Delårsrapport mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1
Sida 1(31) Delårsrapport mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. Sammanfattning Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har utfört mer vård januari-mars 2015 än både budget och föregående år. Den överproduktion som SU utfört under första kvartalet motsvarar intäkter på cirka 20 mnkr som inte ersätts då vård över intäktstaket inte ersätts. 1,5 % högre produktion av vård än 2014 års utfall 2,5 % bättre jämfört med budget den oplanerade vården var 3,9 % högre än föregående år och den planerade vården ökade med 0,8 %. antalet inkommande remisser ökade med 3 % antalet sökande till akutmottagningarna ökade med 7 % antalet medicinskt utskrivningsklara patienter ökade med 28 % jämfört med förgående år. Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse per mars (-29 mnkr). Den prognostiserade avvikelsen mot helårsbudget är -50 mnkr. Särskilda åtgärder vid ekonomisk obalans De områden som visar negativt resultat har fått i uppdrag att inkomma med åtgärder för att komma i balans. Risker Högre läkemedelskostnader än budgeterat orsakat av ökat antal patienter Ökande rörliga kostnader orsakat av överproduktion Prestationsbortfall beroende på undanträngningseffekter orsakade av en kraftig ökning av utskrivningsklara patienter Inom många verksamhetsområden finns problem med kompetensförsörjning. Särskilt problematiskt är rekrytering av specialistkompetens inom bland annat radiologi, psykiatri, barnpsykiatri, barnanestesi och barnmedicin Risk för prestationsbortfall och ökade kostnader vid evakuering och omflyttning av verksamheter i samband med renovering av nya vårdbyggnaden Eget kapital I utfall för perioden och i helårsprognosen har hänsyn tagits till beslutad användning av eget kapital av kvartalets andel av årets beviljade utnyttjande om 61,5 mkr. Sida 2(31) 4. Verksamheten Sahlgrenska universitetssjukhusets mål 2015 Långsiktiga mål och mätetal Målvärde 2015 Utfall Mars 2015 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen Andel patienter som är nöjda med informationen vid akutbesöket Andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad förstagångsstroke Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade inom 24 timmar Vi skapar värde för patienten < 6 timmar 85 % 88 % 75 % 8:23 timmar 76 % 9% 35 % 41 % < 2 500 4330 0 -29 2 0,190 - 9,5 7 325 8,5 4,8 311 Förekomst av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter exkl. psykiatrin, per månad Resultat jämfört med budget (mnkr) Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning, i Öppna jämförelser gentemot andra universitetssjukhus Bibliometriskt index Andel sökande per utbildningsplats - Läkare - Sjuksköterska Antal patienter från andra regioner Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2015 fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård för invånarna i Göteborgsnämnden och Västra nämnden och till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU region- och rikssjukvård för invånare i VGR, region Halland och riket, det senare enligt rikssjukvårdsavtalet och rikssjukvårdsuppdragen. forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) och finansieras direkt av regionstyrelsen. I vårdöverenskommelsen definieras 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i VGR. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. I vårdöverenskommelsen har sjukhuset fått utökad finansiering och uppdrag för följande: Sida 3(31) Permanent finansiering av utökade uppdrag i vårdöverenskommelse 2013-2014 avseende IVA, basmottagningar beroendeverksamheten, tillgänglighetssatsningar och dietist och kuratorsfunktion vid funktionen Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Läkemedel och metoder som tidigare har finansierats av HSU Vissa medicinska metoder – biobank, robotkirurgi och simulatorcentrum - som tidigare har finansierats av utvecklingsanslag vid HSU. Hyposensbehandlingar (allergivaccinationer) Ljusbehandlingar Övertag av tillnyktringsenheten från Göteborgs stad ACT-team inom Hisingen för ett förbättrat omhändertagande av patienter med psykiatrisk dubbeldiagnos Förbättrad MR diagnostik inom barn- och ungdomssjukvården Bedömningsbilar inom ambulanssjukvården för att underlätta processen inom akutsjukvården. Finansiering av nya vårdplatser för att minska överbeläggningarna övergår från riktat uppdrag till att ingå i SUs prestationsersättning. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsstyrelsen enligt regionfullmäktiges budget för 2015, för vård av patienter i VGR. Uppdragen berör bland annat den rättspsykiatriska vården och genomförande av nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1och år 2. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2015 har fastställts. Redovisning av aktuella frågeställningar sker i bilaga till delårsrapporten. 4.1 Vårdgaranti - tillgänglighet Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök och operation/behandling. Vårdutbudet avseende operation/behandling är det som rapporteras till SKL. Andel väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad. Förstabesök Målvärde 2015 februari 2015 mars 2015 35 % 59 % 39 % Operation/ Behandling 35 % 56 % 36 % Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2014. Mars 2015 Mars 2014 Utfall/Antal 2015-2014 Förstabesök 10 618 6 554 4 064 Operation/ Behandling 2 890 2 225 665 Sida 4(31) Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad. Mars 2015 Februari 2015 Utfall/Antal mars/feb Förstabesök 10 618 11 644 -1026 Operation/ Behandling 2 890 3 053 -163 Tillgänglighet förstabesök – Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 78 % på förstabesök inom hud- och könssjukvård, ögonsjukvård, ortopedi och handkirurgi. Flera verksamheter gör tillgänglighetssatsningar genom att maximera antalet mottagningstider, erbjuda kvällsmottagningar, ställa högre krav för återbesök, införa sjuksköterskeledda mottagningar samt förändra vårdkedjor med reducerat antal återbesök. Inom några specialiteter är det dock nationell brist på läkare vilket även påverkar SU. Ett projekt för att registrera rätt har påbörjats inom område 6 där samtliga verksamhetsområden kommer att delta. Projektet kommer att pågå under hela året. Under första kvartalet har verksamheterna kontrollerat planeringslistor och fokuserat på långväntare för att kvalitetssäkra listorna. Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning, mars 2014–mars 2015. Bild 1 i bildbilagan. Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 68 % på operation inom allmänkirurgi, plastikkirurgi, hjärtsjukvård och ortopedi. Rekrytering av specialistläkare och operationssjuksköterskor pågår. En del verksamheter saknar tillgängligt och jämnt operationsutrymme. SU anlitar andra sjukhus i regionen och externa leverantörer i enlighet med regiongemensamma rutiner. De till oss tilldelade volymerna för köpt vård har minskat vilket resulterar i sämre tillgänglighet. Inom regionens sjukhus har ett nätverk startats av operationskoordinatorerna för att öka samarbetet och erfarenhetsutbyte i syfte att optimera regionens operationsresursnyttjande. Flera patienter har dock så komplicerade och komplexa sjukdomar som efter operation kräver intensivvård och den högspecialiserade sjukvård som SU kan erbjuda. Denna vård kan inte externa leverantörer alltid erbjuda. Därför finns patienter kvar på planeringslistorna i väntan på ökad operationskapacitet inom SU. Sida 5(31) Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, mars 2014–mars 2015. Målvärdet 35 %, enligt Utvecklingsplan för SU, markeras i diagrammet. Bild 2 i bildbilagan. Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi Samordning av planeringslistor och registreringsrutiner pågår för att öka tillgängligheten. Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period 2014. Mars 2015 Mars 2014 Utfall/Antal 2015-2014 Andel Mars 2015 Andel Mars 2014 Koloskopi 172 74 98 44 % 18 % Gastroskopi 54 23 31 28 % 11 % Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad. Mars 2015 Februari 2015 Koloskopi 172 116 Gastroskopi 54 34 Utfall Antal mars/februari Andel mars 2015 Andel februari 2015 56 44 % 25 % 20 28 % 15 % Antalet patienter som väntat på koloskopi i mer än 60 dagar var i mars 172, vilket var fler jämfört med motsvarande period föregående år. En förklaring kan vara att det under våren 2014 infördes en nationell koloskopiscreening. Antalet patienter som väntat på gastroskopi i mer än 60 dagar var i mars 54, vilket var fler jämfört med motsvarande period föregående år. Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att vid välgrundad misstanke om cancer ska patienten erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. Sida 6(31) Antal och andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin föregående månad. Specialitet Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Feb Mars Feb Mars Allmän kirurgi 72 96 97 % 97 % Gynekologi 1 0 0% 100 % Hudsjukvård 72 67 100 % 100 % Lungmedicin 19 23 100 % 100 % Ortopedi 0 0 100 % 100 % Urologi 37 56 100 % 98 % Öron-näs-halssjukvård 42 42 100 % 100 % Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Inom allmän kirurgi fick 95 patienter läkarbesök inom garantitiden under mars medan en patienter fick vänta längre på läkarbesök, 16 dagar. Inom urologi fick 55 patienter läkarbesök inom garantitiden under mars medan en patienter fick vänta längre på läkarbesök, 15 dagar. Åtgärdsplan utökad volym avseende tillgänglighet 2015 Sjukhusets tillgänglighetssatsningar för utökad volym 2015 kan grovt delas in i 3 grupper Regional Tillgänglighetssatsning, utökad egenproduktion och köpt vård SU-intern satsning med stöd av VÖK 2015 Regionala särskilda satsningar eller förändrad ersättningsform som obesitas, höft- och knäprotes samt koloskopi Regional tillgänglighetssatsning Enligt beslut i regionstyrelsen den 10 december 2013 ska tillgänglighetssatsningar göras inom ett antal områden på sjukhusen inom VGR. Basvolymer är framtagna per område och periodiserade per månad. För att få ersättning för tillgänglighetssatsningarna ska först fastställd basvolym inom VÖK vara utförd. Tillgänglighetssatsningarna gäller första besök samt behandlingar inom givna områden. Budgeterat värde för 2015 års regionala tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion uppgår till cirka 72 mnkr och omfattar 5400 första besök och 1800 operationer. SU har utfört knappt 1 300 (24 %) första besök och 300 (16 %) operationer utav tillgänglighetssatsningen till ekonomiskt värde på cirka 14,5 mnkr. Tilldelning och utfall januari- mars 2015 redovisas i tabell nedan. Sida 7(31) Uppföljning regional tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion, jan-mars 2015. Bild 3 i bildbilagan. Köpt vårdgarantivård regionala volymavtal Ortopedi och ögonverksamheten har störst problem med tillgänglighet och har genom regionens tillgänglighetsavtal anlitat externa vårdgivare som ett led i att minska antal väntande. För 2015 har sjukhuset en särskild satsning köpt vård avseende övrig ortopedi som finansieras med eget kapital. Planerat ekonomiskt värde är 30 mnkr. Tilldelning och uppföljning se tabell nedan. Verksamhet Besök Tilldelning helår antal Skickade bet förb antal Betalda fakturor tkr Operationer Tilldelning helår antal *Skickade bet förb antal Betalda fakturor tkr Ekonomi Finansiering Ögon 5 845 1 265 230 3 613 976 19 VGR Ortopedi 2 380 340 683 375 160 3 988 VGR Ortopedi 2 000 366 0 940 211 264 Summa 10 225 1 971 913 4 928 1 347 4 271 SU *Skickade betalningsförbindelser operationer räknas fram med en uppskattad faktor utifrån antal skickade besök plus antal skickade direktoperationer. Avtalskonstruktionen är besök inkl. ev. efterföljande operation. Övriga tillgänglighetsavtal inom regionen avslutades 2014. I de fall där patient åberopar sin vårdgaranti använder sig SU i möjligaste mån av andra landstings sjukhus och avtal med externa vårdgivare. SU-intern tillgänglighetssatsning med stöd av VÖK 2015 SU har med stöd av ”Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och SU” planerat ett antal satsningar för att öka tillgängligheten till vård 2015 inom de mest angelägna områdena. Samtliga tillgänglighetssatsningar är beslutade volymer utöver 2011 års produktion, fastställd basvolym. SU satsar ytterligare 20 mnkr utöver budget och sammantaget har satsningen ett planerat ekonomiskt värde på 66 mnkr och omfattar: 8 800 öppenvårdsbesök exempelvis BUP, läkarbesök, sjukvårdande behandlingar, barnlogopedi, ögonsjukvård, hjärtsjukvård, onkologi, reumatologi, gynekologi och reproduktionsmedicin 500 behandlingar/operationer benign tumörkirurgi, allmän kirurgi, ÖNH, neurokirurgi 15 570 medicinska undersökningar exempelvis radiologi, MR, datortomografi, ultraljud, patologi analyser, klinisk fysiologi ultraljud av hjärta och vener, gastroskopi både vuxna och barn, ögonbottenfotografering förstärkt primärjourslinje akutsjukvård psykiatri, särskild satsning på strålbehandling samt ögonsdiabetesvård Sida 8(31) Flera av satsningarna startade redan under 2013 med gott resultat. Första kvartalet 2015 har verksamheterna utfört 2 070 besök, 200 behandlingar/operationer och 5 300 medicinska undersökningar (sammantaget cirka 30 % av helårssatsningen) utöver basvolym. Verksamheterna ersätts efter utförd vård och det ekonomiska värdet uppgår till 18 mnkr (30 % av helårssatsningen). Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Enligt beslut 131210 regionstyrelsen (RS) samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Ny basvolym utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer med fördelning 150 operationer område 5 och 135 operationer område 2. Sjukhuset prestationsersatts för utförd produktion, budgeterat värde 18,8 mnkr. Första kvartalet 2015 har område 2 och 5 utfört 73 obesitasoperationer (26 % av helårsproduktion) något färre jämfört med föregående år då 95 operationer utfördes. Under 2014 startades ett projekt att även operera barn. Område 1 har utfört 4 fetmaoperationer under första kvartalet 2015. Koloskopier – Utökad tillgänglighetssatsning 2015 SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om 1 395 koloskopier för 2015. Basvolym är fastställd sedan tidigare till 3 773 och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi, totalt budgeterat värde 5,5 mnkr. Område 2, 3 och 6 genomför satsningen och sammantaget har de för perioden januari- mars utfört 342 koloskopier utöver basvolym. En ökning jämfört 2014, då utfallet var 209 koloskopier utöver basvolym. Produktionsplanering Huvudplanering Huvudplanering, som är den regionalt fastställda beslutsprocessen för produktions – och kapacitetsplanering, har introducerats för samtliga verksamheter. Under 2015 är fokus att implementera regelbunden planering, styrning och uppföljning av beslutade produktionsplaner på områdes- och sjukhusledningsnivå. Detta möjliggör för en besluts- och eskaleringsprocess och förutsätter en heltäckande planering på verksamhetsnivå. Centralt processtöd bistår med verktyg och metoder för produktionsplanering. Främsta styrparametern är följsamhet till beslutad produktionsplan, som redovisas i månadsrapporten och ska finnas med på samtliga ledningsgrupper. För att uppnå följsamhet till plan behöver planerna brytas ner för samtliga resursgrupper till enhetsnivå, detta kan då brytas ner till produktionsmål på dagsnivå. Det planeringsstöd som införs regionalt och kommer att ersätta SUs PROSIT, kommer även att implementeras på SU under 2015 enligt den implementeringsplan som fastställs av regionen. Utveckling av verktyget pågår och processen går framåt. De första piloterna för test av verktyg är på gång med insamling av data. Under våren kommer beslut fattas gällande fortsättning. Sida 9(31) 4.2 Prestationer SUs totala utförda vård jan-mars 2015 var 2,5 % högre än 2014 års utfall och 1,5 % högre än budget mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2015, avser VGR och icke-VGR patienter. Perioden totalt Kategori Patienter VGR Övriga SU Totalt Utfall 2015 54 798 4 316 59 114 Budget 2015 54 299 3 953 58 253 Utfall 2014 53 401 4 253 57 653 Utfall 2015/Utfall 2014 Förändring Antal/% Antal % 1 397 64 1 461 2,6 % 1,5 % 2,5 % Diff utfall 15 - budget 15 Antal % 499 363 862 0,9 % 9,2 % 1,5 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus, Not: För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. SUs prestationsredovisning 2015, inklusive prognos. Nyckeltal prestationer Antal sammanvägda prestationer Prognos 2015 Budget 2015 Utfall 2014 226 667 226 018 217 820 Avvikelse prognos/utfall Avvikelse prognos/utfal antal l procent 649 0,3 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus Somatisk slutenvård Totalt sett har antalet vårdtillfällen och vårddagar ökat jämfört med föregående år liksom vårdtyngden som ökade med 7,4 %. Avvikelsen gentemot budget var -7 % för vårdtillfällena men antal vårdagar ökade med +2 %. Under perioden jan-mars utfördes 102 transplantationer, mot 74 st föregående år, vilket motsvarar en ökning med 38 %. Den största ökningen har skett av njurtransplantationer, vilka nästan har fördubblats i jämförelse med föregående år. Av de 102 transplantationerna var 47 VG-patienter och 55 kom från övriga regioner och landsting. Antalet medicinskt utskrivningsklara vårddygn har liksom föregående år varit mycket höga. Under perioden jan-mars var sjukhusets sängar belagda med medicinskt utskrivningsklara patienter under 12 362 dagar. Ökningen mot föregående år var 28 %. 12 362 dagar motsvarar i snitt 137 vårdplatser. Konsekvensen av att medicinskt utskrivningsklara patienter stannar kvar inom sjukhuset längre bör innebära att färre nya patienter kan skrivas in. Grundkostnaden för en utskrivningsklar patient per vårddygn är drygt 3 800 kr. Ersättningen från kommunen är drygt 3 900 kr per dag. Kommunen har fem karensdagar, och först från och med dag sex så utgår ersättning till sjukhuset. Somatisk öppenvård Antalet totalt inkomna remisser har ökat i förhållande till föregående år med 3 %. Sida 10(31) Däremot har antalet remisser från övriga regioner och landsting fortsatt minska, -6 % mot samma period föregående år. Av utomlänsremisserna kom 57 % från Halland. Antalet remisser från Halland har ökat med 3 % jämfört med motsvarande period 2014. För sjukhusets akutmottagningar ökade antalet inkommande patienter med 7 % jämfört med föregående år. Andelen som behövde träffa en läkare var 76 %. Det genomsnittliga antalet besök per dag under mars månad var 565 vilket var en ökning med 5 % jämfört med 2014. Antal ambulansuppdrag har ökat med 2 016 uppdrag (9 %) från 21 811 uppdrag 2014 till 23 827 uppdrag 2015. Den stora ökningen kan till viss del förklaras av att antalet uppdrag under aktuell period år 2014 var relativt få. Antalet sjukvårdande behandlingar har ökat med 7 % mot föregående år. Verksamheter med störst ökning har varit Onkologi, Infektion, Geriatrik, Medicin och Neurosjukvård. Även Lungmedicin och allergologi har haft en planerad ökning främst på grund av ett utökat uppdrag av hyposensbesök. Det har också varit ett ökat söktryck till Barnkirurgiakuten som klarat av detta ökade behov med hjälp av att låta ett större antal besök handläggas av sjuksköterskor istället för av läkare, vilket har fungerat väl. Antal läkarbesök är överlag oförändrat. Ett undantag är Klinisk Genetik som ökat antal läkarbesök med drygt 34 % (90 patienter) varav den onkogenetiska mottagningen stod för den största ökningen. Det ökande antalet patienter kom huvudsakligen från Västra Götaland. Vuxenpsykiatri Antalet vårdtillfällen var under perioden betydligt högre än budget, 39 %. Antalet vårddagar är i nivå med budget och är måttet för slutenvård psykiatri i det sammanvägda talet. I förhållande till utfall har vårdtillfällen ökat med 43 % och antal vårddagar med 6 %. Totalt antal besök var 7 % lägre än budget. Även 2015 kvarstår effekter av det omfattande omställningsarbete med inflyttning till nya mottagningar som gjorts inom de affektiva verksamheterna samt ett förändrat arbetssätt inom beroende. Detta har inneburit färre besök inom Nordhemskliniken och Substitutionsverksamheten. Ett utökat uppdrag för verksamheten leder till ett fortsatt behov av personalrekrytering. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Antal vårdtillfällen inom BUP var 26 % fler jämfört med föregående år. Antalet vårddygn har ökat med ca 2 % jämfört med samma period år 2014. Läkarbesöken inom öppenvården hade en positiv avvikelse mot budget med 24 %, men var 6 % under föregående års utfall. De sjukvårdande behandlingarna inom BUP har ökat. De accepterade remisserna var 263 fler än föregående år. De har ökat med 7 % i jämförelse med samma period 2014, och var 25 % över budget. Sida 11(31) Planerad och oplanerad vård Antal kontakter ack mars 2015 Planerad Slutenvård Vårdtillfällen* 2014 Oplanerad Summa Planerad Förändring 15-14 Oplanerad Summa Planerad Oplanerad 8 110 19 349 27 459 8 308 18 557 26 865 -2,4% 4,3% Öppenvård Besök 288 150 51 405 339 555 285 521 49 517 335 038 0,9% 3,8% Vårdkod- 296 260 70 754 367 014 293 829 68 074 361 903 0,8% 3,9% * Utskrivna Ökningen hänförs till akutmottagningarna och till en kraftig ökning av akuta operationer. 4.5 Beläggning Andelen överbeläggningar har inom somatiken minskat något jämfört med januari-februari men är fortfarande betydligt högre än under motsvarande period 2014. Infektionssäsongen har i år varat längre än brukligt vilket kan bidra. Inom psykiatrin har andelen överbeläggningar ökat något och är nu dubbelt så hög som förra året, dock fortfarande på en låg nivå (2 %). Andelen utlokaliserade patienter har dock minskat betydligt jämfört med januari-februari och en stigande trend har brutits. Detta talar för bättre fungerande vårdprocesser och flöden. Andel överbeläggningar Bild 4 i bildbilagan. Andel utlokaliserade Bild 5 i bildbilagan. 4.6 Patientsäkerhetsarbetet Patientmakt Under våren har planeringen av årets konferens ”Patientmakt eller patientpakt” pågått. Konferensen vänder sig till vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen. Innehållet i föreläsningar och diskussioner har fokus på hur man som patient kan öka sitt inflytande över den egna vården genom öppen journal, patientinflytande via webben/appar och hälsolitteracitet. Tre patienter har aktivt deltagit i planeringen och kommer att ha en aktiv roll under hela konferensen. Planeringen av årets Café i entré har påbörjats. Patientdelaktighet Under våren 2015 kommer en sjukhusövergripande grupp att påbörja arbetet med att på strategisk nivå utveckla patientmedverkan och jämlik vård. (”Patientmedverkan och jämlik vård”). Till gruppen ska en ”Patientpanel” knytas vars deltagare ska medverka i sjukhusets utvecklings- och förändringsarbete. Deltagarna ska tillsammans, enskilt eller i olika konstellationer, t.ex. fungera som remissinstans i relevanta frågor och bidra med förslag och Sida 12(31) synpunkter i förändrings- och utvecklingsarbetet. Regional samordning och erfarenhetsutbyte Sjukhuset deltar i de regionala chefläkarmöten som ordnas. Här pågår ett aktivt arbete med att så långt det är funktionellt och kvalitetshöjande samordna rutiner, riktlinjer och policies inom regionen. SU ingår i det regionala ”Utvecklingsrådet” som arbetar med att samordna patientmedverkan i vården, i första hand att systematiskt inhämta patienters/närståendes och medborgares synpunkter på vården. Avvikelsehantering Fram till och med den 31 mars 2015 hade det rapporterats 4091st avvikelser i MedControl Pro, en 9 procentig minskning jämfört med samma tid 2014. Under årets tre första månader har MedControl PRO uppdaterats under denna period har systemet varit mycket instabilt. De vanligaste rapporterna gäller misstag i läkemedelshanteringen och avsteg från gällande rutiner och riktlinjer. Under samma tid har det gjorts 31 st. lex Maria-anmälningar. Chefläkarna startar under våren en systematisk genomgång av alla typer av avvikelser, klagomål/synpunkter och olika typer av anmälningsärenden för att identifiera särskilda riskområden där insatser kan förväntas ha särskilt god effekt. VRI – STRAMA Infektionsverktyget är under införande i hela förvaltningen. Då utdata från Infektionsverktyget ännu inte är validerade genomfördes i mars 2015 PPM-VRI; resultatet av denna föreligger ännu inte. Patientsäkerhetsforskning Det pågår ett sjukhusövergripande arbete kring utbildning i patientsäkerhet för samtliga medarbetare. Arbetet i den tidigare nämnda gruppen ”Patientdelaktighet och jämlik vård” kommer att läggas upp så att vetenskapliga resultat kan säkerställas avseende såväl gruppens eget arbete som effekterna av detsamma. Utveckling Ett fokusområde är att genomföra och följa upp/återkoppla de åtgärdsplaner som görs i händelse- och riskanalyser. Detta görs numera regelmässigt efter 6-9 månader samt i samband med patientsäkerhetsdialoger och kvalitetsronder. Mätning av antal påbörjade aktiviteter från åtgärdsförslag i analyser har börjat följas. Redovisning av detta kommer delår 2. Ett fördjupat samarbete har inletts med Läkemedelsenheten – detta för att generellt öka kunskapen inom det farmakologiska området samt för att minska antalet avvikelser inom läkemedelsområdet och öka antalet läkemedelsberättelser. Dessa insatser sammantaget bidrar till att utveckla en bättre patientsäkerhetskultur. Sida 13(31) Egenkontroll Strålskydd Egenkontroll har genomförts vid alla verksamhetsområden som bedriver verksamhet med strålning. Den administrativa kontrollen är förbättrad, men fortfarande noteras en för låg andel som har genomgått grundläggande strålsäkerhetsutbildning, samt att hälsokontroller inte fungerar fullt ut. Arbetet med införande av ledningssystem för verksamhet med strålning är påbörjat men något försenat. En strategi för uppföljning av patientsäkerhet avseende röntgenvägledda ingrepp har föreslagits, vilket är viktigt inte minst inför uppförandet av Bild och interventionscentrum. Strålsäkerhetsfrågor är också viktiga vid start av cyklotronverksamhet för produktion av radioaktiva läkemedel i BoIC Kvalitetsbarometern De uppföljningar som är aktuella i Kvalitetsbarometern redovisas regelbundet SUövergripande och på områdesnivå. Jämförelse med föregående år går inte att göra då parametrarna ändrats och kraven skärpts. Bild 6 i bildbilagan. Journalgranskning En SU-övergripande utbildning i strukturerad journalgranskning har genomförts. SBAR Det finns efterfrågan från verksamheter på utbildning och stöd i att komma igång och arbeta med SBAR. För att kunna tillmötesgå detta behov planeras att skapa en organisation av medarbetare, som arbetar med SBAR idag, som vill vara med i ett SBAR-nätverk av inspiratörer för verksamheter som ska starta upp sitt SBAR arbete. Händelseanalyser Efterfrågan på utbildning för analysledare i händelseanalys är stor och utbildning erbjuds kontinuerligt. Workshops för användare av Nitha (IT-stöd för händelseanalys) arrangeras också återkommande. Fyra stycken slutförda övergripande händelseanalyser har återrapporterats. Riskanalyser Tre stora riskanalyser har genomförts på SU-övergripande nivå, överflyttning av neonatalavdelningen från Mölndals sjukhus till Östra sjukhuset, införande av steriltekniska enheten på Mölndal och hot och våld ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Samtliga tre analyser har genererat omfattande åtgärdsförslag som kommer att följas upp. Sida 14(31) Trycksår Sjukhuset har drivit ett projekt för att minska antalet trycksår och har tagit fram och genomfört en halvdagsföreläsning i trycksår och dess prevention. Totalt har cirka 250 varav hälften från SU deltagit i denna utbildning. Sjukhuset har bildat ett nätverk för trycksårsintresserade där cirka 40 personer av olika professioner deltar. En SU-övergripande handlingsplan har tagits fram. Det dröjer ännu cirka en vecka för att få statistik från SKL för att se om vår siffror förbättrats, men SU kan konstatera att utfallet inte förbättrats mer än cirka 0,7 %, från 13,64 till 12,96% trycksår. Fallskador En sjukhusgemensam webbplats för att samla ihop information om fallpreventionsarbetet har tagits fram. Flera verksamheter har varit aktiva och tagit fram lokala rutiner gällande fallprevention. Utbildningar Processinriktat Ledarskap 7,5 hp Kursen är en uppdragsutbildning som genomförs tillsammans med Göteborgs universitet och Sahlgrenska akademin. Examinator och kursledare är anställda på SU liksom handledarna. Kursen vänder sig till personer som deltar i förändrings- och utvecklingsarbeten inom SU. Innehållet är kvalitetshistoria, processteknik, metoder och verktyg för processledning, grupprocesser, grundläggande statistiska begrepp samt utformning av vårdkedjor och arbetsprocesser. Studenterna representeras från alla områden och personalkategorier. Det multidisciplinära teamen har ett processuppdrag från verksamhetschefen innan kursstarten. Kursen 2014-2015 avslutas i april efter genomförda examinationsdagar. Hälsofrämjande sjukhus Under våren har två kurser i samtalsmetodik för medarbetare genomförts, ”Att ställa frågor och hantera svar”, som en del i arbetet med hälsofrämjande förhållningssätt och implementeringen av socialstyrelsen nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Sjukhuset ligger också steget före och sprider aktivt kunskap om rökfritt sjukhusområde till övriga regioner, landsting och sjukhus vilka visar stort intresse och där flera ligger i startgroparna att följa efter. Värdebaserad vård Värdebaserad vård har införts i totalt 10 patientgrupper. I nuläget arbetar alla sex områden inom SU värdebaserat i minst en patientgrupp. Totalt hälften av alla verksamhetsområden är berörda. De som kommit längst arbetar aktivt med förbättringsinitiativ utifrån tydliga prioriteringar som vuxit fram ur mål som definierats för respektive patientgrupp. Sida 15(31) Grupperna kan i varierande utsträckning påvisa tydliga förbättringsresultat. Fokus för Värdekontorets arbete under första kvartalet 2015 är att ge fortsatt stöd till de patientgrupper som infört värdebaserad vård och ge det stöd som behövs för att patientgrupperna i nästa våg ska kunna starta. Värdekontoret arbetar också med att säkerställa arbetssätt/rutiner och uppföljning av resultat. 5. Personal Utmaningar SU arbetar med en strukturerad kompetensförsörjningsprocess vilket möjliggör en helhetsbild, bättre beslutsunderlag och den långsiktighet som behövs för att sjukhuset ska klara sin egen kompetensförsörjning nu och framåt. Kompetensförsörjningsprocessen är integrerad med verksamhetsplanering och budgetprocess. Aktiviteter Under 2015 startar ett nytt introduktionsprogram (Kliniskt basår) riktat till alla nyutexaminerade sjuksköterskor med max 3-4 månaders klinisk erfarenhet. Inom ramen för denna insats ska de nyexaminerade sjuksköterskorna träna sina färdigheter och teoretiska kunskaper under överinseende av handledare. Projektet Workshifting, som är en del av kompetensförsörjningsstrategin, syftar till att utreda möjligheter att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper för bästa möjliga kompetens- och resursanvändning. Framtidens vårdavdelning är ett övergripande uppdrag för sjukhuset. Projektet ska samverka med det utvecklingsarbete som parallellt sker inom "Värdebaserad hälsooch sjukvård" och "Personcentrerad vård". 5.1 Lönestruktur De prioriterade yrkesgrupperna (kvinnodominerade yrkesgrupperna med medellång högskoleutbildning) fick i genomsnitt en löneökning på 3,6 % i 2014 års löneöversyn. Det motsvarar en löneökning på ca 1 050 kronor. Löneutvecklingen för övriga yrkesgrupper blev i genomsnitt 2,3 % eller cirka 750 kronor. SU har sedan 2012 en överenskommelse med de fackliga organisationerna om ett arbetssätt för lönekartläggning som följer Diskrimineringslagens metod med analys av lika och likvärdiga arbeten. Kartläggningen är en grund för den årliga analys som görs inför varje löneöversyn över vilka strategier och prioriteringar som behöver tas fram i handlingsplanen. Lönekartläggningen utgår från analys av lika arbete och likvärdigt arbete. Lika arbete är en jämförelse mellan män och kvinnor som har samma yrke (samma etikett och befattningsvärde/BAS-bokstav). Likvärdigt arbete är en analys av yrkesgrupper inom samma befattningsvärde. Osakliga löneskillnader följs upp i samband med de fackliga överläggningarna och kommande löneöversyner. Sida 16(31) Utöver de regiongemensamma prioriteringarna har journalskrivande läkarsekreterare och ett antal specialistkompetenta läkare prioriterats. Orsaken har varit de svårigheter som funnits att rekrytera och behålla dessa grupper. Löneutvecklingen för vårdadministrativa och medicinska sekreterare som helhet var 3,1 % eller cirka 750 kronor. Löneutvecklingen för specialistkompetenta läkare i sin helhet var 2,5 %, vilket motsvarar cirka 1 550 kronor. Lägsta nivå enligt avtal var 2,2 % för ovan nämnda yrkesgrupper. Lönespännvidd; måltal, utfall och måluppfyllelse 2014 Typ av personalkategori Måltal Utfall dec 2014 Måluppfyllelse Sjuksköterskor, barnmorskor 48 % 44 % 92 % Undersköterskor 30 % 28 % 93 % Skötare 32 % 32 % 100 % Läkare 85 % 75 % 88 % Läkarsekreterare 33 % 28 % 84 % Psykolog 35 % 34 % 97 % Sjukgymnast 45 % 43 % 96 % Arbetsterapeut 45 % 38 % 84 % Kurator 30 % 28 % 93 % Biomedicinsk analytiker 37 % 35 % 95 % Administratörer 59 % 58 % 98 % Källa: Cognos UDP: 460 Uppföljning Lönespännvidd, 2014-12 Möjligheterna att nå måltalen för lönespännvidden försvåras av att sjukhuset varit tvunget att anpassa ingångslönerna efter marknadslöneläget. 5.3 Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad föregående år (antal och %) Typ indikator Mars 2015 Mars 2015/Feb 2015 Differens Månadsanställda 16 139 22 Nettoårsarbetare 13 808 17 Mars 2014 15 746 Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens Antal 393 Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens % 2,5 13 424 384 2,9 Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med 165. Källa: Cognos UDP 2015-04-09 Antalet månadsanställda var i mars 393 fler jämfört med motsvarande månad 2014. Ökningen återfinns i huvudsak inom kategorierna undersköterskor m.fl. (181), administration (73) och läkare (65). Ökningen av undersköterskor m.fl. är till del kopplad till workshifting och är en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Ökningen av administration är till stora delar Sida 17(31) ett resultat av rekrytering av kanslister som ersättning för läkarsekreterare där behovet av personal har varit större än tillgången. Gruppen läkare har i huvudsak öka till följd av nya uppdrag och förändrad bemanning på sjukhusets akuter. En ökning finns också i gruppen tillsvidareanställda sjuksköterskor, barnmorskor delvis till följd av åtgärden kliniskt basår där ca 120 sjuksköterskor erhållit en tillsvidareanställning under aktuell period. 14 836 Mars 2015 Kvinnor % 81,5 14 327 Mars 2014 Kvinnor % 81,5 Visstidsanställd 1 303 73,4 26,6 1 419 73,6 26,4 Timavlönad 1 126 72,1 27,9 1 043 71,2 28,8 17 265 80,2 19,8 16 789 80,2 19,8 Typ av anställning Antal Tillsvidareanställd Summa Män % 18,5 Antal Män % 18,5 Källa: Cognos UDP 2015-04-09 Könsfördelningen för tillsvidareanställda är oförändrad jämfört med föregående år. För visstidsanställda har fördelningen utjämnats något. Arbetade timmar Arbetad tid aktuell period jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter. Typ indikator Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (faktiska) Period 2015 11 794 Period 2014 11 585 Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens Antal Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens % 209 1,8 Källa: Cognos UDP 2015-04-09 Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 209 jämfört med motsvarande period 2014. Arbete utfört av timanställda under perioden januari-mars motsvarade 370 heltider vilket var 30 (8,8 %) fler än motsvarande period 2014. Övertidstimmar Medelvärdet av antalet arbetade övertidstimmar för perioden januari-mars uppgick till 187 heltidsekvivalenter, vilket är en ökning med 22 jämfört med motsvarande period 2014. 5.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat. Sida 18(31) Period 2015 Period 2014 Differens 2015/2014 Kvinnor 8,5 7,8 0,7 Män 4,3 3,6 0,7 Kort (under 60 dagar) 4,4 4,0 0,4 Lång (över 60 dagar) 3,3 3,0 0,3 Totalt 7,7 7,0 0,7 Jämfört med föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron ökat med 0,7 procentenheter. Ökningen återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron och inom båda könen. Ökningen av den korta sjukfrånvaron 0,4 procentenheter förklaras till stora delar av den ovanligt kraftiga influensaperioden. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid per personalkategori och kön, ackumulerat per mars 2015 Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 8,2 4,7 7,7 Undersköterskor m.fl. 11,4 7,9 10,9 Läkare 4,2 2,5 3,3 Administratör, vård 10,1 12,0 10,1 Rehabilitering och förebyggande 8,4 5,0 7,9 Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 7,3 4,4 6,6 Utbildning, kultur och fritid 8,5 4,4 7,6 Teknik, hantverkare 6,4 6,1 6,2 Kök, städ, tvätt 13,1 18,9 13,5 Administration 7,2 4,1 6,5 Huvudgrupp 8,5 4,3 7,7 Källa: Cognos UDP 2015-04-09 Jämfört med motsvarande period föregående år har sjukfrånvaron ökat i samtliga större personalkategorier och könsgrupper med undantag för kvinnliga läkare (- 0,1 %). Den totala ökningen av sjukfrånvaron på sjukhuset följer utvecklingen i såväl riket som i Västra Götalandsregionen. Ökningen av den korta sjukfrånvaron på SU, speciellt under februari, till följd av den ovanligt kraftiga influensan i år återspeglas i utvecklingen för hela regionen. SU har under våren tagit fram en handlingsplan som knyter an till regionens handlingsplan. Ett hälsoprojekt riktat till medicinska sekreterare i samarbete med Hälsan och arbetslivet (TUM-projektet) pågår sedan 2014 och beräknas vara avslutat under den senare delen av 2015. Ett annat projekt (Projekt rehabilitering) har nyligen påbörjats i samarbete med Hälsan och Arbetslivet och Försäkringskassan. Projektet som finansieras av Arbetsmiljödelegationen, har bland annat som mål att ta fram ett mer strukturerat arbetssätt för att förkorta sjukskrivningslängd exempelvis genom att hitta tidiga tecken som förhindrar sjukskrivning. Sida 19(31) Andra aktiviteter utifrån handlingsplanen är erfarenhetsutbyte mellan sjukhusets områden kring arbetsmiljöfrågor, ökat HR-stöd till chefer i arbetsmiljöarbetet samt uppföljning av resultatet av den regiongemensamma medarbetarenkäten med handlingsplaner. I controllingarbetet finns också ett fortsatt fokus på sjukfrånvaron. Ett annat viktigt projekt är att höja kvaliteten på arbetet med de handlingsplaner som tas fram i samarbete med Hälsan och Arbetslivet. 5.5 Bemanningsföretag Sjukhuset har per mars 2015 använt bemanningsföretag till en kostnad av 17,7 mnkr, vilket är 7,9 mnkr högre än motsvarande period 2014. Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst Periodutfall 2015 Periodutfall 2014 Prognos 2015 * Dec 2014 Läkare 7 620 5 883 28 200 25 856 Sjuksköterskor 9 129 3 367 36 500 31 732 Övriga 951 562 3 500 2 630 Totalt 17 701 9 813 68 200 60 218 * Not: Prognos är baserad på nuvarande utfallsnivå men åtgärdsprojekt har startats med syfte att reducera kostnaden. Källa: Cognos UDP 2015-04-13 De läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag var radiologer och anestesiologer inom område 4 respektive område 3 (Mölndals sjukhus). Inom kategorin sjuksköterskor skedde den huvudsakliga inhyrningen inom område 3 (Mölndals sjukhus) på operation samt inom område 2 (Östra sjukhuset) på medicinska akutvårdsavdelningen. Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor har ökat jämfört med motsvarande period 2014 men är lägre än snittet för fjärde kvartalet 2014. Utvecklingen av användningen av bemanningsföretag följs kontinuerligt. För att säkerställa att sjukhuset endast anlitar regionens avtalade leverantörer av hyrpersonal finns rutin som föreskriver att HR-specialist och ekonom ska bistå verksamhetschef vid avrop från bemanningsföretag. Ett projekt har även startats med syfte att utreda möjligheten för att införa en succesiv minskning eller totalstopp av anlitande av bemanningsföretag för sjuksköterskor samt säkra upp rutiner och arbetssätt. 5.9 Personalkostnadsanalys Analys av sjukhusets Ob-ersättning, mer- och övertidskostnad. Kostnader; Grundlön, Ob och Mertid/Övertid, 2015 (Kvartal 1) och 2014 (Kvartal 1) Period Grundlön Ob Mertid & Övertid Totalt ersättningar Sida 20(31) 2015 (kvartal 1) 1 497 874 313 62 450 898 % avvikelse grundlön 4,17 % 35 297 261 % avvikelse grundlön 2,36 % 2014 (kvartal 1) 1 422 977 596 56 274 291 3,95 % 30 661 255 2,15 % 86 935 546 74 896 717 6 176 607 0,21 % 4 636 006 0,20 % 10 812 613 Kostnad Diff. Kostnad Kostnad 97 748 159 Källa: Cognos UDP 2015-04-15 Ob-ersättning Kostnaden för Ob-ersättning ökade i förhållande till grundlönen från 3,95 %, 2014 till 4,17 %, 2015. En ökning på 0,21 procentenheter. Kostnaden för Ob-ersättning ökade för samma period med cirka 6,2 mnkr (9,1 %). Orsak till kostnadsökningen är att ersättningsnivåerna för Ob har ökat under jämförelseperioden. Omräknat till timmar har antalet ob-timmar för perioden 2015 jämfört med motsvarande period 2014 minskat med motsvarande cirka 6,0 heltidsekvivalenter. Mertid och övertid Kostnaden för mertid och övertid ökade i förhållande till grundlönen från 2,15 %, 2014 till 2,36 %, 2015. En ökning på 0,20 procentenheter vilket motsvarar en kostnadsökning på 4,6 mnkr. Under motsvarande period ökade antalet arbetade mer- och övertidstimmar med motsvarar 27 heltidsekvivalenter (11,7 %). Under jämförelseperioden har avtalet för ersättningen för övertid ändrats från avrundad tid (jämn halvtimme) till ersättning för faktiskt arbetad tid. Konsekvensen av det nya avtalet i antalet timmar är svår att bedöma. Orsaken till ökad övertid är till stora delar kopplad till rekryteringssvårigheter. 6. Ekonomi 6.1 Ekonomiskt resultat Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse (-29 mnkr) per mars. Prognosticerad avvikelse mot budget är -50 mnkr. Bokförda kostnader hittills i år för evakuering av nya vårdbyggnaden uppgår till 0,2 mnkr men kommer att ses över då alla kostnader troligen inte är bokförda mot detta ansvar. Aktiviteter för att komma i ekonomisk balans innefattar bl. a: Fortsatt implementering av produktionsplanering Fortsatt implementering av värdebaserad hälso- och sjukvård Koppla ihop produktions- och bemanningsplanering och effektivisera processerna i styrningen för att skapa mer värde för patienterna Utveckla arbetsmetoder som gör att patientflöden kan underlättas och ge effektivare vård, till exempel överföring från sluten till öppen vård Arbeta för att skapa optimalt flöde av patienter genom sjukhuset och frigöra slutenvårdsplatser och på så sätt klara inflödet från akuten Sida 21(31) Arbeta för rätt kompetens och rätt bemanning och utveckla workshifting inom verksamheten Utveckla samarbetet ytterligare med primärvården Arbeta med att säkra läkemedelsprocessen Ortopedin upphör med köp av extern operationsresurs Arbeta med att minska beroendet av bemanningsföretag Minska köp av extern specialistvård inom ögonsjukvården Inom de verksamheterna med stora ekonomiska obalanser arbetas med åtgärds- och aktivitetsplaner för att komma i ekonomisk balans vid årets slut. Resultaträkning Bild 7 i bildbilagan. Periodens intäktsutveckling Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen, och därmed erhölls full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. Att utfallet totalt för vårdintäkter VGR ändå var högre än budget berodde huvudsakligen på ersättningen för köpt garantivård som inte är budgeterad. Motsvarande underskott återfinns på kostnadssidan. Budgetavvikelsen för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter inom Barnkardiologin Transplantationsverksamheten än budgeterat för perioden. Fakturering av vårddagar för medicinskt utskrivningsklara patienter fortsatte att öka. Till och med mars hade14 mnkr fakturerats jämfört med 9 mnkr för motsvarande period föregående år. ALF-medlens underskott berodde på att verksamheten ligger under plan och att intäkterna neutraliserats mot kostnaderna. Den negativa budgetavvikelsen avseende övriga intäkter berodde i huvudsak på minskad försäljning av medicinska tjänster och röntgen, lägre ersättning för forskning inom FOUU och lägre ersättning för försäljning av utbildningar än planerat. Periodens kostnadsutveckling Löner och arvoden Personalkostnaderna var 13 mnkr högre än budget. Inom ett antal verksamhetsområden finns ekonomiska obalanser. Inom dessa pågår arbete med åtgärder och upprättande av handlingsplaner. Kostnaden för övertid/mertid var för perioden 40 mnkr, vilket var 19 mnkr högre än budgeterat och 8 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Inom ett flertal verksamheter finns fortsatta rekryteringsproblem, vilket leder till höga övertids- och mertidskostnader. Sida 22(31) Jourkostnaderna för perioden uppgick till 47 mnkr, 9 mnkr högre än budgeterat och 5 mnkr högre än föregående år. Kostnaden för sjuklön var för perioden 32 mnkr, 17 mnkr högre än budgeterat och 7 mnkr högre än föregående år. I regeringens vårproposition föreslås att den reducerade arbetsgivaravgiften för anställda under 26 år upphör. Delårseffekt 2015 innebär ökade kostnader för SU. Statsbidragen föreslås höjas som kompensation, och vi inväntar information kring hur detta kommer att hanteras inom VGR. Inhyrd personal För perioden var behovet av bemanningsföretag fortfarande aktuellt inom flera verksamheter och kostnaden uppgick till knappt 18 mnkr, vilket var 8 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Av kostnaderna avsåg 8 mnkr köp av läkartjänster och 9 mnkr köp av sjukskötersketjänster. Det är framförallt kostnader för köp av sjukskötersketjänster som har ökat markant jämfört med föregående år. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården uppgick till och med mars till 51 mnkr, vilket var 13 mnkr högre än budget men 2 mnkr (3,8 %) lägre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Budgetavvikelsen på -13 mnkr berodde huvudsakligen på att köpt garantivård inte är budgeterad. Motsvarande överskott återfinns på intäktssidan. Läkemedelskostnader Kostnader (mnkr) för läkemedel för januari-mars 2015 jämfört med periodens budget Utfall Budget 2015 Avvikelse budget Avvikelse budget % Utfall 2014 Förändring 2015/2014 % 2015 255 248 -7 -3 % 206 24 % Rekvisition 172 166 -6 -3 % 158 9% Total 427 414 -13 -3 % 364 17 % Recept Källa: Cognos resultatkub Den ökade kostnaden - jämfört med budget - kan främst hänföras till neurosjukvården (MSpatienter). Nya, effektiva men dyra preparat men också ett ökat patientunderlag låg bakom den negativa budgetavvikelsen. Även kostnaden för läkemedel inom verksamhetsområde onkologi är högre än budget liksom läkemedel mot Hepatit C. Material, varor, tjänster mm Den negativa budgetavvikelsen fanns huvudsakligen inom tjänster och övriga kostnader. Sida 23(31) Konsulttjänster hade en negativ budgetavvikelse (-7 mnkr), framför allt på grund av pågående utvecklingsprojekt inom värdebaserad vård, akutsjukvård och värdegrundsarbete. Det är en tydlig trend att vi köper alltmer säkerhetstjänster de senaste åren. Utfallet hittills i år är drygt 2,1 mnkr, vilket är 0,6 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Orsakerna är den mängd patienter vi vårdar som har en hotbild runt sig. Dels att patienten själv är hotfull/våldsam eller att man befarar hot/våld mot patienten och där även personal kan uppleva risk för hot/våld. Externa konsultkostnader och IT-tjänster Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 10,5 30 Regionfullmäktiges beslutade besparingar har inarbetats i budgetramen för SU. Utfallet på redovisade konton förklaras av för SU väsentliga pågående utvecklingsprojekt, exempelvis värdebaserad vård och SUs värdegrundsarbete som omfattar all personal. (Målnivå 2015: 13,3 mnkr). 6.2 Eget kapital SU har fått tillåtelse att använda 61,5 mnkr av eget kapital under 2015. Under perioden januari-mars så har 5 mnkr av dessa medel tagits i anspråk. Samtliga medel beräknas användas under 2015, och utfallet ingår i SUs prognosticerade resultat. 6.3 Investeringar Större byggprojekt Regionstyrelsen beslutade i februari 2010 att uppföra ett regionalt Bild- och Interventions Centrum (BoIC) vid Sahlgrenska sjukhuset. Etapp 1 som omfattar husets stomme och skalskydd är färdigt. Etapp 2 omfattar invändig byggnation som beräknas färdig i oktober med undantag för hybridoperationssalar i plan 4, som bedöms sammanfalla med Etapp 3. Regionstyrelsen beslutade i augusti 2014 att genomföra byggnationen i Etapp 3, som huvudsakligen avser resterande invändig byggnation i plan 4. Uppdatering av programmet i projektet Låghuset, Etapp 3B som omfattar supportytor i högoch låghus för BoIC-verksamheter är klart och systemhandlingen beräknas färdig i sommar 2015. Ombyggnaden i Låghusprojektet, Etapp 4 på Sahlgrenska sjukhuset pågår och beräknas färdigt vid årets slut. Regionstyrelsen beslutade i augusti 2014 att genomföra byggprojektet för tillbyggnad av Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus och ”första spadtaget” är planerat till den 5 maj. Systemhandlingsarbetet för Etapp 1, en tillbyggnad inom neonatal- och förlossningsvård på Östra sjukhuset beräknas färdig till sommaren 2015. Sida 24(31) Markschakten inom byggentreprenaden för Hus R pågår, en nybyggnad för forskning och utbildning på Mölndals sjukhus. Program- och systemhandlingsarbetet pågår för en ombyggnad i Operation 1 på Mölndals sjukhus. Andra omfattande byggnationer inklusive upprustning Övriga omfattande projekt som genomförts eller påbörjats under 2015 är t.ex: Byggnation för ombyggnad av Akutmottagningen på Östra sjukhuset pågår och beräknas färdig till hösten. Ombyggnad i sterilcentralen på Mölndals sjukhus beräknas färdig vid halvårsskiftet. Ombyggnad för neonatalsjukvården på Östra sjukhuset blir färdig i april. Detaljprojektering pågår för ombyggnad inom Transfusionsmedicin på Sahlgrenska sjukhuset. Säkerhetsanläggningar moderniseras löpande under året och byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning ska installeras utförs kontinuerligt på alla sjukhustomterna. Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerar SU ett investeringsutrymme på 270 mnkr för interna prioriteringar. Till detta kommer ett investeringsutrymme för strategiska utrustningsinvesteringar VGR som ännu inte har fastställts. Utfall och helårsprognos för investeringar i medicinteknisk och annan utrustning Bokförda investeringar i medicinteknisk och annan utrustning uppgår till och med mars 2015 till 74 mnkr. Totalt blev 77 mnkr inklusive externfinansierade investeringar. I tabellen nedan redovisas vad som bokförts till och med mars 2015 per planeringsområde samt prognos för året. Investeringsområde Budget 2015 (belopp mnkr) Bokfört t.o.m. mars 2015 (belopp mnkr) Helårsprognos 2015 (belopp mnkr) Sida 25(31) Områdesramar 35 7 35 Bild o funktionsmedicin 55 9 55 Lab-medicin 22 5 22 Övervakning AN/IVA/IMA 40 5 45 Ultraljud 22 1 22 Operationssalutrustning 30 4 30 Smittrening 6 0 6 Sängar 3 1 3 178 25 183 Särskilda projekt/Byggnadsrelaterat 57 13 138 Summa SUs investeringsram 270 45 356 Summa Samplanering Särskilda investeringar VGR 2014 4 Cyklotron (medel 2013) 20 Linjäracceleratorer (medel 2011, 2012 och 2014) 15 34 BOIC etapp 1 och 2 50 15 41 Summa särskilda investeringar VGR 50 29 99 Totalt investeringar exkl. externfinansierade 320 74 455 320 77 Externfinansierade investeringar Totalt investeringar inkl. externfinansierade 3 455 Investeringarna till och med mars ligger 12 mnkr högre jämfört med samma period 2014. Prognosen för helåret läggs till 455 mnkr. Utrustning BOIC-projektet etapp 1 och 2 Parallellt pågår planering av utrustning till bygget av Regionalt Bild- och Interventions Centrum – Etapp 1 och 2. Flertalet av huvudmodaliteterna är beställda för leveransen och installation i enlighet med uppgjord tidplan. Fastinstallerad utrustning kommer att installeras under oktober-december 2015. Lös utrustning kommer att levereras i jan-mars 2016. 6.4 Åtgärder vid ekonomisk obalans Aktiviteter för att komma i ekonomisk balans innefattar som nämnts ovan bl. a: Fortsatt implementering av produktionsplanering Fortsatt implementering av värdebaserad hälso- och sjukvård Koppla ihop produktions- och bemanningsplanering och effektivisera processerna i styrningen för att skapa mer värde för patienterna Utveckla arbetsmetoder som gör att patientflöden kan underlättas och ge effektivare vård, till exempel överföring från sluten till öppen vård Arbeta för att skapa optimalt flöde av patienter genom sjukhuset och frigöra slutenvårdsplatser och på så sätt klara inflödet från akuten Arbeta för rätt kompetens och rätt bemanning och utveckla workshifting inom verksamheten Sida 26(31) Utveckla samarbetet ytterligare med primärvården Arbeta med att säkra läkemedelsprocessen Ortopedin upphör med köp av extern operationsresurs Arbeta med att minska beroendet av bemanningsföretag Minska köp av extern specialistvård inom ögonsjukvården Särskilda insatser inom områden med kö (ortopedi, ögon, hur och handkirurgi) 7. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Sahlgrenska Universitetssjukhuset Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Not 1 2, 3 4 Utfall 1503 3 409 968 -3 598 195 -68 213 -256 440 Utfall 1403 3 194 427 -3 377 065 -65 005 -247 643 Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut Erhållna/lämnade regionbidrag Obeskattade reserver (bolagen) 5 -4 739 0 212 019 0 -1 927 0 206 411 0 -49 160 -43 159 Årets resultat Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar Obeskattade reserver (bolagen) Not Utfall 1503 Utfall 1403 -49 160 -2 259 68 213 0 0 0 0 -43 159 -1 812 65 005 0 -60 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 16 794 19 974 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder -184 -51 781 108 657 438 -116 248 123 069 Kassaflöde från löpande verksamhet 73 486 27 233 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital -1 0 -74 301 0 0 0 0 -65 242 0 0 60 0 -74 301 -65 182 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet 6 7 8 Sida 27(31) Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Förändring aktiekapital 0 -2 189 0 2 259 0 0 364 0 1 812 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 70 2 176 ÅRETS KASSAFLÖDE -746 -35 773 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 446 947 446 200 366 836 331 063 Kontroll av årets kassaflöde -747 -35 773 Differens -1 0 Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark - maskiner och inventarier - pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Not 9 10 11 12 13 Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 14 15 Utfall 1503 Utfall 1403 41 70 0 1 085 772 118 185 0 1 203 998 0 1 119 219 78 620 0 1 197 909 72 248 760 120 2 060 444 140 1 278 568 2 482 566 72 064 708 339 2 060 444 887 1 227 350 2 425 259 74 936 0 -49 160 25 776 118 727 0 -43 790 74 937 0 0 680 309 1 776 481 2 456 790 2 482 566 682 498 1 667 824 2 350 322 2 425 259 Bokslutskommentarer och noter (tkr) Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera 1503 45 472 1403 42 681 Sida 28(31) Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt 2 751 978 260 652 102 821 35 531 313 101 975 2 259 19 393 63 824 4 146 21 604 3 409 968 2 584 888 244 404 95 397 53 129 379 90 895 1 812 15 989 41 837 12 765 10 251 3 194 427 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor ,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt 1503 2 241 789 17 701 245 51 006 427 134 5 652 23 166 304 30 748 21 805 44 476 80 629 231 373 173 455 48 239 24 885 32 731 3 598 195 1403 2 133 007 9 813 157 53 057 363 901 0 23 224 930 30 420 34 296 41 273 97 465 224 663 66 180 31 346 30 030 36 504 3 377 065 3. Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Totalt 1503 1 557 268 28 684 655 837 2 241 789 1403 1 469 129 35 811 628 067 2 133 007 1503 1403 Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Totalt 30 68 183 68 213 30 64 975 65 005 Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Totalt Totalt avskrivningar och nedskrivningar 0 0 0 68 213 0 0 0 65 005 1503 1403 282 0 0 1 087 0 0 4. Avskrivningar och nedskrivningar 5. Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt Övriga finansiella intäkter, internt Sida 29(31) Övriga finansiella intäkter, externt Totalt 267 549 198 1 285 4 629 99 0 560 5 288 -4 739 1503 0 0 3 076 63 0 73 3 212 -1 927 1403 60 60 0 0 0 0 0 60 7. Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar Årets investering i maskiner och inventarier Årets pågående investering Totalt 1503 0 20 593 53 708 74 301 1403 0 40 615 24 627 65 242 8. Försäljning anläggningstillgångar 1503 1403 0 0 60 60 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt Övriga finansiella kostnader, internt Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto 6. Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar Reavinster inventarier Totalt Reaförluster inventarier Totalt Netto reavinster/-förluster Försäljning maskiner och inventarier Totalt 9. Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin-tekniska informationssystem 1503 1403 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 724 0 0 0 0 0 724 724 0 0 0 0 0 724 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigeringar avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde 654 30 0 0 0 0 684 40 533 121 0 0 0 0 654 70 1503 1403 10. Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Sida 30(31) Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 3 742 168 20 593 14 143 0 -13 101 0 3 763 803 3 592 042 278 403 30 016 0 -158 293 0 3 742 168 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde 11. Pågående investeringar 2 622 949 68 183 0 0 -13 101 0 2 678 031 1 085 772 1503 2 510 162 270 910 0 0 -158 123 0 2 622 949 1 119 219 1403 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 78 620 53 708 -14 143 0 0 118 185 49 340 59 296 -30 016 0 0 78 620 12. Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt 1503 137 449 334 170 84 021 127 256 0 77 224 760 120 1403 139 478 287 629 82 748 64 068 -27 134 443 708 339 1503 2 060 2 060 1403 2 060 2 060 14. Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt Totalt 1503 41 762 638 547 0 680 309 1403 43 951 638 547 0 682 498 15. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt 1503 23 610 253 013 478 143 219 337 300 725 7 737 346 778 1403 2 983 294 079 399 137 234 634 273 011 7 048 333 008 13. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Totalt Sida 31(31) Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt Analyslänkar Bildbilaga mars 2015 Bilaga 1-3 mars 2015 72 489 74 649 1 776 481 ../../userfiles/1/documents/2050_2311_DC463.pdf ../../userfiles/1/documents/2050_2311_8A025.pdf 78 418 45 506 1 667 824
© Copyright 2024