning
30 000
Natvet matem data
20 000
Tjänster
10 000
Lant o skogsbr djursjkvårs
0
1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
9
10
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
11
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
12
Några slutsatser
• Högskolor har störst tillväxt men traditionella
universitet är sammantaget störst
• Det har skett en programmifiering av svensk
högskola
– 1984: 64% - 2013: 73 % programutbildning
• De nya programmen leder till största delen till
generella examina
• Utbildningsutbudet för fort- och
vidareutbildning är minskande
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
13
Är denna utveckling bra?
”göra en bedömning av och föra ett resonemang
om huruvida balansen i högskolans
utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till
1. studenternas efterfrågan,
2. arbetsmarknadens behov och
3. samhällets övriga behov och
4. målet att utbildning i högskolan ska ha hög
kvalitet och att studenterna ska ha möjligheter
till progression i utbildningen.”
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
14
Vad vet vi?
• Vi har fullständig kunskap om studenternas
efterfrågan – sökandestatistik
• Vi har god kunskap om arbetsmarknadens
behov – prognoser, (med alla dess
svagheter)
• Vi har svag kunskap om samhällets övriga
behov
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
15
Alltså – hur svarar balansen mellan
•
•
•
•
kurs o program
yrkesprogram o generella program
yrkesutbildning o bildning
examensutbildningar o fortbildnings- och
vidareutbildningskurser
• olika utbildningsområden (SUN 1)
• etc
mot olika behov?
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
16
Vad ska man utgå från i bedömning av
balans mellan olika utbildningsformer?
1 Jämförelse med andra länder, t ex DK, NO, FIN,
ISL
2 Jämförelse bakåt – har det funnits en ideal
balans?
3 Vad säger måldokumenten! Vad är högkolan till
för? Högskolans roll och utbildningsuppdrag.
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
17
Högskolelagen (HL)
Högskolans första uppgift är
1 utbildning som vilar på vetenskaplig eller
konstnärlig grund samt på beprövad
erfarenhet, och … (HL 1 kap 2 §)
Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett
nära samband mellan forskning och
utbildning. (HL 1 kap 3 §)
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
18
Högskolelagen
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem,
och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna,
utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper
inom området. (HL1 kap 8 §)
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
19
För varje examen specifika krav på
• kunskap o förståelse
• färdighet o förmåga
• värderingsförmåga o förhållningssätt
• För yrkesexamina uttalas yrkesmål
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
20
Ger måldokumenten vägledning?
• Endast svagt
• Humboldtideal uttalas – forskningsanknuten
utbildning
• I balansen bildning – yrkesutbildning
betonas snarast bildning
• Hur andra avvägningar mellan olika syften
med HE bör göras kan knappast utläsas ur
måldokumenten lag o förordning
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
21
4 ”Akademiskt sunt förnuft”
•
•
•
•
•
•
Det primära syftet med HE är att ge unga människor en lång,
sammanhållen utbildning på heltid, oftast på campus, som kan
nyttjas i arbetslivet och samhällslivet.
All yrkesutbildning innehåller väsentliga delar av vad som
kallas bildning – detta ingår i ”samhällets övriga behov”
FoV-utbildning är en sekundär uppgift för högskolan. Merdelen
av all kompetensutveckling sker i arbetslivet o organiseras o
finansieras av företag, myndigheter o organisationer.
Högskolan bör stå för specialiserad FoV av cutting edge
karaktär.
Högskolan bör organisera sin verksamhet fr a för unga msk
som vill genomgå en hel samlad utbildning om 3 – 5 år.
I möjligaste mån bör högskolan organisera sin verksamhet så
att andra kategorier kan få möjlighet till kortare
högskolestudier, FoV- utbildning eller bara för att en individ vill
utöka sin kunskap – bildning.
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
22
Tack för uppmärksamheten!
Utredningen om högskolans utbildningsutbud