Delårsrapport mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1

Sida 1(31)
Delårsrapport mars 2015 Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
1. Sammanfattning
Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har utfört mer vård januari-mars 2015 än både budget
och föregående år. Den överproduktion som SU utfört under första kvartalet motsvarar
intäkter på cirka 20 mnkr som inte ersätts då vård över intäktstaket inte ersätts.






1,5 % högre produktion av vård än 2014 års utfall
2,5 % bättre jämfört med budget
den oplanerade vården var 3,9 % högre än föregående år och den planerade vården
ökade med 0,8 %.
antalet inkommande remisser ökade med 3 %
antalet sökande till akutmottagningarna ökade med 7 %
antalet medicinskt utskrivningsklara patienter ökade med 28 % jämfört med förgående
år.
Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse per mars (-29 mnkr). Den prognostiserade
avvikelsen mot helårsbudget är -50 mnkr.
Särskilda åtgärder vid ekonomisk obalans
De områden som visar negativt resultat har fått i uppdrag att inkomma med åtgärder för att
komma i balans.
Risker





Högre läkemedelskostnader än budgeterat orsakat av ökat antal patienter
Ökande rörliga kostnader orsakat av överproduktion
Prestationsbortfall beroende på undanträngningseffekter orsakade av en kraftig ökning
av utskrivningsklara patienter
Inom många verksamhetsområden finns problem med kompetensförsörjning. Särskilt
problematiskt är rekrytering av specialistkompetens inom bland annat radiologi,
psykiatri, barnpsykiatri, barnanestesi och barnmedicin
Risk för prestationsbortfall och ökade kostnader vid evakuering och omflyttning av
verksamheter i samband med renovering av nya vårdbyggnaden
Eget kapital
I utfall för perioden och i helårsprognosen har hänsyn tagits till beslutad användning av eget
kapital av kvartalets andel av årets beviljade utnyttjande om 61,5 mkr.
Sida 2(31)
4. Verksamheten
Sahlgrenska universitetssjukhusets mål 2015
Långsiktiga mål och mätetal
Målvärde 2015
Utfall Mars
2015
Vi har akutsjukvård i toppklass
Total genomloppstid på akutmottagningen
Andel patienter som är nöjda med informationen vid akutbesöket
Andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad förstagångsstroke
Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade inom 24 timmar
Vi skapar värde för patienten
< 6 timmar
85 %
88 %
75 %
8:23 timmar
76 %
9%
35 %
41 %
< 2 500
4330
0
-29
2
0,190
-
9,5
7
325
8,5
4,8
311
Förekomst av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård
Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 dagar till
operation/åtgärd
Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter exkl. psykiatrin, per
månad
Resultat jämfört med budget (mnkr)
Vi är landets ledande universitetssjukhus
Rankning, i Öppna jämförelser gentemot andra universitetssjukhus
Bibliometriskt index
Andel sökande per utbildningsplats
- Läkare
- Sjuksköterska
Antal patienter från andra regioner
Vårdöverenskommelsen
I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2015 fastställs att
hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker,
patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid.
Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar:





länssjukvård för invånarna i Göteborgsnämnden och Västra nämnden och till de
invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU
region- och rikssjukvård för invånare i VGR, region Halland och riket, det senare
enligt rikssjukvårdsavtalet och rikssjukvårdsuppdragen.
forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag
uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom
regionbidrag
rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och
sjukvårdsstyrelsen (HSS) och finansieras direkt av regionstyrelsen.
I vårdöverenskommelsen definieras 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende
läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i VGR. Överenskommelsen beskriver
sjukhusets uppdrag förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av
verksamheten.
I vårdöverenskommelsen har sjukhuset fått utökad finansiering och uppdrag för följande:
Sida 3(31)










Permanent finansiering av utökade uppdrag i vårdöverenskommelse 2013-2014
avseende IVA, basmottagningar beroendeverksamheten, tillgänglighetssatsningar och
dietist och kuratorsfunktion vid funktionen Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH).
Läkemedel och metoder som tidigare har finansierats av HSU
Vissa medicinska metoder – biobank, robotkirurgi och simulatorcentrum - som
tidigare har finansierats av utvecklingsanslag vid HSU.
Hyposensbehandlingar (allergivaccinationer)
Ljusbehandlingar
Övertag av tillnyktringsenheten från Göteborgs stad
ACT-team inom Hisingen för ett förbättrat omhändertagande av patienter med
psykiatrisk dubbeldiagnos
Förbättrad MR diagnostik inom barn- och ungdomssjukvården
Bedömningsbilar inom ambulanssjukvården för att underlätta processen inom
akutsjukvården.
Finansiering av nya vårdplatser för att minska överbeläggningarna övergår från riktat
uppdrag till att ingå i SUs prestationsersättning.
Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda
uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsstyrelsen enligt regionfullmäktiges
budget för 2015, för vård av patienter i VGR. Uppdragen berör bland annat den
rättspsykiatriska vården och genomförande av nya läkemedel och metoder inom ramen för
ordnat införande, år 1och år 2.
En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2015 har fastställts. Redovisning
av aktuella frågeställningar sker i bilaga till delårsrapporten.
4.1 Vårdgaranti - tillgänglighet
Tillgänglighet
Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök och operation/behandling. Vårdutbudet
avseende operation/behandling är det som rapporteras till SKL.
Andel väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med
föregående månad.
Förstabesök
Målvärde 2015
februari 2015
mars 2015
35 %
59 %
39 %
Operation/ Behandling
35 %
56 %
36 %
Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande
period 2014.
Mars 2015
Mars 2014
Utfall/Antal
2015-2014
Förstabesök
10 618
6 554
4 064
Operation/ Behandling
2 890
2 225
665
Sida 4(31)
Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med
föregående månad.
Mars 2015
Februari 2015
Utfall/Antal
mars/feb
Förstabesök
10 618
11 644
-1026
Operation/ Behandling
2 890
3 053
-163
Tillgänglighet förstabesök – Kommentar
Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 78 % på förstabesök inom
hud- och könssjukvård, ögonsjukvård, ortopedi och handkirurgi.
Flera verksamheter gör tillgänglighetssatsningar genom att maximera antalet
mottagningstider, erbjuda kvällsmottagningar, ställa högre krav för återbesök, införa
sjuksköterskeledda mottagningar samt förändra vårdkedjor med reducerat antal återbesök.
Inom några specialiteter är det dock nationell brist på läkare vilket även påverkar SU. Ett
projekt för att registrera rätt har påbörjats inom område 6 där samtliga verksamhetsområden
kommer att delta. Projektet kommer att pågå under hela året. Under första kvartalet har
verksamheterna kontrollerat planeringslistor och fokuserat på långväntare för att
kvalitetssäkra listorna.
Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök
på mottagning, mars 2014–mars 2015.
Bild 1 i bildbilagan.
Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar
Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 68 % på
operation inom allmänkirurgi, plastikkirurgi, hjärtsjukvård och ortopedi.
Rekrytering av specialistläkare och operationssjuksköterskor pågår. En del verksamheter
saknar tillgängligt och jämnt operationsutrymme.
SU anlitar andra sjukhus i regionen och externa leverantörer i enlighet med
regiongemensamma rutiner. De till oss tilldelade volymerna för köpt vård har minskat vilket
resulterar i sämre tillgänglighet. Inom regionens sjukhus har ett nätverk startats av
operationskoordinatorerna för att öka samarbetet och erfarenhetsutbyte i syfte att optimera
regionens operationsresursnyttjande. Flera patienter har dock så komplicerade och komplexa
sjukdomar som efter operation kräver intensivvård och den högspecialiserade sjukvård som
SU kan erbjuda. Denna vård kan inte externa leverantörer alltid erbjuda. Därför finns patienter
kvar på planeringslistorna i väntan på ökad operationskapacitet inom SU.
Sida 5(31)
Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till
operation/behandling, mars 2014–mars 2015. Målvärdet 35 %, enligt Utvecklingsplan
för SU, markeras i diagrammet.
Bild 2 i bildbilagan.
Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi
Samordning av planeringslistor och registreringsrutiner pågår för att öka tillgängligheten.
Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med
motsvarande period 2014.
Mars
2015
Mars
2014
Utfall/Antal
2015-2014
Andel
Mars
2015
Andel
Mars
2014
Koloskopi
172
74
98
44 %
18 %
Gastroskopi
54
23
31
28 %
11 %
Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med
föregående månad.
Mars
2015
Februari
2015
Koloskopi
172
116
Gastroskopi
54
34
Utfall Antal
mars/februari
Andel
mars
2015
Andel
februari
2015
56
44 %
25 %
20
28 %
15 %
Antalet patienter som väntat på koloskopi i mer än 60 dagar var i mars 172, vilket var fler
jämfört med motsvarande period föregående år. En förklaring kan vara att det under våren
2014 infördes en nationell koloskopiscreening.
Antalet patienter som väntat på gastroskopi i mer än 60 dagar var i mars 54, vilket var fler
jämfört med motsvarande period föregående år.
Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer
Cancergarantin innebär att vid välgrundad misstanke om cancer ska patienten erbjudas
läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen.
Sida 6(31)
Antal och andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök
inom cancergarantin föregående månad.
Specialitet
Totalt antal patienter
med välgrundad
misstanke om cancer
som fått besökstid
Andel patienter som fått
läkarbesök inom
garantitiden
Feb
Mars
Feb
Mars
Allmän kirurgi
72
96
97 %
97 %
Gynekologi
1
0
0%
100 %
Hudsjukvård
72
67
100 %
100 %
Lungmedicin
19
23
100 %
100 %
Ortopedi
0
0
100 %
100 %
Urologi
37
56
100 %
98 %
Öron-näs-halssjukvård
42
42
100 %
100 %
Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare
SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på
vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar.
Inom allmän kirurgi fick 95 patienter läkarbesök inom garantitiden under mars medan en
patienter fick vänta längre på läkarbesök, 16 dagar. Inom urologi fick 55 patienter läkarbesök
inom garantitiden under mars medan en patienter fick vänta längre på läkarbesök, 15 dagar.
Åtgärdsplan utökad volym avseende tillgänglighet 2015
Sjukhusets tillgänglighetssatsningar för utökad volym 2015 kan grovt delas in i 3 grupper



Regional Tillgänglighetssatsning, utökad egenproduktion och köpt vård
SU-intern satsning med stöd av VÖK 2015
Regionala särskilda satsningar eller förändrad ersättningsform som obesitas, höft- och
knäprotes samt koloskopi
Regional tillgänglighetssatsning
Enligt beslut i regionstyrelsen den 10 december 2013 ska tillgänglighetssatsningar göras inom
ett antal områden på sjukhusen inom VGR. Basvolymer är framtagna per område och
periodiserade per månad. För att få ersättning för tillgänglighetssatsningarna ska först
fastställd basvolym inom VÖK vara utförd. Tillgänglighetssatsningarna gäller första besök
samt behandlingar inom givna områden.
Budgeterat värde för 2015 års regionala tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion uppgår
till cirka 72 mnkr och omfattar 5400 första besök och 1800 operationer. SU har utfört knappt
1 300 (24 %) första besök och 300 (16 %) operationer utav tillgänglighetssatsningen till
ekonomiskt värde på cirka 14,5 mnkr. Tilldelning och utfall januari- mars 2015 redovisas i
tabell nedan.
Sida 7(31)
Uppföljning regional tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion, jan-mars 2015.
Bild 3 i bildbilagan.
Köpt vårdgarantivård regionala volymavtal
Ortopedi och ögonverksamheten har störst problem med tillgänglighet och har genom
regionens tillgänglighetsavtal anlitat externa vårdgivare som ett led i att minska antal
väntande. För 2015 har sjukhuset en särskild satsning köpt vård avseende övrig ortopedi som
finansieras med eget kapital. Planerat ekonomiskt värde är 30 mnkr. Tilldelning och
uppföljning se tabell nedan.
Verksamhet
Besök
Tilldelning
helår antal
Skickade
bet förb
antal
Betalda
fakturor
tkr
Operationer
Tilldelning
helår antal
*Skickade
bet förb
antal
Betalda
fakturor tkr
Ekonomi
Finansiering
Ögon
5 845
1 265
230
3 613
976
19
VGR
Ortopedi
2 380
340
683
375
160
3 988
VGR
Ortopedi
2 000
366
0
940
211
264
Summa
10 225
1 971
913
4 928
1 347
4 271
SU
*Skickade betalningsförbindelser operationer räknas fram med en uppskattad faktor utifrån
antal skickade besök plus antal skickade direktoperationer. Avtalskonstruktionen är besök
inkl. ev. efterföljande operation.
Övriga tillgänglighetsavtal inom regionen avslutades 2014. I de fall där patient åberopar sin
vårdgaranti använder sig SU i möjligaste mån av andra landstings sjukhus och avtal med
externa vårdgivare.
SU-intern tillgänglighetssatsning med stöd av VÖK 2015
SU har med stöd av ”Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och
sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och SU” planerat ett antal satsningar för att öka
tillgängligheten till vård 2015 inom de mest angelägna områdena. Samtliga tillgänglighetssatsningar är beslutade volymer utöver 2011 års produktion, fastställd basvolym. SU satsar
ytterligare 20 mnkr utöver budget och sammantaget har satsningen ett planerat ekonomiskt
värde på 66 mnkr och omfattar:




8 800 öppenvårdsbesök exempelvis BUP, läkarbesök, sjukvårdande behandlingar,
barnlogopedi, ögonsjukvård, hjärtsjukvård, onkologi, reumatologi, gynekologi och
reproduktionsmedicin
500 behandlingar/operationer benign tumörkirurgi, allmän kirurgi, ÖNH, neurokirurgi
15 570 medicinska undersökningar exempelvis radiologi, MR, datortomografi,
ultraljud, patologi analyser, klinisk fysiologi ultraljud av hjärta och vener, gastroskopi
både vuxna och barn, ögonbottenfotografering
förstärkt primärjourslinje akutsjukvård psykiatri, särskild satsning på strålbehandling
samt ögonsdiabetesvård
Sida 8(31)
Flera av satsningarna startade redan under 2013 med gott resultat. Första kvartalet 2015 har
verksamheterna utfört 2 070 besök, 200 behandlingar/operationer och 5 300 medicinska
undersökningar (sammantaget cirka 30 % av helårssatsningen) utöver basvolym.
Verksamheterna ersätts efter utförd vård och det ekonomiska värdet uppgår till 18 mnkr (30
% av helårssatsningen).
Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering
Enligt beslut 131210 regionstyrelsen (RS) samlas all volym och ersättning kopplat till
obesitasvård till RS. Ny basvolym utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken
för SU var 285 operationer med fördelning 150 operationer område 5 och 135 operationer
område 2. Sjukhuset prestationsersatts för utförd produktion, budgeterat värde 18,8 mnkr.
Första kvartalet 2015 har område 2 och 5 utfört 73 obesitasoperationer (26 % av
helårsproduktion) något färre jämfört med föregående år då 95 operationer utfördes. Under
2014 startades ett projekt att även operera barn. Område 1 har utfört 4 fetmaoperationer under
första kvartalet 2015.
Koloskopier – Utökad tillgänglighetssatsning 2015
SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om 1 395 koloskopier för 2015. Basvolym är
fastställd sedan tidigare till 3 773 och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU
ersätts per extra utförd koloskopi, totalt budgeterat värde 5,5 mnkr. Område 2, 3 och 6
genomför satsningen och sammantaget har de för perioden januari- mars utfört 342
koloskopier utöver basvolym. En ökning jämfört 2014, då utfallet var 209 koloskopier utöver
basvolym.
Produktionsplanering
Huvudplanering
Huvudplanering, som är den regionalt fastställda beslutsprocessen för produktions – och
kapacitetsplanering, har introducerats för samtliga verksamheter. Under 2015 är fokus att
implementera regelbunden planering, styrning och uppföljning av beslutade
produktionsplaner på områdes- och sjukhusledningsnivå. Detta möjliggör för en besluts- och
eskaleringsprocess och förutsätter en heltäckande planering på verksamhetsnivå. Centralt
processtöd bistår med verktyg och metoder för produktionsplanering. Främsta styrparametern
är följsamhet till beslutad produktionsplan, som redovisas i månadsrapporten och ska finnas
med på samtliga ledningsgrupper. För att uppnå följsamhet till plan behöver planerna brytas
ner för samtliga resursgrupper till enhetsnivå, detta kan då brytas ner till produktionsmål på
dagsnivå.
Det planeringsstöd som införs regionalt och kommer att ersätta SUs PROSIT, kommer även
att implementeras på SU under 2015 enligt den implementeringsplan som fastställs av
regionen. Utveckling av verktyget pågår och processen går framåt. De första piloterna för test
av verktyg är på gång med insamling av data. Under våren kommer beslut fattas gällande
fortsättning.
Sida 9(31)
4.2 Prestationer
SUs totala utförda vård jan-mars 2015 var 2,5 % högre än 2014 års utfall och 1,5 % högre än
budget mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal.
SUs prestationsredovisning 2015, avser VGR och icke-VGR patienter.
Perioden totalt
Kategori
Patienter
VGR
Övriga
SU Totalt
Utfall
2015
54 798
4 316
59 114
Budget
2015
54 299
3 953
58 253
Utfall
2014
53 401
4 253
57 653
Utfall 2015/Utfall 2014
Förändring Antal/%
Antal
%
1 397
64
1 461
2,6 %
1,5 %
2,5 %
Diff utfall 15 - budget 15
Antal
%
499
363
862
0,9 %
9,2 %
1,5 %
Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus, Not: För mer detaljerad information, se
prestationsbilagan.
SUs prestationsredovisning 2015, inklusive prognos.
Nyckeltal
prestationer
Antal
sammanvägda
prestationer
Prognos
2015
Budget
2015
Utfall
2014
226 667
226 018 217 820
Avvikelse prognos/utfall Avvikelse prognos/utfal
antal
l procent
649
0,3 %
Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus
Somatisk slutenvård



Totalt sett har antalet vårdtillfällen och vårddagar ökat jämfört med föregående år
liksom vårdtyngden som ökade med 7,4 %. Avvikelsen gentemot budget var -7 % för
vårdtillfällena men antal vårdagar ökade med +2 %.
Under perioden jan-mars utfördes 102 transplantationer, mot 74 st föregående år,
vilket motsvarar en ökning med 38 %. Den största ökningen har skett av
njurtransplantationer, vilka nästan har fördubblats i jämförelse med föregående år. Av
de 102 transplantationerna var 47 VG-patienter och 55 kom från övriga regioner och
landsting.
Antalet medicinskt utskrivningsklara vårddygn har liksom föregående år varit mycket
höga. Under perioden jan-mars var sjukhusets sängar belagda med medicinskt
utskrivningsklara patienter under 12 362 dagar. Ökningen mot föregående år var 28 %.
12 362 dagar motsvarar i snitt 137 vårdplatser. Konsekvensen av att medicinskt
utskrivningsklara patienter stannar kvar inom sjukhuset längre bör innebära att färre
nya patienter kan skrivas in. Grundkostnaden för en utskrivningsklar patient per
vårddygn är drygt 3 800 kr. Ersättningen från kommunen är drygt 3 900 kr per dag.
Kommunen har fem karensdagar, och först från och med dag sex så utgår ersättning
till sjukhuset.
Somatisk öppenvård

Antalet totalt inkomna remisser har ökat i förhållande till föregående år med 3 %.
Sida 10(31)




Däremot har antalet remisser från övriga regioner och landsting fortsatt minska, -6 %
mot samma period föregående år. Av utomlänsremisserna kom 57 % från Halland.
Antalet remisser från Halland har ökat med 3 % jämfört med motsvarande period
2014.
För sjukhusets akutmottagningar ökade antalet inkommande patienter med 7 %
jämfört med föregående år. Andelen som behövde träffa en läkare var 76 %. Det
genomsnittliga antalet besök per dag under mars månad var 565 vilket var en ökning
med 5 % jämfört med 2014.
Antal ambulansuppdrag har ökat med 2 016 uppdrag (9 %) från 21 811 uppdrag 2014
till 23 827 uppdrag 2015. Den stora ökningen kan till viss del förklaras av att antalet
uppdrag under aktuell period år 2014 var relativt få.
Antalet sjukvårdande behandlingar har ökat med 7 % mot föregående år.
Verksamheter med störst ökning har varit Onkologi, Infektion, Geriatrik, Medicin och
Neurosjukvård. Även Lungmedicin och allergologi har haft en planerad ökning främst
på grund av ett utökat uppdrag av hyposensbesök. Det har också varit ett ökat söktryck
till Barnkirurgiakuten som klarat av detta ökade behov med hjälp av att låta ett större
antal besök handläggas av sjuksköterskor istället för av läkare, vilket har fungerat väl.
Antal läkarbesök är överlag oförändrat. Ett undantag är Klinisk Genetik som ökat antal
läkarbesök med drygt 34 % (90 patienter) varav den onkogenetiska mottagningen stod
för den största ökningen. Det ökande antalet patienter kom huvudsakligen från Västra
Götaland.
Vuxenpsykiatri


Antalet vårdtillfällen var under perioden betydligt högre än budget, 39 %. Antalet
vårddagar är i nivå med budget och är måttet för slutenvård psykiatri i det
sammanvägda talet. I förhållande till utfall har vårdtillfällen ökat med 43 % och antal
vårddagar med 6 %.
Totalt antal besök var 7 % lägre än budget. Även 2015 kvarstår effekter av det
omfattande omställningsarbete med inflyttning till nya mottagningar som gjorts inom
de affektiva verksamheterna samt ett förändrat arbetssätt inom beroende. Detta har
inneburit färre besök inom Nordhemskliniken och Substitutionsverksamheten. Ett
utökat uppdrag för verksamheten leder till ett fortsatt behov av personalrekrytering.
Barn och ungdomspsykiatri (BUP)


Antal vårdtillfällen inom BUP var 26 % fler jämfört med föregående år. Antalet
vårddygn har ökat med ca 2 % jämfört med samma period år 2014.
Läkarbesöken inom öppenvården hade en positiv avvikelse mot budget med 24 %,
men var 6 % under föregående års utfall. De sjukvårdande behandlingarna inom BUP
har ökat. De accepterade remisserna var 263 fler än föregående år. De har ökat med 7
% i jämförelse med samma period 2014, och var 25 % över budget.
Sida 11(31)
Planerad och oplanerad vård
Antal kontakter
ack mars
2015
Planerad
Slutenvård Vårdtillfällen*
2014
Oplanerad Summa
Planerad
Förändring 15-14
Oplanerad Summa
Planerad Oplanerad
8 110
19 349
27 459
8 308
18 557
26 865
-2,4%
4,3%
Öppenvård Besök
288 150
51 405
339 555
285 521
49 517
335 038
0,9%
3,8%
Vårdkod-
296 260
70 754
367 014
293 829
68 074
361 903
0,8%
3,9%
* Utskrivna
Ökningen hänförs till akutmottagningarna och till en kraftig ökning av akuta operationer.
4.5 Beläggning
Andelen överbeläggningar har inom somatiken minskat något jämfört med januari-februari
men är fortfarande betydligt högre än under motsvarande period 2014. Infektionssäsongen har
i år varat längre än brukligt vilket kan bidra. Inom psykiatrin har andelen överbeläggningar
ökat något och är nu dubbelt så hög som förra året, dock fortfarande på en låg nivå (2 %).
Andelen utlokaliserade patienter har dock minskat betydligt jämfört med januari-februari och
en stigande trend har brutits. Detta talar för bättre fungerande vårdprocesser och flöden.
Andel överbeläggningar
Bild 4 i bildbilagan.
Andel utlokaliserade
Bild 5 i bildbilagan.
4.6 Patientsäkerhetsarbetet
Patientmakt
Under våren har planeringen av årets konferens ”Patientmakt eller patientpakt” pågått.
Konferensen vänder sig till vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen. Innehållet i
föreläsningar och diskussioner har fokus på hur man som patient kan öka sitt inflytande över
den egna vården genom öppen journal, patientinflytande via webben/appar och
hälsolitteracitet. Tre patienter har aktivt deltagit i planeringen och kommer att ha en aktiv roll
under hela konferensen. Planeringen av årets Café i entré har påbörjats.
Patientdelaktighet
Under våren 2015 kommer en sjukhusövergripande grupp att påbörja arbetet med att på
strategisk nivå utveckla patientmedverkan och jämlik vård. (”Patientmedverkan och jämlik
vård”). Till gruppen ska en ”Patientpanel” knytas vars deltagare ska medverka i sjukhusets
utvecklings- och förändringsarbete. Deltagarna ska tillsammans, enskilt eller i olika
konstellationer, t.ex. fungera som remissinstans i relevanta frågor och bidra med förslag och
Sida 12(31)
synpunkter i förändrings- och utvecklingsarbetet.
Regional samordning och erfarenhetsutbyte
Sjukhuset deltar i de regionala chefläkarmöten som ordnas. Här pågår ett aktivt arbete med att
så långt det är funktionellt och kvalitetshöjande samordna rutiner, riktlinjer och policies inom
regionen. SU ingår i det regionala ”Utvecklingsrådet” som arbetar med att samordna
patientmedverkan i vården, i första hand att systematiskt inhämta patienters/närståendes och
medborgares synpunkter på vården.
Avvikelsehantering
Fram till och med den 31 mars 2015 hade det rapporterats 4091st avvikelser i MedControl
Pro, en 9 procentig minskning jämfört med samma tid 2014. Under årets tre första månader
har MedControl PRO uppdaterats under denna period har systemet varit mycket instabilt. De
vanligaste rapporterna gäller misstag i läkemedelshanteringen och avsteg från gällande rutiner
och riktlinjer. Under samma tid har det gjorts 31 st. lex Maria-anmälningar.
Chefläkarna startar under våren en systematisk genomgång av alla typer av avvikelser,
klagomål/synpunkter och olika typer av anmälningsärenden för att identifiera särskilda
riskområden där insatser kan förväntas ha särskilt god effekt.
VRI – STRAMA
Infektionsverktyget är under införande i hela förvaltningen. Då utdata från
Infektionsverktyget ännu inte är validerade genomfördes i mars 2015 PPM-VRI; resultatet av
denna föreligger ännu inte.
Patientsäkerhetsforskning
Det pågår ett sjukhusövergripande arbete kring utbildning i patientsäkerhet för samtliga
medarbetare. Arbetet i den tidigare nämnda gruppen ”Patientdelaktighet och jämlik vård”
kommer att läggas upp så att vetenskapliga resultat kan säkerställas avseende såväl gruppens
eget arbete som effekterna av detsamma.
Utveckling
Ett fokusområde är att genomföra och följa upp/återkoppla de åtgärdsplaner som görs i
händelse- och riskanalyser. Detta görs numera regelmässigt efter 6-9 månader samt i samband
med patientsäkerhetsdialoger och kvalitetsronder. Mätning av antal påbörjade aktiviteter från
åtgärdsförslag i analyser har börjat följas. Redovisning av detta kommer delår 2.
Ett fördjupat samarbete har inletts med Läkemedelsenheten – detta för att generellt öka
kunskapen inom det farmakologiska området samt för att minska antalet avvikelser inom
läkemedelsområdet och öka antalet läkemedelsberättelser. Dessa insatser sammantaget bidrar
till att utveckla en bättre patientsäkerhetskultur.
Sida 13(31)
Egenkontroll
Strålskydd
Egenkontroll har genomförts vid alla verksamhetsområden som bedriver verksamhet med
strålning. Den administrativa kontrollen är förbättrad, men fortfarande noteras en för låg andel
som har genomgått grundläggande strålsäkerhetsutbildning, samt att hälsokontroller inte
fungerar fullt ut. Arbetet med införande av ledningssystem för verksamhet med strålning är
påbörjat men något försenat.
En strategi för uppföljning av patientsäkerhet avseende röntgenvägledda ingrepp har
föreslagits, vilket är viktigt inte minst inför uppförandet av Bild och interventionscentrum.
Strålsäkerhetsfrågor är också viktiga vid start av cyklotronverksamhet för produktion av
radioaktiva läkemedel i BoIC
Kvalitetsbarometern
De uppföljningar som är aktuella i Kvalitetsbarometern redovisas regelbundet SUövergripande och på områdesnivå. Jämförelse med föregående år går inte att göra då
parametrarna ändrats och kraven skärpts.
Bild 6 i bildbilagan.
Journalgranskning
En SU-övergripande utbildning i strukturerad journalgranskning har genomförts.
SBAR
Det finns efterfrågan från verksamheter på utbildning och stöd i att komma igång och arbeta
med SBAR. För att kunna tillmötesgå detta behov planeras att skapa en organisation av
medarbetare, som arbetar med SBAR idag, som vill vara med i ett SBAR-nätverk av
inspiratörer för verksamheter som ska starta upp sitt SBAR arbete.
Händelseanalyser
Efterfrågan på utbildning för analysledare i händelseanalys är stor och utbildning erbjuds
kontinuerligt. Workshops för användare av Nitha (IT-stöd för händelseanalys) arrangeras
också återkommande. Fyra stycken slutförda övergripande händelseanalyser har
återrapporterats.
Riskanalyser
Tre stora riskanalyser har genomförts på SU-övergripande nivå, överflyttning av
neonatalavdelningen från Mölndals sjukhus till Östra sjukhuset, införande av steriltekniska
enheten på Mölndal och hot och våld ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Samtliga tre analyser
har genererat omfattande åtgärdsförslag som kommer att följas upp.
Sida 14(31)
Trycksår
Sjukhuset har drivit ett projekt för att minska antalet trycksår och har tagit fram och
genomfört en halvdagsföreläsning i trycksår och dess prevention. Totalt har cirka 250 varav
hälften från SU deltagit i denna utbildning. Sjukhuset har bildat ett nätverk för
trycksårsintresserade där cirka 40 personer av olika professioner deltar. En SU-övergripande
handlingsplan har tagits fram.
Det dröjer ännu cirka en vecka för att få statistik från SKL för att se om vår siffror förbättrats,
men SU kan konstatera att utfallet inte förbättrats mer än cirka 0,7 %, från 13,64 till 12,96%
trycksår.
Fallskador
En sjukhusgemensam webbplats för att samla ihop information om fallpreventionsarbetet har
tagits fram. Flera verksamheter har varit aktiva och tagit fram lokala rutiner gällande
fallprevention.
Utbildningar
Processinriktat Ledarskap 7,5 hp
Kursen är en uppdragsutbildning som genomförs tillsammans med Göteborgs universitet och
Sahlgrenska akademin. Examinator och kursledare är anställda på SU liksom handledarna.
Kursen vänder sig till personer som deltar i förändrings- och utvecklingsarbeten inom SU.
Innehållet är kvalitetshistoria, processteknik, metoder och verktyg för processledning,
grupprocesser, grundläggande statistiska begrepp samt utformning av vårdkedjor och
arbetsprocesser. Studenterna representeras från alla områden och personalkategorier. Det
multidisciplinära teamen har ett processuppdrag från verksamhetschefen innan kursstarten.
Kursen 2014-2015 avslutas i april efter genomförda examinationsdagar.
Hälsofrämjande sjukhus
Under våren har två kurser i samtalsmetodik för medarbetare genomförts, ”Att ställa frågor
och hantera svar”, som en del i arbetet med hälsofrämjande förhållningssätt och
implementeringen av socialstyrelsen nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.
Sjukhuset ligger också steget före och sprider aktivt kunskap om rökfritt sjukhusområde till
övriga regioner, landsting och sjukhus vilka visar stort intresse och där flera ligger i
startgroparna att följa efter.
Värdebaserad vård
Värdebaserad vård har införts i totalt 10 patientgrupper. I nuläget arbetar alla sex områden
inom SU värdebaserat i minst en patientgrupp. Totalt hälften av alla verksamhetsområden är
berörda. De som kommit längst arbetar aktivt med förbättringsinitiativ utifrån tydliga
prioriteringar som vuxit fram ur mål som definierats för respektive patientgrupp.
Sida 15(31)
Grupperna kan i varierande utsträckning påvisa tydliga förbättringsresultat.
Fokus för Värdekontorets arbete under första kvartalet 2015 är att ge fortsatt stöd till de
patientgrupper som infört värdebaserad vård och ge det stöd som behövs för att
patientgrupperna i nästa våg ska kunna starta. Värdekontoret arbetar också med att säkerställa
arbetssätt/rutiner och uppföljning av resultat.
5. Personal
Utmaningar
SU arbetar med en strukturerad kompetensförsörjningsprocess vilket möjliggör en helhetsbild,
bättre beslutsunderlag och den långsiktighet som behövs för att sjukhuset ska klara sin egen
kompetensförsörjning nu och framåt. Kompetensförsörjningsprocessen är integrerad med
verksamhetsplanering och budgetprocess.
Aktiviteter



Under 2015 startar ett nytt introduktionsprogram (Kliniskt basår) riktat till alla
nyutexaminerade sjuksköterskor med max 3-4 månaders klinisk erfarenhet. Inom
ramen för denna insats ska de nyexaminerade sjuksköterskorna träna sina färdigheter
och teoretiska kunskaper under överinseende av handledare.
Projektet Workshifting, som är en del av kompetensförsörjningsstrategin, syftar till att
utreda möjligheter att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper för bästa möjliga
kompetens- och resursanvändning.
Framtidens vårdavdelning är ett övergripande uppdrag för sjukhuset. Projektet ska
samverka med det utvecklingsarbete som parallellt sker inom "Värdebaserad hälsooch sjukvård" och "Personcentrerad vård".
5.1 Lönestruktur
De prioriterade yrkesgrupperna (kvinnodominerade yrkesgrupperna med medellång
högskoleutbildning) fick i genomsnitt en löneökning på 3,6 % i 2014 års löneöversyn. Det
motsvarar en löneökning på ca 1 050 kronor. Löneutvecklingen för övriga yrkesgrupper blev i
genomsnitt 2,3 % eller cirka 750 kronor.
SU har sedan 2012 en överenskommelse med de fackliga organisationerna om ett arbetssätt
för lönekartläggning som följer Diskrimineringslagens metod med analys av lika och
likvärdiga arbeten.
Kartläggningen är en grund för den årliga analys som görs inför varje löneöversyn över vilka
strategier och prioriteringar som behöver tas fram i handlingsplanen. Lönekartläggningen
utgår från analys av lika arbete och likvärdigt arbete. Lika arbete är en jämförelse mellan män
och kvinnor som har samma yrke (samma etikett och befattningsvärde/BAS-bokstav).
Likvärdigt arbete är en analys av yrkesgrupper inom samma befattningsvärde. Osakliga
löneskillnader följs upp i samband med de fackliga överläggningarna och kommande
löneöversyner.
Sida 16(31)
Utöver de regiongemensamma prioriteringarna har journalskrivande läkarsekreterare och ett
antal specialistkompetenta läkare prioriterats. Orsaken har varit de svårigheter som funnits att
rekrytera och behålla dessa grupper. Löneutvecklingen för vårdadministrativa och medicinska
sekreterare som helhet var 3,1 % eller cirka 750 kronor. Löneutvecklingen för
specialistkompetenta läkare i sin helhet var 2,5 %, vilket motsvarar cirka 1 550 kronor. Lägsta
nivå enligt avtal var 2,2 % för ovan nämnda yrkesgrupper.
Lönespännvidd; måltal, utfall och måluppfyllelse 2014
Typ av personalkategori
Måltal
Utfall dec
2014
Måluppfyllelse
Sjuksköterskor, barnmorskor
48 %
44 %
92 %
Undersköterskor
30 %
28 %
93 %
Skötare
32 %
32 %
100 %
Läkare
85 %
75 %
88 %
Läkarsekreterare
33 %
28 %
84 %
Psykolog
35 %
34 %
97 %
Sjukgymnast
45 %
43 %
96 %
Arbetsterapeut
45 %
38 %
84 %
Kurator
30 %
28 %
93 %
Biomedicinsk analytiker
37 %
35 %
95 %
Administratörer
59 %
58 %
98 %
Källa: Cognos UDP: 460 Uppföljning Lönespännvidd, 2014-12
Möjligheterna att nå måltalen för lönespännvidden försvåras av att sjukhuset varit tvunget att
anpassa ingångslönerna efter marknadslöneläget.
5.3 Personalvolym
Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt
motsvarande månad föregående år (antal och %)
Typ indikator
Mars
2015
Mars 2015/Feb 2015
Differens
Månadsanställda
16 139
22
Nettoårsarbetare
13 808
17
Mars
2014
15 746
Utfall 2015/
Utfall 2014
Differens
Antal
393
Utfall 2015/
Utfall 2014
Differens
%
2,5
13 424
384
2,9
Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av
sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller
mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att
arbetade timmar divideras med 165. Källa: Cognos UDP 2015-04-09
Antalet månadsanställda var i mars 393 fler jämfört med motsvarande månad 2014. Ökningen
återfinns i huvudsak inom kategorierna undersköterskor m.fl. (181), administration (73) och
läkare (65). Ökningen av undersköterskor m.fl. är till del kopplad till workshifting och är en
del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Ökningen av administration är till stora delar
Sida 17(31)
ett resultat av rekrytering av kanslister som ersättning för läkarsekreterare där behovet av
personal har varit större än tillgången. Gruppen läkare har i huvudsak öka till följd av nya
uppdrag och förändrad bemanning på sjukhusets akuter.
En ökning finns också i gruppen tillsvidareanställda sjuksköterskor, barnmorskor delvis till
följd av åtgärden kliniskt basår där ca 120 sjuksköterskor erhållit en tillsvidareanställning
under aktuell period.
14 836
Mars 2015
Kvinnor
%
81,5
14 327
Mars 2014
Kvinnor
%
81,5
Visstidsanställd
1 303
73,4
26,6
1 419
73,6
26,4
Timavlönad
1 126
72,1
27,9
1 043
71,2
28,8
17 265
80,2
19,8
16 789
80,2
19,8
Typ av anställning
Antal
Tillsvidareanställd
Summa
Män
%
18,5
Antal
Män
%
18,5
Källa: Cognos UDP 2015-04-09
Könsfördelningen för tillsvidareanställda är oförändrad jämfört med föregående år. För
visstidsanställda har fördelningen utjämnats något.
Arbetade timmar
Arbetad tid aktuell period jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i
heltidsekvivalenter.
Typ indikator
Arbetade timmar i
heltidsekvivalenter (faktiska)
Period 2015
11 794
Period 2014
11 585
Utfall 2015/
Utfall 2014
Differens
Antal
Utfall 2015/
Utfall 2014
Differens
%
209
1,8
Källa: Cognos UDP 2015-04-09
Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 209 jämfört med
motsvarande period 2014. Arbete utfört av timanställda under perioden januari-mars
motsvarade 370 heltider vilket var 30 (8,8 %) fler än motsvarande period 2014.
Övertidstimmar
Medelvärdet av antalet arbetade övertidstimmar för perioden januari-mars uppgick till 187
heltidsekvivalenter, vilket är en ökning med 22 jämfört med motsvarande period 2014.
5.4 Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ
och kön; ackumulerat.
Sida 18(31)
Period 2015
Period 2014
Differens 2015/2014
Kvinnor
8,5
7,8
0,7
Män
4,3
3,6
0,7
Kort (under 60 dagar)
4,4
4,0
0,4
Lång (över 60 dagar)
3,3
3,0
0,3
Totalt
7,7
7,0
0,7
Jämfört med föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron ökat med 0,7 procentenheter.
Ökningen återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron och inom båda könen. Ökningen
av den korta sjukfrånvaron 0,4 procentenheter förklaras till stora delar av den ovanligt
kraftiga influensaperioden.
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid per personalkategori och kön,
ackumulerat per mars 2015
Kvinnor
Män
Totalt
Sjuksköterskor, barnmorskor
8,2
4,7
7,7
Undersköterskor m.fl.
11,4
7,9
10,9
Läkare
4,2
2,5
3,3
Administratör, vård
10,1
12,0
10,1
Rehabilitering och förebyggande
8,4
5,0
7,9
Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA
7,3
4,4
6,6
Utbildning, kultur och fritid
8,5
4,4
7,6
Teknik, hantverkare
6,4
6,1
6,2
Kök, städ, tvätt
13,1
18,9
13,5
Administration
7,2
4,1
6,5
Huvudgrupp
8,5
4,3
7,7
Källa: Cognos UDP 2015-04-09
Jämfört med motsvarande period föregående år har sjukfrånvaron ökat i samtliga större
personalkategorier och könsgrupper med undantag för kvinnliga läkare (- 0,1 %).
Den totala ökningen av sjukfrånvaron på sjukhuset följer utvecklingen i såväl riket som i
Västra Götalandsregionen. Ökningen av den korta sjukfrånvaron på SU, speciellt under
februari, till följd av den ovanligt kraftiga influensan i år återspeglas i utvecklingen för hela
regionen.
SU har under våren tagit fram en handlingsplan som knyter an till regionens handlingsplan.
Ett hälsoprojekt riktat till medicinska sekreterare i samarbete med Hälsan och arbetslivet
(TUM-projektet) pågår sedan 2014 och beräknas vara avslutat under den senare delen av
2015. Ett annat projekt (Projekt rehabilitering) har nyligen påbörjats i samarbete med Hälsan
och Arbetslivet och Försäkringskassan. Projektet som finansieras av Arbetsmiljödelegationen,
har bland annat som mål att ta fram ett mer strukturerat arbetssätt för att förkorta
sjukskrivningslängd exempelvis genom att hitta tidiga tecken som förhindrar sjukskrivning.
Sida 19(31)
Andra aktiviteter utifrån handlingsplanen är erfarenhetsutbyte mellan sjukhusets områden
kring arbetsmiljöfrågor, ökat HR-stöd till chefer i arbetsmiljöarbetet samt uppföljning av
resultatet av den regiongemensamma medarbetarenkäten med handlingsplaner. I controllingarbetet finns också ett fortsatt fokus på sjukfrånvaron.
Ett annat viktigt projekt är att höja kvaliteten på arbetet med de handlingsplaner som tas fram
i samarbete med Hälsan och Arbetslivet.
5.5 Bemanningsföretag
Sjukhuset har per mars 2015 använt bemanningsföretag till en kostnad av 17,7 mnkr, vilket är
7,9 mnkr högre än motsvarande period 2014.
Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst
Periodutfall 2015 Periodutfall 2014
Prognos 2015 *
Dec 2014
Läkare
7 620
5 883
28 200
25 856
Sjuksköterskor
9 129
3 367
36 500
31 732
Övriga
951
562
3 500
2 630
Totalt
17 701
9 813
68 200
60 218
* Not: Prognos är baserad på nuvarande utfallsnivå men åtgärdsprojekt har startats med
syfte att reducera kostnaden. Källa: Cognos UDP 2015-04-13
De läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag var radiologer
och anestesiologer inom område 4 respektive område 3 (Mölndals sjukhus). Inom kategorin
sjuksköterskor skedde den huvudsakliga inhyrningen inom område 3 (Mölndals sjukhus) på
operation samt inom område 2 (Östra sjukhuset) på medicinska akutvårdsavdelningen.
Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor har ökat jämfört med motsvarande period 2014 men är
lägre än snittet för fjärde kvartalet 2014.
Utvecklingen av användningen av bemanningsföretag följs kontinuerligt. För att säkerställa
att sjukhuset endast anlitar regionens avtalade leverantörer av hyrpersonal finns rutin som
föreskriver att HR-specialist och ekonom ska bistå verksamhetschef vid avrop från
bemanningsföretag.
Ett projekt har även startats med syfte att utreda möjligheten för att införa en succesiv
minskning eller totalstopp av anlitande av bemanningsföretag för sjuksköterskor samt säkra
upp rutiner och arbetssätt.
5.9 Personalkostnadsanalys
Analys av sjukhusets Ob-ersättning, mer- och övertidskostnad.
Kostnader; Grundlön, Ob och Mertid/Övertid, 2015 (Kvartal 1) och 2014 (Kvartal 1)
Period
Grundlön
Ob
Mertid & Övertid
Totalt
ersättningar
Sida 20(31)
2015 (kvartal 1)
1 497 874 313
62 450 898
% avvikelse
grundlön
4,17 %
35 297 261
% avvikelse
grundlön
2,36 %
2014 (kvartal 1)
1 422 977 596
56 274 291
3,95 %
30 661 255
2,15 %
86 935 546
74 896 717
6 176 607
0,21 %
4 636 006
0,20 %
10 812 613
Kostnad
Diff.
Kostnad
Kostnad
97 748 159
Källa: Cognos UDP 2015-04-15
Ob-ersättning
Kostnaden för Ob-ersättning ökade i förhållande till grundlönen från 3,95 %, 2014 till 4,17 %,
2015. En ökning på 0,21 procentenheter. Kostnaden för Ob-ersättning ökade för samma
period med cirka 6,2 mnkr (9,1 %).
Orsak till kostnadsökningen är att ersättningsnivåerna för Ob har ökat under jämförelseperioden. Omräknat till timmar har antalet ob-timmar för perioden 2015 jämfört med
motsvarande period 2014 minskat med motsvarande cirka 6,0 heltidsekvivalenter.
Mertid och övertid
Kostnaden för mertid och övertid ökade i förhållande till grundlönen från 2,15 %, 2014 till
2,36 %, 2015. En ökning på 0,20 procentenheter vilket motsvarar en kostnadsökning på 4,6
mnkr. Under motsvarande period ökade antalet arbetade mer- och övertidstimmar med
motsvarar 27 heltidsekvivalenter (11,7 %).
Under jämförelseperioden har avtalet för ersättningen för övertid ändrats från avrundad tid
(jämn halvtimme) till ersättning för faktiskt arbetad tid. Konsekvensen av det nya avtalet i
antalet timmar är svår att bedöma. Orsaken till ökad övertid är till stora delar kopplad till
rekryteringssvårigheter.
6. Ekonomi
6.1 Ekonomiskt resultat
Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse (-29 mnkr) per mars. Prognosticerad
avvikelse mot budget är -50 mnkr. Bokförda kostnader hittills i år för evakuering av nya
vårdbyggnaden uppgår till 0,2 mnkr men kommer att ses över då alla kostnader troligen inte
är bokförda mot detta ansvar. Aktiviteter för att komma i ekonomisk balans innefattar bl. a:





Fortsatt implementering av produktionsplanering
Fortsatt implementering av värdebaserad hälso- och sjukvård
Koppla ihop produktions- och bemanningsplanering och effektivisera processerna i
styrningen för att skapa mer värde för patienterna
Utveckla arbetsmetoder som gör att patientflöden kan underlättas och ge effektivare
vård, till exempel överföring från sluten till öppen vård
Arbeta för att skapa optimalt flöde av patienter genom sjukhuset och frigöra
slutenvårdsplatser och på så sätt klara inflödet från akuten
Sida 21(31)






Arbeta för rätt kompetens och rätt bemanning och utveckla workshifting inom
verksamheten
Utveckla samarbetet ytterligare med primärvården
Arbeta med att säkra läkemedelsprocessen
Ortopedin upphör med köp av extern operationsresurs
Arbeta med att minska beroendet av bemanningsföretag
Minska köp av extern specialistvård inom ögonsjukvården
Inom de verksamheterna med stora ekonomiska obalanser arbetas med åtgärds- och
aktivitetsplaner för att komma i ekonomisk balans vid årets slut.
Resultaträkning
Bild 7 i bildbilagan.
Periodens intäktsutveckling
Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen, och därmed
erhölls full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. Att utfallet totalt för vårdintäkter VGR
ändå var högre än budget berodde huvudsakligen på ersättningen för köpt garantivård som
inte är budgeterad. Motsvarande underskott återfinns på kostnadssidan.
Budgetavvikelsen för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter inom
Barnkardiologin Transplantationsverksamheten än budgeterat för perioden.
Fakturering av vårddagar för medicinskt utskrivningsklara patienter fortsatte att öka. Till och
med mars hade14 mnkr fakturerats jämfört med 9 mnkr för motsvarande period föregående år.
ALF-medlens underskott berodde på att verksamheten ligger under plan och att intäkterna
neutraliserats mot kostnaderna.
Den negativa budgetavvikelsen avseende övriga intäkter berodde i huvudsak på minskad
försäljning av medicinska tjänster och röntgen, lägre ersättning för forskning inom FOUU och
lägre ersättning för försäljning av utbildningar än planerat.
Periodens kostnadsutveckling
Löner och arvoden
Personalkostnaderna var 13 mnkr högre än budget. Inom ett antal verksamhetsområden finns
ekonomiska obalanser. Inom dessa pågår arbete med åtgärder och upprättande av
handlingsplaner.
Kostnaden för övertid/mertid var för perioden 40 mnkr, vilket var 19 mnkr högre än
budgeterat och 8 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Inom ett flertal
verksamheter finns fortsatta rekryteringsproblem, vilket leder till höga övertids- och
mertidskostnader.
Sida 22(31)
Jourkostnaderna för perioden uppgick till 47 mnkr, 9 mnkr högre än budgeterat och 5 mnkr
högre än föregående år.
Kostnaden för sjuklön var för perioden 32 mnkr, 17 mnkr högre än budgeterat och 7 mnkr
högre än föregående år.
I regeringens vårproposition föreslås att den reducerade arbetsgivaravgiften för anställda
under 26 år upphör. Delårseffekt 2015 innebär ökade kostnader för SU. Statsbidragen föreslås
höjas som kompensation, och vi inväntar information kring hur detta kommer att hanteras
inom VGR.
Inhyrd personal
För perioden var behovet av bemanningsföretag fortfarande aktuellt inom flera verksamheter
och kostnaden uppgick till knappt 18 mnkr, vilket var 8 mnkr högre än motsvarande period
föregående år. Av kostnaderna avsåg 8 mnkr köp av läkartjänster och 9 mnkr köp av
sjukskötersketjänster. Det är framförallt kostnader för köp av sjukskötersketjänster som har
ökat markant jämfört med föregående år.
Köpt vård
Kostnaderna för den köpta vården uppgick till och med mars till 51 mnkr, vilket var 13 mnkr
högre än budget men 2 mnkr (3,8 %) lägre jämfört med utfallet motsvarande period
föregående år. Budgetavvikelsen på -13 mnkr berodde huvudsakligen på att köpt garantivård
inte är budgeterad. Motsvarande överskott återfinns på intäktssidan.
Läkemedelskostnader
Kostnader (mnkr) för läkemedel för januari-mars 2015 jämfört med periodens budget
Utfall
Budget
2015
Avvikelse
budget
Avvikelse
budget %
Utfall
2014
Förändring
2015/2014
%
2015
255
248
-7
-3 %
206
24 %
Rekvisition
172
166
-6
-3 %
158
9%
Total
427
414
-13
-3 %
364
17 %
Recept
Källa: Cognos resultatkub
Den ökade kostnaden - jämfört med budget - kan främst hänföras till neurosjukvården (MSpatienter). Nya, effektiva men dyra preparat men också ett ökat patientunderlag låg bakom
den negativa budgetavvikelsen. Även kostnaden för läkemedel inom verksamhetsområde
onkologi är högre än budget liksom läkemedel mot Hepatit C.
Material, varor, tjänster mm
Den negativa budgetavvikelsen fanns huvudsakligen inom tjänster och övriga kostnader.
Sida 23(31)
Konsulttjänster hade en negativ budgetavvikelse (-7 mnkr), framför allt på grund av pågående
utvecklingsprojekt inom värdebaserad vård, akutsjukvård och värdegrundsarbete. Det är en
tydlig trend att vi köper alltmer säkerhetstjänster de senaste åren. Utfallet hittills i år är drygt
2,1 mnkr, vilket är 0,6 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Orsakerna är den
mängd patienter vi vårdar som har en hotbild runt sig. Dels att patienten själv är
hotfull/våldsam eller att man befarar hot/våld mot patienten och där även personal kan
uppleva risk för hot/våld.
Externa konsultkostnader och IT-tjänster
Periodutfall Prognos
Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100
10,5
30
Regionfullmäktiges beslutade besparingar har inarbetats i budgetramen för SU. Utfallet på
redovisade konton förklaras av för SU väsentliga pågående utvecklingsprojekt, exempelvis
värdebaserad vård och SUs värdegrundsarbete som omfattar all personal. (Målnivå 2015: 13,3
mnkr).
6.2 Eget kapital
SU har fått tillåtelse att använda 61,5 mnkr av eget kapital under 2015. Under perioden
januari-mars så har 5 mnkr av dessa medel tagits i anspråk. Samtliga medel beräknas
användas under 2015, och utfallet ingår i SUs prognosticerade resultat.
6.3 Investeringar
Större byggprojekt
Regionstyrelsen beslutade i februari 2010 att uppföra ett regionalt Bild- och Interventions
Centrum (BoIC) vid Sahlgrenska sjukhuset. Etapp 1 som omfattar husets stomme och
skalskydd är färdigt. Etapp 2 omfattar invändig byggnation som beräknas färdig i oktober
med undantag för hybridoperationssalar i plan 4, som bedöms sammanfalla med Etapp 3.
Regionstyrelsen beslutade i augusti 2014 att genomföra byggnationen i Etapp 3, som
huvudsakligen avser resterande invändig byggnation i plan 4.
Uppdatering av programmet i projektet Låghuset, Etapp 3B som omfattar supportytor i högoch låghus för BoIC-verksamheter är klart och systemhandlingen beräknas färdig i sommar
2015.
Ombyggnaden i Låghusprojektet, Etapp 4 på Sahlgrenska sjukhuset pågår och beräknas
färdigt vid årets slut.
Regionstyrelsen beslutade i augusti 2014 att genomföra byggprojektet för tillbyggnad av
Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus och ”första spadtaget” är planerat till den 5 maj.
Systemhandlingsarbetet för Etapp 1, en tillbyggnad inom neonatal- och förlossningsvård på
Östra sjukhuset beräknas färdig till sommaren 2015.
Sida 24(31)
Markschakten inom byggentreprenaden för Hus R pågår, en nybyggnad för forskning och
utbildning på Mölndals sjukhus.
Program- och systemhandlingsarbetet pågår för en ombyggnad i Operation 1 på Mölndals
sjukhus.
Andra omfattande byggnationer inklusive upprustning
Övriga omfattande projekt som genomförts eller påbörjats under 2015 är t.ex:




Byggnation för ombyggnad av Akutmottagningen på Östra sjukhuset pågår och
beräknas färdig till hösten.
Ombyggnad i sterilcentralen på Mölndals sjukhus beräknas färdig vid halvårsskiftet.
Ombyggnad för neonatalsjukvården på Östra sjukhuset blir färdig i april.
Detaljprojektering pågår för ombyggnad inom Transfusionsmedicin på Sahlgrenska
sjukhuset.
Säkerhetsanläggningar moderniseras löpande under året och byggnadsanpassningar av
lokaler, när ny medicinteknisk utrustning ska installeras utförs kontinuerligt på alla
sjukhustomterna.
Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning
För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerar SU ett
investeringsutrymme på 270 mnkr för interna prioriteringar. Till detta kommer ett
investeringsutrymme för strategiska utrustningsinvesteringar VGR som ännu inte har
fastställts.
Utfall och helårsprognos för investeringar i medicinteknisk och annan utrustning
Bokförda investeringar i medicinteknisk och annan utrustning uppgår till och med mars 2015
till 74 mnkr. Totalt blev 77 mnkr inklusive externfinansierade investeringar. I tabellen nedan
redovisas vad som bokförts till och med mars 2015 per planeringsområde samt prognos för
året.
Investeringsområde
Budget 2015
(belopp mnkr)
Bokfört t.o.m.
mars 2015
(belopp mnkr)
Helårsprognos
2015 (belopp
mnkr)
Sida 25(31)
Områdesramar
35
7
35
Bild o funktionsmedicin
55
9
55
Lab-medicin
22
5
22
Övervakning AN/IVA/IMA
40
5
45
Ultraljud
22
1
22
Operationssalutrustning
30
4
30
Smittrening
6
0
6
Sängar
3
1
3
178
25
183
Särskilda projekt/Byggnadsrelaterat
57
13
138
Summa SUs investeringsram
270
45
356
Summa Samplanering
Särskilda investeringar VGR 2014
4
Cyklotron (medel 2013)
20
Linjäracceleratorer (medel 2011, 2012 och 2014)
15
34
BOIC etapp 1 och 2
50
15
41
Summa särskilda investeringar VGR
50
29
99
Totalt investeringar exkl. externfinansierade
320
74
455
320
77
Externfinansierade investeringar
Totalt investeringar inkl. externfinansierade
3
455
Investeringarna till och med mars ligger 12 mnkr högre jämfört med samma period 2014.
Prognosen för helåret läggs till 455 mnkr.
Utrustning BOIC-projektet etapp 1 och 2
Parallellt pågår planering av utrustning till bygget av Regionalt Bild- och Interventions
Centrum – Etapp 1 och 2. Flertalet av huvudmodaliteterna är beställda för leveransen och
installation i enlighet med uppgjord tidplan. Fastinstallerad utrustning kommer att installeras
under oktober-december 2015. Lös utrustning kommer att levereras i jan-mars 2016.
6.4 Åtgärder vid ekonomisk obalans
Aktiviteter för att komma i ekonomisk balans innefattar som nämnts ovan bl. a:






Fortsatt implementering av produktionsplanering
Fortsatt implementering av värdebaserad hälso- och sjukvård
Koppla ihop produktions- och bemanningsplanering och effektivisera processerna i
styrningen för att skapa mer värde för patienterna
Utveckla arbetsmetoder som gör att patientflöden kan underlättas och ge effektivare
vård, till exempel överföring från sluten till öppen vård
Arbeta för att skapa optimalt flöde av patienter genom sjukhuset och frigöra
slutenvårdsplatser och på så sätt klara inflödet från akuten
Arbeta för rätt kompetens och rätt bemanning och utveckla workshifting inom
verksamheten
Sida 26(31)






Utveckla samarbetet ytterligare med primärvården
Arbeta med att säkra läkemedelsprocessen
Ortopedin upphör med köp av extern operationsresurs
Arbeta med att minska beroendet av bemanningsföretag
Minska köp av extern specialistvård inom ögonsjukvården
Särskilda insatser inom områden med kö (ortopedi, ögon, hur och handkirurgi)
7. Bokslutsdokument och noter
Bokslutsdokument RR KF BR
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Resultaträkning
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Not
1
2, 3
4
Utfall 1503
3 409 968
-3 598 195
-68 213
-256 440
Utfall 1403
3 194 427
-3 377 065
-65 005
-247 643
Finansnetto
Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut
Erhållna/lämnade regionbidrag
Obeskattade reserver (bolagen)
5
-4 739
0
212 019
0
-1 927
0
206 411
0
-49 160
-43 159
Årets resultat
Kassaflödesanalys
Löpande verksamhet
Årets resultat
Investeringsbidrag
Avskrivningar
Utrangeringar/nedskrivningar
Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar
Avsättningar
Obeskattade reserver (bolagen)
Not
Utfall 1503
Utfall 1403
-49 160
-2 259
68 213
0
0
0
0
-43 159
-1 812
65 005
0
-60
0
0
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring
av rörelsekapital
16 794
19 974
Förändring av rörelsekapital
Ökning-/minskning+ av förråd
Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar
Ökning+/minskning av kortfristiga skulder
-184
-51 781
108 657
438
-116 248
123 069
Kassaflöde från löpande verksamhet
73 486
27 233
Förändring av redovisningsprincip
0
0
Förändring av eget kapital
-1
0
-74 301
0
0
0
0
-65 242
0
0
60
0
-74 301
-65 182
Investeringsverksamhet
Investeringar
Momsjustering vid överlåtelse
Anläggningstillgångar överfört mellan enheter
Försäljningar anläggningstillgångar
Aktier och andelar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamhet
6
7
8
Sida 27(31)
Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar
Ökning+/minskning- av långfristiga skulder
Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner
Justering för årets aktiverade investeringsbidrag
Förändring aktiekapital
0
-2 189
0
2 259
0
0
364
0
1 812
0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
70
2 176
ÅRETS KASSAFLÖDE
-746
-35 773
Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar
Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar
446 947
446 200
366 836
331 063
Kontroll av årets kassaflöde
-747
-35 773
Differens
-1
0
Balansräkning
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
- byggnader och mark
- maskiner och inventarier
- pågående investeringar
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Likvida medel
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Not
9
10
11
12
13
Eget kapital
Eget kapital
Bokslutsdispositioner
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
14
15
Utfall 1503
Utfall 1403
41
70
0
1 085 772
118 185
0
1 203 998
0
1 119 219
78 620
0
1 197 909
72 248
760 120
2 060
444 140
1 278 568
2 482 566
72 064
708 339
2 060
444 887
1 227 350
2 425 259
74 936
0
-49 160
25 776
118 727
0
-43 790
74 937
0
0
680 309
1 776 481
2 456 790
2 482 566
682 498
1 667 824
2 350 322
2 425 259
Bokslutskommentarer och noter (tkr)
Redovisningsprinciper
Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen.
Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt
rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.
1. Verksamhetens intäkter
Patientavgifter med mera
1503
45 472
1403
42 681
Sida 28(31)
Såld vård internt
Såld vård externt
Försäljning material, varor och tjänster, internt
Försäljning material, varor och tjänster, externt
Hyresintäkter
Specialdestinerade statsbidrag
Investeringsbidrag
Övriga bidrag, internt
Övriga bidrag, externt
Övriga intäkter, internt
Övriga intäkter, externt
Totalt
2 751 978
260 652
102 821
35 531
313
101 975
2 259
19 393
63 824
4 146
21 604
3 409 968
2 584 888
244 404
95 397
53 129
379
90 895
1 812
15 989
41 837
12 765
10 251
3 194 427
2. Verksamhetens kostnader
Personalkostnader
Bemanningsföretag
Köpt vård internt
Köpt vård externt
Läkemedel
Lämnade bidrag, internt
Lämnade bidrag, externt
Lokalkostnader, internt
Lokalkostnader, externt
Verksamhetsanknutna tjänster, internt
Verksamhetsanknutna tjänster, externt
Material och varor, internt
Material och varor ,externt
Övriga tjänster, internt
Övriga tjänster, externt
Övriga kostnader, internt
Övriga kostnader, externt
Totalt
1503
2 241 789
17 701
245
51 006
427 134
5 652
23
166 304
30 748
21 805
44 476
80 629
231 373
173 455
48 239
24 885
32 731
3 598 195
1403
2 133 007
9 813
157
53 057
363 901
0
23
224 930
30 420
34 296
41 273
97 465
224 663
66 180
31 346
30 030
36 504
3 377 065
3. Personalkostnader, detaljer
Löner
Övriga personalkostnader
Sociala avgifter
Totalt
1503
1 557 268
28 684
655 837
2 241 789
1403
1 469 129
35 811
628 067
2 133 007
1503
1403
Avskrivningar
Immateriella anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier
Totalt
30
68 183
68 213
30
64 975
65 005
Nedskrivningar
Immateriella anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier
Totalt
Totalt avskrivningar och nedskrivningar
0
0
0
68 213
0
0
0
65 005
1503
1403
282
0
0
1 087
0
0
4. Avskrivningar och nedskrivningar
5. Finansnetto
Finansiella intäkter
Ränteintäkter, internt
Ränteintäkter, externt
Övriga finansiella intäkter, internt
Sida 29(31)
Övriga finansiella intäkter, externt
Totalt
267
549
198
1 285
4 629
99
0
560
5 288
-4 739
1503
0
0
3 076
63
0
73
3 212
-1 927
1403
60
60
0
0
0
0
0
60
7. Investering i anläggningstillgångar
Årets investering i immateriella anläggningstillgångar
Årets investering i maskiner och inventarier
Årets pågående investering
Totalt
1503
0
20 593
53 708
74 301
1403
0
40 615
24 627
65 242
8. Försäljning anläggningstillgångar
1503
1403
0
0
60
60
Finansiella kostnader
Räntekostnader, internt
Räntekostnader, externt
Övriga finansiella kostnader, internt
Övriga finansiella kostnader, externt
Totalt
Totalt finansnetto
6. Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar
Reavinster inventarier
Totalt
Reaförluster inventarier
Totalt
Netto reavinster/-förluster
Försäljning maskiner och inventarier
Totalt
9. Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin-tekniska
informationssystem
1503
1403
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Omklassificeringar
Överfört mellan enheter
Försäljningar/utrangeringar
Korrigering anskaffningsvärde
Utgående ackumulerade anläggningstillgångar
724
0
0
0
0
0
724
724
0
0
0
0
0
724
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
Årets avskrivning och nedskrivning
Omklassificeringar
Överfört mellan enheter
Försäljningar/utrangeringar
Korrigeringar avskrivningar och nedskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde
654
30
0
0
0
0
684
40
533
121
0
0
0
0
654
70
1503
1403
10. Maskiner och inventarier
Ackumulerade anskaffningsvärden
Sida 30(31)
Vid årets början
Nyanskaffningar
Omklassificeringar
Överfört mellan enheter
Försäljningar/utrangeringar
Korrigering anskaffningsvärde
Utgående ackumulerade anläggningstillgångar
3 742 168
20 593
14 143
0
-13 101
0
3 763 803
3 592 042
278 403
30 016
0
-158 293
0
3 742 168
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
Årets avskrivning och nedskrivning
Omklassificeringar
Överfört mellan enheter
Försäljningar/utrangeringar
Korrigering avskrivningar och nedskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde
11. Pågående investeringar
2 622 949
68 183
0
0
-13 101
0
2 678 031
1 085 772
1503
2 510 162
270 910
0
0
-158 123
0
2 622 949
1 119 219
1403
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Omklassificeringar
Överfört mellan enheter
Försäljningar/utrangeringar
Utgående ackumulerade anläggningstillgångar
78 620
53 708
-14 143
0
0
118 185
49 340
59 296
-30 016
0
0
78 620
12. Kortfristiga fordringar
Kundfordringar, internt
Kundfordringar, externt
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt
Övriga fordringar, internt
Övriga fordringar, externt
Totalt
1503
137 449
334 170
84 021
127 256
0
77 224
760 120
1403
139 478
287 629
82 748
64 068
-27
134 443
708 339
1503
2 060
2 060
1403
2 060
2 060
14. Långfristiga skulder
Långfristig skuld, investeringsbidrag
Övriga långfristiga skulder, internt
Övriga långfristiga skulder, externt
Totalt
1503
41 762
638 547
0
680 309
1403
43 951
638 547
0
682 498
15. Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder, internt
Leverantörsskulder, externt
Semesterskuld
Löner, jour, beredskap, övertid
Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt
1503
23 610
253 013
478 143
219 337
300 725
7 737
346 778
1403
2 983
294 079
399 137
234 634
273 011
7 048
333 008
13. Kortfristiga placeringar
Kortfristiga placeringar
Totalt
Sida 31(31)
Övriga kortfristiga skulder, internt
Övriga kortfristiga skulder, externt
Totalt
Analyslänkar
Bildbilaga mars 2015
Bilaga 1-3 mars 2015
72 489
74 649
1 776 481
../../userfiles/1/documents/2050_2311_DC463.pdf
../../userfiles/1/documents/2050_2311_8A025.pdf
78 418
45 506
1 667 824